Kan en fästingbakterie orsaka cancer?

Christine Wennerås är professor i klinisk bakteriologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I december 2022 beviljades hon stöd för forskningsprojektet: ”Kan infektion med den fästingburna bakterien Neoehrlicha mikurensis leda till lymfomutveckling?”.

Bakterien Neoehrlichia (N.) mikurensis är vanligt förekommande bland fästingar i bland annat Sverige. Den överförs till människor vid fästingbett och kan orsaka infektionssjukdomen ”neoehrlichios” med bland annat feber, trötthet, muskelvärk och till och med blodproppar. Men många som infekterats med bakterien har inga symtom och den upptäcks därför inte.

Christine Wennerås har hittat en koppling mellan bakterien och B-celler och undersöker om bakterien kan driva på lymfom. Kan den fästingburna bakterien Neoehrlichia mikurensis bidra till utveckling av maligna B-cellslymfom?

Christine Wennerås forskningsteam har upptäckt att när patienter med lymfom och infektionen neoehrlichios har behandlats med antibiotika mot infektionen svarade de så bra att de kunde sluta med lymfombehandlingen. Därför forskar de på om de skulle kunna behandla fler B-cellslymfompatienter med antibiotika.

Hur började din nuvarande forskning?

Det började med att vi fick in en patient som hade oklar feber och utslag. Vi utredde högt och lågt, trodde bland annat att det var rosfeber. Vi hittade en ovanlig bakterie och när vi stämde av den mot en databas så upptäckte vi att det var en Neoehrlichia-bakterie som dittills bara hade påvisats i fästingar och råttor i Japan. Vi kunde bota patienten, som hade varit sjuk i tre månader och hade fått många blodproppar. Det var bakterien som skadade blodkärlsväggarna.

Det var 2009 som jag upptäckte den nya fästingburna bakterien. Jag skrev en rapport som publicerades 2010, vilket var den första rapporten om sjukdomsfall orsakade av den bakterien. Jag har forskat på bakterien vid sidan av andra forskningsprojekt sedan dess. Nu vill jag fokusera på denna forskning.

Ni var först i världen med att sekvensera hela bakteriegenomet på tre Neoehrlichiastammar. Har ni fått stor uppmärksamhet för den upptäckten?

Nej, egentligen inte. Det är bara känt bland fästingforskarna. Det var väldigt svårt att göra detta. Det var en helt ny bakterieart så det är som att rita världskartan på nytt. Nu har vi en karta över bakterien, en karta som uttrycker 800 proteiner, det är mycket att jobba med. Det blir många års jobb – vilket ska bli kul.

Är det här med bakterien och kopplingen till cancer vanligt och är det något som folk vet om? 

Det är väldigt få som drabbas av den här bakterien och infektionen kan botas med antibiotika. Det är viktigt att inte ”skrämma” folk så att man tror att man kommer att få cancer bara för att man blir fästingbiten. Samtidigt är det viktigt att information om kopplingen och behandlingen sprids eftersom många läkare inte har hört talas om bakterien och inte vet hur de ska ta prover. Det finns grupper som har högre risk att få svårare neoehrlichios av , till exempel patienter med kronisk lymfatisk leukemi och MS, men i gengäld upptäcks infektionen och behandlas bort med antibiotika.

Jag är med i ett EU-nätverk för fästingburna bakterier där det är ett stort fokus på informationsspridning. Vissa länder har fästingdag, -vecka, -månad.

Under åren med pandemin så gjorde du två studier om Covid. Kan du förklara vad de handlade om och resultaten?

Det kändes viktigt att bidra till mer kunskap kring Covid så därför gjorde vi en speciellt inriktad forskning kring det. Vi ville hitta friskfaktorer när de flesta fokuserade på riskfaktorer och hur många som dog i Covid. Vi studerade hur immunsvaret utvecklas mot detta nya virus. Vi följde ett gäng sjuksköterskor och läkare på vårdcentraler i Göteborg, tog blodprov på dem regelbundet och undersökte vilka som utvecklade covid. Det var cirka tio procent som aldrig fick covid. De hade en sorts antikroppar, IgA-antikroppar som gjorde att de hade ett naturligt skydd. Kvinnligt kön var också skyddande. Allergi var skyddande. När man är allergisk så har man inflammation i slemhinnorna, vilket fungerar som ett försvar. Det finns många sorters inflammation förutom allergi.

FAKTA

Lymfom är ett samlingsnamn för olika tumörsjukdomar i lymfsystemet. Då har en sorts vita blodkroppar blivit till cancerceller. Det är dock stora skillnader mellan olika lymfom-typer, vissa är mer aggressiva än andra och sjukdomsförloppen kan ha olika hastighet. Därför är det även variation i behandling och chans att bli botad.

B-cellslymfom är när en vit blodkropp som heter B-lymfocyt börjar växa ohämmat. Virusarna EBV och hepatit C samt bakterien Borrelia är några mikroorganismer som associerats med malignt B-cellslymfom. Hepatit B kan leda till levercancer till exempel.

Forskarna tror attbakterien kommer till fästingarna från sorkar som är friska bärare av bakterien. Bakterien är, liksom Borrelia, spritt över hela Skandinavien, Centraleuropa och Ryssland. I Nord- och Sydamerika har den inte påvisats än.

Neoehrlichia påvisas i blodprov med PCR.

Tidigare har Christine Wennerås fått stöd för forskning på den vita blodkroppen Eosinofila granulocyt, som spelar roll vid både cancer och allergi. 2006 tilldelade Cancer- och allergifonden Christine Wennerås Miljömedicinska priset.