Starta och bedriva akutskola

Huvudman och rektor ansvarar för att alla elever möter en skolmiljö präglad av trygghet och studiero. Om en elev allvarligt stör andra elevers trygghet och studiero behöver rektor snabbt kunna ta välgrundade beslut om disciplinära åtgärder, till exempel att tillfälligt placera en elev utanför den egna skolenheten. Här finns stöd till både huvudman och rektor i arbetet med att starta och bedriva akutskola.

Så här är materialet utformat

Materialet består av en inledande text om vad är akutskola är och därefter fyra delar som tillsammans bildar en helhet i arbetet med att starta och bedriva akutskola.
Till varje del hör frågor för reflektion och diskussion.

De fyra delarna är

• starta akutskola
• tillfällig placering i akutskola
• verksamhet i akutskola
• långsiktigt och likvärdigt arbete.

Varje del innehåller centrala utgångpunkter som är betydelsefulla att känna till inför och under verksamhet i akutskola samt i det långsiktiga arbetet med trygghet och studiero på organisations-, skol- och individnivå.

Materialet innehåller även en podd om att starta och bedriva akutskola. Där delar professionella sina erfarenheter av att starta och driva akutskola och av det långsiktiga arbetet för alla elevers trygghet och studiero.

Huvudmän för grundskolor kan söka statsbidrag för personalkostnader för akutskola.

Statsbidrag för akutskolor Länk till annan webbplats.

Lyssna på vår podd med lärdomar och konkreta tips från Stockholm stad och Göteborg.

Akutskola – en organisatorisk lösning i arbetet med trygghet och studiero

Akutskola är en organisatorisk lösning för att en elev tillfälligt ska få undervisning utanför den egna skolenheten. En tillfällig placering är en disciplinär åtgärd som regleras i skollagen.

Skollagen 5 kap 13§, riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.

Bestämmelsen innebär att rektor får besluta om att tillfälligt placera en elev utanför den egna skolenheten om det krävs för att tillförsäkra andra elever trygghet och studiero. Ett sådant beslut kan fattas när rektor bedömer att en tillfällig omplacering inom skolenheten inte är möjlig eller tillräckligt ingripande. Den tillfälliga placeringen i akutskola får inte pågå längre än fyra veckor.

En disciplinär åtgärd för att säkerställa trygghet och studiero

En tillfällig placering på akutskola är en ingripande disciplinär åtgärd som syftar till att säkerställa en trygg och säker skolsituation för alla elever. Utgångspunkten är att en elev har stört andra elevers trygghet och studiero. Det kan handla om en akut situation eller att en elev under en längre tid har uppvisat ett problematiskt beteende som påverkar andra elevers möjligheter till lärande och utveckling. Exempel på sådana situationer kan vara att en elev kränker, hotar, använder våld eller på annat sätt agerar störande vid upprepade tillfällen och att tidigare insatser som skolan har vidtagit inte har gett effekt.

En tillfällig placering utanför den egna skolenheten kan genomföras direkt efter rektorns beslut. Elevens vårdnadshavare ska informeras om beslutet innan placeringen träder i kraft. Avsikten med regleringen tillfällig placering utanför den egna skolenheten är att ge förutsättningar för att hantera en akut situation, samtidigt som utredning genomförs av vilka långsiktiga lösningar som behöver genomföras. Huvudman och skola behöver identifiera vad som kan göras för att skapa trygghet och studiero för alla elever, såväl den enskilda eleven som de övriga eleverna.

Tillfällig placering i akutskola ska inte förväxlas med de åtgärder för särskilt stöd som rektor kan besluta om enligt 3 kap i skollagen.

Skollagen 3 kap, riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.

Trygghet, studiero och disciplinära åtgärder

En del av det systematiska arbetet

Enligt skollagen har alla elever rätt till en trygg och stödjande skolmiljö. Det är huvudmannen som ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt arbete för att främja trygghet och studiero i hela organisationen, ett arbete som följs upp och utvecklas inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.

Rektor har ett särskilt ansvar för att alla elever har en skolmiljö präglad av trygghet och studiero. Av stor betydelse i det arbetet är undervisningens kvalitet, lärares ledarskap i klassrummet och att elever får rätt stöd och stimulans. Det är även viktigt med ett medvetet värdegrundsarbete, personalens relationer med eleverna och ett gemensamt ansvarstagande hos all personal i verksamheten.

Starta akutskola

För att arbetet med att hantera akuta situationer och händelser inom huvudmannens organisation ska vara snabbt och rättssäkert, är det bra att ha tydliga rutiner och riktlinjer för arbetet. Rutiner och riktlinjer behöver vara upprättade och kända i organisationen innan frågan om tillfällig placering av en elev på akutskola kan bli aktuell.

Inför att starta akutskola behöver huvudmannen ha löst praktiska frågor om bemanning för att möta verksamhetens behov, vilka lokaler som är mest lämpliga att bedriva akutskola i och hur behov av till exempel transporter och måltider kan tillgodoses.

Centrala utgångspunkter för att starta akutskola:

• riktlinjer och rutiner är kända i organisationen
• proportionerlig åtgärd och hänsyn till alla elevers bästa
• kompetens och bemanning som möter verksamhetens behov
• lokalernas placering och utformning.

Riktlinjer och rutiner

Huvudmannen bör ansvara för att det finns tydliga rutiner och beskrivningar av vem som gör vad, för att underlätta arbetet och bidra till rättssäkerhet. Det blir särskilt viktigt då en tillfällig placering av elev i akutskola kan behöva genomföras med kort varsel.

Det är centralt att informera vårdnadshavare och elev om rektors beslut om tillfällig placering utanför den egna skolenheten innan beslutet verkställs. Även personal som berörs av beslutet behöver informeras. Det kan vara bra att ge en översiktlig bild av processen, från rektors beslut om tillfällig placering utanför den egna skolenheten till själva placeringen i akutskola och samarbetet kring en elevs fortsatta skolgång.

Proportionerlig åtgärd och hänsyn till alla elevers bästa

En disciplinär åtgärd behöver tillämpas konsekvent inom huvudmannens organisation. Det är därför bra om huvudmannen har stöd för att kunna bedöma behov av tillfällig placering av elev utanför den egna skolenheten. De åtgärder som enligt skollagen får vidtas för att försäkra elever trygghet och studiero behöver ta hänsyn till alla elevers bästa.

Ett beslut om tillfällig placering ska också fattas med hänsyn till proportionalitetsprincipen. Det innebär att disciplinära åtgärder inte får användas som bestraffning, och åtgärderna måste stå i proportion till de problem med trygghet och studiero som ska åtgärdas och till övriga omständigheter. Även om hanteringen kan vara brådskande behöver beslutet vara proportionerligt utifrån omständigheter i det enskilda fallet.

Bedömningen kan till exempel göras utifrån

• den aktuella händelsen
• tidigare vidtagna disciplinära åtgärder
• alla elevers rätt till en trygg och lugn skolmiljö
• personalens rätt till en trygg och säker arbetsmiljö.
  

Kompetens och bemanning som möter verksamhetens behov

Huvudmannen avgör vem i organisationen som är bäst lämpad att leda verksamhet i en akutskola. Det kan vara en rektor, men också någon annan som huvudmannen utser till verksamhetsansvarig. Ansvaret för den enskilda eleven ligger fortsatt på ordinarie rektor. Huvudmannen avgör också vem som ska ha personalansvar för personal i akutskolan och för att tillgodose behov av administrativt stöd.

När verksamheten bemannas behöver huvudmannen bedöma vilka kompetenser som behövs för att bygga en verksamhet med hög kvalitet. Det kan till exempel innebära en kombination av flera kompetenser, samarbeten med ordinarie skolor och med andra funktioner inom huvudmannens organisation.

En elev som tillfälligt placeras i akutskola har rätt till undervisning och pedagogiskt stöd under placeringsperioden och det behöver därför finnas tillgång till lärare.

Det kan finnas professioner inom elevhälsan som är viktiga att eleven får tillgång till. En elev kan exempelvis behöva socialt stöd och motiverande samtal. Därför kan personal inom elevhälsan med kompetens inom psykosocialt arbete vara ett bra komplement till den pedagogiska kompetensen. Elevhälsans personal kan även vara ett stöd till personalen i akutskola. Huvudmannen kan ta ställning till om det ska finnas elevhälsopersonal särskilt kopplad till akutskola eller om stöd från elevhälsan ska ges via elevens ordinarie skola under den tillfälliga placeringen.

Belastningen på en akutskola kan växla över tid. Under vissa perioder är inga eller enstaka elever placerade i akutskola. Huvudmannen behöver därför ha en plan för vad personal på en akutskola ska göra under dessa perioder. Samtidigt är det viktigt att det finns beredskap för en bemanning med rätt kompetenser, för att snabbt kunna möta ett akut behov av tillfällig placering.

Läs mer om vad som gäller kring bemanning och kompetens hos huvudman inom grundskola som får statsbidrag.

Statsbidrag för akutskolor

Lokalernas placering och utformning

När huvudmannen väljer lokal för en akutskola är det bra att tänka på hur den är placerad geografiskt i förhållande till övriga skolor i huvudmannens organisation. Det kan till exempel vara bra att en akutskola ligger centralt placerad och lätt nås med kollektiva färdmedel, och att den inte är placerad i anslutning till den skola där eleven har sin ordinarie skolgång.

En elev som blir tillfälligt placerade på akutskola behöver kunna ta sig dit på egen hand med buss eller skolskjuts. Det är därför bra att huvudmannen har rutiner för hur en elev snabbt kan ges tillgång till skolskjuts, busskort eller liknande under den tillfälliga placeringen.

Det är bra att kunna erbjuda ändamålsenliga undervisningslokaler under den tillfälliga placeringen i akutskola, med möjlighet till flexibel möblering utifrån elevernas olika behov. Lokalernas utformning kan vara avgörande för hur många elever som kan vara tillfälligt placerade i akutskola samtidigt. Utifrån eventuella behov av extra anpassningar och särskilt stöd behöver det finnas tillgång till kompensatoriska hjälpmedel.

En elev som är tillfälligt placerad i akutskola ska ha tillgång till skolmåltider. Huvudmannen behöver därför ha en plan för hur detta ordnas.

Tillfällig placering i akutskola

En tillfällig placering av elev i akutskola kan behöva genomföras skyndsamt och med kort varsel. Huvudmannen ansvarar för att det finns fungerande rutiner för en tillfällig placering av elev på akutskola och att rutinerna är kända i organisationen innan tillfällig placering i akutskola blir aktuell.

Inför att en elev får en tillfällig placering i akutskola kan olika delar i verksamheten snabbt behöva anpassas. Elev och vårdnadshavare behöver informeras om den tillfälliga placeringen på akutskola så snabbt som möjligt och former för fortsatt samverkan och samarbete med elev och vårdnadshavare kan behöva ses över.

Centrala utgångspunkter för tillfällig placering i akutskola:

• rättssäkra och snabba beslut
• tidig och direkt information till elev och vårdnadshavare
• en akutskola som är redo för mottagande av elev
• överblick för effektiv samverkan och samarbete.
  

Rättssäkra och snabba beslut

Huvudmannen ansvarar för att rektor har kunskap och förutsättningar för att kunna fatta rättssäkra beslut. Huvudmannens stöd och rutiner ska stödja rektor i att fatta beslut om tillfällig placering utanför den egna skolenheten.

Innan en elev får tillfällig placering i akutskola behöver huvudmannen göra en bedömning av nuläget. Det kan vara att bedöma vad en tillfällig placering av den aktuella eleven kan innebära för tryggheten och säkerheten i en akutskolas verksamhet. För att göra bedömningen kan huvudmannen samla kunskap om den aktuella elevens sociala sammanhang, eventuella pågående konflikter och liknande.

Utifrån bedömningen avgör den person som har utsetts att vara verksamhetsansvarig för akutskola om eleven får en tillfällig placering under högst fyra veckor.

Här kan du läsa mer om de juridiska förutsättningarna för beslut om tillfällig placering utanför skolenheten och andra disciplinära åtgärder.

Juridisk vägledning för disciplinära och andra särskilda åtgärder Länk till annan webbplats.

Tidig och direkt information till elev och vårdnadshavare

Eleven och vårdnadshavare har rätt att få information innan en tillfällig placering på akutskola genomförs. I planeringen behöver det därför finnas utrymme för att huvudman eller rektor hinner kommunicera med elev och vårdnadshavare innan en placering träder i kraft. I akuta fall kan det innebära att eleven stängs av från undervisning strax innan den tillfälliga placeringen på akutskola inleds.

Samarbetet med vårdnadshavare och elev är en viktig del i arbetet framåt. Det behöver därför finnas tydliga rutiner för de inledande kontakterna vid ett mottagande på akutskola och både elev och vårdnadshavare behöver tidigt få veta vad som väntar vid en tillfällig placering.

Ett gott samarbete mellan akutskola, vårdnadshavare och elev bygger på tydlighet och förutsägbarhet, till exempel när det gäller praktisk information om elevens tid på akutskola. Det kan handla om

• elevens skoltider under den tillfälliga placeringen i akutskola
• vilken undervisning och vilket stöd eleven kommer att få
• hur eleven tar sig till och från aktuell akutskola
• om det finns andra elever på aktuell akutskola under elevens tillfälliga placering
• vilken skolpersonal eleven kommer att möta under skoldagarna
• var eleven kommer att äta lunch.

Det är viktigt att vårdnadshavare vet hur samarbetet kommer att se ut under elevens tillfälliga placering och vem de kan vända sig till med frågor. Ibland behövs tolk för att kommunicera med vårdnadshavarna. Det är bra att ha en beredskap för det, så att en tolk snabbt kan kallas in vid behov.

Redo för mottagande av elev

Inför en tillfällig placering av elev i akutskola kan till exempel verksamhet och bemanning på olika sätt snabbt behöva anpassas till den nya eleven. Då en tillfällig placering kan ske med kort varsel behöver det finnas en omedelbar beredskap som är känd av dem som arbetar i verksamheten.

Med hjälp av tydliga och kända rutiner och ansvarsområden behöver vissa uppgifter kunna lösas snabbt. Det kan handla om

• fördelning av elevansvar
• schemaläggning av elevens skoldagar
• skollunch och eventuell anpassad kost och specialkost
• administrativa uppgifter, som till exempel hantering av busskort.

För att en elev som tillfälligt placeras på akutskola ska få en bra start behöver personalen få kunskap om både elevens skolsituation och den situation eller händelse som ligger till grund för den tillfälliga placeringen. Personalen på akutskola kan också behöva känna till eventuella extra anpassningar eller behov av särskilt stöd som eleven har och faktorer i elevens sociala sammanhang som kan påverka den tillfälliga placeringen. Huvudmannen ansvarar för att det finns rutiner för överlämning av information, där exempelvis rektor, berörda lärare och personal från elevhälsan kan beröras.

Överblick för effektiv samverkan och samarbete

Huvudmannen ansvarar för att samverkan och samarbete med de som kan vara viktiga fungerar väl under en elevs tid i akutskola, och för planering av elevens fortsatta skolgång. Eleven och elevens familj kan ha pågående insatser från socialtjänsten och/eller barn- och ungdomspsykiatrin. Genom att huvudmannen har befintliga kontaktvägar med dessa verksamheter kan ett effektivt samarbete underlättas, som kan bidra till helhet och sammanhang för eleven. I vissa fall behövs också samverkan med polisen.

Ibland beslutar huvudmannen om att en placering i akutskola ska leda till en orosanmälan till socialtjänsten. I de fallen behöver detta ingå i en rutin som tydliggör vem som gör anmälan och hur det kommuniceras med elevens vårdnadshavare.

Verksamhet i akutskola

En tillfällig placering i en miljö utanför den egna skolenheten kan innebära en möjlighet till paus för både de elever som fått sin trygghet och studiero störd och för den elev som har orsakat bristande trygghet och studiero för andra elever på skolan. Samtidigt behöver tiden för en tillfällig placering i akutskola användas till att planera och skapa förutsättningar för mer långsiktiga lösningar, där kontinuitet i elevens skolgång och arbetet med trygghet och studiero på den ordinarie skolan är i fokus.

Centrala utgångspunkter för verksamhet i akutskola:

• fokus på undervisning och lärande
• dialog och samarbete med elev och vårdnadshavare
• elevens behov av pedagogiskt och socialt stöd
• kartläggningar och utredningar
• skyndsamt samarbete för elevens fortsatta skolgång.
  

Fokus på undervisning och lärande

En elev som är tillfälligt placerad i akutskola har rätt till undervisning och lärande som möjliggör en obruten skolgång. Ett schema över skoldagen ger förutsägbarhet och kan skapa ett lugn.

Det är viktigt att under placeringen ha kontinuerlig dialog med elevens ordinarie skola, för att ha möjlighet att identifiera vilka kunskapsområden eleven behöver arbeta med under den tillfälliga placeringen i akutskola. Det är bra om målet för alla är att eleven ska kunna gå vidare i sin skolgång utan att behöva ta igen för mycket i olika ämnen.

Dialog och samarbete med elev och vårdnadshavare

När en elev får en tillfällig placering i akutskola behöver både elev och vårdnadshavare tidigt få möta den personal som kommer att finnas tillgänglig under den tillfälliga placeringsperioden. Till exempel kan ett mottagandesamtal organiseras, där personalen kan ta upp

• varför eleven har fått en tillfällig placering på akutskola
• hur verksamheten akutskola fungerar
• vilken undervisning eleven kommer att få
• vilket stöd eleven har möjlighet att få
• hur den fortsatta kontakten med vårdnadshavarna kommer att läggas upp
• hur en akutskola kan bidra till att skapa förutsättningar för en långsiktigt fungerande skolgång.

Tänk på att viktig information kan behöva upprepas men också anpassas utifrån mottagare, så att den blir begriplig. Det kan även finnas behov av tolk.

Eleven behöver ha möjlighet till tät dialog med till exempel den person som fungerar som elevansvarig under den tillfälliga placeringen. I dagliga samtal kan elev och elevansvarig stämma av hur det fungerar för eleven och hur eleven tänker om sin fortsatta skolgång. Det kan också vara viktigt att lyssna in eventuell oro som vårdnadshavare och andra personer nära eleven kan uppleva.

Det är bra att redan tidigt under den tillfälliga placeringen på akutskola börja förbereda för elevens skolgång på längre sikt. Elev och vårdnadshavare bör därför få träffa personal på både akutskola och på den ordinarie skolan vid flera tillfällen under den tillfälliga placeringen, för att gemensamt planera för elevens tid på akutskola och även planera framåt för elevens fortsatta skolgång.

Eleven kan behöva pedagogiskt och socialt stöd

En elev som tillfälligt får en placering i akutskola kan ha ett åtgärdsprogram med identifierade insatser inom särskilt stöd. Om det är så behöver personal i akutskola ta del av både aktuellt åtgärdsprogram och den utredning som ligger till grund för stödinsatserna, för att kunna erbjuda anpassningar efter elevens behov. Det är viktigt att känna till om en elev som är tillfälligt placerad på akutskola har behov av till exempel anpassade pedagogiska verktyg och att kunna erbjuda det som kan underlätta för elevens lärande.

Elevens skolprestationer, motivation och självuppfattning kan påverkas negativt av att tillfälligt placeras i ett helt nytt sammanhang. Det kan därför vara bra att tillhandahålla stödjande och motiverande samtal för eleven, som leds av personal med lämplig kompetens.

Kartläggningar och utredningar

Utöver att ta del av eventuellt befintligt åtgärdsprogram, kan en ny utredning om behov av särskilt stöd behöva genomföras under den tid eleven är tillfälligt placerad på akutskola. Rätten till särskilt stöd gäller inte bara om det kan befaras att en elev inte kommer att klara utbildningens mål, utan även om eleven uppvisar andra svårigheter, till exempel i sociala samspel, som påverkar elevens skolsituation. Även om en utredning av en elevs behov av särskilt stöd visar att eleven inte är i behov av sådant stöd kan utredningen ge viktig information till den långsiktiga planeringen av elevens fortsatta skolgång.

Ibland kan även andra utredningar och kartläggningar behöva genomföras under den tid eleven är placerad på akutskola. Det kan till exempel handla om utredning av kränkande behandling eller kartläggning av skolfrånvaro. Det är rektorn vid elevens ordinarie skola som ansvarar för att de utredningar som anses nödvändiga genomförs i samarbete och dialog med berörda lärare, personal i elevhälsan, vårdnadshavare och elev.

Huvudmannen har ansvar för att möjliggöra att de utredningar och underlag som kan ligga till grund för en långsiktig planering av elevens ordinarie skolgång kan genomföras.

Utredning av en elevs behov av särskilt stöd

Kränkande behandling, mobbing och diskriminering Länk till annan webbplats.

Skyndsamt samarbete för elevens långsiktiga skolgång

Samtidigt som eleven får sin undervisning på akutskola behöver huvudmannen och personal på såväl akutskola som den skola där eleven har sin ordinarie placering, skyndsamt arbeta för att tillsammans utreda, planera och förbereda för elevens fortsatta skolgång. Det kan till exempel handla om olika former av anpassningar i skolmiljön som kan behöva göras eller om stöd som eleven behöver för sitt lärande och sin skolsituation. Elevens bästa behöver vara utgångspunkt för alla insatser och eleven behöver vara involverad i utformningen.

En del av de stödinsatser som eleven får under den tillfälliga placeringen vid akutskola kan även behövas efter den tillfälliga placeringen. Det är därför viktigt att elevens behov av stöd tydligt lyfts fram till huvudman, rektor och övrig personal.

I en del fall kan en utredning visa att eleven bör erbjudas en annan långsiktig lösning än att återgå till sin tidigare elevgrupp i den ordinarie skolan. Det kan till exempel vara aktuellt med byte av klass eller med skolgång i särskild undervisningsgrupp på den skola där eleven har sin ordinarie placering.

Det kan också vara aktuellt med byte av klass eller skolgång i särskild undervisningsgrupp på en annan skolenhet inom huvudmannens organisation. En elev kan också få en plats i en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp eller en skolplacering i resursskola. Ett beslut om särskild undervisningsgrupp fattas efter en utredning om en elevs behov av särskilt stöd. Om det skulle vara aktuellt behöver berörda skolenheter samarbeta så att övergången och elevens fortsatta skolgång blir så bra som möjligt.

Tänk på att all dokumentation, till exempel kartläggningar, utredningar, uppföljningar av eventuella åtgärdsprogram och stödåtgärder samt elevens kunskaper, behöver följa med eleven.

Huvudmannen har ansvar för att det finns beredskap att erbjuda eleven pedagogiskt och socialt stöd utifrån individuella förutsättningar och behov. Detta gäller i akutskola och därefter oavsett i vilken skolenhet eller undervisningsform eleven fortsätter sin skolgång. Det kan till exempel handla om extra anpassningar och särskilt stöd eller att eleven erbjuds kontinuerliga samtal med personal i elevhälsan.

I arbetet med planering och mottagande på den skola där eleven får sin fortsatta skolgång är det viktigt att skapa positiva relationer mellan elev och personal för att på så sätt främja fortsatt lärande och utveckling för eleven, samt trygghet och studiero för alla elever.

Det här är en resursskola

Avslutande samtal med elev och vårdnadshavare

I samband med att eleven ska avsluta sin tillfälliga placering på akutskola är det viktigt att elev och vårdnadshavare får möjlighet till ett avslutnings- och överlämningssamtal. Samtalet bör genomföras med både personal på akutskolan och personal vid den skola/enhet där eleven ska få sin fortsatta skolgång.

Under samtalet kan elev och vårdnadshavare förmedla sina tankar och behov inför den kommande skolgången. Personal på akutskola kan förmedla lärdomar och erfarenheter, så att både eleven och den skolenhet där eleven får sin fortsatta skolgång kan bygga vidare på det som framkommit under den tillfälliga placeringen. Samtalet bör innehålla viktiga ställningstaganden inför elevens fortsatta skolgång och fokusera på både elevens pedagogiska och sociala situation och hur trygghet och studiero kan säkerställas för eleven själv och för andra elever.

Långsiktigt och likvärdigt arbete

Alla elever har rätt till en trygg skolgång som ger förutsättningar för utveckling och lärande. Därför är det viktigt att verksamhet i akutskola följs upp, analyseras och utvecklas på ett systematiskt sätt. Det är också viktigt att följa upp arbetet med trygghet och studiero i alla huvudmannens skolor och använda resultaten för att förbättra förutsättningarna för utveckling, lärande och samsyn i hela organisationen.

Centrala utgångspunkter för ett långsiktigt och likvärdigt arbete:

• systematisk uppföljning från början
• analys av mönster på skol- och individnivå
• samsyn och lärande i organisationen
• framgångsfaktorer som stöd.
  

Systematisk uppföljning från början

När huvudmannen har startat akutskola är det viktigt att tidigt följa upp hur verksamheten fungerar – vilka dilemman, svårigheter och framgångsfaktorer som uppmärksammats och vad som behöver utvecklas för att verksamheten ska fungera väl. Det kan till exempel handla om

• organisationens utformning och effektivitet
• rutiner för placering, samverkan och förberedelser för elevens fortsatta skolgång
• behov av att stärka personalens kompetens eller förtydligande av roller.
  

Huvudmannen behöver också ha en plan för långsiktigt systematiskt uppföljnings- och utvecklingsarbete inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. För att ge förutsättningar för ett långsiktigt kvalitetsarbete bör huvudmannen ha definierat vilka mål som ska följas upp på kort och lång sikt. Målen kan vara

• av begränsad karaktär, utifrån vad som ska uppnås inom ramen för verksamheten för akutskola
  

• av bredare karaktär, där verksamheten i akutskola ses som en del i huvudmannens arbete med att utveckla trygghet och studiero samt rätt till lärande för alla elever.
  

Inom ramen för verksamheten i akutskola bör huvudmannen följa upp både hur perioden i akutskola fungerat för de elever som haft en tillfällig placering i verksamheten, vilka åtgärder och anpassningar som gjorts för fortsatt skolgång och hur det går för eleverna på längre sikt. Uppföljningen kan till exempel ligga till grund för beslut om förändringar i rutinerna för samarbete mellan akutskola och elevernas ordinarie skolor eller för kompetensutveckling för personal i akutskola. I uppföljningen bör såväl personalen i akutskola som personalen på elevernas ordinarie skolor få möjlighet att uttrycka hur verksamhet, samverkan och överlämningar fungerat. Även elev och vårdnadshavare behöver få möjlighet att uttrycka sina upplevelser av hur det har fungerat.

Analys av mönster på skol- och individnivå

Huvudmannen bör följa upp vilka skolor inom organisationen som i högre grad beslutar om tillfällig placering utanför den egna skolenheten eller andra disciplinära åtgärder av mer ingripande karaktär. Om besluten fördelas ojämnt mellan skolenheterna behöver huvudmannen göra en analys av orsakerna till skillnaderna. Återkommande problem med tryggheten på en skola kan vara en signal om att arbetet mot kränkande behandling och med normer och värden kan behöva utvecklas.

Om en skola har omfattande problem med studiero kan det vara kopplat till undervisningens kvalitet, lärares ledarskap, tillgången till stöd för elevernas lärande samt samarbetet mellan undervisande personal och elevhälsans kompetenser. Utifrån analysen kan huvudmannen identifiera behov av stöd till skolornas utvecklingsarbete.

I huvudmannens uppföljning är det även bra att undersöka om vissa elevgrupper är överrepresenterade bland de elever som placeras i akutskola. Analysen kan leda till att huvudmannen identifierar behov av kompetensförstärkning eller andra förebyggande åtgärder för att möta elevgrupper som löper högre risk att bli föremål för disciplinära åtgärder.

Samsyn och lärande i organisationen

Huvudmannen bör ha en långsiktig plan för att sprida kunskap i hela organisationen om verksamheten i akutskola och de rutiner som finns. Även om huvudmannen har introducerat verksamheten i samband med att den startade behöver personalen inom huvudmannens organisation hållas uppdaterad. Detta eftersom ny personal tillkommer och verksamheten i akutskola utvecklas över tid.

Huvudmannen har ansvar för att personalen i akutskola får den kompetensutveckling de behöver för att utföra sitt uppdrag. Analyser kan till exempel visa behov av särskild kunskap om att hantera våldsamma situationer eller möta barn i kris. Det kan också vara bra att planera för hur och när personalen får möjlighet att ingå i kollegiala nätverk för lärande och erfarenhetsutbyte.

Tänk på att insikter som kommer fram i uppföljningen av en akutskolas verksamhet också kan komma andra verksamheter till godo. Huvudmannen ansvarar för att skapa möjligheter till ett gemensamt lärande, dialog och utveckling av arbetet inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.

Framgångsfaktorer som stöd

Ett stöd i kvalitetsarbetet kan vara de framgångsfaktorer som tagits fram inom ramen för det nationella kvalitetssystemet. Eftersom framgångsfaktorerna sammanfattar sådana faktorer, förutsättningar och processer som har stor påverkan på kvalitet och likvärdighet i skolväsendet, kan en skattning av den egna verksamheten i förhållande till framgångsfaktorerna vara ett stöd för huvudmannens och skolornas prioriteringar. Exempel på framgångsfaktorer som är relevanta utgångspunkter för uppföljningen av en akutskolas verksamhet är att huvudmannen

• har tydliga förväntningar på och skapar förutsättningar för att utbildningen präglas av trygghet och att undervisningen präglas av studiero
• skapar tillfällen och strukturer för att ge stöd till och underlätta samarbete mellan olika funktioner och nivåer i styrkedjan
• säkerställer att det i samtliga verksamheter och för alla barn och elever finns förutsättningar för tillgänglig lärmiljö av god kvalitet.

Podd om erfarenheter av arbete med akutskola

Podd: Starta och bedriva akutskola (tid: 24:53 minuter)

I den här podden träffar vi verksamma inom skolan i Stockholms stad och Göteborg som berättar om erfarenheter av att arbeta med akutskola.

Vi får lyssna till Mikael Kaspar, grundskolechef i Stockholm stad med särskilt ansvar för Stockholms två akutskolor, Jennifer Sincic, lärare på Skolakuten Kungsholmen och Johanna Funke, enhetschef på grundskoleförvaltningen i Göteborg och verksamhetsansvarig för akutskola Elevator. I fokus är deras syn på vad som har varit bra och vad som skulle kunna utvecklas, både inför att starta akutskola och i det långsiktiga arbetet för alla elevers trygghet och studiero.

Transkribering: Starta och bedriva akutskola Pdf, 67 kB. (Pdf, 67 kB)

Referenser

Här är ett urval av forskning, fördjupning och erfarenhetsbaserad kunskap som den här sidan baseras på. Här listas även ytterligare innehåll som kan vara bra att känna till inom området.

Ballard, S.C. & Bender, S.L. (2022). "A systematic review of social, emotional, and behavioral interventions and outcomes for students in alternative education". Preventing School Failure: Alternative Education for Children and Youth, 66(2), 136–149.

Free, J. (2017). “Is it Our Job to Teach them to Read or to Act Appropriately?: Teachers’ and Staff’s Perceptions of an Alternative School." Sociological Inquiry, 87(3), 501–523.

Juridisk vägledning för disciplinära och andra särskilda åtgärder Länk till annan webbplats.

Kennedy-Lewis, B. L., Whitaker, D. & Soutullo, O. (2016). “Maybe That Helps Folks Feel Better About What They're Doing”: Examining Contradictions Between Educator Presumptions, Student Experiences, and Outcomes at an Alternative School. Journal of Education for Students Placed at Risk, 21(4), 230-245.

Malmqvist, J. (2016). "Working successfully towards inclusion – or excluding pupils? A comparative retroductive study of three similar schools in their work with EBD". Emotional and Behavioural Difficulties, 21(4), 344-360.

Moore, C.P., Ohrt, J. & Packer-Williams, C.L. (2020). "A Solution-Focused Approach to Student Reintegration into the Traditional School Setting after a Disciplinary Alternative School Placement". Journal of Child and Adolescent Counseling, 6(2), 83-96.

Skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.