Hoppa till dokument
Detta är ett premiumdokument. Vissa dokument på Studocu betecknas som Premium. Uppgradera till Premium för att låsa upp det.

Makroekonomi delkurs 2 sammanfattning på kapitel 12.

En sammanfattning på kapitel 12 i delkursen 2 i makroekonomi på lineun...
Kurs

Makroekonomi (1NA835)

327 Dokument
Studenter delade 327 dokument i den här kursen
Akademiskt år: 2020/2021
Uppladdad av:
Anonym Student
Det här dokumentet har laddats upp av en student, precis som du, som har valt att förbli anonym.
Linnéuniversitetet

Kommentarer

Använd logga in or registera dig för att göra kommentarer.

Relaterade Studylists

Makro

Förhandsgranskningstext

Kap 12

M =Penningmängd MB = monter bas CU = kontanter hos allmänheten D = Banktillgodohavande R = bankens reserv c = Kontantkvot, kvoten mellan allmänhetens kontanter och bankinlåning r = Bankens reserv kvot

Från metallfot till pappersfot De första pengarna var silver och guld. Man avgjorde om metalen var ädel beroende på klangen och tyngden. Metallmynt fot har ett innebärande värde medans pappersmyntfot har ett symboliskt värde.

Centralbanken och penningmängden Vi definierade pengar som betalningsmedel och visade att i penningmängden ingår det ens kontanter hos allmänheten, dels bankpengar. Nu inför vi ytterligare ett begrepp nämligen den Monetära basen. Den Monetära basen är grundbulten i myntfotsystemet. Metallmyntfot - den monetära basen är den mängd metall som direkt eller indirekt används i penningväsendet. Direkt används metallen som cirkulerande klingande mynt bland allmänheten indirekt som reserv i banksystemet. Pappersmyntfot - de system som vi globalt använder idag - Centralbankspengar har ersatt metallen och utgör den monetära basen. Centralbanks pengar består av kontanter (sedlar och mynt) hos allmänheten samt bankernas kontanter och deras tillgodohavande hos centralbanken. Under metallmyntfot utgjorde den monetära basen fordringar på centralbankens metallreserv. Pappersmyntsfoten uppstod då centralbankens skyldighet att lösa in sina sedlar mot guld upphävdes, var vid kopplingen till metallen försvann, Medan den monetära basen bestod. I modern ekonomi utgör centralbankens kontroll av penningmängden för centralbankens förmåga att påverka ekonomin genom penningpolitik. Kontrollen är indirekt och går via centralbankens kontroll över den monetära basen. Penningmängden bestäms i en trestegsprocedur där det första steget innebär att centralbanken bestämmer storleken på den monetära basen. Fiat pengar: pengar som har ett värde eftersom den institution som ger ut dessa pengar säger att de är värda något.

Steg 1: bestämning av den monetära basens storlek: (Kolla figur 12 s) Vi utgår från en förenklad bas räkning för centralbanken i figur 12. Den monetära basen består av kontanter hos allmänhet och banker samt av tillgodohavande hos centralbanken. Ändringar i den monetära basen kan ske på två olika sätt: det kan ske på centralbankens initiativ eller det kan bestämmas av bankernas och allmänhetens efterfrågan på monetär bas. Centralbanken kan på eget intiativ ökade monetära basen genom att köpa tillgångar av banker eller allmänheten i utbyte mot monetär bas. (Det kan vara utländsk valuta eller stadspapper. I balansräkningen betyder detta att centralbankens tillgång ökar samtidigt som skulderna i form av monetär bas ökar i lika stor del. Centralbanken betala alltså med fordringar på sig själv, som skapas utan kostnad.) Centralbanken kan också minska den

monetära basen genom att sälja tillgångar till banker eller allmänheten i utbyte mot monetär bas som återgår till centralbanken.

Ändringar i den monetära basen kan även ske genom bankernas och allmänhetens efterfrågan på monetär bas. Om bankerna plötsligt önskar mer pengar så lånade i centralbanken och den monetära basen ökar. Allmänheten påverka alltså den monetära basen via bankerna som har direktkontakt med centralbanken. På långsikt styr centralbanken och på kort sikt styr allmänheten.

Intervention på valuta marknaden —När centralbanken köpa eller säljer utländsk valuta eller utländska värdepapper kallas detta en. Ett köp av en viss storlek innebär en expansion av den monetära basen av samma storlek. Öppen marknadsoperation —När centralbanken köper eller säljer statspapper kallas detta. Ett köp av en viss storlek innebär en explosion av den monetära basen av samma storlek.

Steg 2: bestämning av den monetära basens uppdelning mellan allmänhet och banker: Den monetära basen används som betalningsmedel av allmänheten, kontanter, eller som reserv hos bankerna. Mängden som används av allmänheten bestäms av allmänhetens behov och efterfrågan. I ett avancerad ekonomi utgörs en stor del av penningmängden av bankpengar, Medan en mer primitiv ekonomi med enkla transaktioner och ett outvecklat banksystem använder mer kontanter.

Steg 3: Bestämning av mängden bankpengar genom kreditkultiplikation: Hur mycket bankpengar som genereras av den mängd monetära bas som blir reserver hos bankerna, bero på bankernas önskade reservkvot. Om reserv kvoten är 10 % innebär detta att den utestående mängden bank pengar är 10 gånger större än bankernas reserver. En summa på 10 miljarder i reserver blir totalt en bankinlåning på 100 miljarder. Den önskade reservkvoten bestäms av den lagstadgade likviditetskraven som formuleras i förhållande till fluktuationerna i uttagen. Det totala förhållandet mellan den monetära basen och penningmängden ges av den så kallade kreditmultiplikatorn vilket är effekten av steg två och tre. Kreditmultiplikatorn ges av kvoten mellan penningmängd och monetär bas. Kreditmtltiplikatorn = 0 = M/MB = (CU + D) / (CU + R) = (CU / D + D/D) / (CU/D) =(c+1)/(c+r)

Kreditmultiplikation : den process som leder till skapandet av nya bank pengar genom ett inflöde av ny monetär bas till bankerna. Kreditmultiplikatorn : kvoten mellan penningmängd och monetär bas ett tal större än 1 när reservkvoten är mindre än 1.

Om reservkvoten och kontantkvoten är konstanta så är också kreditmultiplikatorn konstant. Kreditmultiplikatorn är ett tal större än 1 om reservkvoten är mindre än 1. Ju mindre reservkvot desto större kreditmultiplikator, då en viss mängd reserver kan underhålla en större mängd bankpengar. Omvänt så ser vi att kreditmultiplikatorn bli ett om reservkvoten är ett då inga nya pengar skapas i detta fall. Ju mindre allmänhetens kontantkvot är desto större är kreditmultiplikatorn eftersom en större del av den monetära basen är reserv i bankerna. (Kolla figur 12)

Var det här dokumentet användbart?
Detta är ett premiumdokument. Vissa dokument på Studocu betecknas som Premium. Uppgradera till Premium för att låsa upp det.

Makroekonomi delkurs 2 sammanfattning på kapitel 12.

Kurs: Makroekonomi (1NA835)

327 Dokument
Studenter delade 327 dokument i den här kursen

Universitet: Linnéuniversitetet

Var det här dokumentet användbart?

Det här är en förhandsgranskning

Vill du ha full tillgång? Bli Premium och lås upp alla 3 sidor
  • Tillgång till alla dokument

  • Få Obegränsade Nedladdningar

  • Förbättra dina betyg

Ladda upp

Dela dina dokument för att låsa upp

Redan Premium?
Kap 12
M =Penningmängd !
MB = monter bas!
CU = kontanter hos allmänheten !
D = Banktillgodohavande !
R = bankens reserv!
c = Kontantkvot, kvoten mellan allmänhetens kontanter och bankinlåning !
r = Bankens reserv kvot!
Från metallfot till pappersfot
De första pengarna var silver och guld. Man avgjorde om metalen var ädel beroende på
klangen och tyngden. Metallmynt fot har ett innebärande värde medans pappersmyntfot
har ett symboliskt värde. !
Centralbanken och penningmängden
Vi definierade pengar som betalningsmedel och visade att i penningmängden ingår det
ens kontanter hos allmänheten, dels bankpengar. Nu inför vi ytterligare ett begrepp
nämligen den Monetära basen. Den Monetära basen är grundbulten i myntfotsystemet. !
Metallmyntfot - den monetära basen är den mängd metall som direkt eller indirekt
används i penningväsendet. Direkt används metallen som cirkulerande klingande mynt
bland allmänheten indirekt som reserv i banksystemet.!
Pappersmyntfot- de system som vi globalt använder idag - Centralbankspengar har
ersatt metallen och utgör den monetära basen. Centralbanks pengar består av kontanter
(sedlar och mynt) hos allmänheten samt bankernas kontanter och deras tillgodohavande
hos centralbanken. !
Under metallmyntfot utgjorde den monetära basen fordringar på centralbankens
metallreserv. Pappersmyntsfoten uppstod då centralbankens skyldighet att lösa in sina
sedlar mot guld upphävdes, var vid kopplingen till metallen försvann, Medan den
monetära basen bestod. !
I modern ekonomi utgör centralbankens kontroll av penningmängden för centralbankens
förmåga att påverka ekonomin genom penningpolitik. Kontrollen är indirekt och går via
centralbankens kontroll över den monetära basen. Penningmängden bestäms i en
trestegsprocedur där det första steget innebär att centralbanken bestämmer storleken på
den monetära basen.!
Fiat pengar: pengar som har ett värde eftersom den institution som ger ut dessa pengar
säger att de är värda något.!
Steg 1: bestämning av den monetära basens storlek: (Kolla figur 12.1 s.230)!
Vi utgår från en förenklad bas räkning för centralbanken i figur 12.1. Den monetära basen
består av kontanter hos allmänhet och banker samt av tillgodohavande hos
centralbanken. !
Ändringar i den monetära basen kan ske på två olika sätt: det kan ske på centralbankens
initiativ eller det kan bestämmas av bankernas och allmänhetens efterfrågan på monetär
bas. Centralbanken kan på eget intiativ ökade monetära basen genom att köpa tillgångar
av banker eller allmänheten i utbyte mot monetär bas. (Det kan vara utländsk valuta eller
stadspapper. I balansräkningen betyder detta att centralbankens tillgång ökar samtidigt
som skulderna i form av monetär bas ökar i lika stor del. Centralbanken betala alltså med
fordringar på sig själv, som skapas utan kostnad.) Centralbanken kan också minska den

Varför är denna sida oskarp?

Det här är ett Premium-dokument. Bli Premium för att läsa hela dokumentet.