20 nationer deltar i stundande rugby-VM. Sverige, som är 54:a på världsrankingen, är inte en av dem. Och avståndet till eliten verkar ointagligt.
– Steget är väldigt stort. Frågan är om vi kan klättra högre så länge det är en amatörsport i Sverige, funderar Madeleine Lahti.
– Rugby-VM kan nästan gå obemärkt förbi i Sverige. Men det är en sport som borde tilltala svenskar, som gillar sporter som ishockey och handboll. En kontaktsport, det händer mycket, är fartfyllt och det smäller. Det är passionerat och mycket hjärta.
”Sporten religion i Nya Zeeland”
VM i rugby spelades för första gången 1987, då som nu heter världsmästarna Nya Zeeland. Trots blott 10 000 licensierade spelare – som en jämförelse är motsvarande siffra i England och Frankrike 300 000 – är den lilla önationen ständiga favoriter.
– Man ägnar sig inte åt mycket annat där. Sporten är religion på Nya Zeeland.
– I år har Nya Zeeland varit utsatta för hård konkurrens men har till sist lyckats lösa och vinna med bara någon poäng. Man är makalöst bra att reda ut det på slutet.
Tror på överraskning
Madeleine Lahti tror dock på en oviss turnering.
– Det känns i luften som ett VM med plats för överraskningar. Tidigare har det varit givet på förhand. Nu kan fem-sex lag vinna. Nya Zeeland, Australien, Sydafrika, Frankrike, England, och sedan finns outsiders som Irland, Wales och Argentina.
Fredagens premiärmatch mellan värdnationen England och Fiji spelas på klassiska Twickenham – Europas fjärde största arena – inför 82 000 åskådare på utsålda läktare. Intresset för biljetterna är enormt. Snittpriset ligger på 104 pund, motsvarande 1 300 kronor, vilket exempelvis är 100 kr dyrare än fotbolls-VM i Brasilien förra året.
Spelat med brutna händer
Rugby-VM är ett av de längsta mästerskapen. Evenemanget pågår i 48 dagar, från 18 september till 31 oktober. Anledningen är de fysiska påfrestningarna och skaderisken.
– Mot turneringens slut ser man många meter tråd nål och tråd. Man spelar med brutna revben och andra skador. En del har till och med spelat med brutna händer.
För första gången ska Madeleine uppleva rugby-VM på plats. Hon förväntar sig en stor fest.
– Rugbyhuligan existerar inte i någon ordlista. Det finns en värdegrund kring det där. Publiken sitter blandat, olika fans bredvid varandra, man firar ihop och applåderar varandra. En härlig gemenskap och det är öppet mellan läktarna och planen, inga kravallstaket.