Här kan Egeside borg ha legat
Det är en vacker höstdag med hög luft, men solen har just gått i moln när vi byter till stövlar på den plats där Egeside gård en gång låg. Vägen ner mot tjurhagen är blöt, det vet vi sedan tidigare.
Vi, det är lektorn i historia vid Högskolan Kristianstad Sten Skansjö, författaren Tor Flensmarck och arkeologen Johan Dahlén från Regionmuseet, samt fotograf och undertecknad. Vi är på spaning efter tider som flytt, efter Egeside borg.
Tjurarna utgör inte längre något bekymmer. Marken tillhör Vittskövle slott och den nye arrendatorn har inte några betesdjur här.
Det växer igen mycket snabbt. Här finns arbetsuppgifter för Sven-Erik Magnusson och de andra i Kristianstads Vattenrike. Fler fyrfota naturvårdare behövs. Plötsligt blir det uppförsbacke, inte mycket men alldeles tydligt. Vi befinner oss på en höjd, knappt märkbar men ändå känns omgivningen klart lägre. Och sankare. Även på västra sidan, bort från Helge å. Där växer vass och sumpskog av al.
Höjdens ena sida domineras av några stora ekar. Det finns inte ek någon annan stans här. Vid ett högre vattenstånd kan detta ha varit en holme.
– Här känns en jättetydlig förhöjning, utbrister Johan Dahlén.
– Men det är omöjligt att säga om det kan vara en borgkulle. – Det intressanta här i trakten är Helge å. Då som nu, vidareutvecklar Johan Dahlén.
– Vi vet att biskopen satt i Åhus. Även Skälaholmen kan ha haft ett strategiskt, ekonomiskt läge. Här kunde man kontrollera handel. Det var lätt att ta sig till Åhus med båt.
Han påpekar att fosfatkartering och C14-metoden nog är bra, men det bästa är om man hittar ekpålar. Med årsringsdatering kan man då bestämma exakt vilket år trädet fälldes.
– Det är större typografiska förändringar här än vid Gamlegård. Och att området varit omflutet av vatten är bara en tillgång. Genom sankmark kan du dessutom inte segla, och soldater och ryttare sjunker ner. Sten Skansjö tycker att det faktum att det legat ett torp på platsen förvillar.
– Torpet kan ha har stått här och borgen där, säger han och pekar med armarna.
– Om det är som man sett från flygfoton, och som det står i länsstyrelsens beskrivning, en förhöjning som är 30 x 30 meter skulle borgen ha varit nästan lika stor som Lyngby, som mäter 40 x 30 meter.
Vi går in under ekarna medan höstlöven singlar ner i tystnaden kring oss. Här finns flera stora stenar och en häll. Vi har inte sett berg i dagen på länge.
Sten Skansjö gräver med bara händerna i några mullvadshögar. Och se, han plockar upp ett par bitar som visar sig vara bränd lera.
– Man ska inte underskatta naturens egna arkeologer, säger han. Johan Dahlén väljer att inte kommentera.
Tor Flensmarck berättar att det finns tecken som tyder på att området tillhört Gärds härad. Häradsgränsen har också flyttats ibland
Detta måste vara Skälaholmen, gränsholmen. Men har det funnits en medeltida borg här? Det kan man inte veta utan att gräva. Och då räcker varken mullvadar eller murvlar, då måste det till en riktig arkeologisk utgrävning.
Ulf Norenius
