Omfattande fusk med EU-bidrag
Det förekommer ett omfattande missbruk av EU-stöd för att gamla slåttermyrar i Norrbotten ska slås. Det visar en granskning som P4 Norrbotten gjort.
64 miljoner kronor har de senaste fem åren betalats ut i miljöstöd för att slåttermyrar slås. Men det finns ingen kontroll på att de som får pengarna har rätt till marken.
Lars-Gunnar Knekta i Puoltikasvaara har under hela sitt liv varit på slåttermyren Heikkamavuoma. Sedan han var fyra år har han varit på myren och i många år har han brukat den själv.
Dryga 20 hektar myrslåtter har han slagit med hjälp av sina söner. Med vatten upp till knäna har han slagit ett par hektar för hand varje dag, ett arbete som tagit på krafterna:
− Du förstår att man varit svettig många gånger, berättar han när vi går längs den vackra myren.
De senaste två åren har han inte slagit myren, men då sökte en annan person stöd på marken och fick det. Under två år fick den som olovligen brukade marken en miljon kronor i EU-stöd, det som heter miljöersättning.
Personen hade dessutom inte slagit hela myren utan bara delar, men ändå fått stöd för hela ytan. Och detta upprör Lars-Gunnar Knekta:
− Det känns inte så trevligt när de gör intrång på andras marker och jag vet ju vad han sysslat med. Han har ju plockat ut EU-stöd.
Bara under förra året betalades 15 miljoner kronor ut i ersättning från EU till de som sökt och fått ersättning för att slå gamla myrslåtterängar i Norrbotten.
Men de som söker behöver inte uppge om de äger eller har rätt att bruka marken. Och det visar sig att miljontals kronor betalats ut till de som inte har tillstånd att bruka marken. Markägaren vet alltså inte om att en annan person sökt och fått stödpengar för myrslåtter på deras mark.
Länsstyrelsen är den myndighet som handlägger ärendena som sedan skickas till Jordbruksverket för utbetalning.
Anita Heikkilä handläggare på länsstyrelsen ger en förklaring till varför de som söker stöd inte behöver visa upp något avtal att de har rätt att bruka marken om den inte är deras egen.
− Vi på länsstyrelsen har inte uppdraget att kontrollera arrendekontrakt och vem som är markägare. Det ansvaret ligger på den som söker.
