Klek aki pa e Programa di Gobernashon. - Gobièrnu di Kòrsou
Klek aki pa e Programa di Gobernashon. - Gobièrnu di Kòrsou
Klek aki pa e Programa di Gobernashon. - Gobièrnu di Kòrsou
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
KontenidoPágina1. Introdukshon................................................................................................................................. 31.1. <strong>Kòrsou</strong> ta un isla <strong>di</strong> oportunidat....................................................................................... 41.2. Retonan <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> .............................................................................................................. 61.3. Proseso <strong>di</strong> (re)konstrukshon <strong>di</strong> nos <strong>pa</strong>is.......................................................................... 81.4. Struktura <strong>di</strong> e programa <strong>di</strong> gobernashon ........................................................................ 92. Vishon i mishon <strong>di</strong> gobièrnu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>.................................................................................. 102.1. Vishon................................................................................................................................. 102.2. Mishon <strong>di</strong> gobièrnu .......................................................................................................... 103. Metanan stratégiko <strong>di</strong> gobièrnu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>............................................................................. 114. <strong>Programa</strong> stratégiko <strong>pa</strong> kada ministerio................................................................................. 124.1. Ministerio <strong>di</strong> Asuntunan General................................................................................... 124.1.1. Koor<strong>di</strong>nashon sentral <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> gobièrnu.......................................................... 124.1.2. Relashonnan ku eksterior ............................................................................................ 134.1.3. Relashonnan den reino ................................................................................................ 194.1.4. Asuntonan huri<strong>di</strong>ko ..................................................................................................... 194.1.5. Komunikashon <strong>di</strong> gobiernu interno i eksterno ........................................................ 214.1.6. Konstrukshon <strong>di</strong> <strong>pa</strong>is (nation buil<strong>di</strong>ng) .................................................................... 254.1.7. Kuido <strong>di</strong> seguridat nashonal....................................................................................... 264.1.8. Kas <strong>di</strong> Kórsou na Hulanda .......................................................................................... 274.1.9. Desaroyo i implementashon <strong>di</strong> maneho energétiko ................................................ 314.1.10. Desaroyá i implementá e Plan Nashonal <strong>pa</strong> Desaroyá Bario............................. 354.2. Ministerio <strong>di</strong> <strong>Gobernashon</strong>, Planifikashon i Servisio................................................... 374.3. Ministerio <strong>di</strong> Hustisia....................................................................................................... 554.3.1. Mishon <strong>di</strong> Ministerio <strong>di</strong> Hustisia................................................................................ 554.3.2. Tareanan <strong>di</strong> Ministerio <strong>di</strong> Hustisia ............................................................................ 554.3.3. Prioridatnan <strong>pa</strong> kada tarea den e periodo 2011-2014 .............................................. 564.4. Ministerio <strong>di</strong> Finansa........................................................................................................ 604.4.1. Prioridat <strong>pa</strong> Ministerio <strong>di</strong> Finansa ............................................................................. 604.4.2. Punto <strong>di</strong> notifikashon na <strong>Kòrsou</strong> <strong>pa</strong> transakshonnan inusual............................... 784.5. Ministerio <strong>di</strong> Enseñansa, Siensia, Kultura i Deporte ................................................... 874.5.1. Introdukshon................................................................................................................. 87
4.5.2. Tarea <strong>di</strong> ministerio <strong>di</strong> enseñansa, siensia, kultura i deporte .................................. 884.5.3. <strong>Programa</strong> <strong>di</strong> Ensenansa i siensia ................................................................................ 894.5.4. Prioridat <strong>pa</strong> Ensenansa i Siensia 2011 – 2014............................................................ 954.5.5. <strong>Programa</strong> <strong>di</strong> Kultura i Deporte................................................................................. 1034.5.6. Prioridat <strong>di</strong> kultura i deporte.................................................................................... 1064.6. Ministerio <strong>di</strong> Salubridat, Naturalesa i Me<strong>di</strong>o Ambiente ........................................... 1114.6.1. Sektor <strong>di</strong> Salú............................................................................................................... 1114.6.2. Prevenshon i promoshon........................................................................................... 1124.6.3. Salú hubenil................................................................................................................. 1124.6.4. Zorginkoop .................................................................................................................. 1134.6.5. Veterinaire Zaken ....................................................................................................... 1144.6.6. Salú, Me<strong>di</strong>o Ambiente i Naturalesa. ........................................................................ 1154.7. Ministerio <strong>di</strong> Desaroyo Soshal, Bienestar i Trabou .................................................... 1314.7.1. Tareanan <strong>di</strong> Ministerio <strong>di</strong> Desaroyo Sosial, Labor i Bienestar ............................. 1314.7.2. Puntonan <strong>di</strong> enfoke .................................................................................................... 1324.7.3. Sektor Desaroyo Sosial............................................................................................... 1324.7.4. Sektor Famia & Hubentut.......................................................................................... 1324.7.5. Sektor Labor ................................................................................................................ 1334.8. Ministerio <strong>di</strong> Desaroyo Ekonómiko ............................................................................. 1644.9. Ministerio <strong>di</strong> Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano................................. 1814.9.1. Sektor Tráfiko i Transporte ....................................................................................... 1814.9.2. Sektor <strong>di</strong> Infrastruktura i Planifikashon Urbano ................................................... 1815. Temanan <strong>di</strong> prioridat ............................................................................................................... 2185.1. Inovashon soshal............................................................................................................. 2185.2. Enseñansa i edukashon komo instrumento <strong>di</strong> desaroyo........................................... 2185.3. Partisi<strong>pa</strong>shon <strong>di</strong> bario den desaroyo <strong>di</strong> <strong>pa</strong>is............................................................... 2195.4. Desaroyo duradero ......................................................................................................... 2195.5. Kresementu ekonómiko <strong>di</strong>námiko ............................................................................... 2195.6. Di “red tape’ <strong>pa</strong> ‘red carpet’ .......................................................................................... 2205.7. Mehorashon importante den trafiko i transporte publiko ........................................ 2205.8. Sistema fiskal simplifiká ................................................................................................ 2205.9. Stimulá uzo <strong>di</strong> energia alternativo ............................................................................... 221
1. INTRODUKSHONE programa <strong>di</strong> gobernashonta splika kiko noskomunidat por ferwagt dene pròksimo 4 aña <strong>di</strong> ekabinete-Schotte ku takonsisti <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rtidonanMovementu Futuro <strong>Kòrsou</strong>,Pueblo Soberano i PartidoMAN. E koalishon <strong>aki</strong> taforma e promé gobièrnu <strong>di</strong>e <strong>pa</strong>is hoben <strong>Kòrsou</strong>.E programa ta deliña kiko evishon ta <strong>pa</strong> nos <strong>pa</strong>is, kikonos ke logra, i kon ta bailogr’é a base <strong>di</strong> e relashonentre e aktividatnan <strong>di</strong> enuebe ministerionan.<strong>Gobièrnu</strong> ta spera ku edokumentu <strong>aki</strong> por inspirános komunidat <strong>di</strong> traha ribaun desaroyo <strong>di</strong>námiko iduradero <strong>di</strong> nos <strong>pa</strong>is. Kadaun <strong>di</strong> nos por kontribui nasu mes manera, pero nosmester realisa ku nosmester hasi kosnan<strong>di</strong>ferente <strong>pa</strong> nos lograresultadonan <strong>di</strong>ferente.<strong>Kòrsou</strong> ta riba un krusada sumamente importante <strong>pa</strong> futuro<strong>di</strong> nos <strong>pa</strong>is. E eskohonan fundamental ku nos tin nos <strong>di</strong>lantiriba <strong>di</strong>ferente tereno <strong>pa</strong> ku nos desaroyo, i tambe edeterminashon <strong>di</strong> akshon ku nos ta apliká <strong>pa</strong> hasi uso <strong>di</strong> tur eoportunidatnan ku nos tin nos <strong>di</strong>lanti, lo determiná futuro <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong> i su habitantenan den e pròksimo dekadanan.Nos ta riba un krusada kaminda mester skohe kua desaroyonos ke <strong>pa</strong> nos desaroyo soshal, desaroyo ekológiko, idesaroyo ekonómiko, ku ta e tres aspektonan <strong>di</strong> desaroyoduradero.?3
1.1. KÒRSOU TA UN ISLA DI OPORTUNIDAT<strong>Gobièrnu</strong> ta konvensé ku <strong>Kòrsou</strong> tin oportunidatnan gran<strong>di</strong> <strong>pa</strong> sigui desaroyá, i ku edesaroyo <strong>aki</strong> mester benefisiá tur suidadano <strong>di</strong> nos <strong>pa</strong>is.E oportunidatnan <strong>pa</strong> desaroyo <strong>di</strong> nos <strong>pa</strong>is ta entre otro riba e tereno <strong>di</strong> e siguiente metananstratégiko:Mehorá e nivel <strong>di</strong> bidaDesaroyá <strong>Kòrsou</strong> ekonómikamente i sosialmente na un manera <strong>di</strong>námiko i<strong>di</strong>versifiká <strong>pa</strong> nos por añadí kuponan <strong>di</strong> trabou i krea oportunidat <strong>pa</strong> kada hende pordesaroyá optimalmente i krea mas entrada <strong>pa</strong> gobièrnu. Esei ta enserá e.o. eksplotá<strong>Kòrsou</strong> su puntonan fuerte manera su posishon geográfiko, su multikulturalidat, ekreatividat i abilidat <strong>di</strong> su habitantenan. Esei ta duna e siguiente oportunidatnan:o <strong>Kòrsou</strong> por bira e isla ku ta fungi komo un hub entre Oro<strong>pa</strong> i Suramérika, ikomo un ehèmpel den Karibe riba <strong>di</strong>ferente tereno <strong>di</strong> transporte logístiko ikonosementu finansiero i teknológiko. Nos tin oportunidatnan konkreto nos<strong>di</strong>lanti <strong>pa</strong>:• Stimulá konekshonnan aéreo <strong>pa</strong> <strong>pa</strong>sahero i karga• Krea mas fasilidat <strong>pa</strong> haf (overslag) i <strong>pa</strong> interkonektá nos haf i nosaeropuerto• Desaroyá <strong>Kòrsou</strong> komo sentro finansiero i komo sentro <strong>pa</strong> servisionan<strong>di</strong> ICTo Por sigui <strong>di</strong>versifiká i eks<strong>pa</strong>ndé nos isla komo destinashon turístiko, kuoportunidatnan manera:• Desaroyo turístiko <strong>di</strong> Oostpunt• Konstrukshon <strong>di</strong> un <strong>di</strong> dos megapier• Stimulá konstrukshon <strong>di</strong> mas akomodashon turístiko (e.o. hotel) na<strong>Kòrsou</strong>• Desaroyá area <strong>di</strong> Rif i Marie Pompoen <strong>pa</strong> turismo• Yega na mas konekshon aereo i tratadonan <strong>di</strong> aviashon sivil ku<strong>pa</strong>isnan den region <strong>di</strong> Karibe i Sur-Amerika• Investigá desaroyo <strong>di</strong> nos aeropuerto komo un S<strong>pa</strong>ce Port <strong>pa</strong> biahenanaeronóutiko komersial, eksperimentunan sientífiko i un sentroedukashonal• Siguí desaroyá nos playanan i otro atrakshonnan turístikoo Invertí den desaroyo <strong>di</strong> nos habitantenan <strong>pa</strong> nan por eduká i desaroyá nanmes <strong>pa</strong> bira personanan ku abilidatnan i un aktitut ku ta dun’é chèns optimal<strong>pa</strong> e hasi uso optimal <strong>di</strong> su ka<strong>pa</strong>sidatnan. Esei lo bira posibel entre otro ku esiguiente oportunidatnan:• Usa enseñansa komo un instrumento <strong>pa</strong> desaroyo <strong>di</strong> hende• Stimulá formashon kontinuo <strong>di</strong> nos habitantenan (“life long learning”)4
• Sinkronisá enseñansa ku desaroyo <strong>di</strong> merkado laboral• Duna amplio oportunidat <strong>pa</strong> formashon for <strong>di</strong> chikí te edat adulto• Duna mas atenshon na prevenshon <strong>di</strong> kriminalidat• Duna atenshon speshal na gruponan vulnerabel den nos komunidat• Stimulá remigrashon <strong>di</strong> Yu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> ku ta biba <strong>pa</strong>fóo Desaroyá nos isla komo un “komunidat bèrdè” ku ta un ehèmpel <strong>pa</strong> desaroyoduradero• Introdusí un maneho energétiko integral• Stimulá uso <strong>di</strong> energia alternativo <strong>pa</strong> asina kontribuí na bahamentu <strong>di</strong>gastunan <strong>di</strong> bida i kostonan <strong>pa</strong> hasi negoshi dor <strong>di</strong> baha gastunan <strong>di</strong>utilidat• Tene kuenta den tur plannan <strong>pa</strong> desaroyo ku un balansa entre e tresaspektonan <strong>di</strong> desaroyo duradero: 1) desaroyo ekonómiko, 2)desaroyo soshal i 3) desaroyo ekológiko.Mehorá kalidat <strong>di</strong> bidaDesaroyá <strong>Kòrsou</strong> <strong>pa</strong> e bira un komunidat kaminda tursu habitantenan por <strong>di</strong>sfrutá <strong>di</strong> un bida <strong>di</strong> kalidathaltu* dor <strong>di</strong> inisiá proyektonan riba terenonanmanera:o Aserká e desaroyo <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> na un maneraintegral i riba e nivel ku suidadanonan ta sintié<strong>di</strong>rèkt me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> un Plan Nashonal <strong>pa</strong> DesaroyáBario. E plan ta atendé tantu ku e situashonsoshal i tambe ku e aspektonan físiko <strong>di</strong> nosbarionan.o Krea mihó infrastruktura i transporte públikoo Konstruí mas i miho bibiendao Stimulá deporte i ekspreshon kultural* Aspektonan ku ta influensha kalidat<strong>di</strong> bida ta entre otro: Desaroyo demográfiko <strong>di</strong> e poblashon Konosementu i abilidat <strong>di</strong> e hende Nivel <strong>di</strong> bida ekonómiko Desaroyo ekonómiko Bibienda Salú Ambiente físiko Ambiente natural Seguridat Konekshon soshal Derechonan sivil i polítikoo Mehorá nos maneho i fasilidatnan <strong>pa</strong> kuido <strong>di</strong> salú i stimulá prevenshon <strong>di</strong>malesao Intensifiká e aspektonan preventivo den maneho <strong>di</strong> Hustisiao Introdusí <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon den pre<strong>pa</strong>rashon <strong>di</strong> maneho Yega na mihó koheshon soshalDesaroyá un komunidat kaminda tur hende ta biba huntu na un manera agradabel ikonstruktivo, i hende ta respetá <strong>di</strong>ferenshanan den kultura, religion, i ideologia òfkonvikshonnan <strong>di</strong> hende.o Desaroyá un programa <strong>di</strong> konsientisashon kontinuo ku ta enfoká riba kadapersona su <strong>pa</strong>pel i responsabilidat den e komunidat, stimulá amor <strong>pa</strong> e <strong>pa</strong>tria.o Stimulá i fasilitá formashon sivil for <strong>di</strong> un edat hóben te ku adulto.5
o Respetá selebrashonnan ofishal <strong>di</strong> <strong>di</strong>ferente kulturanan i religionnan Mihó servisio <strong>di</strong> gobièrnu a base <strong>di</strong> e prinsipionan <strong>di</strong> bon gobernashonE struktura nobo estatal i e struktura <strong>di</strong> e a<strong>pa</strong>rato gubernamental nobo ta ofresé nos<strong>pa</strong>is e oportunidat <strong>pa</strong> krea un gobièrnu ku por ofresé un kalidat <strong>di</strong> servisio haltu itambe un nivel haltu <strong>di</strong> integridat. E echo ku komo isla nos ta un <strong>pa</strong>is outónomo taduna nos e oportunidat úniko <strong>pa</strong> komo gobièrnu presta optimalmente, <strong>pa</strong>sobra denun nivel <strong>di</strong> gobernashon nos ta kombiná e poder ku den <strong>pa</strong>isnan mas gran<strong>di</strong> ta <strong>di</strong>vidíentre <strong>di</strong>ferente nivel <strong>di</strong> gobièrnu: nashonal, provinsial i munisi<strong>pa</strong>l. Na <strong>Kòrsou</strong> nos takombiná e poder <strong>di</strong> traha lei, e poder <strong>di</strong> reservá sèn riba presupuesto, e poder <strong>di</strong>pre<strong>pa</strong>rá i plania maneho, i tambe e poder <strong>di</strong> ehekutá e maneho den un nivel <strong>di</strong>gobernashon.Nos por stimulá bon gobernashon i un kalidat i integridat haltu entre otro me<strong>di</strong>o <strong>di</strong>:o Apliká e lei <strong>di</strong> corporate governance den tur kom<strong>pa</strong>nia i fundashon <strong>di</strong>gobièrnuo Introdusí un servisio sentralisá i <strong>di</strong>gitalisá <strong>pa</strong> por apliká <strong>pa</strong> <strong>di</strong>ferente tipo <strong>di</strong>pèrmito Outomatisá mas tantu ku ta posibel i deseabel servisionan <strong>pa</strong> públiko <strong>pa</strong> asinae servisionan ta bon alkansabel, no ta <strong>di</strong>skriminá, i por ofresé un servisiorápido (‘from red tape to red carpet’)o Introdusí programanan i training riba entre otro tereno <strong>di</strong> integridat <strong>pa</strong>empleadonan públikoo Krea opshon <strong>di</strong> entregá i trata keho serka kada ministerioo Reinforsá institutonan manera Ombudsman i Algemene Rekenkamero Komuniká na un manera aktivo i trans<strong>pa</strong>rente ku komunidat tokante eplannan, maneho i e logronan <strong>di</strong> gobièrnuo Krea es<strong>pa</strong>sio <strong>pa</strong> habitantenan i stakeholders por <strong>pa</strong>rtisipá den pre<strong>pa</strong>rashon <strong>di</strong>maneho i strategianan <strong>pa</strong> desaroyá <strong>Kòrsou</strong>.1.2. RETONAN DI KÒRSOUE promé gobièrnu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> tin un kantidat <strong>di</strong> retonan gran<strong>di</strong> su <strong>di</strong>lanti na kuminsamentu<strong>di</strong> e periodo <strong>di</strong> gobernashon 2010-1014.Por agrupá e retonan riba <strong>di</strong>ferente tereno manera:Situashon soshal / ekonómikoo Mitar <strong>di</strong> nos barionan ta bou <strong>di</strong> e nivel <strong>di</strong> desaroyo mínimo <strong>di</strong> un barioo E re<strong>pa</strong>rtishon <strong>di</strong> entrada den nos <strong>pa</strong>is ta <strong>di</strong>vidí na un manera hopi desigualo Un grupo demasiado gran<strong>di</strong> <strong>di</strong> nos forsa laboral tin un nivel <strong>di</strong> edukashonmuchu abouo E grado <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon den nos forsa laboral ta relativamente abou, tin hopihende ku no ta aktivo i no ta kontribuí na e BNPo <strong>Kòrsou</strong> tin muchu aña sin kresementu ekonómiko signifikanteo Kriminalidat, spesífikamente bou <strong>di</strong> nos hóbennan, ta preoku<strong>pa</strong>nteo Kada aña un grupo gran<strong>di</strong> <strong>di</strong> hóbennan ku potensial haltu ta sali for <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong> <strong>pa</strong> bai stu<strong>di</strong>a na Hulanda, i e mayoria gran<strong>di</strong> <strong>di</strong> nan no ta bini bek6
o E desaroyonan demográfiko ta mustra ku e grupo <strong>di</strong> hende <strong>di</strong> edat haltu losigui krese den e próksimo añanano Den nos komunidat tin desaroyonan preoku<strong>pa</strong>nte <strong>pa</strong> ku violensia den famia imaltrato <strong>di</strong> muchao Desaroyonan den salubridat públiko ta hopi preoku<strong>pa</strong>nte, tantu denaspektonan finansiero, ku e kantidat i e tipo <strong>di</strong> malesanan ku nos pueblo tekeda konfrontá kuné.ManehoUn reto gran<strong>di</strong> <strong>pa</strong> gobièrnu den e periodo 2010-2014 ta <strong>pa</strong> formulá i implementá unmaneho <strong>di</strong> desaroyo stratégiko ku ta integral, bon balansá riba e aspektonan <strong>di</strong>desaroyo duradero, i tambe ku e maneho ta keda reflehá trans<strong>pa</strong>rente den epresupuesto. E retonan den es<strong>aki</strong> ta entre otro ku:o Tabata falta un maneho integral riba mayoria tereno <strong>di</strong> gobernashon, i hopiempleadonan públiko no ta kustumbrá tampoko <strong>pa</strong> traha na un maneraplaniá den kuadro <strong>di</strong> un maneho bon stipulá i kontrolabelo No a invertí na un manera struktural den edukashon i formashon <strong>di</strong>empleadonan públiko <strong>pa</strong> hopi tempu, i asina riba hopi tereno nosempleadonan públiko ta falta konosementu i e abilidatnan nesesario <strong>pa</strong> porpresta optimalo Mester aliñá e maneho <strong>di</strong> desaroyo <strong>di</strong> gobièrnu ku e kuater programanan <strong>di</strong>koperashon ku Hulanda: Sociaal Economisch Initiatief (SEI), InstitutioneleVersterking Bestuur (IVB), Onderwijs en Jongeren (O&J), i Plan VeiligheidCuracao (PVC).o Mester krea strukturanan <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>tivo <strong>pa</strong> komunidat por yuda formulámaneho i <strong>di</strong>sidí riba prioridatnano Falta datos riba <strong>di</strong>ferente tereno i vários aspekto <strong>di</strong> desaroyo <strong>di</strong> noskomunidato Falta sistemanan <strong>di</strong> mi<strong>di</strong> progreso i un desaroyo integral i duraderoA<strong>pa</strong>rato gubernamentalNa komienso <strong>di</strong> e periodo <strong>di</strong> gobernashon 2010 -2014 gobièrnu mester traha ku una<strong>pa</strong>rato gubernamental <strong>di</strong> kua su struktura nobo i su manera <strong>di</strong> traha nobo ta eksistísolamente riba <strong>pa</strong>pel den forma <strong>di</strong> un lei i un businessplan <strong>pa</strong> kada ministerio.Mester operashonalisá e nuebe ministerionan mas rápido ku ta posibel a base <strong>di</strong> unplan <strong>di</strong> implementashon ku na komienso <strong>di</strong> e periodo <strong>di</strong> gobernashon no tabatapre<strong>pa</strong>rá ainda. Na e mesun momento tur servisionan <strong>di</strong> gobièrnu mester siguifunshoná normal i sigui duna servisio na públiko.E retonan den esei ta entre otro:o Implementá e plannan <strong>pa</strong> kada ministerio mas mihó i mas rápido ku taposibel i na un manera integral, i adaptá nan kaminda ta nesesario. Es<strong>aki</strong> taenserá un reorganisashon hopi drástiko den kua tur 4000 empleado públiko ikada de<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> gobièrnu ta keda enbolbí.Tin un periodo <strong>di</strong> 6 luna <strong>pa</strong> implementá mayoria <strong>di</strong> e kambionan, inklusomudansa <strong>di</strong> mayoria <strong>di</strong> e de<strong>pa</strong>rtamentunan i su empleadonan.o Solushoná e problemanan ku 25% <strong>di</strong> e empleadonan públiko tin ku nanplaatsing den e a<strong>pa</strong>rato gubernamental7
o Atendé ku plaatsing <strong>di</strong> empleadonan públiko na funshonnan <strong>pa</strong> kua nan notin e pre<strong>pa</strong>rashon korekto òf falta e abilidatnan adekuáo Hasi uso <strong>di</strong> e oportunidatnan <strong>di</strong> e struktura nobo <strong>pa</strong> funshoná na un manerastratégiko, efisiente i efektivoo Desaroyá e empleadonan públiko <strong>pa</strong> nan por hasi trabou <strong>di</strong> kalidat mas haltuposibel.PresupuestoRiba tereno <strong>di</strong> e presupuesto gobièrnu tin <strong>di</strong>ferente retonan serio, entre otro:o Akseptá e presupuesto eksistente <strong>pa</strong> 2011 na tempu i dentro <strong>di</strong> e lei <strong>di</strong>konsenso (budgetneutraal i den balanse)o Traha ku un presupuesto <strong>pa</strong> e promé aña ku a keda pre<strong>pa</strong>rá sin muchues<strong>pa</strong>sio <strong>pa</strong> e maneho nobo <strong>di</strong> e promé gobièrnu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>o Pre<strong>pa</strong>rá e presupuesto <strong>pa</strong> 2012 i e añanan despues (meerjarenbegroting), sinku e de<strong>pa</strong>rtamentunan <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> kada ministerio ta full ekipá ainda,<strong>pa</strong>sobra nan ta den e fase <strong>di</strong> pre<strong>pa</strong>rashon <strong>pa</strong> keda operashonalisá for <strong>di</strong> 10 <strong>di</strong>april 2011o Yega na un presupuesto <strong>pa</strong> mas ku un aña ku ta krea es<strong>pa</strong>sio <strong>pa</strong> e maneho <strong>di</strong>desaroyo duradero i e prioridatnan stipulá. Es<strong>aki</strong> kontrali na e kustumber <strong>di</strong>pre<strong>pa</strong>rá un presupuesto <strong>pa</strong> un aña soo Krea riba tèrmino kòrtiku adaptashonnan den e sistema fiskal ku ta duna mases<strong>pa</strong>sio finansiero <strong>pa</strong> e habitantenan, i mas entrada <strong>pa</strong> gobièrnuo Krea riba tèrmino me<strong>di</strong>ano un sistema fiskal kompetitivo ku ta baha gastu <strong>di</strong>bida <strong>pa</strong> habitantenan i gastu <strong>di</strong> hasi negoshi <strong>pa</strong> kom<strong>pa</strong>nianan, miéntras kreamas entrada <strong>pa</strong> gobièrnu den un ambiente kompetitivo den reinoA skohe konsientemente <strong>di</strong> no presentá sifranan i otro datos detayá, ya ku e senso <strong>di</strong> 2011 lopor produsí un kantidat <strong>di</strong> datos importante riba tur terenonan ariba menshoná. Eresultadonan lo por ta motibu <strong>di</strong> adaptá òf kambia prioridad den sierto aspektonan <strong>di</strong>maneho.1.3. PROSESO DI (RE)KONSTRUKSHON DI NOS PAISMirando e oportunidatnan i e retonan, <strong>Kòrsou</strong> mester entamá un proseso <strong>di</strong>(re)konstrukshon <strong>di</strong> e <strong>pa</strong>is. Internashonalmente tin biaha ta referí na un proseso asina komo“Nation Buil<strong>di</strong>ng”. Esensial den es<strong>aki</strong> ta ku nos mester plania i balansá e maneho iaktividatnan <strong>di</strong> e <strong>di</strong>ferente ministerionan na un manera stratégiko <strong>pa</strong> asina <strong>Kòrsou</strong> pordesaroyá optimal. Mester promové aktivamente ku kada stakeholder i kada suidadano taduna su koperashon na desaroyo <strong>di</strong> nos <strong>pa</strong>is. Mester krea es<strong>pa</strong>sio <strong>pa</strong> sektor privá i sektor <strong>di</strong>NGO’s por djòin na un manera aliñá <strong>pa</strong> asina forma un alianza solido <strong>pa</strong> traha riba desaroyo<strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> i su habitantenan.Un programa asina ta konosé hopi aspekto. A (re)agrupá e de<strong>pa</strong>rtamentu ku ta na enkargo<strong>di</strong> e programa <strong>aki</strong> <strong>pa</strong> e kai bou <strong>di</strong> ´voorlichting en communicatie´ <strong>di</strong> e ministerio <strong>di</strong>Asuntunan General, ya ku e de<strong>pa</strong>rtamentu <strong>aki</strong> ya kaba ta envolví den komunikashontokante e maneho <strong>di</strong> tur ministerionan. Lo pre<strong>pa</strong>rá un programa asina den 2011 <strong>pa</strong> e kedaimplementá den 2012 i e añanan despues.8
1.4. STRUKTURA DI E PROGRAMA DI GOBERNASHONE programa <strong>di</strong> gobernashon tin e siguiente struktura :Kapítulo dosKapítulo tres> ta splika e vishon i mishon <strong>di</strong> gobièrnu ku ta forma e kom<strong>pa</strong>s riba kua ekabinete Schotte por <strong>di</strong>rigí tur su aktividatnan.> ta splika e kuater metanan stratégiko <strong>di</strong> e kabinete. Nan ta e logronan kugobièrnu ke kumpli kuné despues <strong>di</strong> e periodo <strong>di</strong> gobernashon 2010-2014Kapítulo kuater > ta spesifiká <strong>pa</strong> kada ministerio e maneho <strong>pa</strong> e periodo <strong>di</strong> gobernashon2010-2014 i tambe e prioridatnan den e aktividatnan <strong>pa</strong> kada aña.Kapítulo sinku > ta splika ku den e áreanan <strong>di</strong> maneho i e aktividatnan <strong>di</strong> e nuebeministerionan por deskubrí un kantidat <strong>di</strong> liñanan kòrá, ku e keda tradusíkomo e ‘Temanan <strong>di</strong> prioridat’ <strong>di</strong> gobièrnu.Anekso 1> ta mustra e organisashon <strong>di</strong> e a<strong>pa</strong>rato gubernamental den un organogram<strong>di</strong> e ministerionan9
2. VISHON I MISHON DI GOBIÈRNU DI KÒRSOU2.1. VISHON<strong>Gobièrnu</strong> tin komo vishon <strong>pa</strong> <strong>Kòrsou</strong> lo siguiente:<strong>Kòrsou</strong> ta un isla soberano, solidario i sostenibel.<strong>Kòrsou</strong> mester desaroyá su mes na un manera balansá, loke ta nifiká ku semper nos mestertene kuenta ku e tres aspektonan <strong>di</strong> desaroyo duradero: desaroyo soshal, desaroyoekonómiko i desaroyo ekológiko. Pa nos <strong>pa</strong>is hóben por añadí un <strong>di</strong> kuater aspekto ku ta <strong>di</strong>importansha sentral: e desaroyo emansi<strong>pa</strong>torio <strong>di</strong> nos hende i nos komunidat. Si nos lograbalansá e kuater <strong>di</strong>menshonnan <strong>aki</strong>, nos por garantisá un futuro briante <strong>pa</strong> nos futurogenerashonnan i asina nos desaroyo lo ta sostenibel. <strong>Kòrsou</strong> por ta fuerte solamente si kadaun <strong>di</strong> nos tin oportunidat igual riba un nivel <strong>di</strong> bida i kalidat <strong>di</strong> bida haltu.2.2. MISHON DI GOBIÈRNUMishon <strong>di</strong> e gobièrnu <strong>aki</strong> ta enserá ku mester garantisá un gobernashon ku ta sirbi interes <strong>di</strong>tur siudadanonan. Es<strong>aki</strong> ta enserá un gobernashon hustu, <strong>di</strong>námiko, responsabel,trans<strong>pa</strong>rente, ku ta apliká prinsipionan <strong>di</strong> “good governance” i krea sufisiente entrada <strong>pa</strong>nos <strong>pa</strong>is por ta próspero.E mishon <strong>aki</strong> lo keda alkansá a base <strong>di</strong>: Servisionan ekselente na komunidat, stimulá i fasilitá <strong>pa</strong> un desaroyo duradero <strong>pa</strong>kada siudadano <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>. Esfuerso <strong>pa</strong> sòru ku e ministerionan ta bira operashonal mas rápido posibel i ku kadaámtenar su derechonan ta keda respetá. Atenshon de<strong>di</strong>ká <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> gobièrnu <strong>pa</strong> baha kosto <strong>di</strong> bida i kosto <strong>di</strong> hasi negoshi na<strong>Kòrsou</strong>.10
3. METANAN STRATÉGIKO DI GOBIÈRNU DI KÒRSOUE kompromiso <strong>di</strong> gobièrnu <strong>di</strong> MFK-PS-MAN ta ku lo <strong>di</strong>rigí su aktividatnan, su energia i sufondonan <strong>pa</strong> logra kuater metanan stratégiko <strong>pa</strong> komunidat <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>:Kalidat <strong>di</strong> bida haltuUn kalidat <strong>di</strong> bida haltu ta enserá ku tur Hende por <strong>di</strong>sfrutá <strong>di</strong> un grado haltu <strong>di</strong>siguridat <strong>di</strong> trabou, kuido mé<strong>di</strong>ko, enseñansa i formashon, bibienda, atenshon speshal <strong>pa</strong>hóben, adultonan i nos gran<strong>di</strong>nan, kom<strong>pa</strong>ña <strong>pa</strong> un grado haltu <strong>di</strong> siguridat den su bida<strong>di</strong>ario.Nivel <strong>di</strong> bida haltuUn nivel <strong>di</strong> bida haltu ta enserá ku tur hende tin un fuente <strong>di</strong> entrada ku por garantisá unbida <strong>di</strong>gno, sano, salú i sigur den su komunidat.Koheshon soshal ("sociale cohesie")Hende ku ta balorá su mes, su próhimo, su komunidat i bishitantenan.<strong>Gobernashon</strong> demokrátiko, hustu, efektivo i efisiente ku ta ópera mas serka<strong>di</strong> hendeUn gobièrnu ku ta sinti <strong>pa</strong> su suidadanonan i ta krea es<strong>pa</strong>sio <strong>pa</strong> mas <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon, ta traha<strong>di</strong> un forma visibel i trans<strong>pa</strong>rente, ku rèspèt <strong>pa</strong> e prinsipionan demokrátiko i speshal <strong>pa</strong>esnan mas vulnerabel.11
4. PROGRAMA STRATÉGIKO PA KADA MINISTERIO4.1. MINISTERIO DI ASUNTUNAN GENERALE ministerio <strong>di</strong> asuntunan general tin komo tareanan:Koor<strong>di</strong>nashon sentral <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> gobièrnuRelashonnan ku eksteriorRelashonnan den reinoAsuntunan hurí<strong>di</strong>koKomunikashon <strong>di</strong> gobièrnu interno i eksternoKonstrukshon <strong>di</strong> <strong>pa</strong>is (“nation buil<strong>di</strong>ng”)Kuido <strong>di</strong> seguridat nashonalKas <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> na HulandaDesaroyo <strong>di</strong> maneho energétiko integralDesaroyá i implementá e Plan Nashonal <strong>pa</strong> Desaroyá BarioPrioridatnan <strong>pa</strong> kada tarea den e periodo 2011-2014:4.1.1. KOORDINASHON SENTRAL DI MANEHO DI GOBIÈRNUTareananE tarea <strong>aki</strong> ta enserá ku tin un de<strong>pa</strong>rtamento spesífiko ku ta kai bou <strong>di</strong> minister-president kue responsabilidat <strong>pa</strong> sigurá ku lo realisá e metanan stratégiko <strong>di</strong> gobièrnu manera ta stipuláden e programa <strong>di</strong> gobernashon. Esei ta trese kuné ku e de<strong>pa</strong>rtamento ta koor<strong>di</strong>ná,sinkronisá i duna sugerenshanan na otro ministerionan, i mas spesífiko e de<strong>pa</strong>rtamentonan<strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> kada ministerio, <strong>pa</strong> e akshonnan <strong>di</strong> gobièrnu por tuma lugá na un manerasinkronisá.Pa por koor<strong>di</strong>ná e ta nesesario <strong>pa</strong> desaroyá métodonan spesífiko <strong>pa</strong> por mi<strong>di</strong> e progreso idesaroyo na un manera kontinuo. Esei ta rekerí ku e de<strong>pa</strong>rtamentu tin na su enkargo <strong>pa</strong>desaroyá un método òf sistemátiko a base <strong>di</strong> un kantidat <strong>di</strong> in<strong>di</strong>kadónan spesífiko ku tareflehá e kuater metanan stratégiko <strong>di</strong> gobièrnu: 1) mihó nivel <strong>di</strong> bida, 2) mihó kalidat <strong>di</strong>bida, 3) koheshon soshal, i 4) bon gobernashon.Lo desaroyá e sistema <strong>aki</strong> hasiendo uso <strong>di</strong> dato <strong>di</strong> <strong>di</strong>ferente ministerio i servisio. Tambe lodesaroyá un manera <strong>pa</strong> visualisá e progreso <strong>di</strong> desaroyo hasiendo uso <strong>di</strong> ICT.12
Prioridatnan <strong>pa</strong> añaE prioridatnan den e periodo <strong>di</strong> gobernashon ta lo siguiente.2011 Buska koperashon ku tur ministerionan i servisionan konserní <strong>pa</strong>desaroyá e métodonan <strong>pa</strong> por monitor progresoDesaroyá e in<strong>di</strong>kadónan nesesarioBuska e manera i instrumento <strong>di</strong>gital adekuá <strong>pa</strong> por visualisá eprogresoMonitor i evaluá e maneho stratégiko kontinuamente denkoperashon ku e ministerionanDesaroyá un struktura <strong>di</strong> konsultashon stratégiko interno i eksternoPre<strong>pa</strong>rá e promé rapòrt <strong>di</strong> progreso <strong>di</strong> desaroyo i un instrumento <strong>di</strong>visualisashon <strong>di</strong>gital2012 Presentá e promé rapòrt <strong>di</strong> progreso <strong>di</strong> desaroyo, huntu ku uninstrumento <strong>di</strong> visualisashon <strong>di</strong>gital2013 Presentá e <strong>di</strong> dos rapòrt <strong>di</strong> progreso <strong>di</strong> desaroyo, huntu ku uninstrumento <strong>di</strong> visualisashon <strong>di</strong>gital2014 Presentá e <strong>di</strong> tres rapòrt <strong>di</strong> progreso <strong>di</strong> desaroyo, huntu ku uninstrumento <strong>di</strong> visualisashon <strong>di</strong>gitalKonsekuenshanan presupuestario:Den aña 2011 lo no tin konsekuenshanan presupuestario spesífiko <strong>pa</strong> e de<strong>pa</strong>rtamento <strong>aki</strong> kuno tabata presupuestá ainda.Pa 2012 mester reservá budget <strong>pa</strong> eks<strong>pa</strong>ndé e de<strong>pa</strong>rtamentu ku dos beleidsmedewerker mas.E planning segun businessplan ku un hefe, un beleidsmedewerker, i un managementondersteuning lo no ta sufisiente <strong>pa</strong> por karga e responsabilidat i ehekutá e tareanan ku tinplania <strong>pa</strong> e de<strong>pa</strong>rtamentu <strong>aki</strong>. Tambe mester tene kuenta ku gastunan <strong>pa</strong> e sistema <strong>di</strong>gitalisá<strong>pa</strong> mi<strong>di</strong> i visualisá progreso.Pa 2013 lo tin gastunan èkstra <strong>pa</strong> mantené e sistema <strong>di</strong>gital.Pa 2014 no tin gastunan èkstra premirá ainda.4.1.2. RELASHONNAN KU EKSTERIORDirektorado <strong>di</strong> Relashonnan ku Eksterior tin komo tarea prinsi<strong>pa</strong>l desaroyá i koor<strong>di</strong>ná emaneho <strong>pa</strong> ku eksterior <strong>di</strong> Pais <strong>Kòrsou</strong> ku e meta <strong>di</strong> realisá un desaroyo duradero <strong>pa</strong> nosisla. Relashonnan ku eksterior ta un tarea <strong>di</strong> Reino. Sinembargo a base <strong>di</strong> artíkulonan 25, 26 i28 <strong>di</strong> Statut Korsou tin es<strong>pa</strong>sio <strong>pa</strong> duna su propio kontenido na su lasonan ku terser <strong>pa</strong>is.Kontaktonan ku <strong>pa</strong>isnan bisiña por duna un kontribushon importante na realisashon <strong>di</strong> kadaunu <strong>di</strong> e metanan stratégiko <strong>di</strong> <strong>Gobièrnu</strong>.13
Tareanan1 Desaroyá maneho <strong>pa</strong> ku eksterior den e sentido <strong>di</strong> mas amplio2 Konsehá <strong>Gobièrnu</strong> riba temanan internashonal: e.o. tratadonan, <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shonden organisashonnan internashonal3 Mantené bista riba tur kontaktonan <strong>di</strong> <strong>Gobièrnu</strong> ku eksterior4 Duna guia na e koor<strong>di</strong>nashon interde<strong>pa</strong>rtamental <strong>di</strong> e relashonnan ku eksterior5 Koor<strong>di</strong>ná asistensha konsular na yunan <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> den terser <strong>pa</strong>is6 Mantené relashonnan bilateral ku terser <strong>pa</strong>is7 Duna konseho i brinda asistensha protokolar na okashon <strong>di</strong> bishitanan <strong>di</strong>mandatarionan estranhero i tambe na momento ku miembronan <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong>Minister biaha <strong>pa</strong> eksteriorPrioridatnan <strong>pa</strong> aña2011 Partisipá na kuater enkuentro tékniko ku Aruba, St. Maarten iHulanda kaminda ta trese <strong>pa</strong> <strong>di</strong>lanti e puntonan <strong>di</strong> enfoke ribatereno internashonal <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> <strong>pa</strong> 2011 i na mes momento trata <strong>pa</strong>yega na <strong>pa</strong>labrashonnan fiho riba e forma kon konkretamente denmaneho <strong>di</strong> Reino <strong>pa</strong> ku eksterior ta tene kuenta ku e puntonanfokal <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>.Pre<strong>pa</strong>rá a fondo e reunion ministerial anual entre ministerpresident<strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>, esun <strong>di</strong> Aruba, esun <strong>di</strong> St. Maarten i e ministerUlandes <strong>di</strong> Relashonnan Eksterior riba temanan regional iinternashonal <strong>di</strong> interes <strong>pa</strong> e <strong>pa</strong>rtnernan Karibense den ReinoDesaroyá un nota <strong>di</strong> maneho riba e relashonnan <strong>di</strong> eksterior <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong> <strong>pa</strong> ku KaribeOrganisá un konferensha <strong>di</strong> maneho riba e áreanan stratégiko <strong>di</strong>DBBDuna asesoramentu protokolar na miembronan <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong>Minister durante <strong>di</strong> nan biahenan <strong>pa</strong> eksterior i tambe hasiehersisionan similar durante bishitanan <strong>di</strong> mandatarionanestranhero na <strong>Kòrsou</strong>Estrechá lasonan bilateral ku entre otro Estados Unidos, Venezuela,Repúblika Dominikana, Brazil, Trinidad i Tobago i ColombiaKoor<strong>di</strong>ná asistensia konsular na yu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> den eksterior, entreotro e kontakto ku famianan <strong>di</strong> detenidonanDesaroyá un plan <strong>di</strong> reka<strong>pa</strong>sitashon <strong>pa</strong> empleadonan <strong>di</strong> DBBPre<strong>pa</strong>rá instrukshon <strong>pa</strong> Minister Plenipotensiario entre otro ribatratadonan <strong>pa</strong> reunionnan <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong> Minister <strong>di</strong> Reino14
Duna kontenido na desishon <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong> Minister ribamodalidatnan <strong>pa</strong> representashon <strong>di</strong> Korsou na embahadanan <strong>di</strong>Reino den regionYuda implementá e maneho <strong>di</strong> <strong>di</strong>plomasia ekonómikoSkirbi relato <strong>di</strong> trabou <strong>di</strong> 2010Desaroyá plan <strong>di</strong> trabou <strong>di</strong> 2011Mantené bista riba kontaktonan i resultado <strong>di</strong> enkuentronanbilateral <strong>di</strong> miembronan <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong> Minister den un afan <strong>pa</strong> porduna mihó siguimentu na susesivo bishitanan na nivel <strong>di</strong>mandatario <strong>pa</strong> eksteriorKoor<strong>di</strong>ná huntu ku Ministerio <strong>di</strong> Hustisia e raportahe <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> <strong>di</strong>2011 <strong>pa</strong> De<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> Estado <strong>di</strong> Merka riba trafikashon <strong>di</strong>hendeTraha riba mas harmonisashon <strong>di</strong> prosedura <strong>pa</strong> visa i trata nalogra mayor <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon den Reino riba desaroyo <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong>visaTraha riba minimalisashon <strong>di</strong> konsekuenshanan negativo <strong>pa</strong><strong>Kòrsou</strong> den konsentrashon <strong>di</strong> tareanan den<strong>di</strong>ferente embahada denregion den kuadro <strong>di</strong> e maneho tokante ousteridat <strong>di</strong> e ministerio<strong>di</strong> relashonnan eksterior Hulandes (‘regionalisering’)Koor<strong>di</strong>na raportahe na Nashonnan Uni riba implementashon <strong>di</strong> etratado internashonal kontra <strong>di</strong> tortura2012 Skirbi relato <strong>di</strong> trabou <strong>di</strong> 2011Desaroya plan <strong>di</strong> trabou <strong>di</strong> 2012Pre<strong>pa</strong>ra i <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong> na 4 reunion <strong>di</strong> trabou riba nivel tekniko kuAruba, St. Maarten i Hulanda riba temanan regional iinternashonal <strong>di</strong> interes <strong>pa</strong> <strong>pa</strong>rtnernan Karibense den ReinoPre<strong>pa</strong>ra e reunion ministerial anual entre Korsou, Aruba, St.Maarten i Hulanda riba temanan regional i internashonal <strong>di</strong> interes<strong>pa</strong> <strong>pa</strong>rtnernan Karibense den ReinoPartisi<strong>pa</strong> na reunion <strong>di</strong> organisashonnan regional i internashonal(e.o. ECLAC, ACS, Nashonnan Uni)Ko-or<strong>di</strong>na raportahe na Nashonnan Uni riba implementashon <strong>di</strong> etratado internashonal riba derechi <strong>di</strong> muchaPre<strong>pa</strong>rá instrukshon <strong>pa</strong> Minister Plenipotensiario entre otro ribatratadonan <strong>pa</strong> reunionnan <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong> Minister <strong>di</strong> ReinoDuna asesoramiento protokolar na miembronan <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong>Minister durante <strong>di</strong> nan biahenan <strong>pa</strong> eksterior i tambe hasiehersisionan similar durante <strong>di</strong> bishitanan <strong>di</strong> mandatarionanestranhero na Korsou15
Ko-or<strong>di</strong>na raportahe na Nashonnan Uni riba implementashon <strong>di</strong>tur tratado riba derechi humano, e asina yama ‘Universal Perio<strong>di</strong>cReview’Ko-or<strong>di</strong>na asistensia konsular na yu <strong>di</strong> Korsou den eksterior, entreotro e kontakto ku famianan <strong>di</strong> detenidonanEstrecha lasonan bilateral ku entre otro Canada i <strong>pa</strong>isnan Asiatiko<strong>di</strong> interesYuda implementa e maneho <strong>di</strong> <strong>di</strong>plomasia ekonomikoMantene bista riba kontaktonan i resultado <strong>di</strong> enkuentronanbilateral <strong>di</strong> miembronan <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong> Minister den afan <strong>pa</strong> porduna miho seguimiento na suksesivo bishitanan na nivel <strong>di</strong>mandatario <strong>pa</strong> eksteriorKo-or<strong>di</strong>na huntu ku Ministerio <strong>di</strong> Hustisia e raportahe <strong>di</strong> Korsou <strong>di</strong>2012 <strong>pa</strong> De<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> Estado <strong>di</strong> Merka riba trafikashon <strong>di</strong>hendeTraha na mas armonisashon <strong>di</strong> proseduranan <strong>pa</strong> visa i trata nalogra mayor <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon den Reino riba desaroyo <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong>visaTraha riba minimalisashon <strong>di</strong> konskuensha negativo <strong>pa</strong> Korsou <strong>di</strong>e konsentrashon <strong>di</strong> tareanan <strong>di</strong> <strong>di</strong>ferente embahada den region denkuadro <strong>di</strong> e maneho <strong>di</strong> austeridad <strong>di</strong> e ministerio <strong>di</strong> relashonnaneksterior <strong>di</strong> Ulanda (‘regionalisering’)Implementa un plan <strong>di</strong> reka<strong>pa</strong>sitashon <strong>pa</strong> trahadornan <strong>di</strong> eDirektorado2013 Skirbi relato <strong>di</strong> trabou <strong>di</strong> 2012Desaroya plan <strong>di</strong> trabou <strong>di</strong> 2013Ko-or<strong>di</strong>na asistensia konsular na yu <strong>di</strong> Korsou den eksterior, entreotro e kontakto ku famia <strong>di</strong> detenidonanPre<strong>pa</strong>ra i <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong> na 4 reunion <strong>di</strong> trabou riba nivel tekniko kuAruba, St. Maarten i Hulanda riba temanan regional iinternashonal <strong>di</strong> interes <strong>pa</strong> <strong>pa</strong>rtnernan Karibense den ReinoPre<strong>pa</strong>ra e reunion ministerial anual entre Korsou, Aruba, St.Maarten i Hulanda riba temanan regional i internashonal <strong>di</strong> interes<strong>pa</strong> <strong>pa</strong>rtnernan Karibense den ReinoKo-or<strong>di</strong>na raportahe na Nashonnan Uni riba implementashon <strong>di</strong> etratado internashonal kontra <strong>di</strong> <strong>di</strong>skriminashon rasialEvalua i aktualisa nota <strong>di</strong> maneho riba relashonnan <strong>di</strong> eksterior <strong>di</strong>Korsou <strong>pa</strong> ku KaribePartisi<strong>pa</strong> den reunionnan <strong>di</strong> organisashonnan regional iinternashonal16
Hasi pre<strong>pa</strong>rativonan nesesario i defende na Ginebra e promeraportahe <strong>di</strong> Korsou riba implementashon <strong>di</strong> e tratado kontra <strong>di</strong>torturaPre<strong>pa</strong>ra instrukshon <strong>pa</strong> Minister Plenipotensiario entre otro ribatratadonan <strong>pa</strong> reunionnan <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong> Minister <strong>di</strong> ReinoYuda implementa e maneho <strong>di</strong> <strong>di</strong>plomasia ekonomikoKo-or<strong>di</strong>na raportahe na Nashonnan Uni riba implementashon <strong>di</strong> etratado internashonal riba derechinan siviko i politikoMantene bista riba kontaktonan i resultado <strong>di</strong> enkuentronanbilateral <strong>di</strong> miembronan <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong> Minister den afan <strong>pa</strong> porduna miho seguimiento na suksesivo bishitanan na nivel <strong>di</strong>mandatario <strong>pa</strong> eksteriorKo-or<strong>di</strong>na huntu ku Ministerio <strong>di</strong> Hustisia e raportahe <strong>di</strong> Korsou <strong>di</strong>2013 <strong>pa</strong> De<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> Estado <strong>di</strong> Merka riba trafikashon <strong>di</strong>hendeTraha na mas armonisashon <strong>di</strong> proseduranan <strong>pa</strong> visa i trata nalogra mayor <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon den Reino riba desaroyo <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong>visaTraha riba minimalisashon <strong>di</strong> konskuenshanan negativo <strong>pa</strong> Korsou<strong>di</strong> e konsentrashon <strong>di</strong> tareanan <strong>di</strong> <strong>di</strong>ferente embahada den regionden kuadro <strong>di</strong> e maneho <strong>di</strong> austeridad <strong>di</strong> e ministerio <strong>di</strong>relashonnan eksterior <strong>di</strong> Ulanda (‘regionalisering’)Implementa un plan <strong>di</strong> reka<strong>pa</strong>sitashon <strong>pa</strong> trahadornan <strong>di</strong> eDirektorado2014 Skirbi relato anual <strong>di</strong> 2013Desaroya plan <strong>di</strong> trabou <strong>di</strong> 2014Ko-or<strong>di</strong>na asistensha konsular na yu <strong>di</strong> Korsou den eksterior, entreotro e kontakto ku famianan <strong>di</strong> detenidonanPartisi<strong>pa</strong> den reunionnan <strong>di</strong> organisashonnan international iregionalPre<strong>pa</strong>ra i <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong> na 4 reunion <strong>di</strong> trabou riba nivel tekniko kuAruba, St. Maarten i HulandaKo-or<strong>di</strong>na raportahe na Nashonnan Uni riba implementashon <strong>di</strong>tratado internashonal riba derechinan ekonomiko, soshal i kulturalPre<strong>pa</strong>ra e reunion ministerial anual entre Korsou, Aruba, St.Maarten i HulandaHasi pre<strong>pa</strong>rativonan nesesario i defende na Ginebra e promeraportahe <strong>di</strong> Korsou riba implementashon <strong>di</strong> e tratado riba derechi<strong>di</strong> mucha17
Pre<strong>pa</strong>ra instrukshon <strong>pa</strong> Minister Plenipotensiario entre otro ribatratadonan <strong>pa</strong> reunionnan <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong> Minister <strong>di</strong> ReinoDuna asesoramiento protokolar na miembronan <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong>Minister durante <strong>di</strong> nan biahenan <strong>pa</strong> eksterior i tambe hasiehersisionan similar durante <strong>di</strong> bishitanan <strong>di</strong> mandatarionanestranhero na KorsouYuda implementa e maneho <strong>di</strong> <strong>di</strong>plomasia ekonomikoMantene bista riba kontaktonan i resultado <strong>di</strong> enkuentronanbilateral <strong>di</strong> miembronan <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong> Minister den afan <strong>pa</strong> porduna miho seguimiento na suksesivo bishitanan na nivel <strong>di</strong>mandatrio <strong>pa</strong> eksteriorKo-or<strong>di</strong>na huntu ku Ministerio <strong>di</strong> Hustisia e raportahe <strong>di</strong> Korsou <strong>di</strong>2014 <strong>pa</strong> De<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> Estado <strong>di</strong> Merka riba trafikashon <strong>di</strong>hendeTraha na mas armonisashon <strong>di</strong> proseduranan <strong>pa</strong> visa i trata nalogra mayor <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon den Reino riba desaroyo <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong>visaTraha riba minimalisashon <strong>di</strong> konskuenshanan negativo <strong>pa</strong> Korsou<strong>di</strong> e konsentrashon <strong>di</strong> tareanan <strong>di</strong> <strong>di</strong>ferente embahada den regionden kuadro <strong>di</strong> e maneho <strong>di</strong> austeridad <strong>di</strong> e ministerio <strong>di</strong>relashonnan eksterior <strong>di</strong> Ulanda (‘regionalisering’)Implementa un plan <strong>di</strong> reka<strong>pa</strong>sitashon <strong>pa</strong> trahadornan <strong>di</strong> eDirektoradoKonsekuenshanan presupuestario:Pa 2011 lo no tin konsekuenshanan presupuestario fuera <strong>di</strong> lo kual ku ya a tene kuenta kuneden e presupuesto <strong>pa</strong> 2011 <strong>di</strong> Direktorado <strong>di</strong> Relashonnan ku Eksterior.For <strong>di</strong> 2012 te ku i inkluso 2014 lo mester tene kuenta ku un aumento den gastunan <strong>di</strong> biahe ialohamiento entre otro en konekshon ku un <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon aktivo den organisashonnanregional i internashonal i tambe en bista <strong>di</strong> lasonan bilateral mas estrecho ku <strong>pa</strong>isnan denregion den kuadro <strong>di</strong> <strong>di</strong>plomasia ekonomiko. Tambe tur aa lo mester reserva fondonan <strong>pa</strong>reka<strong>pa</strong>sitashon <strong>di</strong> e trahadornan <strong>di</strong> e Direktorado. Ademas na momentu ku bai over naimplementa e modalidatnan <strong>pa</strong> representashon <strong>di</strong> Korsou den embahadanan <strong>di</strong> Reino denregion tambe lo mester inklui e gastunan envolvi den e presupuestonan <strong>di</strong> 2012 te ku iinkluso 2014.18
4.1.3. RELASHONNAN DEN REINOPrioridatnan <strong>pa</strong> aña2011 Fortalesa i mantene kontakto ku otro <strong>pa</strong>isnan den ReinoEvalua konseptonan <strong>di</strong> lei na Konstitushon i leinan organikoTraha plan anual ku puntonan <strong>di</strong> akshon <strong>pa</strong> 2011 i anjananbenidero ku e akuerdo <strong>di</strong> gobernashon komo punto <strong>di</strong> salidaEhekuta puntonan <strong>di</strong> akshon <strong>di</strong> anja 2011 for <strong>di</strong> plan anual2012 Fortalesa i mantene kontakto ku otro <strong>pa</strong>isnan den ReinoEvalua konseptonan <strong>di</strong> lei na Konstitushon i leinan organikoTraha plan anual ku puntonan <strong>di</strong> akshon <strong>pa</strong> 2011 i anjananbenidero ku e akuerdo <strong>di</strong> gobernashon komo punto <strong>di</strong> salidaEhekuta puntonan <strong>di</strong> akshon <strong>di</strong> anja 2011 for <strong>di</strong> plan anual2013 Fortalesa i mantene kontakto ku otro <strong>pa</strong>isnan den ReinoEvalua konseptonan <strong>di</strong> lei na Konstitushon i leinan organikoTraha plan anual ku puntonan <strong>di</strong> akshon <strong>pa</strong> 2011 i anjananbenidero ku e akuerdo <strong>di</strong> gobernashon komo punto <strong>di</strong> salidaEhekuta puntonan <strong>di</strong> akshon <strong>di</strong> anja 2011 for <strong>di</strong> plan anual2014 Fortalesa i mantene kontakto ku otro <strong>pa</strong>isnan den ReinoEvalua konseptonan <strong>di</strong> lei na Konstitushon i leinan organikoTraha plan anual ku puntonan <strong>di</strong> akshon <strong>pa</strong> 2011 i anjananbenidero ku e akuerdo <strong>di</strong> gobernashon komo punto <strong>di</strong> salidaEhekuta puntonan <strong>di</strong> akshon <strong>di</strong> anja 2011 for <strong>di</strong> plan anual4.1.4. ASUNTONAN HURIDIKOPrioridatnan <strong>pa</strong> aña2011 Traha tekstonan konsolidá <strong>di</strong> leinan ku a ser tuma for <strong>di</strong> <strong>pa</strong>is Antia Neerlandes iTeritorio Insular <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>Asistí Staten ku trabounan legislativo i ku proyektonan <strong>di</strong> lei ku tabata bou <strong>di</strong>tratamentu na Staten <strong>di</strong> Antia Neerlandes i ku awor ta riba agenda <strong>di</strong> Staten <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong>Traha legislashon <strong>pa</strong> ehekutá Akuerdo <strong>di</strong> <strong>Gobernashon</strong>/<strong>Programa</strong> <strong>di</strong><strong>Gobernashon</strong>19
Tradukshon <strong>di</strong> tratadonan den leinan nashonalTraha legislashon ku ta nesesario relashoná ku e struktura estatal nobo (perehèmpel leinan <strong>pa</strong> harmonisá areglo <strong>di</strong> empleadonan públiko i tambe areglonanpolisial)Kontinuashon <strong>di</strong> e programa legislativo aktual (aktualisá leinan eksistente)Asistí Komishon <strong>di</strong> keho2012 Traha tekstonan konsolidá <strong>di</strong> leinan ku a ser tuma over for <strong>di</strong> <strong>pa</strong>is AntiaNeerlandes i Teritorio Insular <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>Asistí Staten ku trabounan legislativo i ku proyektonan <strong>di</strong> lei ku tabata bou <strong>di</strong>tratamentu na Staten <strong>di</strong> Antia Neerlandes i ku awor ta riba agenda <strong>di</strong> Staten <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong>Traha legislashon <strong>pa</strong> ehekutà akuerdo <strong>di</strong> <strong>Gobernashon</strong>/<strong>Programa</strong> <strong>di</strong><strong>Gobernashon</strong>Tradukshon <strong>di</strong> tratadonan den leinan nashonalTraha legislashon ku ta nesesario relashoná ku e struktura estatal nobo (porehèmpel leinan <strong>pa</strong> harmonisá areglo <strong>di</strong> empleadonan públiko i areglonan polisial)Kontinuashon <strong>di</strong> e programa legislativo aktual (aktualisá leinan eksistente)Asistí Komishon <strong>di</strong> keho2013 Traha tekstonan konsolidá <strong>di</strong> leinan ku a ser tuma for <strong>di</strong> <strong>pa</strong>is Antia Neerlandes iTeritorio Insular <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>Asistí Staten ku trabounan legislativo i ku proyektonan <strong>di</strong> lei ku tabata bou <strong>di</strong>tratamentu na Staten <strong>di</strong> Antia Neerlandes i ku awor ta riba agènda <strong>di</strong> Staten <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong>Traha legislashon <strong>pa</strong> ehekutá Akuerdo <strong>di</strong> <strong>Gobernashon</strong>/<strong>Programa</strong> <strong>di</strong><strong>Gobernashon</strong>Tradukshon <strong>di</strong> tratadonan den leinan nashonalTraha legislashon ku ta nesesario relashoná ku e struktura estatal nobo (perehempel leinan <strong>pa</strong> harmonisá areglo <strong>di</strong> empleadonan públiko i areglonan polisial)Kontinuashon <strong>di</strong> e programa legislativo aktual (aktualisá leinan eksistente)Asistí Komishon <strong>di</strong> keho2014 Traha tekstonan konsolidá <strong>di</strong> leinan ku a ser tuma for <strong>di</strong> <strong>pa</strong>is Antia Neerlandes iTeritorio Insular <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>Asistí Staten ku trabounan legislativo i ku proyektonan <strong>di</strong> lei ku tabata bou <strong>di</strong>tratamentu na Staten <strong>di</strong> Antia Neerlandes i ku awor ta riba agènda <strong>di</strong> Staten <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong>Traha legislashon <strong>pa</strong> ehekutá Akuerdo <strong>di</strong> <strong>Gobernashon</strong>/<strong>Programa</strong> <strong>di</strong><strong>Gobernashon</strong>Traha legislashon ku ta nesesario relashoná ku e struktura estatal nobo (perehèmpel leinan <strong>pa</strong> harmonisá areglo <strong>di</strong> empleadonan públiko i areglonan polisial)Kontinuashon <strong>di</strong> e programa legislativo aktual (aktualisá leinan eksistente)Asistí Komishon <strong>di</strong> keho20
4.1.5. KOMUNIKASHON DI GOBIERNU INTERNO I EKSTERNO<strong>Gobièrnu</strong> tin komo obligashon <strong>pa</strong> informá i komuniká su komunidat riba e maneho ku e tahiba. Un <strong>di</strong> e metanan prinsi<strong>pa</strong>l <strong>di</strong> ‘Komunikashon i Informashon’ ta <strong>pa</strong> guia e komunidatden e proseso <strong>di</strong> kambio, stimulashon <strong>pa</strong> e habitante por <strong>pa</strong>rtisipá mas den e prosesonangubernamental i yuda krea e konsientisashon nesesario <strong>pa</strong> por hiba e.o. un bida salú.<strong>Gobièrnu</strong> mester informá mas tokante <strong>di</strong> su servisionan ku e ta brinda na e komunidat <strong>pa</strong>asina haña feedback i por mantené i mehorá su servisio ku e ta duna.TareananE sektor <strong>di</strong> ‘komunikashon i informashon’ ta un órgano <strong>di</strong> maneho i ehekushon denter <strong>di</strong> eministerio <strong>di</strong> asuntunan general.E tareanan prinsi<strong>pa</strong>l <strong>di</strong> e organisashon ta <strong>pa</strong>:• Desaroyá i ehekutá e maneho <strong>di</strong> komunikashon <strong>di</strong> gobièrnu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>;• Desaroyá i vigilá e efektividat <strong>di</strong> e ehekushon <strong>di</strong> e maneho <strong>di</strong> komunikashon tantuinterno komo eksterno i;• Vigilá e uniformidat <strong>di</strong> e komunikashon <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> kam<strong>pa</strong>ñanan <strong>di</strong> informashon <strong>pa</strong>e periodo <strong>di</strong> 2010 <strong>pa</strong> 2014.Prioridatnan <strong>pa</strong> añaE prioridatnan den e periodo <strong>di</strong> gobernashon ta lo siguiente.2011 Relashon públiko i komunikashon gubernamental:Ehekutá e maneho <strong>di</strong> ‘relashon públiko’ i ‘komunikashongubernamental’.<strong>Gobernashon</strong> multime<strong>di</strong>al:Desaroyá i implementá un sistema multime<strong>di</strong>al <strong>pa</strong> asina yuda reinventáe manera kon gobièrnu ta duna i risibí informashon.Nota <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> komunikashon i Informashon 2010 – 2014:Desaroyá, aprobá i ehekutá un nota <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> komunikashon iinformashon 2010 – 2014.E nota <strong>di</strong> maneho <strong>aki</strong> ta basá riba e programa <strong>di</strong> gobernashon 2010 –2014 <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> su programanan stratégiko i e temanan <strong>di</strong> prioridatstipulá <strong>pa</strong> gabinete Schotte.Website:Traha i mantené e website nobo <strong>di</strong> gobièrnu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>.‘Huisstijl’:Desaroyá i kuminsá implementá un plan <strong>di</strong> implementashon <strong>pa</strong> e‘huisstijl’ <strong>di</strong> gobièrnu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>.Kam<strong>pa</strong>ña <strong>di</strong> informashon interno:Desaroyá i implementá un plan <strong>pa</strong> un kam<strong>pa</strong>ña <strong>di</strong> informashoninterno ku lo splika e vishon, mishon i maneho <strong>di</strong> kada ministerio.21
Plan <strong>di</strong> komunikashon <strong>pa</strong> kada ministerio:Traha i ehekutá plan <strong>di</strong> komunikashon <strong>pa</strong> kada ministerio ya asinatur empleado den e ministerio konserní por sa kiko i kon e liñanan<strong>di</strong> komunikashon ta kore den su ministerio.‘Change Management’:Koperá i sostené e proseso <strong>di</strong> kambio den gobièrnu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> <strong>pa</strong>me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> konseho i ehekushon riba e komunikashon <strong>di</strong> es<strong>aki</strong>.Kam<strong>pa</strong>ña <strong>di</strong> informashon eksterno:Desaroyá i implementá un plan <strong>pa</strong> un kam<strong>pa</strong>ña <strong>di</strong> informashoneksterno ku lo splika e gobièrnu i ministerionan nobo ku tin, eservisio ku nan ta brinda, produktonan ku nan tin i unda nan tasituá.Kas <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> (na Hulanda):Yuda desaroyá un plan <strong>di</strong> komunikashon <strong>pa</strong> kas <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> <strong>di</strong>manera ku e trabounan por bira mas visibel. Inkorporá e maneho <strong>di</strong>komunikashon <strong>di</strong> ‘Kas <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>’ den e nota <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong>Komunikashon i Informashon. Yuda formulá un mihó maneho <strong>pa</strong>por mantené e informashonnan ku ta konserní ‘Kas <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>’ ribawebsite mas alkaso posibel.Análisis i evaluashon sektor <strong>di</strong> Komunikashon i Informashon:Analisá i evaluá posibel puntonan ku por stroba un proseso masefisiente i efektivo den e sektor i rekomendá e posibel kambionanku por surgi den e sektor <strong>aki</strong>.Maneho i Presupuesto 2012 sektor <strong>di</strong> Komunikashon iInformashon:Traha riba e maneho i e presupuesto <strong>pa</strong> e sektor <strong>di</strong> Komunikashon iInformashon <strong>pa</strong> 2012.Kam<strong>pa</strong>ñanan <strong>di</strong> informashonnan temátiko:Traha i kuminsá ehekutá plan <strong>di</strong> komunikashon <strong>pa</strong> kada tema ku egobièrnu aktual a stipulá komo tópikonan <strong>di</strong> prioridat. Pa e aña <strong>aki</strong>lo pone énfasis riba:• Plan integral <strong>di</strong> barionan;• Sistema fiskal nobo <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>;• Trayekto <strong>di</strong> NBG;• Maneho <strong>di</strong> energia.2012 Nota <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> komunikashon i Informashon 2010 – 2014:Evaluá e nota <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> komunikashon i informashon 2010 –2014.22
‘Huisstijl’:Sigui implementá un plan <strong>di</strong> implementashon <strong>pa</strong> e ‘huisstijl’ <strong>di</strong>gobièrnu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>.Plan <strong>di</strong> komunikashon <strong>pa</strong> kada ministerio:Evaluá e plannan <strong>di</strong> komunikashon <strong>di</strong> kada ministerio i trese ahustekaminda es<strong>aki</strong> mester <strong>pa</strong> aña 2012.Kambionan den sektor <strong>di</strong> Komunikashon i Informashon:Trese posibel kambionan den e sektor <strong>di</strong> Komunikashon iInformashon kaminda es<strong>aki</strong> mester, p.e. atkerí mas empleado den esektor.Maneho i Presupuesto 2013 sektor <strong>di</strong> Komunikashon iInformashon:Traha riba e maneho i e presupuesto <strong>pa</strong> e sektor <strong>di</strong> Komunikashon iInformashon <strong>pa</strong> 2013.Kam<strong>pa</strong>ñanan <strong>di</strong> informashonnan temátiko:Traha i kuminsá ehekutá plan <strong>di</strong> komunikashon <strong>pa</strong> kada tema ku egobièrnu aktual a stipulá komo tópikonan <strong>di</strong> prioridat. Pa e aña <strong>aki</strong>lo pone énfasis riba:• Mihó servisio <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> gobièrnu (<strong>di</strong> ‘red tape’ <strong>pa</strong> ‘redcarpet’);• Kresementu ekonómiko;• Trayekto NBG;• Sistema fiskal nobo;• Plan transporte públiko;• Maneho <strong>di</strong> energia.2013 Nota <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> komunikashon i Informashon 2010 – 2014:Evaluá e nota <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> komunikashon i informashon 2010 –2014.‘Huisstijl’:Sigui implementá un plan <strong>di</strong> implementashon <strong>pa</strong> e ‘huisstijl’ <strong>di</strong>gobièrnu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>.Plan <strong>di</strong> komunikashon <strong>pa</strong> kada ministerio:Evaluá e plannan <strong>di</strong> komunikashon <strong>di</strong> kada ministerio i trese ahustekaminda es<strong>aki</strong> mester <strong>pa</strong> aña 2013.Kambionan den sektor <strong>di</strong> Komunikashon i Informashon:Trese posibel kambionan den e sektor <strong>di</strong> Komunikashon iInformashon kaminda es<strong>aki</strong> mester.23
Maneho i Presupuesto 2014 sektor <strong>di</strong> Komunikashon iInformashon:Traha riba e maneho i e presupuesto <strong>pa</strong> e sektor <strong>di</strong> Komunikashon iInformashon <strong>pa</strong> 2014.Kam<strong>pa</strong>ñanan <strong>di</strong> informashonnan temátiko:Traha i kuminsá ehekutá plan <strong>di</strong> komunikashon <strong>pa</strong> kada tema ku egobièrnu aktual a stipulá komo tópikonan <strong>di</strong> prioridat. Pa e aña <strong>aki</strong>lo pone énfasis riba:• Mihó servisio <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> gobièrnu (<strong>di</strong> ‘red tape’ <strong>pa</strong> ‘redcarpet’);• Plan integral <strong>di</strong> barionan;• Kresementu ekonómiko;• Sistema fiskal nobo;• Plan transporte públiko.2014 Nota <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> komunikashon i Informashon 2010 – 2014:Evaluá e nota <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> komunikashon i informashon 2010 –2014.‘Huisstijl’:Sigui implementá un plan <strong>di</strong> implementashon <strong>pa</strong> e ‘huisstijl’ <strong>di</strong>gobièrnu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>.Plan <strong>di</strong> komunikashon <strong>pa</strong> kada ministerio:Evaluá e plannan <strong>di</strong> komunikashon <strong>di</strong> kada ministerio i trese ahustekaminda es<strong>aki</strong> mester <strong>pa</strong> aña 2014.Kambionan den sektor <strong>di</strong> Komunikashon i Informashon:Trese posibel kambionan den e sektor <strong>di</strong> Komunikashon iInformashon kaminda es<strong>aki</strong> mester, p.e. atkerí mas empleado den esektor.Maneho i Presupuesto 2015 sektor <strong>di</strong> Komunikashon iInformashon:Traha riba e maneho i e presupuesto <strong>pa</strong> e sektor <strong>di</strong> Komunikashon iInformashon <strong>pa</strong> 2015.Kam<strong>pa</strong>ñanan <strong>di</strong> informashonnan temátiko:Traha i kuminsá ehekutá plan <strong>di</strong> komunikashon <strong>pa</strong> kada tema ku egobièrnu aktual a stipulá komo tópikonan <strong>di</strong> prioridat. Pa e aña <strong>aki</strong>lo pone énfasis riba:• Mihó servisio <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> gobièrnu (<strong>di</strong> ‘red tape’ <strong>pa</strong> ‘redcarpet’);• Kresementu ekonómiko;• Plan integral <strong>di</strong> barionan;• Sistema fiskal nobo.24
Konsekuenshanan presupuestario:E sektor <strong>di</strong> komunikashon i Informashon lo no konosé ningun konsekuensha presupuestario<strong>pa</strong> e aña 2011. Pa me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> e proyekto <strong>di</strong> ‘Extra Handjes’ nos lo tin 3 kolaborador (2 DTP-ers i1 Webmaster) èkstra <strong>pa</strong> yuda e sektor ehersé su trabounan ku ta nesesario kual lo no tinningun konsekuensha presupuestario.E sektor tin <strong>di</strong> ser eks<strong>pa</strong>ndé ku 4 kolaborador <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong> e ‘beleidsunit C&V’ den 2012.Un <strong>di</strong> e puntonan <strong>di</strong> atenshon ku tin <strong>di</strong> trata na momento <strong>di</strong> evaluashon <strong>di</strong> e ‘business plan’ta es<strong>aki</strong>. 1 hefe, 3 kolaborador <strong>di</strong> maneho, i 1 asistente <strong>di</strong> maneho no ta sufisiente <strong>pa</strong> porkarga ku e responsabilidat i ehekutá e tareanan ku tin planiá <strong>pa</strong> e sektor <strong>aki</strong>. Ku atmishon <strong>di</strong>4 kolaborador nobo ta rekerí <strong>pa</strong> tin ekipo <strong>pa</strong> nan por traha kuné tambe, esta e.o. ‘laptops’kual lo tin su konsekuenshanan presupuestario <strong>pa</strong> 2012.Banda <strong>di</strong> e 4 kolaboradornan <strong>di</strong> maneho, lo tin <strong>di</strong> inkorporá e 2 DTP-ers i 1 webmaster tambekomo <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> formashonnan nobo ku mester tin den e sektor <strong>di</strong> Komunikashon iInformashon. E formashonnan nobo <strong>aki</strong> tambe mester <strong>di</strong> ekipo speshalisá <strong>pa</strong> por traha kuné,manera ‘IMAC’, ‘tablets’, ‘software’ spesial, etc kual por tin su konsekuenshananpresupuestario tambe.E presupuesto (sèn <strong>pa</strong> hasi kam<strong>pa</strong>ña <strong>di</strong> informashon) <strong>pa</strong> aña 2012, 2013 i 2014 mester sereks<strong>pa</strong>ndé <strong>pa</strong> por kumpli ku e demanda ku e gobièrnu tin <strong>pa</strong> por komuniká efektivamentetantu interno komo eksterno. Na e momento <strong>aki</strong> e proyekto <strong>di</strong> B23-5 ta fasilitá e proseso <strong>di</strong>komunikashon <strong>pa</strong> e aña <strong>aki</strong> komo ku tin sènnan <strong>di</strong>sponibel eiden.4.1.6. KONSTRUKSHON DI PAIS (NATION BUILDING)Un <strong>di</strong> e metanan <strong>di</strong> gobièrnu ta <strong>pa</strong> yega na konstrukshon <strong>di</strong> un nashon, esta <strong>Kòrsou</strong>.‘Nation Buil<strong>di</strong>ng’ ta forma <strong>pa</strong>rti integral <strong>di</strong> e maneho <strong>di</strong> e gobièrnu <strong>aki</strong> sigur si wak kukonstrukshon <strong>di</strong> nos <strong>pa</strong>is, ainda ta den desaroyo.E maneho mester mustra riba e importansha <strong>di</strong> konstruí un nashon i mester ser guiá <strong>pa</strong>me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> e deseo <strong>di</strong> e komunidat <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> basá riba e prinsipio soberano.Tareanan‘Nation Buil<strong>di</strong>ng’ ta rekerí hopi dunamentu i risibimentu <strong>di</strong> informashon ku ta trataformashon <strong>di</strong> nos <strong>pa</strong>is. E kor<strong>di</strong>nashon i e vishon <strong>pa</strong> yega na un nashon ta mihó sirbí na eentidat ku ta promé yamá <strong>pa</strong> komuniká pensamentu ku gobièrnu ke kom<strong>pa</strong>rtí ku sukomunidat, esta ‘Komunikashon i Informashon’.E tareanan prinsi<strong>pa</strong>l ta:• Desaroyá un maneho <strong>pa</strong> ‘Nation Buil<strong>di</strong>ng’;• Plania i ehekutá e plan <strong>di</strong> desaroyo <strong>di</strong> ‘Nation Buil<strong>di</strong>ng’;• Lanta un ‘task force’ bou <strong>di</strong> guia <strong>di</strong> e empleado enkargá ku ‘Nation Buil<strong>di</strong>ng’ <strong>pa</strong> trahariba e puntonan ariba menshoná.25
Prioridatnan <strong>pa</strong> añaE prioridatnan den e periodo <strong>di</strong> gobernashon ta lo siguiente.2011 Lanta un task force <strong>pa</strong> traha riba ‘Nation Buil<strong>di</strong>ng’.Desaroyá un vishon i un maneho duradero <strong>pa</strong> ‘Nation Buil<strong>di</strong>ng’.2012 Plania i ehekutá e agènda <strong>pa</strong> e plan <strong>di</strong> desaroyo <strong>di</strong> Nation Buil<strong>di</strong>ng’.Organisá un konferensha ku ta trata tópikonan <strong>di</strong> ‘Nation Buil<strong>di</strong>ng’.Komuniká i Informá ku komunidat <strong>di</strong> ‘Nation Buil<strong>di</strong>ng’.Evaluá e plan i ehekushon <strong>di</strong> e plan <strong>di</strong> desaroyo <strong>di</strong> ‘NationBuil<strong>di</strong>ng’.2013 Komuniká i Informá ku komunidat <strong>di</strong> ‘Nation Buil<strong>di</strong>ng’.2014 Komuniká i Informá ku komunidat <strong>di</strong> ‘Nation Buil<strong>di</strong>ng’.Konsekuenshanan presupuestario:E sektor <strong>di</strong> komunikashon i Informashon ta haña na su <strong>di</strong>sposishon un empleado públiko <strong>di</strong>WJZ ku lo fungi komo e kor<strong>di</strong>nadó <strong>di</strong> e trayekto <strong>di</strong> ‘Nation Buil<strong>di</strong>ng’ den 2011. E task forcelo konsistí <strong>di</strong> empleadonan públiko mes. E konsekuensha presupuestario por ta ekompensashon temporal (toelage) ku e empleadonan por haña <strong>pa</strong> tareanan èkstra.Den 2012 e empleado <strong>aki</strong> lo forma <strong>pa</strong>rti ofisial <strong>di</strong> e sektor <strong>di</strong> ‘Komunikashon i Informashon’ akonsekuensha ku tin <strong>di</strong> presupuestá su entrada mensual i su ekiponan nesesario bou <strong>di</strong> esektor <strong>aki</strong>.4.1.7. KUIDO DI SEGURIDAT NASHONALE Servisio <strong>di</strong> Seguridat <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> (Veiligheids<strong>di</strong>enst Curacao - VDC) tin komo tarea <strong>pa</strong>protehá i mantené seguridat nashonal dor <strong>di</strong> antisipá riba desaroyonan, riesgonan imenasanan kontra nos <strong>pa</strong>is, nos institutonan òf personanan in<strong>di</strong>vi<strong>di</strong>dual ku no ta<strong>di</strong>rektamente visibel. A base <strong>di</strong> investigashon i otro produktonan ta duna e informashonnesesario <strong>pa</strong> por protehá nos <strong>pa</strong>is i su habitantenan.A base <strong>di</strong> e businessplan <strong>pa</strong> e servisio – ku ta trahá den kuadro <strong>di</strong> e ‘Nieuwe BestuurlijkeOrganisatie’ <strong>di</strong> e <strong>pa</strong>is <strong>Kòrsou</strong> - lo kuminsá for <strong>di</strong> 2011 un reorganisashon <strong>di</strong> VDC ku e meta<strong>pa</strong> krea un organisashon moderno, trans<strong>pa</strong>rente i responsabel (´accountable”) ku ta pre<strong>pa</strong>rá istrukturá <strong>pa</strong> por enfrenta e retonan aktual den mundu. Meskos ku e otro servisionan <strong>di</strong>seguridat den reino a hasi den e de laster dekada, mester modernisá e struktura <strong>di</strong> e servisio,su strategianan i su proseduranan. Esei ta enserá kambionan riba aspektonan stratégiko,organisatorio, i hurí<strong>di</strong>ko.VDC ta funshoná for <strong>di</strong> 10 <strong>di</strong> oktober 2010 a base <strong>di</strong> un lei nobo (Landsverordening26
Veiligheids<strong>di</strong>enst Curacao). E kambio <strong>aki</strong> mester keda reflehá den e organisashon su manera<strong>di</strong> funshoná. E reorganisashon a base <strong>di</strong> e businessplan lo ta e promé kambio fundamentalden e servisio for <strong>di</strong> 1963, e aña den kua e servisio <strong>di</strong> seguridat a keda lantá komo un servisiospeshal <strong>di</strong> polis.Prioridatnan <strong>pa</strong> añaEn konekshon ku e konfidenshalidat <strong>di</strong> e trabou <strong>di</strong> VDC lo elaborá solamente ribaprioridatnan den aspektonan organisatorio <strong>di</strong> e servisio.2011 Kuminsá ku reorganisashon <strong>di</strong> e servisio a base <strong>di</strong> e businessplanpre<strong>pa</strong>ra den kuadro <strong>di</strong> Nieuwe bestuurlijk Organsitie i a base <strong>di</strong> LVVDCPre<strong>pa</strong>rá adaptashon <strong>di</strong> presupuesto basá riba e struktura iproseduranan noboAtende ku skarsedat <strong>di</strong> es<strong>pa</strong>sio <strong>pa</strong> tur empleadonan por funshona abase <strong>di</strong> normanan <strong>pa</strong> ku lugá <strong>di</strong> trabou saludabelPre<strong>pa</strong>rá jaarplan i jaarverslag2012 Introdusi presupuesto adaptáPre<strong>pa</strong>rá jaarplan i jaarverslag2013 Pre<strong>pa</strong>rá jaarplan i jaarverslag2014 Pre<strong>pa</strong>rá jaarplan i jaarverslagKonsekuenshanan presupuestario:E organisashon nobo <strong>di</strong> VDC mester keda reflehá den e presupuesto. Pa 2011 esei lo no tresekambionan drastisko ku no por keda solushoná dor <strong>di</strong> kambionan interno den epresupuesto. E kambio <strong>di</strong> VNA <strong>pa</strong> VDC no ta trese kambionan gran<strong>di</strong> den e kantidat <strong>di</strong>formatieplaatsen. Pa 2011 mester yena unikamente 2 vakatura.4.1.8. KAS DI KÓRSOU NA HULANDATareanan <strong>di</strong> kas <strong>di</strong> KorsouKas <strong>di</strong> Korsou ta emplea un Ministro Plenipotentiario i tin 23 posishon <strong>pa</strong> ambtenar, entrekwal e <strong>di</strong>rektor, den e organisashon kendenan tei <strong>pa</strong> konseha i sostene e representante <strong>di</strong>gobiernu <strong>aki</strong> den Konseho <strong>di</strong> Ministro <strong>di</strong> Reino na Den Haag, Hulanda. Pa momentonan ku eMinistro Plenipotensiario ta ausente gobiernu a nombra un remplasante kende segun Statut<strong>di</strong> Reino, una bes den funshon, tin e mesun rekonosementu serka gobiernu Hulandes igobiernu <strong>di</strong> Reino. Kas <strong>di</strong> Korsou na promé lugar ta responsabel <strong>pa</strong> pre<strong>pa</strong>ra i atendekabalmente e posishon i interes <strong>di</strong> Korsou den e Konseho <strong>di</strong> Ministro menshoná.27
Mas alew e Kas <strong>aki</strong> mester eherse tur tarea <strong>pa</strong> representa <strong>di</strong>gnamente e kara <strong>di</strong> Korsou naHulanda asina ku e imahen positivo <strong>di</strong> Korsou lo keda establesi i konserba <strong>pa</strong> por favorese erelashonan den Reino, stimulá komersio entre e <strong>pa</strong>rtnernan den Reino i hasi jiunan <strong>di</strong>Korsou sinti nan mes na kas na Hulanda i tambe na e Kas <strong>di</strong> Korsou.Den e prioridatnan <strong>aki</strong> bow <strong>pa</strong> e periodo <strong>di</strong> 2011 <strong>pa</strong> 2014 a tene kwenta ku e deseonan ku akeda ekspresa te ku awor <strong>pa</strong> un kambio <strong>di</strong> maneho na Kas <strong>di</strong> Korsou, pero kwal deseonan notabata konosi ainda of no ta refleha <strong>di</strong> otro manera den e presupuesto <strong>di</strong> 2011 ni esun <strong>di</strong> masanja. Debi na es<strong>aki</strong> lo tin <strong>di</strong> tuma na kwenta ku mester hasi algun ahuste presupuestario sigobiernu kier bai realisa e metanan <strong>aki</strong>.Kas <strong>di</strong> Korsou na Hulanda basa riba Statut i e dekreto legal ku a instituí e oficina <strong>aki</strong> taenkarga ku e siguiente tareanan:1. perkura <strong>pa</strong> e interes <strong>di</strong> Korsou ta den konkordansia ku stipulashonan <strong>di</strong> Statut <strong>di</strong>Reino;2. atende tur tarea ku ta ligá ku trabounan relashona ku ayudo mutuo entre e<strong>pa</strong>rtnernan den Reino manera ta in<strong>di</strong>ka den artikulonan 36 i 37 <strong>di</strong> Statut <strong>di</strong> Reino;3. riba instrukshon <strong>di</strong> gobiernu realisa tareanan den kuadro <strong>di</strong> artikulo 40 <strong>di</strong> Statut <strong>di</strong>Reino;4. kumpli ku instrukshon <strong>di</strong> gobiernu ora mester eherse representashon na okashonanofishal of <strong>di</strong>lanti <strong>di</strong> instanshanan ofishal na Hulanda of na otro sitionan den Euro<strong>pa</strong>;5. kompila informashon tokante hecho i desaroyonan ku <strong>pa</strong> Korsou ta relevante iinforma gobiernu <strong>di</strong> eseinan in<strong>di</strong>kando kualnan ta e interesnan <strong>di</strong> Korsou na kual takeda referi;6. riba petishon <strong>di</strong> gobiernu duna sosten na delegashonan ofishal, ambtenarnan ientidatnan <strong>di</strong> gobiernu na Hulanda i Euro<strong>pa</strong>.Prioridatnan <strong>pa</strong> aña2011 Pre<strong>pa</strong>ra <strong>pa</strong> reunion <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong> Minister <strong>di</strong> Reino huntu ku ministerionan naKorsou i Hulanda asina ku finalmente e Minister Plenipotensiario por atende ereunionan <strong>aki</strong> ku instrukshon <strong>di</strong> gobiernu <strong>di</strong> Korsou.Atende e interes i tareanan koriente <strong>di</strong> Korsou na Union Europeo na Brussel ku bistariba e evaluashon <strong>di</strong> 2013: LGO of UPG.Sigui fortalese un base <strong>pa</strong> estrechá koperashon den trabou ku ministerionan i demasentidatnan (semi-) gubernamental Hulandes i e Kasnan <strong>di</strong> Aruba i St Maarten naHulanda, konserbando e identidat Kurasoleño.Traha <strong>pa</strong> establese ku na Hulanda tambe ta bira bon konosi ku for <strong>di</strong> oktober 2010Korsou ta un <strong>pa</strong>rtner autonomo den Reino.Ahusta definitivamente e tareanan <strong>di</strong> Kas <strong>di</strong> Korsou <strong>di</strong>rihi <strong>pa</strong> e MinistroPlenipotensiario, realisando tareanan bou <strong>di</strong> responsabilidad <strong>di</strong> e Minister <strong>pa</strong>Asuntunan General despues <strong>di</strong> e kambionan riba tereno <strong>di</strong> struktura estatatal denReino.28
Adapta e website <strong>di</strong> Kas <strong>di</strong> Korsou <strong>di</strong> tal manera ku por usele <strong>pa</strong> informa tokanteKorsou riba internet pero tambe entre otro komo un <strong>di</strong> e instrumentonan <strong>pa</strong> stimulajiunan <strong>di</strong> Korsou <strong>pa</strong> regresa Korsou for <strong>di</strong> Hulanda den kuadro <strong>di</strong> un maneho <strong>di</strong>remigrashon <strong>di</strong> gobiernu <strong>di</strong> Korsou.Organisa kada 2 luna den Kas <strong>di</strong> Korsou un enkuentro soshal i kultural <strong>pa</strong>invitadonan ku e meta <strong>pa</strong> aserka e komunidat na Hulanda mas miho posibel.Presenta un plan <strong>di</strong> urgensia <strong>pa</strong> mantenshon <strong>di</strong> e 3 e<strong>di</strong>fisionan na Hulanda (si noskohe <strong>pa</strong> bendenan) komo propiedad <strong>di</strong> gobiernu. Algun trabou por keda realisa dene anja(nan) benidero.Presenta un plan <strong>di</strong> urgensia <strong>pa</strong> remplasa piesanan <strong>di</strong> inventario <strong>di</strong> ofisina iambtswoning i vehikulonan bieu.Den e me<strong>di</strong>aplan <strong>di</strong> gobiernu na Korsou lo de<strong>di</strong>ka atenshon na programa ikomunikadonan ku lo keda traha na Kas <strong>di</strong> Korsou. Lo analisa e respektivo gruponan<strong>di</strong> interes e informashon ku lo suminstra na kada un. Kas <strong>di</strong> Korsou lo bai usame<strong>di</strong>anan manera internet i televishon mas aktivo <strong>pa</strong> por alkansa Kurasoleñonan idemás gruponan <strong>di</strong> interés na Hulanda, Korsou i ront mundu.Krea un base <strong>pa</strong> promoshon ekonomiko struktural for <strong>di</strong> Hulanda huntu ku<strong>pa</strong>rtnernan relevante for <strong>di</strong> Korsou.Introdusi <strong>di</strong>gitalisashon <strong>di</strong> e administrashon <strong>di</strong> Kas <strong>di</strong> Korsou.Organisa un evento gran<strong>di</strong> ku jiunan <strong>di</strong> Korsou ku fama <strong>pa</strong> hasi im<strong>pa</strong>kto na Hulandai duna e imahen <strong>di</strong> Korsou un boost fuerte. E prome aña <strong>aki</strong> lo ta komo un sportgalaku jiunan <strong>di</strong> tera ku fama mun<strong>di</strong>al.Estrecha lasonan <strong>di</strong> koperashon ku organisashonan <strong>di</strong> jiunan <strong>di</strong> Korsou na Hulanda itambe entidatnan manera e Kasnan <strong>di</strong> Aruba i St Maarten.Reestablese atenshon espesifiko riba area soshal <strong>di</strong> yunan <strong>di</strong> Korsou na Hulanda.2012 Raporta tokante logronan durante 2011 i evalua kon por ta e mihó manera <strong>pa</strong>kontinua den 2012Pre<strong>pa</strong>ra <strong>pa</strong> reunion <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong> Minister <strong>di</strong> Reino huntu ku ministerionan naKorsou i Hulanda asina ku finalmente e minister Plenipotensiario por atende na ereunionan <strong>aki</strong> ku instrukshon <strong>di</strong> gobiernu <strong>di</strong> Korsou.Atende e interes i tareanan koriente <strong>di</strong> Korsou na Union Europeo na Brussel ku bistariba e evaluashon <strong>di</strong> 2013: LGO of UPG.29
Den estrecho kolaborashon ku e servisionan <strong>di</strong> gobiernu in<strong>di</strong>ka na Korsou kon lode<strong>di</strong>ka atenshon na e forma ku ta atende e interesnan <strong>di</strong> Korsou <strong>pa</strong> loke ta trataobligashonan ku Korsou tin basa riba algun tratado manera W.T.O., U.N.C.T.A.D.,I.L.O., U.N.E.S.C.O., O.E.C.D. i I.M.O.Lo stu<strong>di</strong>a <strong>pa</strong> wak kon por traha mas <strong>di</strong> aserka huntu ku C.T.B. i S.S.C., siendo 2entidat ku tambe ta perkura <strong>pa</strong> algun interes <strong>di</strong> Korsou na Hulanda i/of Euro<strong>pa</strong>.Organisa kada 2 luna den Kas <strong>di</strong> Korsou un enkuentro soshal i kultural <strong>pa</strong>invitadonan ku e meta <strong>pa</strong> drenta e komunidat na Hulanda mas miho posibel.Pone un base solido <strong>pa</strong> organisa huntu ku algun <strong>pa</strong>rtner e <strong>di</strong>a <strong>di</strong> bandera <strong>di</strong> Korsou eanja <strong>aki</strong> i tambe anjanan benidero en grande na Hulanda.Revisa e proseduranan <strong>pa</strong> bishitanan <strong>di</strong> trabou na Hulanda i na Euro<strong>pa</strong> dor <strong>di</strong>mandatario i ambtenarnan <strong>pa</strong> por hasi rekomendashon al respekto <strong>pa</strong> un mihokor<strong>di</strong>nashon i resultado <strong>pa</strong> loke ta trata e maneho <strong>di</strong> Korsou den Reino i <strong>pa</strong> kuEuro<strong>pa</strong>.2013 Raporta tokante logronan durante 2012 i evalua kon por ta e mihó manera <strong>pa</strong>kontinua den 2013Pre<strong>pa</strong>ra <strong>pa</strong> reunion <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong> Minister <strong>di</strong> Reino huntu ku ministerionan naKorsou i Hulanda asina finalmente e minister Plenipotensiario por atende ereunionan <strong>aki</strong> ku instrukshon <strong>di</strong> gobiernu <strong>di</strong> Korsou.Atende e interes i tareanan koriente <strong>di</strong> Korsou na Union Europeo na Brussel ku bistariba e evaluashon <strong>di</strong> 2013: LGO of UPG.A base <strong>di</strong> un plan implementa ka<strong>pa</strong>sitashon <strong>di</strong> empleadonan <strong>di</strong> Kas <strong>di</strong> Korsou tantuna Hulanda, pero en todo kaso na Korsou, asina ku tambe nan por to<strong>pa</strong> ku kolegananku nan no ta mira tur ora i probecha bishita e <strong>pa</strong>is ku nan ta traha p’e i representa.Ripiti un evento gran<strong>di</strong> na Hulanda meskos ku na 2011.Organisa kada 2 luna den Kas <strong>di</strong> Korsou un enkuentro soshal i kultural <strong>pa</strong>invitadonan ku e meta <strong>pa</strong> drenta e komunidat na Hulanda mas miho posibel.Kompila un brochure up to date tokante entidatnan ku ta duna subsi<strong>di</strong>o i eproseduranan <strong>aki</strong> na Hulanda i na otro sitionan na Euro<strong>pa</strong> unda entidatnan (semi-)gubernamental of Kurasoleño in<strong>di</strong>vidual of komo entidat huri<strong>di</strong>ko por aku<strong>di</strong> <strong>pa</strong>finansiamentu.2014 Raporta tokante logronan durante 2013 i evalua kon por ta e mihó manera <strong>pa</strong>kontinua den 201430
Pre<strong>pa</strong>ra <strong>pa</strong> reunion <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong> Minister <strong>di</strong> Reino huntu ku ministerionan naKorsou i Hulanda asina finalmente e minister Plenipotensiario por atende ereunionan <strong>aki</strong> ku instrukshon <strong>di</strong> gobiernu <strong>di</strong> Korsou.Atende e interes i tareanan koriente <strong>di</strong> Korsou na Union Europeo na Brussel ku bistariba e evaluashon <strong>di</strong> 2013: LGO of UPG.Konsekuenshanan presupuestario:Pa 2011 si no tin gastunan imprevisto <strong>pa</strong> atende ku tareanan koriente e presupuesto loalkansa, tanten ku no mester emplea extra personal ni hasi gastunan eksisivo <strong>pa</strong> aktividatnansoshal. Pa mantenshon <strong>di</strong> e e<strong>di</strong>fisionan i gastunan <strong>pa</strong> remplasa meubilario si e fondonanaproba den e presupuesto no ta alkansa. E gastunan <strong>di</strong> mantenshon <strong>pa</strong> e 3 e<strong>di</strong>fisionan lo porkeda re<strong>pa</strong>rti riba por ehempel un periodo <strong>di</strong> mas anja konforme un rekomendashon yasometé. Pa loke ta 2012, 2013 i 2014 ta bai tin mester <strong>di</strong> ahuste kom<strong>pa</strong>ra ku 2011. Fondonan<strong>pa</strong> realisa e plan <strong>pa</strong> mantene e<strong>di</strong>fisionan (si no bendenan) i remplasa piesanan <strong>di</strong> inventarioen todo kaso mester keda aproba ainda, pero por ehempel tambe gastunan <strong>pa</strong> por hasipromoshon ekonomiko, reka<strong>pa</strong>sitashon <strong>di</strong> e empleadonan, selebra <strong>di</strong>a <strong>di</strong> Bandera <strong>di</strong> Korsou,etc.4.1.9. DESAROYO I IMPLEMENTASHON DI MANEHO ENERGÉTIKOUltimo añanan pueblo <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> ta ser konfrontá ku preisnan haltu <strong>di</strong> awa, koriente igasolin. Tambe por a nota ku e suministro <strong>di</strong> koriente den hopi barionan na <strong>Kòrsou</strong> ta lagahopi <strong>di</strong> desea. E desaroyonan <strong>aki</strong> a i ta sigui krea hopi inkietut den nos komunidat, tantu dene sektor domestiko komo den e sektor empresarial. Pa e motibunan menshoná, e gobièrnu<strong>aki</strong> a pone un prioridat haltu riba bahamentu <strong>di</strong> gastu <strong>di</strong> elektrisidat, awa i produktonanpetrolero (manera gasolin) <strong>pa</strong> e konsumido.Ta p’esei <strong>pa</strong>rtidonan <strong>di</strong> koalishon a konsentrá e responsabilidat <strong>pa</strong> hinter e kolumnaenergétiko bou <strong>di</strong> un minister, esta minister <strong>di</strong> Asuntunan General. Es<strong>aki</strong> ta nifiká ku eminister <strong>aki</strong>, banda <strong>di</strong> ta responsabel <strong>pa</strong> un maneho energétiko kor<strong>di</strong>ná, ta kargaresponsabilidat tambe <strong>pa</strong> e tres kom<strong>pa</strong>nianan <strong>di</strong> gobièrnu ku tin <strong>di</strong> haber ku energia den nos<strong>pa</strong>is, esta Aqualectra (produkshon i <strong>di</strong>stribushon <strong>di</strong> awa i koriente), Curoil (<strong>di</strong>stribushon <strong>di</strong>pruduktonan petrolero) i Refineria <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> (doño huri<strong>di</strong>ko <strong>di</strong> nos refineria).Despues ku na 2009, <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> e asina yama “Rapport Clingendael”, gobièrnu <strong>di</strong> téritorioinsular <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> a hasi un prome stap <strong>pa</strong> realisá un maneho energétiko <strong>pa</strong> <strong>Kòrsou</strong>, a biratempu <strong>pa</strong> konkretisá e maneho energétiko <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> un kuadro nobo <strong>di</strong> maneho iregulashon <strong>di</strong> energia komo <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> e programa <strong>di</strong> gobernashon <strong>aki</strong>. E maneho energétiko <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong> tin spesifikamente kuater punto <strong>di</strong> lansa. Es<strong>aki</strong>nan ta:a. introdukshon <strong>di</strong> un sistema trans<strong>pa</strong>rente i stabil <strong>pa</strong> determina preis <strong>di</strong> energia na <strong>Kòrsou</strong>;b. introdukshon <strong>di</strong> mekanismonan konfiabel i efisiente <strong>pa</strong> manehá i kontrolá e tareananpúbliko i esnan privá den e sektor energétiko;31
c. realisá un suministro <strong>di</strong> energia ku ta hasi mas uso posibel <strong>di</strong> fuentenan duradero <strong>di</strong>energia ku <strong>Kòrsou</strong> mes ta poseé (manera bientu i solo) id. realisá un redukshon drástiko <strong>di</strong> e konsumo <strong>di</strong> energia <strong>pa</strong> kabes <strong>di</strong> e populashon (ku otro<strong>pa</strong>labra: realisá s<strong>pa</strong>rmentu <strong>di</strong> energia).Teniendo kuenta ku e vishon i metanan <strong>di</strong> e gobièrnu <strong>aki</strong>, e maneho energétiko loimplementá tur e kuater puntonan <strong>di</strong> lansa menshoná ariba. Den e kuadro <strong>aki</strong> lo introdusíden fase, o sea gradualmente, e <strong>pa</strong>rtinan esensial ku ta forma e maneho energétiko total.Konsiderando su importansha, e prome <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> e maneho energétiko nobo ku lo serimplementá ta regarda e maneho i regulashon <strong>di</strong> e suministro <strong>di</strong> elektrisidat. Den e kaso <strong>aki</strong>ya kaba na luna <strong>di</strong> FEBRÜARI último e kuadro nobo <strong>di</strong> maneho i regulashon <strong>di</strong> suministro<strong>di</strong> elektrisidat a risibí aprobashon <strong>di</strong> gobièrnu despues <strong>di</strong> un konsulta amplio ku egremionan mas importante den e sektor <strong>di</strong> energia.E kuadro nobo <strong>pa</strong> manehá i regulá e suministro <strong>di</strong> elektrisidat lo implementá un sistematrans<strong>pa</strong>rente, efisiente, stabil i konfiabel <strong>pa</strong> supervishon <strong>di</strong> tarifa, kantidat i kalidat <strong>di</strong> esuministro <strong>di</strong> elektrisidat i tambe <strong>pa</strong> fortifiká i garantisá derechinan <strong>di</strong> e konsumido <strong>di</strong>elektrisidat. Den e maneho nobo ta introdusí entre otro un organo profeshonal iindepen<strong>di</strong>ente <strong>di</strong> supervishon <strong>di</strong> e sektor <strong>di</strong> utilidat ku lo supervisá e implementashonkorekto <strong>di</strong> e stipulashonnan den e konseshon <strong>pa</strong> e kom<strong>pa</strong>nianan ku ta produsí i <strong>di</strong>stribuíelektrisidat.En konekshon ku produkshon <strong>di</strong> elektrisidat gobièrnu lo bini ku e me<strong>di</strong>danan nesesario,entro otro insentivonan fiskal, <strong>pa</strong> promové uso <strong>di</strong> fuentenan <strong>di</strong> energia duradero, <strong>pa</strong> asinabaha gastunan <strong>di</strong> produkshon <strong>di</strong> elekstrisidat na <strong>Kòrsou</strong>. Di tal manera lo yega na gastunanmas abou <strong>di</strong> elektrisidat, tantu <strong>pa</strong> kasnan <strong>di</strong> famia i <strong>pa</strong> uso komersial/industrial. Finalmenteden kuadro <strong>di</strong> e maneho <strong>pa</strong> elektrisidat, gobièrnu lo bini ku un maneho <strong>di</strong>rigí <strong>pa</strong> stimulámenos uso <strong>di</strong> energia tantu den sektor gobernamental i sektor privá.Den kuadro <strong>di</strong> e implementashon gradual <strong>di</strong> e maneho nobo <strong>di</strong> energia, despues <strong>di</strong> e kuadro<strong>di</strong> maneho i <strong>di</strong> regulashon <strong>di</strong> suministro <strong>di</strong> elektrisidat, gobièrnu lo introdusi tambe unkuadro similar <strong>pa</strong> suministro <strong>di</strong> awa <strong>pa</strong> garantisá un bon kalidat <strong>di</strong> awa i tambe un preis <strong>di</strong>awa <strong>pa</strong>gabel <strong>pa</strong> pueblo <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>.Finalmente, komo <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> e maneho energétiko, gobièrnu lo introdusí un maneho <strong>di</strong><strong>di</strong>stribushon i adaptashon <strong>di</strong> tarifa <strong>pa</strong> e <strong>di</strong>ferente produktonan petrolero i gas.Den e kuadro <strong>aki</strong>, mirando e nesesidat <strong>pa</strong> evalua kada temporada e nesesidat <strong>pa</strong> un eventualadaptashon <strong>di</strong> tarifa a konsekuensia <strong>di</strong> desaroyonan riba merkado internashonal <strong>di</strong> petroli,ya kaba gobièrnu a aprobá i implementá e maneho i proseduranan nesesario <strong>pa</strong> yega naadaptashon <strong>di</strong> tarifa <strong>di</strong> produktonan petrolero <strong>di</strong>stribuí dor <strong>di</strong> Curoil.Resumiendo, e metanan prinsi<strong>pa</strong>l <strong>di</strong> e maneho energétiko nobo den su totalidat ta <strong>pa</strong> yegana tarifanan <strong>pa</strong>gabel <strong>pa</strong> uso <strong>di</strong> elektrisidat, awa i produktonan petrolero i gas, realisá unservisio <strong>di</strong> utilidat konfiabel i ku tin ménos interupshon posibel, realisá mas produkshon abase <strong>di</strong> energia alternativo <strong>pa</strong> komberti <strong>Kòrsou</strong> den un komunidat bèrdè (“green32
community”), realisá mas orientashon <strong>di</strong> produktornan riba eksigensianan <strong>di</strong> merkado (i nanklientenan) i implementá un sistema <strong>di</strong> supervishon efektivo i indepen<strong>di</strong>ente na interes <strong>di</strong> ekonsumidó i nos komunidat.PRIORIDATNAN PA MAS AÑA2011 Introdukshon <strong>di</strong> e kuadro <strong>di</strong> maneho i regulashon <strong>pa</strong> suministro<strong>di</strong> elektrisidat.Introdukshon <strong>di</strong> e kuadro <strong>di</strong> maneho i regulashon <strong>pa</strong> suministro<strong>di</strong> awa.Introdukshon <strong>di</strong> e maneho i proseduranan <strong>pa</strong> analisá i adaptá tarifa <strong>di</strong> gasolin,<strong>di</strong>esel, kérosin, gas i produktonan entregá na Aqualectra (gasoil, <strong>di</strong>esel i ‘industrialfuel oil’).Introdukshon <strong>di</strong> e kuadro <strong>di</strong> maneho i regulashon <strong>pa</strong> <strong>di</strong>stribushon <strong>di</strong> produktonanpetrolero i gas.Komuniká e maneho energétiko nobo den hintér komunidat basá riba un planintégral <strong>di</strong> komunikashon.Pre<strong>pa</strong>rashon i implementashon <strong>di</strong> e maneho <strong>di</strong> konseshon <strong>pa</strong> suministro <strong>di</strong>elektrisidat i awa.Introdukshon <strong>di</strong> (kambionan den tur) e leinan nesesario <strong>pa</strong> ehekushon <strong>di</strong> e manehoenergetiko i e sistema <strong>di</strong> supervishon.Someté (e kambionan den tur) e leinan nesesario na e prosedura estatal <strong>pa</strong> konsehopromé ku tratamentu dor <strong>di</strong> Parlamentu: Konseho <strong>di</strong> Ministro, RvA i SER.Monitoriá e proseso <strong>di</strong> implementashon <strong>di</strong> e maneho energétiko nobo, <strong>di</strong>rihi ribarealisashon <strong>di</strong> e prioridatnan i metanan i tambe e envolvimientu <strong>di</strong> e gremionan.Konsultashon <strong>di</strong> sektor privá riba importashon <strong>di</strong> a<strong>pa</strong>ratonan domèstiko ku takumpli ku normanan i sertifikashon internashonalmente akseptá riba tereno <strong>di</strong>konsumo efisiente <strong>di</strong> energia.Monitoriá i eventualmente adaptá tarifanan <strong>di</strong>elektrisidat i awa basá riba e maneho.Monitoriá i eventualmente adaptá tarifanan <strong>di</strong>gasolin, <strong>di</strong>esel, kérosin, gas i produktonan entregá na Aqualectra basá riba emaneho.Desaroyá insentivanan fiskal <strong>pa</strong> promové uso <strong>di</strong> a<strong>pa</strong>ratonan ku tin konsumoefisiente <strong>di</strong> energia.Investigashon <strong>di</strong> e oportunidat <strong>pa</strong> usa “Liquid Natural Gas” (LNG) komokombustibel <strong>pa</strong> e sentralnan <strong>pa</strong> produkshon <strong>di</strong> elektrisidat <strong>di</strong> Aqualectra i BOO, <strong>pa</strong>baha gastu <strong>di</strong> produkshon <strong>di</strong> koriénte i <strong>pa</strong> evalua si <strong>Kòrsou</strong> por fungi komo punto<strong>di</strong> <strong>di</strong>stribushon <strong>di</strong> LNG den nos région.Investigashon <strong>di</strong> e futuro <strong>di</strong> nos refineria komo <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> e base ekonómiko <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>den futuro.Trahamentu <strong>di</strong> un Plan <strong>di</strong> Akshon riba e futuro <strong>di</strong> e refineria i hiba un proseso <strong>di</strong>konsultashon den komunidat.33
2012 Monitoriá i eventualmente adaptá tarifanan <strong>di</strong>elektrisidat i awa basá riba e maneho.Monitoriá i eventualmente adaptá tarifanan <strong>di</strong>gasolin, <strong>di</strong>esel, kérosin, gas i produktonan entregá na Aqualectra basá riba emaneho.Implementashon <strong>di</strong> e Plan <strong>di</strong> Akshonriba futuro <strong>di</strong> e refineria.Monitoriá e proseso <strong>di</strong> tratamentu <strong>di</strong> (e kambionan den) e leinan nesesario dor <strong>di</strong>Parlamentu.Monitoriá e proseso <strong>di</strong> implementashon <strong>di</strong> e maneho energétiko nobo, <strong>di</strong>rigí ribarealisashon <strong>di</strong> e prioridatnan i metanan.Pre<strong>pa</strong>rshon i implementshon <strong>di</strong> un plan <strong>pa</strong> s<strong>pa</strong>r mas tantu awa posibel, <strong>pa</strong>promové uso <strong>di</strong> awa seru i resiklahe <strong>di</strong> awa.Pre<strong>pa</strong>rashonnan <strong>pa</strong> ta <strong>pa</strong>ís anfitrión <strong>pa</strong> e konferensia anual <strong>di</strong> Caribbean RenewableEnergy Forum (CREF).2013 Monitoriá i eventualmente adaptá tarifanan <strong>di</strong>elektrisidat i awa basá riba e maneho.Monitoriá i eventualmente adaptá tarifanan <strong>di</strong>gasolin, <strong>di</strong>esel, kérosin, gas i produktonan entregá na Aqualectra basá riba emaneho.Implementashon <strong>di</strong> e Plan <strong>di</strong> Akshonriba e futuro <strong>di</strong> e refineria.2014 Monitoriá i eventualmente adaptá tarifanan <strong>di</strong>elektrisidat i awa basá riba e maneho.Monitoriá i eventualmente adaptá tarifanan <strong>di</strong>gasolin, <strong>di</strong>esel, kérosin, gas i produktonan entregá na Aqualectra basá riba emaneho.KONSEKUENSIANAN PRESUPUESTARIOE maneho energétiko komo tal no tin konsekuensianan presupuestario <strong>pa</strong> gobièrnu.Pa ehekushon <strong>di</strong> e plan <strong>di</strong> komunikashon <strong>di</strong> e maneho energétiko i <strong>pa</strong> stimulashon <strong>di</strong>energia alternativo, lo aloká fondonan denter <strong>di</strong> e kuadro <strong>di</strong> e presupuesto eksistente iademas lo implementá e plan den koperashon ku e kom<strong>pa</strong>nianan <strong>di</strong> utilidat konserní.No por prémira ainda kuantu e gastunan lo ta bai ta den kuadro <strong>di</strong> e plan ku mester kedakonkretisá <strong>pa</strong> ku futuro <strong>di</strong> e refineria. E organisashon <strong>di</strong> e “Caribbean Renewable EnergyForum” lo tuma lugá den estrecho koperashon ku sektor privá i lo reservá e fondonannesesario basá riba un proyekshon <strong>di</strong> e gastunan <strong>pa</strong> e konferensia den e presupuesto <strong>pa</strong> aña2012.34
4.1.10. DESAROYÁ I IMPLEMENTÁ E PLAN NASHONAL PA DESAROYÁ BARIOUn <strong>di</strong> e prioridatnan gran<strong>di</strong> <strong>pa</strong> gobièrnu ta desaroyo <strong>di</strong>námiko <strong>di</strong> Korsou, tantu ekonómiko,fisiko, komo sosial. Esei mester sosodé no solamente riba e nivel makro <strong>di</strong> gobiernu, sinotambe riba nivel mikro den bario. <strong>Gobièrnu</strong> mester reestablese su nifikashon den bida <strong>di</strong>aro<strong>di</strong> e habitantenan <strong>di</strong> Korsou. Esei ta rekeri ku mester por ofrésé solushonnan <strong>pa</strong> eproblemenan den e bida <strong>di</strong>ario ku nos habitantenan ta keda konfrontá kuné. Tambe mesterkontra-aresta e desaroyonan negativo sosial i físiko den e barionan ku durante años a birapihó enbes <strong>di</strong> a mehorá aunke ku ta tin <strong>di</strong>ferente proyekto i instansha ku a purba kontraaresta e desaroyonan negativo. Loke ta falta ta un programa integral ku ta kombiná ikoor<strong>di</strong>ná tur esfuersonan i tur ka<strong>pa</strong>sidat <strong>di</strong> tantu e servisionan i de<strong>pa</strong>rtamentunan <strong>di</strong>gobiernu, sektor <strong>di</strong> instanshanan non-gubernamental i sektor privá.Gobiernu lo introdusí un Plan Nashonal Pa Desaroyá Bario, den kua ta hasi uso <strong>di</strong>metodonan <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rtisiashon i ‘empowerment’ <strong>di</strong> e habitantenan ku rònt mundu ta kustumberden programanan asina. Pero <strong>pa</strong> Korsou spesifikamente ta nesesario <strong>pa</strong> organisá esolushonnan ku ta nesesario den e bario i <strong>pa</strong> su habitantenan na un manera nobo i masefektivo. Esei lo tuma luga den estrecho koperashon ku habitantenan, servisionan ide<strong>pa</strong>rtamentunan <strong>di</strong> gobiernu, sektor <strong>di</strong> instanshanan non-gubernamental i sektor privá.Prioridatnan <strong>pa</strong> aña2011 Pre<strong>pa</strong>rá desishonnan <strong>pa</strong> krea un struktura nobo <strong>pa</strong> ankra PlanNashonal <strong>pa</strong> Desaroyá Bario den gobièrnu i krea un base politiko ipubliko amplioOrganisá e struktura deseá me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> un sekretariado den gobiernu,un organisashon <strong>pa</strong> ehekutá proyektonan, i un organisashon <strong>pa</strong>maneha fondonan <strong>di</strong> Plan Nashonal <strong>pa</strong> Desaroyá BarioOrganisá seshonnan ku mandatarionan, de<strong>pa</strong>rtamentunan iservisionan <strong>di</strong> gobiernu, sektor non-gubernamental i sektor privá iinvitadonan <strong>di</strong> afó <strong>pa</strong> traha e Plan Nashonal <strong>pa</strong> Desaroyá BarioSera kombenionan <strong>di</strong> koperashon ku otro munisipionan(internashonal) <strong>pa</strong> interkambia konosementu i eksperienshananRealisá un ofisina <strong>pa</strong> Plan Nashonal i eki<strong>pa</strong> e sekretariado kupersonal miksto <strong>di</strong> gobièrno i eksternoTraha i implementá un Plan <strong>di</strong> Komunikashon rondo <strong>di</strong> PlanNashonalKolektá datos i raportnan tokante situashon den barionan <strong>pa</strong> fungikomo base <strong>pa</strong> skohe e 15 bario <strong>pa</strong> anjaKrea un database i un websait ku informashon tokante barionanPre<strong>pa</strong>rá un <strong>di</strong>a annual “Dia <strong>di</strong> Bario”2012 Ehekuta Plan Nashonal <strong>pa</strong> Desaroyá Bario35
Raporta tokante resultadonan <strong>di</strong> Plan NashonalPre<strong>pa</strong>ra Jaarplan <strong>pa</strong> Plan Nashonal a base <strong>di</strong> Plannan <strong>di</strong> Akshon <strong>pa</strong>kada barioPre<strong>pa</strong>rá i selebra un Dia <strong>di</strong> Bario2013 Ehekuta Plan Nashonal <strong>pa</strong> Desaroyá BarioRaporta tokante resultadonan <strong>di</strong> Plan NashonalPre<strong>pa</strong>ra Jaarplan <strong>pa</strong> Plan Nashonal a base <strong>di</strong> Plannan <strong>di</strong> Akshon <strong>pa</strong>kada barioPre<strong>pa</strong>rá i selebra un Dia <strong>di</strong> Bario2014 Ehekuta Plan Nashonal <strong>pa</strong> Desaroyá BarioRaporta tokante resultadonan <strong>di</strong> Plan NashonalPre<strong>pa</strong>ra Jaarplan <strong>pa</strong> Plan Nashonal a base <strong>di</strong> Plannan <strong>di</strong> Akshon <strong>pa</strong>kada barioPre<strong>pa</strong>rá i selebra un Dia <strong>di</strong> BarioKonsekuenshanan presupuestario:Finansiamentu <strong>di</strong> Plan Nashonal <strong>pa</strong> Desaroyá Bario lo tuma lugá riba un base miksto kufondonan <strong>di</strong> gobièrnu, kom<strong>pa</strong>nianan i fundashonnan <strong>di</strong> gobiernu, sektor nongubernamental,i sektor privá.E struktura finansiero spesífiko ta tópiko <strong>di</strong> <strong>di</strong>skushon i planifkashon den e seshonnan ku tintur organisashon envolví. E struktura finansiero lo keda spesifiká den e Plan Nashonal <strong>pa</strong>Desaroyá Bario.<strong>Gobièrnu</strong> i su kom<strong>pa</strong>nianan i fundashonnan lo mester reservá <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> su fondonan regular<strong>pa</strong> ehekutà maneho, <strong>pa</strong> duna prioridat na e nesesidatnan ku ta keda konstatá den e barionanme<strong>di</strong>o <strong>di</strong> e Plan <strong>di</strong> Akshon <strong>di</strong> kada bario.36
4.2. MINISTERIO DI GOBERNASHON, PLANIFIKASHON I SERVISIOBeleidsorgaanNr.Meta1. Inisiá trabounan <strong>pa</strong> pre<strong>pa</strong>rashon <strong>di</strong> unmasterplan <strong>pa</strong> tèrmino largu i duradero<strong>pa</strong> Pais2.- IDEM-3. Desaroyá e masterplan (maneho <strong>di</strong> Pais<strong>Kòrsou</strong>)Prioridat1-3(1 = haltu)1 Organisá enkuentronan <strong>di</strong>konsulta ku e <strong>di</strong>ferenteMinisterionan <strong>pa</strong> fihamaneho <strong>di</strong> <strong>Gobièrnu</strong> densu totalidat relashoná ku eMasterplan1 Organisá enkuentronan iseminario <strong>di</strong>rigí riba“stakeholders nan” <strong>pa</strong>haña sosten amplio <strong>di</strong>komunidat <strong>pa</strong> eMasterplan1 Desaroyá e maneho <strong>pa</strong> kue Masterplan, ku lo inkluípor lo ménos:1. desaroyo <strong>di</strong>senarionan iintegrashon <strong>di</strong>es<strong>aki</strong>nan2. desaroyá maneho,evaluashon i mantenées<strong>aki</strong>nanAkshonnan spesífiko Tempu proyektá In<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)Q12011Risibí informashon,kolaborashon i sosten <strong>di</strong>tur MinisterioQ12011Q22011-2012Risibí informashon,kolaborashon i sosten <strong>di</strong>komunidatAkseptashon engeneral <strong>di</strong> e planInformashon sufisiente<strong>pa</strong> pre<strong>pa</strong>rá un TORAprobashon <strong>pa</strong>asistensha <strong>di</strong> konsulèntEstablesé leinankorespon<strong>di</strong>ente37
Nr.MetaPrioridat1-3(1 = haltu)<strong>pa</strong> implementashon4. Fiha maneho <strong>pa</strong> término largu 2 Maneho i plan <strong>di</strong>implementashon <strong>di</strong> eMasterplan:1. Kor<strong>di</strong>nashon ikonseho for <strong>di</strong> BPDórgano <strong>di</strong> maneho(beleids-orgaan)2. establesé in<strong>di</strong>kadónan<strong>pa</strong> e desaroyo <strong>di</strong> emasterplan3. Duna informashon <strong>di</strong>e masterplan tantuinterno komo eksterno4. Implementámasterplan5. Evaluashon, ahustá ieventual adaptashon<strong>di</strong> masterplanAkshonnan spesífiko Tempu proyektá In<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)3. fihá e maneho den emasterplan4. pre<strong>pa</strong>rashon <strong>di</strong> eleinan nesesario5. Konsulta ku Konseho<strong>di</strong> Minister(Ministerraad)6. start pre<strong>pa</strong>rashonnan2011-2012 Asistí otroMinisterionan ku nanmaneho den eMasterplan Unifikashon <strong>di</strong> manehoden masterplan Implementashon <strong>di</strong>promé fase <strong>di</strong> emasterplan den 201138
Nr.Meta5. Desaroyá masterplan <strong>pa</strong> término largu(2011-2014)Prioridat1-3(1 = haltu)Akshonnan spesífiko Tempu proyektá In<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)Start fase 2 ku evaluashon Q32011-2012 Kontinuashon <strong>di</strong> siguiente<strong>di</strong> fase 1fasenan <strong>di</strong> e masterplan iAhuste i eventualadaptá na e desaroyonanadaptashon <strong>di</strong> masterplankonforme input <strong>di</strong> e<strong>di</strong>ferente aktornanHR-OO-ITNr.Meta1. Operashonalisástruktura <strong>di</strong> ea<strong>pa</strong>rato noboPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1 = haltu)1 1. Nombrá tur ehekutivonanden e organisashon2. Instituí i formalisá e áreanan<strong>di</strong> trabou <strong>di</strong> e organisashon(instellingsbesluiten)3. Yuda operashonalisá e stafministerial i duna konseho iguia na tur HR- i ICTaccountmanager4. Duna konseho i guia na eehekutivonan <strong>pa</strong> siguioperashonalisá e a<strong>pa</strong>ratogubernamentalTempuproyektáAprel 2011In<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mira komoresultado)1. Ehekutivonan ta nombrá ioutorisá2. Áreanan <strong>di</strong> trabou ta formalisá3. Staf ministerial ta operashonalisáAspektonanpresupuestario39
Nr.Meta2. Tresetrankilidat bou<strong>di</strong> e personalPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1 = haltu)1 1. Koregí tur fayo den eofertanan na personal ifinalisá e prosedura <strong>di</strong> kehoi <strong>di</strong> “plaatsing”2. Yena vakaturananeksistente (<strong>pa</strong>rtikular efunshonan <strong>di</strong> kontenido iesnan ku ta skars ribamerkado)3. Duna konseho i guia den eproseso <strong>di</strong> mudansa4. Duna konseho i guia denre<strong>pa</strong>rtishon <strong>di</strong> tur a<strong>pa</strong>rato<strong>di</strong> ICT5. Duna konseho i guia <strong>pa</strong>yuda lanta ePersoneelsadministratie iICT-service desk6. Lanta un tim ku ta atendé turpetishon <strong>di</strong> asuntunanpersonal ku a drenta proméku 10-10-107. Bini ku 1 <strong>pa</strong>kete <strong>di</strong>kon<strong>di</strong>shonnan sekundario<strong>di</strong> trabou <strong>pa</strong> hentera<strong>pa</strong>rato.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mira komoresultado)Aprel 2011 1. Kada empleado ta risibí un“plaatsingsbesluit”.Re<strong>pa</strong>rtishon <strong>di</strong> puestodefinitivo <strong>pa</strong> kada ministerio.2. E peso <strong>di</strong> trabou ta baha3. E trabounan <strong>di</strong> personal,mudansa i ICT ta kana masstrukturá i konsistente4. Pa aprel 2011 no tin ningunpetishon mas <strong>pa</strong> atendé ku adrenta promé ku 10-10-105. Komunikashon na tur personal,HR-personal, <strong>di</strong>rektor, hefe <strong>di</strong>servisio i hefe <strong>di</strong> e <strong>di</strong>ferentetimnan relashoná kukon<strong>di</strong>shonnan sekundario <strong>di</strong>trabou <strong>di</strong> <strong>Gobièrnu</strong> <strong>di</strong>(ougùstùs 2011)Aspektonanpresupuestario40
Nr.Meta3. Kontribuí nadesaroyo <strong>di</strong> una<strong>pa</strong>ratogubernamentalefisiente iefektivo4. Tresetrans<strong>pa</strong>renshaden e a<strong>pa</strong>ratoPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1 = haltu)1-2 1. Fasilitá ku instrumentonan<strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong>standarisashon <strong>di</strong>prosesonan den eorganisashon.1 1. Bini ku strukturanan <strong>di</strong>deliberashon entreehekutivonan2. Traha i komuniká tur eproseduranan <strong>di</strong> trabou.3. Traha i komuniká turprosedura i prosesonan <strong>di</strong>trabou.4. Komuniká korekto,konstantemente i delantáku tur personal na unmanera simpel ikompren<strong>di</strong>bel5. Bini ku 1 sistema iprosedura <strong>pa</strong> registrá turdato <strong>di</strong> personal.6. (regla kon e a<strong>pa</strong>rato iorganisashon mester trataku datonan <strong>di</strong> personanan)TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mira komoresultado)Kontinuo 1. Siklo <strong>di</strong> maneho implementá ievaluá2. Prosesonan i sup-prosesonan nanivel <strong>di</strong> organisashon deskribí,implementá i evaluá3. “Performance-management” nanivel organisatorio implementá ievaluá2011 1. Deliberashon kontinuo den ea<strong>pa</strong>rato <strong>pa</strong> mehorá kor<strong>di</strong>nashon<strong>di</strong> un struktural integral2. Tur personal sa via <strong>di</strong>ferenteinstrumento e prosedura iprosesonan i tin klaridat kon taatendé tur petishon3. Uso <strong>di</strong> 1 sistema <strong>di</strong> “update” <strong>di</strong>dato <strong>di</strong> personal4. (Bini ku lei <strong>di</strong> protekshon <strong>di</strong>dato <strong>di</strong> personal – beschermingpersoons-gegevens)5. Un “beleid- i begrotingscyclus”<strong>pa</strong> kontrolá algun in<strong>di</strong>kadó dene a<strong>pa</strong>rato6. Ta hasi uso <strong>di</strong> <strong>di</strong>ferenteinstrumento manera Internèt,boletin <strong>di</strong> notisia i enkuentronanku personal <strong>pa</strong> komunikáAspektonanpresupuestarioProyekto <strong>di</strong> SEI:Komunikashon:Kontrolá turgastu <strong>di</strong> personal<strong>pa</strong> a<strong>pa</strong>rato (staatvan salarissen ensociale lasten)41
Nr.MetaPrioridat1-3(1 = haltu)Akshonnan spesífiko7. Kontrolá <strong>di</strong>ferente aspekto<strong>di</strong> organisashon, personal ifinansiero dor <strong>di</strong> hasi uso <strong>di</strong>un “beleid enbegrotingscyclus”.8. Inisiá proseso <strong>pa</strong> yega naun “functieboek” ikomuniká es<strong>aki</strong> na turpersonal.9. Evaluashon IVB10. Ankrá integridat i servisiona kliente den e a<strong>pa</strong>rato11. Bini ku un BestuursmonitorTempuproyektáDesèmber2010-2012In<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mira komoresultado)regularmente7. Un “functieboek” <strong>pa</strong> <strong>Gobièrnu</strong>8. Evaluá e programa aktual, dunarekomendashon i ankrá goodgovernance den e a<strong>pa</strong>rato.9. Yega na 23 resultado konkretomenshoná den e plan <strong>di</strong>integridat i servisio na kliente.11. Instrumento i in<strong>di</strong>kadó ku tami<strong>di</strong> ku a logra e metanan <strong>di</strong>proyekto i programa.Aspektonanpresupuestario42
Nr.Meta5. Desaroyá una<strong>pa</strong>ratogubernamentalku ta dunaservisio <strong>di</strong> nivel ikalidat haltu.Prioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1 = haltu)2 1. Formalisá i strukturástimulashon <strong>di</strong> ekspertisio(deskun<strong>di</strong>gheidsbevordering) i ankrá OVT duradero dene a<strong>pa</strong>rato nobo.2. Ekipá e personal <strong>di</strong> e a<strong>pa</strong>ratoku e konosementu,komprondementu, abilidat iaktitut nesesario (=kompetensianan) <strong>pa</strong> e ehersésu funshon/profeshon3. Krea riba un base kontinuoposibilidat i fasilidat <strong>pa</strong>edukashon permanente <strong>di</strong> epersonal (Inisiá, organisá,kor<strong>di</strong>ná <strong>di</strong>ferente tipo <strong>di</strong>aktividat <strong>di</strong> OVT)4. Stimulá uzo permanente <strong>di</strong> einstrumento <strong>pa</strong> personal:pre<strong>pa</strong>rashon, formashon ientrenamentu (OVT)5. Hasi e areglo <strong>di</strong> fasilidat <strong>di</strong>estu<strong>di</strong>o unu uniforme iaplikabel <strong>pa</strong> tur empleado.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mira komoresultado)2011 1. E entidat SENTRO ta operashonali visibel den e a<strong>pa</strong>rato i taenkargá ku kor<strong>di</strong>nashon <strong>di</strong>pre<strong>pa</strong>rashon, formashon ientrenamentu (OVT).2. HR accountmanagers, lidernan <strong>di</strong>tim i personal <strong>di</strong> SENTRO ta <strong>di</strong>trein ku e meta <strong>pa</strong> ta ekipá <strong>pa</strong>yuda karga den e <strong>di</strong>ferenteministerionan e maneho <strong>di</strong>stimulashon <strong>di</strong> ekspertisio. E<strong>di</strong>ferente gruponan meta <strong>di</strong> NBOmanera identifiká den proyektoB23-10 a haña treining3. Tin un guia <strong>di</strong> pre<strong>pa</strong>rashon(oplei<strong>di</strong>ngsgids) <strong>di</strong>sponibel for <strong>di</strong>kua por skohe aktividat <strong>di</strong> OVT<strong>pa</strong> siña basá riba kompetensia i<strong>pa</strong> fortifiká ka<strong>pa</strong>sidat4. Empleado in<strong>di</strong>vidual iministerionan/sektornan ta<strong>pa</strong>rtisipá na <strong>di</strong>ferente tipo <strong>di</strong>aktividat <strong>di</strong> OVT5. Tur empleado por hasi uzo <strong>di</strong> eareglo <strong>di</strong> fasilidat <strong>di</strong> estu<strong>di</strong>o ku taaplikabel <strong>pa</strong> tur empleadoAspektonanpresupuestarioProyekto <strong>di</strong> IVB:B 10 : 1.2. mionB 10Proyekto <strong>di</strong> SEIB23-10 ; 1 mionB 10E.o. CentraleOplei<strong>di</strong>ngspostIdem43
Nr.MetaPrioridat1-3(1 = haltu)Akshonnan spesífiko6. Presupuestá <strong>pa</strong> tur empleado1.5.% <strong>di</strong> nan loonsom <strong>pa</strong>kubri aktividatnan <strong>di</strong> OVT7. Tene kombersashon <strong>pa</strong>evaluá i huzgafunshonamentu8. Duna hinter personal guiaden e aspektonan <strong>di</strong> kambioTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mira komoresultado)6. E Centrale Oplei<strong>di</strong>ngspost ta<strong>di</strong>sponé anualmente <strong>di</strong> 1.5% <strong>di</strong>loonsom <strong>pa</strong> <strong>pa</strong>ga aktividatnan <strong>di</strong>OVT in<strong>di</strong>vidual i <strong>di</strong>servisionan/ministerionan7. Resultado <strong>di</strong> evaluashon <strong>di</strong>kalidat <strong>di</strong> servisio ifunshonamentu profeshonal dor<strong>di</strong> kliente interno i eksterno tain<strong>di</strong>ká adelanto <strong>di</strong> servisio ifunshonamentu8. Enkuentronan i workshop ribatereno <strong>di</strong> change managementAspektonanpresupuestarioB23: Change 1mion44
Nr.Meta6. Trese posibilidat<strong>pa</strong> kresementuden e a<strong>pa</strong>rato7 Desaroyá una<strong>pa</strong>ratogubernamentalefisiente,efektivo,trans<strong>pa</strong>rente i unservisio napúbliko <strong>di</strong> unnivel i kalidathaltu, sostenédor <strong>di</strong>teknologia <strong>di</strong>informashonPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1 = haltu)2 1. Duna hinter personalposibilidat <strong>pa</strong> haña ekompetenshanan nesesario<strong>pa</strong> ehersé nan funshon2. Duna e empleadonan chèns<strong>pa</strong> desaroyá nan mes den ea<strong>pa</strong>rato3. Duna hinter personal guiaden e aspektonan <strong>di</strong> kambio1 1. Implementá unstruktura/organisashonfuerte i maneho rígidoresponsabel <strong>pa</strong> maneho <strong>di</strong>informashon i uzo <strong>di</strong>teknologia <strong>di</strong> informashon2. Strukturashon iStandarisashon <strong>di</strong> einfrastruktura tékniko3. Presupuesto permanente <strong>pa</strong>desaroyo i mantenshon4. Adaptá/traha Plan Mayó<strong>Gobièrnu</strong> Elektróniko5. Tur proseso ku ta sostenéehekushon <strong>di</strong> tarea tin kukeda re<strong>di</strong>señá sostené <strong>pa</strong>'workflowmanagement' denaplikashonnan outomatisáTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mira komoresultado)2011 1. Training i oportunidat <strong>pa</strong> siguikurso2. Enkuentronan i workshop ribatereno <strong>di</strong> change management1. 20112. 2011-20143. 20114. 20115. 2011-20141. Disponibilidat haltu i konsistente<strong>di</strong> a<strong>pa</strong>rato i komunikashon ròntgobièrnu2. Un bon base <strong>pa</strong> sigui desaroyá3. Desaroyo4. Ehekushon <strong>di</strong> e Plan Mayó<strong>Gobièrnu</strong> Elektróniko5. Tur petishon na gobièrnu porkeda monitoriá i maneháAspektonanpresupuestarioProyekto <strong>di</strong> SEI:B-23 OVTB23 Change: 1mionFlankerendbeleid: 6 mion2011: 16.000.0002012: 16.000.0002013: 9.600.0002014: 9.600.00045
Nr.Meta8. <strong>Gobièrnu</strong> porhasi uso optimal<strong>di</strong> turinformashon ikonosementu<strong>di</strong>sponibelPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1 = haltu)1 1. Katalogá tur dato <strong>di</strong>gobièrnu <strong>pa</strong> sa ken tin kuainformashon, ken taresponsabel <strong>pa</strong> i ku ken tainterkambiá informashon(Arkitektura <strong>di</strong> Informashoni Datawarehouse)2. Katalogá tur dokumentunanfísiko i/òf <strong>di</strong>gitalisá <strong>di</strong>gobièrnu <strong>pa</strong> sa ken tin kuadokumentunan, ken taresponsabel <strong>pa</strong> i ku ken tainterkambiá dokumentunan(Documentmanagement)3. Efektuá e Sentro <strong>di</strong>Konosementu(Kenniscentrum(pool)) denBPD4. Katalogá tur dato <strong>di</strong>gobièrnu <strong>pa</strong> tur hende porhasi uzo <strong>di</strong> dje(Datawarehouse)Tempuproyektá1. 20112. 20123. 20124. 2013In<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mira komoresultado)- Por uza <strong>di</strong>ferente dato i <strong>di</strong>ferenteministerio <strong>pa</strong> <strong>di</strong>rigí/manehá- Informashon i dokumentonan tabira <strong>di</strong>sponibel- Responsabilidat <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong>datoAspektonanpresupuestario2011: 3.000.0002012: 4.000.0002013: 4.000.0002014: 6.000.00046
Nr.Meta9. Intensifikashon<strong>di</strong> suministro <strong>di</strong>informashonentre gobièrnu ipueblo i viseversá.- Konekshon kudatonan<strong>di</strong>gital serkagobièrnu iriba Internèt(Ministerio <strong>di</strong>Hustisia).10. Desaroyo <strong>di</strong> taentre otro riba etereno <strong>di</strong>ekonomia <strong>di</strong>konosementu(Ministerio <strong>di</strong>Enseñansa)Prioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1 = haltu)2 1. Desaroyá un webportal enbes <strong>di</strong> un website.2. Efektuá un tim permanenteku e úniko tarea <strong>pa</strong>suministrá informashon via<strong>di</strong> e web-portal2 1.Adaptá e Plan MayóSosiedat <strong>di</strong> Konosementu(Masterplan KnowledgeSociety Curaçao) 2009-2019) iehekutá es<strong>aki</strong>.2.Efektuá e Konseho <strong>di</strong>Sosiedat <strong>di</strong> Konosementu(Council for InformationSocietyTempuproyektá1. 20112. 2011-20121. 20112. 20103. 2010-2011In<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mira komoresultado)<strong>Gobièrnu</strong> por komuniká mihó kupueblo i visa versá.Por kuminsá traha <strong>di</strong>rigí na e planAspektonanpresupuestario47
Nr.Meta11. Di “red tape’ <strong>pa</strong>‘red carpet’:Informashonden forma <strong>di</strong>dato iin<strong>di</strong>kadónanmester bira un<strong>pa</strong>rti importante<strong>di</strong> e maneho12. Sufisienteprotekshon,entre otro enkonekshon kudatonan <strong>di</strong>gitalserka gobièrnu iriba Internèt(Ministerio <strong>di</strong>Hustisia)Prioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1 = haltu)2 Tur proseso ku ta sostenéehekushon <strong>di</strong> tarea tin ku kedare<strong>di</strong>señá sostené <strong>pa</strong>'workflowmanagement' denaplikashonnan outomatisá kuta mi<strong>di</strong> efektividat i efisiensia1 1.Traha lei, maneho i ehekutáplan <strong>di</strong> Protekshon <strong>di</strong>Informashon (Informatiebeveiliging) <strong>pa</strong> gobièrnu ikomunidat2.Traha/adaptá 14 tipo <strong>di</strong> lei<strong>pa</strong> sostené/fasilitá uzo <strong>di</strong><strong>di</strong>gitalisashon denkomunikashon elektróniko<strong>pa</strong> komunidat i gobièrnuTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mira komoresultado)2011-2014 Tur petishon na gobièrnu por kedamonitoriá i manehá2011-2013 Komunidat i gobièrnu porintensifiká uso <strong>di</strong> Internèt iteknologia <strong>di</strong> informashonAspektonanpresupuestario48
Nr.Meta13. - Nesesidatbásiko <strong>di</strong>akseso naInternèt <strong>di</strong>kadasiudadano.- Stimulá ifasilitápenetrashon<strong>di</strong> high speedInternèt rònt<strong>pa</strong> un preiskompetitivo.(Telecom)Prioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1 = haltu)2 - Parti <strong>di</strong> e ganashi <strong>di</strong> UTS iBTP ku tin ku <strong>pa</strong>gagobièrnu, tin ku bai bèk denkomunidat <strong>pa</strong> ofresé Internèt- Mas uzo <strong>di</strong> WiFi na unmanera seif <strong>pa</strong> bahakomponente <strong>di</strong> gastu <strong>di</strong>kabel- Lei <strong>pa</strong> tur kom<strong>pa</strong>nia <strong>di</strong>Telecom invertí denenseñansaTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mira komoresultado)2011-2012 Internèt ku spit moderá ta grátisrònt KorsouTur skol un mínimo <strong>di</strong> 10Mb grátisAspektonanpresupuestario-/- 5.000.00049
Sektor Servisio PúblikoNr. Meta Prioridat1-3 (1=haltu)1 Logra un kalidat haltu <strong>di</strong> bongobernashon basa riba KontròlInterno <strong>di</strong> maneho I prosesonan2 Logra un kalidat haltu <strong>di</strong> bongobernashon basa ribatrans<strong>pa</strong>rensha i ku <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon<strong>di</strong> ciudadanía3 Logra un kalidat haltu <strong>di</strong> bongobernashon basa riba eprinsipio <strong>di</strong> ret karpet i servisio<strong>di</strong> un kalidat haltu.4 Logra un bon gobernashon idesaroyo duradero a base <strong>di</strong> unbon servisio <strong>pa</strong> siudadania-Kranshi (burgerzaken)Akshonnan spesífiko1 Krea un Servisio <strong>di</strong> KontròlInterno (Interne Au<strong>di</strong>t Dienst)1 Krea un Klachtenbureau <strong>pa</strong>kehonan <strong>di</strong> publiko i empleadopubliko ku no ta wordu atendedor <strong>di</strong> Ombudsman.1 Krea un vergunningloket ku lomaneha (intake i afhandeling)tur permit <strong>di</strong> gobiernu bou <strong>di</strong>un dakIn fase :2011 :Fase 1 +2 : 8 loketten2012 : 14 -16 loketten1 Digitalisashon <strong>di</strong> aktanan <strong>di</strong>siudadano i otro informashon idocumentashon basikoTempuproyektá2011 -2012In<strong>di</strong>kadó (kiko nospor mira komoresultado)Kontròl Interno <strong>di</strong>maneho Iprosesonanestablesé2011 Prosesamentu <strong>di</strong>keho <strong>di</strong> empleadopubliko Isiudadano.2011201220112012Redukshon <strong>di</strong> edurashon <strong>di</strong> tempuentre petishon ientrega <strong>di</strong> permit.-Redukshon <strong>di</strong>tempu <strong>di</strong> petishon ientrega <strong>di</strong> akta-Konservashon <strong>di</strong>aktananAspektonanpresupuestario (denNaf)Total : 3.600.0002011 : 1.000.0002012 : 2.600.000For <strong>di</strong> BRK middelen)2011 : Opzet eenInrichting KlachtenBureau : Naf 125.000Total :2011:Call center : 200.000(proyekt B29 )Huisvesting kostostruktural <strong>pa</strong> 6 luna :200.0002012 :Huisvesting 400.000Total Naf 2.900.000Proyekto<strong>di</strong>gitalisering finansiador <strong>di</strong> Usona50
Nr. Meta Prioridat1-3 (1=haltu)Akshonnan spesífiko5 Logra un bon gobernashon i1 Digitalisashon <strong>di</strong> entrega <strong>di</strong>desaroyo duradero a base <strong>di</strong> un<strong>pa</strong>sportbon servisio <strong>pa</strong> siudadania-Kranshi (burgerzaken)TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nospor mira komoresultado)2011 Redukshon <strong>di</strong>tempu <strong>di</strong> petishon ientrega <strong>di</strong> <strong>pa</strong>sportAspektonanpresupuestario (denNaf)Proyekto<strong>di</strong>gitalisering finansiador <strong>di</strong> Usona6 Logra un bon gobernashon idesaroyo duradero a base <strong>di</strong> unbon servisio <strong>pa</strong> siudadania-Kranshi (burgerzaken)7 Logra un bon gobernashon idesaroyo duradero a base <strong>di</strong> unbon servisio <strong>pa</strong> siudadania-Kranshi (burgerzaken)8 Logra un bon gobernashon idesaroyo duradero demokratikoa base <strong>di</strong> kreashon <strong>di</strong> un KonsehoElektoral indepen<strong>di</strong>ente(burgerzaken)9 Logra un bon gobernashon idesaroyo duradero demokratikoa base <strong>di</strong> mehora aksesibilidat <strong>pa</strong>e siudadania eherse su derecho<strong>di</strong> vota (burgerzaken)1 Upgra<strong>di</strong>ng <strong>di</strong> e sistema aktual<strong>di</strong> guia <strong>pa</strong> kliente1 Ehekushon <strong>di</strong> un lay out nobo<strong>di</strong> Pais <strong>pa</strong> e sedula i rijbewijseksistente1 Inisia e proseso legislativo iehekutivo <strong>di</strong> kreashon <strong>di</strong> unKonseho Electoralindepen<strong>di</strong>ente1 Kuminsa e proyekto <strong>pa</strong> porvota ku sedula (sin nesesidat <strong>di</strong>e karchi <strong>di</strong> vota).2011 Miho servisio napubliko2011 Sedula + Rijbewijs<strong>di</strong> Pais20112012Un konsehoelektoralindepen<strong>di</strong>ente2011 E siudadano poreherse su derecho<strong>di</strong> voto <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong>indentifikashon <strong>di</strong>sedula.Proyekto<strong>di</strong>gitalisering finansiador <strong>di</strong> UsonaTotal : Naf 812000Naf 250.000 via <strong>di</strong>USONA – RestantNaf 556.000 BRKMiddelen.2011 : voorberei<strong>di</strong>ng2012 : inrichting : Naf300.00051
Nr. Meta Prioridat1-3 (1=haltu)10 Logra un bon gobernashon idesaroyo duradero a base <strong>di</strong> unbon maneho <strong>di</strong> esta<strong>di</strong>stikademografiko11 Logra un bon gobernashon idesaroyo duradero a base <strong>di</strong> unbon maneho <strong>di</strong> esta<strong>di</strong>stikademografiko12 Logra un bon gobernashon idesaroyo duradero a base <strong>di</strong> unbon maneho <strong>di</strong> esta<strong>di</strong>stikademografiko13 Logra un bon gobernashon abase <strong>di</strong> un bon maneho <strong>di</strong>dokumentashonAkshonnan spesífiko1 Ehekushon <strong>di</strong> enketananekonomiko, sosial idemografiko1 Ehekushon <strong>di</strong> un sensonashonal na 20111 Ehekushon <strong>di</strong> e proyekto BasisRegistratie1 Transformashon gradual <strong>di</strong>informashon <strong>di</strong> <strong>pa</strong>pel <strong>pa</strong> <strong>di</strong>gital14 Logra Koheshon Sosial – Kultural Organisashon <strong>di</strong> proyektonanLokal historiko- cultural.15 Logra Koheshon Sosial-Kultural Organisashon <strong>di</strong> proyektonaninternashonal historikoKulturalTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nospor mira komoresultado)2011 In<strong>di</strong>kadornanekonomiko, sosial idemografiko.2011 In<strong>di</strong>kadornanekonomiko, sosial idemografiko2011 Registrashonintegral <strong>di</strong>registrashon basiko2011 Archivo idokumentashon<strong>di</strong>gital201120122013201120122013Difinishon <strong>di</strong>kriteria <strong>di</strong> nosheroenanDefinishon <strong>di</strong>Historia NashonalDifinishon <strong>di</strong>kriteria <strong>di</strong> nosorigen i historiaAspektonanpresupuestario (denNaf)Extra <strong>pa</strong> por eheuktae senso nashonal :Naf 2.000.000For <strong>di</strong> BRKTotal Naf 4.200.000.Di es<strong>aki</strong> Naf 2.700.000ta wordu finansia dor<strong>di</strong> SEI e restant Naf1,500.0000 for <strong>di</strong> BRKmiddelen2012 : Naf 200.00052
Shared Services OrganisatieNr.Meta1 Sentralisá tur dokumento,oumentá aksesibilidat <strong>di</strong> edokumentunan.Ta hasi e tratamentu muchu maskòrtiku2 Pa yega mas fásil na edokumentunan3 Standarisá PIMS <strong>pa</strong> henter ea<strong>pa</strong>rato gubernamental4 Funda e ICT helpdesk /servicedeskPrioridat1-3 (1 = Akshonnan spesífikohaltu)1 Integrá Ex-land su informashonden POVO1 Destrukshon dokumentonan bieudespues <strong>di</strong> hasi e skreningnesesarioTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nospor mira komoresultado)2011 Henter gobernashonpor registrá ykanalisá turdokumentu2011 No mester buskamas es<strong>pa</strong>sio <strong>pa</strong> siguíwardadokumentunan kulo por wòrdu tiraafóAspektonanpresupuestario*?4,200,000?10,0001 Kumpra lisensia y duna training 2011 Un sistema <strong>pa</strong>henter e kuerpo <strong>di</strong>ámtenar50,0001 -Buska un aplikashon <strong>pa</strong>2011 80,000registrashon <strong>di</strong> keho-Asistensia remoto-Training básiko <strong>pa</strong> ICTérs5 Introdusí VoIP dentro <strong>di</strong>gobernashon 30%2 Instalá telefon VoiP plus networkelements2011 Baha gastunan <strong>di</strong>telefon 20%53
Nr.MetaPrioridat1-3 (1 =haltu)Akshonnan spesífiko6 Integratie POVO 1 Kompra <strong>di</strong> lisensia, integrashonetc7 De<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> finansas 1 1.Tras<strong>pa</strong>so ime<strong>di</strong>ato <strong>di</strong> ede<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> salaris <strong>pa</strong> SSO2.deskripshon <strong>di</strong> kuadro nantrans<strong>pa</strong>rante den kua eadministrashon finansiero tabai traha. Ta bai skohe <strong>pa</strong>:un sistema <strong>di</strong> traha, unstruktura, prosesonanuniforme, tarea kla i <strong>pa</strong>rtishon<strong>di</strong> responsabilidat kla defini.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nospor mira komoresultado)2011 VoormaligeLands<strong>di</strong>enstentambe lo por usaPOVOintegralmente2011 Integrashon <strong>di</strong> unsistema salarialAspektonanpresupuestario*2,300,000BRK Middelen54
4.3. MINISTERIO DI HUSTISIA4.3.1. Mishon <strong>di</strong> Ministerio <strong>di</strong> HustisiaMinisterio <strong>di</strong> Hustisia ta responsabel <strong>pa</strong> e órden hu<strong>di</strong>sial, mantenshon <strong>di</strong> lei, seguridat iórden públiko den Pais <strong>Kòrsou</strong>.Ministerio <strong>di</strong> Hustisia ta <strong>di</strong>rigí primeramente riba- Desaroyá maneho- Konsipiá legislashon hu<strong>di</strong>sial- Kontribuí na kalidat <strong>di</strong> funshonamentu <strong>di</strong> kadena hu<strong>di</strong>sial- Sòru <strong>pa</strong> seguridat, òrdu i trankilidat den komunidat <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>Seguridat <strong>di</strong> e suidadano i demas personanan ku ta temporal na <strong>Kòrsou</strong> ta <strong>pa</strong>rá sentral iasina Ministerio <strong>di</strong> Hustisia ta kontribuí na realisashon <strong>di</strong> e vishon <strong>di</strong> Pais <strong>Kòrsou</strong>.4.3.2. Tareanan <strong>di</strong> Ministerio <strong>di</strong> HustisiaMinisterio <strong>di</strong> Hustisia tin komo tareanan general: Desaroyo <strong>di</strong> maneho riba e áreanan <strong>di</strong> Órden Públiko i Seguridat (1) i Mantenshon <strong>di</strong> Lei(2)Inspekshon riba ehekushon <strong>di</strong> e tareanan denter <strong>di</strong> e <strong>di</strong>ferente organisashonnan Organisá ehekushon <strong>di</strong> tarea den e <strong>di</strong>ferente organisashonnan agrupá bou <strong>di</strong> e dos (2)áreanan <strong>di</strong> manehoE tareanan spesífiko ta; Kontribuí na sentimentu general <strong>di</strong> seguridat serka e suidadano Reforsá e organisashonnan hu<strong>di</strong>sial denter <strong>di</strong> e kuadronan finansiero <strong>di</strong> mas aña Drecha e organisashon atministrativo na e suidadano/kliente me<strong>di</strong>ante teknologia <strong>di</strong>komunikashon Drecha datonan <strong>di</strong> registrashon i dunamentu <strong>di</strong> informashon na klientenan interno ieksterno Invertí den kalidat i desaroyo <strong>di</strong> kompetensia <strong>di</strong> trahadónan den e kadena hu<strong>di</strong>sial Kontribuí na seguridat hu<strong>di</strong>sial (rechtszekerheid) den komunidat Realisá un aserkamentu preventivo (i represivo) balansá <strong>di</strong> e problemátiko <strong>di</strong>kriminalidat bou hubentut i den protekshon <strong>di</strong> hóben Duna kontenido efektivo na koperashon hu<strong>di</strong>sial entre <strong>pa</strong>isnan den Reino einternashonalOrganisashon <strong>di</strong> Ministerio <strong>di</strong> Hustisia:Ministerio <strong>di</strong> Hustisia ta organisá <strong>di</strong> e siguiente forma- Organisashonnan ku ta enkargá ku ehekushon <strong>di</strong> e tarea hu<strong>di</strong>sial- Organisashonnan posishoná <strong>pa</strong>fó <strong>di</strong> Ministerio ku kual tin un relashon spesífiko55
4.3.3. Prioridatnan <strong>pa</strong> kada tarea den e periodo 2011-2014Den ehekushon <strong>di</strong> e tareanan hu<strong>di</strong>sial ariba menshoná, mester tene na kuenta i dunaprioridat na realisá vishon <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> Minister <strong>di</strong> Hustisia.Punto <strong>di</strong> salida <strong>pa</strong> e maneho hu<strong>di</strong>sial ta, trese mas koherensia entre e <strong>di</strong>ferente inisiativananriba tereno <strong>di</strong> seguridat (en general) i tambe entre ehekushon <strong>di</strong> maneho i e me<strong>di</strong>onan limitáku ministerio tin na su <strong>di</strong>sposishon (personal, material i finansa).Konseptonan klave den es<strong>aki</strong> ta: un maneho preferensial <strong>pa</strong> ku hubentut, <strong>di</strong>siplina, servisio,visibilidat i aksesibilidat, prevenshon, integridat i kalidat.Instrumentonan importante: edukashon, formashon i entrenamentu.E maneho ministerial tradusí mas spesífiko :1. Prevenshon komo punto <strong>di</strong> lansa <strong>di</strong> maneho2. Resosialisashon i rehabilitashon <strong>di</strong> detenidonan ku atenshon spesial <strong>pa</strong> hóbennan3. Sinkronisashon <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> atmishon <strong>di</strong> estranheronan ku otro áreanan <strong>di</strong> manehogubernamental4. Funshonarionan enkargá ku órden públiko i seguridat ta mas visibel den bario5. Amplia kolaborashon entre polis, SKS i otro kuerponan <strong>di</strong> seguridat <strong>pa</strong> haña sinergia6. Invertí den organisashonnan nobo <strong>pa</strong> prevení kriminalidat bou <strong>di</strong> hubentut7. Amplia posibilidat <strong>pa</strong> entrená i forma hóbennan den detenshon8. Realisá sentro <strong>di</strong> detenshon <strong>pa</strong> hóben9. Hisa kalidat i servisio na públiko den kadena hu<strong>di</strong>sial10. Kondusí investigashon sientífiko na motibunan <strong>di</strong> kriminalidat i desaroyáinstrumentonan <strong>pa</strong> kontrolá e desaroyo.Anotashon spesífiko mester keda hasí na e plannan <strong>di</strong> implementashon <strong>pa</strong> mehoráorganisashonnan <strong>di</strong> Polis i Prizon ya komo es<strong>aki</strong>nan ta mará na un me<strong>di</strong>da <strong>di</strong> altosupervishon na momento <strong>di</strong> no kumplimentu.A base <strong>di</strong> e vishon <strong>di</strong> maneho ministerial, a trese adaptashon den tur dos plan p’asina nanpor kumpli mihó den realisashon <strong>di</strong> e prioridatnan ariba menshoná.Den e plan <strong>di</strong> implementashon <strong>di</strong> Kuerpo Polisial mester tene kuenta ku:- Lo realisá Gemeenschappelijk Voorziening Politie (GVP) despues ku Kuerpo Polisialta funshoná optimal;- Mester tradusí aktividatnan <strong>pa</strong> kumpli ku e vishon <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> minister; (maneraariba menshoná);- Sosten na e tim <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> Kuerpo Polisial kaminda ta nesesario, lo sosodé dor <strong>di</strong>ekspertonan lokal.Den e plan <strong>di</strong> implementashon <strong>di</strong> Prizon mester tene kuenta ku:- Mester tradusí aktividatnan <strong>pa</strong> kumpli ku e vishon <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> minister (maneraariba menshoná);- Énfasis riba resosialisashon – formashon – drecha infrastruktura p’e kumpli kunormanan internashonal.56
Akshonnan <strong>pa</strong> realisá maneho general <strong>di</strong> Ministerio <strong>di</strong> Hustisia:1. Hisa nivel i kalidat <strong>di</strong> servisio:- Traha plan <strong>di</strong> maneho inkluso proseder <strong>pa</strong> atendé keho;- Implementashon <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> kalidat den kadena hu<strong>di</strong>sial;Periodo: 2011 – 2013Konsekuenshanan presupuestario: fondo presupuestá <strong>pa</strong> 20112. Maneho preferenshal <strong>pa</strong> hubentut:- Investigashon sientífiko <strong>pa</strong> identifiká kousanan <strong>di</strong> kriminalidat bou <strong>di</strong> hubentut;- Instrukshon <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong> organisashonnan hu<strong>di</strong>sial <strong>pa</strong> amplia posibilidatnan <strong>di</strong>resosialisashon <strong>pa</strong> hóben;- Diseñá i implementá programa <strong>di</strong> mas aña <strong>pa</strong> konsientisá komunidat riba prevenshon <strong>di</strong>kriminalidat bou <strong>di</strong> hubentut;- Trata kambio <strong>di</strong> Kó<strong>di</strong>go Penal <strong>pa</strong> inkorporá Lei Penal <strong>di</strong> Hubentut.Periodo: 2011-2014Konsekuenshanan presupuestario:- Investigashon: Nafl. 250.000 Fondo <strong>di</strong> Kriminalidat3. Garantisá kalidat <strong>di</strong> legislashon:- Sinkronisashon <strong>di</strong> produktonan <strong>di</strong> lei entre Ministerio <strong>di</strong> Hustisia i Ministerio <strong>di</strong>Asuntunan General;- Revisá leinan.Periodo: 2011 – 2012Konsekuenshanan presupuestario: fondo presupuestá <strong>pa</strong> 2011Akshonnan <strong>pa</strong> realisá maneho den sektor <strong>di</strong> Mantenshon <strong>di</strong> Lei4. Prevenshon <strong>di</strong> kriminalidat bou <strong>di</strong> hubentut:- Kombenio <strong>di</strong> Koperashon entre ministerionan <strong>pa</strong> realisá sosten <strong>pa</strong> mayor den edukashon<strong>di</strong> yu;- Realisá “Veiligheidshuis” ku un sistema outomatisá <strong>pa</strong> por monitor e kliente hóben;- Realisá kam<strong>pa</strong>ña <strong>di</strong> informashon i konsientisashon riba prevenshon <strong>di</strong> uso <strong>di</strong> droga,alkohòl i wega <strong>di</strong> plaka.Periodo: 2011-2013Konsekuenshanan presupuestario:- Kam<strong>pa</strong>ña <strong>di</strong> Informashon: Nafl.200.000 Fondo <strong>di</strong> Kriminalidat- Sistema outomatisá: Nafl. 100.000 presupuesto <strong>di</strong> 201157
5. Amplia protekshon <strong>pa</strong> hubentut ku organisashonnan ambulante:- Realisá Ofisina HALT i Ofisina <strong>di</strong> “reclassering” <strong>pa</strong> hóben.Periodo: 2011-2013Konsekuenshanan presupuestario:- Operashonalisá 2 ofisina: 1.2 mion presupuesto 20116. Adaptá kuido residenshal <strong>pa</strong> hóben a base <strong>di</strong> nesesidat- Konstrukshon instituto korekshonal <strong>pa</strong> hóben;- Adaptá tarifa i nivel <strong>di</strong> kuido den internatnan.Periodo: 2011-2014Konsekuenshanan presupuestario:- Instituto Korekshonal : 1- Invershon den internatnan: 1.6 mion presupuesto 20117. Trafikashon ilegal <strong>di</strong> hende:- Trata kambio <strong>di</strong> Kó<strong>di</strong>go Penal <strong>pa</strong> inkorpora lei penal <strong>di</strong> Trafikashon ilegal <strong>di</strong> hende;Periodo: 2011.Konsekuenshanan presupuestario: fondo presupuestá <strong>pa</strong> 20118. Ehekutá Plan <strong>di</strong> implementashon <strong>di</strong> prizon/mehorá kalidat <strong>di</strong> detenshon:- Amplia programa <strong>di</strong> formashon <strong>pa</strong> detenidonan i wardadónan <strong>di</strong> prezu;- Posibilidat <strong>pa</strong> detenido traha <strong>pa</strong>fó <strong>di</strong> prizon na proyektonan komunitario;- Mehorá kon<strong>di</strong>shon físiko <strong>di</strong> e<strong>di</strong>fisio <strong>di</strong> prizon;- Mehorá proseduranan interno.Periodo: 2011-2014Konsekuenshanan presupuestario: 1.7 mion (salario) presupuesto 20116.4 mion (invershon) presupuesto 20111.8 mion PVC9. Kontrolá atmishon <strong>di</strong> estranhero:- Revisá maneho <strong>di</strong> atmishonPeriodo: 2011Konsekuenshanan presupuestario: fondo presupuestá <strong>pa</strong> 20111 Un montante <strong>di</strong> 11 mion, restante <strong>di</strong> fondonan hulandes ta destiná <strong>pa</strong> Ministerio <strong>di</strong> Hustisia. Tin unpetishon <strong>pa</strong> aloká e fondonan <strong>aki</strong> <strong>pa</strong> proyektonan ku tin <strong>di</strong> haber ku hubentut i prevenshon. Tapen<strong>di</strong>ente <strong>di</strong> aprobashon.58
Akshonnan <strong>pa</strong> realisá maneho den sektor <strong>di</strong> Órden Públiko i SeguridatEhekutá plan <strong>di</strong> implementashon <strong>di</strong> Kuerpo Polisial/kontribuí na sentimentu <strong>di</strong> seguridatden komunidat:10. Halsa seguridat na nivel <strong>di</strong> bario:- Kontròl <strong>di</strong>rigí riba mantenshon <strong>di</strong> nomanan chikí;- Halsa visibilidat <strong>di</strong> funshonario <strong>di</strong> seguridat;- Instalá un “buurtregisseur” polisial ku ta traha konhunto ku e bario;- Aktivá timnan sivil.Periodo: 2011-2014Konsekuenshanan presupuestario: 4.4 mion (salario) presupuesto 20114 mion (invershon) presupuesto 20116.4 mion PVC11. Atenshon spesífiko na hóben- Nombra agentenan polisial <strong>pa</strong> hóben;- Introdusí métodonan <strong>di</strong>rigí riba hóben den e proseder hu<strong>di</strong>sial.Periodo: 2011-2014Konsekuenshanan presupuestario: manera na punto 1012. Maneho <strong>di</strong> seguridat na nivel <strong>di</strong> komunidat:- Akshon konhunto riba ilegalidat;- Represhon i investigashon hu<strong>di</strong>sial.Periodo: 2011-2014Konsekuenshanan presupuestario: manera na punto 1013. Reorganisá ofisina <strong>pa</strong> kombatí kalamidat:- Restrukturá i posishoná unidat <strong>pa</strong> kombatí kalamidatPeriodo: 2011-2012Konsekuenshanan presupuestario: Nafl.150.000 riba presupuesto 201159
4.4. MINISTERIO DI FINANSA4.4.1. Prioridat <strong>pa</strong> Ministerio <strong>di</strong> FinansaNr.MetaSektor: ManehoFinansiero iPresupuesto1 Kreakon<strong>di</strong>shonnan<strong>pa</strong> mas lihéposibel stòp <strong>di</strong>kai bou <strong>di</strong> eleinan <strong>di</strong>Konsenso <strong>di</strong>Reino <strong>pa</strong> kuFinansas;Reforsá kòntròlfinansieroPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesífiko1 1. Reforsá Ministerio <strong>di</strong> Finansas i efunshonnan finansiero desentral,2. Reforsá tur instituto den e kòlòmfinansiero,3. Implementashon i otroprosesamentu <strong>di</strong> prosedura <strong>di</strong>AO/IC <strong>di</strong> e a<strong>pa</strong>ratogobernamental aktual,4. Elimináretraso den atministrashonfinansiero,5. Mantenshon <strong>di</strong> un atministrashonfinansiero ordená, korekto ikompletu,6. Traha un plan <strong>di</strong> akshon <strong>pa</strong> yegana un presupuesto mará naresultado (outputbegroting).Tempuproyektá2011 – 20142012In<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)Raportahe na <strong>di</strong>ferentegrupo <strong>di</strong> interes konformeperiodo stipulá.Un raportahe <strong>di</strong> Cft, SOABi ARC basá ribakonklushonnan positivo ino unu solamente kudesaprobashon.Aspektonanpresupuestario1. Basá riba presupuestoanual <strong>pa</strong>mehorashon <strong>di</strong>maneho <strong>di</strong>atministrashonfinansiero <strong>di</strong> epresupuesto <strong>di</strong>Ministerio <strong>di</strong>FinansasNaf 2.0 mion2. Basá riba me<strong>di</strong>onan<strong>di</strong> OS, aprobashon<strong>di</strong> proyekto“Versterking ARC”(Naf 1,5 mln.)i e Organonan <strong>di</strong>Kòntròl(Naf 1,5 mln.) adNaf 3,0 mion.60
Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)Aspektonanpresupuestario3. Duna prioridat nauso <strong>di</strong> presupuesto<strong>di</strong> e plan <strong>di</strong> kòntròl ikonseho <strong>di</strong> SOABmará na akshonnankonserní2 Reforsáproseduranan <strong>di</strong>finansa públiko isemi publiko <strong>pa</strong>nan tatrans<strong>pa</strong>rente,efektivo iekilibrá2 1. Organisá i implementá estu<strong>di</strong>o,treining i stadzje,2. Modernisashon <strong>di</strong> e sistemanan,3. Delegá i duna mandato <strong>pa</strong>outorisashon <strong>di</strong> mas atministrashon<strong>di</strong> propio finansas ifortalesé kòntròl i supervishon.2011 - 2012 Mehorashon <strong>di</strong>produktividat laboral iproduktonan4+5+6. Mira 1.Naf 2.0 mion1. Basá riba presupuestoregular <strong>pa</strong>estu<strong>di</strong>o <strong>di</strong> Ministerio<strong>di</strong> Finansas.2. Na enkargo <strong>di</strong>USONA up-gradesistema finansiero.3. Basá riba presupuestoanual <strong>pa</strong>mehorashon <strong>di</strong>atministrashonfinansiero <strong>di</strong>Ministerio <strong>di</strong>Finansas .Mira 1.Naf 2.0 mion61
Nr.Meta3 Inkluí turentrada <strong>di</strong>gobièrnu denpresupuesto idesaroyá unpresupuesto kuta reflehá eprioridat imetananstratégiko <strong>di</strong>maneho <strong>di</strong>gobiérnuPrioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)2 1. Mehorashon <strong>di</strong> atministrashonfinansiero;2. Promové trans<strong>pa</strong>rensha <strong>pa</strong> loke tatrata maneho finansiero <strong>di</strong>gobièrnu den tur sentido <strong>di</strong><strong>pa</strong>labra;3. Reforsá tur instituto den e kòlòmfinansiero.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)2011 - 2014 Normanan finansieromanera sluitende gewone<strong>di</strong>enst; Kumpli ku e norma<strong>di</strong> interes i fiansa porsolamente <strong>pa</strong> gastunan <strong>di</strong>kapital.Aspektonanpresupuestario1 + 2. Reservá ribapresupuesto <strong>di</strong>Ministerio <strong>di</strong>Finansas anualmenteun presupuesto <strong>pa</strong>mehorashon <strong>di</strong>atministrashonfinansiero.3. Basá riba me<strong>di</strong>onan<strong>di</strong> OS, aprobashon <strong>di</strong>proyekto“Versterking ARC”(Naf 1,5 mln.)i e Organonan <strong>di</strong>Kòntròl(Naf 1,5 mln.) adNaf 3,0 mion.4 Analisá eopshon <strong>pa</strong>destiná <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> eren<strong>di</strong>mentu <strong>di</strong>kom<strong>pa</strong>nianan <strong>di</strong>gobièrnu <strong>pa</strong>proyektonansosial1 1. Operashonalisá SBTNO i nombraun <strong>di</strong>rektor i miembronan <strong>di</strong>Raad van Toezicht ku ta kumpliku e profil deskribí i eksigenshanan<strong>di</strong> e funshonnan.2011 Via un eskoho integral usaentradanan <strong>di</strong> <strong>di</strong>videndo<strong>pa</strong> faslidatnan sosial.For <strong>di</strong> presupuesto <strong>di</strong>Naf 850.00,- ikontribushon <strong>di</strong>kom<strong>pa</strong>nianan anónimoden kaso ku emontante no taalkansabel.62
Nr.Meta5 Analisá esistemamonetarioeksistente e.o.kua ta e monedamas adekuá.Prioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)2. Pa garantisá profeshonalidat <strong>di</strong><strong>di</strong>rektiva <strong>di</strong> e kom<strong>pa</strong>nianananónimo <strong>di</strong> gobièrnu i sufundashonnan, konsehá ribanombramentu <strong>di</strong> e miembronan<strong>di</strong> Raad van Toezicht i Raden vanBesturen <strong>di</strong> e kom<strong>pa</strong>nianananónimo i algun <strong>di</strong> efundashonnan, konforme lei ireglamentashon <strong>di</strong> “CorporateGovernance”3. SBTNO mester monitòr entregana tempu <strong>di</strong> kuentanan anual <strong>di</strong> ekom<strong>pa</strong>nianan anónimo, konseháakshonista na tempu <strong>di</strong> <strong>di</strong>videndoku mester <strong>pa</strong>ga, <strong>di</strong> moda ku lopor hasi un eskoho entreinvershon den e kom<strong>pa</strong>nia òf<strong>pa</strong>ga <strong>di</strong>videndo.1 Instalá un komishon ku e mandato<strong>pa</strong> evaluá e sistema monetario.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)2011 Optimalisá e sistemamonetario aktualAspektonanpresupuestarioPropio presupuesto63
Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)AspektonanpresupuestarioSektor: Fiskal1 Yega na unsistema fiskalnobo ku tainkluíkom<strong>pa</strong>rashoninternashonal,<strong>di</strong>álogo kustakeholdernanlokal, teniendekuenta kurealidatnanestatal nobo ileinaninternashonal.1 <strong>Gobièrnu</strong> tin intenshon <strong>pa</strong> redusítarifanan Inkomstenbelasting iloonbelasting miéntras ta amplia etabèl <strong>di</strong> tarifa. Ku e tabèl nobopersonanan ku un entrada anualbou <strong>di</strong> 16.368 no tin mester <strong>di</strong> <strong>pa</strong>gainkomstenbelasting mas. Na aña2010 ainda es<strong>aki</strong> tabata 13.850florin. Pa entradanan mas haltu ebelastingvoordeel <strong>di</strong> e 100%menshoná lo baha susesivamentetekasi 4% <strong>pa</strong> entrada riba 10.000 florin<strong>pa</strong> luna.2 Pa empresario lo ofresé unlastenverlichting dor <strong>di</strong> redusíwinstbelasting aktual <strong>di</strong> 34,5 %, kuinternashonalmente ta pertenesé nae tarifa <strong>di</strong> m as haltu, na un tarifakompetente <strong>di</strong> 25%2011 Meta general ta <strong>pa</strong> lograun kambio bisto dor <strong>di</strong>kambia <strong>di</strong> belasting<strong>di</strong>rekto na unu in<strong>di</strong>rekto.Dor <strong>di</strong> e belastingheffingriba entrada abou i ganashita stimulá aktividat i dor<strong>di</strong> oumentá impuesto ribagastunan ta re<strong>pa</strong>rtí e peso<strong>di</strong> belasting riba un grupomas amplio.2011-2014 Konkurensha stabilposeshoná riba terenointernashonal.E kompensashon <strong>di</strong>suministro masimportante ta <strong>pa</strong>oumentáomzetbelasting <strong>di</strong> 5%<strong>pa</strong> 6%. Pa me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> eoumento <strong>aki</strong> tur henderiba <strong>Kòrsou</strong> porkontribuí mas tantu kufinansiamentu <strong>di</strong> egastunan tambe esnanku ta no ta kontribuí òfta kontribuírelativamente ménosatraves <strong>di</strong> inkomstenòfwinstbelasting. Di eforma <strong>aki</strong> e preshonfiskal ta re<strong>pa</strong>rtí masamplio.64
Nr.MetaPrioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)1 Gasolin i <strong>di</strong>esel lo no bira mas karuapesar <strong>di</strong> e kambionan proponé.Es<strong>aki</strong> <strong>pa</strong> motibu ku lo redusíimpuesto riba importashon ribagasolin (benzine accijns) i <strong>di</strong>esel.Redukshon <strong>di</strong> kumbestibel tambe loser utilisá <strong>pa</strong> karga (mas tantu kuta posibel) e konsekuenshanan <strong>di</strong> esubida haltu <strong>di</strong> tarifa internashonal<strong>di</strong> kumbestibel1 Pre<strong>pa</strong>rashonnan ta ser hasí <strong>pa</strong>introdusí un sistema <strong>pa</strong> registrákaha <strong>di</strong> moda ku por hiba un mihókòntròl riba ingreso <strong>di</strong>empresarionan. E kantidat <strong>di</strong>kom<strong>pa</strong>nianan aktivo te ku fin <strong>di</strong>2010 ta ± 13,000.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)2011-2014 Oumento <strong>di</strong> e forsa <strong>di</strong>kompra.Oumento <strong>di</strong> konfiansaserka konsumidó2011 - 2012 Na 2011 implementá ±5,000 <strong>di</strong> e sistema<strong>di</strong>registro <strong>aki</strong> serkaempresanan kaminda tinmas riesgo (p.e. komèrsio<strong>di</strong> detaya i horeka). Ta eintenshon <strong>pa</strong> den 2012kontinuá ku sobrákom<strong>pa</strong>nianan aktivo.AspektonanpresupuestarioImplementashon <strong>pa</strong> unsolo biaha presupuestána Naf 2 mion na 2011;<strong>pa</strong> 2012 lo presupuestáun montante <strong>di</strong> Naf:3,2 mion65
Nr.MetaPrioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)2 <strong>Gobièrnu</strong> tin intenshon <strong>pa</strong> obligáempresarionan ofresé nan produktoku ya a inkorporá e omzetbelastingden e preis <strong>di</strong> benta. Resultado <strong>di</strong>es<strong>aki</strong> ta ku e montante <strong>di</strong> OB lo notin mester <strong>di</strong> a<strong>pa</strong>resé mas riba efaktura. Un kam<strong>pa</strong>ña <strong>di</strong>komunikashon/PR <strong>di</strong>rigí ribakonsumidó i empresario <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o<strong>di</strong> me<strong>di</strong>onan <strong>di</strong> komunikashon ikam<strong>pa</strong>ñanan informativo.1 E asina yamá verleggingsregeling<strong>pa</strong> servisionan ku empresarionanestranhero ta duna naempresarionan lokal lo ser adaptá<strong>di</strong> tal moda ku e servisionan <strong>aki</strong>tambe lo ser someté na <strong>pa</strong>go <strong>di</strong>omzetbelastingTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)2011 - Fakturanan ahustá- Fakturanan <strong>pa</strong> klientesimpel i bon kla <strong>di</strong> modaku e kliente no ta haña esintimentu ku e la <strong>pa</strong>gamas tantu. (<strong>di</strong>rigí ribakliente)2011 Mas entrada <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong>impuestoAspektonanpresupuestario66
Nr.MetaPrioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)1 Alabes lo amplia e konsepto <strong>di</strong>empresario ku hürmentu<strong>di</strong> onroerend goed, ku eksepshon <strong>di</strong>esnan ku ta sirbi komo residensiaprinsi<strong>pa</strong>l.Es<strong>aki</strong> ta evitá deskre<strong>pa</strong>nsia entre ehürdó <strong>di</strong> e<strong>di</strong>fisionan komersial iesnan ku ta hür bibienda kuturistanan. Alohamentu Inventario2 <strong>Gobièrnu</strong> lo hiba kòmbersashon kudoñonan <strong>di</strong> Kasino relashoná kukobransa <strong>di</strong> impuesto nae sektor<strong>aki</strong>. Pa es<strong>aki</strong> tin tres solushon<strong>di</strong>sponibel <strong>di</strong> kua lo por generá eentradá presupuestá: Eliminá<strong>di</strong>spensashon eksistente ribaomzetbelasting, adaptashon <strong>di</strong> evergunningstelsel, òf terminá e<strong>di</strong>spensashon konsedé <strong>di</strong> eregulashon aktual.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)2011-2012 Mas ingreso <strong>pa</strong> supsi<strong>di</strong>áotro me<strong>di</strong>onan/gastunan:. Kuminsá kukonstrukshon nobo na2011 ku un periodo <strong>di</strong>durashon te den 2012 Inventario <strong>pa</strong> e e<strong>di</strong>fisionobo2011 Mas ingreso <strong>di</strong> impuestoAspektonanpresupuestarioTrabou na e<strong>di</strong>fisio na2011: Naf 7,5 mionNa entrega <strong>di</strong> e e<strong>di</strong>fisiona 2012 inklusoinventario: Naf 9,5mion67
Nr.MetaPrioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)1 E asina yamá inkeerregeling taofresé tur ku ta gosa <strong>di</strong> un entradasin ku el a <strong>pa</strong>ga impuesto rekerí, <strong>pa</strong>un biaha so posibilidat <strong>pa</strong> rgsitráes<strong>aki</strong> na fiskal komo entrada <strong>pa</strong> aña2011 i <strong>pa</strong>ga un tarifa redusí sin hañamulta. E karaktar <strong>di</strong> e eksepshon<strong>aki</strong> ta ser enfatisá dor <strong>di</strong> limitá es<strong>aki</strong>den fase.Esnan ku registrá durante e promémitar <strong>di</strong> aña 2011 ta <strong>pa</strong>ga solamente10% na impuesto. Durante e <strong>di</strong> treskuartal <strong>di</strong> 2011lo mester <strong>pa</strong>ga 20% iesnan ku warda te delaster kuartal<strong>pa</strong> registrá lo mester <strong>pa</strong>ga 25%.Entrante 1 <strong>di</strong> yanüari 2012 e tarifa<strong>di</strong> belasting lo ta aplikabel atrobei lo imponé un multa.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)2011-2012 Baha e drèmpel <strong>di</strong> modaku e compliance <strong>pa</strong> e<strong>pa</strong>gadó <strong>di</strong> impuesto tasubi.Ménos rekurso/gastu <strong>di</strong>personal <strong>pa</strong> kobraimpuesto retrasá.Aspektonanpresupuestario68
Nr.Meta2 Ampliatratadonan fiskal<strong>pa</strong> kreainsentivonan <strong>pa</strong>desaroyá nosekonomia kutantuinvershonnanlokal iinternashonalPrioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)1 Ta <strong>di</strong> sumo importansha <strong>pa</strong> aseleráe me<strong>di</strong>danan <strong>pa</strong> promové e sektor<strong>aki</strong>. Riba nivel lokal ta enseráproposishon <strong>di</strong> <strong>di</strong>ferente lei ku ribatermino kòrtiku lo ofresé Staten <strong>pa</strong>aprobashon, manera e lei <strong>di</strong>trans<strong>pa</strong>rensha <strong>di</strong> e kom<strong>pa</strong>nianan, ecaptive insurance vennootschap, etrust i e <strong>pa</strong>rti ku ta enserá StichtingParticulier Fonds. Alabes edesaroyo <strong>di</strong> produktonan nobo lohaña atenshon.1 <strong>Gobièrnu</strong> ta <strong>pa</strong>rtidario <strong>pa</strong> amplia enètwèrk <strong>di</strong> tratadonan mas lihéposibel. Lo aserká e juri<strong>di</strong>kshonnanmas importante <strong>pa</strong> Pais Korsou <strong>di</strong>mas importante <strong>pa</strong> deliberá i yegana tratadonan <strong>pa</strong> evitá impuestodòbel. Den deliberashon ku e sektor<strong>aki</strong> lo stipulá kua <strong>pa</strong>is den regiontin prioridat. Relashoná ku es<strong>aki</strong> lorebibá e TaskForceBelastingverdragen. En konekshonku es<strong>aki</strong> ta importante reforsá eka<strong>pa</strong>sidat <strong>di</strong> personal riba terenofiskal.Tempuproyektá2012 evIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)2011 - 2014 Rekrutá fikalistananadekuá <strong>pa</strong> garantisáoku<strong>pa</strong>shon optimal iefektivo (mirabusinessplan)Oumentá produktividatlaboral dor <strong>di</strong> siguiestu<strong>di</strong>o/kurso/seminarioAmplia nosbelastingnètwèrkAspektonanpresupuestarioNaf: 425,000Mira presupuestoKalkulashon <strong>di</strong>gastunan <strong>di</strong> estu<strong>di</strong>o na2011 : Naf 100,000.Na 2014 e kalkulashon<strong>aki</strong> ta yega te na150,000Naf: 240,00069
Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesífiko Amplia Fiscale verdragennetwerk<strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> interkambio,<strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon na reunion iseminarionan Asistí CIAT / Review OESO Tradusí tratadonan (kontratá unTòlk)TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)Aspektonanpresupuestario2 E relashon riba tereno fiskal entre<strong>pa</strong>isnan <strong>di</strong> Reino ta ser dominá <strong>pa</strong> eBelasting-regeling <strong>di</strong> Reino. Na fin<strong>di</strong> 2009 durante un seminario naAruba, entre outoridatnan fiskalista<strong>di</strong> <strong>di</strong>ferente entidat a duna <strong>di</strong>konosé ku nan tur tin e deseo <strong>pa</strong>BRK kambia den un tratado nòrmal<strong>pa</strong> evitá impuesto dòbel. Banda <strong>di</strong>es<strong>aki</strong> a bini <strong>di</strong>lanti tambe e deseo <strong>pa</strong>tur entidat nobo haña un areglo <strong>di</strong>impuesto indepen<strong>di</strong>ente. Mièntras eareglo nobo <strong>aki</strong> no ser introdusí eaktual BRK lo keda vigente riba erelashon fiskal. Teniendo kuenta kurégimen fiskal nobo ku lo drenta navigor lo mester ahustá BRK maspronto posibel.2011-2014 Dor <strong>di</strong> hasi uso <strong>di</strong> eareglonan <strong>di</strong> impuestoindepen<strong>di</strong>entemente <strong>pa</strong>kada entidat bo tin den bomes man kuanto sèn tin nabo <strong>di</strong>sposishon <strong>pa</strong> bo <strong>pa</strong>is.70
Nr.Meta3 Revisá leinanfiskal <strong>pa</strong> kreainsentivonan <strong>pa</strong>desaroyá nosekonomia kutantuinvershonnanlokal iinternashonalPrioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)1 Despues <strong>di</strong> redukshon ribaimpuesto <strong>pa</strong> aña 2011 lo presentáproposishonnan <strong>pa</strong> revishonkompletu <strong>di</strong> loon -, inkomsten - enwinstbelasting. Alabes lo kontribuí<strong>pa</strong> kontinuá ku redukshon <strong>di</strong> etarifanan <strong>di</strong> moda ku es<strong>aki</strong> nosolamente ta kompetitivo denkom<strong>pa</strong>rashon ku region pero etarifanan ta hasi Pais <strong>Kòrsou</strong>atraktivo <strong>pa</strong> empresananinternashonal bin establesé <strong>aki</strong>.Aki lo wak e kombinashon <strong>di</strong>me<strong>di</strong>danan <strong>di</strong>grondslagverbredende dor <strong>di</strong>minimalisá aftrekposten i kombatíkonstrukshonnan <strong>pa</strong> desviá for <strong>di</strong><strong>pa</strong>go <strong>di</strong> impuesto. Di otro un bandatras<strong>pa</strong>so <strong>di</strong> impuesto <strong>di</strong>rekto <strong>pa</strong>unu in<strong>di</strong>rektoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)2012 e.v. E plannan <strong>di</strong> impuesto <strong>pa</strong>2012, 2013 en 2014 mestersirbi komo refleho <strong>di</strong> emaneho <strong>di</strong> gobèrnu. Parealisá es<strong>aki</strong> ta importante<strong>pa</strong> tur ministerio apuntánan prioridatnan. Basáriba es<strong>aki</strong> lo tradusíkaminda ta posibel eprioridatnan den lei fiskal.Ademas e lo embolbístakeholdernanimportante i e sektornan(ekonómiko) apuntá <strong>pa</strong>gobièrnu i asina dunakontenido na e sistema <strong>di</strong>fiskal <strong>pa</strong> kompensá mastantu posibel e nesesidat <strong>di</strong>respektivamente estakeholder i e sektornankonserní.Aspektonanpresupuestario71
Nr.MetaPrioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)1 Lo evaluá e sistema <strong>di</strong>omzetbelasting. Den futuro lokonkretisá trans<strong>pa</strong>so <strong>di</strong> impuesto<strong>di</strong>rekto <strong>pa</strong> esun in<strong>di</strong>rekto. iéntras emester tene kuenta mas tantuposibel ku e nesesidatnanekonómiko, e <strong>pa</strong>gadó <strong>di</strong> impuesto ie de<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> impuesto.Introdukshon <strong>di</strong> unkas/opbrengstensysteem2 Tambe lo traha riba introdukshon<strong>di</strong> un sistema <strong>pa</strong> remplasá e aktualgrondbelasting komo impuesto ribahür.2 Lo modernisá eoverdrachtsbelasting i trese unkorelashon riba e onroerendzaakbelastingpremirá.Tempuproyektá2011-2012In<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)2012 Simplifikashon <strong>di</strong>struktura <strong>di</strong> impuesto kuta bira mas kompren<strong>di</strong>bel iasesibel <strong>pa</strong> e kliente.2012 Simplifikashon <strong>di</strong> estruktura <strong>di</strong> impuestoAspektonanpresupuestario72
Nr.MetaPrioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)2 Lo revisá i modernisá esuccessiebelasting ra<strong>di</strong>kal.Antisi<strong>pa</strong>ndo riba es<strong>aki</strong> lo adaptáentrante 1 <strong>di</strong> yanüari 2011 e tarifa <strong>di</strong>e impuesto <strong>aki</strong>. Lo adaptá e tarifa iintrodusí eksonerashon ribaherensha i opsekionan ku ta eksigíhopi gastu i tempu tantu <strong>pa</strong> esiudadano konserní komo <strong>pa</strong>gobièrnu i tòg no ta gererá ningunentrada.1 <strong>Gobièrnu</strong> ta duna hopi balor nalimitá e echo ku <strong>Kòrsou</strong> tadepen<strong>di</strong>ente <strong>di</strong> komestibel fosil i tinintenshon <strong>pa</strong> intrudusí redukshon<strong>di</strong> impuesto riba produktonan kuta kontribuí na energia alternativo,manera ,<strong>pa</strong>nel <strong>di</strong> solo i mulinanan<strong>di</strong> bientu. Ta investigando eposibilidat <strong>pa</strong> stimulá kompra <strong>di</strong>vehíkulonan ku ta kosumí tikienergia i kobra mas impuesto <strong>pa</strong> eotro tiponan <strong>di</strong> vehíkulo.Den traskurso <strong>di</strong> 2011 lo presentámas plannan relashoná ku ealternativa <strong>aki</strong> i otro maneho ribatereno fiskal.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)2012 Simplifikashon <strong>di</strong> estruktura <strong>di</strong> impuesto2011 Eksplotashon <strong>di</strong> energiabèrdè (energia solar i <strong>di</strong>bientu)Posibel redukshon <strong>di</strong> usonormal <strong>di</strong> energia i gastuinlfuenshá <strong>pa</strong>konkurensha.Ménos polushon <strong>di</strong> me<strong>di</strong>oambiente.Aspektonanpresupuestario73
Nr.MetaPrioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)2 Konkluyendo lo inkluí algunimpuesto <strong>pa</strong>rtikular (me<strong>di</strong>oambiente) den e sistema nobo. Akipor pensa riba scheepstonnagebelasting i algun otro tipo <strong>di</strong>retribushon i derechinankom<strong>pa</strong>rabel maneraafvalstoffenheffing,vertrekbelasting en <strong>pa</strong>spoortleges.1 Mehorashon den e sistema <strong>pa</strong>kumpli ku e obligashon <strong>pa</strong> entregáe formulario <strong>di</strong> impuesto i <strong>pa</strong>ga emontante konserní lo ser stimulá<strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> (compliance) :1. Atrakshon <strong>pa</strong> proyektonan kuta start; duna splikashon ribatereno atministrativo i terenofiskal2. Proyekto FBO; mandarekordatorio/atvertensha(aanmaningen) <strong>pa</strong> klientenan3. Informá klientenan <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong>kam<strong>pa</strong>ña informativo i guionTempuproyektá2012In<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)2011-2014 Oumento <strong>di</strong> unkondukta <strong>di</strong> kumpli kuobligashon ; es<strong>aki</strong> losubi entrada <strong>di</strong>impuesto.Amplia konosementu <strong>di</strong>kliente riba terenoatministrativo i fiskal(mira splikashon amplioden businessplankapítulo 2)AspektonanpresupuestarioNaf: 1,2 mion74
Nr.MetaPrioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)1 <strong>Gobièrnu</strong> ta duna hopi balor naduna bon servisio na kliente ioumentá efisiensia <strong>di</strong> atimistrashonfiskal. (mira tambe punto 8)Aki por pensa riba introdukshon <strong>di</strong><strong>di</strong>ferente lokèt <strong>pa</strong> fasilitá servisiokaminda e kliente mester atendé<strong>di</strong>ferente asuntu ku ta regardáimpuesto – e asina yamá one-stopshop konsepto – pero tambe ampliae sistema outomatisá <strong>pa</strong> klientenanpor atendé tur rekesito via unsistema elektróniko. Sentralisá esistema outomatisá i trese es<strong>aki</strong> ribaun nivel kamnda efisiensia, fasil <strong>pa</strong>traha kuné i fleksibilidat ta <strong>pa</strong>rásentral <strong>pa</strong> tantu e atministradó <strong>di</strong> esistema komo e usuario.2 Lo analisá e posibilidat <strong>pa</strong> introdusíun “flatrate” <strong>pa</strong> importashon nalugá <strong>di</strong> <strong>di</strong>ferente tarifa sin es<strong>aki</strong>mester kousa problema <strong>pa</strong> etarifanan <strong>di</strong> WTO/GATTTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)2011 ICT: renová e sistema INFRA: lisensiakolektivo i un sistemaintegral <strong>pa</strong> manda mail,atendé ku telefòn etc. SUPPORT &TRAINING sosteneksterno riba tereno <strong>di</strong>ICT i instrukshon <strong>pa</strong> eatministradónan( Mira splikashon amplioden businessplan kapítulo6)2012 Simplifikashon <strong>di</strong> estruktura <strong>di</strong> impuestoAspektonanpresupuestarioNaf: 5,3 mion(Mira presupuestosupletorio)75
Nr.MetaPrioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)1 Trafikashon <strong>di</strong> produktonan entre eentidatnan nobo entrante 11-10-10 akambia supstansial. E teritorio <strong>di</strong>Duana a splet den 3 teritorio nobo,esta un Duana respektivamente <strong>pa</strong><strong>Kòrsou</strong>, St. Maarten i BES. Den ekuadro <strong>aki</strong> lo mester yega na unakuerdo kon <strong>pa</strong> atendé ku e sistema<strong>di</strong> impuesto. E delaster punto <strong>aki</strong> takonta <strong>pa</strong> <strong>Kòrsou</strong> i Boneiru kamindata usa e regulashon anterior komobase <strong>pa</strong> kobra impuesto ribaimportashon.Tempuproyektá2011In<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)AspektonanpresupuestarioSi no yega na un akuerdo <strong>pa</strong> kues<strong>aki</strong> lo mester bai kobra impuestodos biaha riba produktonan ku taimportá <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> <strong>pa</strong> Boneiru i visavèrsa, es<strong>aki</strong> kontrali na e kustumber<strong>di</strong> ántes ku no tabata kobraimpuesto <strong>pa</strong> e produktonan <strong>aki</strong>.Entrante 10-10-10 tin in<strong>di</strong>kashon <strong>di</strong>importashon i eksportashon entre eentidatnan nobo.76
Nr.MetaPrioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)1 Banda <strong>di</strong> es<strong>aki</strong> mester bini ku unareglo manera tin entre AntiasUlandes i Aruba kaminda ta<strong>pa</strong>labrá ku produktonan ku ta <strong>di</strong>orígen <strong>di</strong> un <strong>di</strong> e entidatnan <strong>aki</strong> lopor transportá e produktonan liber<strong>di</strong> impuesto.Tempuproyektá2011In<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)Aspektonanpresupuestario77
4.4.2. Punto <strong>di</strong> notifikashon na <strong>Kòrsou</strong> <strong>pa</strong> transakshonnan inusualEvaluashon <strong>di</strong> MOT na <strong>Kòrsou</strong> realisá <strong>pa</strong> CFATF/FATF/IMFNúkleo <strong>di</strong> e maneho <strong>di</strong> FATF ta kontené den 40 rekomendashon respekto <strong>di</strong> kombatimentu<strong>di</strong> labamentu <strong>di</strong> plaka i 9 rekomendashon spesial, tokante prevenshon <strong>di</strong> finansiamentu <strong>di</strong>terorismo. E rekomendashonnan akí ta aseptá internashonalmente komo stándart <strong>pa</strong>kombatí labamentu <strong>di</strong> plaka i finansiamentu <strong>di</strong> terorismo. Paisnan afiliá tin obligashon <strong>di</strong>ehekutá e Rekomendashonnan <strong>di</strong> FATF. Ta konsehá <strong>pa</strong>isnan ku no ta afiliá, <strong>pa</strong> nan afiliá iasina evitá ku <strong>pa</strong>isnan <strong>di</strong> FATF/CFATF ta ekskluí nan <strong>di</strong> komèrsio internashonal.FATF/CFATF ta organisá loke nan ta yama ‘au<strong>di</strong>ts’ (kontròl) <strong>pa</strong> chèk si e miembronanefektivamente ta tene nan na e rekomendashonnan. Paisnan ku no ta tene nan na erekomendashonnan lo haña nan finalmente konfrontá ku e konsehonan <strong>di</strong> FATF/CFATFduná na tur estado miembro, <strong>pa</strong> e.o. no hasi negoshi ku, òf no invertí den e <strong>pa</strong>isnan enkuestion. Tin gran probabilidat ku me<strong>di</strong>o 2011 lo evaluá <strong>Kòrsou</strong>. Den e evaluashon akí ePunto <strong>di</strong> Notifikashon lo hunga un <strong>pa</strong>pel krusial. Di pursi, algun rekomendashon <strong>di</strong> FATF tatrata eksplísitamente e tareanan i e organisashon <strong>di</strong> e puntonan <strong>di</strong> notifikashon. Ku mirariba e ‘au<strong>di</strong>t’ <strong>di</strong> FATF/CFATF ku na 2011 ta na kaminda, gobièrnu ta konsiente <strong>di</strong> e nesesidat<strong>di</strong> un MOT ku ta funshoná kualitativamente na un nivel haltu i <strong>di</strong> un forma efisiente. YaMOT ta organisando seshonnan <strong>di</strong> informashon <strong>pa</strong> su propio personal ku mira riba eevaluashon <strong>di</strong> FATF/CFATF. Ta klaro ku e evaluashon lo trese gastu kuné (gastu <strong>di</strong> reunion,<strong>di</strong> representashon, informashon ku eseinan). Ta rekomendabel ademas <strong>pa</strong> MOT hañaoportunidat <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rtisipá na e ‘Mutual Evaluation Trainings’ ku CFATF, FATF, IMF òfEgmont Group ta ofresé.Introdukshon i evaluashon <strong>di</strong> sistema <strong>di</strong> notifikashon onlineDen aña 2011 lo <strong>pa</strong>sa <strong>pa</strong> un sistema nobo <strong>di</strong> notifikashon online. Ta implementá e sistemanobo na febrüari <strong>di</strong> 2011. Me<strong>di</strong>ante e sistema nobo <strong>di</strong> notifikashon, e notifikadónan pornotifiká o sea mèldu nan transakshonnan inusual <strong>di</strong>rektamente sin ku e analistanan <strong>di</strong> IT <strong>di</strong>MOT tin no<strong>di</strong> <strong>di</strong> instalá niun sorto <strong>di</strong> programa na e instansianan ku ta notifiká. Ademas <strong>di</strong>desaroyá un sistema <strong>di</strong> notifikashon online, ta monta tambe un website. Via e website akí loduna banda <strong>di</strong> e notifikashonnan online tambe informashon general na e instansianan ku tinobligashon <strong>di</strong> notifiká i na públiko en general. E sistema nobo <strong>di</strong> notifikashon, awor ku adesmantelá e Pais Antia Hulandes, lo aportá, ku e puntonan <strong>di</strong> notifikashon nobo den estatus konstitushonal nobo lo por <strong>di</strong>sponé <strong>di</strong> un sistema <strong>di</strong> notifikashon muchu mas efektivoi efikas. En konekshon ku e gran kantidat <strong>di</strong> notifikadó, lo mester invertí tur aña den esistema <strong>di</strong> notifkashon <strong>pa</strong> krea mas ka<strong>pa</strong>sidat. Ta sali for <strong>di</strong> e punto <strong>di</strong> bista ku mas enotifikadónan nobo kustumbrá ku e sistema <strong>di</strong> notifikashon, mas e notifikashonnan ku tadrenta lo oumentá. Es<strong>aki</strong> ta trese e ora ei tambe gastu mas haltu <strong>di</strong> mantenshon den e añananbenidero.A<strong>pa</strong>rte <strong>di</strong> esei, despues <strong>di</strong> a implementá e sistema nobo <strong>di</strong> notifikashon online, lo evaluá nafin <strong>di</strong> aña <strong>di</strong> servisio 2011, efektividat i efisiensia <strong>di</strong> e sistema. Pues lo mester tene kuentatambe ku e gastunan <strong>di</strong> e evaluashon i eventual mehoransa ku lo mester trese den e sistema.Finalmente <strong>pa</strong> un prosesamentu mas efektivo, ke men introdukshon <strong>di</strong> notifikashonnan <strong>di</strong>duana, lo desaroyá un ‘MOT Portal’.78
MOT / IT su sistema <strong>di</strong> seguridatKomo konsekuensia <strong>di</strong> oumento <strong>di</strong> personal mester apliká garantia èkstra den e sistema <strong>di</strong>seguridat. Lo mester bini <strong>pa</strong> e empleadonan <strong>di</strong> MOT un sistema <strong>di</strong> seguridat mas skèrpi.Ademas, komo konsekuensia <strong>di</strong> eks<strong>pa</strong>nshon <strong>di</strong> e gruponan <strong>di</strong> notifikadó (te mas o ménos800 instansia) e kantidat <strong>di</strong> notifikashon tambe ta oumentá, <strong>di</strong> moda ku mester krea maska<strong>pa</strong>sidat den e sistema <strong>di</strong> outomatisashon <strong>di</strong> e Punto <strong>di</strong> Notifikashon. Lo mester kontrolá iadaptá e aplikashonnan aktual, esta MOT <strong>pa</strong> Notifikadónan, Notifikashonnan <strong>di</strong> ‘Lotus’ i‘Calltracer’. Pa èkstra seguridat <strong>di</strong> e sistema akí mester krea garantia. P’esei lo mester ponee sistema ‘al <strong>di</strong>a’ <strong>pa</strong> e.o. tene kuenta ku notifikadó nobo.Pa sigui strukturá i desaroyá e Sekshon <strong>di</strong> Supervishon <strong>di</strong> MOTTa importante <strong>pa</strong> personal <strong>di</strong> e sekshon nobo <strong>di</strong> Supervishon <strong>di</strong> MOT risibí ka<strong>pa</strong>sitashon.Por pensa akí den sigui <strong>di</strong>ferente entrenamentu riba tereno <strong>di</strong> ‘Au<strong>di</strong>t Report Writing’,‘Communication Skills for Au<strong>di</strong>tors’, ‘Leadership Skills for Au<strong>di</strong>tors’. Por pensa akí tamberiba laga nan kore vários práktika na entre otro Banko Sentral <strong>pa</strong> <strong>Kòrsou</strong> i Sint Maarten i na‘Bureau Financieel Toezicht’ (BFT) na Hulanda, <strong>pa</strong> nan komprendé mihó e <strong>di</strong>ferenteaspektonan (entre kua prose<strong>di</strong>mentu, kompetensia <strong>di</strong> e supervisor i e in<strong>di</strong>kashonnan) oranan ta ehekutá supervishon efektivo.Tenementu <strong>di</strong> seshon <strong>di</strong> informashon i <strong>di</strong> entrenamentu na <strong>Kòrsou</strong>Segun artíkulo 3, bou <strong>di</strong> e, MOT tin komo tarea, duna informashon na e ramonan <strong>di</strong> negoshirelevante, tokante formanan <strong>di</strong> labamentu <strong>di</strong> plaka i forma tambe <strong>pa</strong> evitá es<strong>aki</strong>. Ta nifiká kume<strong>di</strong>ante informashon MOT mester tene tur notifikadó obligatorio (aktual i <strong>di</strong> futuro)regularmente na altura <strong>di</strong> e delaster desaroyonan riba tereno <strong>di</strong> kombatimentu <strong>di</strong> labamentu<strong>di</strong> plaka i <strong>di</strong> finansiamentu <strong>di</strong> terorismo. Teniendo kuenta ku ekstenshon <strong>di</strong> e obligashon <strong>di</strong>mèldu i MOT su tarea <strong>di</strong> supervishon nobo, MOT mester sigui tambe den aña 2011 kuseshonnan <strong>di</strong> informashon i <strong>di</strong> entrenamentu <strong>pa</strong> e gruponan <strong>di</strong> notifikadó nobo na <strong>Kòrsou</strong>. Efail total <strong>di</strong> notifikadó na <strong>Kòrsou</strong> ta kontené mas o ménos 800 instansia.Alohamentu nobo <strong>di</strong> Punto <strong>di</strong> NotifikashonKomo konsekuensia <strong>di</strong> e ‘Landsverordening identificatie bij financiële <strong>di</strong>enstverlening’ (P.B.2009, no. 66) i e ‘Landsverordening mel<strong>di</strong>ng ongebruikelijke transacties’ (P.B. 2009, no. 65) eaktividatnan <strong>di</strong> ‘Meldpunt Ongebruikelijke Transacties’ a oumentá i mester a amplia eorganisashon <strong>di</strong> Punto <strong>di</strong> Notifikashon ku e.o. un seshon <strong>di</strong> Supervishon.Debí na e echo akí gobièrnu a <strong>di</strong>sidí tambe <strong>di</strong> amplia formashon <strong>di</strong> e Punto <strong>di</strong> Notifikashonku shete vakatura mas (esta <strong>di</strong> 14 <strong>pa</strong> 21 kupo <strong>di</strong> formashon). Pa por prosesá e kantidat èkstra<strong>di</strong> notifikashon nobo i <strong>pa</strong> por ehersé supervishon <strong>di</strong> un forma adekuá i efisiente, mester yenae sinku vakaturanan na su debido tempu. Es<strong>aki</strong> ta trese kuné ku e lugá aktual na APNA tabira muchu chikitu <strong>pa</strong> alohá e organisashon <strong>di</strong> Punto <strong>di</strong> Notifikashon (kamber <strong>pa</strong> personal,es<strong>pa</strong>sio <strong>pa</strong> tene reunion i duna entrenamentu, es<strong>pa</strong>sio <strong>pa</strong> risibí hende, es<strong>pa</strong>sio <strong>pa</strong> sirbi hende,etc.) Ta bini aserka ku un lokalidat adekuá ta importante en konekshon ku e evaluashon kuFATF lo bin hasi. Ta <strong>di</strong> importansia <strong>pa</strong> tantu posibel tin un <strong>di</strong>stansha físiko entre e <strong>pa</strong>rtioperashonal <strong>di</strong> e Punto <strong>di</strong> Notifikashon i e sekshon <strong>di</strong> Supervishon.79
Denter <strong>di</strong> e kompleho <strong>di</strong> e<strong>di</strong>fisio <strong>di</strong> APNA na e momentu akí no ta eksistí posibilidat <strong>pa</strong> hüres<strong>pa</strong>sio <strong>pa</strong> ofisina. MOT tin intenshon <strong>pa</strong> durante 2011 muda <strong>pa</strong> un e<strong>di</strong>fisio <strong>di</strong> ofisina ku mases<strong>pa</strong>sio.Up-gra<strong>di</strong>ng c.q. entrenamentu <strong>di</strong> personalTa <strong>di</strong> komprendé ku MOT mester monitòr tantu desaroyonan nashonal komo internashonalriba tereno <strong>di</strong> kombatimentu <strong>di</strong> labamentu <strong>di</strong> plaka i finansiamentu <strong>di</strong> terorismo. Segunartíkulo 3, bou <strong>di</strong> e, MOT tin komo tarea, duna informashon na e ramonan <strong>di</strong> negoshirelevante tokante formanan eksistente <strong>di</strong> laba <strong>di</strong> plaka i forma tambe <strong>pa</strong> evitá es<strong>aki</strong>.Ku es<strong>aki</strong> MOT ta karga e responsabilidat ku e instansianan ku tin obligashon <strong>di</strong> mèldu i nanpersonal, ta ka<strong>pa</strong>s <strong>di</strong> kumpli ku e legislashon i regulashon <strong>di</strong> labamentu <strong>di</strong> plaka i emetodologia ku ta usa <strong>pa</strong> esei. Pa kosechá éksito mester invertí tur aña den pre<strong>pa</strong>rashon <strong>di</strong>personal, den formashon, kurso c.q. entrená personal <strong>di</strong> MOT <strong>pa</strong> yega na optené un bista <strong>di</strong> e<strong>pa</strong>tronchinan <strong>di</strong> labamentu <strong>di</strong> plaka i e metodologia nobo <strong>di</strong> labamentu <strong>di</strong> plaka i <strong>pa</strong>mantené konosementu i eksperensia <strong>di</strong> e personal na nivel. Finalmente mester <strong>pa</strong>sa ekonosementu akí <strong>pa</strong> e hendenan ku tin obligashon <strong>di</strong> mèldu.Ta trata akí <strong>di</strong> kurso, training i formashon ku ta resultá <strong>di</strong> obligashonnan i in<strong>di</strong>kashonnaninternashonal <strong>di</strong> e.o. FATF i EGMONT Group. Spesífikamente por pensa akí riba: kurso dene área <strong>di</strong> anti labamentu <strong>di</strong> plaka i finansiamentu <strong>di</strong> terorismo tantu lokal komo fo’i tera,training i kurso relashoná ku aktividatnan <strong>di</strong> análisis <strong>di</strong> IT- i análisis operashonal, análisisstratégiko, analista <strong>di</strong> notebook, presentashon <strong>di</strong> powerpoint, excell, téknika <strong>di</strong>presentashon, raportahe finansiero, public spe<strong>aki</strong>ng i kurso <strong>pa</strong> siña téknika <strong>di</strong> archivo,kursonan <strong>di</strong> i<strong>di</strong>oma Papiamentu (gramátika) i ingles.Algun <strong>di</strong> e kursonan, i trainingnan etc. spesialmente riba tereno <strong>di</strong> kombatimentu <strong>di</strong>labamentu <strong>di</strong> plaka i finansiamentu <strong>di</strong> terorismo sporá<strong>di</strong>kamente ta tuma lugá na <strong>Kòrsou</strong>,es<strong>aki</strong> ta kousa ku ta nesesario hasi biahe <strong>pa</strong> trabou <strong>pa</strong> bai sigui e kursonan menshoná deneksterior. Lo mester enkargá tambe manual nobo <strong>pa</strong> loke ta kombatimentu <strong>di</strong> labamentu <strong>di</strong>plaka i finansiamentu <strong>di</strong> terorismo, bukinan ku lo sirbi <strong>pa</strong> reka<strong>pa</strong>sitá personal <strong>di</strong> MOT ribasu propio tereno i riba tereno <strong>di</strong> tarea <strong>di</strong> MOT.Partisi<strong>pa</strong>shon <strong>di</strong> e Seminar <strong>di</strong> Reino tokante e Puntonan <strong>di</strong> Notifikashon denter <strong>di</strong>ReinoNa okashon <strong>di</strong> e <strong>di</strong> 10 aniversario <strong>di</strong> MOT na 2007, MOT na <strong>Kòrsou</strong> a organisá un Seminar <strong>di</strong>Reino tokante Labamentu <strong>di</strong> Plaka i Finansiamentu <strong>di</strong> Terorismo <strong>pa</strong> tur punto <strong>di</strong>notifikashon <strong>di</strong> Reino i <strong>di</strong> Sürnam i Bèlgika. Tabata presente ademas e <strong>di</strong>ferente Fiskalnan,Prokurador General i funshonarionan <strong>di</strong> polis hu<strong>di</strong>sial i <strong>di</strong> persekushon hu<strong>di</strong>sial. E tempu eia konkordá ku tur aña lo organisá denter <strong>di</strong> Reino un Seminar <strong>di</strong> Reino similar ku komometa hasi e kooperashon entre e <strong>di</strong>ferente <strong>pa</strong>rtnernan den e kadena <strong>di</strong> notifikashon <strong>di</strong> MOTmas efektivo. Kada aña ta organisá e seminar akí den un otro <strong>pa</strong>is <strong>di</strong> Reino. Na mart 2011 taorganisá un seminar <strong>di</strong> Reino na Aruba.Partisi<strong>pa</strong>shon na e gruponan <strong>di</strong> trabou <strong>di</strong> ‘Egmont Group’MOT tin hopi aña kaba ta tuma <strong>pa</strong>rti na <strong>di</strong>ferente grupo <strong>di</strong> trabou <strong>di</strong> Egmont Group.Spesífikamente ta menshoná <strong>aki</strong> ‘Training Working Group’, kaminda ku kooperashon <strong>di</strong>MOT a monta un <strong>pa</strong>kete <strong>di</strong> training ‘Tactical Analysis Course’ i ku ta usa <strong>pa</strong> e.o. pre<strong>pa</strong>rashonprofeshonal <strong>di</strong> analistanan <strong>di</strong> e <strong>di</strong>ferente puntonan <strong>di</strong> notifikashon riba e tereno akí.80
MOT a <strong>pa</strong>rtisipá ademas na ‘IT-working Group’, ‘Outreach Working Group’ i na ‘LegalWorking Group’ <strong>di</strong> Egmont Group. Partisi<strong>pa</strong>shon na e gruponan <strong>di</strong> trabou menshoná ta <strong>di</strong>importansha <strong>pa</strong> e trabou na MOT i den e evaluashon na kaminda es<strong>aki</strong> lo ta tambe nabentaha <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>. Den e aña presupuestario MOT tin intenshon <strong>di</strong> de<strong>di</strong>k’é na tuma <strong>pa</strong>rti nae Gruponan <strong>di</strong> trabou <strong>di</strong> Training i na e ‘IT Working Groups’ <strong>di</strong> Egmont Group.Partisi<strong>pa</strong>shon na e kurso ‘Strategisch Analyseren’ <strong>di</strong> Egmont GroupE trabou analítiko na MOT ta kontené banda <strong>di</strong> ehekushon <strong>di</strong> análisisnan táktiko, tambeehekushon <strong>di</strong> análisisnan stratégiko. Análisis stratégiko ta kontribuí na redakshon <strong>di</strong> unmaneho relevante <strong>pa</strong> gobièrnu i <strong>pa</strong> MOT i <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> ehekushon <strong>di</strong> análisis stratégiko porpone tendensia i tipologia riba ma<strong>pa</strong>. Egmont Group aktualmente ta montando un kurso‘Strategisch Analyseren’ na kua MOT lo <strong>pa</strong>rtisipá <strong>pa</strong> <strong>di</strong> un forma mas efektivo i kompleto epor kumpli ku un <strong>di</strong> su tareanan legal, esta analisá transakshonnan ku ta drenta. ‘FIUNederland’ a in<strong>di</strong>ká ademas ku den e kuadro akí nan lo por proveé training.Organisashon ‘Caribbean Tactical Analysis Course’ den kooperashon ku BankoMun<strong>di</strong>alNa yüli MOT a duna na Sint Maarten, den kooperashon ku Egmont Group un ‘TacticalAnalysis Training Course’ <strong>pa</strong> 15 <strong>pa</strong>is <strong>di</strong> region <strong>di</strong> Caribe, México, Nigeria i Hulanda. Etempu ei MOT a sigui e kurso ‘Train the Trainer’, loke a outorisá MOT <strong>pa</strong> duna e kursonanakí na otro puntonan <strong>di</strong> notifikashon. Na 2009 i tambe na 2010 a yega <strong>di</strong> hasi un apelashonna MOT <strong>pa</strong> duna e kurso ‘Tactical Analysis Training’ na otro puntonan <strong>di</strong> notifikashon denRegion <strong>di</strong> Caribe. Es<strong>aki</strong> MOT a hasi efektivamente <strong>pa</strong> e puntonan <strong>di</strong> notifikashon na Sürnami Sto. Domingo. EGMONT Group a apresiá es<strong>aki</strong> mashá i el a kalifiká MOT <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> komo“Champion in the Caribbean for the Tactical Analysis Course”.Ta spera ku na 2011 – manera den añanan anterior tambe a sosodé – lo bolbe hasi unapelashon na MOT <strong>pa</strong> organisá e kursonan <strong>di</strong> ‘Tactical Analysis Training’ <strong>pa</strong> Region <strong>di</strong>Caribe i Sentroamérika. Dunamentu <strong>di</strong> e trainingnan akí ta produsí un apresiashon positivo<strong>pa</strong> MOT ora ta evalu’é.Evaluashon <strong>di</strong> legislashon nobo MOT i LIDVários biaha kaba Punto <strong>di</strong> Notifikashon a duna <strong>di</strong> konosé ku lo mester introdusíadaptashon den e legislashon nobo <strong>di</strong> MOT i LID. No por a inkorporá e proposishonnan <strong>di</strong>Punto <strong>di</strong> Notifikashon mas promé. E legislashon nobo a drenta na vigor na 2010. Manera takonosí e legislashon nobo akí tin entre otro komo konsekuensia, ku e kantidat <strong>di</strong> instansia kutin obligashon <strong>di</strong> mèldu lo oumentá i ku MOT ta bira supervisor <strong>di</strong> e notifikadónan nobo nofinansiero.Den e siguiente trayekto <strong>pa</strong> kambio <strong>di</strong> ‘Landsverordening mel<strong>di</strong>ngongebruikelijke transacties’ i ‘Landsverordening identificatie bij <strong>di</strong>enstverlening’, ku ohalá lo<strong>pa</strong>sa na 2011, Punto <strong>di</strong> Notifikashon, despues <strong>di</strong> un evaluashon <strong>di</strong> e legislashon menshoná loentregá gobièrnu su proposishonnan.Asistensia <strong>di</strong> MOT na Sint MaartenNa 2011 MOT lo duna asistensia na e Pais Sint Maarten <strong>pa</strong> loke ta organisá i ordená mas aleui duna pre<strong>pa</strong>rashon <strong>pa</strong> MOT ta operashonal na Sint Maarten.81
Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)AkshonnanspesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nospor mira komoresultado)AspektonanpresupuestarioSektor: MOT1 Evaluashon <strong>di</strong> MOT <strong>Kòrsou</strong>, realisá <strong>pa</strong>CFATF/FATF/IMF2 Introdukshon i evaluashon <strong>di</strong> e sistema <strong>di</strong>notifikashon online1 Fabor miraListaprioritario <strong>di</strong>maneho1 Fabor miraListaprioritario <strong>di</strong>maneho3 MOT /IT su sistema <strong>di</strong> seguridat 1 Fabor miraListaprioritario <strong>di</strong>maneho4 Pa sigui strukturá i desaroyá e sekshon <strong>di</strong>Supervishon <strong>di</strong> MOT5 Tenementu <strong>di</strong> seshon <strong>di</strong> informashon i <strong>di</strong>entrenamentu na <strong>Kòrsou</strong>1 Fabor miraListaprioritario <strong>di</strong>maneho1 Fabor miraListaprioritario <strong>di</strong>maneho2011 Evaluashon <strong>di</strong> MOT na<strong>Kòrsou</strong>2011 Oumento <strong>di</strong> e fail <strong>di</strong>notifikadó ku mas oménos 800 instansia, takousa ku notifikashonta drenta na MOT <strong>di</strong>un forma mas efisiente2011i mas aleu2011i mas aleu2011i mas aleuUn sistema <strong>di</strong> IT bonsigurá ku segunnormanan <strong>di</strong> Egmont iFATF ta funshonádebidamente na MOTInstansianan notifikadóku <strong>di</strong> akuerdo ku leii e in<strong>di</strong>kadónan tamèldu efektivamentena MOT82
Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)AkshonnanspesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nospor mira komoresultado)Aspektonanpresupuestario6 Alohamentu nobo <strong>di</strong> Punto <strong>di</strong> Notifikashon 2 Fabor miraListaprioritario <strong>di</strong>maneho7 Up-gra<strong>di</strong>ng c.q. entrenamentu <strong>di</strong> personal 1 Fabor miraListaprioritario <strong>di</strong>maneho8 Partisi<strong>pa</strong>shon na e Seminar <strong>di</strong> Reino <strong>di</strong>Puntonan <strong>di</strong> Notifikashon denter <strong>di</strong> Reino1 Fabor miraListaprioritario <strong>di</strong>maneho2011 – 2012 Alohamentu adekuá isigur <strong>pa</strong> MOT ku porenfrentá evaluashon <strong>di</strong>FATF.2011i mas aleuKumpli ku e normanan<strong>di</strong> FATF i Egmont <strong>pa</strong><strong>pa</strong>sa e evaluashonku éksito2011 Training duná na epersonal <strong>pa</strong> logra kusierto proseso na e<strong>di</strong>ferente puntonan <strong>di</strong>notifikashon denter <strong>di</strong>reino ta ekilibrá ipromové kooperashoni komunikashon entre epuntonan <strong>di</strong>notifikashon83
Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)AkshonnanspesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nospor mira komoresultado)Aspektonanpresupuestario9 Partisi<strong>pa</strong>shon na e gruponan <strong>di</strong> trabou <strong>di</strong>Egmont Group10 Partisi<strong>pa</strong>shon na e kurso ‘StrategischAnalyseren’ <strong>di</strong> Egmont Group1 Fabor miraListaprioritario <strong>di</strong>maneho1 Fabor miraListaprioritario <strong>di</strong>maneho2011i mas aleuKeda ‘al <strong>di</strong>a’ <strong>di</strong> e útimodesaroyonan <strong>di</strong>labamentu <strong>di</strong> plaka iriba tereno <strong>di</strong> antiterorismo i kumpli ku enormanan <strong>di</strong>miembresia <strong>di</strong> Egmont,ku por tin unira<strong>di</strong>ashon positivo <strong>pa</strong>evaluashonnan realisá<strong>pa</strong> FATF2011 Tin e ka<strong>pa</strong>sidat <strong>di</strong> porehekutá debidamente,análisis stratégiko ku ta<strong>di</strong> importansia tantu <strong>pa</strong>programanan <strong>di</strong>gobernashon <strong>di</strong>gobièrnu komo <strong>pa</strong>esunnan ku ta benefisiáe tareanan legal <strong>di</strong>MOT84
Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)AkshonnanspesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nospor mira komoresultado)Aspektonanpresupuestario11 Organisashon <strong>di</strong> ‘Caribbean Tactical AnalysisCourse’ den kooperashon ku Banko Mun<strong>di</strong>al12 Evaluashon <strong>di</strong> legislashon nobo MOT i LIDVários biaha kaba Punto <strong>di</strong> Notifikashon aduna <strong>di</strong> konosé ku lo mester introdusíadaptashon den e legislashon nobo <strong>di</strong> MOT iLID. No por a inkorporá e proposishonnan <strong>di</strong>Punto <strong>di</strong> Notifikashon mas promé. Elegislashon nobo a drenta na vigor na 2010.Manera ta konosí e legislashon nobo akí tinentre otro komo konsekuensia ku e kantidat <strong>di</strong>instansia ku tin obligashon <strong>di</strong> mèldu looumentá i ku MOT ta bira supervisor <strong>di</strong> enotifikadónan nobo no-finansiero.1 Fabor miraListaprioritario <strong>di</strong>maneho2 Fabor miraListaprioritario <strong>di</strong>maneho2011 Rekonosementu <strong>di</strong> e<strong>pa</strong>is <strong>Kòrsou</strong> komo <strong>pa</strong>isku ta promovékooperashon ribatereno <strong>di</strong> e luchakontra labamentu <strong>di</strong>plaka i kontraterorismo denter <strong>di</strong>Region <strong>di</strong> Caribe.2011 .85
Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)AkshonnanspesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nospor mira komoresultado)AspektonanpresupuestarioDen e siguiente trayekto <strong>pa</strong> kambio <strong>di</strong>‘Landsverordening mel<strong>di</strong>ng ongebruikelijketransacties’ i ‘Landsverordening identificatie bij<strong>di</strong>enstverlening’, ku ohalá lo <strong>pa</strong>sa na 2011,Punto <strong>di</strong> Notifikashon, despues <strong>di</strong> unevaluashon <strong>di</strong> e legislashon menshoná loentregá gobièrnu su proposishonnan.13 Asistensia <strong>di</strong> MOT duná na Sint MaartenNa 2011 MOT lo duna asistensia na e Pais SintMaarten <strong>pa</strong> loke ta organisá i ordená mas aleu ipre<strong>pa</strong>rá personal <strong>pa</strong> MOT bira operashonal naSint Maarten.1 2011i mas aleu86
4.5. MINISTERIO DI ENSEÑANSA, SIENSIA, KULTURA I DEPORTE4.5.1. IntrodukshonE programa <strong>di</strong> gobernashon <strong>pa</strong> e Ministerio <strong>di</strong> Edukashon, Kultura, Siensia i Deporte ta<strong>di</strong>rigí riba un reorientashon <strong>pa</strong> duna enseñansa su lugá meresí den komunidat. E meta ta <strong>pa</strong>enseñansa bira e me<strong>di</strong>o ku ta ofresé oportunidat na tur suidadano <strong>di</strong> nos <strong>pa</strong>is <strong>pa</strong> krese i yegana su potensial máksimo komo ser humano, tantu <strong>pa</strong> loke ta mucha, hóben, komo adulto.Enseñansa mester bira e me<strong>di</strong>o <strong>pa</strong> finalmente nos yega komo <strong>pa</strong>is na un poblashonproduktivo, ku ta sinti su mes sigur <strong>di</strong> su mes, su kultura i su identidat. Edukashon mesterhiba nos na suidadanonan ku ta sinti nan responsabel <strong>pa</strong> loke ta <strong>pa</strong>sa den komunidat i nahendenan ku ke kontribuí mas tantu posibel ku nan konosementu <strong>pa</strong> hiba nan mes i asinanan <strong>pa</strong>is <strong>di</strong>lanti. E suidadano asina ta brinda su konosementu <strong>pa</strong> yuda su <strong>pa</strong>is yega na unproseso berdadero <strong>di</strong> emansi<strong>pa</strong>shon.E mira ta un maneho <strong>di</strong>rigí riba mantenshon <strong>di</strong> loke tin, pero tambe inovashon kamindamester, segun un vishon integral for <strong>di</strong> nivel pre-eskolar te ku e nivel <strong>di</strong> mas haltu nauniversidat, kaminda e konekshon entre komunidat, edukashon i trabou ta semper bisto. Paduna mas alumno mas chèns <strong>pa</strong> yega na e nivel <strong>di</strong> mas haltu <strong>di</strong> enseñansa sin estorbo, tapro<strong>pa</strong>gá <strong>pa</strong> enseñansa te nivel avansá ta grátis i aksesibel <strong>pa</strong> un i tur. Maneho <strong>di</strong> siensiamester sirbi <strong>pa</strong> desaroyo kontinuo, den un kuadro karibense, ku koperashon sientífikointernashonal.Kuríkulo <strong>di</strong> tur nivel <strong>di</strong> enseñansa mester sali <strong>di</strong> realidat <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> <strong>pa</strong> Karibe kaba e otrokontinentenan. Speshalisashon i profeshonalisashon <strong>di</strong> nos stu<strong>di</strong>antenan mester tuma lugámas tantu den region <strong>di</strong> Karibe. E pensamentunan <strong>aki</strong> lo keda reflehá den un maneho <strong>pa</strong>duna mas rekonosementu na nos héroe- , deportista- i artistanan lokal. E lo ta reflehá tambeden e manera ku e ministerio lo atendé ku konosementu lokal. Profeshonal-, entidat- iekspertonan lokal lo hunga un <strong>pa</strong>pel importante den formashon <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong> e sektor <strong>aki</strong>.Pa trese union den pueblo i garantisá komunikashon entre e poblashon <strong>di</strong> nos isla lopromové un maneho <strong>di</strong> i<strong>di</strong>oma integral <strong>pa</strong> <strong>pa</strong>is, ku énfasis riba maneho <strong>di</strong> i<strong>di</strong>oma na skol.Es<strong>aki</strong> ta inkluí na promé lugá Papiamentu komo i<strong>di</strong>oma materno <strong>di</strong> mayoria, na <strong>di</strong> dos lugáingles komo i<strong>di</strong>oma global, banda <strong>di</strong> hulandes i s<strong>pa</strong>ñó. Papiamentu lo haña atenshonspesial, na moda ku desaroyonan den enseñansa ku ta dependé <strong>di</strong> su elaborashon, lo portuma lugá na un manera mas efisiente i strukturá.E ministerio lo hasi esfuerso <strong>pa</strong> hiba un maneho <strong>di</strong> enseñansa, kultura i deporte ku ta <strong>di</strong>rigíriba nos tra<strong>di</strong>shon, norma i balor, nos historia, nos ambiente i e mundu Karibense den kuanos ta biba i trafiká. Saliendo for <strong>di</strong> esei nos lo posishoná nos mes den e mundu mas gran<strong>di</strong>.Kultura i deporte ta forma ademas un <strong>pa</strong>rti esensial <strong>di</strong> bida <strong>di</strong> hende i ta krea un mentekreativo i sano den un kur<strong>pa</strong> liber <strong>di</strong> malesa. E ministerio ta boga por lo tantu <strong>pa</strong> integrá iduna mas balor na deporte, kultura i arte den enseñansa, den bario i den komunidat den sutotalidat. Ademas e ministerio ke desaroyá kultura i deporte komo instrumento importante<strong>di</strong> formashon <strong>di</strong> hende i <strong>pa</strong> emansi<strong>pa</strong>shon <strong>di</strong> komunidat. Aktividatnan deportivo mesteryuda stimulá un bida mas salú.Kompetensia deportivo i artístiko ta un manera <strong>pa</strong> sobresalí komo <strong>pa</strong>is i gobièrnu lo apoyáes<strong>aki</strong> tur kaminda ku ta posibel. Deporte i kultura lo mester fungi komo fuente <strong>di</strong> orguyo,tantu riba nivel in<strong>di</strong>vidual, nashonal i internashonal.87
4.5.2. Tarea <strong>di</strong> ministerio <strong>di</strong> enseñansa, siensia, kultura i deporteE tareanan prinsi<strong>pa</strong>l <strong>di</strong> Ministerio <strong>di</strong> Enseñansa, Siensia, Kultura i Deporte ta lo siguiente:1. Realisá enseñansa <strong>di</strong> kalidat haltu i inovativo, <strong>di</strong>rigí riba henter e poblashon na moda ku:- Suidadanonan por eduká i forma nan mes i gana nan <strong>pa</strong>n na un manera eksitoso;- Tin sufisiente kupo den <strong>di</strong>ferente sektor <strong>di</strong> enseñansa i sufisiente posibilidat <strong>pa</strong> siguistu<strong>di</strong>a den propio <strong>pa</strong>is, teniendo kuenta ku nos desaroyo i nesesidatnan soshalekonómiko;- Mas tantu hende tin e posibilidat <strong>pa</strong> nan keda eduká nan mes riba un nivel kada bemas haltu na moda ku nan por keda kontribuí na desaroyonan nobo denkomunidat.2. Desaroyo fuerte <strong>di</strong> siensia i investigashon <strong>pa</strong> nos mes por kuminsá formulá kontesta ribaproblemanan <strong>di</strong> <strong>pa</strong>is.3. Amplia konsenshi kultural i <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon aktivo na evento- i prosesonan kultural, namoda ku henter e poblashon ta benefisiá <strong>di</strong> dje. Es<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong> krea e yu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> nobo kuta orguyoso i ku ta konsiente <strong>di</strong> su identidat. Identidat ta klave den kreamentu <strong>di</strong>konsiensia kultural.4. Hisa e <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon na deporte i stimulá un bida mas aktivo bou <strong>di</strong> henter e poblashon.Kada un <strong>di</strong> e sektornan <strong>aki</strong> a keda re<strong>pa</strong>rtí den <strong>di</strong>ferente área ku tareanan korespon<strong>di</strong>ente.Pa e sektor <strong>di</strong> enseñansa i siensia ta trata <strong>di</strong> 10 <strong>di</strong>ferente área, esta:1. Maneho, investigashon i ren<strong>di</strong>mentu <strong>di</strong> enseñansa i siensia2. Legalisashon i mantenshon <strong>di</strong> leinan den enseñansa3. Kalidat i inspekshon <strong>di</strong> enseñansa4. Prueba i eksamen5. Fasilitá i supsi<strong>di</strong>á enseñansa i siensia6. Enseñansa públiko7. Sosten <strong>di</strong> kuido (prinsi<strong>pa</strong>lmente <strong>pa</strong> enseñansa spesial)8. Sosten general (seguridat na skol, lechi, transporte, biblioteka públiko, maneho <strong>di</strong>me<strong>di</strong>a)9. Kon<strong>di</strong>shon <strong>di</strong> trabou <strong>pa</strong> trahadónan den enseñansa10. Koperashon regional i internashonal riba tereno <strong>di</strong> siensia i edukashonPa e sektor <strong>di</strong> kultura i deporte ta trata <strong>di</strong> 5 área, esta:1. Desaroyo <strong>di</strong> kultura komo me<strong>di</strong>o <strong>pa</strong> krea e yu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> nobo2. Edukashon pre-eskolar i formashon despues <strong>di</strong> skol (hóben, adulto i mayor)3. Desaroyo <strong>di</strong> deporte i moveshon sano88
4. Fasilidatnan deportivo5. Koperashon regional i internashonal riba tereno <strong>di</strong> kultura i deporteDen e siguiente <strong>pa</strong>rti e programa <strong>di</strong> gobernashon ta in<strong>di</strong>ká na promé lugá e punto <strong>di</strong> salida<strong>di</strong> e akuerdo <strong>di</strong> gobernashon, huntu ku e aktividatnan ku ta kuadra kuné, segun eprioridatnan ku nan tin den e programa <strong>di</strong> gobernashon (es<strong>aki</strong> ta in<strong>di</strong>ká entre <strong>pa</strong>réntesis ku esifranan 1 te 4). Tin aktividat ku tin prioridat den e promé aña so (1), otro ku tin prioridatdurante 2 aña (1;2) i algun otro ku prioridat durante tres (1;2;3) i finalmente algun ku taaktividatnan ku tin prioridat durante tur e kuater siguiente añanan <strong>di</strong> gobernashon (1;2;3;4).4.5.3. <strong>Programa</strong> <strong>di</strong> Ensenansa i siensia1. Realisá un maneho integral <strong>di</strong> enseñansa i <strong>di</strong> siensia ku ta benefisiá desaroyo duradero<strong>di</strong> nos komunidat. E maneho ta <strong>di</strong>rigí riba un komunidat kaminda konosementu tinimportansia hopi haltu.A. LIÑANAN DI MANEHO GENERAL (2011-2014)- Forma un plataforma <strong>pa</strong> enseñansa ku tur <strong>pa</strong>rtner den edukashon (1)- Fiha un kuadro <strong>pa</strong> rekonosementu <strong>di</strong> skolnan (privá): básiko, sekundario iskolnan mé<strong>di</strong>ko; hbo/wo (1)- Desaroyá un sistema <strong>di</strong> kolekshon <strong>di</strong> dato relevante <strong>pa</strong> desaroyonan denenseñansa (1)- Kuminsá ku introdukshon <strong>di</strong> nòmbernan <strong>di</strong> skol nobo dunando homenahe nahendenan lokal ku ta meresé (1)- Firma un protokòl nobo entre ministernan <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rtnernan <strong>di</strong> Reino <strong>pa</strong>interkambio <strong>di</strong> enseñansa i kultura ku ta den lus <strong>di</strong> e maneho <strong>di</strong> e gobièrnuaktual (1)- Formalisá maneho <strong>di</strong> i<strong>di</strong>oma <strong>pa</strong> tur sektor <strong>di</strong> komunidat, ku énfasis ribaenseñansa (1;2)- Mantené un edukashon públiko i supsi<strong>di</strong>á <strong>di</strong> kalidat haltu na moda kuskolnan priva no ta haña chèns <strong>pa</strong> krese (1;2)- Determiná kalidat <strong>di</strong> enseñansa mas tantu posibel ku stablesementu <strong>di</strong>normanan ku maneho i fihando nan mas tantu posibel den lei (1;2)- Inventarisá kantidat <strong>di</strong> maestro i nan kompetensia <strong>pa</strong> traha un maneho <strong>pa</strong>drecha e kalidat <strong>di</strong> dosente (1;2;3)- Krea kon<strong>di</strong>shon <strong>pa</strong> un ehekushon <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> enseñansa integral i <strong>di</strong> kalidathaltu (1;2;3;4)- Fiha kantidat <strong>di</strong> maestro ku mester den futuro a base <strong>di</strong> investigashon (2;3;4)- Formulá i implementá programa <strong>pa</strong> krea maestro kompetente riba tur tereno(2;3;4)- Stu<strong>di</strong>a efektonan <strong>di</strong> es<strong>aki</strong> riba plan <strong>di</strong> reka<strong>pa</strong>sitashon <strong>di</strong> maestro; maneho <strong>di</strong>SSC i maneho <strong>di</strong> e fakultatnan na universidat na moda ku reka<strong>pa</strong>sitashon portuma lugá mas tantu posibel na e instituto <strong>aki</strong>. (2;3)- Desaroyá maneho <strong>pa</strong> mas <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon <strong>di</strong> mayor den enseñansa (2;3;4)89
- Basá riba e ''risico analyse" <strong>di</strong> cft, krea un fondo <strong>pa</strong> remplasá fondonan <strong>di</strong> eprograma hulandes <strong>pa</strong> Enseñansa i Hóben (2;3;4)- Yega na un revista ministerial ku ta kontené informashon tokante edukashon ,siensia, deportivo i kultural (2;3;4)B. LIÑA DI MANEHO SEGUN SEKTOR1. Enseñansa <strong>di</strong> Fundeshi- Evaluá i adaptá e metanan <strong>di</strong> FO (1)- Kuminsá ku un investigashon longitu<strong>di</strong>nal <strong>di</strong> e tras<strong>pa</strong>so <strong>di</strong> alumno <strong>di</strong> fo <strong>pa</strong>vo: entre otro e motibu ku e kantidat <strong>di</strong> mucha <strong>di</strong> AGO (arbeidsgerichtonderwijs) ta subiendo (2)- Fiha un format <strong>pa</strong> e 'onderwijskun<strong>di</strong>g c.q. schoolrapport' (huntu ku <strong>di</strong>rektiva<strong>di</strong> skol) <strong>pa</strong> amplia kalidat <strong>di</strong> konseho ku skol ta duna komo determinashon <strong>di</strong>mucha su futuro skol sekundario (2)- De<strong>di</strong>ká atenshon den e prueba final na mas área <strong>di</strong> edukashon p.e. naabilidatnan <strong>di</strong> siña i hende den tur su aspektonan (emoshonal, sosial,naturalesa, kreatividat) (2;3)- amplia posibilidat <strong>di</strong> eksamen sentral (nan final <strong>di</strong> siklo 1, na final <strong>di</strong> siklo 2 ina final <strong>di</strong> Formashon Básiko) (2;3;4)- Amplia kalidat <strong>di</strong> EFO (eindtoets funderend onderwijs) komo maneraophetivo <strong>pa</strong> determiná mucha su futuro karera (2;3;4)2. Enseñansa Spesial- Fiha maneho <strong>di</strong> skolnan <strong>di</strong> enseñansa spesial (1;2)- Atendé ku e konekshon entre fo i enseñansa spesial (1;2)- Traha na un kuerpo multi-<strong>di</strong>siplinario ekipá <strong>pa</strong> traha <strong>pa</strong> tur skolnan <strong>di</strong>enseñansa spesial (2;3)- Traha un provishon <strong>pa</strong> evitá ku demasiado mucha ta bai AGO (2;3;4)3. Skol <strong>di</strong> fishi: vsbo - sbo- Stipulá metanan <strong>di</strong> edukashon (eindtermen) tantu <strong>pa</strong> formashon básiko komo<strong>pa</strong> vsbo i sbo, kuminsando ku sektor <strong>di</strong> téknika (1)- Fiha maneho <strong>di</strong> i<strong>di</strong>oma <strong>pa</strong> e vsbo-sbo; (1)- Yena e 'kaderwet" <strong>di</strong> vsbo i sbo mas tantu posibel <strong>pa</strong> loke ta konekshon <strong>di</strong> fo -vsbo; konekshon vsbo - havo; konekshon vsbo - sbo; (2;3;4)- Inkluí regulashon <strong>pa</strong> asuntunan <strong>di</strong> kontenido manera stazje, registrashon,rekonosimentu i funshon <strong>di</strong> ROA i e relashon werken leren i lerend werken;(2;3;4)4. havo/vwo- Introdusí un zak/slaagregeling den lei <strong>pa</strong> eliminá e problema <strong>di</strong> <strong>di</strong>skre<strong>pa</strong>nsia;(1)- Kuminsá deliberashon ku Hulanda /CEVO <strong>pa</strong> amplia posibilidat <strong>di</strong> eksamenna Papiamentu (1;2)- De<strong>di</strong>ká atenshon spesial na alumnonan ku mester <strong>di</strong> mas yudansa <strong>pa</strong> kabanan estu<strong>di</strong>o via <strong>di</strong> programa <strong>di</strong> estímulo <strong>pa</strong> skolnan (2;3)90
- Traha na posibilidatnan <strong>pa</strong> amplia e kantidat <strong>di</strong> alumno ku ta bai havo/vwo(2;3;4)- Stu<strong>di</strong>a e kantidat <strong>di</strong> alumno <strong>pa</strong> añanan benidero i e kantidat <strong>di</strong> skol ku es<strong>aki</strong>ta eksihí i amplia e kantidat <strong>di</strong> skol <strong>di</strong> havo/vwo ora es<strong>aki</strong> resultá nesesarioden kuadro <strong>di</strong> investigashon i den kuadro <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong> hisa kantidat <strong>di</strong>alumno ku ta bai havo/vwo (2;3;4)5. Universidat: hbo/wo- Fiha profil <strong>di</strong> dosente riba tur nivel <strong>pa</strong> loke ta konosementu <strong>di</strong> i<strong>di</strong>oma i nivel<strong>di</strong> kompetensia (1)- Finalisá e trayekto kanando i aprobá maneho <strong>pa</strong> hbo – wo (1;2)- Formulá un maneho integral <strong>di</strong> siensia (1;2)- Atendé problema finansiero <strong>di</strong> e instituto na un manera struktural (1;2)- Atraé <strong>pa</strong> nos estu<strong>di</strong>onan avansá i sientífiko dosente, akadémiko, sientífiko ispesialistanan <strong>di</strong> region <strong>di</strong> Karibe i <strong>di</strong> otro kontinente, banda <strong>di</strong> e fluhohulandes (1;2)- Establesé nesesidat <strong>di</strong> maestro <strong>di</strong> i<strong>di</strong>oma den kuadro <strong>di</strong> un maneho hbo-wo(2)- Establesé prioridat <strong>pa</strong> formashon i reka<strong>pa</strong>sitashon <strong>di</strong> maestro <strong>pa</strong> loke ta tokaaspektonan lokal (e.o. téknika, geografia, historia, i<strong>di</strong>omanan <strong>pa</strong>piamentu,hulandes, ingles i s<strong>pa</strong>ñó) i lokalisá nan na universidat (2;3)- Hasi mas uso <strong>di</strong> nos universidat nashonal komo instituto <strong>pa</strong> hasiinvestigashon sientífiko <strong>pa</strong> formulá maneho tin <strong>di</strong> haber ku enseñansa,deporte i kultura (2;3;4)- Hasi nos universidat mas karibense ku relashon estrecho ku universidatnan <strong>di</strong>region (2;3;4)2 Enseñansa mester ta aksesibel i igual <strong>pa</strong> tur hende sin importá bario i/osituashon soshal-ekonómiko.- Stimulá e pensamentu "bai skol den bo bario, <strong>pa</strong>sobra tur skol ta mesunbon" (1)- Evaluá kriterio ku ta ser usa <strong>pa</strong> bin na remarke <strong>pa</strong> transporte eskolar (1)- Investigá posibilidat <strong>pa</strong> introdusí enseñansa <strong>di</strong> fundeshi i sekundariográtis (1;2)- Investigá posibilidat <strong>pa</strong> eliminashon <strong>di</strong> fiansa <strong>pa</strong> estu<strong>di</strong>o i reintrodukshon<strong>di</strong> beka <strong>di</strong> estu<strong>di</strong>o (1;2)- Mehorá siguridat na tur skol (1;2)- Prevení ‘dropout’ dor <strong>di</strong> guia alumnonan ku ta falta skol na un manerastruktural (1;2;3;4)- Stimulá igualdat entre e <strong>di</strong>ferente skolnan kreando programanan <strong>di</strong>ekselensia i kalidat <strong>pa</strong> tur skol (2;3)3. Kuríkulo den enseñansa profeshonal mester ta sinkronisá optimalmente kunesesidatnan <strong>di</strong> merkado laboral dor <strong>di</strong> koperashon i sintonisashon ku sektorprivá.91
4. Krea i ehekutá un plan <strong>di</strong> akshon riba tèrmino kòrtiku <strong>pa</strong> yena vakaturananeksistente den nos merkado laboral i pre<strong>pa</strong>rá personal profeshonal den e <strong>di</strong>ferentesektor.- Lanta un Taskforce <strong>di</strong> Enseñansa i Merkado Laboral entre 3 ministerionan(OWCS, SOAW i EO) (1)- Optimalisá e sistema <strong>di</strong>gital (CRESBO) na moda ku tin konosementu<strong>di</strong>sponibel tokante estu<strong>di</strong>onan ku gobièrnu a rekonosé (1)- Enseñansa profeshonal sinkronisá ku merkado laboral mester bin komopromé na remarke <strong>pa</strong> supsi<strong>di</strong>o (1)- Analisá e nesesidatnan riba nos merkado laboral (inkluyendo fishi maneraagrikultor, har<strong>di</strong>nero, kosedó, karpinté (fini), mètsla, flèktumentu <strong>di</strong> stul)(1;2)- Instituí un Konseho <strong>di</strong> Enseñansa i Merkado Laboral (ROA) (2)- Stimulá proyekto kaminda ta integrá enseñansa ku merkado laboral (2;3)- Introdusí skolnan <strong>di</strong> praktiká (vakcolleges) (2;3)- Stimulá introdukshon <strong>di</strong> e ruta edukativo ‘Werkend Leren” (2;3;4)5. Invertí den desaroyo <strong>di</strong> nos kapital humano <strong>pa</strong> nos por krea un komunidat <strong>di</strong>konosementu.- Hasi mas uso <strong>di</strong> nos universidat nashonal komo instituto <strong>pa</strong> krea unkomunidat <strong>di</strong> konosementu (1;2;3;4)6. Stimulá espíritu empresarial for <strong>di</strong> enseñansa <strong>di</strong> fundeshi te enseñansasuperior.- Formulá un plan <strong>di</strong> akshon den koperashon ku Ministerio <strong>di</strong> Ekonomia iLabor (1;2)- Ehekutá e plan <strong>di</strong> akshon den koperashon ku merkado laboral i sektorprivá (2;3;4)7 Konsiderando importansha <strong>di</strong> formashon den fase pre-eskolar - tantu skolnansupsi<strong>di</strong>á komo no supsi<strong>di</strong>á - mester ta riba un nivel profeshonal, i aksesibel den turbario <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>.- Mehorá uso <strong>di</strong> "Raamcurriculum" na tur instansha pre-eskolar (1;2;3;4)- Amplia kantidat <strong>di</strong> lugánan supsi<strong>di</strong>á (segun konsepto supsi<strong>di</strong>o <strong>pa</strong> suheto)(1;2;3;4)- Mehorá nivel <strong>di</strong> lider <strong>di</strong> sentronan pre-eskolar(2;3)- Mehorá e kalidat <strong>di</strong> inspektor pre-eskolar (2;3)- Implementá proyekto piloto <strong>pa</strong> eks<strong>pa</strong>ndé kuido pre-eskolar <strong>di</strong> 24/7(flexibele opvang) (2;3)92
8 Krea sufisiente struktura ku ta ofresé sosten multi <strong>di</strong>siplinario na skolnan <strong>pa</strong>atendé ku problemanan <strong>di</strong> hóbennan ku no ta <strong>di</strong>rektamente responsabilidat <strong>di</strong>skolnan i dosentenan.- Ofresé guia <strong>pa</strong> dropout te ora e hóben drenta e proseso <strong>di</strong> trabou (1;2;3;4)- Implementá e programa <strong>pa</strong> hóben: Formashon Sosial Obligatorio (1;2;3;4)- Formulá un plan <strong>di</strong> ehekushon a base <strong>di</strong> e plan <strong>di</strong> maneho “Groeien inzorg” (2;3)- Pa e hóben <strong>di</strong> enseñansa speshal ta bon <strong>pa</strong> e guia despues (nazorg) ta astaun tiki mas largu (2;3)9 Stimulá Papiamentu komo i<strong>di</strong>oma nashonal, banda <strong>di</strong> hulandes, ingles, is<strong>pa</strong>ñó.- Re-introdusí Komishon Standarisashon <strong>pa</strong> krea vokabulario nobo i fihavokabulario ya eksistente na Papiamentu (1;2)- Kuminsá ku e proseso <strong>pa</strong> traha un <strong>di</strong>kshonario splikativo <strong>di</strong> Papiamentu(1;2)- Stimulá uzo <strong>di</strong> Papiamentu komo i<strong>di</strong>oma vehíkulo den enseñansa (1;2;3;4)- Krea posibilidat <strong>pa</strong> eksamen na Papiamentu na fin <strong>di</strong> skol sekundario(2;3;4)- Transformá Fundashon Planifikashon <strong>di</strong> I<strong>di</strong>oma den un Akademia <strong>di</strong>Papiamentu ku tarea <strong>pa</strong> desaroyá Papiamentu komo i<strong>di</strong>oma i material naPapiamentu (2;3)- Pone prioridat riba produkshon <strong>di</strong> material <strong>pa</strong> lesa (na nivel) i material <strong>pa</strong>e <strong>di</strong>ferente áreanan <strong>di</strong> edukashon (2;3;4)10 Introdukshon obligatorio <strong>di</strong> materianan soshal i kreativo/ekspresivo denkuríkulo <strong>di</strong> enseñansa <strong>di</strong> fundeshi te ku enseñansa superior.- Stimulá ekskurshon komo <strong>pa</strong>rti integral <strong>di</strong> kuríkulo <strong>di</strong> skol <strong>di</strong> fundeshi iskol avansá (1;2)- Historia, kultura i arte mester ta <strong>pa</strong>rti obligatorio <strong>di</strong> e kuríkulo <strong>di</strong> skol i natur nivel (1;2)- Reka<strong>pa</strong>sitá maestronan riba e materianan historia, kultura i arte i desaroyámaterial spesífiko <strong>pa</strong> duna e materianan <strong>aki</strong> na skol (2;3;4)11 Supsi<strong>di</strong>onan den enseñansa mester keda responsabilisá anualmente konformeareglo <strong>di</strong> supsi<strong>di</strong>o eksistente.- Sentralisá institutonan <strong>di</strong> sosten manera BPK, SSC, FPI, FMS, SGE i FIDE ideliñá nan área <strong>di</strong> trabou den e kuadro nobo (1;2)- Den e periodo <strong>di</strong> transishon <strong>aki</strong> mester restrukturá FMS (1;2)- Evaluá i aktualisá ‘V&V stelsel’ (1;2)- Evaluá i adaptá areglo <strong>di</strong> <strong>pa</strong>go <strong>di</strong> personal den enseñansa (2;3)93
12 Stimulá stu<strong>di</strong>amentu den region- Eksplorá posibilidatnan <strong>pa</strong> stu<strong>di</strong>a den region (1)- Kanalisá e asuntu <strong>di</strong> scholarship <strong>di</strong> hóbennan ku ta bai Merka (2)- Enseñansa hbo/wo mester tuma lugá mas tantu posibel na <strong>Kòrsou</strong> (2;3;4)13 Stu<strong>di</strong>a e posibilidat <strong>pa</strong> atraé stu<strong>di</strong>antenan for <strong>di</strong> region <strong>pa</strong> bin stu<strong>di</strong>a na<strong>Kòrsou</strong>14 Hasi mas uso <strong>di</strong> nos universidat nashonal komo instituto <strong>pa</strong> hasi investigashonsientífiko <strong>pa</strong> fórmula maneho.Weta bou <strong>di</strong> B. Liña <strong>di</strong> maneho, sektor hbo/woDen e siguiente kapítulo a hasi e prioridatnan visibel segun e añanan <strong>di</strong> gobernashon, segune <strong>di</strong>ferente tareanan <strong>di</strong> Ministerio <strong>di</strong> Edukashon, Kultura, Siensia i Deporte. Den e <strong>di</strong> treskolòm ta in<strong>di</strong>ká e suma presupuestá <strong>pa</strong> ehekutá e maneho <strong>aki</strong>. A agregá e ikono ku ta tipifikáe aktividat <strong>aki</strong> den kuadro <strong>di</strong> e programa <strong>di</strong> gobièrnu den su totalidat den e <strong>di</strong> kuater kolòm.94
4.5.4. Prioridat <strong>pa</strong> Ensenansa i Siensia 2011 – 20141. MANEHO, INVESTIGASHON I RENDIMENTU DI ENSEÑANSANivel <strong>di</strong> bida (NB) Kalidat <strong>di</strong> bida (KB) Koheshon soshal (KS) Bon gobernashon (BG)Aña Prioridat Meta stratégiko2011 Forma un plataforma <strong>pa</strong> enseñansa ku tur <strong>pa</strong>rtner den edukashon BGFirma un protokòl nobo entre ministernan <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rtnernan <strong>di</strong> Reino <strong>pa</strong> interkambio <strong>di</strong> enseñansa i kultura ku taden lus <strong>di</strong> e maneho <strong>di</strong> e gobièrnu aktualKuminsá deliberashon ku Hulanda /CEVO <strong>pa</strong> amplia posibilidat <strong>di</strong> eksamen na PapiamentuInventarisá kantidat <strong>di</strong> maestro i nan kompetensia <strong>pa</strong> traha un maneho <strong>pa</strong> drecha e kalidat <strong>di</strong> dosenteStu<strong>di</strong>a efektonan <strong>di</strong> es<strong>aki</strong> riba plan <strong>di</strong> reka<strong>pa</strong>sitashon <strong>di</strong> maestro; maneho <strong>di</strong> SSC i maneho <strong>di</strong> e fakultatnan nauniversidatLanta un Taskforce <strong>di</strong> Enseñansa i Merkado Laboral entre ministerionan <strong>di</strong> OWCS, SOAW i EOFormulá un plan <strong>di</strong> akshon den koperashon ku Ministerio <strong>di</strong> Ekonomia i Labor ku lo atendé ku e siguientepuntonan:- Analisá e nesesidatnan riba nos merkado laboral (inkluyendo fishi manera agrikultor, har<strong>di</strong>nero,kosedó, karpinté (fini), mètsla, flèktumentu <strong>di</strong> stul)- Stimulá proyekto kaminda ta integrá enseñansa ku merkado laboral- Introdusí skolnan <strong>di</strong> praktiká (vakcolleges)- Ehekutá plan <strong>di</strong> akshon enseñansa, merkado laboral i sektor privá- Stimulá introdukshon <strong>di</strong> e ruta edukativo ‘Werkend Leren'Finalisá e trayekto kanando i aprobá maneho <strong>pa</strong> hbo – woFiha un kuadro <strong>pa</strong> rekonosementu <strong>di</strong> skolnan (privá): skolnan básiko, sekundario i skolnan mé<strong>di</strong>ko; hbo/wo.BGKBKB95
Aña Prioridat Meta stratégikoFiha maneho <strong>di</strong> skolnan <strong>di</strong> enseñansa spesialFormulá un maneho integral <strong>di</strong> siensia2012 Formalisá maneho <strong>di</strong> i<strong>di</strong>oma <strong>pa</strong> tur sektor <strong>di</strong> komunidat, ku énfasis riba enseñansaFinalisá e trayekto kanando i aprobá maneho <strong>pa</strong> hbo – wo e.o. <strong>pa</strong> loke ta e siguiente puntonan:- Atraé <strong>pa</strong> nos estu<strong>di</strong>onan avansá i sientífiko dosente, akadémiko, sientífiko i spesialistanan <strong>di</strong> region <strong>di</strong>Karibe i <strong>di</strong> otro kontinente, banda <strong>di</strong> e fluho hulandes- Establesé nesesidat <strong>di</strong> maestro <strong>di</strong> i<strong>di</strong>oma den kuadro <strong>di</strong> un maneho hbo-wo- Establesé prioridat <strong>pa</strong> formashon i reka<strong>pa</strong>sitashon <strong>di</strong> maestro <strong>pa</strong> loke ta toka aspektonan lokal (e.o.téknika, geografia, historia, i<strong>di</strong>omanan <strong>pa</strong>piamentu, hulandes, ingles i s<strong>pa</strong>ñó) i lokalisá nan nauniversidat- Fiha profil <strong>di</strong> dosente riba tur nivel <strong>pa</strong> loke ta konosementu <strong>di</strong> i<strong>di</strong>oma i nivel <strong>di</strong> kompetensia- Hasi mas uso <strong>di</strong> nos universidat nashonal komo instituto <strong>pa</strong> hasi investigashon sientífiko <strong>pa</strong> formulámaneho tin <strong>di</strong> haber ku enseñansa, deporte i kultura (2;3;4)- Enseñansa hbo -wo mester tuma lugá mas tantu posibel na <strong>Kòrsou</strong>- Kanalisá e asuntu <strong>di</strong> scholarship <strong>di</strong> hóbennan ku ta bai Merka- Hasi mas uso <strong>di</strong> nos universidat nashonal komo instituto <strong>pa</strong> krea un komunidat <strong>di</strong> konosementuDesaroyá un sistema <strong>di</strong> kolekshon <strong>di</strong> dato relevante <strong>pa</strong> desaroyonan den enseñansaBGBin ku programa <strong>pa</strong> krea maestro kompetente riba tur terenoStu<strong>di</strong>a e kantidat <strong>di</strong> alumno <strong>pa</strong> añanan benidero i e kantidat <strong>di</strong> skol ku es<strong>aki</strong> ta eksihí i amplia e kantidat <strong>di</strong>skol <strong>di</strong> havo/vwo ora es<strong>aki</strong> resultá nesesario den kuadro <strong>di</strong> investigashon i den kuadro <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong> hisakantidat <strong>di</strong> alumno ku ta bai havo/vwoDe<strong>di</strong>ká atenshon spesial na alumnonan ku mester <strong>di</strong> mas yudansa <strong>pa</strong> kaba nan estu<strong>di</strong>o via <strong>di</strong> programa <strong>di</strong>estímulo <strong>pa</strong> skolnan2013 Reka<strong>pa</strong>sitá maestronan riba e materianan historia, kultura i arte i desaroyá material spesífiko <strong>pa</strong> duna ematerianan <strong>aki</strong> na skol201496
2. LEGALISASHON I MANTENSHON DI LEINAN DEN ENSEÑANSAAña Prioridat Meta stratégiko2011 Evaluá i adaptá e metanan <strong>di</strong> FOStipulá metanan <strong>di</strong> edukashon (eindtermen) tantu <strong>pa</strong> formashon básiko komo <strong>pa</strong> vsbo i sbo, kuminsando kusektor <strong>di</strong> téknikaOptimalisá e sistema <strong>di</strong>gital (CRESBO) na moda ku tin konosementu <strong>di</strong>sponibel tokante estu<strong>di</strong>onan kugobièrnu a rekonoséStipulá metanan <strong>di</strong> edukashon (eindtermen) tantu <strong>pa</strong> formashon básiko komo <strong>pa</strong> vsbo i sbo, kuminsando kusektor <strong>di</strong> téknikaIntrodusí un zak/slaagregeling den lei <strong>pa</strong> eliminá e problema <strong>di</strong> <strong>di</strong>skre<strong>pa</strong>nsia2012 Instituí un Konseho <strong>di</strong> Enseñansa i Merkado Laboral (ROA)Yena e 'kaderwet" <strong>di</strong> vsbo i sbo mas tantu posibel <strong>pa</strong> loke ta konekshon <strong>di</strong> fo - vsbo; konekshon vsbo - havo;konekshon vsbo - sbo i Inkluí regulashon <strong>pa</strong> asuntunan <strong>di</strong> kontenido manera stazje, registrashon,rekonosimentu i funshon <strong>di</strong> ROA i e relashon werken leren i lerend werken. Inkluí regulashon <strong>pa</strong> asuntunan<strong>di</strong> kontenido manera stazje, registrashon, rekonosimentu i funshon <strong>di</strong> ROA i e relashon werken leren i lerendwerken20133. KALIDAT I INSPEKSHON DI ENSEÑANSAAña Prioridat Meta stratégiko2011 Krea kon<strong>di</strong>shon <strong>pa</strong> un ehekushon <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> enseñansa integral i <strong>di</strong> kalidat haltuMehorá uso <strong>di</strong> "Raamcurriculum" na tur instansha pre-eskolar2012 Determiná kalidat <strong>di</strong> enseñansa mas tantu posibel ku stablesementu <strong>di</strong> normanan ku maneho i fihando nanmas tantu posibel den leiMehorá e kalidat <strong>di</strong> inspektor pre-eskolar2013 Stimulá e pensamentu "bai skol den bo bario, <strong>pa</strong>sobra tur skol ta mesun bon201497
4. PRUEBA I EKSAMENAña Prioridat Meta stratégiko2011 Amplia kalidat <strong>di</strong> EFO (eindtoets funderend onderwijs) komo manera ophetivo <strong>pa</strong> determiná mucha su futurokareraKuminsá ku un investigashon longitu<strong>di</strong>nal <strong>di</strong> e tras<strong>pa</strong>so <strong>di</strong> alumno <strong>di</strong> fo <strong>pa</strong> vo: entre otro e motibu ku ekantidat <strong>di</strong> mucha <strong>di</strong> AGO (arbeidsgericht onderwijs) ta subiendoKrea posibilidat <strong>pa</strong> eksamen na Papiamentu na fin <strong>di</strong> skol sekundario2012 Planifiká e proseso <strong>pa</strong> traha eksamen segun e programanan <strong>di</strong> eksamen nobo <strong>di</strong> vsboFiha un format <strong>pa</strong> e 'onderwijskun<strong>di</strong>g c.q. schoolrapport' (huntu ku <strong>di</strong>rektiva <strong>di</strong> skol) <strong>pa</strong> amplia kalidat <strong>di</strong>konseho ku skol ta duna komo determinashon <strong>di</strong> mucha su futuro skol sekundarioAmplia posibilidat <strong>di</strong> eksamen sentral (nan final <strong>di</strong> siklo 1, na final <strong>di</strong> siklo 2 i na final <strong>di</strong> Formashon Básiko)2013 De<strong>di</strong>ká atenshon den e prueba final na mas área <strong>di</strong> edukashon p.e. na abilidatnan <strong>di</strong> siña i hende den tur suaspektonan (emoshonal, sosial, naturalesa, kreatividat)20145. FASILITÁ I SUPSIDIÁ ENSEÑANSA I SIENSIAAña Prioridat Meta stratégiko2011 Investigá posibilidat <strong>pa</strong> introdusí enseñansa <strong>di</strong> fundeshi i sekundario grátisAtendé problema finansiero <strong>di</strong> universidat na un manera strukturalInvestigá posibilidat <strong>pa</strong> eliminashon <strong>di</strong> fiansa <strong>pa</strong> estu<strong>di</strong>o i re- introdukshon <strong>di</strong> beka <strong>di</strong> estu<strong>di</strong>oSentralisá institutonan <strong>di</strong> sosten manera BPK, SSC, FPI, FMS, SGE i FIDE i deliñá nan área <strong>di</strong> trabou den ekuadro nobo. Den e periodo <strong>di</strong> transishon <strong>aki</strong> mester restrukturá FMSEvaluá i aktualisá ‘V&V stelsel’Enseñansa profeshonal sinkronisá ku merkado laboral mester bin komo promé na remarke <strong>pa</strong> supsi<strong>di</strong>o98
Aña Prioridat Meta stratégikoEvaluá kriterio ku ta ser usa <strong>pa</strong> bin na remarke <strong>pa</strong> transporte eskolarInvestigá posibilidat <strong>pa</strong> introdusí enseñansa <strong>di</strong> fundeshi i sekundario grátisAmplia kantidat <strong>di</strong> lugánan supsi<strong>di</strong>á (segun konsepto supsi<strong>di</strong>o <strong>pa</strong> suheto)2012 Evaluá i adaptá areglo <strong>di</strong> <strong>pa</strong>go <strong>di</strong> personal den enseñansaFasilitá introdukshon <strong>di</strong> Papiamentu na skol:- Re-introdusí Komishon Standarisashon <strong>pa</strong> krea vokabulario nobo i fiha vokabulario ya eksistente naPapiamentu- Kuminsá ku e proseso <strong>pa</strong> traha un <strong>di</strong>kshonario splikativo <strong>di</strong> Papiamentu- Krea posibilidat <strong>pa</strong> eksamen na Papiamentu na fin <strong>di</strong> skol sekundario- Transformá Fundashon Planifikashon <strong>di</strong> I<strong>di</strong>oma den un Akademia <strong>di</strong> Papiamentu ku tarea <strong>pa</strong>desaroyá Papiamentu komo i<strong>di</strong>oma i material na Papiamentu- Pone prioridat riba produkshon <strong>di</strong> material <strong>pa</strong> lesa (na nivel) i material <strong>pa</strong> e <strong>di</strong>ferente áreanan <strong>di</strong>edukashonKrea un fondo <strong>pa</strong> remplasá fondonan <strong>di</strong> e programa hulandes <strong>pa</strong> Enseñansa i Hóben ku ta kaba na fin <strong>di</strong> 2012Investigá posibilidat <strong>pa</strong> eliminashon <strong>di</strong> fiansa <strong>pa</strong> estu<strong>di</strong>o i re- introdukshon <strong>di</strong> beka <strong>di</strong> estu<strong>di</strong>oMehorá siguridat na tur skolBasá riba e ''risico analyse" <strong>di</strong> cft, krea un fondo <strong>pa</strong> remplasá fondonan <strong>di</strong> e programa hulandes <strong>pa</strong> Enseñansa iHóbenImplementá proyekto piloto <strong>pa</strong> eks<strong>pa</strong>ndé kuido pre-eskolar <strong>di</strong> 24/7 (flexibele opvang)Implementashon <strong>di</strong> e programa <strong>pa</strong> hóben Formashon sosial obligatorio2013 Stimulá igualdat entre e <strong>di</strong>ferente skolnan kreando programanan <strong>di</strong> ekselensia i kalidat <strong>pa</strong> tur skol201499
6. ENSEÑANSA PÚBLIKOAña Prioridat Meta stratégiko2011 Mantené un edukashon públiko i supsi<strong>di</strong>á <strong>di</strong> kalidat haltu na moda ku skolnan priva no ta haña chèns <strong>pa</strong>kreseStimulá igualdat entre e <strong>di</strong>ferente skolnan kreando programanan <strong>di</strong> ekselensia i kalidat <strong>pa</strong> tur skolIntrodukshon <strong>di</strong> nòmbernan <strong>di</strong> skol nobo dunando homenahe na hendenan lokal ku ta meresé.Stimulá uzo <strong>di</strong> Papiamentu komo i<strong>di</strong>oma vehíkulo den enseñansaPone prioridat riba produkshon <strong>di</strong> material <strong>pa</strong> lesa (na nivel) i material <strong>pa</strong> e <strong>di</strong>ferente áreanan <strong>di</strong> edukashonStimulá ekskurshon komo <strong>pa</strong>rti integral <strong>di</strong> kuríkulo <strong>di</strong> skol <strong>di</strong> fundeshi i skol avansá2012 Historia, kultura i arte mester ta <strong>pa</strong>rti obligatorio <strong>di</strong> e kuríkulo <strong>di</strong> skol i na tur nivel201320147. SOSTEN DI KUIDO (PRINSIPALMENTE PA ENSEÑANSA SPESIAL)Aña Prioridat Meta stratégiko2011 Prevení ‘dropout’ dor <strong>di</strong> guia alumnonan ku ta falta skol na un manera strukturalAtendé ku e konekshon entre fo i enseñansa spesial2012 Traha na un kuerpo multi-<strong>di</strong>siplinario ekipá <strong>pa</strong> traha <strong>pa</strong> tur skolnan <strong>di</strong> enseñansa spesialTraha un provishon <strong>pa</strong> evitá ku demasiado mucha ta bai AGOBini ku un plan <strong>di</strong> ehekushon a base <strong>di</strong> e plan <strong>di</strong> maneho “Groeien in zorg”.Pa e hóben <strong>di</strong> enseñansa speshal ta bon <strong>pa</strong> e guia despues (nazorg) ta asta un tiki mas largu20132014100
8. SOSTEN GENERAL: SEGURIDAT NA SKOL, LECHI, TRANSPORTE, BIBLIOTEKA PÚBLIKOAña Prioridat Meta stratégiko2011 Traha riba un revista ministerial ku informashon tokante edukashon , siensia, deportivo i kulturalMehorá siguridat na tur skolEvaluá kriterio ku ta ser usa <strong>pa</strong> bin na remarke <strong>pa</strong> transporte eskolar2012201320149. KONDISHON DI TRABOU PA TRAHADÓNAN DEN ENSEÑANSAAña Prioridat Meta stratégiko2011 Evaluá i adaptá areglo <strong>di</strong> <strong>pa</strong>go <strong>di</strong> personal den enseñansa20122013201410. KOPERASHON REGIONAL I INTERNASHONAL RIBA TERENO DI SIENSIA I EDUKASHONAña Prioridat Meta stratégiko2011 Eksplorá posibilidatnan <strong>pa</strong> stu<strong>di</strong>a den regionHasi nos universidat mas karibense ku relashon estrecho ku universidatnan <strong>di</strong> region201220132014101
Konsekuenshanan finansiero <strong>pa</strong> Ensenesa i SIensia 2011 – 2014Aña2011 E konsekuensha finansiero <strong>pa</strong> anja 2011 ta forma un total <strong>di</strong> 7.8 miljon <strong>pa</strong> e sektor <strong>di</strong> Enseñansa i Siensiaku mester bini riba e presupuesto aktual. Mirando ku supletoir ta “budgetneutraal” a logra identifiká untotal 1.3 miljon for <strong>di</strong> presupuesto aktual dor <strong>di</strong> skùif den e pòstnan. Es<strong>aki</strong> ta laga ainda un défisit <strong>di</strong> 6.5miljon. Es<strong>aki</strong> lo por wòrdu kompensá fo’i me<strong>di</strong>onan finansiero <strong>di</strong> BRK sino mester tras<strong>pa</strong>sá e défisit <strong>aki</strong><strong>pa</strong> 2012.2012 E konsekuenshanan finansiero <strong>pa</strong> anja 2012 ta forma un total <strong>di</strong> 9.7 mjln. Si a kaso tras<strong>pa</strong>sá e défisit <strong>di</strong>2011 ku ta 6.5 mion e konsekuensha finansiero total <strong>pa</strong> 2012 ta bira 16.2 mion.2013 E konsekuenshanan finansiero <strong>pa</strong> anja 2013 ta forma un total <strong>di</strong> 10.2 mjln <strong>pa</strong> kontinuashon duradero <strong>di</strong>aktividatnan ku a inisiá den 2011 ku 2012.2014 E konsekuenshanan finansiero <strong>pa</strong> anja 2014 ta forma un total <strong>di</strong> 11.2 mjln <strong>pa</strong> kontinuashon duradero <strong>di</strong>aktividatnan ku a inisiá den 2011 ku 2012.ANG7.8 Mion16.2 Mion10.2 Mion11.2 Mion102
4.5.5. <strong>Programa</strong> <strong>di</strong> Kultura i DeporteDesaroyá maneho <strong>pa</strong> edukashon <strong>di</strong> adulto i <strong>di</strong> sosten <strong>pa</strong> mayornan- Desaroyá maneho <strong>pa</strong> edukashon <strong>di</strong> adulto i sosten <strong>pa</strong> mayornan den nantarea <strong>di</strong> edukashon mara na un plan <strong>di</strong> implementashon (1;2)- Desaroyá maneho <strong>pa</strong> mas <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon <strong>di</strong> mayor den enseñansa- Implementashon <strong>di</strong> proyekto <strong>pa</strong> duna sosten na adulto riba tereno <strong>di</strong> “ lifeskills”, edukashon i abilidatnan sosial (1;2)- Implementashon <strong>di</strong> proyekto <strong>pa</strong> duna sosten na adulto riba tereno <strong>di</strong> “ lifeskills”, edukashon i abilidatnan sosial (1;2)1. Fasilidat-, instituto- i insentivonan <strong>pa</strong> hasi deporte aksesibel <strong>pa</strong> un i tur,indepen<strong>di</strong>ente <strong>di</strong> edat i estado físiko- Fiha i aprobá un plan <strong>pa</strong> strukturá uso <strong>di</strong> fasilidatnan deportivo nobo (1)- Aprobá un plan <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong> deporte (1)- Implementá un struktura nashonal a <strong>di</strong>rigí, planifiká, kor<strong>di</strong>ná, protehá, evaluái monitor aktividatnan deportivo i rekreativo (1;2;3;4)- Stimulá uso mas optimal <strong>di</strong> fasilidatnan deportivo <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> relashon <strong>di</strong>supsi<strong>di</strong>o ku organisashonnan segun un struktura nobo (2;3;4)- A base <strong>di</strong> plan <strong>di</strong> investigashon traha riba un plan <strong>pa</strong> mantenshon <strong>di</strong>fasilidatnan i mehorashon <strong>di</strong> uso <strong>di</strong> fasilidatnan <strong>di</strong> deporte na skol i den bario(2)- Eksplorá formanan <strong>pa</strong> optené fondonan <strong>pa</strong> un maneho mas struktural <strong>di</strong>deporte (2;3;4)2. Atenshon speshal <strong>pa</strong> formashon deportivo i kultural <strong>di</strong> hóben entre 4-18 añatantu den skol komo den bario- Desaroyá un plan <strong>pa</strong> stimulá formashon <strong>di</strong> ekspreshon kreativo den tur barioi skol i sòru <strong>pa</strong> implementashon <strong>di</strong> proyekto mara na e plan (2;3;4)- Fortifiká e formashon físiko i deporte komo <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> kuríkulo <strong>di</strong> skol (<strong>pa</strong>me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> desishon <strong>pa</strong> ku ehekushon <strong>di</strong> gobièrnu) (1)- Hasi kompetensia <strong>di</strong> deporte eskolar <strong>pa</strong>rti struktural <strong>di</strong> programa anual <strong>di</strong>skol (2;3;4)- Stimulá interkambio deportivo na nivel <strong>di</strong> bario i region ku meta sosialedukativo i kompetitivo (2;3;4)- Traha riba un plan <strong>di</strong> maneho struktural <strong>pa</strong> formashon deportivo despues <strong>di</strong>skol na tur skol básiko (1)- Implementá e plan <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> formashon despues <strong>di</strong> skol (2;3)- Reka<strong>pa</strong>sitá lider- i mèntòr <strong>di</strong> formashon despues <strong>di</strong> skol (2;3)- Stimulá desaroyo <strong>di</strong> aktividatnan rekreativo, <strong>di</strong> formashon kultural ideportivo <strong>pa</strong> hóbennan den bario (2;3;4)103
3. Stimulashon <strong>di</strong> fasilidatnan i insentivonan <strong>pa</strong> muchanan por yega nivel <strong>di</strong>“topsport”- Traha un plan <strong>di</strong> maneho i plan <strong>di</strong> implementashon <strong>pa</strong> “ topsport” (1)- Instituí un “ Hall of Fame” <strong>pa</strong> deporte na <strong>Kòrsou</strong> (2)- Traha riba reka<strong>pa</strong>sitashon <strong>di</strong> lidernan den deporte na nivel me<strong>di</strong>o i nivelsuperior <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> un skol <strong>di</strong> deporte (2;3;4)- Trese profeshonalnan internashonal <strong>pa</strong> duna ka<strong>pa</strong>sitashon na profeshonalnanlokal den deporte i asina subi nivel <strong>di</strong> deporte na <strong>Kòrsou</strong> (2;3)- Traha riba maneho <strong>di</strong> “doping” i na kompromisonan internashonal riba es<strong>aki</strong>(2)4. Krea insentivonan i stimulá aktivamente <strong>pa</strong> voluntarionan yuda denaktividatnan deportivo i kultural- Traha riba un maneho struktural <strong>pa</strong> formashon <strong>di</strong> pueblo <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> “Nationbuil<strong>di</strong>ng” (1)- Krea un sistema struktural <strong>pa</strong> eduká komunidat (1;2;3;4)- Desaroyá un maneho <strong>di</strong> insentivo <strong>pa</strong> boluntario mará na un plan <strong>di</strong>implementashon (2;3)- Introdusí un siman <strong>di</strong> karidat i kreatividat <strong>pa</strong> hóben na skol (2)5. Stimulá tur suidadano <strong>pa</strong> práktika deporte komo un instrumento importante <strong>pa</strong> bibaun bida salu- Hiba un kam<strong>pa</strong>ña nashonal <strong>di</strong> konsientisashon <strong>pa</strong> kome salu i stimulámovementu komo <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> un estilo <strong>di</strong> bida nobo (1;2)- Krea tres kanadó/ koredó grátis (banda abou, meimei, banda riba) kamindasuidadanonan por move <strong>di</strong>ariamente den un ambiente seif (2;3)- Organisá i stimulá aktividat deportivo i aktividat <strong>di</strong> moveshon <strong>pa</strong> bario òfkomunidat <strong>pa</strong> asina krea sentido <strong>di</strong> union den pueblo (2;3;4)6. Investigashon sientífiko i konservashon <strong>di</strong> nos herensianan kultural na unmanera balansá ku desaroyo <strong>di</strong> e komunidat.- Desaroyá un plan <strong>di</strong> maneho kultural mara na un plan <strong>di</strong> implementashon <strong>pa</strong>engrandesé konsenshi kultural den komunidat (1)- Eliminá impuesto riba artíkulonan kultural artístiko i kultural edukativo (2)- Introdusí legislashon <strong>pa</strong> promové <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon aktivo <strong>di</strong> pueblo naekspreshonnan kultural <strong>di</strong> pueblo (2;3)- Desaroyá maneho <strong>pa</strong> Public Private Partnership (PPP) den área <strong>di</strong> kultura(2;3;4)- Intensivá interkambio kultural riba nivel nashonal i internashonal (2;3)- Desaroyá un plan <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>a mara na un plan <strong>di</strong> implementashon(2;3)- Lanta un ra<strong>di</strong>o i televishon <strong>di</strong> gobièrnu <strong>pa</strong> promové kultura (1;2)- Introdusí kó<strong>di</strong>go <strong>di</strong> kondukta <strong>pa</strong> perio<strong>di</strong>sta (2)104
- Introdusí kó<strong>di</strong>go <strong>di</strong> pro<strong>pa</strong>ganda na ra<strong>di</strong>o, televishon, prensa i tur otro forma<strong>di</strong> komunikashon masal (2)- Desaroyá lei <strong>pa</strong> regulá me<strong>di</strong>onan <strong>di</strong> komunikashon (2;3)- Revisá i fiha plan <strong>di</strong> maneho arkeológiko i antropológiko (1)- Traha legislashon <strong>pa</strong> promové i protehá <strong>pa</strong>trimonio kultural (2)- Aprobá plan <strong>di</strong> maneho i plan <strong>di</strong> implementashon <strong>pa</strong> teatro i baile (1)- Desaroyá plan <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong> arte i artesania (2;3)- Eksplorá posibilidat <strong>pa</strong> bini ku un Akademia <strong>di</strong> Arte (1)- Desaroyá plan <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> museo (2;3)- Desaroyá un plan <strong>pa</strong> stimulá i promové identifikashon, protekshon,konservashon i rehabilitashon <strong>di</strong> herensia kultural i natural (2)- Desaroyá un plan <strong>pa</strong> e<strong>di</strong>fiká nos nashon esta “Nation Buil<strong>di</strong>ng” (1)E prioridatnan <strong>pa</strong> ku kada aktividat ta in<strong>di</strong>ká segun number 1 te ku 4 ku ta simbolisá eperiodo 2011 te ku 2014.105
4.5.6. Prioridat <strong>di</strong> kultura i deporte1. Desaroyo <strong>di</strong> kulturaAña Prioridat Meta stratégiko2011 Desaroyá un plan <strong>di</strong> maneho kultural mara na un plan <strong>di</strong> implementashon <strong>pa</strong> engrandese konsenshi kulturalden komunidatImplementashon <strong>di</strong> e programa <strong>pa</strong> hóben Formashon Sosial ObligatorioTraha riba un maneho struktural <strong>pa</strong> ku formashon nashonal <strong>di</strong> pueblo <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> “ Nation Buil<strong>di</strong>ng”Krea un sistema struktural <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> kua ta eduká e komunidatLanta un ra<strong>di</strong>o i televishon <strong>di</strong> gobièrnu <strong>pa</strong> promové kultura mayoritario na <strong>Kòrsou</strong>Revisá plan <strong>di</strong> maneho arkeológiko i antropológiko i entrega es<strong>aki</strong> <strong>pa</strong> aprobashon <strong>di</strong> gobièrnuAprobá plan <strong>di</strong> maneho i plan <strong>di</strong> implementashon <strong>pa</strong> teatro i baileEksplorá posibilidat <strong>pa</strong> bini ku un Akademia <strong>di</strong> Arte2012 Eliminá impuesto riba artíkulonan kultural artístiko kultural edukativoIntrodusí legislashon <strong>pa</strong> promové <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon aktivo <strong>di</strong> pueblo na ekspreshonnan kultural <strong>di</strong> puebloDesaroyá maneho <strong>pa</strong> Public Private Partnership (PPP) den área <strong>di</strong> kulturaIntensivá interkambio kultural riba nivel nashonal i internashonalDesaroyá un plan <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>a mara na un plan <strong>di</strong> implementashonIntrodusí kó<strong>di</strong>go <strong>di</strong> kondukta <strong>pa</strong> perio<strong>di</strong>staIntrodusí kó<strong>di</strong>go <strong>di</strong> pro<strong>pa</strong>ganda na ra<strong>di</strong>o, televishon, prensa i tur otro forma <strong>di</strong> komunikashon masalDesaroyá lei <strong>pa</strong> regulá me<strong>di</strong>onan <strong>di</strong> komunikashonDesaroyá un maneho <strong>di</strong> insentivonan mara na un plan <strong>di</strong> implementashonIntrodusí un siman <strong>di</strong> karidat i kreatividat bou <strong>di</strong> hóbennan <strong>di</strong> skolTraha legislashon <strong>pa</strong> promové i protehá <strong>pa</strong>trimonio kultural2012 Desaroyá plan <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong> arte i artesaniaDesaroyá plan <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> museoDesaroyá un plan <strong>pa</strong> stimulá i promové identifikashon, protekshon,106
Aña Prioridat Meta stratégikokonservashon i rehabilitashon <strong>di</strong> herensia kultural i natural <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>201320142. Edukashon pre-eskolar i formashon despues <strong>di</strong> skolAña Prioridat Meta stratégiko2011 Mehorá uso <strong>di</strong> e ’Raamcurriculum’ na tur instanshanan pre-eskolarAmplia e kantidat <strong>di</strong> lugánan supsi<strong>di</strong>á (segun konsepto supsi<strong>di</strong>o <strong>pa</strong> suheto)Implementashon <strong>di</strong> proyekto piloto <strong>pa</strong> eks<strong>pa</strong>ndé opvang <strong>pa</strong> 24/7 (flexibel opvang)Fòrmika e formashon físiko i deporte komo <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> kuríkulo <strong>di</strong> skol <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> desishon <strong>pa</strong> ku ehekushon <strong>di</strong>gobièrnuTraha riba un plan <strong>di</strong> maneho struktural <strong>pa</strong> ku formashon despues <strong>di</strong> skol na tur skol básikoDesaroyá maneho <strong>pa</strong> mas <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon <strong>di</strong> mayor den enseñansaDesaroyá maneho <strong>pa</strong> edukashon <strong>di</strong> adulto i sosten <strong>pa</strong> mayornanImplementashon <strong>di</strong> proyekto <strong>pa</strong> duna sosten na adulto riba tereno <strong>di</strong> “ life skills”, edukashon i abilidatnansosial2012 Mehorá e nivel <strong>di</strong> lidernan den sentronan pre-eskolarMehorá e kalidat <strong>di</strong> inspektor pre-eskolarImplementashon <strong>di</strong> e plan <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong> ku formashon despues <strong>di</strong> skolReka<strong>pa</strong>sitashon <strong>di</strong> lidernan i mentornan den formashon despues <strong>di</strong> skolDesaroyá un plan <strong>pa</strong> stimulá formashon <strong>di</strong> ekspreshon kreativo den tur bario i skol i sòru <strong>pa</strong> implementashon<strong>di</strong> proyektonan mara na e planStimulá desaroyo <strong>di</strong> aktividatnan rekreativo, <strong>di</strong> formashon kultural i deportivo <strong>pa</strong> hóbennan den bario20132014107
3. Desaroyo <strong>di</strong> deporteAña Prioridat Meta stratégiko2011 Hiba un kam<strong>pa</strong>ña nashonal <strong>di</strong> konsientisashon <strong>pa</strong> kome salu i stimulá movementu komo <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> estilo <strong>di</strong>bida noboHasi kompetensia <strong>di</strong> deporte eskolar komo <strong>pa</strong>rti struktural <strong>di</strong> programa anual <strong>di</strong> skolStimulashon <strong>di</strong> interkambio deportivo riba nivel <strong>di</strong> bario i region ku meta sosial edukativo i kompetitivoAprobá plan <strong>di</strong> maneho nashonal <strong>pa</strong> ku deporteTrese un struktura nashonal kla i práktiko fo’i kua ta duna <strong>di</strong>rekshon, planifiká, kor<strong>di</strong>ná, protehá, evaluá imonitor aktividatnan deportivo i rekreativo2012 Krea tres kanadó/ koredó grátis (banda abou, mei mei, banda riba) kaminda suidadonan por hasi moveshon<strong>di</strong>ariamente den un ambiente safeOrganisá i stimulá aktividatnan deportivo i aktividatnan <strong>di</strong> moveshon <strong>pa</strong> bario of henter komunidat <strong>pa</strong> kreasentido <strong>di</strong> union den puebloEksplorá formanan <strong>pa</strong> rekerí fondo <strong>pa</strong> maneho mas struktural <strong>di</strong> deporte201320144. Fasilidatnan deportivoAña Prioridat Meta stratégiko2011 Aprobá plan <strong>pa</strong> un struktura i uso <strong>di</strong> fasilidatnan deportivo nobo2012 Stimulá uso mas optimal <strong>di</strong> fasilidatnan <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> relashon <strong>di</strong> supsi<strong>di</strong>o ku organisashonnan segun unstruktura nobo20132014A base <strong>di</strong> plan <strong>di</strong> investigashon traha riba un plan <strong>pa</strong> mantenshon <strong>di</strong> fasilidatnan i mehorashon <strong>di</strong> uso <strong>di</strong>fasilidatnan <strong>di</strong> deporte na skol i den bario108
Konsekuensianan finansiero <strong>pa</strong> kultura i deporteAña2011 E konsekuensha finansiero <strong>pa</strong> anja 2011 ta forma un total <strong>di</strong> 3.5 miljon <strong>pa</strong> e sektor <strong>di</strong> Kultura i Deporte kumester bini riba e presupuesto aktual. Mirando ku supletoir ta “budgetneutraal” a logra identifiká un total805.000 for <strong>di</strong> presupuesto aktual dor <strong>di</strong> skùif den e pòstnan. Es<strong>aki</strong> ta laga ainda un défisit <strong>di</strong> 2.7 miljon. Es<strong>aki</strong>lo por wòrdu kompensá fo’i me<strong>di</strong>onan finansiero <strong>di</strong> BRK sino mester tras<strong>pa</strong>sá e defisit <strong>aki</strong> <strong>pa</strong> 2012.2012 E konsekuenshanan finansiero <strong>pa</strong> anja 2012 ta forma un total <strong>di</strong> 6.6 mjln. Si a kaso tras<strong>pa</strong>sá e defisit <strong>di</strong> 2011 kuta 2.7 mion e konsekuensha finansiero total <strong>pa</strong> 2012 ta bira 9.3 mion.2013 E konsekuenshanan finansiero <strong>pa</strong> anja 2013 ta forma un total <strong>di</strong> 5.1 mjln <strong>pa</strong> kontinuashon duradero <strong>di</strong>aktividatnan i fasilidatnan ku a inisiá den 2011 ku 2012.2014 E konsekuenshanan finansiero <strong>pa</strong> anja 2014 ta forma un total <strong>di</strong> 4.9 mjln <strong>pa</strong> kontinuashon duradero <strong>di</strong>aktividatnan ku a inisiá den 2011 ku 2012.ANG3.5 Mion9.3 Mion5.1 Mion4.9 Mion109
Konklushon finansiero: 2011 - 2014Mirando ku Enseñansa, Siensia Kultura i Deporte ta forma <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> un dje prioridatnan mashaltu den e programa <strong>di</strong> gobernashon, ta importante <strong>pa</strong> realisá e aktividatnan menshoná dentèrmino korto <strong>pa</strong> por garantisá e meta ku e Ministerio <strong>aki</strong> tin <strong>pa</strong> e periodo <strong>di</strong> 2011-2014. Ereto ku e Ministerio ta kontra su <strong>di</strong>lanti ta <strong>pa</strong> yega na e fondonan nesesario dor <strong>di</strong> buskatambe alternativanan finansiero <strong>pa</strong>fó <strong>di</strong> su presupuesto. Na momentu ku <strong>Gobièrnu</strong> mesterduna prioridat den su maneho finansiero, ta importante <strong>pa</strong> su eskoho reflehá e mesunprioridat ku tin fiha den su programa <strong>di</strong> gobernashon <strong>pa</strong> periodo 2011 – 2014.110
4.6. MINISTERIO DI SALUBRIDAT, NATURALESA I MEDIO AMBIENTE4.6.1. Sektor <strong>di</strong> SalúGeneralSalú ta un kon<strong>di</strong>shon <strong>di</strong> bienestar fisiko, mental, emoshonal, social i spiritual optimal I nosolamente e absensia <strong>di</strong> malesa o desabilidat. Salú ta importante <strong>pa</strong> e hende por biba i portraha. E ta un kon<strong>di</strong>shon basiko <strong>pa</strong> e funkshonamentu <strong>di</strong> nos sosiedat I e mantenshon Idesaroyo I progreso <strong>di</strong> nos komunidat. Ta i keda salú no ta sosode <strong>di</strong> mes I ta rekeriatenshon kontinuo i akshon permanente. Den kaso ku puntra un persona kiko tin mas balorden su bida mayoria persona ta in<strong>di</strong>ka ku nan salú. Sinenbargo den praktika hende den hopikaso ta skohe – konsientemente o inkonsiente – <strong>pa</strong> un komportashon no salú. E resultadomayoria biaha ta ku e persona ta hanje konfronta ku malesanan evitable, <strong>di</strong> kual un gran<strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> inoole kroniko. Es<strong>aki</strong> ta un peso <strong>pa</strong> e persona konserni, pero tambe <strong>pa</strong> su ambiente<strong>di</strong>rekto sea famia o den seno <strong>di</strong> trabou. Tambe e ta nifika un peso <strong>pa</strong> sector <strong>di</strong> salú.Rekursonan <strong>pa</strong> den sector <strong>di</strong> salú ta limita. Tambe komunidat ta keda konfronta ku skasedat<strong>di</strong> persona riba merkado laboral. Akinan tambe tin un motibu <strong>pa</strong> kombati I preveni daño nasalú ku ta evitabel.E maneho <strong>di</strong> Gobierno <strong>di</strong> Pais Korsou pesei lo ta <strong>di</strong>rigi riba un shift <strong>di</strong> pone aksento ribakuido kurativo <strong>pa</strong> mas bien un kuido ku berdaderamente ta preventive Ii ku ta promovesalú. Mas i mast ta keda rekoose ku salú i e sector <strong>di</strong> salú tin un aporte importante nadesaroyo <strong>di</strong> e komunidat. Un poblashon salú ta aporta na vitalidat i produktividat <strong>di</strong>komunidat. Sektor <strong>di</strong> salu den sentidp amplio <strong>di</strong> e <strong>pa</strong>labra ta mantene i produsi, meskos ku esektor <strong>di</strong> enseñansa, talento humano. Sektor <strong>di</strong> salú no solamente ta rekeri invershon, perotin hopi <strong>di</strong> ofrese e komunidat 2 . Den e proksimo añanan lo traha intensive, den koperashonestrecho ku otro sektornan, <strong>pa</strong> pone mas atenshon riba promoshon <strong>di</strong> salú ku e meta unmehorashon <strong>di</strong> estado <strong>di</strong> salú <strong>di</strong> hende, mata i animal. E kontinuidat i kalidat <strong>di</strong>instanshanan ku tareanan <strong>di</strong> ehekushon <strong>di</strong> kuido <strong>di</strong> Ministerio <strong>di</strong> Salú, Me<strong>di</strong>o Ambiente iNaturalesa, spesifikamente e tareanan ku ta kai bou <strong>di</strong> G&GZ I Veterinaire Zaken, mesterkeda garantisa. Pa logra esei un esfuerso gran<strong>di</strong> mester keda hasi <strong>pa</strong> e tareanan publiko <strong>di</strong>sektor <strong>di</strong> salú <strong>di</strong> ministerio keda fortalese I kaminda ta nesesario mester inova. E lasonanregional/internashonal riba tereno <strong>di</strong> salú lo keda fortalese i den algun kaso eks<strong>pa</strong>nde.MetananDen lineanan gran<strong>di</strong> Sektor Salú <strong>di</strong> Ministerio <strong>di</strong> Salú, Me<strong>di</strong>o Ambiente i Naturalesa tinresponsabilidat <strong>pa</strong>: promoshon <strong>di</strong> salú <strong>di</strong> e poblashon den sentido <strong>di</strong> mas amplio <strong>di</strong> <strong>pa</strong>labra;garantisa kalidat, aksesibilidat i ku kuido <strong>di</strong> salú ta <strong>pa</strong>gabel; e ehekushon <strong>di</strong> tur tarea publiko<strong>di</strong> salú na bienestar <strong>di</strong> poblashon <strong>di</strong> Korsou ku atenshon speshal <strong>pa</strong> mucha i hoben <strong>di</strong> 0 te ku24 aña, salú reproduktivo (kuido prome, durante i despues <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rto); promoshon <strong>di</strong>seguridat <strong>di</strong> alimento, kontrol <strong>di</strong> vektor, prevenshon i kombatimentu <strong>di</strong> zoönosen,registrashon i monitoreo <strong>di</strong> malesanan (kontagioso) tantu serka hende komo animal. Pa lograes<strong>aki</strong> tantu metanan <strong>di</strong> plaso kortiku komo <strong>di</strong> plaso largu <strong>pa</strong> e periodo <strong>di</strong> 2011 – 2014 a kedastipula.2 Den aña 2001 e Kabesnan <strong>di</strong> Estado <strong>di</strong> region <strong>di</strong> Karibe (CARICOM) a adopta un dokumento ku taidentifika e prioridatnan mas importante den area <strong>di</strong> salú riba nivel regional ku e titulo: “The health ofthe Nation is the wealth of the Nation.”111
Metanan <strong>di</strong> plaso lagu: Promove salú <strong>di</strong> poblashon i prevenshon <strong>di</strong> malesa serka mucha i hoben, adulto ipersona <strong>di</strong>e dat; Mantenshon ku tratadonan internashonal, manera tratado <strong>di</strong> derechi <strong>di</strong> mucha (art. 8I art. 24) i <strong>pa</strong>labrashonnan internashonal, manera International Health Regulations(IHR); Kumplimentu ku legislashon ku ta regula kalidat, manera LandsverordeningBeroepen in de Gezondheidszorg I Landsverordening Zorgiinstellingen, i aktualisa leii regulashonnan ku ta <strong>di</strong> importanshoa <strong>pa</strong> salú(bridat) publiko.Metanan <strong>di</strong> plaso kortiku <strong>pa</strong> 2011 (2012) Garantisa kontinuidat i kalidat <strong>di</strong> ehekushon <strong>di</strong> kuido preventivo dor <strong>di</strong> G&GZ i VZ; Fortalese e instanshanan <strong>di</strong> ehekushon <strong>di</strong> kuido manera kuido <strong>di</strong> mucha i hoben,technisch hygienische zorg, veterinaire zorg, <strong>di</strong>ëtiek, registrashon i monitoreo <strong>di</strong>malesa i kombatimentu <strong>di</strong> malesanan (kontagioso); Ka<strong>pa</strong>sitashon <strong>di</strong> e organisashon <strong>di</strong> Geneeskun<strong>di</strong>ge- en Gezondheidszaken iVeterinaire Zaken; Garantisa e base legal <strong>pa</strong> eherse tareanan riba tereno <strong>di</strong> salu(bridat) publiko inklusivointrodukshon <strong>di</strong> e Landsverordening Publieke Gezondheid; Introdukshon <strong>di</strong> un IHR-punto fokal dentro <strong>di</strong> ministerio GMN.4.6.2. Prevenshon i promoshonGobiernu tin intenshon <strong>pa</strong> den e proksimo añanan inverti den prevenshon <strong>di</strong> malesa ipromoshon <strong>di</strong> salú al fin <strong>di</strong> mehora kon<strong>di</strong>shon <strong>di</strong> salú <strong>di</strong> mucha i hoben, adulto Iipersonanan<strong>di</strong> edat avansa. Ministerio <strong>di</strong> GMN lo mester perkura <strong>pa</strong> yega na un maneho <strong>pa</strong> realisa esei, Ie legislashonnan i regulashonnan nesesario. Ministerio GMN tambe ta responsabel <strong>pa</strong>ehekushon <strong>di</strong> e maneho <strong>aki</strong> dor <strong>di</strong> ofrese/duna kuido i servisio <strong>di</strong> kalidat haltu. E tareananehekutivo <strong>aki</strong> ta <strong>di</strong> vital importansha <strong>pa</strong> mantenshon <strong>di</strong> salú i bienestar <strong>di</strong> poblashon. Ku emeta <strong>aki</strong> un entiidat nobo <strong>pa</strong> prevenshon I promoshon lo keda establese dentro <strong>di</strong> MinisterioGMN.4.6.3. Salú hubenilGobiernu ta subraya/rekonose e importansha <strong>di</strong> inverti den salú <strong>di</strong> e mucha i hobenkompleto. Tratadonan i kuadro legal ta hasi nesesario ku for <strong>di</strong> un punto <strong>di</strong> bista <strong>di</strong> tarea <strong>di</strong>gobiero <strong>di</strong> kuido preventive, ta ofrese un <strong>pa</strong>kete <strong>di</strong> kuido koherente na tur mucha i hobenden komunidat. E <strong>pa</strong>kete <strong>di</strong> kuido <strong>aki</strong> ta asina organisa ku riba demanda o <strong>di</strong> propioinitiative sosten, konseho I guia ta keda duna na mayornan, hobennan I profeshonalnan denedukashon. Banda <strong>di</strong> esei mester kumpli na e demanda <strong>di</strong> kuido spesifiko of risiko <strong>di</strong>mayornan, hobennan I profeshonalnan den edukashon.E esfuerso <strong>di</strong> gobierno ta <strong>pa</strong> tur mucha I hoben na Korsou haña e kuido preventive nesesariona momentunan krusial den nan desaroyo. E sistema elektroniko <strong>pa</strong> sigui e mucha sudesaroyo (electronisch cliënt dossier) ta un instrumento <strong>di</strong> sama importansha den es<strong>aki</strong>. Emaneho <strong>di</strong> gobiernu ta ku e mayornan ta keda sostene I guia for <strong>di</strong> momentu <strong>di</strong> nasementu<strong>di</strong> e mucha <strong>pa</strong> asina nan tarea komo e promenan ku mester karga responsabel karga, , <strong>pa</strong>salú I bienestar optimal <strong>di</strong> nan yiu bou <strong>di</strong> tur sirkumstansia.112
Mayornan lo keda stimuli <strong>pa</strong> siña nan yiunan biba un estilo <strong>di</strong> bida salú, <strong>pa</strong> ora nan biraadulto nan por karga nan propio responsabilidat <strong>pa</strong> nan salú.Atenshon special lo keda duna na prevenshon <strong>di</strong> problemanan social emoshonal, sobrepeso Iobesitas, promoshon <strong>di</strong> kuido dental I desaroyo seksual (salú reproduktivo).Gobiernu ta konsiente <strong>di</strong> e importansha <strong>di</strong> kombatimentu <strong>di</strong> malesanan kontagioso. Eprogramma <strong>di</strong> vakunashon <strong>pa</strong> hoben I adulto ta un instrument <strong>di</strong>m as importansha denes<strong>aki</strong>.E programma <strong>di</strong> vakunashon <strong>pa</strong> mucha I hoben den añanan benidero lo ta <strong>di</strong>rigi ribaintrodukshon <strong>di</strong> vakunanan nobo den e skema basiko, I tambe <strong>pa</strong> mantene e grado <strong>di</strong>kobertura riba 95% of mas haltu. Pa 2011 I 2012 ta planea <strong>pa</strong> introdusi <strong>di</strong> e vakunananHe<strong>pa</strong>titis B I Pneumococcen. Ademas ta nesesario ku Korsou ta kumpli ku e obligashonnaninternashonal dor <strong>di</strong> entre otro duna un aporte na WHO/PAHO <strong>pa</strong> sertifikashon <strong>di</strong> regionKaribe komo un <strong>pa</strong>is ku ta liber <strong>di</strong> Sarampi, Rubella I Congenitale Rubella Syndroom (CRS).E mantenshon I stimulashon <strong>di</strong> koperashon interinsular ku e islanan <strong>di</strong> e antes Pais AntiaHulandes I Aruba ta <strong>di</strong> viral importansha ku bista riba e nivel <strong>di</strong> kontakto estrecho <strong>di</strong> epoblashon <strong>di</strong> e seis islanan <strong>aki</strong>. E koperashon regional ku PAHO mester keda mantene.E ehekushon I institushonalisashon <strong>di</strong> proyektonan SEI konforme e akuerdo <strong>di</strong> kopershonfinansiero ta un prioridat <strong>pa</strong> 2011. E introdukshon <strong>di</strong> e electronisch client dossier, sosten denedukashon I formashon (opvoe<strong>di</strong>ngsondersteuning), ta e inovashonnan mas importante dene kuido na mucha i hoben den e proksimo dos añanan. Pa logra un resultado optimal lomester mara es<strong>aki</strong> na un trayekto <strong>di</strong> tranining. Pa realisa es<strong>aki</strong> un plan <strong>di</strong> formashon Itraining a keda desaroya i presenta den 2010. E ehekushon <strong>di</strong> es<strong>aki</strong> lo tuma luga den <strong>di</strong> dosmitar <strong>di</strong> 2011.Di e manera <strong>aki</strong> gobiernu lo por garantisa kalidat preventivo i su relevansha <strong>pa</strong> e komunidati e mucha i hoben.Prioridatnan <strong>pa</strong> 2011 ta: Kontinuidat <strong>di</strong> kuido bou <strong>di</strong> tur sirkumstansia den 2011 Desaroya e De<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> Kuido Hubenil dentro <strong>di</strong> Ministerio <strong>di</strong> GMN/G&GZkonforme businessplan Ca<strong>pa</strong>sitashon <strong>di</strong> e team ku personanan kwalifika Ehekushon i institushonalisa proyektonan SEI Salvaguar<strong>di</strong>a kalidat <strong>di</strong> kuido4.6.4. ZorginkoopE de<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> Zorginkoop ta traha na un destaho responsabel i optimal <strong>di</strong> fondonanpubliko dentro <strong>di</strong> e maneho general <strong>di</strong> gobiernu i a maneho <strong>di</strong> ministerio <strong>di</strong> GMN. Eorganisashon <strong>di</strong> ehekushon <strong>di</strong> GMN <strong>pa</strong> loke ta trata kuido, ta tene kontrol riba e kuido ku takeda kumpra dor <strong>di</strong> gobiernu. E de<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> Zorginkoop ta enkarga ku yega nakontraktnan <strong>di</strong> kuido ku instanshanan (<strong>di</strong> kuido) ku ta eherse tareanan (nukleo) <strong>pa</strong> gobiernu.Subsi<strong>di</strong>o ta ensera duna sosten finansiero na un aktividat dor <strong>di</strong> gobiernu konforme leinan iregulashon vigente. Den kaso ku duna subsi<strong>di</strong>o ta keda konsidera un me<strong>di</strong>da adekua <strong>di</strong>maneho lo keda vigila ku e teknika <strong>di</strong> subsi<strong>di</strong>o aplika ta aporta ku e meta ta keda logra <strong>di</strong> emanera mas efiktivo i efikas posibel. Falta <strong>di</strong> personal ta okashona ku tin ‘opstopping’ denfunkshonamentu <strong>di</strong> e de<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> Zorginkoop.‘Opstopping’ ta keda defini komo etempunan <strong>di</strong> espera ku ta keda observa den e de<strong>pa</strong>rtamentu <strong>aki</strong> komo kiera un kantidatgran<strong>di</strong> <strong>di</strong> kasonan ta keda presenta simultaneamente <strong>pa</strong> keda trata.113
Mientras tantu tin falta <strong>di</strong> ka<strong>pa</strong>sidat <strong>pa</strong> por trata tur e petishonnan <strong>pa</strong>reu of riba terminokorto. E tarea <strong>di</strong> gobiernu <strong>di</strong> ‘toezichthouder conform de nieuwe subsi<strong>di</strong>everordening’ akeda amplia I a bira mas komplika. Banda <strong>di</strong> aspektonan <strong>di</strong> kuido tambe mester tene kuentaku aspektonan huri<strong>di</strong>ko i (bedrijfs)ekonomiko a aumenta ku ta pone ku un pre<strong>pa</strong>rashonprofundo (zorgvul<strong>di</strong>g) <strong>di</strong>e tareanan ta nesesario. Prioridat ta e organisashon interno <strong>di</strong> eTechnisch Hygiënische ZorgMeta <strong>di</strong> de<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> Kuido Tekniko Higieniko ta <strong>pa</strong> mantene kontrola riba faktornan for<strong>di</strong> ambiente natural <strong>di</strong> e hende ku tin o por tin efektonan dañino <strong>pa</strong> su ku su desaroyo fisiko,mental o su sobrebivensha. Es<strong>aki</strong> ta sosode <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> prevenshon <strong>di</strong> malesa i rebahasituashonnan <strong>di</strong> menasa <strong>pa</strong> salú ku <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> alimento i awa potable, insekto i otropotenshal produktonan <strong>di</strong> riesgo (no-alimentisio) por kondusi na situashonnan no desea (ahigieniko)serka e persona.Pa por logra kumpli ku su meta den 2011 esfuersonan <strong>di</strong> gobiernu ta primeramente <strong>di</strong>rigiriba reorganisashon <strong>di</strong> e de<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> Kuido Tekniko Higieniko <strong>di</strong> manera ku e servisioduna por ta mas efisiente i efikas. Ta trata tambe <strong>di</strong> entregashon <strong>di</strong> e asina yamamilieuhygiëne den e de<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> kuido tekniko higieniko, adaptashon <strong>di</strong> leinan vigentei desaroyo i aprobashon <strong>di</strong> leinan nobo. Meskos ku otro areanan e de<strong>pa</strong>rtamantu <strong>aki</strong> tambeta hanye konfronta ku ‘vergrijzing’. Esfuersonan lo keda hasi den 2011 i 2012 <strong>pa</strong> huntu kuVZ organisa i ehekuta training <strong>pa</strong> personal tekniko higieniko den region <strong>di</strong> Karibe. Tambe lobin ku initiativa <strong>pa</strong>. <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> skolnan i <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon na merkadonan <strong>di</strong> profeshoninteresa mas hoben <strong>pa</strong> hasi un estu<strong>di</strong>o den esfera <strong>di</strong> kuido tekniko higieniko.4.6.5. Veterinaire ZakenE sektor <strong>di</strong> Asuntunan Veterinario ta enkarga ku salú veterinario i kuido <strong>di</strong> salú <strong>di</strong> animal.Pa mehora kalidat <strong>di</strong> kuido, minimalisa risiko <strong>di</strong> importashon <strong>di</strong> malesanan (<strong>di</strong> animal)kontagioso I <strong>pa</strong> hasi desaroyo ekonomiko possible, e prioridatnan <strong>di</strong> Asuntunan Veterinario<strong>pa</strong> 2011 ta lo siguiente: Implementashon <strong>di</strong> raport Organiek Traject Veterinaire Dienst 2008 konformeBusinessplan GMN Tratamentu I aprobashon den Parlamentu <strong>di</strong> Leinan riba tereno veterinario ku for <strong>di</strong>2008 a keda presenta. Pais Korsou lo aplika <strong>pa</strong> bira miembro <strong>di</strong> organisashonnan internashonal manera OfficeInternationale des Epizooties Komo konsekwensha <strong>di</strong> ‘vergrijzing’ <strong>di</strong> personal <strong>di</strong> Asuntunan Veterinario (VZ) den 2012e veterinario asistente I un keurmeester lo bai ku pensioen. Den e periodo 2013 – 2016tres keurmeester mas ta bai ku pensioen. E formashon <strong>aki</strong> no ta keda duna mas naHulanda. Den region tin oportunidat <strong>pa</strong> hasi e oplei<strong>di</strong>ng Animal Health Assistant enVeterinary Public Health na entre otro University of Guyana. Den <strong>pa</strong>sado tabata tineksperensha ku e oplei<strong>di</strong>ng <strong>aki</strong> ku ta na satisfakshon. Na e momentonan <strong>aki</strong> no ta dunabeurs <strong>pa</strong> estu<strong>di</strong>o den region. Pa por kontresta e falta <strong>di</strong> personal menasante <strong>di</strong> personalkalifika serka Asuntunan Veterinario ku tur konsekwensha <strong>di</strong> es<strong>aki</strong> <strong>pa</strong> salú publiko(veterinario) i kuido si salú <strong>di</strong> animal, gobiernu lo stu<strong>di</strong>a e posibilidatnan <strong>pa</strong> reevalua emaneho <strong>di</strong> ortogamentu <strong>di</strong> beurs <strong>pa</strong> region. E intenshon ta <strong>pa</strong> den 2011 por kuminsa kumanda personanan kalifika <strong>pa</strong> hasi estu<strong>di</strong>o den region riba tereno <strong>di</strong> salú(bridat)veterinario.114
4.6.6. Salú, Me<strong>di</strong>o Ambiente i Naturalesa.Nr.MetaSektor: Salubridat1 Pone atenshon na eempleado publiko<strong>pa</strong> ku su posishon,pre<strong>pa</strong>rashon,meubilario ihuisvesting i alavessoru <strong>pa</strong> tumapersona(nan) <strong>pa</strong> efunshon (nan)spesifiko denter <strong>di</strong>e sektor <strong>di</strong>salubridatPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesifiko1 Rechtpositie <strong>di</strong> ambtenaar Duna atenshon na ambtenaarnan den e ministerio <strong>di</strong> GMN Conforme aanbod plaatsing<strong>di</strong> ambtenaar Oplei<strong>di</strong>ngsplan/trainingen<strong>pa</strong>/na ambtenaar nankonforme TO <strong>pa</strong> empleado(nan)konforme aanbod/plaatsingVergrijzing en mogelijkhedenvoor jonge vakexpert Werving & Selectie vanpersonen/personeelHuisvesting Verzorging van een adequateTempuproyektá-2011-2014-2011-2011-2014-2011-2011-2014-2011-In<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)Aspektonanpresupuestario*BegrotingspostenBinnen GMN4211 - 42284331 / 4332 / 4334/ 4335 / 4337Begrotingspostenbinnen GMN4351 / 4352 / 4913115
Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesifikohuisvesting (conform Arborichtlijnen)Tempuproyektá2014In<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)Aspektonanpresupuestario*Begrotingspsotenbinnen GMN4921Meubilair Verzorging van een Meubilair(B-23)-2011 -20144922ICTSterke Organisatie neer zetten (B-23)Promoshon aktivoriba un estilo <strong>di</strong>bida salú (denkuadro <strong>di</strong> PlanNashonal <strong>di</strong>desaroyo <strong>di</strong>bario(nan).Integrale samenwerking/IntegraalbeleidWerken aan bewustwor<strong>di</strong>ngsprocesvan de bevolking op het gebied vanGezondheid, Milieu en NatuurDesaroyá i implementá programma iprojekto(nan) intergral <strong>di</strong> promoshon<strong>di</strong> salu (alimentashon, moveshon,uso <strong>di</strong> sustanshanan, seksualidat isalu reproduktivo, salu mental)2011-2013Introdukshon <strong>di</strong> PreventieInstituut ku ta redunda naprojekto i programanan <strong>di</strong>promoshon <strong>di</strong> salu i higienaimplementá na kancha(nan)deportivo, Iglesia,Supermerkado, playa,Brionplein, bario, skol, empresa,servisio (nan) <strong>di</strong> gobièrnuTraining <strong>pa</strong> personal520 000,00Begrotingregular/SEIgelden(gedeelte BRK?)116
Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesifikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)Plan Nashonal Strategikotokante HIV/AIDS i MTS taaproba i ehekutaAspektonanpresupuestario*Adapta i implementa plan nashonalstrategiko tokante HIV/AIS i MTSReforsa sistema <strong>di</strong> informashon ikomunikashon dentro <strong>di</strong> ministerioGMN (vanuit Ministeriële Staf, peroden koperashon ku e otro unidadnan<strong>di</strong> e ministerie)20112011-2014Sekshon <strong>di</strong> Informashon iKomunikashon tei i ta traha denestrecho koperashon kuwerkgroep informatie, ICT enCommunicatie (B-23) i ku ede<strong>pa</strong>rtamento <strong>di</strong> MinisterPresident (AZ).Tin un Communicatie plan ribamesa <strong>di</strong> e ministerio GMN <strong>pa</strong>implementa/ehukuta.Kam<strong>pa</strong>ña <strong>di</strong> informashonIntrodukshon <strong>di</strong> HealthInformation System (HIS)SEI projecten:Nationaal PreventieplanPAHO fondsenen regulierefondsenBegrotingspost1870031870051871001871014338 / 4339 / 4373/ 4378 / 4379Kontaktonan internashonalestablesé i areglonan <strong>di</strong>kooperashon firma117
Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesifikoFomentá koperashon internashonalTempuproyektá2011-2012In<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)Partisi<strong>pa</strong>shon <strong>di</strong> kolaboradornanna training i workshopsinternashonal konhuntamenteku otro sektor(nan) denMinisterio <strong>di</strong> GMNE ministerio GMN tin e laso <strong>di</strong>koperashon denter <strong>di</strong> esektor(nan) i ku otronan i porkumpli ku miho kalidat iservisio i duna sifra(nan) <strong>pa</strong> ku eministerio(nan) <strong>pa</strong> traha ribasolushon(nan) duradero <strong>pa</strong> <strong>pa</strong>is.Inklushon <strong>di</strong> 5 pregunta(nan)riba tereno <strong>di</strong> salú den census<strong>di</strong> CBS <strong>di</strong> 2011.De<strong>pa</strong>rtamento <strong>di</strong> EPI a hanja esosten i ka<strong>pa</strong>sidat nesesario <strong>pa</strong>por kumpli ku su trabou.BBZ tin e ka<strong>pa</strong>sidat <strong>pa</strong> por hasi etrabou delinea dentro <strong>di</strong>ministerio GMN <strong>pa</strong> por figamaneho <strong>pa</strong> futuroPersonal a ser tuma den servisio<strong>pa</strong> por yuda eherse labor nabienestar <strong>di</strong> <strong>pa</strong>isInvershon(nan) a ser hasi <strong>pa</strong>Aspektonanpresupuestario*Begrotingsposten187100 4334 /4337 / 4338 / 4379187005 4332-4334/ -4337/ 4338/ 4339 / -4377/4379 / 4468187101 4332 /4334 / 4337 / 4379187005 4468118
Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesifikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)<strong>di</strong>gitalisa de<strong>pa</strong>rtamento EPI,BBZ i a yega na koperashon(online) ku profeshonalnan iinstanshanan <strong>di</strong> salúAspektonanpresupuestario*187101 4406Stimula i sosteneinvestigashon(nan)demografiko <strong>pa</strong> ture sektor(nan) den eministerio <strong>di</strong> GMNi yega na<strong>di</strong>gitalisashon basariba aporte i sosten<strong>di</strong> otro(nan)international i/ofregionaal1Investigashon <strong>pa</strong> sostené manehoKompilashon <strong>di</strong> informashon tokanteestado <strong>di</strong> salu <strong>di</strong> poblashon den sutotalidat i tambe spesífikamente ribahóbennan (JGZ)2011-2012Rapòrtnan <strong>di</strong> investigashon takonosi tambe <strong>pa</strong> pueblo i takumpli ku e maneho <strong>di</strong> gobiernoi nesesidat <strong>di</strong> pueblo (sifraaktual)Dossier elektróniko salú hubeniloperashonal.Buska sosten i yudansa <strong>di</strong>entidat(nan) internationalkonforme maneho <strong>di</strong> gobiernodentro <strong>di</strong> de<strong>pa</strong>rtamento <strong>di</strong>G&GZDato’s nan resien i lokual turluna/aña <strong>di</strong> noboTraining personalEhekushon programma <strong>di</strong>AwarenessFondonanregularANG. 100 000<strong>pa</strong> 4 anjaManeho <strong>di</strong> prevenshon <strong>di</strong>119
Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesifikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)malesa i redukshon <strong>di</strong> riesgo taaprobá i a kuminsá ser ehekutá.Aspektonanpresupuestario*Lei <strong>di</strong> salubridat publiko ta navigorLei (nan)ta na vigorPunto focal tainstala i operashonalconvenant/samenwerkingprotocol a ser firma konforme<strong>pa</strong>labrashonSinkronisá i <strong>di</strong>gitalisáinformashon/dato’s nanKompilashon <strong>di</strong> dato <strong>di</strong> estado <strong>di</strong>salú <strong>di</strong> poblashon a base2011-2014Adapta e plan <strong>di</strong> kombatimentu<strong>di</strong> desaster konforme esituashon aktual desaster takonosi serka tur aktor ioperashonal e ámtenar apuntá atraha su plan <strong>di</strong> akshonkonforme e proyekto “SaluPromé”Training <strong>pa</strong> personalUSONA total120
Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)regular.(JGZ)Akshonnan spesifikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)Aspektonanpresupuestario*ANG. 2 060 000,-Desaroyá maneho <strong>pa</strong> prevenshon iredukshon <strong>di</strong> menasanan <strong>pa</strong> salú(JGZ)2011Fondo regularIntrodukshon <strong>di</strong> lei(nan) <strong>di</strong>salubridat publiko2011Instalashon <strong>di</strong> un punto fokal <strong>pa</strong> IHR20112 Introdusí lei <strong>pa</strong>ketebasikoPre<strong>pa</strong>rashon <strong>pa</strong> i kombatimentu <strong>di</strong><strong>di</strong>saster (ESF-6)1 Restrukturashon <strong>di</strong> kuido <strong>di</strong> salu dor<strong>di</strong> desaroya un maneho i sistema <strong>di</strong>kontrol trans<strong>pa</strong>renteYega na un kadena <strong>di</strong> kuido integral20112011-20122012-2013Nota maneho integral <strong>di</strong> kuidota aprobá.Dunadónan <strong>di</strong> kuido tafunkshona a base <strong>di</strong> un sirkuitosera (samenhang ensamenwerking)187005 4468Un sistema nobo <strong>di</strong> tarifa tainstalá.Desaroyá un struktura <strong>di</strong>finansiamentu nobo (NBG)2011E <strong>pa</strong>ketenan <strong>di</strong> <strong>di</strong>ferenteasegurado <strong>di</strong> kuido ta adapta na121
Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesifikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)otroAspektonanpresupuestario*Integrashon SVB-BZV (Finalisáproyekto Hercure i adaptashon <strong>di</strong> lei)2011-20123 Seguro generalkontra malesa1 Integrashon SVB i BZV. Fondonan takeda integra i <strong>pa</strong>kete adapta.2011Kambio <strong>di</strong> nòmber <strong>di</strong> SVB.Pakete <strong>di</strong> malesa <strong>di</strong>seguradonan <strong>di</strong> kuidosynchronisa.187005 4468Legislashon introdukshon segurogeneral2011Lei seguro general aproba.4 Reme<strong>di</strong>nan <strong>pa</strong>gabel 1 Introdukshon GVSReaktiva komishon kuido <strong>di</strong> HIV20112011GVS ta operashonalPreisnan <strong>di</strong> (sierto) reme<strong>di</strong> akeda adaptá187005 4468187101 4406Kontinuashon <strong>di</strong> koperashon kuentidat (nan) international <strong>pa</strong> kuposibilidat <strong>pa</strong> importá reme<strong>di</strong>generiko.2011Desishon tokante importashon<strong>di</strong> reme<strong>di</strong> generiko ta konosi.Implementashon <strong>di</strong> desishonRapòrt <strong>di</strong> investigashon tapresenta.122
Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesifikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)Aspektonanpresupuestario*20115 Desaroya proseduratrans<strong>pa</strong>rente <strong>di</strong>keho i sistema <strong>di</strong>kontrolOnderzoek normkosten apothekers(ONA)3 Implementa lei zorginstellingenReforsa i sentralisa sistema <strong>di</strong> hasikeho dentro <strong>di</strong> ministerio GMN2011-20122011-2012Institutonan <strong>di</strong> kuido tin unsistema <strong>di</strong> keho instalá.Sistema <strong>di</strong> registrashonoutomatisa ta in placeTin un unit <strong>di</strong> keho denministerio.187005 4468187101 44066 Mantene kontrolriba kalidat <strong>di</strong>alimentashon1 Promové higiena den establesimentuku ta produsi/bende kumindaYega na pèrmit(nan) <strong>pa</strong> toko,supermerkado, restorant, snack,<strong>pa</strong>naderia etc.Adaptá suma(nan) <strong>di</strong> sanshon <strong>pa</strong>establesimentu(nan)2011-20142011-2012<strong>Programa</strong> <strong>di</strong> konsientisashondesaroya i implementa.Entidat/establesimentu (nan) tasigui i mantené regla iprocedura deskribíUn pueblo mihó eduká ikonsientisáEstablesimentonan kontroláregular187101 4373 /4378 / 4406 / 4468Publiká informashon <strong>di</strong> kontròl na2011Kurso duna na foodhandlers123
Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesifikopueblo <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> riba website, denme<strong>di</strong>o(nan) <strong>di</strong> komunikashonKontrolá higiena denestablesimentonanTempuproyektá2011-2014In<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)Sistema <strong>di</strong> HACCP introdusiKontrol regularAspektonanpresupuestario*Kurso <strong>pa</strong> foodhandlers2011-20127 Stimula i sosteneinitiativa priva <strong>pa</strong>yega na hospitalnobo8 Yuda buskasolushon <strong>pa</strong>problema <strong>di</strong>instanshanan denkuidoIntrodusí sistema <strong>di</strong> HACCP1 Finalisa businesscase.Hasi ehersisio iinvestigashon/informashon <strong>pa</strong>pre<strong>pa</strong>rá tereno <strong>di</strong> konstrukshon <strong>di</strong>hospital noboHasi destaho públiko <strong>pa</strong> skohe grupoenkarga ku ehekushon <strong>di</strong> ebusinesscase <strong>pa</strong> yega na hospital1 Hasi investigashon <strong>di</strong> gastonan real<strong>di</strong> instanshanan <strong>di</strong> kuido.Adaptashon <strong>di</strong> tarifa (uniformidat)Sera zorgcontracten basa ribeprodukto segun nesesidat establese i201220112011-201220112011-20142011-2014Businesscase ta presentáDestaho públiko a tuma lugaDesaroyado <strong>di</strong> hospital nobo takonosíResultado <strong>di</strong> investigashon takonosíZorgcontract ta firma i ta worduadapta tur anja <strong>di</strong> noboMekanismo <strong>di</strong> kontrol establesePlan aproba i ehekuta187801 4379187005 4468187101 4406124
Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesifikosegun kostonan real.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)Aspektonanpresupuestario*Sektor: ServisioVeterinario1 Mantene kontrolriba kalidat <strong>di</strong>alimentashonPlan nashonal <strong>di</strong> vestiging me<strong>di</strong>scheberoepsbeoefenaars izorginstellingen1 Implementa organiek trajekt VDIntrodukshon <strong>di</strong> un maneho ribatereno <strong>di</strong> salubridat veterinario(veterinaire volksgezondheid)201120112011Rapport organiek trajekt VD taoperashonalNota <strong>di</strong> maneho salubridatveterinario ta aproba.Leinan ta aprobaHasi pre<strong>pa</strong>rashon(nan) <strong>pa</strong> modernisáleinan veterinarioMiembresia <strong>di</strong> organisashonnaninternashonal2011-20132011-2013Miembresia <strong>di</strong> organisashoninternashonalPartisi<strong>pa</strong>shon na konferensha,workshop i training<strong>Programa</strong> ta den ehekushonANG. 50 000,-fondonan regularDesaroyá i ehekutá programa <strong>di</strong>prevenshon i kontrol <strong>di</strong> malesanan <strong>di</strong>bestia i <strong>di</strong> zoönoses:2011-2012125
Nr.MetaSektor:Agrikultura,Naturalesa i Me<strong>di</strong>oAmbiente1 Agrikultura i Peska:Stimulá Agrikultura,krio <strong>di</strong> bestia ypeska - kumétodonanmoderno –bon <strong>pa</strong> salú y me<strong>di</strong>oambientePrioridat1-3 (1 =haltu)2Akshonnan spesifiko1.Agrikultura:a. investigá métodonan alternatívo<strong>pa</strong> ku plantashonTempuproyektá2011-20142011-20122011-2013In<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)Implementashon <strong>di</strong> e plannanrekomenda den einvestigashonnanhasi i aprobashon <strong>di</strong> e leinanrekeríAspektonanpresupuestario1b. investigá e posibilidadnan <strong>pa</strong>engrandesé e merkado <strong>di</strong>produktonan agríkola2011-2014Projekto(nan) a ser implementa iehekuta.2c. aprobashon <strong>di</strong> e lei “Fitosanitario”2011-2012Projekto(nan) moderno a serimplementa i ehekuta1d. aprobashon <strong>di</strong> e lei kontra plaga“Bestrij<strong>di</strong>ngsmiddelenwet”2011-20121e. Bin ku inisiativa (nan) moderno2011-126
Nr.MetaPrioridat1-3 (1 =haltu)Akshonnan spesifiko<strong>pa</strong> nos agrikultor(nan)Tempuproyektá2014In<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)Aspektonanpresupuestario2. Peska:a. optimalisá e servisionan <strong>pa</strong> kupeskería i duna initiativa(nan)nobo/moderno2 Awa:Konservashon ymaneho <strong>di</strong> awaPlayanan: Traha i implentá un plan <strong>di</strong>mantenimiento <strong>di</strong> nosplayanan20112011Damnan a wòrdu drechaPlaya(nan) a wòrdu drechaDrecha i mantené turplaya(nan) den kuadro <strong>di</strong> edesaster <strong>di</strong> “Thomas”<strong>pa</strong> yegana garantisá playa (nan) den emiho estado bek.Mantenshon <strong>di</strong> playa(nan) <strong>di</strong>e forma regular tur anja <strong>di</strong>nobo2011-20142011-2014Awa dushi: implementá un plan <strong>pa</strong>maneja nos awanan dushi127
Nr.MetaPrioridat1-3 (1 =haltu)Akshonnan spesifikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)Aspektonanpresupuestario3 Naturalesa i Me<strong>di</strong>oAmbiente:su protekshon,kòntrol ikonsientisashon1drecha i mantené einfrastructura <strong>di</strong> nos damnanÁreanan <strong>di</strong> konservashon: Identifiká areanan <strong>di</strong>konservashon <strong>di</strong> nosnaturalesa2011-20132011-20142stipulá i implementá unkuadro <strong>di</strong> manejo <strong>pa</strong>protekshon <strong>di</strong> naturalesa2011-20131Stipulá un plan de manejo <strong>pa</strong>ku nos costanan (=“CoastalZone Management Plan”2011-2014Konsientisashon i edukashon: stimulá programananedukativo <strong>pa</strong> ku naturalesa iamplia kontakto ku NGO’slokal i internashonal <strong>pa</strong> kunan aporte den es<strong>aki</strong>128
Nr. MetaPrioridat1-3 (1 =haltu)5 Sushi, limpiesa yreciclaje 112Akshonnan spesifikoSushi ilegal i Limpiesa en general: inventarisá i kwalifiká ekantidad i tipo <strong>di</strong> sushi ilegal ehersé un plan <strong>di</strong> akshon <strong>di</strong>limpiesa en general implementá instrumentunanlegal <strong>pa</strong> hasi esnan ku no takumpli ku e reglanan vigenteresponsabel <strong>pa</strong> ku es<strong>aki</strong>.Tempuproyektá2011-20142011-20142011-2012In<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)60% <strong>di</strong> lokalidadnan lo mester talimpiEsnan responsabel ta kumpliAspektonanpresupuestario11Reciclaje y re-uso: promové re-uso de enboltura<strong>di</strong>produktonan promové uso i depositáproduktonan <strong>pa</strong> resiklajeselektá na instansianankonserní201120111Konsientisashon Informá, eduká i konsientisáe poblashon20111Lei(nan)2011-2014129
Nr.Meta6 Sociale EconomischeInisiatief (SEIgelden)Prioridat1-3 (1 = Akshonnan spesifikohaltu)1 Projecten (zie lijst)TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)Aspektonanpresupuestario130
4.7. MINISTERIO DI DESAROYO SOSHAL, BIENESTAR I TRABOU4.7.1. Tareanan <strong>di</strong> Ministerio <strong>di</strong> Desaroyo Sosial, Labor i BienestarMinisterio <strong>di</strong> Desaroyo Sosial, Labor i Bienestar ta un Ministerio klave <strong>pa</strong> logra desaroyá<strong>Kòrsou</strong> na un manera balansa i duradero.E vishon <strong>di</strong> e Ministerio ta ku kada hende tin un balor gran<strong>di</strong> i ku kada un tin e posibilidat iresponsabilidat <strong>pa</strong> desaroyá su mes na un manera optimal den famia i komunidat i kontribuína bienestar <strong>di</strong> otro i <strong>di</strong> komunidat. E mishon ta ku tur hende ta kombibí, eduká i hañaformashon den un ambiente <strong>di</strong> biba, ku ta stimulá, kaminda e por siña i traha den harmonía,ku ta seif i salú, <strong>di</strong>rigí riba kombibensia responsabel i duradero teniendo kuenta kuderechonan humano i derechonan <strong>di</strong> mucha. Pa es<strong>aki</strong> lo traha na un manera kor<strong>di</strong>ná,kreando es<strong>pa</strong>sio <strong>pa</strong> <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon i responsabilidatnan <strong>di</strong> siudadano, empresa i institutonan.<strong>Gobièrnu</strong> lo hiba un maneho <strong>di</strong>rigí riba <strong>di</strong>sminuí desigualdat soshal i atraso. E maneho tapone desaroyo <strong>di</strong> e pueblo promé, aksentuando famianan i bario komo núkleo <strong>di</strong> desaroyo,ku atenshon <strong>pa</strong> gruponan ku nesesidat speshal den nos komunidat (muchanan, gran<strong>di</strong>nan,personanan ku un hèn<strong>di</strong>kèp). Lo responsabilisá i guia e desaroyo soshal dor <strong>di</strong> mi<strong>di</strong> nivel <strong>di</strong>desaroyo sistemátikamente ku e meta <strong>pa</strong> alkansá por lo ménos un nivel akseptabel <strong>di</strong> kalidat<strong>di</strong> bida. Establesé e prinsipio ku ta traha <strong>pa</strong> por kuida famia. Desaroyo sosial i bienestar tarekerí <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon aktivo <strong>di</strong> tur gremio den nos komunidat.Den kuadro <strong>di</strong> desaroyo duradero, e Ministerio <strong>di</strong> Desaroyo Sosial, Labor i Bienestar takomprometé su mes <strong>pa</strong> traha na un manera integral i balansa huntu ku tur otro ministerio <strong>pa</strong>empoderá famia, bario i gruponan ku nesesidat speshal.Ministerio <strong>di</strong> Desaroyo Sosial, Labor i Bienestar tin komo tarea <strong>pa</strong> kontrarestá e deteriorososial, guia i sostené den kasonan kaminda tin situashonnan <strong>di</strong> riesgo, i prevení <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong>informashon i formashon, <strong>pa</strong> asina garantisá <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon <strong>di</strong> kada suidadano dene<strong>di</strong>fikashon i fortifikashon <strong>di</strong> institushonnan manera famia, bario, skol i organisashonnansosial.<strong>Gobièrnu</strong> ta hiba un maneho basá riba derecho <strong>di</strong> trabou <strong>pa</strong> un i tur.Tur hende ku por trahatin ku traha tambe. Lo krea insentivo <strong>pa</strong> duna kada suidadano oportunidat <strong>pa</strong> desaroyá sumes i promové mobilisashon i <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon laboral. Trahadó lokal tin e promé opshon <strong>pa</strong>trabou promé ku aserka trahadó for <strong>di</strong> ekstranhero. E Ministerio ta boga <strong>pa</strong> relashon isituashon/sirkunstansia <strong>di</strong> trabou ku ta kuadra ku normanan internashonal i ku ta aportá nahustisia sosial i oumentá sentido <strong>di</strong> bienestar. Lo duna <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon real na <strong>pa</strong>rtnernansosial <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> Dialogo Sosial Tri<strong>pa</strong>rtit, konforme rekomendashonnan <strong>di</strong> ILO, <strong>pa</strong> loke tatrata maneho soshal i laboral, mientras lo konsultá tambe gremionan <strong>di</strong> interés den noskomunidat, den kuadro <strong>di</strong> maneho i tópikonan spesífiko, relashoná ku desaroyo sosial ibienestar.131
4.7.2. Puntonan <strong>di</strong> enfokeLanta punto(nan) <strong>di</strong> koor<strong>di</strong>nashon kaminda trabounan <strong>pa</strong> e sektor ta wòrdu hasí <strong>pa</strong> portin bista riba kalidatTene konferenshanan anual ku stakeholders <strong>pa</strong> interkambia informashon, konosementu,eksperensia ku métodonan <strong>di</strong> traha, intervenshon i manehoKumpli ku obligashonnan <strong>di</strong> tratadonan internashonal, inkluso kambia leinan òf trahaleinan nobo <strong>pa</strong> nan kuadra ku e tratadonan i monitoria nanHasi investigashon bou <strong>di</strong> tur grupo vulnerabel den komunidat, entre otro hóben, famia,hendenan desabilitá, hendenan <strong>di</strong> edat, víktimanan, personanan ku problemananmúltiple i a<strong>di</strong>ktonan i traha riba programanan <strong>pa</strong> solushon i implementashon.Restrukturashon <strong>di</strong> Sektornan den BusinessplanKonforme e Landsverordening Ambtelijke Bestuurlijke Organisatie Land Curacao (LABO),e Ministerio lo mester wòrdu <strong>pa</strong>rti den tres sektor. Sinembargo den e Sosiaal Statuut tastipulá ku lo plaats hende konforme e Businessplan. Den e Businessplan tin dos sektor lokualta enserá un inkonsistensia entre e dos dokumentonan. Raad van Ministers a tuma edesishon riba 5 <strong>di</strong> yanüari 2011 <strong>pa</strong> pi<strong>di</strong> konseho huri<strong>di</strong>ko i finasiero riba un proposishonadaptá e businessplan <strong>di</strong> ministerio <strong>di</strong> SOAW konforme LABO, pero manteniendo synergiaku e otro businessplannan i teniendo kuenta ku Sociaal Statuut i tambe e proseso <strong>di</strong> konsultaden CGOA.4.7.3. Sektor Desaroyo SosialE sektor <strong>aki</strong> lo pone desaroyo <strong>di</strong> pueblo na promé lugá, aksentuando bario komo núkleo <strong>di</strong>desaroyo. E sektor <strong>aki</strong> lo traha riba trabou ku lo mester resultá na <strong>di</strong>sminuí desigualdatsosial i atraso. Mester krea koheshon i harmonia entre e gruponan <strong>di</strong> pueblo. Na un formaintegral lo mester desaroyá organisashon i <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon den bario i krea kon<strong>di</strong>shonorganisatorio <strong>pa</strong> habitante <strong>di</strong> bario por haña informashon i sosten, ku ta kumpli ku enesesidat <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon i demokrasia. E sektor <strong>aki</strong> lo sòru <strong>pa</strong> trese kooperashon entre e<strong>di</strong>ferente ministerio <strong>pa</strong> desaroyá bario riba <strong>di</strong>ferente aspekto i tambe traha riba unkonekshon ku desaroyo ekonómiko. Lo traha riba un maneho <strong>pa</strong> migrashon i integrashonmientras lo duna aporte na logra e Metanan <strong>di</strong> Milenio. Lo responsabilisá i guia e desaroyososhal dor <strong>di</strong> mi<strong>di</strong> nivel <strong>di</strong> desaroyo sistemátikamente ku e meta <strong>pa</strong> alkansá por lo ménos unnivel akseptabel <strong>di</strong> kalidat <strong>di</strong> bida.4.7.4. Sektor Famia & HubentutPa e sektor <strong>aki</strong> e maneho integral <strong>pa</strong> famia i hubentut lo garantisá ku sosten i guia <strong>pa</strong> ehóben ta sufisiente efektivo <strong>pa</strong> e por bira un hende konsiente i responsabel <strong>pa</strong> su komunidati <strong>pa</strong> otro hende. E sektor <strong>aki</strong> lo aksentuá Famia komo núkleo <strong>di</strong> desaroyo, kaminda ta pone ebase esensial <strong>di</strong> e hende su ser. Pa e sektor <strong>aki</strong> e Tratadonan Internashonal <strong>pa</strong> derecho <strong>di</strong>mucha, <strong>pa</strong> derecho humano i <strong>pa</strong> hende muhé ta forma e base. E sektor ta <strong>di</strong>rigí su mes ribaalgun punto spesífiko <strong>pa</strong> logra e meta <strong>di</strong> empoderá i yuda famia i hóbennan i gruponan kunesesidat speshal logra e desaroyo <strong>di</strong> mas haltu posibel.132
Pa por traha maneho <strong>di</strong>rigí e sektor ta hasi investigashon bou <strong>di</strong> su gruponan <strong>di</strong> enfoke(famia, hóbennan, gran<strong>di</strong>nan, hendenan ku hèn<strong>di</strong>kèp), <strong>pa</strong> sa kiko ta biba den komunidat i<strong>pa</strong> por determiná e nesesidatnan. Pa baha desempleo bou <strong>di</strong> hóbennan ta hasi uzo entre otro<strong>di</strong> e Lei Formashon Sosial Obligatorio. Pa hóbennan ku tin problemanan sosial – emoshonallo implementá e lei <strong>di</strong> Kuido <strong>pa</strong> Hóben i den e mesun kuadro lo implementá e programapreventivo Akshon Positivo <strong>pa</strong> evitá ku faktor <strong>di</strong> riesgo den ambiente <strong>di</strong> e mucha i hóbennanta okashoná ku nan ta bai manifestá problemanan <strong>di</strong> kondukta. E sektor ta bai traha huntuku otro ministerionan <strong>pa</strong> yega na un protekshon hu<strong>di</strong>sial inkluso kuido residensial kamindaesei ta nesesario. Pa e famianan den nos komunidat lo krea posibilidat <strong>pa</strong> fortifiká nan <strong>pa</strong>nan desaroyá nan ka<strong>pa</strong>sidatnan <strong>pa</strong> nan por tin un mihó futuro, i sosten <strong>pa</strong> mayornan i enespesial mayornan hóben den edukashon <strong>di</strong> nan yunan ta haña debido atenshon den eperiodo <strong>di</strong> gobernashon <strong>aki</strong>.4.7.5. Sektor LaborE sektor <strong>aki</strong> lo hiba un maneho ku ta rekonosé e derechi riba labor komo nesesidat básiko. Emeta ta <strong>pa</strong> tur hende ku por traha ta traha. Krea aktividat i insentivonan <strong>pa</strong> stimulá kuempleadonan por sigui desaroyá optimalmente i <strong>pa</strong> promové mobilidat riba merkadolaboral. Promové sinkronisashon <strong>di</strong> nesesidatnan <strong>di</strong> merkado laboral. Promové aktivamentei <strong>pa</strong> lei ku dunadónan <strong>di</strong> trabou mester hasi uso optimalmente <strong>di</strong> trahadónan lokal promé kubuska trahadó <strong>di</strong> afó. Promové sinkronisashon <strong>di</strong> nesesidatnan <strong>di</strong> merkado laboral kuenseñansa profeshonal. E sektor lo reforsá leinan ku ta protehá derechinan de trahadónanriba merkado laboral. E sektor lo sòru <strong>pa</strong> realisá un aserkamentu tri<strong>pa</strong>rtit den asuntunanlaboral konforme resolushonnan Tratado Internashonal <strong>pa</strong> Labor (ILO).133
Nr. Meta SímboloSektor:DesaroyoSoshal1. Disminuídesigualdati retrasososhalPrioridat1-3(1= haltu)Akshonnan spesífiko1 Hiba un maneho <strong>di</strong>rigíriba <strong>di</strong>sminuí edesigualdat <strong>di</strong> entradaden nos komunidat Hiba un maneho <strong>di</strong>rigíriba kombatí atraso ipobresa Instituí un monitor <strong>di</strong>pobresaTempuproyektá(ki aña)201120122014In<strong>di</strong>kadó- Tin un monitor <strong>di</strong>pobresa.- Oumento <strong>di</strong> 5% <strong>di</strong>siudadano ku ta<strong>pa</strong>rtisipá na aktividatnan<strong>di</strong> formashon iedukashon permanenteAspektonanpresupuestarioTotal: 278.726.395148.218.0002. Aksentuando bariokomonúkleo <strong>di</strong>desaroyo.1 Hiba un maneho <strong>di</strong>rigíriba hasi bario núkleo <strong>di</strong>desaroyo Organisá reunionnan i<strong>di</strong>álogo ku habitantenanriba tópikonan <strong>di</strong> bario2011(start)2011 (2)2012 (3)2013 (5)2014 (5)- 6 Kasnan <strong>di</strong> bario a kedaintrodusí den <strong>di</strong>ferenteregion <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>.- 15 bario ta eksperimentáku e konsepto “konseho<strong>di</strong> bario.6.434.660134
Nr. Meta Símbolo3. Desaroyá iformulámanehogeneralsosial,bienestar ilaboralPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)1 Desaroyá maneho riba<strong>di</strong>ferente áreanan <strong>di</strong>maneho Desaroyá un kuadro <strong>di</strong>maneho Desaroyá maneho kupresentá den goberná ikomunidatTempuproyektá(ki aña)2011 – 20142011 (trahariba maneho)2012(ehekuta)2013(ehekuta)2014(ehkuta)In<strong>di</strong>kadó- 7 nota <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong> plan<strong>di</strong> akshon <strong>di</strong>rigí riba; Desaroyo integral<strong>di</strong> bario Pobresa Género Personanan kudesabilidat Gran<strong>di</strong>nan(terseredat) Sivismo i<strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon Hustisia sosial iresosialisashonAspektonanpresupuestario5.177.8354. Partisi<strong>pa</strong>shonaktivoden identifikashonisolushonnan<strong>pa</strong> eproblemanan<strong>di</strong> ebario1 Introdusí e instrumento<strong>di</strong> demokrasia<strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>tivoaktivamente denbarionan <strong>pa</strong> asina logra<strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon aktivo. Sigui ku e monitor iprofil <strong>di</strong> bario komoinstrumentonan <strong>di</strong>maneho <strong>di</strong>rigí ribaidentifiká problemananden nos barionan2011 – 2014 - Lanta 1 akademia <strong>di</strong>bario- Tres monitor <strong>di</strong> barioanual- 65 Profil <strong>di</strong> bario- 1 Nota enkuanto subikalidat <strong>di</strong> bida den bario43.770.500Sei project135
Nr. Meta SímboloPrioridat1-3(1= haltu)Akshonnan spesífikoKontinuashon <strong>di</strong> einvestigashon monitor<strong>di</strong> bario i profil <strong>di</strong> barioDiseñá maneho <strong>pa</strong> subikalidat <strong>di</strong> bida den barioTempuproyektá(ki aña)In<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario5. Reorientashon<strong>di</strong>ofisinanan<strong>di</strong> Ban BarioBek <strong>pa</strong>hunga <strong>pa</strong>pelmas aktivokomokor<strong>di</strong>nadó<strong>di</strong> desaroyoden bario6. Konseho <strong>di</strong>Bario komokonseptointegral <strong>pa</strong>demokrasia<strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>tivolokal1 Wak punto 2 2014 - Satisfakshon <strong>di</strong>habitantenan den 5barionan in<strong>di</strong>ká a subi1 Introdusí e sistema <strong>di</strong>konseho <strong>di</strong> bario2012 - Sektornan <strong>di</strong> desaroyososhal, deporte iplanifikashon urbano tin1 maneho interaktivo kubario ku ta worduimplementá i mi<strong>di</strong>2.366.610Es<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto3136
Nr. Meta Símbolo7. Maneho <strong>di</strong>gran<strong>di</strong>nan(terseredat):Perkurá <strong>pa</strong>un nivelakseptabel<strong>di</strong> kuido <strong>pa</strong>gran<strong>di</strong>nantantu deninstitutonankomo nakasPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)2 Ankra normanan <strong>di</strong>kalidat <strong>di</strong> kuido sosialden lei (normanan ku tatrata bibienda, personali kuido responsabel) Desaroyá i implementáManeho <strong>pa</strong> Kadena <strong>di</strong>Kuido sosial huntu ku eotro ministerionan Standar<strong>di</strong>sá <strong>di</strong>agnóstikoi intake Inbertí mas den kuidoden instituto i kuidoprofeshonal <strong>pa</strong> tapre<strong>pa</strong>rá <strong>pa</strong>enbehesimentukresiente Lanta un órgano sentralku ta pèrkurá <strong>pa</strong><strong>di</strong>agnostiká, interná,referensia i alohamentu Introdusí lei i pèrmit <strong>pa</strong>kasnan <strong>di</strong> kuido tantu<strong>pa</strong>rtikular komosupsi<strong>di</strong>á dor <strong>di</strong> gobièrnuTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó(ki aña)2013 - 1 <strong>Programa</strong> <strong>pa</strong> regulakadena <strong>di</strong> kuido- Evaluashon anual <strong>di</strong> eprograma- <strong>Programa</strong> <strong>pa</strong> fortifikakuido <strong>di</strong> gran<strong>di</strong>nan nakas- Kriterio <strong>pa</strong> garantisakalidat <strong>di</strong> kuido sosial- Tin un registro I monitor<strong>pa</strong> kehoAspektonanpresupuestario13.986.000137
Nr. Meta Símbolo8. RestrukturáFondo <strong>di</strong>Penshun <strong>di</strong>Behes <strong>pa</strong>porgarantisá<strong>pa</strong>go <strong>di</strong>penshunPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)2 A base <strong>di</strong> e <strong>di</strong>ferenteinvestigashonnan ku awòrdu hasi, tuma undesishon kua eskohomester hasi(kapitaaldekkingsstelselòf omslagstelsel)Tempuproyektá(ki aña)2011In<strong>di</strong>kadó- Tin desishon tokante kuastelsel ta sigui ku n’e- Ta aplika un sistema kuta garantisa <strong>pa</strong>go <strong>di</strong>penshun a largo plaso.- Un desishon promé ku2012 tokante kua eskohomester hasi (kapitaaldekkingsstelselòf omslagstelsel)Actuarieel modelAspektonanpresupuestarioSei-project9. Intensifikákontròl riba<strong>pa</strong>go <strong>di</strong>prima <strong>di</strong>leinan <strong>di</strong>segurososhal.2 Lo intensiva I ampliakontròl riba <strong>pa</strong>go <strong>di</strong>leinan <strong>di</strong> seguro <strong>pa</strong> evitáku ta kita sèn for <strong>di</strong>trahadó pero ta keda sinentreg’é na SVB. Koperashon intensivoentre SVB i servisio <strong>di</strong>impuesto2013 - Un sistema <strong>di</strong> kontròl <strong>pa</strong><strong>pa</strong>go <strong>di</strong> prima <strong>di</strong> leinan<strong>di</strong> seguro soshalEs<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto5138
Nr. Meta Símbolo10. Stimuláformashonpersonal isíviko viakam<strong>pa</strong>nanan públiko.Prioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)1 <strong>Programa</strong> <strong>di</strong>konsientisashon ribabalor i konfiansa propio,sentido síviko Balor <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon Balor i funshonnan <strong>di</strong>famia Kuido <strong>di</strong> bienes komunLanta un unidat <strong>di</strong>(in)formashon públikoku ta inisiá i kor<strong>di</strong>nátrabounan <strong>di</strong> eprograma <strong>di</strong>konsientisashonhasiendo uso <strong>di</strong> turme<strong>di</strong>a..Tempuproyektá(ki aña)In<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario2011 - Lanta 1 kam<strong>pa</strong>na públiko Es<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto5139
Nr. Meta SímboloSektor:Famia &Hubentut.1. Sosten <strong>pa</strong>mayornan,spesialmente mamananhóben denedukashon<strong>di</strong> nanyunanTur mayor ispeshalmente<strong>di</strong> gruponanvulnerabel,tin akseso nasosten denedukashon <strong>di</strong>nan yunan.Es<strong>aki</strong> pordurantehenter eperiodo <strong>di</strong> orae yu nase tekuadolesensia.Prioridat1-3(1= haltu)Akshonnan spesífiko1 Hasi uzo <strong>di</strong>programanan <strong>pa</strong> sostenden edukashon(opvoe<strong>di</strong>ngsondersteuning) (evidence based) for<strong>di</strong> sosten pedagógikoleve te ku formanan maspisá manera Triple P(nivel 5), functionalfamily therapy (FFT) imultisystem therapy(MST).Tempuproyektá2012201220132014In<strong>di</strong>kadó- E kantidat <strong>di</strong> mayor/kuidadó ku ta <strong>pa</strong>rtisipá(ku éksito) naprogramanan <strong>di</strong> sostenden edukashon a subi- E kantidat <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>nteku stòp ku unprograma <strong>di</strong> sosten denedukashon promé kunan kaba a baha ku- E resultadonan i eprogramanan <strong>di</strong>formashon i yudansa tawordu registrá- E kantidat <strong>di</strong> kasonan kuproblemátika serio denbario a bahaAspektonanpresupuestarioTotal: 51.470.75012.154.400140
Nr. Meta SímboloPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)2 Formashon profeshonalspesífiko <strong>di</strong>rigí ribaformashon <strong>pa</strong> mayor hóbenku a kai for <strong>di</strong> sistema <strong>di</strong>edukashon2 Promoshon(struktural) <strong>di</strong>ekspertisio <strong>pa</strong>profeshonalnan ribatereno <strong>di</strong> sosten (denedukashon) Pre<strong>pa</strong>rá profeshonalnan riba nivel <strong>di</strong>HBO(+)/ Universidat<strong>pa</strong> bira ‘systeemtherapeut‘òf duna nankursonan spesialisáriba e tereno <strong>aki</strong>2 Bini ku un sistema <strong>di</strong>registrashon sentral <strong>pa</strong>registrashon <strong>di</strong>mayor/kuidadónan ku a<strong>pa</strong>rtisipá na programanan <strong>pa</strong>sosten den edukashonTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 - E Kantidat <strong>di</strong> mayornanku a <strong>pa</strong>rtisipá na kurso icharlanan <strong>di</strong> sostenedukativo a subi20132014- E kantidat <strong>di</strong> profeshonalnanku a sigui unkurso òf estu<strong>di</strong>o(systeemtherapie/TripleP/algu otro) ku éksito asubi2011 - E kantidat <strong>di</strong> inskripshon(registrá) na e Punto <strong>di</strong>Koor<strong>di</strong>nashon <strong>pa</strong> sostenden edukashon a subiAspektonanpresupuestarioEs<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto1Es<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto1Es<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto1141
Nr. Meta SímboloPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)2 Investigashon tokante enesesidat, alkanse iefektividat <strong>di</strong> programanan<strong>di</strong> sosten den edukashon(opvoe<strong>di</strong>ngsondersteuning)TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario2012 Es<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto12. Stimulá ifasilitáformashon iedukashonfor <strong>di</strong> nivelpre eskolarte kuadultonanku taaksesibelden turbario ku tadunaatenshon naformashonsoshal ipersonal1 Drecha kalidat <strong>di</strong> FormashonSosial Obligatorio (FSO)2014 - Kantidat <strong>di</strong> hóben denFSO ku ta progresá for<strong>di</strong> ora nan drenta te nafinala subi- Kantidat <strong>di</strong> hóbennan kuta kaba ku FSO ku éksitoi ku ta mihó pre<strong>pa</strong>rá <strong>pa</strong>asumí responsabilidat <strong>di</strong>trabou ta subi6.000.000142
Nr. Meta SímboloPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)1 Intensivá e programa <strong>di</strong>kuido sosial-emoshonal denFSO i krea posibilidat <strong>di</strong>kuido mas avansá i sostendespues ku nan kaba etrayektonan, <strong>di</strong>rigí riba egrupo <strong>di</strong> enfoke (mira Metanr. 6. tambe);TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2014 - Kantidat <strong>di</strong> hóbennan kuta risibí kuido sosialemoshonali ku p’esei talogra kaba FSO ku éksitoa subiAspektonanpresupuestarioEs<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto212Plan <strong>di</strong> akshon <strong>di</strong>rigí ribaedukashon i formashonkontinuo(life longlearning) <strong>pa</strong> kada fase <strong>di</strong>bida.Dirigí riba desaroyogeneral <strong>di</strong> sivismo,formashon sosialkulturalkonosemen-tu <strong>di</strong>nos historia i <strong>di</strong> nosante<strong>pa</strong>sadonan. Es<strong>aki</strong>den kopera-shon kuMinisterio <strong>di</strong> Edukashon.20122013- Plan <strong>di</strong> edukashon iformashon kontinuo ribanivel <strong>di</strong> bario.- Kuríkulo <strong>pa</strong> edukashon iformashon kontinuo.Es<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto2143
Nr. Meta SímboloPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)2 Duna treinen na guiadónan<strong>di</strong> práktika <strong>pa</strong> traha ku egrupo <strong>di</strong> enfoke; kreaprogramanan <strong>di</strong> treinen ikrea infrastruktura sosial <strong>pa</strong>empresario den regionnan ibarionan den koperashon kue programa <strong>di</strong> InisiativaSosial Ekonómiko (SEI);TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 - Kantidat <strong>di</strong> inisiativananpropio in<strong>di</strong>vidual òf dengrupo <strong>pa</strong> start kuempresanan chikí denregionnan i barionan asubiAspektonanpresupuestarioEs<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto22 Optimalisá organisashon,maneho i infrastruktura <strong>di</strong> eprograma <strong>di</strong> FormashonSosial Obligatorio 4 i habriposibilidat <strong>pa</strong> adulto mayorku 25 aña por sigui kursonan<strong>aki</strong> i otro kursonan2012 - Kantidat <strong>di</strong> organisashonnan<strong>di</strong> FSO ku tafunshoná riba nivel asubi kuEs<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto24 Organisashonnan ku ta ehekutá programanan <strong>di</strong> formashon <strong>di</strong>rigí riba e grupo <strong>di</strong> enfoke ta koperá mas ku otro i ta traha huntu; introdusí ‘maneho <strong>di</strong> prestashon’ ku ta enserá ku e proseso <strong>di</strong>manehá e organisashon ta a base <strong>di</strong> stipulashon sistemátiko <strong>di</strong> bo mishon, strategia i metanan i tradusí nan <strong>pa</strong> kada nivel <strong>di</strong> e organisashon i mi<strong>di</strong> nan segun faktornan <strong>di</strong> éksito krítiko, loke ta in<strong>di</strong>kábo prestashonnan <strong>pa</strong> despues tuma akshon <strong>pa</strong> drecha funshonamentu <strong>di</strong> bo organisashon; introdusí: èksamen sentral, sistema <strong>di</strong> portafolio, i trahadónan sosial pedagógiko; drecha e sistema <strong>di</strong>intake, kalifikashon <strong>di</strong> bo guiadónan <strong>di</strong> trayekto i <strong>di</strong> dosentenan; desaroyá un maneho <strong>di</strong> i<strong>di</strong>oma144
Nr. Meta Símbolo3. Fortifikáinstitushonnan iorganisashonnan <strong>pa</strong>protekshon<strong>di</strong>derechinan<strong>di</strong> hubentutPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)1 Implementá Plan <strong>di</strong>Komunikashon <strong>pa</strong> DerechoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó<strong>di</strong> Mucha <strong>pa</strong> tres aña 5 2013 - Na fin <strong>di</strong> e <strong>di</strong> tres aña40% <strong>di</strong> e 5 gruponan <strong>di</strong>enfoke ta haña ederechonan <strong>di</strong> muchaimportante2 Den koperashon ku UNAevaluá leinan <strong>di</strong> Curaçao sinan ta kuadra ku kontenido<strong>di</strong> e Tratado Internashonal <strong>di</strong>Derecho <strong>di</strong> Mucha (TIDM) ikaminda ta nesesario hasi ekambio <strong>pa</strong> leinan kuadra kue tratado1 Kumpli ku erekomendashonnan hasí dor<strong>di</strong> Komité <strong>di</strong> Nashonnan Uní<strong>pa</strong> Derecho <strong>di</strong> Mucha2014 - Na 2014 tur lei <strong>di</strong>Curaçao ta kuadra ku eTIDM2012- - Kantidat <strong>di</strong> embarasohubenil a baha- Kantidat <strong>di</strong> hóben ku tauza droga i alkohòl abaha- Fasilidatnan <strong>pa</strong>Aspektonanpresupuestario6.154.400Es<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto3Es<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto35 E meta ta <strong>pa</strong> fortifiká <strong>di</strong>ferente grupo <strong>di</strong> enfoke (mucha, hóben, mayornan, maestronan i otro profeshonalnan ku ta traha ku mucha i hóben den nan konosementu <strong>di</strong> e kontenido <strong>di</strong> e TratadoInternashonal enkuanto Derecho <strong>di</strong> Mucha i <strong>pa</strong> nan aktua segun e espíritu <strong>di</strong> e tratado. Pa logra es<strong>aki</strong> e plan <strong>di</strong> komunikashon ta wòrdu re<strong>pa</strong>rtí over <strong>di</strong> plannan <strong>di</strong> implementashon <strong>pa</strong> tres aña.145
Nr. Meta SímboloPrioridat1-3(1= haltu)Akshonnan spesífiko2 Mehorá e sistema <strong>di</strong>akumulá dato, ku ta wòrduyená tur aña dor <strong>di</strong>stakeholders (GO’s i NGO’s).A base <strong>di</strong> es<strong>aki</strong> Ministerio <strong>di</strong>DSTB por sigui i influenshádesaroyonan den komunidatmihó. Tambe es<strong>aki</strong> ta hasitrahamentu <strong>di</strong> e reportahe <strong>di</strong>kada 5 aña mas fásil iefisiente.3 Stipulá e protokòl <strong>di</strong>implementashon <strong>di</strong>Supervishon Sostené(Handhavend Toezicht) <strong>pa</strong> eTratado <strong>di</strong> Derecho <strong>di</strong>Mucha i duna treinen na esupervisornan <strong>pa</strong> trahakuné.Tempuproyektá20112012In<strong>di</strong>kadómuchanan ku hèn<strong>di</strong>kèpfísiko a mehoráNa fin <strong>di</strong> 2011 e sistema <strong>di</strong>akumulá dato ta desaroyáNa 2012 e reportahe <strong>di</strong>kada 5 aña ta kla2012 Supervisornan ta entrená<strong>pa</strong> traha ku e protokòl <strong>di</strong>implementashonAspektonanpresupuestarioEs<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto3Es<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto3146
Nr. Meta SímboloPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)2 Mirando e importanshainmenso <strong>di</strong> kuido i desaroyotrem<strong>pa</strong>n <strong>pa</strong> futuro desaroyo<strong>di</strong> e hende den tur ámbito <strong>di</strong>su bida lo introdusí den turbario <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> skolnan <strong>di</strong>hunga kaminda tur muchapor akudí grátis i tambe naprogramanan <strong>pa</strong> formashondespues <strong>di</strong> skol <strong>pa</strong>muchanan ku ta lanta denun situashon <strong>di</strong> ménosrekurso i falta <strong>di</strong> sufisientestimulashon <strong>pa</strong> nandesaroyo2 Implementashon <strong>di</strong> eprograma Communities thatCare (CtC). A base <strong>di</strong> erapòrt Jeugdmonitor 3, uza eprograma preventivoPositive Action den tur skol<strong>pa</strong> traha riba e faktornan <strong>di</strong>riesgo ku ta rondoná emucha i hóben.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2010-2014 - Kantidat <strong>di</strong> mucha ku tawòrdu alohá bou <strong>di</strong>kuido profeshonal ora emayornan ta traha tasubi ku 15%- Kantidat <strong>di</strong> mayornan kupor bai traha <strong>pa</strong>sobranan por laga nan yu bou<strong>di</strong> kuido profeshonal tasubi ku 15%- 50% <strong>di</strong> tur mucha <strong>di</strong> tresaña ta atendé na skolnan<strong>di</strong> hunga den tur bario<strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>.2011-2014 Redukshon <strong>di</strong> e faktornan<strong>di</strong> riesgoAspektonanpresupuestarioEs<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto3Es<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto3147
Nr. Meta Símbolo4. Stimulá masfasilidatròntCuraçao <strong>pa</strong>aloháhóbennanku taaksesibel24/7 <strong>pa</strong>mucha <strong>di</strong>tur edat.Prioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)1 Hasi e investigashonMonitor <strong>di</strong> Hóben i Monitor<strong>di</strong> Famia <strong>pa</strong> por trahamaneho <strong>di</strong>rigí2 Drecha kalidat i amplia eprogramanan <strong>pa</strong>formashon despues <strong>di</strong>skol i den fakansi. Bini ku posibilidat <strong>di</strong>programanan <strong>pa</strong>formashon ku ta habrí24/7 <strong>pa</strong> mayornan ku tatraha warda <strong>pa</strong> evitá kuta laga muchanan atrassin guia ni kom<strong>pa</strong>ño.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 - Profil a base <strong>di</strong> senso iinvestigashon <strong>di</strong> esituashon aktual- Análisis i solushonnan <strong>di</strong>e formanan <strong>di</strong> eduká takla2013 Oumentá kantidat <strong>di</strong>yunan <strong>di</strong> mayornan ku tatraha warda i den fakansiku ta haña kuidoprofeshonalAspektonanpresupuestarioEs<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto3Sei project2 Subi e kompen-sashonfinansiero <strong>di</strong>ario(daggeld-vergoe<strong>di</strong>ng) <strong>pa</strong>inter-natnan eksistente abase <strong>di</strong> e produkto ku takumpli ku eksigensha iteniendo kuenta ku epresu-puesto <strong>di</strong> gobièrnu2012 Disminuí kantidat <strong>di</strong>hóbennan ku ta riba lista<strong>di</strong> espera7.300.000148
Nr. Meta SímboloPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu) Amplia e kantidat <strong>di</strong>lugánan <strong>di</strong>sponibel <strong>pa</strong>mucha i hóben den kadainternat2 Establesé mas fasilidatresidensial habrí-será <strong>pa</strong>mucha i hóbennan segun edossier eksistente 6 , kamindanan ta risibí trato sikológiko,sikiátriko i sosial 24/7 <strong>pa</strong>evitá ku hóbennan ta wòrduponé riba lista <strong>di</strong> espera kukonsekuensia ku nankomportashon por deteriorá1 Fasilidat residensial <strong>pa</strong> alohámucha i hóbennan densituashon <strong>di</strong> krísis 24 ora <strong>pa</strong><strong>di</strong>a, <strong>di</strong>ferensiá na edat kupor aka<strong>pa</strong>rá 10 mucha/hóben<strong>pa</strong>reuTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2013 - Oumentá kantidat <strong>di</strong>hóben ku ta wòrdu yudá- Disminuí kantidat <strong>di</strong>hóben ku ta riba lista <strong>di</strong>espera2014 Kantidat <strong>di</strong> hóben imuchanan den situashon<strong>di</strong> krísis ku a wòrdu aloháden e fasilidat ta subiAspektonanpresupuestario3.650.000365.0006 Na 2006 un dossier a wòrdu trahá <strong>pa</strong> establesé fasilidatnan residensial <strong>pa</strong> hóbennan ku ta kai bou <strong>di</strong> Formashon Sosial Obligatorio (FSO) segun e protokòl <strong>di</strong> FSO <strong>di</strong> 2005, ResidentieleVoorzieningen voor Sociale Vormingsplicht 2006. A base <strong>di</strong> e informashon den e dokumento <strong>aki</strong> por bini ku fasilidatnan residensial <strong>pa</strong> tur hóben ku tin mester <strong>di</strong> ayudo 24 ora <strong>pa</strong> <strong>di</strong>a.149
Nr. Meta Símbolo5. Desaroyásentronanden bariokomo sentro<strong>pa</strong> sosten iaktividat <strong>pa</strong>hóbennan imayornanriba<strong>di</strong>ferentetereno6. Inventarisá irestrukturátrabouPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)1 Bini ku proposishon <strong>di</strong> lei <strong>pa</strong>alargá kastigu <strong>pa</strong>mayornan/kuidadónan kumaltratá nan yunan tantufísikamente komomentalmente2 Perkurá <strong>pa</strong> mas treinen <strong>pa</strong> eprofeshonalnan ku ta trahaden internatnan i <strong>pa</strong> ekantidat <strong>di</strong> profeshonal tasufisienteMira Meta nr. 1, 2 i 6 <strong>di</strong>Sektor Desaroyo Soshal1 Traha un plan <strong>pa</strong> ekipáSentronan <strong>pa</strong> Famia iHubentutTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2013 - Disminuí kantidat <strong>di</strong>mucha i hóben ku tawòrdu maltratá- Disminuí kantidat <strong>di</strong>mayornan ku ta wòrduarestá <strong>pa</strong> maltrato <strong>di</strong> nanyunan2012 Kalidat <strong>di</strong> kuido den einternatnan dor <strong>di</strong>introdukshon <strong>di</strong> lei <strong>pa</strong>kuido <strong>di</strong> mucha ku takumpli ku leiinternashonal a drecha2011 Na 2011 un sentro taoperashonalNa 2012 dos sentro taAspektonanpresupuestario200.000200.0001000.000150
Nr. Meta Símbolososhal denbario <strong>di</strong>rigíriba famia ihubentutPrioridat1-3(1= haltu)Akshonnan spesífikoImplementá Sentronan <strong>pa</strong>Famia i Hubentut i1 Inventarisá trabou sosialden bario dor <strong>di</strong>:denominá bario i su frontera;inventarisá tur organisashonku ta traha trabou <strong>di</strong> baseden e barionan; sakontenido, <strong>di</strong>rekshon iefisiensia <strong>di</strong> kadaorganisashon; inventarisá eme<strong>di</strong>onan ku e organisashontin na su <strong>di</strong>sposishon <strong>pa</strong>ehersé trabou den bario <strong>pa</strong>famia i hubentut; sa kua ta estatus hurí<strong>di</strong>ko <strong>di</strong> eorganisashon.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóoperashonalNa 2013 3 sentro taoperashonal2011 - E plan <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong> por<strong>di</strong>rigí i por intervení i /òfintensivá esfuersonangubernamental <strong>pa</strong>mehorá kalidat <strong>di</strong> bida<strong>di</strong> famia i hubentut takla.50.000Aspektonanpresupuestario1 Investigá i restrukturáesfuersonan <strong>pa</strong> hasitrabounan den bario <strong>pa</strong>famia i hubentut mas efikas.2011 E rapòrt ta kla 50.000151
Nr. Meta SímboloPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)1 Instalashon <strong>di</strong> un Konseho<strong>di</strong> Bario den kua turstakeholder ta representá kuun sekretariado ku ta reportá<strong>di</strong>rektamente na Ministeratraves <strong>di</strong> e <strong>di</strong>rektor <strong>di</strong> esektor Famia i Hubentut <strong>di</strong>Ministerio DSTB.1 Huntu ku instalashon <strong>di</strong> eKonseho 7 un plan <strong>di</strong>komunikashon iinformashon fuerte i amplio<strong>di</strong>rigí riba empleadonan <strong>di</strong>institutonan gubernamental,organisashonnan ku ta trahaden bario i e suidadano mes.Pa logra e meta mester hasiuzo <strong>di</strong> tur me<strong>di</strong>o <strong>di</strong>komunikashon i promové<strong>di</strong>álogo den famianan iinstitutonanTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2012 E konseho <strong>di</strong> bario tafunshoná i ta dunainformashon i konseho naminister2013 E sentido <strong>di</strong> apresio ikomprenshon <strong>pa</strong>esfuersonan ku ta wòrduhasí dor <strong>di</strong> gobièrnu nabienestar general serkafamia i hubentut a subi50.00050.000Aspektonanpresupuestario7 Halsa komunikashon na un nivel haltu <strong>pa</strong> yega na optimalisashon <strong>di</strong> e esfuersonan. Es<strong>aki</strong> lo por atraves <strong>di</strong> instalashon <strong>di</strong> un Konseho <strong>di</strong> Bario similar na e “ Raad van Integraal Wijkbeleid “ ku alanta na aña 2002 pero ampliá ku mas entidat sosial. E Konseho mester sinkronisá esfuersonan <strong>di</strong> sosten <strong>pa</strong> ku nos barionan i harmonisá konosementu i dokumentashon152
Nr. Meta Símbolo7. Guia <strong>pa</strong> ehóben kuproblemanansosial/emoshonalPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)1 Pèrkurá <strong>pa</strong> e proposishon <strong>di</strong>lei <strong>pa</strong> Kuido <strong>di</strong> Hóben binina vigorTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 Lei <strong>pa</strong> Kuido <strong>di</strong> Hóben tana vigor2 Instalá ‘Konseho <strong>pa</strong> Famia’ 2012 Konseho <strong>pa</strong> Famia tainstalá1 Implementashon <strong>di</strong> un pilot<strong>pa</strong> yuda 250 hóben den eSentro <strong>pa</strong> Famia i Hubentut2012 Na fin <strong>di</strong> 2012 250 hóben awòrdu yudáAspektonanpresupuestario500.0002 Traha un Dekreto <strong>di</strong>Instalashon(Instellingsbesluit) <strong>pa</strong> eSentro <strong>pa</strong> Famia i Hubentut2 Inbertí den treinen <strong>di</strong>profeshonalnan2012 Skolnan, ofisinanan <strong>di</strong>konsulta, krèsh, iprogramanan <strong>pa</strong>formashon promé idespues <strong>di</strong> skol, ta ofreséayudo sosial for <strong>di</strong> meimei<strong>di</strong> 2011, koor<strong>di</strong>ná for <strong>di</strong> eSentro <strong>pa</strong> Famia iHubentut2013 E Sentro a pèrkurá <strong>pa</strong>drecha kalidat <strong>di</strong> kuidoresidensial, entre otro dor<strong>di</strong> promoshon <strong>di</strong>ekspertisio <strong>di</strong> trahadónan100.000153
Nr. Meta Símbolo8. Maneho<strong>di</strong>rigí ribagruponanvulnerabelAtenshonintensivo napersonananku mester <strong>di</strong>resosialisashon,reedukashon òfformashonpersonalPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)2 Establesé un Sistema <strong>di</strong>Registrashon <strong>di</strong> Hóben bou<strong>di</strong> supervishon <strong>di</strong> e Sentro<strong>pa</strong> Famia i Hubentut1 Guia <strong>di</strong> famia <strong>pa</strong> evitá kumuchanan ta lanta densituashonnan <strong>di</strong> rísikohaltu i ora es<strong>aki</strong> resultátòg tuma e me<strong>di</strong>dananapropiá <strong>pa</strong> defendé iprotehá e mucha. Bini ku kursonan <strong>di</strong>sosten edukashonal <strong>pa</strong>mayornan a trabes <strong>di</strong>sentronan <strong>pa</strong> Famia iHubentut. Inkorporá den Kasnan <strong>di</strong>bario un bentana spesial<strong>pa</strong> e mama hóben(denkuadro <strong>di</strong> ketenzorg). Introdusí sentronan <strong>di</strong>formashon iresosialisashonobligatorio.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 Tur hóben ku wòrdu <strong>di</strong>mèldu ta registrá2012201220122012- Kantidat <strong>di</strong> famia ku tasigui seshon <strong>di</strong> guia asubi- Kantidat <strong>di</strong> mucha ku taden proyektonan <strong>di</strong> guiaa subiAspektonanpresupuestario100.000500.000154
Nr. Meta Símbolo9. Atenshonspesífiko <strong>pa</strong>kombatíviolenshaden esferarelashonal isosten <strong>pa</strong> evíktimananPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)1 Plan nashonal <strong>pa</strong>kombatí violensiarelashonal (AliansaGO i NGO) Sostené institushon<strong>di</strong> un opservatorio(NGO) Sostené i <strong>pa</strong>rtisipá“Kadena hu<strong>di</strong>sial”salí for <strong>di</strong> Ministerio<strong>di</strong> Hustisia Partisipá den grupo<strong>di</strong> trabou TrafikashonHumano (IOM)2 Diferensiashon entre tipo <strong>di</strong>alohamentu <strong>pa</strong> <strong>di</strong>ferente tipo<strong>di</strong> víktima debí na situashon<strong>di</strong> krísis2 Pèrkurá <strong>pa</strong> un e<strong>di</strong>fisio <strong>pa</strong> eBüró <strong>di</strong> Víktima2 Fortifiká i halsa nivel <strong>di</strong>ekspertonan ku ta dunaasistensia na víktima tantuambulante komo intramuralTempuproyektá2011201220122011In<strong>di</strong>kadóTin kòntròl i redukshon <strong>di</strong>kasonan2011 Tin alohamentu <strong>di</strong>ferensiá<strong>pa</strong> víktima <strong>di</strong> violenshaden esfera relashonal kumèldu2012 Kantidat <strong>di</strong> víktima ku tamèldu personalmente naBüró <strong>di</strong> Víktima a subi ku20%2013 Tur eksperto ku ta traha <strong>pa</strong>Büró <strong>di</strong> Víktima tin ekalifikashon nesesario20.00050.00010.00010.00010.000Aspektonanpresupuestario350.00045.000155
Nr. Meta Símbolo10. Atenshonintensivo <strong>pa</strong>personananku mester <strong>di</strong>resosialisashon,reedukashon òfformashonpersonal <strong>pa</strong>pormanehá,kontrolá ikoregí nanmes ribaPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)2 Duna terapia me<strong>di</strong>anteunidat ku tin komo metafungi komo sentro <strong>di</strong>intervenshon <strong>di</strong> krísis ikonflikto 24 ora <strong>pa</strong> <strong>di</strong>a(e.o. violensia doméstiko,skolnan i bario). Den bario e lo trahahuntu ku Kas <strong>di</strong> Bario ipolis <strong>pa</strong> organisáenkuentronan ku hóben ifamia.1 Instalashon <strong>di</strong> unidat <strong>pa</strong>tratamentu i <strong>di</strong>agnóstikoforénsiko <strong>di</strong> famia i<strong>pa</strong>rtner, ku alabes taofresé me<strong>di</strong>ashon <strong>di</strong>famia i korekshonrestorativo <strong>di</strong> komunidat(e.o. bario).E unidat <strong>aki</strong> ta bai fungitambe komo sentro <strong>di</strong>intervenshon <strong>di</strong> krísis ikonflikto 24 ora <strong>pa</strong> <strong>di</strong>a(e.o. violensia doméstiko,skolnan i bario). E unidatTempuproyektá2013201320112011In<strong>di</strong>kadóKantidat <strong>di</strong> bishita na kas<strong>di</strong> víktimanan kuekspertonan ta hasi a subi- 1Plan integral <strong>pa</strong>tratamentu i <strong>di</strong>agnóstikoforensiko teniendo nakuenta ku famia ta enúkleo.- Intervenshon <strong>di</strong> krísis 24ora- Proposishon <strong>di</strong> lei ku takeda tratáAspektonanpresupuestario200.00010.000250.000156
Nr. Meta Símboloárea <strong>di</strong><strong>di</strong> violensiai krímenPrioridat1-3(1= haltu)Akshonnan spesífiko<strong>aki</strong> lo ta <strong>pa</strong>rti de e trabou<strong>di</strong> Kas <strong>di</strong> Bario i lo trahahuntu ku polis i sentro<strong>pa</strong> Famia i Hubentut <strong>pa</strong>organisá enkuentronanku hóben i famia i otropersonanan.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestarioE unidat <strong>aki</strong> ta formuláe.o. huntu ku otroMinisterionan unprograma <strong>pa</strong> kombatíviolensia i krímen ku tinevidensia sientífikoProposishon <strong>di</strong> lei <strong>pa</strong>hóbennan te 25 aña i firstoffenders (ku a atmití iku víktima <strong>di</strong>rekto) <strong>pa</strong>ofresé un trayekto <strong>di</strong>korekshon restorativo <strong>di</strong>komunidat20122012157
Nr. Meta SímboloPrioridat1-3(1= haltu)Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario11. Atenshon<strong>pa</strong>gruponanku nesesidatspeshal dennoskomunidat.2 Eksplisitá i implementáun maneho <strong>di</strong>rigí riba.Mehorá kalidat <strong>di</strong> bida ibienestar <strong>di</strong> mucha, <strong>di</strong>personanan <strong>di</strong> terser edati <strong>di</strong> personanan ku undesabilidat. Duna organisashonnan<strong>di</strong> gran<strong>di</strong> <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shonden maneho <strong>pa</strong>gran<strong>di</strong>nan Proyekto <strong>di</strong>rigí riba alsamobilidat <strong>di</strong> personananku un desabilidat físiko2012 - Tin un monitor <strong>di</strong>derechonan <strong>di</strong> mucha- Sentronan <strong>di</strong> gobernashoni sentronankomersial mas bishita lota aksesibel <strong>pa</strong> personanan ku un desabilidatfísiko.15.000158
Nr. Meta SímboloSektor: LaborPrioridat1-3(1= haltu)Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario16.249.1801 Revisá leinanlaboral <strong>pa</strong> realisábenefisionanmutuo <strong>pa</strong> realisárelashonnanduradero entredunadó <strong>di</strong>trabou iempleadonan2 Kaba kukòntraktnan <strong>di</strong>durashon kòrtikuku ta keda ripití1 Revisá i adaptashon <strong>di</strong>Lei <strong>di</strong> Labor 2000. Aktualisá Lei <strong>di</strong>Referèndem <strong>pa</strong> porimplementá. Revisá i implementá Lei<strong>di</strong> Bion.1 A base <strong>di</strong> e nota <strong>di</strong>maneho eksistente tumae me<strong>di</strong>danan apropiá Hasi investigashonnesesario2011201220122012- Kongreso tri<strong>pa</strong>rtiete- Lei <strong>di</strong> labor adaptá- Lei <strong>di</strong> Referèndemadaptá- Lei <strong>di</strong> Bion adaptá2011 Tin un proposishonden promé kuartal<strong>di</strong> 201125.00020.0003 Analisá viabilidat<strong>di</strong> e lei <strong>di</strong>Uitzendwezen3 Hasi investigashon <strong>pa</strong>evaluá viabilidat Investigá status <strong>di</strong>uitzendwezen2012 Tin un proposishonden e adaptashon <strong>di</strong>maneho enkuantouitzendwezen15.000159
Nr. Meta Símbolo4 Krea i fasilitáproyektonan <strong>pa</strong>reaktivá hendedesempleá viaformashonintensivo iedukashonprofeshonal5 Promovéremigrashon <strong>di</strong>yu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>6 Krea me<strong>di</strong>ashon<strong>di</strong> trabou aktivo abase <strong>di</strong> guiapersonal, perotambe via sistema<strong>di</strong>gitalPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)2 Den koperashon intensivoku dunadónan <strong>di</strong> trabou,organisá kurso, estu<strong>di</strong>o iproyektonan <strong>pa</strong> entrenáhende desempleá <strong>di</strong>rigí ribanesesidat <strong>di</strong> merkado laboralriba <strong>di</strong>ferente nivel2 Entama projektonankonkreto <strong>pa</strong> reaktiváhende desempleá viaformashon intensivo iedukashon profesional. Lanta un taskforce kumester bini kurekomendashonnan <strong>pa</strong>bibienda,fiansananatraktivo, i otroinsentivonan ku ta hasiatraktivo <strong>pa</strong> remigrá.1 Traha un plan <strong>pa</strong> ekipá iimplementa un Sentro <strong>pa</strong>LaborTempuproyektá2011201220112011In<strong>di</strong>kadó- Lanta 3 projektonan<strong>pa</strong> reaktiva hendedesemplea- Un TaskforceAspektonanpresupuestario100.000E kantidat <strong>di</strong> yunan<strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> ku taremigrá a subi ku 10% 60.0002011 - Un Sentro <strong>pa</strong> Labor- Un sistema <strong>di</strong>registrashon <strong>di</strong> elugánan vakanteseka gobièrnu iempresa priva t’ei5.590.150160
Nr. Meta Símbolo7 Krea opshonnan<strong>di</strong> trabou speshal<strong>pa</strong> hende kunesesidatnanspeshal8 Stimulá masfasilidat rònt<strong>Kòrsou</strong> ku taaksesibel 24/7 <strong>pa</strong>alohá hòbennan<strong>di</strong> tur edat9 Organisá unstruktura masefektivo <strong>di</strong>transportepúbliko <strong>pa</strong> hendeku ta respondé nae nesesidat <strong>di</strong>trabou 24/7Prioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)2 Implementá maneho <strong>di</strong><strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon laboral <strong>pa</strong>hende ku nesesidatnanspesial1 Mira Meta nr. 4. na sektor <strong>di</strong>Famia i Hubentut3 Huntu ku e ministerionankonserní, organisashonnan<strong>di</strong> dunadó <strong>di</strong> trabou isin<strong>di</strong>kato <strong>di</strong> trahadónan dentransporte yega na unstruktura <strong>pa</strong>ofresé hendenan ku ta trahawarda transporte públiko(24/7) na tur momentu kunan mester <strong>pa</strong> yega trabou ibai kas despues <strong>di</strong> trabouTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2012 - Un koperashon <strong>di</strong>trabou konkreto2011 - Nota <strong>di</strong> maneho den2011 enkuantoalohamentu2012 - Un overlegsysteementre e ministerionan(interministerielecommissie)Aspektonanpresupuestario6.261.895138.000161
Nr. Meta Símbolo10 Partisi<strong>pa</strong>shonaktivo <strong>di</strong><strong>pa</strong>rtnernan soshal(tri<strong>pa</strong>rtit) denasuntunan <strong>di</strong>maneho <strong>pa</strong> kutrabou11 Implementá lei <strong>di</strong>maternidatPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)3 Envolví tur <strong>pa</strong>rtner sosial <strong>pa</strong>duna input ora <strong>di</strong> trahamaneho ku ta konserníasuntunan <strong>di</strong> trabou1 Kaba <strong>di</strong> prosesá e lei <strong>di</strong>maternidat <strong>pa</strong> por publikáes<strong>aki</strong>.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 Un overlegsysteementre e <strong>pa</strong>rtnernansoshal (kuminsandoku koperashon <strong>di</strong>tri<strong>pa</strong>rtite)Aspektonanpresupuestario10.0002011 1 lei <strong>di</strong> maternidat 20.00012 Stimulá Life LongLearning3 Stimulá tur siuda-dano<strong>pa</strong> ka<strong>pa</strong>sitá i reka<strong>pa</strong>sitánan mes ku bista ribameho-rashon <strong>di</strong> nanfuturo Ofresé kurso, estu<strong>di</strong>o iproyektonan grátis òf<strong>pa</strong>gabel2014 Lo tin un nota <strong>di</strong>maneho huntu kuministerio <strong>di</strong>Enseñansa15.000162
Nr. Meta Símbolo13 Introdusí unstagebeleid ku tastimulá, ku tines<strong>pa</strong>sio mas tantuposibel <strong>pa</strong>stagairs lokal, i <strong>pa</strong>nan por kumplinan stazje na unmaneraresponsabel ievitákompetenshainhustu.14 Introdusí un leigeneral <strong>di</strong>penshun <strong>di</strong>trabou15Ehekutá e lei <strong>di</strong>interme<strong>di</strong>ashonaktivamentePrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)2 Huntu ku Ministerio <strong>di</strong>Enseñansa i organisashon <strong>di</strong>dunadónan <strong>di</strong> trabou yegana akuerdo <strong>pa</strong> e kantidat <strong>di</strong>stazjèr lokal ku nan ta tuma<strong>pa</strong> kuartal, i kontroláregularmente si nan takumpli ku esak1 Pre<strong>pa</strong>rá un lei <strong>di</strong> penshungeneral <strong>di</strong> trabou1 Eki<strong>pa</strong> e BureauLandsbemiddelaarefektivamenteTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2013 80% <strong>di</strong> stazjèrnan tolokal2012 1 Lei general <strong>di</strong>penshun <strong>di</strong> trabou2011 Konfliktonan laboralta wòrdu resolv’é15.00010.000Aspektonanpresupuestario1.582.525163
4.8. MINISTERIO DI DESAROYO EKONÓMIKOSigun e businessplan <strong>di</strong> e ministerio, e ministerio <strong>di</strong> desaroyo ekonomiko ta enkarga ku:Promove stabilidat makro-ekonomikoFortalese e posishon kompetitivo <strong>di</strong> KorsouFortalese e sektor <strong>di</strong> empresa mikro, chiki i me<strong>di</strong>anoFortalese e infrastruktura <strong>pa</strong> ekonomia <strong>di</strong> konosimentu i inovashonFortalese funshon <strong>di</strong> merkado <strong>di</strong> kapital <strong>di</strong> KorsouKontribui na kompetensha (mede<strong>di</strong>nging) hustu den nos merkado lokalFortalese sektornan agragario, ganado i peskaUn maneho <strong>di</strong> establesimentu (vestigingsbeleid) duradero i ku ta kondusi na mihonivel <strong>di</strong> bidaDesaroyo duradero <strong>di</strong> kada sektor ekonomikoPromove empleoDiplomasia ekonomiko, politika <strong>di</strong> komersio eksterior i globalisashonPromove eksportashon i integrashon <strong>di</strong> nos ekonomia den ekonomia globalMehorashon <strong>di</strong> nos klima <strong>di</strong> invershonAtrae invershon estranheroEhekushon <strong>di</strong> kontrolnan ekonomiko (entre otro <strong>di</strong> preis i Ykwezen)Puntonan fokalE ministerio tin 5 punto fokal <strong>pa</strong> anjanan 2011-2014. Nan ta deriva for <strong>di</strong> e puntonanstrategiko i temanan <strong>di</strong> prioridat <strong>di</strong> e gobiernu <strong>aki</strong>. Nan ta:1. Baha kosto <strong>di</strong> bidaEs<strong>aki</strong> ta ensera na prome luga bahamentu <strong>di</strong> preis <strong>di</strong> fruta i berdura. Bon nutrishon lokontribui na miho salu i konsekuentemente na miho kalidat <strong>di</strong> bida i mihoproduktividat. Estu<strong>di</strong>onan den varios <strong>pa</strong>is ta mustra ku un miho preis <strong>di</strong> fruta i berdura,e komunidat lo kumpra mas. E ta ensera tambe ampliashon <strong>di</strong> e makutu basiko kuproduktonan ku ya ta of ta birando basiko <strong>pa</strong> nos komunidat, i bahamentu <strong>di</strong> preis <strong>di</strong>produktonan farmaseutiko.2. Desaroyo empresarialImportante den e area <strong>aki</strong> ta mehorashon <strong>di</strong> servisio <strong>di</strong> gobierno na komersiantenan(entre otro permitnan). E ta ensera tambe <strong>pa</strong> yuda halsa nivel <strong>di</strong> nos negoshinan(business sophistication) <strong>pa</strong> nan por subi nan produktividat i kompetividat, krese, inova,eksporta, internashonalisa, sera aliansa ku kom<strong>pa</strong>nianan internashonal i/o tasuministrado na es<strong>aki</strong>nan. Si mas kom<strong>pa</strong>nia lokal por <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong> den e ekonomiainternashonal es<strong>aki</strong> lo benefisia nos <strong>pa</strong>is, nos negoshinan i nos hendenan.164
3. Desaroyo turistikoTa importante <strong>pa</strong> trese un balanse den nos portafolio <strong>di</strong> turista. Nos mester mantene emerkado ulandes, trese kresementu signifikativo den e merkado norte-amerikano,enkurasha merkado brasilero i kuminsa eksplora merkadonan nobo.4. Desaroyo <strong>di</strong> Korsou komo hubAki mester pensa riba tur aktividat ekonomiko internashonal kaminda Korsou por fungikomo sentro dor <strong>di</strong>, por ehempel, nos posishon geografiko, infrastruktura, i<strong>di</strong>omanan,kapital humano, kalidat <strong>di</strong> bida, etc. E ta ensera, pero no ta limita, na desaroyo <strong>di</strong> Korsoukomo hub logistiko i edukashonal.5. Posishona Korsou internashonalmenteHasi e nomber “Korsou” mas konosi internashonalmente, i espeshalmente konosi komoun <strong>pa</strong>is plasentero i ku kalidat <strong>di</strong> bida haltu, kaminda nos ta ‘biba dushi’ i kamindaotronan gustosamente ke bin <strong>di</strong> bishita, <strong>pa</strong> negoshi, <strong>pa</strong> estu<strong>di</strong>o of <strong>pa</strong> trabou. Aki mesterpensa riba interkambionan den e sentido mas amplio <strong>di</strong> e <strong>pa</strong>labra <strong>pa</strong> hobennan,adultonan, organisashonnan i skolnan.Meta ta <strong>pa</strong> es<strong>aki</strong>nan yuda kontribui na un desaroyo i kresementu ekonomiko duradero isignifikativo, na un tasa similar na esun <strong>di</strong> nos region i <strong>di</strong> mundu, na benefisio <strong>di</strong> noshendenan.Aktividatnan <strong>pa</strong> anja i area <strong>di</strong> enfoke20112011 desaroyoempresarialRedusi red tape <strong>pa</strong> ku komersio integralmente (SEI E91) iimplementa rekomendashonnan; entre otro dor <strong>di</strong>interkambio ku <strong>pa</strong>isnan ku a desaroya un bon sistema (Bestpractices). Por lo menos: Krea un one window-shop <strong>pa</strong> turpermit; Aktualisa vestigingsbeleid (SEI E07)2011 hub baha Korsou for <strong>di</strong> blacklist <strong>di</strong> entre otro Brazil i Colombia2011 hub Ehekuta area <strong>di</strong> merkado liber ku Aruba.2011 hub Struktura relashonnan ekonomiko ku BES i St. Maarten, e.o.<strong>pa</strong> empresanan <strong>di</strong> Korsou por sigui ta kompetitivo den dunanan servisio2011 hub traha estrechamente ku Colombia <strong>pa</strong> produktonankolombiano por drenta otro <strong>pa</strong>isnan via Korsou2011 internashonal habri posibilidatnan <strong>pa</strong> hobennan hanja eksperienshainternashonal, via interkambio estu<strong>di</strong>antil i <strong>di</strong> trabou2011 internashonal kumpli ku reglanan <strong>di</strong> WTO (tariefbin<strong>di</strong>ng)2011 internashonal stimula adulto i hobennan <strong>pa</strong> hasi uso <strong>di</strong> oportunidatnan <strong>di</strong>interkambio i fondonan (grants) internashonal2011 kosto <strong>di</strong> bida amplia makutu basiko ku fruta i berdura165
2011 kosto <strong>di</strong> bida baha preis <strong>di</strong> fruta I berdura2011 kosto <strong>di</strong> bida fortika Fundashon <strong>pa</strong> Konsumido2011 kosto <strong>di</strong> bida Instala Regulatory Board (SE01/02)2011 kosto <strong>di</strong> bida mas kontrolado <strong>di</strong> preis riba kaya mas frekuentemnete2011 turismo Training den Horeca <strong>pa</strong> esnan ku ta buska trabou (SEI E09)2011 turismo mehora nos zonanan <strong>di</strong> negoshi (business improvement<strong>di</strong>strict), kuminsando ku Punda i OtrobandaAspektonan presupuestarioAlgun <strong>di</strong> e aktividatnan ta keda finansia for <strong>di</strong> presupuesto 2011; otronan lo wordu kofinansia<strong>pa</strong> SEI. Den presupuesto supletorio a hasi petishon <strong>pa</strong> fondonan a<strong>di</strong>shonal.2011 -2014 internashonal Hopi biaha nos entrada <strong>pa</strong> kabes ta pone ku Korsou no ta binna remarke <strong>pa</strong> ayudo finansiero. Pues, intenshon ta <strong>pa</strong>: buskamas fuente <strong>di</strong> koperashon finansiero, asistensha tekniko,oportunidatnan <strong>di</strong> interkambio, etc. ku no ta solamente basariba desaroyo, pero riba e areanan importante <strong>pa</strong> mundu(me<strong>di</strong>o-ambiente, konosementu, inovashon, globalisashon), <strong>pa</strong>sektor publiko, priva i NGO’s. Por pensa <strong>di</strong> uso mas intensivo<strong>di</strong> WTO, ECLAC, CARTAC, etc.2011 -2014 turismo Desaroya un siudat rondo <strong>di</strong> aeropuerto <strong>pa</strong> aporta na sektorlogistiko i S<strong>pa</strong>ce Experience Center2011 -2014 Aporta na ehekushon <strong>di</strong> e National Labor Development Plan2012/20132012 desaroyoempresarial2012 desaroyoempresarialManeho i plan <strong>di</strong> implementashon <strong>pa</strong> empresa chiki ime<strong>di</strong>ano (SEI E93), ku lo inklui por lo menos: 1.Kursonanobligatorio <strong>pa</strong> empresarionan nobo <strong>pa</strong> nan sa ki ta nanobligashonnan <strong>pa</strong> ku trahadonan i gobiernu; 2.konsientisashon <strong>pa</strong> oportunidatnan internashonal dor <strong>di</strong>informashon regular via website i enkuentronan; 3. traha denkoperashon estrecho ku Kamara <strong>di</strong> Komersio, CHATA, etc.Miho finansiamentu <strong>pa</strong> empresanan chiki i me<strong>di</strong>ano. Es<strong>aki</strong>tambe lo ta resultado <strong>di</strong> e plan <strong>di</strong> maneho i implementashon<strong>pa</strong> empresa chiki i me<strong>di</strong>ano (SEI E93). Den e kuadro <strong>aki</strong> e loinklui: 1. hasi finansiamentu mas asesibel <strong>pa</strong> e sektor; 2. halsanan invershonnan; 3. mikro-kre<strong>di</strong>to166
2012 desaroyoempresarial<strong>Programa</strong> <strong>pa</strong> promove eksito <strong>di</strong> MKB chiki i me<strong>di</strong>ano (SEIE68), inkluyendo entre otro: Konsientisashon <strong>di</strong> empresananlokal (<strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> seminario i enkuentronan) kukompetensha global lo sigui krese i ku tur empresa mesterinova i alsa efisiensia; Pre<strong>pa</strong>ra empresanan lokal <strong>pa</strong> por sirbiempresanan internashonal ku lo establese na Korsou denkuadro <strong>di</strong> “Korsou komo hub logistiko.2012 hub Establese un sentro <strong>pa</strong> entrenamentu logistiko (relata naKorsou komo hub) i un banko <strong>pa</strong> desaroyo humano (SEI E59)2012 hub Pasonan konkreto <strong>pa</strong> hasi Korsou un hub <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong>akuerdonan ku <strong>pa</strong>isnan manera Colombia, Brazil i Panamariba tereno <strong>di</strong> komersio, koperashon, area <strong>di</strong> liber komersio ipromoshon2012 internashonal maneho <strong>pa</strong> stimula eksportashon <strong>di</strong> servisio i konosementu:a. lo konsientisa empresanan ku nan tin konosementu <strong>pa</strong>eksporta; b. lo usa embahadanan <strong>di</strong> reino, kanalnan <strong>di</strong> DBBi biahenan <strong>di</strong> nos gabinete <strong>pa</strong> promove nos konosementu iservisio.2012 kosto <strong>di</strong> bida Introdusi lei ku ta proteha e Konsumido, basa riba ‘bestpractices’ den mundo, merkadonan chiki i den reino2012 kosto <strong>di</strong> bida baha preis <strong>di</strong> otro produktonan <strong>di</strong> higiena i kuido personal2012 turismo Desaroya un tourism marketing plan (SEI E10)2013 hub investiga kon usa Korsou su status <strong>di</strong> observador den variosorganonan den region e.o. <strong>pa</strong> Korsou fungi komo hublogistiko2013 internashonal Kenniscentrum ku un meta prinsi<strong>pa</strong>l <strong>di</strong> atrae hendenan <strong>di</strong> afo<strong>pa</strong> bin stu<strong>di</strong>a, sigui kurso, etc. of hanja otro tipo <strong>di</strong>konosementu na Korsou, entre otro via e S<strong>pa</strong>ce ExperienceCenter2013 internashonal Un S<strong>pa</strong>ce Experience Center. Meta no ta solamente <strong>pa</strong> lansanave <strong>pa</strong> es<strong>pa</strong>sio, pero tambe <strong>pa</strong> ofrese posibilidat <strong>pa</strong> stu<strong>di</strong>a ofsigui kurso den e area <strong>di</strong> es<strong>pa</strong>sio.2013 kosto <strong>di</strong> bida baha preis <strong>di</strong> produktonan farmaseutiko167
Aktividatnan kontinuokontinuo hub apoya Foundation Curacao Logistical Hub <strong>pa</strong> sigui atraekom<strong>pa</strong>nianan den e sektor <strong>aki</strong>kontinuo internashonal eksplora mas aleu i fortifika relashonnan ku entre otroOrganisashon <strong>di</strong> Nashonnan Uni i Union Europeo (SEI projectE210)kontinuo turismo eks<strong>pa</strong>nshon <strong>di</strong> airliftkontinuo turismo habri merkadonan nobo ku poder ekonomiko <strong>pa</strong> yena noshotelnan <strong>di</strong> luho ekstra invershon den promoshon turistikokontinuo turismo Investiga i enkontra maneranan <strong>pa</strong> genera mas fondo <strong>pa</strong> invertiden promoshonE demas aktividatnan <strong>di</strong> Ministerio <strong>pa</strong> Desaroyo Ekonomiko ta inklui den e tabel (excelsheet). Meskos tambe e konekshon entre e aktividatnan <strong>aki</strong> i e metanan stipula den eakuerdo <strong>di</strong> gobernashon.168
Sektor Meta Prio-1 general Garantisa desaroyoekonomiko balansa<strong>pa</strong> tur hende2 general Garantisa desaroyoekonomiko balansa<strong>pa</strong> tur hende3 general Garantisa desaroyoekonomiko balansa<strong>pa</strong> tur hende4 general Garantisa desaroyoekonomiko balansa<strong>pa</strong> tur hende5 general Garantisa desaroyoekonomiko balansa<strong>pa</strong> tur hende6 general Garantisa desaroyoekonomiko balansa<strong>pa</strong> tur hendePuntofokal Akshonnan spesifikoMEO3 Desaroya un plan <strong>di</strong> desaroyoekonomiko duradero <strong>di</strong> mas anja(proyekto SEI 205)3 Aktualisa Curalyse, e modelomakro-ekonomiko <strong>di</strong> Korsou, <strong>di</strong>moda ku e lo permiti nos monitor sie desaroyo ta balansa1 tourism Training den Horeca <strong>pa</strong> esnan ku tabuska trabou (SEI E09)3 Les <strong>di</strong> computer <strong>pa</strong> mamanan hoben(SEI87)TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2012 UN (1) Direkshon <strong>pa</strong>hopi anjaAspektonanpresupuestarioSEI2012 02011 empleo <strong>pa</strong> hendenanlokal2012 empleo <strong>pa</strong> hendenanlokal3 Trata na habri aseso na2012 empleo <strong>pa</strong> hendenan<strong>di</strong>gitalisashon <strong>pa</strong> tur hende (SEI E60)lokal1 hub Establese un sentro <strong>pa</strong> entrenamentulogistiko (relata na Korsou komohub) i un banko <strong>pa</strong> desaroyohumano (SEI E59)2012 hendenan lokal kuempleoSEISEISEISEI169
Sektor Meta Prio-7 general Tene kuenta kusirkunstanshananfisiko <strong>di</strong> estadonanislenjo chiki dendesaroyoekonomiko8 DesaroyoEkonomiko iInovashon9 DesaroyoEkonomiko iInovashonPuntofokal Akshonnan spesifikoMEO3 E plan <strong>di</strong> desaroyo ekonomikoduradero (DEO) lo konsidera ‘bestpractices’ <strong>di</strong> <strong>pa</strong>isnan similar naKorsouHub logistiko 1 hub Pasonan konkreto <strong>pa</strong> hasi Korsou unhub <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> akuerdonan ku<strong>pa</strong>isnan manera Colombia, Brazil iPanama riba tereno <strong>di</strong> komersio,koperashon, area <strong>di</strong> liber komersio ipromoshonHub logistiko 1 hub traha estrechamente ku Colombia <strong>pa</strong>su produktonan por drenta otro<strong>pa</strong>isnan via KorsouTempuproyektáFinal 2012kuminsando2012In<strong>di</strong>kadó1. kantidat, kalidat itamanjo <strong>di</strong>kom<strong>pa</strong>niananinternashonal i/ilogistiko nobo; 2empleo <strong>pa</strong> hendenanlokal; 3. mas businesstourist2011 1. kantidat, kalidat itamanjo <strong>di</strong>kom<strong>pa</strong>niananinternashonal i/ilogistiko nobo; 2empleo <strong>pa</strong> hendenanlokal; 3. mas businesstouristAspektonanpresupuestarioSEIsuppletoire0170
Puntofokal Akshonnan spesifikoMEOHub logistiko 2 hub apoya Foundation CuracaoLogistical Hub <strong>pa</strong> sigui atraekom<strong>pa</strong>nianan den e sektor <strong>aki</strong>Sektor Meta Prio-10 DesaroyoEkonomiko iInovashon11 DesaroyoEkonomiko iInovashon12 DesaroyoEkonomiko iInovashonHub logistiko 1 hub baha Korsou for <strong>di</strong> blacklist <strong>di</strong> entreotro Brazil i ColombiaAirport City 2 tourism Un siudat rondo <strong>di</strong> aeropuerto <strong>pa</strong>aporta na sektor logistiko i S<strong>pa</strong>ceExperience CenterTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadókontinuo 1. kantidat, kalidat itamanjo <strong>di</strong>kom<strong>pa</strong>niananinternashonal i/ilogistiko nobo;2. empleo <strong>pa</strong> hendenanlokal;3. mas business tourist2011 1. kantidat, kalidat itamano <strong>di</strong>kom<strong>pa</strong>niananinternashonal i/ilogistiko nobo;2. empleo <strong>pa</strong> hendenanlokal;3. mas business tourist2011 -2014 mas entrada for <strong>di</strong> kadaturistaAspektonanpresupuestarioNV-nan0013 DesaroyoEkonomiko iInovashonAmplia makutu <strong>di</strong>produktonanbasiko ku preisnankontrola <strong>pa</strong>maneha nivel <strong>di</strong>bida1 cost oflivingbaha preis <strong>di</strong> fruta I berdura 2011 forsa <strong>di</strong> kompra masaltu i miho kalidat <strong>di</strong>bidasuppletoire171
Sektor Meta Prio-PuntofokalMEOAkshonnan spesifikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario14 DesaroyoEkonomiko iInovashonAmplia makutu <strong>di</strong>produktonanbasiko ku preisnankontrola <strong>pa</strong>maneha nivel <strong>di</strong>bida1 cost oflivingbaha preis <strong>di</strong> produktonanfarmaseutiko2013 forsa <strong>di</strong> kompra masaltu <strong>pa</strong> <strong>pa</strong>is iin<strong>di</strong>viduonan201315 DesaroyoEkonomiko iInovashonAmplia makutu <strong>di</strong>produktonanbasiko ku preisnankontrola <strong>pa</strong>maneha nivel <strong>di</strong>bida1 cost oflivingbaha preis <strong>di</strong> otro produktonan <strong>di</strong>higiena i kuido personal2012 forsa <strong>di</strong> kompra masaltu i miho kalidat <strong>di</strong>bida201216 DesaroyoEkonomiko iInovashonIntensiva kontrol <strong>di</strong>preis1 cost oflivingmas kontrolado <strong>di</strong> preis riba kayamas frekuentemnete2011 forsa <strong>di</strong> kompra masaltu i miho kalidat <strong>di</strong>bida017 DesaroyoEkonomiko iInovashonProteha konsumido 2 cost oflivingfortika Fundashon <strong>pa</strong> Konsumido 2011 forsa <strong>di</strong> kompra masaltu i miho kalidat <strong>di</strong>bida2010 i 201218 DesaroyoEkonomiko iInovashonProteha konsumido 2 cost oflivingIntrodusi lei ku ta proteha eKonsumido, basa riba ‘best practices’den mundo, merkadonan chiki i denreino2012 Miho relashon entrepreis i kalidat019 DesaroyoEkonomiko iInovashonManeha preis <strong>di</strong>energia1 cost oflivingInstala Regulatory Board (SE01/02) 2011 forsa <strong>di</strong> kompra masaltuSEI172
Sektor Meta Prio-20 DesaroyoEkonomiko iInovashon21 DesaroyoEkonomiko iInovashon22 DesaroyoEkonomiko iInovashon23 DesaroyoEkonomiko iInovashon24 DesaroyoEkonomiko iInovashon25 DesaroyoEkonomiko iInovashon26 DesaroyoEkonomiko iInovashonSigui apoyaturismoSigui apoyaturismoSigui apoyaturismoSigui apoyaturismoSigui apoyaturismoEkonomia <strong>di</strong>konosementuNational LaborDevelopment PlanPuntofokal Akshonnan spesifikoMEO1 tourism Desaroya un tourism marketing plan(SEI E10) ku ta inklui por lo menosTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2012 Turismo = 25% <strong>di</strong>produkto brutonashonal, o ANG 6biyon <strong>di</strong> entrada <strong>pa</strong> ana1 tourism eks<strong>pa</strong>nshon <strong>di</strong> airlift kontinuo kresementu turistiko CTB1 tourism habri merkadonan nobo ku poderekonomiko <strong>pa</strong> yena nos hotelnan <strong>di</strong>luho ekstra invershon denpromoshon turistiko1 tourism maneranan <strong>pa</strong> genera mas fondo <strong>pa</strong>inverti den promoshon1 tourism mehora nos zonanan <strong>di</strong> negoshi(business improvement <strong>di</strong>strict),kuminsando ku Punda i Otrobanda3 instala un Leerstoel KenniseconomieI tradusi e terminologia denakshonnan ku ta benefisia nosekonomia.AspektonanpresupuestarioSEIkontinuo kresementu turistiko CTBkontinuo kresementu turistiko CTB2011 suppletoire2012 Mas kom<strong>pa</strong>nia taeksporta nankonosementu3 Aporta na ehekushon <strong>di</strong> e plan 2011 -2014 Hendenan lokal ku poryena e kuponan <strong>di</strong>trabou ku ta habri20120173
Sektor Meta Prio-27 DesaroyoEkonomiko iInovashonAmplia makutu <strong>di</strong>produktonanbasiko ku preisnankontrola <strong>pa</strong>maneha nivel <strong>di</strong>bida28 BES - RelashonnanKoperashon ekonomiko kuEkonomiko regionInternashonal29 BES - RelashonnanKoperashon ekonomiko kuEkonomiko regionInternashonal30 BES - RelashonnanKoperashon ekonomiko kuEkonomiko regionInternashonal31 BES - NegoshaKoperashon tratadonan <strong>pa</strong>Ekonomiko derechonan <strong>di</strong>Internashonal importashonpreferenshalPuntofokalMEO1 cost oflivingAkshonnan spesifikoamplia makutu basiko ku fruta iberdura1 hub Ehekuta area <strong>di</strong> merkado liber kuAruba.1 hub Struktura relashonnan ekonomikoku BES i St. Maarten, e.o. <strong>pa</strong>empresanan <strong>di</strong> Korsou por sigui takompetitivo den duna nan servisio3 hub investiga kon usa Korsou su status<strong>di</strong> observador den varios organonanden region e.o. <strong>pa</strong> Korsou fungikomo hub logistiko3 Negosha tratadonan <strong>pa</strong> hanjaderechonan <strong>di</strong> importashonpreferenshalTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 forsa <strong>di</strong> kompra masaltu i miho kalidat <strong>di</strong>bidaAspektonanpresupuestario2011 eksportashon <strong>di</strong>produkto,konosementu i servisio<strong>di</strong> Korsou <strong>pa</strong> e isla eisuppletoire2011 eksportashon <strong>di</strong>0produkto,konosementu i servisio<strong>di</strong> Korsou <strong>pa</strong> e isla ei2013 kantidat, kalidat i2013tamanjo <strong>di</strong>kom<strong>pa</strong>niananinternashonal i/ilogistiko nobo i empleo<strong>pa</strong> hendenan lokal2012-2014 mas kom<strong>pa</strong>nia ku ta2012eksporta nanservisio/konosimentu0174
Sektor Meta Prio-32 BES - Relashonnan ekonomikoKoperashon ku munduEkonomikoInternashonal33 BES - RelashonnanKoperashon ekonomiko kuEkonomiko regionInternashonal34 BES - RelashonnanKoperashon ekonomiko kuEkonomiko regionInternashonalPuntofokalMEOAkshonnan spesifikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestariointl kumpli ku reglanan <strong>di</strong> WTO 2011 suppletoire3 sigui ta lider den OCTA, Associationof Overseas Countries andTerritories dor <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>aktivamente den nan aktividatnan3 Determina kon <strong>pa</strong> hasi miho uso <strong>di</strong>CBTPAkontinuo 1. mas fuente <strong>di</strong>koperashonekonomiko,asistensha tekniko,etc.2. solushonnan miho imas efisiente (<strong>pa</strong>so ahasi uso <strong>di</strong> bestpractices);3. Korsou riba ma<strong>pa</strong>mun<strong>di</strong>al2012 mas kom<strong>pa</strong>nia ku taeksporta nanservisio/konosimentu00175
Sektor Meta Prio-35 BES - Buska i hasi uso <strong>di</strong>Koperashon formananEkonomiko alternativo <strong>di</strong>Internashonal desaroyoekonomiko36 BES - Buska i hasi uso <strong>di</strong>Koperashon formananEkonomiko alternativo <strong>di</strong>Internashonal desaroyoekonomiko37 BES - Buska i hasi uso <strong>di</strong>Koperashon formananEkonomiko alternativo <strong>di</strong>Internashonal desaroyoekonomikoPuntofokal Akshonnan spesifikoMEO1 intl Hopi biaha nos entrada <strong>pa</strong> kabes tapone ku Korsou no ta bin naremarke <strong>pa</strong> ayudo finansiero. Pues,intenshon ta <strong>pa</strong>: buska mas fuente <strong>di</strong>koperashon finansiero, asistenshatekniko, oportunidatnan <strong>di</strong>interkambio, etc. ku no ta solamentebasa riba desaroyo, pero riba eareanan importante <strong>pa</strong> mundu(me<strong>di</strong>o-ambiente, konosementu,inovashon, globalisashon), <strong>pa</strong> sektorpubliko, priva i NGO’s. Por pensa <strong>di</strong>uso mas intensivo <strong>di</strong> WTO, ECLAC,CARTAC, etc.1 intl stimula adulto i hobennan <strong>pa</strong> hasiuso <strong>di</strong> oportunidatnan <strong>di</strong>interkambio i fondonan (grants)internashonal2 intl eksplora mas aleu i fortifikarelashonnan ku entre otroOrganisashon <strong>di</strong> Nashonnan Uni iUnion Europeo (SEI project E210)TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 -2014 1. mas fuente <strong>di</strong>koperashonekonomiko,asistensha tekniko,etc.2. solushonnan miho imas efisiente (<strong>pa</strong>so ahasi uso <strong>di</strong> bestpractices);3. Korsou riba ma<strong>pa</strong>mun<strong>di</strong>al2011 kuponan <strong>di</strong>interkambio i grantnannobo <strong>pa</strong> hendenan lokalkontinuo1. mas fuente <strong>di</strong>koperashonekonomiko, asistenshatekniko, etc.2. solushonnan miho imas efisiente (<strong>pa</strong>so ahasi uso <strong>di</strong> bestpractices);AspektonanpresupuestariosuppletoireSEI0176
Sektor Meta Prio-PuntofokalMEOAkshonnan spesifikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario3. Korsou riba ma<strong>pa</strong>mun<strong>di</strong>al38 empresarial Redusi red tape 1 busdevRedusi red tape <strong>pa</strong> ku komersiointegralmente (SEI E91) iimplementa rekomendashonnan;entre otro dor <strong>di</strong> interkambio ku<strong>pa</strong>isnan ku a desaroya un bonsistema (Best practices). Por lomenos: Krea un one window-shop<strong>pa</strong> tur permit; Aktualisavestigingsbeleid (SEI E07)2011 Tur permit entrega dene <strong>di</strong>anan maksimostipulaSEI39 empresarial Yuda empresananlokalespeshalmenteMKB sigui krese iinova1 busdevManeho i plan <strong>di</strong> implementashon<strong>pa</strong> empresa chiki i me<strong>di</strong>ano (SEIE93), ku lo inklui por lo menos:1.Kursonan obligatorio <strong>pa</strong>empresarionan nobo <strong>pa</strong> nan sa ki tanan obligashonnan <strong>pa</strong> kutrahadonan i gobiernu; 2.konsientisashon <strong>pa</strong> oportunidatnaninternashonal dor <strong>di</strong> informashonregular via website i enkuentronan;3. traha den koperashon estrecho kuKamara <strong>di</strong> Komersio, CHATA, etc.2012 mas MKB ta: 1.eksporta; 2. ta mihoorganisaSEI177
Sektor Meta Prio-40 empresarial Sistemanan masefektivo <strong>pa</strong>empresanan trahaku institutonanfinansiero41 empresarial Balanse entreinvershonistananlokal i estranhero<strong>pa</strong> garantisakompetensha hustu42 empresarial Krea espirituempresarial serkahobennanPuntofokalMEO2 busdev2 busdevAkshonnan spesifikoManeho i plan <strong>di</strong> implementashon<strong>pa</strong> empresa chiki i me<strong>di</strong>ano (SEIE93), ku lo inklui: 1. hasifinansiamentu mas asesibel <strong>pa</strong> esektor; 2. halsa nan invershonnan;3. mikro-kre<strong>di</strong>to<strong>Programa</strong> <strong>pa</strong> promove eksito <strong>di</strong>MKB chiki i me<strong>di</strong>ano (SEI E68),inkluyendo entre otro:Konsientisashon <strong>di</strong> empresananlokal (<strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> seminario ienkuentronan) ku kompetenshaglobal lo sigui krese i ku tur empresamester inova i alsa efisiensia;Pre<strong>pa</strong>ra empresanan lokal <strong>pa</strong> porsirbi empresanan internashonal ku loestablese na Korsou den kuadro <strong>di</strong>“Korsou komo hub logistiko.1 intl habri posibilidatnan <strong>pa</strong> hobennanhanja eksperiensha internashonal,via interkambio estu<strong>di</strong>antil i <strong>di</strong>trabouTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2012 miho eksito; kantidat <strong>di</strong>hende ku a sali for <strong>di</strong>pobresaAspektonanpresupuestarioSEI2012 Empresanan chiki masfuerte i ku resistensha;Empresanan lokal kupor i ta wordu skohi <strong>pa</strong>traha ku empresananinternashonalSEI2011 kuponan <strong>di</strong>interkambio i grantnannobo <strong>pa</strong> hendenan lokal0178
Sektor Meta Prio-43 empresarial Stimula eksportashon <strong>di</strong>produkto, servisio ikonosementu44 empresarial Stimula eksportashon <strong>di</strong>produkto, servisio ikonosementu45 empresarial Stimula eksportashon <strong>di</strong>produkto, servisio ikonosementu46 DesaroyoEkonomiko iInovashonYuda empresanan lokalespeshalmente MKBsigui krese i inova47 empresarial Krea espirituempresarial serkahobennanPuntofokalMEOintlintlintlintlAkshonnan spesifikomaneho <strong>pa</strong> stimula eksportashon <strong>di</strong>servisio i konosementu: a. lokonsientisa empresanan ku nan tinkonosementu <strong>pa</strong> eksporta; b. lousa embahadanan <strong>di</strong> reino, kanalnan<strong>di</strong> DBB i biahenan <strong>di</strong> nos gabinete<strong>pa</strong> promove nos konosementu iservisio.Kenniscentrum ku un meta prinsi<strong>pa</strong>l<strong>di</strong> atrae hendenan <strong>di</strong> afo <strong>pa</strong> binstu<strong>di</strong>a, sigui kurso, etc. of hanja otrotipo <strong>di</strong> konosementu na Korsou,entre otro via e S<strong>pa</strong>ce ExperienceCenterUn S<strong>pa</strong>ce Experience Center. Metano ta solamente <strong>pa</strong> lansa nave <strong>pa</strong>es<strong>pa</strong>sio, pero tambe <strong>pa</strong> ofreseposibilidat <strong>pa</strong> stu<strong>di</strong>a of sigui kursoden e area <strong>di</strong> es<strong>pa</strong>sio.Fondonan deriva <strong>di</strong> peskeriainternashonal lo bai <strong>pa</strong>rtialmenteden un visserijfonds <strong>pa</strong> apoyapiskadonan lokal.3 Sigui duna apoyo na FundashonNegoshi PikinjaTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2012 mas kom<strong>pa</strong>nia ku taeksporta nanservisio/konosimentu2013 mas business tourist, iturista ku ta bin <strong>pa</strong>konferensha/edukashon2013 mas turista <strong>di</strong> plaser iku ta bin <strong>pa</strong>konferensha/edukashon2011 Miho sektor <strong>di</strong> peskalokal2011 stu<strong>di</strong>ante ku ta<strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong> den programa<strong>di</strong> FNPAspektonanpresupuestarioICCAT2012201220120179
Sektor Meta Prio-48 Empresarial StimularesponsabilidatSoshal Korporativo(Corporate SocialResponsibility)49 Empresarial Balanse entreinvershonistananlokal i estranhero<strong>pa</strong> garantisakompetensha hustuPuntofokal Akshonnan spesifikoMEO3 Tene un seminario <strong>pa</strong> hanja un bistamas kla i input <strong>di</strong> stakeholders3 Introdusi lei <strong>di</strong> kompetensha hustu(Mede<strong>di</strong>ngingswetgeving)TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario2013 20132013 Kompetensha mashustusuppletoire180
4.9. MINISTERIO DI TRÁFIKO, TRANSPORTE I PLANIFIKASHONURBANO4.9.1. Sektor Tráfiko i TransporteMobilidat lokal i internashonal ta un aspekto <strong>di</strong> vital importansha <strong>pa</strong> <strong>Kòrsou</strong>, tantu <strong>pa</strong> sukalidat <strong>di</strong> bida komo su desaroyo ekonómiko. Mester desaroyá un maneho integral <strong>di</strong>tráfiko i transporte, teniendo kuenta ku entre otro plannan <strong>pa</strong> desaroyo ekonómiko. Lomehorá mobilidat lokal drástikamente, revisá sistema i kosto <strong>di</strong> transporte públiko, ika<strong>pa</strong>sidat i struktura <strong>di</strong> e kamindanan públiko. <strong>Gobièrnu</strong> lo promové un tráfiko siguraktivamente <strong>pa</strong> baha e kantidat <strong>di</strong> aksidente. Den maneho marítimo mester mehorá esistema <strong>di</strong> registrá barkunan i promové nos registro marítimo den seno internashonal, <strong>pa</strong> djeforma <strong>aki</strong> generá mas entrada. Lo promové ku aviashon ta sirbi komo instrumento <strong>pa</strong>konekshon internashonal <strong>di</strong> hende i karga, i tambe <strong>pa</strong> turismo. Tambe lo deliniá via <strong>di</strong> unmaneho i reglamentá via <strong>di</strong> leinan nashonal i inkluimentu <strong>di</strong> Tratadonan Internashonalrekerí e kon<strong>di</strong>shonnan nesesario <strong>pa</strong> por stimulá <strong>Kòrsou</strong> komo un <strong>pa</strong>is for <strong>di</strong> kua den futurolo por hasi tráfiko es<strong>pa</strong>sial. Mester aselerá e proseso <strong>pa</strong> telekomunikashon sigui desaroyáden un vehíkulo importante <strong>pa</strong> desaroyo ekonómiko. Servisio Meteorológiko <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>mester bira un sentro <strong>di</strong> konosementu nashonal/regional riba tereno <strong>di</strong> kon<strong>di</strong>shon <strong>di</strong> tempu,klima i sismologia. Lo regulá i garantisá tráfiko i servisio postal na un manera efektivo iefisiente.<strong>Gobièrnu</strong> lo desaroyá maneho i un plan <strong>di</strong> implementashon riba puntonan spesífiko <strong>pa</strong> eáreanan menshoná den e sektor <strong>aki</strong>.4.9.2. Sektor <strong>di</strong> Infrastruktura i Planifikashon UrbanoManeho <strong>di</strong> gobièrnu ta <strong>di</strong>rigí riba optimalisashon <strong>di</strong> prosesonan i proseduranan ku takonserní atministrashon <strong>di</strong> terenonan i registrashon <strong>di</strong> bienes. Den e kuadro <strong>aki</strong> gobièrnu loperkurá <strong>pa</strong> un planifikashon integral i uso adekuá i komplementario <strong>di</strong> nos áreanan urbano,komersial i históriko ku lo kumpli ku aspektonan <strong>di</strong> desaroyo duradero. Lo duna amplioatenshon na mehorashon i eks<strong>pa</strong>nshon <strong>di</strong> kareteranan na un manera ku nan ta adekuá <strong>pa</strong>nos mobilidat aktual i desaroyonan ekonómiko i <strong>di</strong> nos poblashon den futuro. <strong>Gobièrnu</strong> loatendé <strong>di</strong> un forma strukturá, e nesesidat gran<strong>di</strong> <strong>di</strong> bibienda adekuá i <strong>pa</strong>gabel <strong>pa</strong> pueblo <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong>.<strong>Gobièrnu</strong> lo desaroyá maneho i un plan <strong>di</strong> implementashon riba puntonan spesífiko <strong>pa</strong> eáreanan menshoná den e sektor <strong>aki</strong>.181
Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestarioSektor: Tráfiko iTransporteTráfiko iTransportepúbliko1 Yega na unoperashon sano ikompetitivo densektor <strong>di</strong> tráfiko itransporte1 Tene un ronda <strong>di</strong> konsulta,ku organisashonnan <strong>di</strong>interés den sektor <strong>di</strong>transporte irepresentantenan <strong>di</strong>shofùrnan <strong>di</strong> bùs i taxi, <strong>pa</strong>analisá rapòrtnaneksistente irekomendashonnan <strong>pa</strong>traha un plan <strong>di</strong>implementashon.Riba tèrmino kòrtikumester duna klaridat nausuarionan <strong>di</strong> bùs kua bùsta mará na kua ruta <strong>pa</strong>me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> un bòrchi <strong>di</strong> rutauniforme <strong>di</strong> <strong>Gobièrnu</strong>, dene bùs;201120112011Tur stakeholder akeda enbolbí i takarga e maneho <strong>di</strong>tráfiko i transporte.Bòrchinan <strong>di</strong>gobièrnu uniformei <strong>di</strong> koló kuin<strong>di</strong>kashon <strong>di</strong> rutaden tur bùs;Bòrchinan gran<strong>di</strong><strong>di</strong> gobièrnu kuin<strong>di</strong>kashon <strong>di</strong> turruta i nan koló napuntonanstratégiko <strong>pa</strong>usuarionanNaf. 12.500,--182
Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestarioSuminstrá informashongeneral <strong>di</strong> rutanan napuntonan stratégiko i nausuarionan.Foyeto <strong>di</strong>informashon na<strong>pa</strong>piamentu,hulandes, ingles is<strong>pa</strong>ñó <strong>pa</strong>usuarionan na tursentro <strong>di</strong>informashon;2 Logra un sistema<strong>pa</strong> maksimalisásiguridat, kalidat ikonfiabilidat <strong>di</strong>nos sistema <strong>di</strong>transporte públikome<strong>di</strong>anteimplementashon<strong>di</strong> me<strong>di</strong>onan iteknologiananmoderno1 Diskutí i akordá e nota <strong>di</strong>maneho titulá“Stucturering van hetopenbaar vervoer opCuraçao”;2011 Nota <strong>di</strong> manehoakordáReglamentu <strong>di</strong> ruta<strong>di</strong> bùs”Landsbesluit,houdendealgemenemaatregelenpersonenvervoer”(A.B. 1969 no. 51);adaptá.E lei eksistente“Landsverordeningpersonenvervoer1992 no. 7”;adaptá183
Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario1 Ehekutá e maneho stipulákomo resultado <strong>di</strong><strong>di</strong>skushonnan iakuerdonan, segun unplan <strong>di</strong> implementashon.(Visie document)1 Diskutí i akordá e nota <strong>di</strong>maneho titulá “Naar eennieuwetoerwagenvergunning, vankwantiteit naar kwaliteit”;3 Konsipiá un nota <strong>di</strong>maneho <strong>pa</strong> taksi;2011-2014 Servisio <strong>di</strong>transporte públikoku bùsnan chikí,me<strong>di</strong>ano i gran<strong>di</strong>,restrukturá, <strong>di</strong>kalidat haltu,<strong>pa</strong>gabel i konfiabelpe e komunidat;2011 Produkto <strong>di</strong>“tourwagen”efektivo i <strong>di</strong> kalidathaltu.Un lei nobo <strong>di</strong>transporte ku“Tourwagen”2011 Servisio <strong>di</strong>transporte ku taksiefektivo i <strong>di</strong> kalidathaltu.Naf. 15.000,--184
Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestarioPromové ikontrolá tráfikosigur kume<strong>di</strong>dananspesífiko <strong>pa</strong> baha ekantidat <strong>di</strong>aksidente2 Organisá un bon kam<strong>pa</strong>ña<strong>di</strong> informashon ikonsientisashon via me<strong>di</strong>ana tur aktornan envolví i ekomunidat en general.2011 Un komunidat boninformá riba tereno<strong>di</strong> transportepúbliko ku ta aktua<strong>di</strong> formaresponsabel dentráfiko.Regulá Lei <strong>di</strong>Wegenfonds <strong>pa</strong>destiná fondonankompletu <strong>pa</strong>mantenshonieks<strong>pa</strong>nshon <strong>di</strong>kareteranan.1 Pre<strong>pa</strong>rá konsepto <strong>di</strong> lei <strong>pa</strong>hasi adaptashonnannesesario den destinashon<strong>di</strong> fondonan ku kedagenerá2011 Sufisiente fondo<strong>di</strong>sponibel <strong>pa</strong> pormantené ieks<strong>pa</strong>ndékareteranan <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong>TransporteMarítimo1 Oumento <strong>di</strong>entrada for <strong>di</strong> eregistro <strong>di</strong> barkuna <strong>Kòrsou</strong>1 E ámbito <strong>di</strong> aplikashon <strong>di</strong> eregistro lo keda wòrdueks<strong>pa</strong>ndé ku e <strong>pa</strong>isnan <strong>di</strong> eÁrea Ekonómiko Europeo(Europese EconomischeRuimte (EER)), Norwega,Ya a kedaintrodusíMas registrashon <strong>di</strong>barkunan for <strong>di</strong> e<strong>pa</strong>isnan <strong>aki</strong>Eks<strong>pa</strong>nshon <strong>di</strong> eaktividatnanatministrativo lo kedasolushoná internamente<strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> sistemanan<strong>di</strong> ICT. Ta spera <strong>di</strong> <strong>pa</strong>ga185
Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestarioIslan<strong>di</strong>a i Liechtenstein, itambe ku Suisa i EstádosUnídos. Huntu ku e sektorlo traha riba promoshon nae <strong>pa</strong>isnan <strong>aki</strong>.1 Pa loke ta trata e registro<strong>di</strong> “rompbevrachting”, tatraha en konsulta ku esektor finansiero riba eposibilidatnan <strong>pa</strong> yega nae merkado LatinoAmerikano, den kual eophetivo lo ta emerkadonan Venezolano,Mèksikano i Brazilero2011 Akseso namerkadonanLatino-amerikano akeda establesé.e invershonnan <strong>aki</strong> for <strong>di</strong>e entradanan premirá1 Lo traha riba e apertura <strong>pa</strong>un sekshon <strong>di</strong> yate den eregistro. Es<strong>aki</strong> lo kedadesaroyá den konsulta i kukoperashon <strong>di</strong> e sektor <strong>di</strong>yate, <strong>pa</strong> asina yega naaseptashon i aplikashon <strong>di</strong>e asina yamá “LargeYachting Code” den nossistema hurí<strong>di</strong>ko <strong>di</strong>registrashon.2011-2012 Aktualmente es<strong>aki</strong>ta ser hasi kaba ribaun base in<strong>di</strong>vidual,pero ta trahandoriba un areglogeneral.186
Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario1 Tambe tin un maneho <strong>pa</strong>atraé mas barkunanpiskadónan den e registro<strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> miembresia naorganisashonnan <strong>di</strong> peskainternashonal. E maneho<strong>aki</strong> ta bou <strong>di</strong> <strong>di</strong>rekshon <strong>di</strong> eMinisterio <strong>di</strong> DesaroyoEkonómiko i lo serpraktiká den konsulta ku eministerio <strong>aki</strong>.1 Pa fin <strong>di</strong> stimuláregistrashon <strong>di</strong> barkunan iyate, ta trahando <strong>pa</strong> kreaun bentana <strong>di</strong> registrashon<strong>di</strong>gital.Aplikashon a ser hasí<strong>pa</strong>miembresia <strong>di</strong>ICCAT.2012 Aplikashonnan nae servisionankonserní lo porkeda hasí i finalisána un solo sitio.Gastunan <strong>di</strong> maneho i<strong>di</strong> mantenshon a base <strong>di</strong>teknologia <strong>di</strong> WEB- site1 Al fin al kabo, gobièrnu lono pone e maneho naprueba solamente a base <strong>di</strong>entradanan <strong>di</strong> e registro.Mas importante ta eentradanan i e gastunan <strong>di</strong>e registro <strong>pa</strong> komunidat.2011-2014187
Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestarioE entradanan ta konsistíprinsi<strong>pa</strong>lmente <strong>di</strong>establesimentu <strong>di</strong>organisashonnan <strong>di</strong>servisio marítimo i fiskalíana <strong>Kòrsou</strong> i e posibilidat<strong>pa</strong> kuponan <strong>di</strong> trabou kues<strong>aki</strong> ta trese kunéBanda <strong>di</strong> ofisina iorganisashonnan marítimo<strong>di</strong> offshore, ta trata ademas<strong>di</strong> representantenan,notarionan, abogadonan,inspektornan i ta <strong>di</strong> speraden futuro tambeastieronan <strong>pa</strong> yate imarina, planta <strong>pa</strong> prosesápiská i otro aktividatnan1 E gastunan <strong>di</strong> e registro<strong>pa</strong>rtikularmente ta konsistí<strong>di</strong> gastunan <strong>di</strong> e a<strong>pa</strong>rato <strong>pa</strong>atministrá i monitoriá eregistro. E gastunan <strong>aki</strong> tahopi haltu i gobièrnu mesno tin sufisiente ka<strong>pa</strong>sidat<strong>pa</strong> ehekutá e supervishon2011 E ka<strong>pa</strong>sidat <strong>di</strong>inspekshon ku tabini liber dor <strong>di</strong> emandato <strong>aki</strong>, lokeda usá <strong>pa</strong>intensivásupervishon <strong>di</strong>hafnan i kostananEs<strong>aki</strong>nan tur mestersosodé <strong>di</strong> un manera“budgetneutraal”, es<strong>aki</strong>ta nifiká ku retenshon <strong>di</strong>entradanan i kukompensashon <strong>di</strong>gastunan a<strong>di</strong>shonal188
Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario<strong>aki</strong> al máksimo maneradebe ser. Es<strong>aki</strong> entre otro akondusí na problemananku nos flota <strong>di</strong> barku <strong>pa</strong>loke ta inspekshon <strong>di</strong> nosbarkunan den hafnanekstranhero (Bort StateControl) na Oro<strong>pa</strong>,kaminda ku nos flota taa<strong>pa</strong>resé riba e asina yamá“grijze lijst” (lista shinishi).<strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>. Es<strong>aki</strong>mester kondusí namas seguridat dennos awanan iménos polushondor <strong>di</strong> barkunanPa fin <strong>di</strong> redusí e gastunan<strong>di</strong> supervishon i <strong>pa</strong>mehorá e efektividat <strong>di</strong>es<strong>aki</strong>, lo tras<strong>pa</strong>sásupervishon <strong>pa</strong> e asinayamá “Klassenbureaus” <strong>pa</strong>supervisá nos barkunan.Asina gobièrnu lo tras<strong>pa</strong>sá(mandato) supervishonriba barkunan den suregistro, <strong>pa</strong> supervishondor <strong>di</strong> e Klassenbureausin<strong>di</strong>ká <strong>pa</strong> lei.189
Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario2 Ekstenshon <strong>di</strong> enètwerk lokal einternashonal <strong>di</strong> ekontaktonanmarítimo.1 E registro ya no tain<strong>di</strong>kativo mas <strong>pa</strong> eaktividatnan, ni tampoko<strong>pa</strong> e budget <strong>di</strong> MAC. Loketa importante ta desaroyo<strong>di</strong> e sektornan marítimo i eposibilidat <strong>pa</strong> kreakuponan <strong>di</strong> trabou ientrada <strong>pa</strong> <strong>pa</strong>is. Einvershonistanan den esektornan <strong>aki</strong> taprosedente <strong>di</strong> e <strong>pa</strong>is mes,pero <strong>pa</strong> gran <strong>pa</strong>rti tambe<strong>di</strong> eksterior.Ta <strong>pa</strong> talmotibu ku MAC mesteramplia su nètwerk lokal einternashonal.Planifikashon Urbano,legislashon, klima <strong>di</strong>invershon i insentivonanfiskalía, tur es<strong>aki</strong>nanmester keda apliká <strong>pa</strong> hasi<strong>Kòrsou</strong> mas atraktivoposibel komo lugá <strong>di</strong>registrashon iestablesimentu <strong>pa</strong>barkunan, yatenan,kruseronan i demasservisio marítimo. Ta den190planifikashon <strong>pa</strong> maspronto posibel, yega na unPlataforma Marítimo <strong>di</strong>2011 Internashonalmente e maneho tatradusí su mes denkontaktonanintensivo estrechoku operadónan <strong>di</strong>barku, astieronan<strong>di</strong> barku i yate,hafnan <strong>pa</strong> yate,servisionanfinansiero,desaroyadornan <strong>di</strong>proyektonanmarítimo iservisionan kuinteresnanmarítimo òf kuinteres <strong>pa</strong> nosregion. Ekooperashonregional kuoutoridatnanmarítimo mesterhaña su lugá denun miembresiaaktivo den kuadro<strong>di</strong> CaribbeanMemorandum ofUnderstan<strong>di</strong>ng onPort State Control(CMoU)Miembresia i budgetpromoshonal ± NAf.100.000,00 anual
Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestarioPa por duna kontenido nae maneho <strong>di</strong> sektor, den emaneho marítimo mestertin mas atenshon <strong>pa</strong>desaroyonan <strong>di</strong> e sektor ipromoshon <strong>di</strong> “MaritiemCuraçao”. Pa e periodo2011-2015 mester desaroyáun maneho kuin<strong>di</strong>kadónan <strong>di</strong> sektor kupor keda midí, kamindaakuerdonan lo keda hasíku sektor en kuantumetanan ku por taaplikabel, e promoshonkonhunto i e invershonnanku mester keda hasi.Aktualmente, un análisiskuantitativo i kualitativo(nulmeting)<strong>di</strong> e sektor taser hasí i es<strong>aki</strong> lo forma unbase <strong>pa</strong> tal maneho ikooperashon.2011-2013 Toma den servisio <strong>di</strong> unekonomista komotrahadó <strong>di</strong> maneho/desaroyadó <strong>di</strong> sektor191
Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario3 Supervishon <strong>di</strong>hafnan ibinnenwaternan2 Supervishon <strong>di</strong> hafnan ibinnenwaternan<strong>Gobièrnu</strong> tambe kiermodernisá e legislashon kuta regla supervishon <strong>di</strong>hafnan i binnenwaternan.Aktualmente es<strong>aki</strong> tainkompleto, fragmentá i <strong>pa</strong>gran <strong>pa</strong>rti ta data <strong>di</strong> promémitar <strong>di</strong> siglo <strong>pa</strong>sá. Tambemester tene kuenta kudesaroyonan resien i eproblemátiko aktual <strong>di</strong>maneho den e awanan <strong>aki</strong>.2011-2013 Un Task Force lantaku konosementufinansiero,hurí<strong>di</strong>ko,atministrativo imarítimo.- MAC- WJZ- Douane- Imigrashon- Inspekshon Me<strong>di</strong>oAmbiental- Kapitan <strong>di</strong>Puerto- DROV- Eksperto eksternoNAfl. 50.000,= / <strong>pa</strong> aña192
Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestarioServisioMeteorológiko1 Brinda servisio <strong>di</strong>kalidatinternashonal na<strong>Kòrsou</strong> i otroislanan1 1. Training <strong>pa</strong> personal.Dor <strong>di</strong> e embehesimentu <strong>di</strong>e personal lo bira nesesario<strong>pa</strong> siguí hasi tur esfuerso<strong>pa</strong> buska i edukákan<strong>di</strong>datonan <strong>pa</strong> por hasi etrabou <strong>di</strong> prinsi<strong>pa</strong>lmenteden e funshon <strong>di</strong>meteorólogo, opservador itékniko <strong>pa</strong> garantisá unkalidat <strong>di</strong> e servisio na unnivel internashonal.2 2. Alokashon <strong>di</strong> personalModernisá mobilario <strong>di</strong> ekantornan i kòmpiuternan<strong>pa</strong> asina e personal porsiguí ehersé nan labor <strong>di</strong>forma efikas.1 3. A<strong>pa</strong>ratonan iinstrumentonan <strong>pa</strong> monitoriáwerA<strong>pa</strong>ratonan iinstrumentonan ku tawòrdu usá ku e propósito<strong>di</strong> monitor wer i tareanan2011-2013 Personal bonpre<strong>pa</strong>rá <strong>pa</strong> dunaservisio optimal.Proyekto IVBUSONA intrega2011-2012 Mobilario nobo Presupuesto 20112011-2012 A<strong>pa</strong>ratonan noboku ta garantisáinformashon <strong>di</strong>kalidat i bonservisio nausuarionan.Presupuesto 2011193
Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestariooperashonal, ku a yega nanbida operashonal, kambiaes<strong>aki</strong>nan <strong>pa</strong> asina por siguitraha riba un bon base. Eradar <strong>di</strong> wer takumpliendo 5 aña denoperashon i lo mester <strong>di</strong> unrevishon amplio, tambe taun bon oportunidat <strong>pa</strong>amplia e a<strong>pa</strong>rato <strong>aki</strong>sistema <strong>di</strong> doppler Es<strong>aki</strong> lohasi e trabou <strong>di</strong> monitor <strong>di</strong>wer mas eksakto i lo halsae servisio na e sektor <strong>di</strong>aviashon i públiko general.4. A<strong>pa</strong>ratonan iinstrumentonan <strong>pa</strong> alarmakomunidatKomo ku menasa <strong>di</strong>Tsunami ta birando kada<strong>di</strong>a mas relevante <strong>pa</strong> nosPais ta importante <strong>pa</strong> siguitraha riba un sistema <strong>pa</strong>monitor es<strong>aki</strong> invertiendoden kompra <strong>di</strong> a<strong>pa</strong>rato <strong>di</strong>sismologia i mi<strong>di</strong>mentu <strong>di</strong>nivel <strong>di</strong> laman.Informashonspesífiko <strong>pa</strong> alarmákomunidat natempu <strong>di</strong> eventualmenasa <strong>di</strong> peliger.194
Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario1 Kompra <strong>di</strong> un sistema <strong>di</strong>ra<strong>di</strong>o <strong>pa</strong> transmitíinformashon <strong>di</strong> mal tempuvia <strong>di</strong> ra<strong>di</strong>o “WeatherRa<strong>di</strong>o Alert System”1 Bon komunikashon <strong>di</strong>Internèt speed haltu 10 Mbi uso mas gran<strong>di</strong> <strong>di</strong> página<strong>di</strong> web meteo.an5. Maneho <strong>di</strong> kalidat isertifikashon1 a. Den kuadro <strong>di</strong> e ICAOau<strong>di</strong>t na 2008, a wòrdurekomendá <strong>pa</strong> introdusísistema <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong>kalidat denprinsi<strong>pa</strong>lmente e área <strong>di</strong>aviashon <strong>pa</strong> asina siguigarantisá e siguridat denaviashon na un nivelinternashonal. ServisioMeteorológiko su enfoke lota <strong>pa</strong> realisá es<strong>aki</strong> mas lihéposibel <strong>pa</strong> sigui dunaservisio na un kalidat haltuna aviashon.2011-2012 Transmishon <strong>di</strong>informashon ribaun ra<strong>di</strong>o speshal2011-2012 Informashon<strong>di</strong>sponibel nakomunidat ibishitantenan2011 Un sistema <strong>pa</strong> mi<strong>di</strong>kalidat <strong>di</strong> servisio iseguridat densektor <strong>di</strong> aviashon.Presupuesto 2011Presupuesto 2011Presupuesto 2010195
Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario2 Leinan <strong>pa</strong> rigikoperashon1 b. Maneho <strong>di</strong> kalidat <strong>pa</strong>servisio na públikoIntrodusí un sistema <strong>pa</strong>mi<strong>di</strong> kalidat <strong>di</strong> servisio igrado <strong>di</strong> satisfakshon bou<strong>di</strong> públiko.1 1. Miembresia <strong>di</strong> WMOKambio <strong>di</strong> nòmber <strong>di</strong>miembresia <strong>di</strong>Organisashon Mun<strong>di</strong>al <strong>di</strong>Meteorologia (WMO)1 2. Lei <strong>di</strong> MeteoPasa lei madre <strong>di</strong>Meteorologia den<strong>pa</strong>rlamento1 3. Protokòl i akuerdo kuAruba i St. MaartenTraha konsepto <strong>di</strong> protokòli <strong>pa</strong> Aruba i St. Maarten i ekostonan envolví1 4. Cost recoverey <strong>pa</strong> aviashonLei ku ta rigi kostonan kuta wòrdu aloká <strong>pa</strong> e sektor<strong>di</strong> aviashon2011 Satisfakshon <strong>pa</strong> ekalidat <strong>di</strong> servisiona públiko.2011 Nòmber nobo ku taindentifiká <strong>pa</strong>is<strong>Kòrsou</strong>.2011 Publikashon <strong>di</strong> leimadre <strong>di</strong>Meteorología.2011 Akuerdo ku Arubai St. Maarten2011 Lei <strong>pa</strong> kobra sektor<strong>di</strong> aviashonPresupuesto 2011Entrada <strong>pa</strong> <strong>Kòrsou</strong>Entrada <strong>pa</strong> <strong>Kòrsou</strong>196
Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífiko3 Kambio <strong>di</strong> Klima 1 Lanta un komishon <strong>pa</strong>atendé e riesgonan <strong>di</strong>kambio <strong>di</strong> klima <strong>pa</strong> <strong>Kòrsou</strong>1 Informá komunidattokante <strong>di</strong> kambio <strong>di</strong> klimai e riesgonan na komunidat1 Stimulá uso <strong>di</strong> nos rekursonatural (áwaseru, laman,solo bientu, s<strong>pa</strong>rmentu <strong>di</strong>energia, .....)i duna aportena maneho energétiko <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong>TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario2011 Rapòrt riesgonan Presupuesto 20112011 Libreto kambio <strong>di</strong>klima2011-2014 RapòrtE<strong>di</strong>fisio efisiente <strong>di</strong>gobièrnuMINA fondsDesaroyo densektor <strong>di</strong>Telekomunikashon1 Desaroyá e sektor <strong>di</strong>telekomunikashon denkuadro <strong>di</strong> desaroyoekonómiko i e nesesidatbásiko <strong>di</strong> kada siudadano<strong>pa</strong> tin akseso na internét.2011 Servisio optimal <strong>di</strong>telekomunikashon<strong>pa</strong> tur sektor denkomunidat.2 Stimulá i fasilitápenetrashon <strong>di</strong> “highspeed internet” rònt<strong>Kòrsou</strong> na un preiskompetitivo2011- 2014 Servisio <strong>di</strong> internètku speed haltu naun preis rasonabelrònt <strong>Kòrsou</strong>.197
Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestarioTráfiko Aero1 Sigui ku maneho<strong>di</strong> “open skies”kue meta <strong>pa</strong> <strong>Kòrsou</strong>bira un hùplogístikoteniendo kuentaku kom<strong>pa</strong>niananlokal.1 Traha un plan integral <strong>pa</strong>konbertí <strong>Kòrsou</strong> den unHùp logístiko a base <strong>di</strong> efilosofía <strong>di</strong> “open skies”Yega na <strong>pa</strong>labrashonnankonkreto kon <strong>pa</strong> garantisáku kom<strong>pa</strong>nianan lokal taforma <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> e planintergral <strong>di</strong> Hùp logístiko2011 <strong>Kòrsou</strong> ta funshonákom hùp logístiko198
Nr.Meta2 Promové un“CommonAviation Area”(CAA) entre<strong>Kòrsou</strong> i SintMaarten, mientraslo sera kombenionanku otromerkadonan denReino lo keda hasia base <strong>di</strong> terser ikuartoderechonan.3 Krea un base <strong>di</strong>kompetensiahustu (leveledplaying field) <strong>pa</strong>loke ta trataoperashon <strong>di</strong>kom<strong>pa</strong>nianan <strong>di</strong>aviashon lokal.SimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoPre<strong>pa</strong>rá un draft proposalCAA, <strong>pa</strong> <strong>di</strong>skutí ku<strong>Gobièrnu</strong> <strong>di</strong> Sint Maarten.Pre<strong>pa</strong>rá un konsepto <strong>di</strong>kombenio abase <strong>di</strong> terser ikkuarto derecho <strong>pa</strong> <strong>di</strong>skutíku Hulanda.Revisá tur kombenio,pèrmit i fasilidatnan dunána kom<strong>pa</strong>nianan <strong>di</strong>aviashon i in<strong>di</strong>kápuntonan ku ta yudagarantisá ku kom<strong>pa</strong>niananlokal por kompetí <strong>di</strong> formahustu.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 Rin un akuerdoentre <strong>Kòrsou</strong> i SintMaartenTin un kombenioku Hulanda2011 Kom<strong>pa</strong>nianan lokalden posishon <strong>pa</strong>por kompetí <strong>di</strong>forma hustu ribamerkado.Aspektonanpresupuestario199
Nr.Meta4 Krea un“CommonAviationArea”(CAA) kuAruba a base <strong>di</strong>terser i kuartoderecho i libertat abase <strong>di</strong> kua turkom<strong>pa</strong>nianan de eteriotorionan <strong>aki</strong>por bula denforma ilimitá.SimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoPre<strong>pa</strong>rá un proposishon <strong>pa</strong>un CAA entre <strong>Kòrsou</strong> iAruba.Kuminsá negoshashonnanku ArubaTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011-2012 Tin un akuerdoentre <strong>Kòrsou</strong> iAruba.Aspektonanpresupuestario5. Habri merkadointernashonal denkoperashon ku noskom<strong>pa</strong>niananlokal <strong>di</strong> aviashon itambe esnaninternashonal2 Buska mas aserkamentu iintegrashon den Karibe,Amérika Sentral iSuramérika.Probechá mas <strong>di</strong> eakuerdonan multilateral<strong>di</strong> ACS (AssociationCaribbean States)2011-2014 Nos merkado akeda ampliá denregion <strong>di</strong> Karibe.200
Nr.Meta6 Oumentá kantidat<strong>di</strong> konekshoninterkontinental iregional for <strong>di</strong>aeropuertoHatotantu <strong>pa</strong>avionnan <strong>di</strong><strong>pa</strong>sahero komo <strong>pa</strong>esnan <strong>di</strong> kargaSimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-32 Desaroyá un plan <strong>pa</strong> hasiaeropuerto Hato <strong>di</strong> un lugáatraktivo <strong>pa</strong> negoshinankuta eksportá bin establesénan mes na <strong>Kòrsou</strong>.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011-2014 Aeropuerto Hatosu “netwerkkwaliteit” taoptimal.Aspektonanpresupuestario7 Renegoshá siertotratadonan aéreo<strong>pa</strong> introdusí un“open sky policy”<strong>di</strong> manera kukom<strong>pa</strong>nianan <strong>di</strong>aviashoninternashonal lopor hasi uso <strong>di</strong> eHùp logístiko <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong>.2 Introdusí e posibildat <strong>pa</strong>kom<strong>pa</strong>nianan <strong>di</strong> aviashoninternashonal portransportá <strong>pa</strong>sahero via ofor <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> <strong>pa</strong> kualkedestinashon situáden unsírkulo rondó <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> kuun stral <strong>di</strong> 4600 kilometer.2012-2014 Aeropuerto <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong> ta funshonákomo Hùplogístikoimportante denKaribe201
Nr.Meta8 Stu<strong>di</strong>a eposibilidat <strong>pa</strong>indepen<strong>di</strong>sáDe<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong>Aviashonkonforme deseo <strong>di</strong>ICAO9 Introdusí lei ireglanan ku taduna protekshonna <strong>pa</strong>sahero10 Duna sostén <strong>pa</strong>buska solushon <strong>pa</strong>e problema kukom<strong>pa</strong>nianan <strong>di</strong>aviashon <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong> ta enfrentána momentu <strong>di</strong>saka plaka for <strong>di</strong>VenezuelaSimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-31 Instituí un stuurgroep iwerkgroep ku mesterstu<strong>di</strong>a kua ta e bentahanani desbentahanan <strong>pa</strong>indepen<strong>di</strong>sashon, traha undokumento <strong>pa</strong> Gobiernupor tuma su desishon ieventual e ora ey pre<strong>pa</strong>rákonsepto <strong>pa</strong> un trayekto <strong>di</strong>indepen<strong>di</strong>sashon.Konsultá ku ICAO kiko tae kon<strong>di</strong>shonnan básikonesesario1 Adoptá leinan eksistenteden mundu <strong>di</strong> aviashon okrea leinan adekuá ku taduna sufisiente protekshonna <strong>pa</strong>saheroan.1 Yega na akuerdonan ku<strong>Gobièrnu</strong> <strong>di</strong> la RepúblicaBolivariano de Venezuela ie instanshanan konserní,ku ta fasilitá transfùrregular <strong>di</strong> plakanan kukom<strong>pa</strong>nianan <strong>di</strong> aviashon<strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> mester risibíTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011-2012 De<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong>Aviashon tafunshoná komo uninstansiaindepen<strong>di</strong>sá2011 Garantia <strong>di</strong>protekshon <strong>pa</strong><strong>pa</strong>sahero.2011 Fluho regular <strong>di</strong>plakanan for <strong>di</strong>Venezuela <strong>pa</strong>kom<strong>pa</strong>ninan <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong>Aspektonanpresupuestario202
Nr.Meta11 Negoshá<strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon <strong>di</strong>Aruba i RCN(Boneiru) denNAATCSektor:Infrastruktura iPlanifikashonUrbanoPlanifikashonUrbano1 Plan integral <strong>pa</strong>drecha barionanmargináSimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-31 Pre<strong>pa</strong>rá un proposihon <strong>pa</strong>presentá komo punto <strong>pa</strong>negoshá ku Hulanda,<strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon <strong>di</strong> Boneiruku <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> RCN (RijksdeelCaribisch Nederland) denNAATC.2 Produsí 3 plan <strong>pa</strong> drechabario <strong>pa</strong> añaTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 Partisi<strong>pa</strong>shon <strong>di</strong>Boneiru denNAATC2011-2014 Barionan ku mihókas i infrastrukturaAspektonanpresupuestario2 Mantenshon idrechamentu <strong>di</strong>monumentonanden áreanan <strong>di</strong>akshon den sentro<strong>di</strong> suidat2 Pre<strong>pa</strong>rá plan <strong>pa</strong> 1 área <strong>di</strong>akshon <strong>pa</strong> aña i ehekushon<strong>di</strong> trabounan den 1 área <strong>di</strong>akshon <strong>pa</strong> aña, restorá 20monumento <strong>pa</strong> aña2011-2014 Restorashonsupstansial <strong>di</strong> nossentro <strong>di</strong> suidat inosmonumentonan203
Nr.Meta3 Aktualisá i aprobálei <strong>di</strong> konstrukshoni bibienda(bouw en woningverordening)i bonkòntròl i mantenshoni bouwbesluit4 Drecha nossistema <strong>di</strong> adrèsrònt <strong>Kòrsou</strong>SimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-31 Renobá, aprobá i introdusíun lei <strong>di</strong> konstrukshonnobo den 2011; kontròl isanshon <strong>di</strong>rekto i efektivokontra ilegalidat2 Apuntá i instalánòmbernan <strong>di</strong> kaya inumber <strong>di</strong> kas korekto natur e<strong>di</strong>fisioTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 Lei nobo <strong>di</strong> BWV;Kontròl efektivo2011-2012 Atministrashon <strong>di</strong>e<strong>di</strong>fisio adekuá i al<strong>di</strong>aAspektonanpresupuestario5 Mantenshon ifortifikashon <strong>di</strong>nos áreanan <strong>di</strong>naturalesa2 Aprobá i implementá eplan <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong>naturalesa (natuurplan)2011 Maneho fiha <strong>pa</strong> nosnaturalesa6 Evaluá, Aktualisá iAprobá EOP1 Ta trata <strong>di</strong> un maneho fiha<strong>pa</strong> por kuadra ku unmasterplan nobo <strong>pa</strong>desaroyo <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> i ku tatene kuenta ku tur tresaspektonan <strong>di</strong> desaroyoduradero2011-2012 Un EOP evaluá ,aktualisá i aprobádor <strong>di</strong> Parlamento204
Nr.Meta7 Kòntròl adekuá(handhaving ennaleving)PlanifikashonTeritorialSimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-31 Implementá un sistema <strong>di</strong>kòntròl riba aplikashon <strong>di</strong>lei i reglanan (prosesokontinuo)TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011-2014 Nivel aseptabel <strong>di</strong>kumplimentu kureglanan stiluláAspektonanpresupuestario1 Pre<strong>pa</strong>rá un planintegral <strong>pa</strong> uninfrastrukturaadekuá den turbario, entre otrokamindananadekuá i bonmantené <strong>pa</strong> tantuouto, baiskel ipeaton, kuposibilidat <strong>pa</strong>rekreo i deporte,aktividatnankultural i soshal,teniendo kuentaku tur e tres<strong>di</strong>menshonnan <strong>di</strong>desaroyoduradero3 Partisipá komostakeholder nakonferensha i workshop <strong>pa</strong>konhuntamente ku demasstakeholder yega na unplan integral <strong>pa</strong>infrastruktura adekuá dentur bario2011-2012 - fecha <strong>di</strong><strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon--205
Nr.Meta2 Yega na un bonatministrashon <strong>di</strong>tera Ipropiedatnan <strong>di</strong>gobièrnu, p'asinagarantisá unre<strong>pa</strong>rtishonbalansa <strong>di</strong> tereno<strong>di</strong>sponibel <strong>pa</strong> biba,rekreá, hasinegoshi iagrikultura.SimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-31 1. Optimalisá prosesonan iproseduranan <strong>pa</strong> kuotorgashon <strong>di</strong> tereno:a. Optimalisá e prosesoden sektor <strong>di</strong>Planifikashon teritorial<strong>pa</strong> ku otorgashon <strong>di</strong>tereno i en <strong>pa</strong>rtikularoptimalisá e proseso denDomeinbeheerb. Simplifiká prosedura <strong>pa</strong>ku otorgashon <strong>di</strong> terenodor <strong>di</strong> entre otro evaluáe maneho <strong>di</strong> lista <strong>di</strong>espera, screen e lista <strong>di</strong>espera aktual i stu<strong>di</strong>aposibilidat <strong>pa</strong> fleksibilisáes<strong>aki</strong>.1 Optimalisá prosesonaninterno den Domeinbeheer<strong>pa</strong> ku registrashon <strong>di</strong>kontrato, kobransa <strong>di</strong>erf<strong>pa</strong>gt i hür <strong>di</strong> terenoaktualisáTempuproyektá2011-2012Fase1: 2011Fase2: 2012In<strong>di</strong>kadó- Service LevelAgreements kuservisionanenbolbí- Periodo <strong>di</strong> esperapromé ku yega naremarke <strong>pa</strong> tereno2011-2012 - norma <strong>pa</strong> prosesáun petishon(tempu,i kanti-dat <strong>di</strong>petishon prosesá)- kantidat <strong>di</strong>kontrato registrá- montante <strong>di</strong>erf<strong>pa</strong>gt i hür ribakaya kobraAspektonanpresupuestario+40.0001683002.4561 Kostenconsultancy+75.0001783001.4174 Aanschafsoftware(workflow management)206
Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-31 Bini ku maneho kon ta baiatendé oku<strong>pa</strong>shon ilegal <strong>di</strong>terenonan <strong>di</strong> gobièrnu1 Inventarisá i balorisábienesnan inmóbil(onroerend goed) <strong>di</strong> <strong>pa</strong>is<strong>Kòrsou</strong>TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 - Kantidat <strong>di</strong>petishon <strong>pa</strong>legalisashonprosesá- kantidat <strong>di</strong>oku<strong>pa</strong>shon ilegaldespues <strong>di</strong>nulmeting2011-2012 kantidat i balor <strong>di</strong>bienesnan inmóbilAspektonanpresupuestario+ 373.0001683001.4011Bezol<strong>di</strong>gingen(4 adviseur /consulent-Ben 1 medewerkerITH&C-B)+ 100.0001683002.4751Kosten plan/kadasterKaarten en1683001.4358 Kostenhypotheekkantoor1 Uso <strong>di</strong> sistemananoutomatisá (manera GIS) iteknologia moderno(manera uso <strong>di</strong> imágen <strong>di</strong>satélite) <strong>pa</strong> sostené prosesoi maneho ya menshoná3 Enkaminá proseso <strong>pa</strong>konbertí Domeinbeheerden Grondbedrijf2011-2012 Aplikashon <strong>di</strong>teknologíamoderno2012-2014 “KadernotaGrondbeleid”aktualisá----207
Nr.Meta3 Identifiká tur<strong>pa</strong>rsela ku tin undestinashonkomersial ipromové eterenonan <strong>aki</strong>serkainvershonistananlokal iinternashonal.SimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-31 1. Krea <strong>pa</strong>rselanan dor <strong>di</strong>terminá e kontrato <strong>di</strong>èrf<strong>pa</strong>gt den plannaneksistente ku ta <strong>pa</strong>ra bashí2 2. Hasi un quick scan <strong>di</strong>terenonan <strong>di</strong>sponibel kukonforme EOP ta bini naremarke <strong>pa</strong> wòrdudesaroyá <strong>pa</strong> metanankomersial, industrial iturístikoTempuproyektá2011In<strong>di</strong>kadókantidat <strong>di</strong>kontrato terminá2011 kantidat <strong>di</strong>terenonan<strong>di</strong>sponibelAspektonanpresupuestario+30.0001683002.4750 Kostenopzeg. erf<strong>pa</strong>chtrecht--208
Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-32 A base <strong>di</strong> resultado <strong>di</strong> equick scan bini ku unmasterplan i plan <strong>di</strong>akshon <strong>pa</strong> ehekushon <strong>di</strong>un programa stratégikoden kual lo spesifiká <strong>pa</strong>kada área:1. ki tipo <strong>di</strong> desaroyo taekonómikamente iplanologikamentedeseabel,2. strategia i tèrmino <strong>pa</strong>desaroyo3. kalkulashon <strong>di</strong> fondofinansiero nesesario i<strong>di</strong>ferente modalidatkon por <strong>di</strong>sponé <strong>di</strong>fondonan2 Aserka invershonista isektor privá i drenta den<strong>di</strong>álogo ku nan ribadesaroyo urbanoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2012 masterplan, plan <strong>di</strong>akshon inklusostrategia <strong>di</strong>desaroyo,planifikashon ibudget2011-2014 Fecha <strong>di</strong> <strong>di</strong>álogo --Aspektonanpresupuestario+ 35.0001783002.4103 Kostenbouwrijp makengronden209
Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-32 Ehekutá e masterplan iplan <strong>di</strong> akshonTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011-2014 kantidat <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rseladesaroyáAspektonanpresupuestariomeerjarenbegroting1783002.4103 Kostenbouwrijp makengronden4 Pa famianan ku tinhopi tempu taspera un kas lobende riba untèrmino <strong>di</strong> algunaña un kantidat <strong>di</strong>mas o ménos 3000kas <strong>di</strong> FundashonKas Popular ku ehürdónan <strong>di</strong> ekasnan. FKP taska<strong>pa</strong> fondonan <strong>di</strong>mantenshon, i ku efondonan atkerí,por invertí denkonstrukshon <strong>di</strong>mas kas.1 Inventarisá i balorisá maso ménos 3.000 kas <strong>di</strong> FKPku ta pertenesé nagobièrnu pero ku ta wòrdumanehá <strong>pa</strong> FKP1 Yega na <strong>pa</strong>labrashon kuFKP <strong>pa</strong> tras<strong>pa</strong>so <strong>di</strong> ekasnan2011-2012 lista i rapòrt <strong>di</strong>balorisashon <strong>di</strong> maso ménos 3.000 kas2011-2012 fecha i akuerdoaprobá entregobièrnu <strong>di</strong> Pais<strong>Kòrsou</strong> i FKP+ 60.0001683001.4358 Kostenhypotheekkantoor--210
Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-31 Hasi e tras<strong>pa</strong>so finansieroi hurí<strong>di</strong>ko <strong>pa</strong> FKP1 Revisá e sistema <strong>di</strong> punt <strong>di</strong>FKP den kuadro <strong>di</strong> esituashon aktual, <strong>pa</strong>garantisá un trato hustu naesnan ku inskribí <strong>pa</strong> binina remarke <strong>pa</strong> un kas <strong>di</strong>hür1 Benta dor <strong>di</strong> FKP nahürdónanTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011-2012 fecha i akta notariali fecha <strong>di</strong> registrona Kadaster <strong>di</strong>tras<strong>pa</strong>so2011 Un sistema <strong>di</strong>punto aktualisá,trans<strong>pa</strong>rente ihustu.2011-2012 fecha i akta notariali fecha <strong>di</strong> registrona Kadaster <strong>di</strong>tras<strong>pa</strong>so----Aspektonanpresupuestario5. <strong>Gobièrnu</strong> lo hasiuninventarisashon <strong>di</strong>tur tereno<strong>di</strong>sponibel <strong>pa</strong>traha plannan <strong>di</strong>konstrukshon <strong>di</strong>kas.2 Krea <strong>pa</strong>rselanan dor <strong>di</strong>terminá e kontrato <strong>di</strong>erf<strong>pa</strong>gt i hür <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rselananku ta <strong>pa</strong>ra bashí2012 kantidat <strong>di</strong>kontrato terminá--211
Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-31 Hasi un quick scan <strong>di</strong>terenonan <strong>di</strong>sponibel <strong>pa</strong>konstrukshon <strong>di</strong> kas. Poneénfasis riba áreanan nodesaroyá pero ku ta situáden serkania <strong>di</strong> akseso nainfrastruktura(“inbrei<strong>di</strong>ngslocaties”)1 Evaluá maneho aktual“programabouwrijpmakenoverheidsterreinen 2006-2010”, i maneho aktual <strong>di</strong>Public Private Partnership(PPP)1 A base <strong>di</strong> resultado <strong>di</strong> equick scan, evaluashon irekomendashon <strong>di</strong> emanehonan aktual bini kuun masterplan i plan <strong>di</strong>akshon <strong>pa</strong> ehekushon <strong>di</strong>un programa stratégikoden kual lo spesifiká <strong>pa</strong>kada área:1. Kantidat <strong>di</strong> kavel <strong>pa</strong>konstrukshon <strong>di</strong> kas <strong>pa</strong>zelfbouw, PPP i FKPTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 kantidat <strong>di</strong>terenonan<strong>di</strong>sponibel2011-2012 rapòrt <strong>di</strong>evaluashon irekomendashon2012 masterplan, plan <strong>di</strong>akshon, programa<strong>di</strong> bibienda inklusostrategia <strong>di</strong>desaroyo,planifikashon marána un presupuesto--Aspektonanpresupuestario+ 28.0001783002.4103 Kostenbouwrijp makengronden+ 35.0001783002.4103 Kostenbouwrijp makengronden212
Nr.Meta6 Den kadaproyekto <strong>di</strong>konstrukshon <strong>di</strong>kas, mester tenekuenta kuposibilidat <strong>pa</strong>rekreá, i kaminda<strong>pa</strong> mucha hungaSimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-32. strategia i tèrmino <strong>pa</strong>desaroyo3. kalkulashon <strong>di</strong> fondofinansiero nesesario i<strong>di</strong>ferente modalidatkon por <strong>di</strong>sponé <strong>di</strong>fondonan1 A base <strong>di</strong> evaluashon irekomendashon stimulákonstrukshon <strong>di</strong> kas PPP iyega na <strong>pa</strong>labrashon nannobo ku FKP tokantedesaroyo <strong>di</strong> terenonan <strong>pa</strong>konstrukshon <strong>di</strong> kas <strong>pa</strong> eklase soshal i me<strong>di</strong>o1 Ehekutá e masterplan iplan <strong>di</strong> akshon3 Bini ku maneho den kualta definí puntonan <strong>di</strong>salida i kriterio <strong>pa</strong> barionanbibabel. E maneho <strong>aki</strong>tin komo meta <strong>pa</strong> <strong>di</strong>seño <strong>di</strong>plan <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rselashon <strong>di</strong>gobièrnu i desaroyadópriva bira mas bibabelTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2012 - fecha i kontratoPPP aprobá- fecha i akuerdoentre <strong>Gobièrnu</strong>Pais <strong>Kòrsou</strong> iFKP2011-2014 kantidat <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rseladesaroyá2011-2012 maneho i fecha ribakual maneho awòrdu aprobá--Aspektonanpresupuestariomeerjarenbegroting1783002.4103 Kostenbouwrijp makengronden--213
Nr.MetaObranan Públiko1 Higiena ime<strong>di</strong>oambientesalu3 Stimulashon <strong>di</strong>naturalesa i me<strong>di</strong>oambienteSimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-33 Stimulá tim <strong>di</strong> <strong>di</strong>señomulti <strong>di</strong>siplinariokonsistiendo <strong>di</strong>instanshanan <strong>di</strong> gobièrnu,sostené <strong>pa</strong> ekspertonanlokal i demas stakeholders,<strong>pa</strong> konhuntamente alsakalidat <strong>di</strong> <strong>di</strong>seño <strong>di</strong>plannan <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rselashon <strong>di</strong>gobièrnu i FKP1Renová e sistema <strong>di</strong>riolering den sentro <strong>di</strong>suidat.1 Renová e sistema <strong>di</strong>riolering den Suffisant,Emmastad iKoraalspecht i Scharloo.1 Optimalisashon <strong>di</strong> e planta<strong>di</strong> purifikashon KleinHofjeTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 - fecha <strong>di</strong><strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon i- kantidat <strong>di</strong><strong>di</strong>seño bibabelaprobá2011-2013 Prevenshon <strong>di</strong> awasushi kore ribasuperfisie i holómalu den suidat2011-2014 Un situashon mashigiéniko i unme<strong>di</strong>oambientesano den e barionan menshoná.2011-2013 Un sistema mashigiéniko i unkantidat masgran<strong>di</strong> <strong>di</strong> awapurifiká <strong>pa</strong> Hotèl,kunuku nan igolfbaanAspektonanpresupuestario+ 18.0001783002.4103 Kostenbouwrijp makengronden214
Nr.Meta4 Mehorá sistema <strong>di</strong>awa uza(waterhuishou<strong>di</strong>ng)5 Drechá e kalidat <strong>di</strong>bida <strong>di</strong> e poblashon<strong>di</strong> Pais<strong>Kòrsou</strong>;SimboloMetaStratégikoTempuPrioridat Akshonnan spesífikoproyektá1-32 Riolering Scharloo 2013-20142 Traha un plan <strong>pa</strong> maneho<strong>di</strong> resiklahe <strong>di</strong>awa/Maneho <strong>di</strong> awashushi <strong>di</strong> kas(afvalwatertstructuurplan)2 Yega na un kombenio <strong>pa</strong>entrega <strong>di</strong> awa purifiká(Leveringsoverenkomsteffluent)2 Groot onderhoud gemalenen zuiveringen1 Groot onderhoud RWZITera KòráIn<strong>di</strong>kadó2011-2012 Un plan intergral<strong>pa</strong> resiklahe <strong>di</strong> awa.2011 Un formula <strong>pa</strong> eusuarionan tenenan na regla stipulái garantisákobransa2011-2014 Gemaal i zuiveringnan den estado bon<strong>pa</strong> kumpli kuhigiena ime<strong>di</strong>oambientesalu.2011-2012 Zuiveringnan denestado bon <strong>pa</strong>kumpli ku higiena ime<strong>di</strong>oambientesalu.Aspektonanpresupuestario215
Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-32 Groot onderhoud RWZIKlein KwartierWetgeving/ Afvalwaterverordening1 Lozing <strong>di</strong> vacuumtrucksna e planta <strong>di</strong> purifikashonòf na puntonan adaptá <strong>pa</strong>es<strong>aki</strong>1 Perslei<strong>di</strong>ng Waaigat <strong>pa</strong> baiKlein KwartierTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 Zuiveringnan denestado bon <strong>pa</strong>kumpli ku higiena ime<strong>di</strong>oambientesalu i tambegarantisá kantidat ikalidat <strong>di</strong> effluent<strong>pa</strong> e kliente nan .Reglamentashon <strong>pa</strong>atendé kuafvalwater igarantisá unme<strong>di</strong>oambientesaludabel2011-2012 Mihóme<strong>di</strong>oambiente,salubridat, kalidat<strong>di</strong> awa <strong>di</strong> laman,protekshon <strong>di</strong> florai founa.2013-2014 Higiena den sentro<strong>di</strong> suidat, bonkalidat <strong>di</strong> awa <strong>di</strong>laman, protekshon<strong>di</strong> flora i founaAspektonanpresupuestario216
Nr.Meta6 Mehorashon ieks<strong>pa</strong>nshon <strong>di</strong>kareterananSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoRevisá statutonan <strong>di</strong>wegenfondsTraha un plan integral <strong>di</strong>mehorashon i eks<strong>pa</strong>nshon<strong>di</strong> kareteranan.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011-2014 Statutonan kambiá<strong>di</strong> tal forma, ku pordestiná fondonan<strong>pa</strong> ehekutá un planintegral <strong>di</strong>mehorashon ieks<strong>pa</strong>nshon.Aspektonanpresupuestario7 Infrastruktura <strong>di</strong>alokashone<strong>di</strong>fisionan DOW(maneho interno)1 Termietenbehandeling ,drecha i hasi mantenshon<strong>di</strong> e<strong>di</strong>fisionan <strong>di</strong> DOW2011 E<strong>di</strong>fisionan denkon<strong>di</strong>shon adekuá<strong>pa</strong> uso ifunshonamentu <strong>di</strong>personal i kuentradarepresentativo <strong>pa</strong>publiko.217
5. TEMANAN DI PRIORIDATPa gobièrnu por logra e metanan stratégiko a skohe tópikonan ku ta enfoká mas tantu ribadje, i esei ta e temanan <strong>di</strong> maneho ku lo risibí atenshon <strong>di</strong> prioridat. E temanan ta tópikonanku por kubri mas ku un ministerio i mas ku un sektor. Lo bini ku strukturanan <strong>pa</strong> atendé kue aspektonan integral <strong>aki</strong> <strong>pa</strong> garantisá ku nan ta haña atenshon i lo profun<strong>di</strong>sá for <strong>di</strong><strong>di</strong>ferente ángulo.5.1.INOVASHON SOSHAL<strong>Kòrsou</strong> ta un éksito si su siudadanon tin tur oportunidat <strong>pa</strong> desaroyá nan mes optimalmente.Mester traha <strong>di</strong> un forma integral i amplio na e desaroyo i formashon <strong>di</strong> tur hende, chikí igran<strong>di</strong>, <strong>pa</strong> tur tin e abilidatnan <strong>pa</strong> por ta un persona ku ta biba balornan haltu manerakonfiansa, respèt propio, solidarismo i <strong>pa</strong>triotismo. Tarea <strong>di</strong> gobièrnu ta <strong>pa</strong> stimulá es<strong>aki</strong>unda ku ta posibel.E hubentut (0-24 aña) ta eksigí atenshon speshal, pro aktivo i kontinuo <strong>di</strong> gobièrnu. Ta nan taforma e base <strong>pa</strong> e futuro <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>. Pa me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> un sistema <strong>di</strong> kuido den kadena, i dor <strong>di</strong> tinatenshon konstante, gobièrnu tin ku sòru <strong>pa</strong> den tur fase <strong>di</strong> nan desaroyo tin fasilidatnanadekuá i posibilidatnan <strong>pa</strong> sosten i guia. E futuro <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> ta dependé <strong>di</strong> e posibilidatnan<strong>pa</strong> desaroyá kada suidadano. Atenshon speshal ta nesesario <strong>pa</strong> resosialisashon <strong>di</strong> esnan kumester i sosten na gruponan mas vulnerabel den komunidat.5.2.ENSEÑANSA I EDUKASHON KOMO INSTRUMENTO DI DESAROYOPa yega na un base sano, salú i sigur <strong>pa</strong> desaroyá <strong>Kòrsou</strong> mester yega na un sistema <strong>di</strong>enseñansa i edukashon ku tin komo puntonan <strong>di</strong> salida krea un Yu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>: ku mente indepen<strong>di</strong>ente i krítiko ku ta ka<strong>pa</strong>s <strong>pa</strong> funshoná den nos komunidat den solidaridat ku otronan <strong>pa</strong> hiba su mes,su famia i henter <strong>Kòrsou</strong> <strong>di</strong>lanti ku ta <strong>di</strong>spuesto <strong>pa</strong> duna un aporte <strong>pa</strong> fomentá kambionan den nos komunidat nabenefisio <strong>di</strong> un i tur;Mester duna atenshon speshal i enforsá institutonan edukashonal ku ta yuda aportá na balori normanan <strong>di</strong> suidadanonan manera entre otro famianan i bario.Enseñansa mester bira un institushon ku ta duna tur hende e chèns <strong>pa</strong> e por hasi usooptimal <strong>di</strong> su potenshal i ku ta duna atenshon speshal na gruponan vulnerabel. Es<strong>aki</strong> tanifiká ku mester stimulá skolnan i dosentenan, i ekipá i sostené nan mihó <strong>pa</strong> nan por hasinan tarea mas mihó posibel. Banda <strong>di</strong> desaroyo personal, enseñansa tin komo meta <strong>pa</strong>duna hende un chèns optimal riba merkado <strong>di</strong> labor. Pa tal motibu gobièrnu tin ku sòru<strong>pa</strong> un sinkronisashon kontinuo entre merkado <strong>di</strong> labor i enseñansa avansá.<strong>Kòrsou</strong> tin, <strong>pa</strong> motibu <strong>di</strong> falta <strong>di</strong> rekursonan natural, su kapital humano komo e rekursomas importante <strong>pa</strong> produktividat. E posibilidatnan <strong>pa</strong> desaroyo <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> ta entre otroriba e tereno <strong>di</strong> ekonomia <strong>di</strong> konosementu, den kua hende a base <strong>di</strong> su konosementu porta un balor kompetitivo. Estu<strong>di</strong>o spesífiko tin ku duna in<strong>di</strong>kashon konkreto riba kuaáreanan es<strong>aki</strong> ta mas aplikabel. A base <strong>di</strong> e konsehonan por traha e infrastrukturanesesario den kua enseñansa, empresarionan i gobièrnu ta traha huntu.218
E situashon <strong>di</strong> e nivel <strong>di</strong> edukashon <strong>di</strong> e aktual forsa laboral i e meta <strong>pa</strong> lagasiudadanonan laga desaroyá nan potensial optimalmente, ta trese ku n’e ku tin mester <strong>di</strong>un maneho <strong>pa</strong> stimulá formashon kontinuo (“life long learning”).5.3.PARTISIPASHON DI BARIO DEN DESAROYO DI PAIS<strong>Gobièrnu</strong> ta rekonosé ku e retonan <strong>pa</strong> desaroyo <strong>di</strong> nos komunidat ta gran<strong>di</strong>. P’esei lointrodusi dos aspekto ku por konsiderá <strong>pa</strong> desaroyo <strong>di</strong> <strong>pa</strong>is.1) Barionan komo nukleo <strong>di</strong> desaroyo <strong>di</strong> nos <strong>pa</strong>is<strong>Kòrsou</strong> lo tin ku rekonsiderá e <strong>pa</strong>pel ku bario mester hunga den e proseso <strong>pa</strong> <strong>di</strong>señá,struktura i implementá un maneho <strong>di</strong> desaroyo duradero.<strong>Gobièrnu</strong> ta konvensí ku un aserkamentu <strong>di</strong> desaroyo duradero atraves <strong>di</strong> bario ta unprinsipio ku tin ku kore manera un liña kòrá den e maneho. E aserkamentu mester ta un<strong>pa</strong>rti integral <strong>di</strong> e maneho <strong>di</strong> desaroyo duradero. Mester institushonalisá, strukturá i biragradualmente “the way of doing development” na <strong>Kòrsou</strong> den forma <strong>di</strong> un Plan Nashonal.2) Partisi<strong>pa</strong>shonE retonan <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> i e metanan <strong>di</strong> desaroyo ta eksigí ku gobièrnu mester ta habrí <strong>pa</strong>konosementu, deseonan i eksperensha <strong>di</strong> siudadanonan i otro instanshanan ku tainteresá. Es<strong>aki</strong> ta nifiká ku mester drenta aktivamente den bario i den komunidat, i kreastrukturanan <strong>pa</strong> konsulta kontínuo ku gruponan <strong>di</strong> interes.E <strong>pa</strong>pel <strong>di</strong> gobièrnu mester ta unu kaminda e ta traha i implementá desaroyo. Den ekuadro <strong>aki</strong> gobièrnu mester stimulá i fasilitá aktivamente e desaroyo duradero den emaneho ku a keda stipulá konhuntamente ku gruponan <strong>di</strong> interes. <strong>Gobièrnu</strong> no tin kusinta warda kiko ta <strong>pa</strong>sa <strong>pa</strong> reakshoná, pero tin ku planifiká i antisipá riba susesonan kuta afektá desaroyo <strong>di</strong> <strong>pa</strong>is.5.4.DESAROYO DURADERO<strong>Gobièrnu</strong> tin e deber <strong>pa</strong> no solamente solushoná nos problemanan <strong>di</strong> awor <strong>aki</strong>, si no kumester pone un base sólido <strong>pa</strong> un desaroyo duradero <strong>di</strong> nos <strong>pa</strong>is. E prinsipio <strong>di</strong> desaroyoduradero ta enfoká riba tèrmino kòrtiko i largu, i ta duna atenshon kontinuo na e balanseentre e tres <strong>di</strong>menshonnan: Kresementu ekonómiko Desaroyo soshal Kuido <strong>di</strong> naturalesa i me<strong>di</strong>o ambienteEs<strong>aki</strong> ta rekeri sinkronisashon planifiká riba <strong>di</strong>ferente áreanan <strong>di</strong> maneho.5.5.KRESEMENTU EKONÓMIKO DINÁMIKOE desaroyo i kresementu ekonómiko <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> mester keda aselerá <strong>di</strong> un forma<strong>di</strong>námiko. Planifikashon i ehekushon <strong>di</strong> e maneho ekonómiko mester ta <strong>di</strong>rigí iprogresivo. Progreso tin ku wòrdu evaluá i mi<strong>di</strong> konstantemente i kaminda ta nesesarioprogramanan tin ku keda adaptá rápidamente.Un programa <strong>di</strong> mas aña <strong>pa</strong> desaroyo duradero i kresementu ekonómiko mesterkonsentrá <strong>di</strong> forma selektivo riba sierto sektornan ku kua <strong>Kòrsou</strong> ke i por <strong>di</strong>stinguí sumes den region.219
E regionnan <strong>aki</strong> mester tin balor agregá kla i konkreto <strong>pa</strong> sostené e desaroyo <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> isu hendenan i mester ta basá riba e prinsipionan <strong>di</strong> desaroyo duradero.<strong>Gobièrnu</strong> mester tin <strong>pa</strong>pel muchu mas aktivo den stimulá i insentivá. Kaminda tanesesario es<strong>aki</strong> tin ku sosodé <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> areglonan i insentivonan spesífiko, <strong>pa</strong> logra edesaroyo i kresementu ekonómiko deseá entre otro dor <strong>di</strong> krea mas posibilidatnan <strong>pa</strong>empresanan chikí i me<strong>di</strong>ano lokal.5.6.DI “RED TAPE’ PA ‘RED CARPET’<strong>Gobièrnu</strong> komo dunadó <strong>di</strong> trabou i dunadó <strong>di</strong> servisio gran<strong>di</strong> tin ku konsentrá ribakalidat <strong>di</strong> su servisionan. <strong>Gobièrnu</strong> tin ku traha den forma trans<strong>pa</strong>rente ku suempleadonan i ku siudadanonan, duna kuenta i rason i keda aksesibel.E gobièrnu nobo tin ku traha ku metanan ku por ser mi<strong>di</strong> i organisá su aktividatnan <strong>di</strong> talmanera ku resultadonan por keda mi<strong>di</strong> a base <strong>di</strong> in<strong>di</strong>kadónan ku ta <strong>di</strong> antemano konosí.Informashon den forma <strong>di</strong> dato i in<strong>di</strong>kadónan mester bira un <strong>pa</strong>rti importante <strong>di</strong> e maneho.5.7.MEHORASHON IMPORTANTE DEN TRAFIKO I TRANSPORTE PUBLIKOAwor kaba e mobilidat riba <strong>Kòrsou</strong> ta laga hopi <strong>di</strong> deseá i e desaroyo i infrastrukturapúbliko ta kai atras riba e kresementu ekonómiko i desaroyo <strong>di</strong> e isla. Tantu den e sektor<strong>di</strong> infrastruktura públiko (entre otro kareteranan i transporte públiko), komo den einfrastruktura logístiko <strong>pa</strong> aktividatnan ekonómiko (haf, aeropuerto, dòk,komunikashon/Internet) tin e nesesidat <strong>di</strong> un programa <strong>di</strong> mas aña <strong>pa</strong> identifiká isinkronisá e mobilisashon <strong>di</strong> e invershonnan kuantioso ku ta nesesario <strong>pa</strong> sostené eeks<strong>pa</strong>nshon i mehorashon ku mester.Mirando e limitashonnan <strong>di</strong> un isla chikí, <strong>pa</strong> por adaptá i eks<strong>pa</strong>ndé e infrastruktura nasierto <strong>pa</strong>rtinan riba e isla, un aserkamentu inovativo i solushonnan kreativo ta nesesario<strong>pa</strong> nos retonan den e sektor <strong>di</strong> infrastruktura.5.8.SISTEMA FISKAL SIMPLIFIKÁE alokashon <strong>di</strong> fondo riba e presupuesto <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> tin ku kuadra ku e metanan <strong>di</strong>desaroyo ku gobièrnu a pone <strong>pa</strong> su mes. No presupuestonan <strong>di</strong> añanan anterior, sino emetanan <strong>pa</strong> futuro tin ku ta e base <strong>pa</strong> hasi eskohonan finansiero <strong>di</strong> gobièrnu.Komo <strong>pa</strong>is <strong>Kòrsou</strong> riba tereno fiskal mester kompetí ku region, pero tambe ku otroentidatnan den reino ku ta hiba un maneho fiskal propio. Sigur si tuma na kuenta edesaroyonan riba e islanan BES, ta sin mas nesesario <strong>pa</strong> rekonsiderá profundamente eka<strong>pa</strong>sidat <strong>di</strong> kompetí ku e sistema fiskal nobo ku <strong>Kòrsou</strong> tin. Ademas, e desaroyo <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong> ta eksigí invershonnan kuantioso den <strong>di</strong>ferente sektor. E dos faktornan <strong>aki</strong>(kompetensha fuerte i invershonnan kuantioso) ta motibu <strong>pa</strong> nos ta hopi kreativo iinovativo ora ta <strong>di</strong>señá un sistema fiskal nobo.E sistema tin ku destaká <strong>pa</strong> su simplesa, efektividat i fasilidat <strong>pa</strong> ser kontrolá, ku unmínimo na tareanan atministrativo <strong>pa</strong> habitantenan i komersiantenan.E sistema fiskal tin ku tene kuenta ku puntonan <strong>di</strong> salida <strong>pa</strong> un kontribushon hustu. Denkombinashon ku kontròl, huntu ku un manera trans<strong>pa</strong>rente <strong>pa</strong> responsabilisá <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong>gobièrnu <strong>pa</strong> eskohonan ku e ta hasi, riba maneho ku e ta hiba i resultadonan ku e lalogra. Tur es<strong>aki</strong> tin ku kondusí na un sistema fiskal efektivo ku ta generá sufisienteentrada <strong>pa</strong> e desaroyo <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>.220
5.9.STIMULÁ UZO DI ENERGIA ALTERNATIVOImplementashon <strong>di</strong> un maneho <strong>di</strong> energia, i introdukshon na un manera integral <strong>di</strong> uzo <strong>di</strong>energia alternativo lo kontribuí na redukshon <strong>di</strong> kosto <strong>di</strong> bida i promové desaroyo duradero.<strong>Kòrsou</strong> tin amplio akseso na fuentenan natural <strong>di</strong> energia manera solo, bientu i e olanan <strong>di</strong>laman. Pa introdusí i stimulá uzo <strong>di</strong> energia alternativo den kuadro <strong>di</strong> desaroyo duraderomester desaroyá i implementá un maneho integral ku ta tene kuenta ku <strong>di</strong>ferente aspekto.221
AneksoOrganogram <strong>di</strong> ministerionan222