Trädan antas utgöras av energi- eller industrigröda och ingå som en andel av arealen höstvete och oljeväxter. Av lantbrukarna på de 50 köttdjursgårdar som fått upprepad växtnäringsbalans beräknad, var hela 85 % anslutna till fånggrödestödet. Från tidpunkten för första till den andra tidpunkten ökade odlingen av fånggrödor på köttdjursgårdarna med nära 1,5 procentenheter eller med fyra hektar per gård (tabell 47b). Av den totala djurproduktionen på köttdjursgårdarna utgjorde tjurar och stutar 53 %, dikor 34 % och kvigor 11 % och får 1 % av djurenheterna (tabell 48). Av tabellen framgår även att hälften av gödseln från köttdjuren hanteras som djupströgödsel. Tabell 48. Djurdata djurtäthet, stallgödselslag i medeltal på 50 köttdjursgårdar inom Greppa Näringen 2001-2006 Stallgödsel
Vid första balansen
Vid senaste balansen
Differens
t-test differens
Total djurtäthet, de/ha
0,50
0,53
-0,03
ej test
Tjurar och stutar, % av de
57,6
54,5
-3,1
ej test
Dikor, % av de
33,2
33,8
+0,6
ns
Kvigor, % av de
8,2
10,5
+2,3
ej test
Får, % av de
0,8
1,2
+0,4
ns
1902
2029
+127
ej test
Flytgödsel, antal de
827
749
-78
ns
Fastgödsel, antal de
293
251
-42
ns
Djupströ, antal de
782
1029
+247
0,005
Flytgödsel, % av gödsel
43
37
-6
ej test
Fastgödsel, % av gödsel
15
12
-3
ej test
Djupströ, % av gödsel
41
50
+9
ej test
Totalt antal de
En tendens till ökning kunde ses från första till den senaste balansen när det gäller den totala djurtätheten, liksom till att andelen dikor och kvigor ökade och tjurar och stutar minskade. Andelen gödsel som hanterades som djupströ ökade mellan balansåren, men i övrigt fanns inga statistiskt säkra skillnader mellan olika gödselslag mellan balansåren (tabell 48). Kväve i växtnäringsbalanser på köttdjursgårdar En ökning av kväveöverskottet med ett kg per hektar kunde konstateras mellan de två år då balanser beräknades på gårdarna (tabell 49a). Ökningen var dock inte statistiskt signifikant. Om överskotten jämförs med det s.k. jämförelsevärdet borde överskotten ha ökat med 2 kg per hektar. Jämförelsevärdet används för att särskilja allmänna förändringar av produktionen på gårdarna från förändringar som kan räknas som miljöåtgärder (se även beskrivning av jämförelsevärde sid 18 och referenslistan ). Vid tiden både för den första balansen och den senaste underskreds överskotten av kväve per hektar jämförelsevärdet betydligt (tabell 49a).
58