Framtidens beteendevetenskap- ett manifest

12 april 2023 - av Elsa Stålner Correia
Datum
12 april 2023
Skrivet av
Elsa Stålner Correia
Kategori

De senaste tio åren har intresset för applicerad beteendevetenskap vuxit sig stort över hela världen, inom såväl praktik som akademi. Michael Hallsworth på The Behavioural Insights Team (en av de riktigt stora aktörerna inom tillämpad beteendevetenskap såsom nudging och beteendedesign) har skrivit ett manifest kring tillämpning av beteendevetenskap bör se ut framöver för att nå sin fulla potential.

Manifestet centreras runt den kritik som tillämpad beteendevetenskap (i synnerhet nudging) fått utstå den senaste tiden. Kritiken har bland annat handlat om svårigheterna med att skala upp lyckade insatser och att många användargrupper anses homogena med bristande representation samt vissa etiska gråzoner. Hallsworth föreslår att vi spolar tillbaka och omformar det gemensamma narrativet kring vad beteendevetenskap är och hur det bör användas i praktiken. Manifestet är tänkt som en guide framåt där aktörer inom fältet tillsammans formar nya ambitioner att sikta mot. Den lista med tio förslag som Hallsworth presenterar är tänkt som ett startskott för en diskussion och en väg framåt.Exempel på punkter från denna lista är;

Använd beteendevetenskap som lins

mänskligt beteende ligger till grund för i stort sett alla utmaningar både inom och utom organisationen. Att betrakta världen genom en beteendelins bör därför vara praxis och standard istället för ett verktyg avsett att endast användas av experter och i särskilda projekt.

Bygg in beteendevetenskap i organisationen

Istället för att starta upp interna team som arbetar med beteenden kopplade till organisationens målsättningar bör beteendevetenskap vara en grundpelare varpå organisationens policys och funktioner vilar. Vi som praktiker inom fältet behöver lära oss hur vi möjliggör och underlättar för grundläggande organisatoriska förändringar.

Inse att vi inte är opåverkade och opartiska

Vi som praktiker inom beteendevetenskap behöver vara medvetna om att vi tar med oss våra egna idéer, privilegier och förutsättningar in i analyser. Hur vi personligen betraktar världen och andras beteende utifrån våra egna förutsättningar och värderingar påverkar resultatet i den forskning vi utför. Med denna utgångspunkt bör vi fokusera på att bredda perspektiven genom att se till att det finns ett mångfaldstänk i sammansättningen av projektgrupper och team såväl som i test- och fokusgrupper.

Använd beteendedata för att främja jämlikhet

Praktiker behöver analysera beteendedata som samlas in i olika projekt utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Om en insats inte uppnår önskat resultat kan det handla om att vi behöver addera funktioner som tar hänsyn till att det inom målgruppen finns skillnader vad gäller kunskapsnivå eller förutsättningar för att ta till sig information eller utföra beteendet på “rätt” sätt. Om vi är medvetna om denna utmaning kan vi vidareutveckla insatsen på ett sätt som förebygger sådan ojämlikhet med exempelvis extra stöd för de som behöver. ( Läs mer om vikten av beteendedata i vårt blogginlägg Vad är beteendedata? )

Var ödmjuk, undersök och möjliggör

Beteendevetenskapen är inte svaret på alla gåtor och vi praktiker i fältet måste vara noga med att möta användaren i hens kontext, känslor och förutsättningar. När vi utformar lösningar så måste dessa utgå från verkliga insikter och inte våra egna föreställningar och vi har ett ansvar att inkludera även marginaliserade grupper och stärka individer i att själva applicera beteendevetenskapliga metoder i sina yrkesroller och privatliv.

Sluta med nudging? - Nej, tvärtom!

Vi på Beteendelabbet tycker att manifestet möjliggör för ett omtag kring definitioner kring begrepp och metoder för att skapa samsyn praktiker emellan. På så sätt möjliggör vi för fler samarbeten över kompetens- och nationsgränserna och det ger oss verktyg att tillsammans utvecklas för att skapa verklig, långtgående förändring. Vi känner igen den kritik som Hallsworth utgått ifrån i sitt formulerande av åtgärder och har upplevt att denna kritik resulterat i en viss ovilja att använda begreppet nudging, vilket vi tycker är synd. I likhet med Hallsworth anser vi att det centrala för lyckad beteendedesign/nudging är att:

🤔 Fortsätta utforska, utmana och använda de ramverk och arbetsprocesser som begreppet för med sig.

🎯 Våga arbeta tvärdisciplinärt för att skapa en djupare förståelse för användaren och situationen.

🤝 Val av lösning måste anpassas utifrån insikter om målbeteende, kontexten och målgruppen.

🧰 Nudging bör ses som ett verktyg av flera i en verktygslåda av styrmedel - där det kan fungera både enskilt eller som komplement till något annat. När det bör användas beror på typ av beteendeförändring, situation och målgrupp m.m.

📐 Arbeta systematiskt genom att mäta beteenden, testa och utvärdera, för att se vad som faktiskt fungerar i praktiken

Vi på Beteendelabbet uppmuntrar debatten kring framtidens beteendevetenskap och utmanandet av begrepp och arbetssätt som en väg framåt. Vi tror att tillsammans kan vi som verkar inom fältet finna en gemensam grund att arbeta vidare utifrån och fortsätta att skapa beteendeförändring som gör skillnad.

Läs gärna mer om hur vi definierar begreppen i vårt blogginlägg Är beteendedesign nudging?

Om du som läser detta är intresserad av att ta Beteendelabbets hjälp i organisatiorisk förändring med fokus på beteenden, tveka inte att höra av dig

Läs manifestet i sin helhet här