1995 Sparbanken - Swedbank

Januari – Mars 

a 250 000 kunder hade fram t o m december 

1994 försäkrat sig om förtur att bli aktieägare 

i Sparbanken Sverige genom att öppna 

aktiesparkonto. 

a Sparbanken Direkt 020-22 11 22, första 

telefonbanken i Sverige, relanseras. 

April – Juni 

a Göran Collert utses till arbetande 

styrelseordförande samtidigt som Reinhold 

Geijer utses till ny VD. 

a Banken lanserar en ny produkt – det så 

kallade utvecklingslånet till lokala företag. 

a Swedbank Markets blir det nya namnet för 

bankens kapitalmarknads-, utlands- och 

storkundsverksamhet. 

a I mitten på maj erbjuder bankens huvudägare 

– Sparbanksstiftelsernas Förvaltningsaktiebolag 

allmänhet och institutioner 

att förvärva drygt 20 procent av bankens 

kapital och röster. Erbjudandet övertecknas 

mer än tre gånger och banken får drygt 

160 000 nya ägare. 

a Sparbanken Sverige-aktien noteras på 

Stockholms Fondbörs O-lista. 

Juli – September 

a Ny prissättning för kontokortstransaktioner 

genomförs. Överenskommelser träffas med 

ledande dagligvaruföretag om framtida 

betalningssystem i handeln. 

1995 

a Fler uttagsautomater erbjuds Sparbanken 

Sveriges Sparbankskortskunder genom att 

Föreningsbankens, Handelsbankens och 

S-E-Bankens uttagsautomater sammankopplas 

med Minuten. 

a Sparbanken deltar i testverksamhet med s k 

smarta kort i Lund. 

a Kontorens öppethållande anpassas till lokala 

behov. Några kontor inför lördagsöppet. 

a Som en del i Sparbanken Sveriges satsning 

på barn och ungdom lanseras ett Studentpaket 

till målgruppen högskolestuderande. 

Oktober – December 

a Sparbanken Sverige och Spintab emitterar 

eviga förlagslån till ett sammanlagt värde av 

ca 2,3 Mdr kr på Eurodollarmarknaden och i 

Japan. 

a Sparbanken Sverige-aktien noteras på Stockholms 

Fondbörs bland de mest omsatta på 

A-listan. 

a Robur blir åter helägt dotterbolag till banken. 

a Sparbanken Sverige förvärvar 40 procent i 

Sparbanken Borås AB. 

a Offensiv privatmarknadssatsning lanseras 

innebärande stora förbättringar för 

privatkunder och småföretag. 

a Sparbanken utses i Sveriges Kundbarometer 

till bästa bank/försäkringsbolag av företagskunderna. 

Nyckeltal, koncernen 1995 1994* 1993 1992 

Rörelseresultat, Mkr 4 306 4 064 (2 166) –3 665 –11 660 

Rörelseresultat per aktie, kr 11,15 10,52 (5,61) –13,17 –41,91 

Utlåning, Mkr** 384 792 394 140 421 504 423 913 

Totala tillgångar, Mkr** 467 354 480 017 506 068 504 244 

Antal anställda 9 661 9 901 10 639 11 945 

Antal kontor 607 624 660 700 

Räntabilitet på eget kapital,% 16,4 19,3 (10,4) –26,7 –70,3 

**Siffrorna inom parentes är exklusive realisationsvinster av engångskaraktär om 1 898 Mkr. 

**Siffrorna 1992–94 justerade för repor och andra återköpsavtal. 

1995 i korthet 1

2 

VD-kommentar 

Sparbanken Sverige har på mycket 

kort tid – från 1992 till 1995 – gått 

från en organisation i kris till en 

sammanhållen börsnoterad 

bankkoncern som redan under 1995 

uppnått det uppsatta målet avseende 

avkastning på eget kapital. 

Den snabba förändringen i koncernen har 

åstadkommits samtidigt som Sverige genomlidit 

en djup finanskris. Att ha kunnat åstadkomma 

en så genomgripande process under svåra förhållanden 

visar på en stark vilja och förmåga 

till förändring i organisationen. 

1995 års resultat, som ligger i nivå med det 

av styrelsen uppsatta relativa lönsamhetsmålet, 

har skapat förutsättningar för ett mer offensivt 

agerande såväl avseende strukturella förändringar 

som marknadssatsningar. Sålunda har 

Robur under 1995 kunnat återköpas. Vidare 

föreslår styrelsen 1996 års ordinarie 

bolagsstämma att aktierna i bankens 

dotterbolag Fastighets AB Tornet skall delas ut 

till bankens aktieägare. Banken har också 

bidragit till strukturell förändring av den 

tidigare fristående sparbanken Borås Sparbank. 

Offensiva marknadsåtgärder 

Som en första verkligt bred offensiv 

marknadsåtgärd lanserade banken i slutet av 

1995 nya kunderbjudanden för 

privatmarknaden, vilka redan mottagits på ett 

mycket positivt sätt. Principen bakom 

erbjudandet är att banken skall skapa mervärde 

för de kunder som nyttjar banken på ett 

effektivt sätt. 

Framgångsrik börsintroduktion 

Vid fusionsbeslutet 1992 var ett av målen att 

börsintroducera banken för att få tillgång till 

riskkapitalmarknaden. Redan i juni 1995 

uppnåddes detta mål och i november – fem 

månader senare – inregistrerades bankens aktier 

på börsens A-lista bland de mest omsatta. 

Börsintroduktionen blev mycket 

framgångsrik och erbjudandet kom att övertecknas 

tre gånger, vilket inte var någon 

självklarhet vid den tidpunkten mot bakgrund 

av stor ränteoch 

valutaoro vintern och våren 1995. 

Introduktionen hade under 1994 föregåtts 

dels av en spridning av bankens aktier till 

institutioner genom riktad nyemission från 

banken och dels genom utförsäljning av aktier 

från huvudägaren Sparbanksstiftelsernas 

Förvaltnings AB. Under 1994 hade banken 

också lanserat s k aktiesparkonton för 

allmänheten vilket kom att underlätta 1995 års 

introduktion. 

Stärkt rörelseresultat, 

lägre kreditförluster 

och god kostnadskontroll 

1995 års rörelseresultat efter kreditförluster 

uppgick till 4 306 Mkr, vilket motsvarar en 

avkastning på eget kapital, efter schablonskatt, 

på 16,4 procent. Jämfört med 1994 (exklusive 

extraordinära intäkter om 1,9 Mdr kr) innebär 

detta en väsentlig förbättring av avkastningen 

på det egna kapitalet. 

Lägre kreditförluster är den enskilt viktigaste 

faktorn bakom den kraftiga 

resultatförbättringen. Det återstår dock 

ytterligare något år innan vi kan tala om en helt 

”normaliserad” förlustnivå över en 

konjunkturcykel, även om det skett en 

dramatisk nedgång jämfört med åren 1992–94. 

Sålunda uppgick vid utgången av 1995 

koncernens problemkrediter netto till 9,3 Mdr kr 

jämfört med 23,5 Mdr kr vid utgången av 1992, 

18,8 Mdr kr vid utgången av 1993 och 13,5 Mdr 

kr vid utgången av 1994. 

En annan bidragande orsak till det goda 

rörelseresultatet är att kostnaderna i reala 

termer fortsatt att sjunka. Efter att 

framgångsrikt ha minskat omkostnaderna med 

2 miljarder mellan 1992 och 1994 beslöt 

styrelsen sistnämnda år att ytterligare sänka 

kostnadsnivån med 

800 Mkr i reala termer 1995–96. Detta program 

löper planenligt, och halva beloppet har 

realiserats under 1995 om vissa 

engångskostnader exkluderas däribland 

kostnaderna om nära 

100 Mkr för den personalbonus som banken 

lämnade för 1995. Bolagsstämman 1996 kommer 

att underställas förslag till införande av ett

esultatandelssystem med kriterier som utgår 

ifrån koncernens resultatutveckling relativt 

andra banker. 

Utdelning och utdelningspolicy 

Styrelsen föreslår bolagsstämman en kontantutdelning 

på 3:50 per aktie, vilket är i linje med 

vad styrelsen förannonserade vid publiceringen 

av delårsrapporten för tredje kvartalet 1995. 

Detta innebär en utdelningshöjning med inemot 

40 procent jämfört med totalt utdelat belopp 

föregående år och motsvarar något över 30 

procent av rörelseresultatet efter schablonskatt. 

Här utöver föreslår styrelsen att aktierna i 

Fastighets AB Tornet, som inrymmer de 

fastigheter som banken övertagit till följd av 

finanskrisen, utdelas till bankens aktieägare, 

vilket i enlighet med ny lagstiftning kan ske 

utan omedelbara skatteeffekter för mottagaren. 

De föreslagna utdelningarnas reella påverkan på 

koncernens finansiella ställning motverkas i 

huvudsak av 1995 års goda resultat. 

Efter utdelningen av Tornet kan finanskrisen 

anses vara avslutad för koncernens del och vi 

kan nu koncentrera våra ansträngningar till vår 

primära uppgift – att utvecklas som en 

heltäckande framgångsrik finansiell koncern för 

privatpersoner, företag, kommuner och 

organisationer. I anledning härav har styrelsen 

ansett sig kunna revidera utdelningspolicyn för 

kommande år enligt följande. 

En aktieinvestering i Banken skall framstå 

som en långsiktigt god kapitalplacering. Ambitionen 

är att utdelningen skall uppgå till 

mellan 30 och 50 procent av rörelseresultatet 

efter schablonskatt. 

Utdelningsnivån bestäms med beaktande av 

koncernens behov av primärkapital och 

marknadens krav på direktavkastning. En över 

tiden jämn utdelningstillväxt som minst 

motsvarar inflationstakten eftersträvas. 

Koncernens kapitaltäckningsgrad skall lägst 

uppgå till 11 procent, varav primärkapitalrelationen 

långsiktigt skall ligga i intervallet 

6,5–8,5 procent med 7,5 procent som riktmärke. 

Utblick inför 1996 

Det finansiella systemets utveckling kan sägas 

vara en återspegling av utvecklingen i samhällsekonomin. 

De senaste tio årens dramatiska 

Reinhold Geijer, Verkställande direktör 

förlopp på kreditmarknaden med extrema 

expansions- och stagnationsfaser och en 

djupgående finanskris har ytterst sin rot i 

överhettnings- respektive krisperioder i svensk 

ekonomi. 

1995 har för första gången på flera år uppvisat 

vissa positiva tendenser som gynnat det 

finansiella systemet. Tillväxten i ekonomin har 

varit hög, inflationen låg, bytesbalansen visat 

ökade överskott och underskottet i 

statsbudgeten har minskat. En ytterligare 

positiv effekt är bl a att marknadsräntorna 

sjunkit starkt under andra halvåret 1995. Trots 

att det finns positiva tecken, varav vissa kan 

väntas bestå under innevarande år, har 

tillväxttakten i ekonomin hittills minskat under 

1996. 

Samtidigt skärps konkurrensen på 

kreditmarknaden ytterligare – ett förhållande 

som varit en viktig utgångspunkt för 

koncernens agerande ända sedan fusionen 1992. 

Detta har 

bl a manifesterats i kraftig kostnadsreduktion. 

Tidigare års avregleringar, nyetableringar och 

ny lagstiftning – bl a konkurrenslagstiftningen 

– bidrar till denna ökade konkurrens. Vidare har

4 

VD-kommentar 

förhållanden som ny teknik, nya 

distributionsformer och nya sätt att leda 

företagen – bl a processorientering hämtad från 

industrisektorn – stor betydelse för 

omvälvningarna och konkurrensen på 

kreditmarknaden. 

Sparbanken Sverige ligger långt framme på 

dessa områden, alltifrån utnyttjande av Telefonbank, 

framtidsarbetet med s k smarta kort till 

effektiviseringen av flödena inom banken. Vi 

lägger också stor vikt vid att ge vår personal 

rätt säljadministrationsstöd för att förstärka 

kundorienteringen och försäljningsarbetet. I det 

klimat jag ser för 1996 och påföljande år är det 

mycket angeläget att en god kostnadskontroll 

upprätthålls. De nysatsningar som är 

nödvändiga måste balanseras av avveckling och 

andra effektiviseringsåtgärder. I första hand 

kommer styrelsens tidigare beslut om reala 

kostnadsbesparingar om 400 Mkr under 1996 

att realiseras. 

En annan angelägen fråga är att fortsätta 

arbetet med att förstärka koncernens marknadserbjudanden 

till privatkunder. Den marknadsoffensiv 

som inleddes i december 1995 och som 

omfattade alla koncernens tre huvudsakliga 

produktområden sparande, lån och löne-/betalningsprodukter 

har redan under årets två första 

månader visat sig vara framgångsrik. Exempelvis 

har antalet kunder som valt personlig 

service hos Sparbanken Direkt – vår 

telefonbank – nästan fördubblats på en månad. 

Nästa steg är att introducera ett s k 

lojalitetsprogram för de kunder som har alla 

sina affärer i vår koncern, vilket kommer att ske 

successivt under 1996. 

Företagsmarknaden inrymmer också en god 

potential för koncernen till ytterligare 

expansion. Vi har idag ca 100 000 lokala 

företagskunder. Genom att bygga ut 

kompetensen och successivt förbättra våra 

kunderbjudanden bör vi ha goda 

förutsättningar till merförsäljning under de 

närmaste åren i likhet med vad som redan 

hittills visat sig vara fallet på privatmarknaden. 

Förändringar i arbetssätt, effektiviseringar, 

offensiven på privatmarknaden och breddningen 

av företagsbearbetningen skapar fokus på en 

central fråga – kompetensfrågan. Koncernens 

framtida lönsamhet är helt beroende av att vi 

satsar på kompetensutbyggnad, så att vi på ett 

framgångsrikt sätt kan möta marknadens krav 

på förändring. När jag ser till den förmåga till 

förändring vår personal har visat under de 

senare åren, finner jag anledning till optimism 

inför framtiden. 

Stockholm i mars 1996 

Reinhold Geijer 

Verkställande direktör

De beslut som Sparbanken Sveriges 

styrelse och ledning fattade då banken 

bildades 1992 grundades på en insikt 

om en kommande ny 

konkurrenssituation med fler aktörer 

på en redan då avreglerad marknad. 

Denna insikt ställde krav på 

förändring av den traditionella 

fullsortimentsbanken. 

Redan vid koncernens bildande byggdes ett 

omfattande förändringsarbete in i strategin. 

Dels för att möta en snabbt föränderlig omvärld 

dels för att foga samman de fusionerade 

bolagen. Förändringsarbetet bygger på 

uppfattningen om ett tydligt samband mellan 

värdet för kunden, medarbetarnas kompetens 

och bankens lönsamhet. Förutom den 

månadsvisa resultatuppföljningen har banken 

därför också en uppföljning hos varje kontor 

och gemensam enhet av kunders och anställdas 

syn och krav på banken. 

Konsekventa attitydundersökningar 

Sedan 1993 genomför koncernen omfattande 

undersökningar bland kunder och personal, 

mätningar av marknads- och humankapitalet. 

Mätningarna av marknadskapitalet är de största 

kundintervjuer som genomförs av något enskilt 

företag i Sverige. Inom ramen för 

humankapitalmätningarna utfrågas samtliga 

anställda angående arbetsförhållanden och 

tillfredsställelse i arbetet. 

De två mätningar som hittills genomförts, 

1993 och 1995, visar att de lokala sparbanker 

som noterat höga värden i marknads- och 

humankapitalundersökningarna också visar 

god lönsamhet. 

De lokala sparbanker vars kunder uppskattar 

den lokala bankens kunnande och där banken 

har en hög aktivitetsnivå visar högre lönsamhetstal 

än banker där antingen kunduppskattning 

eller aktivitetsnivå är lägre. 

Vid en jämförelse mellan de två genomförda 

marknads- och humankapitalundersökningarna 

framgår att konkurrensen ökat kraftigt sedan 

den tidigare mätningen och att kunderna mer 

aktivt ställer krav på banken. Samtidigt 

upplever kunderna att Sparbanken tar större 

initiativ i affärskontakterna och att 

aktivitetsgraden ökat. Mätresultaten varierar på 

olika lokala marknader och i 

Stockholmsområdet – Sparbanken Sveriges 

enskilt största lokala kontorsmarknad – upplever 

bankens kunder en stor förbättring i bankens 

synlighet och aktivitetsnivå. 

Ökad effektivitet 

genom processorientering 

För Sparbanken Sveriges fortsatta 

förändringsarbete har dels ökad 

kundorientering och dels ökad effektivitet 

genom processorientering prioriterats. 

Förändringsarbetet i koncernen 5

6 

Förändringsarbetet i koncernen 

Processorientering är en metod som 

traditionellt använts inom industrin men som får 

allt större betydelse även i tjänsteföretag. 

Processorienteringen åstadkommes genom att se 

över och förändra flödena – i vårt fall primärt 

mellan gemensamma stöd- och produktenheter 

och kontorsrörelsen. Utifrån kundperspektivet 

har följande fyra huvudprocesser identifierats: 

a Relationen mellan banken och kunden. Detta 

innefattar bl a kundvård och försäljningsarbete. 

a Att förränta pengar. Här ingår allt från aktiehandel 

till fond- och försäkringsprodukter 

samt traditionellt banksparande. 

a Att flytta pengar. Här ingår lönehantering, 

Sparbanks- och Minutenkort, Sparbanksgiro 

och andra typer av transaktioner. 

a Att låna pengar. Här ingår bl a Spintablån, 

kortkrediter och företagskrediter. 

Med utgångspunkt i den under 1995 genomförda 

analysen av bankens affärsflöden ska 

Sparbanken Sveriges framtida 

Sparbanken Finans s k smarta kort. 

effektiviseringsarbete utifrån kundperspektivet 

konkretiseras i ovanstående fyra 

huvudriktningar. 

Ny teknik och nya produkter 

Behovet av förändring gäller även utveckling av 

ny teknik och nya produkter. 

Exempel på användandet av ny teknik finns 

såväl i bankens verksamhet idag som i det 

fortlöpande utvecklingsarbetet. 

Sedan september 1995 pågår ett försök i 

Lund, som inbegriper Sparbanken Finans och 

Sparbanken Finn, med så kallade smarta kort 

för småköp och för att utveckla ett betalkort 

med så låga transaktionskostnader som möjligt. 

Ca 750 sparbankskunder i Lund har 

småköpskort som kan laddas med upp till 1 000 

kronor. Kortet gäller i 72 av Lunds butiker och 

kan fyllas på från bankkontot vid en 

påfyllningsterminal i banklokalen samt i fem av 

de butiker som deltar i testet. Testet med de 

smarta korten kommer att utvärderas under 

1996. 

Den interna utvecklingen syftar i allt högre 

grad till att skapa säljstödjande 

kundorienterade system. Ett exempel på detta 

är Visual Banker, ett interaktivt 

kundstödssystem, som under 1995 utvecklats 

tillsammans med externa samarbetspartners 

och prövats på två orter – Älmhult och Täby. 

Med början vid årsskiftet 1995/96 har detta 

projekt utvidgats till att omfatta ytterligare 10 

orter runt om i landet. Med hjälp av Visual 

Banker kan bankens personal kraftigt förbättra 

kundrådgivningen. 

Det automatiserade 

kreditansökningssystemet med s k credit 

scoring, som är under genomförande, 

är ett annat exempel på 

effektiviseringar i affärsstödet. Systemet 

förkortar avsevärt handläggningstiden av 

standardiserade mindre kreditärenden. 

Nya vägar till banken 

Ny teknik skapar nya vägar mellan kund och 

bank. Möjligheterna för bankens kunder att 

göra sina affärer på tider och platser som passar 

dem är viktiga effektiviseringar i Sparbanken 

Sveriges distributionssätt. 

Som ett komplement till kontorsrörelsen och 

för att öka tillgängligheten till koncernens tjänster 

relanserade Sparbanken Sverige vid 

årsskiftet 1994/95 en utökad telefonbank: 

Sparbanken Direkt. Under december 1995 

presenterade Sparbanken Sverige nya 

kunderbjudanden bl a med syftet att positivt 

stimulera kunderna att använda alternativa 

distributionsformer som Sparbanksgiro, 

Sparbankskort och Sparbanken Direkt personlig 

service per telefon.

Efter endast två månader har antalet kunder i 

Sparbanken Direkt med personlig service ökat 

med nära 100 000 till ca 175 000. 

Kompetensutveckling 

viktig del av förändring 

Förändringsarbetet i banken syftar till fortsatt 

god lönsamhet i ett läge när tekniska förändringar, 

ökad konkurrens och nya kundkrav 

snabbt ändrar verksamhetsbetingelserna. Detta 

kan åstadkommas om kompetensen samtidigt 

utvecklas inom koncernen. Bland de 

kompetensutvecklingsprogram som f n har 

prioritet ingår säljträning för kontorspersonal, 

utbildning i en särskild Försäkringsskola och 

IT-utbildning. Koncernen genomför också en 

På Sparbankens kontor i Täby utvärderas för närvarande säljstödssystemet ”Visual Banker”. 

mycket omfattande utbildning avseende 

företagssegmentet – under 1995 har ca 250 personer 

deltagit i den sistnämnda utbildningen. 

Långsiktig förändring 

Varje lokal styrelse och s k sparbanksledare – 

sparbanksdirektörer och chefer inom de 

gemensamma enheterna – har ett mål för det 

långsiktiga förändringsarbetet inom sin enhet. 

Målen handlar om kundorientering, 

kompetensutveckling, marknads- och 

lönsamhetsambitioner etc och utarbetades med 

deltagande av personalen 1993. 

Förändringstakten i omvärlden är snabb. 

Sparbanken Sverige har därför utvecklat en 

stark närhet och dialog mellan lokala styrelser 

Förändringsarbetet i koncernen 

7

8 

Omvärldsförhållanden 

I början av 1995 fanns förhoppningar 

om en fortsatt god ekonomisk 

utveckling för de flesta industriländer. 

Förväntningarna dämpades dock i 

takt med att den ekonomiska 

aktiviteten sjönk. Trots att 

centralbanker i de flesta 

industriländerna mer eller mindre 

kontinuerligt sänkte sina styrräntor 

dämpades tillväxten. Sverige var ett av 

få länder där tillväxten blev starkare 

än förväntat. 

Tillväxten i den svenska ekonomin under 1995 

kom i stor utsträckning från en mycket stark 

exportutveckling och en hög 

investeringsaktivitet inom industrin. Exporten 

ökade med ca 13 procent i volym och 

investeringarna i tillverkningsindustrin ökade 

med mer än 40 procent. En viktig förklaring till 

den höga ökningstakten var den starka 

konkurrenskraft svensk industri fått till följd av 

en svag krona. De produktivitetsförbättringar 

som ägt rum i svensk industri under de senaste 

åren har också bidragit till att stärka 

konkurrenskraften. 

Det fanns vid årets början en oro att de 

budgetpolitiska målen inte skulle uppnås och att 

inflationen inte skulle kunna hållas under 

kontroll. Under försommaren började 

förtroendet för ekonomin och den ekonomiska 

politiken dock att förbättras och en omvärdering 

av styrkan i finanspolitiken skedde. 

Konjunkturen visade sig vara starkare än väntat 

och sysselsättningen ökade. Detta resulterade i 

en snabb förbättring av de offentliga finanserna. 

Kronan stärktes och räntorna sjönk vilket 

bidrog till att såväl inflation som 

inflationsförväntningar dämpades. Sverige 

hamnade i en positiv cirkel där olika 

gynnsamma faktorer successivt förstärkte 

varandra. Ränteskillnaden mot Tyskland avtog 

under året. Från att i april ha legat ca 4,5 

procentenheter över 

motsvarande tyska ränta låg 

den svenska 10-årsräntan i 

slutet av året endast omkring 

2,4 procentenheter över den 

tyska. Räntegapet till 

Tyskland är dock fortfarande 

högre än för de flesta andra 

länder i EU. Till följd av 

Riksbankens strama 

penningpolitik sjönk inte de 

korta svenska räntorna i lika 

stor utsträckning som de 

långa. 

Arbetsmarknadsläget 

förbättrades något 

Läget på arbetsmarknaden 

ljusnade något under 1995. I 

genomsnitt ökade 

sysselsättningen med 

närmare 2 procent jämfört 

med 1994. Allt fler personer 

har dock sökt sig tillbaka till 

arbetsmarknaden när 

utsikterna att få arbete ökat

vilket har hållit tillbaka nedgången i den 

registrerade arbetslösheten under året. 

Arbetslösheten ligger därför kvar på en för 

Sverige historiskt sett mycket hög nivå. Trots 

sysselsättningsuppgången under 1995 var drygt 

450 000 färre personer sysselsatta än under 

toppåret 1990. 

Hushållen sparade mindre 

Den privata konsumtionen ökade under 1995 

trots att hushållens disponibla inkomster minskade. 

Hushållens sparkvot sjönk därmed 

jämfört med 1994. Beteendet är dock långt ifrån 

1980-talets då hushållen hade ett negativt 

sparande under några år. Nedgången kan i 

stället ses som en återgång till något mer 

normala nivåer. I kronor räknat uppgick 

hushållens sparande till omkring 65 Mdr kr 

1995. 

Avmattning mot slutet av året 

Under andra halvåret uppmärksammades en 

del negativa tendenser i den svenska ekonomin. 

Industriproduktionen ökade inte längre lika 

snabbt som tidigare och orderingången visade 

tendenser till avmattning. Tillväxttakten i 

viktiga avsättningsmarknader för svensk export 

sjönk. Hushållens och företagens förväntningar 

om den ekonomiska utvecklingen försämrades. 

Inför 1996 är frågan huruvida Sverige står inför 

en tillfällig svacka eller en lågkonjunktur. En 

fråga som idag är internationell. 

Strukturella förändringar 

Sveriges ekonomiska utveckling under 1990talet 

har hittills inneburit stora strukturella 

förändringar. Mycket tyder på att dessa förändringar 

kommer att fortsätta. 

Således har tillväxten i ekonomin helt burits 

upp av exporten och under senare år även av 

industrins investeringar. Den inhemska 

efterfrågan har däremot sjunkit avseende såväl 

privat som offentlig konsumtion och 

bostadsbyggande. Den mycket svaga inhemska 

efterfrågan är den viktigaste förklaringen till att 

bankernas kreditstockar sjunkit flera år i följd. 

Sverige tillhör de länder som i mer än 20 år 

haft hög inflation och underskott i 

bytesbalansen. Även i detta avseende har 

ekonomin undergått en viktig strukturell 

Omvärldsförhållanden 

9

10 

Detta är Sparbanken Sverige 

Sparbanken Sveriges affärsidé är att 

vara det bästa bankalternativet för 

privatpersoner, lokala företag, 

kommuner och rikstäckande 

organisationer samt ett antal 

storföretag. 

Koncernens tjänster skall vara av hög kvalitet 

och verksamheten skall vara långsiktig och 

bedrivas med krav på god lönsamhet. Sparbanken 

Sverige skall kombinera den lokala 

närheten och den personliga kundnära servicen 

med den stora bankens resurser och specialister. 

Finansiella mål och utdelningspolicy 

Målsättningen är att avkastningen på 

koncernens eget kapital efter schablonskatt över 

en konjunkturcykel skall överträffa 

genomsnittet för övriga noterade svenska 

bankkoncerner. 

Vad avser risknivå i utlåningen bedömer styrelsen 

att koncernens kreditförluster inte bör överstiga 

0,5 procent av kreditvolymen sett över en 

konjunkturcykel i en samhällsekonomi i balans. 

Styrelsen har vidare som målsättning att en 

aktieinvestering i banken skall framstå som en 

långsiktigt god kapitalplacering. Ambitionen är 

att utdelningen långsiktigt skall uppgå till 

mellan 30 och 50 procent av rörelseresultatet 

efter schablonskatt. Utdelningsnivån bestäms bl 

a med beaktande av koncernens behov av 

primärkapital och marknadens krav på 

direktavkastning. En över tiden jämn 

utdelningstillväxt som minst motsvarar 

inflationstakten eftersträvas. 

Koncernens kapitaltäckningsgrad skall lägst 

uppgå till 11 procent varav 

primärkapitalrelationen långsiktigt skall ligga i 

intervallet 6,5–8,5 procent med 7,5 procent som 

riktmärke. 

Strategi 

Sparbanken Sverige koncernen har genom sin 

stora kundbas och geografiska närhet till 

kunderna en särställning på svensk 

finansmarknad och kan som fullsortimentsbank 

erbjuda valfrihet och tillgänglighet vad gäller 

tjänster, produkter och relationer. Denna 

position utgör grunden för koncernens strategi. 

Förändringar i omvärlden med en tilltagande 

konkurrens på finansmarknaden ställer ökade 

krav på kostnadseffektivitet. För Sparbanken 

Sveriges del innebär detta att koncernens 

tvånivåorganisation vidareutvecklas och att 

lägst 95 procent av alla affärsbeslut fattas i 

lokal sparbank. Varje kontor skall vara en 

finansiell marknadsplats för koncernens 

samlade tjänster och produkter och en ökad 

integration mellan kontoren och de 

gemensamma enheterna skall uppnås. 

För att ge affärsverksamheten de rätta 

förutsättningarna att utvecklas har koncernens 

ledning valt att fokusera de strategiska frågorna 

till följande områden: 

a Breddat informationsteknologiskt 

användande med integration av ny teknik i 

affärsverksamheten. 

a Kompetensutveckling bland koncernens 

samtliga anställda. 

a Fullföljande av prisfilosofin d v s att 

mervärdet för kunden utgör basen för 

prissättning av bankens tjänster och 

produkter. 

a Produktivitetsförbättring och kostnadskontroll. 

Arbetet inom ovanstående strategiska områden 

syftar till att öka kundorienteringen genom 

fördjupade kundrelationer, ökad tillgänglighet 

och merförsäljning genom befintliga och nya 

distributionskanaler. 

Genom standardisering av många av 

koncernens produkter och rutiner och genom 

ökad automatisering uppnås ökad 

kostnadseffektivitet. Härigenom frigörs även 

kontorets resurser för kvalificerad individuell 

rådgivning och merförsäljning. 

Operationell struktur 

Utgångspunkten för den operationella 

organisationen i Sparbanken Sverige är närhet 

till kund och marknad – vilket innebär en 

långtgående decentralisering av 

beslutsfattandet, effektivitet – där införandet av

endast två nivåer är ämnad att bidra till korta 

beslutsvägar och lägre kostnader samt 

helhetssyn – där organisationen skall återspegla 

koncernens marknadsinriktning och strategi. 

Sparbanken Sveriges verksamhet bedrivs i 

en tvånivåstruktur fördelad på 130 lokala 

sparbanker och ett antal gemensamma affärsoch 

serviceenheter. Denna operativa 

organisation syftar till att på bästa sätt ge de 

lokala sparbankerna ett effektivt stöd och 

samtidigt tillvarata koncernens 

stordriftsfördelar. 

Lokala sparbanker 

Huvudansvaret för Sparbanken Sveriges 

kundkontakter ligger på de 130 lokala 

sparbankerna inom vilka bankens 607 kontor 

organiseras. Varje lokal sparbank leds av en 

lokal sparbanksdirektör som dels rapporterar 

till en inom bankledningen speciellt utsedd 

person, dels till sin egen styrelse. 

Den lokala sparbanken har ansvar för 

resultatet, kunderna, marknaden och 

koncernens samlade verksamhet inom sitt 

område. I den lokala sparbankens resultat 

återfinns därför kostnader och intäkter för 

samtliga koncernprodukter och tjänster som 

banken sålt inom sitt verksamhetsområde. Den 

lokala sparbanken belastas med kostnader för 

gemensamma enheter, dels i form av fasta 

kostnadspåslag, dels i form av en rörlig 

prissättning beroende på nyttjandegrad. 

Sparbanken Sveriges telefonbank – Sparbanken 

Direkt – är en alternativ distributionskanal 

vilken utvecklats starkt under 1995 och 

början av 1996. Sparbanken Direkt har till 

uppgift att öka tillgänglighet och servicegrad 

för koncernens kunder och samtidigt ge mer tid 

för kvalificerad rådgivning och försäljning. 

Såväl intäkter som kostnader genererade i 

Sparbanken Direkt fördelas ut på kontoren. 

Fristående sparbanker 

Sparbanken Sverige samverkar med landets 

89 fristående sparbanker. Genom dessa bankers 

ca 350 kontor distribueras ett flertal av 

koncernens produkter och tjänster. Fristående 

sparbankers kontor är, med ett par undantag, 

lokaliserade på orter där Sparbanken Sverige 

saknar kontor. 

Gemensamma enheter 

De gemensamma enheterna består av affärs- 

och serviceenheter. Affärsenheterna omfattar 

produkt- och tjänsteproducerande enheter inom 

såväl moderbank som dotter- och intressebolag. 

Serviceenheterna svarar för stöd till koncernen 

som helhet. 

Detta är Sparbanken Sverige 

11

12 

Marknad och aktiviteter 

Hörnstenarna i Sparbanken Sveriges 

marknadsinriktning utgörs av 

privatpersoner, lokala företag, 

kommuner och rikstäckande 

organisationer samt ett antal 

storföretag. Det stora antalet kunder 

har successivt byggts upp under 

Sparbankens 175-åriga historia och 

utgör koncernens viktigaste tillgång. 

Privatmarknaden 

Sparbanken Sverige är marknadsledande inom 

nästan alla områden på privatmarknaden och har 

nära hälften av Sveriges befolkning som kunder. 

Målsättningen är att vara det bästa bankalternativet 

för privatpersoner och lösa kundernas 

samtliga behov av finansiella tjänster. 

Sparande och placeringar 

Sparbanken Sverige har en ledande position på 

marknaden för sparande och placeringar. 

Koncernen erbjuder här ett komplett produktutbud 

från traditionella inlåningskonton till 

fondandelar och pensionsförsäkringar. 

Under 1995 har banken hävdat sin position 

väl. I likhet med flera andra universalbanker har 

Sparbanken Sverige dock noterat en viss tillbakagång 

vad avser traditionella inlåningstjänster. 

Nya aktörer som exempelvis försäkringsbolagen 

har varit särskilt aktiva inom detta 

område genom nystartade telefonbanker. 

Sparbanken Sverige har haft stora framgångar 

på marknaderna för alternativa sparprodukter 

bl a genom försäljning av privatobligationer, 

fondandelar och försäkringar. Koncernen 

är idag landets största emittent av privatobligationer 

och genom Robur, den största 

förvaltaren av värdepappersfonder. 

Inom området individuellt pensionssparande 

i bank har Sparbanken Sverige tagit en 

marknadsledande position och svarade vid 

utgången av 1995 för 40 procent av antalet 

tecknade kontrakt och 23 procent av totalt 

inbetald volym. 

Genom Swedbank Markets placerar sig 

Sparbanken Sverige bland landets tre till fem 

största aktiemäklare. En inte oväsentlig del av 

affärsflödet genereras från bankens privatkunder. 

För detta kundsegment utvecklar Swedbank 

Markets även ett antal standardiserade 

investeringsprodukter bland vilka kan nämnas 

olika aktieindexobligationer. 

Utlåningsverksamhet 

Bankens hushållsutlåning har liksom marknaden 

i sin helhet minskat även under 1995 

vilket i huvudsak förklaras av den svaga kreditefterfrågan. 

Bankernas utestående krediter i SEK 

minskade under 1995 med ca 1,8 Mdr kr och 

valutalånen reducerades ungefär lika mycket. 

För Sparbanken Sverige har bankutlåningen till 

hushållen minskat med ca 3,3 Mdr kr och tillbakagången 

omfattar i stort sett enbart lån i 

SEK. Marknadsandelarna för denna utlåning 

har därmed minskat med drygt en procentenhet 

Privatmarknaden 

Marknadsandelar, procent Volymer, Mdr kr 

Sparbanken Sverige 1995 1994 1993 1992 1995 1994 1993 1992 

Inlåning, SEK 23 24 25 26 93,5 97,8 96,3 99,5 

Bankutlåning, SEK 23 25 25 26 44,1 47,3 49,6 58,4 

Boendefinansiering via Spintab 31 31 31 31 130,8 132,0 133,0 130,0 

Individuellt Pensionssparande 23 22 – – 0,4 0,4 – – 

Privatobligationer 18 17 14 – 22,7 15,6 6,7 – 

Kredit/betalkort (antal tusen) 46 42 41 42 1 763 1 697 1 525 1 460 

Fondförvaltning 27 25 26 27 65,0 52,3 51,6 34,3 

Källor: Riksbanken, Statistiska Centralbyrån, Obligationsfrämjandet, Svensk Fondstatistik, Sparbanken Sverige och Robur.

till 23,4 procent vid årets slut. 

Spintabs egnahemsfinansiering var i stort 

oförändrad under året liksom marknadsandelen 

om 31 procent. Konkurrensen på 

hypoteksmarknaden har tilltagit under det 

senaste året och marginalerna i nyutlåningen 

har varit under press. Spintabs nya hypotekslån 

till privatmarknaden sker till tillfredsställande 

marginal. 

Banken har under senare delen av 1995 

prioriterat ökad aktivitet vad avser krediter till 

privatmarknaden. Sänkningen av räntan på 

Sparbankskortkrediter från 17 till 12,5 procent i 

december och justeringen av räntan på 

medlemslån skall ses mot bakgrund av denna 

ambition liksom lanseringen av Sparlånet och 

det förmånliga Billånet. Erfarenheterna i 

Sparbanken Sverige är att risknivån i 

hushållskrediter är låg. 

I syfte att effektivisera och förenkla 

handläggningen av kreditansökningar avseende 

mindre belopp har ett nytt förenklat 

kreditbeviljningssystem med s k credit scoring 

testats i kontorsrörelsen under 1995. Systemet 

avses successivt implementeras under 1996. 

Lön och betalningar 

För Sparbanken Sverige är vardagsekonomin 

och därmed lönekontot central i kontakten med 

kunden. Genom löne- och betalkontot läggs 

många gånger grunden till en betydligt mer 

omfattande affärsrelation. Sparbanken Sverige 

är marknadsledande vad avser lön och 

betalningar på privatmarknaden bl a genom 

produkter som det traditionella lönekontot, 

Sparbanksgirot, Sparbankskort och Sparbanken 

Direkt. 

Med det stora antal transaktioner som banken 

utför finns mycket att vinna i ökad effektivitet. 

Området lön och betalningar har därför givits 

hög prioritet under 1995 såväl vad avser att 

uppnå en mer rationell hantering som att 

profilera bankens automatiska transaktionstjänster 

starkare. 

Att ersätta manuella transaktioner med 

automatiska kan i vissa fall innebära 

kostnadsbesparingar på upp emot 80 procent. 

Samtidigt frigörs resurser på kontoret för mer 

kvalificerad rådgivning och merförsäljning. 

Självbetjäningsgraden i koncernen är redan 

idag hög men utrymme finns för väsentliga 

förbättringar inte minst genom ökad användning 

av Sparbanken Direkt, Sparbankskort med 

elektronisk inlösentjänst, autogiro och 

automatiska överföringar. 

Nytt kunderbjudande 

belönar samlad kundrelation 

I december presenterade Sparbanken Sverige ett 

nytt kunderbjudande. En av de mer 

uppmärksammade delarna i erbjudandet var 

Sparbanken Sveriges generella förbättring av 

lönekontot. Dessutom erbjöd banken de kunder 

som har bankens självbetjäningsprodukter – 

Sparbankskort, Sparbanksgiro och Sparbanken 

Direkt med personlig service – ytterligare 

förbättrade villkor. 

Under våren 1996 kommer det nya 

kunderbjudandet att kompletteras med 

ytterligare erbjudanden riktade till bland andra 

bankens Ekenkunder. 

Ekenkonceptet lanserades redan 1993 och 

innebar då att banken införde ett nytt 

prissättningskoncept. Vidare innebär 

Ekenkonceptet att kunder som utnyttjar fler av 

koncernens finansiella tjänster erhåller rabatt. 

Vid utgången av 1995 fanns ca 985 000 

Ekenkunder. 

Företag och organisationer 


13

14 


Sparbanken Sverige koncernen tillhandahåller 

ett brett sortiment av produkter och tjänster till 

företagsmarknaden. De lokala företagen, vilka 

verkar inom de lokala sparbankernas 

verksamhetsområde, har i enlighet med 

Sparbanken Sveriges affärsidé särskilt hög 

prioritet. 

I Sveriges Kundbarometer utsågs Sparbanken 

till årets bästa bank bland företagskunder. 

Bankens två s k företagspaket har rönt 

fortsatt uppskattning och vid utgången av året 

uppgick antalet tecknade företagspaket till 

58 000 vilket är en viss ökning jämfört med 

föregående år. Under våren 1995 introducerade 

banken ett utvecklingslån för mindre företag. 

Totalt har 200 Mkr avsatts för det nya lånet. 

En viktig lansering under 1995 var införandet 

av Sparbankens Utbetalnings System – SUS – 

ett lönesystem som förenklar företagens 

lönehantering. Sparbanken Sverige är sedan 

länge marknadsledande inom lönehantering och 

satsar kontinuerligt resurser på att förenkla 

kommunikationen mellan banken och 

företagskunderna. 

En särskild central enhet betjänar koncernens 

större företags- och organisationskunder, vilka 

på grund av sin storlek eller 

verksamhetsinriktning inte inryms i begreppet 

”lokala företag” och kan därför inte heller 

betjänas av endast en lokal sparbank. För storföretag 

tecknas ibland centrala avtal om 

finansiella tjänster vilket leder till att många 

lokala sparbanker involveras. Exempel på detta 

är koncernkontoupplägg och lönesystem. 

Det femåriga avtal som slöts med Centrala 

Studiemedelsnämnden under det gångna året är 

Företagsmarknaden 



Bankinlåning, SEK 11,5 12,7 11,6 12,1 18,1 20,9 16,4 16,3 

Bankutlåning, SEK 18,3 19,9 19,2 19,3 56,1 58,5 52,3 63,4 

Bankutlåning utländsk valuta 15,1 14,1 14,3 16,1 11,0 11,2 17,0 30,1 

Leasing via finansbolag 7 7 9 10 2,6 2,6 3,1 3,9 

Avbetalning via finansbolag 15 17 21 27 1,5 1,3 1,5 1,8 

Kommunmarknaden* 



Bankinlåning, SEK 39 43 41 36 6,6 8,7 9,2 5,5 

Bankutlåning, SEK 30 38 38 33 6,5 5,5 5,0 5,9 

Hypoteksutlåning (Spintab) 35 35 36 36 6,8 7,2 8,9 9,8 

Kommuncertifikat** 41 32 40 31 1,7 2,7 2,4 2,2 

** Inkluderar ej kommunägda bolag. 

**31 december, utestående belopp. 

Källor: Statistiska Centralbyrån, Riksbanken och Sparbanken Sverige.

Koncernen i sammandrag 

Proforma 

Mkr 

Resultaträkning 

1995 1994 1993 1992 1991 

Räntenetto 11 155 10 377 11 348 12 719 11 731 

Provisioner, agio 2 099 2 336 2 170 2 135 1 926 

Övrigt 1 533 3 329 2 813 1 284 1 909 

Summa intäkter 14 787 16 042 16 331 16 138 15 566 

Personalkostnader 4 401 4 121 4 094 4 558 4 675 

Fastighets- och lokalkostnader 696 765 819 918 1 041 

Övrigt 3 168 3 302 3 352 3 813 3 931 

Summa kostnader 8 265 8 188 8 265 9 289 9 647 

Resultat före kreditförluster 6 522 7 854 8 066 6 849 5 919 

Kreditförluster 2 216 3 790 11 731 18 509 10 159 

Rörelseresultat 4 306 4 064 –3 665 –11 660 –4 240 

Bokslutsdispositioner 86 –127 97 4 958 3 473 

Skatter –1 080 –96 263 3 562 184 

Resultat 3 312 3 841 –3 305 –3 140 –583 

Balansräkning* 

Tillgångar 

Kassa och clearingfordringar 2 794 3 219 3 627 4 078 3 332 

Svenska och utländska banker 26 987 20 161 29 979 32 460 40 532 

Utlåning 

Räntebärande värdepapper, 

384 792 394 140 421 504 423 913 428 613 

tradingportfölj 17 003 26 117 18 306 4 749 19 816 

investmentportfölj 

Fastigheter övertagna för 

11 212 14 330 11 785 18 533 13 216 

skyddande av fordran 124 146 468 972 184 

Övrigt 24 442 21 904 20 399 19 539 20 651 

Summa tillgångar 467 354 480 017 506 068 504 244 526 344 

Skulder och eget kapital 

Inlåning 141 484 144 086 144 077 142 239 148 442 

Kortfristig upplåning 26 286 15 137 21 386 26 893 41 139 

Långfristig upplåning 194 691 211 561 243 714 223 556 198 449 

Övriga skulder 84 587 91 507 85 088 95 933 120 782 

Eget kapital 20 306 17 726 11 803 15 623 17 532 

Summa skulder och eget kapital 467 354 480 017 506 068 504 244 526 344 

Resultat 

Placeringsmarginal, % 2,35 2,06 2,26** 2,52** u.s. 

Räntemarginal, % 2,00 1,80 2,00** 2,08** u.s. 

I/K-tal före kreditförluster 1,79 1,96 1,98 1,74 1,61 

I/K-tal efter kreditförluster 1,41 1,34 0,82 0,58 0,79 

Räntabilitet på eget kapital, % 16,4 19,3 –26,7 –70,3 u.s. 

Avkastning på totalt kapital, % 0,91 0,82 –0,73 –2,26 u.s. 

Resultat före kreditförluster 

per anställd, kkr 664 760 714 544 447 

Kapital 

Kapitaltäckningsgrad, % 13,9 12,7 9,3 9,3 8,9 

Primärkapitalrelation, % 7,4 6,9 4,7 5,7 5,9 

Soliditet, % 4,3 3,7 2,3 3,1 3,3 

Eget kapital, Mkr 20 306 17 726 11 803 15 623 17 532 

Kreditkvalitet 

Kreditförlustnivå, % 0,6 0,9 2,7 4,3 u.s. 

Andel osäkra fordringar, % 2,2 3,2 4,1 4,8 u.s. 

Reserveringsgrad 

för osäkra fordringar, % 57 59 61 53 u.s. 

Övrigt 

Antal anställda 9 661 9 901 10 639 11 945 13 228 

Antal kontor 607 624 660 700 u.s. 

**Siffrorna för 1991–94 är justerade för repor och andra återköpsavtal. 

**Ej omräknat för repor. 

Definitioner, se sid. 46. 

Fem år i sammandrag 15

16 

Sparbanken Sverige AB 

Koncernens traditionella 

bankverksamhet återfinns i 

moderbanken – Sparbanken Sverige 

AB. Denna juridiska person innefattar 

lokala sparbanker och gemensamma 

affärs- och serviceenheter. 

Vid årets utgång fanns över 8 000 anställda 

i banken varav 6 150 i kontorsrörelsen, 850 i 

affärsenheterna och 1 200 i serviceenheterna. 

Lokala sparbanker 

Bankens 607 kontor organiseras i 130 lokala 

sparbanker. Kontorsnätet, som är rikstäckande, 

har huvudansvaret för koncernens 

kundkontakter. De lokala sparbankerna är 

fullsortimentsbanker och erbjuder utöver den 

traditionella bankverksamheten även övriga 

affärsenheters produkter och tjänster. Under året 

har nyetablering av två kontor skett medan 19 

kontor avvecklats. 

I syfte att stödja koncernens decentralisering 

används ett internt resultatuppföljningssystem. 

Stor vikt har lagts vid att resultatet för de lokala 

sparbankerna ska spegla hela koncernens 

utveckling. I det lokala resultatet ingår därför 

resultatet av den lokala kundkontakten oavsett 

om detta resultat uppstått i den lokala

ankverksamheten eller är ett resultat av 

samarbetet med de gemensamma 

affärsenheterna. Den dominerande delen av 

bankens interna resultat uppstår i de lokala 

sparbankerna. 

Gemensamma Affärsenheter 

I moderbanken ingår affärsenheterna Swedbank 

Markets, Specialbanken, Sparbanken Företag, 

Organisations- och institutionskunder. Den 

största av dessa är Swedbank Markets. 

Swedbank Markets 

Bankens kapitalmarknads- och 

utlandsverksamhet bytte 1995 namn till 

Swedbank Markets. 

Drygt 500 personer arbetar inom Swedbank 

Markets. Enhetens två huvudfunktioner är att 

ge affärsstöd och service till sparbankerna samt 

att erbjuda finansiella affärslösningar till 

företag, institutioner, organisationer och 

kommuner. Affärsstödet till sparbankerna 

förmedlas via enhetens filialer i Umeå, 

Stockholm, Göteborg och Malmö. 

Swedbank Markets har även ansvaret för 

svenska storföretag samt svenska och utländska 

institutioner. 

Sparbankens utlandsfilialer i London och 

New York, samt ett representationskontor i 

Tokyo, ingår i Swedbank Markets. Handel i 

svenska aktier med kunder i utlandet bedrivs 

även från filialerna i New York och London. 

Swedbank Kapitalmarknad & Fondkommission 

ansvarar för handel i aktier, räntebärande 

instrument och valutor. Enheten arbetar även 

med utveckling av nya placeringsprodukter 

samt analyser av såväl aktie- som penning- och 

valutamarknaderna. Analysfunktionen producerar 

dessutom långsiktiga makroekonomiska 

analyser och prognoser, både ur nordiskt och 

internationellt perspektiv. 

Inom analysverksamheten sker kontinuerlig 

bevakning av ett 60-tal bolag, motsvarande 95 

procent av börsvärdet på Stockholms Fondbörs. 

Swedbank Corporate Finance svarar för 

finansiell rådgivning och kapitalanskaffning, 

dels via riskkapitalmarknaden genom 

nyemissioner och börsintroduktioner, dels via 

kapitalmarknaden genom räntebärande 

finansiering. Därtill kommer rådgivning vid köp 

och försäljningar av företag. 


17

18 


Swedbank Kapitalförvaltning arbetar med aktieoch 

ränteförvaltning för i huvudsak svenska 


Swedbank Utlandstjänster ansvarar för 

utveckling, handläggning och specialiststöd 

avseende betalning och finansiering av export 

och import. 

Swedbank Värdepappersservice sköter 

depåförvaltning för svenska och utländska 


Swedbank Storföretag har det övergripande 

kundansvaret för svenska storföretag och 


Swedbank Utländsk Marknad har det 

övergripande kundansvaret för utländska 

institutioner. Enheten gör också analyser och 

bedömningar av landrisker samt arbetar med 

rådgivning och stöd. 

Gemensamma serviceenheter 

och bankledningsstaber 

De gemensamma serviceenheterna skall inom 

sina respektive ansvarsområden i samverkan 

med koncernens affärsenheter tillse att uppsatta 

mål uppnås, vad avser resultat och policy. 

Koncernens dataproduktion och gemensamma 

systemutvecklingsresurser finns samlade inom 

den enskilt största serviceenheten Spadab, 

vilken sysselsätter ca 600 personer. 

Gemensamma serviceenheter omfattar dels 

ett antal enheter med fullt resultatansvar, vilka 

i princip är konkurrensutsatta, dels ett antal 

enheter vilkas verksamhet drivs under 

kostnadsansvar. Enheter med resultatansvar är: 

a Koncernfinans 

a Inköp/Intendentur 

a Juristbyrån 

a Institutet för privatekonomi 

a Marknad 

a Personaladministration, Utbildning och 

Kompetensutveckling

20 

Spintab 

Spintab är ett helägt dotterbolag till 

Sparbanken Sverige och 

sparbankernas hypoteksinstitut för 

långfristig bottenfinansiering av 

boende, kommunala investeringar och 

familjelantbruk. 

Spintabs huvudsakliga verksamhet är 

långfristig bottenfinansiering till hushåll med 

pantbrev i fastigheter som säkerhet. 

Låga upplåningskostnader och effektiv 

administration skall göra det möjligt för Spintab 

att förse sparbankernas kunder med 

konkurrenskraftiga krediter. Genom att ställa 

höga krav på säkerhet och betalningsförmåga 

hos låntagarna skall Spintab kunna låna upp 

kapital förmånligt. Spintabs 

upplåningsinstrument skall även utgöra 

prisvärda placeringsmöjligheter för Spintabs 

och sparbankernas kunder. 

Marknadsposition 

Spintab är det största bankägda 

bostadsinstitutet i Sverige med ungefär en 

fjärdedel av den totala utlåningen från 

bostadsinstituten, vilka tillsammans svarar för 

omkring 60 procent av den svenska 

kreditmarknaden. På privatmarknaden är 

Spintabs position starkare och bolagets 

marknadsandel uppgår här till 31 procent. 

Spintab utgör därmed navet i Sparbanken 

Sveriges marknadskoncept ”Boendets Bank”. 

Boendets Bank är den gemensamma 

beteckningen för koncernens tjänster till 

kunderna vad gäller boende och skall vara den 

ledande marknadsplatsen för alla boendetjänster 

i samverkan mellan sparbankerna, Spintab och 

Sparbanken Fastighetsbyrå. 

Spintab erbjuder marknadsstöd, produktutveckling, 

utbildning och information inom 

området medan de lokala sparbankerna inom 

Sparbanken Sverige och de fristående 

sparbankerna i huvudsak sköter 

kundkontakterna för Spintabs räkning och 

hanterar låneansökningar enligt fastställda 

riktlinjer. 

Utlåning 

Spintabs kreditgivning avser till mer än 90 

procent boendefinansiering och över hälften av 

låneportföljen består av krediter till hushållens 

ägda boende. Den geografiska spridningen av 

Spintabs låneportfölj stämmer väl överens med 

befolkningens fördelning i landet. 

Spintab lämnar krediter endast mot säkerhet 

av inteckning i fastighet och bostadsrätt eller 

garanti av staten, kommuner, banker, 

försäkringsbolag eller andra 

Utlåning fördelad på återstående 

räntebindningstid, 31 december 

1995 1994 

Mkr % Mkr % 

5 år 6 075 3 4 742 2 

Summa 239 365 100 240 476 100

kreditmarknadsbolag. Krediter beviljas vanligen 

upp till 75 procent av marknadsvärdet på en 

fastighet. 

Antal krediter och genomsnittligt kreditbelopp 

Den 31 december fördelade på säkerheter 

Genomsnittligt 

Antal krediter kreditbelopp, Kkr 

Sektor 1995 1994 1995 1994 

Småhus 665 114 673 536 187 188 

Bostadsrätter 49 206 51 873 135 138 

Lantbruk 15 588 15 516 283 286 

Flerbostadshus 21 852 22 983 3 053 2 808 

Affärshus, övrigt 1 661 1 831 2 033 1 655 

Spintab under fem år 

1995 1994 1993 1992 1991 

Resultat 

Rörelseresultat före kreditförluster, Mkr 3 031 2 600 2 712 2 890 1 452 

Kreditförluster, Mkr 

Rörelseresultat före skatt 

–756 –958 –1 307 –1 681 –124 

och dispositioner, Mkr 2 275 1 642 1 405 1 209 1 328 

Räntemarginal, % 1,0 0,9 0,8 1,0 0,8 

Placeringsmarginal, % 1,4 1,2 1,1 1,3 1,0 

Kapital 

Utlåning, Mdr kr 239,4 240,5 242,5 233,7 231,2 

Eget kapital, Mkr 10 419 8 782 8 130 7 565 6 041 

Balansomslutning, Mdr kr 248,1 248,0 255,9 254,4 243,6 

Kapitaltäckningsgrad, % 17,5 15,2 14,3 12,3 8,9 

Primärkapitalrelation, % 9,5 7,9 7,2 7,0 5,4 

Övrigt 

Antal anställda 334 367 355 341 322 

Sparbanken Fastighetsbyrå är landets 

mest anlitade fastighetsmäklare med 

drygt 130 kontor. 

Under 1995 förmedlade Sparbanken Fastighetsbyrå 

8 488 villor, 3 001 bostadsrätter och 

1 614 fritidshus vilket är en ökning mot före- 

Upplåning 

Spintab finansierar sin kreditgivning genom att 

emittera obligationer och andra värdepapper i 

Sverige och i utlandet. Under 1995 emitterades 

obligationer för ca 29 Mdr kr, varav ca 7 Mdr kr 

till privatpersoner i Sverige. Spintab var 

tillsammans med Sparbanken marknadsledande 

vad gäller utgivning av privatobligationer under 

1995. Utländska placerare svarar för 16 procent 

av den samlade upplåningen. 

Upplåning fördelad på återstående 

räntebindningstid, 31 december 


Mkr % Mkr % 

5 år 4 670 2 5 798 2 

Summa 228 962 100 229 021 100 

gående år. De försäljningar som genomfördes 

under 1995 skedde generellt sett till något högre 

priser än under 1994. 

Under 1995 omsatte Sparbanken Fastighetsbyrå 

253 (246) Mkr. Resultatet blev –17 (–6) Mkr 

och antalet anställda vid årets utgång var 441. 

Bolaget ägs av Sparbanken Sveriges 

dotterbolag Sparbanken Administration AB. 

Sparbanken Fastighetsbyrå 21

22 

Sparbanken Finans 

Sparbanken Finans som är ett helägt 

dotterbolag till Sparbanken Sverige, är 

sparbankssektorns finansbolag och 

kompletterar det traditionella utbudet 

av bankprodukter med 

finansbolagstjänster. 

Tjänsteutbudet erbjuds i huvudsak av lokala 

och fristående sparbanker men också via 

återförsäljare och leverantörsföretag, 

organisationer samt genom en egen säljkår. 

Kort- och privatmarknad 

På kort- och privatmarknaden erbjuder Sparbanken 

Finans företagsanknutna kortsystem, 

affärsresekort och Sparbankskort – Sveriges 

mest använda bankkort. Förutom korttjänster 

tillhandahåller bolaget finansieringstjänster för 

bil, båt och husvagn. 

Våren och sommaren präglades av en intensiv 

mediedebatt kring omstruktureringen av 

marknaden för inlösen av handelns 

korttransaktioner. Till följd av ändrad 

konkurrenslagstiftning renodlades roller och 

ansvar för kortutgivare och kortinlösare. 

Följden blev bl a att inlösen av bankkort 

prissattes. Under en period valde handeln att 

föra dessa serviceavgifter vidare på 

Utestående krediter 

Mkr 1995 1994 

Kontokortskrediter 1 128 1 162 

Övriga krediter 1 591 1 444 

Leasingobjekt 

inkl kundfordringar 2 796 2 778 

Summa 5 515 5 384 

Femårsöversikt 

Mkr 1995 1994 1993 1992 1991 

Rörelseresultat före kreditförluster 447 418 512 315 172 

Kreditförluster 65 17 –172 –153 –89 

Rörelseresultat efter kreditförluster 512 435 340 162 83 

Eget kapital 867 581 580 513 408 

Balansomslutning 6 011 5 934 6 847 8 430 4 207 

Kapitaltäckning,% 17,1 13,0 12,4 9,2 14,5 

I/K-tal före kreditförluster 1,9 1,9 2,0 1,7 1,4 

Räntabilitet på eget kapital,% 50,9 52,5 42,7 24,9 14,9 

Antal anställda 359 364 368 298 321

kortkunderna. Sedan avtal tecknats med flera 

ledande detaljhandelsblock upphörde handelns 

vidaredebitering mot konsument. Antalet inlösta 

transaktioner har ökat kraftigt och Babs, den 

verksamhet i Sparbanken Finans som svarar för 

kortinlösen, har stärkt sin marknadsposition. 

Under året har Sparbankskortet utvecklats 

väl både vad avser tillväxten i antalet kort samt 

kortets användning. Antalet köp med Sparbankskort 

ökade med 12 procent jämfört med 

föregående år. 

Näst bostaden är bilen hushållens största 

finansieringspost. Under året har Sparbankens 

Billån och Sparbankens Medlemsbillån 

lanserats. Förutom bilar finansieras även båtar 

och husvagnar. 

Företagsmarknad 

Företagsområdet har kännetecknats av såväl 

hård konkurrens som av ökad efterfrågan samt 

ökade försäljningsvolymer. Inom området för 

bil- och vagnparksfinansiering har försäljningen 

utvecklats väl med en ökad kreditportfölj och 

stärkt marknadsposition. För övriga företagstjänster 

har framförallt försäljningen via sparbankerna 

ökat med hela 30 procent. Säljstödet till 

sparbankerna har intensifierats med bl a flera 

olika direktmarknadsföringsaktiviteter under 

året. 

Kundinkasso, som är koncernens 

inkassoföretag, har ökat omsättning och resultat 

på en marknad som präglats av minskade 

volymer. Genom ett fortlöpande 

effektiviseringsarbete har större volymer kunnat 

hanteras till oförändrade kostnadsnivåer. 

Resultatutveckling 

Resultatet för 1995 blev 512 Mkr, en förbättring 

med 77 Mkr jämfört med 1994. Förbättringen 

beror i huvudsak på en positiv 

intäktsutveckling samt en mycket positiv 

utveckling av kreditförlusterna så att tidigare 


23

24 

Robur 

Robur är sparbankernas företag för 

förvaltning av värdepappersfonder. 

Robur är sedan december 1995 ett 

helägt dotterbolag till Sparbanken 

Sverige. 

Den förvaltade fondförmögenheten ökade under 

året med 24 procent till 65 Mdr kr. Andelen av 

den svenska fondmarknaden steg under 1995 till 

ca 26,5 procent. Antalet sparare överstiger 1 miljon. 

Robur erbjuder ett brett sortiment av aktieoch 

räntefonder som placerar på såväl den 

svenska som den internationella marknaden. 

Allemansfonderna med 880 000 sparare och 

26 Mdr kr i förmögenhet utgör en viktig del av 

verksamheten. För dessa blev 1995 ett gott år 

med 19–20 procent i värdeökning, vilket var 

något bättre än index. Sparbankernas Allemansfonder 

har därmed överträffat generalindex alla 

år utom ett sedan starten 1984. 

Stora framgångar noterades även för 

räntefondsförvaltningen. Den förvaltade 

förmögenheten steg till 19 Mdr kr. En ny kort 

penningmarknadsfond, Exacta, lanserades 

under våren och nådde snabbt en förmögenhet 

på 2 Mdr kr. Årsavkastningen i de långa 

fonderna nådde 

25 procent. 

Marknadsföring och försäljning av Roburs 

fonder sker genom lokal sparbank och 

fristående sparbanker varför kontoren erhåller 

provision från Robur. 

Robur hade vid utgången av året 58 anställda, 

varav 25 inom placerings- och 

analysverksamheten. 


Resultatet utvecklades gynnsamt under året till 

följd av en positiv utveckling av 

fondförmögenheten. Utöver Roburs resultat 

genererar fondverksamheten betydande 

provisionsintäkter till sparbankerna, dels genom 

försäljningsprovisioner till kontoren, dels genom 

stockprovisioner som grundar sig på tidigare 

upparbetad försäljning. Till följd av lägre 

nyförsäljning av aktiefonder sjönk 

försäljningsprovisionerna från 1994 års mycket 

höga nivå. Från och med 1996 har Roburs 


Mkr 1995 1994 1993 1992 1991 

Intäkter 373 347 277 199 184 

Kostnader 107 110 116 101 84 

Finansiellt netto 17 12 1 –29 –96 

Avskrivningar –2 –2 –2 –3 –2 

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 281 247 160 66 2 

Fondförmögenhet, Mdr kr 65,0 52,3 51,6 37,6 31,3 

Antal anställda 58 57 48 47 48

SparLiv och SparFond marknadsför 

sina produkter genom Sparbankens 

kontor. Försäkringssortimentet utgör 

ett viktigt komplement till koncernens 

övriga utbud av sparandeprodukter. 

Försäljningen ombesörjs av Sparbankens 

personal. 

SparLiv säljer traditionella personförsäkringar 

som gruppliv-, kapital- och pensionsförsäkringar. 

SparFond erbjuder försäkringar som 

placeringsalternativ i form av s k Unit Linked. 

Försäkringssparandet sker därmed i fonder, 

vilka huvudsakligen förvaltas av Robur. 

SparLiv/SparFond samarbetar intimt med den 

del av bankens personal som ansvarar för 

produktområdet Individuellt Pensionssparande i 

bank. 

Under 1995 har försäljningen i SparLiv 

antalsmässigt dominerats av Sparbankens 

Kundförsäkring. Intresset för 

generationsskiftesprodukter har bidragit till att 

öka premieinkomsten. I SparFond har 

försäljningen ändrat karaktär, från att 1994 ha 

varit av placeringsnatur med stora 

engångspremier, till att 1995 ha svängt över till 

mer kontinuerligt sparande. Förändringen i 

sparandets karaktär förklarar 1995 års minskade 

premieinkomst i SparFond. 

Sparbanken Sverige äger 50 procent i SparLiv 

och i SparFond. Resterande 50 procent i de två 

SparLiv SparFond 

Mkr 1995 1994 1993 1992 1995 1994 1993 1992 

Premieinkomst 728 520 471 493 434 847 157 60 

Rörelseresultat 185 15 181 43 17 –6 17 –6 

Antal nytecknade avtal 45 300 44 200 37 000 60 200 8 500 12 025 5 800 3 500 

Förvaltat kapital 2 058 1 531 1 164 847 1 561 1 056 279 79 

SparLiv/SparFond 

25

26 

Tornet 

I syfte att ansvara för och sköta 

övertagen fastighetsrelaterad egendom 

på ett mer ändamålsenligt sätt 

bildades Fastighets AB Tornet 1992. 

Idag är Tornet med 2,3 miljoner kvm uthyrbar 

yta en av landets större fastighetsägare. 

Det svenska fastighetsbeståndet är spritt över 

landet, medan de utländska fastigheterna främst 

ligger i London, Tyskland, Paris, Bryssel samt 

Amsterdam. 

Tornets fastigheter ägs och förvaltas av fem 

regionala dotterbolag i Sverige och två i Europa. 

Antalet anställda var 262 vid utgången av 1995. 

Utdelning av Tornet aktier 

Sparbanken Sveriges styrelse har föreslagit 

1996 års bolagsstämma att fatta beslut om 

utdelning av samtliga aktier i Tornet till 

Ytterligare information 

Tornet kommer att upprätta ett börsprospekt som 

förväntas finnas tillgängligt vid månadsskiftet 

mars/april. Prospektet går att beställa direkt från 

Tornet på telefon 08-723 70 00. 

bankens aktieägare. Tornets roll som 

pantvårdsbolag har p g a formella skäl 

inskränkt bolagets handlingsutrymme till att 

skydda värdet av den övertagna egendomen. 

Den föreslagna utdelningen möjliggör ett mer 

aktivt agerande från Tornet. 

Under januari och februari 1996 har ytterligare 

ett antal fastigheter förts över från Sparbanken 

Sverige och Spintab till Tornet. Efter 

beslut i bankens styrelse har Tornet inför den 

föreslagna utdelningen av aktierna tillförts nytt 

eget kapital. Tornet har upprättat en 

proformaredovisning för 1995 som om 

fastigheterna ägts under hela året och som om 

verkställda nedskrivningar under 1995 redan 

varit gjorda. 

Vidare har räntekostnaden beräknats som om 

nyemission och aktieägartillskott tillförts 

bolaget den första januari 1995. Räntekostnaden 

har beräknats utifrån marknadsmässiga villkor. 

Tornets fastighetsbestånd 

proforma 1995 

Bokfört Bokfört Ytmässig 

värde, Uthyrbar yta, värde, vakansgrad, 

Huvudsakligt användningsområde Mkr Antal tusen kvm kr/kvm % 

Sverige 

Bostäder 3 035 547 751 4 041 13,1 

Kontor 1 033 98 269 3 844 26,0 

Butiker 607 54 134 4 528 15,8 

Industri, lager 1 029 118 576 1 789 22,8 

Övrigt 869 144 306 2 834 19,0 

Svenska beståndet 6 573 961 2 036 3 229 18,6 

Utlandet 

Kontor 1 696 20 198 8 553 34,8 

Butiker 474 5 45 10 611 4,5 

Industri, lager 415 5 57 7 252 3,8 

Övrigt 155 5 28 5 592 29,2 

Utländska beståndet 2 740 35 328 8 355 24,8 

Totalt 9 313 996 2 364 3 940 19,5

Tornet koncernen 

Resultaträkning 

Mkr 1995 

Proforma 


Hyresintäkter exklusive räntebidrag 1 128,6 

Drifts-, underhålls- 

1 354,3 

och administrativa kostnader –633,1 –766,8 

Driftsresultat 495,5 587,5 

Avskrivningar –6,5 –99,0 

Resultat övrig rörelse –0,1 –0,1 

Nedskrivningar –851,8 0,0 

Övriga fastighetskostnader –66,8 0,0 

Fastighetsförsäljningar –3,2 0,0 

Rörelseresultat efter avskrivningar –432,9 488,4 

Räntebidrag 105,7 139,0 

Resultat före räntekostnader –327,2 627,4 

Ränteintäkter 54,5 0,0 

Räntekostnader 

Övriga finansiella intäkter 

–698,4 –525,5 

och kostnader –10,1 0,0 

Resultat efter finansnetto –981,2 101,9 

Minoritetsandel –1,8 –1,8 

Dispositioner 1 385,8 0,0 

Skatt –0,7 0,0 

Resultat efter skatt 402,1 100,1 

Balansräkning 

Mkr 1995 

Proforma 


Kassa och bank 131,5 127,9 

Fastigheter 8 914,5 9 313,4 

Övriga tillgångar 543,9 331,9 

Summa tillgångar 9 589,9 9 773,2 

Räntebärande skulder 8 048,6 6 087,1 

Övriga skulder 856,9 686,1 

Summa skulder 8 905,5 6 773,2 

Bundet eget kapital 13,2 1 681,0 

Fritt eget kapital 671,2 1 319,0 

Summa eget kapital 684,4 3 000,0 

Summa skulder och eget kapital 9 589,9 9 773,2 

Nyckeltal 

Proforma 


Soliditet, % 30,7 

Direktavkastning* 

inklusive räntebidrag, % 8,3 

exklusive räntebidrag, % 6,7 

Räntabilitet på eget kapital 1995, % 3,4 

* Exklusive exploateringsfastigheter mm med bokfört värde om 

818 Mkr. 

Tornets fastighetsbestånd 

Tornet 

27

28 

Förvaltningsberättelse 

1995 års händelser 

Lyckosam börsintroduktion 

Redan i februari 1994 fattade Sparbanken 

Sveriges styrelse beslut om att söka få en 

inregistrering av bankens aktier vid Stockholms 

Fondbörs under 1995. Börsintroduktionen ägde 

rum i juni 1995 efter det att allmänhet och 

institutioner förvärvat drygt 20 procent av 

kapital och röster i banken från huvudägaren – 

Sparbanksstiftelsernas Förvaltningsaktiebolag. 

Den 9 juni noterades bankens aktie på O-listan 

vid Stockholms Fondbörs för att den 22 

november flyttas till de mest omsatta aktierna 

på A-listan. 

Robur åter dotterbolag 

Under 1993 fattades beslut om en omfattande 

rekapitalisering av koncernen. En av de 

åtgärder som vidtogs i samband därmed var 

försäljningen av 90 procent av aktierna i det 

dåvarande dotterbolaget Robur 

Kapitalförvaltning AB till fristående 

sparbanker. Genom försäljningen realiserades en 

vinst om nära 1,6 Mdr kr vilken ingick i 1994 

års redovisade resultat. I samband med 

försäljningen erhöll Sparbanken Sverige en rätt 

att före 1997 års utgång köpa tillbaka hälften av 

de försålda aktierna till ett i förväg 

överenskommet pris. Samtidigt erhöll köparna 

rätt, men inte skyldighet, att sälja sina 

resterande Roburaktier i det fall Sparbanken 

Sverige påkallade sin optionsrätt. 

Sparbanken Sveriges resultat och finansiella 

ställning kom att förbättras väsentligt fortare än 

vad som kunde förutses vid tidpunkten för 

försäljningen av Robur. Redan inför vårens 

börsintroduktion kunde bankens styrelse därför 

uttala sin avsikt att utnyttja bankens köpoption 

avseende 45 procent av aktierna i Robur. I juni 

förvärvade banken Borås Sparbanks samtliga 

Roburaktier, motsvarande drygt 10 procent, och 

i oktober beslutade styrelsen att utnyttja 

bankens optionsrätt och att samtidigt erbjuda 

fristående sparbanker att sälja sina återstående 

aktier i Robur till ett pris motsvarande ca 112 

procent av optionspriset. Erbjudandet 

accepterades fullt ut och i december blev Robur 

återigen ett helägt dotterbolag till banken. 

Sparbanken Borås AB intressebolag 

Den tidigare fristående sparbanken Borås 

Sparbank har under hösten 1995 ombildats till 

bankaktiebolag varvid Sparbanken Sverige 

beslutat delta med 200 Mkr i en riktad 

nyemission i den nya banken. Sparbanken 

Sverige har därmed blivit ägare till 40 procent 

av Sparbanken Borås AB. Bankens innehav i 

Sparbanken Borås kommer att konsolideras i 

koncernens resultaträkning enligt 

kapitalandelsmetoden från och med 1996. 

Utbyte av preferensaktier 

Under våren 1995 erbjöds innehavare av tidigare 

utgivna preferensaktier att byta dessa mot 

stamaktier. Syftet var bland annat att förenkla 

aktiestrukturen i banken inför den planerade 

börsintroduktionen. Samtliga preferensaktieinnehavare 

accepterade erbjudandet vilket 

medförde att antalet stamaktier i banken ökade 

Sparbanken Sverige koncernen består av moderbanken Sparbanken Sverige AB och dess dotter- och intressebolag. De till storlek 

och strategisk betydelse mest väsentliga bolagen illustreras i ovanstående figur. En sammanfattning av koncernens finansiella 

utveckling under de senaste fem åren med nyckeltal finns på sidan 15 i denna årsredovisning.

med 48 180 702. 

Väsentliga beslut 

efter 1995 års utgång 

Förslag om utdelning av Tornet 

Sparbanken Sveriges styrelse har föreslagit 1996 

års bolagsstämma att fatta beslut om en 

utdelning av bankens samtliga aktier i 

Fastighets AB Tornet till bankens aktieägare. 

Enligt förslaget erhåller bankens aktieägare en 

aktie i Tornet för varje aktie i Sparbanken 

Sverige. 

Tornetkoncernen, som är koncernens pantvårdsbolag, 

konsolideras inte i Sparbanken Sverige. 

Tornetkoncernens fastighetsinnehav redovisas därför 

inte i Sparbanken Sveriges balansräkning. Bankens 

utlåning till Tornetkoncernen ingår däremot i 

bankens utlåning till allmänheten. En utdelning av 

bankens aktier i Tornet får därför begränsade effekter 

på bankens och koncernens redovisade resultat. 

Av betydelse blir dock den kapitalisering av 

Tornet som banken genomfört inför utdelningen 

av Tornetaktierna. Sparbanken Sverige 

koncernens och moderbolagets egna kapital 

kommer till följd härav att minska med ca 3 

Mdr kr respektive ca 2,7 Mdr kr vid 

utdelningstillfället. Beloppet 2,7 Mdr utgör 

bokfört värde vid utdelningstillfället. Det består 

av bokfört värde per 951231 på 251 Mkr, ökat 

med nyemission på 1 668 Mkr och 

aktieägartillskott på 800 Mkr. En omedelbar 

effekt av detta blir att såväl bankens som 

koncernens kapitaltäckningsgrad och 

primärkapitalrelation minskar. I koncernen får 

utdelningen en negativ effekt på 

primärkapitalrelationen med ca 1,3 

procentenheter och på kapitaltäckningsgraden 

med ca 1,9 procentenheter. 

Kvartalsresultat 

Mkr Kv 4 95 Kv 3 95 Kv 2 95 Kv 1 95 Kv 4 94 Kv 3 94 Kv 2 94 Kv 1 94 

Räntenetto 2 826 2 784 2 771 2 774 2 815 2 630 2 359 2 573 

Provisioner & Agio 687 497 481 434 593 578 633 532 

Övriga intäkter 440 316 382 395 674 262 286 2 107 

Summa intäkter 3 953 3 597 3 634 3 603 4 082 3 470 3 278 5 212 

Personalkostnader 1 180 1 065 1 111 1 045 1 117 1 032 982 990 

Övriga kostnader 1 033 829 1 007 995 1 076 921 1 043 1 027 

Summa kostnader 2 213 1 894 2 118 2 040 2 193 1 953 2 025 2 017 

Kreditförluster 416 450 600 750 440 650 1 200 1 500 

Rörelseresultat 1 324 1 253 916 813 1 449 867 53 1 695 


29

30 


Av Tornets räntebärande skulder utgörs ca 5 

Mdr av krediter från Sparbanken Sverige koncernen. 

Utöver lämnade krediter finns 

outnyttjade checkkrediter och lånelöften från 

Sparbanken Sverige om ca 900 Mkr. Samtliga 

krediter lämnade av Sparbanken Sverige 

koncernen har lämnats utifrån 

marknadsmässiga villkor. 

Förslag om resultatandelssystem 

Styrelsen avser att för bolagsstämman lägga 

fram förslag om ett resultatandelssystem för 

koncernens anställda. Förslaget innebär i korthet 

att banken, i det fall koncernens avkastning på 

eget kapital överträffar ett vägt genomsnitt för 

Koncernen Banken Spintab 

% 1995 1994 1995 1994 1995 1994 

Räntemarginal 2,00 1,80 2,33 2,17 1,03 0,85 

Placeringsmarginal 2,35 2,06 2,79 2,50 1,42 1,19 

andra börsnoterade banker och utdelning 

lämnats till bankens aktieägare, avsätter en del 

av resultatet till en särskild 

resultatandelsstiftelse. Avsättningarnas storlek 

begränsas till ett halvt basbelopp (idag 

motsvarande 18 100 kr) per anställd och år, dock 

förutsätts att primärkapitalrelationen uppgår till 

7,5 procent för att full avsättning skall göras. 

Den anställde skall äga rätt att tidigast fem år 

efter gjord avsättning utfå ett belopp 

motsvarande sin andel i det aktuella årets 

avsättning. Stiftelsens medel skall i första hand 

investeras i aktier i Sparbanken Sverige. 

Eskilstuna/Rekarne Sparbank 

I februari 1996 träffade banken och Rekarne 

Sparbank en principöverenskommelse om att 

inleda arbete syftande till en samordning av 

bankernas verksamheter i Eskilstuna. 

Ekonomisk och 

finansiell översikt 

Resultatanalys 

1995 års resultat efter kreditförluster kom att 

överstiga föregående år trots att det i 1994 års 

resultat ingick realisationsvinster av 

engångskaraktär om ca 1,9 Mdr kr. Koncernens

äntabilitet uppgick till 16,4 procent vilket 

överstiger genomsnittet för övriga noterade 

bankkoncerner. Därmed uppnåddes ett av 

koncernens centrala finansiella mål. 

En starkt bidragande orsak till 

resultatförbättringen var att kreditförlusterna 

avtog även under 1995. Kreditförlustnivån 

uppgick till 

0,6 procent vilket skall jämföras med målet att 

Sparbanken Sverige koncernens 

kreditförlustnivå över en normal 

konjunkturcykel ej bör överstiga 0,5 procent. 

Den kvartalsvisa utvecklingen under 1995 

visar på en positiv utveckling av koncernens 

underliggande intjäningsförmåga. Under 1995 

har räntenettot legat mellan 2 770 och 2 820 

Mkr per kvartal. Övriga intäkter har stadigt 

förbättrats under året. Kostnaderna sista 

kvartalet påverkades bl a av en 

engångsgratifikation till personalen. 

Räntenettots utveckling 

Koncernens räntenetto uppgick till 11 155 Mkr 

vilket är en förbättring med 7 procent jämfört 

med 1994. Räntenettot har ökat i såväl banken 

som i Spintab. Sparbanken Finans räntenetto 

låg i nivå med 1994. 

Trots lägre inoch utlåningsvolymer i 

koncernen har räntenettot ökat vilket innebär 

att räntemarginalen, dvs skillnaden mellan 

genomsnittlig avkastning på samtliga tillgångar 

och räntekostnaden för samtliga skulder, ökat. 

Även placeringsmarginalen, dvs räntenettot i 

förhållande till hela balansomslutningen, har 

ökat. 

Förbättringen av Spintabs marginaler 

förklaras av omsättningar av äldre lån med låga 

marginaler men även av ett något större och mer 

effektivt utnyttjat eget kapital. 

Ökningen av bankens marginaler beror bland 

annat på en fortsatt avveckling av 

problemengagemang samt på bankens växande 

egna kapital. Bankens räntemarginal har även 

påverkats positivt av marknadsräntornas 

utveckling. 

Provisioner och agio 

Koncernens sammanlagda provisions- och 

agiointäkter minskade med 10 procent till 2 099 

Mkr under 1995. Oro på valutamarknaden 

resulterade för banken i ett försämrat 

valutaagio. Resultatet i den utländska rörelsen 

återhämtade sig under senare hälften av 1995. 

Bland övriga provisionsintäkter märks en 

ökning av intäkter från den svenska 

utlåningsrörelsen medan courtage- och 

fondintäkter minskade jämfört med 1994 då 

banken framgångsrikt deltog i flera större 

statliga privatiseringar. Intäkter från kontorens 

försäljning av Roburprodukter har minskat 

jämfört med 1994 medan intäkter från 

privatobligationsförsäljningen ökat. Även 

kortinlösenintäkterna i Sparbanken Finans har 

ökat. 

Övriga intäkter 

Koncernens kreditförluster 


Nya reserverade 2 410 4 751 

Konstaterade, netto 3 466 3 014 

Återvinningar –3 660 –3 975 

Summa 2 216 3 790 

Kreditförluster storleksfördelade 


Mkr Antal Belopp Antal Belopp 

100 1 974 >100 2 623 

50–500 3 242 11 1 167 

Summa 2 216 3 790 

Kreditförluster fördelade inom koncernen 

Företag Privat Totalt 

Mkr 1995 1994 1995 1994 1995 1994 

Banken 114 1 979 302 357 416 2 336 

Spintab 682 712 74 246 756 958 

Sparbanken 

Finans –55 –38 –10 21 –65 –17 

Swedbank 

Luxemburg 0 20 1 0 1 20 

Koncernjustering 

1 108 493 0 0 1 108 493 

Summa 1 849 3 166 367 624 2 216 3 790 

Koncernens kreditförluster per bransch 

Mkr 1995 % 1994 % 

Hushåll 367 17 624 16 

Fastighetsförvaltning 2 136 96 2 718 72 

Handel, hotell, restaurang 108 5 79 2 

Byggnadsverksamhet 15 1 98 3 

Tillverkningsindustri 19 1 25 1 

Transport 74 3 132 3 

Övrigt –503 –23 114 3 

Summa 2 216 100 3 790 100 


31

32 


Koncernens övriga intäkter, vilka bland annat 

utgörs av intäkter från Sparbankens Fastighetsbyrå, 

försäljning av ADB-tjänster till 

fristående sparbanker, externa 

fastighetsintäkter och realisationsvinster på 

aktier i handelslagret, var i stort sett 

oförändrade jämfört med 1994. Under 1995 har 

sammanlagt tillkommit knappt 100 Mkr i 

intäkter huvudsakligen från Robur men även 

De viktigaste posterna i koncernens balansräkning per 95-12-31, Mdr kr 

från Sparfrämjandet, som förvärvades av 

banken i januari 1995. 

Under slutet av 1995 realiserades vinster i 

koncernens investmentportfölj om 112 Mkr 

jämfört med en realiserad förlust om 1 Mkr 

1994. 

Fortsatt kostnadskontroll 

Under 1995 initierades ett tidigare aviserat 

TILLGÅNGAR SEK Utländsk valuta Summa 

Netto utlåning till hushåll 182 1 183 

Netto övrig utlåning 176 26 202 

Summa nettoutlåning 358 27 385 

Varav utlåning till hushåll i banken 43 1 44 

Varav utlåning i banken, exklusive utlåning till koncernbolag 109 24 133 

Varav utlåning i Spintab 239 – 239 

Fordringar på svenska banker 8 2 10 

Fordringar på utländska banker 10 7 17 

Summa fordringar på banker 18 9 27 

Placeringar i handelslager 

(tradingportfölj samt omsättningsaktier) 15 4 19 

Placeringar i investmentportfölj 

(exklusive placeringar i Spintab 21,2 Mdr) 11 – 11 

Summa räntebärande placeringar 26 4 30 

Anläggningstillgångar och övriga tillgångar 22 3 25 

Varav fastigheter 4,2 Mdr, kassa 2,3 Mdr 

samt upplupna räntor 7,9 Mdr 

Summa tillgångar för koncernen 424 43 467 

SKULDER 

Inlåning från hushåll (varav Sparandekonton 70 Mdr kr) 94 – 94 

Inlåning från företag 43 5 48 

Inlåning från allmänheten (all inlåning avser banken) 137 5 142 

Upplåning från svenska banker och finansinstitut 22 3 25 

Upplåning från utländska banker och finansinstitut 7 26 33 

Summa upplåning från banker och finansinstitut 29 29 58 

Kortfristig upplåning via svenska 

och utländska certifikatprogram 13 13 26 

Långfristig upplåning i banken 4 11 15 

Långfristig upplåning i Spintab 

(exklusive bankens innehav i Spintab 19,8 Mdr) 149 30 179 

Koncernens totala långfristiga upplåning 153 41 194 

Varav i tidsbundna och eviga förlagslån 4 14 18 

Varav i privatobligationer (bokfört värde) 16 – 16 

Upplupna räntor och övriga skulder 24 3 27 

Eget kapital inklusive årets resultat 19 1 20 

Summa skulder och eget kapital för koncernen 375 92 467

effektiviserings- och rationaliseringsprogram i 

koncernen. Inom ramen för detta program är 

målsättningen att koncernens kostnadsnivå vid 

utgången av 1996, i fasta priser, skall vara 

800 Mkr lägre än kostnadsutfallet 1994. För att 

uppnå detta mål togs vissa kostnader av engångskaraktär 

under 1995. 

Besparingsprogrammet löper enligt plan. 

Under 1995 ökade kostnaderna med 1 procent 

till 8 265 Mkr vilket förklaras av ökade 

personalkostnader. Övriga omkostnader 

minskade med 5 procent. 

Personalkostnadsökningen om 7 procent beror 

dels på centrala löneavtal och höjda sociala 

avgifter, dels på att kostnader för avveckling av 

personal ökat med 108 Mkr samt kostnader för 

en engångsgratifikation till personalen om 95 

Mkr. 

I stort sett samtliga övriga kostnader har 

minskat i koncernen vilket är en effekt av 

personalminskningar och resultatet av 

satsningen på att öka den interna effektiviteten. 

Förvärvet av aktier i Sparbanken Borås AB 

liksom återköpet av Robur ger upphov till 

koncerngoodwill om sammantaget 1 855 Mkr 

vilken skrivs av över tio år. Under 1995 uppgick 

avskrivningen på denna goodwill till 22 Mkr. 

Övriga avskrivningar uppgick till 337 Mkr 

vilket är en viss ökning mot 1994. 

Lägre kreditförluster 

Koncernens resultatförbättring förklaras till stor 

del av kraftigt avtagande kreditförluster. Kreditförlustnivån 

i koncernen har fallit från 4,3 

procent 1992 till 0,6 procent 1995. 

Under 1995 uppgick koncernens kreditförluster 

till 2 216 Mkr vilket är en minskning med 

42 procent jämfört med 1994. 

För befarade kreditförluster har avsatts 2 410 

Mkr vilket i stort är en halvering jämfört med 

1994. En gynnsam utveckling vad avser inflödet 

av nya problemkrediter har medfört att bankens 

styrelse under året vid två tillfällen beslutat 

revidera den ursprungliga 

kreditförlustprognosen om 3,0 Mdr kr till 2,7 

Mdr kr vid halvårsbokslutet och till 2,4 Mdr kr i 

samband med niomånadersrapporten. 

Konstaterade kreditförluster har till följd av 

fortsatt avveckling av problemengagemang ökat 

jämfört med föregående år. I samband med avvecklingsarbetet 

har slutuppgörelser träffats om 

fastighetsöverföringar till Tornet. Nedskrivningar 

till följd härav och förnyade värderingar 

inför avskiljandet av Tornet ingår med inemot 

1 Mdr kr i de ovan redovisade konstaterade 

förlusterna för koncernen. 

Koncernens 20 största förluster svarade för 

29 procent av kreditförlusterna vilket är en 

minskning jämfört med föregående år. Av 1995 

års återvinningar representerade de 20 största 

ärendena 21 procent, även det en minskning 

jämfört med 1994. 

Investeringar och förvärv 

Under 1995 har banken förvärvat resterande 

90 procent av aktierna i Robur Kapitalförvaltning 

AB till ett belopp om 1,9 Mdr kr och 40 

procent av aktierna i Sparbanken Borås AB för 

200 Mkr. Banken har också ökat sitt innehav i 

AB Svensk Exportkredit med 215 Mkr. 

Banken har förvärvat hälften av en av 

Gallerianfastigheterna i Stockholm från Folk- 

Koncernens utlåning per bransch, 31 december 


Hushåll 182 379 48 187 499 48 

Fastighetsförvaltning 1 111 770 29 111 122 28 

Finans och försäkring 2 5 363 1 10 740 3 

Handel, hotell, restaurang 8 812 2 8 856 2 

Byggnadsverksamhet 8 803 2 8 798 2 

Tillverkningsindustri 5 062 1 4 617 1 

Transport 3 302 1 4 287 1 

Skogs- och jordbruk 6 797 2 6 345 2 

Kommuner 13 583 4 12 905 3 

Övrigt 3 38 921 10 38 971 10 

Summa utlåning, netto 384 792 100 394 140 100 

1 Inklusive flerfamiljsfastigheter. 

2 Inklusive återköpsavtal 3 587 (8 659). 


Bankens utlåning per bransch, 31 december 


Hushåll 43 786 29 47 832 31 

Fastighetsförvaltning1 21 237 14 22 387 14 

Finans och försäkring2 17 090 12 19 699 13 

Handel, hotell, restaurang 7 665 5 7 821 5 

Byggnadsverksamhet 4 624 3 4 483 3 

Tillverkningsindustri 4 324 3 3 849 2 

Transport 2 689 2 3 381 2 

Skogs- och jordbruk 2 312 2 1 958 1 

Kommuner 6 503 4 5 488 4 

Övrigt3 38 722 26 39 158 25 


1 Inklusive flerfamiljsfastigheter. 




33

34 


sam för 210 Mkr. Den andra hälften innehades 

redan tidigare av koncernen. Ombyggnad av 

egna och hyrda lokaler har gjorts med 92 Mkr. 

Under året har installation av ett nytt 

kreditförvaltningssystem för reverskrediter och 

garantier samt ett nytt kreditsäkerhetssystem 

påbörjats. Utvecklingen av de nya systemen har 

Koncernens utlåning per säkerhet, 

31 december 


Bostadsfastigheter 231 633 60 230 073 58 

Övriga fastigheter 29 976 8 32 504 8 

Kommuner, landsting 50 289 13 53 004 13 

Svenska finansinstitut1 5 712 1 10 564 3 

Företagshypotek 8 178 2 9 511 2 

Borgen 5 957 2 6 755 2 

Blanco, företag 3 906 1 8 180 2 

Blanco, privat 11 431 3 10 716 3 

Övrigt2 37 710 10 32 833 9 




skett under perioden 1991 till 1995. Den totala 

investeringen har uppgått till 115 Mkr och 

löpande kostnadsförts under åren. 

Installationerna slutfördes under början av 1996. 

Skattesituation 

Till följd av tidigare års förluster finns 

ansenliga förlustavdrag i koncernen. Under 1995 

kommer ca 1,4 Mdr kr av dessa att utnyttjas 

varefter ca 0,6 Mdr kr återstår. Dessa 

återstående förlustavdrag finns uteslutande i 

Tornetkoncernen. 

Utöver detta har banken yrkat ytterligare 

avdrag med 190 Mkr i taxeringen 1992 och 530 

Mkr i taxeringen 1993. Skattemyndigheterna 

har beslutat att inte godkänna dessa avdrag 

vilket banken dock bestridit. Skulle bankens 

synpunkter få gehör i länsrätten kommer 

bankens förlustavdrag att öka med 720 Mkr. 

Koncernens problemkrediter per bransch, 

31 december 

Reser- 

Mkr Brutto veringar Netto 

Hushåll 3 307 2 031 1 276 

Fastighetsförvaltning 9 990 4 726 5 264 

Handel, hotell, restaurang 1 118 611 507 

Byggnadsverksamhet 566 250 316 

Tillverkningsindustri 268 130 138 

Transport 666 487 179 

Skogs- och jordbruk 251 106 145 

Övrigt 4 366 2 874 1 492 

Summa 20 532 11 215 9 317 

Problemkrediter, brutto storleksfördelade 


Mkr Antal Belopp Antal Belopp 

100 12 740 >100 16 969 

50–500 70 7 792 117 13 111 

500–1 000 0 0 2 1 647 

Summa 20 532 31 727 

Problemkrediter fördelade inom koncernen 


Mkr Brutto Netto Brutto Netto 

Banken 14 250 5 576 24 183 9 147 

Spintab 5 303 3 130 5 442 3 096 



266 139 395 200 

Luxemburg 41 29 61 37 

Koncernjustering* 672 443 1 646 976 

Summa 20 532 9 317 31 727 13 456 

* Av banken garanterade krediter hos Swedbank Luxemburg m m

Övertagna panter 

Koncernen Banken 

Mkr 1995 1994 1995 1994 

Fastigheter 124 146 97 131 

Aktier och andelar 838 628 474 523 

Övrigt 432 277 31 35 

Summa 1 394 1 051 602 689 

Koncernens tillgångar 

Koncernens totala tillgångar uppgick vid 1995 

års utgång till 467 (480) Mdr kr. 

Kreditportföljen 

Koncernens utlåning har under året minskat 

med 9 348 Mkr eller 2,4 procent. Exkluderas 

s k återköpsavtal har utlåningen minskat med 

8 683 Mkr eller 2,3 procent. Minskningen har i 

stort uppstått i banken. 

Kreditefterfrågan från företagssektorn har 

ökat under senare delen av året efter en tidigare 

tillbakagång. Likaså har direktutlåningen till 

kommunerna ökat. Hushållen uppvisade en 

fortsatt svag kreditefterfrågan, Spintabs 

utlåning till hushållssektorn ökade dock under 

sista kvartalet 1995. 

I förhållande till fördelningen av befolkningen 

är koncernens utlåning jämnt fördelad över landet. 

Lån mot säkerhet i bostadsfastigheter och 

övriga fastigheter svarar för nära 70 procent av 

kreditportföljen. Merparten av koncernens 

bostadsfinansiering sker via Spintab. 

Av säkerhetsmassan är 13 procent hänförlig till 

kommuner och landsting vilka i många fall 

garanterar finansieringen vid byggandet av 

flerfamiljsfastigheter. Blancokrediter till företag 

och privatpersoner utgörs i hög grad av 

kontokrediter. Övriga säkerheter är exempelvis 

värdepapper, leasingobjekt, inteckningar i fartyg 

och flygplan. 

Problemkrediter 

Koncernens problemkrediter efter gjorda 

reserveringar har minskat med 4 139 Mkr eller 

31 procent under 1995 främst till följd av ett 

aktivt arbete med avveckling av 

problemengagemang. Andelen osäkra fordringar 

har till följd av detta arbete kunnat nedbringas 

till 2,2 procent jämfört med 3,2 procent vid 

utgången av 1994. 

Problemkrediterna brutto uppgick till 20 532 

Mkr vilket motsvarar en minskning med 35 

procent under 1995. 

Utöver problemkrediterna finns i koncernen 

oreglerade fordringar för vilka upplupen ränta 

intäktsförs. Vid utgången av 1995 uppgick 

dessa fordringar, vilka i huvudsak återfinns i 

Spintab, till totalt 2 014 Mkr vilket är en 

minskning med drygt 7 procent jämfört med 

1994. 

Antalet stora problemkrediter har avtagit under 

1995. Av de totala problemkrediterna brutto 

utgjorde de 20 största engagemangen 3 761 Mkr 

vilket är en minskning med 2 148 Mkr från 

föregående år. 

Koncernens lånefinansiering 

Mdr kr 1995 % 1994 % 

Hushåll 93,5 22,3 97,8 22,4 

Övrig allmänhet 

Svenska finansinstitut 

48,0 11,4 46,3 10,6 

och utländska banker 57,1 13,6 66,5 15,2 

Kortfristig programupplåning 26,3 6,3 15,1 3,4 

Långfristig upplåning 194,7 46,4 211,6 48,4 

Summa 419,6 100 437,3 100 


35

36 


Övertagen egendom 

Egendom övertagen till skyddande av fordran 

uppgick vid utgången av året till 1,4 Mdr kr. 

Vid årets utgång fanns, utöver vad som 

redovisas ovan, fastigheter i Tornetkoncernen 

med ett bokfört värde om 8 915 Mkr. Därutöver 

fanns i banken ytterligare icke konsoliderade 

fastighetsbolag med fastighetstillgångar till ett 

sammanlagt bokfört värde om 148 Mkr. 

Värdet av övertagna aktier och andelar har ökat 

under 1995. Ökningen förklaras bl a av 

övertagna aktier i Fabege AB samt av en 

uppkapitalisering av Tornet. Den föreslagna 

utdelningen av Tornet kommer att medföra att 

övertagna aktier och andelar i koncernen 

minskar med 

ca 350 Mkr. 

Rörelsefastigheter 

Det bokförda värdet av koncernens innehav av 

egna rörelsefastigheter uppgår till 4 202 Mkr. 

Dessa fastigheter är huvudsakligen belägna i 

Stockholm, övriga Mälardalen, väst- och Sydsverige. 

Under 1995 har försäljningar skett av 

45 st mindre fastigheter och bostadsrätter på ett 

flertal orter runt om i landet. Samtidigt har en 

fastighet förvärvats. Avsikten är att koncentrera 

koncernens fastighetsinnehav. Beståndets 

taxeringsvärde uppgick vid årets utgång till 3 392 

Mkr. 

Koncernens finansiering 

In- och upplåning 

Koncernens inlåning från allmänheten sker 

huvudsakligen i banken. Inlåningsvolymen har 

minskat något under 1995. Av den totala 

inlåningen om 141,5 Mdr kr uppgick ca 5 Mdr 

kr av inlåning i utländsk valuta. Av inlåningen i 

svenska kronor svarade hushållen för 93,5 Mdr 

kr medan inlåningen från företag, kommuner 

och organisationer mm uppgick till 48 Mdr kr. 

Utöver traditionell inlåning erbjuder 

koncernen ett flertal sparprodukter. Under 1995 

har exempelvis Spintab tillsammans med Sparbanken 

Sverige haft stora framgångar vid 

försäljning av privatobligationer. I Spintab svarar 

nu privatobligationerna för ca 6 procent av bolagets 

lånefinansiering om 229 Mdr kr vilket 

motsvarar en ökning med ca 3 procentenheter 

sedan 1994. 

Räntan på hushållens inlåningskonton 

justeras till största delen av banken efter det 

allmänna ränteläget. Av inlåningen från företag 

och kommuner m m fanns omkring tre 

fjärdedelar på konton med en räntesats kopplad 

till Stibor eller liknande räntor medan 

återstoden justeras efter det allmänna 

ränteläget. 

Merparten av koncernens långfristiga 

upplåning sker i Spintab som finansierar sin 

hypoteksutlåning i huvudsak på 

kapitalmarknaden. 

Av den långfristiga upplåningen i koncernen 

utgör 168 Mdr kr lån med en återstående löptid 

som överstiger ett år. 

Kapitalbasen 

Beräkning av kapitalbas och 

kapitaltäckningsgrad görs från och med 1995 

för den finansiella företagsgruppen och inte som 

tidigare för koncernen. I den finansiella 

företagsgruppen ingår koncernens intressebolag 

och hela Tornetkoncernen medan 

försäkringsbolag exkluderas. 

Kapitalbasen i den finansiella företagsgruppen 

ökade under 1995 med 2 019 Mkr och uppgick 

vid årets utgång till 33 344 Mkr. I primärkapitalet 

redovisas årets vinst dock med avdrag för 

föreslagen utdelning med 974 Mkr. Koncerngoodwill 

dras av direkt från primärkapitalet 

vilket innebär att primärkapitalet reducerats med 

1 833 Mkr. 

Supplementärkapitalet utgörs av tidsbundna

Fördelning av nuvärdesrisker 

2000/ 2002/ 2005/ 

Mkr 

Bankens 

96-06 96-12 1997 1998 1999 2001 2004 2009 >2009 Totalt 

investmentportfölj 

Banken exklusive 

–20 –32 –51 –89 –161 –171 –27 –12 0 –563 

investmentportföljen –22 –17 –9 –46 –26 –8 –6 –90 93 –131 

Banken totalt 

Koncernens 

–42 –49 –60 –135 –187 –179 –33 –102 93 –694 

investmentportfölj –12 –17 –7 –8 –21 –49 –13 –12 0 –139 

Spintab 6 0 –5 –39 –73 –18 –43 –22 0 –194 

och eviga förlagslån. Vid utgången av 1995 

uppgick volymen tidsbundna förlagslån till 9 

998 Mkr och volymen eviga förlagslån till 8 119 

Mkr, varav 2 294 Mkr upptagits under 1995. 

Supplementärkapitalet får endast inräknas i 

kapitalbasen med ett belopp motsvarande 

primärkapitalets storlek. Av 

supplementärkapitalet får dock högst 50 procent 

utgöras av tidsbundna förlagslån reducerade i 

förhållande till återstående löptid. I enlighet med 

dessa regler ingick i kapitalbasen vid 1995 års 

utgång tidsbundna förlagslån om 8 190 Mkr och 

eviga förlagslån till fullt belopp. 

Till följd av lägre utlåningsvolymer har det 

riskvägda beloppet minskat med 7,7 Mdr kr 

under året och uppgick vid årets utgång till 

239,1 Mdr kr. 

Kapitaltäckningsgraden uppgick till 13,9 

procent vid årets utgång (12,7) och 

primärkapitalrelationen till 7,4 procent (6,9). 

Motsvarande relationer i banken var 18,7 

procent (17,1) och 12,8 procent (11,1). 

Koncernens likviditet 

Sparbanken Sveriges inlåningsvolym från 

hushållssektorn överstiger utlåningsvolymen i 

banken till samma kundgrupp med ca 50 Mdr 

kr. Detta kan sägas vara huvudanledningen till 

koncernens goda likviditet. 

Koncernens överskottslikviditet består av 

marknadsnoterade räntebärande värdepapper i 

SEK och nettoutlåning till finansinstitut i SEK 

reducerat med kortfristig upplåning i SEK och i 

utländsk valuta omlagd till SEK. Härvid har 

samtliga innehav i bankens investmentportfölj 

medräknats. Överskottslikviditeten minskade 

med 6 Mdr kr under året till 22 Mdr kr. 

Bankens placeringar i räntebärande 

värdepapper uppdelas i en trading- och en 

investmentportfölj. Samtliga räntebärande 

värdepapper i trading- och investmentportföljen 

utgör en likviditetsreserv. 

Placeringar av överskottslikviditeten i 

tradingportföljen kännetecknas av kort 

innehavstid, vanligtvis ej längre än en månad. I 

tradingportföljen redovisas 

tradingverksamhetens handelslager av 

räntebärande värdepapper. Av bankens 

tradingportfölj om 14,5 Mdr kr utgjorde 

4,2 Mdr kr Riksbankscertifikat med två veckors 

ursprunglig löptid. 

Placeringar i investmentportföljen görs i 

räntebärande värdepapper med en längre 

placeringshorisont. Det bokförda värdet på 

koncernens investmentportfölj uppgick vid 

utgången av 1995 till 11,2 Mdr kr, vilket 

motsvarar en minskning med 3,1 Mdr kr under 

året. Minskningen förklaras främst av 

avveckling av investmentportföljen i utländsk 

valuta. Durationen i portföljen var 1,4 år. I 

koncernens investmentportfölj har, enligt 

Finansinspektionens föreskrifter, alla 

koncerninterna innehav av värdepapper och 

därtill relaterade off-balance-affärer eliminerats. 

Eliminering av koncerninterna innehav har 

gjorts med 21,2 Mdr kr. Övervärdet i koncernens 

investmentportfölj uppgick till 146 Mkr vid 

årets utgång. 

Det bokförda bruttovärdet på bankens 

investmentportfölj uppgick vid utgången av 

1995 till 32,4 Mdr kr, varav 21,2 Mdr kr i Spintabcertifikat 

och -obligationer. Durationen i 

bankens investmentportfölj inklusive s k offbalance 

poster uppgick per årsskiftet till 1,9 år. 

Den genomsnittliga placeringsräntan på 

innehavet i bankens svenska investmentportfölj 


37

38 


uppgick vid årsskiftet till 9,2 procent. 

Ränterisker 

Med ränterisk avses att förändringar i 

marknadsräntorna kan påverka koncernens 

resultat. Sådan påverkan kan avse dels 

förändringar i det redovisade räntenettot, dels 

värdeförändringar i tillgångar och skulder med 

fast ränta. Påverkan på räntenettot brukar 

benämnas räntenettorisk och risken för 

värdeförändring nuvärdesrisk. 


5år 

Positiva Positiva 

marknads- marknads- 

Mkr Nominellt värden Nominellt värden 

Köpta optioner 5 894 41 – – 

Sålda optioner 4 011 – – – 

Terminer 292 356 2 229 – – 

Swappar 50 075 1 628 2 710 109 

Summa 352 336 3 898 2 710 109 

Andra svenska motparter 

5år 




Köpta optioner 419 6 – – 


Terminer 52 471 553 – – 

Swappar 6 305 143 133 – 

Summa 60 771 702 133 – 


5år 




Köpta optioner – – – – 

Sålda optioner – – – – 

Terminer 303 1 – – 

Swappar 19 112 269 4 085 52 

Summa 19 415 270 4 085 52 

Derivatinstrument trading 

Derivatinstrument övrig verksamhet 

Gällande redovisningsregler påverkar vilket 

genomslag ränteriskerna får i resultaträkningen. 

Nedskrivning av koncernens tradingportfölj 

sker över räntenettot. Nedskrivning av 

investmentportföljen sker däremot som 

bokslutsdisposition utan påverkan på det 

redovisade rörelseresultatet. Övriga poster med 

nuvärdesrisk medför ingen omedelbar 

resultatpåverkan då de inte marknadsvärderas. 

Dessa risker kommer i stället till uttryck som en 

påverkan på räntenettot under 

Utländska finansinstitut 

5år 




Köpta optioner 4 147 75 120 – 


Terminer 370 727 2 050 – – 

Swappar 100 648 2 410 3 082 323 

Summa 482 081 4 535 3 202 323 

Andra utländska motparter 

5år 




Köpta optioner 94 2 – – 

Sålda optioner 52 – – – 

Terminer 3 269 12 – – 

Swappar 460 5 40 – 

Summa 3 875 19 40 – 

Utländska finansinstitut 

5år 




Köpta optioner – – – – 

Sålda optioner – – – – 

Terminer 3 747 18 – – 

Swappar 30 456 2 397 1 248 282 

Summa 34 203 2 415 1 248 282

äntebindningsperioderna. 

Vid utgången av 1995 skulle koncernens 

räntenetto i SEK under kommande helår ha 

påverkats negativt med ungefär 370 Mkr av en 

omedelbar räntehöjning med 1 procent på 

samtliga löptider. Detta under antagande att inoch 

utlåning i SEK inom ramen för gällande avtal 

omedelbart räntejusteras i motsvarande mån. 

Effekten av tradingpositioner har inte beaktats i 

denna beräkning. Tradingpositionerna, som tas 

inom av banken fastlagda risklimiter, justeras 

löpande. 

Nuvärdesrisken i bankens investmentportfölj 

vid en räntehöjning med 1 procent på samtliga 

löptider uppgick per årsskiftet till –563 Mkr. 

Nuvärdesrisken i koncernens portfölj uppgick 

till –139 Mkr. 

Övriga nuvärdesrisker i banken i SEK, 

inklusive tradingpositioner, uppgick per samma 

datum till –131 Mkr. Ränterisker i utländsk 

valuta tas uteslutande av bankens 

tradingavdelningar inom marknadsrisklimiter. 

Den sammanlagda nuvärdesrisken i alla 

utländska valutor uppgick per årsskiftet till –39 

Mkr. Den högsta risken i en enskild valuta 

uppgick till –11 Mkr. 

Spintab matchar som grundprincip sin 

räntebundna utlåning med upplåning på 

motsvarande löptid. En exakt matchning är 

dock svår att uppnå. Bolagets egna kapital är 

dessutom som regel placerat i den egna 

utlåningen vilket medför nuvärdesrisker. 

Spintabs ränterisker är limiterade. Fördelningen 

av nuvärdesriskerna i SEK per årsskiftet 

framgår av ovanstående tabell. 

Derivatinstrument 

Derivatinstrument används i koncernen dels 

inom Swedbank Markets, dels inom koncernfinans 

och inom finansfunktioner i vissa av 

dotterbolagen. Inom Swedbank Markets görs 

affärer i derivatinstrument dels i syfte att möta 

kundernas behov, dels för att täcka och ta 

marknadsriskpositioner. Inom övriga enheter 

syftar användningen av derivat främst till att 

täcka ränte- och valutarisker. 

I tabellerna på nästa sida redovisas 

koncernens samtliga derivattransaktioner per 

årsskiftet fördelade på typer av motparter. I 

volymerna ingår räntederivat, valutaderivat och 

aktiederivat. För att illustrera koncernens 

kreditrisker anges summa positiva 

marknadsvärden. Negativa marknadsvärden 

innebär inte kreditrisker, då koncernen inte gör 

någon förlust om motparten inte kan fullfölja 

sådana transaktioner. För transaktioner som 

avräknas via clearingorganisation redovisas 

inga positiva marknadsvärden, då sådana 

affärer är föremål för löpande avräkning och 

inte är belagda med kapitalkrav. Endast koncernexterna 

affärer redovisas. Transaktionerna har 

delats upp i tradingverksamhet, varmed avses 

affärer inom Swedbank Markets ansvarsområde, 

och övrig verksamhet, varmed avses affärer 

inom koncernfinans i Banken och i Spintab och 

Tornet. Kvittningsbara skulder till motparter 

har ej beaktats. 

Bland optioner och terminer inom tradingverksamheten 

svarar valutaoptioner respektive 

kortfristiga ränteterminer för de största 

nominella beloppen. Bland swappar svarar 

ränteswappar för de största nominella beloppen. 

Koncernen använder ränteswappar för att 

hantera ränterisk i investmentportföljen och i 

tidsbunden utlåning hos kontor. Ränteswappar 

och kombinerade ränte- och valutaswappar 

används för att hantera ränte- och valutarisker i 

medel- och långfristig upplåning hos särskilt 

Spintab. 

Riskhantering 

Derivatinstrument kan som anges ovan medföra 

kreditrisker. Dessa risker hanteras inom 

sedvanliga kreditprocesser i respektive bolag. I 

vissa fall har kunder ställt säkerhet till förmån 

för koncernen. Som kreditrisk beaktas antingen 

en viss andel av nominellt belopp eller aktuellt 

positivt marknadsvärde. 

Derivatinstrument innebär också 

marknadsrisker, dvs värdet på transaktionerna 

(och därför även kreditrisken) kan påverkas av 

rörelser i marknadspriser som räntor och 

valutakurser. Dessa risker limiteras och följs 

upp inom den övergripande hanteringen av 

finansiella risker, se avsnitt Finansiella risker. 

Derivattransaktionerna bedöms inte kunna 

medföra någon väsentlig påverkan på 

koncernens likviditet. 


39

40 


Riskkontroll 

Kreditrisker 

Ytterst ansvarig för koncernens kreditgivning 

är bankens centralstyrelse som utser styrelsens 

kredit- och kapitalmarknadsutskott. Styrelsen 

utser även de lokala sparbankernas styrelser. 

När Sparbanken Sverige bildades utformades 

en ny kreditbeslutsordning och kreditpolicy 

anpassad till den marknadsstrategi som gäller 

för Sparbanken Sverige. Detta innebär att mer 

än 95 procent av antalet affärsbeslut med 

huvudinriktning på hushåll, boendefinansiering, 

kommuner och lokala företag skall kunna fattas 

lokalt. Detta mål är uppnått. 

Beslutsordning 

De lokala sparbankerna indelas i tre kategorier 

beroende på affärsvolym, kundbas och 

kompetens. Beroende på kategori kan lokal 

sparbank bevilja krediter upp till 5, 10 

respektive 25 Mkr. Krediter överstigande dessa 

belopp och intill 100 Mkr beslutas i den centrala 

kreditkommittén, medan krediter över 100 Mkr 

beslutas av styrelsen eller av styrelsens kredit 

och kapitalmarknadsutskott. För dotterbolagen 

gäller särskild beslutsordning. 

När det gäller den löpande förvaltningen har 

lokal sparbank ett samlat ansvar för sina 

respektive delar av koncernens kreditportfölj. 

Detta innebär att lokal sparbank idag har 

kredit- och affärsansvar för 61 procent av 

Rating, februari 1996 

Sparbanken Sverige 

S&P 

Spintab 

Kort A2 A2 

Lång – – 

Moody’s 

Kort P-1 P-1 

Lång A2 Aa3 

Bank Financial Strength C – 

Bankwatch 

Kort TBW-1 TBW-1 

Issuer C B/C 

Lång – AA- 

Fitch 

Kort F-1 F-1+ 

Lång A+ AA- 

bankens totala kreditportfölj och genom 

integrerade kredithanteringssystem kundansvar 

för en stor del av Spintabs portfölj. 

Policy 

Kreditpolicyn innebär att Sparbanken Sverige 

eftersträvar långsiktiga affärsrelationer 

baserade på kundnytta och uthållig lönsamhet. 

Vidare skall ändamål med och förståelse av 

affärsupplägget vara styrande för 

kreditgivningen. Dessutom eftersträvas en 

allsidig riskspridning inom de för banken angivna 

marknadssegmenten. 

Målsättningen är att skapa en balanserad 

kreditportfölj med tillfredsställande avkastning i 

förhållande till normala kreditrisker. Över en 

normal konjunkturcykel bör kreditförlustnivån i 

koncernen ej att överskrida 0,5 procent. 

Uppföljning och analys 

Den centrala kreditstaben har ett 

samordningsansvar för kreditorganisation och 

kreditinstruktioner. Kreditstaben är ansvarig för 

beredning och hantering av de kreditärenden 

som beslutas i den centrala kreditkommittén och 

i styrelsen och dess kredit- och 

kapitalmarknadsutskott. 

En genomgående princip är att alla 

kreditbeslut i Sparbankens Sverige fattas av 

minst två personer eller för mindre krediter av 

en person med stöd av ett ADB-baserat 

bedömningssystem. Samtliga 

företagskreditengagemang över en viss nivå blir

föremål för internrating, där engagemangen 

klassas utifrån bedömning av kredittagarens 

betalningsförmåga och säkerhetens kvalitet. 

Kreditstabens ansvar omfattar även 

instruktioner samt rutiner avseende riskkontroll 

och uppföljning. Staben upprättar bland annat 

rapporter och analyser avseende nyutlåning, 

utlåningen fördelad på bransch, säkerhet och 

riskklass samt uppföljning av befintliga och nya 

problemkrediter. Lokal sparbanksledning och 

styrelse ansvarar för den lokala uppföljningen. 

Kreditstaben svarar därutöver för löpande 

analyser och uppföljning av kreditstockens 

utveckling, lokalt och centralt. Dessutom arbetar 

kreditstaben med kravställande och stödjande 

verksamhet samt med utveckling rörande rutiner 

och kompetensutveckling inom kreditområdet. 

Finansiella risker 

Ytterst ansvarig för koncernens hantering av 

finansiella risker är bankens styrelse, som utser 

styrelsens finansutskott. Finansutskottet 

ansvarar inom styrelsens riktlinjer för planering 

och styrning av koncernens likviditet och 

finansiering med eget och främmande kapital, 

samt för styrning av koncernens 

marknadsrisker, dvs ränte-, valuta- och 

aktiekursrisker. 

Beslutsordning 

Finansutskottet beslutar inom styrelsens rikt- 

linjer om övergripande målsättningar för 

kapitaltäckning, likviditet och limiter för 

koncernens exponering för olika 

marknadsrisker. Finanskommittén inom 

bankledningen fördelar riskmandat inom finansutskottets 

limiter till koncernfinans, Spintab och 

Swedbank Markets. 

Tradingkommittén fördelar riskmandat mellan 

de olika tradingavdelningarna inom Markets 

ansvarsområde. Spintabs styrelse fastställer risklimiter 

för Spintab. Spintabs finanskommitté 

följer Spintabs finansiella risker löpande. 

Resultatanalys 

Förändring 

Effekt på 

rörelseresultat, 

Mkr 

Marknadsränta1 +/– 1% enhet –/+ 370 

Problemkrediter 2 +/– 1 Mdr kr –/+ 85 

Provisioner och agio +/– 1% +/– 21 

Personalförändring +/– 100 personer –/+ 40 

Löneförändring +/– 1% –/+ 37 

Kreditförlustnivå +/– 0,1% enhet –/+ 400 

1 Samtliga löptider, SEK inklusive justering av administrativt satta 

inoch utlåningsräntor. 

2 Kalkylränta 8,5 procent. 

Kapitaltäckningsanalys 

Förändring, 

Effekt på 

kapitaltäckningsgraden, 

Mdr kr %-enheter 

Riskvägt belopp +/– 10 –/+ 0,56 

Rörelseresultat +/– 1 +/– 0,30 

Kapitalbasen +/– 1 +/– 0,42 


41

42 

Redovisningsprinciper 

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med 

Bankrörelselagen och Finansinspektionens 

föreskrifter. 

Den enda väsentliga förändringen av redovisningsprinciperna 

under 1995 gäller 

redovisningen av repor och andra 

återköpstransaktioner. Förändringen, som inte 

har någon resultatpåverkan, beskrivs nedan. 

Vidare har vissa omrubriceringar skett inom 

kreditförluster. 

Koncernredovisning 

Koncernredovisningen har upprättats enligt 

Redovisningsrådets rekommendation RR 01:91. 

Detta innebär för Sparbanken Sverige 

koncernen bland annat att koncernens balansoch 

resultaträkningar redovisas exklusive 

obeskattade reserver respektive sådana 

bokslutsdispositioner som innebär förändring 

av dessa reserver. Koncernredovisningen är 

upprättad enligt förvärvsmetoden. 

Koncernredovisningen omfattar Sparbanken 

Sverige och de bolag där banken direkt eller 

indirekt innehar mer än 50 procent av aktiernas 

röstvärde. Bolag övertagna för skyddande av 

fordran konsolideras ej. Särskilda uppgifter om 

övertagna bolag lämnas i not. Intressebolag har 

konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden med 

undantag av SparLiv, eftersom resultaten i detta 

bolag tillfaller försäkringstagarna. 

Koncerninterna fordringsbevis i 

investmentportföljen har eliminerats i 

koncernbalansräkningen. Den del av 

förändringen i värdejusteringskontot för 

investmentportföljen som avser koncerninterna 

fordringsbevis, har återlagts i 

koncernresultaträkningen. Kursskillnaden 

mellan upplupet anskaffningsvärde i bankens 

innehav av värdepapper utgivna av Spintab och 

motsvarande skuld i Spintab har periodiserats 

över lånets återstående löptid. 

Omräkning avseende 

utländska dotterbolag 

Tillgångar och skulder i utländska dotterbolag 

omräknas till SEK till balansdagens kurs medan 

resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig 

kurs för räkenskapsåret. Uppkomna 

omräkningsdifferenser påverkar bundet 

respektive fritt eget kapital. 

Tillgångar och skulder 

i utländsk valuta 

Tillgångar och skulder i utländsk valuta har 

värderats enligt Finansinspektionens 

basföreskrifter, vilka i princip överensstämmer 

med Bokföringsnämndens rekommendation 

BFN R 7. Principen innebär att även 

orealiserade kursvinster ingår i rörelseresultatet, 

men att avsättning till valutakursreserv för 

orealiserade kursvinster görs på långfristiga 

fordringar och skulder i utländsk valuta, såvida 

inte fordringarna och skulderna är effektivt 

valutasäkrade. 

Värdering har skett till balansdagens 

snittkurs enligt officiell kurslista, dock har 

utländska sedlar värderats till balansdagens 

köpkurs gentemot allmänheten. 

Terminskontrakt har värderats till dagskurs 

för terminsaffärer med motsvarande löptid. 

Orealiserade vinster eller förluster, som uppstått 

p g a ovanstående värderingsmetoder, gottskrivs 

eller belastar rörelseresultatet. 

Utländska dotterbolag 

Aktier i utländska dotterbolag och 

refinansieringen härav har värderats till 

anskaffningskurs i moderbolaget. I koncernen 

har omräkning av dotterbolaget skett enligt 

dagskursmetoden och i konsekvens härmed har 

refinansiering också omräknats till 

balansdagens kurs med beaktande av latent 

skatt. 

Utlåning 

Fordringar är upptagna till högst det värde 

varmed de beräknas inflyta. 

Med oreglerade fordringar avses fordringar 

för vilka räntor, amorteringar eller 

övertrasseringar är förfallna till betalning sedan 

mer än 60 dagar. 

En osäker fordran är fordran som är 

oreglerad eller för vilken andra omständigheter 

medför osäkerhet om dess värde och för vilken 

säkerhetens värde ej med betryggande marginal 

täcker både kapitalbeloppet och upplupen ränta. 

I osäker fordran inräknas även lån med 

ränteeftergift för vilka reservering för befarade

kreditförluster gjorts. Intäktsföring har inte 

skett av upplupna obetalda räntor på osäkra 

fordringar. 

Fordringar för vilka överenskommelse om räntenedsättning 

träffats, har upptagits till 

fordringsbeloppet, om hela kapitalfordran 

beräknas inflyta. Med räntenedsatta fordringar 

avses fordringar med någon form av 

nedsättning från de ursprungliga räntevillkoren, 

som medgivits p g a kredittagarens 

betalningssvårighet. 

Problemkrediter utgörs av osäkra fordringar 

och räntenedsatta fordringar. 

Rörelseresultatet har belastats med 

konstaterade och befarade kreditförluster med 

avdrag för återvinningar och återföringar samt 

med nettokostnaden för infriande av garantier 

och andra ansvarsförbindelser och 

värdeförändring avseende övertagen egendom. 

Som konstaterade kreditförluster redovisas 

förluster som är beloppsmässigt fastställda eller 

övervägande sannolika genom att 

konkursförvaltare lämnat uppskattning av 

utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits 

eller fordran eftergivits på annat sätt. Häri ingår 

även sådana belopp som tidigare år reserverats 

som befarade förluster. Den tidigare gjorda 

reserveringen redovisas som återföring. 

Nedskrivning för befarad kreditförlust görs 

på osäkra fordringar, då förlusten ej är slutligt 

fastställd och kredittagarens 

återbetalningsförmåga inte bedöms kunna 

förbättras tillräckligt inom två år och 

säkerhetens värde inte täcker lånebeloppet. 

Återvinningar består av influtna belopp på 

slutavräknade engagemang samt i tidigare 

bokslut för högt reserverade belopp. 

Kreditförluster avseende ansvarsförbindelser 

redovisas från och med 1995 som årets 

nettokostnad för infriande av garantier och 

andra ansvarsförbindelser. 

Vid bestämmande av reservering för befarade 

kreditförluster har som huvudregel individuell 

värdering av krediter och garantiåtaganden 

gjorts. För homogena grupper av fordringar 

med begränsat värde och likartad kreditrisk har 

gruppvis värdering tillämpats. Härvid har 

hänsyn tagits till tidigare erfarenheter av 

storleken på motsvarande förluster och 

förväntad utveckling. Sålunda bedömda 

fordringar avser privatlån i Sparbanken Sverige, 

egnahemskrediter och bostadsrätter i Spintab 


43

44 


samt konsumentkrediter i Sparbanken Finans. 

Vid bedömning av nedskrivningsbehov för 

gruppvis värderade fordringar har i banken 

följande principer tillämpats för oreglerade 

fordringar avseende lån till privatpersoner 

understigande 100 tkr. För lån utan säkerhet och 

övertrasseringar har reservering gjorts med 75 

procent av utestående kapitalbelopp. För lån 

med enbart borgenssäkerhet har 50 procent av 

utestående kapitalbelopp reserverats. 

Generell reservering avseende länderrisker 

har upphört från och med 1995. Tidigare års 

avsättningar har överförts som befarade 

kreditförluster för specifika fordringar. 

I balansräkningen redovisas lånefordringar 

netto efter avdrag för gjord nedskrivning för 

såväl konstaterad som befarad kreditförlust. 

Bedömda förlustrisker avseende garantier och 

andra off-balance-åtaganden redovisas under 

särskilda rubriker på skuldsidan. 

Fastigheter övertagna för 

skyddande av fordran eller som utgör 

säkerhet för osäkra fordringar 

Fastigheter som övertagits för skyddande av 

fordran har värderats till det lägsta av 

anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. 

Anskaffningsvärdet utgörs av det verkliga 

värdet vid övertagandet i de fall detta är lägre 

än utgiften för förvärvet. Där extern värdering 

ej inhämtats har värdeberäkning skett med 

utgångspunkt från att intäkterna skall täcka 

driftskostnaderna samt en marknadsmässigt 

beräknad finansieringskostnad för fastigheterna 

under en innehavstid av högst 3 år. 

Värderingen av utestående lånebelopp med 

säkerhet i fastighetspant eller övertagen 

fastighet har bedömts utifrån ett direkt 

avkastningskrav, där kapitalisering sker av 

driftsnettot. Avkastningskravet ligger för 

bostadsfastigheter inom intervallet 7–10 procent 

och för övriga fastigheter inom intervallet 8–12 

procent beroende på objektets typ, beskaffenhet 

och läge. För vissa fastigheter med hög risk och 

hyresförluster har högre avkastningskrav 

tillämpats. Värdeförändring samt 

realisationsresultat avseende övertagen 

egendom redovisas från och med 1995 som 

värdeförändring övertagen egendom inom 

kreditförluster. 

Aktier övertagna för 

skyddande av fordran 

I de fall tidigare belånade aktier övertagits för 

skyddande av fordran, har nedskrivning av de 

ursprungliga lånen skett som konstaterade 

förluster med ett belopp motsvarande skillnaden 

mellan aktiernas uppskattade substansvärde 

och lånebelopp. 

Som framgår av redovisningsprinciper för 

koncernredovisning finns innehav av övertagna 

aktier i fastighetsbolag, vilka inte konsolideras. 

Värdeförändring samt realisationsresultat 

avseende övertagen egendom redovisas från och 

med 1995 som värdeförändring övertagen 

egendom inom kreditförluster. 

Finansiella instrument 

Innehavet av finansiella instrument är uppdelat 

i tre portföljer, en tradingportfölj och en 

investmentportfölj med räntebärande 

värdepapper samt en tradingportfölj med aktier 

och aktierelaterade instrument. 

Trading- och investmentportföljerna med 

räntebärande värdepapper innehåller 

statspapper, obligationer och andra 

räntebärande värdepapper, såsom certifikat, 

förlagsbevis m m. Tradingportföljen 

kännetecknas av kortfristig placeringshorisont, 

hög omsättning och stora förändringar i 

totalpositionen, medan investmentportföljen 

kännetecknas av långfristig placeringshorisont, 

låg omsättning och hög ränterisklimit. 

Tradingportföljen med aktier och 

aktierelaterade instrument innehåller svenska 

och utländska aktier, konvertibler m m. 

Var och en av portföljerna har värderats till 

det lägsta av summa anskaffningsvärden och 

summa marknadsvärden på bokslutsdagen. För 

fastförräntade diskonterings- och 

kuponginstrument är anskaffningsvärdet, från 

och med 1995 även för instrument ingående i 

tradingportföljen, lika med upplupet 

anskaffningsvärde. Med detta avses det 

diskonterade nuvärdet av framtida betalningar 

som erhålls med hjälp av den effektiva 

anskaffningsräntan. Härmed avses den 

räntesats som, när den används för att beräkna

nuvärdet av framtida betalningar avseende 

räntor, amorteringar, inlösen och eventuella 

ytterligare lånekostnader fram till förfallo- eller 

inlösentidpunkten, ger instrumentets 

anskaffningsvärde som resultat. Förändringen 

avseende beräknade anskaffningsvärden i 

tradingportföljen har ingen resultatpåverkan. 

Inom portföljerna har en kollektiv värdering 

gjorts, vilket innebär att de över- och 

undervärden som uppstår vid värderingen har 

kvittats mot varandra. För finansiella 

instrument med låg omsättning har en försiktig 

värdering tillämpats vid beräkningen av 

marknadsvärdet. 

I portföljvärderingen ingår även de 

derivatinstrument som redovisas off-balance och 

som hänförs till respektive portfölj. Vid 

marknadsvärderingen av derivatinstrument har 

i några fall teoretiska beräkningar använts. 

Beräkningarna har i dessa fall ansetts ge en mer 

rättvisande bild av marknadsvärdena än de 

noterade kurserna. Skillnaden mellan värdering 

enligt noterade och teoretiska kurser är inte 

materiell. Derivatinstrument marknadsvärderas 

inte om de används för att hantera 

marknadsrisker i poster, som inte 

marknadsvärderas. 

Realiserade kursvinster och kursförluster 

samt orealiserade kursförluster i 

tradingportföljen avseende räntebärande 

värdepapper ingår i räntenettot. Under året 

realiserade vinster och förluster i 

investmentportföljen ingår i rörelseresultatet 

under egen rubrik, medan orealiserade förluster 

redovisas som bokslutsdispositioner under 

särskild rubrik. 

Realiserade kursvinster och kursförluster 

samt orealiserade kursförluster i aktieportföljen 

har påverkat rörelseresultatet under en särskild 

rubrik. 

Redovisning av repor och andra 

återköpstransaktioner har ändrats. Vid äkta 

återköpstransaktion redovisas tillgången 

fortsatt i den överförande (säljande) partens 

balansräkning och erhållen köpeskilling 

redovisas som skuld. Hos den mottagande 

parten redovisas tillgången inte i 

balansräkningen. Erlagd köpeskilling redovisas 

som en fordran på den överförande parten. 

Skillnaden mellan köpeskillingen för avistaledet 

och terminsledet periodiseras över löptiden. 

Tidigare års jämförelsesiffror har omräknats 

med hänsyn till detta. 

Lämnade värdepapperslån har redovisats 

som fordran avseende utlånade värdepapper. 

Fordran har upptagits till det lägsta av 

anskaffningsvärdet och marknadsvärdet för de 

utlånade värdepapperen. 

Erhållna värdepapperslån har redovisats som 

skuld avseende inlånade värdepapper. Skulden 

har värderats till det högsta av 

anskaffningsvärdet och marknadsvärdet för de 

inlånade värdepapperen. Värderingen av 

lämnade och erhållna värdepapperslån ingår i 

värderingen av aktieportföljen. 


45

46 

Definitioner 

Andel osäkra fordringar 

Osäkra fordringar netto i förhållande till utlåning. 

Antal anställda 

Antal heltidstjänster vid årets utgång beräknas som 

antalet anställda relaterat till tjänstgöringsgrad 

exklusive långtidsfrånvarande. 

Avkastning på totalt kapital 

Rörelseresultat före skatt i relation till genomsnittlig 

balansomslutning. 

Direktavkastning 

Utdelning per aktie i procent av börskursen vid årets 

slut. 

Duration 

Effektiv återbetalningstid med hänsyn tagen till 

slutförfall och utfallande räntor. 

I/K-tal 

Rörelseintäkter i förhållande till rörelsekostnader. I/Ktalet 

beräknas exklusive och inklusive kreditförluster. 

Justerat eget kapital 

Eget kapital enligt balansräkningen justerat för 

eventuella övervärden i investmentportföljen samt med 

avdrag för preferensaktiernas nominella belopp och 

eventuell utdelning på preferensaktierna. 

Kapitalbas 

Kapitalbasen är summan av primärt och supplementärt 

kapital minus avdragsposter enl 2 kap. 7§ lagen om 

kapitaltäckning. Med primärt kapital avses beskattat 

eget kapital minus goodwill samt i moderbolaget 72% 

av obeskattade reserver m m. Med supplementärt 

kapital avses tidsbundna förlagslån samt reserver och 

icke tidsbundna kapitaltillskott efter 

Finansinspektionens godkännande. 

Kapitaltäckningsgrad 

Kapitalbasen i förhållande till riskvägt belopp. 

Kreditförluster 

Under perioden konstaterade och reservering för 

befarade förluster med avdrag för återförda 

reserveringar och återvinningar avseende 

lånefordringar, årets nettokostnad för infriande av 

garantier och andra ansvarsförbindelser samt 

realiserad och orealiserad värdeförändring på 

övertagen egendom. 

Kreditförlustnivå 

Kreditförluster i förhållande till ingående balans för 

utlåning, övertagen egendom och kreditgarantier netto. 

Nettovinst per aktie 

Vinst efter dispositioner och bedömd skatt dividerat med 

antal aktier. För åren 1991–95 har utdelningen på 

preferensaktier betraktats som ränta och påverkat 

resultatet. 

Osäkra fordringar 

Fordringar som är förfallna till betalning mer än 

60 dagar samt krediter där andra omständigheter 

medför osäkerhet om deras värde och för vilka 

säkerhetens värde ej med betryggande marginal täcker 

både kapitalbelopp och upplupen ränta. 

Placeringsmarginal 

Räntenetto i förhållande till genomsnittlig balansomslutning. 

Primärkapitalrelation 

Primärkapitalet i förhållande till riskvägt belopp. 

Problemkrediter brutto 

Osäkra fordringar för vilka ränta inte intäktsförs 

förrän vid betalning och räntenedsatta fordringar. 

Problemkrediter netto 

Problemkrediter brutto med avdrag för gjorda 

reserveringar för befarade kreditförluster. 

Reserveringsgrad för osäkra fordringar 

Reserv för befarade kreditförluster i relation till osäkra 

fordringar brutto. 

Resultat före kreditförluster per anställd 

Resultat före kreditförluster i förhållande till 

genomsnittligt antal anställda. 

Riskvägt belopp 

Summan av riskvägda värden av samtliga tillgångar 

inom och utanför balansräkningen. I bankrörelselagens 

regler för kapitaltäckning stipuleras till vilken andel av 

det bokförda värdet som tillgångarna skall 

kapitaltäckas. Andelen återspeglar den grad av 

kreditrisk som anses föreligga och kan vara 0%, 20%, 

50% eller 100% beroende på motparten eller 

säkerheten i den enskilda affären. 

Räntemarginal 

Skillnaden mellan medelräntan på samtliga tillgångar 

och medelräntan på samtliga skulder. 

Räntabilitet på eget kapital 

Rörelseresultat efter schablonskatt i relation till 

genomsnittligt eget kapital. Genomsnittligt eget kapital 

justeras för nyemission, utdelning samt inkluderar 

minoritetsandel. 

Rörelseresultat per aktie 

Rörelseresultat efter schablonskatt dividerat med 

utgående antal aktier. För 1991–95 har utdelning på 

preferensaktier påverkat resultatet. 

Schablonskatt 

Schablonmässig skattesats om 28% (1991–93 30%). 

Soliditet 

Utgående eget kapital i % av balansomslutningen vid 

årets utgång. 

Utlåning 

Utlåning till allmänheten och svenska finansinstitut


Mkr 

Rörelseintäkter 

Not 1995 1994 1995 1994 

Räntenetto 1 11 155 10 377 7 217 6 908 

Provisioner och agio 2 2 099 2 336 1 582 1 878 

Fastighetsintäkter 202 178 219 188 

Realisationsresultat, aktier 176 161 175 160 

Utdelning på aktier 3 62 40 72 40 

Realisationsresultat, investmentportfölj 112 –1 112 –1 

Övriga rörelseintäkter 4 981 2 951 620 2 665 

Summa intäkter 14 787 16 042 9 997 11 838 

Omkostnader 

Personalkostnader 5 4 401 4 121 3 829 3 601 

Fastighetskostnader 274 309 264 299 

Lokalkostnader 422 456 380 417 

Övriga omkostnader 6 2 809 2 985 2 279 2 491 

Avskrivningar enligt plan 7 359 317 307 284 

Summa omkostnader 8 265 8 188 7 059 7 092 

Rörelseresultat före kreditförluster 6 522 7 854 2 938 4 746 

Kreditförluster 8 2 216 3 790 416 2 336 

Rörelseresultat 4 306 4 064 2 522 2 410 

Andel i intressebolags resultat 2 –3 

Bokslutsdispositioner 

Avräkning av pensioner 11 103 117 101 112 

Förändring av obeskattade reserver 

Förändring av värdejusteringskonto 

12 – – –262 2 

för investmentportfölj 115 –115 744 –744 

Koncernbidrag 13 –134 –123 –1 491 1 539 

Aktieägartillskott 14 – –3 –91 –777 

Resultat före skatter 4 392 3 937 1 523 2 542 

Skatter 15 –1 080 –96 –223 –81 

Årets resultat 3 312 3 841 1 300 2 461 

Problemkrediter och övertagen egendom specificeras i not 9 respektive not 10. 

Resultaträkning 47

48 



Mkr 

Tillgångar 

Not 95-12-31 94-12-31 95-12-31 94-12-31 

Kassa 16 2 310 2 444 2 310 2 444 

Clearingfordringar 16 484 775 484 775 

Svenska finansinstitut 17 15 464 17 827 27 181 26 782 

Utländska banker 18 16 796 12 923 18 061 15 138 

Räntebärande värdepapper, tradingportfölj 19 17 003 26 118 14 473 25 340 

Räntebärande värdepapper, investmentportfölj 20 11 212 14 330 32 409 36 056 

Utlåning till allmänheten 21 377 045 381 168 131 954 136 510 

Övriga tillgångar 22 13 949 14 003 9 094 10 428 

Aktier, omsättningstillgångar 23 3 155 2 780 2 776 2 663 

Leasingobjekt 24 2 485 2 391 – – 

Aktier och andelar, anläggningstillgångar 25 1 100 484 10 978 8 420 

Immateriella tillgångar 26 1 732 – 2 – 

Inventarier 27 417 679 259 375 

Fastigheter för inrymmande av egna lokaler 28 4 202 4 095 3 919 3 801 

Summa tillgångar 467 354 480 017 253 900 268 732 

Koncernfordringar 

Ställda panter 

Lån, pantsatta för vissa äldre 

40 497 39 971 

utelöpande obligationer, bokfört värde 1 230 1 529 – – 

Statspapper och obligationer 27 478 21 517 27 478 21 517 

Fastighetsinteckningar 174 377 174 396 

Andra panter 36 32 – – 

Utlåning till allmänheten, beviljat belopp 431 170 417 390 171 351 161 116


Mkr 

Skulder 

Not 95-12-31 94-12-31 95-12-31 94-12-31 

Clearingskulder och postväxlar 6 088 5 576 6 088 5 575 

Inlåning från allmänheten 21 141 484 144 086 141 191 143 791 

Svenska finansinstitut 17 24 487 22 775 25 911 24 417 

Utländska banker 18 32 602 43 694 34 384 45 417 

Kortfristig upplåning 29 26 286 15 137 5 740 6 536 

Långfristig upplåning 30 194 691 211 561 14 745 17 949 

Övriga skulder 31 20 882 19 255 10 198 9 782 

Reservering för garantiåtaganden 152 157 372 817 

Avsatt till pensioner 32 42 50 39 49 

Latent skatteskuld 333 – – – 

Minoritetsintresse 1 – – – 

Summa skulder 447 048 462 291 238 668 254 333 

Obeskattade reserver 12 – – 269 7 

Eget kapital 33 

Aktiekapital 5 564 5 400 5 564 5 400 

Bundna reserver 5 828 4 679 2 638 2 802 

Fria reserver 5 602 3 806 5 461 3 729 


Summa eget kapital 20 306 17 726 14 963 14 392 

Summa skulder och eget kapital 467 354 480 017 253 900 268 732 

Koncernskulder 4 277 4 773 

Garantiförbindelser 7 042 8 467 7 933 10 524 

Beviljade ej disponerade remburser 393 305 393 305 

Övriga ansvarsförbindelser 10 49 10 48 

Kapitaltäckningen beskrivs i not 34. 

Specifikation av poster utanför balansräkningen lämnas i not 35. 

Not 36 visar utställda aktieoptioner, efterställda tillgångar, ställda panter och ansvarsförbindelser till 

förmån för koncernbolag. 


49

50 

Noter 

Not 1 – Räntenetto 


Mkr 

Ränteintäkter 

1995 1994 1995 1994 

Svenska finansinstitut 817 939 1 661 1 195 

Utländska banker 525 1 273 749 1 293 

Tradingportfölj 2 454 2 447 2 227 2 122 

Investmentportfölj 

Utlåning till allmänheten 

1 310 681 3 240 2 100 

i svenska kronor 38 195 38 624 11 100 10 287 

i utländsk valuta 1 903 2 342 1 861 2 151 

Övriga 1 5 760 5 795 5 768 5 793 

Summa ränteintäkter 50 964 52 101 26 606 24 941 

Leasingintäkter 1 105 1 247 – – 

Planenliga avskrivningar –857 –948 – – 

Leasingnetto 248 299 – – 

Summa ränteintäkter 

inklusive leasingnetto 51 212 52 400 26 606 24 941 


Inlåning från allmänheten 

i svenska kronor 7 017 6 351 7 024 6 302 

i utländsk valuta 665 692 625 594 

Svenska finansinstitut 2 220 1 666 2 216 1 758 

Utländska banker 1 837 2 451 2 034 2 422 

Certifikat och övrig 

kortfristig upplåning 1 897 634 431 369 

Långfristig upplåning 20 358 23 370 1 062 1 147 

Övriga 1 6 063 6 859 5 997 5 441 

Summa räntekostnader 40 057 42 023 19 389 18 033 

Summa räntenetto 11 155 10 377 7 217 6 908 

1 Övriga räntor inkluderar räntor på repor och övriga återköpsavtal. 

Koncernen 


Månads- Ränte- Månads- Ränte- 

Mkr medeltal Ränta sats,% medeltal Ränta sats,% 

Ränteintäkter 474 363 51 212 10,80 503 416 52 400 10,41 

Räntekostnader 455 451 40 057 8,80 488 335 42 023 8,61 

Eget kapital 18 912 15 081 

Räntenetto 11 155 10 377 

Räntemarginal 2,00 1,80 


474 363 2,35 503 416 2,06 

Banken 


Ränteintäkter 258 944 26 606 10,27 276 813 24 941 9,01 

Räntekostnader 244 174 19 389 7,94 263 573 18 033 6,84 


Räntenetto 7 217 6 908 

Räntemarginal 2,33 2,17 


258 944 2,79 276 813 2,50 

Banken 

3 624 Mkr av bankens ränteintäkter och 502 Mkr av bankens 

räntekostnader avser andra bolag i koncernen. 

Medelräntan under året på bankens utlåning till och inlåning 

från allmänheten har varit 9,8 (9,6)% respektive 5,5 (4,9)%. 

Ränterisken beskrivs i förvaltningsberättelsen. 

Ränteanalys 

Månadsmedeltalen är beräknade som ett genomsnitt av årets 

ingående balans samt utgående balans för respektive månad 

under året. 

I månadsmedeltalen är repor nettoredovisade under rubriken 

räntebärande värdepapper. Motsvarande justering har gjorts av 

räntor på repor. På grund av denna nettoredovisning avviker 

månadsmedeltalen i tabellen nedan från de månadsmedeltal 

som använts vid beräkningen av ränte- och 

placeringsmarginalerna ovan. 

Koncernen 



Mkr medeltal Ränta sats, % medeltal Ränta sats,% 


Utlåning 1 

i svenska kronor339 222 38 409 11,32 347 080 38 847 11,19 

i utländsk valuta 29 242 1 930 6,60 38 750 2 389 6,16 

Svenska och 

utländska banker 17 424 1 101 6,32 23 408 1 942 8,30 

Räntebärande 

värdepapper inkl 

repor, netto 44 953 3 782 8,41 46 964 3 766 8,02 

Övriga 27 136 3 855 26 912 3 659 

Summa 457 977 49 077 10,72 483114 50603 10,47 

Leasingnetto 2 389 248 10,38 3 002 299 9,96 

Summa 460 366 49 325 10,71 486 116 50 902 10,47 


Inlåning 2 


i utländsk valuta 9 370 754 8,04 10 845 758 6,99 

Svenska och 


Upplåning 221 745 22 255 10,04 246 220 24 004 9,75 

Övriga 29 193 4 176 30 068 5 361 

Summa 441 454 38 170 8,65 471 035 40 525 8,60 


Räntenetto 460 366 11 155 486 116 10 377 

Banken 



Mkr medeltal Ränta sats,% medeltal Ränta sats,% 


Utlåning 1 


i utländsk valuta 28 949 1 929 6,66 37 084 2 192 5,91 

Svenska och utländska 

banker 19 106 1 309 6,85 28 069 1 942 6,92 

Räntebärande värdepapper 

inkl repor, netto 60 791 5 486 9,02 58 552 4 860 8,30 

Övriga 29 565 3 862 30 708 3 656 

Summa 245 106 24 719 10,09 259 417 23 443 9,04 


Inlåning 2 


i utländsk valuta 8 862 714 8,06 8 967 660 7,36 

Svenska och 


Upplåning 22 415 1 493 6,66 27 353 1 516 5,54 

Övriga 17 828 4 110 20 177 3 943 

Summa 230 344 17 502 7,60 246 177 16 535 6,72 


Räntenetto 245 106 7 217 259 417 6 908 

1 Här ingår utlåning till allmänheten samt andra finansinstitut än 

banker. 

2 Här ingår inlåning till allmänheten samt andra finansinstitut än 

banker.

Not 2 – Provisioner och agio 



Courtage 318 383 318 383 

Svenska utlåningsrörelsen 468 447 130 138 

Svenska och utländska 

fondrörelsen 304 311 309 311 

Notariat- och juriströrelsen 82 98 82 98 

Övriga svenska rörelsegrenar 1 854 810 689 685 

Utländska rörelsen 

(inkl valutahandeln) 73 287 54 263 

Summa 2 099 2 336 1 582 1 878 

1 Inom övriga svenska rörelsegrenar har inlösenprovisioner och 

serviceavgifter avseende korthantering redovisats netto. 

Kostnaden uppgår till 63 Mkr. 

Not 3 – Utdelning på aktier 



Aktier i handelslager 29 3 29 3 

Organisationsaktier 33 15 43 15 

Övriga aktier – 22 – 22 

Summa 62 40 72 40 

Not 4 – Övriga rörelseintäkter 



ADB-tjänster 170 213 255 268 

Fastighetsförmedling 253 246 – – 

Fondförvaltningsintäkt 61 – – – 

Realisationsvinst inventarier, 

fastigheter, m m 36 406 36 406 

Driftsnetto övertagna 

fastigheter – 9 – 12 

Driftsnetto övrig 

övertagen egendom 23 – – – 

Realisationsvinst vid 

försäljning av dotterbolag – 1 578 – 1 581 

Övriga rörelseintäkter 438 499 329 398 

Summa 981 2 951 620 2 665 

Not 5 – Personalkostnader 



Löner och arvoden 1 2 705 2 599 2 336 2 255 

Pensionskostnader 

Kalkylmässiga kostnader 113 99 109 94 

Erlagda premier 374 336 346 311 

Socialförsäkringsavgifter 972 880 846 770 

Utbildningskostnader 62 43 53 38 

Övriga personalkostnader 175 164 139 133 

Summa 4 401 4 121 3 829 3 601 

1 Löner och arvoden 

till styrelsen, VD och vVD 45 41 32 32 

till övriga anställda 

i Sverige 2 578 2 485 2 255 2 183 

till övriga anställda 

i utlandet 82 73 49 40 

Summa 2 705 2 599 2 336 2 255 

Antal arbetade timmar 

(tusental) 17 083 17 738 14 840 15 631 

Medeltalet anställda i koncernen 

beräknade efter 1 570 timmar 

per anställd 1995 1994 

Sparbanken Sverige 9 452 9 956 

Spintab 334 367 

Sparbanken Finans 359 364 

Robur Kapitalförvaltning 59 – 

Tornet 16 11 

Sparbanken Sverige Administration 612 545 

Swedbank Luxembourg 49 55 

Summa 10 881 11 298 

varav i utlandet 120 120 

Antal anställda i koncernen vid årets 

utgång beräknade som antalet anställda 

exklusive långtidsfrånvarande relaterat 

till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster 9 661 

De uppgifter om fördelning av personal på länder och 

arbetsplatser som föreskrivs i bankrörelselagen är ej medtagna i 

denna årsredovisning. Uppgifterna kan på begäran erhållas från 

banken. 

Medeltalet anställda fördelat på kvinnor och män; koncernen 

59 % kvinnor och 41 % män, banken 61 % kvinnor och 39 % 

män. 

Information om styrelsearvoden samt anställningsvillkor för 

ledande befattningshavare 

Årligt styrelsearvode beslutat av bolagsstämman 2 550 tkr 

därav till styrelsens ordförande 1 050 tkr 

Ersättning till verkställande direktör under perioden 1/1–6/4 1995 

1 273 tkr. Efter 6/4 utgår pension enligt avtal. 

Ersättning till verkställande direktör från den 7/4 1995 samt 

ersättning som vice verkställande direktör under perioden 

1/1–6/4 1995 om 2 484 tkr. 

Styrelsearvode utgår ej till personer med anställningsavtal i 

banken. Samtliga eventuella externa styrelsearvoden till 

styrelsens ordförande och medlem i bankledningen inbetalas till 

banken. 

Styrelsens ledamöter och suppleanter utom ordföranden och 

personer med anställningsavtal i banken erhåller utöver årligt 

arvode sammanträdesarvode med 6 000 kr per heldag respektive 

3 000 kr per halvdag. 

Pensionsutfästelser 

VD: Från 60 års ålder, 75% av lönen. 

För övriga personer i bankledningen: Från 60 år 70% av lönen. 

Uppsägningsvillkor 

Vid uppsägning från bankens sida utgår lön under 

uppsägningstiden, som är tolv månader. Därutöver utgår 

avgångsvederlag under 24 månader. Avräkning sker om nytt 

arbete erhållits före 55 års ålder. 

Not 6 – Övriga omkostnader 



Tele, porto m m 500 467 423 414 

Konsulter och främmande 

tjänster 421 459 358 392 

Reklam och marknadsföring 349 368 230 254 

ADB-kostnader 237 287 189 214 

Transaktionsavgifter 103 184 137 184 

Materialkostnader 140 160 126 145 

Hyra, leasing av inventarier 94 136 198 244 

Värdetransport, larm 108 106 108 106 

Resor, representation 104 90 86 73 

Försäkring 41 43 47 50 

Nedskrivning 

organisationsaktier – 27 – 27 

Driftsnetto övertagna fastigheter 8 – 6 – 

Andra omkostnader 704 658 371 388 

Summa 2 809 2 985 2 279 2 491 

ADB-kostnader omfattar inte maskinhyra, konsulter och telelinjer. 

Not 7 – Avskrivningar enligt plan 



Ombyggnad hyrd lokal 0 6 0 6 

Koncerngoodwill 22 – – – 

Inventarier 267 257 243 230 

Fastigheter 70 54 64 48 

Summa 359 317 307 284 

Beträffande avskrivningsprinciper, se ”Redovisningsprinciper”. 

Noter 

51

52 

Noter 

Not 8 – Kreditförluster 


Mkr 

Individuellt värderade fordringar 

Årets konstaterade 


kreditförluster 8 554 11 799 6 640 9 262 

Återförda tidigare gjorda 

reserveringar för befarade 

kreditförluster som i årets 

bokslut redovisas som 

konstaterade förluster –6 884 –10 076 –5 749 –8 212 

Årets befarade kreditförluster 2 377 4 543 970 3 314 

Influtet på tidigare års 

konstaterade kreditförluster 

–1 104 –401 –600 –118 

Återvunna reserveringar 

för befarade kreditförluster 

–2 280 –3 175 –1 446 –2 666 

Årets nettokostnad för 

individuellt värderade 

fordringar 663 2 690 –185 1 580 



Gruppvis värderade fordringar 

Årets konstaterade 

kreditförluster 163 247 148 221 

Avsättning/upplösning av 

reserv för kreditförluster –154 –39 –74 –144 

Influtet på tidigare års 

konstaterade kreditförluster –61 –76 –3 –5 

Årets nettokostnad för gruppvis 

värderade fordringar –52 132 71 72 

Ansvarsförbindelser 


infriade garantier och 

andra ansvarsförbindelser 43 17 83 227 

Övertagen egendom 

Värdeförändring på övertagen 

egendom, inklusive 

avyttringsresultat 1 562 951 447 457 


kreditförluster 2 216 3 790 416 2 336 

Not 9 – Problemkrediter 


Hushåll Företag Total Hushåll Företag Total 

Mkr 

Oreglerade fordringar för 

vilka även upplupen ränta 

1995 1994 1995 1994 1995 1994 1995 1994 1995 1994 1995 1994 

intäktsförs 859 921 1 155 1 255 2 014 2 176 19 6 52 18 71 24 

Problemkrediter 

Osäkra fordringar 1 295 1 856 7 088 10 840 8 383 12 696 1 114 1 569 3 863 6 912 4 977 8 481 

Räntenedsatta 

fordringar 181 166 753 594 934 760 181 166 418 500 599 666 

Summa netto 

problemkrediter 1 476 2 022 7 841 11 434 9 317 13 456 1 295 1 735 4 281 7 412 5 576 9 147 

Reserveringar 2 121 2 424 9 094 15 847 11 215 18 271 1 689 1 976 6 985 13 060 8 674 15 036 

Summa brutto 

problemkrediter 3 597 4 446 16 935 27 281 20 532 31 727 2 984 3 711 11 266 20 472 14 250 24 183 

Reserveringsgrad osäkra 

fordringar, % 62,1 56,6 56,2 59,4 57,2 59,0 60,3 55,7 64,4 65,4 63,5 63,9 

Räntebortfall på 

problemkrediter 1 466 623 2 298 3 379 2 764 4 002 384 556 1 824 2 854 2 208 3 410 


Löpande avkastning på problemkrediter under 

räkenskapsperioden, Mkr 

Genomsnittlig avkastning på bruttobokfört 

758 944 378 489 

medelvärde avseende problemkrediter, % 

Medelränta på fordringar i SEK 

2,75 2,33 1,82 1,47 

som inte utgör problemkrediter, % 11,23 11,13 11,28 10,52 

1 Räntebortfall har beräknats som skillnaden mellan den räntebetalning som influtit på problemkrediterna och den ränteintäkt som skulle 

ha redovisats om krediterna ej hade utgjort problemkrediter.

Not 10 – Övertagen egendom 



Bokfört värde 

Fastigheter, 

bostadsrätter o dyl 124 146 97 131 

Aktier och andelar 1 838 628 474 523 

Annan övertagen egendom 432 277 31 35 

Summa bokfört värde 1 394 1 051 602 689 

Avkastning 


Mkr % Mkr % 

Under 1995 bokförd nettoavkastning 

på fastigheter, 

bostadsrätter o dyl –8 – –6 – 

Annan övertagen egendom 

1 Se not 23. 

23 5 – – 

Upplysningar om dotterföretag som övertagits för 

skyddande av fordran och som ej intagits i 

koncernredovisningen 

Fastighets- Övriga 

företag företag 

Bokfört värde på aktier och andelar 347 99 

Koncernens andel av företagens kapital och 

reserver (exkl latent skatt i obeskattade reserver) 363 43 

varav fritt eget kapital 277 41 

Bokfört värde på koncernens nettofordringar 

på företagen 7 170 5 

Koncernens andel av årets resultat före 

dispositioner och skatt i företagen 1 –524 –7 

Koncernens andel av årets resultat efter 

dispositioner och skatt i företagen 291 –7 

1 Koncernbidrag och aktieägartillskott till övertagna bolag har 

med 956 Mkr i koncernen klassificerats som kreditförlust. 

Driftsnetto övertagna fastigheter Fastigheter i övertagna 

fastighetsföretag som 

ej intagits i koncern- 

Koncernen Banken redovisningen 

Externa intäkter 7 6 1 234 1 

Driftskostnader 15 12 623 

Driftsnetto –8 –6 611 

1 Inklusive räntebidrag med 106 Mkr. 

Övertagna fastigheter o dyl för skyddande av fordran 

Specifikation av fastigheter som övertagits för skyddande av fordran och osäkra fordringar med fastighet som säkerhet. Verkligt värde 

enligt Finansinspektionens definition. 

Fastigheter i övertagna 

fastighetsföretag som ej 

intagits i koncern- 

Koncernen 1 redovisningen 

Verkligt Bokfört Direkt- Bokfört Direktvärde, 

värde, avkastn. 3 värde 2 avkastn. 3 Uthyrbar 

Antal Mkr Mkr % Antal Mkr % area m 2 

Sverige 

Affärs- och kontorslokaler 1 32 30 8,6 143 1 554 6,7 383 136 

Flerfamiljsbostäder 4 23 23 7,8 497 2 762 8,9 689 983 

Industrifastigheter 9 26 24 2,0 117 1 007 8,6 558 491 

Jordbruksfastigheter 1 1 0 3,5 – – – – 

Småhus 47 40 35 0,5 – – – – 

Bostadsrätter 7 5 5 0,0 – – – – 

Övriga fastigheter 14 7 7 4,6 137 879 8,1 323 733 

Utlandet 

Affärs- och kontorslokaler – – – – 25 2 170 6,4 242 966 

Bostadshyreshus – – – – – – – – 

Industrifastigheter – – – – 5 415 11,1 57 206 

Övriga fastigheter – – – – 7 276 4,4 27 835 

Summa 83 134 124 4,2 931 9 063 7,8 2 283 350 

Bokfört värde på osäkra fordringar 

med fastighet som säkerhet 4 630 

1 Av koncernens fastigheter finns ingen belägen i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. 

2 Bokfört värde överensstämmer med verkligt värde. 

3 Med direktavkastning avses fastigheternas faktiska driftsnetto alternativt helårsuppräknat då förvärvet gjorts under året i procent av 

bokfört medelvärde. Driftnettot avseende ej konsoliderade dotterföretag inkluderar räntebidrag med 126 Mkr. 

Realiserade vinster och förluster av övertagna fastigheter uppgick i koncernen netto till en realisationsvinst med 2 Mkr. Nedskrivningar 

av fastigheter efter övertagandetillfället uppgick i koncernen till 36 Mkr. Värdeförändringen redovisas som kreditförlust. I övertagna 

fastighetsföretag, vilka ej intagits i koncernredovisningen, uppgick realiserade vinster och förluster netto till en realisationsförlust med 3 

Mkr. Nedskrivningarna uppgick till 919 Mkr. 

Noter 

53

54 

Noter 

Not 11 – Avräkning av pensioner 



Kalkylmässiga 

pensionskostnader 113 99 109 94 

Utbetalda pensioner –12 –9 –12 –9 

Löne- och avkastningsskatt –62 –44 –60 –44 

Gottgörelser i förhållande 

till försäkringstekniskt 

beräknade pensionspremier 

samt minskning av Avsatt 

till pensioner 87 95 87 95 

Avsättning till stiftelser eller 

konto Avsatt till pensioner –23 –24 –23 –24 

Summa 103 117 101 112 

Not 12 – Förändring av obeskattade reserver 

Banken 

IngåendeUpplösning Avsättning Utgående 

Mkr 95-01-01 1995 1995 95-12-31 

Ackumulerade 

överavskrivningar 

–inventarier 1 1 – – 

–fastigheter 6 – – 6 

Avsättning periodiseringsfond – – 263 263 

Summa 7 1 263 269 

Not 13 – Koncernbidrag 

Banken 

Lämnade Erhållna 


Sparbanken Finans – – 105 428 

Spintab – – – 1 643 

Tornet 

Sparbanken Sverige 

1 354 550 – – 

Administration 119 – – 18 

Nordic Aircraft Management 123 – – – 

Summa 1 596 550 105 2 089 

I koncernen redovisade 134 Mkr (123 Mkr 1994) avser medel 

tillförda bolag vilka ej omfattas av koncernredovisningen. 

Not 14 – Aktieägartillskott 



Spintab – – – –650 

Tornet – – –91 –31 

Nordic Aircraft Management – – – –93 

Övriga – –3 – –3 

Summa – –3 –91 –777 

Not 15 – Skatter 



Skatt avseende tidigare år –3 –78 – –79 

Inkomstskatt –725 –10 –223 –2 

Latent skatt –352 –8 – – 

Summa –1 080 –96 –223 –81 

Not 16 – Kassa och clearingfordringar 



Kassa 2 310 2 444 2 310 2 444 

Clearingfordringar 484 775 484 775 

Summa 2 794 3 219 2 794 3 219 

varav i utländsk valuta 89 107 89 107 

Not 17 – Svenska finansinstitut 


Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder 

Mkr 1995 1994 1995 1994 1995 1994 1995 1994 

Riksbanken 523 – – 2 523 – – 2 

Riksgäldskontoret 1 1 091 638 – 1 1 091 638 – 1 

Bankaktiebolag 6 398 3 256 5 956 6 603 6 388 3 252 5 934 6 581 

Sparbanker 2 089 3 193 6 573 7 645 2 089 3 193 6 573 7 645 

Summa banker 10 101 7 087 12 529 14 251 10 091 7 083 12 507 14 229 

Bostadsinstitut 1 628 4 446 176 7 809 5 778 5 879 2 072 

Övriga kreditmarknadsbolag 1 632 1 607 987 1 581 5 571 5 431 1 047 1 371 

Försäkringsbolag 3 341 8 838 4 991 4 044 3 341 8 838 4 980 4 023 

Fondkommissions-/VP-bolag 632 63 920 2 674 632 63 920 2 673 

Övriga 87 15 614 49 67 578 49 

Reserv för befarade kreditförluster –330 –411 –330 –411 

Summa övriga finansinstitut 5 363 10 740 11 958 8 524 17 090 19 699 13 404 10 188 

Summa 15 464 17 827 24 487 22 775 27 181 26 782 25 911 24 417 

varav i utländsk valuta 2 543 4 156 2 893 1 512 2 767 5 745 2 840 1 663 

1 Allemanssparkonton, brutto –13 195 –14 111 –13 195 –14 111 

därav fordran på Riksgäldskontoret 13 653 14 724 13 653 14 724 

Netto 458 613 458 613

Not 18 – Utländska banker 


Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder 


Svenska kronor 9 505 5 547 7 064 11 678 9 511 5 611 7 384 12 437 

Utländsk valuta 7 381 7 528 25 538 32 016 8 640 9 679 27 000 32 980 

Reserv för befarade kreditförluster –90 –152 – – –90 –152 – – 

Summa 16 796 12 923 32 602 43 694 18 061 15 138 34 384 45 417 

Not 19 – Tradingportfölj 


Anskaffningsvärde Marknadsvärde Anskaffningsvärde Marknadsvärde 

Mkr 

Instrument 

1995 1994 1995 1994 1995 1994 1995 1994 

Certifikat 7 182 25 095 7 184 25 097 7 182 25 095 7 184 25 097 

Statspapper, svenska1 Obligationer emitterade av 

3 784 – 860 3 922 –866 1 254 –1 602 1 278 –1 604 

Bostadsfinansierande institut 2 938 1 855 3 012 1 847 2 938 1 816 3 012 1 808 

Företagsfinansierande institut 1 309 – 1 316 – 1 309 – 1 316 – 

Övriga svenska företag 202 – 203 – 202 – 203 – 

Förlagsbevis, svenska – – – – – – – – 

Övriga svenska räntebärande instrument 10 – 10 – 10 – 10 – 

Utländska statspapper och obligationer 1 357 198 1 364 198 1 357 198 1 364 198 

Övriga utländska instrument 335 – 335 – 335 – 335 – 

Off balance instrument –229 –158 –229 –159 

Summa 17 117 26 288 17 117 26 118 14 587 25 507 14 473 25 340 

Värdejusteringskonto –114 –170 –114 –167 

Summa Tradingportfölj 17 003 26 118 17 117 26 118 14 473 25 340 14 473 25 340 

varav i utländsk valuta 

1Avser korta positioner. 

4 029 274 4 029 274 

Koncerninterna innehav i tradingportföljen elimineras ej i koncernredovisningen. 

Not 20 – Investmentportfölj 


Anskaffningsvärde Marknadsvärde Anskaffningsvärde Marknadsvärde 


Instrument 

Certifikat 973 1 890 973 1 892 2 444 3 164 2 445 3 166 

Statspapper, svenska 7 428 6 638 7 499 6 468 7 428 6 629 7 499 6 459 

Obligationer emitterade av 

Kommuner 48 25 49 26 48 25 49 26 

Bostadsfinansierande institut 2 021 2 638 2 007 2 401 21 770 23 661 21 922 22 795 

Kommunfinansierande institut – 235 – 235 – 235 – 235 

Företagsfinansierande institut 297 50 296 47 297 50 296 47 

Övriga svenska företag 440 1 545 441 1 537 421 1 579 421 1 572 

Förlagsbevis, svenska 1 4 1 4 1 4 1 4 

Övriga svenska räntebärande instrument – – – – – 35 – 35 

Utländska statspapper och obligationer – 136 – 135 – 136 – 135 

Övriga utländska instrument 4 1 284 4 1 277 – 1 282 – 1 274 

Off-balance instrument 88 308 88 308 

Summa 11 212 14 445 11 358 14 330 32 409 36 800 32 721 36 056 

Värdejusteringskonto – –115 – –744 

Summa Investmentportfölj 11 212 14 330 11 358 14 330 32 409 36 056 32 721 36 056 

varav i utländsk valuta – 3 747 – 4 649 

Bankens investmentportfölj omfattar innehav om 1 354 Mkr (1 150 Mkr 1994), som införskaffats i syfte att täcka ränterisker i fastförräntad 

upplåning. Det orealiserade övervärdet i dessa innehav, som per 95-12-31 uppgår till 210 Mkr, har mot denna bakgrund inte medtagits i 

portföljens marknadsvärde. 

Trading – och investmentportföljerna, banken 

Löptidsöversikt för obligationer i nominella värden (exkl repor). 

Värdena avser löptider till obligationernas förfall. 

Banken 

Mkr 

Återstående löptid 


10 år 985 3 997 

Summa 31 900 33 670 

Genomsnittlig återstående löptid 3,87 5,17 

Noter 

55

56 

Noter 

Not 21 – Allmänheten – utlåning och inlåning/upplåning 



Utlåning 

Svenska kronor 360 407 365 243 113 577 119 642 

Utländsk valuta 27 385 33 550 26 629 31 340 

Reserv för befarade kreditförluster 1 –10 747 –17 625 –8 252 –14 472 

Summa utlåning 377 045 381 168 131 954 136 510 

1 varav i utländsk valuta –1 007 – 2 406 – 763 – 1 736 

Inlåning 

Svenska kronor 

Hushåll 

transaktionskonton 15 764 16 298 15 764 16 298 

övriga konton 70 014 74 389 69 943 74 288 

Företag/Föreningar 

transaktionskonton 4 326 5 050 4 326 5 050 

övriga konton 3 782 3 569 3 840 3 569 

Penningmarknadskonto 24 859 25 362 24 859 25 362 

Special/fasträntekonto 8 648 8 192 8 648 8 192 

Övriga 8 926 4 849 8 926 4 996 

Summa inlåning i svenska kronor 136 319 137 709 136 306 137 755 

Utländsk valuta 5 165 6 377 4 885 6 036 

Summa inlåning 141 484 144 086 141 191 143 791 

Not 22 – Övriga tillgångar 



Upplupna räntor 7 865 8 348 4 915 4 680 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 197 1 778 1 066 1 677 

Koncernbidragsfordran dotterbolag – – 105 1 439 

Fondlikvidfordringar 920 1 104 920 1 104 

Fordran utlånade värdepapper 932 371 932 371 

Fastigheter m m övertagna för skyddande av fordran 1 124 146 97 131 

Övrig tillgång övertagen för skyddande av fordran 432 277 31 35 

Latent skattefordran – 32 – – 

Övriga tillgångar 2 489 1 954 1 030 992 

Reserv för befarade kreditförluster –10 –7 –2 –1 

Summa 13 949 14 003 9 094 10 428 

varav i utländsk valuta 2 206 1 931 1 709 1 822 

1 Taxeringsvärden för i Sverige övertagna fastigheter uppgår 1995 till 127 Mkr (114 Mkr 1994) i koncernen och 102 Mkr (104 Mkr 1994) i 

banken. 

Taxeringsvärden saknas på utländska objekt, bokförda till mindre än 0 Mkr i koncernen. Se not 10. 

Not 23 – Aktier m m, omsättningstillgångar 



Handelslager 1 2 270 2 012 2 270 2 012 

För skyddande av fordran 

varav svenska börsföretag 250 1 250 1 

varav övriga aktier 588 627 224 522 

Andra aktier 47 140 32 128 

Summa 3 155 2 780 2 776 2 663 

varav i utländsk valuta 136 79 119 11 

1 Handelslagret är bokfört till marknadsvärde. 

Not 24 – Leasingobjekt 

Koncernen 


Anskaffningsvärden 4 133 4 110 

Ackumulerade avskrivningar enligt plan –1 610 –1 643 

Reserv för befarade kreditförluster –38 –76 

Planenligt restvärde 2 485 2 391 

varav i utländsk valuta 162 264 

Övertagna aktier för skydd av fordran, 1995 

Koncernen 

Antal Nominellt Marknads- Bokfört 

Mkr 

Börsnoterade 

Röstvärde, % aktier värde, Mkr värde, Mkr värde, Mkr 

Fabege AB 10 88 356 164 88 148 148 

Realia Fastighets AB 40 9 979 071 75 67 67 

Wihlborg & Son AB 1,90 2 500 000 25 35 35 

Övriga 588 588 

Summa 838 838

Not 25 – Innehav av aktier och andelar, anläggningstillgångar 

Sammandrag 

Aktier och andelar, anläggningstillgångar Nominellt värde Bokfört värde 


A. Aktier i dotterbolag i Sverige 6 357 6 348 9 058 7 127 

B. Aktier i dotterbolag i utlandet 739 764 699 699 

C. Övriga bolag i Sverige 76 45 290 77 

D. Aktier i intressebolag 190 150 420 220 

E. Övriga bolag i utlandet 46 47 46 46 

Bankens aktieinnehav 7 408 7 354 10 513 8 169 

F. Andelar, garantifondbevis m m 465 251 

Summa aktier och andelar banken 10 978 8 420 

G. Dotterbolagens aktieinnehav 227 218 

H. Dotterbolagens ej konsoliderade bolag 0 14 

I. Dotterbolagens andelar m m 3 2 

Koncernens innehav av aktier 

och andelar (C+D+E+F+H+I–eliminering–nedskrivning) 1 100 484 

Specifikation av innehav av aktier och andelar, anläggningstillgångar finns på sidan 60. 

Not 26 – Immateriella tillgångar 



Goodwill 1 730 – – – 

Ombyggnad hyrd lokal 2 – 2 – 

Summa 1 732 – 2 – 

Not 27 – Inventarier 



Anskaffningsvärden 

Ackumulerade avskrivningar 

1 777 1 859 1 394 1 283 

enligt plan –1 360 –1 180 –1 135 –908 

Planenligt restvärde 417 679 259 375 

Ackumulerade överavskrivningar – – – –1 

Nettovärde 417 679 259 374 

Not 28 – Fastigheter för inrymmande 

av egna lokaler 



Anskaffningsvärden 4 031 3 861 3 695 3 519 

Uppskrivning 570 570 570 570 

Ackumulerade avskrivningar 

enligt plan –399 –336 –346 –288 

Planenligt restvärde 4 202 4 095 3 919 3 801 

Ackumulerade 

överavskrivningar – – –6 –6 

Nettovärde 4 202 4 095 3 913 3 795 

Fastigheternas 

taxeringsvärden 3 392 1 3 316 1 3 238 3 161 

1Taxeringsvärde saknas på utländska objekt bokförda till 137 Mkr 

(160 Mkr 1994). 

Beträffande avskrivningsprinciper, se ”Redovisningsprinciper”. 

Not 29 – Kortfristig upplåning 



Commercial papers 11 170 5 438 4 109 4 048 

Eurocommercial papers 125 258 125 258 

Certifikat i utländsk valuta 1 506 2 230 1 506 2 230 

Certifikat i svenska kronor 13 485 7 211 – – 

Summa 26 286 15 137 5 740 6 536 


Not 30 – Långfristig upplåning 



Obligationslån 1 172 080 186 840 3 608 5 343 

Förlagslån 9 614 11 262 5 115 6 637 

Eviga förlagslån 8 058 6 165 3 423 2 241 

Inteckningslån i egna 

fastigheter 58 239 58 301 

Övrig långfristig upplåning 4 881 7 055 2 541 3 427 

Summa 194 691 211 561 14 745 17 949 


1 I posten obligationslån, banken ingår medium term notes med 

567 Mkr (1 729 Mkr 1994). 

Specifikation av bankens långfristiga upplåning finns på sidan 61. 

Krav föreligger att specificera enskilda efterställda skulder om 

dessa överstiger 10% av samtliga efterställda skulder. 

Bankens efterställda skulder uppgår till 8,5 Mdr. De efterställda 

skulderna utgörs av ett flertal förlagslån med förbehåll att erhålla 

betalning först efter det att övriga fordringsägare erhållit 

återbetalning. 

Följande förlagslån uppfyller kravet för rapportering i banken: 

USD 150 miljoner till ett motvärde av 991,3 Mkr. Lånet är ett evigt 

förlagslån med call option 981020. Räntesatsen sätts under de 

första fem åren till Libor 6 månader + 1,75%. Lånevillkoren är 

godkända av Finansinspektionen. I övrigt utgör inget enskilt 

emitterat lån mer än 10% av de totalt efterställda skulderna. 

Koncernens efterställda skulder uppgår till 17,7 Mdr kr. Inget lån 

i koncernen överstiger 10% av de efterställda skulderna. 

Kortfristig upplåning och långfristig upplåning uppställd 

enligt Finansinspektionens föreskrifter 



Övriga i utlandet emitterade 

skuldbevis 11 295 5 696 4 234 4 306 

Upplåning från allmänheten 4 881 7 055 2 541 3 427 

Certifikat 14 991 9 441 1 506 2 230 

Obligationer 172 080 186 840 3 608 5 343 

Förlagslån 17 672 17 427 8 538 8 878 

Refinansieringslån – – – – 

Inteckningslån i egna fastigheter 58 239 58 301 

Summa 220 977 226 698 20 485 24 485 

Noter 

57

58 

Noter 

Not 31 – Övriga skulder 



Upplupna räntor 

Upplupna kostnader 

8 706 10 371 3 179 3 538 

och förutbetalda intäkter 

Koncernbidrag/ 

aktieägartillskott, 

2 883 2 396 1 660 1 536 

skuld dotterbolag 34 – 559 794 

Preliminärskatt ränta 1 522 1 385 1 522 1 386 

Fondlikvidskulder 894 1 141 894 1 141 

Skuld inlånade värdepapper 1 070 102 1 070 102 

Egna skatteskulder 999 248 332 102 

Övriga skulder 4 774 3 612 982 1 183 

Summa 20 882 19 255 10 198 9 782 


Not 32 – Avsatt till pensioner 

Bankens och koncernens pensionsåtaganden är täckta genom 

försäkring, genom stiftelser eller genom avsättningar i 

balansräkningen till konto Avsatt till pensioner. 

Förmögenhet i stiftelserna överstiger de pensionsåtaganden 

som stiftelserna svarar för med 6,1 Mkr. 

Not 33 – Eget kapital 


Mkr 

Aktiekapital 


Ingående 5 400 5 020 5 400 5 020 

Fondemission 164 – 164 – 

Nyemission – 380 – 380 

Utgående 5 564 5 400 5 564 5 400 

Bundna reserver 

Ingående 4 679 2 196 2 802 1 004 

Överfört från fria reserver 550 602 – – 

Överfört till aktiekapital –164 – –164 – 

Överkurs vid nyemission – 1 798 – 1 798 

Förskjutning mellan bundet 

och fritt eget kapital 763 83 – – 

Utgående 5 828 4 679 2 638 2 802 

Fria reserver 

Ingående 3 806 7 892 3 729 7 712 

Föregående års resultat 3 841 –3 305 2 461 –3 876 

Utdelning i banken –704 – –704 – 

Avsättning till bundna reserver –550 –602 – – 

Kostnad för aktiespridning –25 – –25 – 

Emissionskostnad – –98 – –98 

Ändring på grund av fusion 

och omstrukturering – – – –9 

Tillfört p g a att intressebolag 

blivit dotterbolag 6 – – – 

Förskjutning mellan bundet 

och fritt eget kapital –763 –83 – – 

Omräkningsdifferens –9 2 – – 

Utgående 5 602 3 806 5 461 3 729 


Summa eget kapital 20 306 17 726 14 963 14 392 

Aktiekapitalet består av 278 180 702 aktier à 20 kr. 

Not 34 – Kapitaltäckning 

Kapitalkrav 

Finansiell företagsgrupp 1 1995 1994 

Poster Poster 

utanför Riskvägt utanför Riskvägt 

Mkr Tillgångar balansräkn belopp Tillgångar balansräkn belopp 

Riskklass 

0% 99 933 544 – 113 640 1 009 – 

20% 38 617 15 526 10 828 26 727 17 481 8 842 

50% 219 928 2 777 111 353 219 364 3 634 111 499 

100% 111 230 5 667 116 897 120 287 6 170 126 457 

Summa 469 708 24 514 239 078 480 018 28 294 246 798 

krav 8% 19 126 19 744 

Banken 

Riskklass 

0% 108 411 759 – 121 359 1 416 – 

20% 38 019 11 848 9 974 26 187 13 169 7 871 

50% 27 652 2 204 14 927 28 334 2 692 15 513 

100% 79 813 6 287 86 100 92 845 7 533 100 378 

Summa 253 895 21 098 111 001 268 725 24 810 123 762 

krav 8% 8 880 9 901 

Kapitalbas 

Mkr Finansiell företagsgrupp Banken 


Beskattat kapital 19 308 17 022 13 989 13 688 

Obeskattade reserver m m ./. goodwill –1 686 – 190 – 

Summa primärt kapital 17 622 17 022 14 179 13 688 

Eviga förlagslån 8 119 6 165 3 423 2 241 

Tidsbundna förlagslån 8 190 8 511 3 787 5 588 

./. aktier i bolag som ej konsolideras –587 –373 –587 –365 

Summa kapitalbas 33 344 31 325 20 802 21 152 

Kapitaltäckningsgrad, % 13,95 12,69 18,74 17,09 

Primärkapitalrelation, % 7,37 6,90 12,77 11,06 

1Fr o m 1995 avser kapitaltäckningen finansiell företagsgrupp, 1994 avses koncernen.

Not 35 – Poster utanför balansräkningen och deras riskvägda belopp 

Åtaganden utanför balansräkningen, vilka redovisas nedan, 

är ett led i den finansiella företagsgruppens affärsverksamhet. 

Finansiell företagsgrupp (fr o m 1995) Koncernen 

Nominellt Omräknat Riskvägt Riskvägt 

Mkr belopp 1995 belopp 1995 belopp 1995 belopp 1994 

Kreditgarantier 1 969 1 969 1 672 2 173 

Övriga garantier 4 983 2 492 2 165 2 441 

Egna accepter 235 235 93 53 

Summa garantier 7 187 4 696 3 930 4 667 

Remburser 393 79 40 37 


Certifikatprogram 1 693 846 169 476 

Övrigt 230 188 166 352 

Summa åtaganden om framtida betalningar 1 923 1 034 335 828 

Ränteterminer 83 002 – – – 

Valutaterminer 181 617 6 259 1 718 2 617 

Ränte- och valutaswapar 209 984 10 130 2 218 2 275 

FRA 527 465 373 84 17 

Köpta optioner 6 367 171 37 47 

Köpta räntegarantier 2 603 8 2 2 

Financial futures 10 373 – – – 

Övrigt 513 – – – 

Summa ränte- och valutarelaterade kontrakt 1 021 924 16 941 4 059 4 958 

Långfristiga kreditlöften 3 816 1 908 1 908 1 092 

Avgår reservering för befarade kreditförluster –116 –114 –111 

Summa 1 035 253 24 546 10 161 11 483 

Banken 

Nominellt Omräknat Riskvägt Riskvägt 

Mkr belopp 1995 belopp 1995 belopp 1995 belopp 1994 

Kreditgarantier 2 893 2 893 2 608 4 189 

Övriga garantier 4 806 2 403 2 078 2 462 

Egna accepter 235 235 93 53 

Summa garantier 7 934 5 531 4 779 6 704 

Remburser 393 79 40 37 


Certifikatprogram 1 693 846 169 476 

Övrigt 230 188 166 351 

Summa åtaganden om framtida betalningar 1 923 1 034 335 827 

Ränteterminer 83 002 – – – 

Valutaterminer 180 313 6 354 1 701 2 611 

Ränte- och valutaswapar 169 986 6 012 1 213 948 

FRA 527 465 373 84 17 

Köpta optioner 6 367 171 37 47 

Köpta räntegarantier 2 603 8 2 2 

Financial futures 10 373 – – – 

Övrigt 513 – – – 

Summa ränte- och valutarelaterade kontrakt 980 622 12 918 3 037 3 625 

Långfristiga kreditlöften 3 816 1 908 1 908 1 089 

Avgår reservering för befarade kreditförluster –346 –343 –781 

Summa 994 698 21 128 9 759 11 513 

Noter 

59

60 

Noter 

Not 36 – Utställda aktieoptioner, efterställda 

tillgångar, ställda panter och 

ansvarsförbindelser 

Banken 


Utställda aktieoptioner 

Bokfört värde av aktier för vilka 

optioner ställts ut 621 1 583 

Lösenpris för aktierna 676 1 552 

Skuldförda premier avseende optionerna 41 153 

Ansvarsförbindelser till förmån för koncernbolag 

Moderbolaget har utfärdat ansvarsförbindelser på sammanlagt 

997 Mkr varav avseende garantiansvar för dotterbolaget 

Swedbank (Luxembourg) S.A. för de krediter som riskmässigt 

övertagits av moderbolagets filial i Luxemburg med 993 Mkr. 

Dotterbolagen har i sin tur utfärdat ansvarsförbindelser till 

förmån för moder- eller systerbolag med sammanlagt 3 013 Mkr. 

Efterställda tillgångar 

Den sammanlagda volymen av tillgångar som moderbolaget får 

äga enligt BRL 2 kap § 15a får uppgå till 30% av kapitalbasen. 

Ramen för sådana tillgångar är därmed 6 241 Mkr. Tillgångar av 

detta slag uppgår till 433 Mkr. 

Specifikation av innehav av aktier och andelar, 

anläggningstillgångar enligt not 25 

Nominellt Nominellt Nominellt Bokfört Bokfört % av resp 

värde i resp värde -95, värde -94, värde -95, värde -94, företags 

Aktier 

A. Aktier i dotterbolag i Sverige 

Antal valuta Mkr Mkr Mkr Mkr kapital 

AB Spintab 12 000 000 500 6 000 6 000 6 427,6 6 427,6 100 

Sparbanken Finans AB 345 000 1 000 345 345 415,1 415,1 100 

Sparbanken Sverige Administration AB 10 000 100 1 1 1 1 100 

Fastighets AB Tornet 1 000 1 000 1 1 251 251 100 

Nordic Aircraft Management AB 50 1 000 0 0 17,1 0 100 

Transcredo AB – – – 1 – 32,6 – 

Robur Kapitalförvaltning AB 10 000 000 1 10 – 1 946,2 – 100 

Summa 6 357 6 348 9 058 7 127,3 

B. Aktier i dotterbolag i utlandet 

Swedbank (Luxembourg) S.A., LUF 300 000 10 000 678,6 704 674,8 674,8 100 

Swedbank Inc Delaware, USD 2 000 1 0 0 0 0 100 

Nordic Service Centre Ltd, GBP 100 1 0 0 0 0 100 

SPS Reinsurance S.A. A SEK 24 999 2 400 60 60 24 24 99 

Summa 738,6 764 698,8 698,8 

A 20 000 st aktier endast betalt till 25 %. 

C. Övriga bolag i Sverige 

Upplysningscentralen UC AB 1 500 100 0,2 0,2 0,2 0,2 15 

Bankgirocentralen BGC AB 510 1 000 0,5 0,5 0,5 0,5 11 

Värdepapperscentralen VPC AB 1 13 600 100 1,4 0,5 0,2 0,2 1 

AB Svensk Exportkredit 1 62 200 1 000 62,2 31,1 259,8 44,5 9 

AB Industrikredit4 7 520 1 000 7,5 7,5 25 25,0 5 

Stockholms Fondbörs AB 10 234 100 1,0 1,0 1,2 1,2 4 

Penningmarknadsinformation PMI AB 75 5 000 0,4 0,4 0,5 0,5 9 

OM Gruppen AB 2 16 200 5 0,1 0,5 0,4 0,4 0 

Robur Kapitalförvaltning AB 3 – – – 1,0 – 2,6 – 

Parkerings AB Dukaten 1 402 1 000 1,4 1,4 1,2 1,2 5 

Sorbinvest AB 8 333 120 1,0 1,0 1,0 1,0 3 

Övriga 6 0 0,0 0 0,2 0 

Summa 75,7 45,1 290 77,5 

D. Aktier i intressebolag 

Sambox Väst AB1 167 1 000 0,2 0,1 0,2 0,1 33 

SparFond Livförsäkrings AB B 75 000 1 000 75 75,0 94,1 94,1 50 

SparLiv Livförsäkrings AB 75 000 1 000 75 75,0 125,7 125,7 50 

Sparbanken Borås AB 400 000 100 40 – 200 – 40 

Summa 190,2 150,1 420 219,9 

B Koncernmässig nedskrivning av 

intressebolag SparFond i koncernen – – –4,3 –6,1 

E. Övriga bolag i utlandet 

Aktia Sparbank Ab, FIM 1 500 000 20 45,9 47,2 46,4 46,4 7,5 

Övriga 0 0 0 0 

Summa 45,9 47,2 46,4 46,4 

Bokfört värde 

F. Andelar och garantifondbevis 1995 1994 

Garantifondbevis i Spintab 5 50 50 

Förlagsbevis i dotterbolag 5 70 70 

Förlagsbevis i fristående sparbanker 152 98 

Förlagsbevis i försäkringsbolag 160 – 

Bostadsrättsandelar och övrigt 33 33 

Summa 465 251 

1 Innehavet i dessa bolag har förändrats under 1995. 

2 Marknadsvärde 951231 var 1 552 Mkr. 

3 Fr o m 1995 är Robur Kapitalförvaltning AB dotterbolag. 

4 Kommer under 1996 att köpas av Nordbanken förutsatt 

statligt godkännande av regeringen och berörda myndigheter. 

5 Eliminerade i koncernen. 

6 Specifikation kan erhållas från Sparbanken Sverige AB, 

Koncernredovisning.

Specifikation av långfristig upplåning, banken, enligt not 30 

Förlagslån 

Löptid Ursprungligt Bokfört Räntesats 

nominellt belopp belopp * % 

1981/1996 SEK 25 2 11,50 

1986/1996 SEK 50 5 11,85 

1986/1996 SEK 10 1 11,65 

1990/1996 SEK 5 5 14,00 

1990/1996 SEK 100 100 14,65 

1991/1996 LUF 500 113 10,00 

1991/1996 LUF 600 136 9,25 

1991/1996 LUF 500 113 9,25 

1982/1997 SEK 6 1 12,10 

1985/1997 USD 75 500 

2 

1990/1997 SEK 50 50 14,32 

1991/1997 SEK 50 50 12,20 

1992/1997 SEK 10 1 11,60 

1988/1998 SEK 100 100 11,60 

1991/1998 SEK 25 25 11,95 

1991/1998 SEK 25 25 11,95 

1991/1998 SEK 26 26 11,95 

1984/1999 SEK 10 3 11,90 

1989/1999 SEK 1 000 350 8,68 

1989/1999 SEK 50 50 11,65 

1985/2000 SEK 17 6 11,95 

1985/2000 SEK 20 7 11,95 

1990/2000 DEM 50 232 

2 

1990/2000 DEM 50 232 

2 

1986/2001 SEK 18 7 12,25 

1990/2001 SEK 30 30 

2 

1990/2001 SEK 30 30 

2 

1990/2001 SEK 200 200 13,30 

1991/2001 SEK 5 3 

1 

1991/2001 SEK 100 50 11,94 

1991/2001 SEK 10 6 

1 

1991/2001 SEK 200 200 

2 

1991/2001 SEK 300 195 12,80 

1992/2002 XEU 35 296 

2 

1992/2002 XEU 35 298 

2 

1992/2002 USD 20 132 9,05 

1992/2002 USD 100 665 

2 

1992/2002 JPY 3 126 203 6,36 

1992/2002 USD 23 153 

2 

1994/2010 SEK 1 895 404 

1 

1989/2019 SEK 250 111 11,00 

1993/evigt USD 150 991 

2 

1993/evigt JPY 10 000 632 5,00 

1993/evigt USD 50 331 

2 

1995/evigt JPY 10 000 636 3,60 

1995/evigt USD 125 833 

8 538 

2 

Noter 

61

62 

Förslag till vinstdisposition 

Mkr 

Till bolagsstämmans förfogande står: 

årets resultat 1 300 

från föregående år balanserade medel 6 190 

övriga förändringar under året 

av fria reserver –729 

Summa att disponera 6 761 

Styrelsen föreslår att: 

till aktieägarna utdelas: 

kontant 974 

samtliga aktier (278 180 702 st) 

i Fastighets AB Tornet 2 719 

i ny räkning balanseras 3 068 

Koncernens fria vinstmedel uppgår till 8 914 

Mkr. Avsättning till bundna fonder i koncernbolag 

föreslås ske med 603 Mkr. 

Stockholm den 11 mars 1996 

Göran Collert 

Styrelsen 

Efter ordinarie bolagsstämma 1995 består 

styrelsen av ordinarie styrelseledamöterna 

Göran Ahlström, Ronald Bergman, Göran 

Collert, 

Bo Forslund, Reinhold Geijer, Kurt Lodenius, 

Per Molin, Per-Göran Nyberg, Hans Olsson, 

Madeleine Ramel, Bengt Rosén, Nils Stormby, 

Monica Sundström, Håkan Tidlund och 

Monica Ulfhielm. 

Dessutom ingår i styrelsen som personalrepresentanter 

ordinarie ledamöterna Kaisa 

Bratt och Lillemor Smedenvall. 

Styrelsen har utsett Göran Collert till ordförande, 

Nils Stormby till förste vice ordförande 

och Bo Forslund till andre vice ordförande. 

Nils Stormby Bo Forslund Göran Ahlström 

Reinhold Geijer Ronald Bergman Kurt Lodenius 

Per Molin Per-Göran Nyberg Hans Olsson 

Madeleine Ramel Bengt Rosén Monica Sundström 

Håkan Tidlund Monica Ulfhielm Kaisa Bratt 

Lillemor Smedenvall

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen, räkenskaperna 

och styrelsens förvaltning för år 1995. Räkenskaperna har löpande granskats 

av Sparbanken Sveriges interna revisionsavdelning, som däröver har 

avgivit rapporter till oss. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. 

Banken 

Årsredovisningen har upprättats enligt bankrörelselagen. 

Vi tillstyrker 

att resultaträkningen och balansräkningen fastställes, 

att vinsten disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen, samt 

att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 

Koncernen 

Koncernredovisningen har upprättats enligt bankrörelselagen. 

Vi tillstyrker 

att koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen fastställes. 

Stockholm den 11 mars 1996 

Per Nilsson Christian Westrup 

Ulf Egenäs Torbjörn Hanson Olle Gunnarsson 

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor 

utsedd av 

Finansinspektionen 

Revisionsberättelse 

63

64 

Sparbanken Sverige-aktien 

Utvecklingen på Stockholms Fondbörs 

Omsättningen på Stockholms Fondbörs uppgick 

till ca 628 Mdr kronor under 1995 vilket innebär 

en viss ökning jämfört med föregående år. Omsättningen 

i Sparbanken Sveriges aktie som 

noterades för första gången den 9 juni uppgick 

till drygt 5 Mdr kr och motsvarade ca 27 procent 

av aktierna. 

Bankernas andel av det totala börsvärdet ökade 

från 5 till 10 procent under året. Ökningen 

förklaras till största del av Sparbanken Sveriges 

och Nordbankens börsintroduktioner. Sparbanken 

Sveriges börsvärde var vid årets utgång 

23,5 Mdr kr och Nordbankens 24,7 Mdr kr. De 

på A-listan noterade bankernas samlade 

börsvärde var vid årets utgång drygt 110 Mdr 

kr. 

Bankindex ökade med 27 procent under 1995 

medan Sparbanken Sveriges aktie steg med 

drygt 38 procent. Kursutvecklingen för såväl 

banken som branschen som helhet överträffade 

därmed generalindex som steg med drygt 

18 procent. Bankaktierna tillhör börsens mer 

räntekänsliga aktier vilket illustreras i 

diagrammet nedan. 

Handel och notering 

Sparbanken Sveriges aktie handlades fram till 

den 5 maj i Reutersystemet. Betalkursen var då 

53:00 kronor. Sista betalkurs 1994 var 50:75 

kronor. I maj erbjöd bankens huvudägare – 

Sparbanksstiftelsernas Förvaltningsaktiebolag 

– allmänhet och institutionella placerare att 

förvärva aktier motsvarande maximalt 22,6 

procent av kapital och röster i banken. 

Erbjudandet blev mer än tre gånger övertecknat.

De kunder som tidigare hade öppnat Aktiesparkonto 

kunde dock erbjudas full tilldelning. 

Priset vid aktieförsäljningen fastställdes genom 

anbud från större placerare. 

Aktiesparkontohavare och övrig allmänhet 

erhöll till viss del en rabatt gentemot det 

institutionella priset. Det rabatterade priset kom 

att uppgå till 53:94 kronor per aktie och det 

institutionella priset till 58:00 kronor. 

Den 9 juni noterades bankens aktie på O-listan 

vid Stockholms Fondbörs för att redan den 22 

november flyttas till A-listan. Aktien kom genast 

att noteras bland A-listans mest omsatta aktier. 

Aktiekapitalet 

Vid 1995 års utgång fanns ett aktieslag i 

Sparbanken Sverige AB – stamaktie serie A. 

Samtliga aktier har därmed lika rösträtt och lika 

rätt till andel i bankens tillgångar och vinst. 

Aktiens nominella värde är 20 kronor, antalet 

aktier är 278 180 702 och aktiekapitalet uppgår 

till 5 563 614 040 kronor. Bankens aktier är fria. 

Inga restriktioner vad avser rösträtt finns 

inskrivna i bankens bolagsordning. 

Aktieägare 

Banken har idag ca 130 000 aktieägare. 

Största enskilda aktieägare är fortfarande 

Sparbanksstiftelsernas Förvaltningsaktiebolag 

som tillsammans med de elva Sparbanks- 

De största aktieägarna 1995-12-29 

Största ägarna % 

Sparbanksstiftelserna 29,4 

Fristående sparbanker 11,1 

Folksam inkl AMF S + AMF Trygg 4,6 

AMF P 3,8 

SPP 3,4 

4:e AP-Fonden 3,1 

Sparinstitutens pensionskassa 2,4 

SEB Fonder 2,3 

Förbundsdepån 2,1 

JP Morgan Capital Corp 1,9 

Sparbankens aktiefonder 1,1 

Trygg Hansa Försäkring 1,1 

SHB Fonder 1,0 

KP Pension & Försäkring 1,0 

Övriga svenska institutioner 8,0 

Övriga internationella institutioner 13,9 

Allmänheten 9,8 

Totalt 100,0 

Källa: VPC och DN Ägarservice. 

stiftelserna äger drygt 29 procent av banken. De 

fristående sparbankernas sammanlagda 

ägarandel motsvarar ca 11 procent vilket är en 

viss minskning jämfört med vid tidpunkten för 

börsintroduktionen. 

Nära 16 procent av aktierna är registrerade i 

utlandet. Omkring 34 procent av aktierna ägs av 

svenska institutionella placerare och ca 10 

procent av privatpersoner. 

Utdelning 

Kontantutdelning 

I enlighet med utdelningspolicyn har bankens 

styrelse beslutat föreslå en kontant utdelning 

om 3:50 kronor per aktie. Kontantutdelning 

skulle då uppgå till sammanlagt 974 miljoner 

kronor vilket motsvarar drygt 31 procent av 

koncernens rörelseresultat efter schablonskatt. 

Föregående år lämnades 1:75 kronor i utdelning 

per stamaktie. Dåvarande 

preferensaktieinnehavare erhöll samtidigt full 

utdelning. Sammanlagt delades därmed 704 


65

66 


miljoner kronor ut till stam- och 

preferensaktieägare för 1994, vilket utslaget på 

nuvarande antal aktier motsvarar ca 2:50 kronor 

per aktie. 

Utdelning av Tornetaktier 

Bankens styrelse har även beslutat föreslå en 

utdelning av aktier i bankens dotterbolag 

Fastighets AB Tornet. Till följd av en från 

1 januari 1996 beslutad lagändring föranleder en 

sådan utdelning inga omedelbara 

skattekonsekvenser för bankens aktieägare 

enligt svenska skatteregler. Det är styrelsens 

uppfattning att en utdelning av Tornets aktier 

maximerar värdet för bankens aktieägare 

Data per aktie1 1991–95 

Kr 1995 1994 1993 1992 

Proforma 

1991 

Rörelseresultat per aktie 11,15 10,52 –13,17 –41,91 –15,24 

Nettovinst per aktie 11,91 13,81 –11,88 –11,29 –2,10 

Eget kapital per aktie 73,00 77,07 61,47 81,37 91,31 

Justerat eget kapital per aktie 73,37 62,28 46,13 65,22 79,25 

efter kontantutdelning 69,87 

efter kontantutdelning och utdelning av Tornetaktier 58,58 

Kontantutdelning per aktie 2 3,50 2,501,3 Börskurs vid årets slut 84,50 50,75 

Direktavkastning, % 4,10 4,90 

P/E-tal 7,58 4,82 

Börskurs/Justerat eget kapital, % 115 82 

1 Sparbanken Sverige har inga utestående konvertibla lån eller andra optionsrätter vilka skulle medföra utspädning av antal utestående aktier. 

2 Utdelning 1995 enligt styrelsens förslag. 

3 Fördelat på nuvarande antal stamaktier (278 180 702). 

Ägarspridning 1995-12-29 

Antal aktier Antal ägare 

Direkt Förvaltar- Direkt Förvaltar- 

Antal registrerade registrerade Summa % registrerade registrerade Summa % 

1–500 19 889 593 512 350 20 401 943 7,33 121 853 2 469 124 322 95,25 

501–1 000 3 023 498 467 394 3 490 892 1,25 3 454 515 3 969 3,04 

1001–2 000 2 021 948 630 447 2 652 395 0,95 1 095 343 1 438 1,10 

2 001–5 000 230 290 676 870 907 160 0,33 68 185 253 0,19 

5 001–10 000 162 675 677 548 840 223 0,30 25 88 113 0,09 

10 001–20 000 198 092 1 147 014 1 345 106 0,48 15 76 91 0,07 

20 001–50 000 91 360 2 436 813 2 528 173 0,91 3 71 74 0,06 

50 001–100 000 140 625 4 674 005 4 814 630 1,73 2 61 63 0,05 

100 001– 42 364 146 198 836 034 241 200 180 86,71 27 169 196 0,15 

Summa 68 122 227 210 058 475 278 180 702 100 126 542 3 977 130 519 100 

Aktiekapitalets förändring 

Nom värde Tillkommande Ackumulerade Aktiekapital 

År Transaktion per aktie, kr Kurs, % antal aktier antal aktier Mkr 

1990 4 880 000 2 440 

1990 Nyemission 500 100 1 000 000 5 880 000 2 940 

1991 Nyemission 500 120 960 000 6 840 000 3 420 

Nyemission 500 100 1 200 000 8 040 000 4 020 

1992 Split 5:1 100 32 160 000 40 200 000 4 020 

Nyemission 100 100 10 000 000 50 200 000 5 020 

1993 Split 10:1 10 451 800 000 502 000 000 5 020 

1994 Nyemission 10 573 38 000 000 540 000 000 5 400 

1995 Nyemission/nedsättning 10 650/630 1 –261 819 298 278 180 702 2 782 

Fondemission 20 – 0 278 180 702 5 564 

1 Kurserna är hänförliga till konvertering av fyra olika slag av preferensaktier under våren 1995 och sammanhänger med därpå följande nyemission 

och nedsättning.

Styrelseledamöter 

Göran Ahlström 1 

VD Sydkraft AB. Född 1936. Ledamot 

sedan 1995. Övriga styrelseuppdrag: 

ordförande i OKG AB samt ledamot i 

Sydkraft AB, Svensk-Danska Broförbindelsen 

AB, Öresundskonsortiet, 

PreussenElektra AG, Neste Sverige AB 

Industriförbundet samt Svenska Kraftverksföreningen. 

Innehav: - 

Ronald Bergman 2 

VD Nordström & Thulin AB. Född 1931. 

Ledamot sedan 1991. Övriga 

styrelseuppdrag: ledamot i Argonaut AB, 

Nord Jahre Tankers, Nordström & Thulin 

med 

dotterbolag i Sverige och utomlands. 

Lloyds Register Nordic Committee, 

Nordisk Skibs Redarförening, The Baltic 

and International Maritime Council samt 

fullmäktige i Stockholms Handelskammare. 

Innehav: option att köpa 300 aktier. 

Reinhold Geijer 1,2 

VD Sparbanken Sverige AB sedan 1995. 

Född 1953. Ledamot sedan 1995. Övriga 

styrelseuppdrag: ordförande i Sparbanken 

Finans AB, ledamot i Wahlgrenska 

Stiftelsen samt suppleant i Svenska 

Bankföreningen. 

Innehav: 4 000 aktier, option att köpa 

300 aktier. 


Madeleine Ramel 4 

Född 1927. Ledamot sedan 1991. 


Bengt Rosén 1 

Jur kand. Född 1936. Ledamot sedan 

1992. Övriga styrelseuppdrag: ledamot i 

Skaraborgs Läns Sparbank och Branschföreningen 

Foder och Spannmål. 

Innehav: - 

Monica Sundström 3 

VD Landstingsförbundet. Född 1941. 


styrelseuppdrag: ordförande i Vägverket 

samt ledamot i AB Tipstjänst. 


Håkan Tidlund 1 

VD Folksam. Född 1943. Ledamot sedan 


Folksam ömsesidig sakförsäkring, 

Folksam ömsesidig livförsäkring, 

Kooperationens Förhandlingsorgan, KP 

Pension & Försäkring, Posten AB, 

SparFond och SparLiv Livförsäkrings AB. 



Utsedda av bolagsstämman 

Göran Collert 1,2 

Arbetande ordförande sedan 1995 

(dessförinnan VD i Sparbanken Sverige 

AB). Född 1937. Ledamot sedan 1978. 

Övriga styrelseuppdrag: ordförande i AB 

Spintab, Fastighets AB Tornet och Spar- 

Fond Livförsäkrings AB samt vice 

ordförande i SparLiv Livförsäkrings AB 

och ledamot i Svenska Bankföreningen. 


300 aktier. 

Nils Stormby 1,4 

Förste vice ordförande. Docent. Född 

1929. Ledamot sedan 1991. Övriga 

styrelseuppdrag: ordförande i Sparbanksstiftelsen 

Skåne, ledamot i Ad Hoc AB 

samt Medscand Diagnostik AB och 

Medscand Medical AB. 


300 aktier. 

Bo Forslund 1,2 


Kurt Lodenius 

Andre vice ordförande. F d riksdagsman. 

Född 1939. Ledamot sedan 1991. Övriga 

styrelseuppdrag: ordförande i Sparbanksstiftelsen 

Norrland och Långsele Tvätten 

AB. 


300 aktier. 

1 

F d kommunalråd. Född 1936. Ledamot 

sedan 1983. Övriga styrelseuppdrag: 

ordförande i Roslagens Sparbank, Sparbankernas 

Andra Allemansfond AB samt 

ledamot i Fristående Sparbankers Riksförbund, 

Norrtälje Industri och Hantverkshus 

AB och Norrtelje Tidning AB. 

Innehav: 500 aktier, option att köpa 

600 aktier. 

Per Molin 

VD Avesta Sheffield AB. Född 1937. 

Ledamot sedan 1995. Övriga 

styrelseuppdrag: ledamot i Höganäs AB, 

ABB Service AB, Industriförbundet, Ståloch 

Metallförbundet, Jernkontorets 

Fullmäktige (Nordiska Stålförbundet, 

AU) och IVAs Industriella Råd. 

Innehav: - 

Per-Göran Nyberg 3 

Fd Bankdirektör. Född 1936. Ledamot 


ordförande i Tivox AB, vice ordförande i 

European Savings Bank Group (ESBG) 

samt ledamot i Elmia AB och Sparbanksstiftelsen 

Alfa. 

Innehav: - 

Hans Olsson 1,2,4 


Monica Ulfhielm 

Ekonomichef Svenska Metallarbetareförbundet. 

Född 1942. Ledamot sedan 


Exab i Burlöv AB, Bergaliden AB, Hilab 

AB samt Fastighets AB Storheden. 

Innehav: - 

3 

Direktör. Född 1942. Ledamot sedan 


Tekniska Högskolan i Stockholm samt 

Stockholm Care AB. 


Utsedda av personalen 

Kaisa Bratt 

Sparbanken Sverige AB. Född 1941. 


styrelseuppdrag: fullmäktige för 

Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). 


Lillemor Smedenvall 



styrelseuppdrag: vice ordförande i 

Finansförbundet, ledamot i Stiftelsen 

Trygghetsfonden, fullmäktige för 

Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). 


Styrelse och revisorer 

67

68 


Styrelsens sekreterare 

Olov Lydén 

Född 1948. Anställd sedan 1982. 

Innehav: - 

Styrelsesuppleanter 


Bertil Håkansson 

VD PMH Invest AB samt VD Korsvirket 

AB. Född 1931. Ledamot sedan 1995. 

Övriga styrelseuppdrag: ordförande i 

PMH International AB samt ledamot i 

Sparbanken Syd och Kungsäter Industri 

AB. 

Innehav: - 

Marianne Stoltz Qvick 

Småföretagare. Född 1949. Ledamot 


ledamot i Watch Market AB, HIGAB, 

Göteborgs Auktionsverk, Göteborgs 

Pantbelåning AB, Västsvenska Handelskammarens 

Service AB och Företagarna 

Göteborgsdistriktet Servicebolag och 

ordförande i Företagarna i Göteborg. 


Carl Erik Stålberg 

Ställföreträdande VD Sparbanken 

Sverige AB t o m 96 01 24. 


Utsedda av personalen 

Björn Nykvist 


Ledamot sedan 1995. Övriga 

styrelseuppdrag: ordförande i Stiftelsen 

Guldeken. 


Carina Raderman 


Ledamot sedan 1993. 

Innehav: - 

Revisorer 

Ulf Egenäs 

Auktoriserad revisor, 

Deloitte & Touche AB. 

Olle Gunnarsson 

Auktoriserad revisor, Öhrlings, 

Coopers & Lybrand AB. Utsedd av 

Finansinspektionen. 

Torbjörn Hanson 

Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB. 

Per Nilson 

VD Varbergs Sparbank. 

Christian Westrup 

Jur. kand. 

Revisorssuppleanter 

Olof Cederberg 

Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB. 

Jan Larsson 

Auktoriserad revisor, 

Deloitte & Touche AB. 

Valdemar Löwhagen 

VD Sparbanken i Lidköping. 

Jan Åkesson 

VD Sparbanken i Enköping. 

Angivna aktieoch optionsinnehav avser egna och närstående innehav av aktier m m i Banken. 

1 Medlem av centralstyrelsens kredit- och kapitalmarknadsutskott 

2 Medlem av centralstyrelsens finansutskott 

3 Medlem av centralstyrelsens revisionsutskott 

4 Medlem av centralstyrelsens säkerhetsutskott

Nils Stormby Göran Collert Reinhold Geijer Bo Forslund 

Marianne Stoltz Qvick Monica Ulfhielm Per Molin Per-Göran Nyberg Carina Raderman Björn Nykvist 

Bertil Håkansson Ronald Bergman Kaisa Bratt Madeleine Ramel Kurt Lodenius Göran Ahlström 

Lillemor Smedenvall Monica Sundström Håkan Tidlund Bengt Rosén Hans Olsson Olov Lydén 


69

70 

Ledande befattningshavare 

Bankledning 

Reinhold Geijer* 

VD Född 1953. Anställd sedan 1985. 


300 aktier. 

Gunnar Andersson 

Information och PR. Född 1939. 

Anställd sedan 1992. 


300 aktier. 

Sören Andersson* 

Bankutveckling. Född 1945. 


Innehav: option att köpa 300 aktier 

Peter Carrick* 

Utveckling Marknad och Produkter. 

Född 1952. Anställd sedan 1979. 


Lars Eklund 

Sparbanksområde Stockholm och 

Sparbanken Företag. Född 1945. 



Gert Engman 

Västra Sparbanksområdet. Född 1949. 



Göran Gunnarsson* 

Mellersta Sparbanksområdet. Född 1943. 

Anställd sedan 1984. Tidigare anställd 

under perioden 1966–78. 

Innehav: 100 aktier, option att köpa 

600 aktier. 

Lars-Erik Kvist* 

Ställföreträdande VD. 

Kredit, Juridik och Säkerhet. Född 1945. 



Håkan Källåker* 

Swedbank Markets. Född 1949. 

Anställd sedan 1990. Tidigare anställd 


Innehav: 500 aktier. 

Jan Lidén* 

VD AB Spintab. Född 1949. 



Nils-Fredrik Nyblæus 

Ekonomi. Född 1951. 



Ingrid Persson 

Personal. Född 1948. 


Innehav: - 

Angivna aktieoch optionsinnehav avser egna och närståendes innehav. 

*Medlem av bankledningens arbetsutskott. 

Birgitta Schött 

Norra sparbanksområdet. Född 1937. 



Bengt Skoglund 

Ansvarig för relationer till fristående 

sparbanker. Född 1933. Anställd i 

banken sedan 1991. Tidigare anställd 


Innehav: 1 000 aktier, option att köpa 300 

aktier. 

Lars Strandberg 

Ansvarig för koncernens förändringsarbete/effektiviserings- 

och 

rationaliseringsprojekt. Född 1935. 



Göran Theodorsson 

Södra sparbanksområdet. Född 1948. 

Anställd sedan 1969. Under tiden 

1969–80 på Spadab. 


Lars-Olof Ödlund 

Koncernfinans och Specialbanken. 

Född 1937. 


300 aktier. 

Valdemar Svensson, adjungerad 

Spadab. Född 1943. Anställd sedan 1988. 

Innehav: - 

Internrevision 

Judith Sand 

Chef Internrevision. 

Född 1942. 


Innehav: option att köpa 300 aktier.

Reinhold Geijer Lars-Erik Kvist Sören Andersson Peter Carrick 

Gunnar Andersson Göran Gunnarsson Ingrid Persson Lars Eklund Gert Engman 

Håkan Källåker Birgitta Schött Nils-Fredrik Nyblæus Jan Lidén Göran Theodorsson 

Lars Strandberg Lars-Olof Ödlund Bengt Skoglund Valdemar Svensson Judith Sand 

Ledande befattningshavare 

71

72 

Adresser 

SVERIGE 


Besöksadress: Brunkebergstorg 8 

Postadress: 105 34 Stockholm 

Telefon: 08-790 10 00 

Telefax: 08-796 80 92 

Swedbank Markets 

Besöksadress: Regeringsgatan 13 


Telefon: 08-790 10 00 

Telefax: 08-796 80 92 

Spintab 



Telefon: 08-790 21 00 

Telefax: 08-10 79 70 

Sparbanken Fastighetsbyrå 



Telefon: 08-787 78 80 

Telefax: 08-21 51 32 




Telefon: 08-790 22 00 

Telefax: 08-21 34 67 

Sparbankskort 

Se Sparbanken Finans 

SparLiv och SparFond 

Besöksadress: Drottninggatan 29 

Postadress: Box 16426 

103 27 Stockholm 

Telefon: 08-657 20 00 

Telefax: 08-790 00 94 

Robur 

Besöksadress: Brunkebergstorg 8 


Telefon: 08-790 24 00 

Telefax: 08-796 49 85 

Tornet 

Besöksadress: 

Malmskillnadsgatan 32 


Telefon: 08-723 70 00 

Telefax: 08-10 99 68 

UTLANDET 

Dotterbolag 

Swedbank (Luxembourg) S.A. 

Göran Rylander 

8-10 Avenue de la Gare 

L-1610 Luxemburg 

PO Box 1305 


Telefon: 009352-404 94 01 

Telefax: 009352-40 49 08/07 

Telex: 1771 

Filialer 

Produktion: Wildeco. Tryck: Tryckcentra AB, 1996 

USA 

Swedbank, New York 

Kaj Norberg 

12 East 49th Street, 20 th floor, 

New York, NY 10017 

Telefon: 0091-212 486 84 00 

Telefax: 0091-212 486 32 20 

Telex: 49606814 

Swedbank, Cayman Islands 

Se Swedbank, New York 

Storbritannien 

Swedbank, London 

Erik Träff 

Swedbank House 

42 New Broad Street 

London EC2M 1SB 

Telefon: 00944-171 256 60 00 

Telefax: 00944-171 638 11 01 

Telex: 290315 

Nordic Service Centre 

Hans Andersson 

14 Waterloo Place 

London SW1Y 4AR 

Telefon: 00944-171 930 89 17 

Telefax: 00944-171 930 14 96 

Telex: 896562 

Luxemburg 

Swedbank (Luxembourg) S.A. 

Claes-Johan Geijer 

8-10 Avenue de la Gare 


PO Box 1305 


Telefon: 009352-404 94 01 

Telefax: 009352-40 49 06 

Telex: 1771 

Representationskontor 

Finland 

Norden Banking Group 

c/o Aktia Sparbank 

Janina Grönholm 

Mannerheimintie 14, P.O. Box 207 

SF- 00101 Helsinki 

Telefon: 009358-0-60926262 

Telefax: 009358-0-60926356 

Danmark 


Ole Mølgaard 

Silkegade 8 

DK-1113 Copenhagen K 

Telefon: 00945-33 12 01 33 

Telefax: 00945-33 12 33 01 

Telex: 19832 

Norge 


Rolf Nagel Dahl 

Kirkegatan 14-18 

PO Box 1172 Sentrum 

N-0107 Oslo 1 

Telefon: 00947-22 31 90 50 

Telefax: 00947-22 31 99 85 

Telex: 19470 ubnbkn 

Frankrike 

Swedbank (Luxemburg) S.A. 

Representative Office 

2229 Route des Crêtes 

F-06560 Sophia Antipolis 

Telefon: 00933-92942323 

Telefax: 00933-92942324 

Kina 

The Industrial and 

Commercial Bank of China 

Mr Li Lihui 

15 Cuiwei Road 

Haidian District 

Beijing 

Telefon: 00986-10-821 72 73 

Telefax: 00986-10-8217 920 

Telex: 22770 

Japan 


Robert Stenram 

Sweden Center Bldg. 

6-11-9 Roppongi, Minato-ku, 

Tokyo 106 

Telefon: 00981-3-5474 6041 

Telefax: 00981-3-5474 6044 

Bilderna i årets årsredovisning är hämtade dels från Sparbanken Sveriges höstaktiviteter för Sparlån och 

Sparbankskort, dels från vinterns och vårens lansering av ett nytt privatmarknadskoncept. Fotograf Jonas Karlsson. 

Övriga foton Anders Rising.

Sparbanken Sverige 73

1995 Sparbanken - Swedbank

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?