Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Tingsrätten: Två HS-journalister gjorde sig skyldiga till röjande av statshemlighet

Från 2023
Uppdaterad 27.01.2023 13:49.
HS:n toimittaja Tuomo Pietiläinen ja hänen asianajajansa Tuomo Ylikantola Helsingin käräjäoikeudessa. Viestikoekeskus-oikeudenkäynti.
Bildtext HS-journalisten Tuomo Pietiläinen i tingsrätten 5.10.2022.
Bild: Jani Saikko / Yle

Journalisterna stod åtalade för röjande av statshemlighet samt försök till röjande av statshemlighet. Det här på grund av en artikel som innehöll hemligstämplade och läckta dokument.

De två journalister vid Helsingin Sanomat som nu döms för röjande av statshemlighet är Laura Halminen och Tuomo Pietiläinen. Den tredje åtalade, deras chef Kalle Silfverberg, friades av Helsingfors tingsrätt. Man ser inte att han skulle ha deltagit eller bistått i brottsprocessen.

Fallet handlar om ett reportage om det mycket hemliga Signalunderrättelsecentrets verksamhet, som publicerades i Helsingin Sanomat den 16 december 2017.

Åklagaren krävde minst ett och ett halvt år villkorligt fängelsestraff för alla tre för röjande av statshemlighet.

Tingsrätten förkastade anklagelserna om försök till röjande av statshemlighet för de artiklar som var tänkta att publiceras senare.

Men enligt tingsrätten innehöll den publicerade artikeln flera uppgifter som borde ha hållits hemliga för att skydda Finlands yttre säkerhet.

Pietiläinen, som bär huvudansvaret för artikeln, döms till 50 dagsböter. Halminen, som haft en mindre roll i arbetet, fick inget straff.

Domen har inte vunnit laga kraft.

Nekade till brott

Alla tre journalister, två av dem grävande journalister och den tredje deras chef, har tidigare nekat till brott.

Polisen började utreda om tidningen hade gått ut med material som hemligstämplats av nationella säkerhetsskäl. Polisen har bland annat genomfört en grundlig husrannsakan hemma hos en av journalisterna.

Viestikoekeskus-juttu Helsingin käräjäoikeudessa.
Bildtext Rättsfallet kring Signalunderrättelsecentret behandlades i Helsingfors tingsrätt förra hösten. HS dåvarande chefredaktör Kaius Niemi (framme på bilden), Kalle Silfverberg och Laura Halminen samt advokat Kai Kotiranta (till höger) i tingsrätten 5.10.2022.
Bild: Jani Saikko / Yle

Förundersökningen i fallet visade att journalisterna inte hade samlat in material på olaglig väg.

Samtidigt har det pågått en annan förundersökning som handlar om hur journalisterna kommit över det hemligstämplade materialet.

Enligt uppgifter till Yle misstänks den pensionerade tidigare underrättelsechefen vid Försvarsmakten, kontraamiral Georgij Alafuzoff, för brott mot tjänstehemlighet för att ha läckt uppgifterna till tidningen. Alafuzoff själv nekar till brott.

Försvarsmakten har varit extremt försiktig med att uppge detaljer om Signalunderrättelsecentret. Det har exempelvis inte ens varit känt var centret finns, men bland annat det kom fram i artikeln i Helsingin Sanomat och också fler detaljer om hur verksamheten ser ut.

Försvaret: Handlar om gammal information

Enligt försvaret innehöll artikeln information som vid publicering var över 10 år gammal.

Advokat Kai Kotiranta menade att journalisterna inte hade vetat om att artikeln innehöll sekretessbelagd information.

– Enligt oss har all information som framgår i artikeln varit offentlig, föråldrad och eller obetydlig för den nationella säkerheten, säger Kotiranta.

Helsingin Sanomats tidigare chefredaktör Kaius Niemi och redaktionssekreterare Esa Mäkinen friades från åtal.

”Hotet om fängelsestraff för tre av Helsingin Sanomats journalister äventyrar den fria informationsförmedlingen i Finland”, sade chefredaktör Kaius Niemi till Sanoma Media.

Enligt Niemi har trion har inte yppat hemligheter gällande säkerheten och all information som tidningen publicerat hittas i offentliga källor.

Rätten såg på saken på ett annat sätt.

HS tf. ansvarig chefredaktör Antero Mukka beskriver domen från Helsingfors tingsrätt i rättsfallet kring Signalunderrättelsecentret som delvis en lättnad men ändå en besvikelse.

– Varenda dom som ges till en redaktör som utför sitt dagliga arbete är i sig felaktig, säger Mukka till HS.

Bötesstraffet var ett betydligt lindrigare straff än minimistraffet och största delen av anklagelserna förkastades. Också en stor del av påståendena beträffande innehållet, konstaterades vara ogrundade, konstaterar Mukka i sitt uttalande.

Han påminner om att domen inte har vunnit laga kraft.