Satsning på kvinnligt företagande lyfter miljoner ur fattigdom

Det finns många välgörenhetsorganisationer som gör viktiga insatser. Varför har du valt att arbeta med just Hand in hand?
Jag beslöt mig för att bygga upp Hand in Hand från 25 anställda och frivilliga i Sydindien till 60 000 över hela världen med start år 2000. Skälet var att jag såg möjligheterna att mobilisera miljoner fattiga från arbetslöshet till entreprenörskap.  Detta är 25 gånger effektivare än det traditionella givandet.  För att göra en lång historia kort, på 16 år har vi medverkat till att kvinnor startat 1,8 miljoner företag.  Det gå snabbt framåt, då kvinnorna startar 1000 företag varje arbetsdag.  Vi är på väg mot 10 miljoner jobb och då fem personer i snitt försörjs av varje jobb innebär det att 50 miljoner fattiga lyfts ur sitt elände.

I vilka avseenden har du nytta av dina erfarenheter som tidigare chef för internationella koncerner när du jobbar med Hand in hand?
Min erfarenhet från att leda storföretag var en förutsättning.  Dels hade jag erfarenhet av att bygga upp och leda globala organisationer, dels hade jag ett stort nätverk både inom politik och näringsliv.  Slutligen fick vi ekonomiskt en flygande start, då jag kunde sätta in hela min pension efter skatt i Hand in Hand.

Vad är det som krävs för att en kvinna i ett utvecklingsland ska kunna få fotfäste med ett nystartat företag?
Vi arbetar med flera typer av åtgärder. Främst av all genomgår de fattiga och ofta undernärda och illiterata kvinnorna omfattande utbildning och träning.  Först lär de sig att läsa, skriva och räkna. Sedan lär de sig lite om ekonomi, hur man sparar vilket leder till möjligheten att få mikrolån.  Framförallt tränas de i olika yrken och vi hjälper dem i början med marknadsföringen.  Våra kvinnor har därför enastående resultat som till exempel 99,6 procent återbetalning av mikrolån i tid samt att 96 procent av de små företagen överlever efter 4 år.  Detta gäller även Afghanistan, där kvinnor annars inte uppmuntras att arbeta utanför hemmet.

Ni väljer att satsa på kvinnligt företagande. Hur tas det upp av männen i ett land som Indien, där män traditionellt har stort inflytande?
Att vi satsar på kvinnligt företagande beror på att männen ofta dricker, spelar, är lata och icke ansvarstagande. Det är som vanligt. Även innan vi kom till fattigbyarna utförde kvinnorna 80 procent av allt arbete i byn.  Så har det förmodligen varit i tusentals år. Som regel accepterar männen kvinnornas ledande roll som låntagare och företagsledare.  Resultatet är ju att hela familjen får det bättre med mer mat, medicin, nytt tak, barnen kan börja gå i skolan osv.  Men ibland kan det skära sig.  Jag minns ett fall där en kvinna fick ett lån på 1000 SEK för att köpa en elsymaskin.  Mannen tog pengarna för att spendera dem på sig själv.  Den stackars kvinnan hade tagit ett lån men kunde nu inte tjäna pengar på att sy och betala tillbaka lånet, bland annat.  Även de andra 15 kvinnorna i självhjälpsgruppen var gemensamt ansvariga för återbetalningen av lånet.  De blev naturligtvis rasande och förföljde mannen.  En rasande kvinna kan vara jobbigt, men vad sägs om 16 stycken?  Vad gjorde mannen?  Han lämnade tillbaka pengarna för att klara sitt skinn.  Kvinnornas agerande är vad vi kallar ”solidaritet i Hand in Hand-stil”.

Kan du berätta om en händelse under din egen karriär som gav dig en viktig insikt när det gäller ledarskap?
Som ung och ambitiös controller gick jag igenom Sandvik Italias verksamhet i början på 70-talet.  Jag slogs av att vd:n inte verkade kunna siffrorna och att hade en lite avslappnad attityd.  Trots vad jag uppfattade som en svag vd visade bolaget goda vinster varje år.  Det var konstigt.  Till slut insåg jag att hans ledningsteam var orsaken.  Det var mycket bra, individuellt och som lag. Jag lärde mig den viktiga läxan att ledaren inte behöver vara bäst, men hans team måste vara bäst.  Den här vd:n råkade vara mycket bra på att rekrytera bra medarbetare, att behålla dem och utveckla dem.

Har du något exempel som inte kommer från näringslivet?
Jag tillbringade ganska mycket tid i Sydafrika över åren och lärde känna både Nelson Mandela och FW de Klerk i samband med skiftet från apartheidregim till en regering sammansatt av bara svarta sydafrikaner.  Jag beundrade båda, men inte minst de Klerk som i historieböckerna alltid var i skuggan av den fantastiske Mandela. De Klerk gjorde som politisk ledare vad få ledare gör.  Han visade stort politiskt mod och följde sitt samvete istället för opinionen, i detta fall de vita i Sydafrika.  Han insåg att den vidriga apartheidpolitiken måste avskaffas.  Han utsattes för attentat och man spottade på honom. Men han fullföljde sin linje.

Percy Barnevik kommer att inledningstala på Business Arena Stockholm onsdagen den 21 september.

Daniel Bergstrand