13.07.2015 Views

Klek aki pa e Programa di Gobernashon. - Gobièrnu di Kòrsou

Klek aki pa e Programa di Gobernashon. - Gobièrnu di Kòrsou

Klek aki pa e Programa di Gobernashon. - Gobièrnu di Kòrsou

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

KontenidoPágina1. Introdukshon................................................................................................................................. 31.1. <strong>Kòrsou</strong> ta un isla <strong>di</strong> oportunidat....................................................................................... 41.2. Retonan <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> .............................................................................................................. 61.3. Proseso <strong>di</strong> (re)konstrukshon <strong>di</strong> nos <strong>pa</strong>is.......................................................................... 81.4. Struktura <strong>di</strong> e programa <strong>di</strong> gobernashon ........................................................................ 92. Vishon i mishon <strong>di</strong> gobièrnu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>.................................................................................. 102.1. Vishon................................................................................................................................. 102.2. Mishon <strong>di</strong> gobièrnu .......................................................................................................... 103. Metanan stratégiko <strong>di</strong> gobièrnu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>............................................................................. 114. <strong>Programa</strong> stratégiko <strong>pa</strong> kada ministerio................................................................................. 124.1. Ministerio <strong>di</strong> Asuntunan General................................................................................... 124.1.1. Koor<strong>di</strong>nashon sentral <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> gobièrnu.......................................................... 124.1.2. Relashonnan ku eksterior ............................................................................................ 134.1.3. Relashonnan den reino ................................................................................................ 194.1.4. Asuntonan huri<strong>di</strong>ko ..................................................................................................... 194.1.5. Komunikashon <strong>di</strong> gobiernu interno i eksterno ........................................................ 214.1.6. Konstrukshon <strong>di</strong> <strong>pa</strong>is (nation buil<strong>di</strong>ng) .................................................................... 254.1.7. Kuido <strong>di</strong> seguridat nashonal....................................................................................... 264.1.8. Kas <strong>di</strong> Kórsou na Hulanda .......................................................................................... 274.1.9. Desaroyo i implementashon <strong>di</strong> maneho energétiko ................................................ 314.1.10. Desaroyá i implementá e Plan Nashonal <strong>pa</strong> Desaroyá Bario............................. 354.2. Ministerio <strong>di</strong> <strong>Gobernashon</strong>, Planifikashon i Servisio................................................... 374.3. Ministerio <strong>di</strong> Hustisia....................................................................................................... 554.3.1. Mishon <strong>di</strong> Ministerio <strong>di</strong> Hustisia................................................................................ 554.3.2. Tareanan <strong>di</strong> Ministerio <strong>di</strong> Hustisia ............................................................................ 554.3.3. Prioridatnan <strong>pa</strong> kada tarea den e periodo 2011-2014 .............................................. 564.4. Ministerio <strong>di</strong> Finansa........................................................................................................ 604.4.1. Prioridat <strong>pa</strong> Ministerio <strong>di</strong> Finansa ............................................................................. 604.4.2. Punto <strong>di</strong> notifikashon na <strong>Kòrsou</strong> <strong>pa</strong> transakshonnan inusual............................... 784.5. Ministerio <strong>di</strong> Enseñansa, Siensia, Kultura i Deporte ................................................... 874.5.1. Introdukshon................................................................................................................. 87


4.5.2. Tarea <strong>di</strong> ministerio <strong>di</strong> enseñansa, siensia, kultura i deporte .................................. 884.5.3. <strong>Programa</strong> <strong>di</strong> Ensenansa i siensia ................................................................................ 894.5.4. Prioridat <strong>pa</strong> Ensenansa i Siensia 2011 – 2014............................................................ 954.5.5. <strong>Programa</strong> <strong>di</strong> Kultura i Deporte................................................................................. 1034.5.6. Prioridat <strong>di</strong> kultura i deporte.................................................................................... 1064.6. Ministerio <strong>di</strong> Salubridat, Naturalesa i Me<strong>di</strong>o Ambiente ........................................... 1114.6.1. Sektor <strong>di</strong> Salú............................................................................................................... 1114.6.2. Prevenshon i promoshon........................................................................................... 1124.6.3. Salú hubenil................................................................................................................. 1124.6.4. Zorginkoop .................................................................................................................. 1134.6.5. Veterinaire Zaken ....................................................................................................... 1144.6.6. Salú, Me<strong>di</strong>o Ambiente i Naturalesa. ........................................................................ 1154.7. Ministerio <strong>di</strong> Desaroyo Soshal, Bienestar i Trabou .................................................... 1314.7.1. Tareanan <strong>di</strong> Ministerio <strong>di</strong> Desaroyo Sosial, Labor i Bienestar ............................. 1314.7.2. Puntonan <strong>di</strong> enfoke .................................................................................................... 1324.7.3. Sektor Desaroyo Sosial............................................................................................... 1324.7.4. Sektor Famia & Hubentut.......................................................................................... 1324.7.5. Sektor Labor ................................................................................................................ 1334.8. Ministerio <strong>di</strong> Desaroyo Ekonómiko ............................................................................. 1644.9. Ministerio <strong>di</strong> Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano................................. 1814.9.1. Sektor Tráfiko i Transporte ....................................................................................... 1814.9.2. Sektor <strong>di</strong> Infrastruktura i Planifikashon Urbano ................................................... 1815. Temanan <strong>di</strong> prioridat ............................................................................................................... 2185.1. Inovashon soshal............................................................................................................. 2185.2. Enseñansa i edukashon komo instrumento <strong>di</strong> desaroyo........................................... 2185.3. Partisi<strong>pa</strong>shon <strong>di</strong> bario den desaroyo <strong>di</strong> <strong>pa</strong>is............................................................... 2195.4. Desaroyo duradero ......................................................................................................... 2195.5. Kresementu ekonómiko <strong>di</strong>námiko ............................................................................... 2195.6. Di “red tape’ <strong>pa</strong> ‘red carpet’ .......................................................................................... 2205.7. Mehorashon importante den trafiko i transporte publiko ........................................ 2205.8. Sistema fiskal simplifiká ................................................................................................ 2205.9. Stimulá uzo <strong>di</strong> energia alternativo ............................................................................... 221


1. INTRODUKSHONE programa <strong>di</strong> gobernashonta splika kiko noskomunidat por ferwagt dene pròksimo 4 aña <strong>di</strong> ekabinete-Schotte ku takonsisti <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rtidonanMovementu Futuro <strong>Kòrsou</strong>,Pueblo Soberano i PartidoMAN. E koalishon <strong>aki</strong> taforma e promé gobièrnu <strong>di</strong>e <strong>pa</strong>is hoben <strong>Kòrsou</strong>.E programa ta deliña kiko evishon ta <strong>pa</strong> nos <strong>pa</strong>is, kikonos ke logra, i kon ta bailogr’é a base <strong>di</strong> e relashonentre e aktividatnan <strong>di</strong> enuebe ministerionan.<strong>Gobièrnu</strong> ta spera ku edokumentu <strong>aki</strong> por inspirános komunidat <strong>di</strong> traha ribaun desaroyo <strong>di</strong>námiko iduradero <strong>di</strong> nos <strong>pa</strong>is. Kadaun <strong>di</strong> nos por kontribui nasu mes manera, pero nosmester realisa ku nosmester hasi kosnan<strong>di</strong>ferente <strong>pa</strong> nos lograresultadonan <strong>di</strong>ferente.<strong>Kòrsou</strong> ta riba un krusada sumamente importante <strong>pa</strong> futuro<strong>di</strong> nos <strong>pa</strong>is. E eskohonan fundamental ku nos tin nos <strong>di</strong>lantiriba <strong>di</strong>ferente tereno <strong>pa</strong> ku nos desaroyo, i tambe edeterminashon <strong>di</strong> akshon ku nos ta apliká <strong>pa</strong> hasi uso <strong>di</strong> tur eoportunidatnan ku nos tin nos <strong>di</strong>lanti, lo determiná futuro <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong> i su habitantenan den e pròksimo dekadanan.Nos ta riba un krusada kaminda mester skohe kua desaroyonos ke <strong>pa</strong> nos desaroyo soshal, desaroyo ekológiko, idesaroyo ekonómiko, ku ta e tres aspektonan <strong>di</strong> desaroyoduradero.?3


1.1. KÒRSOU TA UN ISLA DI OPORTUNIDAT<strong>Gobièrnu</strong> ta konvensé ku <strong>Kòrsou</strong> tin oportunidatnan gran<strong>di</strong> <strong>pa</strong> sigui desaroyá, i ku edesaroyo <strong>aki</strong> mester benefisiá tur suidadano <strong>di</strong> nos <strong>pa</strong>is.E oportunidatnan <strong>pa</strong> desaroyo <strong>di</strong> nos <strong>pa</strong>is ta entre otro riba e tereno <strong>di</strong> e siguiente metananstratégiko:Mehorá e nivel <strong>di</strong> bidaDesaroyá <strong>Kòrsou</strong> ekonómikamente i sosialmente na un manera <strong>di</strong>námiko i<strong>di</strong>versifiká <strong>pa</strong> nos por añadí kuponan <strong>di</strong> trabou i krea oportunidat <strong>pa</strong> kada hende pordesaroyá optimalmente i krea mas entrada <strong>pa</strong> gobièrnu. Esei ta enserá e.o. eksplotá<strong>Kòrsou</strong> su puntonan fuerte manera su posishon geográfiko, su multikulturalidat, ekreatividat i abilidat <strong>di</strong> su habitantenan. Esei ta duna e siguiente oportunidatnan:o <strong>Kòrsou</strong> por bira e isla ku ta fungi komo un hub entre Oro<strong>pa</strong> i Suramérika, ikomo un ehèmpel den Karibe riba <strong>di</strong>ferente tereno <strong>di</strong> transporte logístiko ikonosementu finansiero i teknológiko. Nos tin oportunidatnan konkreto nos<strong>di</strong>lanti <strong>pa</strong>:• Stimulá konekshonnan aéreo <strong>pa</strong> <strong>pa</strong>sahero i karga• Krea mas fasilidat <strong>pa</strong> haf (overslag) i <strong>pa</strong> interkonektá nos haf i nosaeropuerto• Desaroyá <strong>Kòrsou</strong> komo sentro finansiero i komo sentro <strong>pa</strong> servisionan<strong>di</strong> ICTo Por sigui <strong>di</strong>versifiká i eks<strong>pa</strong>ndé nos isla komo destinashon turístiko, kuoportunidatnan manera:• Desaroyo turístiko <strong>di</strong> Oostpunt• Konstrukshon <strong>di</strong> un <strong>di</strong> dos megapier• Stimulá konstrukshon <strong>di</strong> mas akomodashon turístiko (e.o. hotel) na<strong>Kòrsou</strong>• Desaroyá area <strong>di</strong> Rif i Marie Pompoen <strong>pa</strong> turismo• Yega na mas konekshon aereo i tratadonan <strong>di</strong> aviashon sivil ku<strong>pa</strong>isnan den region <strong>di</strong> Karibe i Sur-Amerika• Investigá desaroyo <strong>di</strong> nos aeropuerto komo un S<strong>pa</strong>ce Port <strong>pa</strong> biahenanaeronóutiko komersial, eksperimentunan sientífiko i un sentroedukashonal• Siguí desaroyá nos playanan i otro atrakshonnan turístikoo Invertí den desaroyo <strong>di</strong> nos habitantenan <strong>pa</strong> nan por eduká i desaroyá nanmes <strong>pa</strong> bira personanan ku abilidatnan i un aktitut ku ta dun’é chèns optimal<strong>pa</strong> e hasi uso optimal <strong>di</strong> su ka<strong>pa</strong>sidatnan. Esei lo bira posibel entre otro ku esiguiente oportunidatnan:• Usa enseñansa komo un instrumento <strong>pa</strong> desaroyo <strong>di</strong> hende• Stimulá formashon kontinuo <strong>di</strong> nos habitantenan (“life long learning”)4


• Sinkronisá enseñansa ku desaroyo <strong>di</strong> merkado laboral• Duna amplio oportunidat <strong>pa</strong> formashon for <strong>di</strong> chikí te edat adulto• Duna mas atenshon na prevenshon <strong>di</strong> kriminalidat• Duna atenshon speshal na gruponan vulnerabel den nos komunidat• Stimulá remigrashon <strong>di</strong> Yu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> ku ta biba <strong>pa</strong>fóo Desaroyá nos isla komo un “komunidat bèrdè” ku ta un ehèmpel <strong>pa</strong> desaroyoduradero• Introdusí un maneho energétiko integral• Stimulá uso <strong>di</strong> energia alternativo <strong>pa</strong> asina kontribuí na bahamentu <strong>di</strong>gastunan <strong>di</strong> bida i kostonan <strong>pa</strong> hasi negoshi dor <strong>di</strong> baha gastunan <strong>di</strong>utilidat• Tene kuenta den tur plannan <strong>pa</strong> desaroyo ku un balansa entre e tresaspektonan <strong>di</strong> desaroyo duradero: 1) desaroyo ekonómiko, 2)desaroyo soshal i 3) desaroyo ekológiko.Mehorá kalidat <strong>di</strong> bidaDesaroyá <strong>Kòrsou</strong> <strong>pa</strong> e bira un komunidat kaminda tursu habitantenan por <strong>di</strong>sfrutá <strong>di</strong> un bida <strong>di</strong> kalidathaltu* dor <strong>di</strong> inisiá proyektonan riba terenonanmanera:o Aserká e desaroyo <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> na un maneraintegral i riba e nivel ku suidadanonan ta sintié<strong>di</strong>rèkt me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> un Plan Nashonal <strong>pa</strong> DesaroyáBario. E plan ta atendé tantu ku e situashonsoshal i tambe ku e aspektonan físiko <strong>di</strong> nosbarionan.o Krea mihó infrastruktura i transporte públikoo Konstruí mas i miho bibiendao Stimulá deporte i ekspreshon kultural* Aspektonan ku ta influensha kalidat<strong>di</strong> bida ta entre otro: Desaroyo demográfiko <strong>di</strong> e poblashon Konosementu i abilidat <strong>di</strong> e hende Nivel <strong>di</strong> bida ekonómiko Desaroyo ekonómiko Bibienda Salú Ambiente físiko Ambiente natural Seguridat Konekshon soshal Derechonan sivil i polítikoo Mehorá nos maneho i fasilidatnan <strong>pa</strong> kuido <strong>di</strong> salú i stimulá prevenshon <strong>di</strong>malesao Intensifiká e aspektonan preventivo den maneho <strong>di</strong> Hustisiao Introdusí <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon den pre<strong>pa</strong>rashon <strong>di</strong> maneho Yega na mihó koheshon soshalDesaroyá un komunidat kaminda tur hende ta biba huntu na un manera agradabel ikonstruktivo, i hende ta respetá <strong>di</strong>ferenshanan den kultura, religion, i ideologia òfkonvikshonnan <strong>di</strong> hende.o Desaroyá un programa <strong>di</strong> konsientisashon kontinuo ku ta enfoká riba kadapersona su <strong>pa</strong>pel i responsabilidat den e komunidat, stimulá amor <strong>pa</strong> e <strong>pa</strong>tria.o Stimulá i fasilitá formashon sivil for <strong>di</strong> un edat hóben te ku adulto.5


o Respetá selebrashonnan ofishal <strong>di</strong> <strong>di</strong>ferente kulturanan i religionnan Mihó servisio <strong>di</strong> gobièrnu a base <strong>di</strong> e prinsipionan <strong>di</strong> bon gobernashonE struktura nobo estatal i e struktura <strong>di</strong> e a<strong>pa</strong>rato gubernamental nobo ta ofresé nos<strong>pa</strong>is e oportunidat <strong>pa</strong> krea un gobièrnu ku por ofresé un kalidat <strong>di</strong> servisio haltu itambe un nivel haltu <strong>di</strong> integridat. E echo ku komo isla nos ta un <strong>pa</strong>is outónomo taduna nos e oportunidat úniko <strong>pa</strong> komo gobièrnu presta optimalmente, <strong>pa</strong>sobra denun nivel <strong>di</strong> gobernashon nos ta kombiná e poder ku den <strong>pa</strong>isnan mas gran<strong>di</strong> ta <strong>di</strong>vidíentre <strong>di</strong>ferente nivel <strong>di</strong> gobièrnu: nashonal, provinsial i munisi<strong>pa</strong>l. Na <strong>Kòrsou</strong> nos takombiná e poder <strong>di</strong> traha lei, e poder <strong>di</strong> reservá sèn riba presupuesto, e poder <strong>di</strong>pre<strong>pa</strong>rá i plania maneho, i tambe e poder <strong>di</strong> ehekutá e maneho den un nivel <strong>di</strong>gobernashon.Nos por stimulá bon gobernashon i un kalidat i integridat haltu entre otro me<strong>di</strong>o <strong>di</strong>:o Apliká e lei <strong>di</strong> corporate governance den tur kom<strong>pa</strong>nia i fundashon <strong>di</strong>gobièrnuo Introdusí un servisio sentralisá i <strong>di</strong>gitalisá <strong>pa</strong> por apliká <strong>pa</strong> <strong>di</strong>ferente tipo <strong>di</strong>pèrmito Outomatisá mas tantu ku ta posibel i deseabel servisionan <strong>pa</strong> públiko <strong>pa</strong> asinae servisionan ta bon alkansabel, no ta <strong>di</strong>skriminá, i por ofresé un servisiorápido (‘from red tape to red carpet’)o Introdusí programanan i training riba entre otro tereno <strong>di</strong> integridat <strong>pa</strong>empleadonan públikoo Krea opshon <strong>di</strong> entregá i trata keho serka kada ministerioo Reinforsá institutonan manera Ombudsman i Algemene Rekenkamero Komuniká na un manera aktivo i trans<strong>pa</strong>rente ku komunidat tokante eplannan, maneho i e logronan <strong>di</strong> gobièrnuo Krea es<strong>pa</strong>sio <strong>pa</strong> habitantenan i stakeholders por <strong>pa</strong>rtisipá den pre<strong>pa</strong>rashon <strong>di</strong>maneho i strategianan <strong>pa</strong> desaroyá <strong>Kòrsou</strong>.1.2. RETONAN DI KÒRSOUE promé gobièrnu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> tin un kantidat <strong>di</strong> retonan gran<strong>di</strong> su <strong>di</strong>lanti na kuminsamentu<strong>di</strong> e periodo <strong>di</strong> gobernashon 2010-1014.Por agrupá e retonan riba <strong>di</strong>ferente tereno manera:Situashon soshal / ekonómikoo Mitar <strong>di</strong> nos barionan ta bou <strong>di</strong> e nivel <strong>di</strong> desaroyo mínimo <strong>di</strong> un barioo E re<strong>pa</strong>rtishon <strong>di</strong> entrada den nos <strong>pa</strong>is ta <strong>di</strong>vidí na un manera hopi desigualo Un grupo demasiado gran<strong>di</strong> <strong>di</strong> nos forsa laboral tin un nivel <strong>di</strong> edukashonmuchu abouo E grado <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon den nos forsa laboral ta relativamente abou, tin hopihende ku no ta aktivo i no ta kontribuí na e BNPo <strong>Kòrsou</strong> tin muchu aña sin kresementu ekonómiko signifikanteo Kriminalidat, spesífikamente bou <strong>di</strong> nos hóbennan, ta preoku<strong>pa</strong>nteo Kada aña un grupo gran<strong>di</strong> <strong>di</strong> hóbennan ku potensial haltu ta sali for <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong> <strong>pa</strong> bai stu<strong>di</strong>a na Hulanda, i e mayoria gran<strong>di</strong> <strong>di</strong> nan no ta bini bek6


o E desaroyonan demográfiko ta mustra ku e grupo <strong>di</strong> hende <strong>di</strong> edat haltu losigui krese den e próksimo añanano Den nos komunidat tin desaroyonan preoku<strong>pa</strong>nte <strong>pa</strong> ku violensia den famia imaltrato <strong>di</strong> muchao Desaroyonan den salubridat públiko ta hopi preoku<strong>pa</strong>nte, tantu denaspektonan finansiero, ku e kantidat i e tipo <strong>di</strong> malesanan ku nos pueblo tekeda konfrontá kuné.ManehoUn reto gran<strong>di</strong> <strong>pa</strong> gobièrnu den e periodo 2010-2014 ta <strong>pa</strong> formulá i implementá unmaneho <strong>di</strong> desaroyo stratégiko ku ta integral, bon balansá riba e aspektonan <strong>di</strong>desaroyo duradero, i tambe ku e maneho ta keda reflehá trans<strong>pa</strong>rente den epresupuesto. E retonan den es<strong>aki</strong> ta entre otro ku:o Tabata falta un maneho integral riba mayoria tereno <strong>di</strong> gobernashon, i hopiempleadonan públiko no ta kustumbrá tampoko <strong>pa</strong> traha na un maneraplaniá den kuadro <strong>di</strong> un maneho bon stipulá i kontrolabelo No a invertí na un manera struktural den edukashon i formashon <strong>di</strong>empleadonan públiko <strong>pa</strong> hopi tempu, i asina riba hopi tereno nosempleadonan públiko ta falta konosementu i e abilidatnan nesesario <strong>pa</strong> porpresta optimalo Mester aliñá e maneho <strong>di</strong> desaroyo <strong>di</strong> gobièrnu ku e kuater programanan <strong>di</strong>koperashon ku Hulanda: Sociaal Economisch Initiatief (SEI), InstitutioneleVersterking Bestuur (IVB), Onderwijs en Jongeren (O&J), i Plan VeiligheidCuracao (PVC).o Mester krea strukturanan <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>tivo <strong>pa</strong> komunidat por yuda formulámaneho i <strong>di</strong>sidí riba prioridatnano Falta datos riba <strong>di</strong>ferente tereno i vários aspekto <strong>di</strong> desaroyo <strong>di</strong> noskomunidato Falta sistemanan <strong>di</strong> mi<strong>di</strong> progreso i un desaroyo integral i duraderoA<strong>pa</strong>rato gubernamentalNa komienso <strong>di</strong> e periodo <strong>di</strong> gobernashon 2010 -2014 gobièrnu mester traha ku una<strong>pa</strong>rato gubernamental <strong>di</strong> kua su struktura nobo i su manera <strong>di</strong> traha nobo ta eksistísolamente riba <strong>pa</strong>pel den forma <strong>di</strong> un lei i un businessplan <strong>pa</strong> kada ministerio.Mester operashonalisá e nuebe ministerionan mas rápido ku ta posibel a base <strong>di</strong> unplan <strong>di</strong> implementashon ku na komienso <strong>di</strong> e periodo <strong>di</strong> gobernashon no tabatapre<strong>pa</strong>rá ainda. Na e mesun momento tur servisionan <strong>di</strong> gobièrnu mester siguifunshoná normal i sigui duna servisio na públiko.E retonan den esei ta entre otro:o Implementá e plannan <strong>pa</strong> kada ministerio mas mihó i mas rápido ku taposibel i na un manera integral, i adaptá nan kaminda ta nesesario. Es<strong>aki</strong> taenserá un reorganisashon hopi drástiko den kua tur 4000 empleado públiko ikada de<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> gobièrnu ta keda enbolbí.Tin un periodo <strong>di</strong> 6 luna <strong>pa</strong> implementá mayoria <strong>di</strong> e kambionan, inklusomudansa <strong>di</strong> mayoria <strong>di</strong> e de<strong>pa</strong>rtamentunan i su empleadonan.o Solushoná e problemanan ku 25% <strong>di</strong> e empleadonan públiko tin ku nanplaatsing den e a<strong>pa</strong>rato gubernamental7


o Atendé ku plaatsing <strong>di</strong> empleadonan públiko na funshonnan <strong>pa</strong> kua nan notin e pre<strong>pa</strong>rashon korekto òf falta e abilidatnan adekuáo Hasi uso <strong>di</strong> e oportunidatnan <strong>di</strong> e struktura nobo <strong>pa</strong> funshoná na un manerastratégiko, efisiente i efektivoo Desaroyá e empleadonan públiko <strong>pa</strong> nan por hasi trabou <strong>di</strong> kalidat mas haltuposibel.PresupuestoRiba tereno <strong>di</strong> e presupuesto gobièrnu tin <strong>di</strong>ferente retonan serio, entre otro:o Akseptá e presupuesto eksistente <strong>pa</strong> 2011 na tempu i dentro <strong>di</strong> e lei <strong>di</strong>konsenso (budgetneutraal i den balanse)o Traha ku un presupuesto <strong>pa</strong> e promé aña ku a keda pre<strong>pa</strong>rá sin muchues<strong>pa</strong>sio <strong>pa</strong> e maneho nobo <strong>di</strong> e promé gobièrnu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>o Pre<strong>pa</strong>rá e presupuesto <strong>pa</strong> 2012 i e añanan despues (meerjarenbegroting), sinku e de<strong>pa</strong>rtamentunan <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> kada ministerio ta full ekipá ainda,<strong>pa</strong>sobra nan ta den e fase <strong>di</strong> pre<strong>pa</strong>rashon <strong>pa</strong> keda operashonalisá for <strong>di</strong> 10 <strong>di</strong>april 2011o Yega na un presupuesto <strong>pa</strong> mas ku un aña ku ta krea es<strong>pa</strong>sio <strong>pa</strong> e maneho <strong>di</strong>desaroyo duradero i e prioridatnan stipulá. Es<strong>aki</strong> kontrali na e kustumber <strong>di</strong>pre<strong>pa</strong>rá un presupuesto <strong>pa</strong> un aña soo Krea riba tèrmino kòrtiku adaptashonnan den e sistema fiskal ku ta duna mases<strong>pa</strong>sio finansiero <strong>pa</strong> e habitantenan, i mas entrada <strong>pa</strong> gobièrnuo Krea riba tèrmino me<strong>di</strong>ano un sistema fiskal kompetitivo ku ta baha gastu <strong>di</strong>bida <strong>pa</strong> habitantenan i gastu <strong>di</strong> hasi negoshi <strong>pa</strong> kom<strong>pa</strong>nianan, miéntras kreamas entrada <strong>pa</strong> gobièrnu den un ambiente kompetitivo den reinoA skohe konsientemente <strong>di</strong> no presentá sifranan i otro datos detayá, ya ku e senso <strong>di</strong> 2011 lopor produsí un kantidat <strong>di</strong> datos importante riba tur terenonan ariba menshoná. Eresultadonan lo por ta motibu <strong>di</strong> adaptá òf kambia prioridad den sierto aspektonan <strong>di</strong>maneho.1.3. PROSESO DI (RE)KONSTRUKSHON DI NOS PAISMirando e oportunidatnan i e retonan, <strong>Kòrsou</strong> mester entamá un proseso <strong>di</strong>(re)konstrukshon <strong>di</strong> e <strong>pa</strong>is. Internashonalmente tin biaha ta referí na un proseso asina komo“Nation Buil<strong>di</strong>ng”. Esensial den es<strong>aki</strong> ta ku nos mester plania i balansá e maneho iaktividatnan <strong>di</strong> e <strong>di</strong>ferente ministerionan na un manera stratégiko <strong>pa</strong> asina <strong>Kòrsou</strong> pordesaroyá optimal. Mester promové aktivamente ku kada stakeholder i kada suidadano taduna su koperashon na desaroyo <strong>di</strong> nos <strong>pa</strong>is. Mester krea es<strong>pa</strong>sio <strong>pa</strong> sektor privá i sektor <strong>di</strong>NGO’s por djòin na un manera aliñá <strong>pa</strong> asina forma un alianza solido <strong>pa</strong> traha riba desaroyo<strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> i su habitantenan.Un programa asina ta konosé hopi aspekto. A (re)agrupá e de<strong>pa</strong>rtamentu ku ta na enkargo<strong>di</strong> e programa <strong>aki</strong> <strong>pa</strong> e kai bou <strong>di</strong> ´voorlichting en communicatie´ <strong>di</strong> e ministerio <strong>di</strong>Asuntunan General, ya ku e de<strong>pa</strong>rtamentu <strong>aki</strong> ya kaba ta envolví den komunikashontokante e maneho <strong>di</strong> tur ministerionan. Lo pre<strong>pa</strong>rá un programa asina den 2011 <strong>pa</strong> e kedaimplementá den 2012 i e añanan despues.8


1.4. STRUKTURA DI E PROGRAMA DI GOBERNASHONE programa <strong>di</strong> gobernashon tin e siguiente struktura :Kapítulo dosKapítulo tres> ta splika e vishon i mishon <strong>di</strong> gobièrnu ku ta forma e kom<strong>pa</strong>s riba kua ekabinete Schotte por <strong>di</strong>rigí tur su aktividatnan.> ta splika e kuater metanan stratégiko <strong>di</strong> e kabinete. Nan ta e logronan kugobièrnu ke kumpli kuné despues <strong>di</strong> e periodo <strong>di</strong> gobernashon 2010-2014Kapítulo kuater > ta spesifiká <strong>pa</strong> kada ministerio e maneho <strong>pa</strong> e periodo <strong>di</strong> gobernashon2010-2014 i tambe e prioridatnan den e aktividatnan <strong>pa</strong> kada aña.Kapítulo sinku > ta splika ku den e áreanan <strong>di</strong> maneho i e aktividatnan <strong>di</strong> e nuebeministerionan por deskubrí un kantidat <strong>di</strong> liñanan kòrá, ku e keda tradusíkomo e ‘Temanan <strong>di</strong> prioridat’ <strong>di</strong> gobièrnu.Anekso 1> ta mustra e organisashon <strong>di</strong> e a<strong>pa</strong>rato gubernamental den un organogram<strong>di</strong> e ministerionan9


2. VISHON I MISHON DI GOBIÈRNU DI KÒRSOU2.1. VISHON<strong>Gobièrnu</strong> tin komo vishon <strong>pa</strong> <strong>Kòrsou</strong> lo siguiente:<strong>Kòrsou</strong> ta un isla soberano, solidario i sostenibel.<strong>Kòrsou</strong> mester desaroyá su mes na un manera balansá, loke ta nifiká ku semper nos mestertene kuenta ku e tres aspektonan <strong>di</strong> desaroyo duradero: desaroyo soshal, desaroyoekonómiko i desaroyo ekológiko. Pa nos <strong>pa</strong>is hóben por añadí un <strong>di</strong> kuater aspekto ku ta <strong>di</strong>importansha sentral: e desaroyo emansi<strong>pa</strong>torio <strong>di</strong> nos hende i nos komunidat. Si nos lograbalansá e kuater <strong>di</strong>menshonnan <strong>aki</strong>, nos por garantisá un futuro briante <strong>pa</strong> nos futurogenerashonnan i asina nos desaroyo lo ta sostenibel. <strong>Kòrsou</strong> por ta fuerte solamente si kadaun <strong>di</strong> nos tin oportunidat igual riba un nivel <strong>di</strong> bida i kalidat <strong>di</strong> bida haltu.2.2. MISHON DI GOBIÈRNUMishon <strong>di</strong> e gobièrnu <strong>aki</strong> ta enserá ku mester garantisá un gobernashon ku ta sirbi interes <strong>di</strong>tur siudadanonan. Es<strong>aki</strong> ta enserá un gobernashon hustu, <strong>di</strong>námiko, responsabel,trans<strong>pa</strong>rente, ku ta apliká prinsipionan <strong>di</strong> “good governance” i krea sufisiente entrada <strong>pa</strong>nos <strong>pa</strong>is por ta próspero.E mishon <strong>aki</strong> lo keda alkansá a base <strong>di</strong>: Servisionan ekselente na komunidat, stimulá i fasilitá <strong>pa</strong> un desaroyo duradero <strong>pa</strong>kada siudadano <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>. Esfuerso <strong>pa</strong> sòru ku e ministerionan ta bira operashonal mas rápido posibel i ku kadaámtenar su derechonan ta keda respetá. Atenshon de<strong>di</strong>ká <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> gobièrnu <strong>pa</strong> baha kosto <strong>di</strong> bida i kosto <strong>di</strong> hasi negoshi na<strong>Kòrsou</strong>.10


3. METANAN STRATÉGIKO DI GOBIÈRNU DI KÒRSOUE kompromiso <strong>di</strong> gobièrnu <strong>di</strong> MFK-PS-MAN ta ku lo <strong>di</strong>rigí su aktividatnan, su energia i sufondonan <strong>pa</strong> logra kuater metanan stratégiko <strong>pa</strong> komunidat <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>:Kalidat <strong>di</strong> bida haltuUn kalidat <strong>di</strong> bida haltu ta enserá ku tur Hende por <strong>di</strong>sfrutá <strong>di</strong> un grado haltu <strong>di</strong>siguridat <strong>di</strong> trabou, kuido mé<strong>di</strong>ko, enseñansa i formashon, bibienda, atenshon speshal <strong>pa</strong>hóben, adultonan i nos gran<strong>di</strong>nan, kom<strong>pa</strong>ña <strong>pa</strong> un grado haltu <strong>di</strong> siguridat den su bida<strong>di</strong>ario.Nivel <strong>di</strong> bida haltuUn nivel <strong>di</strong> bida haltu ta enserá ku tur hende tin un fuente <strong>di</strong> entrada ku por garantisá unbida <strong>di</strong>gno, sano, salú i sigur den su komunidat.Koheshon soshal ("sociale cohesie")Hende ku ta balorá su mes, su próhimo, su komunidat i bishitantenan.<strong>Gobernashon</strong> demokrátiko, hustu, efektivo i efisiente ku ta ópera mas serka<strong>di</strong> hendeUn gobièrnu ku ta sinti <strong>pa</strong> su suidadanonan i ta krea es<strong>pa</strong>sio <strong>pa</strong> mas <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon, ta traha<strong>di</strong> un forma visibel i trans<strong>pa</strong>rente, ku rèspèt <strong>pa</strong> e prinsipionan demokrátiko i speshal <strong>pa</strong>esnan mas vulnerabel.11


4. PROGRAMA STRATÉGIKO PA KADA MINISTERIO4.1. MINISTERIO DI ASUNTUNAN GENERALE ministerio <strong>di</strong> asuntunan general tin komo tareanan:Koor<strong>di</strong>nashon sentral <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> gobièrnuRelashonnan ku eksteriorRelashonnan den reinoAsuntunan hurí<strong>di</strong>koKomunikashon <strong>di</strong> gobièrnu interno i eksternoKonstrukshon <strong>di</strong> <strong>pa</strong>is (“nation buil<strong>di</strong>ng”)Kuido <strong>di</strong> seguridat nashonalKas <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> na HulandaDesaroyo <strong>di</strong> maneho energétiko integralDesaroyá i implementá e Plan Nashonal <strong>pa</strong> Desaroyá BarioPrioridatnan <strong>pa</strong> kada tarea den e periodo 2011-2014:4.1.1. KOORDINASHON SENTRAL DI MANEHO DI GOBIÈRNUTareananE tarea <strong>aki</strong> ta enserá ku tin un de<strong>pa</strong>rtamento spesífiko ku ta kai bou <strong>di</strong> minister-president kue responsabilidat <strong>pa</strong> sigurá ku lo realisá e metanan stratégiko <strong>di</strong> gobièrnu manera ta stipuláden e programa <strong>di</strong> gobernashon. Esei ta trese kuné ku e de<strong>pa</strong>rtamento ta koor<strong>di</strong>ná,sinkronisá i duna sugerenshanan na otro ministerionan, i mas spesífiko e de<strong>pa</strong>rtamentonan<strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> kada ministerio, <strong>pa</strong> e akshonnan <strong>di</strong> gobièrnu por tuma lugá na un manerasinkronisá.Pa por koor<strong>di</strong>ná e ta nesesario <strong>pa</strong> desaroyá métodonan spesífiko <strong>pa</strong> por mi<strong>di</strong> e progreso idesaroyo na un manera kontinuo. Esei ta rekerí ku e de<strong>pa</strong>rtamentu tin na su enkargo <strong>pa</strong>desaroyá un método òf sistemátiko a base <strong>di</strong> un kantidat <strong>di</strong> in<strong>di</strong>kadónan spesífiko ku tareflehá e kuater metanan stratégiko <strong>di</strong> gobièrnu: 1) mihó nivel <strong>di</strong> bida, 2) mihó kalidat <strong>di</strong>bida, 3) koheshon soshal, i 4) bon gobernashon.Lo desaroyá e sistema <strong>aki</strong> hasiendo uso <strong>di</strong> dato <strong>di</strong> <strong>di</strong>ferente ministerio i servisio. Tambe lodesaroyá un manera <strong>pa</strong> visualisá e progreso <strong>di</strong> desaroyo hasiendo uso <strong>di</strong> ICT.12


Prioridatnan <strong>pa</strong> añaE prioridatnan den e periodo <strong>di</strong> gobernashon ta lo siguiente.2011 Buska koperashon ku tur ministerionan i servisionan konserní <strong>pa</strong>desaroyá e métodonan <strong>pa</strong> por monitor progresoDesaroyá e in<strong>di</strong>kadónan nesesarioBuska e manera i instrumento <strong>di</strong>gital adekuá <strong>pa</strong> por visualisá eprogresoMonitor i evaluá e maneho stratégiko kontinuamente denkoperashon ku e ministerionanDesaroyá un struktura <strong>di</strong> konsultashon stratégiko interno i eksternoPre<strong>pa</strong>rá e promé rapòrt <strong>di</strong> progreso <strong>di</strong> desaroyo i un instrumento <strong>di</strong>visualisashon <strong>di</strong>gital2012 Presentá e promé rapòrt <strong>di</strong> progreso <strong>di</strong> desaroyo, huntu ku uninstrumento <strong>di</strong> visualisashon <strong>di</strong>gital2013 Presentá e <strong>di</strong> dos rapòrt <strong>di</strong> progreso <strong>di</strong> desaroyo, huntu ku uninstrumento <strong>di</strong> visualisashon <strong>di</strong>gital2014 Presentá e <strong>di</strong> tres rapòrt <strong>di</strong> progreso <strong>di</strong> desaroyo, huntu ku uninstrumento <strong>di</strong> visualisashon <strong>di</strong>gitalKonsekuenshanan presupuestario:Den aña 2011 lo no tin konsekuenshanan presupuestario spesífiko <strong>pa</strong> e de<strong>pa</strong>rtamento <strong>aki</strong> kuno tabata presupuestá ainda.Pa 2012 mester reservá budget <strong>pa</strong> eks<strong>pa</strong>ndé e de<strong>pa</strong>rtamentu ku dos beleidsmedewerker mas.E planning segun businessplan ku un hefe, un beleidsmedewerker, i un managementondersteuning lo no ta sufisiente <strong>pa</strong> por karga e responsabilidat i ehekutá e tareanan ku tinplania <strong>pa</strong> e de<strong>pa</strong>rtamentu <strong>aki</strong>. Tambe mester tene kuenta ku gastunan <strong>pa</strong> e sistema <strong>di</strong>gitalisá<strong>pa</strong> mi<strong>di</strong> i visualisá progreso.Pa 2013 lo tin gastunan èkstra <strong>pa</strong> mantené e sistema <strong>di</strong>gital.Pa 2014 no tin gastunan èkstra premirá ainda.4.1.2. RELASHONNAN KU EKSTERIORDirektorado <strong>di</strong> Relashonnan ku Eksterior tin komo tarea prinsi<strong>pa</strong>l desaroyá i koor<strong>di</strong>ná emaneho <strong>pa</strong> ku eksterior <strong>di</strong> Pais <strong>Kòrsou</strong> ku e meta <strong>di</strong> realisá un desaroyo duradero <strong>pa</strong> nosisla. Relashonnan ku eksterior ta un tarea <strong>di</strong> Reino. Sinembargo a base <strong>di</strong> artíkulonan 25, 26 i28 <strong>di</strong> Statut Korsou tin es<strong>pa</strong>sio <strong>pa</strong> duna su propio kontenido na su lasonan ku terser <strong>pa</strong>is.Kontaktonan ku <strong>pa</strong>isnan bisiña por duna un kontribushon importante na realisashon <strong>di</strong> kadaunu <strong>di</strong> e metanan stratégiko <strong>di</strong> <strong>Gobièrnu</strong>.13


Tareanan1 Desaroyá maneho <strong>pa</strong> ku eksterior den e sentido <strong>di</strong> mas amplio2 Konsehá <strong>Gobièrnu</strong> riba temanan internashonal: e.o. tratadonan, <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shonden organisashonnan internashonal3 Mantené bista riba tur kontaktonan <strong>di</strong> <strong>Gobièrnu</strong> ku eksterior4 Duna guia na e koor<strong>di</strong>nashon interde<strong>pa</strong>rtamental <strong>di</strong> e relashonnan ku eksterior5 Koor<strong>di</strong>ná asistensha konsular na yunan <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> den terser <strong>pa</strong>is6 Mantené relashonnan bilateral ku terser <strong>pa</strong>is7 Duna konseho i brinda asistensha protokolar na okashon <strong>di</strong> bishitanan <strong>di</strong>mandatarionan estranhero i tambe na momento ku miembronan <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong>Minister biaha <strong>pa</strong> eksteriorPrioridatnan <strong>pa</strong> aña2011 Partisipá na kuater enkuentro tékniko ku Aruba, St. Maarten iHulanda kaminda ta trese <strong>pa</strong> <strong>di</strong>lanti e puntonan <strong>di</strong> enfoke ribatereno internashonal <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> <strong>pa</strong> 2011 i na mes momento trata <strong>pa</strong>yega na <strong>pa</strong>labrashonnan fiho riba e forma kon konkretamente denmaneho <strong>di</strong> Reino <strong>pa</strong> ku eksterior ta tene kuenta ku e puntonanfokal <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>.Pre<strong>pa</strong>rá a fondo e reunion ministerial anual entre ministerpresident<strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>, esun <strong>di</strong> Aruba, esun <strong>di</strong> St. Maarten i e ministerUlandes <strong>di</strong> Relashonnan Eksterior riba temanan regional iinternashonal <strong>di</strong> interes <strong>pa</strong> e <strong>pa</strong>rtnernan Karibense den ReinoDesaroyá un nota <strong>di</strong> maneho riba e relashonnan <strong>di</strong> eksterior <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong> <strong>pa</strong> ku KaribeOrganisá un konferensha <strong>di</strong> maneho riba e áreanan stratégiko <strong>di</strong>DBBDuna asesoramentu protokolar na miembronan <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong>Minister durante <strong>di</strong> nan biahenan <strong>pa</strong> eksterior i tambe hasiehersisionan similar durante bishitanan <strong>di</strong> mandatarionanestranhero na <strong>Kòrsou</strong>Estrechá lasonan bilateral ku entre otro Estados Unidos, Venezuela,Repúblika Dominikana, Brazil, Trinidad i Tobago i ColombiaKoor<strong>di</strong>ná asistensia konsular na yu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> den eksterior, entreotro e kontakto ku famianan <strong>di</strong> detenidonanDesaroyá un plan <strong>di</strong> reka<strong>pa</strong>sitashon <strong>pa</strong> empleadonan <strong>di</strong> DBBPre<strong>pa</strong>rá instrukshon <strong>pa</strong> Minister Plenipotensiario entre otro ribatratadonan <strong>pa</strong> reunionnan <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong> Minister <strong>di</strong> Reino14


Duna kontenido na desishon <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong> Minister ribamodalidatnan <strong>pa</strong> representashon <strong>di</strong> Korsou na embahadanan <strong>di</strong>Reino den regionYuda implementá e maneho <strong>di</strong> <strong>di</strong>plomasia ekonómikoSkirbi relato <strong>di</strong> trabou <strong>di</strong> 2010Desaroyá plan <strong>di</strong> trabou <strong>di</strong> 2011Mantené bista riba kontaktonan i resultado <strong>di</strong> enkuentronanbilateral <strong>di</strong> miembronan <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong> Minister den un afan <strong>pa</strong> porduna mihó siguimentu na susesivo bishitanan na nivel <strong>di</strong>mandatario <strong>pa</strong> eksteriorKoor<strong>di</strong>ná huntu ku Ministerio <strong>di</strong> Hustisia e raportahe <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> <strong>di</strong>2011 <strong>pa</strong> De<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> Estado <strong>di</strong> Merka riba trafikashon <strong>di</strong>hendeTraha riba mas harmonisashon <strong>di</strong> prosedura <strong>pa</strong> visa i trata nalogra mayor <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon den Reino riba desaroyo <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong>visaTraha riba minimalisashon <strong>di</strong> konsekuenshanan negativo <strong>pa</strong><strong>Kòrsou</strong> den konsentrashon <strong>di</strong> tareanan den<strong>di</strong>ferente embahada denregion den kuadro <strong>di</strong> e maneho tokante ousteridat <strong>di</strong> e ministerio<strong>di</strong> relashonnan eksterior Hulandes (‘regionalisering’)Koor<strong>di</strong>na raportahe na Nashonnan Uni riba implementashon <strong>di</strong> etratado internashonal kontra <strong>di</strong> tortura2012 Skirbi relato <strong>di</strong> trabou <strong>di</strong> 2011Desaroya plan <strong>di</strong> trabou <strong>di</strong> 2012Pre<strong>pa</strong>ra i <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong> na 4 reunion <strong>di</strong> trabou riba nivel tekniko kuAruba, St. Maarten i Hulanda riba temanan regional iinternashonal <strong>di</strong> interes <strong>pa</strong> <strong>pa</strong>rtnernan Karibense den ReinoPre<strong>pa</strong>ra e reunion ministerial anual entre Korsou, Aruba, St.Maarten i Hulanda riba temanan regional i internashonal <strong>di</strong> interes<strong>pa</strong> <strong>pa</strong>rtnernan Karibense den ReinoPartisi<strong>pa</strong> na reunion <strong>di</strong> organisashonnan regional i internashonal(e.o. ECLAC, ACS, Nashonnan Uni)Ko-or<strong>di</strong>na raportahe na Nashonnan Uni riba implementashon <strong>di</strong> etratado internashonal riba derechi <strong>di</strong> muchaPre<strong>pa</strong>rá instrukshon <strong>pa</strong> Minister Plenipotensiario entre otro ribatratadonan <strong>pa</strong> reunionnan <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong> Minister <strong>di</strong> ReinoDuna asesoramiento protokolar na miembronan <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong>Minister durante <strong>di</strong> nan biahenan <strong>pa</strong> eksterior i tambe hasiehersisionan similar durante <strong>di</strong> bishitanan <strong>di</strong> mandatarionanestranhero na Korsou15


Ko-or<strong>di</strong>na raportahe na Nashonnan Uni riba implementashon <strong>di</strong>tur tratado riba derechi humano, e asina yama ‘Universal Perio<strong>di</strong>cReview’Ko-or<strong>di</strong>na asistensia konsular na yu <strong>di</strong> Korsou den eksterior, entreotro e kontakto ku famianan <strong>di</strong> detenidonanEstrecha lasonan bilateral ku entre otro Canada i <strong>pa</strong>isnan Asiatiko<strong>di</strong> interesYuda implementa e maneho <strong>di</strong> <strong>di</strong>plomasia ekonomikoMantene bista riba kontaktonan i resultado <strong>di</strong> enkuentronanbilateral <strong>di</strong> miembronan <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong> Minister den afan <strong>pa</strong> porduna miho seguimiento na suksesivo bishitanan na nivel <strong>di</strong>mandatario <strong>pa</strong> eksteriorKo-or<strong>di</strong>na huntu ku Ministerio <strong>di</strong> Hustisia e raportahe <strong>di</strong> Korsou <strong>di</strong>2012 <strong>pa</strong> De<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> Estado <strong>di</strong> Merka riba trafikashon <strong>di</strong>hendeTraha na mas armonisashon <strong>di</strong> proseduranan <strong>pa</strong> visa i trata nalogra mayor <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon den Reino riba desaroyo <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong>visaTraha riba minimalisashon <strong>di</strong> konskuensha negativo <strong>pa</strong> Korsou <strong>di</strong>e konsentrashon <strong>di</strong> tareanan <strong>di</strong> <strong>di</strong>ferente embahada den region denkuadro <strong>di</strong> e maneho <strong>di</strong> austeridad <strong>di</strong> e ministerio <strong>di</strong> relashonnaneksterior <strong>di</strong> Ulanda (‘regionalisering’)Implementa un plan <strong>di</strong> reka<strong>pa</strong>sitashon <strong>pa</strong> trahadornan <strong>di</strong> eDirektorado2013 Skirbi relato <strong>di</strong> trabou <strong>di</strong> 2012Desaroya plan <strong>di</strong> trabou <strong>di</strong> 2013Ko-or<strong>di</strong>na asistensia konsular na yu <strong>di</strong> Korsou den eksterior, entreotro e kontakto ku famia <strong>di</strong> detenidonanPre<strong>pa</strong>ra i <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong> na 4 reunion <strong>di</strong> trabou riba nivel tekniko kuAruba, St. Maarten i Hulanda riba temanan regional iinternashonal <strong>di</strong> interes <strong>pa</strong> <strong>pa</strong>rtnernan Karibense den ReinoPre<strong>pa</strong>ra e reunion ministerial anual entre Korsou, Aruba, St.Maarten i Hulanda riba temanan regional i internashonal <strong>di</strong> interes<strong>pa</strong> <strong>pa</strong>rtnernan Karibense den ReinoKo-or<strong>di</strong>na raportahe na Nashonnan Uni riba implementashon <strong>di</strong> etratado internashonal kontra <strong>di</strong> <strong>di</strong>skriminashon rasialEvalua i aktualisa nota <strong>di</strong> maneho riba relashonnan <strong>di</strong> eksterior <strong>di</strong>Korsou <strong>pa</strong> ku KaribePartisi<strong>pa</strong> den reunionnan <strong>di</strong> organisashonnan regional iinternashonal16


Hasi pre<strong>pa</strong>rativonan nesesario i defende na Ginebra e promeraportahe <strong>di</strong> Korsou riba implementashon <strong>di</strong> e tratado kontra <strong>di</strong>torturaPre<strong>pa</strong>ra instrukshon <strong>pa</strong> Minister Plenipotensiario entre otro ribatratadonan <strong>pa</strong> reunionnan <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong> Minister <strong>di</strong> ReinoYuda implementa e maneho <strong>di</strong> <strong>di</strong>plomasia ekonomikoKo-or<strong>di</strong>na raportahe na Nashonnan Uni riba implementashon <strong>di</strong> etratado internashonal riba derechinan siviko i politikoMantene bista riba kontaktonan i resultado <strong>di</strong> enkuentronanbilateral <strong>di</strong> miembronan <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong> Minister den afan <strong>pa</strong> porduna miho seguimiento na suksesivo bishitanan na nivel <strong>di</strong>mandatario <strong>pa</strong> eksteriorKo-or<strong>di</strong>na huntu ku Ministerio <strong>di</strong> Hustisia e raportahe <strong>di</strong> Korsou <strong>di</strong>2013 <strong>pa</strong> De<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> Estado <strong>di</strong> Merka riba trafikashon <strong>di</strong>hendeTraha na mas armonisashon <strong>di</strong> proseduranan <strong>pa</strong> visa i trata nalogra mayor <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon den Reino riba desaroyo <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong>visaTraha riba minimalisashon <strong>di</strong> konskuenshanan negativo <strong>pa</strong> Korsou<strong>di</strong> e konsentrashon <strong>di</strong> tareanan <strong>di</strong> <strong>di</strong>ferente embahada den regionden kuadro <strong>di</strong> e maneho <strong>di</strong> austeridad <strong>di</strong> e ministerio <strong>di</strong>relashonnan eksterior <strong>di</strong> Ulanda (‘regionalisering’)Implementa un plan <strong>di</strong> reka<strong>pa</strong>sitashon <strong>pa</strong> trahadornan <strong>di</strong> eDirektorado2014 Skirbi relato anual <strong>di</strong> 2013Desaroya plan <strong>di</strong> trabou <strong>di</strong> 2014Ko-or<strong>di</strong>na asistensha konsular na yu <strong>di</strong> Korsou den eksterior, entreotro e kontakto ku famianan <strong>di</strong> detenidonanPartisi<strong>pa</strong> den reunionnan <strong>di</strong> organisashonnan international iregionalPre<strong>pa</strong>ra i <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong> na 4 reunion <strong>di</strong> trabou riba nivel tekniko kuAruba, St. Maarten i HulandaKo-or<strong>di</strong>na raportahe na Nashonnan Uni riba implementashon <strong>di</strong>tratado internashonal riba derechinan ekonomiko, soshal i kulturalPre<strong>pa</strong>ra e reunion ministerial anual entre Korsou, Aruba, St.Maarten i HulandaHasi pre<strong>pa</strong>rativonan nesesario i defende na Ginebra e promeraportahe <strong>di</strong> Korsou riba implementashon <strong>di</strong> e tratado riba derechi<strong>di</strong> mucha17


Pre<strong>pa</strong>ra instrukshon <strong>pa</strong> Minister Plenipotensiario entre otro ribatratadonan <strong>pa</strong> reunionnan <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong> Minister <strong>di</strong> ReinoDuna asesoramiento protokolar na miembronan <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong>Minister durante <strong>di</strong> nan biahenan <strong>pa</strong> eksterior i tambe hasiehersisionan similar durante <strong>di</strong> bishitanan <strong>di</strong> mandatarionanestranhero na KorsouYuda implementa e maneho <strong>di</strong> <strong>di</strong>plomasia ekonomikoMantene bista riba kontaktonan i resultado <strong>di</strong> enkuentronanbilateral <strong>di</strong> miembronan <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong> Minister den afan <strong>pa</strong> porduna miho seguimiento na suksesivo bishitanan na nivel <strong>di</strong>mandatrio <strong>pa</strong> eksteriorKo-or<strong>di</strong>na huntu ku Ministerio <strong>di</strong> Hustisia e raportahe <strong>di</strong> Korsou <strong>di</strong>2014 <strong>pa</strong> De<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> Estado <strong>di</strong> Merka riba trafikashon <strong>di</strong>hendeTraha na mas armonisashon <strong>di</strong> proseduranan <strong>pa</strong> visa i trata nalogra mayor <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon den Reino riba desaroyo <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong>visaTraha riba minimalisashon <strong>di</strong> konskuenshanan negativo <strong>pa</strong> Korsou<strong>di</strong> e konsentrashon <strong>di</strong> tareanan <strong>di</strong> <strong>di</strong>ferente embahada den regionden kuadro <strong>di</strong> e maneho <strong>di</strong> austeridad <strong>di</strong> e ministerio <strong>di</strong>relashonnan eksterior <strong>di</strong> Ulanda (‘regionalisering’)Implementa un plan <strong>di</strong> reka<strong>pa</strong>sitashon <strong>pa</strong> trahadornan <strong>di</strong> eDirektoradoKonsekuenshanan presupuestario:Pa 2011 lo no tin konsekuenshanan presupuestario fuera <strong>di</strong> lo kual ku ya a tene kuenta kuneden e presupuesto <strong>pa</strong> 2011 <strong>di</strong> Direktorado <strong>di</strong> Relashonnan ku Eksterior.For <strong>di</strong> 2012 te ku i inkluso 2014 lo mester tene kuenta ku un aumento den gastunan <strong>di</strong> biahe ialohamiento entre otro en konekshon ku un <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon aktivo den organisashonnanregional i internashonal i tambe en bista <strong>di</strong> lasonan bilateral mas estrecho ku <strong>pa</strong>isnan denregion den kuadro <strong>di</strong> <strong>di</strong>plomasia ekonomiko. Tambe tur aa lo mester reserva fondonan <strong>pa</strong>reka<strong>pa</strong>sitashon <strong>di</strong> e trahadornan <strong>di</strong> e Direktorado. Ademas na momentu ku bai over naimplementa e modalidatnan <strong>pa</strong> representashon <strong>di</strong> Korsou den embahadanan <strong>di</strong> Reino denregion tambe lo mester inklui e gastunan envolvi den e presupuestonan <strong>di</strong> 2012 te ku iinkluso 2014.18


4.1.3. RELASHONNAN DEN REINOPrioridatnan <strong>pa</strong> aña2011 Fortalesa i mantene kontakto ku otro <strong>pa</strong>isnan den ReinoEvalua konseptonan <strong>di</strong> lei na Konstitushon i leinan organikoTraha plan anual ku puntonan <strong>di</strong> akshon <strong>pa</strong> 2011 i anjananbenidero ku e akuerdo <strong>di</strong> gobernashon komo punto <strong>di</strong> salidaEhekuta puntonan <strong>di</strong> akshon <strong>di</strong> anja 2011 for <strong>di</strong> plan anual2012 Fortalesa i mantene kontakto ku otro <strong>pa</strong>isnan den ReinoEvalua konseptonan <strong>di</strong> lei na Konstitushon i leinan organikoTraha plan anual ku puntonan <strong>di</strong> akshon <strong>pa</strong> 2011 i anjananbenidero ku e akuerdo <strong>di</strong> gobernashon komo punto <strong>di</strong> salidaEhekuta puntonan <strong>di</strong> akshon <strong>di</strong> anja 2011 for <strong>di</strong> plan anual2013 Fortalesa i mantene kontakto ku otro <strong>pa</strong>isnan den ReinoEvalua konseptonan <strong>di</strong> lei na Konstitushon i leinan organikoTraha plan anual ku puntonan <strong>di</strong> akshon <strong>pa</strong> 2011 i anjananbenidero ku e akuerdo <strong>di</strong> gobernashon komo punto <strong>di</strong> salidaEhekuta puntonan <strong>di</strong> akshon <strong>di</strong> anja 2011 for <strong>di</strong> plan anual2014 Fortalesa i mantene kontakto ku otro <strong>pa</strong>isnan den ReinoEvalua konseptonan <strong>di</strong> lei na Konstitushon i leinan organikoTraha plan anual ku puntonan <strong>di</strong> akshon <strong>pa</strong> 2011 i anjananbenidero ku e akuerdo <strong>di</strong> gobernashon komo punto <strong>di</strong> salidaEhekuta puntonan <strong>di</strong> akshon <strong>di</strong> anja 2011 for <strong>di</strong> plan anual4.1.4. ASUNTONAN HURIDIKOPrioridatnan <strong>pa</strong> aña2011 Traha tekstonan konsolidá <strong>di</strong> leinan ku a ser tuma for <strong>di</strong> <strong>pa</strong>is Antia Neerlandes iTeritorio Insular <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>Asistí Staten ku trabounan legislativo i ku proyektonan <strong>di</strong> lei ku tabata bou <strong>di</strong>tratamentu na Staten <strong>di</strong> Antia Neerlandes i ku awor ta riba agenda <strong>di</strong> Staten <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong>Traha legislashon <strong>pa</strong> ehekutá Akuerdo <strong>di</strong> <strong>Gobernashon</strong>/<strong>Programa</strong> <strong>di</strong><strong>Gobernashon</strong>19


Tradukshon <strong>di</strong> tratadonan den leinan nashonalTraha legislashon ku ta nesesario relashoná ku e struktura estatal nobo (perehèmpel leinan <strong>pa</strong> harmonisá areglo <strong>di</strong> empleadonan públiko i tambe areglonanpolisial)Kontinuashon <strong>di</strong> e programa legislativo aktual (aktualisá leinan eksistente)Asistí Komishon <strong>di</strong> keho2012 Traha tekstonan konsolidá <strong>di</strong> leinan ku a ser tuma over for <strong>di</strong> <strong>pa</strong>is AntiaNeerlandes i Teritorio Insular <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>Asistí Staten ku trabounan legislativo i ku proyektonan <strong>di</strong> lei ku tabata bou <strong>di</strong>tratamentu na Staten <strong>di</strong> Antia Neerlandes i ku awor ta riba agenda <strong>di</strong> Staten <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong>Traha legislashon <strong>pa</strong> ehekutà akuerdo <strong>di</strong> <strong>Gobernashon</strong>/<strong>Programa</strong> <strong>di</strong><strong>Gobernashon</strong>Tradukshon <strong>di</strong> tratadonan den leinan nashonalTraha legislashon ku ta nesesario relashoná ku e struktura estatal nobo (porehèmpel leinan <strong>pa</strong> harmonisá areglo <strong>di</strong> empleadonan públiko i areglonan polisial)Kontinuashon <strong>di</strong> e programa legislativo aktual (aktualisá leinan eksistente)Asistí Komishon <strong>di</strong> keho2013 Traha tekstonan konsolidá <strong>di</strong> leinan ku a ser tuma for <strong>di</strong> <strong>pa</strong>is Antia Neerlandes iTeritorio Insular <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>Asistí Staten ku trabounan legislativo i ku proyektonan <strong>di</strong> lei ku tabata bou <strong>di</strong>tratamentu na Staten <strong>di</strong> Antia Neerlandes i ku awor ta riba agènda <strong>di</strong> Staten <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong>Traha legislashon <strong>pa</strong> ehekutá Akuerdo <strong>di</strong> <strong>Gobernashon</strong>/<strong>Programa</strong> <strong>di</strong><strong>Gobernashon</strong>Tradukshon <strong>di</strong> tratadonan den leinan nashonalTraha legislashon ku ta nesesario relashoná ku e struktura estatal nobo (perehempel leinan <strong>pa</strong> harmonisá areglo <strong>di</strong> empleadonan públiko i areglonan polisial)Kontinuashon <strong>di</strong> e programa legislativo aktual (aktualisá leinan eksistente)Asistí Komishon <strong>di</strong> keho2014 Traha tekstonan konsolidá <strong>di</strong> leinan ku a ser tuma for <strong>di</strong> <strong>pa</strong>is Antia Neerlandes iTeritorio Insular <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>Asistí Staten ku trabounan legislativo i ku proyektonan <strong>di</strong> lei ku tabata bou <strong>di</strong>tratamentu na Staten <strong>di</strong> Antia Neerlandes i ku awor ta riba agènda <strong>di</strong> Staten <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong>Traha legislashon <strong>pa</strong> ehekutá Akuerdo <strong>di</strong> <strong>Gobernashon</strong>/<strong>Programa</strong> <strong>di</strong><strong>Gobernashon</strong>Traha legislashon ku ta nesesario relashoná ku e struktura estatal nobo (perehèmpel leinan <strong>pa</strong> harmonisá areglo <strong>di</strong> empleadonan públiko i areglonan polisial)Kontinuashon <strong>di</strong> e programa legislativo aktual (aktualisá leinan eksistente)Asistí Komishon <strong>di</strong> keho20


4.1.5. KOMUNIKASHON DI GOBIERNU INTERNO I EKSTERNO<strong>Gobièrnu</strong> tin komo obligashon <strong>pa</strong> informá i komuniká su komunidat riba e maneho ku e tahiba. Un <strong>di</strong> e metanan prinsi<strong>pa</strong>l <strong>di</strong> ‘Komunikashon i Informashon’ ta <strong>pa</strong> guia e komunidatden e proseso <strong>di</strong> kambio, stimulashon <strong>pa</strong> e habitante por <strong>pa</strong>rtisipá mas den e prosesonangubernamental i yuda krea e konsientisashon nesesario <strong>pa</strong> por hiba e.o. un bida salú.<strong>Gobièrnu</strong> mester informá mas tokante <strong>di</strong> su servisionan ku e ta brinda na e komunidat <strong>pa</strong>asina haña feedback i por mantené i mehorá su servisio ku e ta duna.TareananE sektor <strong>di</strong> ‘komunikashon i informashon’ ta un órgano <strong>di</strong> maneho i ehekushon denter <strong>di</strong> eministerio <strong>di</strong> asuntunan general.E tareanan prinsi<strong>pa</strong>l <strong>di</strong> e organisashon ta <strong>pa</strong>:• Desaroyá i ehekutá e maneho <strong>di</strong> komunikashon <strong>di</strong> gobièrnu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>;• Desaroyá i vigilá e efektividat <strong>di</strong> e ehekushon <strong>di</strong> e maneho <strong>di</strong> komunikashon tantuinterno komo eksterno i;• Vigilá e uniformidat <strong>di</strong> e komunikashon <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> kam<strong>pa</strong>ñanan <strong>di</strong> informashon <strong>pa</strong>e periodo <strong>di</strong> 2010 <strong>pa</strong> 2014.Prioridatnan <strong>pa</strong> añaE prioridatnan den e periodo <strong>di</strong> gobernashon ta lo siguiente.2011 Relashon públiko i komunikashon gubernamental:Ehekutá e maneho <strong>di</strong> ‘relashon públiko’ i ‘komunikashongubernamental’.<strong>Gobernashon</strong> multime<strong>di</strong>al:Desaroyá i implementá un sistema multime<strong>di</strong>al <strong>pa</strong> asina yuda reinventáe manera kon gobièrnu ta duna i risibí informashon.Nota <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> komunikashon i Informashon 2010 – 2014:Desaroyá, aprobá i ehekutá un nota <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> komunikashon iinformashon 2010 – 2014.E nota <strong>di</strong> maneho <strong>aki</strong> ta basá riba e programa <strong>di</strong> gobernashon 2010 –2014 <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> su programanan stratégiko i e temanan <strong>di</strong> prioridatstipulá <strong>pa</strong> gabinete Schotte.Website:Traha i mantené e website nobo <strong>di</strong> gobièrnu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>.‘Huisstijl’:Desaroyá i kuminsá implementá un plan <strong>di</strong> implementashon <strong>pa</strong> e‘huisstijl’ <strong>di</strong> gobièrnu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>.Kam<strong>pa</strong>ña <strong>di</strong> informashon interno:Desaroyá i implementá un plan <strong>pa</strong> un kam<strong>pa</strong>ña <strong>di</strong> informashoninterno ku lo splika e vishon, mishon i maneho <strong>di</strong> kada ministerio.21


Plan <strong>di</strong> komunikashon <strong>pa</strong> kada ministerio:Traha i ehekutá plan <strong>di</strong> komunikashon <strong>pa</strong> kada ministerio ya asinatur empleado den e ministerio konserní por sa kiko i kon e liñanan<strong>di</strong> komunikashon ta kore den su ministerio.‘Change Management’:Koperá i sostené e proseso <strong>di</strong> kambio den gobièrnu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> <strong>pa</strong>me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> konseho i ehekushon riba e komunikashon <strong>di</strong> es<strong>aki</strong>.Kam<strong>pa</strong>ña <strong>di</strong> informashon eksterno:Desaroyá i implementá un plan <strong>pa</strong> un kam<strong>pa</strong>ña <strong>di</strong> informashoneksterno ku lo splika e gobièrnu i ministerionan nobo ku tin, eservisio ku nan ta brinda, produktonan ku nan tin i unda nan tasituá.Kas <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> (na Hulanda):Yuda desaroyá un plan <strong>di</strong> komunikashon <strong>pa</strong> kas <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> <strong>di</strong>manera ku e trabounan por bira mas visibel. Inkorporá e maneho <strong>di</strong>komunikashon <strong>di</strong> ‘Kas <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>’ den e nota <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong>Komunikashon i Informashon. Yuda formulá un mihó maneho <strong>pa</strong>por mantené e informashonnan ku ta konserní ‘Kas <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>’ ribawebsite mas alkaso posibel.Análisis i evaluashon sektor <strong>di</strong> Komunikashon i Informashon:Analisá i evaluá posibel puntonan ku por stroba un proseso masefisiente i efektivo den e sektor i rekomendá e posibel kambionanku por surgi den e sektor <strong>aki</strong>.Maneho i Presupuesto 2012 sektor <strong>di</strong> Komunikashon iInformashon:Traha riba e maneho i e presupuesto <strong>pa</strong> e sektor <strong>di</strong> Komunikashon iInformashon <strong>pa</strong> 2012.Kam<strong>pa</strong>ñanan <strong>di</strong> informashonnan temátiko:Traha i kuminsá ehekutá plan <strong>di</strong> komunikashon <strong>pa</strong> kada tema ku egobièrnu aktual a stipulá komo tópikonan <strong>di</strong> prioridat. Pa e aña <strong>aki</strong>lo pone énfasis riba:• Plan integral <strong>di</strong> barionan;• Sistema fiskal nobo <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>;• Trayekto <strong>di</strong> NBG;• Maneho <strong>di</strong> energia.2012 Nota <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> komunikashon i Informashon 2010 – 2014:Evaluá e nota <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> komunikashon i informashon 2010 –2014.22


‘Huisstijl’:Sigui implementá un plan <strong>di</strong> implementashon <strong>pa</strong> e ‘huisstijl’ <strong>di</strong>gobièrnu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>.Plan <strong>di</strong> komunikashon <strong>pa</strong> kada ministerio:Evaluá e plannan <strong>di</strong> komunikashon <strong>di</strong> kada ministerio i trese ahustekaminda es<strong>aki</strong> mester <strong>pa</strong> aña 2012.Kambionan den sektor <strong>di</strong> Komunikashon i Informashon:Trese posibel kambionan den e sektor <strong>di</strong> Komunikashon iInformashon kaminda es<strong>aki</strong> mester, p.e. atkerí mas empleado den esektor.Maneho i Presupuesto 2013 sektor <strong>di</strong> Komunikashon iInformashon:Traha riba e maneho i e presupuesto <strong>pa</strong> e sektor <strong>di</strong> Komunikashon iInformashon <strong>pa</strong> 2013.Kam<strong>pa</strong>ñanan <strong>di</strong> informashonnan temátiko:Traha i kuminsá ehekutá plan <strong>di</strong> komunikashon <strong>pa</strong> kada tema ku egobièrnu aktual a stipulá komo tópikonan <strong>di</strong> prioridat. Pa e aña <strong>aki</strong>lo pone énfasis riba:• Mihó servisio <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> gobièrnu (<strong>di</strong> ‘red tape’ <strong>pa</strong> ‘redcarpet’);• Kresementu ekonómiko;• Trayekto NBG;• Sistema fiskal nobo;• Plan transporte públiko;• Maneho <strong>di</strong> energia.2013 Nota <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> komunikashon i Informashon 2010 – 2014:Evaluá e nota <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> komunikashon i informashon 2010 –2014.‘Huisstijl’:Sigui implementá un plan <strong>di</strong> implementashon <strong>pa</strong> e ‘huisstijl’ <strong>di</strong>gobièrnu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>.Plan <strong>di</strong> komunikashon <strong>pa</strong> kada ministerio:Evaluá e plannan <strong>di</strong> komunikashon <strong>di</strong> kada ministerio i trese ahustekaminda es<strong>aki</strong> mester <strong>pa</strong> aña 2013.Kambionan den sektor <strong>di</strong> Komunikashon i Informashon:Trese posibel kambionan den e sektor <strong>di</strong> Komunikashon iInformashon kaminda es<strong>aki</strong> mester.23


Maneho i Presupuesto 2014 sektor <strong>di</strong> Komunikashon iInformashon:Traha riba e maneho i e presupuesto <strong>pa</strong> e sektor <strong>di</strong> Komunikashon iInformashon <strong>pa</strong> 2014.Kam<strong>pa</strong>ñanan <strong>di</strong> informashonnan temátiko:Traha i kuminsá ehekutá plan <strong>di</strong> komunikashon <strong>pa</strong> kada tema ku egobièrnu aktual a stipulá komo tópikonan <strong>di</strong> prioridat. Pa e aña <strong>aki</strong>lo pone énfasis riba:• Mihó servisio <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> gobièrnu (<strong>di</strong> ‘red tape’ <strong>pa</strong> ‘redcarpet’);• Plan integral <strong>di</strong> barionan;• Kresementu ekonómiko;• Sistema fiskal nobo;• Plan transporte públiko.2014 Nota <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> komunikashon i Informashon 2010 – 2014:Evaluá e nota <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> komunikashon i informashon 2010 –2014.‘Huisstijl’:Sigui implementá un plan <strong>di</strong> implementashon <strong>pa</strong> e ‘huisstijl’ <strong>di</strong>gobièrnu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>.Plan <strong>di</strong> komunikashon <strong>pa</strong> kada ministerio:Evaluá e plannan <strong>di</strong> komunikashon <strong>di</strong> kada ministerio i trese ahustekaminda es<strong>aki</strong> mester <strong>pa</strong> aña 2014.Kambionan den sektor <strong>di</strong> Komunikashon i Informashon:Trese posibel kambionan den e sektor <strong>di</strong> Komunikashon iInformashon kaminda es<strong>aki</strong> mester, p.e. atkerí mas empleado den esektor.Maneho i Presupuesto 2015 sektor <strong>di</strong> Komunikashon iInformashon:Traha riba e maneho i e presupuesto <strong>pa</strong> e sektor <strong>di</strong> Komunikashon iInformashon <strong>pa</strong> 2015.Kam<strong>pa</strong>ñanan <strong>di</strong> informashonnan temátiko:Traha i kuminsá ehekutá plan <strong>di</strong> komunikashon <strong>pa</strong> kada tema ku egobièrnu aktual a stipulá komo tópikonan <strong>di</strong> prioridat. Pa e aña <strong>aki</strong>lo pone énfasis riba:• Mihó servisio <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> gobièrnu (<strong>di</strong> ‘red tape’ <strong>pa</strong> ‘redcarpet’);• Kresementu ekonómiko;• Plan integral <strong>di</strong> barionan;• Sistema fiskal nobo.24


Konsekuenshanan presupuestario:E sektor <strong>di</strong> komunikashon i Informashon lo no konosé ningun konsekuensha presupuestario<strong>pa</strong> e aña 2011. Pa me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> e proyekto <strong>di</strong> ‘Extra Handjes’ nos lo tin 3 kolaborador (2 DTP-ers i1 Webmaster) èkstra <strong>pa</strong> yuda e sektor ehersé su trabounan ku ta nesesario kual lo no tinningun konsekuensha presupuestario.E sektor tin <strong>di</strong> ser eks<strong>pa</strong>ndé ku 4 kolaborador <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong> e ‘beleidsunit C&V’ den 2012.Un <strong>di</strong> e puntonan <strong>di</strong> atenshon ku tin <strong>di</strong> trata na momento <strong>di</strong> evaluashon <strong>di</strong> e ‘business plan’ta es<strong>aki</strong>. 1 hefe, 3 kolaborador <strong>di</strong> maneho, i 1 asistente <strong>di</strong> maneho no ta sufisiente <strong>pa</strong> porkarga ku e responsabilidat i ehekutá e tareanan ku tin planiá <strong>pa</strong> e sektor <strong>aki</strong>. Ku atmishon <strong>di</strong>4 kolaborador nobo ta rekerí <strong>pa</strong> tin ekipo <strong>pa</strong> nan por traha kuné tambe, esta e.o. ‘laptops’kual lo tin su konsekuenshanan presupuestario <strong>pa</strong> 2012.Banda <strong>di</strong> e 4 kolaboradornan <strong>di</strong> maneho, lo tin <strong>di</strong> inkorporá e 2 DTP-ers i 1 webmaster tambekomo <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> formashonnan nobo ku mester tin den e sektor <strong>di</strong> Komunikashon iInformashon. E formashonnan nobo <strong>aki</strong> tambe mester <strong>di</strong> ekipo speshalisá <strong>pa</strong> por traha kuné,manera ‘IMAC’, ‘tablets’, ‘software’ spesial, etc kual por tin su konsekuenshananpresupuestario tambe.E presupuesto (sèn <strong>pa</strong> hasi kam<strong>pa</strong>ña <strong>di</strong> informashon) <strong>pa</strong> aña 2012, 2013 i 2014 mester sereks<strong>pa</strong>ndé <strong>pa</strong> por kumpli ku e demanda ku e gobièrnu tin <strong>pa</strong> por komuniká efektivamentetantu interno komo eksterno. Na e momento <strong>aki</strong> e proyekto <strong>di</strong> B23-5 ta fasilitá e proseso <strong>di</strong>komunikashon <strong>pa</strong> e aña <strong>aki</strong> komo ku tin sènnan <strong>di</strong>sponibel eiden.4.1.6. KONSTRUKSHON DI PAIS (NATION BUILDING)Un <strong>di</strong> e metanan <strong>di</strong> gobièrnu ta <strong>pa</strong> yega na konstrukshon <strong>di</strong> un nashon, esta <strong>Kòrsou</strong>.‘Nation Buil<strong>di</strong>ng’ ta forma <strong>pa</strong>rti integral <strong>di</strong> e maneho <strong>di</strong> e gobièrnu <strong>aki</strong> sigur si wak kukonstrukshon <strong>di</strong> nos <strong>pa</strong>is, ainda ta den desaroyo.E maneho mester mustra riba e importansha <strong>di</strong> konstruí un nashon i mester ser guiá <strong>pa</strong>me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> e deseo <strong>di</strong> e komunidat <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> basá riba e prinsipio soberano.Tareanan‘Nation Buil<strong>di</strong>ng’ ta rekerí hopi dunamentu i risibimentu <strong>di</strong> informashon ku ta trataformashon <strong>di</strong> nos <strong>pa</strong>is. E kor<strong>di</strong>nashon i e vishon <strong>pa</strong> yega na un nashon ta mihó sirbí na eentidat ku ta promé yamá <strong>pa</strong> komuniká pensamentu ku gobièrnu ke kom<strong>pa</strong>rtí ku sukomunidat, esta ‘Komunikashon i Informashon’.E tareanan prinsi<strong>pa</strong>l ta:• Desaroyá un maneho <strong>pa</strong> ‘Nation Buil<strong>di</strong>ng’;• Plania i ehekutá e plan <strong>di</strong> desaroyo <strong>di</strong> ‘Nation Buil<strong>di</strong>ng’;• Lanta un ‘task force’ bou <strong>di</strong> guia <strong>di</strong> e empleado enkargá ku ‘Nation Buil<strong>di</strong>ng’ <strong>pa</strong> trahariba e puntonan ariba menshoná.25


Prioridatnan <strong>pa</strong> añaE prioridatnan den e periodo <strong>di</strong> gobernashon ta lo siguiente.2011 Lanta un task force <strong>pa</strong> traha riba ‘Nation Buil<strong>di</strong>ng’.Desaroyá un vishon i un maneho duradero <strong>pa</strong> ‘Nation Buil<strong>di</strong>ng’.2012 Plania i ehekutá e agènda <strong>pa</strong> e plan <strong>di</strong> desaroyo <strong>di</strong> Nation Buil<strong>di</strong>ng’.Organisá un konferensha ku ta trata tópikonan <strong>di</strong> ‘Nation Buil<strong>di</strong>ng’.Komuniká i Informá ku komunidat <strong>di</strong> ‘Nation Buil<strong>di</strong>ng’.Evaluá e plan i ehekushon <strong>di</strong> e plan <strong>di</strong> desaroyo <strong>di</strong> ‘NationBuil<strong>di</strong>ng’.2013 Komuniká i Informá ku komunidat <strong>di</strong> ‘Nation Buil<strong>di</strong>ng’.2014 Komuniká i Informá ku komunidat <strong>di</strong> ‘Nation Buil<strong>di</strong>ng’.Konsekuenshanan presupuestario:E sektor <strong>di</strong> komunikashon i Informashon ta haña na su <strong>di</strong>sposishon un empleado públiko <strong>di</strong>WJZ ku lo fungi komo e kor<strong>di</strong>nadó <strong>di</strong> e trayekto <strong>di</strong> ‘Nation Buil<strong>di</strong>ng’ den 2011. E task forcelo konsistí <strong>di</strong> empleadonan públiko mes. E konsekuensha presupuestario por ta ekompensashon temporal (toelage) ku e empleadonan por haña <strong>pa</strong> tareanan èkstra.Den 2012 e empleado <strong>aki</strong> lo forma <strong>pa</strong>rti ofisial <strong>di</strong> e sektor <strong>di</strong> ‘Komunikashon i Informashon’ akonsekuensha ku tin <strong>di</strong> presupuestá su entrada mensual i su ekiponan nesesario bou <strong>di</strong> esektor <strong>aki</strong>.4.1.7. KUIDO DI SEGURIDAT NASHONALE Servisio <strong>di</strong> Seguridat <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> (Veiligheids<strong>di</strong>enst Curacao - VDC) tin komo tarea <strong>pa</strong>protehá i mantené seguridat nashonal dor <strong>di</strong> antisipá riba desaroyonan, riesgonan imenasanan kontra nos <strong>pa</strong>is, nos institutonan òf personanan in<strong>di</strong>vi<strong>di</strong>dual ku no ta<strong>di</strong>rektamente visibel. A base <strong>di</strong> investigashon i otro produktonan ta duna e informashonnesesario <strong>pa</strong> por protehá nos <strong>pa</strong>is i su habitantenan.A base <strong>di</strong> e businessplan <strong>pa</strong> e servisio – ku ta trahá den kuadro <strong>di</strong> e ‘Nieuwe BestuurlijkeOrganisatie’ <strong>di</strong> e <strong>pa</strong>is <strong>Kòrsou</strong> - lo kuminsá for <strong>di</strong> 2011 un reorganisashon <strong>di</strong> VDC ku e meta<strong>pa</strong> krea un organisashon moderno, trans<strong>pa</strong>rente i responsabel (´accountable”) ku ta pre<strong>pa</strong>rá istrukturá <strong>pa</strong> por enfrenta e retonan aktual den mundu. Meskos ku e otro servisionan <strong>di</strong>seguridat den reino a hasi den e de laster dekada, mester modernisá e struktura <strong>di</strong> e servisio,su strategianan i su proseduranan. Esei ta enserá kambionan riba aspektonan stratégiko,organisatorio, i hurí<strong>di</strong>ko.VDC ta funshoná for <strong>di</strong> 10 <strong>di</strong> oktober 2010 a base <strong>di</strong> un lei nobo (Landsverordening26


Veiligheids<strong>di</strong>enst Curacao). E kambio <strong>aki</strong> mester keda reflehá den e organisashon su manera<strong>di</strong> funshoná. E reorganisashon a base <strong>di</strong> e businessplan lo ta e promé kambio fundamentalden e servisio for <strong>di</strong> 1963, e aña den kua e servisio <strong>di</strong> seguridat a keda lantá komo un servisiospeshal <strong>di</strong> polis.Prioridatnan <strong>pa</strong> añaEn konekshon ku e konfidenshalidat <strong>di</strong> e trabou <strong>di</strong> VDC lo elaborá solamente ribaprioridatnan den aspektonan organisatorio <strong>di</strong> e servisio.2011 Kuminsá ku reorganisashon <strong>di</strong> e servisio a base <strong>di</strong> e businessplanpre<strong>pa</strong>ra den kuadro <strong>di</strong> Nieuwe bestuurlijk Organsitie i a base <strong>di</strong> LVVDCPre<strong>pa</strong>rá adaptashon <strong>di</strong> presupuesto basá riba e struktura iproseduranan noboAtende ku skarsedat <strong>di</strong> es<strong>pa</strong>sio <strong>pa</strong> tur empleadonan por funshona abase <strong>di</strong> normanan <strong>pa</strong> ku lugá <strong>di</strong> trabou saludabelPre<strong>pa</strong>rá jaarplan i jaarverslag2012 Introdusi presupuesto adaptáPre<strong>pa</strong>rá jaarplan i jaarverslag2013 Pre<strong>pa</strong>rá jaarplan i jaarverslag2014 Pre<strong>pa</strong>rá jaarplan i jaarverslagKonsekuenshanan presupuestario:E organisashon nobo <strong>di</strong> VDC mester keda reflehá den e presupuesto. Pa 2011 esei lo no tresekambionan drastisko ku no por keda solushoná dor <strong>di</strong> kambionan interno den epresupuesto. E kambio <strong>di</strong> VNA <strong>pa</strong> VDC no ta trese kambionan gran<strong>di</strong> den e kantidat <strong>di</strong>formatieplaatsen. Pa 2011 mester yena unikamente 2 vakatura.4.1.8. KAS DI KÓRSOU NA HULANDATareanan <strong>di</strong> kas <strong>di</strong> KorsouKas <strong>di</strong> Korsou ta emplea un Ministro Plenipotentiario i tin 23 posishon <strong>pa</strong> ambtenar, entrekwal e <strong>di</strong>rektor, den e organisashon kendenan tei <strong>pa</strong> konseha i sostene e representante <strong>di</strong>gobiernu <strong>aki</strong> den Konseho <strong>di</strong> Ministro <strong>di</strong> Reino na Den Haag, Hulanda. Pa momentonan ku eMinistro Plenipotensiario ta ausente gobiernu a nombra un remplasante kende segun Statut<strong>di</strong> Reino, una bes den funshon, tin e mesun rekonosementu serka gobiernu Hulandes igobiernu <strong>di</strong> Reino. Kas <strong>di</strong> Korsou na promé lugar ta responsabel <strong>pa</strong> pre<strong>pa</strong>ra i atendekabalmente e posishon i interes <strong>di</strong> Korsou den e Konseho <strong>di</strong> Ministro menshoná.27


Mas alew e Kas <strong>aki</strong> mester eherse tur tarea <strong>pa</strong> representa <strong>di</strong>gnamente e kara <strong>di</strong> Korsou naHulanda asina ku e imahen positivo <strong>di</strong> Korsou lo keda establesi i konserba <strong>pa</strong> por favorese erelashonan den Reino, stimulá komersio entre e <strong>pa</strong>rtnernan den Reino i hasi jiunan <strong>di</strong>Korsou sinti nan mes na kas na Hulanda i tambe na e Kas <strong>di</strong> Korsou.Den e prioridatnan <strong>aki</strong> bow <strong>pa</strong> e periodo <strong>di</strong> 2011 <strong>pa</strong> 2014 a tene kwenta ku e deseonan ku akeda ekspresa te ku awor <strong>pa</strong> un kambio <strong>di</strong> maneho na Kas <strong>di</strong> Korsou, pero kwal deseonan notabata konosi ainda of no ta refleha <strong>di</strong> otro manera den e presupuesto <strong>di</strong> 2011 ni esun <strong>di</strong> masanja. Debi na es<strong>aki</strong> lo tin <strong>di</strong> tuma na kwenta ku mester hasi algun ahuste presupuestario sigobiernu kier bai realisa e metanan <strong>aki</strong>.Kas <strong>di</strong> Korsou na Hulanda basa riba Statut i e dekreto legal ku a instituí e oficina <strong>aki</strong> taenkarga ku e siguiente tareanan:1. perkura <strong>pa</strong> e interes <strong>di</strong> Korsou ta den konkordansia ku stipulashonan <strong>di</strong> Statut <strong>di</strong>Reino;2. atende tur tarea ku ta ligá ku trabounan relashona ku ayudo mutuo entre e<strong>pa</strong>rtnernan den Reino manera ta in<strong>di</strong>ka den artikulonan 36 i 37 <strong>di</strong> Statut <strong>di</strong> Reino;3. riba instrukshon <strong>di</strong> gobiernu realisa tareanan den kuadro <strong>di</strong> artikulo 40 <strong>di</strong> Statut <strong>di</strong>Reino;4. kumpli ku instrukshon <strong>di</strong> gobiernu ora mester eherse representashon na okashonanofishal of <strong>di</strong>lanti <strong>di</strong> instanshanan ofishal na Hulanda of na otro sitionan den Euro<strong>pa</strong>;5. kompila informashon tokante hecho i desaroyonan ku <strong>pa</strong> Korsou ta relevante iinforma gobiernu <strong>di</strong> eseinan in<strong>di</strong>kando kualnan ta e interesnan <strong>di</strong> Korsou na kual takeda referi;6. riba petishon <strong>di</strong> gobiernu duna sosten na delegashonan ofishal, ambtenarnan ientidatnan <strong>di</strong> gobiernu na Hulanda i Euro<strong>pa</strong>.Prioridatnan <strong>pa</strong> aña2011 Pre<strong>pa</strong>ra <strong>pa</strong> reunion <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong> Minister <strong>di</strong> Reino huntu ku ministerionan naKorsou i Hulanda asina ku finalmente e Minister Plenipotensiario por atende ereunionan <strong>aki</strong> ku instrukshon <strong>di</strong> gobiernu <strong>di</strong> Korsou.Atende e interes i tareanan koriente <strong>di</strong> Korsou na Union Europeo na Brussel ku bistariba e evaluashon <strong>di</strong> 2013: LGO of UPG.Sigui fortalese un base <strong>pa</strong> estrechá koperashon den trabou ku ministerionan i demasentidatnan (semi-) gubernamental Hulandes i e Kasnan <strong>di</strong> Aruba i St Maarten naHulanda, konserbando e identidat Kurasoleño.Traha <strong>pa</strong> establese ku na Hulanda tambe ta bira bon konosi ku for <strong>di</strong> oktober 2010Korsou ta un <strong>pa</strong>rtner autonomo den Reino.Ahusta definitivamente e tareanan <strong>di</strong> Kas <strong>di</strong> Korsou <strong>di</strong>rihi <strong>pa</strong> e MinistroPlenipotensiario, realisando tareanan bou <strong>di</strong> responsabilidad <strong>di</strong> e Minister <strong>pa</strong>Asuntunan General despues <strong>di</strong> e kambionan riba tereno <strong>di</strong> struktura estatatal denReino.28


Adapta e website <strong>di</strong> Kas <strong>di</strong> Korsou <strong>di</strong> tal manera ku por usele <strong>pa</strong> informa tokanteKorsou riba internet pero tambe entre otro komo un <strong>di</strong> e instrumentonan <strong>pa</strong> stimulajiunan <strong>di</strong> Korsou <strong>pa</strong> regresa Korsou for <strong>di</strong> Hulanda den kuadro <strong>di</strong> un maneho <strong>di</strong>remigrashon <strong>di</strong> gobiernu <strong>di</strong> Korsou.Organisa kada 2 luna den Kas <strong>di</strong> Korsou un enkuentro soshal i kultural <strong>pa</strong>invitadonan ku e meta <strong>pa</strong> aserka e komunidat na Hulanda mas miho posibel.Presenta un plan <strong>di</strong> urgensia <strong>pa</strong> mantenshon <strong>di</strong> e 3 e<strong>di</strong>fisionan na Hulanda (si noskohe <strong>pa</strong> bendenan) komo propiedad <strong>di</strong> gobiernu. Algun trabou por keda realisa dene anja(nan) benidero.Presenta un plan <strong>di</strong> urgensia <strong>pa</strong> remplasa piesanan <strong>di</strong> inventario <strong>di</strong> ofisina iambtswoning i vehikulonan bieu.Den e me<strong>di</strong>aplan <strong>di</strong> gobiernu na Korsou lo de<strong>di</strong>ka atenshon na programa ikomunikadonan ku lo keda traha na Kas <strong>di</strong> Korsou. Lo analisa e respektivo gruponan<strong>di</strong> interes e informashon ku lo suminstra na kada un. Kas <strong>di</strong> Korsou lo bai usame<strong>di</strong>anan manera internet i televishon mas aktivo <strong>pa</strong> por alkansa Kurasoleñonan idemás gruponan <strong>di</strong> interés na Hulanda, Korsou i ront mundu.Krea un base <strong>pa</strong> promoshon ekonomiko struktural for <strong>di</strong> Hulanda huntu ku<strong>pa</strong>rtnernan relevante for <strong>di</strong> Korsou.Introdusi <strong>di</strong>gitalisashon <strong>di</strong> e administrashon <strong>di</strong> Kas <strong>di</strong> Korsou.Organisa un evento gran<strong>di</strong> ku jiunan <strong>di</strong> Korsou ku fama <strong>pa</strong> hasi im<strong>pa</strong>kto na Hulandai duna e imahen <strong>di</strong> Korsou un boost fuerte. E prome aña <strong>aki</strong> lo ta komo un sportgalaku jiunan <strong>di</strong> tera ku fama mun<strong>di</strong>al.Estrecha lasonan <strong>di</strong> koperashon ku organisashonan <strong>di</strong> jiunan <strong>di</strong> Korsou na Hulanda itambe entidatnan manera e Kasnan <strong>di</strong> Aruba i St Maarten.Reestablese atenshon espesifiko riba area soshal <strong>di</strong> yunan <strong>di</strong> Korsou na Hulanda.2012 Raporta tokante logronan durante 2011 i evalua kon por ta e mihó manera <strong>pa</strong>kontinua den 2012Pre<strong>pa</strong>ra <strong>pa</strong> reunion <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong> Minister <strong>di</strong> Reino huntu ku ministerionan naKorsou i Hulanda asina ku finalmente e minister Plenipotensiario por atende na ereunionan <strong>aki</strong> ku instrukshon <strong>di</strong> gobiernu <strong>di</strong> Korsou.Atende e interes i tareanan koriente <strong>di</strong> Korsou na Union Europeo na Brussel ku bistariba e evaluashon <strong>di</strong> 2013: LGO of UPG.29


Den estrecho kolaborashon ku e servisionan <strong>di</strong> gobiernu in<strong>di</strong>ka na Korsou kon lode<strong>di</strong>ka atenshon na e forma ku ta atende e interesnan <strong>di</strong> Korsou <strong>pa</strong> loke ta trataobligashonan ku Korsou tin basa riba algun tratado manera W.T.O., U.N.C.T.A.D.,I.L.O., U.N.E.S.C.O., O.E.C.D. i I.M.O.Lo stu<strong>di</strong>a <strong>pa</strong> wak kon por traha mas <strong>di</strong> aserka huntu ku C.T.B. i S.S.C., siendo 2entidat ku tambe ta perkura <strong>pa</strong> algun interes <strong>di</strong> Korsou na Hulanda i/of Euro<strong>pa</strong>.Organisa kada 2 luna den Kas <strong>di</strong> Korsou un enkuentro soshal i kultural <strong>pa</strong>invitadonan ku e meta <strong>pa</strong> drenta e komunidat na Hulanda mas miho posibel.Pone un base solido <strong>pa</strong> organisa huntu ku algun <strong>pa</strong>rtner e <strong>di</strong>a <strong>di</strong> bandera <strong>di</strong> Korsou eanja <strong>aki</strong> i tambe anjanan benidero en grande na Hulanda.Revisa e proseduranan <strong>pa</strong> bishitanan <strong>di</strong> trabou na Hulanda i na Euro<strong>pa</strong> dor <strong>di</strong>mandatario i ambtenarnan <strong>pa</strong> por hasi rekomendashon al respekto <strong>pa</strong> un mihokor<strong>di</strong>nashon i resultado <strong>pa</strong> loke ta trata e maneho <strong>di</strong> Korsou den Reino i <strong>pa</strong> kuEuro<strong>pa</strong>.2013 Raporta tokante logronan durante 2012 i evalua kon por ta e mihó manera <strong>pa</strong>kontinua den 2013Pre<strong>pa</strong>ra <strong>pa</strong> reunion <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong> Minister <strong>di</strong> Reino huntu ku ministerionan naKorsou i Hulanda asina finalmente e minister Plenipotensiario por atende ereunionan <strong>aki</strong> ku instrukshon <strong>di</strong> gobiernu <strong>di</strong> Korsou.Atende e interes i tareanan koriente <strong>di</strong> Korsou na Union Europeo na Brussel ku bistariba e evaluashon <strong>di</strong> 2013: LGO of UPG.A base <strong>di</strong> un plan implementa ka<strong>pa</strong>sitashon <strong>di</strong> empleadonan <strong>di</strong> Kas <strong>di</strong> Korsou tantuna Hulanda, pero en todo kaso na Korsou, asina ku tambe nan por to<strong>pa</strong> ku kolegananku nan no ta mira tur ora i probecha bishita e <strong>pa</strong>is ku nan ta traha p’e i representa.Ripiti un evento gran<strong>di</strong> na Hulanda meskos ku na 2011.Organisa kada 2 luna den Kas <strong>di</strong> Korsou un enkuentro soshal i kultural <strong>pa</strong>invitadonan ku e meta <strong>pa</strong> drenta e komunidat na Hulanda mas miho posibel.Kompila un brochure up to date tokante entidatnan ku ta duna subsi<strong>di</strong>o i eproseduranan <strong>aki</strong> na Hulanda i na otro sitionan na Euro<strong>pa</strong> unda entidatnan (semi-)gubernamental of Kurasoleño in<strong>di</strong>vidual of komo entidat huri<strong>di</strong>ko por aku<strong>di</strong> <strong>pa</strong>finansiamentu.2014 Raporta tokante logronan durante 2013 i evalua kon por ta e mihó manera <strong>pa</strong>kontinua den 201430


Pre<strong>pa</strong>ra <strong>pa</strong> reunion <strong>di</strong> Konseho <strong>di</strong> Minister <strong>di</strong> Reino huntu ku ministerionan naKorsou i Hulanda asina finalmente e minister Plenipotensiario por atende ereunionan <strong>aki</strong> ku instrukshon <strong>di</strong> gobiernu <strong>di</strong> Korsou.Atende e interes i tareanan koriente <strong>di</strong> Korsou na Union Europeo na Brussel ku bistariba e evaluashon <strong>di</strong> 2013: LGO of UPG.Konsekuenshanan presupuestario:Pa 2011 si no tin gastunan imprevisto <strong>pa</strong> atende ku tareanan koriente e presupuesto loalkansa, tanten ku no mester emplea extra personal ni hasi gastunan eksisivo <strong>pa</strong> aktividatnansoshal. Pa mantenshon <strong>di</strong> e e<strong>di</strong>fisionan i gastunan <strong>pa</strong> remplasa meubilario si e fondonanaproba den e presupuesto no ta alkansa. E gastunan <strong>di</strong> mantenshon <strong>pa</strong> e 3 e<strong>di</strong>fisionan lo porkeda re<strong>pa</strong>rti riba por ehempel un periodo <strong>di</strong> mas anja konforme un rekomendashon yasometé. Pa loke ta 2012, 2013 i 2014 ta bai tin mester <strong>di</strong> ahuste kom<strong>pa</strong>ra ku 2011. Fondonan<strong>pa</strong> realisa e plan <strong>pa</strong> mantene e<strong>di</strong>fisionan (si no bendenan) i remplasa piesanan <strong>di</strong> inventarioen todo kaso mester keda aproba ainda, pero por ehempel tambe gastunan <strong>pa</strong> por hasipromoshon ekonomiko, reka<strong>pa</strong>sitashon <strong>di</strong> e empleadonan, selebra <strong>di</strong>a <strong>di</strong> Bandera <strong>di</strong> Korsou,etc.4.1.9. DESAROYO I IMPLEMENTASHON DI MANEHO ENERGÉTIKOUltimo añanan pueblo <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> ta ser konfrontá ku preisnan haltu <strong>di</strong> awa, koriente igasolin. Tambe por a nota ku e suministro <strong>di</strong> koriente den hopi barionan na <strong>Kòrsou</strong> ta lagahopi <strong>di</strong> desea. E desaroyonan <strong>aki</strong> a i ta sigui krea hopi inkietut den nos komunidat, tantu dene sektor domestiko komo den e sektor empresarial. Pa e motibunan menshoná, e gobièrnu<strong>aki</strong> a pone un prioridat haltu riba bahamentu <strong>di</strong> gastu <strong>di</strong> elektrisidat, awa i produktonanpetrolero (manera gasolin) <strong>pa</strong> e konsumido.Ta p’esei <strong>pa</strong>rtidonan <strong>di</strong> koalishon a konsentrá e responsabilidat <strong>pa</strong> hinter e kolumnaenergétiko bou <strong>di</strong> un minister, esta minister <strong>di</strong> Asuntunan General. Es<strong>aki</strong> ta nifiká ku eminister <strong>aki</strong>, banda <strong>di</strong> ta responsabel <strong>pa</strong> un maneho energétiko kor<strong>di</strong>ná, ta kargaresponsabilidat tambe <strong>pa</strong> e tres kom<strong>pa</strong>nianan <strong>di</strong> gobièrnu ku tin <strong>di</strong> haber ku energia den nos<strong>pa</strong>is, esta Aqualectra (produkshon i <strong>di</strong>stribushon <strong>di</strong> awa i koriente), Curoil (<strong>di</strong>stribushon <strong>di</strong>pruduktonan petrolero) i Refineria <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> (doño huri<strong>di</strong>ko <strong>di</strong> nos refineria).Despues ku na 2009, <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> e asina yama “Rapport Clingendael”, gobièrnu <strong>di</strong> téritorioinsular <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> a hasi un prome stap <strong>pa</strong> realisá un maneho energétiko <strong>pa</strong> <strong>Kòrsou</strong>, a biratempu <strong>pa</strong> konkretisá e maneho energétiko <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> un kuadro nobo <strong>di</strong> maneho iregulashon <strong>di</strong> energia komo <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> e programa <strong>di</strong> gobernashon <strong>aki</strong>. E maneho energétiko <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong> tin spesifikamente kuater punto <strong>di</strong> lansa. Es<strong>aki</strong>nan ta:a. introdukshon <strong>di</strong> un sistema trans<strong>pa</strong>rente i stabil <strong>pa</strong> determina preis <strong>di</strong> energia na <strong>Kòrsou</strong>;b. introdukshon <strong>di</strong> mekanismonan konfiabel i efisiente <strong>pa</strong> manehá i kontrolá e tareananpúbliko i esnan privá den e sektor energétiko;31


c. realisá un suministro <strong>di</strong> energia ku ta hasi mas uso posibel <strong>di</strong> fuentenan duradero <strong>di</strong>energia ku <strong>Kòrsou</strong> mes ta poseé (manera bientu i solo) id. realisá un redukshon drástiko <strong>di</strong> e konsumo <strong>di</strong> energia <strong>pa</strong> kabes <strong>di</strong> e populashon (ku otro<strong>pa</strong>labra: realisá s<strong>pa</strong>rmentu <strong>di</strong> energia).Teniendo kuenta ku e vishon i metanan <strong>di</strong> e gobièrnu <strong>aki</strong>, e maneho energétiko loimplementá tur e kuater puntonan <strong>di</strong> lansa menshoná ariba. Den e kuadro <strong>aki</strong> lo introdusíden fase, o sea gradualmente, e <strong>pa</strong>rtinan esensial ku ta forma e maneho energétiko total.Konsiderando su importansha, e prome <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> e maneho energétiko nobo ku lo serimplementá ta regarda e maneho i regulashon <strong>di</strong> e suministro <strong>di</strong> elektrisidat. Den e kaso <strong>aki</strong>ya kaba na luna <strong>di</strong> FEBRÜARI último e kuadro nobo <strong>di</strong> maneho i regulashon <strong>di</strong> suministro<strong>di</strong> elektrisidat a risibí aprobashon <strong>di</strong> gobièrnu despues <strong>di</strong> un konsulta amplio ku egremionan mas importante den e sektor <strong>di</strong> energia.E kuadro nobo <strong>pa</strong> manehá i regulá e suministro <strong>di</strong> elektrisidat lo implementá un sistematrans<strong>pa</strong>rente, efisiente, stabil i konfiabel <strong>pa</strong> supervishon <strong>di</strong> tarifa, kantidat i kalidat <strong>di</strong> esuministro <strong>di</strong> elektrisidat i tambe <strong>pa</strong> fortifiká i garantisá derechinan <strong>di</strong> e konsumido <strong>di</strong>elektrisidat. Den e maneho nobo ta introdusí entre otro un organo profeshonal iindepen<strong>di</strong>ente <strong>di</strong> supervishon <strong>di</strong> e sektor <strong>di</strong> utilidat ku lo supervisá e implementashonkorekto <strong>di</strong> e stipulashonnan den e konseshon <strong>pa</strong> e kom<strong>pa</strong>nianan ku ta produsí i <strong>di</strong>stribuíelektrisidat.En konekshon ku produkshon <strong>di</strong> elektrisidat gobièrnu lo bini ku e me<strong>di</strong>danan nesesario,entro otro insentivonan fiskal, <strong>pa</strong> promové uso <strong>di</strong> fuentenan <strong>di</strong> energia duradero, <strong>pa</strong> asinabaha gastunan <strong>di</strong> produkshon <strong>di</strong> elekstrisidat na <strong>Kòrsou</strong>. Di tal manera lo yega na gastunanmas abou <strong>di</strong> elektrisidat, tantu <strong>pa</strong> kasnan <strong>di</strong> famia i <strong>pa</strong> uso komersial/industrial. Finalmenteden kuadro <strong>di</strong> e maneho <strong>pa</strong> elektrisidat, gobièrnu lo bini ku un maneho <strong>di</strong>rigí <strong>pa</strong> stimulámenos uso <strong>di</strong> energia tantu den sektor gobernamental i sektor privá.Den kuadro <strong>di</strong> e implementashon gradual <strong>di</strong> e maneho nobo <strong>di</strong> energia, despues <strong>di</strong> e kuadro<strong>di</strong> maneho i <strong>di</strong> regulashon <strong>di</strong> suministro <strong>di</strong> elektrisidat, gobièrnu lo introdusi tambe unkuadro similar <strong>pa</strong> suministro <strong>di</strong> awa <strong>pa</strong> garantisá un bon kalidat <strong>di</strong> awa i tambe un preis <strong>di</strong>awa <strong>pa</strong>gabel <strong>pa</strong> pueblo <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>.Finalmente, komo <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> e maneho energétiko, gobièrnu lo introdusí un maneho <strong>di</strong><strong>di</strong>stribushon i adaptashon <strong>di</strong> tarifa <strong>pa</strong> e <strong>di</strong>ferente produktonan petrolero i gas.Den e kuadro <strong>aki</strong>, mirando e nesesidat <strong>pa</strong> evalua kada temporada e nesesidat <strong>pa</strong> un eventualadaptashon <strong>di</strong> tarifa a konsekuensia <strong>di</strong> desaroyonan riba merkado internashonal <strong>di</strong> petroli,ya kaba gobièrnu a aprobá i implementá e maneho i proseduranan nesesario <strong>pa</strong> yega naadaptashon <strong>di</strong> tarifa <strong>di</strong> produktonan petrolero <strong>di</strong>stribuí dor <strong>di</strong> Curoil.Resumiendo, e metanan prinsi<strong>pa</strong>l <strong>di</strong> e maneho energétiko nobo den su totalidat ta <strong>pa</strong> yegana tarifanan <strong>pa</strong>gabel <strong>pa</strong> uso <strong>di</strong> elektrisidat, awa i produktonan petrolero i gas, realisá unservisio <strong>di</strong> utilidat konfiabel i ku tin ménos interupshon posibel, realisá mas produkshon abase <strong>di</strong> energia alternativo <strong>pa</strong> komberti <strong>Kòrsou</strong> den un komunidat bèrdè (“green32


community”), realisá mas orientashon <strong>di</strong> produktornan riba eksigensianan <strong>di</strong> merkado (i nanklientenan) i implementá un sistema <strong>di</strong> supervishon efektivo i indepen<strong>di</strong>ente na interes <strong>di</strong> ekonsumidó i nos komunidat.PRIORIDATNAN PA MAS AÑA2011 Introdukshon <strong>di</strong> e kuadro <strong>di</strong> maneho i regulashon <strong>pa</strong> suministro<strong>di</strong> elektrisidat.Introdukshon <strong>di</strong> e kuadro <strong>di</strong> maneho i regulashon <strong>pa</strong> suministro<strong>di</strong> awa.Introdukshon <strong>di</strong> e maneho i proseduranan <strong>pa</strong> analisá i adaptá tarifa <strong>di</strong> gasolin,<strong>di</strong>esel, kérosin, gas i produktonan entregá na Aqualectra (gasoil, <strong>di</strong>esel i ‘industrialfuel oil’).Introdukshon <strong>di</strong> e kuadro <strong>di</strong> maneho i regulashon <strong>pa</strong> <strong>di</strong>stribushon <strong>di</strong> produktonanpetrolero i gas.Komuniká e maneho energétiko nobo den hintér komunidat basá riba un planintégral <strong>di</strong> komunikashon.Pre<strong>pa</strong>rashon i implementashon <strong>di</strong> e maneho <strong>di</strong> konseshon <strong>pa</strong> suministro <strong>di</strong>elektrisidat i awa.Introdukshon <strong>di</strong> (kambionan den tur) e leinan nesesario <strong>pa</strong> ehekushon <strong>di</strong> e manehoenergetiko i e sistema <strong>di</strong> supervishon.Someté (e kambionan den tur) e leinan nesesario na e prosedura estatal <strong>pa</strong> konsehopromé ku tratamentu dor <strong>di</strong> Parlamentu: Konseho <strong>di</strong> Ministro, RvA i SER.Monitoriá e proseso <strong>di</strong> implementashon <strong>di</strong> e maneho energétiko nobo, <strong>di</strong>rihi ribarealisashon <strong>di</strong> e prioridatnan i metanan i tambe e envolvimientu <strong>di</strong> e gremionan.Konsultashon <strong>di</strong> sektor privá riba importashon <strong>di</strong> a<strong>pa</strong>ratonan domèstiko ku takumpli ku normanan i sertifikashon internashonalmente akseptá riba tereno <strong>di</strong>konsumo efisiente <strong>di</strong> energia.Monitoriá i eventualmente adaptá tarifanan <strong>di</strong>elektrisidat i awa basá riba e maneho.Monitoriá i eventualmente adaptá tarifanan <strong>di</strong>gasolin, <strong>di</strong>esel, kérosin, gas i produktonan entregá na Aqualectra basá riba emaneho.Desaroyá insentivanan fiskal <strong>pa</strong> promové uso <strong>di</strong> a<strong>pa</strong>ratonan ku tin konsumoefisiente <strong>di</strong> energia.Investigashon <strong>di</strong> e oportunidat <strong>pa</strong> usa “Liquid Natural Gas” (LNG) komokombustibel <strong>pa</strong> e sentralnan <strong>pa</strong> produkshon <strong>di</strong> elektrisidat <strong>di</strong> Aqualectra i BOO, <strong>pa</strong>baha gastu <strong>di</strong> produkshon <strong>di</strong> koriénte i <strong>pa</strong> evalua si <strong>Kòrsou</strong> por fungi komo punto<strong>di</strong> <strong>di</strong>stribushon <strong>di</strong> LNG den nos région.Investigashon <strong>di</strong> e futuro <strong>di</strong> nos refineria komo <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> e base ekonómiko <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>den futuro.Trahamentu <strong>di</strong> un Plan <strong>di</strong> Akshon riba e futuro <strong>di</strong> e refineria i hiba un proseso <strong>di</strong>konsultashon den komunidat.33


2012 Monitoriá i eventualmente adaptá tarifanan <strong>di</strong>elektrisidat i awa basá riba e maneho.Monitoriá i eventualmente adaptá tarifanan <strong>di</strong>gasolin, <strong>di</strong>esel, kérosin, gas i produktonan entregá na Aqualectra basá riba emaneho.Implementashon <strong>di</strong> e Plan <strong>di</strong> Akshonriba futuro <strong>di</strong> e refineria.Monitoriá e proseso <strong>di</strong> tratamentu <strong>di</strong> (e kambionan den) e leinan nesesario dor <strong>di</strong>Parlamentu.Monitoriá e proseso <strong>di</strong> implementashon <strong>di</strong> e maneho energétiko nobo, <strong>di</strong>rigí ribarealisashon <strong>di</strong> e prioridatnan i metanan.Pre<strong>pa</strong>rshon i implementshon <strong>di</strong> un plan <strong>pa</strong> s<strong>pa</strong>r mas tantu awa posibel, <strong>pa</strong>promové uso <strong>di</strong> awa seru i resiklahe <strong>di</strong> awa.Pre<strong>pa</strong>rashonnan <strong>pa</strong> ta <strong>pa</strong>ís anfitrión <strong>pa</strong> e konferensia anual <strong>di</strong> Caribbean RenewableEnergy Forum (CREF).2013 Monitoriá i eventualmente adaptá tarifanan <strong>di</strong>elektrisidat i awa basá riba e maneho.Monitoriá i eventualmente adaptá tarifanan <strong>di</strong>gasolin, <strong>di</strong>esel, kérosin, gas i produktonan entregá na Aqualectra basá riba emaneho.Implementashon <strong>di</strong> e Plan <strong>di</strong> Akshonriba e futuro <strong>di</strong> e refineria.2014 Monitoriá i eventualmente adaptá tarifanan <strong>di</strong>elektrisidat i awa basá riba e maneho.Monitoriá i eventualmente adaptá tarifanan <strong>di</strong>gasolin, <strong>di</strong>esel, kérosin, gas i produktonan entregá na Aqualectra basá riba emaneho.KONSEKUENSIANAN PRESUPUESTARIOE maneho energétiko komo tal no tin konsekuensianan presupuestario <strong>pa</strong> gobièrnu.Pa ehekushon <strong>di</strong> e plan <strong>di</strong> komunikashon <strong>di</strong> e maneho energétiko i <strong>pa</strong> stimulashon <strong>di</strong>energia alternativo, lo aloká fondonan denter <strong>di</strong> e kuadro <strong>di</strong> e presupuesto eksistente iademas lo implementá e plan den koperashon ku e kom<strong>pa</strong>nianan <strong>di</strong> utilidat konserní.No por prémira ainda kuantu e gastunan lo ta bai ta den kuadro <strong>di</strong> e plan ku mester kedakonkretisá <strong>pa</strong> ku futuro <strong>di</strong> e refineria. E organisashon <strong>di</strong> e “Caribbean Renewable EnergyForum” lo tuma lugá den estrecho koperashon ku sektor privá i lo reservá e fondonannesesario basá riba un proyekshon <strong>di</strong> e gastunan <strong>pa</strong> e konferensia den e presupuesto <strong>pa</strong> aña2012.34


4.1.10. DESAROYÁ I IMPLEMENTÁ E PLAN NASHONAL PA DESAROYÁ BARIOUn <strong>di</strong> e prioridatnan gran<strong>di</strong> <strong>pa</strong> gobièrnu ta desaroyo <strong>di</strong>námiko <strong>di</strong> Korsou, tantu ekonómiko,fisiko, komo sosial. Esei mester sosodé no solamente riba e nivel makro <strong>di</strong> gobiernu, sinotambe riba nivel mikro den bario. <strong>Gobièrnu</strong> mester reestablese su nifikashon den bida <strong>di</strong>aro<strong>di</strong> e habitantenan <strong>di</strong> Korsou. Esei ta rekeri ku mester por ofrésé solushonnan <strong>pa</strong> eproblemenan den e bida <strong>di</strong>ario ku nos habitantenan ta keda konfrontá kuné. Tambe mesterkontra-aresta e desaroyonan negativo sosial i físiko den e barionan ku durante años a birapihó enbes <strong>di</strong> a mehorá aunke ku ta tin <strong>di</strong>ferente proyekto i instansha ku a purba kontraaresta e desaroyonan negativo. Loke ta falta ta un programa integral ku ta kombiná ikoor<strong>di</strong>ná tur esfuersonan i tur ka<strong>pa</strong>sidat <strong>di</strong> tantu e servisionan i de<strong>pa</strong>rtamentunan <strong>di</strong>gobiernu, sektor <strong>di</strong> instanshanan non-gubernamental i sektor privá.Gobiernu lo introdusí un Plan Nashonal Pa Desaroyá Bario, den kua ta hasi uso <strong>di</strong>metodonan <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rtisiashon i ‘empowerment’ <strong>di</strong> e habitantenan ku rònt mundu ta kustumberden programanan asina. Pero <strong>pa</strong> Korsou spesifikamente ta nesesario <strong>pa</strong> organisá esolushonnan ku ta nesesario den e bario i <strong>pa</strong> su habitantenan na un manera nobo i masefektivo. Esei lo tuma luga den estrecho koperashon ku habitantenan, servisionan ide<strong>pa</strong>rtamentunan <strong>di</strong> gobiernu, sektor <strong>di</strong> instanshanan non-gubernamental i sektor privá.Prioridatnan <strong>pa</strong> aña2011 Pre<strong>pa</strong>rá desishonnan <strong>pa</strong> krea un struktura nobo <strong>pa</strong> ankra PlanNashonal <strong>pa</strong> Desaroyá Bario den gobièrnu i krea un base politiko ipubliko amplioOrganisá e struktura deseá me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> un sekretariado den gobiernu,un organisashon <strong>pa</strong> ehekutá proyektonan, i un organisashon <strong>pa</strong>maneha fondonan <strong>di</strong> Plan Nashonal <strong>pa</strong> Desaroyá BarioOrganisá seshonnan ku mandatarionan, de<strong>pa</strong>rtamentunan iservisionan <strong>di</strong> gobiernu, sektor non-gubernamental i sektor privá iinvitadonan <strong>di</strong> afó <strong>pa</strong> traha e Plan Nashonal <strong>pa</strong> Desaroyá BarioSera kombenionan <strong>di</strong> koperashon ku otro munisipionan(internashonal) <strong>pa</strong> interkambia konosementu i eksperienshananRealisá un ofisina <strong>pa</strong> Plan Nashonal i eki<strong>pa</strong> e sekretariado kupersonal miksto <strong>di</strong> gobièrno i eksternoTraha i implementá un Plan <strong>di</strong> Komunikashon rondo <strong>di</strong> PlanNashonalKolektá datos i raportnan tokante situashon den barionan <strong>pa</strong> fungikomo base <strong>pa</strong> skohe e 15 bario <strong>pa</strong> anjaKrea un database i un websait ku informashon tokante barionanPre<strong>pa</strong>rá un <strong>di</strong>a annual “Dia <strong>di</strong> Bario”2012 Ehekuta Plan Nashonal <strong>pa</strong> Desaroyá Bario35


Raporta tokante resultadonan <strong>di</strong> Plan NashonalPre<strong>pa</strong>ra Jaarplan <strong>pa</strong> Plan Nashonal a base <strong>di</strong> Plannan <strong>di</strong> Akshon <strong>pa</strong>kada barioPre<strong>pa</strong>rá i selebra un Dia <strong>di</strong> Bario2013 Ehekuta Plan Nashonal <strong>pa</strong> Desaroyá BarioRaporta tokante resultadonan <strong>di</strong> Plan NashonalPre<strong>pa</strong>ra Jaarplan <strong>pa</strong> Plan Nashonal a base <strong>di</strong> Plannan <strong>di</strong> Akshon <strong>pa</strong>kada barioPre<strong>pa</strong>rá i selebra un Dia <strong>di</strong> Bario2014 Ehekuta Plan Nashonal <strong>pa</strong> Desaroyá BarioRaporta tokante resultadonan <strong>di</strong> Plan NashonalPre<strong>pa</strong>ra Jaarplan <strong>pa</strong> Plan Nashonal a base <strong>di</strong> Plannan <strong>di</strong> Akshon <strong>pa</strong>kada barioPre<strong>pa</strong>rá i selebra un Dia <strong>di</strong> BarioKonsekuenshanan presupuestario:Finansiamentu <strong>di</strong> Plan Nashonal <strong>pa</strong> Desaroyá Bario lo tuma lugá riba un base miksto kufondonan <strong>di</strong> gobièrnu, kom<strong>pa</strong>nianan i fundashonnan <strong>di</strong> gobiernu, sektor nongubernamental,i sektor privá.E struktura finansiero spesífiko ta tópiko <strong>di</strong> <strong>di</strong>skushon i planifkashon den e seshonnan ku tintur organisashon envolví. E struktura finansiero lo keda spesifiká den e Plan Nashonal <strong>pa</strong>Desaroyá Bario.<strong>Gobièrnu</strong> i su kom<strong>pa</strong>nianan i fundashonnan lo mester reservá <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> su fondonan regular<strong>pa</strong> ehekutà maneho, <strong>pa</strong> duna prioridat na e nesesidatnan ku ta keda konstatá den e barionanme<strong>di</strong>o <strong>di</strong> e Plan <strong>di</strong> Akshon <strong>di</strong> kada bario.36


4.2. MINISTERIO DI GOBERNASHON, PLANIFIKASHON I SERVISIOBeleidsorgaanNr.Meta1. Inisiá trabounan <strong>pa</strong> pre<strong>pa</strong>rashon <strong>di</strong> unmasterplan <strong>pa</strong> tèrmino largu i duradero<strong>pa</strong> Pais2.- IDEM-3. Desaroyá e masterplan (maneho <strong>di</strong> Pais<strong>Kòrsou</strong>)Prioridat1-3(1 = haltu)1 Organisá enkuentronan <strong>di</strong>konsulta ku e <strong>di</strong>ferenteMinisterionan <strong>pa</strong> fihamaneho <strong>di</strong> <strong>Gobièrnu</strong> densu totalidat relashoná ku eMasterplan1 Organisá enkuentronan iseminario <strong>di</strong>rigí riba“stakeholders nan” <strong>pa</strong>haña sosten amplio <strong>di</strong>komunidat <strong>pa</strong> eMasterplan1 Desaroyá e maneho <strong>pa</strong> kue Masterplan, ku lo inkluípor lo ménos:1. desaroyo <strong>di</strong>senarionan iintegrashon <strong>di</strong>es<strong>aki</strong>nan2. desaroyá maneho,evaluashon i mantenées<strong>aki</strong>nanAkshonnan spesífiko Tempu proyektá In<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)Q12011Risibí informashon,kolaborashon i sosten <strong>di</strong>tur MinisterioQ12011Q22011-2012Risibí informashon,kolaborashon i sosten <strong>di</strong>komunidatAkseptashon engeneral <strong>di</strong> e planInformashon sufisiente<strong>pa</strong> pre<strong>pa</strong>rá un TORAprobashon <strong>pa</strong>asistensha <strong>di</strong> konsulèntEstablesé leinankorespon<strong>di</strong>ente37


Nr.MetaPrioridat1-3(1 = haltu)<strong>pa</strong> implementashon4. Fiha maneho <strong>pa</strong> término largu 2 Maneho i plan <strong>di</strong>implementashon <strong>di</strong> eMasterplan:1. Kor<strong>di</strong>nashon ikonseho for <strong>di</strong> BPDórgano <strong>di</strong> maneho(beleids-orgaan)2. establesé in<strong>di</strong>kadónan<strong>pa</strong> e desaroyo <strong>di</strong> emasterplan3. Duna informashon <strong>di</strong>e masterplan tantuinterno komo eksterno4. Implementámasterplan5. Evaluashon, ahustá ieventual adaptashon<strong>di</strong> masterplanAkshonnan spesífiko Tempu proyektá In<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)3. fihá e maneho den emasterplan4. pre<strong>pa</strong>rashon <strong>di</strong> eleinan nesesario5. Konsulta ku Konseho<strong>di</strong> Minister(Ministerraad)6. start pre<strong>pa</strong>rashonnan2011-2012 Asistí otroMinisterionan ku nanmaneho den eMasterplan Unifikashon <strong>di</strong> manehoden masterplan Implementashon <strong>di</strong>promé fase <strong>di</strong> emasterplan den 201138


Nr.Meta5. Desaroyá masterplan <strong>pa</strong> término largu(2011-2014)Prioridat1-3(1 = haltu)Akshonnan spesífiko Tempu proyektá In<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)Start fase 2 ku evaluashon Q32011-2012 Kontinuashon <strong>di</strong> siguiente<strong>di</strong> fase 1fasenan <strong>di</strong> e masterplan iAhuste i eventualadaptá na e desaroyonanadaptashon <strong>di</strong> masterplankonforme input <strong>di</strong> e<strong>di</strong>ferente aktornanHR-OO-ITNr.Meta1. Operashonalisástruktura <strong>di</strong> ea<strong>pa</strong>rato noboPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1 = haltu)1 1. Nombrá tur ehekutivonanden e organisashon2. Instituí i formalisá e áreanan<strong>di</strong> trabou <strong>di</strong> e organisashon(instellingsbesluiten)3. Yuda operashonalisá e stafministerial i duna konseho iguia na tur HR- i ICTaccountmanager4. Duna konseho i guia na eehekutivonan <strong>pa</strong> siguioperashonalisá e a<strong>pa</strong>ratogubernamentalTempuproyektáAprel 2011In<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mira komoresultado)1. Ehekutivonan ta nombrá ioutorisá2. Áreanan <strong>di</strong> trabou ta formalisá3. Staf ministerial ta operashonalisáAspektonanpresupuestario39


Nr.Meta2. Tresetrankilidat bou<strong>di</strong> e personalPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1 = haltu)1 1. Koregí tur fayo den eofertanan na personal ifinalisá e prosedura <strong>di</strong> kehoi <strong>di</strong> “plaatsing”2. Yena vakaturananeksistente (<strong>pa</strong>rtikular efunshonan <strong>di</strong> kontenido iesnan ku ta skars ribamerkado)3. Duna konseho i guia den eproseso <strong>di</strong> mudansa4. Duna konseho i guia denre<strong>pa</strong>rtishon <strong>di</strong> tur a<strong>pa</strong>rato<strong>di</strong> ICT5. Duna konseho i guia <strong>pa</strong>yuda lanta ePersoneelsadministratie iICT-service desk6. Lanta un tim ku ta atendé turpetishon <strong>di</strong> asuntunanpersonal ku a drenta proméku 10-10-107. Bini ku 1 <strong>pa</strong>kete <strong>di</strong>kon<strong>di</strong>shonnan sekundario<strong>di</strong> trabou <strong>pa</strong> hentera<strong>pa</strong>rato.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mira komoresultado)Aprel 2011 1. Kada empleado ta risibí un“plaatsingsbesluit”.Re<strong>pa</strong>rtishon <strong>di</strong> puestodefinitivo <strong>pa</strong> kada ministerio.2. E peso <strong>di</strong> trabou ta baha3. E trabounan <strong>di</strong> personal,mudansa i ICT ta kana masstrukturá i konsistente4. Pa aprel 2011 no tin ningunpetishon mas <strong>pa</strong> atendé ku adrenta promé ku 10-10-105. Komunikashon na tur personal,HR-personal, <strong>di</strong>rektor, hefe <strong>di</strong>servisio i hefe <strong>di</strong> e <strong>di</strong>ferentetimnan relashoná kukon<strong>di</strong>shonnan sekundario <strong>di</strong>trabou <strong>di</strong> <strong>Gobièrnu</strong> <strong>di</strong>(ougùstùs 2011)Aspektonanpresupuestario40


Nr.Meta3. Kontribuí nadesaroyo <strong>di</strong> una<strong>pa</strong>ratogubernamentalefisiente iefektivo4. Tresetrans<strong>pa</strong>renshaden e a<strong>pa</strong>ratoPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1 = haltu)1-2 1. Fasilitá ku instrumentonan<strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong>standarisashon <strong>di</strong>prosesonan den eorganisashon.1 1. Bini ku strukturanan <strong>di</strong>deliberashon entreehekutivonan2. Traha i komuniká tur eproseduranan <strong>di</strong> trabou.3. Traha i komuniká turprosedura i prosesonan <strong>di</strong>trabou.4. Komuniká korekto,konstantemente i delantáku tur personal na unmanera simpel ikompren<strong>di</strong>bel5. Bini ku 1 sistema iprosedura <strong>pa</strong> registrá turdato <strong>di</strong> personal.6. (regla kon e a<strong>pa</strong>rato iorganisashon mester trataku datonan <strong>di</strong> personanan)TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mira komoresultado)Kontinuo 1. Siklo <strong>di</strong> maneho implementá ievaluá2. Prosesonan i sup-prosesonan nanivel <strong>di</strong> organisashon deskribí,implementá i evaluá3. “Performance-management” nanivel organisatorio implementá ievaluá2011 1. Deliberashon kontinuo den ea<strong>pa</strong>rato <strong>pa</strong> mehorá kor<strong>di</strong>nashon<strong>di</strong> un struktural integral2. Tur personal sa via <strong>di</strong>ferenteinstrumento e prosedura iprosesonan i tin klaridat kon taatendé tur petishon3. Uso <strong>di</strong> 1 sistema <strong>di</strong> “update” <strong>di</strong>dato <strong>di</strong> personal4. (Bini ku lei <strong>di</strong> protekshon <strong>di</strong>dato <strong>di</strong> personal – beschermingpersoons-gegevens)5. Un “beleid- i begrotingscyclus”<strong>pa</strong> kontrolá algun in<strong>di</strong>kadó dene a<strong>pa</strong>rato6. Ta hasi uso <strong>di</strong> <strong>di</strong>ferenteinstrumento manera Internèt,boletin <strong>di</strong> notisia i enkuentronanku personal <strong>pa</strong> komunikáAspektonanpresupuestarioProyekto <strong>di</strong> SEI:Komunikashon:Kontrolá turgastu <strong>di</strong> personal<strong>pa</strong> a<strong>pa</strong>rato (staatvan salarissen ensociale lasten)41


Nr.MetaPrioridat1-3(1 = haltu)Akshonnan spesífiko7. Kontrolá <strong>di</strong>ferente aspekto<strong>di</strong> organisashon, personal ifinansiero dor <strong>di</strong> hasi uso <strong>di</strong>un “beleid enbegrotingscyclus”.8. Inisiá proseso <strong>pa</strong> yega naun “functieboek” ikomuniká es<strong>aki</strong> na turpersonal.9. Evaluashon IVB10. Ankrá integridat i servisiona kliente den e a<strong>pa</strong>rato11. Bini ku un BestuursmonitorTempuproyektáDesèmber2010-2012In<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mira komoresultado)regularmente7. Un “functieboek” <strong>pa</strong> <strong>Gobièrnu</strong>8. Evaluá e programa aktual, dunarekomendashon i ankrá goodgovernance den e a<strong>pa</strong>rato.9. Yega na 23 resultado konkretomenshoná den e plan <strong>di</strong>integridat i servisio na kliente.11. Instrumento i in<strong>di</strong>kadó ku tami<strong>di</strong> ku a logra e metanan <strong>di</strong>proyekto i programa.Aspektonanpresupuestario42


Nr.Meta5. Desaroyá una<strong>pa</strong>ratogubernamentalku ta dunaservisio <strong>di</strong> nivel ikalidat haltu.Prioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1 = haltu)2 1. Formalisá i strukturástimulashon <strong>di</strong> ekspertisio(deskun<strong>di</strong>gheidsbevordering) i ankrá OVT duradero dene a<strong>pa</strong>rato nobo.2. Ekipá e personal <strong>di</strong> e a<strong>pa</strong>ratoku e konosementu,komprondementu, abilidat iaktitut nesesario (=kompetensianan) <strong>pa</strong> e ehersésu funshon/profeshon3. Krea riba un base kontinuoposibilidat i fasilidat <strong>pa</strong>edukashon permanente <strong>di</strong> epersonal (Inisiá, organisá,kor<strong>di</strong>ná <strong>di</strong>ferente tipo <strong>di</strong>aktividat <strong>di</strong> OVT)4. Stimulá uzo permanente <strong>di</strong> einstrumento <strong>pa</strong> personal:pre<strong>pa</strong>rashon, formashon ientrenamentu (OVT)5. Hasi e areglo <strong>di</strong> fasilidat <strong>di</strong>estu<strong>di</strong>o unu uniforme iaplikabel <strong>pa</strong> tur empleado.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mira komoresultado)2011 1. E entidat SENTRO ta operashonali visibel den e a<strong>pa</strong>rato i taenkargá ku kor<strong>di</strong>nashon <strong>di</strong>pre<strong>pa</strong>rashon, formashon ientrenamentu (OVT).2. HR accountmanagers, lidernan <strong>di</strong>tim i personal <strong>di</strong> SENTRO ta <strong>di</strong>trein ku e meta <strong>pa</strong> ta ekipá <strong>pa</strong>yuda karga den e <strong>di</strong>ferenteministerionan e maneho <strong>di</strong>stimulashon <strong>di</strong> ekspertisio. E<strong>di</strong>ferente gruponan meta <strong>di</strong> NBOmanera identifiká den proyektoB23-10 a haña treining3. Tin un guia <strong>di</strong> pre<strong>pa</strong>rashon(oplei<strong>di</strong>ngsgids) <strong>di</strong>sponibel for <strong>di</strong>kua por skohe aktividat <strong>di</strong> OVT<strong>pa</strong> siña basá riba kompetensia i<strong>pa</strong> fortifiká ka<strong>pa</strong>sidat4. Empleado in<strong>di</strong>vidual iministerionan/sektornan ta<strong>pa</strong>rtisipá na <strong>di</strong>ferente tipo <strong>di</strong>aktividat <strong>di</strong> OVT5. Tur empleado por hasi uzo <strong>di</strong> eareglo <strong>di</strong> fasilidat <strong>di</strong> estu<strong>di</strong>o ku taaplikabel <strong>pa</strong> tur empleadoAspektonanpresupuestarioProyekto <strong>di</strong> IVB:B 10 : 1.2. mionB 10Proyekto <strong>di</strong> SEIB23-10 ; 1 mionB 10E.o. CentraleOplei<strong>di</strong>ngspostIdem43


Nr.MetaPrioridat1-3(1 = haltu)Akshonnan spesífiko6. Presupuestá <strong>pa</strong> tur empleado1.5.% <strong>di</strong> nan loonsom <strong>pa</strong>kubri aktividatnan <strong>di</strong> OVT7. Tene kombersashon <strong>pa</strong>evaluá i huzgafunshonamentu8. Duna hinter personal guiaden e aspektonan <strong>di</strong> kambioTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mira komoresultado)6. E Centrale Oplei<strong>di</strong>ngspost ta<strong>di</strong>sponé anualmente <strong>di</strong> 1.5% <strong>di</strong>loonsom <strong>pa</strong> <strong>pa</strong>ga aktividatnan <strong>di</strong>OVT in<strong>di</strong>vidual i <strong>di</strong>servisionan/ministerionan7. Resultado <strong>di</strong> evaluashon <strong>di</strong>kalidat <strong>di</strong> servisio ifunshonamentu profeshonal dor<strong>di</strong> kliente interno i eksterno tain<strong>di</strong>ká adelanto <strong>di</strong> servisio ifunshonamentu8. Enkuentronan i workshop ribatereno <strong>di</strong> change managementAspektonanpresupuestarioB23: Change 1mion44


Nr.Meta6. Trese posibilidat<strong>pa</strong> kresementuden e a<strong>pa</strong>rato7 Desaroyá una<strong>pa</strong>ratogubernamentalefisiente,efektivo,trans<strong>pa</strong>rente i unservisio napúbliko <strong>di</strong> unnivel i kalidathaltu, sostenédor <strong>di</strong>teknologia <strong>di</strong>informashonPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1 = haltu)2 1. Duna hinter personalposibilidat <strong>pa</strong> haña ekompetenshanan nesesario<strong>pa</strong> ehersé nan funshon2. Duna e empleadonan chèns<strong>pa</strong> desaroyá nan mes den ea<strong>pa</strong>rato3. Duna hinter personal guiaden e aspektonan <strong>di</strong> kambio1 1. Implementá unstruktura/organisashonfuerte i maneho rígidoresponsabel <strong>pa</strong> maneho <strong>di</strong>informashon i uzo <strong>di</strong>teknologia <strong>di</strong> informashon2. Strukturashon iStandarisashon <strong>di</strong> einfrastruktura tékniko3. Presupuesto permanente <strong>pa</strong>desaroyo i mantenshon4. Adaptá/traha Plan Mayó<strong>Gobièrnu</strong> Elektróniko5. Tur proseso ku ta sostenéehekushon <strong>di</strong> tarea tin kukeda re<strong>di</strong>señá sostené <strong>pa</strong>'workflowmanagement' denaplikashonnan outomatisáTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mira komoresultado)2011 1. Training i oportunidat <strong>pa</strong> siguikurso2. Enkuentronan i workshop ribatereno <strong>di</strong> change management1. 20112. 2011-20143. 20114. 20115. 2011-20141. Disponibilidat haltu i konsistente<strong>di</strong> a<strong>pa</strong>rato i komunikashon ròntgobièrnu2. Un bon base <strong>pa</strong> sigui desaroyá3. Desaroyo4. Ehekushon <strong>di</strong> e Plan Mayó<strong>Gobièrnu</strong> Elektróniko5. Tur petishon na gobièrnu porkeda monitoriá i maneháAspektonanpresupuestarioProyekto <strong>di</strong> SEI:B-23 OVTB23 Change: 1mionFlankerendbeleid: 6 mion2011: 16.000.0002012: 16.000.0002013: 9.600.0002014: 9.600.00045


Nr.Meta8. <strong>Gobièrnu</strong> porhasi uso optimal<strong>di</strong> turinformashon ikonosementu<strong>di</strong>sponibelPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1 = haltu)1 1. Katalogá tur dato <strong>di</strong>gobièrnu <strong>pa</strong> sa ken tin kuainformashon, ken taresponsabel <strong>pa</strong> i ku ken tainterkambiá informashon(Arkitektura <strong>di</strong> Informashoni Datawarehouse)2. Katalogá tur dokumentunanfísiko i/òf <strong>di</strong>gitalisá <strong>di</strong>gobièrnu <strong>pa</strong> sa ken tin kuadokumentunan, ken taresponsabel <strong>pa</strong> i ku ken tainterkambiá dokumentunan(Documentmanagement)3. Efektuá e Sentro <strong>di</strong>Konosementu(Kenniscentrum(pool)) denBPD4. Katalogá tur dato <strong>di</strong>gobièrnu <strong>pa</strong> tur hende porhasi uzo <strong>di</strong> dje(Datawarehouse)Tempuproyektá1. 20112. 20123. 20124. 2013In<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mira komoresultado)- Por uza <strong>di</strong>ferente dato i <strong>di</strong>ferenteministerio <strong>pa</strong> <strong>di</strong>rigí/manehá- Informashon i dokumentonan tabira <strong>di</strong>sponibel- Responsabilidat <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong>datoAspektonanpresupuestario2011: 3.000.0002012: 4.000.0002013: 4.000.0002014: 6.000.00046


Nr.Meta9. Intensifikashon<strong>di</strong> suministro <strong>di</strong>informashonentre gobièrnu ipueblo i viseversá.- Konekshon kudatonan<strong>di</strong>gital serkagobièrnu iriba Internèt(Ministerio <strong>di</strong>Hustisia).10. Desaroyo <strong>di</strong> taentre otro riba etereno <strong>di</strong>ekonomia <strong>di</strong>konosementu(Ministerio <strong>di</strong>Enseñansa)Prioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1 = haltu)2 1. Desaroyá un webportal enbes <strong>di</strong> un website.2. Efektuá un tim permanenteku e úniko tarea <strong>pa</strong>suministrá informashon via<strong>di</strong> e web-portal2 1.Adaptá e Plan MayóSosiedat <strong>di</strong> Konosementu(Masterplan KnowledgeSociety Curaçao) 2009-2019) iehekutá es<strong>aki</strong>.2.Efektuá e Konseho <strong>di</strong>Sosiedat <strong>di</strong> Konosementu(Council for InformationSocietyTempuproyektá1. 20112. 2011-20121. 20112. 20103. 2010-2011In<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mira komoresultado)<strong>Gobièrnu</strong> por komuniká mihó kupueblo i visa versá.Por kuminsá traha <strong>di</strong>rigí na e planAspektonanpresupuestario47


Nr.Meta11. Di “red tape’ <strong>pa</strong>‘red carpet’:Informashonden forma <strong>di</strong>dato iin<strong>di</strong>kadónanmester bira un<strong>pa</strong>rti importante<strong>di</strong> e maneho12. Sufisienteprotekshon,entre otro enkonekshon kudatonan <strong>di</strong>gitalserka gobièrnu iriba Internèt(Ministerio <strong>di</strong>Hustisia)Prioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1 = haltu)2 Tur proseso ku ta sostenéehekushon <strong>di</strong> tarea tin ku kedare<strong>di</strong>señá sostené <strong>pa</strong>'workflowmanagement' denaplikashonnan outomatisá kuta mi<strong>di</strong> efektividat i efisiensia1 1.Traha lei, maneho i ehekutáplan <strong>di</strong> Protekshon <strong>di</strong>Informashon (Informatiebeveiliging) <strong>pa</strong> gobièrnu ikomunidat2.Traha/adaptá 14 tipo <strong>di</strong> lei<strong>pa</strong> sostené/fasilitá uzo <strong>di</strong><strong>di</strong>gitalisashon denkomunikashon elektróniko<strong>pa</strong> komunidat i gobièrnuTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mira komoresultado)2011-2014 Tur petishon na gobièrnu por kedamonitoriá i manehá2011-2013 Komunidat i gobièrnu porintensifiká uso <strong>di</strong> Internèt iteknologia <strong>di</strong> informashonAspektonanpresupuestario48


Nr.Meta13. - Nesesidatbásiko <strong>di</strong>akseso naInternèt <strong>di</strong>kadasiudadano.- Stimulá ifasilitápenetrashon<strong>di</strong> high speedInternèt rònt<strong>pa</strong> un preiskompetitivo.(Telecom)Prioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1 = haltu)2 - Parti <strong>di</strong> e ganashi <strong>di</strong> UTS iBTP ku tin ku <strong>pa</strong>gagobièrnu, tin ku bai bèk denkomunidat <strong>pa</strong> ofresé Internèt- Mas uzo <strong>di</strong> WiFi na unmanera seif <strong>pa</strong> bahakomponente <strong>di</strong> gastu <strong>di</strong>kabel- Lei <strong>pa</strong> tur kom<strong>pa</strong>nia <strong>di</strong>Telecom invertí denenseñansaTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mira komoresultado)2011-2012 Internèt ku spit moderá ta grátisrònt KorsouTur skol un mínimo <strong>di</strong> 10Mb grátisAspektonanpresupuestario-/- 5.000.00049


Sektor Servisio PúblikoNr. Meta Prioridat1-3 (1=haltu)1 Logra un kalidat haltu <strong>di</strong> bongobernashon basa riba KontròlInterno <strong>di</strong> maneho I prosesonan2 Logra un kalidat haltu <strong>di</strong> bongobernashon basa ribatrans<strong>pa</strong>rensha i ku <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon<strong>di</strong> ciudadanía3 Logra un kalidat haltu <strong>di</strong> bongobernashon basa riba eprinsipio <strong>di</strong> ret karpet i servisio<strong>di</strong> un kalidat haltu.4 Logra un bon gobernashon idesaroyo duradero a base <strong>di</strong> unbon servisio <strong>pa</strong> siudadania-Kranshi (burgerzaken)Akshonnan spesífiko1 Krea un Servisio <strong>di</strong> KontròlInterno (Interne Au<strong>di</strong>t Dienst)1 Krea un Klachtenbureau <strong>pa</strong>kehonan <strong>di</strong> publiko i empleadopubliko ku no ta wordu atendedor <strong>di</strong> Ombudsman.1 Krea un vergunningloket ku lomaneha (intake i afhandeling)tur permit <strong>di</strong> gobiernu bou <strong>di</strong>un dakIn fase :2011 :Fase 1 +2 : 8 loketten2012 : 14 -16 loketten1 Digitalisashon <strong>di</strong> aktanan <strong>di</strong>siudadano i otro informashon idocumentashon basikoTempuproyektá2011 -2012In<strong>di</strong>kadó (kiko nospor mira komoresultado)Kontròl Interno <strong>di</strong>maneho Iprosesonanestablesé2011 Prosesamentu <strong>di</strong>keho <strong>di</strong> empleadopubliko Isiudadano.2011201220112012Redukshon <strong>di</strong> edurashon <strong>di</strong> tempuentre petishon ientrega <strong>di</strong> permit.-Redukshon <strong>di</strong>tempu <strong>di</strong> petishon ientrega <strong>di</strong> akta-Konservashon <strong>di</strong>aktananAspektonanpresupuestario (denNaf)Total : 3.600.0002011 : 1.000.0002012 : 2.600.000For <strong>di</strong> BRK middelen)2011 : Opzet eenInrichting KlachtenBureau : Naf 125.000Total :2011:Call center : 200.000(proyekt B29 )Huisvesting kostostruktural <strong>pa</strong> 6 luna :200.0002012 :Huisvesting 400.000Total Naf 2.900.000Proyekto<strong>di</strong>gitalisering finansiador <strong>di</strong> Usona50


Nr. Meta Prioridat1-3 (1=haltu)Akshonnan spesífiko5 Logra un bon gobernashon i1 Digitalisashon <strong>di</strong> entrega <strong>di</strong>desaroyo duradero a base <strong>di</strong> un<strong>pa</strong>sportbon servisio <strong>pa</strong> siudadania-Kranshi (burgerzaken)TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nospor mira komoresultado)2011 Redukshon <strong>di</strong>tempu <strong>di</strong> petishon ientrega <strong>di</strong> <strong>pa</strong>sportAspektonanpresupuestario (denNaf)Proyekto<strong>di</strong>gitalisering finansiador <strong>di</strong> Usona6 Logra un bon gobernashon idesaroyo duradero a base <strong>di</strong> unbon servisio <strong>pa</strong> siudadania-Kranshi (burgerzaken)7 Logra un bon gobernashon idesaroyo duradero a base <strong>di</strong> unbon servisio <strong>pa</strong> siudadania-Kranshi (burgerzaken)8 Logra un bon gobernashon idesaroyo duradero demokratikoa base <strong>di</strong> kreashon <strong>di</strong> un KonsehoElektoral indepen<strong>di</strong>ente(burgerzaken)9 Logra un bon gobernashon idesaroyo duradero demokratikoa base <strong>di</strong> mehora aksesibilidat <strong>pa</strong>e siudadania eherse su derecho<strong>di</strong> vota (burgerzaken)1 Upgra<strong>di</strong>ng <strong>di</strong> e sistema aktual<strong>di</strong> guia <strong>pa</strong> kliente1 Ehekushon <strong>di</strong> un lay out nobo<strong>di</strong> Pais <strong>pa</strong> e sedula i rijbewijseksistente1 Inisia e proseso legislativo iehekutivo <strong>di</strong> kreashon <strong>di</strong> unKonseho Electoralindepen<strong>di</strong>ente1 Kuminsa e proyekto <strong>pa</strong> porvota ku sedula (sin nesesidat <strong>di</strong>e karchi <strong>di</strong> vota).2011 Miho servisio napubliko2011 Sedula + Rijbewijs<strong>di</strong> Pais20112012Un konsehoelektoralindepen<strong>di</strong>ente2011 E siudadano poreherse su derecho<strong>di</strong> voto <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong>indentifikashon <strong>di</strong>sedula.Proyekto<strong>di</strong>gitalisering finansiador <strong>di</strong> UsonaTotal : Naf 812000Naf 250.000 via <strong>di</strong>USONA – RestantNaf 556.000 BRKMiddelen.2011 : voorberei<strong>di</strong>ng2012 : inrichting : Naf300.00051


Nr. Meta Prioridat1-3 (1=haltu)10 Logra un bon gobernashon idesaroyo duradero a base <strong>di</strong> unbon maneho <strong>di</strong> esta<strong>di</strong>stikademografiko11 Logra un bon gobernashon idesaroyo duradero a base <strong>di</strong> unbon maneho <strong>di</strong> esta<strong>di</strong>stikademografiko12 Logra un bon gobernashon idesaroyo duradero a base <strong>di</strong> unbon maneho <strong>di</strong> esta<strong>di</strong>stikademografiko13 Logra un bon gobernashon abase <strong>di</strong> un bon maneho <strong>di</strong>dokumentashonAkshonnan spesífiko1 Ehekushon <strong>di</strong> enketananekonomiko, sosial idemografiko1 Ehekushon <strong>di</strong> un sensonashonal na 20111 Ehekushon <strong>di</strong> e proyekto BasisRegistratie1 Transformashon gradual <strong>di</strong>informashon <strong>di</strong> <strong>pa</strong>pel <strong>pa</strong> <strong>di</strong>gital14 Logra Koheshon Sosial – Kultural Organisashon <strong>di</strong> proyektonanLokal historiko- cultural.15 Logra Koheshon Sosial-Kultural Organisashon <strong>di</strong> proyektonaninternashonal historikoKulturalTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nospor mira komoresultado)2011 In<strong>di</strong>kadornanekonomiko, sosial idemografiko.2011 In<strong>di</strong>kadornanekonomiko, sosial idemografiko2011 Registrashonintegral <strong>di</strong>registrashon basiko2011 Archivo idokumentashon<strong>di</strong>gital201120122013201120122013Difinishon <strong>di</strong>kriteria <strong>di</strong> nosheroenanDefinishon <strong>di</strong>Historia NashonalDifinishon <strong>di</strong>kriteria <strong>di</strong> nosorigen i historiaAspektonanpresupuestario (denNaf)Extra <strong>pa</strong> por eheuktae senso nashonal :Naf 2.000.000For <strong>di</strong> BRKTotal Naf 4.200.000.Di es<strong>aki</strong> Naf 2.700.000ta wordu finansia dor<strong>di</strong> SEI e restant Naf1,500.0000 for <strong>di</strong> BRKmiddelen2012 : Naf 200.00052


Shared Services OrganisatieNr.Meta1 Sentralisá tur dokumento,oumentá aksesibilidat <strong>di</strong> edokumentunan.Ta hasi e tratamentu muchu maskòrtiku2 Pa yega mas fásil na edokumentunan3 Standarisá PIMS <strong>pa</strong> henter ea<strong>pa</strong>rato gubernamental4 Funda e ICT helpdesk /servicedeskPrioridat1-3 (1 = Akshonnan spesífikohaltu)1 Integrá Ex-land su informashonden POVO1 Destrukshon dokumentonan bieudespues <strong>di</strong> hasi e skreningnesesarioTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nospor mira komoresultado)2011 Henter gobernashonpor registrá ykanalisá turdokumentu2011 No mester buskamas es<strong>pa</strong>sio <strong>pa</strong> siguíwardadokumentunan kulo por wòrdu tiraafóAspektonanpresupuestario*?4,200,000?10,0001 Kumpra lisensia y duna training 2011 Un sistema <strong>pa</strong>henter e kuerpo <strong>di</strong>ámtenar50,0001 -Buska un aplikashon <strong>pa</strong>2011 80,000registrashon <strong>di</strong> keho-Asistensia remoto-Training básiko <strong>pa</strong> ICTérs5 Introdusí VoIP dentro <strong>di</strong>gobernashon 30%2 Instalá telefon VoiP plus networkelements2011 Baha gastunan <strong>di</strong>telefon 20%53


Nr.MetaPrioridat1-3 (1 =haltu)Akshonnan spesífiko6 Integratie POVO 1 Kompra <strong>di</strong> lisensia, integrashonetc7 De<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> finansas 1 1.Tras<strong>pa</strong>so ime<strong>di</strong>ato <strong>di</strong> ede<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> salaris <strong>pa</strong> SSO2.deskripshon <strong>di</strong> kuadro nantrans<strong>pa</strong>rante den kua eadministrashon finansiero tabai traha. Ta bai skohe <strong>pa</strong>:un sistema <strong>di</strong> traha, unstruktura, prosesonanuniforme, tarea kla i <strong>pa</strong>rtishon<strong>di</strong> responsabilidat kla defini.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nospor mira komoresultado)2011 VoormaligeLands<strong>di</strong>enstentambe lo por usaPOVOintegralmente2011 Integrashon <strong>di</strong> unsistema salarialAspektonanpresupuestario*2,300,000BRK Middelen54


4.3. MINISTERIO DI HUSTISIA4.3.1. Mishon <strong>di</strong> Ministerio <strong>di</strong> HustisiaMinisterio <strong>di</strong> Hustisia ta responsabel <strong>pa</strong> e órden hu<strong>di</strong>sial, mantenshon <strong>di</strong> lei, seguridat iórden públiko den Pais <strong>Kòrsou</strong>.Ministerio <strong>di</strong> Hustisia ta <strong>di</strong>rigí primeramente riba- Desaroyá maneho- Konsipiá legislashon hu<strong>di</strong>sial- Kontribuí na kalidat <strong>di</strong> funshonamentu <strong>di</strong> kadena hu<strong>di</strong>sial- Sòru <strong>pa</strong> seguridat, òrdu i trankilidat den komunidat <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>Seguridat <strong>di</strong> e suidadano i demas personanan ku ta temporal na <strong>Kòrsou</strong> ta <strong>pa</strong>rá sentral iasina Ministerio <strong>di</strong> Hustisia ta kontribuí na realisashon <strong>di</strong> e vishon <strong>di</strong> Pais <strong>Kòrsou</strong>.4.3.2. Tareanan <strong>di</strong> Ministerio <strong>di</strong> HustisiaMinisterio <strong>di</strong> Hustisia tin komo tareanan general: Desaroyo <strong>di</strong> maneho riba e áreanan <strong>di</strong> Órden Públiko i Seguridat (1) i Mantenshon <strong>di</strong> Lei(2)Inspekshon riba ehekushon <strong>di</strong> e tareanan denter <strong>di</strong> e <strong>di</strong>ferente organisashonnan Organisá ehekushon <strong>di</strong> tarea den e <strong>di</strong>ferente organisashonnan agrupá bou <strong>di</strong> e dos (2)áreanan <strong>di</strong> manehoE tareanan spesífiko ta; Kontribuí na sentimentu general <strong>di</strong> seguridat serka e suidadano Reforsá e organisashonnan hu<strong>di</strong>sial denter <strong>di</strong> e kuadronan finansiero <strong>di</strong> mas aña Drecha e organisashon atministrativo na e suidadano/kliente me<strong>di</strong>ante teknologia <strong>di</strong>komunikashon Drecha datonan <strong>di</strong> registrashon i dunamentu <strong>di</strong> informashon na klientenan interno ieksterno Invertí den kalidat i desaroyo <strong>di</strong> kompetensia <strong>di</strong> trahadónan den e kadena hu<strong>di</strong>sial Kontribuí na seguridat hu<strong>di</strong>sial (rechtszekerheid) den komunidat Realisá un aserkamentu preventivo (i represivo) balansá <strong>di</strong> e problemátiko <strong>di</strong>kriminalidat bou hubentut i den protekshon <strong>di</strong> hóben Duna kontenido efektivo na koperashon hu<strong>di</strong>sial entre <strong>pa</strong>isnan den Reino einternashonalOrganisashon <strong>di</strong> Ministerio <strong>di</strong> Hustisia:Ministerio <strong>di</strong> Hustisia ta organisá <strong>di</strong> e siguiente forma- Organisashonnan ku ta enkargá ku ehekushon <strong>di</strong> e tarea hu<strong>di</strong>sial- Organisashonnan posishoná <strong>pa</strong>fó <strong>di</strong> Ministerio ku kual tin un relashon spesífiko55


4.3.3. Prioridatnan <strong>pa</strong> kada tarea den e periodo 2011-2014Den ehekushon <strong>di</strong> e tareanan hu<strong>di</strong>sial ariba menshoná, mester tene na kuenta i dunaprioridat na realisá vishon <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> Minister <strong>di</strong> Hustisia.Punto <strong>di</strong> salida <strong>pa</strong> e maneho hu<strong>di</strong>sial ta, trese mas koherensia entre e <strong>di</strong>ferente inisiativananriba tereno <strong>di</strong> seguridat (en general) i tambe entre ehekushon <strong>di</strong> maneho i e me<strong>di</strong>onan limitáku ministerio tin na su <strong>di</strong>sposishon (personal, material i finansa).Konseptonan klave den es<strong>aki</strong> ta: un maneho preferensial <strong>pa</strong> ku hubentut, <strong>di</strong>siplina, servisio,visibilidat i aksesibilidat, prevenshon, integridat i kalidat.Instrumentonan importante: edukashon, formashon i entrenamentu.E maneho ministerial tradusí mas spesífiko :1. Prevenshon komo punto <strong>di</strong> lansa <strong>di</strong> maneho2. Resosialisashon i rehabilitashon <strong>di</strong> detenidonan ku atenshon spesial <strong>pa</strong> hóbennan3. Sinkronisashon <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> atmishon <strong>di</strong> estranheronan ku otro áreanan <strong>di</strong> manehogubernamental4. Funshonarionan enkargá ku órden públiko i seguridat ta mas visibel den bario5. Amplia kolaborashon entre polis, SKS i otro kuerponan <strong>di</strong> seguridat <strong>pa</strong> haña sinergia6. Invertí den organisashonnan nobo <strong>pa</strong> prevení kriminalidat bou <strong>di</strong> hubentut7. Amplia posibilidat <strong>pa</strong> entrená i forma hóbennan den detenshon8. Realisá sentro <strong>di</strong> detenshon <strong>pa</strong> hóben9. Hisa kalidat i servisio na públiko den kadena hu<strong>di</strong>sial10. Kondusí investigashon sientífiko na motibunan <strong>di</strong> kriminalidat i desaroyáinstrumentonan <strong>pa</strong> kontrolá e desaroyo.Anotashon spesífiko mester keda hasí na e plannan <strong>di</strong> implementashon <strong>pa</strong> mehoráorganisashonnan <strong>di</strong> Polis i Prizon ya komo es<strong>aki</strong>nan ta mará na un me<strong>di</strong>da <strong>di</strong> altosupervishon na momento <strong>di</strong> no kumplimentu.A base <strong>di</strong> e vishon <strong>di</strong> maneho ministerial, a trese adaptashon den tur dos plan p’asina nanpor kumpli mihó den realisashon <strong>di</strong> e prioridatnan ariba menshoná.Den e plan <strong>di</strong> implementashon <strong>di</strong> Kuerpo Polisial mester tene kuenta ku:- Lo realisá Gemeenschappelijk Voorziening Politie (GVP) despues ku Kuerpo Polisialta funshoná optimal;- Mester tradusí aktividatnan <strong>pa</strong> kumpli ku e vishon <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> minister; (maneraariba menshoná);- Sosten na e tim <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> Kuerpo Polisial kaminda ta nesesario, lo sosodé dor <strong>di</strong>ekspertonan lokal.Den e plan <strong>di</strong> implementashon <strong>di</strong> Prizon mester tene kuenta ku:- Mester tradusí aktividatnan <strong>pa</strong> kumpli ku e vishon <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> minister (maneraariba menshoná);- Énfasis riba resosialisashon – formashon – drecha infrastruktura p’e kumpli kunormanan internashonal.56


Akshonnan <strong>pa</strong> realisá maneho general <strong>di</strong> Ministerio <strong>di</strong> Hustisia:1. Hisa nivel i kalidat <strong>di</strong> servisio:- Traha plan <strong>di</strong> maneho inkluso proseder <strong>pa</strong> atendé keho;- Implementashon <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> kalidat den kadena hu<strong>di</strong>sial;Periodo: 2011 – 2013Konsekuenshanan presupuestario: fondo presupuestá <strong>pa</strong> 20112. Maneho preferenshal <strong>pa</strong> hubentut:- Investigashon sientífiko <strong>pa</strong> identifiká kousanan <strong>di</strong> kriminalidat bou <strong>di</strong> hubentut;- Instrukshon <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong> organisashonnan hu<strong>di</strong>sial <strong>pa</strong> amplia posibilidatnan <strong>di</strong>resosialisashon <strong>pa</strong> hóben;- Diseñá i implementá programa <strong>di</strong> mas aña <strong>pa</strong> konsientisá komunidat riba prevenshon <strong>di</strong>kriminalidat bou <strong>di</strong> hubentut;- Trata kambio <strong>di</strong> Kó<strong>di</strong>go Penal <strong>pa</strong> inkorporá Lei Penal <strong>di</strong> Hubentut.Periodo: 2011-2014Konsekuenshanan presupuestario:- Investigashon: Nafl. 250.000 Fondo <strong>di</strong> Kriminalidat3. Garantisá kalidat <strong>di</strong> legislashon:- Sinkronisashon <strong>di</strong> produktonan <strong>di</strong> lei entre Ministerio <strong>di</strong> Hustisia i Ministerio <strong>di</strong>Asuntunan General;- Revisá leinan.Periodo: 2011 – 2012Konsekuenshanan presupuestario: fondo presupuestá <strong>pa</strong> 2011Akshonnan <strong>pa</strong> realisá maneho den sektor <strong>di</strong> Mantenshon <strong>di</strong> Lei4. Prevenshon <strong>di</strong> kriminalidat bou <strong>di</strong> hubentut:- Kombenio <strong>di</strong> Koperashon entre ministerionan <strong>pa</strong> realisá sosten <strong>pa</strong> mayor den edukashon<strong>di</strong> yu;- Realisá “Veiligheidshuis” ku un sistema outomatisá <strong>pa</strong> por monitor e kliente hóben;- Realisá kam<strong>pa</strong>ña <strong>di</strong> informashon i konsientisashon riba prevenshon <strong>di</strong> uso <strong>di</strong> droga,alkohòl i wega <strong>di</strong> plaka.Periodo: 2011-2013Konsekuenshanan presupuestario:- Kam<strong>pa</strong>ña <strong>di</strong> Informashon: Nafl.200.000 Fondo <strong>di</strong> Kriminalidat- Sistema outomatisá: Nafl. 100.000 presupuesto <strong>di</strong> 201157


5. Amplia protekshon <strong>pa</strong> hubentut ku organisashonnan ambulante:- Realisá Ofisina HALT i Ofisina <strong>di</strong> “reclassering” <strong>pa</strong> hóben.Periodo: 2011-2013Konsekuenshanan presupuestario:- Operashonalisá 2 ofisina: 1.2 mion presupuesto 20116. Adaptá kuido residenshal <strong>pa</strong> hóben a base <strong>di</strong> nesesidat- Konstrukshon instituto korekshonal <strong>pa</strong> hóben;- Adaptá tarifa i nivel <strong>di</strong> kuido den internatnan.Periodo: 2011-2014Konsekuenshanan presupuestario:- Instituto Korekshonal : 1- Invershon den internatnan: 1.6 mion presupuesto 20117. Trafikashon ilegal <strong>di</strong> hende:- Trata kambio <strong>di</strong> Kó<strong>di</strong>go Penal <strong>pa</strong> inkorpora lei penal <strong>di</strong> Trafikashon ilegal <strong>di</strong> hende;Periodo: 2011.Konsekuenshanan presupuestario: fondo presupuestá <strong>pa</strong> 20118. Ehekutá Plan <strong>di</strong> implementashon <strong>di</strong> prizon/mehorá kalidat <strong>di</strong> detenshon:- Amplia programa <strong>di</strong> formashon <strong>pa</strong> detenidonan i wardadónan <strong>di</strong> prezu;- Posibilidat <strong>pa</strong> detenido traha <strong>pa</strong>fó <strong>di</strong> prizon na proyektonan komunitario;- Mehorá kon<strong>di</strong>shon físiko <strong>di</strong> e<strong>di</strong>fisio <strong>di</strong> prizon;- Mehorá proseduranan interno.Periodo: 2011-2014Konsekuenshanan presupuestario: 1.7 mion (salario) presupuesto 20116.4 mion (invershon) presupuesto 20111.8 mion PVC9. Kontrolá atmishon <strong>di</strong> estranhero:- Revisá maneho <strong>di</strong> atmishonPeriodo: 2011Konsekuenshanan presupuestario: fondo presupuestá <strong>pa</strong> 20111 Un montante <strong>di</strong> 11 mion, restante <strong>di</strong> fondonan hulandes ta destiná <strong>pa</strong> Ministerio <strong>di</strong> Hustisia. Tin unpetishon <strong>pa</strong> aloká e fondonan <strong>aki</strong> <strong>pa</strong> proyektonan ku tin <strong>di</strong> haber ku hubentut i prevenshon. Tapen<strong>di</strong>ente <strong>di</strong> aprobashon.58


Akshonnan <strong>pa</strong> realisá maneho den sektor <strong>di</strong> Órden Públiko i SeguridatEhekutá plan <strong>di</strong> implementashon <strong>di</strong> Kuerpo Polisial/kontribuí na sentimentu <strong>di</strong> seguridatden komunidat:10. Halsa seguridat na nivel <strong>di</strong> bario:- Kontròl <strong>di</strong>rigí riba mantenshon <strong>di</strong> nomanan chikí;- Halsa visibilidat <strong>di</strong> funshonario <strong>di</strong> seguridat;- Instalá un “buurtregisseur” polisial ku ta traha konhunto ku e bario;- Aktivá timnan sivil.Periodo: 2011-2014Konsekuenshanan presupuestario: 4.4 mion (salario) presupuesto 20114 mion (invershon) presupuesto 20116.4 mion PVC11. Atenshon spesífiko na hóben- Nombra agentenan polisial <strong>pa</strong> hóben;- Introdusí métodonan <strong>di</strong>rigí riba hóben den e proseder hu<strong>di</strong>sial.Periodo: 2011-2014Konsekuenshanan presupuestario: manera na punto 1012. Maneho <strong>di</strong> seguridat na nivel <strong>di</strong> komunidat:- Akshon konhunto riba ilegalidat;- Represhon i investigashon hu<strong>di</strong>sial.Periodo: 2011-2014Konsekuenshanan presupuestario: manera na punto 1013. Reorganisá ofisina <strong>pa</strong> kombatí kalamidat:- Restrukturá i posishoná unidat <strong>pa</strong> kombatí kalamidatPeriodo: 2011-2012Konsekuenshanan presupuestario: Nafl.150.000 riba presupuesto 201159


4.4. MINISTERIO DI FINANSA4.4.1. Prioridat <strong>pa</strong> Ministerio <strong>di</strong> FinansaNr.MetaSektor: ManehoFinansiero iPresupuesto1 Kreakon<strong>di</strong>shonnan<strong>pa</strong> mas lihéposibel stòp <strong>di</strong>kai bou <strong>di</strong> eleinan <strong>di</strong>Konsenso <strong>di</strong>Reino <strong>pa</strong> kuFinansas;Reforsá kòntròlfinansieroPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesífiko1 1. Reforsá Ministerio <strong>di</strong> Finansas i efunshonnan finansiero desentral,2. Reforsá tur instituto den e kòlòmfinansiero,3. Implementashon i otroprosesamentu <strong>di</strong> prosedura <strong>di</strong>AO/IC <strong>di</strong> e a<strong>pa</strong>ratogobernamental aktual,4. Elimináretraso den atministrashonfinansiero,5. Mantenshon <strong>di</strong> un atministrashonfinansiero ordená, korekto ikompletu,6. Traha un plan <strong>di</strong> akshon <strong>pa</strong> yegana un presupuesto mará naresultado (outputbegroting).Tempuproyektá2011 – 20142012In<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)Raportahe na <strong>di</strong>ferentegrupo <strong>di</strong> interes konformeperiodo stipulá.Un raportahe <strong>di</strong> Cft, SOABi ARC basá ribakonklushonnan positivo ino unu solamente kudesaprobashon.Aspektonanpresupuestario1. Basá riba presupuestoanual <strong>pa</strong>mehorashon <strong>di</strong>maneho <strong>di</strong>atministrashonfinansiero <strong>di</strong> epresupuesto <strong>di</strong>Ministerio <strong>di</strong>FinansasNaf 2.0 mion2. Basá riba me<strong>di</strong>onan<strong>di</strong> OS, aprobashon<strong>di</strong> proyekto“Versterking ARC”(Naf 1,5 mln.)i e Organonan <strong>di</strong>Kòntròl(Naf 1,5 mln.) adNaf 3,0 mion.60


Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)Aspektonanpresupuestario3. Duna prioridat nauso <strong>di</strong> presupuesto<strong>di</strong> e plan <strong>di</strong> kòntròl ikonseho <strong>di</strong> SOABmará na akshonnankonserní2 Reforsáproseduranan <strong>di</strong>finansa públiko isemi publiko <strong>pa</strong>nan tatrans<strong>pa</strong>rente,efektivo iekilibrá2 1. Organisá i implementá estu<strong>di</strong>o,treining i stadzje,2. Modernisashon <strong>di</strong> e sistemanan,3. Delegá i duna mandato <strong>pa</strong>outorisashon <strong>di</strong> mas atministrashon<strong>di</strong> propio finansas ifortalesé kòntròl i supervishon.2011 - 2012 Mehorashon <strong>di</strong>produktividat laboral iproduktonan4+5+6. Mira 1.Naf 2.0 mion1. Basá riba presupuestoregular <strong>pa</strong>estu<strong>di</strong>o <strong>di</strong> Ministerio<strong>di</strong> Finansas.2. Na enkargo <strong>di</strong>USONA up-gradesistema finansiero.3. Basá riba presupuestoanual <strong>pa</strong>mehorashon <strong>di</strong>atministrashonfinansiero <strong>di</strong>Ministerio <strong>di</strong>Finansas .Mira 1.Naf 2.0 mion61


Nr.Meta3 Inkluí turentrada <strong>di</strong>gobièrnu denpresupuesto idesaroyá unpresupuesto kuta reflehá eprioridat imetananstratégiko <strong>di</strong>maneho <strong>di</strong>gobiérnuPrioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)2 1. Mehorashon <strong>di</strong> atministrashonfinansiero;2. Promové trans<strong>pa</strong>rensha <strong>pa</strong> loke tatrata maneho finansiero <strong>di</strong>gobièrnu den tur sentido <strong>di</strong><strong>pa</strong>labra;3. Reforsá tur instituto den e kòlòmfinansiero.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)2011 - 2014 Normanan finansieromanera sluitende gewone<strong>di</strong>enst; Kumpli ku e norma<strong>di</strong> interes i fiansa porsolamente <strong>pa</strong> gastunan <strong>di</strong>kapital.Aspektonanpresupuestario1 + 2. Reservá ribapresupuesto <strong>di</strong>Ministerio <strong>di</strong>Finansas anualmenteun presupuesto <strong>pa</strong>mehorashon <strong>di</strong>atministrashonfinansiero.3. Basá riba me<strong>di</strong>onan<strong>di</strong> OS, aprobashon <strong>di</strong>proyekto“Versterking ARC”(Naf 1,5 mln.)i e Organonan <strong>di</strong>Kòntròl(Naf 1,5 mln.) adNaf 3,0 mion.4 Analisá eopshon <strong>pa</strong>destiná <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> eren<strong>di</strong>mentu <strong>di</strong>kom<strong>pa</strong>nianan <strong>di</strong>gobièrnu <strong>pa</strong>proyektonansosial1 1. Operashonalisá SBTNO i nombraun <strong>di</strong>rektor i miembronan <strong>di</strong>Raad van Toezicht ku ta kumpliku e profil deskribí i eksigenshanan<strong>di</strong> e funshonnan.2011 Via un eskoho integral usaentradanan <strong>di</strong> <strong>di</strong>videndo<strong>pa</strong> faslidatnan sosial.For <strong>di</strong> presupuesto <strong>di</strong>Naf 850.00,- ikontribushon <strong>di</strong>kom<strong>pa</strong>nianan anónimoden kaso ku emontante no taalkansabel.62


Nr.Meta5 Analisá esistemamonetarioeksistente e.o.kua ta e monedamas adekuá.Prioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)2. Pa garantisá profeshonalidat <strong>di</strong><strong>di</strong>rektiva <strong>di</strong> e kom<strong>pa</strong>nianananónimo <strong>di</strong> gobièrnu i sufundashonnan, konsehá ribanombramentu <strong>di</strong> e miembronan<strong>di</strong> Raad van Toezicht i Raden vanBesturen <strong>di</strong> e kom<strong>pa</strong>nianananónimo i algun <strong>di</strong> efundashonnan, konforme lei ireglamentashon <strong>di</strong> “CorporateGovernance”3. SBTNO mester monitòr entregana tempu <strong>di</strong> kuentanan anual <strong>di</strong> ekom<strong>pa</strong>nianan anónimo, konseháakshonista na tempu <strong>di</strong> <strong>di</strong>videndoku mester <strong>pa</strong>ga, <strong>di</strong> moda ku lopor hasi un eskoho entreinvershon den e kom<strong>pa</strong>nia òf<strong>pa</strong>ga <strong>di</strong>videndo.1 Instalá un komishon ku e mandato<strong>pa</strong> evaluá e sistema monetario.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)2011 Optimalisá e sistemamonetario aktualAspektonanpresupuestarioPropio presupuesto63


Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)AspektonanpresupuestarioSektor: Fiskal1 Yega na unsistema fiskalnobo ku tainkluíkom<strong>pa</strong>rashoninternashonal,<strong>di</strong>álogo kustakeholdernanlokal, teniendekuenta kurealidatnanestatal nobo ileinaninternashonal.1 <strong>Gobièrnu</strong> tin intenshon <strong>pa</strong> redusítarifanan Inkomstenbelasting iloonbelasting miéntras ta amplia etabèl <strong>di</strong> tarifa. Ku e tabèl nobopersonanan ku un entrada anualbou <strong>di</strong> 16.368 no tin mester <strong>di</strong> <strong>pa</strong>gainkomstenbelasting mas. Na aña2010 ainda es<strong>aki</strong> tabata 13.850florin. Pa entradanan mas haltu ebelastingvoordeel <strong>di</strong> e 100%menshoná lo baha susesivamentetekasi 4% <strong>pa</strong> entrada riba 10.000 florin<strong>pa</strong> luna.2 Pa empresario lo ofresé unlastenverlichting dor <strong>di</strong> redusíwinstbelasting aktual <strong>di</strong> 34,5 %, kuinternashonalmente ta pertenesé nae tarifa <strong>di</strong> m as haltu, na un tarifakompetente <strong>di</strong> 25%2011 Meta general ta <strong>pa</strong> lograun kambio bisto dor <strong>di</strong>kambia <strong>di</strong> belasting<strong>di</strong>rekto na unu in<strong>di</strong>rekto.Dor <strong>di</strong> e belastingheffingriba entrada abou i ganashita stimulá aktividat i dor<strong>di</strong> oumentá impuesto ribagastunan ta re<strong>pa</strong>rtí e peso<strong>di</strong> belasting riba un grupomas amplio.2011-2014 Konkurensha stabilposeshoná riba terenointernashonal.E kompensashon <strong>di</strong>suministro masimportante ta <strong>pa</strong>oumentáomzetbelasting <strong>di</strong> 5%<strong>pa</strong> 6%. Pa me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> eoumento <strong>aki</strong> tur henderiba <strong>Kòrsou</strong> porkontribuí mas tantu kufinansiamentu <strong>di</strong> egastunan tambe esnanku ta no ta kontribuí òfta kontribuírelativamente ménosatraves <strong>di</strong> inkomstenòfwinstbelasting. Di eforma <strong>aki</strong> e preshonfiskal ta re<strong>pa</strong>rtí masamplio.64


Nr.MetaPrioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)1 Gasolin i <strong>di</strong>esel lo no bira mas karuapesar <strong>di</strong> e kambionan proponé.Es<strong>aki</strong> <strong>pa</strong> motibu ku lo redusíimpuesto riba importashon ribagasolin (benzine accijns) i <strong>di</strong>esel.Redukshon <strong>di</strong> kumbestibel tambe loser utilisá <strong>pa</strong> karga (mas tantu kuta posibel) e konsekuenshanan <strong>di</strong> esubida haltu <strong>di</strong> tarifa internashonal<strong>di</strong> kumbestibel1 Pre<strong>pa</strong>rashonnan ta ser hasí <strong>pa</strong>introdusí un sistema <strong>pa</strong> registrákaha <strong>di</strong> moda ku por hiba un mihókòntròl riba ingreso <strong>di</strong>empresarionan. E kantidat <strong>di</strong>kom<strong>pa</strong>nianan aktivo te ku fin <strong>di</strong>2010 ta ± 13,000.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)2011-2014 Oumento <strong>di</strong> e forsa <strong>di</strong>kompra.Oumento <strong>di</strong> konfiansaserka konsumidó2011 - 2012 Na 2011 implementá ±5,000 <strong>di</strong> e sistema<strong>di</strong>registro <strong>aki</strong> serkaempresanan kaminda tinmas riesgo (p.e. komèrsio<strong>di</strong> detaya i horeka). Ta eintenshon <strong>pa</strong> den 2012kontinuá ku sobrákom<strong>pa</strong>nianan aktivo.AspektonanpresupuestarioImplementashon <strong>pa</strong> unsolo biaha presupuestána Naf 2 mion na 2011;<strong>pa</strong> 2012 lo presupuestáun montante <strong>di</strong> Naf:3,2 mion65


Nr.MetaPrioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)2 <strong>Gobièrnu</strong> tin intenshon <strong>pa</strong> obligáempresarionan ofresé nan produktoku ya a inkorporá e omzetbelastingden e preis <strong>di</strong> benta. Resultado <strong>di</strong>es<strong>aki</strong> ta ku e montante <strong>di</strong> OB lo notin mester <strong>di</strong> a<strong>pa</strong>resé mas riba efaktura. Un kam<strong>pa</strong>ña <strong>di</strong>komunikashon/PR <strong>di</strong>rigí ribakonsumidó i empresario <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o<strong>di</strong> me<strong>di</strong>onan <strong>di</strong> komunikashon ikam<strong>pa</strong>ñanan informativo.1 E asina yamá verleggingsregeling<strong>pa</strong> servisionan ku empresarionanestranhero ta duna naempresarionan lokal lo ser adaptá<strong>di</strong> tal moda ku e servisionan <strong>aki</strong>tambe lo ser someté na <strong>pa</strong>go <strong>di</strong>omzetbelastingTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)2011 - Fakturanan ahustá- Fakturanan <strong>pa</strong> klientesimpel i bon kla <strong>di</strong> modaku e kliente no ta haña esintimentu ku e la <strong>pa</strong>gamas tantu. (<strong>di</strong>rigí ribakliente)2011 Mas entrada <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong>impuestoAspektonanpresupuestario66


Nr.MetaPrioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)1 Alabes lo amplia e konsepto <strong>di</strong>empresario ku hürmentu<strong>di</strong> onroerend goed, ku eksepshon <strong>di</strong>esnan ku ta sirbi komo residensiaprinsi<strong>pa</strong>l.Es<strong>aki</strong> ta evitá deskre<strong>pa</strong>nsia entre ehürdó <strong>di</strong> e<strong>di</strong>fisionan komersial iesnan ku ta hür bibienda kuturistanan. Alohamentu Inventario2 <strong>Gobièrnu</strong> lo hiba kòmbersashon kudoñonan <strong>di</strong> Kasino relashoná kukobransa <strong>di</strong> impuesto nae sektor<strong>aki</strong>. Pa es<strong>aki</strong> tin tres solushon<strong>di</strong>sponibel <strong>di</strong> kua lo por generá eentradá presupuestá: Eliminá<strong>di</strong>spensashon eksistente ribaomzetbelasting, adaptashon <strong>di</strong> evergunningstelsel, òf terminá e<strong>di</strong>spensashon konsedé <strong>di</strong> eregulashon aktual.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)2011-2012 Mas ingreso <strong>pa</strong> supsi<strong>di</strong>áotro me<strong>di</strong>onan/gastunan:. Kuminsá kukonstrukshon nobo na2011 ku un periodo <strong>di</strong>durashon te den 2012 Inventario <strong>pa</strong> e e<strong>di</strong>fisionobo2011 Mas ingreso <strong>di</strong> impuestoAspektonanpresupuestarioTrabou na e<strong>di</strong>fisio na2011: Naf 7,5 mionNa entrega <strong>di</strong> e e<strong>di</strong>fisiona 2012 inklusoinventario: Naf 9,5mion67


Nr.MetaPrioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)1 E asina yamá inkeerregeling taofresé tur ku ta gosa <strong>di</strong> un entradasin ku el a <strong>pa</strong>ga impuesto rekerí, <strong>pa</strong>un biaha so posibilidat <strong>pa</strong> rgsitráes<strong>aki</strong> na fiskal komo entrada <strong>pa</strong> aña2011 i <strong>pa</strong>ga un tarifa redusí sin hañamulta. E karaktar <strong>di</strong> e eksepshon<strong>aki</strong> ta ser enfatisá dor <strong>di</strong> limitá es<strong>aki</strong>den fase.Esnan ku registrá durante e promémitar <strong>di</strong> aña 2011 ta <strong>pa</strong>ga solamente10% na impuesto. Durante e <strong>di</strong> treskuartal <strong>di</strong> 2011lo mester <strong>pa</strong>ga 20% iesnan ku warda te delaster kuartal<strong>pa</strong> registrá lo mester <strong>pa</strong>ga 25%.Entrante 1 <strong>di</strong> yanüari 2012 e tarifa<strong>di</strong> belasting lo ta aplikabel atrobei lo imponé un multa.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)2011-2012 Baha e drèmpel <strong>di</strong> modaku e compliance <strong>pa</strong> e<strong>pa</strong>gadó <strong>di</strong> impuesto tasubi.Ménos rekurso/gastu <strong>di</strong>personal <strong>pa</strong> kobraimpuesto retrasá.Aspektonanpresupuestario68


Nr.Meta2 Ampliatratadonan fiskal<strong>pa</strong> kreainsentivonan <strong>pa</strong>desaroyá nosekonomia kutantuinvershonnanlokal iinternashonalPrioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)1 Ta <strong>di</strong> sumo importansha <strong>pa</strong> aseleráe me<strong>di</strong>danan <strong>pa</strong> promové e sektor<strong>aki</strong>. Riba nivel lokal ta enseráproposishon <strong>di</strong> <strong>di</strong>ferente lei ku ribatermino kòrtiku lo ofresé Staten <strong>pa</strong>aprobashon, manera e lei <strong>di</strong>trans<strong>pa</strong>rensha <strong>di</strong> e kom<strong>pa</strong>nianan, ecaptive insurance vennootschap, etrust i e <strong>pa</strong>rti ku ta enserá StichtingParticulier Fonds. Alabes edesaroyo <strong>di</strong> produktonan nobo lohaña atenshon.1 <strong>Gobièrnu</strong> ta <strong>pa</strong>rtidario <strong>pa</strong> amplia enètwèrk <strong>di</strong> tratadonan mas lihéposibel. Lo aserká e juri<strong>di</strong>kshonnanmas importante <strong>pa</strong> Pais Korsou <strong>di</strong>mas importante <strong>pa</strong> deliberá i yegana tratadonan <strong>pa</strong> evitá impuestodòbel. Den deliberashon ku e sektor<strong>aki</strong> lo stipulá kua <strong>pa</strong>is den regiontin prioridat. Relashoná ku es<strong>aki</strong> lorebibá e TaskForceBelastingverdragen. En konekshonku es<strong>aki</strong> ta importante reforsá eka<strong>pa</strong>sidat <strong>di</strong> personal riba terenofiskal.Tempuproyektá2012 evIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)2011 - 2014 Rekrutá fikalistananadekuá <strong>pa</strong> garantisáoku<strong>pa</strong>shon optimal iefektivo (mirabusinessplan)Oumentá produktividatlaboral dor <strong>di</strong> siguiestu<strong>di</strong>o/kurso/seminarioAmplia nosbelastingnètwèrkAspektonanpresupuestarioNaf: 425,000Mira presupuestoKalkulashon <strong>di</strong>gastunan <strong>di</strong> estu<strong>di</strong>o na2011 : Naf 100,000.Na 2014 e kalkulashon<strong>aki</strong> ta yega te na150,000Naf: 240,00069


Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesífiko Amplia Fiscale verdragennetwerk<strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> interkambio,<strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon na reunion iseminarionan Asistí CIAT / Review OESO Tradusí tratadonan (kontratá unTòlk)TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)Aspektonanpresupuestario2 E relashon riba tereno fiskal entre<strong>pa</strong>isnan <strong>di</strong> Reino ta ser dominá <strong>pa</strong> eBelasting-regeling <strong>di</strong> Reino. Na fin<strong>di</strong> 2009 durante un seminario naAruba, entre outoridatnan fiskalista<strong>di</strong> <strong>di</strong>ferente entidat a duna <strong>di</strong>konosé ku nan tur tin e deseo <strong>pa</strong>BRK kambia den un tratado nòrmal<strong>pa</strong> evitá impuesto dòbel. Banda <strong>di</strong>es<strong>aki</strong> a bini <strong>di</strong>lanti tambe e deseo <strong>pa</strong>tur entidat nobo haña un areglo <strong>di</strong>impuesto indepen<strong>di</strong>ente. Mièntras eareglo nobo <strong>aki</strong> no ser introdusí eaktual BRK lo keda vigente riba erelashon fiskal. Teniendo kuenta kurégimen fiskal nobo ku lo drenta navigor lo mester ahustá BRK maspronto posibel.2011-2014 Dor <strong>di</strong> hasi uso <strong>di</strong> eareglonan <strong>di</strong> impuestoindepen<strong>di</strong>entemente <strong>pa</strong>kada entidat bo tin den bomes man kuanto sèn tin nabo <strong>di</strong>sposishon <strong>pa</strong> bo <strong>pa</strong>is.70


Nr.Meta3 Revisá leinanfiskal <strong>pa</strong> kreainsentivonan <strong>pa</strong>desaroyá nosekonomia kutantuinvershonnanlokal iinternashonalPrioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)1 Despues <strong>di</strong> redukshon ribaimpuesto <strong>pa</strong> aña 2011 lo presentáproposishonnan <strong>pa</strong> revishonkompletu <strong>di</strong> loon -, inkomsten - enwinstbelasting. Alabes lo kontribuí<strong>pa</strong> kontinuá ku redukshon <strong>di</strong> etarifanan <strong>di</strong> moda ku es<strong>aki</strong> nosolamente ta kompetitivo denkom<strong>pa</strong>rashon ku region pero etarifanan ta hasi Pais <strong>Kòrsou</strong>atraktivo <strong>pa</strong> empresananinternashonal bin establesé <strong>aki</strong>.Aki lo wak e kombinashon <strong>di</strong>me<strong>di</strong>danan <strong>di</strong>grondslagverbredende dor <strong>di</strong>minimalisá aftrekposten i kombatíkonstrukshonnan <strong>pa</strong> desviá for <strong>di</strong><strong>pa</strong>go <strong>di</strong> impuesto. Di otro un bandatras<strong>pa</strong>so <strong>di</strong> impuesto <strong>di</strong>rekto <strong>pa</strong>unu in<strong>di</strong>rektoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)2012 e.v. E plannan <strong>di</strong> impuesto <strong>pa</strong>2012, 2013 en 2014 mestersirbi komo refleho <strong>di</strong> emaneho <strong>di</strong> gobèrnu. Parealisá es<strong>aki</strong> ta importante<strong>pa</strong> tur ministerio apuntánan prioridatnan. Basáriba es<strong>aki</strong> lo tradusíkaminda ta posibel eprioridatnan den lei fiskal.Ademas e lo embolbístakeholdernanimportante i e sektornan(ekonómiko) apuntá <strong>pa</strong>gobièrnu i asina dunakontenido na e sistema <strong>di</strong>fiskal <strong>pa</strong> kompensá mastantu posibel e nesesidat <strong>di</strong>respektivamente estakeholder i e sektornankonserní.Aspektonanpresupuestario71


Nr.MetaPrioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)1 Lo evaluá e sistema <strong>di</strong>omzetbelasting. Den futuro lokonkretisá trans<strong>pa</strong>so <strong>di</strong> impuesto<strong>di</strong>rekto <strong>pa</strong> esun in<strong>di</strong>rekto. iéntras emester tene kuenta mas tantuposibel ku e nesesidatnanekonómiko, e <strong>pa</strong>gadó <strong>di</strong> impuesto ie de<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> impuesto.Introdukshon <strong>di</strong> unkas/opbrengstensysteem2 Tambe lo traha riba introdukshon<strong>di</strong> un sistema <strong>pa</strong> remplasá e aktualgrondbelasting komo impuesto ribahür.2 Lo modernisá eoverdrachtsbelasting i trese unkorelashon riba e onroerendzaakbelastingpremirá.Tempuproyektá2011-2012In<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)2012 Simplifikashon <strong>di</strong>struktura <strong>di</strong> impuesto kuta bira mas kompren<strong>di</strong>bel iasesibel <strong>pa</strong> e kliente.2012 Simplifikashon <strong>di</strong> estruktura <strong>di</strong> impuestoAspektonanpresupuestario72


Nr.MetaPrioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)2 Lo revisá i modernisá esuccessiebelasting ra<strong>di</strong>kal.Antisi<strong>pa</strong>ndo riba es<strong>aki</strong> lo adaptáentrante 1 <strong>di</strong> yanüari 2011 e tarifa <strong>di</strong>e impuesto <strong>aki</strong>. Lo adaptá e tarifa iintrodusí eksonerashon ribaherensha i opsekionan ku ta eksigíhopi gastu i tempu tantu <strong>pa</strong> esiudadano konserní komo <strong>pa</strong>gobièrnu i tòg no ta gererá ningunentrada.1 <strong>Gobièrnu</strong> ta duna hopi balor nalimitá e echo ku <strong>Kòrsou</strong> tadepen<strong>di</strong>ente <strong>di</strong> komestibel fosil i tinintenshon <strong>pa</strong> intrudusí redukshon<strong>di</strong> impuesto riba produktonan kuta kontribuí na energia alternativo,manera ,<strong>pa</strong>nel <strong>di</strong> solo i mulinanan<strong>di</strong> bientu. Ta investigando eposibilidat <strong>pa</strong> stimulá kompra <strong>di</strong>vehíkulonan ku ta kosumí tikienergia i kobra mas impuesto <strong>pa</strong> eotro tiponan <strong>di</strong> vehíkulo.Den traskurso <strong>di</strong> 2011 lo presentámas plannan relashoná ku ealternativa <strong>aki</strong> i otro maneho ribatereno fiskal.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)2012 Simplifikashon <strong>di</strong> estruktura <strong>di</strong> impuesto2011 Eksplotashon <strong>di</strong> energiabèrdè (energia solar i <strong>di</strong>bientu)Posibel redukshon <strong>di</strong> usonormal <strong>di</strong> energia i gastuinlfuenshá <strong>pa</strong>konkurensha.Ménos polushon <strong>di</strong> me<strong>di</strong>oambiente.Aspektonanpresupuestario73


Nr.MetaPrioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)2 Konkluyendo lo inkluí algunimpuesto <strong>pa</strong>rtikular (me<strong>di</strong>oambiente) den e sistema nobo. Akipor pensa riba scheepstonnagebelasting i algun otro tipo <strong>di</strong>retribushon i derechinankom<strong>pa</strong>rabel maneraafvalstoffenheffing,vertrekbelasting en <strong>pa</strong>spoortleges.1 Mehorashon den e sistema <strong>pa</strong>kumpli ku e obligashon <strong>pa</strong> entregáe formulario <strong>di</strong> impuesto i <strong>pa</strong>ga emontante konserní lo ser stimulá<strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> (compliance) :1. Atrakshon <strong>pa</strong> proyektonan kuta start; duna splikashon ribatereno atministrativo i terenofiskal2. Proyekto FBO; mandarekordatorio/atvertensha(aanmaningen) <strong>pa</strong> klientenan3. Informá klientenan <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong>kam<strong>pa</strong>ña informativo i guionTempuproyektá2012In<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)2011-2014 Oumento <strong>di</strong> unkondukta <strong>di</strong> kumpli kuobligashon ; es<strong>aki</strong> losubi entrada <strong>di</strong>impuesto.Amplia konosementu <strong>di</strong>kliente riba terenoatministrativo i fiskal(mira splikashon amplioden businessplankapítulo 2)AspektonanpresupuestarioNaf: 1,2 mion74


Nr.MetaPrioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)1 <strong>Gobièrnu</strong> ta duna hopi balor naduna bon servisio na kliente ioumentá efisiensia <strong>di</strong> atimistrashonfiskal. (mira tambe punto 8)Aki por pensa riba introdukshon <strong>di</strong><strong>di</strong>ferente lokèt <strong>pa</strong> fasilitá servisiokaminda e kliente mester atendé<strong>di</strong>ferente asuntu ku ta regardáimpuesto – e asina yamá one-stopshop konsepto – pero tambe ampliae sistema outomatisá <strong>pa</strong> klientenanpor atendé tur rekesito via unsistema elektróniko. Sentralisá esistema outomatisá i trese es<strong>aki</strong> ribaun nivel kamnda efisiensia, fasil <strong>pa</strong>traha kuné i fleksibilidat ta <strong>pa</strong>rásentral <strong>pa</strong> tantu e atministradó <strong>di</strong> esistema komo e usuario.2 Lo analisá e posibilidat <strong>pa</strong> introdusíun “flatrate” <strong>pa</strong> importashon nalugá <strong>di</strong> <strong>di</strong>ferente tarifa sin es<strong>aki</strong>mester kousa problema <strong>pa</strong> etarifanan <strong>di</strong> WTO/GATTTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)2011 ICT: renová e sistema INFRA: lisensiakolektivo i un sistemaintegral <strong>pa</strong> manda mail,atendé ku telefòn etc. SUPPORT &TRAINING sosteneksterno riba tereno <strong>di</strong>ICT i instrukshon <strong>pa</strong> eatministradónan( Mira splikashon amplioden businessplan kapítulo6)2012 Simplifikashon <strong>di</strong> estruktura <strong>di</strong> impuestoAspektonanpresupuestarioNaf: 5,3 mion(Mira presupuestosupletorio)75


Nr.MetaPrioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)1 Trafikashon <strong>di</strong> produktonan entre eentidatnan nobo entrante 11-10-10 akambia supstansial. E teritorio <strong>di</strong>Duana a splet den 3 teritorio nobo,esta un Duana respektivamente <strong>pa</strong><strong>Kòrsou</strong>, St. Maarten i BES. Den ekuadro <strong>aki</strong> lo mester yega na unakuerdo kon <strong>pa</strong> atendé ku e sistema<strong>di</strong> impuesto. E delaster punto <strong>aki</strong> takonta <strong>pa</strong> <strong>Kòrsou</strong> i Boneiru kamindata usa e regulashon anterior komobase <strong>pa</strong> kobra impuesto ribaimportashon.Tempuproyektá2011In<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)AspektonanpresupuestarioSi no yega na un akuerdo <strong>pa</strong> kues<strong>aki</strong> lo mester bai kobra impuestodos biaha riba produktonan ku taimportá <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> <strong>pa</strong> Boneiru i visavèrsa, es<strong>aki</strong> kontrali na e kustumber<strong>di</strong> ántes ku no tabata kobraimpuesto <strong>pa</strong> e produktonan <strong>aki</strong>.Entrante 10-10-10 tin in<strong>di</strong>kashon <strong>di</strong>importashon i eksportashon entre eentidatnan nobo.76


Nr.MetaPrioridat1-3Akshonnan spesífiko(1=haltu)1 Banda <strong>di</strong> es<strong>aki</strong> mester bini ku unareglo manera tin entre AntiasUlandes i Aruba kaminda ta<strong>pa</strong>labrá ku produktonan ku ta <strong>di</strong>orígen <strong>di</strong> un <strong>di</strong> e entidatnan <strong>aki</strong> lopor transportá e produktonan liber<strong>di</strong> impuesto.Tempuproyektá2011In<strong>di</strong>kadó (kiko nos pormira komo resultado)Aspektonanpresupuestario77


4.4.2. Punto <strong>di</strong> notifikashon na <strong>Kòrsou</strong> <strong>pa</strong> transakshonnan inusualEvaluashon <strong>di</strong> MOT na <strong>Kòrsou</strong> realisá <strong>pa</strong> CFATF/FATF/IMFNúkleo <strong>di</strong> e maneho <strong>di</strong> FATF ta kontené den 40 rekomendashon respekto <strong>di</strong> kombatimentu<strong>di</strong> labamentu <strong>di</strong> plaka i 9 rekomendashon spesial, tokante prevenshon <strong>di</strong> finansiamentu <strong>di</strong>terorismo. E rekomendashonnan akí ta aseptá internashonalmente komo stándart <strong>pa</strong>kombatí labamentu <strong>di</strong> plaka i finansiamentu <strong>di</strong> terorismo. Paisnan afiliá tin obligashon <strong>di</strong>ehekutá e Rekomendashonnan <strong>di</strong> FATF. Ta konsehá <strong>pa</strong>isnan ku no ta afiliá, <strong>pa</strong> nan afiliá iasina evitá ku <strong>pa</strong>isnan <strong>di</strong> FATF/CFATF ta ekskluí nan <strong>di</strong> komèrsio internashonal.FATF/CFATF ta organisá loke nan ta yama ‘au<strong>di</strong>ts’ (kontròl) <strong>pa</strong> chèk si e miembronanefektivamente ta tene nan na e rekomendashonnan. Paisnan ku no ta tene nan na erekomendashonnan lo haña nan finalmente konfrontá ku e konsehonan <strong>di</strong> FATF/CFATFduná na tur estado miembro, <strong>pa</strong> e.o. no hasi negoshi ku, òf no invertí den e <strong>pa</strong>isnan enkuestion. Tin gran probabilidat ku me<strong>di</strong>o 2011 lo evaluá <strong>Kòrsou</strong>. Den e evaluashon akí ePunto <strong>di</strong> Notifikashon lo hunga un <strong>pa</strong>pel krusial. Di pursi, algun rekomendashon <strong>di</strong> FATF tatrata eksplísitamente e tareanan i e organisashon <strong>di</strong> e puntonan <strong>di</strong> notifikashon. Ku mirariba e ‘au<strong>di</strong>t’ <strong>di</strong> FATF/CFATF ku na 2011 ta na kaminda, gobièrnu ta konsiente <strong>di</strong> e nesesidat<strong>di</strong> un MOT ku ta funshoná kualitativamente na un nivel haltu i <strong>di</strong> un forma efisiente. YaMOT ta organisando seshonnan <strong>di</strong> informashon <strong>pa</strong> su propio personal ku mira riba eevaluashon <strong>di</strong> FATF/CFATF. Ta klaro ku e evaluashon lo trese gastu kuné (gastu <strong>di</strong> reunion,<strong>di</strong> representashon, informashon ku eseinan). Ta rekomendabel ademas <strong>pa</strong> MOT hañaoportunidat <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rtisipá na e ‘Mutual Evaluation Trainings’ ku CFATF, FATF, IMF òfEgmont Group ta ofresé.Introdukshon i evaluashon <strong>di</strong> sistema <strong>di</strong> notifikashon onlineDen aña 2011 lo <strong>pa</strong>sa <strong>pa</strong> un sistema nobo <strong>di</strong> notifikashon online. Ta implementá e sistemanobo na febrüari <strong>di</strong> 2011. Me<strong>di</strong>ante e sistema nobo <strong>di</strong> notifikashon, e notifikadónan pornotifiká o sea mèldu nan transakshonnan inusual <strong>di</strong>rektamente sin ku e analistanan <strong>di</strong> IT <strong>di</strong>MOT tin no<strong>di</strong> <strong>di</strong> instalá niun sorto <strong>di</strong> programa na e instansianan ku ta notifiká. Ademas <strong>di</strong>desaroyá un sistema <strong>di</strong> notifikashon online, ta monta tambe un website. Via e website akí loduna banda <strong>di</strong> e notifikashonnan online tambe informashon general na e instansianan ku tinobligashon <strong>di</strong> notifiká i na públiko en general. E sistema nobo <strong>di</strong> notifikashon, awor ku adesmantelá e Pais Antia Hulandes, lo aportá, ku e puntonan <strong>di</strong> notifikashon nobo den estatus konstitushonal nobo lo por <strong>di</strong>sponé <strong>di</strong> un sistema <strong>di</strong> notifikashon muchu mas efektivoi efikas. En konekshon ku e gran kantidat <strong>di</strong> notifikadó, lo mester invertí tur aña den esistema <strong>di</strong> notifkashon <strong>pa</strong> krea mas ka<strong>pa</strong>sidat. Ta sali for <strong>di</strong> e punto <strong>di</strong> bista ku mas enotifikadónan nobo kustumbrá ku e sistema <strong>di</strong> notifikashon, mas e notifikashonnan ku tadrenta lo oumentá. Es<strong>aki</strong> ta trese e ora ei tambe gastu mas haltu <strong>di</strong> mantenshon den e añananbenidero.A<strong>pa</strong>rte <strong>di</strong> esei, despues <strong>di</strong> a implementá e sistema nobo <strong>di</strong> notifikashon online, lo evaluá nafin <strong>di</strong> aña <strong>di</strong> servisio 2011, efektividat i efisiensia <strong>di</strong> e sistema. Pues lo mester tene kuentatambe ku e gastunan <strong>di</strong> e evaluashon i eventual mehoransa ku lo mester trese den e sistema.Finalmente <strong>pa</strong> un prosesamentu mas efektivo, ke men introdukshon <strong>di</strong> notifikashonnan <strong>di</strong>duana, lo desaroyá un ‘MOT Portal’.78


MOT / IT su sistema <strong>di</strong> seguridatKomo konsekuensia <strong>di</strong> oumento <strong>di</strong> personal mester apliká garantia èkstra den e sistema <strong>di</strong>seguridat. Lo mester bini <strong>pa</strong> e empleadonan <strong>di</strong> MOT un sistema <strong>di</strong> seguridat mas skèrpi.Ademas, komo konsekuensia <strong>di</strong> eks<strong>pa</strong>nshon <strong>di</strong> e gruponan <strong>di</strong> notifikadó (te mas o ménos800 instansia) e kantidat <strong>di</strong> notifikashon tambe ta oumentá, <strong>di</strong> moda ku mester krea maska<strong>pa</strong>sidat den e sistema <strong>di</strong> outomatisashon <strong>di</strong> e Punto <strong>di</strong> Notifikashon. Lo mester kontrolá iadaptá e aplikashonnan aktual, esta MOT <strong>pa</strong> Notifikadónan, Notifikashonnan <strong>di</strong> ‘Lotus’ i‘Calltracer’. Pa èkstra seguridat <strong>di</strong> e sistema akí mester krea garantia. P’esei lo mester ponee sistema ‘al <strong>di</strong>a’ <strong>pa</strong> e.o. tene kuenta ku notifikadó nobo.Pa sigui strukturá i desaroyá e Sekshon <strong>di</strong> Supervishon <strong>di</strong> MOTTa importante <strong>pa</strong> personal <strong>di</strong> e sekshon nobo <strong>di</strong> Supervishon <strong>di</strong> MOT risibí ka<strong>pa</strong>sitashon.Por pensa akí den sigui <strong>di</strong>ferente entrenamentu riba tereno <strong>di</strong> ‘Au<strong>di</strong>t Report Writing’,‘Communication Skills for Au<strong>di</strong>tors’, ‘Leadership Skills for Au<strong>di</strong>tors’. Por pensa akí tamberiba laga nan kore vários práktika na entre otro Banko Sentral <strong>pa</strong> <strong>Kòrsou</strong> i Sint Maarten i na‘Bureau Financieel Toezicht’ (BFT) na Hulanda, <strong>pa</strong> nan komprendé mihó e <strong>di</strong>ferenteaspektonan (entre kua prose<strong>di</strong>mentu, kompetensia <strong>di</strong> e supervisor i e in<strong>di</strong>kashonnan) oranan ta ehekutá supervishon efektivo.Tenementu <strong>di</strong> seshon <strong>di</strong> informashon i <strong>di</strong> entrenamentu na <strong>Kòrsou</strong>Segun artíkulo 3, bou <strong>di</strong> e, MOT tin komo tarea, duna informashon na e ramonan <strong>di</strong> negoshirelevante, tokante formanan <strong>di</strong> labamentu <strong>di</strong> plaka i forma tambe <strong>pa</strong> evitá es<strong>aki</strong>. Ta nifiká kume<strong>di</strong>ante informashon MOT mester tene tur notifikadó obligatorio (aktual i <strong>di</strong> futuro)regularmente na altura <strong>di</strong> e delaster desaroyonan riba tereno <strong>di</strong> kombatimentu <strong>di</strong> labamentu<strong>di</strong> plaka i <strong>di</strong> finansiamentu <strong>di</strong> terorismo. Teniendo kuenta ku ekstenshon <strong>di</strong> e obligashon <strong>di</strong>mèldu i MOT su tarea <strong>di</strong> supervishon nobo, MOT mester sigui tambe den aña 2011 kuseshonnan <strong>di</strong> informashon i <strong>di</strong> entrenamentu <strong>pa</strong> e gruponan <strong>di</strong> notifikadó nobo na <strong>Kòrsou</strong>. Efail total <strong>di</strong> notifikadó na <strong>Kòrsou</strong> ta kontené mas o ménos 800 instansia.Alohamentu nobo <strong>di</strong> Punto <strong>di</strong> NotifikashonKomo konsekuensia <strong>di</strong> e ‘Landsverordening identificatie bij financiële <strong>di</strong>enstverlening’ (P.B.2009, no. 66) i e ‘Landsverordening mel<strong>di</strong>ng ongebruikelijke transacties’ (P.B. 2009, no. 65) eaktividatnan <strong>di</strong> ‘Meldpunt Ongebruikelijke Transacties’ a oumentá i mester a amplia eorganisashon <strong>di</strong> Punto <strong>di</strong> Notifikashon ku e.o. un seshon <strong>di</strong> Supervishon.Debí na e echo akí gobièrnu a <strong>di</strong>sidí tambe <strong>di</strong> amplia formashon <strong>di</strong> e Punto <strong>di</strong> Notifikashonku shete vakatura mas (esta <strong>di</strong> 14 <strong>pa</strong> 21 kupo <strong>di</strong> formashon). Pa por prosesá e kantidat èkstra<strong>di</strong> notifikashon nobo i <strong>pa</strong> por ehersé supervishon <strong>di</strong> un forma adekuá i efisiente, mester yenae sinku vakaturanan na su debido tempu. Es<strong>aki</strong> ta trese kuné ku e lugá aktual na APNA tabira muchu chikitu <strong>pa</strong> alohá e organisashon <strong>di</strong> Punto <strong>di</strong> Notifikashon (kamber <strong>pa</strong> personal,es<strong>pa</strong>sio <strong>pa</strong> tene reunion i duna entrenamentu, es<strong>pa</strong>sio <strong>pa</strong> risibí hende, es<strong>pa</strong>sio <strong>pa</strong> sirbi hende,etc.) Ta bini aserka ku un lokalidat adekuá ta importante en konekshon ku e evaluashon kuFATF lo bin hasi. Ta <strong>di</strong> importansia <strong>pa</strong> tantu posibel tin un <strong>di</strong>stansha físiko entre e <strong>pa</strong>rtioperashonal <strong>di</strong> e Punto <strong>di</strong> Notifikashon i e sekshon <strong>di</strong> Supervishon.79


Denter <strong>di</strong> e kompleho <strong>di</strong> e<strong>di</strong>fisio <strong>di</strong> APNA na e momentu akí no ta eksistí posibilidat <strong>pa</strong> hüres<strong>pa</strong>sio <strong>pa</strong> ofisina. MOT tin intenshon <strong>pa</strong> durante 2011 muda <strong>pa</strong> un e<strong>di</strong>fisio <strong>di</strong> ofisina ku mases<strong>pa</strong>sio.Up-gra<strong>di</strong>ng c.q. entrenamentu <strong>di</strong> personalTa <strong>di</strong> komprendé ku MOT mester monitòr tantu desaroyonan nashonal komo internashonalriba tereno <strong>di</strong> kombatimentu <strong>di</strong> labamentu <strong>di</strong> plaka i finansiamentu <strong>di</strong> terorismo. Segunartíkulo 3, bou <strong>di</strong> e, MOT tin komo tarea, duna informashon na e ramonan <strong>di</strong> negoshirelevante tokante formanan eksistente <strong>di</strong> laba <strong>di</strong> plaka i forma tambe <strong>pa</strong> evitá es<strong>aki</strong>.Ku es<strong>aki</strong> MOT ta karga e responsabilidat ku e instansianan ku tin obligashon <strong>di</strong> mèldu i nanpersonal, ta ka<strong>pa</strong>s <strong>di</strong> kumpli ku e legislashon i regulashon <strong>di</strong> labamentu <strong>di</strong> plaka i emetodologia ku ta usa <strong>pa</strong> esei. Pa kosechá éksito mester invertí tur aña den pre<strong>pa</strong>rashon <strong>di</strong>personal, den formashon, kurso c.q. entrená personal <strong>di</strong> MOT <strong>pa</strong> yega na optené un bista <strong>di</strong> e<strong>pa</strong>tronchinan <strong>di</strong> labamentu <strong>di</strong> plaka i e metodologia nobo <strong>di</strong> labamentu <strong>di</strong> plaka i <strong>pa</strong>mantené konosementu i eksperensia <strong>di</strong> e personal na nivel. Finalmente mester <strong>pa</strong>sa ekonosementu akí <strong>pa</strong> e hendenan ku tin obligashon <strong>di</strong> mèldu.Ta trata akí <strong>di</strong> kurso, training i formashon ku ta resultá <strong>di</strong> obligashonnan i in<strong>di</strong>kashonnaninternashonal <strong>di</strong> e.o. FATF i EGMONT Group. Spesífikamente por pensa akí riba: kurso dene área <strong>di</strong> anti labamentu <strong>di</strong> plaka i finansiamentu <strong>di</strong> terorismo tantu lokal komo fo’i tera,training i kurso relashoná ku aktividatnan <strong>di</strong> análisis <strong>di</strong> IT- i análisis operashonal, análisisstratégiko, analista <strong>di</strong> notebook, presentashon <strong>di</strong> powerpoint, excell, téknika <strong>di</strong>presentashon, raportahe finansiero, public spe<strong>aki</strong>ng i kurso <strong>pa</strong> siña téknika <strong>di</strong> archivo,kursonan <strong>di</strong> i<strong>di</strong>oma Papiamentu (gramátika) i ingles.Algun <strong>di</strong> e kursonan, i trainingnan etc. spesialmente riba tereno <strong>di</strong> kombatimentu <strong>di</strong>labamentu <strong>di</strong> plaka i finansiamentu <strong>di</strong> terorismo sporá<strong>di</strong>kamente ta tuma lugá na <strong>Kòrsou</strong>,es<strong>aki</strong> ta kousa ku ta nesesario hasi biahe <strong>pa</strong> trabou <strong>pa</strong> bai sigui e kursonan menshoná deneksterior. Lo mester enkargá tambe manual nobo <strong>pa</strong> loke ta kombatimentu <strong>di</strong> labamentu <strong>di</strong>plaka i finansiamentu <strong>di</strong> terorismo, bukinan ku lo sirbi <strong>pa</strong> reka<strong>pa</strong>sitá personal <strong>di</strong> MOT ribasu propio tereno i riba tereno <strong>di</strong> tarea <strong>di</strong> MOT.Partisi<strong>pa</strong>shon <strong>di</strong> e Seminar <strong>di</strong> Reino tokante e Puntonan <strong>di</strong> Notifikashon denter <strong>di</strong>ReinoNa okashon <strong>di</strong> e <strong>di</strong> 10 aniversario <strong>di</strong> MOT na 2007, MOT na <strong>Kòrsou</strong> a organisá un Seminar <strong>di</strong>Reino tokante Labamentu <strong>di</strong> Plaka i Finansiamentu <strong>di</strong> Terorismo <strong>pa</strong> tur punto <strong>di</strong>notifikashon <strong>di</strong> Reino i <strong>di</strong> Sürnam i Bèlgika. Tabata presente ademas e <strong>di</strong>ferente Fiskalnan,Prokurador General i funshonarionan <strong>di</strong> polis hu<strong>di</strong>sial i <strong>di</strong> persekushon hu<strong>di</strong>sial. E tempu eia konkordá ku tur aña lo organisá denter <strong>di</strong> Reino un Seminar <strong>di</strong> Reino similar ku komometa hasi e kooperashon entre e <strong>di</strong>ferente <strong>pa</strong>rtnernan den e kadena <strong>di</strong> notifikashon <strong>di</strong> MOTmas efektivo. Kada aña ta organisá e seminar akí den un otro <strong>pa</strong>is <strong>di</strong> Reino. Na mart 2011 taorganisá un seminar <strong>di</strong> Reino na Aruba.Partisi<strong>pa</strong>shon na e gruponan <strong>di</strong> trabou <strong>di</strong> ‘Egmont Group’MOT tin hopi aña kaba ta tuma <strong>pa</strong>rti na <strong>di</strong>ferente grupo <strong>di</strong> trabou <strong>di</strong> Egmont Group.Spesífikamente ta menshoná <strong>aki</strong> ‘Training Working Group’, kaminda ku kooperashon <strong>di</strong>MOT a monta un <strong>pa</strong>kete <strong>di</strong> training ‘Tactical Analysis Course’ i ku ta usa <strong>pa</strong> e.o. pre<strong>pa</strong>rashonprofeshonal <strong>di</strong> analistanan <strong>di</strong> e <strong>di</strong>ferente puntonan <strong>di</strong> notifikashon riba e tereno akí.80


MOT a <strong>pa</strong>rtisipá ademas na ‘IT-working Group’, ‘Outreach Working Group’ i na ‘LegalWorking Group’ <strong>di</strong> Egmont Group. Partisi<strong>pa</strong>shon na e gruponan <strong>di</strong> trabou menshoná ta <strong>di</strong>importansha <strong>pa</strong> e trabou na MOT i den e evaluashon na kaminda es<strong>aki</strong> lo ta tambe nabentaha <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>. Den e aña presupuestario MOT tin intenshon <strong>di</strong> de<strong>di</strong>k’é na tuma <strong>pa</strong>rti nae Gruponan <strong>di</strong> trabou <strong>di</strong> Training i na e ‘IT Working Groups’ <strong>di</strong> Egmont Group.Partisi<strong>pa</strong>shon na e kurso ‘Strategisch Analyseren’ <strong>di</strong> Egmont GroupE trabou analítiko na MOT ta kontené banda <strong>di</strong> ehekushon <strong>di</strong> análisisnan táktiko, tambeehekushon <strong>di</strong> análisisnan stratégiko. Análisis stratégiko ta kontribuí na redakshon <strong>di</strong> unmaneho relevante <strong>pa</strong> gobièrnu i <strong>pa</strong> MOT i <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> ehekushon <strong>di</strong> análisis stratégiko porpone tendensia i tipologia riba ma<strong>pa</strong>. Egmont Group aktualmente ta montando un kurso‘Strategisch Analyseren’ na kua MOT lo <strong>pa</strong>rtisipá <strong>pa</strong> <strong>di</strong> un forma mas efektivo i kompleto epor kumpli ku un <strong>di</strong> su tareanan legal, esta analisá transakshonnan ku ta drenta. ‘FIUNederland’ a in<strong>di</strong>ká ademas ku den e kuadro akí nan lo por proveé training.Organisashon ‘Caribbean Tactical Analysis Course’ den kooperashon ku BankoMun<strong>di</strong>alNa yüli MOT a duna na Sint Maarten, den kooperashon ku Egmont Group un ‘TacticalAnalysis Training Course’ <strong>pa</strong> 15 <strong>pa</strong>is <strong>di</strong> region <strong>di</strong> Caribe, México, Nigeria i Hulanda. Etempu ei MOT a sigui e kurso ‘Train the Trainer’, loke a outorisá MOT <strong>pa</strong> duna e kursonanakí na otro puntonan <strong>di</strong> notifikashon. Na 2009 i tambe na 2010 a yega <strong>di</strong> hasi un apelashonna MOT <strong>pa</strong> duna e kurso ‘Tactical Analysis Training’ na otro puntonan <strong>di</strong> notifikashon denRegion <strong>di</strong> Caribe. Es<strong>aki</strong> MOT a hasi efektivamente <strong>pa</strong> e puntonan <strong>di</strong> notifikashon na Sürnami Sto. Domingo. EGMONT Group a apresiá es<strong>aki</strong> mashá i el a kalifiká MOT <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> komo“Champion in the Caribbean for the Tactical Analysis Course”.Ta spera ku na 2011 – manera den añanan anterior tambe a sosodé – lo bolbe hasi unapelashon na MOT <strong>pa</strong> organisá e kursonan <strong>di</strong> ‘Tactical Analysis Training’ <strong>pa</strong> Region <strong>di</strong>Caribe i Sentroamérika. Dunamentu <strong>di</strong> e trainingnan akí ta produsí un apresiashon positivo<strong>pa</strong> MOT ora ta evalu’é.Evaluashon <strong>di</strong> legislashon nobo MOT i LIDVários biaha kaba Punto <strong>di</strong> Notifikashon a duna <strong>di</strong> konosé ku lo mester introdusíadaptashon den e legislashon nobo <strong>di</strong> MOT i LID. No por a inkorporá e proposishonnan <strong>di</strong>Punto <strong>di</strong> Notifikashon mas promé. E legislashon nobo a drenta na vigor na 2010. Manera takonosí e legislashon nobo akí tin entre otro komo konsekuensia, ku e kantidat <strong>di</strong> instansia kutin obligashon <strong>di</strong> mèldu lo oumentá i ku MOT ta bira supervisor <strong>di</strong> e notifikadónan nobo nofinansiero.Den e siguiente trayekto <strong>pa</strong> kambio <strong>di</strong> ‘Landsverordening mel<strong>di</strong>ngongebruikelijke transacties’ i ‘Landsverordening identificatie bij <strong>di</strong>enstverlening’, ku ohalá lo<strong>pa</strong>sa na 2011, Punto <strong>di</strong> Notifikashon, despues <strong>di</strong> un evaluashon <strong>di</strong> e legislashon menshoná loentregá gobièrnu su proposishonnan.Asistensia <strong>di</strong> MOT na Sint MaartenNa 2011 MOT lo duna asistensia na e Pais Sint Maarten <strong>pa</strong> loke ta organisá i ordená mas aleui duna pre<strong>pa</strong>rashon <strong>pa</strong> MOT ta operashonal na Sint Maarten.81


Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)AkshonnanspesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nospor mira komoresultado)AspektonanpresupuestarioSektor: MOT1 Evaluashon <strong>di</strong> MOT <strong>Kòrsou</strong>, realisá <strong>pa</strong>CFATF/FATF/IMF2 Introdukshon i evaluashon <strong>di</strong> e sistema <strong>di</strong>notifikashon online1 Fabor miraListaprioritario <strong>di</strong>maneho1 Fabor miraListaprioritario <strong>di</strong>maneho3 MOT /IT su sistema <strong>di</strong> seguridat 1 Fabor miraListaprioritario <strong>di</strong>maneho4 Pa sigui strukturá i desaroyá e sekshon <strong>di</strong>Supervishon <strong>di</strong> MOT5 Tenementu <strong>di</strong> seshon <strong>di</strong> informashon i <strong>di</strong>entrenamentu na <strong>Kòrsou</strong>1 Fabor miraListaprioritario <strong>di</strong>maneho1 Fabor miraListaprioritario <strong>di</strong>maneho2011 Evaluashon <strong>di</strong> MOT na<strong>Kòrsou</strong>2011 Oumento <strong>di</strong> e fail <strong>di</strong>notifikadó ku mas oménos 800 instansia, takousa ku notifikashonta drenta na MOT <strong>di</strong>un forma mas efisiente2011i mas aleu2011i mas aleu2011i mas aleuUn sistema <strong>di</strong> IT bonsigurá ku segunnormanan <strong>di</strong> Egmont iFATF ta funshonádebidamente na MOTInstansianan notifikadóku <strong>di</strong> akuerdo ku leii e in<strong>di</strong>kadónan tamèldu efektivamentena MOT82


Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)AkshonnanspesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nospor mira komoresultado)Aspektonanpresupuestario6 Alohamentu nobo <strong>di</strong> Punto <strong>di</strong> Notifikashon 2 Fabor miraListaprioritario <strong>di</strong>maneho7 Up-gra<strong>di</strong>ng c.q. entrenamentu <strong>di</strong> personal 1 Fabor miraListaprioritario <strong>di</strong>maneho8 Partisi<strong>pa</strong>shon na e Seminar <strong>di</strong> Reino <strong>di</strong>Puntonan <strong>di</strong> Notifikashon denter <strong>di</strong> Reino1 Fabor miraListaprioritario <strong>di</strong>maneho2011 – 2012 Alohamentu adekuá isigur <strong>pa</strong> MOT ku porenfrentá evaluashon <strong>di</strong>FATF.2011i mas aleuKumpli ku e normanan<strong>di</strong> FATF i Egmont <strong>pa</strong><strong>pa</strong>sa e evaluashonku éksito2011 Training duná na epersonal <strong>pa</strong> logra kusierto proseso na e<strong>di</strong>ferente puntonan <strong>di</strong>notifikashon denter <strong>di</strong>reino ta ekilibrá ipromové kooperashoni komunikashon entre epuntonan <strong>di</strong>notifikashon83


Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)AkshonnanspesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nospor mira komoresultado)Aspektonanpresupuestario9 Partisi<strong>pa</strong>shon na e gruponan <strong>di</strong> trabou <strong>di</strong>Egmont Group10 Partisi<strong>pa</strong>shon na e kurso ‘StrategischAnalyseren’ <strong>di</strong> Egmont Group1 Fabor miraListaprioritario <strong>di</strong>maneho1 Fabor miraListaprioritario <strong>di</strong>maneho2011i mas aleuKeda ‘al <strong>di</strong>a’ <strong>di</strong> e útimodesaroyonan <strong>di</strong>labamentu <strong>di</strong> plaka iriba tereno <strong>di</strong> antiterorismo i kumpli ku enormanan <strong>di</strong>miembresia <strong>di</strong> Egmont,ku por tin unira<strong>di</strong>ashon positivo <strong>pa</strong>evaluashonnan realisá<strong>pa</strong> FATF2011 Tin e ka<strong>pa</strong>sidat <strong>di</strong> porehekutá debidamente,análisis stratégiko ku ta<strong>di</strong> importansia tantu <strong>pa</strong>programanan <strong>di</strong>gobernashon <strong>di</strong>gobièrnu komo <strong>pa</strong>esunnan ku ta benefisiáe tareanan legal <strong>di</strong>MOT84


Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)AkshonnanspesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nospor mira komoresultado)Aspektonanpresupuestario11 Organisashon <strong>di</strong> ‘Caribbean Tactical AnalysisCourse’ den kooperashon ku Banko Mun<strong>di</strong>al12 Evaluashon <strong>di</strong> legislashon nobo MOT i LIDVários biaha kaba Punto <strong>di</strong> Notifikashon aduna <strong>di</strong> konosé ku lo mester introdusíadaptashon den e legislashon nobo <strong>di</strong> MOT iLID. No por a inkorporá e proposishonnan <strong>di</strong>Punto <strong>di</strong> Notifikashon mas promé. Elegislashon nobo a drenta na vigor na 2010.Manera ta konosí e legislashon nobo akí tinentre otro komo konsekuensia ku e kantidat <strong>di</strong>instansia ku tin obligashon <strong>di</strong> mèldu looumentá i ku MOT ta bira supervisor <strong>di</strong> enotifikadónan nobo no-finansiero.1 Fabor miraListaprioritario <strong>di</strong>maneho2 Fabor miraListaprioritario <strong>di</strong>maneho2011 Rekonosementu <strong>di</strong> e<strong>pa</strong>is <strong>Kòrsou</strong> komo <strong>pa</strong>isku ta promovékooperashon ribatereno <strong>di</strong> e luchakontra labamentu <strong>di</strong>plaka i kontraterorismo denter <strong>di</strong>Region <strong>di</strong> Caribe.2011 .85


Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)AkshonnanspesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nospor mira komoresultado)AspektonanpresupuestarioDen e siguiente trayekto <strong>pa</strong> kambio <strong>di</strong>‘Landsverordening mel<strong>di</strong>ng ongebruikelijketransacties’ i ‘Landsverordening identificatie bij<strong>di</strong>enstverlening’, ku ohalá lo <strong>pa</strong>sa na 2011,Punto <strong>di</strong> Notifikashon, despues <strong>di</strong> unevaluashon <strong>di</strong> e legislashon menshoná loentregá gobièrnu su proposishonnan.13 Asistensia <strong>di</strong> MOT duná na Sint MaartenNa 2011 MOT lo duna asistensia na e Pais SintMaarten <strong>pa</strong> loke ta organisá i ordená mas aleu ipre<strong>pa</strong>rá personal <strong>pa</strong> MOT bira operashonal naSint Maarten.1 2011i mas aleu86


4.5. MINISTERIO DI ENSEÑANSA, SIENSIA, KULTURA I DEPORTE4.5.1. IntrodukshonE programa <strong>di</strong> gobernashon <strong>pa</strong> e Ministerio <strong>di</strong> Edukashon, Kultura, Siensia i Deporte ta<strong>di</strong>rigí riba un reorientashon <strong>pa</strong> duna enseñansa su lugá meresí den komunidat. E meta ta <strong>pa</strong>enseñansa bira e me<strong>di</strong>o ku ta ofresé oportunidat na tur suidadano <strong>di</strong> nos <strong>pa</strong>is <strong>pa</strong> krese i yegana su potensial máksimo komo ser humano, tantu <strong>pa</strong> loke ta mucha, hóben, komo adulto.Enseñansa mester bira e me<strong>di</strong>o <strong>pa</strong> finalmente nos yega komo <strong>pa</strong>is na un poblashonproduktivo, ku ta sinti su mes sigur <strong>di</strong> su mes, su kultura i su identidat. Edukashon mesterhiba nos na suidadanonan ku ta sinti nan responsabel <strong>pa</strong> loke ta <strong>pa</strong>sa den komunidat i nahendenan ku ke kontribuí mas tantu posibel ku nan konosementu <strong>pa</strong> hiba nan mes i asinanan <strong>pa</strong>is <strong>di</strong>lanti. E suidadano asina ta brinda su konosementu <strong>pa</strong> yuda su <strong>pa</strong>is yega na unproseso berdadero <strong>di</strong> emansi<strong>pa</strong>shon.E mira ta un maneho <strong>di</strong>rigí riba mantenshon <strong>di</strong> loke tin, pero tambe inovashon kamindamester, segun un vishon integral for <strong>di</strong> nivel pre-eskolar te ku e nivel <strong>di</strong> mas haltu nauniversidat, kaminda e konekshon entre komunidat, edukashon i trabou ta semper bisto. Paduna mas alumno mas chèns <strong>pa</strong> yega na e nivel <strong>di</strong> mas haltu <strong>di</strong> enseñansa sin estorbo, tapro<strong>pa</strong>gá <strong>pa</strong> enseñansa te nivel avansá ta grátis i aksesibel <strong>pa</strong> un i tur. Maneho <strong>di</strong> siensiamester sirbi <strong>pa</strong> desaroyo kontinuo, den un kuadro karibense, ku koperashon sientífikointernashonal.Kuríkulo <strong>di</strong> tur nivel <strong>di</strong> enseñansa mester sali <strong>di</strong> realidat <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> <strong>pa</strong> Karibe kaba e otrokontinentenan. Speshalisashon i profeshonalisashon <strong>di</strong> nos stu<strong>di</strong>antenan mester tuma lugámas tantu den region <strong>di</strong> Karibe. E pensamentunan <strong>aki</strong> lo keda reflehá den un maneho <strong>pa</strong>duna mas rekonosementu na nos héroe- , deportista- i artistanan lokal. E lo ta reflehá tambeden e manera ku e ministerio lo atendé ku konosementu lokal. Profeshonal-, entidat- iekspertonan lokal lo hunga un <strong>pa</strong>pel importante den formashon <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong> e sektor <strong>aki</strong>.Pa trese union den pueblo i garantisá komunikashon entre e poblashon <strong>di</strong> nos isla lopromové un maneho <strong>di</strong> i<strong>di</strong>oma integral <strong>pa</strong> <strong>pa</strong>is, ku énfasis riba maneho <strong>di</strong> i<strong>di</strong>oma na skol.Es<strong>aki</strong> ta inkluí na promé lugá Papiamentu komo i<strong>di</strong>oma materno <strong>di</strong> mayoria, na <strong>di</strong> dos lugáingles komo i<strong>di</strong>oma global, banda <strong>di</strong> hulandes i s<strong>pa</strong>ñó. Papiamentu lo haña atenshonspesial, na moda ku desaroyonan den enseñansa ku ta dependé <strong>di</strong> su elaborashon, lo portuma lugá na un manera mas efisiente i strukturá.E ministerio lo hasi esfuerso <strong>pa</strong> hiba un maneho <strong>di</strong> enseñansa, kultura i deporte ku ta <strong>di</strong>rigíriba nos tra<strong>di</strong>shon, norma i balor, nos historia, nos ambiente i e mundu Karibense den kuanos ta biba i trafiká. Saliendo for <strong>di</strong> esei nos lo posishoná nos mes den e mundu mas gran<strong>di</strong>.Kultura i deporte ta forma ademas un <strong>pa</strong>rti esensial <strong>di</strong> bida <strong>di</strong> hende i ta krea un mentekreativo i sano den un kur<strong>pa</strong> liber <strong>di</strong> malesa. E ministerio ta boga por lo tantu <strong>pa</strong> integrá iduna mas balor na deporte, kultura i arte den enseñansa, den bario i den komunidat den sutotalidat. Ademas e ministerio ke desaroyá kultura i deporte komo instrumento importante<strong>di</strong> formashon <strong>di</strong> hende i <strong>pa</strong> emansi<strong>pa</strong>shon <strong>di</strong> komunidat. Aktividatnan deportivo mesteryuda stimulá un bida mas salú.Kompetensia deportivo i artístiko ta un manera <strong>pa</strong> sobresalí komo <strong>pa</strong>is i gobièrnu lo apoyáes<strong>aki</strong> tur kaminda ku ta posibel. Deporte i kultura lo mester fungi komo fuente <strong>di</strong> orguyo,tantu riba nivel in<strong>di</strong>vidual, nashonal i internashonal.87


4.5.2. Tarea <strong>di</strong> ministerio <strong>di</strong> enseñansa, siensia, kultura i deporteE tareanan prinsi<strong>pa</strong>l <strong>di</strong> Ministerio <strong>di</strong> Enseñansa, Siensia, Kultura i Deporte ta lo siguiente:1. Realisá enseñansa <strong>di</strong> kalidat haltu i inovativo, <strong>di</strong>rigí riba henter e poblashon na moda ku:- Suidadanonan por eduká i forma nan mes i gana nan <strong>pa</strong>n na un manera eksitoso;- Tin sufisiente kupo den <strong>di</strong>ferente sektor <strong>di</strong> enseñansa i sufisiente posibilidat <strong>pa</strong> siguistu<strong>di</strong>a den propio <strong>pa</strong>is, teniendo kuenta ku nos desaroyo i nesesidatnan soshalekonómiko;- Mas tantu hende tin e posibilidat <strong>pa</strong> nan keda eduká nan mes riba un nivel kada bemas haltu na moda ku nan por keda kontribuí na desaroyonan nobo denkomunidat.2. Desaroyo fuerte <strong>di</strong> siensia i investigashon <strong>pa</strong> nos mes por kuminsá formulá kontesta ribaproblemanan <strong>di</strong> <strong>pa</strong>is.3. Amplia konsenshi kultural i <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon aktivo na evento- i prosesonan kultural, namoda ku henter e poblashon ta benefisiá <strong>di</strong> dje. Es<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong> krea e yu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> nobo kuta orguyoso i ku ta konsiente <strong>di</strong> su identidat. Identidat ta klave den kreamentu <strong>di</strong>konsiensia kultural.4. Hisa e <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon na deporte i stimulá un bida mas aktivo bou <strong>di</strong> henter e poblashon.Kada un <strong>di</strong> e sektornan <strong>aki</strong> a keda re<strong>pa</strong>rtí den <strong>di</strong>ferente área ku tareanan korespon<strong>di</strong>ente.Pa e sektor <strong>di</strong> enseñansa i siensia ta trata <strong>di</strong> 10 <strong>di</strong>ferente área, esta:1. Maneho, investigashon i ren<strong>di</strong>mentu <strong>di</strong> enseñansa i siensia2. Legalisashon i mantenshon <strong>di</strong> leinan den enseñansa3. Kalidat i inspekshon <strong>di</strong> enseñansa4. Prueba i eksamen5. Fasilitá i supsi<strong>di</strong>á enseñansa i siensia6. Enseñansa públiko7. Sosten <strong>di</strong> kuido (prinsi<strong>pa</strong>lmente <strong>pa</strong> enseñansa spesial)8. Sosten general (seguridat na skol, lechi, transporte, biblioteka públiko, maneho <strong>di</strong>me<strong>di</strong>a)9. Kon<strong>di</strong>shon <strong>di</strong> trabou <strong>pa</strong> trahadónan den enseñansa10. Koperashon regional i internashonal riba tereno <strong>di</strong> siensia i edukashonPa e sektor <strong>di</strong> kultura i deporte ta trata <strong>di</strong> 5 área, esta:1. Desaroyo <strong>di</strong> kultura komo me<strong>di</strong>o <strong>pa</strong> krea e yu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> nobo2. Edukashon pre-eskolar i formashon despues <strong>di</strong> skol (hóben, adulto i mayor)3. Desaroyo <strong>di</strong> deporte i moveshon sano88


4. Fasilidatnan deportivo5. Koperashon regional i internashonal riba tereno <strong>di</strong> kultura i deporteDen e siguiente <strong>pa</strong>rti e programa <strong>di</strong> gobernashon ta in<strong>di</strong>ká na promé lugá e punto <strong>di</strong> salida<strong>di</strong> e akuerdo <strong>di</strong> gobernashon, huntu ku e aktividatnan ku ta kuadra kuné, segun eprioridatnan ku nan tin den e programa <strong>di</strong> gobernashon (es<strong>aki</strong> ta in<strong>di</strong>ká entre <strong>pa</strong>réntesis ku esifranan 1 te 4). Tin aktividat ku tin prioridat den e promé aña so (1), otro ku tin prioridatdurante 2 aña (1;2) i algun otro ku prioridat durante tres (1;2;3) i finalmente algun ku taaktividatnan ku tin prioridat durante tur e kuater siguiente añanan <strong>di</strong> gobernashon (1;2;3;4).4.5.3. <strong>Programa</strong> <strong>di</strong> Ensenansa i siensia1. Realisá un maneho integral <strong>di</strong> enseñansa i <strong>di</strong> siensia ku ta benefisiá desaroyo duradero<strong>di</strong> nos komunidat. E maneho ta <strong>di</strong>rigí riba un komunidat kaminda konosementu tinimportansia hopi haltu.A. LIÑANAN DI MANEHO GENERAL (2011-2014)- Forma un plataforma <strong>pa</strong> enseñansa ku tur <strong>pa</strong>rtner den edukashon (1)- Fiha un kuadro <strong>pa</strong> rekonosementu <strong>di</strong> skolnan (privá): básiko, sekundario iskolnan mé<strong>di</strong>ko; hbo/wo (1)- Desaroyá un sistema <strong>di</strong> kolekshon <strong>di</strong> dato relevante <strong>pa</strong> desaroyonan denenseñansa (1)- Kuminsá ku introdukshon <strong>di</strong> nòmbernan <strong>di</strong> skol nobo dunando homenahe nahendenan lokal ku ta meresé (1)- Firma un protokòl nobo entre ministernan <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rtnernan <strong>di</strong> Reino <strong>pa</strong>interkambio <strong>di</strong> enseñansa i kultura ku ta den lus <strong>di</strong> e maneho <strong>di</strong> e gobièrnuaktual (1)- Formalisá maneho <strong>di</strong> i<strong>di</strong>oma <strong>pa</strong> tur sektor <strong>di</strong> komunidat, ku énfasis ribaenseñansa (1;2)- Mantené un edukashon públiko i supsi<strong>di</strong>á <strong>di</strong> kalidat haltu na moda kuskolnan priva no ta haña chèns <strong>pa</strong> krese (1;2)- Determiná kalidat <strong>di</strong> enseñansa mas tantu posibel ku stablesementu <strong>di</strong>normanan ku maneho i fihando nan mas tantu posibel den lei (1;2)- Inventarisá kantidat <strong>di</strong> maestro i nan kompetensia <strong>pa</strong> traha un maneho <strong>pa</strong>drecha e kalidat <strong>di</strong> dosente (1;2;3)- Krea kon<strong>di</strong>shon <strong>pa</strong> un ehekushon <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> enseñansa integral i <strong>di</strong> kalidathaltu (1;2;3;4)- Fiha kantidat <strong>di</strong> maestro ku mester den futuro a base <strong>di</strong> investigashon (2;3;4)- Formulá i implementá programa <strong>pa</strong> krea maestro kompetente riba tur tereno(2;3;4)- Stu<strong>di</strong>a efektonan <strong>di</strong> es<strong>aki</strong> riba plan <strong>di</strong> reka<strong>pa</strong>sitashon <strong>di</strong> maestro; maneho <strong>di</strong>SSC i maneho <strong>di</strong> e fakultatnan na universidat na moda ku reka<strong>pa</strong>sitashon portuma lugá mas tantu posibel na e instituto <strong>aki</strong>. (2;3)- Desaroyá maneho <strong>pa</strong> mas <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon <strong>di</strong> mayor den enseñansa (2;3;4)89


- Basá riba e ''risico analyse" <strong>di</strong> cft, krea un fondo <strong>pa</strong> remplasá fondonan <strong>di</strong> eprograma hulandes <strong>pa</strong> Enseñansa i Hóben (2;3;4)- Yega na un revista ministerial ku ta kontené informashon tokante edukashon ,siensia, deportivo i kultural (2;3;4)B. LIÑA DI MANEHO SEGUN SEKTOR1. Enseñansa <strong>di</strong> Fundeshi- Evaluá i adaptá e metanan <strong>di</strong> FO (1)- Kuminsá ku un investigashon longitu<strong>di</strong>nal <strong>di</strong> e tras<strong>pa</strong>so <strong>di</strong> alumno <strong>di</strong> fo <strong>pa</strong>vo: entre otro e motibu ku e kantidat <strong>di</strong> mucha <strong>di</strong> AGO (arbeidsgerichtonderwijs) ta subiendo (2)- Fiha un format <strong>pa</strong> e 'onderwijskun<strong>di</strong>g c.q. schoolrapport' (huntu ku <strong>di</strong>rektiva<strong>di</strong> skol) <strong>pa</strong> amplia kalidat <strong>di</strong> konseho ku skol ta duna komo determinashon <strong>di</strong>mucha su futuro skol sekundario (2)- De<strong>di</strong>ká atenshon den e prueba final na mas área <strong>di</strong> edukashon p.e. naabilidatnan <strong>di</strong> siña i hende den tur su aspektonan (emoshonal, sosial,naturalesa, kreatividat) (2;3)- amplia posibilidat <strong>di</strong> eksamen sentral (nan final <strong>di</strong> siklo 1, na final <strong>di</strong> siklo 2 ina final <strong>di</strong> Formashon Básiko) (2;3;4)- Amplia kalidat <strong>di</strong> EFO (eindtoets funderend onderwijs) komo maneraophetivo <strong>pa</strong> determiná mucha su futuro karera (2;3;4)2. Enseñansa Spesial- Fiha maneho <strong>di</strong> skolnan <strong>di</strong> enseñansa spesial (1;2)- Atendé ku e konekshon entre fo i enseñansa spesial (1;2)- Traha na un kuerpo multi-<strong>di</strong>siplinario ekipá <strong>pa</strong> traha <strong>pa</strong> tur skolnan <strong>di</strong>enseñansa spesial (2;3)- Traha un provishon <strong>pa</strong> evitá ku demasiado mucha ta bai AGO (2;3;4)3. Skol <strong>di</strong> fishi: vsbo - sbo- Stipulá metanan <strong>di</strong> edukashon (eindtermen) tantu <strong>pa</strong> formashon básiko komo<strong>pa</strong> vsbo i sbo, kuminsando ku sektor <strong>di</strong> téknika (1)- Fiha maneho <strong>di</strong> i<strong>di</strong>oma <strong>pa</strong> e vsbo-sbo; (1)- Yena e 'kaderwet" <strong>di</strong> vsbo i sbo mas tantu posibel <strong>pa</strong> loke ta konekshon <strong>di</strong> fo -vsbo; konekshon vsbo - havo; konekshon vsbo - sbo; (2;3;4)- Inkluí regulashon <strong>pa</strong> asuntunan <strong>di</strong> kontenido manera stazje, registrashon,rekonosimentu i funshon <strong>di</strong> ROA i e relashon werken leren i lerend werken;(2;3;4)4. havo/vwo- Introdusí un zak/slaagregeling den lei <strong>pa</strong> eliminá e problema <strong>di</strong> <strong>di</strong>skre<strong>pa</strong>nsia;(1)- Kuminsá deliberashon ku Hulanda /CEVO <strong>pa</strong> amplia posibilidat <strong>di</strong> eksamenna Papiamentu (1;2)- De<strong>di</strong>ká atenshon spesial na alumnonan ku mester <strong>di</strong> mas yudansa <strong>pa</strong> kabanan estu<strong>di</strong>o via <strong>di</strong> programa <strong>di</strong> estímulo <strong>pa</strong> skolnan (2;3)90


- Traha na posibilidatnan <strong>pa</strong> amplia e kantidat <strong>di</strong> alumno ku ta bai havo/vwo(2;3;4)- Stu<strong>di</strong>a e kantidat <strong>di</strong> alumno <strong>pa</strong> añanan benidero i e kantidat <strong>di</strong> skol ku es<strong>aki</strong>ta eksihí i amplia e kantidat <strong>di</strong> skol <strong>di</strong> havo/vwo ora es<strong>aki</strong> resultá nesesarioden kuadro <strong>di</strong> investigashon i den kuadro <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong> hisa kantidat <strong>di</strong>alumno ku ta bai havo/vwo (2;3;4)5. Universidat: hbo/wo- Fiha profil <strong>di</strong> dosente riba tur nivel <strong>pa</strong> loke ta konosementu <strong>di</strong> i<strong>di</strong>oma i nivel<strong>di</strong> kompetensia (1)- Finalisá e trayekto kanando i aprobá maneho <strong>pa</strong> hbo – wo (1;2)- Formulá un maneho integral <strong>di</strong> siensia (1;2)- Atendé problema finansiero <strong>di</strong> e instituto na un manera struktural (1;2)- Atraé <strong>pa</strong> nos estu<strong>di</strong>onan avansá i sientífiko dosente, akadémiko, sientífiko ispesialistanan <strong>di</strong> region <strong>di</strong> Karibe i <strong>di</strong> otro kontinente, banda <strong>di</strong> e fluhohulandes (1;2)- Establesé nesesidat <strong>di</strong> maestro <strong>di</strong> i<strong>di</strong>oma den kuadro <strong>di</strong> un maneho hbo-wo(2)- Establesé prioridat <strong>pa</strong> formashon i reka<strong>pa</strong>sitashon <strong>di</strong> maestro <strong>pa</strong> loke ta tokaaspektonan lokal (e.o. téknika, geografia, historia, i<strong>di</strong>omanan <strong>pa</strong>piamentu,hulandes, ingles i s<strong>pa</strong>ñó) i lokalisá nan na universidat (2;3)- Hasi mas uso <strong>di</strong> nos universidat nashonal komo instituto <strong>pa</strong> hasiinvestigashon sientífiko <strong>pa</strong> formulá maneho tin <strong>di</strong> haber ku enseñansa,deporte i kultura (2;3;4)- Hasi nos universidat mas karibense ku relashon estrecho ku universidatnan <strong>di</strong>region (2;3;4)2 Enseñansa mester ta aksesibel i igual <strong>pa</strong> tur hende sin importá bario i/osituashon soshal-ekonómiko.- Stimulá e pensamentu "bai skol den bo bario, <strong>pa</strong>sobra tur skol ta mesunbon" (1)- Evaluá kriterio ku ta ser usa <strong>pa</strong> bin na remarke <strong>pa</strong> transporte eskolar (1)- Investigá posibilidat <strong>pa</strong> introdusí enseñansa <strong>di</strong> fundeshi i sekundariográtis (1;2)- Investigá posibilidat <strong>pa</strong> eliminashon <strong>di</strong> fiansa <strong>pa</strong> estu<strong>di</strong>o i reintrodukshon<strong>di</strong> beka <strong>di</strong> estu<strong>di</strong>o (1;2)- Mehorá siguridat na tur skol (1;2)- Prevení ‘dropout’ dor <strong>di</strong> guia alumnonan ku ta falta skol na un manerastruktural (1;2;3;4)- Stimulá igualdat entre e <strong>di</strong>ferente skolnan kreando programanan <strong>di</strong>ekselensia i kalidat <strong>pa</strong> tur skol (2;3)3. Kuríkulo den enseñansa profeshonal mester ta sinkronisá optimalmente kunesesidatnan <strong>di</strong> merkado laboral dor <strong>di</strong> koperashon i sintonisashon ku sektorprivá.91


4. Krea i ehekutá un plan <strong>di</strong> akshon riba tèrmino kòrtiku <strong>pa</strong> yena vakaturananeksistente den nos merkado laboral i pre<strong>pa</strong>rá personal profeshonal den e <strong>di</strong>ferentesektor.- Lanta un Taskforce <strong>di</strong> Enseñansa i Merkado Laboral entre 3 ministerionan(OWCS, SOAW i EO) (1)- Optimalisá e sistema <strong>di</strong>gital (CRESBO) na moda ku tin konosementu<strong>di</strong>sponibel tokante estu<strong>di</strong>onan ku gobièrnu a rekonosé (1)- Enseñansa profeshonal sinkronisá ku merkado laboral mester bin komopromé na remarke <strong>pa</strong> supsi<strong>di</strong>o (1)- Analisá e nesesidatnan riba nos merkado laboral (inkluyendo fishi maneraagrikultor, har<strong>di</strong>nero, kosedó, karpinté (fini), mètsla, flèktumentu <strong>di</strong> stul)(1;2)- Instituí un Konseho <strong>di</strong> Enseñansa i Merkado Laboral (ROA) (2)- Stimulá proyekto kaminda ta integrá enseñansa ku merkado laboral (2;3)- Introdusí skolnan <strong>di</strong> praktiká (vakcolleges) (2;3)- Stimulá introdukshon <strong>di</strong> e ruta edukativo ‘Werkend Leren” (2;3;4)5. Invertí den desaroyo <strong>di</strong> nos kapital humano <strong>pa</strong> nos por krea un komunidat <strong>di</strong>konosementu.- Hasi mas uso <strong>di</strong> nos universidat nashonal komo instituto <strong>pa</strong> krea unkomunidat <strong>di</strong> konosementu (1;2;3;4)6. Stimulá espíritu empresarial for <strong>di</strong> enseñansa <strong>di</strong> fundeshi te enseñansasuperior.- Formulá un plan <strong>di</strong> akshon den koperashon ku Ministerio <strong>di</strong> Ekonomia iLabor (1;2)- Ehekutá e plan <strong>di</strong> akshon den koperashon ku merkado laboral i sektorprivá (2;3;4)7 Konsiderando importansha <strong>di</strong> formashon den fase pre-eskolar - tantu skolnansupsi<strong>di</strong>á komo no supsi<strong>di</strong>á - mester ta riba un nivel profeshonal, i aksesibel den turbario <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>.- Mehorá uso <strong>di</strong> "Raamcurriculum" na tur instansha pre-eskolar (1;2;3;4)- Amplia kantidat <strong>di</strong> lugánan supsi<strong>di</strong>á (segun konsepto supsi<strong>di</strong>o <strong>pa</strong> suheto)(1;2;3;4)- Mehorá nivel <strong>di</strong> lider <strong>di</strong> sentronan pre-eskolar(2;3)- Mehorá e kalidat <strong>di</strong> inspektor pre-eskolar (2;3)- Implementá proyekto piloto <strong>pa</strong> eks<strong>pa</strong>ndé kuido pre-eskolar <strong>di</strong> 24/7(flexibele opvang) (2;3)92


8 Krea sufisiente struktura ku ta ofresé sosten multi <strong>di</strong>siplinario na skolnan <strong>pa</strong>atendé ku problemanan <strong>di</strong> hóbennan ku no ta <strong>di</strong>rektamente responsabilidat <strong>di</strong>skolnan i dosentenan.- Ofresé guia <strong>pa</strong> dropout te ora e hóben drenta e proseso <strong>di</strong> trabou (1;2;3;4)- Implementá e programa <strong>pa</strong> hóben: Formashon Sosial Obligatorio (1;2;3;4)- Formulá un plan <strong>di</strong> ehekushon a base <strong>di</strong> e plan <strong>di</strong> maneho “Groeien inzorg” (2;3)- Pa e hóben <strong>di</strong> enseñansa speshal ta bon <strong>pa</strong> e guia despues (nazorg) ta astaun tiki mas largu (2;3)9 Stimulá Papiamentu komo i<strong>di</strong>oma nashonal, banda <strong>di</strong> hulandes, ingles, is<strong>pa</strong>ñó.- Re-introdusí Komishon Standarisashon <strong>pa</strong> krea vokabulario nobo i fihavokabulario ya eksistente na Papiamentu (1;2)- Kuminsá ku e proseso <strong>pa</strong> traha un <strong>di</strong>kshonario splikativo <strong>di</strong> Papiamentu(1;2)- Stimulá uzo <strong>di</strong> Papiamentu komo i<strong>di</strong>oma vehíkulo den enseñansa (1;2;3;4)- Krea posibilidat <strong>pa</strong> eksamen na Papiamentu na fin <strong>di</strong> skol sekundario(2;3;4)- Transformá Fundashon Planifikashon <strong>di</strong> I<strong>di</strong>oma den un Akademia <strong>di</strong>Papiamentu ku tarea <strong>pa</strong> desaroyá Papiamentu komo i<strong>di</strong>oma i material naPapiamentu (2;3)- Pone prioridat riba produkshon <strong>di</strong> material <strong>pa</strong> lesa (na nivel) i material <strong>pa</strong>e <strong>di</strong>ferente áreanan <strong>di</strong> edukashon (2;3;4)10 Introdukshon obligatorio <strong>di</strong> materianan soshal i kreativo/ekspresivo denkuríkulo <strong>di</strong> enseñansa <strong>di</strong> fundeshi te ku enseñansa superior.- Stimulá ekskurshon komo <strong>pa</strong>rti integral <strong>di</strong> kuríkulo <strong>di</strong> skol <strong>di</strong> fundeshi iskol avansá (1;2)- Historia, kultura i arte mester ta <strong>pa</strong>rti obligatorio <strong>di</strong> e kuríkulo <strong>di</strong> skol i natur nivel (1;2)- Reka<strong>pa</strong>sitá maestronan riba e materianan historia, kultura i arte i desaroyámaterial spesífiko <strong>pa</strong> duna e materianan <strong>aki</strong> na skol (2;3;4)11 Supsi<strong>di</strong>onan den enseñansa mester keda responsabilisá anualmente konformeareglo <strong>di</strong> supsi<strong>di</strong>o eksistente.- Sentralisá institutonan <strong>di</strong> sosten manera BPK, SSC, FPI, FMS, SGE i FIDE ideliñá nan área <strong>di</strong> trabou den e kuadro nobo (1;2)- Den e periodo <strong>di</strong> transishon <strong>aki</strong> mester restrukturá FMS (1;2)- Evaluá i aktualisá ‘V&V stelsel’ (1;2)- Evaluá i adaptá areglo <strong>di</strong> <strong>pa</strong>go <strong>di</strong> personal den enseñansa (2;3)93


12 Stimulá stu<strong>di</strong>amentu den region- Eksplorá posibilidatnan <strong>pa</strong> stu<strong>di</strong>a den region (1)- Kanalisá e asuntu <strong>di</strong> scholarship <strong>di</strong> hóbennan ku ta bai Merka (2)- Enseñansa hbo/wo mester tuma lugá mas tantu posibel na <strong>Kòrsou</strong> (2;3;4)13 Stu<strong>di</strong>a e posibilidat <strong>pa</strong> atraé stu<strong>di</strong>antenan for <strong>di</strong> region <strong>pa</strong> bin stu<strong>di</strong>a na<strong>Kòrsou</strong>14 Hasi mas uso <strong>di</strong> nos universidat nashonal komo instituto <strong>pa</strong> hasi investigashonsientífiko <strong>pa</strong> fórmula maneho.Weta bou <strong>di</strong> B. Liña <strong>di</strong> maneho, sektor hbo/woDen e siguiente kapítulo a hasi e prioridatnan visibel segun e añanan <strong>di</strong> gobernashon, segune <strong>di</strong>ferente tareanan <strong>di</strong> Ministerio <strong>di</strong> Edukashon, Kultura, Siensia i Deporte. Den e <strong>di</strong> treskolòm ta in<strong>di</strong>ká e suma presupuestá <strong>pa</strong> ehekutá e maneho <strong>aki</strong>. A agregá e ikono ku ta tipifikáe aktividat <strong>aki</strong> den kuadro <strong>di</strong> e programa <strong>di</strong> gobièrnu den su totalidat den e <strong>di</strong> kuater kolòm.94


4.5.4. Prioridat <strong>pa</strong> Ensenansa i Siensia 2011 – 20141. MANEHO, INVESTIGASHON I RENDIMENTU DI ENSEÑANSANivel <strong>di</strong> bida (NB) Kalidat <strong>di</strong> bida (KB) Koheshon soshal (KS) Bon gobernashon (BG)Aña Prioridat Meta stratégiko2011 Forma un plataforma <strong>pa</strong> enseñansa ku tur <strong>pa</strong>rtner den edukashon BGFirma un protokòl nobo entre ministernan <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rtnernan <strong>di</strong> Reino <strong>pa</strong> interkambio <strong>di</strong> enseñansa i kultura ku taden lus <strong>di</strong> e maneho <strong>di</strong> e gobièrnu aktualKuminsá deliberashon ku Hulanda /CEVO <strong>pa</strong> amplia posibilidat <strong>di</strong> eksamen na PapiamentuInventarisá kantidat <strong>di</strong> maestro i nan kompetensia <strong>pa</strong> traha un maneho <strong>pa</strong> drecha e kalidat <strong>di</strong> dosenteStu<strong>di</strong>a efektonan <strong>di</strong> es<strong>aki</strong> riba plan <strong>di</strong> reka<strong>pa</strong>sitashon <strong>di</strong> maestro; maneho <strong>di</strong> SSC i maneho <strong>di</strong> e fakultatnan nauniversidatLanta un Taskforce <strong>di</strong> Enseñansa i Merkado Laboral entre ministerionan <strong>di</strong> OWCS, SOAW i EOFormulá un plan <strong>di</strong> akshon den koperashon ku Ministerio <strong>di</strong> Ekonomia i Labor ku lo atendé ku e siguientepuntonan:- Analisá e nesesidatnan riba nos merkado laboral (inkluyendo fishi manera agrikultor, har<strong>di</strong>nero,kosedó, karpinté (fini), mètsla, flèktumentu <strong>di</strong> stul)- Stimulá proyekto kaminda ta integrá enseñansa ku merkado laboral- Introdusí skolnan <strong>di</strong> praktiká (vakcolleges)- Ehekutá plan <strong>di</strong> akshon enseñansa, merkado laboral i sektor privá- Stimulá introdukshon <strong>di</strong> e ruta edukativo ‘Werkend Leren'Finalisá e trayekto kanando i aprobá maneho <strong>pa</strong> hbo – woFiha un kuadro <strong>pa</strong> rekonosementu <strong>di</strong> skolnan (privá): skolnan básiko, sekundario i skolnan mé<strong>di</strong>ko; hbo/wo.BGKBKB95


Aña Prioridat Meta stratégikoFiha maneho <strong>di</strong> skolnan <strong>di</strong> enseñansa spesialFormulá un maneho integral <strong>di</strong> siensia2012 Formalisá maneho <strong>di</strong> i<strong>di</strong>oma <strong>pa</strong> tur sektor <strong>di</strong> komunidat, ku énfasis riba enseñansaFinalisá e trayekto kanando i aprobá maneho <strong>pa</strong> hbo – wo e.o. <strong>pa</strong> loke ta e siguiente puntonan:- Atraé <strong>pa</strong> nos estu<strong>di</strong>onan avansá i sientífiko dosente, akadémiko, sientífiko i spesialistanan <strong>di</strong> region <strong>di</strong>Karibe i <strong>di</strong> otro kontinente, banda <strong>di</strong> e fluho hulandes- Establesé nesesidat <strong>di</strong> maestro <strong>di</strong> i<strong>di</strong>oma den kuadro <strong>di</strong> un maneho hbo-wo- Establesé prioridat <strong>pa</strong> formashon i reka<strong>pa</strong>sitashon <strong>di</strong> maestro <strong>pa</strong> loke ta toka aspektonan lokal (e.o.téknika, geografia, historia, i<strong>di</strong>omanan <strong>pa</strong>piamentu, hulandes, ingles i s<strong>pa</strong>ñó) i lokalisá nan nauniversidat- Fiha profil <strong>di</strong> dosente riba tur nivel <strong>pa</strong> loke ta konosementu <strong>di</strong> i<strong>di</strong>oma i nivel <strong>di</strong> kompetensia- Hasi mas uso <strong>di</strong> nos universidat nashonal komo instituto <strong>pa</strong> hasi investigashon sientífiko <strong>pa</strong> formulámaneho tin <strong>di</strong> haber ku enseñansa, deporte i kultura (2;3;4)- Enseñansa hbo -wo mester tuma lugá mas tantu posibel na <strong>Kòrsou</strong>- Kanalisá e asuntu <strong>di</strong> scholarship <strong>di</strong> hóbennan ku ta bai Merka- Hasi mas uso <strong>di</strong> nos universidat nashonal komo instituto <strong>pa</strong> krea un komunidat <strong>di</strong> konosementuDesaroyá un sistema <strong>di</strong> kolekshon <strong>di</strong> dato relevante <strong>pa</strong> desaroyonan den enseñansaBGBin ku programa <strong>pa</strong> krea maestro kompetente riba tur terenoStu<strong>di</strong>a e kantidat <strong>di</strong> alumno <strong>pa</strong> añanan benidero i e kantidat <strong>di</strong> skol ku es<strong>aki</strong> ta eksihí i amplia e kantidat <strong>di</strong>skol <strong>di</strong> havo/vwo ora es<strong>aki</strong> resultá nesesario den kuadro <strong>di</strong> investigashon i den kuadro <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong> hisakantidat <strong>di</strong> alumno ku ta bai havo/vwoDe<strong>di</strong>ká atenshon spesial na alumnonan ku mester <strong>di</strong> mas yudansa <strong>pa</strong> kaba nan estu<strong>di</strong>o via <strong>di</strong> programa <strong>di</strong>estímulo <strong>pa</strong> skolnan2013 Reka<strong>pa</strong>sitá maestronan riba e materianan historia, kultura i arte i desaroyá material spesífiko <strong>pa</strong> duna ematerianan <strong>aki</strong> na skol201496


2. LEGALISASHON I MANTENSHON DI LEINAN DEN ENSEÑANSAAña Prioridat Meta stratégiko2011 Evaluá i adaptá e metanan <strong>di</strong> FOStipulá metanan <strong>di</strong> edukashon (eindtermen) tantu <strong>pa</strong> formashon básiko komo <strong>pa</strong> vsbo i sbo, kuminsando kusektor <strong>di</strong> téknikaOptimalisá e sistema <strong>di</strong>gital (CRESBO) na moda ku tin konosementu <strong>di</strong>sponibel tokante estu<strong>di</strong>onan kugobièrnu a rekonoséStipulá metanan <strong>di</strong> edukashon (eindtermen) tantu <strong>pa</strong> formashon básiko komo <strong>pa</strong> vsbo i sbo, kuminsando kusektor <strong>di</strong> téknikaIntrodusí un zak/slaagregeling den lei <strong>pa</strong> eliminá e problema <strong>di</strong> <strong>di</strong>skre<strong>pa</strong>nsia2012 Instituí un Konseho <strong>di</strong> Enseñansa i Merkado Laboral (ROA)Yena e 'kaderwet" <strong>di</strong> vsbo i sbo mas tantu posibel <strong>pa</strong> loke ta konekshon <strong>di</strong> fo - vsbo; konekshon vsbo - havo;konekshon vsbo - sbo i Inkluí regulashon <strong>pa</strong> asuntunan <strong>di</strong> kontenido manera stazje, registrashon,rekonosimentu i funshon <strong>di</strong> ROA i e relashon werken leren i lerend werken. Inkluí regulashon <strong>pa</strong> asuntunan<strong>di</strong> kontenido manera stazje, registrashon, rekonosimentu i funshon <strong>di</strong> ROA i e relashon werken leren i lerendwerken20133. KALIDAT I INSPEKSHON DI ENSEÑANSAAña Prioridat Meta stratégiko2011 Krea kon<strong>di</strong>shon <strong>pa</strong> un ehekushon <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> enseñansa integral i <strong>di</strong> kalidat haltuMehorá uso <strong>di</strong> "Raamcurriculum" na tur instansha pre-eskolar2012 Determiná kalidat <strong>di</strong> enseñansa mas tantu posibel ku stablesementu <strong>di</strong> normanan ku maneho i fihando nanmas tantu posibel den leiMehorá e kalidat <strong>di</strong> inspektor pre-eskolar2013 Stimulá e pensamentu "bai skol den bo bario, <strong>pa</strong>sobra tur skol ta mesun bon201497


4. PRUEBA I EKSAMENAña Prioridat Meta stratégiko2011 Amplia kalidat <strong>di</strong> EFO (eindtoets funderend onderwijs) komo manera ophetivo <strong>pa</strong> determiná mucha su futurokareraKuminsá ku un investigashon longitu<strong>di</strong>nal <strong>di</strong> e tras<strong>pa</strong>so <strong>di</strong> alumno <strong>di</strong> fo <strong>pa</strong> vo: entre otro e motibu ku ekantidat <strong>di</strong> mucha <strong>di</strong> AGO (arbeidsgericht onderwijs) ta subiendoKrea posibilidat <strong>pa</strong> eksamen na Papiamentu na fin <strong>di</strong> skol sekundario2012 Planifiká e proseso <strong>pa</strong> traha eksamen segun e programanan <strong>di</strong> eksamen nobo <strong>di</strong> vsboFiha un format <strong>pa</strong> e 'onderwijskun<strong>di</strong>g c.q. schoolrapport' (huntu ku <strong>di</strong>rektiva <strong>di</strong> skol) <strong>pa</strong> amplia kalidat <strong>di</strong>konseho ku skol ta duna komo determinashon <strong>di</strong> mucha su futuro skol sekundarioAmplia posibilidat <strong>di</strong> eksamen sentral (nan final <strong>di</strong> siklo 1, na final <strong>di</strong> siklo 2 i na final <strong>di</strong> Formashon Básiko)2013 De<strong>di</strong>ká atenshon den e prueba final na mas área <strong>di</strong> edukashon p.e. na abilidatnan <strong>di</strong> siña i hende den tur suaspektonan (emoshonal, sosial, naturalesa, kreatividat)20145. FASILITÁ I SUPSIDIÁ ENSEÑANSA I SIENSIAAña Prioridat Meta stratégiko2011 Investigá posibilidat <strong>pa</strong> introdusí enseñansa <strong>di</strong> fundeshi i sekundario grátisAtendé problema finansiero <strong>di</strong> universidat na un manera strukturalInvestigá posibilidat <strong>pa</strong> eliminashon <strong>di</strong> fiansa <strong>pa</strong> estu<strong>di</strong>o i re- introdukshon <strong>di</strong> beka <strong>di</strong> estu<strong>di</strong>oSentralisá institutonan <strong>di</strong> sosten manera BPK, SSC, FPI, FMS, SGE i FIDE i deliñá nan área <strong>di</strong> trabou den ekuadro nobo. Den e periodo <strong>di</strong> transishon <strong>aki</strong> mester restrukturá FMSEvaluá i aktualisá ‘V&V stelsel’Enseñansa profeshonal sinkronisá ku merkado laboral mester bin komo promé na remarke <strong>pa</strong> supsi<strong>di</strong>o98


Aña Prioridat Meta stratégikoEvaluá kriterio ku ta ser usa <strong>pa</strong> bin na remarke <strong>pa</strong> transporte eskolarInvestigá posibilidat <strong>pa</strong> introdusí enseñansa <strong>di</strong> fundeshi i sekundario grátisAmplia kantidat <strong>di</strong> lugánan supsi<strong>di</strong>á (segun konsepto supsi<strong>di</strong>o <strong>pa</strong> suheto)2012 Evaluá i adaptá areglo <strong>di</strong> <strong>pa</strong>go <strong>di</strong> personal den enseñansaFasilitá introdukshon <strong>di</strong> Papiamentu na skol:- Re-introdusí Komishon Standarisashon <strong>pa</strong> krea vokabulario nobo i fiha vokabulario ya eksistente naPapiamentu- Kuminsá ku e proseso <strong>pa</strong> traha un <strong>di</strong>kshonario splikativo <strong>di</strong> Papiamentu- Krea posibilidat <strong>pa</strong> eksamen na Papiamentu na fin <strong>di</strong> skol sekundario- Transformá Fundashon Planifikashon <strong>di</strong> I<strong>di</strong>oma den un Akademia <strong>di</strong> Papiamentu ku tarea <strong>pa</strong>desaroyá Papiamentu komo i<strong>di</strong>oma i material na Papiamentu- Pone prioridat riba produkshon <strong>di</strong> material <strong>pa</strong> lesa (na nivel) i material <strong>pa</strong> e <strong>di</strong>ferente áreanan <strong>di</strong>edukashonKrea un fondo <strong>pa</strong> remplasá fondonan <strong>di</strong> e programa hulandes <strong>pa</strong> Enseñansa i Hóben ku ta kaba na fin <strong>di</strong> 2012Investigá posibilidat <strong>pa</strong> eliminashon <strong>di</strong> fiansa <strong>pa</strong> estu<strong>di</strong>o i re- introdukshon <strong>di</strong> beka <strong>di</strong> estu<strong>di</strong>oMehorá siguridat na tur skolBasá riba e ''risico analyse" <strong>di</strong> cft, krea un fondo <strong>pa</strong> remplasá fondonan <strong>di</strong> e programa hulandes <strong>pa</strong> Enseñansa iHóbenImplementá proyekto piloto <strong>pa</strong> eks<strong>pa</strong>ndé kuido pre-eskolar <strong>di</strong> 24/7 (flexibele opvang)Implementashon <strong>di</strong> e programa <strong>pa</strong> hóben Formashon sosial obligatorio2013 Stimulá igualdat entre e <strong>di</strong>ferente skolnan kreando programanan <strong>di</strong> ekselensia i kalidat <strong>pa</strong> tur skol201499


6. ENSEÑANSA PÚBLIKOAña Prioridat Meta stratégiko2011 Mantené un edukashon públiko i supsi<strong>di</strong>á <strong>di</strong> kalidat haltu na moda ku skolnan priva no ta haña chèns <strong>pa</strong>kreseStimulá igualdat entre e <strong>di</strong>ferente skolnan kreando programanan <strong>di</strong> ekselensia i kalidat <strong>pa</strong> tur skolIntrodukshon <strong>di</strong> nòmbernan <strong>di</strong> skol nobo dunando homenahe na hendenan lokal ku ta meresé.Stimulá uzo <strong>di</strong> Papiamentu komo i<strong>di</strong>oma vehíkulo den enseñansaPone prioridat riba produkshon <strong>di</strong> material <strong>pa</strong> lesa (na nivel) i material <strong>pa</strong> e <strong>di</strong>ferente áreanan <strong>di</strong> edukashonStimulá ekskurshon komo <strong>pa</strong>rti integral <strong>di</strong> kuríkulo <strong>di</strong> skol <strong>di</strong> fundeshi i skol avansá2012 Historia, kultura i arte mester ta <strong>pa</strong>rti obligatorio <strong>di</strong> e kuríkulo <strong>di</strong> skol i na tur nivel201320147. SOSTEN DI KUIDO (PRINSIPALMENTE PA ENSEÑANSA SPESIAL)Aña Prioridat Meta stratégiko2011 Prevení ‘dropout’ dor <strong>di</strong> guia alumnonan ku ta falta skol na un manera strukturalAtendé ku e konekshon entre fo i enseñansa spesial2012 Traha na un kuerpo multi-<strong>di</strong>siplinario ekipá <strong>pa</strong> traha <strong>pa</strong> tur skolnan <strong>di</strong> enseñansa spesialTraha un provishon <strong>pa</strong> evitá ku demasiado mucha ta bai AGOBini ku un plan <strong>di</strong> ehekushon a base <strong>di</strong> e plan <strong>di</strong> maneho “Groeien in zorg”.Pa e hóben <strong>di</strong> enseñansa speshal ta bon <strong>pa</strong> e guia despues (nazorg) ta asta un tiki mas largu20132014100


8. SOSTEN GENERAL: SEGURIDAT NA SKOL, LECHI, TRANSPORTE, BIBLIOTEKA PÚBLIKOAña Prioridat Meta stratégiko2011 Traha riba un revista ministerial ku informashon tokante edukashon , siensia, deportivo i kulturalMehorá siguridat na tur skolEvaluá kriterio ku ta ser usa <strong>pa</strong> bin na remarke <strong>pa</strong> transporte eskolar2012201320149. KONDISHON DI TRABOU PA TRAHADÓNAN DEN ENSEÑANSAAña Prioridat Meta stratégiko2011 Evaluá i adaptá areglo <strong>di</strong> <strong>pa</strong>go <strong>di</strong> personal den enseñansa20122013201410. KOPERASHON REGIONAL I INTERNASHONAL RIBA TERENO DI SIENSIA I EDUKASHONAña Prioridat Meta stratégiko2011 Eksplorá posibilidatnan <strong>pa</strong> stu<strong>di</strong>a den regionHasi nos universidat mas karibense ku relashon estrecho ku universidatnan <strong>di</strong> region201220132014101


Konsekuenshanan finansiero <strong>pa</strong> Ensenesa i SIensia 2011 – 2014Aña2011 E konsekuensha finansiero <strong>pa</strong> anja 2011 ta forma un total <strong>di</strong> 7.8 miljon <strong>pa</strong> e sektor <strong>di</strong> Enseñansa i Siensiaku mester bini riba e presupuesto aktual. Mirando ku supletoir ta “budgetneutraal” a logra identifiká untotal 1.3 miljon for <strong>di</strong> presupuesto aktual dor <strong>di</strong> skùif den e pòstnan. Es<strong>aki</strong> ta laga ainda un défisit <strong>di</strong> 6.5miljon. Es<strong>aki</strong> lo por wòrdu kompensá fo’i me<strong>di</strong>onan finansiero <strong>di</strong> BRK sino mester tras<strong>pa</strong>sá e défisit <strong>aki</strong><strong>pa</strong> 2012.2012 E konsekuenshanan finansiero <strong>pa</strong> anja 2012 ta forma un total <strong>di</strong> 9.7 mjln. Si a kaso tras<strong>pa</strong>sá e défisit <strong>di</strong>2011 ku ta 6.5 mion e konsekuensha finansiero total <strong>pa</strong> 2012 ta bira 16.2 mion.2013 E konsekuenshanan finansiero <strong>pa</strong> anja 2013 ta forma un total <strong>di</strong> 10.2 mjln <strong>pa</strong> kontinuashon duradero <strong>di</strong>aktividatnan ku a inisiá den 2011 ku 2012.2014 E konsekuenshanan finansiero <strong>pa</strong> anja 2014 ta forma un total <strong>di</strong> 11.2 mjln <strong>pa</strong> kontinuashon duradero <strong>di</strong>aktividatnan ku a inisiá den 2011 ku 2012.ANG7.8 Mion16.2 Mion10.2 Mion11.2 Mion102


4.5.5. <strong>Programa</strong> <strong>di</strong> Kultura i DeporteDesaroyá maneho <strong>pa</strong> edukashon <strong>di</strong> adulto i <strong>di</strong> sosten <strong>pa</strong> mayornan- Desaroyá maneho <strong>pa</strong> edukashon <strong>di</strong> adulto i sosten <strong>pa</strong> mayornan den nantarea <strong>di</strong> edukashon mara na un plan <strong>di</strong> implementashon (1;2)- Desaroyá maneho <strong>pa</strong> mas <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon <strong>di</strong> mayor den enseñansa- Implementashon <strong>di</strong> proyekto <strong>pa</strong> duna sosten na adulto riba tereno <strong>di</strong> “ lifeskills”, edukashon i abilidatnan sosial (1;2)- Implementashon <strong>di</strong> proyekto <strong>pa</strong> duna sosten na adulto riba tereno <strong>di</strong> “ lifeskills”, edukashon i abilidatnan sosial (1;2)1. Fasilidat-, instituto- i insentivonan <strong>pa</strong> hasi deporte aksesibel <strong>pa</strong> un i tur,indepen<strong>di</strong>ente <strong>di</strong> edat i estado físiko- Fiha i aprobá un plan <strong>pa</strong> strukturá uso <strong>di</strong> fasilidatnan deportivo nobo (1)- Aprobá un plan <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong> deporte (1)- Implementá un struktura nashonal a <strong>di</strong>rigí, planifiká, kor<strong>di</strong>ná, protehá, evaluái monitor aktividatnan deportivo i rekreativo (1;2;3;4)- Stimulá uso mas optimal <strong>di</strong> fasilidatnan deportivo <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> relashon <strong>di</strong>supsi<strong>di</strong>o ku organisashonnan segun un struktura nobo (2;3;4)- A base <strong>di</strong> plan <strong>di</strong> investigashon traha riba un plan <strong>pa</strong> mantenshon <strong>di</strong>fasilidatnan i mehorashon <strong>di</strong> uso <strong>di</strong> fasilidatnan <strong>di</strong> deporte na skol i den bario(2)- Eksplorá formanan <strong>pa</strong> optené fondonan <strong>pa</strong> un maneho mas struktural <strong>di</strong>deporte (2;3;4)2. Atenshon speshal <strong>pa</strong> formashon deportivo i kultural <strong>di</strong> hóben entre 4-18 añatantu den skol komo den bario- Desaroyá un plan <strong>pa</strong> stimulá formashon <strong>di</strong> ekspreshon kreativo den tur barioi skol i sòru <strong>pa</strong> implementashon <strong>di</strong> proyekto mara na e plan (2;3;4)- Fortifiká e formashon físiko i deporte komo <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> kuríkulo <strong>di</strong> skol (<strong>pa</strong>me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> desishon <strong>pa</strong> ku ehekushon <strong>di</strong> gobièrnu) (1)- Hasi kompetensia <strong>di</strong> deporte eskolar <strong>pa</strong>rti struktural <strong>di</strong> programa anual <strong>di</strong>skol (2;3;4)- Stimulá interkambio deportivo na nivel <strong>di</strong> bario i region ku meta sosialedukativo i kompetitivo (2;3;4)- Traha riba un plan <strong>di</strong> maneho struktural <strong>pa</strong> formashon deportivo despues <strong>di</strong>skol na tur skol básiko (1)- Implementá e plan <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> formashon despues <strong>di</strong> skol (2;3)- Reka<strong>pa</strong>sitá lider- i mèntòr <strong>di</strong> formashon despues <strong>di</strong> skol (2;3)- Stimulá desaroyo <strong>di</strong> aktividatnan rekreativo, <strong>di</strong> formashon kultural ideportivo <strong>pa</strong> hóbennan den bario (2;3;4)103


3. Stimulashon <strong>di</strong> fasilidatnan i insentivonan <strong>pa</strong> muchanan por yega nivel <strong>di</strong>“topsport”- Traha un plan <strong>di</strong> maneho i plan <strong>di</strong> implementashon <strong>pa</strong> “ topsport” (1)- Instituí un “ Hall of Fame” <strong>pa</strong> deporte na <strong>Kòrsou</strong> (2)- Traha riba reka<strong>pa</strong>sitashon <strong>di</strong> lidernan den deporte na nivel me<strong>di</strong>o i nivelsuperior <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> un skol <strong>di</strong> deporte (2;3;4)- Trese profeshonalnan internashonal <strong>pa</strong> duna ka<strong>pa</strong>sitashon na profeshonalnanlokal den deporte i asina subi nivel <strong>di</strong> deporte na <strong>Kòrsou</strong> (2;3)- Traha riba maneho <strong>di</strong> “doping” i na kompromisonan internashonal riba es<strong>aki</strong>(2)4. Krea insentivonan i stimulá aktivamente <strong>pa</strong> voluntarionan yuda denaktividatnan deportivo i kultural- Traha riba un maneho struktural <strong>pa</strong> formashon <strong>di</strong> pueblo <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> “Nationbuil<strong>di</strong>ng” (1)- Krea un sistema struktural <strong>pa</strong> eduká komunidat (1;2;3;4)- Desaroyá un maneho <strong>di</strong> insentivo <strong>pa</strong> boluntario mará na un plan <strong>di</strong>implementashon (2;3)- Introdusí un siman <strong>di</strong> karidat i kreatividat <strong>pa</strong> hóben na skol (2)5. Stimulá tur suidadano <strong>pa</strong> práktika deporte komo un instrumento importante <strong>pa</strong> bibaun bida salu- Hiba un kam<strong>pa</strong>ña nashonal <strong>di</strong> konsientisashon <strong>pa</strong> kome salu i stimulámovementu komo <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> un estilo <strong>di</strong> bida nobo (1;2)- Krea tres kanadó/ koredó grátis (banda abou, meimei, banda riba) kamindasuidadanonan por move <strong>di</strong>ariamente den un ambiente seif (2;3)- Organisá i stimulá aktividat deportivo i aktividat <strong>di</strong> moveshon <strong>pa</strong> bario òfkomunidat <strong>pa</strong> asina krea sentido <strong>di</strong> union den pueblo (2;3;4)6. Investigashon sientífiko i konservashon <strong>di</strong> nos herensianan kultural na unmanera balansá ku desaroyo <strong>di</strong> e komunidat.- Desaroyá un plan <strong>di</strong> maneho kultural mara na un plan <strong>di</strong> implementashon <strong>pa</strong>engrandesé konsenshi kultural den komunidat (1)- Eliminá impuesto riba artíkulonan kultural artístiko i kultural edukativo (2)- Introdusí legislashon <strong>pa</strong> promové <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon aktivo <strong>di</strong> pueblo naekspreshonnan kultural <strong>di</strong> pueblo (2;3)- Desaroyá maneho <strong>pa</strong> Public Private Partnership (PPP) den área <strong>di</strong> kultura(2;3;4)- Intensivá interkambio kultural riba nivel nashonal i internashonal (2;3)- Desaroyá un plan <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>a mara na un plan <strong>di</strong> implementashon(2;3)- Lanta un ra<strong>di</strong>o i televishon <strong>di</strong> gobièrnu <strong>pa</strong> promové kultura (1;2)- Introdusí kó<strong>di</strong>go <strong>di</strong> kondukta <strong>pa</strong> perio<strong>di</strong>sta (2)104


- Introdusí kó<strong>di</strong>go <strong>di</strong> pro<strong>pa</strong>ganda na ra<strong>di</strong>o, televishon, prensa i tur otro forma<strong>di</strong> komunikashon masal (2)- Desaroyá lei <strong>pa</strong> regulá me<strong>di</strong>onan <strong>di</strong> komunikashon (2;3)- Revisá i fiha plan <strong>di</strong> maneho arkeológiko i antropológiko (1)- Traha legislashon <strong>pa</strong> promové i protehá <strong>pa</strong>trimonio kultural (2)- Aprobá plan <strong>di</strong> maneho i plan <strong>di</strong> implementashon <strong>pa</strong> teatro i baile (1)- Desaroyá plan <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong> arte i artesania (2;3)- Eksplorá posibilidat <strong>pa</strong> bini ku un Akademia <strong>di</strong> Arte (1)- Desaroyá plan <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> museo (2;3)- Desaroyá un plan <strong>pa</strong> stimulá i promové identifikashon, protekshon,konservashon i rehabilitashon <strong>di</strong> herensia kultural i natural (2)- Desaroyá un plan <strong>pa</strong> e<strong>di</strong>fiká nos nashon esta “Nation Buil<strong>di</strong>ng” (1)E prioridatnan <strong>pa</strong> ku kada aktividat ta in<strong>di</strong>ká segun number 1 te ku 4 ku ta simbolisá eperiodo 2011 te ku 2014.105


4.5.6. Prioridat <strong>di</strong> kultura i deporte1. Desaroyo <strong>di</strong> kulturaAña Prioridat Meta stratégiko2011 Desaroyá un plan <strong>di</strong> maneho kultural mara na un plan <strong>di</strong> implementashon <strong>pa</strong> engrandese konsenshi kulturalden komunidatImplementashon <strong>di</strong> e programa <strong>pa</strong> hóben Formashon Sosial ObligatorioTraha riba un maneho struktural <strong>pa</strong> ku formashon nashonal <strong>di</strong> pueblo <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> “ Nation Buil<strong>di</strong>ng”Krea un sistema struktural <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> kua ta eduká e komunidatLanta un ra<strong>di</strong>o i televishon <strong>di</strong> gobièrnu <strong>pa</strong> promové kultura mayoritario na <strong>Kòrsou</strong>Revisá plan <strong>di</strong> maneho arkeológiko i antropológiko i entrega es<strong>aki</strong> <strong>pa</strong> aprobashon <strong>di</strong> gobièrnuAprobá plan <strong>di</strong> maneho i plan <strong>di</strong> implementashon <strong>pa</strong> teatro i baileEksplorá posibilidat <strong>pa</strong> bini ku un Akademia <strong>di</strong> Arte2012 Eliminá impuesto riba artíkulonan kultural artístiko kultural edukativoIntrodusí legislashon <strong>pa</strong> promové <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon aktivo <strong>di</strong> pueblo na ekspreshonnan kultural <strong>di</strong> puebloDesaroyá maneho <strong>pa</strong> Public Private Partnership (PPP) den área <strong>di</strong> kulturaIntensivá interkambio kultural riba nivel nashonal i internashonalDesaroyá un plan <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>a mara na un plan <strong>di</strong> implementashonIntrodusí kó<strong>di</strong>go <strong>di</strong> kondukta <strong>pa</strong> perio<strong>di</strong>staIntrodusí kó<strong>di</strong>go <strong>di</strong> pro<strong>pa</strong>ganda na ra<strong>di</strong>o, televishon, prensa i tur otro forma <strong>di</strong> komunikashon masalDesaroyá lei <strong>pa</strong> regulá me<strong>di</strong>onan <strong>di</strong> komunikashonDesaroyá un maneho <strong>di</strong> insentivonan mara na un plan <strong>di</strong> implementashonIntrodusí un siman <strong>di</strong> karidat i kreatividat bou <strong>di</strong> hóbennan <strong>di</strong> skolTraha legislashon <strong>pa</strong> promové i protehá <strong>pa</strong>trimonio kultural2012 Desaroyá plan <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong> arte i artesaniaDesaroyá plan <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong> museoDesaroyá un plan <strong>pa</strong> stimulá i promové identifikashon, protekshon,106


Aña Prioridat Meta stratégikokonservashon i rehabilitashon <strong>di</strong> herensia kultural i natural <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>201320142. Edukashon pre-eskolar i formashon despues <strong>di</strong> skolAña Prioridat Meta stratégiko2011 Mehorá uso <strong>di</strong> e ’Raamcurriculum’ na tur instanshanan pre-eskolarAmplia e kantidat <strong>di</strong> lugánan supsi<strong>di</strong>á (segun konsepto supsi<strong>di</strong>o <strong>pa</strong> suheto)Implementashon <strong>di</strong> proyekto piloto <strong>pa</strong> eks<strong>pa</strong>ndé opvang <strong>pa</strong> 24/7 (flexibel opvang)Fòrmika e formashon físiko i deporte komo <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> kuríkulo <strong>di</strong> skol <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> desishon <strong>pa</strong> ku ehekushon <strong>di</strong>gobièrnuTraha riba un plan <strong>di</strong> maneho struktural <strong>pa</strong> ku formashon despues <strong>di</strong> skol na tur skol básikoDesaroyá maneho <strong>pa</strong> mas <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon <strong>di</strong> mayor den enseñansaDesaroyá maneho <strong>pa</strong> edukashon <strong>di</strong> adulto i sosten <strong>pa</strong> mayornanImplementashon <strong>di</strong> proyekto <strong>pa</strong> duna sosten na adulto riba tereno <strong>di</strong> “ life skills”, edukashon i abilidatnansosial2012 Mehorá e nivel <strong>di</strong> lidernan den sentronan pre-eskolarMehorá e kalidat <strong>di</strong> inspektor pre-eskolarImplementashon <strong>di</strong> e plan <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong> ku formashon despues <strong>di</strong> skolReka<strong>pa</strong>sitashon <strong>di</strong> lidernan i mentornan den formashon despues <strong>di</strong> skolDesaroyá un plan <strong>pa</strong> stimulá formashon <strong>di</strong> ekspreshon kreativo den tur bario i skol i sòru <strong>pa</strong> implementashon<strong>di</strong> proyektonan mara na e planStimulá desaroyo <strong>di</strong> aktividatnan rekreativo, <strong>di</strong> formashon kultural i deportivo <strong>pa</strong> hóbennan den bario20132014107


3. Desaroyo <strong>di</strong> deporteAña Prioridat Meta stratégiko2011 Hiba un kam<strong>pa</strong>ña nashonal <strong>di</strong> konsientisashon <strong>pa</strong> kome salu i stimulá movementu komo <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> estilo <strong>di</strong>bida noboHasi kompetensia <strong>di</strong> deporte eskolar komo <strong>pa</strong>rti struktural <strong>di</strong> programa anual <strong>di</strong> skolStimulashon <strong>di</strong> interkambio deportivo riba nivel <strong>di</strong> bario i region ku meta sosial edukativo i kompetitivoAprobá plan <strong>di</strong> maneho nashonal <strong>pa</strong> ku deporteTrese un struktura nashonal kla i práktiko fo’i kua ta duna <strong>di</strong>rekshon, planifiká, kor<strong>di</strong>ná, protehá, evaluá imonitor aktividatnan deportivo i rekreativo2012 Krea tres kanadó/ koredó grátis (banda abou, mei mei, banda riba) kaminda suidadonan por hasi moveshon<strong>di</strong>ariamente den un ambiente safeOrganisá i stimulá aktividatnan deportivo i aktividatnan <strong>di</strong> moveshon <strong>pa</strong> bario of henter komunidat <strong>pa</strong> kreasentido <strong>di</strong> union den puebloEksplorá formanan <strong>pa</strong> rekerí fondo <strong>pa</strong> maneho mas struktural <strong>di</strong> deporte201320144. Fasilidatnan deportivoAña Prioridat Meta stratégiko2011 Aprobá plan <strong>pa</strong> un struktura i uso <strong>di</strong> fasilidatnan deportivo nobo2012 Stimulá uso mas optimal <strong>di</strong> fasilidatnan <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> relashon <strong>di</strong> supsi<strong>di</strong>o ku organisashonnan segun unstruktura nobo20132014A base <strong>di</strong> plan <strong>di</strong> investigashon traha riba un plan <strong>pa</strong> mantenshon <strong>di</strong> fasilidatnan i mehorashon <strong>di</strong> uso <strong>di</strong>fasilidatnan <strong>di</strong> deporte na skol i den bario108


Konsekuensianan finansiero <strong>pa</strong> kultura i deporteAña2011 E konsekuensha finansiero <strong>pa</strong> anja 2011 ta forma un total <strong>di</strong> 3.5 miljon <strong>pa</strong> e sektor <strong>di</strong> Kultura i Deporte kumester bini riba e presupuesto aktual. Mirando ku supletoir ta “budgetneutraal” a logra identifiká un total805.000 for <strong>di</strong> presupuesto aktual dor <strong>di</strong> skùif den e pòstnan. Es<strong>aki</strong> ta laga ainda un défisit <strong>di</strong> 2.7 miljon. Es<strong>aki</strong>lo por wòrdu kompensá fo’i me<strong>di</strong>onan finansiero <strong>di</strong> BRK sino mester tras<strong>pa</strong>sá e defisit <strong>aki</strong> <strong>pa</strong> 2012.2012 E konsekuenshanan finansiero <strong>pa</strong> anja 2012 ta forma un total <strong>di</strong> 6.6 mjln. Si a kaso tras<strong>pa</strong>sá e defisit <strong>di</strong> 2011 kuta 2.7 mion e konsekuensha finansiero total <strong>pa</strong> 2012 ta bira 9.3 mion.2013 E konsekuenshanan finansiero <strong>pa</strong> anja 2013 ta forma un total <strong>di</strong> 5.1 mjln <strong>pa</strong> kontinuashon duradero <strong>di</strong>aktividatnan i fasilidatnan ku a inisiá den 2011 ku 2012.2014 E konsekuenshanan finansiero <strong>pa</strong> anja 2014 ta forma un total <strong>di</strong> 4.9 mjln <strong>pa</strong> kontinuashon duradero <strong>di</strong>aktividatnan ku a inisiá den 2011 ku 2012.ANG3.5 Mion9.3 Mion5.1 Mion4.9 Mion109


Konklushon finansiero: 2011 - 2014Mirando ku Enseñansa, Siensia Kultura i Deporte ta forma <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> un dje prioridatnan mashaltu den e programa <strong>di</strong> gobernashon, ta importante <strong>pa</strong> realisá e aktividatnan menshoná dentèrmino korto <strong>pa</strong> por garantisá e meta ku e Ministerio <strong>aki</strong> tin <strong>pa</strong> e periodo <strong>di</strong> 2011-2014. Ereto ku e Ministerio ta kontra su <strong>di</strong>lanti ta <strong>pa</strong> yega na e fondonan nesesario dor <strong>di</strong> buskatambe alternativanan finansiero <strong>pa</strong>fó <strong>di</strong> su presupuesto. Na momentu ku <strong>Gobièrnu</strong> mesterduna prioridat den su maneho finansiero, ta importante <strong>pa</strong> su eskoho reflehá e mesunprioridat ku tin fiha den su programa <strong>di</strong> gobernashon <strong>pa</strong> periodo 2011 – 2014.110


4.6. MINISTERIO DI SALUBRIDAT, NATURALESA I MEDIO AMBIENTE4.6.1. Sektor <strong>di</strong> SalúGeneralSalú ta un kon<strong>di</strong>shon <strong>di</strong> bienestar fisiko, mental, emoshonal, social i spiritual optimal I nosolamente e absensia <strong>di</strong> malesa o desabilidat. Salú ta importante <strong>pa</strong> e hende por biba i portraha. E ta un kon<strong>di</strong>shon basiko <strong>pa</strong> e funkshonamentu <strong>di</strong> nos sosiedat I e mantenshon Idesaroyo I progreso <strong>di</strong> nos komunidat. Ta i keda salú no ta sosode <strong>di</strong> mes I ta rekeriatenshon kontinuo i akshon permanente. Den kaso ku puntra un persona kiko tin mas balorden su bida mayoria persona ta in<strong>di</strong>ka ku nan salú. Sinenbargo den praktika hende den hopikaso ta skohe – konsientemente o inkonsiente – <strong>pa</strong> un komportashon no salú. E resultadomayoria biaha ta ku e persona ta hanje konfronta ku malesanan evitable, <strong>di</strong> kual un gran<strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> inoole kroniko. Es<strong>aki</strong> ta un peso <strong>pa</strong> e persona konserni, pero tambe <strong>pa</strong> su ambiente<strong>di</strong>rekto sea famia o den seno <strong>di</strong> trabou. Tambe e ta nifika un peso <strong>pa</strong> sector <strong>di</strong> salú.Rekursonan <strong>pa</strong> den sector <strong>di</strong> salú ta limita. Tambe komunidat ta keda konfronta ku skasedat<strong>di</strong> persona riba merkado laboral. Akinan tambe tin un motibu <strong>pa</strong> kombati I preveni daño nasalú ku ta evitabel.E maneho <strong>di</strong> Gobierno <strong>di</strong> Pais Korsou pesei lo ta <strong>di</strong>rigi riba un shift <strong>di</strong> pone aksento ribakuido kurativo <strong>pa</strong> mas bien un kuido ku berdaderamente ta preventive Ii ku ta promovesalú. Mas i mast ta keda rekoose ku salú i e sector <strong>di</strong> salú tin un aporte importante nadesaroyo <strong>di</strong> e komunidat. Un poblashon salú ta aporta na vitalidat i produktividat <strong>di</strong>komunidat. Sektor <strong>di</strong> salu den sentidp amplio <strong>di</strong> e <strong>pa</strong>labra ta mantene i produsi, meskos ku esektor <strong>di</strong> enseñansa, talento humano. Sektor <strong>di</strong> salú no solamente ta rekeri invershon, perotin hopi <strong>di</strong> ofrese e komunidat 2 . Den e proksimo añanan lo traha intensive, den koperashonestrecho ku otro sektornan, <strong>pa</strong> pone mas atenshon riba promoshon <strong>di</strong> salú ku e meta unmehorashon <strong>di</strong> estado <strong>di</strong> salú <strong>di</strong> hende, mata i animal. E kontinuidat i kalidat <strong>di</strong>instanshanan ku tareanan <strong>di</strong> ehekushon <strong>di</strong> kuido <strong>di</strong> Ministerio <strong>di</strong> Salú, Me<strong>di</strong>o Ambiente iNaturalesa, spesifikamente e tareanan ku ta kai bou <strong>di</strong> G&GZ I Veterinaire Zaken, mesterkeda garantisa. Pa logra esei un esfuerso gran<strong>di</strong> mester keda hasi <strong>pa</strong> e tareanan publiko <strong>di</strong>sektor <strong>di</strong> salú <strong>di</strong> ministerio keda fortalese I kaminda ta nesesario mester inova. E lasonanregional/internashonal riba tereno <strong>di</strong> salú lo keda fortalese i den algun kaso eks<strong>pa</strong>nde.MetananDen lineanan gran<strong>di</strong> Sektor Salú <strong>di</strong> Ministerio <strong>di</strong> Salú, Me<strong>di</strong>o Ambiente i Naturalesa tinresponsabilidat <strong>pa</strong>: promoshon <strong>di</strong> salú <strong>di</strong> e poblashon den sentido <strong>di</strong> mas amplio <strong>di</strong> <strong>pa</strong>labra;garantisa kalidat, aksesibilidat i ku kuido <strong>di</strong> salú ta <strong>pa</strong>gabel; e ehekushon <strong>di</strong> tur tarea publiko<strong>di</strong> salú na bienestar <strong>di</strong> poblashon <strong>di</strong> Korsou ku atenshon speshal <strong>pa</strong> mucha i hoben <strong>di</strong> 0 te ku24 aña, salú reproduktivo (kuido prome, durante i despues <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rto); promoshon <strong>di</strong>seguridat <strong>di</strong> alimento, kontrol <strong>di</strong> vektor, prevenshon i kombatimentu <strong>di</strong> zoönosen,registrashon i monitoreo <strong>di</strong> malesanan (kontagioso) tantu serka hende komo animal. Pa lograes<strong>aki</strong> tantu metanan <strong>di</strong> plaso kortiku komo <strong>di</strong> plaso largu <strong>pa</strong> e periodo <strong>di</strong> 2011 – 2014 a kedastipula.2 Den aña 2001 e Kabesnan <strong>di</strong> Estado <strong>di</strong> region <strong>di</strong> Karibe (CARICOM) a adopta un dokumento ku taidentifika e prioridatnan mas importante den area <strong>di</strong> salú riba nivel regional ku e titulo: “The health ofthe Nation is the wealth of the Nation.”111


Metanan <strong>di</strong> plaso lagu: Promove salú <strong>di</strong> poblashon i prevenshon <strong>di</strong> malesa serka mucha i hoben, adulto ipersona <strong>di</strong>e dat; Mantenshon ku tratadonan internashonal, manera tratado <strong>di</strong> derechi <strong>di</strong> mucha (art. 8I art. 24) i <strong>pa</strong>labrashonnan internashonal, manera International Health Regulations(IHR); Kumplimentu ku legislashon ku ta regula kalidat, manera LandsverordeningBeroepen in de Gezondheidszorg I Landsverordening Zorgiinstellingen, i aktualisa leii regulashonnan ku ta <strong>di</strong> importanshoa <strong>pa</strong> salú(bridat) publiko.Metanan <strong>di</strong> plaso kortiku <strong>pa</strong> 2011 (2012) Garantisa kontinuidat i kalidat <strong>di</strong> ehekushon <strong>di</strong> kuido preventivo dor <strong>di</strong> G&GZ i VZ; Fortalese e instanshanan <strong>di</strong> ehekushon <strong>di</strong> kuido manera kuido <strong>di</strong> mucha i hoben,technisch hygienische zorg, veterinaire zorg, <strong>di</strong>ëtiek, registrashon i monitoreo <strong>di</strong>malesa i kombatimentu <strong>di</strong> malesanan (kontagioso); Ka<strong>pa</strong>sitashon <strong>di</strong> e organisashon <strong>di</strong> Geneeskun<strong>di</strong>ge- en Gezondheidszaken iVeterinaire Zaken; Garantisa e base legal <strong>pa</strong> eherse tareanan riba tereno <strong>di</strong> salu(bridat) publiko inklusivointrodukshon <strong>di</strong> e Landsverordening Publieke Gezondheid; Introdukshon <strong>di</strong> un IHR-punto fokal dentro <strong>di</strong> ministerio GMN.4.6.2. Prevenshon i promoshonGobiernu tin intenshon <strong>pa</strong> den e proksimo añanan inverti den prevenshon <strong>di</strong> malesa ipromoshon <strong>di</strong> salú al fin <strong>di</strong> mehora kon<strong>di</strong>shon <strong>di</strong> salú <strong>di</strong> mucha i hoben, adulto Iipersonanan<strong>di</strong> edat avansa. Ministerio <strong>di</strong> GMN lo mester perkura <strong>pa</strong> yega na un maneho <strong>pa</strong> realisa esei, Ie legislashonnan i regulashonnan nesesario. Ministerio GMN tambe ta responsabel <strong>pa</strong>ehekushon <strong>di</strong> e maneho <strong>aki</strong> dor <strong>di</strong> ofrese/duna kuido i servisio <strong>di</strong> kalidat haltu. E tareananehekutivo <strong>aki</strong> ta <strong>di</strong> vital importansha <strong>pa</strong> mantenshon <strong>di</strong> salú i bienestar <strong>di</strong> poblashon. Ku emeta <strong>aki</strong> un entiidat nobo <strong>pa</strong> prevenshon I promoshon lo keda establese dentro <strong>di</strong> MinisterioGMN.4.6.3. Salú hubenilGobiernu ta subraya/rekonose e importansha <strong>di</strong> inverti den salú <strong>di</strong> e mucha i hobenkompleto. Tratadonan i kuadro legal ta hasi nesesario ku for <strong>di</strong> un punto <strong>di</strong> bista <strong>di</strong> tarea <strong>di</strong>gobiero <strong>di</strong> kuido preventive, ta ofrese un <strong>pa</strong>kete <strong>di</strong> kuido koherente na tur mucha i hobenden komunidat. E <strong>pa</strong>kete <strong>di</strong> kuido <strong>aki</strong> ta asina organisa ku riba demanda o <strong>di</strong> propioinitiative sosten, konseho I guia ta keda duna na mayornan, hobennan I profeshonalnan denedukashon. Banda <strong>di</strong> esei mester kumpli na e demanda <strong>di</strong> kuido spesifiko of risiko <strong>di</strong>mayornan, hobennan I profeshonalnan den edukashon.E esfuerso <strong>di</strong> gobierno ta <strong>pa</strong> tur mucha I hoben na Korsou haña e kuido preventive nesesariona momentunan krusial den nan desaroyo. E sistema elektroniko <strong>pa</strong> sigui e mucha sudesaroyo (electronisch cliënt dossier) ta un instrumento <strong>di</strong> sama importansha den es<strong>aki</strong>. Emaneho <strong>di</strong> gobiernu ta ku e mayornan ta keda sostene I guia for <strong>di</strong> momentu <strong>di</strong> nasementu<strong>di</strong> e mucha <strong>pa</strong> asina nan tarea komo e promenan ku mester karga responsabel karga, , <strong>pa</strong>salú I bienestar optimal <strong>di</strong> nan yiu bou <strong>di</strong> tur sirkumstansia.112


Mayornan lo keda stimuli <strong>pa</strong> siña nan yiunan biba un estilo <strong>di</strong> bida salú, <strong>pa</strong> ora nan biraadulto nan por karga nan propio responsabilidat <strong>pa</strong> nan salú.Atenshon special lo keda duna na prevenshon <strong>di</strong> problemanan social emoshonal, sobrepeso Iobesitas, promoshon <strong>di</strong> kuido dental I desaroyo seksual (salú reproduktivo).Gobiernu ta konsiente <strong>di</strong> e importansha <strong>di</strong> kombatimentu <strong>di</strong> malesanan kontagioso. Eprogramma <strong>di</strong> vakunashon <strong>pa</strong> hoben I adulto ta un instrument <strong>di</strong>m as importansha denes<strong>aki</strong>.E programma <strong>di</strong> vakunashon <strong>pa</strong> mucha I hoben den añanan benidero lo ta <strong>di</strong>rigi ribaintrodukshon <strong>di</strong> vakunanan nobo den e skema basiko, I tambe <strong>pa</strong> mantene e grado <strong>di</strong>kobertura riba 95% of mas haltu. Pa 2011 I 2012 ta planea <strong>pa</strong> introdusi <strong>di</strong> e vakunananHe<strong>pa</strong>titis B I Pneumococcen. Ademas ta nesesario ku Korsou ta kumpli ku e obligashonnaninternashonal dor <strong>di</strong> entre otro duna un aporte na WHO/PAHO <strong>pa</strong> sertifikashon <strong>di</strong> regionKaribe komo un <strong>pa</strong>is ku ta liber <strong>di</strong> Sarampi, Rubella I Congenitale Rubella Syndroom (CRS).E mantenshon I stimulashon <strong>di</strong> koperashon interinsular ku e islanan <strong>di</strong> e antes Pais AntiaHulandes I Aruba ta <strong>di</strong> viral importansha ku bista riba e nivel <strong>di</strong> kontakto estrecho <strong>di</strong> epoblashon <strong>di</strong> e seis islanan <strong>aki</strong>. E koperashon regional ku PAHO mester keda mantene.E ehekushon I institushonalisashon <strong>di</strong> proyektonan SEI konforme e akuerdo <strong>di</strong> kopershonfinansiero ta un prioridat <strong>pa</strong> 2011. E introdukshon <strong>di</strong> e electronisch client dossier, sosten denedukashon I formashon (opvoe<strong>di</strong>ngsondersteuning), ta e inovashonnan mas importante dene kuido na mucha i hoben den e proksimo dos añanan. Pa logra un resultado optimal lomester mara es<strong>aki</strong> na un trayekto <strong>di</strong> tranining. Pa realisa es<strong>aki</strong> un plan <strong>di</strong> formashon Itraining a keda desaroya i presenta den 2010. E ehekushon <strong>di</strong> es<strong>aki</strong> lo tuma luga den <strong>di</strong> dosmitar <strong>di</strong> 2011.Di e manera <strong>aki</strong> gobiernu lo por garantisa kalidat preventivo i su relevansha <strong>pa</strong> e komunidati e mucha i hoben.Prioridatnan <strong>pa</strong> 2011 ta: Kontinuidat <strong>di</strong> kuido bou <strong>di</strong> tur sirkumstansia den 2011 Desaroya e De<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> Kuido Hubenil dentro <strong>di</strong> Ministerio <strong>di</strong> GMN/G&GZkonforme businessplan Ca<strong>pa</strong>sitashon <strong>di</strong> e team ku personanan kwalifika Ehekushon i institushonalisa proyektonan SEI Salvaguar<strong>di</strong>a kalidat <strong>di</strong> kuido4.6.4. ZorginkoopE de<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> Zorginkoop ta traha na un destaho responsabel i optimal <strong>di</strong> fondonanpubliko dentro <strong>di</strong> e maneho general <strong>di</strong> gobiernu i a maneho <strong>di</strong> ministerio <strong>di</strong> GMN. Eorganisashon <strong>di</strong> ehekushon <strong>di</strong> GMN <strong>pa</strong> loke ta trata kuido, ta tene kontrol riba e kuido ku takeda kumpra dor <strong>di</strong> gobiernu. E de<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> Zorginkoop ta enkarga ku yega nakontraktnan <strong>di</strong> kuido ku instanshanan (<strong>di</strong> kuido) ku ta eherse tareanan (nukleo) <strong>pa</strong> gobiernu.Subsi<strong>di</strong>o ta ensera duna sosten finansiero na un aktividat dor <strong>di</strong> gobiernu konforme leinan iregulashon vigente. Den kaso ku duna subsi<strong>di</strong>o ta keda konsidera un me<strong>di</strong>da adekua <strong>di</strong>maneho lo keda vigila ku e teknika <strong>di</strong> subsi<strong>di</strong>o aplika ta aporta ku e meta ta keda logra <strong>di</strong> emanera mas efiktivo i efikas posibel. Falta <strong>di</strong> personal ta okashona ku tin ‘opstopping’ denfunkshonamentu <strong>di</strong> e de<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> Zorginkoop.‘Opstopping’ ta keda defini komo etempunan <strong>di</strong> espera ku ta keda observa den e de<strong>pa</strong>rtamentu <strong>aki</strong> komo kiera un kantidatgran<strong>di</strong> <strong>di</strong> kasonan ta keda presenta simultaneamente <strong>pa</strong> keda trata.113


Mientras tantu tin falta <strong>di</strong> ka<strong>pa</strong>sidat <strong>pa</strong> por trata tur e petishonnan <strong>pa</strong>reu of riba terminokorto. E tarea <strong>di</strong> gobiernu <strong>di</strong> ‘toezichthouder conform de nieuwe subsi<strong>di</strong>everordening’ akeda amplia I a bira mas komplika. Banda <strong>di</strong> aspektonan <strong>di</strong> kuido tambe mester tene kuentaku aspektonan huri<strong>di</strong>ko i (bedrijfs)ekonomiko a aumenta ku ta pone ku un pre<strong>pa</strong>rashonprofundo (zorgvul<strong>di</strong>g) <strong>di</strong>e tareanan ta nesesario. Prioridat ta e organisashon interno <strong>di</strong> eTechnisch Hygiënische ZorgMeta <strong>di</strong> de<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> Kuido Tekniko Higieniko ta <strong>pa</strong> mantene kontrola riba faktornan for<strong>di</strong> ambiente natural <strong>di</strong> e hende ku tin o por tin efektonan dañino <strong>pa</strong> su ku su desaroyo fisiko,mental o su sobrebivensha. Es<strong>aki</strong> ta sosode <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> prevenshon <strong>di</strong> malesa i rebahasituashonnan <strong>di</strong> menasa <strong>pa</strong> salú ku <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> alimento i awa potable, insekto i otropotenshal produktonan <strong>di</strong> riesgo (no-alimentisio) por kondusi na situashonnan no desea (ahigieniko)serka e persona.Pa por logra kumpli ku su meta den 2011 esfuersonan <strong>di</strong> gobiernu ta primeramente <strong>di</strong>rigiriba reorganisashon <strong>di</strong> e de<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> Kuido Tekniko Higieniko <strong>di</strong> manera ku e servisioduna por ta mas efisiente i efikas. Ta trata tambe <strong>di</strong> entregashon <strong>di</strong> e asina yamamilieuhygiëne den e de<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong> kuido tekniko higieniko, adaptashon <strong>di</strong> leinan vigentei desaroyo i aprobashon <strong>di</strong> leinan nobo. Meskos ku otro areanan e de<strong>pa</strong>rtamantu <strong>aki</strong> tambeta hanye konfronta ku ‘vergrijzing’. Esfuersonan lo keda hasi den 2011 i 2012 <strong>pa</strong> huntu kuVZ organisa i ehekuta training <strong>pa</strong> personal tekniko higieniko den region <strong>di</strong> Karibe. Tambe lobin ku initiativa <strong>pa</strong>. <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> skolnan i <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon na merkadonan <strong>di</strong> profeshoninteresa mas hoben <strong>pa</strong> hasi un estu<strong>di</strong>o den esfera <strong>di</strong> kuido tekniko higieniko.4.6.5. Veterinaire ZakenE sektor <strong>di</strong> Asuntunan Veterinario ta enkarga ku salú veterinario i kuido <strong>di</strong> salú <strong>di</strong> animal.Pa mehora kalidat <strong>di</strong> kuido, minimalisa risiko <strong>di</strong> importashon <strong>di</strong> malesanan (<strong>di</strong> animal)kontagioso I <strong>pa</strong> hasi desaroyo ekonomiko possible, e prioridatnan <strong>di</strong> Asuntunan Veterinario<strong>pa</strong> 2011 ta lo siguiente: Implementashon <strong>di</strong> raport Organiek Traject Veterinaire Dienst 2008 konformeBusinessplan GMN Tratamentu I aprobashon den Parlamentu <strong>di</strong> Leinan riba tereno veterinario ku for <strong>di</strong>2008 a keda presenta. Pais Korsou lo aplika <strong>pa</strong> bira miembro <strong>di</strong> organisashonnan internashonal manera OfficeInternationale des Epizooties Komo konsekwensha <strong>di</strong> ‘vergrijzing’ <strong>di</strong> personal <strong>di</strong> Asuntunan Veterinario (VZ) den 2012e veterinario asistente I un keurmeester lo bai ku pensioen. Den e periodo 2013 – 2016tres keurmeester mas ta bai ku pensioen. E formashon <strong>aki</strong> no ta keda duna mas naHulanda. Den region tin oportunidat <strong>pa</strong> hasi e oplei<strong>di</strong>ng Animal Health Assistant enVeterinary Public Health na entre otro University of Guyana. Den <strong>pa</strong>sado tabata tineksperensha ku e oplei<strong>di</strong>ng <strong>aki</strong> ku ta na satisfakshon. Na e momentonan <strong>aki</strong> no ta dunabeurs <strong>pa</strong> estu<strong>di</strong>o den region. Pa por kontresta e falta <strong>di</strong> personal menasante <strong>di</strong> personalkalifika serka Asuntunan Veterinario ku tur konsekwensha <strong>di</strong> es<strong>aki</strong> <strong>pa</strong> salú publiko(veterinario) i kuido si salú <strong>di</strong> animal, gobiernu lo stu<strong>di</strong>a e posibilidatnan <strong>pa</strong> reevalua emaneho <strong>di</strong> ortogamentu <strong>di</strong> beurs <strong>pa</strong> region. E intenshon ta <strong>pa</strong> den 2011 por kuminsa kumanda personanan kalifika <strong>pa</strong> hasi estu<strong>di</strong>o den region riba tereno <strong>di</strong> salú(bridat)veterinario.114


4.6.6. Salú, Me<strong>di</strong>o Ambiente i Naturalesa.Nr.MetaSektor: Salubridat1 Pone atenshon na eempleado publiko<strong>pa</strong> ku su posishon,pre<strong>pa</strong>rashon,meubilario ihuisvesting i alavessoru <strong>pa</strong> tumapersona(nan) <strong>pa</strong> efunshon (nan)spesifiko denter <strong>di</strong>e sektor <strong>di</strong>salubridatPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesifiko1 Rechtpositie <strong>di</strong> ambtenaar Duna atenshon na ambtenaarnan den e ministerio <strong>di</strong> GMN Conforme aanbod plaatsing<strong>di</strong> ambtenaar Oplei<strong>di</strong>ngsplan/trainingen<strong>pa</strong>/na ambtenaar nankonforme TO <strong>pa</strong> empleado(nan)konforme aanbod/plaatsingVergrijzing en mogelijkhedenvoor jonge vakexpert Werving & Selectie vanpersonen/personeelHuisvesting Verzorging van een adequateTempuproyektá-2011-2014-2011-2011-2014-2011-2011-2014-2011-In<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)Aspektonanpresupuestario*BegrotingspostenBinnen GMN4211 - 42284331 / 4332 / 4334/ 4335 / 4337Begrotingspostenbinnen GMN4351 / 4352 / 4913115


Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesifikohuisvesting (conform Arborichtlijnen)Tempuproyektá2014In<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)Aspektonanpresupuestario*Begrotingspsotenbinnen GMN4921Meubilair Verzorging van een Meubilair(B-23)-2011 -20144922ICTSterke Organisatie neer zetten (B-23)Promoshon aktivoriba un estilo <strong>di</strong>bida salú (denkuadro <strong>di</strong> PlanNashonal <strong>di</strong>desaroyo <strong>di</strong>bario(nan).Integrale samenwerking/IntegraalbeleidWerken aan bewustwor<strong>di</strong>ngsprocesvan de bevolking op het gebied vanGezondheid, Milieu en NatuurDesaroyá i implementá programma iprojekto(nan) intergral <strong>di</strong> promoshon<strong>di</strong> salu (alimentashon, moveshon,uso <strong>di</strong> sustanshanan, seksualidat isalu reproduktivo, salu mental)2011-2013Introdukshon <strong>di</strong> PreventieInstituut ku ta redunda naprojekto i programanan <strong>di</strong>promoshon <strong>di</strong> salu i higienaimplementá na kancha(nan)deportivo, Iglesia,Supermerkado, playa,Brionplein, bario, skol, empresa,servisio (nan) <strong>di</strong> gobièrnuTraining <strong>pa</strong> personal520 000,00Begrotingregular/SEIgelden(gedeelte BRK?)116


Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesifikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)Plan Nashonal Strategikotokante HIV/AIDS i MTS taaproba i ehekutaAspektonanpresupuestario*Adapta i implementa plan nashonalstrategiko tokante HIV/AIS i MTSReforsa sistema <strong>di</strong> informashon ikomunikashon dentro <strong>di</strong> ministerioGMN (vanuit Ministeriële Staf, peroden koperashon ku e otro unidadnan<strong>di</strong> e ministerie)20112011-2014Sekshon <strong>di</strong> Informashon iKomunikashon tei i ta traha denestrecho koperashon kuwerkgroep informatie, ICT enCommunicatie (B-23) i ku ede<strong>pa</strong>rtamento <strong>di</strong> MinisterPresident (AZ).Tin un Communicatie plan ribamesa <strong>di</strong> e ministerio GMN <strong>pa</strong>implementa/ehukuta.Kam<strong>pa</strong>ña <strong>di</strong> informashonIntrodukshon <strong>di</strong> HealthInformation System (HIS)SEI projecten:Nationaal PreventieplanPAHO fondsenen regulierefondsenBegrotingspost1870031870051871001871014338 / 4339 / 4373/ 4378 / 4379Kontaktonan internashonalestablesé i areglonan <strong>di</strong>kooperashon firma117


Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesifikoFomentá koperashon internashonalTempuproyektá2011-2012In<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)Partisi<strong>pa</strong>shon <strong>di</strong> kolaboradornanna training i workshopsinternashonal konhuntamenteku otro sektor(nan) denMinisterio <strong>di</strong> GMNE ministerio GMN tin e laso <strong>di</strong>koperashon denter <strong>di</strong> esektor(nan) i ku otronan i porkumpli ku miho kalidat iservisio i duna sifra(nan) <strong>pa</strong> ku eministerio(nan) <strong>pa</strong> traha ribasolushon(nan) duradero <strong>pa</strong> <strong>pa</strong>is.Inklushon <strong>di</strong> 5 pregunta(nan)riba tereno <strong>di</strong> salú den census<strong>di</strong> CBS <strong>di</strong> 2011.De<strong>pa</strong>rtamento <strong>di</strong> EPI a hanja esosten i ka<strong>pa</strong>sidat nesesario <strong>pa</strong>por kumpli ku su trabou.BBZ tin e ka<strong>pa</strong>sidat <strong>pa</strong> por hasi etrabou delinea dentro <strong>di</strong>ministerio GMN <strong>pa</strong> por figamaneho <strong>pa</strong> futuroPersonal a ser tuma den servisio<strong>pa</strong> por yuda eherse labor nabienestar <strong>di</strong> <strong>pa</strong>isInvershon(nan) a ser hasi <strong>pa</strong>Aspektonanpresupuestario*Begrotingsposten187100 4334 /4337 / 4338 / 4379187005 4332-4334/ -4337/ 4338/ 4339 / -4377/4379 / 4468187101 4332 /4334 / 4337 / 4379187005 4468118


Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesifikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)<strong>di</strong>gitalisa de<strong>pa</strong>rtamento EPI,BBZ i a yega na koperashon(online) ku profeshonalnan iinstanshanan <strong>di</strong> salúAspektonanpresupuestario*187101 4406Stimula i sosteneinvestigashon(nan)demografiko <strong>pa</strong> ture sektor(nan) den eministerio <strong>di</strong> GMNi yega na<strong>di</strong>gitalisashon basariba aporte i sosten<strong>di</strong> otro(nan)international i/ofregionaal1Investigashon <strong>pa</strong> sostené manehoKompilashon <strong>di</strong> informashon tokanteestado <strong>di</strong> salu <strong>di</strong> poblashon den sutotalidat i tambe spesífikamente ribahóbennan (JGZ)2011-2012Rapòrtnan <strong>di</strong> investigashon takonosi tambe <strong>pa</strong> pueblo i takumpli ku e maneho <strong>di</strong> gobiernoi nesesidat <strong>di</strong> pueblo (sifraaktual)Dossier elektróniko salú hubeniloperashonal.Buska sosten i yudansa <strong>di</strong>entidat(nan) internationalkonforme maneho <strong>di</strong> gobiernodentro <strong>di</strong> de<strong>pa</strong>rtamento <strong>di</strong>G&GZDato’s nan resien i lokual turluna/aña <strong>di</strong> noboTraining personalEhekushon programma <strong>di</strong>AwarenessFondonanregularANG. 100 000<strong>pa</strong> 4 anjaManeho <strong>di</strong> prevenshon <strong>di</strong>119


Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesifikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)malesa i redukshon <strong>di</strong> riesgo taaprobá i a kuminsá ser ehekutá.Aspektonanpresupuestario*Lei <strong>di</strong> salubridat publiko ta navigorLei (nan)ta na vigorPunto focal tainstala i operashonalconvenant/samenwerkingprotocol a ser firma konforme<strong>pa</strong>labrashonSinkronisá i <strong>di</strong>gitalisáinformashon/dato’s nanKompilashon <strong>di</strong> dato <strong>di</strong> estado <strong>di</strong>salú <strong>di</strong> poblashon a base2011-2014Adapta e plan <strong>di</strong> kombatimentu<strong>di</strong> desaster konforme esituashon aktual desaster takonosi serka tur aktor ioperashonal e ámtenar apuntá atraha su plan <strong>di</strong> akshonkonforme e proyekto “SaluPromé”Training <strong>pa</strong> personalUSONA total120


Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)regular.(JGZ)Akshonnan spesifikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)Aspektonanpresupuestario*ANG. 2 060 000,-Desaroyá maneho <strong>pa</strong> prevenshon iredukshon <strong>di</strong> menasanan <strong>pa</strong> salú(JGZ)2011Fondo regularIntrodukshon <strong>di</strong> lei(nan) <strong>di</strong>salubridat publiko2011Instalashon <strong>di</strong> un punto fokal <strong>pa</strong> IHR20112 Introdusí lei <strong>pa</strong>ketebasikoPre<strong>pa</strong>rashon <strong>pa</strong> i kombatimentu <strong>di</strong><strong>di</strong>saster (ESF-6)1 Restrukturashon <strong>di</strong> kuido <strong>di</strong> salu dor<strong>di</strong> desaroya un maneho i sistema <strong>di</strong>kontrol trans<strong>pa</strong>renteYega na un kadena <strong>di</strong> kuido integral20112011-20122012-2013Nota maneho integral <strong>di</strong> kuidota aprobá.Dunadónan <strong>di</strong> kuido tafunkshona a base <strong>di</strong> un sirkuitosera (samenhang ensamenwerking)187005 4468Un sistema nobo <strong>di</strong> tarifa tainstalá.Desaroyá un struktura <strong>di</strong>finansiamentu nobo (NBG)2011E <strong>pa</strong>ketenan <strong>di</strong> <strong>di</strong>ferenteasegurado <strong>di</strong> kuido ta adapta na121


Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesifikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)otroAspektonanpresupuestario*Integrashon SVB-BZV (Finalisáproyekto Hercure i adaptashon <strong>di</strong> lei)2011-20123 Seguro generalkontra malesa1 Integrashon SVB i BZV. Fondonan takeda integra i <strong>pa</strong>kete adapta.2011Kambio <strong>di</strong> nòmber <strong>di</strong> SVB.Pakete <strong>di</strong> malesa <strong>di</strong>seguradonan <strong>di</strong> kuidosynchronisa.187005 4468Legislashon introdukshon segurogeneral2011Lei seguro general aproba.4 Reme<strong>di</strong>nan <strong>pa</strong>gabel 1 Introdukshon GVSReaktiva komishon kuido <strong>di</strong> HIV20112011GVS ta operashonalPreisnan <strong>di</strong> (sierto) reme<strong>di</strong> akeda adaptá187005 4468187101 4406Kontinuashon <strong>di</strong> koperashon kuentidat (nan) international <strong>pa</strong> kuposibilidat <strong>pa</strong> importá reme<strong>di</strong>generiko.2011Desishon tokante importashon<strong>di</strong> reme<strong>di</strong> generiko ta konosi.Implementashon <strong>di</strong> desishonRapòrt <strong>di</strong> investigashon tapresenta.122


Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesifikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)Aspektonanpresupuestario*20115 Desaroya proseduratrans<strong>pa</strong>rente <strong>di</strong>keho i sistema <strong>di</strong>kontrolOnderzoek normkosten apothekers(ONA)3 Implementa lei zorginstellingenReforsa i sentralisa sistema <strong>di</strong> hasikeho dentro <strong>di</strong> ministerio GMN2011-20122011-2012Institutonan <strong>di</strong> kuido tin unsistema <strong>di</strong> keho instalá.Sistema <strong>di</strong> registrashonoutomatisa ta in placeTin un unit <strong>di</strong> keho denministerio.187005 4468187101 44066 Mantene kontrolriba kalidat <strong>di</strong>alimentashon1 Promové higiena den establesimentuku ta produsi/bende kumindaYega na pèrmit(nan) <strong>pa</strong> toko,supermerkado, restorant, snack,<strong>pa</strong>naderia etc.Adaptá suma(nan) <strong>di</strong> sanshon <strong>pa</strong>establesimentu(nan)2011-20142011-2012<strong>Programa</strong> <strong>di</strong> konsientisashondesaroya i implementa.Entidat/establesimentu (nan) tasigui i mantené regla iprocedura deskribíUn pueblo mihó eduká ikonsientisáEstablesimentonan kontroláregular187101 4373 /4378 / 4406 / 4468Publiká informashon <strong>di</strong> kontròl na2011Kurso duna na foodhandlers123


Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesifikopueblo <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> riba website, denme<strong>di</strong>o(nan) <strong>di</strong> komunikashonKontrolá higiena denestablesimentonanTempuproyektá2011-2014In<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)Sistema <strong>di</strong> HACCP introdusiKontrol regularAspektonanpresupuestario*Kurso <strong>pa</strong> foodhandlers2011-20127 Stimula i sosteneinitiativa priva <strong>pa</strong>yega na hospitalnobo8 Yuda buskasolushon <strong>pa</strong>problema <strong>di</strong>instanshanan denkuidoIntrodusí sistema <strong>di</strong> HACCP1 Finalisa businesscase.Hasi ehersisio iinvestigashon/informashon <strong>pa</strong>pre<strong>pa</strong>rá tereno <strong>di</strong> konstrukshon <strong>di</strong>hospital noboHasi destaho públiko <strong>pa</strong> skohe grupoenkarga ku ehekushon <strong>di</strong> ebusinesscase <strong>pa</strong> yega na hospital1 Hasi investigashon <strong>di</strong> gastonan real<strong>di</strong> instanshanan <strong>di</strong> kuido.Adaptashon <strong>di</strong> tarifa (uniformidat)Sera zorgcontracten basa ribeprodukto segun nesesidat establese i201220112011-201220112011-20142011-2014Businesscase ta presentáDestaho públiko a tuma lugaDesaroyado <strong>di</strong> hospital nobo takonosíResultado <strong>di</strong> investigashon takonosíZorgcontract ta firma i ta worduadapta tur anja <strong>di</strong> noboMekanismo <strong>di</strong> kontrol establesePlan aproba i ehekuta187801 4379187005 4468187101 4406124


Nr.MetaPrioridat1-3(1=haltu)Akshonnan spesifikosegun kostonan real.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)Aspektonanpresupuestario*Sektor: ServisioVeterinario1 Mantene kontrolriba kalidat <strong>di</strong>alimentashonPlan nashonal <strong>di</strong> vestiging me<strong>di</strong>scheberoepsbeoefenaars izorginstellingen1 Implementa organiek trajekt VDIntrodukshon <strong>di</strong> un maneho ribatereno <strong>di</strong> salubridat veterinario(veterinaire volksgezondheid)201120112011Rapport organiek trajekt VD taoperashonalNota <strong>di</strong> maneho salubridatveterinario ta aproba.Leinan ta aprobaHasi pre<strong>pa</strong>rashon(nan) <strong>pa</strong> modernisáleinan veterinarioMiembresia <strong>di</strong> organisashonnaninternashonal2011-20132011-2013Miembresia <strong>di</strong> organisashoninternashonalPartisi<strong>pa</strong>shon na konferensha,workshop i training<strong>Programa</strong> ta den ehekushonANG. 50 000,-fondonan regularDesaroyá i ehekutá programa <strong>di</strong>prevenshon i kontrol <strong>di</strong> malesanan <strong>di</strong>bestia i <strong>di</strong> zoönoses:2011-2012125


Nr.MetaSektor:Agrikultura,Naturalesa i Me<strong>di</strong>oAmbiente1 Agrikultura i Peska:Stimulá Agrikultura,krio <strong>di</strong> bestia ypeska - kumétodonanmoderno –bon <strong>pa</strong> salú y me<strong>di</strong>oambientePrioridat1-3 (1 =haltu)2Akshonnan spesifiko1.Agrikultura:a. investigá métodonan alternatívo<strong>pa</strong> ku plantashonTempuproyektá2011-20142011-20122011-2013In<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)Implementashon <strong>di</strong> e plannanrekomenda den einvestigashonnanhasi i aprobashon <strong>di</strong> e leinanrekeríAspektonanpresupuestario1b. investigá e posibilidadnan <strong>pa</strong>engrandesé e merkado <strong>di</strong>produktonan agríkola2011-2014Projekto(nan) a ser implementa iehekuta.2c. aprobashon <strong>di</strong> e lei “Fitosanitario”2011-2012Projekto(nan) moderno a serimplementa i ehekuta1d. aprobashon <strong>di</strong> e lei kontra plaga“Bestrij<strong>di</strong>ngsmiddelenwet”2011-20121e. Bin ku inisiativa (nan) moderno2011-126


Nr.MetaPrioridat1-3 (1 =haltu)Akshonnan spesifiko<strong>pa</strong> nos agrikultor(nan)Tempuproyektá2014In<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)Aspektonanpresupuestario2. Peska:a. optimalisá e servisionan <strong>pa</strong> kupeskería i duna initiativa(nan)nobo/moderno2 Awa:Konservashon ymaneho <strong>di</strong> awaPlayanan: Traha i implentá un plan <strong>di</strong>mantenimiento <strong>di</strong> nosplayanan20112011Damnan a wòrdu drechaPlaya(nan) a wòrdu drechaDrecha i mantené turplaya(nan) den kuadro <strong>di</strong> edesaster <strong>di</strong> “Thomas”<strong>pa</strong> yegana garantisá playa (nan) den emiho estado bek.Mantenshon <strong>di</strong> playa(nan) <strong>di</strong>e forma regular tur anja <strong>di</strong>nobo2011-20142011-2014Awa dushi: implementá un plan <strong>pa</strong>maneja nos awanan dushi127


Nr.MetaPrioridat1-3 (1 =haltu)Akshonnan spesifikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)Aspektonanpresupuestario3 Naturalesa i Me<strong>di</strong>oAmbiente:su protekshon,kòntrol ikonsientisashon1drecha i mantené einfrastructura <strong>di</strong> nos damnanÁreanan <strong>di</strong> konservashon: Identifiká areanan <strong>di</strong>konservashon <strong>di</strong> nosnaturalesa2011-20132011-20142stipulá i implementá unkuadro <strong>di</strong> manejo <strong>pa</strong>protekshon <strong>di</strong> naturalesa2011-20131Stipulá un plan de manejo <strong>pa</strong>ku nos costanan (=“CoastalZone Management Plan”2011-2014Konsientisashon i edukashon: stimulá programananedukativo <strong>pa</strong> ku naturalesa iamplia kontakto ku NGO’slokal i internashonal <strong>pa</strong> kunan aporte den es<strong>aki</strong>128


Nr. MetaPrioridat1-3 (1 =haltu)5 Sushi, limpiesa yreciclaje 112Akshonnan spesifikoSushi ilegal i Limpiesa en general: inventarisá i kwalifiká ekantidad i tipo <strong>di</strong> sushi ilegal ehersé un plan <strong>di</strong> akshon <strong>di</strong>limpiesa en general implementá instrumentunanlegal <strong>pa</strong> hasi esnan ku no takumpli ku e reglanan vigenteresponsabel <strong>pa</strong> ku es<strong>aki</strong>.Tempuproyektá2011-20142011-20142011-2012In<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)60% <strong>di</strong> lokalidadnan lo mester talimpiEsnan responsabel ta kumpliAspektonanpresupuestario11Reciclaje y re-uso: promové re-uso de enboltura<strong>di</strong>produktonan promové uso i depositáproduktonan <strong>pa</strong> resiklajeselektá na instansianankonserní201120111Konsientisashon Informá, eduká i konsientisáe poblashon20111Lei(nan)2011-2014129


Nr.Meta6 Sociale EconomischeInisiatief (SEIgelden)Prioridat1-3 (1 = Akshonnan spesifikohaltu)1 Projecten (zie lijst)TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó (kiko nos por mirakomo resultado)Aspektonanpresupuestario130


4.7. MINISTERIO DI DESAROYO SOSHAL, BIENESTAR I TRABOU4.7.1. Tareanan <strong>di</strong> Ministerio <strong>di</strong> Desaroyo Sosial, Labor i BienestarMinisterio <strong>di</strong> Desaroyo Sosial, Labor i Bienestar ta un Ministerio klave <strong>pa</strong> logra desaroyá<strong>Kòrsou</strong> na un manera balansa i duradero.E vishon <strong>di</strong> e Ministerio ta ku kada hende tin un balor gran<strong>di</strong> i ku kada un tin e posibilidat iresponsabilidat <strong>pa</strong> desaroyá su mes na un manera optimal den famia i komunidat i kontribuína bienestar <strong>di</strong> otro i <strong>di</strong> komunidat. E mishon ta ku tur hende ta kombibí, eduká i hañaformashon den un ambiente <strong>di</strong> biba, ku ta stimulá, kaminda e por siña i traha den harmonía,ku ta seif i salú, <strong>di</strong>rigí riba kombibensia responsabel i duradero teniendo kuenta kuderechonan humano i derechonan <strong>di</strong> mucha. Pa es<strong>aki</strong> lo traha na un manera kor<strong>di</strong>ná,kreando es<strong>pa</strong>sio <strong>pa</strong> <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon i responsabilidatnan <strong>di</strong> siudadano, empresa i institutonan.<strong>Gobièrnu</strong> lo hiba un maneho <strong>di</strong>rigí riba <strong>di</strong>sminuí desigualdat soshal i atraso. E maneho tapone desaroyo <strong>di</strong> e pueblo promé, aksentuando famianan i bario komo núkleo <strong>di</strong> desaroyo,ku atenshon <strong>pa</strong> gruponan ku nesesidat speshal den nos komunidat (muchanan, gran<strong>di</strong>nan,personanan ku un hèn<strong>di</strong>kèp). Lo responsabilisá i guia e desaroyo soshal dor <strong>di</strong> mi<strong>di</strong> nivel <strong>di</strong>desaroyo sistemátikamente ku e meta <strong>pa</strong> alkansá por lo ménos un nivel akseptabel <strong>di</strong> kalidat<strong>di</strong> bida. Establesé e prinsipio ku ta traha <strong>pa</strong> por kuida famia. Desaroyo sosial i bienestar tarekerí <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon aktivo <strong>di</strong> tur gremio den nos komunidat.Den kuadro <strong>di</strong> desaroyo duradero, e Ministerio <strong>di</strong> Desaroyo Sosial, Labor i Bienestar takomprometé su mes <strong>pa</strong> traha na un manera integral i balansa huntu ku tur otro ministerio <strong>pa</strong>empoderá famia, bario i gruponan ku nesesidat speshal.Ministerio <strong>di</strong> Desaroyo Sosial, Labor i Bienestar tin komo tarea <strong>pa</strong> kontrarestá e deteriorososial, guia i sostené den kasonan kaminda tin situashonnan <strong>di</strong> riesgo, i prevení <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong>informashon i formashon, <strong>pa</strong> asina garantisá <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon <strong>di</strong> kada suidadano dene<strong>di</strong>fikashon i fortifikashon <strong>di</strong> institushonnan manera famia, bario, skol i organisashonnansosial.<strong>Gobièrnu</strong> ta hiba un maneho basá riba derecho <strong>di</strong> trabou <strong>pa</strong> un i tur.Tur hende ku por trahatin ku traha tambe. Lo krea insentivo <strong>pa</strong> duna kada suidadano oportunidat <strong>pa</strong> desaroyá sumes i promové mobilisashon i <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon laboral. Trahadó lokal tin e promé opshon <strong>pa</strong>trabou promé ku aserka trahadó for <strong>di</strong> ekstranhero. E Ministerio ta boga <strong>pa</strong> relashon isituashon/sirkunstansia <strong>di</strong> trabou ku ta kuadra ku normanan internashonal i ku ta aportá nahustisia sosial i oumentá sentido <strong>di</strong> bienestar. Lo duna <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon real na <strong>pa</strong>rtnernansosial <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> Dialogo Sosial Tri<strong>pa</strong>rtit, konforme rekomendashonnan <strong>di</strong> ILO, <strong>pa</strong> loke tatrata maneho soshal i laboral, mientras lo konsultá tambe gremionan <strong>di</strong> interés den noskomunidat, den kuadro <strong>di</strong> maneho i tópikonan spesífiko, relashoná ku desaroyo sosial ibienestar.131


4.7.2. Puntonan <strong>di</strong> enfokeLanta punto(nan) <strong>di</strong> koor<strong>di</strong>nashon kaminda trabounan <strong>pa</strong> e sektor ta wòrdu hasí <strong>pa</strong> portin bista riba kalidatTene konferenshanan anual ku stakeholders <strong>pa</strong> interkambia informashon, konosementu,eksperensia ku métodonan <strong>di</strong> traha, intervenshon i manehoKumpli ku obligashonnan <strong>di</strong> tratadonan internashonal, inkluso kambia leinan òf trahaleinan nobo <strong>pa</strong> nan kuadra ku e tratadonan i monitoria nanHasi investigashon bou <strong>di</strong> tur grupo vulnerabel den komunidat, entre otro hóben, famia,hendenan desabilitá, hendenan <strong>di</strong> edat, víktimanan, personanan ku problemananmúltiple i a<strong>di</strong>ktonan i traha riba programanan <strong>pa</strong> solushon i implementashon.Restrukturashon <strong>di</strong> Sektornan den BusinessplanKonforme e Landsverordening Ambtelijke Bestuurlijke Organisatie Land Curacao (LABO),e Ministerio lo mester wòrdu <strong>pa</strong>rti den tres sektor. Sinembargo den e Sosiaal Statuut tastipulá ku lo plaats hende konforme e Businessplan. Den e Businessplan tin dos sektor lokualta enserá un inkonsistensia entre e dos dokumentonan. Raad van Ministers a tuma edesishon riba 5 <strong>di</strong> yanüari 2011 <strong>pa</strong> pi<strong>di</strong> konseho huri<strong>di</strong>ko i finasiero riba un proposishonadaptá e businessplan <strong>di</strong> ministerio <strong>di</strong> SOAW konforme LABO, pero manteniendo synergiaku e otro businessplannan i teniendo kuenta ku Sociaal Statuut i tambe e proseso <strong>di</strong> konsultaden CGOA.4.7.3. Sektor Desaroyo SosialE sektor <strong>aki</strong> lo pone desaroyo <strong>di</strong> pueblo na promé lugá, aksentuando bario komo núkleo <strong>di</strong>desaroyo. E sektor <strong>aki</strong> lo traha riba trabou ku lo mester resultá na <strong>di</strong>sminuí desigualdatsosial i atraso. Mester krea koheshon i harmonia entre e gruponan <strong>di</strong> pueblo. Na un formaintegral lo mester desaroyá organisashon i <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon den bario i krea kon<strong>di</strong>shonorganisatorio <strong>pa</strong> habitante <strong>di</strong> bario por haña informashon i sosten, ku ta kumpli ku enesesidat <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon i demokrasia. E sektor <strong>aki</strong> lo sòru <strong>pa</strong> trese kooperashon entre e<strong>di</strong>ferente ministerio <strong>pa</strong> desaroyá bario riba <strong>di</strong>ferente aspekto i tambe traha riba unkonekshon ku desaroyo ekonómiko. Lo traha riba un maneho <strong>pa</strong> migrashon i integrashonmientras lo duna aporte na logra e Metanan <strong>di</strong> Milenio. Lo responsabilisá i guia e desaroyososhal dor <strong>di</strong> mi<strong>di</strong> nivel <strong>di</strong> desaroyo sistemátikamente ku e meta <strong>pa</strong> alkansá por lo ménos unnivel akseptabel <strong>di</strong> kalidat <strong>di</strong> bida.4.7.4. Sektor Famia & HubentutPa e sektor <strong>aki</strong> e maneho integral <strong>pa</strong> famia i hubentut lo garantisá ku sosten i guia <strong>pa</strong> ehóben ta sufisiente efektivo <strong>pa</strong> e por bira un hende konsiente i responsabel <strong>pa</strong> su komunidati <strong>pa</strong> otro hende. E sektor <strong>aki</strong> lo aksentuá Famia komo núkleo <strong>di</strong> desaroyo, kaminda ta pone ebase esensial <strong>di</strong> e hende su ser. Pa e sektor <strong>aki</strong> e Tratadonan Internashonal <strong>pa</strong> derecho <strong>di</strong>mucha, <strong>pa</strong> derecho humano i <strong>pa</strong> hende muhé ta forma e base. E sektor ta <strong>di</strong>rigí su mes ribaalgun punto spesífiko <strong>pa</strong> logra e meta <strong>di</strong> empoderá i yuda famia i hóbennan i gruponan kunesesidat speshal logra e desaroyo <strong>di</strong> mas haltu posibel.132


Pa por traha maneho <strong>di</strong>rigí e sektor ta hasi investigashon bou <strong>di</strong> su gruponan <strong>di</strong> enfoke(famia, hóbennan, gran<strong>di</strong>nan, hendenan ku hèn<strong>di</strong>kèp), <strong>pa</strong> sa kiko ta biba den komunidat i<strong>pa</strong> por determiná e nesesidatnan. Pa baha desempleo bou <strong>di</strong> hóbennan ta hasi uzo entre otro<strong>di</strong> e Lei Formashon Sosial Obligatorio. Pa hóbennan ku tin problemanan sosial – emoshonallo implementá e lei <strong>di</strong> Kuido <strong>pa</strong> Hóben i den e mesun kuadro lo implementá e programapreventivo Akshon Positivo <strong>pa</strong> evitá ku faktor <strong>di</strong> riesgo den ambiente <strong>di</strong> e mucha i hóbennanta okashoná ku nan ta bai manifestá problemanan <strong>di</strong> kondukta. E sektor ta bai traha huntuku otro ministerionan <strong>pa</strong> yega na un protekshon hu<strong>di</strong>sial inkluso kuido residensial kamindaesei ta nesesario. Pa e famianan den nos komunidat lo krea posibilidat <strong>pa</strong> fortifiká nan <strong>pa</strong>nan desaroyá nan ka<strong>pa</strong>sidatnan <strong>pa</strong> nan por tin un mihó futuro, i sosten <strong>pa</strong> mayornan i enespesial mayornan hóben den edukashon <strong>di</strong> nan yunan ta haña debido atenshon den eperiodo <strong>di</strong> gobernashon <strong>aki</strong>.4.7.5. Sektor LaborE sektor <strong>aki</strong> lo hiba un maneho ku ta rekonosé e derechi riba labor komo nesesidat básiko. Emeta ta <strong>pa</strong> tur hende ku por traha ta traha. Krea aktividat i insentivonan <strong>pa</strong> stimulá kuempleadonan por sigui desaroyá optimalmente i <strong>pa</strong> promové mobilidat riba merkadolaboral. Promové sinkronisashon <strong>di</strong> nesesidatnan <strong>di</strong> merkado laboral. Promové aktivamentei <strong>pa</strong> lei ku dunadónan <strong>di</strong> trabou mester hasi uso optimalmente <strong>di</strong> trahadónan lokal promé kubuska trahadó <strong>di</strong> afó. Promové sinkronisashon <strong>di</strong> nesesidatnan <strong>di</strong> merkado laboral kuenseñansa profeshonal. E sektor lo reforsá leinan ku ta protehá derechinan de trahadónanriba merkado laboral. E sektor lo sòru <strong>pa</strong> realisá un aserkamentu tri<strong>pa</strong>rtit den asuntunanlaboral konforme resolushonnan Tratado Internashonal <strong>pa</strong> Labor (ILO).133


Nr. Meta SímboloSektor:DesaroyoSoshal1. Disminuídesigualdati retrasososhalPrioridat1-3(1= haltu)Akshonnan spesífiko1 Hiba un maneho <strong>di</strong>rigíriba <strong>di</strong>sminuí edesigualdat <strong>di</strong> entradaden nos komunidat Hiba un maneho <strong>di</strong>rigíriba kombatí atraso ipobresa Instituí un monitor <strong>di</strong>pobresaTempuproyektá(ki aña)201120122014In<strong>di</strong>kadó- Tin un monitor <strong>di</strong>pobresa.- Oumento <strong>di</strong> 5% <strong>di</strong>siudadano ku ta<strong>pa</strong>rtisipá na aktividatnan<strong>di</strong> formashon iedukashon permanenteAspektonanpresupuestarioTotal: 278.726.395148.218.0002. Aksentuando bariokomonúkleo <strong>di</strong>desaroyo.1 Hiba un maneho <strong>di</strong>rigíriba hasi bario núkleo <strong>di</strong>desaroyo Organisá reunionnan i<strong>di</strong>álogo ku habitantenanriba tópikonan <strong>di</strong> bario2011(start)2011 (2)2012 (3)2013 (5)2014 (5)- 6 Kasnan <strong>di</strong> bario a kedaintrodusí den <strong>di</strong>ferenteregion <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>.- 15 bario ta eksperimentáku e konsepto “konseho<strong>di</strong> bario.6.434.660134


Nr. Meta Símbolo3. Desaroyá iformulámanehogeneralsosial,bienestar ilaboralPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)1 Desaroyá maneho riba<strong>di</strong>ferente áreanan <strong>di</strong>maneho Desaroyá un kuadro <strong>di</strong>maneho Desaroyá maneho kupresentá den goberná ikomunidatTempuproyektá(ki aña)2011 – 20142011 (trahariba maneho)2012(ehekuta)2013(ehekuta)2014(ehkuta)In<strong>di</strong>kadó- 7 nota <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong> plan<strong>di</strong> akshon <strong>di</strong>rigí riba; Desaroyo integral<strong>di</strong> bario Pobresa Género Personanan kudesabilidat Gran<strong>di</strong>nan(terseredat) Sivismo i<strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon Hustisia sosial iresosialisashonAspektonanpresupuestario5.177.8354. Partisi<strong>pa</strong>shonaktivoden identifikashonisolushonnan<strong>pa</strong> eproblemanan<strong>di</strong> ebario1 Introdusí e instrumento<strong>di</strong> demokrasia<strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>tivoaktivamente denbarionan <strong>pa</strong> asina logra<strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon aktivo. Sigui ku e monitor iprofil <strong>di</strong> bario komoinstrumentonan <strong>di</strong>maneho <strong>di</strong>rigí ribaidentifiká problemananden nos barionan2011 – 2014 - Lanta 1 akademia <strong>di</strong>bario- Tres monitor <strong>di</strong> barioanual- 65 Profil <strong>di</strong> bario- 1 Nota enkuanto subikalidat <strong>di</strong> bida den bario43.770.500Sei project135


Nr. Meta SímboloPrioridat1-3(1= haltu)Akshonnan spesífikoKontinuashon <strong>di</strong> einvestigashon monitor<strong>di</strong> bario i profil <strong>di</strong> barioDiseñá maneho <strong>pa</strong> subikalidat <strong>di</strong> bida den barioTempuproyektá(ki aña)In<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario5. Reorientashon<strong>di</strong>ofisinanan<strong>di</strong> Ban BarioBek <strong>pa</strong>hunga <strong>pa</strong>pelmas aktivokomokor<strong>di</strong>nadó<strong>di</strong> desaroyoden bario6. Konseho <strong>di</strong>Bario komokonseptointegral <strong>pa</strong>demokrasia<strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>tivolokal1 Wak punto 2 2014 - Satisfakshon <strong>di</strong>habitantenan den 5barionan in<strong>di</strong>ká a subi1 Introdusí e sistema <strong>di</strong>konseho <strong>di</strong> bario2012 - Sektornan <strong>di</strong> desaroyososhal, deporte iplanifikashon urbano tin1 maneho interaktivo kubario ku ta worduimplementá i mi<strong>di</strong>2.366.610Es<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto3136


Nr. Meta Símbolo7. Maneho <strong>di</strong>gran<strong>di</strong>nan(terseredat):Perkurá <strong>pa</strong>un nivelakseptabel<strong>di</strong> kuido <strong>pa</strong>gran<strong>di</strong>nantantu deninstitutonankomo nakasPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)2 Ankra normanan <strong>di</strong>kalidat <strong>di</strong> kuido sosialden lei (normanan ku tatrata bibienda, personali kuido responsabel) Desaroyá i implementáManeho <strong>pa</strong> Kadena <strong>di</strong>Kuido sosial huntu ku eotro ministerionan Standar<strong>di</strong>sá <strong>di</strong>agnóstikoi intake Inbertí mas den kuidoden instituto i kuidoprofeshonal <strong>pa</strong> tapre<strong>pa</strong>rá <strong>pa</strong>enbehesimentukresiente Lanta un órgano sentralku ta pèrkurá <strong>pa</strong><strong>di</strong>agnostiká, interná,referensia i alohamentu Introdusí lei i pèrmit <strong>pa</strong>kasnan <strong>di</strong> kuido tantu<strong>pa</strong>rtikular komosupsi<strong>di</strong>á dor <strong>di</strong> gobièrnuTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó(ki aña)2013 - 1 <strong>Programa</strong> <strong>pa</strong> regulakadena <strong>di</strong> kuido- Evaluashon anual <strong>di</strong> eprograma- <strong>Programa</strong> <strong>pa</strong> fortifikakuido <strong>di</strong> gran<strong>di</strong>nan nakas- Kriterio <strong>pa</strong> garantisakalidat <strong>di</strong> kuido sosial- Tin un registro I monitor<strong>pa</strong> kehoAspektonanpresupuestario13.986.000137


Nr. Meta Símbolo8. RestrukturáFondo <strong>di</strong>Penshun <strong>di</strong>Behes <strong>pa</strong>porgarantisá<strong>pa</strong>go <strong>di</strong>penshunPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)2 A base <strong>di</strong> e <strong>di</strong>ferenteinvestigashonnan ku awòrdu hasi, tuma undesishon kua eskohomester hasi(kapitaaldekkingsstelselòf omslagstelsel)Tempuproyektá(ki aña)2011In<strong>di</strong>kadó- Tin desishon tokante kuastelsel ta sigui ku n’e- Ta aplika un sistema kuta garantisa <strong>pa</strong>go <strong>di</strong>penshun a largo plaso.- Un desishon promé ku2012 tokante kua eskohomester hasi (kapitaaldekkingsstelselòf omslagstelsel)Actuarieel modelAspektonanpresupuestarioSei-project9. Intensifikákontròl riba<strong>pa</strong>go <strong>di</strong>prima <strong>di</strong>leinan <strong>di</strong>segurososhal.2 Lo intensiva I ampliakontròl riba <strong>pa</strong>go <strong>di</strong>leinan <strong>di</strong> seguro <strong>pa</strong> evitáku ta kita sèn for <strong>di</strong>trahadó pero ta keda sinentreg’é na SVB. Koperashon intensivoentre SVB i servisio <strong>di</strong>impuesto2013 - Un sistema <strong>di</strong> kontròl <strong>pa</strong><strong>pa</strong>go <strong>di</strong> prima <strong>di</strong> leinan<strong>di</strong> seguro soshalEs<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto5138


Nr. Meta Símbolo10. Stimuláformashonpersonal isíviko viakam<strong>pa</strong>nanan públiko.Prioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)1 <strong>Programa</strong> <strong>di</strong>konsientisashon ribabalor i konfiansa propio,sentido síviko Balor <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon Balor i funshonnan <strong>di</strong>famia Kuido <strong>di</strong> bienes komunLanta un unidat <strong>di</strong>(in)formashon públikoku ta inisiá i kor<strong>di</strong>nátrabounan <strong>di</strong> eprograma <strong>di</strong>konsientisashonhasiendo uso <strong>di</strong> turme<strong>di</strong>a..Tempuproyektá(ki aña)In<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario2011 - Lanta 1 kam<strong>pa</strong>na públiko Es<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto5139


Nr. Meta SímboloSektor:Famia &Hubentut.1. Sosten <strong>pa</strong>mayornan,spesialmente mamananhóben denedukashon<strong>di</strong> nanyunanTur mayor ispeshalmente<strong>di</strong> gruponanvulnerabel,tin akseso nasosten denedukashon <strong>di</strong>nan yunan.Es<strong>aki</strong> pordurantehenter eperiodo <strong>di</strong> orae yu nase tekuadolesensia.Prioridat1-3(1= haltu)Akshonnan spesífiko1 Hasi uzo <strong>di</strong>programanan <strong>pa</strong> sostenden edukashon(opvoe<strong>di</strong>ngsondersteuning) (evidence based) for<strong>di</strong> sosten pedagógikoleve te ku formanan maspisá manera Triple P(nivel 5), functionalfamily therapy (FFT) imultisystem therapy(MST).Tempuproyektá2012201220132014In<strong>di</strong>kadó- E kantidat <strong>di</strong> mayor/kuidadó ku ta <strong>pa</strong>rtisipá(ku éksito) naprogramanan <strong>di</strong> sostenden edukashon a subi- E kantidat <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>nteku stòp ku unprograma <strong>di</strong> sosten denedukashon promé kunan kaba a baha ku- E resultadonan i eprogramanan <strong>di</strong>formashon i yudansa tawordu registrá- E kantidat <strong>di</strong> kasonan kuproblemátika serio denbario a bahaAspektonanpresupuestarioTotal: 51.470.75012.154.400140


Nr. Meta SímboloPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)2 Formashon profeshonalspesífiko <strong>di</strong>rigí ribaformashon <strong>pa</strong> mayor hóbenku a kai for <strong>di</strong> sistema <strong>di</strong>edukashon2 Promoshon(struktural) <strong>di</strong>ekspertisio <strong>pa</strong>profeshonalnan ribatereno <strong>di</strong> sosten (denedukashon) Pre<strong>pa</strong>rá profeshonalnan riba nivel <strong>di</strong>HBO(+)/ Universidat<strong>pa</strong> bira ‘systeemtherapeut‘òf duna nankursonan spesialisáriba e tereno <strong>aki</strong>2 Bini ku un sistema <strong>di</strong>registrashon sentral <strong>pa</strong>registrashon <strong>di</strong>mayor/kuidadónan ku a<strong>pa</strong>rtisipá na programanan <strong>pa</strong>sosten den edukashonTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 - E Kantidat <strong>di</strong> mayornanku a <strong>pa</strong>rtisipá na kurso icharlanan <strong>di</strong> sostenedukativo a subi20132014- E kantidat <strong>di</strong> profeshonalnanku a sigui unkurso òf estu<strong>di</strong>o(systeemtherapie/TripleP/algu otro) ku éksito asubi2011 - E kantidat <strong>di</strong> inskripshon(registrá) na e Punto <strong>di</strong>Koor<strong>di</strong>nashon <strong>pa</strong> sostenden edukashon a subiAspektonanpresupuestarioEs<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto1Es<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto1Es<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto1141


Nr. Meta SímboloPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)2 Investigashon tokante enesesidat, alkanse iefektividat <strong>di</strong> programanan<strong>di</strong> sosten den edukashon(opvoe<strong>di</strong>ngsondersteuning)TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario2012 Es<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto12. Stimulá ifasilitáformashon iedukashonfor <strong>di</strong> nivelpre eskolarte kuadultonanku taaksesibelden turbario ku tadunaatenshon naformashonsoshal ipersonal1 Drecha kalidat <strong>di</strong> FormashonSosial Obligatorio (FSO)2014 - Kantidat <strong>di</strong> hóben denFSO ku ta progresá for<strong>di</strong> ora nan drenta te nafinala subi- Kantidat <strong>di</strong> hóbennan kuta kaba ku FSO ku éksitoi ku ta mihó pre<strong>pa</strong>rá <strong>pa</strong>asumí responsabilidat <strong>di</strong>trabou ta subi6.000.000142


Nr. Meta SímboloPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)1 Intensivá e programa <strong>di</strong>kuido sosial-emoshonal denFSO i krea posibilidat <strong>di</strong>kuido mas avansá i sostendespues ku nan kaba etrayektonan, <strong>di</strong>rigí riba egrupo <strong>di</strong> enfoke (mira Metanr. 6. tambe);TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2014 - Kantidat <strong>di</strong> hóbennan kuta risibí kuido sosialemoshonali ku p’esei talogra kaba FSO ku éksitoa subiAspektonanpresupuestarioEs<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto212Plan <strong>di</strong> akshon <strong>di</strong>rigí ribaedukashon i formashonkontinuo(life longlearning) <strong>pa</strong> kada fase <strong>di</strong>bida.Dirigí riba desaroyogeneral <strong>di</strong> sivismo,formashon sosialkulturalkonosemen-tu <strong>di</strong>nos historia i <strong>di</strong> nosante<strong>pa</strong>sadonan. Es<strong>aki</strong>den kopera-shon kuMinisterio <strong>di</strong> Edukashon.20122013- Plan <strong>di</strong> edukashon iformashon kontinuo ribanivel <strong>di</strong> bario.- Kuríkulo <strong>pa</strong> edukashon iformashon kontinuo.Es<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto2143


Nr. Meta SímboloPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)2 Duna treinen na guiadónan<strong>di</strong> práktika <strong>pa</strong> traha ku egrupo <strong>di</strong> enfoke; kreaprogramanan <strong>di</strong> treinen ikrea infrastruktura sosial <strong>pa</strong>empresario den regionnan ibarionan den koperashon kue programa <strong>di</strong> InisiativaSosial Ekonómiko (SEI);TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 - Kantidat <strong>di</strong> inisiativananpropio in<strong>di</strong>vidual òf dengrupo <strong>pa</strong> start kuempresanan chikí denregionnan i barionan asubiAspektonanpresupuestarioEs<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto22 Optimalisá organisashon,maneho i infrastruktura <strong>di</strong> eprograma <strong>di</strong> FormashonSosial Obligatorio 4 i habriposibilidat <strong>pa</strong> adulto mayorku 25 aña por sigui kursonan<strong>aki</strong> i otro kursonan2012 - Kantidat <strong>di</strong> organisashonnan<strong>di</strong> FSO ku tafunshoná riba nivel asubi kuEs<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto24 Organisashonnan ku ta ehekutá programanan <strong>di</strong> formashon <strong>di</strong>rigí riba e grupo <strong>di</strong> enfoke ta koperá mas ku otro i ta traha huntu; introdusí ‘maneho <strong>di</strong> prestashon’ ku ta enserá ku e proseso <strong>di</strong>manehá e organisashon ta a base <strong>di</strong> stipulashon sistemátiko <strong>di</strong> bo mishon, strategia i metanan i tradusí nan <strong>pa</strong> kada nivel <strong>di</strong> e organisashon i mi<strong>di</strong> nan segun faktornan <strong>di</strong> éksito krítiko, loke ta in<strong>di</strong>kábo prestashonnan <strong>pa</strong> despues tuma akshon <strong>pa</strong> drecha funshonamentu <strong>di</strong> bo organisashon; introdusí: èksamen sentral, sistema <strong>di</strong> portafolio, i trahadónan sosial pedagógiko; drecha e sistema <strong>di</strong>intake, kalifikashon <strong>di</strong> bo guiadónan <strong>di</strong> trayekto i <strong>di</strong> dosentenan; desaroyá un maneho <strong>di</strong> i<strong>di</strong>oma144


Nr. Meta Símbolo3. Fortifikáinstitushonnan iorganisashonnan <strong>pa</strong>protekshon<strong>di</strong>derechinan<strong>di</strong> hubentutPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)1 Implementá Plan <strong>di</strong>Komunikashon <strong>pa</strong> DerechoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó<strong>di</strong> Mucha <strong>pa</strong> tres aña 5 2013 - Na fin <strong>di</strong> e <strong>di</strong> tres aña40% <strong>di</strong> e 5 gruponan <strong>di</strong>enfoke ta haña ederechonan <strong>di</strong> muchaimportante2 Den koperashon ku UNAevaluá leinan <strong>di</strong> Curaçao sinan ta kuadra ku kontenido<strong>di</strong> e Tratado Internashonal <strong>di</strong>Derecho <strong>di</strong> Mucha (TIDM) ikaminda ta nesesario hasi ekambio <strong>pa</strong> leinan kuadra kue tratado1 Kumpli ku erekomendashonnan hasí dor<strong>di</strong> Komité <strong>di</strong> Nashonnan Uní<strong>pa</strong> Derecho <strong>di</strong> Mucha2014 - Na 2014 tur lei <strong>di</strong>Curaçao ta kuadra ku eTIDM2012- - Kantidat <strong>di</strong> embarasohubenil a baha- Kantidat <strong>di</strong> hóben ku tauza droga i alkohòl abaha- Fasilidatnan <strong>pa</strong>Aspektonanpresupuestario6.154.400Es<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto3Es<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto35 E meta ta <strong>pa</strong> fortifiká <strong>di</strong>ferente grupo <strong>di</strong> enfoke (mucha, hóben, mayornan, maestronan i otro profeshonalnan ku ta traha ku mucha i hóben den nan konosementu <strong>di</strong> e kontenido <strong>di</strong> e TratadoInternashonal enkuanto Derecho <strong>di</strong> Mucha i <strong>pa</strong> nan aktua segun e espíritu <strong>di</strong> e tratado. Pa logra es<strong>aki</strong> e plan <strong>di</strong> komunikashon ta wòrdu re<strong>pa</strong>rtí over <strong>di</strong> plannan <strong>di</strong> implementashon <strong>pa</strong> tres aña.145


Nr. Meta SímboloPrioridat1-3(1= haltu)Akshonnan spesífiko2 Mehorá e sistema <strong>di</strong>akumulá dato, ku ta wòrduyená tur aña dor <strong>di</strong>stakeholders (GO’s i NGO’s).A base <strong>di</strong> es<strong>aki</strong> Ministerio <strong>di</strong>DSTB por sigui i influenshádesaroyonan den komunidatmihó. Tambe es<strong>aki</strong> ta hasitrahamentu <strong>di</strong> e reportahe <strong>di</strong>kada 5 aña mas fásil iefisiente.3 Stipulá e protokòl <strong>di</strong>implementashon <strong>di</strong>Supervishon Sostené(Handhavend Toezicht) <strong>pa</strong> eTratado <strong>di</strong> Derecho <strong>di</strong>Mucha i duna treinen na esupervisornan <strong>pa</strong> trahakuné.Tempuproyektá20112012In<strong>di</strong>kadómuchanan ku hèn<strong>di</strong>kèpfísiko a mehoráNa fin <strong>di</strong> 2011 e sistema <strong>di</strong>akumulá dato ta desaroyáNa 2012 e reportahe <strong>di</strong>kada 5 aña ta kla2012 Supervisornan ta entrená<strong>pa</strong> traha ku e protokòl <strong>di</strong>implementashonAspektonanpresupuestarioEs<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto3Es<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto3146


Nr. Meta SímboloPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)2 Mirando e importanshainmenso <strong>di</strong> kuido i desaroyotrem<strong>pa</strong>n <strong>pa</strong> futuro desaroyo<strong>di</strong> e hende den tur ámbito <strong>di</strong>su bida lo introdusí den turbario <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> skolnan <strong>di</strong>hunga kaminda tur muchapor akudí grátis i tambe naprogramanan <strong>pa</strong> formashondespues <strong>di</strong> skol <strong>pa</strong>muchanan ku ta lanta denun situashon <strong>di</strong> ménosrekurso i falta <strong>di</strong> sufisientestimulashon <strong>pa</strong> nandesaroyo2 Implementashon <strong>di</strong> eprograma Communities thatCare (CtC). A base <strong>di</strong> erapòrt Jeugdmonitor 3, uza eprograma preventivoPositive Action den tur skol<strong>pa</strong> traha riba e faktornan <strong>di</strong>riesgo ku ta rondoná emucha i hóben.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2010-2014 - Kantidat <strong>di</strong> mucha ku tawòrdu alohá bou <strong>di</strong>kuido profeshonal ora emayornan ta traha tasubi ku 15%- Kantidat <strong>di</strong> mayornan kupor bai traha <strong>pa</strong>sobranan por laga nan yu bou<strong>di</strong> kuido profeshonal tasubi ku 15%- 50% <strong>di</strong> tur mucha <strong>di</strong> tresaña ta atendé na skolnan<strong>di</strong> hunga den tur bario<strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>.2011-2014 Redukshon <strong>di</strong> e faktornan<strong>di</strong> riesgoAspektonanpresupuestarioEs<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto3Es<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto3147


Nr. Meta Símbolo4. Stimulá masfasilidatròntCuraçao <strong>pa</strong>aloháhóbennanku taaksesibel24/7 <strong>pa</strong>mucha <strong>di</strong>tur edat.Prioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)1 Hasi e investigashonMonitor <strong>di</strong> Hóben i Monitor<strong>di</strong> Famia <strong>pa</strong> por trahamaneho <strong>di</strong>rigí2 Drecha kalidat i amplia eprogramanan <strong>pa</strong>formashon despues <strong>di</strong>skol i den fakansi. Bini ku posibilidat <strong>di</strong>programanan <strong>pa</strong>formashon ku ta habrí24/7 <strong>pa</strong> mayornan ku tatraha warda <strong>pa</strong> evitá kuta laga muchanan atrassin guia ni kom<strong>pa</strong>ño.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 - Profil a base <strong>di</strong> senso iinvestigashon <strong>di</strong> esituashon aktual- Análisis i solushonnan <strong>di</strong>e formanan <strong>di</strong> eduká takla2013 Oumentá kantidat <strong>di</strong>yunan <strong>di</strong> mayornan ku tatraha warda i den fakansiku ta haña kuidoprofeshonalAspektonanpresupuestarioEs<strong>aki</strong> ta <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> punto3Sei project2 Subi e kompen-sashonfinansiero <strong>di</strong>ario(daggeld-vergoe<strong>di</strong>ng) <strong>pa</strong>inter-natnan eksistente abase <strong>di</strong> e produkto ku takumpli ku eksigensha iteniendo kuenta ku epresu-puesto <strong>di</strong> gobièrnu2012 Disminuí kantidat <strong>di</strong>hóbennan ku ta riba lista<strong>di</strong> espera7.300.000148


Nr. Meta SímboloPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu) Amplia e kantidat <strong>di</strong>lugánan <strong>di</strong>sponibel <strong>pa</strong>mucha i hóben den kadainternat2 Establesé mas fasilidatresidensial habrí-será <strong>pa</strong>mucha i hóbennan segun edossier eksistente 6 , kamindanan ta risibí trato sikológiko,sikiátriko i sosial 24/7 <strong>pa</strong>evitá ku hóbennan ta wòrduponé riba lista <strong>di</strong> espera kukonsekuensia ku nankomportashon por deteriorá1 Fasilidat residensial <strong>pa</strong> alohámucha i hóbennan densituashon <strong>di</strong> krísis 24 ora <strong>pa</strong><strong>di</strong>a, <strong>di</strong>ferensiá na edat kupor aka<strong>pa</strong>rá 10 mucha/hóben<strong>pa</strong>reuTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2013 - Oumentá kantidat <strong>di</strong>hóben ku ta wòrdu yudá- Disminuí kantidat <strong>di</strong>hóben ku ta riba lista <strong>di</strong>espera2014 Kantidat <strong>di</strong> hóben imuchanan den situashon<strong>di</strong> krísis ku a wòrdu aloháden e fasilidat ta subiAspektonanpresupuestario3.650.000365.0006 Na 2006 un dossier a wòrdu trahá <strong>pa</strong> establesé fasilidatnan residensial <strong>pa</strong> hóbennan ku ta kai bou <strong>di</strong> Formashon Sosial Obligatorio (FSO) segun e protokòl <strong>di</strong> FSO <strong>di</strong> 2005, ResidentieleVoorzieningen voor Sociale Vormingsplicht 2006. A base <strong>di</strong> e informashon den e dokumento <strong>aki</strong> por bini ku fasilidatnan residensial <strong>pa</strong> tur hóben ku tin mester <strong>di</strong> ayudo 24 ora <strong>pa</strong> <strong>di</strong>a.149


Nr. Meta Símbolo5. Desaroyásentronanden bariokomo sentro<strong>pa</strong> sosten iaktividat <strong>pa</strong>hóbennan imayornanriba<strong>di</strong>ferentetereno6. Inventarisá irestrukturátrabouPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)1 Bini ku proposishon <strong>di</strong> lei <strong>pa</strong>alargá kastigu <strong>pa</strong>mayornan/kuidadónan kumaltratá nan yunan tantufísikamente komomentalmente2 Perkurá <strong>pa</strong> mas treinen <strong>pa</strong> eprofeshonalnan ku ta trahaden internatnan i <strong>pa</strong> ekantidat <strong>di</strong> profeshonal tasufisienteMira Meta nr. 1, 2 i 6 <strong>di</strong>Sektor Desaroyo Soshal1 Traha un plan <strong>pa</strong> ekipáSentronan <strong>pa</strong> Famia iHubentutTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2013 - Disminuí kantidat <strong>di</strong>mucha i hóben ku tawòrdu maltratá- Disminuí kantidat <strong>di</strong>mayornan ku ta wòrduarestá <strong>pa</strong> maltrato <strong>di</strong> nanyunan2012 Kalidat <strong>di</strong> kuido den einternatnan dor <strong>di</strong>introdukshon <strong>di</strong> lei <strong>pa</strong>kuido <strong>di</strong> mucha ku takumpli ku leiinternashonal a drecha2011 Na 2011 un sentro taoperashonalNa 2012 dos sentro taAspektonanpresupuestario200.000200.0001000.000150


Nr. Meta Símbolososhal denbario <strong>di</strong>rigíriba famia ihubentutPrioridat1-3(1= haltu)Akshonnan spesífikoImplementá Sentronan <strong>pa</strong>Famia i Hubentut i1 Inventarisá trabou sosialden bario dor <strong>di</strong>:denominá bario i su frontera;inventarisá tur organisashonku ta traha trabou <strong>di</strong> baseden e barionan; sakontenido, <strong>di</strong>rekshon iefisiensia <strong>di</strong> kadaorganisashon; inventarisá eme<strong>di</strong>onan ku e organisashontin na su <strong>di</strong>sposishon <strong>pa</strong>ehersé trabou den bario <strong>pa</strong>famia i hubentut; sa kua ta estatus hurí<strong>di</strong>ko <strong>di</strong> eorganisashon.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóoperashonalNa 2013 3 sentro taoperashonal2011 - E plan <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong> por<strong>di</strong>rigí i por intervení i /òfintensivá esfuersonangubernamental <strong>pa</strong>mehorá kalidat <strong>di</strong> bida<strong>di</strong> famia i hubentut takla.50.000Aspektonanpresupuestario1 Investigá i restrukturáesfuersonan <strong>pa</strong> hasitrabounan den bario <strong>pa</strong>famia i hubentut mas efikas.2011 E rapòrt ta kla 50.000151


Nr. Meta SímboloPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)1 Instalashon <strong>di</strong> un Konseho<strong>di</strong> Bario den kua turstakeholder ta representá kuun sekretariado ku ta reportá<strong>di</strong>rektamente na Ministeratraves <strong>di</strong> e <strong>di</strong>rektor <strong>di</strong> esektor Famia i Hubentut <strong>di</strong>Ministerio DSTB.1 Huntu ku instalashon <strong>di</strong> eKonseho 7 un plan <strong>di</strong>komunikashon iinformashon fuerte i amplio<strong>di</strong>rigí riba empleadonan <strong>di</strong>institutonan gubernamental,organisashonnan ku ta trahaden bario i e suidadano mes.Pa logra e meta mester hasiuzo <strong>di</strong> tur me<strong>di</strong>o <strong>di</strong>komunikashon i promové<strong>di</strong>álogo den famianan iinstitutonanTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2012 E konseho <strong>di</strong> bario tafunshoná i ta dunainformashon i konseho naminister2013 E sentido <strong>di</strong> apresio ikomprenshon <strong>pa</strong>esfuersonan ku ta wòrduhasí dor <strong>di</strong> gobièrnu nabienestar general serkafamia i hubentut a subi50.00050.000Aspektonanpresupuestario7 Halsa komunikashon na un nivel haltu <strong>pa</strong> yega na optimalisashon <strong>di</strong> e esfuersonan. Es<strong>aki</strong> lo por atraves <strong>di</strong> instalashon <strong>di</strong> un Konseho <strong>di</strong> Bario similar na e “ Raad van Integraal Wijkbeleid “ ku alanta na aña 2002 pero ampliá ku mas entidat sosial. E Konseho mester sinkronisá esfuersonan <strong>di</strong> sosten <strong>pa</strong> ku nos barionan i harmonisá konosementu i dokumentashon152


Nr. Meta Símbolo7. Guia <strong>pa</strong> ehóben kuproblemanansosial/emoshonalPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)1 Pèrkurá <strong>pa</strong> e proposishon <strong>di</strong>lei <strong>pa</strong> Kuido <strong>di</strong> Hóben binina vigorTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 Lei <strong>pa</strong> Kuido <strong>di</strong> Hóben tana vigor2 Instalá ‘Konseho <strong>pa</strong> Famia’ 2012 Konseho <strong>pa</strong> Famia tainstalá1 Implementashon <strong>di</strong> un pilot<strong>pa</strong> yuda 250 hóben den eSentro <strong>pa</strong> Famia i Hubentut2012 Na fin <strong>di</strong> 2012 250 hóben awòrdu yudáAspektonanpresupuestario500.0002 Traha un Dekreto <strong>di</strong>Instalashon(Instellingsbesluit) <strong>pa</strong> eSentro <strong>pa</strong> Famia i Hubentut2 Inbertí den treinen <strong>di</strong>profeshonalnan2012 Skolnan, ofisinanan <strong>di</strong>konsulta, krèsh, iprogramanan <strong>pa</strong>formashon promé idespues <strong>di</strong> skol, ta ofreséayudo sosial for <strong>di</strong> meimei<strong>di</strong> 2011, koor<strong>di</strong>ná for <strong>di</strong> eSentro <strong>pa</strong> Famia iHubentut2013 E Sentro a pèrkurá <strong>pa</strong>drecha kalidat <strong>di</strong> kuidoresidensial, entre otro dor<strong>di</strong> promoshon <strong>di</strong>ekspertisio <strong>di</strong> trahadónan100.000153


Nr. Meta Símbolo8. Maneho<strong>di</strong>rigí ribagruponanvulnerabelAtenshonintensivo napersonananku mester <strong>di</strong>resosialisashon,reedukashon òfformashonpersonalPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)2 Establesé un Sistema <strong>di</strong>Registrashon <strong>di</strong> Hóben bou<strong>di</strong> supervishon <strong>di</strong> e Sentro<strong>pa</strong> Famia i Hubentut1 Guia <strong>di</strong> famia <strong>pa</strong> evitá kumuchanan ta lanta densituashonnan <strong>di</strong> rísikohaltu i ora es<strong>aki</strong> resultátòg tuma e me<strong>di</strong>dananapropiá <strong>pa</strong> defendé iprotehá e mucha. Bini ku kursonan <strong>di</strong>sosten edukashonal <strong>pa</strong>mayornan a trabes <strong>di</strong>sentronan <strong>pa</strong> Famia iHubentut. Inkorporá den Kasnan <strong>di</strong>bario un bentana spesial<strong>pa</strong> e mama hóben(denkuadro <strong>di</strong> ketenzorg). Introdusí sentronan <strong>di</strong>formashon iresosialisashonobligatorio.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 Tur hóben ku wòrdu <strong>di</strong>mèldu ta registrá2012201220122012- Kantidat <strong>di</strong> famia ku tasigui seshon <strong>di</strong> guia asubi- Kantidat <strong>di</strong> mucha ku taden proyektonan <strong>di</strong> guiaa subiAspektonanpresupuestario100.000500.000154


Nr. Meta Símbolo9. Atenshonspesífiko <strong>pa</strong>kombatíviolenshaden esferarelashonal isosten <strong>pa</strong> evíktimananPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)1 Plan nashonal <strong>pa</strong>kombatí violensiarelashonal (AliansaGO i NGO) Sostené institushon<strong>di</strong> un opservatorio(NGO) Sostené i <strong>pa</strong>rtisipá“Kadena hu<strong>di</strong>sial”salí for <strong>di</strong> Ministerio<strong>di</strong> Hustisia Partisipá den grupo<strong>di</strong> trabou TrafikashonHumano (IOM)2 Diferensiashon entre tipo <strong>di</strong>alohamentu <strong>pa</strong> <strong>di</strong>ferente tipo<strong>di</strong> víktima debí na situashon<strong>di</strong> krísis2 Pèrkurá <strong>pa</strong> un e<strong>di</strong>fisio <strong>pa</strong> eBüró <strong>di</strong> Víktima2 Fortifiká i halsa nivel <strong>di</strong>ekspertonan ku ta dunaasistensia na víktima tantuambulante komo intramuralTempuproyektá2011201220122011In<strong>di</strong>kadóTin kòntròl i redukshon <strong>di</strong>kasonan2011 Tin alohamentu <strong>di</strong>ferensiá<strong>pa</strong> víktima <strong>di</strong> violenshaden esfera relashonal kumèldu2012 Kantidat <strong>di</strong> víktima ku tamèldu personalmente naBüró <strong>di</strong> Víktima a subi ku20%2013 Tur eksperto ku ta traha <strong>pa</strong>Büró <strong>di</strong> Víktima tin ekalifikashon nesesario20.00050.00010.00010.00010.000Aspektonanpresupuestario350.00045.000155


Nr. Meta Símbolo10. Atenshonintensivo <strong>pa</strong>personananku mester <strong>di</strong>resosialisashon,reedukashon òfformashonpersonal <strong>pa</strong>pormanehá,kontrolá ikoregí nanmes ribaPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)2 Duna terapia me<strong>di</strong>anteunidat ku tin komo metafungi komo sentro <strong>di</strong>intervenshon <strong>di</strong> krísis ikonflikto 24 ora <strong>pa</strong> <strong>di</strong>a(e.o. violensia doméstiko,skolnan i bario). Den bario e lo trahahuntu ku Kas <strong>di</strong> Bario ipolis <strong>pa</strong> organisáenkuentronan ku hóben ifamia.1 Instalashon <strong>di</strong> unidat <strong>pa</strong>tratamentu i <strong>di</strong>agnóstikoforénsiko <strong>di</strong> famia i<strong>pa</strong>rtner, ku alabes taofresé me<strong>di</strong>ashon <strong>di</strong>famia i korekshonrestorativo <strong>di</strong> komunidat(e.o. bario).E unidat <strong>aki</strong> ta bai fungitambe komo sentro <strong>di</strong>intervenshon <strong>di</strong> krísis ikonflikto 24 ora <strong>pa</strong> <strong>di</strong>a(e.o. violensia doméstiko,skolnan i bario). E unidatTempuproyektá2013201320112011In<strong>di</strong>kadóKantidat <strong>di</strong> bishita na kas<strong>di</strong> víktimanan kuekspertonan ta hasi a subi- 1Plan integral <strong>pa</strong>tratamentu i <strong>di</strong>agnóstikoforensiko teniendo nakuenta ku famia ta enúkleo.- Intervenshon <strong>di</strong> krísis 24ora- Proposishon <strong>di</strong> lei ku takeda tratáAspektonanpresupuestario200.00010.000250.000156


Nr. Meta Símboloárea <strong>di</strong><strong>di</strong> violensiai krímenPrioridat1-3(1= haltu)Akshonnan spesífiko<strong>aki</strong> lo ta <strong>pa</strong>rti de e trabou<strong>di</strong> Kas <strong>di</strong> Bario i lo trahahuntu ku polis i sentro<strong>pa</strong> Famia i Hubentut <strong>pa</strong>organisá enkuentronanku hóben i famia i otropersonanan.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestarioE unidat <strong>aki</strong> ta formuláe.o. huntu ku otroMinisterionan unprograma <strong>pa</strong> kombatíviolensia i krímen ku tinevidensia sientífikoProposishon <strong>di</strong> lei <strong>pa</strong>hóbennan te 25 aña i firstoffenders (ku a atmití iku víktima <strong>di</strong>rekto) <strong>pa</strong>ofresé un trayekto <strong>di</strong>korekshon restorativo <strong>di</strong>komunidat20122012157


Nr. Meta SímboloPrioridat1-3(1= haltu)Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario11. Atenshon<strong>pa</strong>gruponanku nesesidatspeshal dennoskomunidat.2 Eksplisitá i implementáun maneho <strong>di</strong>rigí riba.Mehorá kalidat <strong>di</strong> bida ibienestar <strong>di</strong> mucha, <strong>di</strong>personanan <strong>di</strong> terser edati <strong>di</strong> personanan ku undesabilidat. Duna organisashonnan<strong>di</strong> gran<strong>di</strong> <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shonden maneho <strong>pa</strong>gran<strong>di</strong>nan Proyekto <strong>di</strong>rigí riba alsamobilidat <strong>di</strong> personananku un desabilidat físiko2012 - Tin un monitor <strong>di</strong>derechonan <strong>di</strong> mucha- Sentronan <strong>di</strong> gobernashoni sentronankomersial mas bishita lota aksesibel <strong>pa</strong> personanan ku un desabilidatfísiko.15.000158


Nr. Meta SímboloSektor: LaborPrioridat1-3(1= haltu)Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario16.249.1801 Revisá leinanlaboral <strong>pa</strong> realisábenefisionanmutuo <strong>pa</strong> realisárelashonnanduradero entredunadó <strong>di</strong>trabou iempleadonan2 Kaba kukòntraktnan <strong>di</strong>durashon kòrtikuku ta keda ripití1 Revisá i adaptashon <strong>di</strong>Lei <strong>di</strong> Labor 2000. Aktualisá Lei <strong>di</strong>Referèndem <strong>pa</strong> porimplementá. Revisá i implementá Lei<strong>di</strong> Bion.1 A base <strong>di</strong> e nota <strong>di</strong>maneho eksistente tumae me<strong>di</strong>danan apropiá Hasi investigashonnesesario2011201220122012- Kongreso tri<strong>pa</strong>rtiete- Lei <strong>di</strong> labor adaptá- Lei <strong>di</strong> Referèndemadaptá- Lei <strong>di</strong> Bion adaptá2011 Tin un proposishonden promé kuartal<strong>di</strong> 201125.00020.0003 Analisá viabilidat<strong>di</strong> e lei <strong>di</strong>Uitzendwezen3 Hasi investigashon <strong>pa</strong>evaluá viabilidat Investigá status <strong>di</strong>uitzendwezen2012 Tin un proposishonden e adaptashon <strong>di</strong>maneho enkuantouitzendwezen15.000159


Nr. Meta Símbolo4 Krea i fasilitáproyektonan <strong>pa</strong>reaktivá hendedesempleá viaformashonintensivo iedukashonprofeshonal5 Promovéremigrashon <strong>di</strong>yu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>6 Krea me<strong>di</strong>ashon<strong>di</strong> trabou aktivo abase <strong>di</strong> guiapersonal, perotambe via sistema<strong>di</strong>gitalPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)2 Den koperashon intensivoku dunadónan <strong>di</strong> trabou,organisá kurso, estu<strong>di</strong>o iproyektonan <strong>pa</strong> entrenáhende desempleá <strong>di</strong>rigí ribanesesidat <strong>di</strong> merkado laboralriba <strong>di</strong>ferente nivel2 Entama projektonankonkreto <strong>pa</strong> reaktiváhende desempleá viaformashon intensivo iedukashon profesional. Lanta un taskforce kumester bini kurekomendashonnan <strong>pa</strong>bibienda,fiansananatraktivo, i otroinsentivonan ku ta hasiatraktivo <strong>pa</strong> remigrá.1 Traha un plan <strong>pa</strong> ekipá iimplementa un Sentro <strong>pa</strong>LaborTempuproyektá2011201220112011In<strong>di</strong>kadó- Lanta 3 projektonan<strong>pa</strong> reaktiva hendedesemplea- Un TaskforceAspektonanpresupuestario100.000E kantidat <strong>di</strong> yunan<strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> ku taremigrá a subi ku 10% 60.0002011 - Un Sentro <strong>pa</strong> Labor- Un sistema <strong>di</strong>registrashon <strong>di</strong> elugánan vakanteseka gobièrnu iempresa priva t’ei5.590.150160


Nr. Meta Símbolo7 Krea opshonnan<strong>di</strong> trabou speshal<strong>pa</strong> hende kunesesidatnanspeshal8 Stimulá masfasilidat rònt<strong>Kòrsou</strong> ku taaksesibel 24/7 <strong>pa</strong>alohá hòbennan<strong>di</strong> tur edat9 Organisá unstruktura masefektivo <strong>di</strong>transportepúbliko <strong>pa</strong> hendeku ta respondé nae nesesidat <strong>di</strong>trabou 24/7Prioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)2 Implementá maneho <strong>di</strong><strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon laboral <strong>pa</strong>hende ku nesesidatnanspesial1 Mira Meta nr. 4. na sektor <strong>di</strong>Famia i Hubentut3 Huntu ku e ministerionankonserní, organisashonnan<strong>di</strong> dunadó <strong>di</strong> trabou isin<strong>di</strong>kato <strong>di</strong> trahadónan dentransporte yega na unstruktura <strong>pa</strong>ofresé hendenan ku ta trahawarda transporte públiko(24/7) na tur momentu kunan mester <strong>pa</strong> yega trabou ibai kas despues <strong>di</strong> trabouTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2012 - Un koperashon <strong>di</strong>trabou konkreto2011 - Nota <strong>di</strong> maneho den2011 enkuantoalohamentu2012 - Un overlegsysteementre e ministerionan(interministerielecommissie)Aspektonanpresupuestario6.261.895138.000161


Nr. Meta Símbolo10 Partisi<strong>pa</strong>shonaktivo <strong>di</strong><strong>pa</strong>rtnernan soshal(tri<strong>pa</strong>rtit) denasuntunan <strong>di</strong>maneho <strong>pa</strong> kutrabou11 Implementá lei <strong>di</strong>maternidatPrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)3 Envolví tur <strong>pa</strong>rtner sosial <strong>pa</strong>duna input ora <strong>di</strong> trahamaneho ku ta konserníasuntunan <strong>di</strong> trabou1 Kaba <strong>di</strong> prosesá e lei <strong>di</strong>maternidat <strong>pa</strong> por publikáes<strong>aki</strong>.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 Un overlegsysteementre e <strong>pa</strong>rtnernansoshal (kuminsandoku koperashon <strong>di</strong>tri<strong>pa</strong>rtite)Aspektonanpresupuestario10.0002011 1 lei <strong>di</strong> maternidat 20.00012 Stimulá Life LongLearning3 Stimulá tur siuda-dano<strong>pa</strong> ka<strong>pa</strong>sitá i reka<strong>pa</strong>sitánan mes ku bista ribameho-rashon <strong>di</strong> nanfuturo Ofresé kurso, estu<strong>di</strong>o iproyektonan grátis òf<strong>pa</strong>gabel2014 Lo tin un nota <strong>di</strong>maneho huntu kuministerio <strong>di</strong>Enseñansa15.000162


Nr. Meta Símbolo13 Introdusí unstagebeleid ku tastimulá, ku tines<strong>pa</strong>sio mas tantuposibel <strong>pa</strong>stagairs lokal, i <strong>pa</strong>nan por kumplinan stazje na unmaneraresponsabel ievitákompetenshainhustu.14 Introdusí un leigeneral <strong>di</strong>penshun <strong>di</strong>trabou15Ehekutá e lei <strong>di</strong>interme<strong>di</strong>ashonaktivamentePrioridat1-3 Akshonnan spesífiko(1= haltu)2 Huntu ku Ministerio <strong>di</strong>Enseñansa i organisashon <strong>di</strong>dunadónan <strong>di</strong> trabou yegana akuerdo <strong>pa</strong> e kantidat <strong>di</strong>stazjèr lokal ku nan ta tuma<strong>pa</strong> kuartal, i kontroláregularmente si nan takumpli ku esak1 Pre<strong>pa</strong>rá un lei <strong>di</strong> penshungeneral <strong>di</strong> trabou1 Eki<strong>pa</strong> e BureauLandsbemiddelaarefektivamenteTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2013 80% <strong>di</strong> stazjèrnan tolokal2012 1 Lei general <strong>di</strong>penshun <strong>di</strong> trabou2011 Konfliktonan laboralta wòrdu resolv’é15.00010.000Aspektonanpresupuestario1.582.525163


4.8. MINISTERIO DI DESAROYO EKONÓMIKOSigun e businessplan <strong>di</strong> e ministerio, e ministerio <strong>di</strong> desaroyo ekonomiko ta enkarga ku:Promove stabilidat makro-ekonomikoFortalese e posishon kompetitivo <strong>di</strong> KorsouFortalese e sektor <strong>di</strong> empresa mikro, chiki i me<strong>di</strong>anoFortalese e infrastruktura <strong>pa</strong> ekonomia <strong>di</strong> konosimentu i inovashonFortalese funshon <strong>di</strong> merkado <strong>di</strong> kapital <strong>di</strong> KorsouKontribui na kompetensha (mede<strong>di</strong>nging) hustu den nos merkado lokalFortalese sektornan agragario, ganado i peskaUn maneho <strong>di</strong> establesimentu (vestigingsbeleid) duradero i ku ta kondusi na mihonivel <strong>di</strong> bidaDesaroyo duradero <strong>di</strong> kada sektor ekonomikoPromove empleoDiplomasia ekonomiko, politika <strong>di</strong> komersio eksterior i globalisashonPromove eksportashon i integrashon <strong>di</strong> nos ekonomia den ekonomia globalMehorashon <strong>di</strong> nos klima <strong>di</strong> invershonAtrae invershon estranheroEhekushon <strong>di</strong> kontrolnan ekonomiko (entre otro <strong>di</strong> preis i Ykwezen)Puntonan fokalE ministerio tin 5 punto fokal <strong>pa</strong> anjanan 2011-2014. Nan ta deriva for <strong>di</strong> e puntonanstrategiko i temanan <strong>di</strong> prioridat <strong>di</strong> e gobiernu <strong>aki</strong>. Nan ta:1. Baha kosto <strong>di</strong> bidaEs<strong>aki</strong> ta ensera na prome luga bahamentu <strong>di</strong> preis <strong>di</strong> fruta i berdura. Bon nutrishon lokontribui na miho salu i konsekuentemente na miho kalidat <strong>di</strong> bida i mihoproduktividat. Estu<strong>di</strong>onan den varios <strong>pa</strong>is ta mustra ku un miho preis <strong>di</strong> fruta i berdura,e komunidat lo kumpra mas. E ta ensera tambe ampliashon <strong>di</strong> e makutu basiko kuproduktonan ku ya ta of ta birando basiko <strong>pa</strong> nos komunidat, i bahamentu <strong>di</strong> preis <strong>di</strong>produktonan farmaseutiko.2. Desaroyo empresarialImportante den e area <strong>aki</strong> ta mehorashon <strong>di</strong> servisio <strong>di</strong> gobierno na komersiantenan(entre otro permitnan). E ta ensera tambe <strong>pa</strong> yuda halsa nivel <strong>di</strong> nos negoshinan(business sophistication) <strong>pa</strong> nan por subi nan produktividat i kompetividat, krese, inova,eksporta, internashonalisa, sera aliansa ku kom<strong>pa</strong>nianan internashonal i/o tasuministrado na es<strong>aki</strong>nan. Si mas kom<strong>pa</strong>nia lokal por <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong> den e ekonomiainternashonal es<strong>aki</strong> lo benefisia nos <strong>pa</strong>is, nos negoshinan i nos hendenan.164


3. Desaroyo turistikoTa importante <strong>pa</strong> trese un balanse den nos portafolio <strong>di</strong> turista. Nos mester mantene emerkado ulandes, trese kresementu signifikativo den e merkado norte-amerikano,enkurasha merkado brasilero i kuminsa eksplora merkadonan nobo.4. Desaroyo <strong>di</strong> Korsou komo hubAki mester pensa riba tur aktividat ekonomiko internashonal kaminda Korsou por fungikomo sentro dor <strong>di</strong>, por ehempel, nos posishon geografiko, infrastruktura, i<strong>di</strong>omanan,kapital humano, kalidat <strong>di</strong> bida, etc. E ta ensera, pero no ta limita, na desaroyo <strong>di</strong> Korsoukomo hub logistiko i edukashonal.5. Posishona Korsou internashonalmenteHasi e nomber “Korsou” mas konosi internashonalmente, i espeshalmente konosi komoun <strong>pa</strong>is plasentero i ku kalidat <strong>di</strong> bida haltu, kaminda nos ta ‘biba dushi’ i kamindaotronan gustosamente ke bin <strong>di</strong> bishita, <strong>pa</strong> negoshi, <strong>pa</strong> estu<strong>di</strong>o of <strong>pa</strong> trabou. Aki mesterpensa riba interkambionan den e sentido mas amplio <strong>di</strong> e <strong>pa</strong>labra <strong>pa</strong> hobennan,adultonan, organisashonnan i skolnan.Meta ta <strong>pa</strong> es<strong>aki</strong>nan yuda kontribui na un desaroyo i kresementu ekonomiko duradero isignifikativo, na un tasa similar na esun <strong>di</strong> nos region i <strong>di</strong> mundu, na benefisio <strong>di</strong> noshendenan.Aktividatnan <strong>pa</strong> anja i area <strong>di</strong> enfoke20112011 desaroyoempresarialRedusi red tape <strong>pa</strong> ku komersio integralmente (SEI E91) iimplementa rekomendashonnan; entre otro dor <strong>di</strong>interkambio ku <strong>pa</strong>isnan ku a desaroya un bon sistema (Bestpractices). Por lo menos: Krea un one window-shop <strong>pa</strong> turpermit; Aktualisa vestigingsbeleid (SEI E07)2011 hub baha Korsou for <strong>di</strong> blacklist <strong>di</strong> entre otro Brazil i Colombia2011 hub Ehekuta area <strong>di</strong> merkado liber ku Aruba.2011 hub Struktura relashonnan ekonomiko ku BES i St. Maarten, e.o.<strong>pa</strong> empresanan <strong>di</strong> Korsou por sigui ta kompetitivo den dunanan servisio2011 hub traha estrechamente ku Colombia <strong>pa</strong> produktonankolombiano por drenta otro <strong>pa</strong>isnan via Korsou2011 internashonal habri posibilidatnan <strong>pa</strong> hobennan hanja eksperienshainternashonal, via interkambio estu<strong>di</strong>antil i <strong>di</strong> trabou2011 internashonal kumpli ku reglanan <strong>di</strong> WTO (tariefbin<strong>di</strong>ng)2011 internashonal stimula adulto i hobennan <strong>pa</strong> hasi uso <strong>di</strong> oportunidatnan <strong>di</strong>interkambio i fondonan (grants) internashonal2011 kosto <strong>di</strong> bida amplia makutu basiko ku fruta i berdura165


2011 kosto <strong>di</strong> bida baha preis <strong>di</strong> fruta I berdura2011 kosto <strong>di</strong> bida fortika Fundashon <strong>pa</strong> Konsumido2011 kosto <strong>di</strong> bida Instala Regulatory Board (SE01/02)2011 kosto <strong>di</strong> bida mas kontrolado <strong>di</strong> preis riba kaya mas frekuentemnete2011 turismo Training den Horeca <strong>pa</strong> esnan ku ta buska trabou (SEI E09)2011 turismo mehora nos zonanan <strong>di</strong> negoshi (business improvement<strong>di</strong>strict), kuminsando ku Punda i OtrobandaAspektonan presupuestarioAlgun <strong>di</strong> e aktividatnan ta keda finansia for <strong>di</strong> presupuesto 2011; otronan lo wordu kofinansia<strong>pa</strong> SEI. Den presupuesto supletorio a hasi petishon <strong>pa</strong> fondonan a<strong>di</strong>shonal.2011 -2014 internashonal Hopi biaha nos entrada <strong>pa</strong> kabes ta pone ku Korsou no ta binna remarke <strong>pa</strong> ayudo finansiero. Pues, intenshon ta <strong>pa</strong>: buskamas fuente <strong>di</strong> koperashon finansiero, asistensha tekniko,oportunidatnan <strong>di</strong> interkambio, etc. ku no ta solamente basariba desaroyo, pero riba e areanan importante <strong>pa</strong> mundu(me<strong>di</strong>o-ambiente, konosementu, inovashon, globalisashon), <strong>pa</strong>sektor publiko, priva i NGO’s. Por pensa <strong>di</strong> uso mas intensivo<strong>di</strong> WTO, ECLAC, CARTAC, etc.2011 -2014 turismo Desaroya un siudat rondo <strong>di</strong> aeropuerto <strong>pa</strong> aporta na sektorlogistiko i S<strong>pa</strong>ce Experience Center2011 -2014 Aporta na ehekushon <strong>di</strong> e National Labor Development Plan2012/20132012 desaroyoempresarial2012 desaroyoempresarialManeho i plan <strong>di</strong> implementashon <strong>pa</strong> empresa chiki ime<strong>di</strong>ano (SEI E93), ku lo inklui por lo menos: 1.Kursonanobligatorio <strong>pa</strong> empresarionan nobo <strong>pa</strong> nan sa ki ta nanobligashonnan <strong>pa</strong> ku trahadonan i gobiernu; 2.konsientisashon <strong>pa</strong> oportunidatnan internashonal dor <strong>di</strong>informashon regular via website i enkuentronan; 3. traha denkoperashon estrecho ku Kamara <strong>di</strong> Komersio, CHATA, etc.Miho finansiamentu <strong>pa</strong> empresanan chiki i me<strong>di</strong>ano. Es<strong>aki</strong>tambe lo ta resultado <strong>di</strong> e plan <strong>di</strong> maneho i implementashon<strong>pa</strong> empresa chiki i me<strong>di</strong>ano (SEI E93). Den e kuadro <strong>aki</strong> e loinklui: 1. hasi finansiamentu mas asesibel <strong>pa</strong> e sektor; 2. halsanan invershonnan; 3. mikro-kre<strong>di</strong>to166


2012 desaroyoempresarial<strong>Programa</strong> <strong>pa</strong> promove eksito <strong>di</strong> MKB chiki i me<strong>di</strong>ano (SEIE68), inkluyendo entre otro: Konsientisashon <strong>di</strong> empresananlokal (<strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> seminario i enkuentronan) kukompetensha global lo sigui krese i ku tur empresa mesterinova i alsa efisiensia; Pre<strong>pa</strong>ra empresanan lokal <strong>pa</strong> por sirbiempresanan internashonal ku lo establese na Korsou denkuadro <strong>di</strong> “Korsou komo hub logistiko.2012 hub Establese un sentro <strong>pa</strong> entrenamentu logistiko (relata naKorsou komo hub) i un banko <strong>pa</strong> desaroyo humano (SEI E59)2012 hub Pasonan konkreto <strong>pa</strong> hasi Korsou un hub <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong>akuerdonan ku <strong>pa</strong>isnan manera Colombia, Brazil i Panamariba tereno <strong>di</strong> komersio, koperashon, area <strong>di</strong> liber komersio ipromoshon2012 internashonal maneho <strong>pa</strong> stimula eksportashon <strong>di</strong> servisio i konosementu:a. lo konsientisa empresanan ku nan tin konosementu <strong>pa</strong>eksporta; b. lo usa embahadanan <strong>di</strong> reino, kanalnan <strong>di</strong> DBBi biahenan <strong>di</strong> nos gabinete <strong>pa</strong> promove nos konosementu iservisio.2012 kosto <strong>di</strong> bida Introdusi lei ku ta proteha e Konsumido, basa riba ‘bestpractices’ den mundo, merkadonan chiki i den reino2012 kosto <strong>di</strong> bida baha preis <strong>di</strong> otro produktonan <strong>di</strong> higiena i kuido personal2012 turismo Desaroya un tourism marketing plan (SEI E10)2013 hub investiga kon usa Korsou su status <strong>di</strong> observador den variosorganonan den region e.o. <strong>pa</strong> Korsou fungi komo hublogistiko2013 internashonal Kenniscentrum ku un meta prinsi<strong>pa</strong>l <strong>di</strong> atrae hendenan <strong>di</strong> afo<strong>pa</strong> bin stu<strong>di</strong>a, sigui kurso, etc. of hanja otro tipo <strong>di</strong>konosementu na Korsou, entre otro via e S<strong>pa</strong>ce ExperienceCenter2013 internashonal Un S<strong>pa</strong>ce Experience Center. Meta no ta solamente <strong>pa</strong> lansanave <strong>pa</strong> es<strong>pa</strong>sio, pero tambe <strong>pa</strong> ofrese posibilidat <strong>pa</strong> stu<strong>di</strong>a ofsigui kurso den e area <strong>di</strong> es<strong>pa</strong>sio.2013 kosto <strong>di</strong> bida baha preis <strong>di</strong> produktonan farmaseutiko167


Aktividatnan kontinuokontinuo hub apoya Foundation Curacao Logistical Hub <strong>pa</strong> sigui atraekom<strong>pa</strong>nianan den e sektor <strong>aki</strong>kontinuo internashonal eksplora mas aleu i fortifika relashonnan ku entre otroOrganisashon <strong>di</strong> Nashonnan Uni i Union Europeo (SEI projectE210)kontinuo turismo eks<strong>pa</strong>nshon <strong>di</strong> airliftkontinuo turismo habri merkadonan nobo ku poder ekonomiko <strong>pa</strong> yena noshotelnan <strong>di</strong> luho ekstra invershon den promoshon turistikokontinuo turismo Investiga i enkontra maneranan <strong>pa</strong> genera mas fondo <strong>pa</strong> invertiden promoshonE demas aktividatnan <strong>di</strong> Ministerio <strong>pa</strong> Desaroyo Ekonomiko ta inklui den e tabel (excelsheet). Meskos tambe e konekshon entre e aktividatnan <strong>aki</strong> i e metanan stipula den eakuerdo <strong>di</strong> gobernashon.168


Sektor Meta Prio-1 general Garantisa desaroyoekonomiko balansa<strong>pa</strong> tur hende2 general Garantisa desaroyoekonomiko balansa<strong>pa</strong> tur hende3 general Garantisa desaroyoekonomiko balansa<strong>pa</strong> tur hende4 general Garantisa desaroyoekonomiko balansa<strong>pa</strong> tur hende5 general Garantisa desaroyoekonomiko balansa<strong>pa</strong> tur hende6 general Garantisa desaroyoekonomiko balansa<strong>pa</strong> tur hendePuntofokal Akshonnan spesifikoMEO3 Desaroya un plan <strong>di</strong> desaroyoekonomiko duradero <strong>di</strong> mas anja(proyekto SEI 205)3 Aktualisa Curalyse, e modelomakro-ekonomiko <strong>di</strong> Korsou, <strong>di</strong>moda ku e lo permiti nos monitor sie desaroyo ta balansa1 tourism Training den Horeca <strong>pa</strong> esnan ku tabuska trabou (SEI E09)3 Les <strong>di</strong> computer <strong>pa</strong> mamanan hoben(SEI87)TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2012 UN (1) Direkshon <strong>pa</strong>hopi anjaAspektonanpresupuestarioSEI2012 02011 empleo <strong>pa</strong> hendenanlokal2012 empleo <strong>pa</strong> hendenanlokal3 Trata na habri aseso na2012 empleo <strong>pa</strong> hendenan<strong>di</strong>gitalisashon <strong>pa</strong> tur hende (SEI E60)lokal1 hub Establese un sentro <strong>pa</strong> entrenamentulogistiko (relata na Korsou komohub) i un banko <strong>pa</strong> desaroyohumano (SEI E59)2012 hendenan lokal kuempleoSEISEISEISEI169


Sektor Meta Prio-7 general Tene kuenta kusirkunstanshananfisiko <strong>di</strong> estadonanislenjo chiki dendesaroyoekonomiko8 DesaroyoEkonomiko iInovashon9 DesaroyoEkonomiko iInovashonPuntofokal Akshonnan spesifikoMEO3 E plan <strong>di</strong> desaroyo ekonomikoduradero (DEO) lo konsidera ‘bestpractices’ <strong>di</strong> <strong>pa</strong>isnan similar naKorsouHub logistiko 1 hub Pasonan konkreto <strong>pa</strong> hasi Korsou unhub <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> akuerdonan ku<strong>pa</strong>isnan manera Colombia, Brazil iPanama riba tereno <strong>di</strong> komersio,koperashon, area <strong>di</strong> liber komersio ipromoshonHub logistiko 1 hub traha estrechamente ku Colombia <strong>pa</strong>su produktonan por drenta otro<strong>pa</strong>isnan via KorsouTempuproyektáFinal 2012kuminsando2012In<strong>di</strong>kadó1. kantidat, kalidat itamanjo <strong>di</strong>kom<strong>pa</strong>niananinternashonal i/ilogistiko nobo; 2empleo <strong>pa</strong> hendenanlokal; 3. mas businesstourist2011 1. kantidat, kalidat itamanjo <strong>di</strong>kom<strong>pa</strong>niananinternashonal i/ilogistiko nobo; 2empleo <strong>pa</strong> hendenanlokal; 3. mas businesstouristAspektonanpresupuestarioSEIsuppletoire0170


Puntofokal Akshonnan spesifikoMEOHub logistiko 2 hub apoya Foundation CuracaoLogistical Hub <strong>pa</strong> sigui atraekom<strong>pa</strong>nianan den e sektor <strong>aki</strong>Sektor Meta Prio-10 DesaroyoEkonomiko iInovashon11 DesaroyoEkonomiko iInovashon12 DesaroyoEkonomiko iInovashonHub logistiko 1 hub baha Korsou for <strong>di</strong> blacklist <strong>di</strong> entreotro Brazil i ColombiaAirport City 2 tourism Un siudat rondo <strong>di</strong> aeropuerto <strong>pa</strong>aporta na sektor logistiko i S<strong>pa</strong>ceExperience CenterTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadókontinuo 1. kantidat, kalidat itamanjo <strong>di</strong>kom<strong>pa</strong>niananinternashonal i/ilogistiko nobo;2. empleo <strong>pa</strong> hendenanlokal;3. mas business tourist2011 1. kantidat, kalidat itamano <strong>di</strong>kom<strong>pa</strong>niananinternashonal i/ilogistiko nobo;2. empleo <strong>pa</strong> hendenanlokal;3. mas business tourist2011 -2014 mas entrada for <strong>di</strong> kadaturistaAspektonanpresupuestarioNV-nan0013 DesaroyoEkonomiko iInovashonAmplia makutu <strong>di</strong>produktonanbasiko ku preisnankontrola <strong>pa</strong>maneha nivel <strong>di</strong>bida1 cost oflivingbaha preis <strong>di</strong> fruta I berdura 2011 forsa <strong>di</strong> kompra masaltu i miho kalidat <strong>di</strong>bidasuppletoire171


Sektor Meta Prio-PuntofokalMEOAkshonnan spesifikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario14 DesaroyoEkonomiko iInovashonAmplia makutu <strong>di</strong>produktonanbasiko ku preisnankontrola <strong>pa</strong>maneha nivel <strong>di</strong>bida1 cost oflivingbaha preis <strong>di</strong> produktonanfarmaseutiko2013 forsa <strong>di</strong> kompra masaltu <strong>pa</strong> <strong>pa</strong>is iin<strong>di</strong>viduonan201315 DesaroyoEkonomiko iInovashonAmplia makutu <strong>di</strong>produktonanbasiko ku preisnankontrola <strong>pa</strong>maneha nivel <strong>di</strong>bida1 cost oflivingbaha preis <strong>di</strong> otro produktonan <strong>di</strong>higiena i kuido personal2012 forsa <strong>di</strong> kompra masaltu i miho kalidat <strong>di</strong>bida201216 DesaroyoEkonomiko iInovashonIntensiva kontrol <strong>di</strong>preis1 cost oflivingmas kontrolado <strong>di</strong> preis riba kayamas frekuentemnete2011 forsa <strong>di</strong> kompra masaltu i miho kalidat <strong>di</strong>bida017 DesaroyoEkonomiko iInovashonProteha konsumido 2 cost oflivingfortika Fundashon <strong>pa</strong> Konsumido 2011 forsa <strong>di</strong> kompra masaltu i miho kalidat <strong>di</strong>bida2010 i 201218 DesaroyoEkonomiko iInovashonProteha konsumido 2 cost oflivingIntrodusi lei ku ta proteha eKonsumido, basa riba ‘best practices’den mundo, merkadonan chiki i denreino2012 Miho relashon entrepreis i kalidat019 DesaroyoEkonomiko iInovashonManeha preis <strong>di</strong>energia1 cost oflivingInstala Regulatory Board (SE01/02) 2011 forsa <strong>di</strong> kompra masaltuSEI172


Sektor Meta Prio-20 DesaroyoEkonomiko iInovashon21 DesaroyoEkonomiko iInovashon22 DesaroyoEkonomiko iInovashon23 DesaroyoEkonomiko iInovashon24 DesaroyoEkonomiko iInovashon25 DesaroyoEkonomiko iInovashon26 DesaroyoEkonomiko iInovashonSigui apoyaturismoSigui apoyaturismoSigui apoyaturismoSigui apoyaturismoSigui apoyaturismoEkonomia <strong>di</strong>konosementuNational LaborDevelopment PlanPuntofokal Akshonnan spesifikoMEO1 tourism Desaroya un tourism marketing plan(SEI E10) ku ta inklui por lo menosTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2012 Turismo = 25% <strong>di</strong>produkto brutonashonal, o ANG 6biyon <strong>di</strong> entrada <strong>pa</strong> ana1 tourism eks<strong>pa</strong>nshon <strong>di</strong> airlift kontinuo kresementu turistiko CTB1 tourism habri merkadonan nobo ku poderekonomiko <strong>pa</strong> yena nos hotelnan <strong>di</strong>luho ekstra invershon denpromoshon turistiko1 tourism maneranan <strong>pa</strong> genera mas fondo <strong>pa</strong>inverti den promoshon1 tourism mehora nos zonanan <strong>di</strong> negoshi(business improvement <strong>di</strong>strict),kuminsando ku Punda i Otrobanda3 instala un Leerstoel KenniseconomieI tradusi e terminologia denakshonnan ku ta benefisia nosekonomia.AspektonanpresupuestarioSEIkontinuo kresementu turistiko CTBkontinuo kresementu turistiko CTB2011 suppletoire2012 Mas kom<strong>pa</strong>nia taeksporta nankonosementu3 Aporta na ehekushon <strong>di</strong> e plan 2011 -2014 Hendenan lokal ku poryena e kuponan <strong>di</strong>trabou ku ta habri20120173


Sektor Meta Prio-27 DesaroyoEkonomiko iInovashonAmplia makutu <strong>di</strong>produktonanbasiko ku preisnankontrola <strong>pa</strong>maneha nivel <strong>di</strong>bida28 BES - RelashonnanKoperashon ekonomiko kuEkonomiko regionInternashonal29 BES - RelashonnanKoperashon ekonomiko kuEkonomiko regionInternashonal30 BES - RelashonnanKoperashon ekonomiko kuEkonomiko regionInternashonal31 BES - NegoshaKoperashon tratadonan <strong>pa</strong>Ekonomiko derechonan <strong>di</strong>Internashonal importashonpreferenshalPuntofokalMEO1 cost oflivingAkshonnan spesifikoamplia makutu basiko ku fruta iberdura1 hub Ehekuta area <strong>di</strong> merkado liber kuAruba.1 hub Struktura relashonnan ekonomikoku BES i St. Maarten, e.o. <strong>pa</strong>empresanan <strong>di</strong> Korsou por sigui takompetitivo den duna nan servisio3 hub investiga kon usa Korsou su status<strong>di</strong> observador den varios organonanden region e.o. <strong>pa</strong> Korsou fungikomo hub logistiko3 Negosha tratadonan <strong>pa</strong> hanjaderechonan <strong>di</strong> importashonpreferenshalTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 forsa <strong>di</strong> kompra masaltu i miho kalidat <strong>di</strong>bidaAspektonanpresupuestario2011 eksportashon <strong>di</strong>produkto,konosementu i servisio<strong>di</strong> Korsou <strong>pa</strong> e isla eisuppletoire2011 eksportashon <strong>di</strong>0produkto,konosementu i servisio<strong>di</strong> Korsou <strong>pa</strong> e isla ei2013 kantidat, kalidat i2013tamanjo <strong>di</strong>kom<strong>pa</strong>niananinternashonal i/ilogistiko nobo i empleo<strong>pa</strong> hendenan lokal2012-2014 mas kom<strong>pa</strong>nia ku ta2012eksporta nanservisio/konosimentu0174


Sektor Meta Prio-32 BES - Relashonnan ekonomikoKoperashon ku munduEkonomikoInternashonal33 BES - RelashonnanKoperashon ekonomiko kuEkonomiko regionInternashonal34 BES - RelashonnanKoperashon ekonomiko kuEkonomiko regionInternashonalPuntofokalMEOAkshonnan spesifikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestariointl kumpli ku reglanan <strong>di</strong> WTO 2011 suppletoire3 sigui ta lider den OCTA, Associationof Overseas Countries andTerritories dor <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>aktivamente den nan aktividatnan3 Determina kon <strong>pa</strong> hasi miho uso <strong>di</strong>CBTPAkontinuo 1. mas fuente <strong>di</strong>koperashonekonomiko,asistensha tekniko,etc.2. solushonnan miho imas efisiente (<strong>pa</strong>so ahasi uso <strong>di</strong> bestpractices);3. Korsou riba ma<strong>pa</strong>mun<strong>di</strong>al2012 mas kom<strong>pa</strong>nia ku taeksporta nanservisio/konosimentu00175


Sektor Meta Prio-35 BES - Buska i hasi uso <strong>di</strong>Koperashon formananEkonomiko alternativo <strong>di</strong>Internashonal desaroyoekonomiko36 BES - Buska i hasi uso <strong>di</strong>Koperashon formananEkonomiko alternativo <strong>di</strong>Internashonal desaroyoekonomiko37 BES - Buska i hasi uso <strong>di</strong>Koperashon formananEkonomiko alternativo <strong>di</strong>Internashonal desaroyoekonomikoPuntofokal Akshonnan spesifikoMEO1 intl Hopi biaha nos entrada <strong>pa</strong> kabes tapone ku Korsou no ta bin naremarke <strong>pa</strong> ayudo finansiero. Pues,intenshon ta <strong>pa</strong>: buska mas fuente <strong>di</strong>koperashon finansiero, asistenshatekniko, oportunidatnan <strong>di</strong>interkambio, etc. ku no ta solamentebasa riba desaroyo, pero riba eareanan importante <strong>pa</strong> mundu(me<strong>di</strong>o-ambiente, konosementu,inovashon, globalisashon), <strong>pa</strong> sektorpubliko, priva i NGO’s. Por pensa <strong>di</strong>uso mas intensivo <strong>di</strong> WTO, ECLAC,CARTAC, etc.1 intl stimula adulto i hobennan <strong>pa</strong> hasiuso <strong>di</strong> oportunidatnan <strong>di</strong>interkambio i fondonan (grants)internashonal2 intl eksplora mas aleu i fortifikarelashonnan ku entre otroOrganisashon <strong>di</strong> Nashonnan Uni iUnion Europeo (SEI project E210)TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 -2014 1. mas fuente <strong>di</strong>koperashonekonomiko,asistensha tekniko,etc.2. solushonnan miho imas efisiente (<strong>pa</strong>so ahasi uso <strong>di</strong> bestpractices);3. Korsou riba ma<strong>pa</strong>mun<strong>di</strong>al2011 kuponan <strong>di</strong>interkambio i grantnannobo <strong>pa</strong> hendenan lokalkontinuo1. mas fuente <strong>di</strong>koperashonekonomiko, asistenshatekniko, etc.2. solushonnan miho imas efisiente (<strong>pa</strong>so ahasi uso <strong>di</strong> bestpractices);AspektonanpresupuestariosuppletoireSEI0176


Sektor Meta Prio-PuntofokalMEOAkshonnan spesifikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario3. Korsou riba ma<strong>pa</strong>mun<strong>di</strong>al38 empresarial Redusi red tape 1 busdevRedusi red tape <strong>pa</strong> ku komersiointegralmente (SEI E91) iimplementa rekomendashonnan;entre otro dor <strong>di</strong> interkambio ku<strong>pa</strong>isnan ku a desaroya un bonsistema (Best practices). Por lomenos: Krea un one window-shop<strong>pa</strong> tur permit; Aktualisavestigingsbeleid (SEI E07)2011 Tur permit entrega dene <strong>di</strong>anan maksimostipulaSEI39 empresarial Yuda empresananlokalespeshalmenteMKB sigui krese iinova1 busdevManeho i plan <strong>di</strong> implementashon<strong>pa</strong> empresa chiki i me<strong>di</strong>ano (SEIE93), ku lo inklui por lo menos:1.Kursonan obligatorio <strong>pa</strong>empresarionan nobo <strong>pa</strong> nan sa ki tanan obligashonnan <strong>pa</strong> kutrahadonan i gobiernu; 2.konsientisashon <strong>pa</strong> oportunidatnaninternashonal dor <strong>di</strong> informashonregular via website i enkuentronan;3. traha den koperashon estrecho kuKamara <strong>di</strong> Komersio, CHATA, etc.2012 mas MKB ta: 1.eksporta; 2. ta mihoorganisaSEI177


Sektor Meta Prio-40 empresarial Sistemanan masefektivo <strong>pa</strong>empresanan trahaku institutonanfinansiero41 empresarial Balanse entreinvershonistananlokal i estranhero<strong>pa</strong> garantisakompetensha hustu42 empresarial Krea espirituempresarial serkahobennanPuntofokalMEO2 busdev2 busdevAkshonnan spesifikoManeho i plan <strong>di</strong> implementashon<strong>pa</strong> empresa chiki i me<strong>di</strong>ano (SEIE93), ku lo inklui: 1. hasifinansiamentu mas asesibel <strong>pa</strong> esektor; 2. halsa nan invershonnan;3. mikro-kre<strong>di</strong>to<strong>Programa</strong> <strong>pa</strong> promove eksito <strong>di</strong>MKB chiki i me<strong>di</strong>ano (SEI E68),inkluyendo entre otro:Konsientisashon <strong>di</strong> empresananlokal (<strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> seminario ienkuentronan) ku kompetenshaglobal lo sigui krese i ku tur empresamester inova i alsa efisiensia;Pre<strong>pa</strong>ra empresanan lokal <strong>pa</strong> porsirbi empresanan internashonal ku loestablese na Korsou den kuadro <strong>di</strong>“Korsou komo hub logistiko.1 intl habri posibilidatnan <strong>pa</strong> hobennanhanja eksperiensha internashonal,via interkambio estu<strong>di</strong>antil i <strong>di</strong>trabouTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2012 miho eksito; kantidat <strong>di</strong>hende ku a sali for <strong>di</strong>pobresaAspektonanpresupuestarioSEI2012 Empresanan chiki masfuerte i ku resistensha;Empresanan lokal kupor i ta wordu skohi <strong>pa</strong>traha ku empresananinternashonalSEI2011 kuponan <strong>di</strong>interkambio i grantnannobo <strong>pa</strong> hendenan lokal0178


Sektor Meta Prio-43 empresarial Stimula eksportashon <strong>di</strong>produkto, servisio ikonosementu44 empresarial Stimula eksportashon <strong>di</strong>produkto, servisio ikonosementu45 empresarial Stimula eksportashon <strong>di</strong>produkto, servisio ikonosementu46 DesaroyoEkonomiko iInovashonYuda empresanan lokalespeshalmente MKBsigui krese i inova47 empresarial Krea espirituempresarial serkahobennanPuntofokalMEOintlintlintlintlAkshonnan spesifikomaneho <strong>pa</strong> stimula eksportashon <strong>di</strong>servisio i konosementu: a. lokonsientisa empresanan ku nan tinkonosementu <strong>pa</strong> eksporta; b. lousa embahadanan <strong>di</strong> reino, kanalnan<strong>di</strong> DBB i biahenan <strong>di</strong> nos gabinete<strong>pa</strong> promove nos konosementu iservisio.Kenniscentrum ku un meta prinsi<strong>pa</strong>l<strong>di</strong> atrae hendenan <strong>di</strong> afo <strong>pa</strong> binstu<strong>di</strong>a, sigui kurso, etc. of hanja otrotipo <strong>di</strong> konosementu na Korsou,entre otro via e S<strong>pa</strong>ce ExperienceCenterUn S<strong>pa</strong>ce Experience Center. Metano ta solamente <strong>pa</strong> lansa nave <strong>pa</strong>es<strong>pa</strong>sio, pero tambe <strong>pa</strong> ofreseposibilidat <strong>pa</strong> stu<strong>di</strong>a of sigui kursoden e area <strong>di</strong> es<strong>pa</strong>sio.Fondonan deriva <strong>di</strong> peskeriainternashonal lo bai <strong>pa</strong>rtialmenteden un visserijfonds <strong>pa</strong> apoyapiskadonan lokal.3 Sigui duna apoyo na FundashonNegoshi PikinjaTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2012 mas kom<strong>pa</strong>nia ku taeksporta nanservisio/konosimentu2013 mas business tourist, iturista ku ta bin <strong>pa</strong>konferensha/edukashon2013 mas turista <strong>di</strong> plaser iku ta bin <strong>pa</strong>konferensha/edukashon2011 Miho sektor <strong>di</strong> peskalokal2011 stu<strong>di</strong>ante ku ta<strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong> den programa<strong>di</strong> FNPAspektonanpresupuestarioICCAT2012201220120179


Sektor Meta Prio-48 Empresarial StimularesponsabilidatSoshal Korporativo(Corporate SocialResponsibility)49 Empresarial Balanse entreinvershonistananlokal i estranhero<strong>pa</strong> garantisakompetensha hustuPuntofokal Akshonnan spesifikoMEO3 Tene un seminario <strong>pa</strong> hanja un bistamas kla i input <strong>di</strong> stakeholders3 Introdusi lei <strong>di</strong> kompetensha hustu(Mede<strong>di</strong>ngingswetgeving)TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario2013 20132013 Kompetensha mashustusuppletoire180


4.9. MINISTERIO DI TRÁFIKO, TRANSPORTE I PLANIFIKASHONURBANO4.9.1. Sektor Tráfiko i TransporteMobilidat lokal i internashonal ta un aspekto <strong>di</strong> vital importansha <strong>pa</strong> <strong>Kòrsou</strong>, tantu <strong>pa</strong> sukalidat <strong>di</strong> bida komo su desaroyo ekonómiko. Mester desaroyá un maneho integral <strong>di</strong>tráfiko i transporte, teniendo kuenta ku entre otro plannan <strong>pa</strong> desaroyo ekonómiko. Lomehorá mobilidat lokal drástikamente, revisá sistema i kosto <strong>di</strong> transporte públiko, ika<strong>pa</strong>sidat i struktura <strong>di</strong> e kamindanan públiko. <strong>Gobièrnu</strong> lo promové un tráfiko siguraktivamente <strong>pa</strong> baha e kantidat <strong>di</strong> aksidente. Den maneho marítimo mester mehorá esistema <strong>di</strong> registrá barkunan i promové nos registro marítimo den seno internashonal, <strong>pa</strong> djeforma <strong>aki</strong> generá mas entrada. Lo promové ku aviashon ta sirbi komo instrumento <strong>pa</strong>konekshon internashonal <strong>di</strong> hende i karga, i tambe <strong>pa</strong> turismo. Tambe lo deliniá via <strong>di</strong> unmaneho i reglamentá via <strong>di</strong> leinan nashonal i inkluimentu <strong>di</strong> Tratadonan Internashonalrekerí e kon<strong>di</strong>shonnan nesesario <strong>pa</strong> por stimulá <strong>Kòrsou</strong> komo un <strong>pa</strong>is for <strong>di</strong> kua den futurolo por hasi tráfiko es<strong>pa</strong>sial. Mester aselerá e proseso <strong>pa</strong> telekomunikashon sigui desaroyáden un vehíkulo importante <strong>pa</strong> desaroyo ekonómiko. Servisio Meteorológiko <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>mester bira un sentro <strong>di</strong> konosementu nashonal/regional riba tereno <strong>di</strong> kon<strong>di</strong>shon <strong>di</strong> tempu,klima i sismologia. Lo regulá i garantisá tráfiko i servisio postal na un manera efektivo iefisiente.<strong>Gobièrnu</strong> lo desaroyá maneho i un plan <strong>di</strong> implementashon riba puntonan spesífiko <strong>pa</strong> eáreanan menshoná den e sektor <strong>aki</strong>.4.9.2. Sektor <strong>di</strong> Infrastruktura i Planifikashon UrbanoManeho <strong>di</strong> gobièrnu ta <strong>di</strong>rigí riba optimalisashon <strong>di</strong> prosesonan i proseduranan ku takonserní atministrashon <strong>di</strong> terenonan i registrashon <strong>di</strong> bienes. Den e kuadro <strong>aki</strong> gobièrnu loperkurá <strong>pa</strong> un planifikashon integral i uso adekuá i komplementario <strong>di</strong> nos áreanan urbano,komersial i históriko ku lo kumpli ku aspektonan <strong>di</strong> desaroyo duradero. Lo duna amplioatenshon na mehorashon i eks<strong>pa</strong>nshon <strong>di</strong> kareteranan na un manera ku nan ta adekuá <strong>pa</strong>nos mobilidat aktual i desaroyonan ekonómiko i <strong>di</strong> nos poblashon den futuro. <strong>Gobièrnu</strong> loatendé <strong>di</strong> un forma strukturá, e nesesidat gran<strong>di</strong> <strong>di</strong> bibienda adekuá i <strong>pa</strong>gabel <strong>pa</strong> pueblo <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong>.<strong>Gobièrnu</strong> lo desaroyá maneho i un plan <strong>di</strong> implementashon riba puntonan spesífiko <strong>pa</strong> eáreanan menshoná den e sektor <strong>aki</strong>.181


Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestarioSektor: Tráfiko iTransporteTráfiko iTransportepúbliko1 Yega na unoperashon sano ikompetitivo densektor <strong>di</strong> tráfiko itransporte1 Tene un ronda <strong>di</strong> konsulta,ku organisashonnan <strong>di</strong>interés den sektor <strong>di</strong>transporte irepresentantenan <strong>di</strong>shofùrnan <strong>di</strong> bùs i taxi, <strong>pa</strong>analisá rapòrtnaneksistente irekomendashonnan <strong>pa</strong>traha un plan <strong>di</strong>implementashon.Riba tèrmino kòrtikumester duna klaridat nausuarionan <strong>di</strong> bùs kua bùsta mará na kua ruta <strong>pa</strong>me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> un bòrchi <strong>di</strong> rutauniforme <strong>di</strong> <strong>Gobièrnu</strong>, dene bùs;201120112011Tur stakeholder akeda enbolbí i takarga e maneho <strong>di</strong>tráfiko i transporte.Bòrchinan <strong>di</strong>gobièrnu uniformei <strong>di</strong> koló kuin<strong>di</strong>kashon <strong>di</strong> rutaden tur bùs;Bòrchinan gran<strong>di</strong><strong>di</strong> gobièrnu kuin<strong>di</strong>kashon <strong>di</strong> turruta i nan koló napuntonanstratégiko <strong>pa</strong>usuarionanNaf. 12.500,--182


Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestarioSuminstrá informashongeneral <strong>di</strong> rutanan napuntonan stratégiko i nausuarionan.Foyeto <strong>di</strong>informashon na<strong>pa</strong>piamentu,hulandes, ingles is<strong>pa</strong>ñó <strong>pa</strong>usuarionan na tursentro <strong>di</strong>informashon;2 Logra un sistema<strong>pa</strong> maksimalisásiguridat, kalidat ikonfiabilidat <strong>di</strong>nos sistema <strong>di</strong>transporte públikome<strong>di</strong>anteimplementashon<strong>di</strong> me<strong>di</strong>onan iteknologiananmoderno1 Diskutí i akordá e nota <strong>di</strong>maneho titulá“Stucturering van hetopenbaar vervoer opCuraçao”;2011 Nota <strong>di</strong> manehoakordáReglamentu <strong>di</strong> ruta<strong>di</strong> bùs”Landsbesluit,houdendealgemenemaatregelenpersonenvervoer”(A.B. 1969 no. 51);adaptá.E lei eksistente“Landsverordeningpersonenvervoer1992 no. 7”;adaptá183


Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario1 Ehekutá e maneho stipulákomo resultado <strong>di</strong><strong>di</strong>skushonnan iakuerdonan, segun unplan <strong>di</strong> implementashon.(Visie document)1 Diskutí i akordá e nota <strong>di</strong>maneho titulá “Naar eennieuwetoerwagenvergunning, vankwantiteit naar kwaliteit”;3 Konsipiá un nota <strong>di</strong>maneho <strong>pa</strong> taksi;2011-2014 Servisio <strong>di</strong>transporte públikoku bùsnan chikí,me<strong>di</strong>ano i gran<strong>di</strong>,restrukturá, <strong>di</strong>kalidat haltu,<strong>pa</strong>gabel i konfiabelpe e komunidat;2011 Produkto <strong>di</strong>“tourwagen”efektivo i <strong>di</strong> kalidathaltu.Un lei nobo <strong>di</strong>transporte ku“Tourwagen”2011 Servisio <strong>di</strong>transporte ku taksiefektivo i <strong>di</strong> kalidathaltu.Naf. 15.000,--184


Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestarioPromové ikontrolá tráfikosigur kume<strong>di</strong>dananspesífiko <strong>pa</strong> baha ekantidat <strong>di</strong>aksidente2 Organisá un bon kam<strong>pa</strong>ña<strong>di</strong> informashon ikonsientisashon via me<strong>di</strong>ana tur aktornan envolví i ekomunidat en general.2011 Un komunidat boninformá riba tereno<strong>di</strong> transportepúbliko ku ta aktua<strong>di</strong> formaresponsabel dentráfiko.Regulá Lei <strong>di</strong>Wegenfonds <strong>pa</strong>destiná fondonankompletu <strong>pa</strong>mantenshonieks<strong>pa</strong>nshon <strong>di</strong>kareteranan.1 Pre<strong>pa</strong>rá konsepto <strong>di</strong> lei <strong>pa</strong>hasi adaptashonnannesesario den destinashon<strong>di</strong> fondonan ku kedagenerá2011 Sufisiente fondo<strong>di</strong>sponibel <strong>pa</strong> pormantené ieks<strong>pa</strong>ndékareteranan <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong>TransporteMarítimo1 Oumento <strong>di</strong>entrada for <strong>di</strong> eregistro <strong>di</strong> barkuna <strong>Kòrsou</strong>1 E ámbito <strong>di</strong> aplikashon <strong>di</strong> eregistro lo keda wòrdueks<strong>pa</strong>ndé ku e <strong>pa</strong>isnan <strong>di</strong> eÁrea Ekonómiko Europeo(Europese EconomischeRuimte (EER)), Norwega,Ya a kedaintrodusíMas registrashon <strong>di</strong>barkunan for <strong>di</strong> e<strong>pa</strong>isnan <strong>aki</strong>Eks<strong>pa</strong>nshon <strong>di</strong> eaktividatnanatministrativo lo kedasolushoná internamente<strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> sistemanan<strong>di</strong> ICT. Ta spera <strong>di</strong> <strong>pa</strong>ga185


Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestarioIslan<strong>di</strong>a i Liechtenstein, itambe ku Suisa i EstádosUnídos. Huntu ku e sektorlo traha riba promoshon nae <strong>pa</strong>isnan <strong>aki</strong>.1 Pa loke ta trata e registro<strong>di</strong> “rompbevrachting”, tatraha en konsulta ku esektor finansiero riba eposibilidatnan <strong>pa</strong> yega nae merkado LatinoAmerikano, den kual eophetivo lo ta emerkadonan Venezolano,Mèksikano i Brazilero2011 Akseso namerkadonanLatino-amerikano akeda establesé.e invershonnan <strong>aki</strong> for <strong>di</strong>e entradanan premirá1 Lo traha riba e apertura <strong>pa</strong>un sekshon <strong>di</strong> yate den eregistro. Es<strong>aki</strong> lo kedadesaroyá den konsulta i kukoperashon <strong>di</strong> e sektor <strong>di</strong>yate, <strong>pa</strong> asina yega naaseptashon i aplikashon <strong>di</strong>e asina yamá “LargeYachting Code” den nossistema hurí<strong>di</strong>ko <strong>di</strong>registrashon.2011-2012 Aktualmente es<strong>aki</strong>ta ser hasi kaba ribaun base in<strong>di</strong>vidual,pero ta trahandoriba un areglogeneral.186


Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario1 Tambe tin un maneho <strong>pa</strong>atraé mas barkunanpiskadónan den e registro<strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> miembresia naorganisashonnan <strong>di</strong> peskainternashonal. E maneho<strong>aki</strong> ta bou <strong>di</strong> <strong>di</strong>rekshon <strong>di</strong> eMinisterio <strong>di</strong> DesaroyoEkonómiko i lo serpraktiká den konsulta ku eministerio <strong>aki</strong>.1 Pa fin <strong>di</strong> stimuláregistrashon <strong>di</strong> barkunan iyate, ta trahando <strong>pa</strong> kreaun bentana <strong>di</strong> registrashon<strong>di</strong>gital.Aplikashon a ser hasí<strong>pa</strong>miembresia <strong>di</strong>ICCAT.2012 Aplikashonnan nae servisionankonserní lo porkeda hasí i finalisána un solo sitio.Gastunan <strong>di</strong> maneho i<strong>di</strong> mantenshon a base <strong>di</strong>teknologia <strong>di</strong> WEB- site1 Al fin al kabo, gobièrnu lono pone e maneho naprueba solamente a base <strong>di</strong>entradanan <strong>di</strong> e registro.Mas importante ta eentradanan i e gastunan <strong>di</strong>e registro <strong>pa</strong> komunidat.2011-2014187


Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestarioE entradanan ta konsistíprinsi<strong>pa</strong>lmente <strong>di</strong>establesimentu <strong>di</strong>organisashonnan <strong>di</strong>servisio marítimo i fiskalíana <strong>Kòrsou</strong> i e posibilidat<strong>pa</strong> kuponan <strong>di</strong> trabou kues<strong>aki</strong> ta trese kunéBanda <strong>di</strong> ofisina iorganisashonnan marítimo<strong>di</strong> offshore, ta trata ademas<strong>di</strong> representantenan,notarionan, abogadonan,inspektornan i ta <strong>di</strong> speraden futuro tambeastieronan <strong>pa</strong> yate imarina, planta <strong>pa</strong> prosesápiská i otro aktividatnan1 E gastunan <strong>di</strong> e registro<strong>pa</strong>rtikularmente ta konsistí<strong>di</strong> gastunan <strong>di</strong> e a<strong>pa</strong>rato <strong>pa</strong>atministrá i monitoriá eregistro. E gastunan <strong>aki</strong> tahopi haltu i gobièrnu mesno tin sufisiente ka<strong>pa</strong>sidat<strong>pa</strong> ehekutá e supervishon2011 E ka<strong>pa</strong>sidat <strong>di</strong>inspekshon ku tabini liber dor <strong>di</strong> emandato <strong>aki</strong>, lokeda usá <strong>pa</strong>intensivásupervishon <strong>di</strong>hafnan i kostananEs<strong>aki</strong>nan tur mestersosodé <strong>di</strong> un manera“budgetneutraal”, es<strong>aki</strong>ta nifiká ku retenshon <strong>di</strong>entradanan i kukompensashon <strong>di</strong>gastunan a<strong>di</strong>shonal188


Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario<strong>aki</strong> al máksimo maneradebe ser. Es<strong>aki</strong> entre otro akondusí na problemananku nos flota <strong>di</strong> barku <strong>pa</strong>loke ta inspekshon <strong>di</strong> nosbarkunan den hafnanekstranhero (Bort StateControl) na Oro<strong>pa</strong>,kaminda ku nos flota taa<strong>pa</strong>resé riba e asina yamá“grijze lijst” (lista shinishi).<strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>. Es<strong>aki</strong>mester kondusí namas seguridat dennos awanan iménos polushondor <strong>di</strong> barkunanPa fin <strong>di</strong> redusí e gastunan<strong>di</strong> supervishon i <strong>pa</strong>mehorá e efektividat <strong>di</strong>es<strong>aki</strong>, lo tras<strong>pa</strong>sásupervishon <strong>pa</strong> e asinayamá “Klassenbureaus” <strong>pa</strong>supervisá nos barkunan.Asina gobièrnu lo tras<strong>pa</strong>sá(mandato) supervishonriba barkunan den suregistro, <strong>pa</strong> supervishondor <strong>di</strong> e Klassenbureausin<strong>di</strong>ká <strong>pa</strong> lei.189


Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario2 Ekstenshon <strong>di</strong> enètwerk lokal einternashonal <strong>di</strong> ekontaktonanmarítimo.1 E registro ya no tain<strong>di</strong>kativo mas <strong>pa</strong> eaktividatnan, ni tampoko<strong>pa</strong> e budget <strong>di</strong> MAC. Loketa importante ta desaroyo<strong>di</strong> e sektornan marítimo i eposibilidat <strong>pa</strong> kreakuponan <strong>di</strong> trabou ientrada <strong>pa</strong> <strong>pa</strong>is. Einvershonistanan den esektornan <strong>aki</strong> taprosedente <strong>di</strong> e <strong>pa</strong>is mes,pero <strong>pa</strong> gran <strong>pa</strong>rti tambe<strong>di</strong> eksterior.Ta <strong>pa</strong> talmotibu ku MAC mesteramplia su nètwerk lokal einternashonal.Planifikashon Urbano,legislashon, klima <strong>di</strong>invershon i insentivonanfiskalía, tur es<strong>aki</strong>nanmester keda apliká <strong>pa</strong> hasi<strong>Kòrsou</strong> mas atraktivoposibel komo lugá <strong>di</strong>registrashon iestablesimentu <strong>pa</strong>barkunan, yatenan,kruseronan i demasservisio marítimo. Ta den190planifikashon <strong>pa</strong> maspronto posibel, yega na unPlataforma Marítimo <strong>di</strong>2011 Internashonalmente e maneho tatradusí su mes denkontaktonanintensivo estrechoku operadónan <strong>di</strong>barku, astieronan<strong>di</strong> barku i yate,hafnan <strong>pa</strong> yate,servisionanfinansiero,desaroyadornan <strong>di</strong>proyektonanmarítimo iservisionan kuinteresnanmarítimo òf kuinteres <strong>pa</strong> nosregion. Ekooperashonregional kuoutoridatnanmarítimo mesterhaña su lugá denun miembresiaaktivo den kuadro<strong>di</strong> CaribbeanMemorandum ofUnderstan<strong>di</strong>ng onPort State Control(CMoU)Miembresia i budgetpromoshonal ± NAf.100.000,00 anual


Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestarioPa por duna kontenido nae maneho <strong>di</strong> sektor, den emaneho marítimo mestertin mas atenshon <strong>pa</strong>desaroyonan <strong>di</strong> e sektor ipromoshon <strong>di</strong> “MaritiemCuraçao”. Pa e periodo2011-2015 mester desaroyáun maneho kuin<strong>di</strong>kadónan <strong>di</strong> sektor kupor keda midí, kamindaakuerdonan lo keda hasíku sektor en kuantumetanan ku por taaplikabel, e promoshonkonhunto i e invershonnanku mester keda hasi.Aktualmente, un análisiskuantitativo i kualitativo(nulmeting)<strong>di</strong> e sektor taser hasí i es<strong>aki</strong> lo forma unbase <strong>pa</strong> tal maneho ikooperashon.2011-2013 Toma den servisio <strong>di</strong> unekonomista komotrahadó <strong>di</strong> maneho/desaroyadó <strong>di</strong> sektor191


Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario3 Supervishon <strong>di</strong>hafnan ibinnenwaternan2 Supervishon <strong>di</strong> hafnan ibinnenwaternan<strong>Gobièrnu</strong> tambe kiermodernisá e legislashon kuta regla supervishon <strong>di</strong>hafnan i binnenwaternan.Aktualmente es<strong>aki</strong> tainkompleto, fragmentá i <strong>pa</strong>gran <strong>pa</strong>rti ta data <strong>di</strong> promémitar <strong>di</strong> siglo <strong>pa</strong>sá. Tambemester tene kuenta kudesaroyonan resien i eproblemátiko aktual <strong>di</strong>maneho den e awanan <strong>aki</strong>.2011-2013 Un Task Force lantaku konosementufinansiero,hurí<strong>di</strong>ko,atministrativo imarítimo.- MAC- WJZ- Douane- Imigrashon- Inspekshon Me<strong>di</strong>oAmbiental- Kapitan <strong>di</strong>Puerto- DROV- Eksperto eksternoNAfl. 50.000,= / <strong>pa</strong> aña192


Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestarioServisioMeteorológiko1 Brinda servisio <strong>di</strong>kalidatinternashonal na<strong>Kòrsou</strong> i otroislanan1 1. Training <strong>pa</strong> personal.Dor <strong>di</strong> e embehesimentu <strong>di</strong>e personal lo bira nesesario<strong>pa</strong> siguí hasi tur esfuerso<strong>pa</strong> buska i edukákan<strong>di</strong>datonan <strong>pa</strong> por hasi etrabou <strong>di</strong> prinsi<strong>pa</strong>lmenteden e funshon <strong>di</strong>meteorólogo, opservador itékniko <strong>pa</strong> garantisá unkalidat <strong>di</strong> e servisio na unnivel internashonal.2 2. Alokashon <strong>di</strong> personalModernisá mobilario <strong>di</strong> ekantornan i kòmpiuternan<strong>pa</strong> asina e personal porsiguí ehersé nan labor <strong>di</strong>forma efikas.1 3. A<strong>pa</strong>ratonan iinstrumentonan <strong>pa</strong> monitoriáwerA<strong>pa</strong>ratonan iinstrumentonan ku tawòrdu usá ku e propósito<strong>di</strong> monitor wer i tareanan2011-2013 Personal bonpre<strong>pa</strong>rá <strong>pa</strong> dunaservisio optimal.Proyekto IVBUSONA intrega2011-2012 Mobilario nobo Presupuesto 20112011-2012 A<strong>pa</strong>ratonan noboku ta garantisáinformashon <strong>di</strong>kalidat i bonservisio nausuarionan.Presupuesto 2011193


Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestariooperashonal, ku a yega nanbida operashonal, kambiaes<strong>aki</strong>nan <strong>pa</strong> asina por siguitraha riba un bon base. Eradar <strong>di</strong> wer takumpliendo 5 aña denoperashon i lo mester <strong>di</strong> unrevishon amplio, tambe taun bon oportunidat <strong>pa</strong>amplia e a<strong>pa</strong>rato <strong>aki</strong>sistema <strong>di</strong> doppler Es<strong>aki</strong> lohasi e trabou <strong>di</strong> monitor <strong>di</strong>wer mas eksakto i lo halsae servisio na e sektor <strong>di</strong>aviashon i públiko general.4. A<strong>pa</strong>ratonan iinstrumentonan <strong>pa</strong> alarmakomunidatKomo ku menasa <strong>di</strong>Tsunami ta birando kada<strong>di</strong>a mas relevante <strong>pa</strong> nosPais ta importante <strong>pa</strong> siguitraha riba un sistema <strong>pa</strong>monitor es<strong>aki</strong> invertiendoden kompra <strong>di</strong> a<strong>pa</strong>rato <strong>di</strong>sismologia i mi<strong>di</strong>mentu <strong>di</strong>nivel <strong>di</strong> laman.Informashonspesífiko <strong>pa</strong> alarmákomunidat natempu <strong>di</strong> eventualmenasa <strong>di</strong> peliger.194


Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario1 Kompra <strong>di</strong> un sistema <strong>di</strong>ra<strong>di</strong>o <strong>pa</strong> transmitíinformashon <strong>di</strong> mal tempuvia <strong>di</strong> ra<strong>di</strong>o “WeatherRa<strong>di</strong>o Alert System”1 Bon komunikashon <strong>di</strong>Internèt speed haltu 10 Mbi uso mas gran<strong>di</strong> <strong>di</strong> página<strong>di</strong> web meteo.an5. Maneho <strong>di</strong> kalidat isertifikashon1 a. Den kuadro <strong>di</strong> e ICAOau<strong>di</strong>t na 2008, a wòrdurekomendá <strong>pa</strong> introdusísistema <strong>di</strong> maneho <strong>di</strong>kalidat denprinsi<strong>pa</strong>lmente e área <strong>di</strong>aviashon <strong>pa</strong> asina siguigarantisá e siguridat denaviashon na un nivelinternashonal. ServisioMeteorológiko su enfoke lota <strong>pa</strong> realisá es<strong>aki</strong> mas lihéposibel <strong>pa</strong> sigui dunaservisio na un kalidat haltuna aviashon.2011-2012 Transmishon <strong>di</strong>informashon ribaun ra<strong>di</strong>o speshal2011-2012 Informashon<strong>di</strong>sponibel nakomunidat ibishitantenan2011 Un sistema <strong>pa</strong> mi<strong>di</strong>kalidat <strong>di</strong> servisio iseguridat densektor <strong>di</strong> aviashon.Presupuesto 2011Presupuesto 2011Presupuesto 2010195


Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario2 Leinan <strong>pa</strong> rigikoperashon1 b. Maneho <strong>di</strong> kalidat <strong>pa</strong>servisio na públikoIntrodusí un sistema <strong>pa</strong>mi<strong>di</strong> kalidat <strong>di</strong> servisio igrado <strong>di</strong> satisfakshon bou<strong>di</strong> públiko.1 1. Miembresia <strong>di</strong> WMOKambio <strong>di</strong> nòmber <strong>di</strong>miembresia <strong>di</strong>Organisashon Mun<strong>di</strong>al <strong>di</strong>Meteorologia (WMO)1 2. Lei <strong>di</strong> MeteoPasa lei madre <strong>di</strong>Meteorologia den<strong>pa</strong>rlamento1 3. Protokòl i akuerdo kuAruba i St. MaartenTraha konsepto <strong>di</strong> protokòli <strong>pa</strong> Aruba i St. Maarten i ekostonan envolví1 4. Cost recoverey <strong>pa</strong> aviashonLei ku ta rigi kostonan kuta wòrdu aloká <strong>pa</strong> e sektor<strong>di</strong> aviashon2011 Satisfakshon <strong>pa</strong> ekalidat <strong>di</strong> servisiona públiko.2011 Nòmber nobo ku taindentifiká <strong>pa</strong>is<strong>Kòrsou</strong>.2011 Publikashon <strong>di</strong> leimadre <strong>di</strong>Meteorología.2011 Akuerdo ku Arubai St. Maarten2011 Lei <strong>pa</strong> kobra sektor<strong>di</strong> aviashonPresupuesto 2011Entrada <strong>pa</strong> <strong>Kòrsou</strong>Entrada <strong>pa</strong> <strong>Kòrsou</strong>196


Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífiko3 Kambio <strong>di</strong> Klima 1 Lanta un komishon <strong>pa</strong>atendé e riesgonan <strong>di</strong>kambio <strong>di</strong> klima <strong>pa</strong> <strong>Kòrsou</strong>1 Informá komunidattokante <strong>di</strong> kambio <strong>di</strong> klimai e riesgonan na komunidat1 Stimulá uso <strong>di</strong> nos rekursonatural (áwaseru, laman,solo bientu, s<strong>pa</strong>rmentu <strong>di</strong>energia, .....)i duna aportena maneho energétiko <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong>TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestario2011 Rapòrt riesgonan Presupuesto 20112011 Libreto kambio <strong>di</strong>klima2011-2014 RapòrtE<strong>di</strong>fisio efisiente <strong>di</strong>gobièrnuMINA fondsDesaroyo densektor <strong>di</strong>Telekomunikashon1 Desaroyá e sektor <strong>di</strong>telekomunikashon denkuadro <strong>di</strong> desaroyoekonómiko i e nesesidatbásiko <strong>di</strong> kada siudadano<strong>pa</strong> tin akseso na internét.2011 Servisio optimal <strong>di</strong>telekomunikashon<strong>pa</strong> tur sektor denkomunidat.2 Stimulá i fasilitápenetrashon <strong>di</strong> “highspeed internet” rònt<strong>Kòrsou</strong> na un preiskompetitivo2011- 2014 Servisio <strong>di</strong> internètku speed haltu naun preis rasonabelrònt <strong>Kòrsou</strong>.197


Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadóAspektonanpresupuestarioTráfiko Aero1 Sigui ku maneho<strong>di</strong> “open skies”kue meta <strong>pa</strong> <strong>Kòrsou</strong>bira un hùplogístikoteniendo kuentaku kom<strong>pa</strong>niananlokal.1 Traha un plan integral <strong>pa</strong>konbertí <strong>Kòrsou</strong> den unHùp logístiko a base <strong>di</strong> efilosofía <strong>di</strong> “open skies”Yega na <strong>pa</strong>labrashonnankonkreto kon <strong>pa</strong> garantisáku kom<strong>pa</strong>nianan lokal taforma <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> e planintergral <strong>di</strong> Hùp logístiko2011 <strong>Kòrsou</strong> ta funshonákom hùp logístiko198


Nr.Meta2 Promové un“CommonAviation Area”(CAA) entre<strong>Kòrsou</strong> i SintMaarten, mientraslo sera kombenionanku otromerkadonan denReino lo keda hasia base <strong>di</strong> terser ikuartoderechonan.3 Krea un base <strong>di</strong>kompetensiahustu (leveledplaying field) <strong>pa</strong>loke ta trataoperashon <strong>di</strong>kom<strong>pa</strong>nianan <strong>di</strong>aviashon lokal.SimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoPre<strong>pa</strong>rá un draft proposalCAA, <strong>pa</strong> <strong>di</strong>skutí ku<strong>Gobièrnu</strong> <strong>di</strong> Sint Maarten.Pre<strong>pa</strong>rá un konsepto <strong>di</strong>kombenio abase <strong>di</strong> terser ikkuarto derecho <strong>pa</strong> <strong>di</strong>skutíku Hulanda.Revisá tur kombenio,pèrmit i fasilidatnan dunána kom<strong>pa</strong>nianan <strong>di</strong>aviashon i in<strong>di</strong>kápuntonan ku ta yudagarantisá ku kom<strong>pa</strong>niananlokal por kompetí <strong>di</strong> formahustu.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 Rin un akuerdoentre <strong>Kòrsou</strong> i SintMaartenTin un kombenioku Hulanda2011 Kom<strong>pa</strong>nianan lokalden posishon <strong>pa</strong>por kompetí <strong>di</strong>forma hustu ribamerkado.Aspektonanpresupuestario199


Nr.Meta4 Krea un“CommonAviationArea”(CAA) kuAruba a base <strong>di</strong>terser i kuartoderecho i libertat abase <strong>di</strong> kua turkom<strong>pa</strong>nianan de eteriotorionan <strong>aki</strong>por bula denforma ilimitá.SimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoPre<strong>pa</strong>rá un proposishon <strong>pa</strong>un CAA entre <strong>Kòrsou</strong> iAruba.Kuminsá negoshashonnanku ArubaTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011-2012 Tin un akuerdoentre <strong>Kòrsou</strong> iAruba.Aspektonanpresupuestario5. Habri merkadointernashonal denkoperashon ku noskom<strong>pa</strong>niananlokal <strong>di</strong> aviashon itambe esnaninternashonal2 Buska mas aserkamentu iintegrashon den Karibe,Amérika Sentral iSuramérika.Probechá mas <strong>di</strong> eakuerdonan multilateral<strong>di</strong> ACS (AssociationCaribbean States)2011-2014 Nos merkado akeda ampliá denregion <strong>di</strong> Karibe.200


Nr.Meta6 Oumentá kantidat<strong>di</strong> konekshoninterkontinental iregional for <strong>di</strong>aeropuertoHatotantu <strong>pa</strong>avionnan <strong>di</strong><strong>pa</strong>sahero komo <strong>pa</strong>esnan <strong>di</strong> kargaSimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-32 Desaroyá un plan <strong>pa</strong> hasiaeropuerto Hato <strong>di</strong> un lugáatraktivo <strong>pa</strong> negoshinankuta eksportá bin establesénan mes na <strong>Kòrsou</strong>.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011-2014 Aeropuerto Hatosu “netwerkkwaliteit” taoptimal.Aspektonanpresupuestario7 Renegoshá siertotratadonan aéreo<strong>pa</strong> introdusí un“open sky policy”<strong>di</strong> manera kukom<strong>pa</strong>nianan <strong>di</strong>aviashoninternashonal lopor hasi uso <strong>di</strong> eHùp logístiko <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong>.2 Introdusí e posibildat <strong>pa</strong>kom<strong>pa</strong>nianan <strong>di</strong> aviashoninternashonal portransportá <strong>pa</strong>sahero via ofor <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> <strong>pa</strong> kualkedestinashon situáden unsírkulo rondó <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> kuun stral <strong>di</strong> 4600 kilometer.2012-2014 Aeropuerto <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong> ta funshonákomo Hùplogístikoimportante denKaribe201


Nr.Meta8 Stu<strong>di</strong>a eposibilidat <strong>pa</strong>indepen<strong>di</strong>sáDe<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong>Aviashonkonforme deseo <strong>di</strong>ICAO9 Introdusí lei ireglanan ku taduna protekshonna <strong>pa</strong>sahero10 Duna sostén <strong>pa</strong>buska solushon <strong>pa</strong>e problema kukom<strong>pa</strong>nianan <strong>di</strong>aviashon <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong> ta enfrentána momentu <strong>di</strong>saka plaka for <strong>di</strong>VenezuelaSimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-31 Instituí un stuurgroep iwerkgroep ku mesterstu<strong>di</strong>a kua ta e bentahanani desbentahanan <strong>pa</strong>indepen<strong>di</strong>sashon, traha undokumento <strong>pa</strong> Gobiernupor tuma su desishon ieventual e ora ey pre<strong>pa</strong>rákonsepto <strong>pa</strong> un trayekto <strong>di</strong>indepen<strong>di</strong>sashon.Konsultá ku ICAO kiko tae kon<strong>di</strong>shonnan básikonesesario1 Adoptá leinan eksistenteden mundu <strong>di</strong> aviashon okrea leinan adekuá ku taduna sufisiente protekshonna <strong>pa</strong>saheroan.1 Yega na akuerdonan ku<strong>Gobièrnu</strong> <strong>di</strong> la RepúblicaBolivariano de Venezuela ie instanshanan konserní,ku ta fasilitá transfùrregular <strong>di</strong> plakanan kukom<strong>pa</strong>nianan <strong>di</strong> aviashon<strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> mester risibíTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011-2012 De<strong>pa</strong>rtamentu <strong>di</strong>Aviashon tafunshoná komo uninstansiaindepen<strong>di</strong>sá2011 Garantia <strong>di</strong>protekshon <strong>pa</strong><strong>pa</strong>sahero.2011 Fluho regular <strong>di</strong>plakanan for <strong>di</strong>Venezuela <strong>pa</strong>kom<strong>pa</strong>ninan <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong>Aspektonanpresupuestario202


Nr.Meta11 Negoshá<strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon <strong>di</strong>Aruba i RCN(Boneiru) denNAATCSektor:Infrastruktura iPlanifikashonUrbanoPlanifikashonUrbano1 Plan integral <strong>pa</strong>drecha barionanmargináSimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-31 Pre<strong>pa</strong>rá un proposihon <strong>pa</strong>presentá komo punto <strong>pa</strong>negoshá ku Hulanda,<strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon <strong>di</strong> Boneiruku <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong> RCN (RijksdeelCaribisch Nederland) denNAATC.2 Produsí 3 plan <strong>pa</strong> drechabario <strong>pa</strong> añaTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 Partisi<strong>pa</strong>shon <strong>di</strong>Boneiru denNAATC2011-2014 Barionan ku mihókas i infrastrukturaAspektonanpresupuestario2 Mantenshon idrechamentu <strong>di</strong>monumentonanden áreanan <strong>di</strong>akshon den sentro<strong>di</strong> suidat2 Pre<strong>pa</strong>rá plan <strong>pa</strong> 1 área <strong>di</strong>akshon <strong>pa</strong> aña i ehekushon<strong>di</strong> trabounan den 1 área <strong>di</strong>akshon <strong>pa</strong> aña, restorá 20monumento <strong>pa</strong> aña2011-2014 Restorashonsupstansial <strong>di</strong> nossentro <strong>di</strong> suidat inosmonumentonan203


Nr.Meta3 Aktualisá i aprobálei <strong>di</strong> konstrukshoni bibienda(bouw en woningverordening)i bonkòntròl i mantenshoni bouwbesluit4 Drecha nossistema <strong>di</strong> adrèsrònt <strong>Kòrsou</strong>SimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-31 Renobá, aprobá i introdusíun lei <strong>di</strong> konstrukshonnobo den 2011; kontròl isanshon <strong>di</strong>rekto i efektivokontra ilegalidat2 Apuntá i instalánòmbernan <strong>di</strong> kaya inumber <strong>di</strong> kas korekto natur e<strong>di</strong>fisioTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 Lei nobo <strong>di</strong> BWV;Kontròl efektivo2011-2012 Atministrashon <strong>di</strong>e<strong>di</strong>fisio adekuá i al<strong>di</strong>aAspektonanpresupuestario5 Mantenshon ifortifikashon <strong>di</strong>nos áreanan <strong>di</strong>naturalesa2 Aprobá i implementá eplan <strong>di</strong> maneho <strong>pa</strong>naturalesa (natuurplan)2011 Maneho fiha <strong>pa</strong> nosnaturalesa6 Evaluá, Aktualisá iAprobá EOP1 Ta trata <strong>di</strong> un maneho fiha<strong>pa</strong> por kuadra ku unmasterplan nobo <strong>pa</strong>desaroyo <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> i ku tatene kuenta ku tur tresaspektonan <strong>di</strong> desaroyoduradero2011-2012 Un EOP evaluá ,aktualisá i aprobádor <strong>di</strong> Parlamento204


Nr.Meta7 Kòntròl adekuá(handhaving ennaleving)PlanifikashonTeritorialSimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-31 Implementá un sistema <strong>di</strong>kòntròl riba aplikashon <strong>di</strong>lei i reglanan (prosesokontinuo)TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011-2014 Nivel aseptabel <strong>di</strong>kumplimentu kureglanan stiluláAspektonanpresupuestario1 Pre<strong>pa</strong>rá un planintegral <strong>pa</strong> uninfrastrukturaadekuá den turbario, entre otrokamindananadekuá i bonmantené <strong>pa</strong> tantuouto, baiskel ipeaton, kuposibilidat <strong>pa</strong>rekreo i deporte,aktividatnankultural i soshal,teniendo kuentaku tur e tres<strong>di</strong>menshonnan <strong>di</strong>desaroyoduradero3 Partisipá komostakeholder nakonferensha i workshop <strong>pa</strong>konhuntamente ku demasstakeholder yega na unplan integral <strong>pa</strong>infrastruktura adekuá dentur bario2011-2012 - fecha <strong>di</strong><strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon--205


Nr.Meta2 Yega na un bonatministrashon <strong>di</strong>tera Ipropiedatnan <strong>di</strong>gobièrnu, p'asinagarantisá unre<strong>pa</strong>rtishonbalansa <strong>di</strong> tereno<strong>di</strong>sponibel <strong>pa</strong> biba,rekreá, hasinegoshi iagrikultura.SimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-31 1. Optimalisá prosesonan iproseduranan <strong>pa</strong> kuotorgashon <strong>di</strong> tereno:a. Optimalisá e prosesoden sektor <strong>di</strong>Planifikashon teritorial<strong>pa</strong> ku otorgashon <strong>di</strong>tereno i en <strong>pa</strong>rtikularoptimalisá e proseso denDomeinbeheerb. Simplifiká prosedura <strong>pa</strong>ku otorgashon <strong>di</strong> terenodor <strong>di</strong> entre otro evaluáe maneho <strong>di</strong> lista <strong>di</strong>espera, screen e lista <strong>di</strong>espera aktual i stu<strong>di</strong>aposibilidat <strong>pa</strong> fleksibilisáes<strong>aki</strong>.1 Optimalisá prosesonaninterno den Domeinbeheer<strong>pa</strong> ku registrashon <strong>di</strong>kontrato, kobransa <strong>di</strong>erf<strong>pa</strong>gt i hür <strong>di</strong> terenoaktualisáTempuproyektá2011-2012Fase1: 2011Fase2: 2012In<strong>di</strong>kadó- Service LevelAgreements kuservisionanenbolbí- Periodo <strong>di</strong> esperapromé ku yega naremarke <strong>pa</strong> tereno2011-2012 - norma <strong>pa</strong> prosesáun petishon(tempu,i kanti-dat <strong>di</strong>petishon prosesá)- kantidat <strong>di</strong>kontrato registrá- montante <strong>di</strong>erf<strong>pa</strong>gt i hür ribakaya kobraAspektonanpresupuestario+40.0001683002.4561 Kostenconsultancy+75.0001783001.4174 Aanschafsoftware(workflow management)206


Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-31 Bini ku maneho kon ta baiatendé oku<strong>pa</strong>shon ilegal <strong>di</strong>terenonan <strong>di</strong> gobièrnu1 Inventarisá i balorisábienesnan inmóbil(onroerend goed) <strong>di</strong> <strong>pa</strong>is<strong>Kòrsou</strong>TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 - Kantidat <strong>di</strong>petishon <strong>pa</strong>legalisashonprosesá- kantidat <strong>di</strong>oku<strong>pa</strong>shon ilegaldespues <strong>di</strong>nulmeting2011-2012 kantidat i balor <strong>di</strong>bienesnan inmóbilAspektonanpresupuestario+ 373.0001683001.4011Bezol<strong>di</strong>gingen(4 adviseur /consulent-Ben 1 medewerkerITH&C-B)+ 100.0001683002.4751Kosten plan/kadasterKaarten en1683001.4358 Kostenhypotheekkantoor1 Uso <strong>di</strong> sistemananoutomatisá (manera GIS) iteknologia moderno(manera uso <strong>di</strong> imágen <strong>di</strong>satélite) <strong>pa</strong> sostené prosesoi maneho ya menshoná3 Enkaminá proseso <strong>pa</strong>konbertí Domeinbeheerden Grondbedrijf2011-2012 Aplikashon <strong>di</strong>teknologíamoderno2012-2014 “KadernotaGrondbeleid”aktualisá----207


Nr.Meta3 Identifiká tur<strong>pa</strong>rsela ku tin undestinashonkomersial ipromové eterenonan <strong>aki</strong>serkainvershonistananlokal iinternashonal.SimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-31 1. Krea <strong>pa</strong>rselanan dor <strong>di</strong>terminá e kontrato <strong>di</strong>èrf<strong>pa</strong>gt den plannaneksistente ku ta <strong>pa</strong>ra bashí2 2. Hasi un quick scan <strong>di</strong>terenonan <strong>di</strong>sponibel kukonforme EOP ta bini naremarke <strong>pa</strong> wòrdudesaroyá <strong>pa</strong> metanankomersial, industrial iturístikoTempuproyektá2011In<strong>di</strong>kadókantidat <strong>di</strong>kontrato terminá2011 kantidat <strong>di</strong>terenonan<strong>di</strong>sponibelAspektonanpresupuestario+30.0001683002.4750 Kostenopzeg. erf<strong>pa</strong>chtrecht--208


Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-32 A base <strong>di</strong> resultado <strong>di</strong> equick scan bini ku unmasterplan i plan <strong>di</strong>akshon <strong>pa</strong> ehekushon <strong>di</strong>un programa stratégikoden kual lo spesifiká <strong>pa</strong>kada área:1. ki tipo <strong>di</strong> desaroyo taekonómikamente iplanologikamentedeseabel,2. strategia i tèrmino <strong>pa</strong>desaroyo3. kalkulashon <strong>di</strong> fondofinansiero nesesario i<strong>di</strong>ferente modalidatkon por <strong>di</strong>sponé <strong>di</strong>fondonan2 Aserka invershonista isektor privá i drenta den<strong>di</strong>álogo ku nan ribadesaroyo urbanoTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2012 masterplan, plan <strong>di</strong>akshon inklusostrategia <strong>di</strong>desaroyo,planifikashon ibudget2011-2014 Fecha <strong>di</strong> <strong>di</strong>álogo --Aspektonanpresupuestario+ 35.0001783002.4103 Kostenbouwrijp makengronden209


Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-32 Ehekutá e masterplan iplan <strong>di</strong> akshonTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011-2014 kantidat <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rseladesaroyáAspektonanpresupuestariomeerjarenbegroting1783002.4103 Kostenbouwrijp makengronden4 Pa famianan ku tinhopi tempu taspera un kas lobende riba untèrmino <strong>di</strong> algunaña un kantidat <strong>di</strong>mas o ménos 3000kas <strong>di</strong> FundashonKas Popular ku ehürdónan <strong>di</strong> ekasnan. FKP taska<strong>pa</strong> fondonan <strong>di</strong>mantenshon, i ku efondonan atkerí,por invertí denkonstrukshon <strong>di</strong>mas kas.1 Inventarisá i balorisá maso ménos 3.000 kas <strong>di</strong> FKPku ta pertenesé nagobièrnu pero ku ta wòrdumanehá <strong>pa</strong> FKP1 Yega na <strong>pa</strong>labrashon kuFKP <strong>pa</strong> tras<strong>pa</strong>so <strong>di</strong> ekasnan2011-2012 lista i rapòrt <strong>di</strong>balorisashon <strong>di</strong> maso ménos 3.000 kas2011-2012 fecha i akuerdoaprobá entregobièrnu <strong>di</strong> Pais<strong>Kòrsou</strong> i FKP+ 60.0001683001.4358 Kostenhypotheekkantoor--210


Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-31 Hasi e tras<strong>pa</strong>so finansieroi hurí<strong>di</strong>ko <strong>pa</strong> FKP1 Revisá e sistema <strong>di</strong> punt <strong>di</strong>FKP den kuadro <strong>di</strong> esituashon aktual, <strong>pa</strong>garantisá un trato hustu naesnan ku inskribí <strong>pa</strong> binina remarke <strong>pa</strong> un kas <strong>di</strong>hür1 Benta dor <strong>di</strong> FKP nahürdónanTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011-2012 fecha i akta notariali fecha <strong>di</strong> registrona Kadaster <strong>di</strong>tras<strong>pa</strong>so2011 Un sistema <strong>di</strong>punto aktualisá,trans<strong>pa</strong>rente ihustu.2011-2012 fecha i akta notariali fecha <strong>di</strong> registrona Kadaster <strong>di</strong>tras<strong>pa</strong>so----Aspektonanpresupuestario5. <strong>Gobièrnu</strong> lo hasiuninventarisashon <strong>di</strong>tur tereno<strong>di</strong>sponibel <strong>pa</strong>traha plannan <strong>di</strong>konstrukshon <strong>di</strong>kas.2 Krea <strong>pa</strong>rselanan dor <strong>di</strong>terminá e kontrato <strong>di</strong>erf<strong>pa</strong>gt i hür <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rselananku ta <strong>pa</strong>ra bashí2012 kantidat <strong>di</strong>kontrato terminá--211


Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-31 Hasi un quick scan <strong>di</strong>terenonan <strong>di</strong>sponibel <strong>pa</strong>konstrukshon <strong>di</strong> kas. Poneénfasis riba áreanan nodesaroyá pero ku ta situáden serkania <strong>di</strong> akseso nainfrastruktura(“inbrei<strong>di</strong>ngslocaties”)1 Evaluá maneho aktual“programabouwrijpmakenoverheidsterreinen 2006-2010”, i maneho aktual <strong>di</strong>Public Private Partnership(PPP)1 A base <strong>di</strong> resultado <strong>di</strong> equick scan, evaluashon irekomendashon <strong>di</strong> emanehonan aktual bini kuun masterplan i plan <strong>di</strong>akshon <strong>pa</strong> ehekushon <strong>di</strong>un programa stratégikoden kual lo spesifiká <strong>pa</strong>kada área:1. Kantidat <strong>di</strong> kavel <strong>pa</strong>konstrukshon <strong>di</strong> kas <strong>pa</strong>zelfbouw, PPP i FKPTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 kantidat <strong>di</strong>terenonan<strong>di</strong>sponibel2011-2012 rapòrt <strong>di</strong>evaluashon irekomendashon2012 masterplan, plan <strong>di</strong>akshon, programa<strong>di</strong> bibienda inklusostrategia <strong>di</strong>desaroyo,planifikashon marána un presupuesto--Aspektonanpresupuestario+ 28.0001783002.4103 Kostenbouwrijp makengronden+ 35.0001783002.4103 Kostenbouwrijp makengronden212


Nr.Meta6 Den kadaproyekto <strong>di</strong>konstrukshon <strong>di</strong>kas, mester tenekuenta kuposibilidat <strong>pa</strong>rekreá, i kaminda<strong>pa</strong> mucha hungaSimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-32. strategia i tèrmino <strong>pa</strong>desaroyo3. kalkulashon <strong>di</strong> fondofinansiero nesesario i<strong>di</strong>ferente modalidatkon por <strong>di</strong>sponé <strong>di</strong>fondonan1 A base <strong>di</strong> evaluashon irekomendashon stimulákonstrukshon <strong>di</strong> kas PPP iyega na <strong>pa</strong>labrashon nannobo ku FKP tokantedesaroyo <strong>di</strong> terenonan <strong>pa</strong>konstrukshon <strong>di</strong> kas <strong>pa</strong> eklase soshal i me<strong>di</strong>o1 Ehekutá e masterplan iplan <strong>di</strong> akshon3 Bini ku maneho den kualta definí puntonan <strong>di</strong>salida i kriterio <strong>pa</strong> barionanbibabel. E maneho <strong>aki</strong>tin komo meta <strong>pa</strong> <strong>di</strong>seño <strong>di</strong>plan <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rselashon <strong>di</strong>gobièrnu i desaroyadópriva bira mas bibabelTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2012 - fecha i kontratoPPP aprobá- fecha i akuerdoentre <strong>Gobièrnu</strong>Pais <strong>Kòrsou</strong> iFKP2011-2014 kantidat <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rseladesaroyá2011-2012 maneho i fecha ribakual maneho awòrdu aprobá--Aspektonanpresupuestariomeerjarenbegroting1783002.4103 Kostenbouwrijp makengronden--213


Nr.MetaObranan Públiko1 Higiena ime<strong>di</strong>oambientesalu3 Stimulashon <strong>di</strong>naturalesa i me<strong>di</strong>oambienteSimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-33 Stimulá tim <strong>di</strong> <strong>di</strong>señomulti <strong>di</strong>siplinariokonsistiendo <strong>di</strong>instanshanan <strong>di</strong> gobièrnu,sostené <strong>pa</strong> ekspertonanlokal i demas stakeholders,<strong>pa</strong> konhuntamente alsakalidat <strong>di</strong> <strong>di</strong>seño <strong>di</strong>plannan <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rselashon <strong>di</strong>gobièrnu i FKP1Renová e sistema <strong>di</strong>riolering den sentro <strong>di</strong>suidat.1 Renová e sistema <strong>di</strong>riolering den Suffisant,Emmastad iKoraalspecht i Scharloo.1 Optimalisashon <strong>di</strong> e planta<strong>di</strong> purifikashon KleinHofjeTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 - fecha <strong>di</strong><strong>pa</strong>rtisi<strong>pa</strong>shon i- kantidat <strong>di</strong><strong>di</strong>seño bibabelaprobá2011-2013 Prevenshon <strong>di</strong> awasushi kore ribasuperfisie i holómalu den suidat2011-2014 Un situashon mashigiéniko i unme<strong>di</strong>oambientesano den e barionan menshoná.2011-2013 Un sistema mashigiéniko i unkantidat masgran<strong>di</strong> <strong>di</strong> awapurifiká <strong>pa</strong> Hotèl,kunuku nan igolfbaanAspektonanpresupuestario+ 18.0001783002.4103 Kostenbouwrijp makengronden214


Nr.Meta4 Mehorá sistema <strong>di</strong>awa uza(waterhuishou<strong>di</strong>ng)5 Drechá e kalidat <strong>di</strong>bida <strong>di</strong> e poblashon<strong>di</strong> Pais<strong>Kòrsou</strong>;SimboloMetaStratégikoTempuPrioridat Akshonnan spesífikoproyektá1-32 Riolering Scharloo 2013-20142 Traha un plan <strong>pa</strong> maneho<strong>di</strong> resiklahe <strong>di</strong>awa/Maneho <strong>di</strong> awashushi <strong>di</strong> kas(afvalwatertstructuurplan)2 Yega na un kombenio <strong>pa</strong>entrega <strong>di</strong> awa purifiká(Leveringsoverenkomsteffluent)2 Groot onderhoud gemalenen zuiveringen1 Groot onderhoud RWZITera KòráIn<strong>di</strong>kadó2011-2012 Un plan intergral<strong>pa</strong> resiklahe <strong>di</strong> awa.2011 Un formula <strong>pa</strong> eusuarionan tenenan na regla stipulái garantisákobransa2011-2014 Gemaal i zuiveringnan den estado bon<strong>pa</strong> kumpli kuhigiena ime<strong>di</strong>oambientesalu.2011-2012 Zuiveringnan denestado bon <strong>pa</strong>kumpli ku higiena ime<strong>di</strong>oambientesalu.Aspektonanpresupuestario215


Nr.MetaSimboloMetaStratégikoPrioridat Akshonnan spesífiko1-32 Groot onderhoud RWZIKlein KwartierWetgeving/ Afvalwaterverordening1 Lozing <strong>di</strong> vacuumtrucksna e planta <strong>di</strong> purifikashonòf na puntonan adaptá <strong>pa</strong>es<strong>aki</strong>1 Perslei<strong>di</strong>ng Waaigat <strong>pa</strong> baiKlein KwartierTempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011 Zuiveringnan denestado bon <strong>pa</strong>kumpli ku higiena ime<strong>di</strong>oambientesalu i tambegarantisá kantidat ikalidat <strong>di</strong> effluent<strong>pa</strong> e kliente nan .Reglamentashon <strong>pa</strong>atendé kuafvalwater igarantisá unme<strong>di</strong>oambientesaludabel2011-2012 Mihóme<strong>di</strong>oambiente,salubridat, kalidat<strong>di</strong> awa <strong>di</strong> laman,protekshon <strong>di</strong> florai founa.2013-2014 Higiena den sentro<strong>di</strong> suidat, bonkalidat <strong>di</strong> awa <strong>di</strong>laman, protekshon<strong>di</strong> flora i founaAspektonanpresupuestario216


Nr.Meta6 Mehorashon ieks<strong>pa</strong>nshon <strong>di</strong>kareterananSimboloMetaStratégikoPrioridat1-3Akshonnan spesífikoRevisá statutonan <strong>di</strong>wegenfondsTraha un plan integral <strong>di</strong>mehorashon i eks<strong>pa</strong>nshon<strong>di</strong> kareteranan.TempuproyektáIn<strong>di</strong>kadó2011-2014 Statutonan kambiá<strong>di</strong> tal forma, ku pordestiná fondonan<strong>pa</strong> ehekutá un planintegral <strong>di</strong>mehorashon ieks<strong>pa</strong>nshon.Aspektonanpresupuestario7 Infrastruktura <strong>di</strong>alokashone<strong>di</strong>fisionan DOW(maneho interno)1 Termietenbehandeling ,drecha i hasi mantenshon<strong>di</strong> e<strong>di</strong>fisionan <strong>di</strong> DOW2011 E<strong>di</strong>fisionan denkon<strong>di</strong>shon adekuá<strong>pa</strong> uso ifunshonamentu <strong>di</strong>personal i kuentradarepresentativo <strong>pa</strong>publiko.217


5. TEMANAN DI PRIORIDATPa gobièrnu por logra e metanan stratégiko a skohe tópikonan ku ta enfoká mas tantu ribadje, i esei ta e temanan <strong>di</strong> maneho ku lo risibí atenshon <strong>di</strong> prioridat. E temanan ta tópikonanku por kubri mas ku un ministerio i mas ku un sektor. Lo bini ku strukturanan <strong>pa</strong> atendé kue aspektonan integral <strong>aki</strong> <strong>pa</strong> garantisá ku nan ta haña atenshon i lo profun<strong>di</strong>sá for <strong>di</strong><strong>di</strong>ferente ángulo.5.1.INOVASHON SOSHAL<strong>Kòrsou</strong> ta un éksito si su siudadanon tin tur oportunidat <strong>pa</strong> desaroyá nan mes optimalmente.Mester traha <strong>di</strong> un forma integral i amplio na e desaroyo i formashon <strong>di</strong> tur hende, chikí igran<strong>di</strong>, <strong>pa</strong> tur tin e abilidatnan <strong>pa</strong> por ta un persona ku ta biba balornan haltu manerakonfiansa, respèt propio, solidarismo i <strong>pa</strong>triotismo. Tarea <strong>di</strong> gobièrnu ta <strong>pa</strong> stimulá es<strong>aki</strong>unda ku ta posibel.E hubentut (0-24 aña) ta eksigí atenshon speshal, pro aktivo i kontinuo <strong>di</strong> gobièrnu. Ta nan taforma e base <strong>pa</strong> e futuro <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>. Pa me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> un sistema <strong>di</strong> kuido den kadena, i dor <strong>di</strong> tinatenshon konstante, gobièrnu tin ku sòru <strong>pa</strong> den tur fase <strong>di</strong> nan desaroyo tin fasilidatnanadekuá i posibilidatnan <strong>pa</strong> sosten i guia. E futuro <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> ta dependé <strong>di</strong> e posibilidatnan<strong>pa</strong> desaroyá kada suidadano. Atenshon speshal ta nesesario <strong>pa</strong> resosialisashon <strong>di</strong> esnan kumester i sosten na gruponan mas vulnerabel den komunidat.5.2.ENSEÑANSA I EDUKASHON KOMO INSTRUMENTO DI DESAROYOPa yega na un base sano, salú i sigur <strong>pa</strong> desaroyá <strong>Kòrsou</strong> mester yega na un sistema <strong>di</strong>enseñansa i edukashon ku tin komo puntonan <strong>di</strong> salida krea un Yu <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>: ku mente indepen<strong>di</strong>ente i krítiko ku ta ka<strong>pa</strong>s <strong>pa</strong> funshoná den nos komunidat den solidaridat ku otronan <strong>pa</strong> hiba su mes,su famia i henter <strong>Kòrsou</strong> <strong>di</strong>lanti ku ta <strong>di</strong>spuesto <strong>pa</strong> duna un aporte <strong>pa</strong> fomentá kambionan den nos komunidat nabenefisio <strong>di</strong> un i tur;Mester duna atenshon speshal i enforsá institutonan edukashonal ku ta yuda aportá na balori normanan <strong>di</strong> suidadanonan manera entre otro famianan i bario.Enseñansa mester bira un institushon ku ta duna tur hende e chèns <strong>pa</strong> e por hasi usooptimal <strong>di</strong> su potenshal i ku ta duna atenshon speshal na gruponan vulnerabel. Es<strong>aki</strong> tanifiká ku mester stimulá skolnan i dosentenan, i ekipá i sostené nan mihó <strong>pa</strong> nan por hasinan tarea mas mihó posibel. Banda <strong>di</strong> desaroyo personal, enseñansa tin komo meta <strong>pa</strong>duna hende un chèns optimal riba merkado <strong>di</strong> labor. Pa tal motibu gobièrnu tin ku sòru<strong>pa</strong> un sinkronisashon kontinuo entre merkado <strong>di</strong> labor i enseñansa avansá.<strong>Kòrsou</strong> tin, <strong>pa</strong> motibu <strong>di</strong> falta <strong>di</strong> rekursonan natural, su kapital humano komo e rekursomas importante <strong>pa</strong> produktividat. E posibilidatnan <strong>pa</strong> desaroyo <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> ta entre otroriba e tereno <strong>di</strong> ekonomia <strong>di</strong> konosementu, den kua hende a base <strong>di</strong> su konosementu porta un balor kompetitivo. Estu<strong>di</strong>o spesífiko tin ku duna in<strong>di</strong>kashon konkreto riba kuaáreanan es<strong>aki</strong> ta mas aplikabel. A base <strong>di</strong> e konsehonan por traha e infrastrukturanesesario den kua enseñansa, empresarionan i gobièrnu ta traha huntu.218


E situashon <strong>di</strong> e nivel <strong>di</strong> edukashon <strong>di</strong> e aktual forsa laboral i e meta <strong>pa</strong> lagasiudadanonan laga desaroyá nan potensial optimalmente, ta trese ku n’e ku tin mester <strong>di</strong>un maneho <strong>pa</strong> stimulá formashon kontinuo (“life long learning”).5.3.PARTISIPASHON DI BARIO DEN DESAROYO DI PAIS<strong>Gobièrnu</strong> ta rekonosé ku e retonan <strong>pa</strong> desaroyo <strong>di</strong> nos komunidat ta gran<strong>di</strong>. P’esei lointrodusi dos aspekto ku por konsiderá <strong>pa</strong> desaroyo <strong>di</strong> <strong>pa</strong>is.1) Barionan komo nukleo <strong>di</strong> desaroyo <strong>di</strong> nos <strong>pa</strong>is<strong>Kòrsou</strong> lo tin ku rekonsiderá e <strong>pa</strong>pel ku bario mester hunga den e proseso <strong>pa</strong> <strong>di</strong>señá,struktura i implementá un maneho <strong>di</strong> desaroyo duradero.<strong>Gobièrnu</strong> ta konvensí ku un aserkamentu <strong>di</strong> desaroyo duradero atraves <strong>di</strong> bario ta unprinsipio ku tin ku kore manera un liña kòrá den e maneho. E aserkamentu mester ta un<strong>pa</strong>rti integral <strong>di</strong> e maneho <strong>di</strong> desaroyo duradero. Mester institushonalisá, strukturá i biragradualmente “the way of doing development” na <strong>Kòrsou</strong> den forma <strong>di</strong> un Plan Nashonal.2) Partisi<strong>pa</strong>shonE retonan <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> i e metanan <strong>di</strong> desaroyo ta eksigí ku gobièrnu mester ta habrí <strong>pa</strong>konosementu, deseonan i eksperensha <strong>di</strong> siudadanonan i otro instanshanan ku tainteresá. Es<strong>aki</strong> ta nifiká ku mester drenta aktivamente den bario i den komunidat, i kreastrukturanan <strong>pa</strong> konsulta kontínuo ku gruponan <strong>di</strong> interes.E <strong>pa</strong>pel <strong>di</strong> gobièrnu mester ta unu kaminda e ta traha i implementá desaroyo. Den ekuadro <strong>aki</strong> gobièrnu mester stimulá i fasilitá aktivamente e desaroyo duradero den emaneho ku a keda stipulá konhuntamente ku gruponan <strong>di</strong> interes. <strong>Gobièrnu</strong> no tin kusinta warda kiko ta <strong>pa</strong>sa <strong>pa</strong> reakshoná, pero tin ku planifiká i antisipá riba susesonan kuta afektá desaroyo <strong>di</strong> <strong>pa</strong>is.5.4.DESAROYO DURADERO<strong>Gobièrnu</strong> tin e deber <strong>pa</strong> no solamente solushoná nos problemanan <strong>di</strong> awor <strong>aki</strong>, si no kumester pone un base sólido <strong>pa</strong> un desaroyo duradero <strong>di</strong> nos <strong>pa</strong>is. E prinsipio <strong>di</strong> desaroyoduradero ta enfoká riba tèrmino kòrtiko i largu, i ta duna atenshon kontinuo na e balanseentre e tres <strong>di</strong>menshonnan: Kresementu ekonómiko Desaroyo soshal Kuido <strong>di</strong> naturalesa i me<strong>di</strong>o ambienteEs<strong>aki</strong> ta rekeri sinkronisashon planifiká riba <strong>di</strong>ferente áreanan <strong>di</strong> maneho.5.5.KRESEMENTU EKONÓMIKO DINÁMIKOE desaroyo i kresementu ekonómiko <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> mester keda aselerá <strong>di</strong> un forma<strong>di</strong>námiko. Planifikashon i ehekushon <strong>di</strong> e maneho ekonómiko mester ta <strong>di</strong>rigí iprogresivo. Progreso tin ku wòrdu evaluá i mi<strong>di</strong> konstantemente i kaminda ta nesesarioprogramanan tin ku keda adaptá rápidamente.Un programa <strong>di</strong> mas aña <strong>pa</strong> desaroyo duradero i kresementu ekonómiko mesterkonsentrá <strong>di</strong> forma selektivo riba sierto sektornan ku kua <strong>Kòrsou</strong> ke i por <strong>di</strong>stinguí sumes den region.219


E regionnan <strong>aki</strong> mester tin balor agregá kla i konkreto <strong>pa</strong> sostené e desaroyo <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> isu hendenan i mester ta basá riba e prinsipionan <strong>di</strong> desaroyo duradero.<strong>Gobièrnu</strong> mester tin <strong>pa</strong>pel muchu mas aktivo den stimulá i insentivá. Kaminda tanesesario es<strong>aki</strong> tin ku sosodé <strong>pa</strong> me<strong>di</strong>o <strong>di</strong> areglonan i insentivonan spesífiko, <strong>pa</strong> logra edesaroyo i kresementu ekonómiko deseá entre otro dor <strong>di</strong> krea mas posibilidatnan <strong>pa</strong>empresanan chikí i me<strong>di</strong>ano lokal.5.6.DI “RED TAPE’ PA ‘RED CARPET’<strong>Gobièrnu</strong> komo dunadó <strong>di</strong> trabou i dunadó <strong>di</strong> servisio gran<strong>di</strong> tin ku konsentrá ribakalidat <strong>di</strong> su servisionan. <strong>Gobièrnu</strong> tin ku traha den forma trans<strong>pa</strong>rente ku suempleadonan i ku siudadanonan, duna kuenta i rason i keda aksesibel.E gobièrnu nobo tin ku traha ku metanan ku por ser mi<strong>di</strong> i organisá su aktividatnan <strong>di</strong> talmanera ku resultadonan por keda mi<strong>di</strong> a base <strong>di</strong> in<strong>di</strong>kadónan ku ta <strong>di</strong> antemano konosí.Informashon den forma <strong>di</strong> dato i in<strong>di</strong>kadónan mester bira un <strong>pa</strong>rti importante <strong>di</strong> e maneho.5.7.MEHORASHON IMPORTANTE DEN TRAFIKO I TRANSPORTE PUBLIKOAwor kaba e mobilidat riba <strong>Kòrsou</strong> ta laga hopi <strong>di</strong> deseá i e desaroyo i infrastrukturapúbliko ta kai atras riba e kresementu ekonómiko i desaroyo <strong>di</strong> e isla. Tantu den e sektor<strong>di</strong> infrastruktura públiko (entre otro kareteranan i transporte públiko), komo den einfrastruktura logístiko <strong>pa</strong> aktividatnan ekonómiko (haf, aeropuerto, dòk,komunikashon/Internet) tin e nesesidat <strong>di</strong> un programa <strong>di</strong> mas aña <strong>pa</strong> identifiká isinkronisá e mobilisashon <strong>di</strong> e invershonnan kuantioso ku ta nesesario <strong>pa</strong> sostené eeks<strong>pa</strong>nshon i mehorashon ku mester.Mirando e limitashonnan <strong>di</strong> un isla chikí, <strong>pa</strong> por adaptá i eks<strong>pa</strong>ndé e infrastruktura nasierto <strong>pa</strong>rtinan riba e isla, un aserkamentu inovativo i solushonnan kreativo ta nesesario<strong>pa</strong> nos retonan den e sektor <strong>di</strong> infrastruktura.5.8.SISTEMA FISKAL SIMPLIFIKÁE alokashon <strong>di</strong> fondo riba e presupuesto <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong> tin ku kuadra ku e metanan <strong>di</strong>desaroyo ku gobièrnu a pone <strong>pa</strong> su mes. No presupuestonan <strong>di</strong> añanan anterior, sino emetanan <strong>pa</strong> futuro tin ku ta e base <strong>pa</strong> hasi eskohonan finansiero <strong>di</strong> gobièrnu.Komo <strong>pa</strong>is <strong>Kòrsou</strong> riba tereno fiskal mester kompetí ku region, pero tambe ku otroentidatnan den reino ku ta hiba un maneho fiskal propio. Sigur si tuma na kuenta edesaroyonan riba e islanan BES, ta sin mas nesesario <strong>pa</strong> rekonsiderá profundamente eka<strong>pa</strong>sidat <strong>di</strong> kompetí ku e sistema fiskal nobo ku <strong>Kòrsou</strong> tin. Ademas, e desaroyo <strong>di</strong><strong>Kòrsou</strong> ta eksigí invershonnan kuantioso den <strong>di</strong>ferente sektor. E dos faktornan <strong>aki</strong>(kompetensha fuerte i invershonnan kuantioso) ta motibu <strong>pa</strong> nos ta hopi kreativo iinovativo ora ta <strong>di</strong>señá un sistema fiskal nobo.E sistema tin ku destaká <strong>pa</strong> su simplesa, efektividat i fasilidat <strong>pa</strong> ser kontrolá, ku unmínimo na tareanan atministrativo <strong>pa</strong> habitantenan i komersiantenan.E sistema fiskal tin ku tene kuenta ku puntonan <strong>di</strong> salida <strong>pa</strong> un kontribushon hustu. Denkombinashon ku kontròl, huntu ku un manera trans<strong>pa</strong>rente <strong>pa</strong> responsabilisá <strong>di</strong> <strong>pa</strong>rti <strong>di</strong>gobièrnu <strong>pa</strong> eskohonan ku e ta hasi, riba maneho ku e ta hiba i resultadonan ku e lalogra. Tur es<strong>aki</strong> tin ku kondusí na un sistema fiskal efektivo ku ta generá sufisienteentrada <strong>pa</strong> e desaroyo <strong>di</strong> <strong>Kòrsou</strong>.220


5.9.STIMULÁ UZO DI ENERGIA ALTERNATIVOImplementashon <strong>di</strong> un maneho <strong>di</strong> energia, i introdukshon na un manera integral <strong>di</strong> uzo <strong>di</strong>energia alternativo lo kontribuí na redukshon <strong>di</strong> kosto <strong>di</strong> bida i promové desaroyo duradero.<strong>Kòrsou</strong> tin amplio akseso na fuentenan natural <strong>di</strong> energia manera solo, bientu i e olanan <strong>di</strong>laman. Pa introdusí i stimulá uzo <strong>di</strong> energia alternativo den kuadro <strong>di</strong> desaroyo duraderomester desaroyá i implementá un maneho integral ku ta tene kuenta ku <strong>di</strong>ferente aspekto.221


AneksoOrganogram <strong>di</strong> ministerionan222

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!