- Information
- AI Chat
Del II (den långa sikten) för boken makroekonomi - teori, politik och institutioner
Makroekonomi (EKN101)
Göteborgs Universitet
Rekommendas för dig
Kommentarer
Studenter visade också
- Sammanfattning inför Makroekonomi
- Gottfries - Översättning och sammanfattning av bok. Kursen i makroteori. Vårtermin 2021. - Macroeconomics
- Anteckningar från bok
- Del I (grundläggande begrepp) för boken makroekonomi - teori, politik och institutioner
- Konsekvenser av oljekrisen på Sverige under 1970
- makroekonomi - teori, politik och institutioner
Förhandsgranskningstext
Kapitel 12, pengar, prinsnivå och växelkurs på lång sikt
På lång sikt bestäms prisnivån av penningmängden och växelkursen i förhållande mellan den inhemska och den utländska prisnivån.
Deflation gör att realvärdet på lån stiger vilket kan leda till att företagare med lån kan tvingas i konkurs,
Hög inflation beror på hög tillväxt i penningmängden
Deprecierad växelkurs beror på att inflationen i landet är högre än i omvärlden. Köpkraftsteorin stämmer på lång sikt och på kort sikt när inflationsskillnader är dominerade.
Ursprunget till hög tillväxttakt i penningmängden är nästan alltid statens lån i CB.
Deflation, i synnerhet en snabb sänkning av prisnivån, leder till fallande produktion och stigande arbetslöshet.
Banktillgodohavande - uppstod som kontobevis på insatta mynt och det kunde när som helst växlas in mot mynt.
Sedlar - efter banktillgodohavande kom sedlar som var ett kvitto på insatta mynt som kunde också lösas in mot mynt.
Banktillgodohavande -> sedlar
Metallmyntfot - ett system i vilket pengar består av metall eller är inlösliga mot metall
Pappersmyntfot - ett system i vilket pengar inte är inlösliga mot metall.
Det är pappersmyntfot om man inte kunde lösa in banktillgodohavandet eller sedlarna till någon metall om man kan göra det så är det metallmyntfot.
Centralbank - en bank, vanligast statlig ägd, som ansvarar för penningpolitiken och betalningssystemets säkerhet. Centralbanken kan motiveras som bankernas bank eftersom banker har rätten till att låna från CB och ha deras tillgodohavande.
Mer om CB koppling till banker, reserver och insättningsbevis samt metall- och pappersmyntfot på sidorna 226 - 229.
Penningmängd består en del av kontanter hos allmänheten och en del av bankpengar.
Monetära basen - grundbulten i myntfotsystemet. Under metallmyntfot är den monetära basen lika med den mängden monetär metall. Under pappersmyntfoten är den lika med mängden centralbankspengar.
Centralbankspengar - CB sedlar och mynt samt bankerna tillgodohavande hos CB. Benämns också monetär bas under pappersmyntfot.
I en modern ekonomi har centralbanken kontroll över penningmängden genom penningpolitik. Det är en indirekt kontroll då de kan kontrollera mängden via den monetära basen.
Penningmängden bestäms i tre steg: 1. CB bestämmer den monetära basens storlek
- Den monetära basen kan ändras på två sätt; genom CB initiativ eller genom
bankernas och allmänhetens efterfrågan på en monetära basen.
- Centralbanken kan öka den monetära basen genom att köpa tillgångar (t.
utländsk valuta, statspapper etc.) av banker eller arv allmänheten i utbyte av monetär bas.
- De kan även minska den monetära basen genom att sälja tillgångar till banker och
allmänheten i utbyte mot monetär bas som återgår till CB.
- Man kan låta bankerna bestämma den monetära basen genom att låta dem sätta in
eller låna centralbankspengar till en förutbestämd ränta, s reporänta. Anledningen till varför de vill låna mer kontanter kan vara för att allmänheten önskar mer kontanter.
- Centralbanken kan på lång sikt även kontrollera detta genom att sänka eller höja
reporäntan. 2. CB bestämmer den monetära basens uppdelning mellan allmänhet och banker
- Hur mycket av den monetära basen som är i form av kontanter eller i form av
reserver i banken bestäms av allmänhetens behov av kontanter. 3. CB bestämmer mängden av pengar genom kreditmultiplikation
- Det totala förhållanden mellan den monetära basen och penningmängden ges av
den s. kreditmultiplikationen.
Intervention på valutamarknaden - det är när CB säljer eller köper utländsk valuta eller värdepapper. Ett köp av em viss storlek innebär en expansion av den monetära basen av samma storlek
Öppen marknadsoperation - när CB köper eller säljer statspapper. Ett köp av en viss storlek innebär en expansion av den monetära basen av samma storlek.
Kreditmultiplikation - den process som leder till skapande av nya bankpengar genom ett inflöde av ny monetär bas till bankerna.
Kreditmultiplikatorn - kvoten mellan penningmängd och monetär bas, ett tal större än ett mär reservkvoten < 1. Ju mindre reservkvot desto större kreditmultiplikator Se utvecklad beräkning sidan 232 - 233.
Kreditmultiplikatorn = M / MB = penningmängd /monetär bas.
Denna samband är en identitet vilket kan visas dånet en ”likhetstecken med tre sträck”. Med identitet menar vi att det alltid kommer vara likheter mellan höger- och vänsterled.
Inkomstomloppshastighet - BNP dividerat med penningmängden.
V = P x Y/M
Omloppshastigheten bestäms av graden av monetisering och och finanssektorns utvecklingsgrad. De verkar i motsatta riktningar. Med en utvecklad finanssektor klarar vi oss med mindre pengar
Monetisering - mått på hur stor andel av de ekonomiska aktiviteterna som utförs med pengar.
Teorin visar att penningmängden bestämmer prisnivån, då prisnivån är direkt proportionell mot penningmängden. Det betyder att om penningmängden ökar med 10% så stiger även prisnivån med 10%.
Kvantitetsteorin - prisnivån är direkt proportionell mot penningmängden. Stämmer på lång sikt.
Inflationen är även lika med skillnaden mellan penningmängdstillväxt och real BNP- tillväxt.
Det betyder också att inflation uppstår när penningmängden växer snabbare än real BNP.
Mer information om den klassiska kvantitetsteori finns på sidorna 234 - 239.
Köpkraftsparitetsteorin för växelkurser: PPP-växelkurs ger en mer rättvisande BNP-jämförelse mellan länder.
PPP-växelkurs skapades av Gustav Cassel 1918 som en teori för växelkursens långsiktiga jämviktsnivå.
Hans tes byggde på ett arbitrageresonemang och att arbitrage leder till lagen om pris, vilket betyder att prisen på varan på två olika varor är samma.
Arbitrage - riskfri vinst som uppstår genom att någonting köps billigt och säljs dyrt.
Lagen om pris - samma vara ska, uttryckt i gemensam valuta, ha samma pris på olika platser, transport- och tillkostnader borträknade. Det betyder att en vara ska ha samma pirs på alla marknader som står i förbindelse med varandra.
E x P* = P
E = kronor dollar (växelkurs)
P* = dollar/korg
P = kronor/korg
E x P* = pris på korg i USA i kronor P = pris på korg i sverige i kronor
Absolut köpkraftsparitetsteori för växelkursen - nivån på växelkursen är på lång sikt lika med kvoten mellan priserna i lokal valuta för varukorgar med samma innehåll.
Nominella växelkurs - bestäms av kvoten mellan priset på en gemensam korg varor i de två länderna.
E = P / P*
Denna teori stämmer dock inte i praktiken eftersom det finns handelshinder och transportkostnader som gör att priserna inte stämmer. Men det finns en mindre extrem form av denna teori, relativa köpkraftsparitetsteorin för växelkursen.
Relativa köpkraftsparitetsteorin för växelkursen - denna teori anpassar inte nivån på växelkursen till kvoten mellan prisnivåerna. Men det sker en anpassning på den relativa förändringen i växelkursen till den relativa förändringen av kvoten mellan prisnivåer. Deprecieringstakten i växelkursen är på lång sikt lika med skillnaden mellan inhemsk inflation och utlandets inflation.
Depreciering - en försvagning av valutan till följd av att priset på utländsk valuta stiger. När utländsk valuta stiger så försvagas den inhemska valutans värde
Appreciering - en förstärkning av valutan till följd av att priset på utländsk valuta sjunker.
Ê = ^P - ^P*
Ê = relativ deprecieringstakt
^P = inhemsk inflation
^P* = utländsk inflation
^P - ^P* = inflationsskillnad mot utlandet
Del II (den långa sikten) för boken makroekonomi - teori, politik och institutioner
Kurs: Makroekonomi (EKN101)
Universitet: Göteborgs Universitet
Rekommendas för dig
Studenter visade också
- Sammanfattning inför Makroekonomi
- Gottfries - Översättning och sammanfattning av bok. Kursen i makroteori. Vårtermin 2021. - Macroeconomics
- Anteckningar från bok
- Del I (grundläggande begrepp) för boken makroekonomi - teori, politik och institutioner
- Konsekvenser av oljekrisen på Sverige under 1970
- makroekonomi - teori, politik och institutioner