STRÄNGNÄS KOMMUN SAMRÅDSREDOGÖRELSE

STRÄNGNÄS KOMMUN UTSTÄLLNINGSHANDLING 1(110) 

Samällsbyggnadskontoret Datum Rev datum Dnr 

FÖP STRÄNGNÄS STAD-HÄRAD 2008-05-30 2008-06-09 PBN 2005:887 

Samrådsredogörelse 

HANDLING TILLHÖRANDE FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN 

FÖR STRÄNGNÄS STAD – HÄRAD, STRÄNGNÄS KOMMUN 

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 

Plan- och byggnämnden beslutade 2007-05-30, PBN § 118 att sända ut Fördjupning 

av Översiktsplanen Strängnäs stad – Härad för samråd enligt PBL kap 4 § 3. 

Plan- och byggnämnden beslutade 2007-08-29 att förlänga samrådstiden för 

densamma till den 31 oktober 2007. Samrådsperioden var mellan 2007-06-22 och 

2007-10-31. 

2007-06-20 beslutade Plan- och byggnämnden, PBN § 147, att sända ut Grönplan 

del A för Strängnäs kommun och Grönplan del B1 för Strängnäs stad – Härad för 

samråd enligt PBL kap 4 § 3, som bilagor till Fördjupning av Översiktsplanen (FÖP) 

Strängnäs stad – Härad . 

Kommunen upprättade vid framtagandet av FÖP Strängnäs stad – Härad en 

Miljökonsekvensbeskrivning enligt MB kap 6 § 11 och Förordning om miljökonsekvensbeskrivningar 

4 § och denna sändes ut för samråd som en bilaga 

till översiktsplanen mellan 2007-06-22 och 2007-10-31. 

I samband med framtagandet av FÖP Strängnäs stad - Härad beställdes på uppdrag 

av kommunen en utredning av rådande och eventuellt framtida trafikflöden i 

Strängnäs tätort för att användas som underlag vid planarbetet och som stöd vid 

politiska beslut. Utredningen Trafikflödesanalys Strängnäs tätort sändes ut för 

samråd som bilaga till översiktsplanen mellan 2007-06-22 och 2007-10-31. 

Planförslaget med bilagor har funnits tillgängligt på biblioteket i Strängnäs, på Medborgarkontoret 

i Strängnäs kommunhus, samt på kommunens hemsida. Annons med 

information om samrådet infördes i Strängnäs tidning 2007-06-29 och med den 

förlängda samrådstiden 2007-09-07. Handlingarna sändes ut till berörda statliga och 

kommunala myndigheter samt föreningar, som anses ha intresse av planförslaget. 

Förändringar sedan samrådstiden 

Planen har sedan samrådshandlingen ändrats och kompletterats. Utglesningen 

av våra städer bör ersättas med kompletteringar av bebyggelse för att stärka stadens 

underlag för kulturella och kommersiella verksamheter samt för att möjliggöra 

satsningar på miljövänliga transportsätt.



FÖP STRÄNGNÄS STAD - HÄRAD 2008-05-30 2008-06-09 PBN 2005:887 


Ett allt mer överskuggande problem är den pågående klimatförändringen. Insikten i 

de faktorer och sammanhang som till stor del påverkar och påskyndar 

klimatförändringen ställer nya krav på samhällsplaneringen och ökar motivet till att 

bygga staden inifrån och ut och att bygga mer stad i staden. 

En väsentlig del av expansionen sker enligt planen inom och i nära anslutning till 

nuvarande Strängnäs stad. Härads skjutfält förblir riksintresse för försvarsmakten, 

men påverkar ett mindre område än tidigare. 

Strategierna bygger på att staden samlas runt Strängnäsfjärden, ”Staden kring 

fjärden”. Den tidigare uppdelningen i två alternativa utbyggnadsriktningar har med 

anledning av att man vill sträva till ett mer resurssnålt och robust samhälle fått ge 

vika för ett sammanvägt alternativ där möjligheterna till minskat transportarbete och 

förbättrad kollektivtrafik med minimerad miljöpåverkan samt tidigare gjorda 

kommunala investeringar nyttjas bättre. 

Södra Tosterön byggs ut i takt med uppgraderingen av bron med angränsande 

trafiksystem och mässhallens avveckling. Södra Tosterön blir en stadsdel som 

kommunicerar med den gamla staden. Härad byggs ut i riktning mot Strängnäs och 

P10-området. P10 och delar av Norra övningsfältet byggs ut med en hög grad av 

återanvändning och utveckling av miljöer och byggnader samt blandad ny 

bebyggelse för bostäder och verksamheter. 

En hållbar utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande 

generationers möjligheter att tillgodose sina behov. I begreppet hållbar utveckling 

ingår att den fysiska planeringen ska medverka till en god livsmiljö. Det innebär att 

planeringen av mark- och vattenanvändningen och bebyggelsens utveckling ska 

beakta både sociala, miljömässiga, tekniska och ekonomiska aspekter till en helhet. 

God planering för befolkningsökning främjar också ekonomisk tillväxt.





Vid samrådstidens slut hade följande skrivelser inkommit: .......................................................................5 

Myndigheter: .....................................................................................................................................................7 

1. Länsstyrelsen ...............................................................................................................................................7 

2. Skogsstyrelsen ...........................................................................................................................................13 

3. Polismyndigheten i Södermanlands län ..................................................................................................13 

4. Banverket ....................................................................................................................................................13 

5. Vägverket ....................................................................................................................................................14 

6. Regionförbundet Sörmland.......................................................................................................................16 

7. Försvarsmakten, Högkvarteret .................................................................................................................16 

Kommunala nämnder och kontor .................................................................................................................19 

8. Kommunstyrelsen ......................................................................................................................................19 

9. Räddningstjänsten .....................................................................................................................................19 

10. Utvecklings- och administrativt kontor..................................................................................................20 

11. Kommunala handikapprådet ...................................................................................................................21 

12. Kommunala Pensionärsrådet..................................................................................................................21 

13. Teknik- och fritidsnämnden ....................................................................................................................23 

14. Socialnämnden .........................................................................................................................................23 

15. Barn- och utbildningsnämnden, Utbildnings- och kulturkontoret......................................................23 

16. Kulturnämnden, Utbildnings- och kulturkontoret.................................................................................24 

17. Härad/Vårfruberga kommundelsråd.......................................................................................................24 

18. Miljö- och räddningsnämnden ................................................................................................................26 

Organisationer, intresseföreningar och politiska partier: .........................................................................29 

19. Sörmlands museum .................................................................................................................................30 

20. Hyresgästföreningen Strängnäs kommun.............................................................................................31 

21. Hembygdsföreningen...............................................................................................................................32 

22. Strängnäs handikappkrets ......................................................................................................................35 

23. Koloniföreningen Kållandet ....................................................................................................................35 

24. Nabbvikens Vänner ..................................................................................................................................36 

25. Vårfruberga och Härads socialdemokratiska förening ........................................................................37 

26. Malmby Vägsamfällighet..........................................................................................................................38 

27. Strängnäs Gille .........................................................................................................................................39 

28. Härads hembygdsförening......................................................................................................................44 

29. Strängnäs Montessoriskola Ek. Förening .............................................................................................46 

30. Villaägarna i Strängnäsbygden...............................................................................................................49 

31. Naturskyddsföreningen i Strängnäs ......................................................................................................52 

32. Strängnäs Segel Sällskap........................................................................................................................64 

33. Centerpartiets kommunkrets ..................................................................................................................64 

34. Folkpartiet i Strängnäs kommun ............................................................................................................65 

35. Miljöpartiet Strängnäs..............................................................................................................................70 

Angränsande kommuner:..............................................................................................................................76 

36. Enköpings kommun .................................................................................................................................76 

Företag: ...........................................................................................................................................................77 

37. Svenska kraftnät.......................................................................................................................................77 

38. Ledningen Projekt Konstpaus ................................................................................................................78 

39. Vattenfall eldistribution AB .....................................................................................................................78 

40. Kilenkrysset AB ........................................................................................................................................80 

41. Svenska Hem I Bromma ..........................................................................................................................80 

42. Svenska Hem i Bromma ..........................................................................................................................81 

43. Vasallen AB...............................................................................................................................................81 

Enskilda...........................................................................................................................................................82 

44. Jan Malmberg ...........................................................................................................................................82 

45. Walter Langhammer.................................................................................................................................83 

46. Tobias Englund, Eken 9...........................................................................................................................84 

47. Gun-Christin Elgén, Kumla 1:1 ...............................................................................................................85 

48. Mats Werner ..............................................................................................................................................86





49. Gerard Kropp ............................................................................................................................................86 

50. Åke Levin och Rolf Werner......................................................................................................................88 

51. Kent Holmstrand.......................................................................................................................................88 

52. Lars Thor ...................................................................................................................................................88 

53. Karl Sundström.........................................................................................................................................89 

54. Anna Leander, Christina v. Schulzenheim Busch, Ingvar Borgström, Sten J, Maud Mill, Eva 

Sjöberg Planås, Ove Sjöberg ........................................................................................................................94 

55. Helena Hallgarn ......................................................................................................................................101 

56. Kerstin Brolin..........................................................................................................................................102 

57. Ove Sjöberg ............................................................................................................................................102 

58. Per Johansson........................................................................................................................................104 

59. Per Liljedahl ............................................................................................................................................107 

60. Sören Fagerberg.....................................................................................................................................108 

61. Bengt-Erik Oskarsson............................................................................................................................109





Vid samrådstidens slut hade följande skrivelser inkommit: 

Inkomna synpunkter 

Myndigheter: 

Datum Synpunkt 

1 Länsstyrelsen (osignerat och signerat ex.) 

2007-11-12 

2007-11-13 

Synpunkter 

2 Skogsstyrelsen 

2007-07-16 

2007-09-10 

Synpunkter 

3 Polismyndigheten i Södermanlands län 2007-07-20 Synpunkter 

4 Banverket 2007-08-30 Synpunkter 

5 Vägverket 2007-09-13 Synpunkter 

6 Regionförbundet Sörmland 2007-09-27 Lämnar inget 

yttrande 

7 Försvarsmakten, Högkvarteret 

Kommunala nämnder och kontor: 

2007-11-08 Synpunkter 

8 Kommunstyrelsen 2007-10-11 Lämnar inget 

yttrande 

9 Räddningstjänsten 

2007-07-06 

2007-10-01 

Synpunkter 

10 Utvecklings- och administrativt kontor 2007-07-09 Synpunkter 

11 Kommunala Handikapprådet 2007-09-14 Inget yttrande 

12 Kommunala Pensionärsrådet 

2007-09-14 

2007-10-30 

Synpunkter 

13 Teknik- och fritidsnämnden 2007-09-24 Synpunkter 

14 Socialnämnden 

2007-09-25 

2007-10-26 

Inga synpunkter 

15 Barn- och utbildningsnämnden 

Utbildnings- och kulturkontoret 


16 Kulturnämnden 


2007-10-04 Inga synpunkter 

17 Härad/Vårfruberga kommundelsråd 2007-10-10 Synpunkter 

18 Miljö- och räddningsnämnden 

Organisationer, intresseföreningar och 

politiska partier: 


19 Sörmlands Museum 2007-09-21 Synpunkter 

20 Hyresgästföreningen Strängnäs kommun 2007-08-31 Synpunkter 

21 Hembygdsföreningen 2007-09-03 Synpunkter 

22 Strängnäs handikappkrets 2007-09-28 Synpunkter 

23 Koloniföreningen Kållandet 2007-10-02 Synpunkter 

24 Nabbvikens Vänner 2007-10-24 Synpunkter 

25 Vårfruberga och Härads socialdemokratiska 

förening 


26 Malmby Vägsamfällighetsförening 2007-10-30 Synpunkter 

27 Strängnäs Gille 2007-10-30 Synpunkter 

28 Härads hembygdsförening (osignerat och 2007-10-31 Synpunkter





signerat ex.) 2007-11-02 

29 Strängnäs Montessoriskola Ek. Förening 2007-10-31 Synpunkter 

30 Villaägarna i Strängnäsbygden 

2007-10-31 

2007-11-01 

Synpunkter 

31 Naturskyddsföreningen i Strängnäs 2007-11-01 Synpunkter 

32 Strängnäs Segel Sällskap 2007-11-05 Synpunkter 

33 Centerpartiets kommunkrets 2007-10-02 Synpunkter 

34 Folkpartiet i Strängnäs kommun 2007-10-31 Synpunkter 

35 Miljöpartiet Strängnäs 2007-10-31 Synpunkter 

Angränsande kommuner: 

36 Enköpings kommun 2007-10-30 Synpunkter 

Företag: 

37 Svenska Kraftnät 2007-07-06 Inga synpunkter 

38 Ledningen Projekt Konstpaus 2007-07-16 Synpunkter 

39 Vattenfall eldistribution AB 2007-09-28 Synpunkter 

40 Kilenkrysset AB 2007-10-25 Synpunkter 

41 Svenska Hem i Bromma, Aspö-Djupvik 2:1, 

mfl 


42 Svenska Hem i Bromma, Valhall 1 och 2007-10-31 Synpunkter 

Bredablick 1 

43 Vasallen AB 2007-10-31 Synpunkter 

Enskilda: 

44 Jan Malmberg 2007-06-26 Synpunkter 

45 Walter Langhemmer 2007-07-13 Synpunkter 

46 Tobias Englund, Eken 9 2007-08-17 Synpunkter 

47 Gun-Christin Elgén, Kumla 1:1 2007-09-12 Synpunkter 

48 Mats Werner 2007-09-18 Synpunkter 

49 Gerard Kropp 2007-10-22 Synpunkter 

50 Åke Levin, Igelkotten1, Rolf Werner 

Igelkotten 2 


51 Kent Holmstrand, Strängnäs Lundby 7:88 2007-10-25 Synpunkter 

52 Lars Thor 2007-10-25 Synpunkter 

53 Karl Sundström 2007-10-26 Synpunkter 

54 Anna Leander, Christina v. Schulzenheim 

Busch, Ingvar Borgström, Sten J, Maud Mill, 

Eva Sjöberg Planås, Ove Sjöberg 


55 Helena Hallgarn 2007-10-31 Synpunkter 

56 Kerstin Brolin 2007-10-31 Synpunkter 

57 Ove Sjöberg 2007-10-31 Synpunkter 

58 Per Johansson 2007-10-31 Synpunkter 

59 Per Liljedahl, Anna Liljedahl 2007-10-31 Synpunkter 

60 Sören Fagerberg 2007-11-01 Synpunkter 

61 Bengt-Erik Oskarsson 2007-11-02 Synpunkter





SYNPUNKTER KOMMENTARER 

Förslag med anledning av de 

synpunkter som framförts 

Myndigheter: 

1. Länsstyrelsen 

Samrådsyttrande 

Ang. förslag till fördjupning av översiktsplanen 

Strängnäs stad - Härad. 

Till planförslaget hör en miljökonsekvensbeskrivning, 

en trafikflödesanalys för Strängnäs tätort och ett 

förslag till grönplan, delarna A och Bl. 

Av en översiktsplan skall framgå hur kommunen avser 

att beakta bl.a. riksintressen, nationella mål och vissa 

andra statliga intressen. Statliga myndigheter bidrar 

med underlag för kommunens planeringsarbete. Om 

olika statliga intressen i en fråga behöver samordnas 

skall länsstyrelsen ge kommunen ett samlat besked. 

Länsstyrelsen kan därför behöva ge vägledande 

besked även efter samrådstiden. 

En stark befolkningsutveckling kräver utblickar mot år 

2040. 

Länsstyrelsen delar bedömningen av den framtida 

befolkningsutvecklingen fram till år 2020. Den 

redovisade utvecklingen är fullt rimlig utifrån förutsättningarna 

i Strängnäs kommun. Se länsstyrelsens 

rapport i maj 2007 Sörmlandsbilder 5. Hur många 

bostäder behöver vi? 

Det bör dock observeras att den höga 

utvecklingstakten kommer att kräva än mer 

differentierad service och mångsidigare näringsliv. 

Behoven av kompetent och kvalificerad service och 

arbetskraft medför att befolkningstillväxten ökar. Detta 

gäller i synnerhet efter år 2020 fram mot år 2050. 

Enligt länsstyrelsens bedömning kan Strängnäs - 

Härad komma att utvecklas till en alltmer komplex 

stad där grönstråk, kollektivtrafiksystem och 

servicenoder måste integreras i en planering med god 

framförhållning. Detta längre perspektiv bör prägla 

planeringen också för tiden fram till år 2020. I 

planförslaget skissas två alternativ för utvecklingen på 

lång sikt, "kanalstaden" och "staden kring fjärden". 

Det saknas dock en diskussion om t.ex. hur 

kommunikationer och service bör organiseras för en 

hållbar och resurssnål utveckling enligt dessa båda 

alternativ. 

Noteras 

Noteras. 

Utställningshandling ges delvis en ny skrivning 

avseende hållbar utveckling och synpunkten 

utvecklas i berörda avsnitt.





Strängnäs står inför en dynamisk utvecklingsfas som 

ställer ökande krav på den långsiktiga planeringen. Att 

växa från en småstad till en större komplex tät stad 

med allsidiga servicefunktioner och upplevelser är ett 

stort språng. Planeringen för de närmaste 20 åren kan 

både ge goda möjligheter och skapa oönskade hinder 

för en god utveckling efter år 2020. Behovet att kraftigt 

reducera användningen av fossila bränslen, kraven på 

välfungerande kollektiva transportsystem, 

medborgarnas och företagens ökande krav på 

mångfald och kvalitet innebär att planeringen fram till 

år 2020 bör grundas på en långsiktig strukturskiss 

med t.ex. lägen för de framtida knutpunkterna för trafik 

och service, utbyggbara stråk för kollektivtrafiken 

m.m. 

Försvaret 

Länsstyrelsen ställer sig bakom Försvarsmaktens 

yttrande 2007-11-06. Med den nya avgränsning som 

framgår av dess skrivelse 2006-01-26 är Häradsfältet 

av riksintresse för totalförsvaret. Enligt 4:1 PBL skall 

detta framgå i översiktsplanen, t.ex. i avsnittet 

Totalförsvar. Enligt 3:9 miljöbalken skall det skyddas 

mot åtgärder som påtagligt försvårar utnyttjandet av 

övningsfältet. Av miljöbedömningen, som grundas på 

miljökonsekvensbeskrivningen, skall framgå hur 

kommunen bedömer att bullerolägenheter kan 

förenas med kraven på goda boendemiljöer i 

föreslagna utbyggnadsområden vid Härad och på 

längre sikt mellan Härad och Strängnäs. 

Vägar och järnvägar. 

Länsstyrelsen ställer sig bakom Banverkets och 

Vägverkets yttranden. 

Kulturmiljövård 

I avsnittet Kulturmiljö hänvisas till det länstäckande 

kulturminnesvårdsprogrammet, som lyfter fram 

områden av riksintresse, lokala och regionala 

kulturmiljöer och byggnadsminnen. Även 

fornlämningarna bör lyftas fram i avsnittet, särskilt 

som de har ett långtgående lagskydd. I planområdet 

finns en stor mängd fornlämningar i första hand från 

bronsåldern och järnåldern. De utgörs till stor del av 

gravar och gravfält, vilket är den fornlämningskategori 

som är väl synlig genom sina former. Topografin 

antyder att det i anslutning till gravarna kan förväntas 

flera, idag okända boplatser från olika förhistoriska 

perioder. Det bör framgå av planen att även 

fornlämningsområdet är skyddat. (Kulturminneslagen: 

"Till en fornlämning hör ett så stort område på marken 

som behövs för att bevara fornlämningen och ge den 

ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och 

Utställningshandling kompletteras. 

Utställningshandlingen ges en ny skrivning 

angående riksintresset för totalförsvaret. 

Noteras. 

Synpunkterna föranleder vissa förändringar i 

utställningshandlingen med karta och förtydligande 

i texten under Svealandsbanan, kap. 13, om att 

framtida utbyggnad av dubbelspår kan komma att 

gälla hela planområdet. 

Utställningshandling kompletteras med 

fornlämningar och områdets skydd.





betydelse.") Strängnäs rika fornlämningsmiljöer kan 

med fördel ses som utvecklingstillgångar i 

friluftsområden, parker och andra grönytor. Genom att 

i kommunens planering ta tillvara den historiska 

dimensionen och kunskaper om närliggande 

fornlämningar skapas attraktiva livsmiljöer. Detta 

synsätt kan fogas även till avsnittet Hållbar utveckling. 

I planområdet finns tre områden av riksintresse för 

kulturmiljövården (sid 71), nämligen Kinger-Valla 

(D17), Strängnäs (D18, planens KV5, KV6 och KV7) 

och Sundby sjukhusområde (Dl9). Det bör tydligt 

framgå av planen att riksintressenas värden ligger i 

den helhet som landskapet och dess olika ingredienser 

tillsammans utgör. De värden som skall beaktas 

i frågor om ny eller ändrad bebyggelse är de bärande 

elementen, t.ex. odlingslandskapet, bebyggelsens 

placering och utformning under olika tider, 

markutnyttjandets art, fornlämningarnas exponering i 

landskapet mm. I t.ex. området KV2 Byar i Vansö 

socken bör planen sträva efter ta vara på hela miljöer, 

inte endast byar, landskap, bebyggelsestruktur och 

fornlämningar. Av planen kan dessutom framgå 

översiktligt hur ny bebyggelse skall lokaliseras och 

utformas för att kunna förenas med kraven i t.ex. 3:1 

PBL och 3:6 miljöbalken. 

Sörmlands museum har i sitt yttrande kommenterat 

bristen på aktuellt planeringsunderlag. Länsstyrelsen 

ställer sig bakom museets slutsats att det behövs en 

moderniserad genomgång av bl.a. de kulturhistoriska 

bebyggelsemiljöerna så att kommunen kan driva sin 

expansiva planering i förenlighet med t.ex. de 

nationella miljömålen. 

I avsnittet Historik berättas Härads historia från år 

1945. En betydligt äldre historia är känd tack vare de 

omfattande arkeologiska utgrävningarna som 

genomfördes inför byggandet av nya E20. Berättelsen 

skulle med fördel kunna kompletteras med några 

rader om den rikhaltiga kunskap som arkeologerna 

har grävt fram, kunskaper som kan fördjupa 

förståelsen av Härads karaktär och ge värdefullt 

underlag för kommunens planering av ortens 

utbyggnad. 

Antikvarie Agneta Scharp kan ge ytterligare råd och 

hänvisningar. 

Naturvård 

Planförslagets avsnitt Naturmiljöer av lokalt och 

regionalt intresse bör förses med en kartredovisning 

och kompletteras med uppgifter från ängs- och betesinventeringen. 

Till avsnittet om nyckelbiotoper hör 

även naturvärdesobjekten. Våtmarksinventeringen har 

genomförts av Naturvårdsverket, sumpskogsinventeringen 

av Skogsstyrelsen, inventeringen av 

Utställningshandling kompletteras med synsättet 

att se fornlämningsmiljöer som 

utvecklingstillgångar. 

Utställningshandling kompletteras med raä 

värdetexter återgivna i sin helhet. 

Noteras. 

Utställningshandling kompletteras med uppgift om 

utgrävningarna. 

Grönplanen kompletteras så att uppgifterna 

framgår.





grova träd av länsstyrelsen. Av artskyddsförordningen 

framgår skyddade arter, som kan vara berörda av 

planförslagen. I avsnittet Naturreservat och Natura 

2000 bör det framgå att även åtgärder utanför Natura 

2000-områden kan påverka värdena och alltså 

förutsätta prövningar av tillstånd. 

Se även nedan under Grönplanen. 

Naturvårdshandläggare Agneta Claesson kan ge 

ytterligare råd och hänvisningar. 

Grönplanen 

Aktuell forskning visar att de små närliggande 

grönområdena är mer attraktiva för de boende än 

stora skogsområden och parker längre bort. Det är 

också visat att de har stor betydelse för folkhälsan. En 

av planens stadsbyggnadsstrategier är att bygga 

inifrån och ut, d.v.s. att utnyttja stadens "restmarker", 

vilket stämmer bra med kraven på planering för en 

hållbar utveckling. När en sådan strategi tilllämpas 

måste det vara klarlagt vilka grönområden som skall 

säkras, vårdas och förbättras och vilka andra som kan 

som kan stå till förfogande för exploatering. Detta 

framgår också av grönplanens målformulering. Av 

kartorna framgår dock bara de större områdena för 

"tätortsnära rekreation", huvudstråken för "gröna 

korridorer" och vissa "offentliga rum" som skall 

bevaras och utvecklas i innerstaden och gamla 

staden. Denna begränsning i planernas 

kartredovisningar kan vålla bekymmer i de fall 

närboende sakägare motsätter sig detaljplaner för ny 

bebyggelse i små grönområden (jmfr arbetet med 

detaljplan för Tallåsen). Om översiktsplanen och/eller 

grönplanen förses med välmotiverade urval och 

kartläggningar av skyddsvärda små grönområden ger 

den stöd åt kommande beslut att tillåta bebyggelse i 

övriga små restmarker. 

Resonemanget ovan aktualiserar frågan om 

grönplanens status i förhållande till översiktsplanen. 

Del Bl Strängnäs stad - Härad sägs vara "direkt 

kopplad" till fördjupningen av översiktsplanen, men 

det framgår inte klart i vad mån även grönplanen skall 

vara vägledande för detaljplanläggningen. Det kan 

övervägas att låta grönplanens riktlinjer och kartor 

utgöra ett avsnitt i fördjupningen av översiktsplanen 

och därigenom omfattas av beslutet att anta 

fördjupningen. Karta 2, Områden av ekologisk 

betydelse, saknas bland remisshandlingarna. 

I Grönplan A, avsnittet 3.1 bör uppräkningen av 

grönområdens funktioner kompletteras med livsmiljöer 

och spridningsvägar för växter och djur. 

Utställningshandling kompletteras med upplysning 

om eventuell tillståndsprövning. 

Utställningshandling förtydligas utifrån det 

pågående arbetet. För att kunna kvantifiera en 

tillräcklig försörjning av gröningar och 

grannskapsparker bör ett bedömningssystem tas 

fram där behovet av bostadsnära 

rekreationsområden blir fastställt. Arbetet till detta 

pågår för att uppfylla Grönplan Del A:s mål att 

införa riktvärden för kvalitetsbedömning av urbana 

fria ytor i Strängnäs kommun och Grönplan Del 

B1:s riktlinje att införa ett bedömningssystem för 

behovet och kvalitetsbedömningen av urbana fria 

ytor. 

Utställningshandling förtydligas. Grönplanen har 

till avsikt att ge underlag till den fördjupade 

översiktsplanen. Det är också angeläget att 

Grönplanens mål, riktlinjer och information 

fungerar som en vägledning för detaljplaneringen. 

Synpunkten tillgodoses, grönplanen kompletteras 

med inventering och målsättning av gröna 

strukturer. 

Grönplan Del A, avsnitt 3.1 sammanfattar 

grönområdens värde för den biologiska 

mångfalden under funktionsaspekten 

”Stadsekologi” och inkluderar grönområdens 

betydelse för livsmiljöer och spridningsvägar för 

växter och djur. 

”Urbana fria ytor” används i Grönplanen på många





I avsnittet 3.5.2 om skyddsvärd skogsmark, är det 

oklart vilket dokument från skogsstyrelsen eller 

länsstyrelsen som utgör underlaget. Sannolikt avses 

bara de skyddsvärda skogsområden som finns på 

statlig mark i Strängnäs kommun. Antalet områden 

som är under utredning för reservatsbildning är alltså 

större. 

I grönplanen och MKB:n bör bedömas hur 

planförslagen kan förenas med lagskyddet av 

riksintresset Mälarens öar och strandområden 

respektive med den av länsstyrelsen och 

Skogsstyrelsen fastställda strategin för formellt skydd 

av skog i värdetrakten Mälarens öar och strandskogar 

med omgivningar (se länsstyrelsens webplats under 

"naturvård"). 

I grönplanens referenslista kan rapporten om alléer i 

Örebro län utgå. Däremot kan nämnas t.ex. 

alléinventeringen (observera att biotopskyddet kan 

gälla även alléer i enkelrader), våtmarksinventeringen, 

jätteträdinventeringen i Södermanlands län. 

De värden som diskuteras i grönplanen rör främst 

begreppen natur, ekologi och miljö. Perspektivet att 

många grönområden innehåller och är bevarade 

p.g.a. kulturvärden saknas. Ett sådant synsätt behövs 

bl.a. vid planeringen av områdenas skötsel och 

utveckling. Ett grönområde som innehåller 

traditionella naturvärden värderas högre när även 

dess kulturvärden påvisas. Kulturvärdenas betydelse 

för bevarandet av grönområden skulle kunna belysas 

även i avsnittet Riktlinjer för stadsdelarna. 

Beskrivningarna av balanserings- och 

grönytefaktormetoderna är intressanta. Det borde 

framgå på vad sätt metoderna kommit till användning 

och fått genomslag vid utformning av planförslaget. 

Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). 

Av MKB:n skall framgå hur kommunen bedömer att 

ställen istället för grönområden då begreppet är 

mer omfattande. I den urbana miljön måste ett 

rekreationsområde inte bestå givetvis bara av 

planteringar. Ett torg, promenader eller cykelvägar 

är också värda att betrakta särskilt i stadsmiljön 

där man har ont om plats. 

Information om de två skogsmarkerna Skäftkärr 

och Brunna mosse som är utpekade som 

värdefulla områden och som sannolikt kommer att 

skyddas som naturreservat kommer från Trine 

Haugset hos Länsstyrelsen. Båda områdena ligger 

på Fortifikationsverkets mark. Angående skyddet 

är det lite osäkert när det kan bli i 

tiden. Förhandlingar mellan Fortifikationsverket 

och Länsstyrelsen pågår. 

Utställningshandling kompletteras med bedömning 

gentemot riksintresset Mälarens öar och 

strandområden och text om strategin för formellt 

skydd av skog. 

Noteras. 

Grönplanen kompletteras med text under avsnittet 

Riktlinjer för planering. Grönplanen Del A hänvisar 

på sidan 16 till de tre funktionsaspekterna: 

Användning, Stadsbyggnad och Stadsekologi, 

varav aspekten Stadsbyggnad innehåller den 

kulturhistoriska funktionen. 

Utställningshandling kompletteras och 

anknytningen mellan dokumenten förtydligas. 

Mål 6 i Grönplan Del A är att införa Balanserings- 

och grönytefaktormetoderna. Eftersom det är 

angeläget att använda sig av detta system i hela 

kommunen är det ett mål till skillnad från de 

tätortsspecifika riktlinjerna. Kommunen börjar 

införandeprocessen genom att använda 

balanseringsmetoden inom detaljplaneprogrammet 

för P10 för att kunna reda ut hur metoden lämpar 

sig inom kommunens planeringssystem. 

Länsstyrelsens synpunkter beaktas och föranleder 

förändringar i utställningshandlingen av MKB:n.





eventuella olägenheter av skjutbuller från Häradsfältet 

kan förenas med kraven på goda boendemiljöer i 

föreslagna utbyggnadsområden vid Härad och på 

längre sikt mellan Härad och Strängnäs. 

Miljökonsekvensbeskrivningen skall föreligga när 

planförslaget förs vidare till utställning. 

Miljökonsekvenserna av den planerade kanalen bör 

redovisas översiktligt. Sörfjärden är ett Ramsarområde 

och av riksintresse för naturvården. 

Bedömningar av hur planförslagen bidrar till att nå de 

regionala miljömålen för t.ex. Levande skogar och 

Myllrande våtmarker bör även redovisas. 

I behovsbedömningen hänvisas enbart till att en 

fördjupad översiktsplan alltid kan antas medföra 

betydande miljöpåverkan. Behovsbedömningen, som 

ju avses ligga till grund för avgränsningen av MKB:n, 

behöver därför kompletteras med redogörelser för 

arten -gärna enligt checklistemodell- av den 

betydande miljöpåverkan som planen kan innebära 

om den genomförs i de olika 

exploateringsalternativen. Eftersom en sådan 

behovsbedömning inte redovisas blir avsnittet om 

avgränsning och fokusering på speciellt berörda 

miljömål oklar och antagandena hänger i luften. Det 

vore därutöver till stor hjälp om MKB:ns innehåll i 

tillämpliga delar följde uppräkningen i 6:12 

miljöbalken, punkterna 1-10. När en MKB följer denna 

givna struktur är det lättare att se att alla relevanta 

bedömningar har gjorts. Nu saknas t.ex. beskrivningar 

av vilka miljöproblem som idag har samband med 

sådana naturområden som avses i 7 kapitlet 

miljöbalken (skyddade områden) eller andra områden 

av särskild betydelse för miljön (6:12 miljöbalken, 

punkt 4), vilket medför att en bedömning av 

exploateringsalternativens kumulativa effekter 

omöjliggörs. Det saknas även beskrivningar av 

effekterna på berörda Natura 2000-områden (t.ex. 

Skolmästarhagen), strandskyddsområden, värde-fulla 

ädellövskogsområden, ängs- och betesmarker och 

kulturmiljön, såväl byggnader och fornläm-ningar som 

landskap. Det skall också finnas en icketeknisk 

sammanfattning. Sammantaget innebär det sätt på 

vilket MKB:n nu är strukturerad att en samlad 

bedömning av planförslaget inte låter sig göras. 

MKB:n och kommunens miljöbedömning skall 

föreligga när planförslaget förs vidare till utställning. 

Vad som skall framgå av en MKB regleras i 6:12 och 

6:13 miljöbalken. En vägledning finns även i 

Boverkets rapport i mars 2006 Miljöbedömningar för 

planer enligt PBL. 

I länsstyrelsens slutliga handläggning deltog även 

samhällsbyggnadschefen Torbjörg Sekse. 

Kurt Ekelund Per Öhrling 

Utställningshandlingen omarbetas. Försvaret och 

kommunen har en samsyn hur bullerfrågor ska 

hanteras. 

Utställningshandling ändras då det inte längre är 

aktuellt med utökad vatten väg förutom en mindre 

stadskanal i form av dagvattensystem för den nya 

stadsdelen. 

Behovsbedömningen är gjord och bedömning av 

avgränsning för miljöbedömning har samråtts med 

Länsstyrelsen 2007-06-05. MKB:ns 

utställningshandling kompletteras med de nya 

frågor som framkommit under arbetets gång. 

Synpunkterna föranleder förändringar i vissa delar 

av utställningshandlingen. 

Det går inte att med någon säkerhet ange 

effekterna på angivna områden på denna 

beskrivningsnivå. Vi hamnar då i spekulationer och 

gissningar. I den mån de är berörda anges detta 

tydligt i MKB:n. Beträffande Skolmästarhagen så 

berörs inte detta område av föreslagen utbyggnad 

vilket klart framgår av kartmaterialet. 

Angående kultumiljöfrågorna skall de behandlas i 

särskilt dokument alternativt avsnitt som bifogas i 

utställningsversionen av FÖP Strängnäs stad – 

Härad. 

Beträffande icketeknisk sammanfattning vill vi 

framhålla att detta är en plan MKB och inte en 

projekt MKB. Eftersom dokumentet inte innehåller 

en teknisk beskrivning finns inget behov av en 

icketeknisk sammanfattning





Kopia till: 

Försvarsmakten, Banverket, Vägverket, 

Skogsstyrelsen 

2. Skogsstyrelsen 

Yttrande 2007-07-13. Skogsstyrelsen har tagit del det 

fördjupade planförslaget och har endast synpunkter 

på ett förtydligande som kan underlätta om man vill 

sätta sig in i en viss del av planen. På plandelen 

"Fördjupning av Översiktsplanen" (96 sidor) under kap 

15 "Naturvård" sidorna 77- 86 finns numrerat ett antal 

geografiska områden med olika naturvärden. Om det 

till dessa områden, numrerade mellan nr 2- 29, finns 

motsvarande nummer på en översiktskarta 

underlättas lokaliseringen för läsaren om var 

områdena är belägna. Skogsstyrelsen har för övrigt 

inga direkta synpunkter på planens innehåll och text. 

På Skogsstyrelsens vägnar Leif Eriksson 

Yttrande 2007-09-10. Skogsstyrelsen har inga 

synpunkter på själva sakinnehållet. Däremot kan det 

underlätta för läsandet av planen om kartorna numreras 

med hänvisning i texten till aktuell kartbild samt ett 

förtydligande vad de med olika färger inlaga 

områdesgränserna innebär. 

På Skogsstyrelsens vägnar Leif Eriksson 

3. Polismyndigheten i Södermanlands län 

Efter att ha tagit del av den fördjupade 

översiktsplanen för Strängnäs stad Härad lämnar 

Närpolisen i Strängnäs följande remissvar. 

Under kapitel 13, Infrastruktur, kan man läsa om 

några av de vägprojekt som planeras. De tre nämnda, 

Enköpingsvägen, Gorsingelänken samt Ny trafikplats 

E20. Dessa kommer att avlasta och förenkla 

trafikflödet ut och in i staden samt troligtvis öka 

trafiksäkerheten genom att trafikintensiteten kommer 

att minska på vissa platser i staden. Dessa ses som 

mycket positiva. 

Närpolisen i Strängnäs har ingen erinran gällande den 

fördjupade översiktsplanen för Strängnäs stad-Härad. 

Dag som ovan Tomas Löfberg Kommissarie 

4. Banverket 

Svealandsbanan 

Banverket har tagit fram en järnvägsutredning för 

Svealandsbanan, Kapacitetsförstärkning delen 

Södertälje - Eskilstuna. Två utredningsalternativ 

studeras. Beslut om vilket av utredningsalternativen i 

järnvägsutredningen som kommer att drivas vidare 

kommer att fattas under hösten/vintern. 

Längs med hela järnvägen inom planområdet bör det 

Synpunkten föranleder förändring av 

utställningshandlingen 

Se bemötande ovan. 

Noteras. 

Synpunkterna föranleder vissa förändringar i





redovisas att det kan bli en framtida utbyggnad till 

dubbelspår. Det nya spåret kommer då att läggas på 

den södra sidan om befintligt spår. En prövning av ett 

dubbelspår på hela Svealandsbanan kommer att ske i 

arbetet med nästa långsiktiga investeringsplan, 

Framtidsplan 2010-2019. 

Strängnäs järnvägsstation 

I planen föreslås bostäder och/eller kontor byggas vid 

området framför stationen där det idag bland annat 

finns en parkeringsplats, som föreslås läggas under 

jord. Banverket är positivt till en sådan exploatering. 

Tillgängligheten till stationen blir mycket god. 

De nya parkeringsplatserna som skall läggas under 

jord måste utformas så att tillgängligheten till stationen 

blir god även för t ex funktionshindrade. När 

stationsområdet skall exploateras bör även det 

framtida behovet av cykelparkering och eventuellt 

även möjligheterna att anordna en bevakad 

cykelparkering studeras. 

I planen redovisas offentliga stråk som skall bevaras 

eller utvecklas. Även viktiga gång- och cykelstråk till 

stationen som behöver bevaras eller utvecklas bör 

redovisas. 

Buller och vibrationer 

Vid de utbyggnader som föreslås i närheten av 

järnvägen är det viktigt att de riktlinjer som finns för 

buller och vibrationer kan uppfyllas. I de flesta fall är 

det riktlinjer för buller som är svårast att klara. 

Riktlinjerna för buller anges i proposition 1996/97:53. 

Enligt propositionen bör följande riktvärden inte 

överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse: 

30 dB(A) ekvivalent ljudnivå inomhus 

45 dB(A) maximal ljudnivå inomhus nattetid 

55 dB(A) ekvivalent ljudnivå utomhus (vid fasad) 

70 dB(A) maximal ljudnivå vid uteplats i anslutning till 

bostad 

Med vänlig hälsning Hans Öhman GD Stab 

5. Vägverket 

Vägverket yttrar sig om sektorsfrågor som har samband 

med transporter på väg och därmed samhöriga 

miljöfrågor samt i egenskap av statlig väghållare. 

Vägverket vill inledningsvis framhålla att fördjupningen 

av översiktsplanen som helhet är väl genomarbetad 

samt tydlig och försedd med e tt bra kartmaterial. 

Fördjupningen av översiktsplanen för Strängnäs stad - 

Härad anger inriktningen för mark- och 

vattenanvändningen och utbyggnaden av 

utställningshandlingen med karta och förtydligande 

i texten under Svealandsbanan, kap. 13, om att 

framtida utbyggnad av dubbelspår kan komma att 

gälla hela planområdet. 

Noteras. 

Synpunkten föranleder att grönplanen 

kompletteras så att uppgifterna framgår i 

utställningshandlingen. 

Utställningshandling kompletteras. 


utställningshandlingen. Riksintresset förtydligas för 

riksväg 55 och kompletteras med primära 

transportleder, buller och att trafikstrukturer ska 

säkerställa god funktionalitet och säkerhet.





stadsstrukturen med ett tidsperspektiv på 20 år. Under 

perioden fram till år 2020 planeras för en 

befolkningstillväxt från dagens ca 30 000 invånare till ca 

40 000 invånare. Planförslaget grundar sig i en 

uppdelning i tre olika områdesbeteckningar med två 

olika tidsperspektiv, på kortare och på längre sikt. 

På kortare sikt, fram till år 2020, föreslås i första hand 

områden i nära anslutning till staden. 

På längre sikt, efter år 2020, finns två huvudalternativ 

"kanalstaden" eller "staden kring fjärden". 

Centrala Strängnäs 

Synpunkter på kort sikt: 

Vid planeringen av områdena utefter gamla E20 måste 

förutom trafiksäkerhetsfrågorna, i första hand för 

oskyddade trafikanter, även bullerfrågorna särskilt 

belysas. Eventuella avsteg från gällande riktvärden ska 

kunna motiveras i varje enskilt fall. 

Synpunkter på lång sikt: 

Utefter väg E20 söder om Djupa skogen och Gipen 

redovisas ett område för verksamheter med bra 

skyltlägen. Området förutsätter att en ny trafikplats 

byggs ut på platsen. Inom överskådlig tid kommer inte 

någon ny trafikplats att tillåtas och när frågan blir 

aktuell ska en förstudie tas fram innan något 

ställningstagande kommer att ske. 

Norra staden 

Vid avgränsning av området Norra staden och övriga 

områden runt väg 55 ska bullerfrågorna och vägens 

status som primär transportled för farligt gods 

beaktas. Trafikmatningen från väg 55 till områdena 

öster och väster om vägen kommer att ske via 

trafikplats Eldsund. Trafikplatsen kan behöva byggas 

om för att öka kapaciteten och tillgängligheten. 

Kontakten mellan områdena kan ske via befintliga 

planskildheter. Några nya anslutningar till väg 55 

kommer inte att tillåtas. På sikt kommer vissa delar av 

vägen att förses med mittwire 

Tosterö 

Inom planperioden planeras nya bostadsområden 

utefter väg 976, Enköpingsvägen, från Tosterö brygga 

ut mot väg 55. På lång sikt kan även bebyggelsen 

fortsätta på västra sidan av väg 55 fram mot 

Sandaområdet. 

Trafiken från de flesta planerade bostadsområdena 

förväntas ske via väg 55 och Nya Strängnäsbron och 

inte via gamla Tosteröbron, som för övrigt enligt 

kommunfullmäktiges beslut ska ersättas med en ny 

förbindelse över Strängnäsfjärden. 

Anslutningspunkten till väg 55 är trafikplats 

Knäppinge. Trafikplatsen är "utdragen" vilket innebär 

att den är svår att överblicka och den norra delen 

ligger onödigt långt bort från bebyggelsen. 

Trafikplatsen kan byggas om så att den blir 

koncentrerad runt bron över väg 974, Sandavägen.





En ombyggnad av trafikplatsen innebär att 

kapaciteten och tillgängligheten ökar och närheten till 

planerad bebyggelse förbättras. 

Någon ny anslutning till väg 55 mellan väg E20 i söder 

och trafikplats Knäppinge i norr kommer inte att 

tillåtas. På sikt kommer även vissa delar av vägen 

norr om bron att förses med mittwire. 

Riksintresse 

Väg E20 och väg 55 är vägar av riksintresse 

Övrigt 

I all planeringen är det viktigt att värna om de grupper 

som av något skäl är mer sårbara än andra i 

trafiksystemet, nämligen barn, funktionshindrade och 

äldre. Grunden för ett bra trafiksystem för dessa 

grupper läggs i översiktsplanen. 

Tillgänglighetsaspekten, inte minst från ett 

barnperspektiv skulle kunna ges ett större utrymme i 

planen. 

Planen kan även kompletteras med ett resonemang om 

hur utvecklingen av kommunikationerna skall ske för att 

på ett bättre sätt än idag gagna en långsiktigt hållbar 

utveckling. 

I det fortsatta planarbetet kan de transportpolitiska 

delmålen enligt nedan användas för att utvärdera 

kommunikationssektorn för olika utvecklingsstrategier 

och scenarier. 

• God tillgänglighet 

• Hög transportkvalitet 

• Säker trafik 

• God miljö 

• Positiv regional utveckling 

• Ett jämställt transportsystem 

Bengt Larsson 

6. Regionförbundet Sörmland 

Med anledning av er remiss 2007-06-20 i rubricerat 

ärende får vi meddela att Regionförbundet Sörmland 

inte har för avsikt att lämna några synpunkter. 

7. Försvarsmakten, Högkvarteret 

Remiss avseende samrådshandling, fördjupning av 

översiktsplanen för Strängnäs stad - Härad, 

Södermanlands län 

(1 bilaga) 

Bakgrund 

Härads skjutfält. utgör ett område av riksintresse för 

totalförsvarets militära del enligt 3 kap 9§ andra 

stycket miljöbalken. Försvarsmakten har senast 

Noteras. 


angående riksintresset för totalförsvaret.





redovisat skjutfältet med omgivningspåverkan för ny 

bebyggelse i en skrivelse 2006-01-26 (se bilaga). Här 

konstateras att fältet fortfarande är ett riksintresse. 

Området med omgivningspåverkan har minskats 

avsevärt jämfört med tidigare kartredovisning 1998 

enligt närmare motivering i skrivelsen. 

Yttrande 

Försvarsmakten delar inte Strängnäs kommuns 

beskrivning med ifrågasättande av riksintresset på sid 

89f i samrådshandlingen. 

Av översiktskartan på sid 30 framgår att beräknad 

ljudnivå 90 dB(C)Lx från grovkalibriga vapen sträcker 

sig utanför den angivna samrådsgränsen (tillika gräns 

för länsstyrelsens 12:4-förordnande enligt plan- och 

bygglagen). Försvarsmakten anser att en samlad 

bedömning bör göras av samtliga störningsriskerna i 

tätbebyggda områden som är berörda av annat 

påtagligt bakgrundsbuller genom trafik, verksamheter 

m.m.. Försvarsmakten bedömer att den oregelbundna 

militära skjutverksamheten inte utgör något hinder för 

bebyggelseutveckling mellan Härads samhälle och 

Strängnäs stad. Därmed föreligger inte heller någon 

risk för skada på riksintresset. 

De två områdena i Härad som på översiktskartan 

angetts som "planerat område för blandad 

stadsbebyggelse" ligger däremot innanför 

samrådsgränsen. Dessa områden är inte är lämpligt 

att planera för bostadsändamål med hänsyn till 

närheten till skjutfältet. Bostadsbebyggelse bedöms i 

detta fall kunna innebära risk för skada på 

riksintresset. Områdena kan däremot vara lämpliga 

för verksamheter. 

Per Jenvald 

Chef produktionsledningens Infrastrukturavdelning 

Cecilia Häckner 

BILAGA 

Härads skjutfält, Strängnäs kommun. Revidering av 

område med påverkan på bebyggelsepåverkan 

(2 bilagor) 

Försvarsmakten har tidigare anmält Härads skjutfält 

som ett område av riksintresse för totalförsvarets 

militära del enligt 3 kap 9 § andra stycket miljöbalken. 

Området med redovisning av påverkan på 

bebyggelseplaneringen av buller från 

övningsverksamheten har anmälts 1989 (FortF på 

uppdrag av ÖB 1989-03-09, kartbild nr 47) och 1998 

(Försvarsmakten och Boverket 1998-10-01, 

Försvarsmaktens deltagande i fysisk planering 

PBL/NRL-underlag nr 47, kart bild nr 47:2).





Försvarsmakten har i anledning av riksdagens beslut 

om nedläggning av Södermanlands regemente P 10 i 

särskild skivelse 2005-04-21 anmält att Häradsfältet 

bibehålls och fortsatt utgör ett område av riksintresse, 

medan övningsfältet Vansö och kasernområdet med 

skjutbanor avvecklas. 

Försvarsmakten har därefter gjort en översyn av 

sådan omgivningspåverkan genom buller från den 

fortsatta övningsverksamheten som har betydelse för 

bebyggelseplaneringen i anslutning till fältet. 

Resultatet av översynen innebär en påtaglig 

minskning av det område där Försvarsmakten kan 

komma att motsätta sig störningskänslig bebyggelse 

för att undvika påtaglig skada på riksintresset. 

Omgivningspåverkan avgränsas nu med 

utgångspunkt i riktvärdet för ljudutbredning från 

grovkalibriga vapen, 90 dB(C)Lx, från 

dimensionerande skjutplatser och med anpassning till 

naturliga avgränsningar, i detta fall vägar. 

Försvarsmakten bedömer här att det inte finns 

anledning att utsträcka avgränsningen mot norr och 

öster längre än till tidigare sträckning av väg E 20 

genom Härads samhälle med anslutning till E 20 

(motorvägen) strax väster om trafikplats Lunda, vidare 

till trafikplats Biskopskvarn och därefter längs väg 55. 

Försvarsmakten anser att buller från vägtrafiken är 

dimensionerande från planeringssynpunkt norr och 

öster om de angivna vägsträckorna jämfört med den 

mera oregelbundna militära skjutverksamheten. 

Gällande förordnande med stöd av 12 kap 4 § Plan- 

och bygglagen avses revideras i enlighet härmed efter 

framställning till länsstyrelsen. 

Efter bedömning i enskilda plan- eller bygglovärenden 

kan Försvarsmakten komma att motsätta sig 

etablering av störningskänslig bebyggelse inom det 

på bifogade karta angivna området. Försvarsmakten 

förutsätter att avvägningen av riksintresset handläggs 

i det av kommunen påbörjade arbetet med fördjupad 

översiktsplan för området. 

Beslut i detta ärende ha fattats av generalmajor Jan 

Salestrand. I den slutliga handläggningen av ärendet 

har deltagit överstelöjtnant Anders Tauson, arkitekt 

Cecilia Häckner, och chefen för 

Miljöprövningsenheten Folke Borgh, föredragande. 

Jan Salestrand Försvarsmaktens förbandsproduktionschef





SBK anm. Bilagor, karta i färg finns på Samhällsbyggnadskontoret 

Kommunala nämnder och kontor 

8. Kommunstyrelsen 

Föreligger plan- och byggnämndens beslut 2007-05-30, 

§ 118, gällande samråd av förslag till fördjupning av 

översiktsplanen för Strängnäs kommun, Strängnäs 

stad-Härad. 

Under överläggningen yrkar Arne Arvidsson (m), med 

instämmande av Ingrid Fäldt (s), att inte yttra sig i 

samrådsskedet. 

Beslut 

Kommunstyrelsen beslutar att 

1. inte yttra sig i samrådsskedet. 

9. Räddningstjänsten 

2007-07-06 

Översvämningsrisker 

I kapitel 20 Översvämningsrisker beskrivs hur 

översvämningskartorna tagits fram och vad 

länsstyrelsen rekommenderar avseende bebyggelse i 

områden med översvämningsrisk. Det framgår dock 

Utställningshandlingen ges en ny skrivning av 

kapitlet översvämningsrisker överinstämmande 

med KF beslutade riktlinjer i april 2008, för 

åtgärder i syfte att nå robusthet i samhället med 

hänsyn till översvämningsrisker, och Plan- och 

byggnämndens beslut i maj 2008, om riktlinjer för





inte om något ställningstagande gjorts avseende att 

följa dessa rekommendationer. Det ser i förslaget inte 

ut som att man tar hänsyn till 

översvänmingsområdena i planeringen, se t ex 

planerna för södra och västra delarna av Tosterö 

brygga (TB kap 9), Södra Sundby (SS kap 9) och 

delar av Södra Storängen (SS kap 10). Vidare finns 

ingen bifogad översvämningskartering för områdena 

som planeras på Norra övningsfältet samt efter 

Eldsundsån. Översvämningskarteringarna bör finnas 

med bland de kartor som skrivs ut i färg, då de annars 

är svåra att tyda. I planen bör större betydelse 

tillägnas översvämningsriskema. 

Förbindelse Tosterö 

Ju större expansion av bebyggelsen på Tosterösidan 

- desto större behov finns av en fast och ej 

öppningsbar förbindelse med fastlandssidan av 

staden så att räddningsinsatser kan genomföras inom 

godtagbar tid. Alternativt kan högre brandskyddskrav 

än vad Boverkets byggregler anger behöva ställas vid 

nybyggnation. 

Camilla Dahlen 

Räddningschef 

2007-10-01 

Kompletterande yttrande angående förslag till 

fördjupad översiktsplan för Strängnäs stad-Härad, 

Strängnäs kommun. Dnr PBN/2005:887-212 

11 Södra Strängnäs-Malmby-Löt 

PB Pettersberg. Området kan enligt planen 

kompletteras med bostäder i form av småhus. 

Området gränsar dock till brandstationen (Tändstiftet 

1) och dess övningsplats vilket innebär att störningar i 

form av lukt och partiklar (rök, pulver) och buller (t ex 

pumpkörning, larmutrop nattetid) förekommer. 

Några bostäder bör därför inte planeras närmare 

brandstationens tomtgräns än 200 m. 

Camilla Dahlen Räddningschef 

10. Utvecklings- och administrativt kontor 

Önskemål: Vägnät för kollektivtrafiken FÖP 

Strängnäs. 

På Tosterösidan finns ett stort behov av nya 

anpassade vägar som möjliggör en effektiv slingad 

busslinje genom befintliga och planerade 

bostadsområden. Denna aspekt måste tas med i 

planeringen, annars kommer stora delar av området 

inte kunna kollektivtrafikförsörjas på ett effektivt sätt i 

framtiden. /Thomas Fylkehed 

SBK anm. Bilaga karta finns på 

Samhällsbyggnadskontoret 

översvämningsrisker i den fysiska planeringen. 

Utställningshandlingen förändras enligt beslut av 

Kommunfullmäktige februari 2008 att den befintliga 

Tosteröbron helrenoveras och kompletteras med 

ytterligare en gång- och cykelbana. Synpunkten 

noteras. 

Synpunkten noteras. 

Noteras. Den översiktliga strukturen kan 

möjliggöra tvärförbindelser för kollektivtrafiken.





11. Kommunala handikapprådet 

KHR beslutar att 

1. lägga informationen till handlingarna. 

12. Kommunala Pensionärsrådet 

KPR beslutar att 

1. överlämna nedtecknade synpunkter, två 

skrivelser, en med synpunkter ang Strängnäs - 

Tosterö och en ang Härad, samt de synpunkter som 

framförts under mötet. 

Bakgrund 

Kommunala pensionärsrådet ska yttra sig över 

Fördjupning av översiktsplanen för Strängnäs - Härad, 

som sänts ut på samråd. 

Följande synpunkter framförs vid mötet: 

Agneta Lindeberg, SPRF har önskemål om att 

lekparken vid Klippstigen bör finnas kvar, då det är 

den enda lekparken i området. 

Bo Wätterstam, SPF tycker att det är bra med 

förtätning i centrum men vill att man försöker 

påverka byggande i ett plan. 

Han har önskemål om att de nya lägenheterna vid f d 

Thomasgymnasiet byggs i ett plan. 

Han tycker även att det skulle passa bra med 

bostäder i kv Måsen. 

Agneta Lindeberg, SPRF poängterar att vid 

förtätning av Strängnäs stad är det av stor vikt att 

behålla parker och grönområdet samt göra dem 

snyggare. 

Hon har även önskemål om att nya bostäder med hiss 

för pensionärer bör byggas i alla kommundelar. 

Gerd Paulsson framför att lägenheter för 

mellanboende med viss service bör byggas. 

KPR I Strängnäs kommun 

Till Kommunstyrelsen 

Synpunkter på förslag till fördjupad översiktsplan 

gällande Strängnäs tätort samt Härad 

KPR har tagit del av förslaget till fördjupad 

översiktsplan för Strängnäs tätort samt Härad och vill 

Utställningshandlingen ändras, synpunkten anses 

därmed vara tillgodosedd. 

Tillgänglighets krav belyses i samband med 

bygganmälan och tillåts inte bli sämre i en 

flervåningsbyggnad. 

I samband med vägomläggning intill Kv Måsen 

togs detaljplan fram för att möjliggöra 

avskärmande industri alternativt 

kontorsanvändning i området, detaljplanen vann 

laga kraft november 2006. Området ligger delvis 

inom riskområde från annan verksamhet. 

Synpunkten föranleder ingen ändring i FÖP:en. 

Utställningshandlingen med grönplanen utvecklar 

riktlinjerna och strukturen av kommunens fria ytor i 

ett samlat grepp. 

Tillgänglighets krav belyses i samband med 

bygganmälan. Boendeform fastläggs inte den 

översiktliga planeringen. 

Den fördjupade översiktsplanens syfte är att peka 

ut huvudsaklig markanvändning och inte att i detalj 

fastlägga typ av boende.





lämna följande synpunkter: 

1. Angående Häradsfältet bör kommunen arbeta för 

att bostadsbyggande skall kunna komma ifråga. 

2. Det är viktigt med en levande stadskärna med bra 

service. 

3. Byggande av bostäder i vatten bör ej ske. 

4. Beträffande utbyggnaden på Tosterön anser KPR 

att kommunen måste planera för äldreboende i 

området. Vidare anser vi att utbyggnaden på Tosterön 

bör prioriteras och att ett stadsdelscentrum bör 

etableras inom projektet Tosterö brygga. 

5. Angående kommunikationer bör sådana finnas som 

gör det möjligt att ta sig till handelscentrum Solberga. 

6. Vi anser det nödvändigt att det finns äldreboende i 

varje kommundel. 

7. Även om detta inte gäller översiktsplanen vill vi 

påpeka det anmärkningsvärda i att kommunen sålt 

fastigheten Thomasgymnasiet utan sedvanligt 

anbudsförfarande. 

Strängnäs i oktober 2007 För KPR Gerd Paulsson 

Vice ordförande 

KPR REMISSVAR På den fördjupade översiktsplanen 

för Strängnäs Stad - Härad 

Enligt planen skall Härads skjutfält förbli riksintresse 

för försvarsmakten. Vi anser att kommunen skall 

verka för att skjutfältet avvecklas. 

Det har betydelse för såväl Härads samhälles 

utbyggnad som Strängnäs stad. Om det ej går skall 

bullergränsen flyttas utanför väg E 20 och järnvägen. 

Är bullret så farligt att byggnation ej kan förekomma 

inom gränsen måste våra barn skyddas för detta 

buller och skolan komma utanför bullergränsen. 

Vi har även en medeltida kyrka som behöver komma 

utanför bullergränsen för att ej ta skada av de 

vibrationer som uppstår. Det kan vara en uppgift för 

Riksantikvarieämbetet. 

I planen saknas mark som avsatts för planerat 

verksamhetsområde och arbetsplatser. I förslag till 

detaljplan för Lövhagen i Härad, framtagen av K- 

Konsult 1992 fanns ett arbetsområde framtaget i 

Lövhagens sydvästra del, mellan 

Synpunkten överinstämmer med 


Synpunkten föranleder vissa förtydliganden i 


Noteras. Utställningshandlingen förtydligas var 

dessa områden kommer att finnas. Blir inte ett 

allmänt inslag i strandbilden som kanske 

samrådshandlingen missvisande kunde uppfattas. 

Den fördjupade översiktsplanen möjliggör att 

synpunkterna tillgodoses dock är översiktsplanens 

syfte inte att i detalj fastlägga typ av boende utan 

att peka ut huvudsaklig markanvändning. 

Den fördjupade översiktsplanen möjliggör goda 

kommunikationer dock hanteras inte samfärdsel i 

detalj. 

Se ovan vid 4. 

Frågan hanteras inte i den fördjupade 

översiktsplanen. 

Se ovan kommunens målsättning vid synpunkt 1. 



Fastighetsägaren bevakar eventuella skador och 

kommunicerar om lämpliga åtgärder med 

verksamhetsutövaren. Frågan faller under annan 

lagstiftning. 

Med anledning av att försvarsmakten med sin 

verksamhet finns kvar är det för närvarande inte 

aktuellt att planera verksamhet söder om 

motorvägen på Fortifikationsverkets mark. 

Utställningshandlingen har kompletterats med





högspänningsledningen och E20. Denna del av 

planområdet är väl synligt från motorvägen. 

Infartsgatans anslutning kan med all säkerhet ske 

direkt ut på Överåsvägen. Det föreslagna områdets 

totala storlek beräknades då till ca 9 hektar. 

Om skjutfältet tillåter kan verksamhetsområden 

förläggas i området nära Brunna. Där finns stickspår 

för järnvägstrafik framdragen. 

Vad kan man använda marken till där kraftledningen 

med dess skyddszon drar fram. Finns idet planer på 

att ledningen skall grävas ned eller vad skall göras? 

Vi är i behov av mark för återvinningsstation, 

som lämpligen kan sammanföras med 

parkeringsplats för pendlare i anslutning till 

busshållplats. 

Friluftsliv & rekreation, här framhålls Mälaren med 

strandområden som en viktig del, för vår del är 

badplatsen vid Sjöborg värd att bevara. 

Strängnäs i oktober 2007 KPR 

13. Teknik- och fritidsnämnden 

Beslut 

Teknik- och fritidsnämnden beslutar meddela plan- 

och byggnämnden att 

1.i kapitel 13 Infrastruktur, under rubriken Tosterön, 

bör framgå att svängspannet reparerats under vinter 

2006/2007 och att bron åter är i funktion inför 

båtsäsongen 2007. 

2.då remisstiden förlängts till den 31 oktober ta 

återkomma med ytterligare synpunkter på Fördjupning 

av översiktsplanen för Strängnäs stad - Härad, 

samråd. 

14. Socialnämnden 

Yttrande över fördjupad översiktsplan inkl miljökonsekvensbeskrivning 

för Strängnäs och Härad. 

Beslut 

Socialnämnden beslutar att 

1. för sin del inte ha något att erinra mot förslaget till 

fördjupning av översiktsplanen för Strängnäs kommun, 

Strängnäs stad - Härad, enligt föreliggande 

samrådshandling. 

15. Barn- och utbildningsnämnden, 


Yttrande över fördjupning av översiktsplan för 

Strängnäs stad - Härad, samråd. 

Förskolan 

verksamhetsområde norr om E20. 

Ledningsföretaget har ledningsrätt. Inga planer 

finns där skyddszon finns. 

Noteras. Synpunkten överinstämmer med den 

fördjupade översiktsplanen av Härads utveckling 

dock är det inte FÖP:ens syfte att fastlägga 

användningen på den detaljeringsnivån. 

Synpunkten föranleder komplettering av badplatser 

i utställningshandlingen. 

Noteras





Befolkningsprognosen för planområdet fram till 2016 

visar en ökning med 135 barn. Med oförändrad 

servicegrad motsvarar det ett ökat behov av 120 

platser. Större delen av ökningen finns inom tätorten 

inkl. Finninge medan Tosterö, Härad och Fogdö visar 

ett minskat behov. Det ökade behovet bör kunna 

hanteras genom anpassningar och utbyggnader av 

befintliga förskolor. 

Skolan 

Befolkningsprognosen för planområdet fram till 2016 

visar, efter en minskning fram till 2011, åter en ökning 

med 220 elever. Större delen av ökning finns även här 

inom tätorten inkl. Finninge. Ökningen kan hanteras 

inom ramen för befintliga skolor, möjligen med 

justering av upptagningsområden. 

Sammanfattning 

Befolkningsprognoserna visar den utbyggnad som 

planeras på kort sikt. Den utbyggnad på längre sikt 

som beskrivs med bl.a. Norra staden och Kanalstaden 

kan aktualisera behovet av främst nya förskolor i 

dessa områden både för att tillgodose behovet och för 

att bidra till områdenas attraktionskraft. Även 

områdena Sundby, Stavlund och Stenby på Tosterö 

kan påverka detta behov. Bostadsbyggandet och den 

offentliga servicen måste samordnas för att undvika 

provisoriska lösningar som kan påverka både 

kostnaderna och kvaliten i verksamheten. 

Bra kommunikationer är viktigt när Strängnäs 

tätortsyta vidgas och avstånden ökar. Vägar, gång- 

och cykelvägar och en förbättrad kollektivtrafik har 

både gynnsamma hälsoeffekter och en positiv 

påverkan på klimatet. En strävan är att skolelever i 

större utsträckning själva skall kunna ta sig på ett 

tryggt och trafiksäkert sätt still skolan. 

Barn- och utbildningsnämnden bildnings- och 

Kulturkontoret 

Frank Stoor, Bildningschef, Gunnar Karlsson 

Planerare 

16. Kulturnämnden, Utbildnings- och 

kulturkontoret 

Kulturnämnden har inga synpunkter. 

17. Härad/Vårfruberga kommundelsråd 

KDR § 38 

Diskussion om den fördjupade översiktplanen för 

Strängnäs-Härad 

Till kommundelsrådets möte kom en representant för 

kommunen, Marie Johnsson. Hon fick svara på 


ut huvudsaklig markanvändning och 

benämningarna bostadsområden och blandad 

stadsbebyggelse innebär också att det är möjligt 

med kommunal och kommersiell 

service såsom t.ex. förskola, skola, lekpark, 

äldreboende, dagligvarubutik och 

återvinningsstation. 

Den fördjupade översiktsplanen möjliggör goda 

kommunikationer vilka i utställningshandlingen 

tydliggörs i grönplanen med gröna korridorer och 

riktlinjer för planeringen.





många frågor från de församlade, både från 

allmänheten och ledamöter i kommundelsrådet. De 

flesta frågorna berörde skjutfältet och hur detta ska 

hanteras i framtiden. Skjutfältet klassas som ett 

riksintresse. Kommunen har i samråd, försökt fått en 

dialog med försvarsmakten. Detta är inte lätt då 

frågan om vem som kommunen ska samråda med 

inte är löst. Samråd behövs för att diskutera frågan 

om skydds- och bullerzonerna runt skjutfältet. 

Tillståndet, enligt miljöskyddslagen, för att få skjuta på 

Härads skjutfält går ut 2009. Kommundelsrådet vill att 

kommunen markerar klart och tydligt att de inte 

kommer att medverka till ett förlängt tillstånd. Det bör 

stå att Strängnäs kommun bör verka för att avveckla 

skjutfältet. 

Samrådshandlingen är det första steget i processen 

för en översiktplan i kommunen. Alla synpunkter tas 

emot och diskuteras för att sedan sammanfattas och 

ställas ut under våren 2008. Detta är ytterligare ett 

tillfälle att kunna tycka till och ge synpunkter. Det är 

viktigt att allmänheten i Härad ges tillfälle att se 

utställningen och förslaget gavs att under en helg ta 

utställningen till Härads hembygdsgård. Några 

representanter för kommunen skulle kunna närvara 

och svara på frågor. Detta kan genomföras i regi av 

ledamöterna i kommundelsrådet. 

Det diskuterades om hur stort befolkningsunderlag 

som krävs för att behålla och även kunna utöka den 

service som finns i området. Oron är stor att skolan 

kommer att flyttas om inte det finns tillräckligt med 

barn. I Härad kommer det också att behövas någon 

form av äldreboende då befolkningen blir äldre, finns 

det några sådana planer. Kan det finnas möjligheter 

till att få en träffpunkt i form av ett cafe samt en liten 

närbutik för området. Om inte bebyggelsen tar fart så 

är risken stor att befolkningsunderlaget blir för litet. 

Kommunen måste ha visioner för Härad , inte bara 

restriktioner. 

Finns det några planer på att försöka få till 

arbetsplatser i Härad? Det finns spårbunden logistik 

i form av ett stickspår vid Brunna. Detta skulle kunna 

tas med i planeringen av verksamhet i Härad. Det 

togs även upp att i den förra fördjupningsplanen 

fanns det förslag om en ny utfart till E20. Finns den 

kvar i planeringen? Just närheten till E20 är ett bra 

underlag för att kunna planera in verksamheter i 

Härad och dess närhet. Fler bostäder och närhet till 

arbeten är en viktig punkt för att locka fler människor 

till Härad. 

Hur har kommunen tänkt sig att lösa problemet med 

de privata vägföreningarna? Vem ska ha det 

övergripande ansvaret för skötseln av vägarna i 



Den fördjupade översiktsplanen visar på Härads 

utveckling och möjliggör att synpunkterna 

tillgodoses dock är översiktsplanens syfte inte att i 

detalj fastlägga användningen utan att peka ut 

huvudsaklig markanvändning. 

Synpunkten föranleder vissa förändringar i 

utställningshandlingen med verksamhetsområden. 

Någon fördjupad översiktplan över Härad finns inte 

sedan tidigare och ny trafikanordning i Härad är 

inte aktuellt. 

Tätortsföreningar hanteras oförändrat och ersätts 

för drift och underhåll utifrån uppmätt vägsträcka. 

Övriga vägföreningar ligger oförändrat utanför





kommunen om det blir en ökning av bebyggelsen? 

Det kommunala vatten- och avloppet måste tas med 

i planeringen. Det är en förutsättning för en utökning 

av verksamhet i Härad att va-frågan tas upp 

Beslut 

Härad/Vårfruberga kommundelsråd beslutar 

Att. sekreterare Ewa Axvallen skickar in 

kommundelsrådets synpunkter på översiktplanen till 

plan- och byggnadsnämnden. 

18. Miljö- och räddningsnämnden 

Miljö- och räddningsnämnden beslutar att som yttrande 

till plan- och byggnämnden angående Fördjupning av 

översiktsplan för Strängnäs stad Härad samt Grönplan 

framföra att 

1. planen bör kompletteras med en karta för alla 

inklassade naturvårdsområden inom Strängnäs 

stad-Härad samt bättre beskrivning av 

inklassningen (Klass 1, 11,111) 

2. planen bör kompletteras med en karta för 

utbredningen av översvämningsrisker inom 

Strängnäs Stad-Härad 

3. nämnden avråder till bebyggelse i de planerade 

områden som ligger inom riskområde för 

översvämning innan förslag till åtgärder upprättats för 

ett säkert boende 

4. avdelningen 3.5, Ekologisk betydelse/biologisk 

mångfald bör flyttas ur Grönplan del A för Strängnäs 

kommun till den fördjupade översiktplanen då denna 

del är av viktig karaktär samt ger vägledning om hur 

ekologiskt betydelsefulla områden skall bevaras och 

skyddas 

5. planen bör kompletteras med information om 

Strängnäs blivande reservvattentäkts skyddsområde 

och vilka begränsningar skyddsområdet kan innebära 

6. planen bör belysa vikten av en hållbar 

infrastrukturlösning för kollektivtrafik och för gång- 

och cykeltrafikanter från och till Tosterö innan 

ytterligare exploatering sker där 

7. ytterligare exploatering ej bör ske inom 

områden där strandskydd gäller. 

Miljö- och räddningsnämnden beslutar vidare 

angående tillhörande MKB att som yttrande till plan- 

och byggnämnden framföra att 

1. MKB:n bör kompletteras med miljömålen Giftfri miljö, 

Rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker samt 

Levande skogar och hur dessa miljömål påverkas av 

den fördjupade översiktsplanen för Strängnäs Stad- 

kommunens ansvarsområde. Vid ny bebyggelse 

med nya vägar regleras frågan i detaljplaneskedet 

genom exploateringsavtal. Den fördjupade 

översiktsplanens syfte är inte att i gå ner på den 

här detaljeringsnivån. Utpekade områden kommer 

att förses med tillfredställande kommunala vatten 

och avloppslösningar. Utanför utpekade områden 

finns kraftiga begränsningar att avloppslösning 

sker på ett betryggande sätt. 

Synpunkten föranleder komplettering av 

grönplanens utställningshandling 


kapitlet översvämningsrisker med hänvisning till 

KF beslutade riktlinjer i april 2008, för åtgärder i 

syfte att nå robusthet i samhället med hänsyn till 

översvämningsrisker, och Plan- och 

byggnämndens beslut i maj 2008, om riktlinjer för 


Utställningshandlingen ges en tydligare koppling 

mellan den fördjupade översiktsplanen och 

grönplanen. Både del A och B av Grönplanen har 

omarbetats. 






ytterligare en gång- och cykelbana. 

Noteras. Utställningshandlingen förtydligas vad 

gäller tätorternas utveckling längs vatten och 

troliga tematiska tillägg till översiktsplanen i 

samband med kommande förändrad lagstiftning. 

Synpunkten föranleder ingen förändring av de 

miljömål som berör FÖP-en generellt. 

Vi kan naturligtvis ta med miljömålen levande 

skogar och myllrande våtmarker och ytterligare





Härad 

2. miljömålet Giftfri miljö bör utvecklas med anledning 

av områden i kommunen som befaras vara förorenade 

3. miljömålen Grundvatten av god kvalite, Levande 

sjöar och vattendrag, Giftfri miljö och Ett rikt växt- och 

djurliv bör utredas med anledning av de risker som 

"kanalstaden" och den planerade kanalgrävningen i 

gamla P10 området innebär för bland annat Sörfjärden 

miljömål men anser inte att planförslaget påverkar 

dessa i stor omfattning för genomförandet som 

helhet eller att de är föremål för betydande 

miljöpåverkan. Dessa miljömål finns med i 

bedömningen i den mån de är berörda. Miljömålet 

levande skogar är dock viktigt vid behandling av 

området Bresshammar. Bresshammar behandlas i 

särskilt avsnitt. 

Miljömålet giftfri miljö finns upptaget för de 

områden vi kan se att det är befogat. 

Synpunkten föranleder ingen förändring av 

utställningshandlingen av MKB:n 

Speciellt berörda miljömål i detta avsnitt är levande 

sjöar och vattendrag, ingen övergödning och giftfri 

miljö. 

I november 2003 gjordes en översiktlig utredning 

angående förutsättningar för en vattenled mellan 

Sörfjärden och Strängnäsfjärden. Syftet var att 

genom byggande av vattenleden fördröja åldrandet 

av Sörfjärden och därmed igenväxningen av 

fjärden. Syftet med vattenleden var också, att den 

skulle vara farbar för fritidsbåtar, vilket innebar en 

bredd av 10 m och ett djup om 2,5 m. Dock skulle 

broövergångar inte konstrueras för segelbåtar då 

det redan i utgångsläget bedömdes innebära alltför 

dyrbara brokonstruktioner. 

För att kunna bygga vattenleden konstaterades att 

det krävdes 5 väggenombrott. Vägarna följer 

naturen dvs går ned i dalgången mot den tidigare 

vattenleden. Det bedömdes att fyra av 

väggenombrotten måste kompletteras med 

uppbyggnad av vägarna på mycket långa sträckor 

för att möjliggöra brobyggen med genomsläpp av 

båttrafik. Dessutom bedömdes att pålning måste 

genomföras för att få stabilitet för brobyggena. 

För att efterhöra om byggande av vattenled är den 

rätta åtgärden för att uppnå huvudsyftet med 

kanalen, att fördröja åldrandet av Sörfjärden, 

tillfrågades ett antal sakkunniga. En 

sammanfattning av utlåtandena med föreslagen 

åtgärd var: 

• Att ett kanalbygge från Sörfjärden endast 

har marginell effekt för att fördröja åldrandet av 

fjärden 

• Att risken är uppenbar, att det blir ett stort 

näringsläckage till Strängnäsfjärden genom ett 

kanalbygge 

• Att läckage av tungmetaller från 

avfallsdeponin Kvitten från det lakvatten som 

sedimenterat i Gullringen kan ske. 

En bedömning av tungmetaller har gjorts i 

tillrinningsområdet till Gullringen. Bedömningen har





gjorts enligt Naturvårdsverkets klassificering. 

Tillrinningen till Gullringen söderifrån sker förutom 

från Kvittenområdet från E 20 vid trafikplats Lunda, 

väg 55 och från lokal väg norr om E20 – väg 55. I 

systemet finns också nedlagd metallindustri. 

Prover har uttagits i Gullringen, nedströms 

pumpstation Kvitten och nedströms nedlagd såg. 

Provtagningsresultaten påvisar inga alarmerande 

värden för de tungmetaller som finns inom 

avrinningsområdet. Sannolikt beror de förhöjda 

värdena av krom och nickel från nedlagd 

metallindustrin inom tillrinningsområdet. 

Den sammanfattande bedömningen av 

utredningen är att inte göra några ingrepp i 

Gullringens sediment. Sedimentproverna påvisar 

att Gullringen utgör en effektiv metall- och 

näringsfälla. 

Angående avfallsanläggningen Kvitten påvisas 

genom fortlöpande provtagning att vidtagna 

åtgärder för lakvattenbehandlingen resulterat i att 

verksamheten inte har någon negativ 

miljöpåverkan i tillrinningsområdet. 

Då områden nordväst- och sydväst- och sydost om 

Gullringen byggs ut föreslås att krav skall ställas 

på 

• Lokalt omhändertagande av dagvatten 

som förhindrar snabba flöden ned till Gullringen 

• För att förhindra slam/sedimentflykt från 

Gullringen skall utloppet förses med överfallsvärn. 

• För att säkerställa fällning och bindning av 

metaller till sulfider i Gullringen rekommenderas 

kalkning i lämpligt placerad tillrinningspunkt. 

Sammantaget ger dessa båda utredningar 

underlag för att bedöma, att ett kanalbygge mellan 

Sörfjärden och Strängnäsfjärden inte bör utföras. 

Om man väljer att ta bort väganslutningar till 

området norr om Gullringen för att minska 

kostnaderna för ett kanalbygge förlorar området 

naturligtvis i tillgänglighet. 

Ett kanalbygge påverkar dock tillståndet i 

Sörfjärden marginellt. De faktorer som påverkar 

tillståndet i Sörfjärden negativt ur miljösynpunkt är: 

• Humus- och näringstillförsel från 

tillrinningsområdet. Denna påverkan kommer 

sannolikt att öka genom det mildare klimatet under 

vinterhalvåret då ökade flöden förväntas under 

denna period (vinterhalvåret) då näringsupptag 

och bindning av humusämnen är låg. 

• Diffust näringsläckage från 

jordbruksverksamhet i anslutning till Sörfjärden 

• Mälarens nuvarande reglering som





4. miljömålet Ett rikt växt- och djurliv bör utvecklas med 

anledning av Strängnäs Stad-Härads naturreservat, 

biotopskyddsområden och andra värdefulla områden 

som eventuellt ligger i konflikt med exploateringen. 

Vilka alternativ finns för att bevara ett rikt djur och 

växtliv samtidigt som områdena blir mer tillgängliga för 

allmänheten. 

5. begreppet flytande boende i MKB:n bör kompletteras 

med de eventuella negativa effekter som flytande 

boende kan innebära för miljön. Flytande boende 

behöver inte innebära att känsliga strandområden och 

allmänhetens tillgång till stranden inte värnas 

6 . nollalternativet bör kompletteras med utredning om 

de tilltänkta exploateringsområde-nas sannolika 

utveckling om dessa inte exploateras 

7. nollalternativet bör även utreda hur programförslaget 

medverkar till och motverkar de nationella miljömålen. 

Bakgrund 

Plan- och byggnämnden beslutade 2007-05-30 att 

bjuda in till samråd av Fördjupning av översiktsplanen 

för Strängnäs stad - Härad. Planområdet omfattar 

Strängnäs, södra Tosterö, Löt, Malmby, Härad samt 

sydöstra Fogdö. Bilagorna Grönplan A och B1 samt 

miljökonsekvensbeskrivning (MKB) omfattas också av 

samrådet. 

Organisationer, intresseföreningar och 

politiska partier: 

släcker ut naturliga årstidsvariationer. 

Den sammantagna bedömningen är att en 

vattenled för kanoter kan byggas mellan Sörfjärden 

där upptag får göras för vägar som korsar leden. 

Det är framför allt viktigt att anordning för upptag 

görs vid Gullringen så att ingen risk för slamflykt 

kan ske från sjön. 

Denna bedömning förhindrar dock inte att en 

utgrävning sker från Eldsundsviken upp mot väg 

55 då detta ingrepp inte påverkar 

vattenströmningen från Sörfjärden ned till 

Strängnäsfjärden. Markundersökningar måste 

dock genomföras för detta ingrepp för att kunna 

bedöma om marksaneringar behöver genomföras. 

Vi anser således att markundersökning vidtas i 

samband med detaljplaneläggning då man vet 

områdenas exakta utredning och vilka 

markområden som berörs av bostads- respektive 

verksamhetsområden då det råder olika krav på 

markens renhet vid dessa olika 

exploateringsformer. 

Miljömålet ett rikt växt och djurliv berörs speciellt 

vid behandling av naturområdena på Tosterön och 

Bresshammars skog. Vi kan dock inte se att 

Strängnäs - Härads naturreservat berörs i 

planförslaget. 

MKB och planhandling har omarbetats sedan 

samrådshandlingen. 

Se ovan. 

Se ovan.





19. Sörmlands museum 

Med anledning av ett begärt yttrande i rubr ärende får 

Sörmlands museum anföra följande. 

Den textmassa som kommunen avsatt för 

KULTURMILJÖ i Samrådshandling 2007-06-22 är fem 

sidor lång medan NATURVÅRD redovisas på elva sidor. 

Dessutom finns som bilaga Grönplan del A på 38 sidor, 

Grönplan del B1 22 sidor samt Grönplan del B1 kartor. 

Det säger något om diskrepansen mellan Kulturmiljö 

och Naturvård. 

Förklaringen kan vara att det inte finns något modernt 

underlag för att kunna uttala sig i kulturmiljöfrågor. 

Kommunen skriver själv att det material som man lutar 

sig emot är texten till länets kulturminnesvårdprogram 

som publicerades 1988 i Sörmlandsbygden. Detta 

program blev heller aldrig politiskt antaget. När det gäller 

den kommunala kulturhistoriska inventeringen som 

Sörmlands museum lät utföra på uppdrag av Strängnäs 

kommun 1996 blev bara etapp 1 slutförd. Etapp 2 skulle 

utföras året efter och kostnaden skulle delas mellan 

kulturnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. 

Resultatet blev att etapp 2 aldrig utfördes och i och med 

det kom aldrig inventeringen att avslutas. Därför är det 

svårt att ha en uppfattning om den kulturhistoriska 

miljöns värde. 

Inom området för den fördjupade översiktsplanen finns 

exempel på väl beskrivet område som Storgärdet 

medan Sörgärdet från 1930-talet inte har inventerats 

och utvärderats ur kulturhistorisk synpunkt. 

Ett speciell fråga är hur man behandlar bebyggelsen 

och kulturlandskapet som militären lämnat efter sig. Det 

finns många kulturhistoriskt intressanta byar i området 

såsom Elma och Husby samt Eldsundet. Vid den 

sistnämna byn föreslår länsmuseet en försiktig 

exploatering och förtätning. I princip borde bykärnorna 

lämnas orörda. Fråga väckt om Byggnadsminne finns 

iden blivande förorten, 'Norra staden", och det är 

Skyttepaviljongen vid P 10 gamla skjutbana. Huset har 

troligen uppförts i samband med regementets flytt till 

Strängnäs 1921. Någon borde ta ett ansvar för denna 

byggnad. 

För övrigt gäller alltid varsamhetsregeln9 i 

"Kulturminneslagen 1§ . Det är en nationell 

angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. 

Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som 

myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot 

kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall 

se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks 

eller begränsas". 

Ett sätt att närma sig arbetsuppgiften med att identifiera 

Den fördjupade översiktsplanen beskriver hur 

riksintressen tillgodoses. Förövrigt ligger 

tyngdpunkten på ny bebyggelses utveckling och 

inte på befintlig där finns fungerande 

bevarandeplaner. Grönplanen belyser den 

kulturella betydelsen för grönstrukturen med 

hänsyn til de kulturhistoriska värdena och 

fornminnen i landskapet. 

2007 beslutade kommunfullmäktige att ett 

kulturminnesvårdsprogram för Strängnäs kommun 

upprättas före 2010 och att medel för 

genomförandet tas upp i strategiska planen för 

2008. Kulturnämnden har beslutat att uppdra åt 

utbildnings- och kulturkontoret att i samråd med 

samhällsbyggnadskontoret utreda 

förutsättningarna för att upprätta ett 

kulturminnesvårdsprogram före 2010. Plan- och 

byggnämnden har 2007 beslutat att åtaga sig 

ansvaret för framtagandet av ett 

kulturminnesvårdsprogram, under förutsättning att 

särskilda medel för detta avsetts i samband med 

framtagandet av strategisk plan 2008-2010. 

Synpunkten föranleder ändring av vissa 

riksintresseavsnitt av utställningshandlingen. 

Noteras.





den kulturhistoriska bebyggelsen i Strängnäs kan vara 

att Strängnäs kommun och Sörmlands museum i 

samarbete tar del av Riksantikvarieämbetets Rapport 

2003:1. 

I den redovisas en metod och en studie i Gävle över hur 

kulturhistorisk värdefull bebyggelse kan identifieras före 

2010 inom Miljömålet God bebyggd miljö. Studien 

presenteras i rapport ovan. Utgångspunkten för studien 

var ett parallellt arbete Kulturmiljön i plan- och 

byggsystemet vilken undersökte hur kulturmiljön har 

hanterats inom PBL-systemet i tio kommuner, från 

översiktsplan till bygglov och kontroll. 

Metoden gick ut på att 

• samtliga PBL-planer som innehåller bestämmelser 

om skydd av byggnader identifierades. 

• innebörden av planbestämmelserna studerades 

• antalet skyddade byggnader identifierades 

• tidsåtgången för identifiering av planer med skydd av 

kulturhistoriskt värdefull byggnader noterades 

• utveckling av skyddsbilden inom 

kulturminnesvårdsprogram studerades 

• möjligheten att upprätta statistik analyserades utifrån 

resultaten av de båda studierna som har nämnts ovan. 

Det finns även en rapport över hur kulturmiljövårdens 

riksintressen hanteras i ett 40-tal Ö P i landet 

(Riksantikvarieämbetet 2003:2). 

Dessa arbeten utgick ifrån färdiga 

kulturminnesvårdsprogram. 

Slutsats 

Tidigare genomförda inventeringar i Strängnäs och 

Strängnäs kommun är viktiga som utgångspunkt i ett 

förnyat utredningsskede för kulturmiljövårdens område. 

Likaså alla dokument som har tagits fram i samband 

med Ö P och fördjupad Ö P är naturligtvis mycket 

viktiga att använda i en kompletterande och 

moderniserad genomgång av vilka kulturhistoriska 

miljöer och byggnader som finns och hur man skall 

bevara och utveckla dem i samverkan med Miljömålen 

och med kommunens utbyggnadsplaner. 

Magnus Josephson, 1:e antikvarie, Evy Rydergård, 

byggnadsantikvarie. 

Bilagor 

Utsnitt ur Riksantikvarieämbetets rapporter 2003:1 och 

2003:2 

20. Hyresgästföreningen Strängnäs 

kommun 

1 Samrådshandling 2007-05-21 Rev 2007-06-22 

När vi läser under rubriken Framtida 

befolknings och bostadsplanering, 

Se ovan.





övergripande fysisk planering, så undrar vi över 

språkbruket. 

Planen talar om hur många lägenheter som man kan 

bygga i de olika delarna. Sedan sammanfattar man 

stycket med " Det innebär att minst 2000 bostäder 

måste byggas...". När vi sedan i de olika planerna 

söker efter den mark där dessa flerbostadshus ska 

ligga så fattas det i stor utsträckning. Planen 

konstaterar mycket riktigt att behovet av hyres- och 

bostadsrätter är och kommer att vara stort. I stycket 

"Marknad för bostadsbyggandet." Men där talas inte 

alls om problemet med ungdomsbostäder. Hur menar 

man egentligen? 

Vi delar naturligtvis de Stadsbyggnadsstrategier 

planen beskriver även om vi anser att vi idag har 

kunskaper om vad i en stadsplanering som leder till 

att människor mår bra respektive vilka eftergifter 

som leder till ohälsa, som borde ge en än mer 

distinkt ambition. Det gäller behovet av identifikation, 

social integration, naturliga mötesplatser, trygghet 

och närhetsbehovet. 

Vad som är allvarligt är dessa ambitioner är svåra 

att hitta i planerna när man studerar dem. Några 

exempel: 

Vi tittar på Södra staden och undrar hur man tänkt om 

förskolebarnen? Finns här en framtida möjlighet för 

entreprenörer att bygga flerfamiljshus? Hur är det 

med kommunikationerna vid en utbyggnad av Malmby 

löt? 

I planen för P10-området letar vi efter den blandade 

bebyggelsen och proportionerna på densamma. Vi 

letar efter mark för affärer. Vi söker en plan för nära 

social service. 

Vi förvånas över att planen inte är försiktig med 

utbyggnaden i Sundbyområdet trots de invändningar 

som direkt och indirekt går att utläsa. 

Vi tar för givet att planen omarbetas. 

2 Samrådshandling 2007-07-12 Ingen erinran mot 

planen. 

Hyresgästföreningen Strängnäs kommun Gunnar 

Andersson 

21. Hembygdsföreningen 

Synpunkter på FÖP Strängnäs - Härad framförda på 

Hembygdsföreningens 


ut huvudsaklig markanvändning 

I begreppet bostäder ryms alla slags bostäder 

samt kompletterande service. 

Den fördjupade översiktsplanen möjliggör 

förbättrat underlag. 

FÖP:en pekar ut områden för huvudsaklig 

markanvändning utan syfte att detaljera ytterligare. 

Ökat utrymme ges för utveckling av 

kommunikationerna med ett ökat underlag. 





med kommunal och kommersiell 

service såsom t.ex. förskola, skola, lekpark, 

äldreboende, dagligvarubutik och 

återvinningsstation. 

De centrala delarna av Sundbyparksområdet 

omfattas av riksintresse. Kommunen avser stärka 

skyddet för de centrala delarna. Utbyggnad på 

lång sikt med hänsyn till långsiktigt hållbar 

utveckling finns på Södra Tosterön mark med 

utmärkta boendemiljöer.





möte 2007-08-30 

• Var finns planerad verksamhetsområden i Härad? 

• Vill ha ett planeringsunderlag som gör det möjligt att 

utforma infarterna till samhället på ett trivsamt sätt. 

• I handlingen är det svårt att se skillnad på planerad 

stadsbebyggelse och verksamheter (i svart/vitt tryck) 

• Var ska skolan ligga i framtiden eftersom den 

idag ligger inom bullergränsen (kan anses som 

en sanitär olägenhet)? 

• Det ska inte ligga i Strängnäs kommuns intresse att 

ha kvar Häradsfältet! 

• Kommer Boverkets ändrade bullerregler att påverka 

bullergränsen? 

• Vad är det för bullernivå vid skolan idag? 

• Är även problem med buller från järnväg och 

motorväg. 

• Vid skolan finns det inte möjlighet pga. 

utrymmesbrist att bygga en skyddszon av 

verksamheter mot motorvägen. 

• Kommunen bör kontakta Vägverket ang. möjlighet 

att belägga motorvägen med "tyst asfalt" förbi 

samhället. 

• Kommunen bör kontakta OKQ8 ang. deras tomt. Om 

tomten skulle bebyggas med verksamheter skulle det 

kunna ge ca 15-20 arbetstillfällen. Viktigt att tomten 

används, idag ser det bara tråkigt ut. 

• Söderfjärden. Vad vill man för området? Bör 

synas i handlingen. Viktigt att kunna profilera sig. 

Sörfjärden skulle kunna vad ett sätt för Härad att 

profilera sig. Använd fågelsamlingen som finns på 

Thomas gymnasiet vid en utbyggnad av aktiviteter 

vid Sörfjärden. 

• Bilbanan. Potential för samhället. Ger vissa 

arbetstillfällen. 

Synpunkten föranleder vissa förändringar i 

utställningshandlingen med verksamhetsområden. 

Den fördjupade översiktsplanen visar på Härads 

utveckling och möjliggör att synpunkten tillgodoses 

dock är översiktsplanens syfte att peka ut 

huvudsaklig markanvändning. Med ett ökat 

underlag möjliggörs utveckling och det bör ses 

över i samband med planering av tillkommande 

bebyggelse. 

Noteras. Handlingen har kartor i färg. 

Synpunkten och ny skrivning angående 

riksintresset för totalförsvaret föranleder att del 

Härad i utställningshandlingen förändras. 

Utställningshandlingen får ny skrivning angående 

riksintresset för totalförsvaret. 

Inga nya bullerregler har getts ut sedan samrådet. 

Boverkets har 2008 get ut allmänna råd gällande 

bostäder i områden utsatta för buller från väg- och 

spårtrafik. Synsättet på bullerfrågorna har dock 

föranlett att utställningshandlingen ändrats. 

För Strängnäs kommuns del är det oacceptabelt 

att övningsområdet orsakar bullerstörningar i 

sådan omfattning att de är begränsande för 

Härads utveckling och anser att verksamheten om 

möjligt begränsas och att åtgärder vidtas. 

Motorväg och järnväg har beaktats i planarbetet 

och utställningshandlingen ges en anpassad 

markanvändning utifrån den samlade 

bullersituationen. Kommunen har tagit kontakt med 

Vägverket för översyn av åtgärder med anledning 

av buller. Utställningshandlingen förtydligas att 

kommunen verkar för insatser som skyddsåtgärder 

och lågbullrande vägbeläggningar för att förbättra 

bullersituationen i befintlig miljö. 

Noteras. Frågan hanteras inte av den fördjupade 

översiktsplanen på annat sätt än att området 

överinstämmer med utställningshandlingens planer 

för markanvändning. 

Sörfjärden är utpekat som ett riksintresse för 

naturvården och av regeringen utpekat som 

RAMSAR-område. 


utställningshandlingen under friluftsliv och





• Ungdomar vill ha möjlighet till campingplatser. Även 

viktigt för att kunna utveckla turistverksamheten. 

• Undersöka möjligheten att jobba med Eldsund 

kanalen i ett Liderprojekt. Kanotled i kanalen. 

• Sörfjärden: Området är utpekat som ett RAMSARområde 

av regeringen. 

• Viktigt att samverka med Eskilstuna kommun vad 

gäller olika typer av serviceverksamhet. 

• Återvinningsstation i Härad. Placering? 

• Fortsätt arbeta med trafikplanen! Bra vid skolan men 

Kyrkvägen är fortfarande trafikfarlig för barnen. Tänk 

på barnen! 

• Skötsel av Sjöborgsbadet. Här finns en gammal 

skjutvall som ägaren(skytteförening) måste ta bort om 

den inte används. 

• Badplatser står ej angivet i handlingen. 

• Om skjutfältet ska finnas kvar måste det finnas 

markreserv för en ny skola och idrottsplats. 

Håradsborna accepterar inte att åka till skolorna i 

Strängnäs. 

• Möjligheten att Härad kan bebyggas med 7-8 villor/år 

är ett måste för att Härad ska kunna växa. 

• Sätta hårt mot försvaret så att Härad kan expandera. 

• Sjöborgsområdet. När kommer de få kommunalt 

VA? 

• Bilda vattenråd enl. EU:s direktiv för hela Sörfjärdens 

vattenavrinningsområde. 

rekreation. 

Kommunen har för närvarande ingen samlad 

strategi för tillkomst av campingplatser. Den 

fördjupade översiktsplanen hindrar inte tillkomsten 

av mindre privata anläggningar om behov finns. 




stadsdelen. 

Överinstämmer med utställningshandlingen. 

Oklart vad synpunkten avser. Den fördjupade 

översiktsplanens syfte är att peka ut huvudsaklig 

markanvändning och benämningarna 

bostadsområden och blandad stadsbebyggelse 

innebär också att det är möjligt med kommunal och 

kommersiell service såsom t.ex. förskola, skola, 

lekpark, äldreboende, dagligvarubutik och 

återvinningsstation. FÖP:ens syfte är inte att 

fastlägga användningen på den detaljeringsnivån. 

Noteras. Frågan är överlämnad till kommunens 

avdelning för trafikfrågor. 

Synpunkten hanteras inte av den fördjupade 


Synpunkten föranleder att utställningshandlingen 

kompletteras under friluftsliv och rekreation. 



Utställningshandlingen möjliggör markanvändning 

som överinstämmer med synpunkten. 



Kommunen fortsätter utbyggnad av avloppsnätet 

för att säkra Mälarens vattenkvalité, att fastlägga 

detaljer så som tidplan är inte den fördjupade 

översiktsplanens syfte. Aktuell information lämnas 

av Strängnäs vatten. 

Noteras. För att diskutera hur framtida samverkan 

kring vattenfrågor kan se ut kan länsstyrelsen eller 

vattenmyndigheten bistå.





22. Strängnäs handikappkrets 

Fördjupning av översiktsplanen Strängnäs stad - 

Härad Strängnäs Handikappkrets har läst och 

diskuterat översiktsplanen. Något vi finner 

anmärkningsvärt är att det Handikappolitiska 

programmet för Strängnäs kommun inte omnämns 

eller refereras till någon enda gång i den digra 

översiktplanen. 

I regel 5 i det Handikappolitiska programmet står det 

att handlingsprogram ska införas som gör den fysiska 

miljön tillgänglig oavsett vilka eller hur stora 

funktionsnedsättningar Människorna har. 

På sidan 14, under rubriken En levande stadskärna, 

står det: stadskärnan ska utvecklas så att den är 

lättillgänglig för såväl gående som bilister. Onödiga 

barriärer bör därför byggas bort. 

Handikappkretsen anser att ovanstående ska gälla 

hela kommunen och alla dess invånare, med eller 

utan funktionshinder. 

Enligt kartorna i översiktsplanen omfattas Sanda av 

planen. Det närliggande samhället Björktorp ingår i 

planområdet enligt avsnittet Natur och Kultur enligt 

kartorna men inte i övrigt. Varför?. 

Enligt uppgifter från flera samfällighets- och 

vägföreningar känner de inte till att det finns detalj- 

och översiktsplaner för olika områden i kommunen. 

Vi anser att berörda samfällighets- och vägföreningar 

samt även andra berörda föreningar skall informeras 

av kommunen om detalj- och översiktsplaner. 

Dessutom måste de få kännedom om det 

Handikappolitiska programmet, gärna i reviderad 

form. 

Vi i Strängnäs Kommunala Handikappkretsen, 

förväntar oss fortlöpande information om de nya 

detaljplanerna som kommer framöver. Detta är viktigt 

för att vi, såsom remissorgan ska kunna yttra oss i 

frågorna. 

Karin Jönsson ordförande, Ann Maschmann 

sekreterare. 

23. Koloniföreningen Kållandet 

Koloniföreningen Kållandet arrenderar odlingsyta 

inom området Kållandet i Nabbviken. Av FÖP framgår 

i Grönplan del B 1 att området är avsett som 

koloniområde. Av samrådshandlingen 2007-05-21 

kartsidor finns inlagt en förlängning av Nabbgatan till 

trafikplatsen vid Hallonbacken. Denna finns endast 

inlagd i trafikanalysen och förändringar som berör 

utnyttjande som koloniområde finns ej redovisat. 

Koloniföreningen har idag 49 medlemmar i varierande 

åldrar från 30 - 85 år. Av dessa är huvuddelen bosatta 

i centrala Strängnäs inom området som begränsas av 

Mälaren - Eskilstunsvägen - Långberget - Fridhem - 

Mälaren. Området har en stor betydelse för friskvård 

Programmet används i detaljplanearbetet för att 

säkerställa tillgänglighet och samråd sker med 

KHR enligt åtgärdsprogrammet. 

Barriärer i detta sammanhang avser inte 

tillgänglighet utan barriärer i form av stark 

trafikering. Detaljutformning utvecklas inte i den 

fördjupade översiktsplanen utan redovisas i 

detaljplaneskedet och samråds bl a med KHR. 


korrigeras. 

Dokumenten finns tillgängliga på 

Medborgarkontoren. 

Förutom de kommunen ska samråda med bereds 

även följande alltid tillfälle till samråd enligt plan- 

och bygglagen i samband med detaljplanering, 

sakägare och de bostadsrättshavare, hyresgäster 

och boende som berörs av förslaget samt de 

myndigheter, sammanslutningar och enskilda i 

övrigt som har ett väsentligt intresse av 

programmet eller förslaget. I samband med 

översiktsplanering gäller enligt plan- och 

bygglagen att de myndigheter samt de 

sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett 

väsentligt intresse av förslaget ska beredas tillfälle 

till samråd. 

Synpunkten föranleder att utredningsområde för 

trafik ändras i utställningshandlingen.





och rekreation. Viktigt är att odlarna har nära tillgång 

till sitt odlingsområde och kan komma dit till fots eller 

med cykel. 

Vid föreningens granskning av trafikflödet bedömer vi 

att konsekvensen av att förlänga Nabbgatan är något 

ökad trafikvolym och starkt ökad hastighet av trafiken. 

Den nuvarande sträckningen med två starka 

vinklingar före utfart på Mariefredsvägen dämpar 

hastigheterna utan att ge större trafikstock-ningar. 

Föreningen föreslår att den tänkta utredningen av ny 

dragning av Nabbgatan tas bort. 

Historiskt är det använt som koloniområde sedan 

1917. Det är det enda området som finns kvar av tre 

områden i centrala staden. Av än större historisk 

betydelse är att det är den enda kvarstående delen av 

det gamla Kållandet, som fortfarande används som 

område för husbehovsodling. Kållandet var 

odlingsmark för de medeltida stadsgårdarna i centrala 

staden kring kyrkan. 

Föreningen föreslår att Kållandet ges skydd som 

byggnadsminne jml KML 3 kap 1 §. 

På uppdrag av Styrelsen Leif Månsson Kassör 

24. Nabbvikens Vänner 

Föreningen Nabbvikens Vänner är en ideell förening 

vars syfte är att värna om Nabbviken som park och 

rekreationsområde i Strängnäs stad. Föreningen vill 

nu avge följande synpunkter om Nabbvikenområdet 

med anledning av samrådet. 

Föreningen har tidigare avgivit muntliga och skriftliga 

synpunkter om utvecklingen av Strängnäs och miljön 

kring Nabbviken och då framhållit att Mälarens 

strandområden i Strängnäs har stora natur- och 

kulturvärden och att stor varsamhet måste iakttas i 

samband med vår förändring. 

Såväl Strängnäs stad, centrala delen, som Sundby 

sjukhusområde är av riksintresse för kulturminnesvården 

enligt Miljöbalken vilket framgår av 

samrådshandlingarna. För Mälaren med öar och 

strand-områden gäller likaledes på samma grund 

särskilda miljöhänsyn där natur- och kulturvärdena 

inte får påtagligt skadas. 

Det aktuella området redovisas i 

samrådshandlingarna – textdelen och på kartan över 

stadskärnan – som offentligt rum att bevara/utveckla. 

Texten framhåller 

bl a vikten av att parkområdets öppna karaktär 

bevaras och strandstråket förstärks. 

På kartan benämnd Centrala Strängnäs har 

visserligen delar av området dubbelbetecknats som 

Noteras. Se ovan, Sörmlands museeum.





område för tätortsnära rekreation, område för 

småbåtshamn och/eller flytande boende. 

Närmast intill visas ett större utredningsområde för ny 

Tosteröbro över vattenområdet mellan Stadskärnan 

och Tosterö – Sundby sjukhusområde. 

Föreningen tolkar samrådshandlingarna så att 

kommunen vill utveckla och förädla 

Nabbvikenområdet med dess karaktär av rekreations- 

och grönområde samt att där möjligen planera in 

vissa anläggningar för småbåtsplatser. 

Nabbvikens Vänner vill starkt betona följande: 

Föreningen vill tillstyrka översiktsplanens intentioner 

för Nabbvikenområdet som rekreations- och 

parkområde och starkt understryka det angelägna i att 

det i sin helhet verkligen avsätts och bibehålls som 

offentligt rum. 

Ingen bostadsbebyggelse, vare sig fast grundlagd 

eller flytande på pontoner ska lokaliseras på området, 

likaså anser vi att parkeringsplatser, i någon 

betydande omfattning inte får etableras. 

Ny bostadsbebyggelse där skulle enligt Föreningens 

mening påtagligt komma att skada de natur- och 

kulturvärden, inte minst riksintressena, som 

kommunen i planen har angivit ska skyddas. 

När det gäller utredning för en förnyelse av 

Tosteröbron anser Föreningen att det för närvarande 

inte går att i samrådshandlingarna utläsa något av 

konsekvenserna av sträckningar och höjder av 

alternativa broar, behov och krav från fotgängare, 

cyklister, bilar, bussar, båtar. Självklart är brofrågan 

ytters väsentlig för trafiksambandet mellan centrala 

Strängnäs och Tosterösidan, men en broförbindelse 

har också en avgörande betydelse för stadens natur- 

och kulturmiljövärden. En brolokalisering bör enligt 

Föreningens mening inte begränsas till att utgöra en 

trafikflödesfråga utan är självklart en fråga som måste 

avgöras i det översiktliga planperspektivet av hela 

stadens utveckling, dvs inom översiktsplanens ram. 

En övergripande diskussion om detta är helt 

nödvändig för att man ska kunna förstå och se en 

broförbindelses fulla betydelse i staden. 

För Nabbvikens Vänner Stig Noord Ordförande 

25. Vårfruberga och Härads 

socialdemokratiska förening 

Enligt planen skall Härads skjutfält förbli riksintresse 

för försvarsmakten. Vi anser att kommunen skall 

verka för att skjutfältet avvecklas. 

Det har betydelse för såväl Härads samhälles 

Noterad och tillgodosedd. Nabbviken är en del av 

strandpromenadstråket med potential till att blir ett 

område med hög parkkvalitet. Det är samtidigt 

också angeläget att göra kållandet mer tillgängligt 

för allmänheten, så att flera Strängnäsbor har nytta 

av området. Områdena har mycket potential som 

man bör ta hänsyn till vid deras utveckling. En 

befolkningsökning tillför alltid ett större behov av 

fler rekreationsområden för att kunna nå 

Grönplanens målsättningar. 




ytterligare en gång- och cykelbana modernisera 

befintlig bro. 


angående riksintresset för totalförsvaret.





utbyggnad som Strängnäs stad. Om det ej går skall 

bullergränsen flyttas utanför väg E 20 och järnvägen. 

Är bullret så farligt att byggnation ej kan förekomma 

inom gränsen måste våra barn skyddas för detta 

buller och skolan komma utanför bullergränsen. 

Vi har även en medeltida kyrka som behöver komma 

utanför bullergränsen för att ej ta skada av de 

vibrationer som uppstår. Det kan vara en uppgift för 

Riksantikvarieämbetet. 

I planen saknas mark som avsatts för planerat 

verksamhetsområde och arbetsplatser. I förslag till 

detaljplan för Lövhagen i Härad, framtagen av K- 

Konsult 1992 fanns ett arbetsområde framtaget i 

Lövhagens sydvästra del, mellan 

högspänmngsledningen och E20. Denna del av 

planområdet är väl synligt från motorvägen. 

Infartsgatans anslutning kan med all säkerhet ske 

direkt ut på Överäsvägen. Det föreslagna områdets 

totala storlek beräknades då till ca 9 hektar. 

Om skjutfältet tillåter kan verksamhetsområden 

förläggas i området nära Brunna. Där forns stickspår 

för järnvägstrafik framdragen. 

Vads kan man använda marken till där kraftledningen 

med dess skyddszon drar fram. Finns det planer på 

att ledningen skall grävas ned eller vad skall göras? 

Vi är i behov av mark för återvinningsstation, som 

lämpligen kan sammanföras med parkeringsplats för 

pendlare i anslutning till busshållplats. 

Friluftsliv & rekreation, här framhålls Mälaren med 

strandområden som en viktig del, för vår del är 

badplatsen vid Sjöborg värd att bevara. 

Strängnäs i oktober 2007 Vårfruberga och Härads 

socialdemokratiska förening. 

Börje Larsson, ordförande 

26. Malmby Vägsamfällighet 

Som framgår av bilagda namnlista är boende i 

Malmby positiva till den villabebyggelse som enligt 

FÖP 2007 strängnäs Stad- Härad planeras på 

fastigheten Malmby 3.12. 

Malmby Vägsamhällighetsförening Nils- Göran 

Olofsson, Ordförande 

Fastighetsägaren bevakar eventuella skador och 

kommunicerar om lämpliga åtgärder med 

verksamhetsutövaren. Frågan faller under annan 

lagstiftning. 

Med anledning av att försvarsmakten med sin 

verksamhet finns kvar är det för närvarande inte 

aktuellt att planera verksamhet söder om 

motorvägen på Fortifikationsverkets mark. 

Utställningshandlingen har kompletterats med 

verksamhetsområde norr om E20. 

Ledningsföretaget har ledningsrätt. Inga planer 

finns där skyddszonfinns. 

Noteras. Synpunkten överinstämmer med den 

fördjupade översiktsplanen. Dess syfte är att peka 




med kommunal och kommersiell service såsom 

t.ex. förskola, skola, lekpark, äldreboende, 

dagligvarubutik och återvinningsstation. FÖP:ens 

syfte är inte att fastlägga användningen på 

synpunktens detaljeringsnivån. 

Synpunkten föranleder komplettering av badplatser 

i utställningshandlingen. 

Noteras.





ANGÅENDE VILLABEBYGGELSE I MALMBY 

Strängnäs i oktober 2007 

Till Plan-och byggnämnden i Strängnäs kommun 

Som boende i Malmby vill jag framhålla att jag ser positivt 

på den villabebyggelse som i den fördjupade 

översiktsplanen planeras på fastigheten Malmby 3:12. 

Detta eftersom Malmby med denna bebyggelse på ett 

välbehövligt sätt knyts ihop, bekräftas och ökar sin 

status som bostadsområde. 

SBK anm. Namnlistor finns på 

Samhällsbyggnadskontoret. 

27. Strängnäs Gille 

Härmed överlämnas Strängnäs Gille yttrande över 

kommunens översiktsplan 

Jan Fridström Ordförande 

Strängnäs Gilles styrelse har tagit del av utsända 

handlingar och lämnar nedanstående yttrande. 

Begränsningar 

I egenskap av en kulturförening har vi i huvudsak tittat 

på FÖP inverkan på kultur och miljö. Vi har dessutom 

begränsat oss till i princip innerstaden samt P 10 

området. Vi lägger också några synpunkter på södra 

delen av Tosterö (annars tillhörande Aspö-Tosterö 

hembygdsförening) vars expansion kommer att beröra 

Strängnäs innerstad. 

Allmänt 

Planens inriktning ska vara att "värna natur, kultur etc" 

och"Strängnäs rika historia etc" . Det är goda 

utgångspunkter när det nya "centrala läget i en 

expansiv region" ska beaktas. I flera fall föreslår 

sedan planen åtgärder som på intet sätt tar hänsyn till 

de vackra intentionerna som citaten ovan ger uttryck 

för. 

Av detta kan man förstå att vi har olika tolkning av vad 

t.ex " värna" och "ta hänsyn till" innebär. Planen är på 

detta sätt utomordentligt otydlig och ger sken av en 

bättre förändring än vad som kan utläsas i de fall 

planen blir mer konkret. Ett exempel är den 

obegripliga viljan att till varje pris få bygga flytande 

hus, vilket inte värnar vare sig natur eller kultur eller 

tar hänsyn till Strängnäs rika historia. 

Vidare utlovas att "allmänhetens möjligheter etc" ska 

utvecklas. Förhoppningsvis är det en förutsättning 

som man på större allvar än hittills tänker fullfölja. Det 

bör främst innebära att kommunens beslutsfattare nu 

verkligen beaktar de synpunkter som lämnas på den 

fördjupade översiktsplanen. Trots de ihärdiga och 

allmänt uttalade protesterna mot bebyggelsen i kv. 

Noteras. 

Noteras. Utställningshandlingen utvecklas under 

Mark- och vattenanvändning. 

Utställningshandlingen förtydligas var dessa 

områden kommer att finnas. Blir inte ett allmänt 

inslag i strandbilden som kanske 

samrådshandlingen missvisande kunde uppfattas.





Jägmästaren väljer kommunens politiker att strunta i 

opinionen. Om det är vad som avses med 

allmänhetens möjligheter att komma till tals kan man 

fråga sig om det ens är mödan värt att sätta sig in i 

och lämna synpunkter på FÖP. 

Kommunens tillväxt. 

I översiktsplanen räknar kommunen med en 

befolkningstillväxt, som skulle kräva ett tillskott av ca 

600 nya bostäder/år fram till 2020. Osäkerheten kring 

en sådan målsättning är stor. Det är därför bra att 

kommunen i första hand kompletterar med 

bebyggelse i tillgängliga områden i anslutning till 

staden. Med tiden kan man då bättre bedöma 

tillväxttakten och behovet av mer omfattande 

bostadsbyggande. 

Det vore också önskvärt att ett av de större 

utbyggnadsalternativen tydligare förordas. 

Tillgången till P 10 området bör utnyttjas i första 

hand. 

Enligt Gillets uppfattning får nämligen en större 

exploatering på Tosterön svårhanterliga 

konsekvenser för viktiga kulturmiljövärden, eftersom - 

enligt planen - en ny bro krävs. Oavsett var den nya 

bron kommer att byggas berörs Strängnäs historiska 

kärna med Domkyrkan, Stora torget, Ångbåtsbron, 

biskopsgårdarna, Bo Setterlinds park, gamla 

sjukhusområdet och Nabbviken/kyrkogården på olika 

sätt. Mest allvarlig blir störningen i det fall bron läggs 

sydöst om staden (som vi kan se det enda 

alternativet) då den skulle skära av det historiska 

sambandet mellan Kyrkberget, biskopsgårdarna och 

vattnet. Dessa platser är av riksintresse för 

kulturminnesvården och deras historiska samband 

med omgivningen omistliga delar av attraktionen i 

Strängnäs stadsbild. Utan tvivel kan en bro oavsett 

utformning anses vara till men för riksintresset. 

I planen sägs att den befintliga bron blir för dyr att 

reparera. Inte desto mindre har detta gjorts. Är det en 

tillfällig åtgärd? Eller är det så att föreliggande plan 

inte tar hänsyn till det? 

En ny bro blir sannolikt mycket kostsam. Hur ska man 

kunna belasta bostadsbyggandet på Tosterön med 

dessa kostnader utan att man tvingas acceptera en 

mycket hög exploatering och dessutom mycket höga 

boendekostnader? Hur ska man lösa gång- och 

cykeltrafiken mellan Tosterön och stadskärnan? Vid 

Det politiska målet har ändrats och i och med det 

även prognosen vilket föranleder förändring av 


Synpunkten tillgodosedd. Utställningshandlingen 

har ett förändrat synsätt på det faktorer som bidrar 

till klimatförändringen och som är påverkbara ur 

planeringssynpunkt. De båda tidigare 

huvudalternativen har därför ersatts med ett 

sammanvägt med fokus på långsiktigt hållbart 

samhälle. 





Utställningshandlingen anpassas efter de nya 

förutsättningarna.





kommunens information om planen framkom att den 

gamla bron måste bli kvar, varför vi blir än mer 

frågande inför behovet av en ny bro. Sammantaget 

talar alltför en mycket måttlig exploatering på 

Tosterön. Låt den nuvarande brons kapacitet avgöra 

omfattningen av utbyggnaden. 

Gillet förordar att kommunen tar tillvara det enda 

positiva med nedläggningen av P10 och samlar 

krafterna kring en utbyggnad av P10-området och en 

utveckling mot Härad. Naturmiljövärden kan komma 

att gå om intet, men någonstans måste staden 

expandera. Också Finninge har genom den nya 

dragningen av väg E20 blivit tillgängligt på ett nytt 

sätt. 

På sid13 sägs att befolkningstillväxten innebär att 

kommunen stärks. Den innebär dessutom att kraven 

på kommunens service ökar. Inte minst många äldre 

flyttar in med sina speciella krav på service och 

tillgänglighet. En alltför snabb tillväxt ställer i sig krav 

på kommunens ekonomi; tröskeleffekter kan leda till 

höga kostnader som inte motsvaras av ökade 

skatteinkomster. En alltför snabb tillväxt kan även 

påverka Strängnäs attraktionskraft negativt, om 

oroligheter i skolorna och ökat "bråk på stan" blir ett 

allmänt känt faktum. Det kan få mycket negativa 

konsekvenser, i de fall presumtiva nya invånare 

främst söker en lugn och småstadsaktig kommun att 

bosätta sig i, t.ex för barnens skull. 

Planen otydlig. 

Översiktsplanen är, som sagts ovan, i många stycken 

otydlig. Ett exempel är sättet att beskriva viktiga 

områden med begreppen "bevara och utveckla". Vad 

avses? Bevara och utveckla är i grunden varandras 

motsatser. I dessa fall saknas en precisering av hur 

begreppen kan förenas, vilket givetvis är möjligt. Gillet 

kan inte ta ställning utan att veta vad planförfattaren 

avser. 

Ett annat exempel är att tala om stadens olika 

hörnstenar; regionstaden, Mälarstaden, 

trädgårdsstaden och småstaden. På nytt kan vi tycka 

att begreppen är delvis varandras motsatser, men 

framför allt möjliga att tolka i stort sett hur som helst. 

Det ska väl låta bra men blir (avsiktligt?) otydligt och 

omöjligt att egentligen ta ställning till. 

Tyvärr ytterligare ett exempel: Vad är nyskapande och 

attraktiv arkitektur? Eller ett nutida arkitektoniskt 

avtryck? Är det bebyggelse på vattnet, som varken 

kan anses nyskapande eller attraktivt annat än 

möjligen för de få, som kan bo där. Sådan "arkitektur" 

är enligt Gillets uppfattning enbart trendig. Jämför 60talet 

då nästan alla städer fick nya citykärnor med ett 

Tempo och dylikt vid torget, den tidens "nyskapande" 

Se ovan. 

Noteras. 

Noteras. 

Kommunens strategiska plan m fl styrdokument 

formulerar mål som utgör grundläggande 

förutsättningar för den fördjupade översiktsplanen. 

FÖP:en återger dokumenten och syftar till att 

redovisa mark- och vattenanvändning och hur 

kommunen avser tillgodose riksintressen. 

Utställningshandlingen ges ny text.





arkitektur. Låt oss inte gå i samma fälla som då, när 

man byggde sönder fina miljöer, vilket de flesta idag 

beklagar. Finns det bättre exempel, som gör att det 

blir möjligt att förstå vad vi har att vänta oss? Gillets 

uppfattning är att vi inte kan vänta oss särskilt mycket 

av verkligt nyskapande arkitektur i Strängnäs. Det är 

inte heller något att ta ställning till i en översiktsplan, 

utan lär väl bedömas först i bygglovskedet. 

Lägg i stället fast tydliga utgångspunkter för 

bygglovprövningen., stor hänsyn till skala, påverkan på 

stadens siluett, hänsyn till historiska sammanhang, 

anpassning till enskilda byggnader (bebyggelsen vid 

villa Sjövik ett avskräckande exempel), inga 

pastischer. Och håll fast vid dem. 

"Ny bebyggelse ...som en väg mot ökad livskvalitet". 

Det är viktigt att kommunen ser till hela befolkningens 

livskvalitet och inte bara till det fåtal, som kan komma i 

åtnjutande av speciella sjölägen eller annat. Ett 

exempel som Gillet vill framhålla är idéerna om 

byggande på Visholmen. Bostäder där skulle 

onekligen vara attraktiva för dem som kan bosätta sig 

där. Samtidigt försvinner tillgångligheten till bad och 

promenadområden för flertalet strängnäsbor. Gillet 

motsätter sig således bostadsbebyggelse på 

Visholmen, men ser gärna att det gamla vattenverket 

rustas och kommer till ny användning. 

En annan otydlighet är att FÖP innehåller förslag om 

att avlasta stadskärnan från onödig biltrafik genom att 

möjliggöra dagligvaruhandel vid ett antal alternativa 

lokaliseringar. Åtgärdsprogrammet syftar å andra 

sidan till att motverka att dessa etableringar leder till 

en negativ trend för stadskärnan. Gillet frågar sig hur 

det ska gå till. Kommuner har inga möjligheter att 

påverka handelns konkurrens och lönsamhet, när väl 

etableringen är gjord. Det är därför säkrast att avböja 

framställningar om nya stormarknader, om man nu 

faktiskt vill värna stadskärnans fortlevnad. 

Småstad 

Hur länge avseende invånarantalet är en stad 

småstad och kan behålla charmen av en sådan? 

Strängnäs attraktion är dess småskalighet och hittills 

ganska ringa brottslighet. Med tyvärr allt grövre våld 

och lägre ner i åldrarna är det risk för att vår stad inte 

längre blir något alternativ för unga barnfamiljer från 

Stockholmsområdet, inte heller för välbärgade 

pensionärer. 

Vi måste slå vakt om de värden som staden har idag. 

En levande stadskärna är ett av småstadens 

kännemärken. 

Marina miljöer. 

Runt Strängnäsfjärden finns många strandområden 

Noteras. Synpunkten hanteras i samband med 

detaljplaneskedet. 

Visholmen redovisas som utredningsområde ej 

utpekat som bostadsområde. 

Utställningshandlingen ges en ny skrivning under 

Visholmen. 

Synpunkten föranleder vissa förtydliganden i 


Noteras. 

Utställningshandlingens utvecklingsprogram för 

stadskärnan tar hänsyn till synpunkten. 

Noteras. Utställningshandlingen förtydligas var 

dessa områden kommer att finnas. Blir inte ett 

allmänt inslag i strandbilden som kanske





som ligger i riskzonen för översvämningar, i synnerhet 

om hoten om framtida klimatförändringar slår in. I 

FÖP redovisas hotade områden. Det vore lämpligt att 

Strängnäs kommun utgår från att dessa riskområden 

förblev obebyggda. I stället föreslår planen att flytande 

hus är ett alternativ inom sådana områden. De 

flytande husen kanske flyter vidare men hur går det 

med nödvändiga anläggningar som ledningssystem, 

tillfartsvägar och servicebyggnader. 

Förutom risker som ovan är flytande hus främmande 

och olämpliga i miljöerna kring Strängnäs-fjärden. 

Argumenten att "Denna boendeform sparar känsliga 

strandområden och lämnar stranden fri från 

exploatering" är rent nonsens, dels då tillfarter, 

parkeringar, kajer, ledningssystem och sophus tillhör 

bostäderna, dels då vattenytan faktiskt måste räknas 

in i ett strandområde. Till och med kommunen borde 

inse att det är en himmelsvid skillnad att röra sig längs 

en strand som är orörd, med utblick över fria 

vattenspeglar och med ett djurliv i den lilla skalan, och 

längs en som är igenbyggd med flytande hus. 

Oexploaterade och känsliga stränder skulle förändras 

till oigenkännlighet. 

Kan flytande hus över huvud taget tänkas i 

Strängnäs? Gillet ställer sig mycket tveksamt till det. 

Det kan kanske prövas i anslutning till planeringen av 

P 10/Eldsund. 

Planen anger också att marina anläggningar ska 

utvecklas. Strängnäs Gille förutsätter att därmed 

menas hamnplatser. Vi är väl medvetna om att 

sådana behövs och att Västerviken främst kan hysa 

gästande båtar. När småbåtshamnar anläggs bör 

kommunen se till att värdefulla markområden, som 

Nabbviken, inte tas i anspråk för parkeringsplatser 

eller servicebyggnader. Stor hänsyn måste visas 

andra intressen som ska samsas med båtsporten. Det 

vore av intresse att kommunen också prövar lägen 

som inte ligger i direkt anslutning till 

stadsbebyggelsen, för att därmed skapa beredskap 

för kommande behov 

Besöks- och upplevelsenäringen. 

På sid 17 står att besöks-och upplevelsenäringen 

kommer att utvecklas och att särskild hänsyn tas till 

detta i planeringen. Det talar för att synpunkter ovan 

bör tas tillvara. Gillet förvånas också över att 

turistbyrån ska läggas ner samtidigt som näringen ska 

utvecklas. Finns det möjligen fakta som är okända för 

oss? 

Styrelsen i Strängnäs Gille 2007-10-29 

samrådshandlingen missvisande kunde uppfattas. 

Innovativt byggande i strandnära områden 

utvecklas vidare i EU-projektet under interreg ιν B. 

Noteras. 

Noteras.





28. Härads hembygdsförening 

En död hand över Härad - eller? 

Härad har stora utvecklingsmöjlighet med sitt 

strategiska läge vid E 20, ca 10 minuter med 

motorvägen till Strängnäs (inte längre än från Tosterö) 

och ca 20 minuter till Eskilstuna. Förutom sitt centrala 

läge mellan två orter med anslutning till motorväg 

finns även stickspår till Svealandsbanan. 

Härads utveckling har till största delen skett på privata 

initiativ. Först lantbruket och sedan utbyggnad av 

samhället som huvudsakligen består av villor och 

fritidshus. Idag finns ca 1000 innevånare i Härad. 

Innevånarna är medvetna om brister och problem i 

omgivningen, men har också en vilja att med 

gemensamt arbete komma tillrätta med de svårigheter 

som finns i Härad. 

I samband med Stordialog som genomfördes i Härad 

år 2000 gjordes en inventering av småföretagen. Ca 

60 småföretag fanns registrerad varav de flesta var 

enmansföretag. För övrigt finns bara ett fåtal 

arbetstillfällen i Härad främst inom vård och omsorg. 

Föreningsverksamheten är livaktig och det finns en 

bygdegård. Även kyrkan håller i aktiviteter. 

Hela Härads socken är betecknad som kulturmiljö av 

regionalt intresse. Härad består av ca 100 ha 

skogsmark och vacker natur t.ex. Björnvadshagmarker. 

(Lottesta - Björnvad utgör Natura 2000 

område.) Naturområdet vid Sörfjärden (Ramsarvtalet) 

har stor betydelse med sitt rika fågelliv. Härads 

socken är rikt på fornlämningar. Den mest 

betydelsefulla är fornborgen "Jättekyrkan". Härads 

kyrka med omgivningar är av kulturhistoriskt intresse. 

Själva Kyrkbyn med sina stenhagar och det stora 

öppna gärdet mitt i samhället ger ett välkomnande 

intryck vid infarten till Härad och ladugården med 

fåren påminner oss om vårt förflutna. Badplats med 

badbrygga finns också. Hela området har således en 

utvecklingspotential inom turistnäringen. Sydväst och 

öster om tätorten finns större sammanhängande 

jordbruksområde. Samlad bebyggelse finns i bla. i 

Rosöga by och Hammartorp som ligger utanför 

planområdet i samrådshandlingarna. 

I Härad finns en motorstadion med ca 100 000 

besökare per år. Här finns möjligheter att anordna 

kulturaktiviteter eller verksamheter med gymnasiets 

praktiska linjer. Hästnäringen har fått stor betydelse i 

Härad bl. a. på Näsbyholm. 

Härads samhälle saknar kommersiell service. 

Förskola finns och skola med årskurserna 1-5 i 

åldersintegrerade klasser. Idrottshallen som finns i 

anknytning till skolan används även inom





föreningslivet. Skolan utgör en omistlig livsnerv för 

bygden och det är mycket viktigt att den ges 

förutsättningar att finnas kvar. 

Bullrets påverkan på Härad är en av de viktigaste 

frågorna för Härads utveckling. Skola och all 

permanent bebyggelse i tätorten likaså ungefär en 

tredjedel av fritidshusbebyggelsen är belägna inom 

område som är bullerstört från Härads skjutfältet. 

Reservmark för skolan och förskola måste avsättas så 

att alternativ finns om bullerfrågan inte löses. 

Under punkt 18 "Totalförsvaret" sid. 89 framgår tydligt 

att Strängnäs kommun inte kommer att medverka till 

ett förlängt tillstånd efter 2009 till militär verksamhet 

på Härads skjutfält. Lösning av bullerfrågan är av 

största vikt för att möjliggöra en utveckling i Härad. Vi 

förutsätter att kommunen arbetar för att skjutfältet 

skall avvecklas. 

På sid. 8 och 28 stryk "Härads skjutfält förblir 

riksintresse för försvarsmakten. ( Obs detta är en 

restriktion inte en kommunal vision). 

På sid. 55 står: Häradsfältet kommer även 

fortsättningsvis att användas som militär 

övningsverksamhet." Stryk meningen. (Är inte en 

kommunal vision utan en restriktion.) 

En kraftig befolkningsutveckling i kommunen kräver 

en hög utbyggnadstakt. En god planberedskap skall 

finnas för såväl bostäder och företagsverksamhet. Det 

skall finnas ett varierat utbud av både bostäder både 

för gammal och ung, såväl vad som gäller, 

upplevelseform som lokalisering. Var skall framtidens 

bostäder byggas? Var skall företag och industrier 

utvecklas? Kommunens målsättning är att tillväxten 

ska fördelas över alla kommundelar. Vilken andel av 

utvecklingen vill kommunen reservera för Härad under 

dessa 20 år? 

Planen som berör Härads tätort är både svårbegriplig 

och kartorna svåra att tolka. Området är för avskuret 

för att det skall finnas en rimlig chans till utveckling. 

Konsekvensbeskrivning av förslagen har inte bifogats 

samrådshandlingarna (PBL 4 kap 1§) 

Kommunen har verktyg att skapa förutsättningar för 

en samhällsutveckling i Härad. Mark måste avsättas i 

planen för att ge möjligheter till, och förbereda för 

etablering av nya näringar. 

Näringsverksamhet/arbetstillfällen behövs för att 

skapa den tillväxt som behövs för samhällservice 

(underlag för förskola, skola, idrottsanläggning, 

äldreomsorg och en träffpunkt/servicestation med 

livsmedelshantering). Utbyggnaden av bostäder skall 

ske i form av en varierad bebyggelse. En utbyggnad 


angående riksintresset för totalförsvaret. För 

Strängnäs kommuns del är det oacceptabelt att 

övningsområdet orsakar bullerstörningar i sådan 

omfattning att de är begränsande för Härads 

utveckling och anser att verksamheten om möjligt 

begränsas och att åtgärder vidtas. 

Motorväg och järnväg har beaktats i planarbetet 

och utställningshandlingen ges en anpassad 

markanvändning utifrån den samlade 

bullersituationen. Kommunen har tagit kontakt med 

Vägverket för översyn av åtgärder med anledning 

av buller. Utställningshandlingen förtydligas att 

kommunen verkar för insatser som skyddsåtgärder 

och lågbullrande vägbeläggningar för att förbättra 

bullersituationen i befintlig miljö. 

Riksintresset finns och är en 

planeringsförutsättning. 


angående riksintresset för totalförsvaret vilket även 

föranlett ändringar beträffande markanvändning för 

Härad. 

Utställningshandlingen ändras vad gäller 

markanvändning i Härad. Den fördjupade 

översiktsplanen visar på Härads inriktning och 

syftet är att peka ut huvudsaklig mark- och 

vattenanvändning. Utställningshandlingen avser att 

möjliggöra god planberedskap för såväl bostäder 

som verksamheter. 

Noteras. 


kompletteras. 

Utställninghandlingen kompletteras med 

verksamhetsområden. 

Den fördjupade översiktsplanen möjliggör 

markanvändning som överinstämmer med





av Härad innebär också att avloppsfrågan i 

fritidsområdet kan lösas. 

Infarten till Härad skall vara välkomnande Det stora 

öppna gärdet mitt i samhället skall vi vara rädda om! 

Ladugården med fåren påminner oss om vårt förflutna 

och vi i Hembygdsföreningen har vid ett flertal tillfällen 

diskuterat med kommunen om att området reserveras 

för kultur och fritidsändamål och användas för 

verksamheter såsom t. ex. Valborgsmässofirande 

(sker idag på privat mark som reserverats för 

industriändamål), hembygdsdagar etc. Området kan 

bli en naturlig samlingsplats i nära samverkan med 

skolan, kyrkan, Bygdegården och övriga föreningar. 

Planområdet för Härad måste vidgas och täcka hela 

området och en separat fördjupning för hela Härads 

samhälle arbetas fram. Plan B skall finnas med. 

Konsekvensbeskrivningar skall finnas i 

samverkanshandlingen enligt PBL 4 kap § 1. 

Härad den 31 oktober 2007 Härads 

Hembygdsförening Christina Nilsson Löw Ordförande 

29. Strängnäs Montessoriskola Ek. 

Förening 

Erinran avseende ny detaljplan för SUNDBY PARK. 

"Fördjupning av översiktsplanen för Strängnäs stad - 

Härad" (samrådshandling 2007-05-21,rev. 2007-06- 

22) 

Bakgrund 

SUNDBY PARK är ett område under utveckling. En 

utveckling med karaktären av sjönära 

bostadsområde och skolområde som måste få ske 

på rimliga villkor både för de intressen som redan 

etablerat sig och för nya intressenter. Under de 

senaste tio åren har området förskönats. Ödehus 

och tillhörande trädgårdar har pietetsfullt 

restaurerats. 

Inom området har det skett en kraftig expansion av 

fristående för- och grundskolor. Det är idag en 

självklarhet att sträva efter att erbjuda barn så 

pedagogiska och attraktiva miljöer som möjligt - 

miljöer där hänsyn tas till barns lärande, tänkande 

och välbefinnande. Miljöer där de kan reflektera, 

umgås, utvecklas, vara aktiva och ha roligt 

tillsammans med andra barn, ungdomar och vuxna. 

Det är viktigt att skapa alt. bevara en miljö för barnen 

med utgångspunkt utifrån dessa behov - en plats dit 

synpunkten. FÖP:ens syftet är att peka ut 

huvudsaklig mark- och vattenanvändning och går 

inte ner på den detaljeringsnivån som hanteras av 

detaljplan. 

Kommunen fortsätter utbyggnad av avloppsnätet 

för att säkra Mälarens vattenkvalité. 

Utställningshandlingen speglar att Härad utvecklas 

med sin identitet och tradition som en 

samlingsplats för landsbygden. 

Utbyggnad på lång sikt har ersatts av ett 

sammanvägt alternativ beaktande 

hållbarhetsperspektivet. Utställningshandlingen 

justeras så utbyggnad på långsikt framgår. 


kompletteras.





de kan gå på "upptäcktsfärd". 

Sundby Park har förutsättningar för detta. Parken, 

närområdets skogspartier och Mälarstranden gör att 

området besitter ett högt naturvärde. 

SUNDBY PARK kan idag delas in i tre olika zoner 

utgående från de kulturhistoriska värden som 

nuvarande intressenter sätter ett utomordentligt stort 

värde på, se bilaga 1. 

Kärnområdet 

Kärnområdets utsträckning vilar på det tidigare 

sjukhusets olika paviljonger och den fond dessa 

skapar runt den genomgående allen. 

Huskropparnas storlek, exteriörer och placering 

bidrar starkt till områdets atmosfär, tillsammans med 

parkytorna, vilka utgörs av både ansad såväl som 

vildvuxna områden. Området nyttjas fn. som 

bostads- och skolmiljö av sådan art som mycket väl 

rimmar med Strängnäs kommuns vision om ett 

attraktivt boende. Området inrymmer tre friskolor 

som alla på ett unikt sätt inrymts i den känsliga 

omgivningen. Här vistas omkring 700 elever från 

tidig morgon till sen eftermiddag. Dagarna fylls med 

aktiviteter inom- och utomhus, i närområdet och ute i 

samhället. vilket gör det ännu viktigare att ta hänsyn 

till dessa "mjuka värden" vid planeringen av 

utbyggnaden inom området 

Förändringar av större karaktär - så som t.ex. nya 

huskroppar och vägdragningar - får ses som i det 

närmaste uteslutet. 

Karaktärsområdet 

Karaktärsområdet omfattar hela SUNDBY PARK 

förutom Mälarforum med tillhörande hotell. Området 

präglas av parkkänsla med grov- och högstammig 

lövskog varvat med byggnader från olika epoker 

med fastställda exteriöra krav på huskropparnas 

storlek, placering och utseende. Balansgången 

mellan placering av nya enskilda byggnationer och 

atmosfärsraserande överetablering är hårfin. De 

nybyggda husen i kv Freja betraktas som områdets 

utseendemässiga undantag. Det allmännas access 

till stranden säkerställs. I områdets nordöstra del 

förbättras genomfartstrafiken i syfte att främst öka 

säkerheten för de cirka 700 barn som varje dag tar 

sig till och från någon av friskolorna. 

Med detta som grund sker endast försiktiga och 

nyanserade nybyggnationer i områdets norra del,. 

De nya etableringarna karaktäriseras av övergång 

från den bebyggelse som ersätter Mälarforum till 

Kärnområdet vilket påverkar både husens utseende, 

storlek, antal och placering. Den parklika atmosfären 

kvarstår ända fram till Enköpingsvägen. 

Kulturområdet





Kulturområdet utgörs av öppna fält och skogsdungar 

tillsammans med lantlig bebyggelse. Strandremsan 

består mestadels av våtmark. Floran och fågellivet 

är rikt utvecklat inom hela området. Vattenkontakten 

och närheten till naturen och kulturen inom området 

medför stora kvaliteter för både boende och för alla 

de barn och elever som vistas i området. Området 

har stora rekreativa värden och allmänhetens 

tillgänglighet till kulturområdet har därför hög 

prioritet. 

Etableringar sker men inte som massiv ny 

bebyggelse utan hussamlingar av bykaraktär. 

Erinran 

Strängnäs Montessoriskolas Ekonomiska Förening 

menar att etableringar i och runt SUNDBY PARK 

kan genomföras enligt Strängnäs kommuns 

övergripande vision men måste ske med varsam 

hand och under särskild bevakning och omtanke 

från kommunen. 


anser att alla nyetableringar måste prövas mot det 

kulturhistoriska värde som Kärnområdet uppvisar. 


anser att den nya detaljplanen i större utsträckning 

måste klargöra hur karaktären och atmosfären för 

boende och skolbarn i SUNDBY PARK tas tillvara. 


anser att det i den nya detaljplanen måste framgå 

hur trafikflödet i och runt SUNDBY PARK utformas 

för att tillvara ta både behoven av friktionsfri 

boendetrafik såväl som säkerhet för skolbarnen vid 

de tre friskolorna. 

På uppdrag av styrelsen för Strängnäs 

Montessoriskola Ek. Förening Conny 

Edlund/ordförande. Genom Claes Lundgren/rektor 



skyddet för de centrala delarna. 

Samtidigt som områdena runt Sundby-Park tillåts 

integreras i staden. 

Dessa frågor kommer att hanteras i samband med 

ny detaljplan för det gamla sjukhusområdet.





30. Villaägarna i Strängnäsbygden 

Yttrande 2007-10-31 

Organisationen Villaägarna verkar för rimliga 

boendekostnader, god boendemiljö, trygghet i 

boendet och ägandet samt valfrihet och inflytande 

över boendesituationen. Lokalföreningen Villaägarna i 

Strängnäsbygden företräder idag 1950 

medlemshushåll. Antalet medlemmar ökar hela tiden 

och intresset för kommunens utveckling är stort. 

Generellt anser vi att översiktsplanens 

inriktning med utbyggnad av egna hem är i 

överensstämmelse med Villaägarnas 

intressen men har följande synpunkter. 

Allmänna synpunkter 

Medlemmar har till styrelsen (Villaägarna i 

Strängnäsbygden) framfört ett antal farhågor om 

Strängnäs framtida bostadsutbyggnad. Många anser 

att det går alldeles för fort samt att utbyggnad 

påbörjas innan tillräcklig förståelse för planerna hunnit 

sätta sig. Det är dessutom inte det lättaste att sätta sig 

in i de kriterier som gäller för att utforma olika 

bostadsområden så att detaljplaner kan upprättas. 

Det verkar i stället som det är upp till aktuell 

byggherre att avgöra vilken bebyggelsetyp som skall 

byggas. Vi efterlyser därför ett bostadspolitiskt 

Bostadsförsörjningsprogram är under framtagande 

av kommunens utvecklingskontor.





program samt att viss försiktighet iaktas i och vid 

strandnära områden inom hela kommunen och att 

utbyggnad på Tosterön sker i den takt 

trafikkapaciteten över broarna medger. 

Vid planering och direktiv till byggherre bör bättre 

hänsyn tas till Strängnäs stad som "trädgårds- och 

villastad" med den karaktär den har/har haft. 

Sjövikenområdet kan inte sägas ha tagit hänsyn till 

detta. Betraktas av många som ett misslyckande. 

Förtätning är bra men det får inte innebära för små 

boendeytor (tomter) inbyggnad av befintlig 

bebyggelse. Detta bör naturligtvis även gälla övriga 

tätorter i kommunen. 

Vi anser inte att flytande hus är ett bra alternativ då 

det får anses inkräkta på strandskyddet. 

Miljöpåverkan 

Vi har tidigare påpekat att genomförd plan kommer ätt 

ha en betydande trafikmiljöpåverkan på ny och även 

nu befintlig bebyggelse längs gamla E 20. Tidigare 

gjord trafikflödesanalys (2006-06-01) redovisar en 

minskning av trafiken från 15 000 till 7000 fordon per 

dygn. I idag anges 13000 fordon per dygn trafikera 

vägen vilket är en drastisk ökning mot planerat Att 

trafikmängden på gamla E 20 som stadsgata kommer 

att i öka i framtiden torde därför alla inse. 

I miljökonsekvensbeskrivningen sägs " En 

genomtänkt trafikplanering i stort och inom respektive 

område är viktig för att klara kraven för trafikbuller i 

den fördjupade översiktsplanen. Det är tveksamt om 

detta gäller redan påbörjade utbyggnader längs väg 

900. Det bör därför i planen bättre framgå vilka krav 

som skall ställas på utformningen av detaljplaner 

längs och i anslutning till vägen för att erhålla en god 

boendemiljö utan buller från trafik. Vägverkets 

inriktning för bebyggelse vid sidan om trafikleder (30 

m idag men avses kraftigt utökas) bör beaktas även 

när det är fråga om "lokalgata". Detta kan inte sägas 

ha beaktats i gällande förslag. 

Hänsyn måste också tas till boendemiljön i 

Finningeområdet om beslut tas att bygga ny tillfart till 

väg E 20. 

En fråga som bör klaras ut är om redan påbörjad och 

planerad utbyggnad längs med väg 900 är förenligt 

med en god boendemiljö. 

Klimatpåverkan 

Framtida översvämningsrisker belyses i planen men 

Utställningshandlingen utvecklar och förtydligar 

kommunens avsikt i avsnittet strandskydd. 

Utställningshandlingen anpassas efter 

kommunfullmäktige beslut februari 2008 att den 

befintliga Tosteröbron helrenoveras och 

kompletteras med ytterligare en gång- och 

cykelbana. 

Noteras. Detaljutformning utvecklas inte i den 

fördjupade översiktsplanen utan redovisas i 

detaljplaneskedet och kommuniceras med 

byggherren i samband med bygglovskedet. 

Noteras. 

Noteras. 

Noteras. 

Väg 900 omdanas till ren stads 

Denna fråga är utförligt behandlad i samband med 

detaljplan för Fårhushagaen och Storängskilens 

tillkomst. 

Utställningshandlingen med 

miljökonsekvensbeskrivningen har fått en ny





slutsatsen kan vi inte hålla med om som säger; ett 

flytande boende i syfte att skona känsliga 

strandområden och hålla närmaste området intill 

stranden fri för allmänheten och det rörliga friluftslivet 

samt att denna boendeform sparar känsliga 

strandområden och lämnar stranden fri från 

exploatering. Flytande boende ställer krav på 

tillfartsvägar, vatten och avlopp, kajer, bryggor, pplatser. 

Detta innebär en begränsning av det rörliga 

friluftslivet på såväl land som sjösida. 

I planeringen bör bättre belysas hur nuvarande och 

framtida bebyggelse bör utföras mot bakgrund av 

översvämningsriskerna. 

Infrastruktur 

I förslaget framgår inte hur man ser på lokaltrafikens 

utbyggnad och vad den ställer för krav på utrymme i 

såväl närtid som längre fram i tiden, Risk finns att 

lokaltrafik och privat trafik i snar framtid kommer att 

konkurera med varandra på smala gator med alltför 

stor trafikmängd.. Det bör därför övervägas om 

separering av olika transportsystem inom tätorterna i 

Strängnäs kommun är gångbart samt hur det kan 

komma att se ut i olika alternativa lösningar. 

Särskilda markstråk i tätorterna för kollektivtrafik bör 

därför framgå redan i översiktsplanen. 

För nybyggare och nu boende på Tosterön är 

broförbindelserna med högre trafikkapacitet än idag 

en förutsättning för bra transporter till och från ön. Att 

en ny och bättre Tosteröbro behövs är en nyckelfråga 

för utvecklingen av "stadsdelen Tosterö" men löser 

föreslaget med ny påfart på väg 55 i anslutning till 

Strängnäsbron hela problematiken. Redan idag anser 

vi att en förstärkning av trafikkapaciteten är nödvändig 

från trafiksäkerhetssynpunkt och att detta måste ske i 

samverkan med Vägverket. Boende på hela Tosterö 

efterlyser en snar planering och utbyggnad av gång 

och cykelvägar över Strängnäsbron, längs hela väg 

55 norrut inom hela planområdet samt mellan Sanda 

och Toströbron. Detta för att säkerställa en god 

boendemiljö på Toströ. Angående ny Tosteröbro bör 

utbyggnad av bostäder i princip vänta till dess denna 

brofråga lösts. 

På uppdrag av styrelsen Åke Schylander Vice 

ordförande 

Yttrande 2007-11-01 

Vid vår genomgång av rubr. Förslag har vi kommit till 

följande synpunkter: 

1. Eftersom P 10 har upphört och försvaret bara skall 

göra nedskärningar i sin budget, måste det vara ett 

kraftigt engagemang hos kommunen att Härads 

skjutfält skall läggas ner efter 2009 då nuvarande 

tillstånd löper ut. 

Detta skulle ju innebära att Härad kan byggas ut enl. 

skrivning. 

Utställningshandlingen ges ny skrivning i avsnittet 

översvämningsrisker. Utförande av ny bebyggelse 

hanteras i detaljplaneskedet och bygglovskedet. 

Den fördjupade översiktsplanen syftar till att 

behandla de framtida övergripande trafiksystemen. 

Utställningshandlingen kompletteras med översikt 

över det primära trafiknätet. 

Noteras. Utställningshandlingen förändras enligt 

beslut av Kommunfullmäktige februari 2008 att den 



cykelbana. 

Utställningshandlingen får ny skrivning angående 

riksintresset för totalförsvaret.





planeringen. 

2. Ang förtätningen i Härad är det ju ett måste för att 

få bärkraft för skola och barnomsorg samt ev. 

närbutik. Vi har därför inget emot detta. 

3. En synpunkt på kulturinventeringen är att 

kulturminnet "Jättekyrkan" tycks vara bortglömt i 

materialet.(Finns endast på kartmaterialet) 

Villaägarna i Strängnäsbygden 07-10-29 t 

Torbjörn Wiik Enl. uppdrag 

31. Naturskyddsföreningen i Strängnäs 

Naturskyddsföreningen i Strängnäs har tagit del av 

Samhällsbyggnadskontorets Fördjupning av 

översiktsplanen för Strängnäs stad - Härad med 

bilagorna Grönplan del A och B1 samt 

Miljökonsekvensbeskrivningen och vill härmed lämna 

våra synpunkter enligt bifogat yttrande. 

Med vänlig hälsning 

Naturskyddsföreningen i Strängnäs 

Börje Olsson ordförande Olle Svedman kassör 

Yttrande med anledning av Fördjupning av 

översiktsplanen för Strängnäs stad - Härad 2007, 

FÖP, Grönplaner A, B1 samt 

Miljökonsekvensbeskrivning 

Allmänt 

Planerna genomsyras av en positiv grundton på hur 

man skall se på miljöfrågorna i den fortsatta 

utbygganden av Strängnäs. Vi finner att mycket av 

skrivningarna motsvarar de krav som vi ifrån 

Naturskyddsföreningen vill ställa på kommunen och vi 

är också positiva till hur tydligt det uthålliga samhället 

framställs.¹ Vi vill dock betona att mycket mer finns 

att tillägga. 

Naturskyddsföreningen vill inledningsvis föreslå att 

Strängnäs kommun i den och fortsatta planeringen av 

samhällets utbyggnad tar de allt kraftigare och 

återkommande varningarna om klimatförändringarna 

på allvar. Vi ser inte att dessa frågor betonats 

tillräckligt i planerna. ² Allt fler börjar bli medvetna om 

att människans inverkan på klimatet genom framförallt 

användning av fossila bränslen och minskningen av 

koldioxidförbrukande växtytor är och har varit den 

direkta orsaken. På många håll i världen och även här 

i Sverige finns nu exempel på hur enskilda kommuner 

och även företag går längre än vad som beslutats i 

lagstiftning eller högre instanser när det gäller att 

komma till rätta med klimatförstöringen. 

Vi anser att kommunen i denna fördjupningsplan bör 

tar tillfället i akt och verkligen satsa på ett klimatvänligt 

samhälle. Det innebär bl.a. att all planering på att 

förbättra arbetspendling med bil måste ersättas med 

Noteras. 

I kapitlet kulturmiljö redovisas framför allt de 

kulturminnen som är utpekade som riksintressen 

samt vissa sammanhänganden områden av lokalt 

och regionalt intresse. Jättekyrkan i Härad ingår i 

fornlämningsområdet som finns under K9 Eksåg 

Härad. 

Utställningshandlingen kompletteras och skrivs om 

med anledning av den pågående 

klimatförändringen. 

Noteras





motsvarande satsningar på kollektiva färdmedel. 

Utbyggnad måste också ske på ett sådant sätt att 

stadens och närområdets grönytor inte behöver tas i 

anspråk. Fortsatt planering av strandnära boende 

måste upphöra. 

Dessa översiktsplaner är vägledande men ej juridiskt 

bindande och skall ge möjlighet till flexibilitet och 

utrymme för alternativa och nya lösningar.³ Det 

innebär att Naturskyddsföreningen avvaktar med att 

ta ställning till de enskilda områdena tills detaljplaner 

föreligger för yttrande. Huvudinriktningen vid planering 

för nya bostäder inom Strängnäs kommun anser vi 

borde vara de områden som nu frigjorts när den 

militära verksamheten avvecklades vid P 10 samt 

andra lämpliga områden i övriga tätorter och 

omgivande landsbygd. 

Grönplanens målformulering 

Naturskyddsföreningen anser att en väl genomtänkt 

målbeskrivning utgör en grundbult i grönplanen, som 

bör få en avgörande betydelse för kommunens 

fortsatta utveckling. 

Som vi ovan framhållit är vi positivt inställda till den 

grundinställning i miljöfrågorna som kommunens 

förslag till grönplan redovisar. Däremot skulle vi gärna 

se att måldokumentet gjordes mer slagkraftigt och 

lättbegripligt genom att dels komprimeras till 

förslagsvis en sida, dels genom en språklig 

bearbetning där alltför tekniska och oklara 

formuleringar, som i bl.a. följande avsnitt, tas bort: 4 

• Mål 1, sista stycket. "Strängnäs profil som "gula 

rosornas stad" är en sådan tydlig profil som ska 

bibehållas och utvecklas. Kommunens mål ska 

dessutom vara främja och stärka ett rikt och varierat 

utbud av funktioner och karaktärer i stadens 

grönområden." 

• Mål 2, sista stycket. En kompakt stadsbebyggelse 

begränsar industribyggnadens negativa visuella 

effekter på landskapsbilden. Denna negativa 

påverkan bör dessutom utjämnas genom en 

avskärmande och strukturerande vegetation och 

landskapsarkitektur." 

• Mål 5, sista stycket. "Ytornas och inventariernas -- 

-- etc.". 

• Mål 6, hela avsnittet. 

För att åstadkomma ett bra måldokument anser vi att 

grönplanens mål bör sättas in i ett större 

sammanhang där man klart särskiljer de gröna målen 

från de övergripande strategiska målen för 

kommunens planering. Naturskyddsföreningens 

övergripande syn på hur detta sammanhang ser ut 

kan grovt illustreras på följande sätt: 

FÖP:en redovisar utbyggnadsområden dels på 

kort sikt och dels på lång sikt. 

P10 med angränsande områden ingår som 

område i båda perspektiven. 

Med den prognostiserade befolkningsökningen 

räcker dock inte dessa områden till för att 

tillgodose behovet av byggbar mark. 

Delvis tillgodosedd 

Grönplan Del A beskriver de grundläggande och 

kommungemensamma mål och framställa 

förutsättningar för ett hållbart och komplett 

samhälle under tiden av tillväxt och strukturella 

förändringar. Som underlag till FÖPen och som en 

guideline inom detaljplanering måste målens 

innehåll kunna vara både användbart i hela





Vid en granskning av de föreslagna miljömålen utifrån 

detta synsätt konstaterar vi följande: 

• Mål 1 hänför sig till kategorin 

övergripande strategiska mål och är ej 

ett egentligt grönplanemål. 

• Målen 2-4 utgör relevanta 

grönplanemål. 

• Mål 5 utgör inget eget mål utan ingår som en del av 

mål 2. 

• Mål 6 är inget mål utan beskriver en teknik för 

sammanjämkning av övergripande strategiska mål 

med de egentliga grönplanemålen. 

Enligt vår uppfattning återstår alltså endast 3 

egentliga gröna mål, vilka emellertid inte på långt när 

täcker in alla de goda miljöambitioner som kommunen 

redovisar på andra ställen i förslaget till grönplan samt 

i miljökonsekvensbeskrivningen för den fördjupade 


Vad vi kan se ligger Strängnäs kommun långt framme 

i processen med framtagande av en grönplan jämfört 

med andra kommuner. Det är därför förhållandevis få 

kommuner som redan nu redovisar färdiga 

grönplaner. Vid vår genomgång av några andra 

kommuners grönplaner har vi funnit konkreta och 

inspirerande exempel just vad gäller 

målformuleringarna hos Malmö, Täby och Kungälvs 

kommuner. Vi skulle därför gärna se att den 

föreslagna grönplanens mål radikalt omformuleras 

med beaktande av våra synpunkter på de redan 

föreslagna målen, kompletteras med klimatmålet och 

låter sig inspireras av bifogade från exempel Täby (bil. 

1), som är ett komprimerat och lättläst måldokument. 

Utbyggnadstakten 

Naturskyddsföreningen i Strängnäs ifrågasätter den 

kommunen samt inom ramen för det svenska 

planeringssystemet. 

Grönplan Del A visar förutsättningar för en hållbar 

planering inom Strängnäs kommun. Målen har sin 

bakgrund i kommunens strategiska planering, 

grönområdens och den fria ytans behov och i 

aktuella problemställningar som finns i 

planeringen vardagsarbete. 

Dagvattenhanteringen har en hög prioriteringsgrad 

inom det kommunala planeringsarbetet. 

Grönplanen visar dagvattenhanteringen betydelse 

och hänvisa till den antagna dagvattenpolicyn. 

Samhällsbyggnadskontoret i Strängnäs kommun 

står för utvecklingen av en kompakt tätort som är 

fördelaktig ur ett hållbarhetsperspektiv. En 

kompakt tätort minskar förbrukningen av resurser. 

Samtidig innehåller Mål 1 i Grönplan Del A kravet 

att skydda och vidareutveckla innerstadens 

gestaltning och därmed stärka ett rikt och varierat 


grönområden. Detta krav ligger till botten för 

Grönplan Del B1 när man skapade riktlinjer för en 

utveckling av ett gatuträdprogram och en tydlig 

grönstruktur med ”gröna korridorer” som 

sammanbinder de olika tätortsdelarna och tätorten 

med landskapet. 

Gatuträdprogrammet och ”gröna korridorer” svarar 

för ett större behov av en kvalitetsförbättring av fria 

ytor pga. deras funktioner som beskrivas i 

Grönplan Del A. Mål 2 i Grönplan Del A hänvisar 

att tillgänglighet till och förfogande av 

grönområden ska säkras och förbättras. 

Det ligger i alla medborgarnas intresse att 

grönområdens kvalitet säkras eller höjas. För att 

kunna definiera vad kvalitet i detta sammanhang 

innebär bör enligt målsättningen ett 

bedömningssystem tas fram. Detta 

bedömningssystem bör utvecklas för hela 

kommunen och ingår därför som målsättning. 




kommunen handlar det sig om ett mål till skillnad 

från de tätortsspecifika riktlinjerna. Kommunen 

börjar införandeprocessen genom att använda 


för P10 för att kunna reda ut hur metoden lämpa 


Målet med befolkningsökningen är taget i 

strategisk plan som är det övergripande





bedömning av tillväxttakten för Strängnäs kommun, 

som görs i planerna. Man förutsätter att ökningen 

fram till 2020 skall mer än fördubblas jämfört med de 

senaste 10 åren, från knappt 300 pers./år till 650 

pers./år. 6 Andra orter i Mälardalen konkurrerar med 

Strängnäs om inflyttningar och tillväxttakten är 

beroende av den framtida konjunkturutvecklingen i 

landet och inom Stockholmsregionen. De senaste 

siffrorna från SCB visar att Sveriges befolkning inte 

ökar i samma takt som tidigare och prognoserna har 

skrivits ner för den fortsatta tillväxten. Vi tror att 

tillväxttakten även i Strängnäs blir betydligt lägre och 

antalet bostäder som planerats att byggas därför kan 

minskas och därmed blir markanspråken mindre och 

konflikter med naturintressen minskas. 

Den beräknade tillväxttakten ligger också till grund för 

den fortsatta planeringen hur den kommunala 

servicen skall byggas ut och hur vägar och 

transportsystem skall utformas. Det är dock inte fel att 

en kommun har reserver och alternativa områden för 

sin utbyggnad, inte minst för att inte komma i 

beroende av exploatörer och smarta affärsmän. Alltför 

stora reserver medför risk för frånvaro av politiska 

ställningstagande och osäkerhet bland kommunen 

invånare om vad som kommer att hända med olika 

områden där de bor eller har intressen. 

Även om föreliggande planer enbart behandlar 

Strängnäs stad och Härad, vill Naturskyddsföreningen 

ta tillfället i akt att påpeka kommunens ansvar för att 

landsbygden också utvecklas . 7 Tillväxten de 

kommande åren har till stor del förutsetts ske i 

Strängnäs stad. 8 Vi anser att kommunen bör 

eftersträva, att bebyggelse sker inom andra tätorter i 

kommunen och på landsbygden i stället för att förtäta 

stadskärnan. 

Transporter 

Kommunens mål är att minska energianvändningen 

med 10% mellan 1998 - 2010. 9 Detta avser 

förmodligen enbart uppvärmning och allmän 

elförbrukning. Transporterna utgör troligen den större 

delen av energianvändningen, som man kan påverka. 

Planerna nämner på fler ställen att man vill medverka 

till minskad klimatpåverkan genom utbyggnad av 

kollektiva transporter m.m. 10 Dessutom finns ett behov 

av att fördela trafiken genom stadskärnan på fler gator 

och att begränsa biltrafiken genom staden. 11 Från 

Naturskyddsföreningens sida skulle vi vilja se lite 

djärvare grepp på hela trans-portsektorn. Privat 

bilkörning kommer inte att vara en långsiktig lösning 

utan måste ersättas av kollektiva lösningar. 

Spårbunden trafik i stadskärnor och mellan olika 

centra planeras på fler håll i landet och Strängnäs bör 

ta del av de senaste tekniska landvinningarna på 

detta område och noga undersöka förutsättningarna 

styrdokumentet för kommunen. 

Denna målsättning stämmer väl överens med 

länsstyrelsens befolkningsanalys. Länsstyrelsen 

påpekar dessutom att beredskap för ytterligare 

ökad befolkningstillväxt efter 2020 bör finnas. 

Planarbetet har påbörjats för Hedlandet och 

kommer inom kort att påbörjas för Åker-Länna. 

Utställningshandlingen har kompletterats med en 

strukturkarta för det primära trafiksystemet. 

Avsikten är att identifiera och säkerställa stråk som 

även rymmer kollektivtrafik. Detta har bl.a. medfört





för att införa ett sådant trafiksystem. 12 Vi kan se en 

framtida kollektiv snabbförbindelse i tre riktningar från 

stadskärnan, P 10-området, Finninge och Tosterö. 

Samhällsplaneringen måste syfta till att minska 

behovet av bilkörning i allmänhet och i synnerhet inom 

tättbebyggt område. Daglig service måste finnas i 

närheten av bostadsområden. Dit hör inte bara 

daglighandeln utan bl.a. också återvinningsstationer 13 

Det är nödvändigt att de tas med tidigt i planeringen 

eftersom att senare lägga ut dessa i bostadsområden 

alltid möter på hårt motstånd från närboende. En 

återvinningsstation på gångavstånd bidrar starkt till att 

öka invånarnas miljömedvetenhet och visar också på 

vilket miljöansvar en kommun tar. 

att Regementsgatan i det pågående 

programarbetet innehåller reservat för framtida 

spårbunden kollektivtrafik. 


utställningsversionen. 

Den stora mängd bostäder som planeras för att 

tillgodose Strängnäs förväntade befolkningstillväxt 

innebär självklart planering för adekvat kommunal 

och kommersiell service i närmiljön, inte minst för 

att minska på beroendet av bilåkande. Som 

beskrivs i FÖP under rubriken 

Stadsbyggnadsstrategier ska varje nytt 

bostadsområde kunna innehålla icke-störande 

verksamheter som mindre kontor, verkstäder och 

offentlig eller privat service. Förskola, skola, 

lekpark, dagligvarubutik och återvinningsstation är 

några exempel på vad som kan vara aktuellt. 

Bostäder i områden som är gul-skrafferat i 

kartmaterialet och benämns ”planerat 

bostadsområde” integ-reras alltså med denna typ 

av närservice. Detsamma gäller bostäder i 

rödskrafferade områden som benämns ”planerat 

område för blandad stadsbebyggelse”. I hur hög 

grad beror av områdets befolkningsunderlag och 

tillgång på motsvarande service i angränsande 

stadsdelar. 

Översiktsplanen och fördjupningar av 

översiktsplanen fungerar som stöd i den fysiska 

planeringen och ska visa på grunddragen för hur 

kommunens mark- och vattenområden är tänkta 

att användas, hur kommunen anser att 

bebyggelsemiljön ska utvecklas samt hur allmänna 

intressen och riksintressen tillgodoses. Planen 

anger i stora drag gestaltningen eller karaktären 

för olika områden (t e x trädgårdsstad, småstad, 

Mälarstad) och vilket huvudsakligt behov som 

tillgodoses inom det utpekade området (t e x 

serviceintensiv blandad stadsbebyggelse, 

tätortsnära rekreation, bostäder, 

verksamheter/industrier). Däremot bestäms inte 

exakt var och hur många sopstationer, 

affärslokaler, förskolor, parkeringsplatser etc. som 

ska finnas. 

När förfrågan om exploatering inkommer eller vid 

framtagning av detaljplaner prövas projektets 

överensstämmelse mot kommunens olika 

styrdokument, där fördjupning av översiktsplanen 

är ett av många. Den övergripande 

behovsbedömningen av t.ex. skolor/förskolor görs 

på kommunkontoret Utbildning och kultur, i 

Äldreplanen fastslås 

kommunens behov av äldreboende och riktlinjer 

för bostadsförsörjningen håller på att tas fram på 

kommunkontoret för Utveckling och administration.





Andra viktiga styrdokument är miljömålen, 

Majoritetsförklaringen och Strategisk plan. 

Före byggnation av större områden måste alltid en 

juridiskt bindande detaljplan arbetas fram (som 

ibland föregås av ett detaljplaneprogram) där en 

sammanvägning av olika samhälleliga intressen 

mynnar ut i en rad bestämmelser. Det är i detta 

skede 

- när det är klart hur stort befolkningsunderlaget 

verkligen blir – som behovet av kommunal och 

kommersiell service utreds, preciseras och 

samordnas med bostadsbyggandet. 

Översiktsplan eller fördjupning av översiktsplan är 

alltså inte ett planverktyg som kan föreskriva om 

upplåtelseformer, t.ex var hyresrätter ska byggas 

eller hur många. När planen pekar ut ett område 

för bostäder, som i Malmby, eller blandad 

stadsbebyggelse, som i P10-området, finns 

däremot inget som hindrar att det som byggs får 

hyresrätten som upplåtelseform. 

Angående kommunikationer till områdena Löt, 

Djupvik och Malmby anser Plan- och 

byggnämnden det önskvärt att staden på lång sikt 

växer ihop kring fjärden. I dagsläget finns 

Länstrafikens landsortstrafik med bussturer till och 

från Malmby. När antalet boende ökar finns också 

bättre förutsättningar för utökade linjedragningar 

för kollektivtrafiken till och från Centrala Strängnäs 

för Löt - Djupvik. Den planerade Gorsingelänken är 

bl.a. ett led i att möjliggöra effektiviteten för en 

sådan kollektivtrafik. 

Någon egentlig samverkan mellan kommuner sker 

vanligtvis inte inom framtagandet av 

översiktsplaner eller fördjupningar av 

översiktsplaner. Handlingarna skickas där-emot ut 

till berörda grannkommuner för inhämtande av 

eventuella synpunkter. Samrådshandlingarna till 

FÖP Strängnäs stad – Härad har sänts ut på 

remiss till Eskilstuna kommun, men inga 

synpunkter har inkommit. 

Exempel på samverkan mellan orter är arbetet 

med Mälar- och Svealandsbanans utveckling som 

skedde genom Mälardalsrådet eller samarbetet 

som pågår kring sötvattenförsörjningen från 

Mälaren mellan flera mälarorter och Stockholm 

Vatten. Vid planering av verksamheter av regional 

betydelse i en ort bör lokaliseringen göras så att de 

ligger strukturellt lättillgängligt för övriga 

samverkande orter i regionen. Det kan handla om 

en högskola, ett sjukhus eller en sport- 

/kulturanläggning som förväntas få stor 

tillströmning av besökare även från näraliggande 

kommuner. Plan- och byggnämnden bedömer inte 

att några servicefrågor inom denna plan är aktuella 

för samverkan med grannkommuner.





Vi vill också betona nackdelen med stora köpcentra 

utanför stadskärnan. 14 Bilkörningen dit är inte bara 

miljöekonomiskt oförsvarbar utan borde i många fall 

även ifrågasättas för den privata ekonomin. 

Livsmedelshandeln i köpcentra medför också 

svårigheter för närbutiker att fungera och vi tycker att 

individen här kan ta ett eget ansvar. Strängnäs är i 

detta avseende fortfarande troligen en av de bättre 

kommunerna i landet, eftersom en stor del av 

befolkningen i tätorten fortfarande kan gå eller cykla 

för att handla för sitt basbehov. 15 

Kommunikationerna mellan Tosterö och fastlandet 

På flera ställen i planerna nämns att fullmäktige 

beslutat att en ny bro skall byggas för att ersätta den 

gamla Tosteröbron. 16 Ett vattenområde har avsatts 

som utredningsområde för denna bro. I norr sträcker 

sig gränsen från Vargholmen till gamla valskvarn och i 

söder från ångbåtsbryggan vid Sundby till Fridhem. 

Den gamla bron bedöms vara i så dåligt skick att 

fortsatta reparationer inte är ekonomiskt försvarbara. 

Det råder delade meningar om brons standard och 

vad som kan göras för att förlänga dess livslängd. 17 

Även om biltrafik förbjuds, så innebär skyldigheten att 

farleden skall vara öppen stora påfrestningar vid 

broöppning. 

Planeringen av en ny bro kommer att möta på stora 

svårigheter. Många invändningar och överklagande 

kommer att dyka upp bl.a. vad gäller de förlorade 

skönhetsvärdena och trafikflödena genom 

stadskärnan och inte minst för att kommunens 

kostnader för bron kommer att bli besvärande. 

Naturskyddsföreningen konstaterar att det östligaste 

alternativet med brofästen vid Sundby brygga 

respektive Fridhem har störst negativ inverkan på 

skyddsvärda naturområden. 

Förslaget att bygga en ny bro med annan sträckning 

än den nuvarande är baserat på en fortsatt utbyggnad 

av biltrafiken. Naturskyddsföreningen anser att en 

begränsning av denna till förmån för t.ex. en 

spårbunden kollektiv trafiklösning med nuvarande 

brosträckning är att föredra. Med hänsyn till 

ovanstående svårigheter vill vi föreslå att vidare 

utbyggnad på Tosterösidan anstår tills en ny, icke 

bilbaserad, trafikteknisk lösning har planerats och kan 

genomföras. 

Vår uppfattning är således att en ny Tosteröbo ej 

behöver byggas och att förbindelserna till den 

befintliga Strängnäsbron istället skall förbättras och 

betraktas som den naturliga bilburna förbindelsen 

mellan bebyggelsen på Tosterösidan och 

Angående Sundbyområdet se även 9.2. 

Synpunkterna föranleder vissa förtydliganden i 

utställningsversionen. 

Den statistik som Handelns Utredningsinstitut 

(HUI) tar fram varje år visar att Strängnäs redan 

idag har ett tillräckligt köpstarkt 

befolkningsunderlag för att kunna utöka handeln – 

framförallt sällanköpshandeln, men även 

dagligvaruhandeln. En stor del av den 

sällanköpshandel (kläder, byggvaror, 

hemelektronik, sportartiklar, skor, böcker m.m.) 

som skulle ha kunnat komma Strängnäs kommun 

tillgodo sker istället i grannkommunerna. I 

perspektivet av förväntad befolkningstillväxt – 

40 000 invånare år 2020 – ställs planeringen inför 

att både tillgodose ökat behov av sällanköpshandel 

och bostadsnära dagligvaruhandel. Detta klarar 

Strängnäs stadskärna inte ensamt av att uppfylla. 

Samtidigt är det oerhört viktigt för Strängnäs som 

helhet att göra allt för att stärka stadskärnans 

mångdimensionella kvaliteter och att underlätta för 

nya handelsetableringar i och i nära anslutning till 

denna. Policyn för detaljhandelns lokalisering i 

Strängnäs stad går därför ut på att varuutbudet i 

ett externhandelsområde som Solberga, med 

framförallt volymhandel av sällanköpsvaror, ska 

komplettera utbudet i stadskärnan. 

Centrumbildningar i samband med utvecklingen av 

nya bostadsområden/stadsdelar är avsedda att 

erbjuda lokaler för bostadsnära service och 

dagligvaruhandel som huvudsakligen utgörs av 

livsmedel. På så sätt förbättras tillgängligheten för 

barn och äldre samtidigt som miljöförstörande 

bilåkande till och från stadskärnan kan hållas 

tillbaka. Förutsättningen för att denna handel kan 

etableras är dock att bostadsunderlaget i 

omgivningen först har vuxit sig tillräckligt stort för 

att inte dra köpkraft från stadskärnan. 

Hur besöks- och upplevelsenäringen understöds 

beskrivs i FÖP på flera ställen. Genom att satsa på 

att skapa attraktiva offentliga miljöer och 

mötesplatser, t.ex. i stadskärnan, kring kanalen i 

norra staden och vid Tosterö brygga, förbättras 

möjlig-heterna för bl.a. restauranger, kaféer och 

andra upplevelsenäringar att etablera sig. Det 

handlar om förbättring och utökning av gästhamnar 

och småbåtsplatser, förberedelse för framtida 

båtlinjetrafik och utveckling av Visholmen som en 

plats för rekreation och kultur. FÖP betonar vikten 

av att lyfta fram och tillgängliggöra Strängnäs rika 

kulturhistoria samt föreslår att ett nätverk av 

strandpromenader, parkrum och grönstråk 

utvecklas. Drottning Kristinas trädgårdar är ett 

pågående projekt i denna anda. 

FÖPen har omarbetats. Ny bro är inte längre





stadskärnan. 18 Den gamla Tosteröbron bör enbart få 

utnyttjas för gång- och cykeltrafik samt för kollektiva 

färdmedel, i nuläget små bussar. Det betyder i 

praktiken att fortsatt bebyggelse på de södra delarna 

av Tosterö, där konflikter med naturintressen uppstår, 

inte blir aktuella. 

Vi anser inte att kommunen i sin planering kan 

motivera en fortsatt utbyggnad på Tosterösidan med 

att kostnaderna för den kommunala servicen, vatten o 

avlopp, fjärrvärme, vägnät o.dyl då blir lägre. 19 Inte 

heller de kostnader kommunen haft för att förvärva 

marken eller de eventuella utfästelser man gjort till 

framtida exploatörer anser vi kan motivera fortsatt 

utbyggnad. 

Strandnära boende 

Liksom många andra kommuner har Strängnäs en 

strävan att vara attraktiv för inflyttande från framförallt 

Stockholmsregionen och då givetvis för folk med höga 

inkomster. Av skrivningarna framgår att planeringen 

skall vara attraktionsbaserad och inte 

restriktionsbaserad. 20 Naturskyddsföreningen anser 

att denna strävan innebär risk för att värdefulla 

naturområden och onödigt stora grönytor tas i 

anspråk och att våra stränder och vattenytor förstörs. 

På fler ställen planerar kommunen för strandnära 

boende där t o m strandskyddet måste upphävas. 21 

Endast nödvändigheten av att bevara promenad-stråk 

längs stranden betonas. 22 Dessutom nämns flytande 

bostäder i vattnet i planerna. 23 

Vi motsätter oss att strandskydd upphävs med motiv 

att Strängnäs skall vara en attraktiv bostadsort för 

inflyttande. De accelererande och alltmer 

uppmärksammade klimatstörningarna innebär att man 

nu måste flytta upp gränsen för planerade 

bostadsområden från de nu diskuterade 

vattennivåerna. 24 Vi kommer sannolikt att få större 

skillnader mellan lägsta och högsta vattennivå och 

Mälaren tillhör ett av riskområdena i landet. Vi anser 

därför att strandnära byggande av bostäder samt 

flytande bostäder i vattnet ej skall ske. Båthus och 

privata bastuhus vid strand och bryggor bör ej tillåtas 

och allmänhetens tillträde till strand och 

promenadvägar får ej hindras. Det innebär självklart 

att området längs den planerade kanalen mellan 

Sörfjärden och Strängnäsfjärden också hamnar i 

riskzonen och inte bör bebyggas. 25 

Utbyggnaden av området mellan Strängnäs stad och 

Härad 

Denna utbyggnad förefaller lite väl optimistisk. För det 

första förutsätter det att Försvarsmakten avslutar sin 

verksamhet vid skjutfältet eftersom de planerade 

bostäderna ligger inom bullerområdet och detta tycks 

inte ske inom närtid. 26 För att möjliggöra utbyggnad i 

området anser vi att kommunen bör förnya sina 

ansträngningar att få tillstånd en nedläggning av den 

aktuell. 

Noteras. 

När det gäller översvämningsrisker och robust 

samhälle så har olika styrdokument sedan 

samrådet tagits fram. Utställningshandlingen är 

därför omarbetad på denna punkt. 

För området mellan Härad och Strängnäs visar 

utställningshandlingen på en ändrad användning 

och någon kanal längs sträckan mellan Härad och





militära verksamheten på skjutfältet. 27 För det andra 

vill man muddra upp en kanal mellan Sörfjärden och 

Strängnäsfjärden med allt vad det innebär av 

störningar på naturkänsliga områden. 28 Bostäder 

planeras sedan längs denna kanal. 

Det finns många argument för att inte muddra upp den 

forna vattenförbindelsen från Sörfjärden. Kanalen 

kommer att passera ett område där militärverksamhet 

förekommit under många år och en ordentlig 

undersökning måste göras före en utgrävning. 29 Vi får 

en helt annan vattenregim än den vi har idag med helt 

andra omsättningshastigheter i Sörfjärden. Vassen 

söder om Fogdön, som finns idag, fungerar som ett 

reningsfilter för näringsläckage från jordbruket och 

utsläpp från återvinningscentralen Kvitten. Den 

funktionen försvinner. FN's våtmarkskonvention, 

Ramsar förklarade 2001 Sörfjärden som en egen sjö 

på grund av det smala sundet vid Björsund. 30 Denna 

status kommer att radikalt förändras om man får ett 

"öppet vatten" söder om Fogdön. Strängnäs kommun 

har ett ansvar för Mälarens vattenkvalitet vad gäller 

vattenförsörjningen för en stor befolkning. 31 

Kommunen har också sagt sig vara positiv till att 

medverka i ett EU-projekt som skall förbättra 

Östersjöns vattenkvalitet. Vi anser att kommunen ej 

skall gräva upp denna kanal och i stället planera för 

en annan typ av boende inom detta område när det 

blir tillgängligt. 

Biologisk mångfald 

Inom det område som grönplanen omfattar finns flera 

skyddsvärda biotoper med stor artrikedom inom såväl 

växt- som djurlivet. Inte minst det område som frigörs 

genom nedläggningen av regementet P10 innehåller 

flera sådana biotoper, men även stora områden som 

är synnerligen väl lämpade för ökat 

bostadsbyggande. 32 Medlemmar i 

Naturskyddsföreningen med specialkunskaper om 

t.ex. insekter, fåglar och svampar har redan nu 

konstaterat intressanta artförekomster inom området. 

Vi vill därför föreslå att kommunen genomför en 

inventering för att kunna fastställa bästa möjliga 

markanvändning med beaktande av såväl 

bebyggelsebehovet som behovet av att bevara den 

biologiska mångfalden samt tätortsnära skogs- och 

rekreationsområden. 

En sådan inventering skulle med fördel kunna 

utvidgas till hela det område som grönplanen omfattar 

och kunna utgöra en viktig del av det fortsatta arbetet 

med kommunens grönplan. 

Även inom befintliga park- och grönområden i 

kommunen kan den biologiska mångfalden befrämjas 

genom konsekvent val av inhemskt växtmaterial vid 

plantering av träd, buskar och örter, som utgör 

Rv 55 är inte längre aktuellt. 

För att kunna kvantifiera en tillräcklig försörjning av 

gröningar och grannskapsparker tas ett 

bedömningssystem fram där behovet av 

bostadsnära rekreationsområden blir fastställd. 

Arbetet till detta pågår för att uppfylla Grönplan Del 

A:s mål att införa riktvärden för kvalitetsbedömning 

av urbana fria ytor i Strängnäs kommun och 

Grönplan Del B1:s riktlinje att införa ett 

bedömningssystem för behovet och 

kvalitetsbedömningen av urbana fria ytor. 

Den mer djupgående inventeringen inom området 

utförs i samband med detaljplaneprogrammet för 

området och ingår där som en bilaga till MKBn. 

Programförslaget beräknas fastställas under 

hösten 2008 och skickas därefter ut på samråd.





naturlig föda och skydd för vårt djurliv. Likaså skulle 

en stor del av parkernas sterila gräsmattor med fördel 

kunna förvandlas till en mer ängsliknande natur med 

ökade möjligheter för bl.a. fåglar och insekter att finna 

en hemvist. Skötseln av sådana områden torde också 

vara väsentligt mindre personal- och 

kostnadskrävande än traditionella parker. 

Den gröna sektorn, jord- och skogsbruk har stor 

betydelse för en hållbar utveckling och en levande 

landsbygd skapar bra livsvillkor för alla. Inom 

planområdet bedrivs fortfarande dessa verksamheter 

och Naturskyddsföreningen noterar att Tosterö i den 

senaste översiktsplanen, 2002 kallades landsbygd 

men i den nya för stadsdel. 

Tätortsnära skogsområden 

En mängd vetenskapligt belagda argument för att 

skydda tätortsnära skogar finns idag presenterade. 

Förutom rent naturvårdande aspekter, betonas nu 

alltmer de sociala och hälsomässiga vinsterna med att 

kunna erbjuda tätortens invånare tillgång till 

tätortsnära skogsområden. På 

Naturskyddsföreningens hemsida redovisas såväl 

övertygande argument för skyddet av sådana 

områden, som de hot i form av byggplaner och 

trafikprojekt, som föreligger. Inom vår kommun finns 

flera sådana skogar, som är i stort behov av skydd 

och som hotas av exploateringsplaner. 

Strängnäs naturskyddsförening anser att kommunen 

mycket tydligt har framhållit värdet av att ha tillräckligt 

med grönytor - rekreationsytor i närheten av de 

boende för både trivsel, miljö och hälsa på fler ställen i 

dessa planer. 33 Det är därför anmärkningsvärt att man 

framhärdar i sin strävan att bebygga 

Bresshammarsskogen och de känsliga delarna i 

södra delen av Tosterön. 

Mot bakgrund av ovanstående anser Strängnäs 

Naturskyddsförening att Bresshammar Stavlund, 

inklusive stråket som gränsar mot Enhammarhöjden 

skall bevaras som en tätortsnära rekreationskog, 

närströvområde och ej bebyggas enligt de planer och 

beslut som finns. 34 

I en fördjupade naturinventering, som utförts av 

Calluna AB på kommunens uppdrag, framgår att 

Bresshammarskogen innehåller värdefulla 

naturmiljöer. Inte mindre än nitton områden i skogen 

har naturvärdesklassats. Området med högsta klass, 

1, ligger i söder, sex områden har naturvärdesklass 2 

och ligger utspridda i området Bresshammar 1:1 

liksom övriga tolv med klass 3-värde, vilka anses ha 

framtidsvärde. Naturvärdena är kopplade till den 

opåverkade miljön. Skogen har fått växa under lång 

tid varför flera värdefulla naturmiljöer har kunnat 

Med stadsdel avses Södra Tosterön. 

Utställningshandlingen har preciserats på den 

punkten. 

I grönplanen redovisas utförligt de stråk och 

värden som kommunen avser bevara.





utvecklas, flera med signalarter, som visar på förutsättningar 

för rödlistade och ovanliga arter. Detta 

gäller främst de sumpskogar som finns inom området. 

Strängnäs kommun har ett ansvar för att miljön med 

de 19 naturvärdesklassade områdena i 

Bresshammarskogen bevaras, vilket enbart är möjligt 

genom att helt avstå från att bebygga skogen. 

Beslutet att bebygga skogen bör därför omprövas. 

Strängnäs Naturskyddsförening påpekar att 

Bresshammarskogen ligger på promenad- eller 

cykelavstånd för boende i stadskärnan och på södra 

Tosterön, dvs inom 1 km avstånd, vilket leder till att 

bilen inte behöver användas och att det 

rekommenderade avståndet till en rekreationsskog 

uppfylls. Gäller även som närströvområde. Dessutom 

skall ett område för att fungera ur rekreationssynpunkt 

ha en storlek på mer än 25 ha enligt sakkunskapen. 

Bresshammar Stavlund har en yta på 28 ha. 

Av planerna framgår att stråk av skogen skall bevaras 

som grönytor. 35 Vi anser att dessa stråk är för små 

och kommer att utsättas för hård slitage av de 

närboende då nuvarande skyddsvärda biotoper 

förstörs och området helt förlorar sin karaktär som 

rekreationsytor för rörligt friluftsliv. 

Det tätortsnära ströv- och rekreationsområde norr om 

riksväg 55 som nämns i planen är ett helt fel valt 

område. 36 Det finns idag inte några bostadsområden 

längs 55:an och vi anser inte man skall planera för att 

bil måste användas för att nå motionsslingor och 

strövområden. Tillgängligheten är betydligt bättre till 

Bresshammarskogen, vilken ju kan nås av boende 

från flera håll. 

Strängnäs den 31 oktober 2007 

Naturskyddsföreningen i Strängnäs Börje Olsson 

ordförande, Olle Svedman kassör. 

¹ FÖP; 4 s 19-20, 7 s 27-29, 15-17 s 77-88. 

Grönpl. A; 4 s 31-33. Grönpl. B1; 7 s 13-20. 

Miljökonsekvensbeskr. 

2 

FÖP; 8 s 45, 13 s 69, 

Miljökonsekvensbeskr.; s 9 

3 

FÖP;Is11 

4 FÖP; 1 s 10-11 

5 

6 

7 

FÖP; 1 s 7, 7 s 27, Allm. intr. s 68-69 

FÖP;2 s13,3 s 15,17. 

FÖP;4 s19,12 s 61 

8 

FÖP; 2 s 13, 16, 7 s 28 

9 


10 

FÖP; 7 s 31, 8 s 43, 45, 

Miljökonsekvensbeskr.; s 9, 11, 15 

11 

FÖP;7 s 31 

12 


13 

FÖP; 4 s 20, 8 s 46 

Caluna rapporten har utvärderats och 

Planberedningen har gett direktiv om fortsatt 

planläggning med målsättning enligt grönplanen 

tillhörande utställningshandlingen. 

Grönplanen har kompletterats med redovisning av 

grönyteförsörjning. 

Skall vara gamla Rv 55, Enköpingsvägen.





14 

FÖP; 3 s 18 

15 

FÖP; 3 s 16, 18, 8 s 45 

16 

FÖP; 1 s 11, 7 s 35, 8 s 46, 9 s 49, 13 s 63- 

64, Miljökonsekvensbeskr.; s 14-15 

17 

FÖP; 13 s 63 

18 

FÖP; 13 s 64 

19 

FÖP; Miljökonsekvensbeskr.; S 9, 17 

20 

FÖP; 7 s 27, 31-33 

21 

FÖP; 8 s 42, 16 s 87 

22 

FÖP; 8 s 45, 47, 17 s 88 

23 

Miljökonsekvensbeskr.; s 12, 15, 17 

24 

FÖP; 20, Miljökonsekvensbeskr.; s 8, 15, 17 

25 

FÖP; 16, Miljökonsekvensbeskr.; s 12 

26 

12 

FÖP; 7 s 35, Miljökonsekvensbeskr.; s 

27 

FÖP; 18 

28 

FÖP; 7 s 35, 8 s 42, 10 s 56-57 

29 


30 

FÖP; 15 s 78 

31 

FÖP; 5 s 21 

32 

FÖP; 8 s 41-43, Grönplan A; 4 s 32, 

Miljökonsekvensbeskr.; s 9, 12 

33 

Grönplan A; 3 s 20-23, B 1; 7 s 13 

34 

FÖP; 9 s 50 

35 

s 19 

Grönplan B 1; s 19, Miljökonsekvensbeskr.; 

36 

Grönplan B 1; s 19 

Bilaga 1 

11 GRÖNA MÅL FÖR TÄBY 

Tillgång: 

• Befolkningen i alla kommundelar ska ha tillgång till 

nära parker och natur inom 250 meter från bostaden, 

barnstugan, skolan och arbetsplatsen samt större 

strövområden inom 2 km. 

• En sammanhängande och tydlig grönstruktur ska 

eftersträvas, med variationsrika gröna gångstråk från 

bebyggelsen till grönområdena och mellan dessa. 

Innehåll och kvalitet: 

• För att främja Täbybornas hälsa och livskvalitet ska 

kommunen sträva efter en mångfald av gröna miljöer 

och värna de minst bullerstörda naturområdena. 

• Barnens behov av lek och spontanidrott ska 

möjliggöras i den gröna närmiljön. 

• Särskilda åtgärder ska vidtas för att underlätta 

tillgängligheten till parker och natur för personer med 

begränsad rörlighet såsom barn, äldre, synskadade 

och rörelsehindrade till år 2010 och vidare. 

• Parkernas innehåll ska utvecklas och bevaras med 

tanke på rekreativa, kulturhistoriska och ekologiska 

värden. 

Förvaltning: 

• Täbys skogar ska skötas utifrån rekreativa värden, 

biologisk mångfald och ekologiska 

spridningssamband. 

• Sjöarna i Täby ska vara badbara, i ekologisk balans 

och våtmarkernas spridningssamband ska utvecklas.





• Kulturlandskapets rumsliga strukturer - gränser, 

brukningssätt (åker, äng, hagmark och skog), vägar, 

bebyggelselägen och alléer ska värnas. 

Fysisk planering: 

• Grönplanekartornas värdeområden och stråk ska i 

huvudsak bevaras och utvecklas för dagens och 

framtida generationers Täbybor. Täbys parker och 

grönområden är viktiga för varumärket Täby - Täbys 

identitet. 

• Kommunens fysiska planering ska ske med hänsyn 

till grönplanen. 

32. Strängnäs Segel Sällskap 

I det material som finns för översyn framgår det att 

kommunen har för avsikt att som alternativ använda 

vårt nuvarande slipområde Löt 4:1 för 

bostadbebyggelse. Detta vill vi absolut inte veta av, 

klubben har huserat på området sedan flytten från 

stan (Visholmen) där vi tidigare hade 

båtuppläggningsplats. Vi är väl rotade med en 

fungerande verksamhet som blir både omfattande 

och kostsam om den skall flyttas igen. Strängnäs 

kommun marknadsför sig som en båtkommun, och 

då bör man också skapa möjligheter för båtägare 

även den tiden på året då båten inte används i sjön. 

Området är dessutom en väldigt liten del av den 

totala ytan man kan planera bostäder på. 

Med vänliga hälsningar Strängnäs Segel Sällskap 

Kent Acholt Ordförande 

33. Centerpartiets kommunkrets 

Förslaget till Fördjupad Översiktsplan Strängnäs stad 

och Härad anser vi vara ett Väl genomarbetat material 

med bra underlag. Att Härad ingår tillsammans med 

Strängnäs stad ger en bra möjlighet att se helheten i 

det unika planeringsläge kommunen står inför efter 

P10s nedläggning. 

Centerpartiet följer intresserat förslagets behandling 

och debatten som följer. Nedan följer synpunkter som 

vi vill framföra i detta skede. 

Vid detaljplanering av områden norr om f.d. P10 

området från Eldsundsviken inåt land är planering för 

den tillkommande kanalen av största vikt. Kanalen 

kommer att tillföra unika kvaliteter till såväl nya 

bostadsområden som rekreation och friluftsliv. 

Miljövinster kan också påräknas. Om projektet inte 

kan realiseras i första skedet får ingen annan 

planering hindra ett framtida genomförande. 

Av de områden som anges för utbyggnad av bostäder 

på kort sikt anser vi att SS Södra Sundby helt skall 

strykas. 


justeras. 




stadsdelen. 

Noteras.





Att tillföra ytterligare trafik genom Sundbyområdet där 

situationen redan idag, med det stora antal barn som 

rör sig till och från alla skolorna, innebär en stor 

olycksrisk. 

I avvaktan på planering för ny broförbindelses 

landfästen bör området "hållas rent". 

Området ligger inom riskzon för översvämningar. Risk 

för stora konflikter med natur och kulturvärden. 

Högkvalitativ jordbruksmark bör värnas. Med vänliga 

hälsningar Centerpartiets kommunkrets, Strängnäs 

2007-10-01. Marianne Andersson gruppledare. 

34. Folkpartiet i Strängnäs kommun 

Folkpartiet i Strängnäs kommun remissyttrande över 

"Fördjupning av 

Översiktsplanen Samrådshandling 2007-05-21 rev 

2007-06 22, Strängnäs stad - Härad" 

Folkpartiet i Strängnäs kommun ser inget behov av en 

ny Tosteröbro. Vi vill utveckla staden mot Eldsund, 

Norra övningsfältet och Härad, på Tosterö sker en 

begränsad utbyggnad. 

I förslaget till fördjupad översiktsplan (FÖP) för 

Strängnäs stad-Härad finns tre utbyggnadsstrategier. 

Kommunens möjligheter till utveckling av bostads- 

och verksamhetsområden har varit starkt begränsade 

p.g.a bullerstörningar. Med anledning av 

nedläggningen av P10 har utsträckningen av 

riksintresse för totalförsvaret mellan Härad och 

Strängnäs stad förändrats. Eftersom en vilja finns att 

lösa bullerfrågan anser Folkpartiet att två av 

byggnadsstrategierna är utmärkta. 

Den första säger att staden kompletteras genom att 

byggas inifrån och ut, där fd P 10 områdets utveckling 

är av avgörande betydelse. 

Det andra alternativet behålls Härad som en egen 

tätort, men låter orten växa och byggs ut i riktning mot 

Strängnäs och P 10-området. Närheten till avfart från 

motorvägen, E 20 och stickspår i Härad innebär att 

orten har ett attraktivt läge ur näringslivssynpunkt och 

mark bör avsättas i planen för att ge möjlighet till och 

förbereda för etablering av nya näringar. En 

utbyggnad behövs för att möjliggöra service på orten 

och samt ett underlag för att behålla förskola och 

skola. 

Den tredje strategin, vilken Folkpartiet inte tror är 

förenlig med de värden som Strängnäs kommun bör 

Utställningshandlingen kompletteras med 

trafikstruktur som visar att området måste matas 

genom utbyggd Tynäsväg. 












Noteras. Utställningshandlingen förändras enligt 

beslut av Kommunfullmäktige februari 2008 att den 



cykelbana. Utställningshandlingens strategier ges 

ny skrivning.





vila på, handlar om en kraftig expansion på Tosterön. 

Folkpartiet vill istället se en försiktig expansion på 

Tosterön. En sådan modest utbyggnad medför också 

att de idag existerande broförbindelserna är 

tillräckliga. En ny bro över Strängnäsfjärden är, enligt 

Folkpartiet, således vare sig nödvändig eller 

önskvärd. 

Förändringar i FÖP 

I FÖP samrådshandling 2007-05-21 rev 2007-06-22 

Strängnäs stad - Härad sida: 8 

Står: 

Härads skjutfält förblr riksintresse för försvarsmakten. 

Den nya Tosteröbron blir en betydande faktor för 

Strängnäs utveckling och tillväxt och 

förutsätter en utbyggnad av bostäder på Tosterö med 

åtföljande service. 

Följande text stryks: 

Härads skjutfält förblir riksintresse för försvarsmakten. 





Folkpartiets förslag till ny text: 

Utvecklingen av f.d. P 10 - området har en central roll 

i kommunens tillväxt. 

Förhandlingar med Försvarsmakten sker för att lösa 

restriktioner p.g.a. bullerstörningar inom 

de områden som berörs. 


Strängnäs stad -Härad sida: 9 

står: 

Tosterö byggs ut i takt med den nya bron och 

sammankomsthallens avveckling. Tosterö blir 

en stadsdel som kommunicerar med den gamla 

staden. 


den nya bron och 


Tosterö byggs ut i takt med sammankomsthallens 

avveckling. Tosterö blir en stadsdel som 

kommunicerar med den gamla staden. 



står: 

I det kortsiktiga perspektivet fram till år 2020 innebär 

en ytterligare ökad tillväxttakt med ca 

300 innevånare per år. 

Folkpartiets förslag till rättelse: 


angående riksintresset för totalförsvaret. Synsättet 

på bullerfrågorna har föranlett att den fördjupade 

översiktsplanen ändras. 

Utställningshandlingen har justerats utifrån 

bostadsförsörjningsplan i Strategisk plan antagen 

av Kommunfullmäktige september 2007.





I det kortsiktiga perspektivet fram till år 2020 innebär 

en ytterligare ökad tillväxttakt med ca 

650 innevånare per år. (Obs! enligt Strategiska planen 

650 innevånare) 



Står: 

Strängnäs stads expansion fram till 2020 behöver i 

väsentlig utsträckning ske västerut. 

Den planering som finns idag omfattar följ ande större 

områden: 

- Komplettering av Strängnäs stad innebär ca 300 

lägenheter. 

- På Tosterö kan ca 800 lägenheter tillskapas. 


800 


Strängnäs stads expansion fram till 2020 behöver i 

väsentlig utsträckning ske västerut. 

Den planering som finns idag omfattar följande större 

områden: 

- Komplettering av Strängnäs stad innebär ca 300 

lägenheter. 

- På Tosterö kan ca 400 lägenheter tillskapas. 

- I Härad bör ytterligare ca 100 lägenheter tillskapas 



Står: 


En väsentlig del av kommunens befolkningsökning 

sker inom och i nära anslutning till 

nuvarande Strängnäs stad. 

Den nya Tosteröbron blir . en betydande faktor för 




Sammankomsthallen på Tosterö kommer att 

demonteras och frigöra betydande markområden 

Banverkets planerade utbyggnad av dubbelspår i 

Strängnäs 








Bullerstörningarna från Häradsfältet på sikt minskar 

Målet med befolkningsökningen är taget i 

strategisk plan som är det övergripande 

styrdokumentet för kommunen. 

Denna målsättning stämmer väl överens med 

länsstyrelsens befolkningsanalys. Länsstyrelsen 

påpekar dessutom att beredskap för ytterligare 

ökad befolkningstillväxt efter 2020 bör finnas. 

Synsättet på bullerfrågorna har föranlett att den 

fördjupade översiktsplanen ändras. 

Utställningshandlingen ges en ny skrivning





eller försvinner. 

En väsentlig del av kommunens befolkningsökning 

sker inom och i nära anslutning till 

nuvarande Strängnäs stad. 

Utvecklingen av fd P 10- området med Härad är av 

avgörande betydelse. 

Sammankomsthallen på Tosterö kommer att 

demonteras och frigöra betydande markområden. 

Banverkets planerade utbyggnad av dubbelspår i 

Strängnäs samt vägverkets utbyggnad av 

väg 55 skall påskyndas. 


Strängnäs stad - Härad sida: 29 står: 

Folkpartiets förslag till ny text under 

TRÄDGÅRDSSTADEN: 

Koloniträdgården i Nabbviken behålls utifrån sitt 

kulturhistoriska värde. ("Kaallandet" kan sägas utgöra 

en grund till den moderna trädgårdsstaden.) 



står: 

- Tosterö byggs ut i takt med den nya bron och 

sammankomsthallens avveckling. Tosterö blir 

en stadsdel som kommunicerar med den gamla 

staden. 


den nya bron och 

Fplkpartiets förslag till ny text: 

- Tosterö byggs ut i takt med sammankomsthallens 

avveckling. Tosterö blir en stadsdel som 

kommunicerar med den gamla staden. 



står: 

En viktig planeringsförutsättning för utbyggnaden på 

Tosterö blir självklart den nya Tosteröbron avseende 

lokalisering, utformning och kapacitet. 


En viktig planeringsförutsättning för utbyggnaden på 

Tosterö blir självklart den nya Tosteröbron avseende 

angående riksintresset för totalförsvaret och avsnitt 

10 om Härad. Synpunkten föranleder dock ingen 

förändring av avsnittet planeringsinriktning. 

Utställningshandlingen har justerats utifrån 

bostadsförsörjningsplan i Strategisk plan antagen 

av Kommunfullmäktige september 2007. 


avsnittet planeringsinriktning. 


avsnittet planeringsinriktning. 


avsnittet planeringsinriktning. Texten framgår i 

avsnitt 1 inledning. 

?Synpunkten föranleder ingen förändring av 

avsnittet planeringsinriktning. Uppgradering av 

riksväg 55 framgår i avsnitt 13 infrastruktur. 

Utställningshandlingen och grönplanen har 

omarbetats sedan samrådshandlingen. 





Utställningshandlingens ges ny skrivning. 

Se ovan.





lokalisering, utformning och kapacitet. 


Ingen. 


Strängnäs stad - Härad sida 49 

står: 

Komunfullmäktiges beslut att ersätta dagens 

Tosteröbro med en ny förbindelse över 

Strängnäsfjärden erbjuder nya utvecklingsmöjligheter 

för bostadsbebyggelse. Tosterö har många kvaliteter 

och lämpar sig för bostadsbebyggelse. 


Komunfullmäktiges beslut att ersätta dagens 

Tosteröbro med en ny förbindelse över 

Strängnäsfjärden erbjuder nya utvecklingsmöjligheter 

för bostadsbebyggelse. 

Folkpartiets förslag till ny text. 

Tosterö har många kvaliteter och 

utvecklingsmöjligheter för bostadsbebyggelse. 


Strängnäs stad -Härad sida: 

står: 

En ny förbindelse innebär att bostadsbyggandet på 

Tosterö kommer att öka. Investeringens 

storlek och vikt innebär att medel från 

bostadsexploateringar på Tosterö avsätts för 

broinvesteringen. 


En ny förbindelse innebär att bostadsbyggandet på 

Tosterö kommer att öka. Investeringens 

storlek och vikt innebär att medel från 

bostadsexploateringar på Tosterö avsätts för 

broinvesteringen. 


Ingen ny text. 


Strängnäs stad - Härad sida 55 

står: 

För Härads samhälle har förändringarna inte blivit så 

långtgående som förväntats. 

Häradsfältet kommer även fortsättningsvis att 

användas som militär övningsverksamhet. 




Häradsfältet kommer även fortsättningsvis att 

användas som militär övningsverksamhet. 

Utställningshandlingen har delvis getts en ny 

skrivning av avsnitt 9 Tosterö, synpunkten kan 

därmed anses vara tillgodosedd. 

I det nya sammanvägda utbyggnadsalternativet 

staden ”kring fjärden”, som redovisas i 

utställningshandlingen, och som föranletts av den 

ökade insikten av vilka klimatpåverkande faktorer 

den fysiska planeringen kan påverka, finns behov 

av att bebygga utpekade delar av Tosterön för att 

tillgodose behovet av bostäder. Dessa områden 

kommer att via sin exploatering att bidra till 

upprustad och utbyggd infrastruktur i vilken 

renoveringen av Tosteröbron ingår. 

Synsättet på bullerfrågorna har föranlett att den





Folkpartiets förslag till ny text. 



Häradsfältet användas fortfarande som militär 

övningsverksamhet. Detta innebär att 

restriktioner p g a bullerstörningar fortfarande omfattar 

stora delar av samhället. Avsikten är 

att under samrådstiden tillsammans med 

Länsstyrelsen och Försvarsmakten hitta lösningar på 

bullerproblematiken. 

Övrigt 

Trafikflödesanalys Strängnäs tätort är mycket 

svårförstålig och måste utvecklas. 

Björn Lind Ordförande Folkpartiet 

35. Miljöpartiet Strängnäs 

Grönplan för Strängnäs kommun Del A och B1 

Del A 

Vi ser det som oerhört positivt att kommunen äntligen 

påbörjat ett arbete med en Grönplan efter det att vi 

under flera år efterfrågat en sådan. Efter att förgäves 

ha letat efter ordet grönområde eller park i 

Majoritetsförklaringen ser vi detta som ett stort 

framsteg. I en tid då det blivit allt svårare att bortse 

från vårt ansvar för klimatet och folkhälsan, både 

lokalt och globalt, framstår en kommunal Grönplan 

som ett mycket viktigt dokument. Förhoppningar 

väcks nu om början av ett målinriktat arbete för att 

bevara parker, stadsnära skogar och fria strandytor. 

Trots att mycket av det som skrivs i förslaget till 

Grönplan Del A är faktamässigt korrekt och ett steg i 

rätt riktning återfinns dessvärre också felaktigheter 

där man riskerar att grönplanen kan komma att 

feltolkas och således motverka sitt eget syfte. Det står 

bl a om "kvalitet före kvantitet" (s.33) trots att man 

samtidigt skriver att varje kommuninnevånare bör ha 

ett grönområde på 5 minuters gångavstånd, dvs att 

kvantitet är minst lika viktigt -eller viktigare- än kvalitet. 

Det är till exempel viktigare att det finns en lekplats, 

fotbollsplan och skog nära varje barn och vuxens 

skola/hem/arbetsplats än att det finns en sådan av 

hög kvalitet på långt avstånd. 

Vidare skrivs att "grönplanen ska visa vilka områden 

som står till förfogande för exploatering" (s. 31). Detta 

är fel angreppssätt. 

fördjupade översiktsplanen ändras. 


angående riksintresset för totalförsvaret och avsnitt 

10 om Härad. Synpunkten föranleder dock ingen 

förändring. 

Utställningshandlingen kompletteras med översikt 

över det primära trafiknätet. 

Både del A och B av grönplanen har omarbetats. 

Delvis tillgodosedd. Grönplan Del A beskriver de 

grundläggande och kommungemensamma mål 

och framställa förutsättningar för ett hållbart och 

komplett samhälle under tiden av tillväxt och 

strukturella förändringar. Som underlag till FÖPen 

och som en vägledning inom detaljplanering måste 

målens innehåll kunna vara både användbart i hela 








planeringens vardagsarbete.





Strandnära områden nämns överhuvudtaget inte, trots 

att dessa spelar en central roll i form av riksintresse 

och med tanke på Strängnäs som Mälarkommun. 



Grönplanen visar dagvattenhanteringens betydelse 

och hänvisar 

till den antagna dagvattenpolicyn. 










Grönplan Del B1 när man skapade riktlinjer för 


grönstruktur med ”gröna korridorer” som 





ytor pga. deras funktioner som beskrivs i Grönplan 

Del A. Mål 2 i Grönplan Del A hänvisar att 

tillgänglighet till och förfogande av grönområden 

ska säkras och förbättras. 

Det ligger i alla medborgares intresse att 

grönområdens kvalitet säkras eller höjs. För att 









kommunen är det ett mål till skillnad från de 

tätortsspecifika riktlinjerna. Kommunen börjar 





Noterad och tillgodosedd. Man kan anse att det är 

områden Nabbviken och Mälarlunden som har 

parkkaraktär, varav Nabbviken framförallt är en del 

av strandpromenadstråket med potential till att blir 

ett område med hög parkkvalitet. Det är samtidigt 

också angeläget att göra Kållandet mer tillgängligt 


av området. Visholmen är däremot till stor del en 

rivningstomt som har en stor potential att utvecklas 

och ge plats för bl. a. en grannskapspark. Alla tre 

områden har mycket potential som man bör ta 

hänsyn till vid deras utveckling. En





I inledningen talas det om "fria urbana ytor" i stället för 

grönområden, vilket skulle kunna utläsas som 

exempelvis busshållplatser. Det är nödvändigt att 

precisera närmare vilken typ av grönområde som 

åsyftas. 

I Grönplan del A beskrivs föredömligt grönområdenas 

viktiga ekologiska betydelse för stadsklimatet och för 

den biologiska mångfalden, men ingenstans finner vi 

några konkreta utfästelser. Dokumentet är mycket 

välformulerat men tyvärr till intet förpliktigande. 

Slutsatsen blir att Grönplanen riskerar att uppfattas 

och användas som ett dokument framtvingat av 

lagstiftning och som är utformat för att inte hindra 

vidare exploatering eller ställa krav på nuvarande 

markägare eller framtida exploatörer. 

Strängnäs kommun är inne i en fas av stark 

befolkningstillväxt med de positiva och negativa konsekvenser 

som detta medför. Vi kan konstatera att ju 

fler som flyttar hit desto fler grönområden och desto 

större total grön yta krävs för att bibehålla och 

förhoppningsvis stärka livskvaliteten för både gamla 

och nya invånare. Om man avser att även i framtiden 

ha en fortsatt inflyttning -eller åtminstone motverka 

utflyttning- måste man naturligtvis också ställa oerhört 

höga krav på exploatören och värna om de grönytor 

som ännu finns kvar i kommunen och speciellt vara 

mån om att skydda och förstärka områden med höga 

natur- och rekreationsvärden. Förutom att applicera 

denna gröna grundsyn på egen kommunal mark 

måste detta synsätt också finnas med vid privat mark 

där kommunen bör vara pro-aktiv och uppmuntra 

bevarandet och förstärkandet av gröna ytor. 

Vi tycker det är olyckligt att Grönplan del A nu tas 

fram samtidigt med B 1. Förslaget till B 1 är utformat 




Grönplan Del A, Grönplan Del B1 och FÖP 

hänvisa också att den tillgängliga strandlinjen är en 

av Strängnäs stora framgångar. Inom 

samhällsbyggnadskontoret översiktsplanering 

finns det ingen avsikt att ändra på detta. 

Noterad. Grönplan Del A, avsnitt 3.1 sammanfattar 

grönområdens värde för den biologiska 

mångfalden under funktionsaspekten 

”Stadsekologi”. Detta inkluderar grönområdens 

betydelse för livsmiljöer och spridningsvägar för 

växter och djur. 

Grönplanen Del A hänvisar på sidan 16 till de tre 

funktionsaspekterna: Användning, Stadsbyggnad 

och Stadsekologi, varav aspekten Stadsbyggnad 

innehåller den kulturhistoriska funktionen. 

”Urbana fria ytor” används i Grönplanen på många 

ställen istället för grönområden då begreppet är 

mer omfattande. I den urbana miljön måste ett 

rekreationsområde inte bestå givetvis bara av 

planteringar. Ett torg, promenader eller cykelvägar 

är också värda att betrakta särskilt i stadsmiljö där 

man har ont om plats. 

Noterad. Grönplanen har till avsikt att ge 

underlag till de beslut som fattas i FÖPen. Det är 

därför Grönplanen fokuserar på FÖPen. Det är 

också angeläget att Grönplanens mål, riktlinjer 

och information fungerar som en vägledning för 

detaljplaneringen. 

Noteras.





efter en mall, dvs del A, som ännu inte är färdigställd 

och antagen och måste således göras om igen när 

detta skett. Vi tycker även att kommunen bär 

huvudansvaret för att göra invånarna delaktiga i 

processen och önskar att fler aktiviteter såsom öppna 

möten där människor finns, enkäter mm använts för 

att maximera kvaliteten i det dokument som slutligen 

antas. Vidare borde naturligtvis denna process inletts 

för många år sedan innan bostadsbyggnationen tagit 

fart på allvar och det är därför viktigt att nu avvakta 

med antagandet av fördjupade översiktplaner till dess 

att respektive grönplan är antagen. 

Det framstår som alldeles särskilt viktigt att vi utnyttjar 

möjligheten att skapa en grön livskraftig kommun 

genom att ställa höga krav vid nyexploatering. Detta 

säkerställer inte bara inflyttades och befintliga 

invånares livskvalitet utan är en försäkring i framtiden 

då förr eller senare bostadsbyggandet kommer att 

avta och andra kommuner annars kommer ha fördelar 

gentemot Strängnäs. 

Det liggande förslaget avslutas med en 

målformulering med sex mål. Vi tror att dessa mål 

skulle vinna på att kompletteras med mer 

lättbegripliga och framförallt mätbara mål, till exempel: 

1. 1 tätorter ska balans råda mellan grönyta och 

hårdgjord mark för att förebygga översvämningar 

(dagvattenpolicyn skall beaktas och således 

asfalterade ytor minimeras till förmån för ytor med hög 

infiltrationskapacitet) och få ett bra stadsklimat, denna 

ska definieras med en procentsats. 

2. Skolor, daghem, äldreboende och sjukhem ska ha 

tillgång till ett grönområde i omedelbar närhet. Detta 

är en viktig folkhälsofråga som även kommer leda till 

ekonomiska besparingar inom äldrevård, socialtjänst, 

skolverksamhet etc. 

3. Åtminstone en park i kommunen ska ha sådan 

kvalitet att den kan nomineras till Sveriges vackraste. 

Detta är viktigt inte minst för turistnäringen och för att 

förstärka kommunens attraktionskraft vis-a-vis 

näringslivet (grönytors tillgänglighet för anställda, vid 

marknadsföring etc). 

4. För varje träd och buske som tas bort ska tre nya 

planteras. 

Delvis tillgodosedd 

Grönplan Del A beskriver de grundläggande och 

kommungemensamma mål och framställer 

förutsättningar för ett hållbart och komplett 

samhälle under tiden av tillväxt och strukturella 

förändringar. Som underlag till FÖPen och som en 

vägledning inom detaljplanering måste målens 

innehåll kunna vara både användbart i hela 








planeringen vardagsarbete. 



Grönplanen visar dagvattenhanteringen betydelse 

och hänvisar till den antagna dagvattenpolicyn. 










Grönplan Del B1 när man skapade riktlinjer för en 


grönstruktur med ”gröna korridorer” som





5. För att främja folkhälsan ska alla ha ett grönområde 

inom 5 min. gångavstånd och ett större park- eller 

skogsområde inom 20 min. Det är viktigt att ta hänsyn 

till invånares olika behov av olika grönytor. 

6. Vid nybyggnation av villor ska 10 meter breda 

gröna passager lämnas till befintligt villaområde, detta 

för att möjliggöra passage och ta hänsyn till befintlig 

bebyggelse. 

7. De grönområden som de gröna korridorerna i 

förslaget leder till ska vara skyddade för exploatering. 

Gäller både kommunal och privat mark. 

8. För varje meter bilväg som finns ska motsvarande 

sträcka gång- och cykelväg skapas. Prioriteringen av 

fotgängare och cyklister framför bilister finns redan 

fastslagen i tidigare policies antagna i kommunen och 

detta blir då den självklara följd. Ett nät av GC-vägar 

skapas som knyter ihop kommundelarna, 

stadsskogarna och de bevarade naturområdena. 

9. Vi vill utöka strandskyddet till 300 meter i hela 

kommunen för att bibehålla den biologiska 

mångfalden och fiskreproduktionen, utjämna 





ytor pga. deras funktioner som beskrivs i Grönplan 

Del A. Mål 2 i Grönplan Del A hänvisar att 

tillgänglighet till och förfogande av grönområden 

ska säkras och förbättras. 

Det ligger i alla medborgarnas intresse att 

grönområdens kvalitet säkras eller höjs. För att 









kommunen handlar det om ett mål till skillnad från 

de tätortsspecifika riktlinjerna. Kommunen börjar 





Noterad och delvis tillgodosedd. 


gröningar och grannskapsparker bör ett 

bedömningssystem tas fram där behovet av 








Se ovan, vid punkt 1-4. 



Noteras. Utställningshandlingen förtydligas vad 

gäller tätorternas utveckling längs vatten och 

troliga tematiska tillägg till översiktsplanen i





mikroklimatet, minska översvämningsrisken samt 

säkra allmänhetens tillgång till stränderna. Detta är en 

nödvändighet för att bevara kommunens 

attraktionskraft, nu och i framtiden. 

10. För varje nyinflyttad kommuninnevånare ska ett 

träd planteras. Det kan bli en hel skog och kan med 

fördel användas i kommunens varumärkesarbete och 

för att attrahera och bibehålla nya kom-muninvånare. 

Miljöpartiet vill se en grönplan där vi tar ett ansvar för 

helheten, där bevarande av grönområden går före 

enskilda exploateringsintressen och där man inte är 

rädd för att utnyttja planmonopolet i 

kommuninnevånarnas tjänst. 

Del B1 

Grönplan Del B1 för Strängnäs stad och Härad, borde 

innehålla fler konkreta åtaganden, eftersom Del A är 

så allmän och öppen för tolkningar. Våra farhågor 

besannas dessvärre vilket kan exemplifieras med att 

man i del A konstaterat hur viktigt det är med träd i 

stadsmiljön medan det i Del B 1 ska utredas om det 

finns behov och möjligheter att plantera träd eller 

alléer. Gröna stråk ska leda till "landsbygdens 

rekreationsområden", heter det. Åkrar är inte lämpade 

för friluftsliv och skogarna har inget skydd -de 

försvinner så fort markägaren önskar. Miljöpartiet 

Strängnäs vill att tätortsnära skogsområden avsätts 

för rekreation innan staden växt ut och tagit i anspråk 

all lämplig mark. 

Riktlinjer för stadsdelarna: I avvaktan på den 

kvalitetsbedömning som ska göras som underlag för 

framtida åtgärder är det viktigt att vidare förtätning inte 

sker på bekostnad av grönområden. 

Långberget ska "bevaras och utvecklas" trots att 

beslut redan fattats om breddning av järnvägens 

område vilket inkräktar på parken och serveringen. 

Dessutom är Långberget svårtillgängligt och får ses 

som ett komplement till andra grönområden, inte en 

ersättning. Visholmen nämns inte i texten utan är bara 

utmärkt som utredningsområde på kartan. Miljöpartiet 

Strängnäs vill att Visholmen bevaras och utvecklas 

som grönområde och kulturell mötesplats och om 

möjligt blir den stadspark Strängnäs saknar. 

Det strandområde vid Ulvhäll som ska tillgängliggöras 

med strandpromenad nedanför läkemedelsfabrikerna 

bör först bedömas ur miljösynpunkt. I dag är det svårt 

att vistas där pga. lukten. Åtgärder skulle gynna både 

anställda och Strängnäsbor. 

Tosterön bebyggs livligt utanför planområdet. Detta 

borde ingå i detaljplanen. En stor park bör anläggas 

mellan sammankomsthallen och den framtida gångoch 

cykelvägsbron med badmöjligheter för alla gamla 

och nya Tosteröbor. 

samband med kommande förändrad lagstiftning. 



Grönplan Del A beskriver de övergripande målen 

för hela kommunen. Grönplan Del B1 ger 

rekommendationer för varje stadsdel av området 

som ingår FÖP Strängnäs stad – Härad. 

Grönplanen är inget laglig styrande dokument. 

Grönplanen har till avsikt att ge underlag till de 

beslut som fattas i FÖPen. Det är därför 

Grönplanen fokuserar på översiktsplaneringen. 

Det finns skogsområden som har redan avsätts för 

rekreation i stadens närhet som t.ex. 

naturreservatet Tingstuhöjden. Även Stadsskogen 

väster om Finninge är t.ex. utpekad av FÖPen som 

tätortsnära rekreationsområde. 

Noterad och tillgodosedd. Man kan anse att det är 

områden Nabbviken och Mälarlunden som har 

parkkaraktär, varav Nabbviken framförallt är en del 

av strandpromenadstråket med potential till att blir 

ett område med hög parkkvalitet. Det är samtidigt 

också angeläget att göra Kållandet mer tillgängligt 






hänsyn till vid deras utveckling. En 



Grönplanens målsättningar.





Eldsund. Vi vill att begreppet "tillräcklig försörjning av 

gröningar och grannskapsparker" kvantifieras. Denna 

formulering lämnar alltför öppet för tolkning. Det är 

viktigt att ha mätbara, konkreta mål. Idetta nya 

område är det naturligtvis viktigt att inte förlora 

möjligheten att anlägga o bevara många gröna ytor 

och anlägga en "studentpark" av större karaktär. 

Härad, den attraktiva skog som nämns, samt 

Mälarstranden ska skyddas från vidare exploatering. 

I Malmby är enligt förslaget "underlaget för litet" för 

gröningar och parker. Miljöpartiet Strängnäs anser att 

det är framförallt på sådana platser man ska avsätta 

områden för detta, i god tid innan det byggts ut med 

en stor villamatta utan grönytor. Skogsområdet i väst 

bör alltså sparas, och tillgängligheten dit säkras. 

De strandnära områdena måste naturligtvis generellt 

undantas från bebyggelse med undantag av 

nyanläggning av de Mälarparker som staden saknar 

och som föreslagits ovan. 

Miljöpartiet Strängnäs vill således 

- att målen i del A tydliggörs genom komplettering 

med mätbara mål i linje med våra förslag 

- att det i del B klart uttalas vilka markområden som 

ska avsättas i respektive tätort, enligt ovan 

- att vidare utbyggnad i övriga områden stoppas i 

avvaktan på Del B2-4, annars kan det vara för sent 

Vi befarar att den vällovliga ansats som Del A 

utlovar kommer att väljas bort till förmån för 

bostadsbyggande när man kommer till de 

Fördjupade Översiktsplanerna om skrivningen 

lämnar alltför öppet för olika tolkningar. 

Angränsande kommuner: 

36. Enköpings kommun 

§ 183 KS20071261 Samrådsremiss - Fördjupning av 

översiktsplanen för Strängnäs-stad-Härad 

föredragande Marianne Hagman 

Arbetsutskottet beslutar 

att överlämna tjänsteskrivelsen från Marianne 

Hagman så som eget yttrande på fördjupning av 

översiktsplanen för Strängnäs stad-Härad. 

Fördjupning av översiktsplanen för Strängnäs stad- 

Härad, samråd Enköpings kommun har fått 

förslagshandling för ny fördjupning av översiktsplanen 





finns det ingen avsikt att ändra på detta. 



gröningar och grannskapsparker bör ett 

bedömningssystem tas fram där behovet av 








Se ovan. 

Se ovan 

Se ovan.

Företag: 





för Strängnäs stad-Härad på samrådsremiss. Förutom 

själva planförslaget innehåller materialet även en 

miljökonsekvensanalys samt en grönplan. 

Handlingarna finns tillgängliga på Strängnäs 

kommuns hemsida: www.strangnas.se/Samhälle & 

utveckling /Samhällsplanering /Översiktsplan /FÖP 

Strängnäs stad-Härad. 

Enköpings kommun har fatt remissen så som 

grannkommun till Strängnäs kommun. Den aktuella 

översiktsplanen angränsar dock inte till Enköpings 

kommuns markområden. 

Fördjupningen av översiktsplanen anger inriktningen 

för mark- och vattenanvändningen och utbyggnaden 

av stadsstrukturen med ett tidsperspektiv på ca 20 år. 

Strängnäs är, liksom Enköping, en 

utvecklingskommun med positiv befolkningsökning. 

Även andra stora likheter finns, t ex att staden har ett 

strategiskt läge utmed en större motorväg och järnväg 

samt stadens attraktiva läge vid Mälaren. 

En viktig gemensam fråga för kommunerna är riksväg 

55, som trafikmässigt binder samman både 

kommunerna och regionerna söder och norr om 

Mälaren. Det är därför av vikt att både Strängnäs 

kommun och Enköpings kommun aktivt arbetar för 

framtida förbättringsåtgärder utmed riksväg 55. I övrigt 

finns inga synpunkter på planförslaget. 

Liksom Strängnäs kommun arbetar Enköpings 

kommun med att ta fram en ny fördjupad 

översiktsplan för huvudorten i kommunen. Enköpings 

kommun ser därför positivt på att även fortsättningsvis 

få ta del av handlingarna för fördjupning av 

översiktsplanen för Strängnäs stad-Härad. 

Förslag till beslut 

Kommunstyrelsens arbetsutskott överlämnar 

tjänsteskrivelsen så som sitt eget yttrande på 

fördjupning av översiktsplanen för Strängnäs stad- 

Härad. 

37. Svenska kraftnät 

Fördjupning av översiktsplanen för Strängnäs stad- 

Härad, samråd 

Svenska Kraftnät har inga erinringar avseende 

rubricerade detaljplan. 

Chatarina Lejdström 

Noteras.





38. Ledningen Projekt Konstpaus 

Hej! 

Vi har läst det nya förslaget till den fördjupade 

Översiktsplanen för Strängnäs stad - Härad, i planen 

finns inte Projekt Konstpaus omnämnt. 

Enligt den geografiska avgränsning som gjorts i 

planen sträcker sig planområdet ut till Djupvik, vilket 

innebär att det berör en inplanerad sträckning av 

Konstpausleden, som dessutom är på kommunal 

mark. Det har varit tal om att bygget av denna sträcka 

ska planeras in i SBK: s budget, och att det 

förhoppningsvis kan påbörjas redan 2008. 

I översiktsplanens 8: e kapitel (Centrala Strängnäs - 

Utbyggnad på kort sikt) står det bland annat om 

Drottning Kristinas trädgårdar. Lämpligt vore om 

Projekt Konstpaus omnämns, under egen rubrik, efter 

detta stycke, eftersom tanken är att Konstpausleden 

ska ha sin början eller sitt slut i trädgårdarna. 

I översiktsplanens 11: e kapitel (Södra Strängnäs- 

Malmby - Löt) står framtidsplanerna för LD Löt och 

Djupvik, här vore det lämpligt att Konstpausleden 

finns omnämnd. Här bör det även lyftas fram att det 

delvis är den nya utbyggnaden av VA som möjliggör 

bygget av denna etapp. Eftersom man använder sig 

av redan schaktad och preparerad mark sänks 

byggnadskostnaderna för leden, vilket gör bygget mer 

hållbart både ur ett ekonomiskt- och miljömässigt 

perspektiv. 

Projektet infriar de ledord som står med i 

Översiktsplanen, ".'bevara och utveckla', att skydda 

de unika kvaliteterna i kultur- och naturmiljö, men 

också övertygelsen att vi på samma gång bör verka 

för nyskapande arkitektur och stadsbyggnad, som en 

väg mot ökad livskvalitet." Genom att nämna Projekt 

Konstpaus i översiktsplanen kan man påvisa att man 

redan idag arbetar med just denna typ av tänkande 

inom Strängnäs kommun. 

Vänligen/ Ledningen Projekt Konstpaus Karolina 

Zander Projektassistent 

39. Vattenfall eldistribution AB 

Vattenfall Eldistribution AB har tagit del av 

samrådshandlingarna till rubricerat förslag till 

fördjupad översiktsplan och lämnar följande yttrande. 

I Samrådshandlingarna finns ingen redovisning eller 

beskrivning av elanläggningarna. Översiktsplanen 

berör Vattenfall Eldistributions befintliga 130 kV-, 20 

kV- och 10 kV ledningar samt transformatorstationer. 

Bifogad karta visar det ungefärliga läget av dessa 

Utställningshandlingen av grönplanen redovisar i 7 

Riktlinjer för planering gröna korridorer för 

Strängnäs stad och huvudstråk att utveckla men 

inte i detalj ledens läge. 

Den fördjupade översiktsplanen syftar till att 

redovisa huvudsaklig mark- och vattenanvändning 

och går inte ner på den detaljeringsnivån. 

Synpunkten beaktas i senare förfarande i samband 

med program och detaljplan.





elledningar och stationer. I kartan är 130 kV 

ledningarna = lila linje, 20 kV ledningarna = turkos 

linje och 10 kV ledningarna = röd linje. Heldragen linje 

är luftledning och streckad innebär markförlagd kabel. 

Transformatorstationerna är blå kvadrat för 

fördelningsstation och svart kvadrat med blixt för 

nätstation. Förutom högspänningsnätet finns även ett 

lågspänningsnät som tillhör Vattenfall Eldistribution. 

Detta nät framgår inte av kartan. 

Inom området för den fördjupade översiktsplanen har 

Vattenfall i ytterområdena en områdeskoncession 

med Energimyndighetens beteckning 731 ÖEP som 

sträcker sig till 2023-12-15 (se den blåmarkerade 

linjen på kartan för koncessionsgräns) för 

elförsörjningen. Det är alltså inom dessa områden 

som Vattenfall har ett lågspänningsnät. Förutom 

områdeskoncession så har Vattenfall 

regionnätsledningar med linjekoncession. 20kV 

ledningen ÄL413 vår beteckning som går från 

fördelningsstationen i centrala Strängnäs söderöver 

till vår andra fördelningsstation i Grundbro och sedan 

vidare österut har en ledningskoncession med 

beteckningen ÖGZ med koncessionstid till 2045-07- 

12 Vattenfall håller på att söka om ett tillägg till den 

koncessionen så att den även skall gälla för ÄL414 20 

kV som utgår från fördelningsstationen i centrala 

Strängnäs och går norrut som sjökabel till vår 

fördelningsstation i Sanda. Dess nuvarande 

koncessionsbeteckning är GAn. Vattenfalls ledning 

ÄL412 Har efter ombyggnation fått ett tillägg till sig 

och heter ÖEJ Till 1 och sträcker sig till 2022-07-18 

den går i samma sträcka som ÄL413 fram till 

Grundbro men när den fortsätter därifrån har den en 

nordligare dragning än ÄL413. Alla 130 kV ledningar 

hör till koncessionen OAo Till 1 där koncessionstiden 

går ut 2020-09-09. 

Områdeskoncession och linjekoncession ges av 

Energimyndigheten och tar lång tid att förändra 

därför är det viktigt i det fortsatta detaljplanearbetet 

inom den fördjupade översiktsplanen att man är ute i 

mycket god tid om det krävs förändring av 

ledningssträckor(gäller linjekoncession) eller om 

detaljplaner korsar områdeskoncessionsgränser. 

För att fungera som vägledning för kommande 

detaljplanering föreslår Vattenfall att den fördjupade 

översiktsplanen kompletteras med information om 

Vattenfalls regionnät lokalnät och 

transformatorstationer, förslagsvis under en rubrik 

"Elförsörjning" där också SEVAB:s nät beskrivs: 

Vid kommande detaljplanering bör kontakt tas med 

Vattenfall för en diskussion om nytt elnät. Vidare





skall erforderliga skyddsavstånd till elanläggningar 

säkerställas enligt gällande starkströmsföreskrifter, 

ELSÄK-FS 1999:5." 

Kontaktperson i frågor som rör den övergripande 

nätplaneringen är Jim Johansson, telefonnummer 

08-623 27 77. 

Med vänliga hälsningar, Vattenfall Eldistribution AB 

Nätjuridik, region MellanDaniel Markgren 

Bifogad handling: Karta, Ledingarnas läge ungefärligt 

40. Kilenkrysset AB 

Kilenkrysset AB har tagit del av 

samrådshandlingarna för ovanstående 

fördjupade översiktsplan och vill härmed 

inkomma med följande synpunkter. 

Kilenkrysset äger mark som gränsar till det 

markområde vid Löt som på lång sikt ses som ett 

alternativ till framtida bostadsområde. Vi skulle önska 

att även vår mark i FÖP utläggs som framtida 

bostadsområde, då det är vår ambition att på sikt 

tillskapa ett bostadsområde här. 

I nära anslutning till det område av Strängnäs- 

Lundby 7:79 (vid Finja Betong) som för närvarande 

är under detaljplaneläggning för industriändamål 

utvisar FÖP:en ett framtida bostadsområde. Vi 

ställer oss tveksamma till en sådan utbyggnad. 

Mvh Jan Persson 

41. Svenska Hem I Bromma 

Fördjupning av Översiktsplanen Strängnäs stad - 

Härad, Strängnäs kommun 

Samrådsyttrande 

På uppdrag av ägaren till fastigheten Aspö-Djupvik 

2:1 m fl inom rubricerade område inges inom 

samrådstiden begäran med förslag till ändring och 

komplettering av planhandlingen. 

För fastigheten gäller detaljplan, laga kraft 2003-05- 

28. 

Begäran om planändring har tidigare ingivits till 

Strängnäs kommun. 

Detaljplanen redovisar campingutformning och viss 

byggrätt. Detaljplanen är upprättad för 

boendeanläggning i samband med 

programverksamheten vid Sammankomsthallen. 

En av utställningshandlingens 

stadsbyggnadsstrategier är att staden byggs 

inifrån och ut. Byggnation får prövas enligt de 

riktlinjer som finns för bostadsbyggande utanför 

utpekade områden. 

Och en större utbyggnad av området är avhängigt 

av att staden närmar sig och att Gorsingelänken 

kommer till stånd. 

Utställningshandlingen har ändrats. 

En av utställningshandlingens 

stadsbyggnadsstrategier är att staden byggs 

inifrån och ut. Byggnation får prövas enligt de 

riktlinjer som finns för bostadsbyggande utanför 

utpekade områden.





Då det konstaterats att tillgång till tjänligt dricksvatten 

för närvarande ej kan erbjudas och fungerande 

omhändertagande av avloppsvatten inte är till fyllest 

måste betydande åtgärder vidtas för 

boendeanläggningens funktion och för att säkerställa 

utnyttjandet av anläggningen i samband med fortsatta 

arrangemang i Sammankomsthallen under 

kommande år. 

Mot denna bakgrund begärs att översiktsplanen 

utformas så att planändring kan medges för ett 

genomförande med utökad byggrätt för enbostadshus 

och att planen kan utformas så att ledningar för vatten 

och avlopp kan förläggas med anpassning för 

framtida utnyttjande för och anslutning av bostäder. 

Camping kan därigenom nu säkerställas och planen 

etappvis exploateras för bostäder. 

Med vänlig hälsning A.SILJESTRÖM 

ARKITEKTKONTOR AB Anders Siljeström eu 

Cc: Svenska Hem i Bromma, Mats Svensson 

42. Svenska Hem i Bromma 

På uppdrag av ägaren till fastigheten Valhall 1 och 

Bredablick 1, Tosterö, omfattande Sammankomsthall 

och Hotell inom rubricerade område inges inom 

samrådstiden begäran med förslag till ändring och 

komplettering av planhandlingen. 

Översiktsplanen redovisar för Tosterö brygga 

"Planerat område för blandad stadsbebyggelse" och i 

texten beskrivs bebyggelse av bostäder kombinerade 

med arbetsplatser och småbåtshamn. 

Som komplettering till detta begäres att 

översiktsplanen utformas så att brygga med 

anslutande flytande bostäder medges. 

Med vänlig hälsning A.SILJESTRÖM 

ARKITEKTKONTOR AB Anders Siljeström eu 

Cc: Svenska Hem i Bromma, Mats Svensson 

43. Vasallen AB 

BETRÄFFANDE FÖRDJUPNING AV 

ÖVERSIKTSPLANEN FÖR STRÄNGNÄS STAD - 

HÄRAD 

Under våren 2007 genomfördes på Vasallens 

uppdrag parallella arkitektuppdrag för P10-området 

som ett led i fördjupade studier av området och dess 

användning. Syftet var att skapa underlag för 

kommande planeringsprocess. Utvärderingen har bl. 

a resulterat i en principdisposition för området som 

sammanfattar Vasallens slutsatser, och som härmed 

Utställningshandlingen hindrar inte flytande 

boende på platsen. Planen pekar dock två 

områden där kommunen avser pröva flytande 

boende. Övriga områden som kan bli aktuella får 

prövas efter särskild utredning. 

Markanvändningskartan har justerats i enlighet 

med vad som framkommit i programarbetet.

Enskilda 





översändes. 

Det är vår önskan att det fortsatta arbetet med 

planläggning utgår från de intentioner som framgår av 

denna principdisposition. Det innebär även att vi 

önskar att markanvändningskartan i den nu utställda 

Fördjupade Översiktsplanen justeras i enlighet med 

föreslagen disposition. 

Med vänlig hälsning P10 Vasallen AB Jan-Olof Lööf - 

Styrelseordförande 

Bil Principdisposition baserad på resultat av parallella uppdrag 2007 FK 2007-10-30 

44. Jan Malmberg 

Med referens till dagens ansökan om detaljplan för 

den del av fastigheterna Åkers Järsta 2:11 och 3:7 

som ligger öster om gamla E20 dvs: mot flygfältet så 

Området som tidigare omfattades av 

försvarsmaktens samrådsområde, skyddszonen, 

runt Malmby flygfält har med anledning av





kommer några kommentarer till hur området kan 

integreras till kommunens fördjupade översiktsplan 

som nu ligger ute för kännedom. 

Området ligger nära Malmby där den centrala 

översiktsplanen slutar men bör vara intressant 

i samband med planläggningen av flygfältet där den 

nu kanske hetaste förslaget till ny väg (ett av flera) 

ligger nära det aktuella området. 

Det öppnar för nya framtida möjligheter av 

bebyggelser kanske med möjliga arbetstillfällen. 

Området har nu bussförbindelser och barnen kan 

välja skola i Åkers Styckebruk och i Strängnäs samt 

man kan komma till Läggesta tågstation. 

Det ligger i tiden att valmöjligheterna ökar och med 

den inflyttningspotential som översiktsplanen 

beskriver så kommer området att fyllas upp av folk 

som väljer detta boende. Åker man gamla vägen 

mot Stockholm så ser man ett flertal sådana 

områden. 

I samband med att banverket kommer att förlägga en 

av mötesplatserna för tågtrafiken 

ca. en kilometer bort mot Läggesta och att 

turtätheten kommet att öka kräver kommunen att 

ett bullerskydd kommer att sättas upp vilket medför 

att både befintlig och ny bebyggelse får det tystare. 

Delar av området berörs inte då gamla E 20 tar 

upp mycket av ljudet ifrån tågen. 

Andra synpunkter kan säkert läggas till men jag tror 

området som sådant talar för sig självt där det ligger 

mellan Strängnäs tätort, Mariefred och Åkers 

Styckebruk och såvitt jag förstår så ligger det även i 

kommunens intresse att få bebyggelse i området. 

Med vänlig hälsning Jan Malmberg 

45. Walter Langhammer 

Vi byggde vår sommarstuga på Bofinksvägen 3 

(1:76) i Härad 1975. Sedan dess har vi sett 

skiftande planer på en utbyggnad av Kumlaberget. 

Exempelvis med infart direkt via Sjöborgsvägen 

och Bofinksvägen; flerfamiljehus med p-platser 

direkt mot vår tomtgräns samt senare även villor. I 

alla förslag även i nuvarande går KB-gränsen 

direkt vid Bofinksvägen och således vid vårt 

fritidsområde. Vilket betyder att vi därefter inte 

skulle ha någon skog kvar i vår närhet. Detta 

rimmar illa med Er satsning i kommunen för en god 

boende miljö och rekreation. 

Jag hoppas verkligen att alternativet med en 

utbyggnad av Kumlaberget ej kommer att realiseras. 

Vänligen Walter Langhammer 

riksintresset inte behandlats i den översiktliga 

planeringen. Att flygverksamheten för närvarande 

inte pågår och att fältet övergått i kommunal ägo är 

inte tillräckligt för att påbörja planläggning av 

området innan nödvändiga 

planeringsförutsättningar för flygfältet och den 

omgivande marken är kända. Fältets framtida 

användning behöver utredas innan åtgärder som 

begränsar användningsmöjligheterna inom det 

gamla skyddsområdet vidtas. Ett ställningstagande 

om eventuell planläggning för bostadsändamål i 

det aktuella området kan därför tidigast göras när 

planerna för fältets framtid är kända. 


ut områden för huvudsaklig markanvändning. 

Synpunktens detaljeringsnivå hanteras i samband 

med detaljplanering med bestämmelser om 

naturmark och bostäders läge och utformning. 

Kumlaberget ingår det område som genom en 

förändrad bullergräns för skjutfältet är möjlig att 

bebygga. Området är planerat för bebyggelse som 

ett led i att en önskvärd utveckling för Härad som 

därigenom får ett bättre underlag för service.





46. Tobias Englund, Eken 9 

Som ägare till fastigheten Eken 9, Strängnäs har jag 

följande synpunkter beträffande FÖP. 

På sidan 39 i FÖP står det att arbete med detaljplan 

för område TA Strängnäs 2:1/Tallåsen har påbörjats. 

Syftet med planen är att tillskapa byggrätter för 

bostadsändamål genom komplettering av befintligt 

bostadsområde. 

I FÖP slås på sidan 31 fast tre utbyggnadsstrategier 

för stadsbyggnadsutvecklingen i kommunen; 

• Staden kompletteras och byggs inifrån 

och ut där restmark och redan inventerad 

infrastruktur utnyttjas. 

• Tosterö byggs ut i takt med den nya bron och 

sammankomsthallens avveckling. 

• Härad byggs ut i riktning mot Strängnäs och P10området. 

Stadsbyggnadsstrategin tar enligt vad som anges 

fasta på det initiativ som Länsstyrelsen i 

Södermanland tagit för att försöka vända 

planeringsperspektivet från att utgå från restriktioner 

vad avser markanvändningen till erbjudanden. 

Enligt FÖP innebär länsstyrelsens ovan nämnda 

initiativ, att för föreslagna nya områden -varav 

Tallåsen är ett - gäller således att inom eller intill ett 

område med stora värden eller annan 

markanvändning försöka lösa eventuella konflikter 

och anpassa bebyggelsen snarare är att helt avstå 

från byggnation. 

Kommunen beslutade 2005-12-12 att anta detaljplan 

för området vid Tallåsen. Kommunens beslut 

upphävdes av Länsstyrelsen i Södermanlands län 

genom ett beslut daterat 2006-06-15. Av . 

Länsstyrelsens beslut framgår de huvudsakliga skäl 

som klagandena framfört mot detaljplanen och 

Länsstyrelsens skäl för att upphäva kommunens 

beslut till detaljplan. Dessa skäl är fortfarande 

aktuella, både avseende FÖP och det pågående 

arbetet med ny detaljplan. 

I nuvarande fördjupade översiktsplanen från 2001- 

08-27 anges, "att Tallåsen är ett område som skall 

bevaras och förbättras och som är en del av de små 

centrala skogspartier, där värdet främst ligger i det 

stadsnära läget. Stigar och sittplatser inom området 

bör bevaras och utvecklas. Tillgängligheten till och 

inom området behöver också förbättras". 

Den nu gällande översiktsplanen har en vägledande 

roll och bör inte enligt länsstyrelsen frångås vid en 

detaljplaneläggning om det inte föreligger mycket 

Skälen är inte längre aktuella. 

Sedan förra FÖPen och de tidigare 

samrådshandlingarna har grönyteförsörjningen 

analyserats och redovisas i den tillhörande 

grönplanen.





starka skäl för detta. Enligt länsstyrelsen utgör inte 

exploateringstrycket i stadskärnan och att man kan 

dra nytta av befintliga infrastrukturer tillräckliga skäl 

med hänsyn till Tallåsens värde för de kringboende. 

I FÖP som skall ersätta nu gällande fördjupade 

översiktsplan måste därför enligt min mening 

redovisas nya starka skäl för att man skall frångå 

gällande bestämmelser. Enligt vad jag kan finna 

redovisas i FÖP inga nya skäl överhuvudtaget. I 

stället anges bara den allmänna principen att det bör 

ske en förtätning av bebyggelsers inom nuvarande 

stadskärna och att man på sidan 88 i FÖP under 

rubriken Tätortsnära rekreations- och fritidsområden 

anger, att det inom Strängnäs idag finns en relativt 

bra närhet till allmänna parker och naturområden 

och att det i många centrala bostadsområden finns 

stora trädgårdar. Till detta kommer att man under 

den därpå följande rubriken Närströvområden 

hänvisar allmänheten till Stadsskogen. De anförda 

skälen rubbar inte vad länsstyrelsen redan kommit 

fram till. 

Förslag 

Enligt min mening bör FÖP ändras så att den 

befäster den nuvarande målsättningen med 

Tallåsen. Målsättningen skall sedan naturligtvis 

genomföras. 

Om bebyggelse enligt kommunens uppfattning 

oundgängligen skall ske på Tallåsen bör den 

antingen flyttas i sidled och hamna ovanför 

nuvarande bensinstationer eller begränsas till 

kanske fyra till fem villor med ett läge så att de inte 

stör nuvarande bebyggelse och förblir ett 

skogområde att ströva i. 

Med vänliga hälsningar Tobias Englund 

47. Gun-Christin Elgén, Kumla 1:1 

Som markägare till Kumla 1:1 motsäger jag ert förslag 

att prickmarkera hela Sandbacksberget tillhörande 

Kumla 1:1. 

Kommunen har ett planförslag på Kumlaberget och 

Näsbyholm har ett planförslag på Östra 

Sandbacksberget. I dom två planerna skulle mitt 

förslag att även planlägga Sandbacksberget söder 

om vägen till Jättkyrksberget på Kumla 1:1 mark 

fungera bra tillsammans. När Kumlaberget 

diskuterades föll förslaget på tillfartsväg. Med 

förslaget Näsbyholm, Sandbacksberget och 

Kumlaberget skulle tillfartsväg kunna lösas med 

infart från gamla E4 öster om samhället, därefter 

gå mellan gamla Härad och de nya planföslagen 

enlig ovan. Det finns dessutom ett intresse från vår 

sida att planlägga en förlängning av 

Efterfrågan på stadsnära tomter är stor, varför det 

är angeläget att ha sådana områden för 

exempelvis tomtkön. 

Ny bebyggelse i staden stör ej då det är själva 

förutsättningen för stadens tillkomst och utveckling. 

Saken bör ytterligare utredas och först därefter bli 

aktuell för programläggning och/eller 

detaljplanering.





Grönfinksvägen åt nordost för 10-15 tomter. 

Att pricka en del mark för strövområde tycker jag 

är lämpligt att göra runt Jättkyrksberget med 

nuvarande tillfartsväg. 

Karta bifogas. 

Jag ger min man Lars Elgen rätt att föra min talan i 

detta ärende. 

Kumla 1:1 Gun-Christin Elgen 

48. Mats Werner 

Vi måste vara rädda om våra ortsnamn. Här talas i texten 

om ett 40-tal bostäder som kan möjliggöras i "Snytberga". 

Snytberga ligger på annan plats. Den aktuella marken på 

Kumla Hammar eller Kumlaberget har visserligen 

Snytberga som fastighetsbeteckning men detta är 

uteslutande en lantmäteriteknisk effekt. En lämpligare 

beteckning vore således Kumla Hammar eller Norra 

Kumlaberget. Detta problem har jag påtalat några gånger 

nyligen i Mariefred, där ett bostadsområde planeras på 

"Målartorp". Samma sak där, Målar- 

torp ligger på annan plats. Om en stor fastighetsägare 

väljer att lägga samman sina utspridda ägor under 

samma fastighetsbeteckning av något skäl, kan det få 

alldeles orimliga konsekvenser om vi varje gång vi 

planerar ett nytt detaljplaneområde uppkallar det efter 

fastighetsbeteckningen. Var skulle det sluta när olika 

belägna områden med samma fastighetsbeteckning ska 

namnges? Målartorp 1, Målartorp 2, Målartorp 320? Just 

för Målartorp har från ortsbor föreslagits beteckningen 

"Östra Ekeby", vilket vore det logiska namnet. 

Bästa hälsningar MATS 

49. Gerard Kropp 

Kommunens riksintresseområden 

Av plan- och bygglagen framgår att i en översiktsplan de 

riksintressen som finns inom kommunen skall 

redovisas. Av planen skall vidare framgå hur kommunen 

avser att tillgodose de redovisade riksintressena ( 4 kap. 

1 § ). 

De riksintressen för kulturminnesvården som finns i 

kommunen är, förutom den medeltida stadskärnan, 

Sundby Park f d sjukhusområde, Storgärdet och 

regementsområdet ( Riksantikvarieämbetets skrivelse till 

länsstyrelsen i Södermanlands län 1996 - 08 - 27, 

beteckning 513 - 3236 -1995 under D 18 och D 19, i 

vilka motiveringar och värdetexter för respektive 

riksintresse angivits ). 

Sedan den 21 juli 2004, gäller nya bestämmelser om 

miljöbedömningar i miljöbalken. Bestämmelserna skall 

enligt plan- och bygglagen tillämpas för översiktsplaner 

och detaljplaner. Normalt skall enligt Boverket 

Noteras, kontoret kommer att utreda hur man i 

framtiden bättre kan återge det historiska 

traktnamnet i sina dokument. Eftersom underlaget 

till kartmaterialet och namnsättningen kommer från 

lantmäteriet ser vi det dock för närvarande inte 

möjligt att göra detta dels eftersom vi saknar 

uppgifter på vilka namn som i så fall skulle ändras 

och dels att materialet då inte kommer att 

överensstämma med det GIS-material som 

används.





"Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen 

- en vägledning," mars 2006, sid. 17 ) en fördjupning av 

en översiktsplan medföra en betydande miljöpåverkan 

utan att dessförinnan behöva genomgå en 

behovsbedömning. Bilaga 4, bl a 2 f ) och g) till 

förordningen ( 1998 : 905 ) om miljökonsekvensbeskrivningar, 

d v s påverkan på kulturarvet resp. 

påverkan på område som har nationell skyddsstatus 

riksintresseområde ), skall användas för att bedöma om 

genomförandet av olika slags planer kan antas medföra 

just en sådan betydande miljöpåverkan ( Boverket, a a 

sid. 19 ). Förordningen trädde i kraft 2005 - 07-01. 

Blir slutsatsen att planens genomförande kan leda till en 

betydande påverkan på miljön skall en 

miljökonsekvensbeskrivning upprättas ( Boverket, a a 

sid. 21 ). Kommunen har genomfört en 

miljökonsekvensbeskrivning som på ett 

otillfredsställande och långt ifrån uttömmande sätt 

behandlat riksintressena inom kommunen. 

Mot bakgrund av det ovan anförda kan konstateras att 

kommunen i sin fördjupade översiktsplan underlåtit att 

redovisa riksintresseområdena och hur dessa skall 

tillgodoses. I miljökonsekvensbeskrivningen, sid. 8, har 

miljökvalitetsmålen angivits dock utan att, märkligt nog, 

en god kulturmiljö upptagits bland de punkter som 

ansetts som speciellt berörda miljökvalitetsmål. I vad 

mån eventuellt detaljplanerna för den medeltida 

stadskärnan , Storgärdet och regementsområdet på ett 

tillfredsställande sätt behandlat dessa riksintresseområden 

framgår inte av översiktsplanen vilket bort vara 

fallet. 

Beträffande Sundby Park f d sjukhusområde gäller 

detaljplanen T 28, en s k bevarandeplan från 1988. 

Denna eller delar därav är nu under omarbetning för att 

medge ytterligare bostadsbebyggelse inom Sundby 

Park området, allt utan att en 

miljökonsekvensbeskrivning enligt den ovan angivna 

förordningen föreligger. De enda hänvisningar i den 

fördjupade översiktsplanen som skett till Sundby Park 

området är att "Riksintresset i och kring sjukhusparken 

bör ges ett starkare skydd medan de yttre delarna av 

planområdet bör ges generellare utformningsföreskrifter" 

och att "Parkaxelns karaktär i Sundby park skall 

skyddas och utvecklas," ( huvuddokumentet sid. 74 och 

Grönplan del B 1, sid. 19 ). 

Slutsatsen blir att översiktsplanen måste kompletteras 

så att bestämmelserna i 4 kap. 1 § PBL och 4 § andra 

stycket förordningen ( 1998 : 905 ) om 

miljökonsekvensbeskrivningar tillgodoses. Vad en 

miljökonsekvensbeskrivning skall innehålla och hur den 

skall utformas framgår av Boverkets ovannämnda 

vägledning, sid. 29 f f. - Det kan f ö ifrågasättas om 

översiktsplanen, som behandlar riksintressen av 

Miljökonsekvensbeskrivningen har omarbetats 

inför utställningsförslaget.





nationellt värde, inte kräver samråd med 

Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet enligt 6 § 

förordningen. 

Strängnäs 2007-10-14 Gerard Kropp 

50. Åke Levin och Rolf Werner 

Hej. 

Fall 2 förlängning av Söderleden med ny anslutning till 

E20. 

Enligt trafkflödesanalys Strängnäs tätort Bilaga 2.2, 

3.2, 4.2 kommer en förlängning av Söderleden att få 

stora kosekvenser för boende i området. Är det så att 

något av förslagen kommer att genomföras måste det 

vidtas åtgärder mot buller och för trafiksäkerhet. 

Med den trafikomläggning som sker idag är det en 

förvarning om vad som kommer att ske vid en 

förlängning av Söderleden med höga hastigheter och 

intensiv trafik. 

Åke Levin, Rolf Werner 

51. Kent Holmstrand 

Jag har tagit del av samrådshandlingarna för 

ovanstående fördjupade översiktsplan och vill härmed 

inkomma med följande synpunkt. 

Jag äger Strängnäs-Lundby 7:88 och avser att i 

framtiden tillskapa ett tiotal villatomter på fastigheten. 

Jag har med anledning av detta tidigare inlämnat en 

ansökan om detaljplaneläggning till Plan Bygg Miljöavdelningen. 

Mvh Kent Holmstrand 

52. Lars Thor 

I sammanfattningen till förslaget framhålles att " En 

hållbar utveckling tillgodoser dagens behov utan att 

äventyra kommande generationers möjlighet att 

tillgododose sina behov. I begreppet hållbar 

utveckling ingår att den fysiska planeringen ska 

medverka till en god livsmiljö". 

Det framhålles också att den nya Tosteröbron 

blir en betydande faktor för Strängnäs 

utveckling och att kulturvärdena ska bevaras 

och förtydligas. 

I detta instämmes till fullo. 

Allmänna synpunkter på planen. 

• Anser att en ev. ny Tosteröbros inverkan inte har 

beaktats i flera av förlagen till utbyggnad. Beslut 

Söderleden är från början projekterad med 

tillräckliga avstånd till bebyggelse som framtida 

infart/huvudgata och som möjliggör olika 

skyddsåtgärder. Söderledens vägområde ligger 

kvar i planen för att på lång sikt kunna vara en 3:e 

på och avfart från E20. 

Efter samrådstiden har beslut fattats av 

Kommunstyrelsen om avslag på förfrågan om 

detaljplanering i området. 



Tosteröbron helrenoveras och kompletteras med





angående ny förbindelse över fjärden avvaktas. 

• Riksintressena inom Sundbyområdet borde 

också ha påpekats och exemplifierats mera 

påtagligt för att kunna bevaras. 

• Den s.k. Callunarapporten måste redovisas. 

SÄ Sjöängen. 

Naturområdena och strövområdet för Tosteröskolan 

måste beaktas vid avgränsningen av Sjöängen. 

Av den bifogade kartbilden kan man få uppfattningen 

att Sjöängen till del inkräktar på det kulturhistoriskt 

intressanta tidigare plantskoleområdet och den 

befintliga gamla praktfulla stenmuren. Serbiska granar 

i stort antal, bokar och stora ekar dominerar lunden. 

Denna del av förslaget måste uteslutas. 

SS Södra Sundby. 

Avstyrker att åkermark i bruk tas i anspråk för 

bostadsbebyggelse. Området befinner sig dessutom i 

riskzonen för översvämningar och är av betydelse för 

det riksintresse som omfattar Sundbyområdet. 

TB Tosterö brygga; 

Avstyrkes på det bestämdaste. Särskilt allvarligt är 

den del av förslaget som är belägen väster om 

Enköpingsvägen. En byggnation skulle på ett mycket 

påtagligt sätt förändra livsmiljön för de boende på 

Vargholmen och Abborrberget. 

Vi måste även i framtiden ha råd att bevara något 

område intill vattnet obebyggt för att bevara djurlivet. 

Abborrberget 2007-10-25 Lars Thor 

53. Karl Sundström 

Yttrande översiktplan för Strängnäs kommun oktober 

2007 

Vad vill vi skapa; 

En park för aktiviteter, en möjlighetspark, ett 

rekreationsområde, en häftig sommarpark 

Ett sammanhängande område för medborgarnas 

trivsel, nytta och glädje. 

Ta till vara hela det sammanhängande området 

mellan Q8macken och Vargholmen/Färjestan, mellan 

Mälaren och gamla Enköpingsvägen dvs. området 

väster om Enköpingsvägen 

Ett grönområde vid vattnet som skall kunna utnyttjas 

till 

• Picknickområde 




skyddet för de centrala delarna. 

Samtidigt som områdena runt Sundby-Park tillåts 

integreras i staden. 





Noteras. Den fördjupade översiktsplanen syftar till 

att redovisa huvudsaklig mark- och 

vattenanvändning och går inte ner på den 

detaljeringsnivån. Synpunkten beaktas i senare 

förfarande i samband med detaljplan. 








En förutsättning för en mer långtgående expansion 

på Tosterö är att någon form av stadsdelcentrum 

etableras för att på så sätt avlasta stadskärnan och 

bidra till ett mer komplett samhälle i stadsdelen. 

Längs vattnet skapas allmänt tillgängliga kajer, 

stråk och platser





• Att grilla med förberedda grillplatser 

• Lekplatser (typ Västerviken för alla nuvarande 

barnfamiljer och de som beräknas flytta in på 

Tosterö.) 

• Lekområde för barn i olika åldrar 

• Utegympa 

• Beachvolleyboll (nu på stark frammarsch) 

• Beachhandboll (står nog nu inför genombrott hos 

ungdomar) 

• Brännboll (behövs även för skolorna då den 

nuvarande planen skall bebyggas) 

• Kubb 

• Badminton 

• Fria aktiviteter på stora fria ytor 

• Solbad 

• Kanske kan även valborgsmässoelden brinna vid 

stranden (tidigare område har nu bebyggts) 

• Skridskoåkning på Mälaren (används så redan nu i 

viss mån på angränsande yta) 

• Skidspår för barn 

VARFÖR 

Området är unikt- sydvästsluttning med fördelaktigt 

solläge, bra belägenhet samt närhet till både 

nuvarande och planerad bebyggelse. Läget är också 

centralt för Abborrberget, skolor och närhet till 

Strängnäs stadskärna. 

• Ett sammanhängande område som utvecklat enligt 

detta förslag medför stor allmän glädje och nytta för 

sin medborgare. Jmf PBL 2kap1§ och MB 3 kap 1§. 

•Detta förslag till områdesanvändning befrämjar 

människor, både vuxna och barns hälsa. 

• Förslaget bidrar till att skapa en attraktiv miljö längs 

Mälarens strand. 

• Om Tosterö bebyggs enligt översiktsplanen(800 

lägenhet) så ökar behovet oerhört av denna typ av 

allmänna ytor och aktivitetsytor. På detta sätt kan de 

också erbjudas med bästa läge. 

• Förslaget innebär att den unika och värdefulla 

gräsytan och läget omvandlas till ett område som ger 

medborgarna en samlings och rörelseyta 

• Förslaget ger en unik karaktär åt hela stadsdelen 

och hela området 

• Förslaget befäster kontakten med Mälaren och 

karaktären för Strängnäs som sjöstad 

• Förslaget skapar möjligheter som befäster och ligger 

också helt i linje med kommunens slogan "En 

dynamisk idyll" 

• Ger staden ett strandnära aktivitetsområde i 

sydvästläge dvs. med kvällssol 

• Området kan på detta sätt ge medborgarna flera 

valmöjligheter och tom högre livskvalitet 

HUR 

Kommunen tillser att ett områdesförslag utarbetas 

utifrån detta ide/förslag och att hela området behålls 

som parkområde i översiktsplanen.





Viktigt här är att området behålls som parkområde i 

översiktsplanen så att ingen exploatör eller andra 

särintressen kan börja knapra på ytan eller på andra 

sätt pressa kommunen för att komma åt parkytan. 

Kommun skall behålla ytan i sin ägo och absolut inte 

avhända sig marken och därmed framtida möjligheter. 

När områdesförslaget har utarbetats kan kommunen ta 

ställning till detaljerna i detaljplanearbetet. 

VAD OM 

Risk finns att detta för allmänheten så viktiga område 

bebyggs 

• Att ha bebyggelse på detta område som ligger inom 

riskområde för översvämning är inte bra och bör 

undvikas 

• Att ha bebyggelse med tex. affär med varuintag och 

parkeringsplatser i bästa sydväst och solläge verkar 

helt oklokt och onödigt 

• Tas denna unika mark i anspråk är den ur allmän 

nyttosynpunkt upplåst för all evighet 

För att skapa alla dess möjligheter så förslår vi att 

byggnationer och ev. affär koncentreras och läggs på 

den östra sidan av Enköpingsvägen och att området 

på Enköpingsvägens västra sida behålls som park i 

översiktsplanen och på den sammanhängande ytan 

ges direktiv att i detaljplanen utveckla en aktivitets och 

möjlighetspark. 

Förebilder 

Här beskrivs några förebilder som finns idag men vi 

tror vi kan utveckla detta ännu mer så att vi här kan 

skapa en förebild för framtiden och för många andra 

kommuner 

Rålambshovsparken 

Rålambshovsparken i Stockholm som likt en lunga 

och grön oas skapar möjligheter och frihetsyta för stor 

det av Kungshomens medborgare. 

Vid rätt väder är det ofta fullsatt med solbadare, 

gymping, picknick och allehanda olika bollaktiviteter 

samt är en mycket attraktiv träffpunkt. 

Helsingborg 

Parken vid vattnet i Helsingborg. Här har man 

koncentrerat bebyggelsen för att lämna ett stort 

parkområde intakt vid vattnet. Här samlas fullt med 

folk för att picknicka, spela beachboll och andra 

bollspel. Dessutom är det träffpunkt för den lite äldre 

befolkningen som vill se på solnedgången. Området 

är oerhört populärt i alla åldrar. 

Leksand 

Parken mitt i Leksand som består av grönytor kring en 

mycket stor grop är den naturliga samlingspunkten 

när det händer något parkliknande. Längs ned i 

gropen är en scen och grönytorna runt omkring 

fungerar som läktare. 

Västerviken i Strängnäs 

Lekparken här lockar många yngre och barnfamiljer. 

Promenadområden och glasstånd och endast





låg/småskalig bebyggelse attraherar många. 

Låt detta område och park bli för Abborrberget vad 

Västerviken är för centrala Strängnäs men med olika 

framtoning. 

Låt dessa vara förebilder för vad denna park för 

aktiviteter och möjligheter kan bli för Abborrberget och 

Strängnäs. På sikt kan också detta aktivitetsområde 

bindas ihop med gång och cykelvägar från Stora 

Torget via Mälarvägen, Abborrbergsbadet, 

Bresshammar och tom bort mot Sanda. 

Strategisk mark 

Ekonomiskt Att avhända sig marken för kortsiktiga 

intäkter är som att kissa på sig. Varmt för stunden 

men desto kallare på sikt. På sikt är det klart 

ekonomiskt att behålla marken och skapa en 

framtid med framtida möjlighet för medborgarna. 

Socialt Se alla mänskliga och sociala fördelar 

under de övriga rubrikerna 

Ekologiskt Se argumentation i grönplan och andra 

yttranden 

Tekniskt Området lämpar sig bäst för just 

park/grönområde då det till allra största delen ligger 

inom riskområde för översvämning. Nybyggnation i 

riskområde för översvämning är ett klart 

sämre alternativ. 

Skolornas behov och användning 

I absoluta närheten till denna möjlighetspark finns 5 

skolor med uppskattningsvis uppemot 1000 elever. 

Dessa skolor har stort behov av ytor för eleverna att 

röra på sig. Tex. brännboll, beachvolleyboll, 

beachhandboll, utegympa typ Friskis och Svettis dvs. 

ytor för allehanda rörelser och bollalternativ. (En yta 

som har används för brännboll försvann nu i våras då 

den täcktes med jordhögar för framtida byggnation) 

Vintertid ordnas skridskobana på isen, och kanske 

skidspår för de yngsta. 

Dessa ytor och detta förslag skapar möjligheter för 

alla elever, barn i området och skolorna. 

Dessutom uppmanas skolbarnen nu förtiden att röra 

på sig mera för en bättre hälsa. Förhoppningsvis kan 

detta område bidra till att eleverna på ett lustfyllt sätt 

kan röra på sig mer och man kan säga att detta 

förslag bidrar till bättre hälsa för eleverna och våra 

barn. 

Hemställan 

Med ovanstående argumentering framgår med all 

önskvärd tydlighet fördelarna med att behålla området 

som grönområde och att utveckla en park för 

möjlighet, glädje och bättre hälsa- en möjlighetspark. 

Vi hemställer därför att kommunen 

• Tillser att området behålls intakt som parkområde i 

översiktsplanen 

• Tillser att ett områdesförslag utarbetas utifrån detta 

förslag/ide





• Behåller detta område i Kommunal ägo och absolut 

inte avhänder sig marken och därmed framtida 

möjligheter 

• Tillser att inga exploatörer eller andra särintressen 

kan börja knapra på ytan eller sätta press på 

kommunen för att komma åt parkytan 

Strängnäs 2007-10-26 Karl Sundström 

För att detta skall uppfattas som en utvecklande idé 

och inte som en protestskrivelse har jag valt att 

underteckna själv trotts att många sagt sig vilja skriva 

under. 

För att ytterliggare tydliggöra behoven bifogas 

yttranden från skolor i närområdet. 

Bil yttrande från Motessoriskolan 

yttrande från friskolan Asken 

4 bilder 

SBK anm. Bilagor ej undertecknade. 

STRÄNGNÄS MONTESSORISKOLA 2007-10-25 

Vid Strängnäs Montessoriskola vistas totalt 350 barn 

och elever från tidig morgon till sen eftermiddag. 

Dagarna fylls med aktiviteter inom- och utomhus, i 

närområdet och ute i samhället. 

Miljön vid vår skola är attraktiv, lugn och harmonisk. 

Närmiljön är stimulerande med skogsnära partier, 

Mälaren in på knuten och ett parkområde. 

Det är idag en självklarhet att sträva efter att erbjuda 

barn så pedagogiska och attraktiva miljöer som 

möjligt - en miljö som är konstruerad med tanke på 

barns lärande, tänkande och välbefinnande. En oas 

där de kan reflektera, umgås, utvecklas, vara aktiva 

och ha roligt tillsammans med andra barn, ungdomar 

och vuxna. 

Det är viktigt att skapa en miljö för barnen med 

utgångspunkt utifrån dessa behov - en plats dit de kan 

gå på "upptäcktsfärd". 

Om vi ska få ett långsiktigt fungerande samhälle med 

fungerande individer måste vi börja med framtiden 

dvs. barnen och ungdomarna. Vi måste ge dem en 

förberedd miljö att utvecklas i. En miljö som är 

anpassad för dem och deras behov. 

Abborrberget och Sundby Park har förutsättningar för 

detta. Lät oss ta vara på möjligheterna som finns här 

med parken, grönområdena, skogen samt Mälaren 

och dess strand. 

Jag stöder hemställan om att behålla det strandnära 

området väster om Mälarforum som grönområde och 

att utveckla en park för möjlighet, glädje och bättre 

hälsa - en möjlighetspark. 

Strängnäs 2007-10-25 Claes Lundgren Rektor vid 

Strängnäs Montessoriskola 

Friskolan Asken 

Se ovan noteras





Med anledning av skrivelsen Yttrande översiktplan 

för Strängnäs kommun september 2007 

Vi har tagit del av hemställan och vill ställa oss bakom 

den. Skolorna på Tosterön skulle ha stor nytta av att 

området det gäller disponeras enligt förslaget. Vi som 

arbetar på friskolorna har inte tillgång till idrottshallen 

på Karinslundsskolan i den utsträckning som vi 

behöver och ser gärna att alternativ till 

inomhusaktiviteter finns året om i vår närhet. Framför 

allt är det alternativ på vinterhalvåret som behövs och 

därför ser vi att både skridskobana och skidspår kan 

komma oss till del och ge idrottsämnet fler 

förutsättningar för att bedrivas på ett bra sätt. Att 

använda ishallen i stan är alltid tidskrävande eftersom 

mycket tid för förflyttning går åt. Vi ser också 

möjligheter att lägga många frilufts- och idrottsdagar i 

närområdet och att möjliggöra samarbete över 

skolgränserna vad beträffar idrottsliga 

aktiviteter/friluftsdagar. Alla skolor i området är 

betjänta av att kunna samverka och bygga broar 

mellan eleverna och skolorna. Inte minst socialt vore 

detta rekreations/aktivitetsområde område av stort 

värde. 

Charlotte Edman för Friskolan Asken 

SBK anm. Bilder finns på Samhällsbyggnadskontoret 

54. Anna Leander, Christina v. 

Schulzenheim Busch, Ingvar Borgström, 

Sten J, Maud Mill, Eva Sjöberg Planås, 

Ove Sjöberg 

Vi som undertecknat och instämt i detta 

samrådsyttrande vill härmed framföra följande 

synpunkter och krav, som motiveras i nedanstående 

yttrande. 

- Vi yrkar att förslaget till fördjupning av 

översiktsplanen återremitteras i avvaktan på resultatet 

av utredningen om en ny förbindelse över 

Strängnäsfjärden och därefter omarbetas. 

- Vi anser att Tosteröns karaktär som landsbygd skall 

fortsätta att vara utgångspunkt för kommundelens 

utveckling, i enlighet med vad som framhållits i 

gällande översiktsplan. 

- Vi säger därmed nej till den hårda exploatering av 

Tosterö som föreslås både i det korta perspektivet 

och i det långa alternativet B, "staden kring fjärden". 

- Vi anser att ett centrum med bostäder, butiker och 

service på sammankomsthallens plats kan 

accepteras, förutsatt att byggnationen underordnar sig 

riksintresset Sundby park. 

- Vi kräver att riksintressena Sundby park, Strängnäs 

gamla stad och Strängnäsfjärden/Ulvhällsfjärden skall 

Se ovan noteras 





Noteras. 

Noteras. Insikten av de faktorer och sammanhang 

som till stor del påverkar och påskyndar 

klimatförändringen ställer nya krav på 

samhällsplaneringen där fokus lagts på ett 

långsiktigt hållbart samhälle där tidigare gjorda 

investeringar i infrastruktur utnyttjas till fullo. 



skyddet för de centrala delarna. Samtidigt som





värnas och bevaras. 

- Vi kräver att södra Bresshammars skog bevaras 

som tätortsnära strövområde och som det i stort 

opåverkade skogsområde det är idag. 

- Vi kräver att kommunen publicerar 

Callunarapporten. 

- Vi yrkar att sanka strandområden runt 

Strängnäsfjärden/Ulvhällsfjärden inte får exploateras, 

och att flytande hus inte tillåts utom vid befintlig 

marina vid Eldsund. 

- Vi yrkar att åkermark i bruk inte får bebyggas. 

- Vi anser att framtida utbyggnad av Strängnäs i 

första hand skall ske åt nordväst, västerut och 

söderut, med P10-området som den nya stadsdelen. 

Utgångspunkter och förutsättningar 

Det nu aktuella förslaget till fördjupning av 

översiktsplanen för Strängnäs stad, Tosterö och 

Härad är i realiteten en helt ny översiktsplan. Det 

uttrycks i inledningen så, att "principerna för hur 

Strängnäs stad skall expandera skiljer sig till stora 

delar från den tidigare FÖP Strängnäs stad 2001". 

Hela förslaget skiljer sig till sin uppläggning helt från 

gällande översiktsplaner från 2001 och 2002. 

Härigenom försvåras en jämförelse mellan gällande 

plan och det aktuella förslaget. Detta innebär också 

att bestämmelsen i Plan- och bygglagen 4 kap 1 § inte 

tillgodosetts: "Översiktsplanens innebörd och 

konsekvenser skall kunna utläsas utan svårighet." I 

flera avseenden går förslaget på tvärs med gällande 

översiktsplan, till exempel i synen på Tosterös 

utveckling och på riksintresset Sundby park (se 

följande avsnitt). 

En ytterligare svårighet med att ta ställning till 

samrådsmaterialet är att viktiga handlingar saknas 

eller har tillkommit i flera versioner eller vid olika 

tidpunkter. Den största bristen är 

avsaknaden av handlingar rörande en eventuell 

ytterligare broförbindelse över Strängnäsfjärden, trots 

att just brofrågan är av helt avgörande betydelse både 

för Strängnäs gamla stadskärna och för Tosterös 

framtida utveckling. 

Andra handlingar som saknas är ett 

naturvårdsprogram. Ett sådant aviserades i 

översiktsplanen av år 2002, men i förslaget omtalas 

det fortfarande (fem år senare) som under arbete. 

Som framgår av förslaget saknar Strängnäs kommun 

även ett lokalt kulturminnesvårdsprogram. En 

inventering, genomförd år 1996 av Sörmlands 

museum, har ännu inte följts upp. Den av 

kommunstyrelsen hösten 2005 beslutade 

inventeringen av naturvärdena i Bresshammars skog 

områdena runt Sundby-Park tillåts integreras i 

staden. 












Utställningshandlingen förtydligas var boende på 

vatten kan utvecklas. Blir inte ett allmänt inslag i 

strandbilden som kanske samrådshandlingen 

missvisande kunde uppfattas. 

Noteras. Utställningshandlingen kompletteras med 

nytt avsnitt 14 Konsekvenser av planens 

genomförande.





saknas helt och omnämns överhuvudtaget inte i 

materialet, trots att inventeringen genomförts - av 

konsultföretaget Calluna - och överlämnats till 

kommunen den 10 november 2006. Nätverket Värna 

Strängnäs och Tosterö har emellertid gjort rapporten 

tillgänglig på sin hemsida www.tostero.com. Denna 

fråga behandlas närmare i avsnittet om tätortsnära 

strövområden. 

Planeringsinriktning 

Detta avsnitt i förslaget ger anledning till flera frågor 

än det besvarar. Bland "särskilt viktiga 

planeringsförutsättningar" anges till exempel att 

sammankomsthallen på Tosterö kommer att 

demonteras. Däremot nämns inte här den omfattande 

möjlighet till expansion som före detta P 10-området 

och norra övningsfältet utgör. 

Som en särskilt viktig planeringsförutsättning anges 

bland annat att "Den nya Tosteröbron blir en 

betydande faktor för Strängnäs utveckling och tillväxt 

och förutsätter en utbyggnad av bostäder på Tosterö 

med åtföljande service". I själva verket är det ju 

tvärtom! En mer omfattande utbyggnad av bostäder 

på södra Tosterö förutsätter byggande av en ny bro, 

som alltså inte är vare sig lokaliserad, finansierad eller 

tidsplanerad. Alternativet att inte bygga någon ny bro 

måste självfallet också utredas, liksom 

konsekvenserna för oersättliga kulturmiljöer vid ett 

brobygge inom det angivna utredningsområdet. 

Stadsbyggnadsstrategier 

Tre utbyggnadsstrategier föreslås, vilka enligt 

planförslaget "kompletterar varandra och ingår i ett 

planerat sammanhang": 

1. Staden kompletteras (dvs förtätas) 

2. Tosterö byggs ut och blir en stadsdel 

3. Härad byggs ut, liksom P10-området och delar av 

Norra övningsfältet 

Planeringen skall enligt förslaget mer inriktas på att 

"skapa nya värden och inte enbart bevara de som 

finns". För områden med stora värden bör gälla att 

man skall anpassa bebyggelsen snarare än att helt 

avstå från byggnation. I särskilt känsliga områden 

skall bebyggelsen tillföra skönhetsvärden och 

förbättra de skyddsvärda platserna. Förslagets 

inriktning är således att det alltid är bättre att bygga - 

även i känsliga områden - än att låta bli. Enligt detta 

resonemang är inget område så skyddsvärt att det 

inte kan bli bättre med (ytterligare) bebyggelse. 

Ovanstående synsätt innebär ett hot mot såväl 

områden med skyddsvärd natur som områden av 

riksintresse för kulturminnesvården. Det är naturligtvis 

inte sant att bebyggelse alltid tillför skönhetsvärden - 

ofta är det tvärtom så att bevarande av känsliga och 

skyddsvärda områden utesluter byggande. 

Utställningshandlingens utbyggnadsstrategier har





Föreslagna områden 

Utbyggnad föreslås dels på kort sikt, dvs fram till år 

2020, dels på lång sikt, för tiden därefter. För de 

kommande 12 åren föreslås endast ett alternativ, för 

utvecklingen på längre sikt två, "kanalstaden" 

respektive "staden kring fjärden". Dessa båda 

alternativ kommer enligt förslaget troligen att 

kombineras. För Tosterös del innebär alternativen en 

hård exploatering på kort sikt och en ännu hårdare på 

lång sikt ("Tosterö blir en stadsdel") 

Samtidigt betonas för utvecklingen på Tosterö liksom i 

Strängnäs stadskärna den avgörande betydelsen av 

en ny broförbindelse ("en viktig 

planeringsförutsättning för utbyggnaden på Tosterö", 

"en nyckelfråga för stadskärnans framtida 

utveckling"). Detta illustrerar tydligt det omöjliga i att ta 

ställning till utbyggnadsalternativen innan denna 

nyckelfråga är löst. Det är heller inte acceptabelt att 

planera för en så omfattande utbyggnad på kort sikt 

som förslaget innebär för Tosterö innan 

kommunpolitikerna inför beslut om en eventuell ny bro 

fått ett beslutsunderlag, som förutom realistiska 

ekonomiska kalkyler också innehåller en analys av 

konsekvenserna för miljön i olika avseenden av 

alternativen. Man måste fråga sig vilka de egentliga 

orsakerna är till den föreslagna omfattande 

exploateringen av Tosterö (som går emot gällande 

översiktsplan). Är det en förhoppning att 

exploatörerna - dvs i slutänden de boende - skall 

bekosta en broinvestering? 

Märkligt nog hävdas i planförslaget att de detaljplaner 

för Tosterö som påbörjats nu kan genomföras, 

eftersom Tosteröbron inte får öppnas. Förslagen till 

exploatering på kort sikt bygger alltså på en 

förutsättning som inte längre gäller! Det borde vara 

självklart att konsekvenser av olika alternativ belyses 

nu och inte i framtida detaljplaner, där inga alternativa 

utbyggnader presenteras. Den breda demokratiska 

process som man säger sig vilja uppnå omöjliggörs 

med ett sådant förfaringssätt. 

Om inte översiktsplanen innehåller realistiska, 

ekonomiskt välkalkylerade alternativ riskerar den att 

bli en "tuta och köra"-plan. Dvs översiktsplanen 

används som argument för att driva igenom 

detaljplaner-na. Särskilt stor blir risken för denna 

utveckling om man hävdar att tid och resurser för en 

noggrann planering saknas. Den 

miljökonsekvensbeskrivning som bilagts förslaget är i 

flera avseenden helt otillräcklig. 

Riksintressen 

På båda sidor om Tosteröbron finns områden som 

klassats som riksintressen för kulturmiljövården. Det 

är Strängnäs gamla stadskärna och f.d. Sundby 

förändrats och en en rad större strategiska 

planeringsfrågor tillkommit. 

För området mellan Härad och Strängnäs visar 

utställningshandlingen på en ändrad användning 

och någon kanal längs sträckan mellan Härad och 

Rv 55 är inte längre aktuellt. 

Utställningshandlingen av 

miljökonsekvensbeskrivningen omarbetas.





sjukhusområde. Men även Strängnäsfjärden/ 

Ulvhällsfjärden mellan de två områdena utgör del av 

riksintresset, alltså det vattenområde där en ny 

broförbindelse just nu utreds. Riksintressena har 

ägnats föga uppmärksamhet i planförslaget, trots vad 

som sägs i plan- och bygglagen 4:1, att det av 

översiktsplanen skall framgå hur kommunen skall 

tillgodose riksintressena.. 

I miljökonsekvensutredningen, sid 8, har 

miljökvalitetsmålen angivits, dock utan att märkligt nog 

en god kulturmiljö upptagits bland de punkter som 

ansetts vara speciellt berörda 

miljökvalitetsmål. Detta är märkligt även av den 

anledningen att fördjupningen av översiktsplanen i så 

hög grad berör just riksintressen för kulturmiljövården 

- förutom de ovan nämnda även Storgärdet och fd 

P10-området. 

Det lilla som sägs om riksintresset Sundby park går 

dessutom på tvärs mot vad som slås fast i gällande 

FÖP 2001. Där konstateras att "Aktuell detaljplan 

(bevarandeplan) finns upprättad som tillgodoser 

riksintresset". Det nu aktuella planförslaget hävdar 

tvärtom, att "Sundby parks sjukhusområde omfattas 

av en detaljplan som har avsevärda brister och är 

svårtolkad". Den skall därför omarbetas. Det är 

knappast något som hänt under de sex år som ligger 

mellan texterna - utom att exploateringsintressen nu 

trycker på för att få större spelrum. 

Tätortsnära strövområden - grönplan 

I de södra delarna av Sverige finns mycket få och små 

områden med naturskog (och ännu färre med urskog). 

Men på södra Tosterö finns ett naturskogsområde 

med inslag av gammelskog, som till stora delar är 

opåverkat av avverkning i modern tid. Det är inte stort, 

men dess värden är desto större och bör bevaras för 

framtiden. Bresshammars skog (BS på plankartan) 

uppfyller alla krav på ett tätortsnära strövområde: det 

är över 25 hektar, det ligger inom en kilometer från 

centrala Strängnäs, det innehåller en mängd 

vandringsstigar och omväxlande natur med flera olika 

biotoper. Det är sannolikt kommunens finaste 

tätortsnära skog. 

För en växande stad är lättillgängliga skogsområden 

för friluftsliv och rekreation nödvändiga för en god 

livskvalitet. Några sådana områden (inom 1 km från 

centrala staden) finns väster och söder om Strängnäs 

stad, Stadsskogen och Tingstuhöjden, medan de 

östra delarna har Bresshammars skog på 

gångavstånd, till skillnad från de nyss nämnda inte 

bullerstörd. 

För två år sedan stoppade en massiv opinion ett 

förslag till detaljplan för skogen, som skulle ha 

inneburit en exploatering med ca 400 villatomter.





Planen lades på is i väntan på en utredning om 

naturvärdena i skogen, beslutad av kommunstyrelsen. 

Utredningen genomfördes av konsultföretaget Calluna 

AB och överlämnades till kommunen den 10 

november 2006. I rapporten konstateras mycket höga 

naturvärden, framför allt i den södra delen av skogen. 

Trots detta innebär förslaget en exploatering av 

skogen på i stort sett samma nivå som tidigare, 

speciellt av de värdefullaste delarna Callunas rapport 

förtigs helt i samrådshandlingarna, även i bilagorna 

som utgör grönplan för planområdet. Det måste ses 

som utomordentligt anmärkningsvärt att en rapport av 

denna dignitet, beslutad av kommunstyrelsen som ett 

underlag för vidare beredning av frågan, inte med ett 

ord berörs i förslaget. 

Minst lika anmärkningsvärt är att man i förslaget inte 

tagit någon notis om fempartialliansens politiska 

programförklaring efter 2006 års kommunval, där 

följande står att läsa: 

"Om Sammankomsthallen och tillhörande byggnader 

avvecklas öppnas nya möjligheter för södra Tosterön. 

En koncentration av vattennära, sammanhängande 

bebyggelse ska knyta ihop Tosterön med staden 

söder om brofästet och bidra med attraktiva bostäder i 

flerfamiljshus och ge underlag för utbyggd 

kommersiell och offentlig service på Tosterön. 

Därmed kan en mer återhållsam bebyggelse växa 

fram i Bresshammar än hittills redovisade visat." 

Grönplanen som utgör bilaga till planförslaget har en 

mycket instrumentell syn på vad grönområden är och 

hur de kan användas. Grönområdena skall ha ett 

antal funktioner: stadshygieniska, gestaltande, 

kulturella, producerande, strukturella osv. Men ett 

tillräckligt stort och orört skogsområde som ligger nära 

tätorten och är lätt att nå kan för jäktade 

nutidsmänniskor helt enkelt vara en plats där skönhet, 

stillhet och tystnad ger själen vila. Det bästa som 

sagts i detta förslag är det som står i miljökonsekvensbeskrivningen: 

"Naturen har i sig ett egenvärde". 

I grönplanen talas om "stråk" som skall binda samman 

gröna områden och vara en väg till strövområden 

längre från tätorten. Men om det gröna stråket är 

rester av ett en gång komplett tätortsnära 

skogsområde - vad har man då vunnit utom att flytta 

själva strövområdet längre bort? Tillgänglighet är ju 

enligt grönplanen ett viktigt kvalitetskännetecken för 

ett grönområde. 

Marina miljöer - översvämningsrisker 

Runt Strängnäsfjärden finns många strandområden 

som ligger i riskzonen för översvämningar, i synnerhet 

i samband med framtida klimatförändringar. Enligt 

Länsstyrelsens rekommendationer avstyrks 

bebyggelse på dessa områden. Detta avhåller inte





förslaget från att peka ut flera av dessa riskområden 

som exploateringsbara. Om översvämningsrisken är 

påtaglig anges ett alternativt utnyttjande: "Flytande 

boende kan i detta område vara en attraktiv 

boendeform som bör prövas." Citatet avser Stenby 

gård, men som lämpliga platser för flytande hus 

nämns också Nabbviken, Eldsund, Gorsingeholm och 

Tosterö brygga. 

Vidare hävdas i förslaget: "Denna boendeform sparar 

känsliga strandområden och lämnar stranden fri från 

exploatering." Detta påstående är häpnadsväckande. 

Flytande boende medför krav på tillfartsvägar, kajer, 

P-platser, sopstationer och annan infrastruktur. 

Oexploaterade och känsliga stränder skulle förändras 

till oigenkännlighet. Förutom att strandlinjen förstörs 

kommer också vyn över Strängnäs- och 

Ulvhällsfjärdarna att förfulas. Mälarens vatten skall 

hållas fritt från bostadsbyggande. Undantag kan 

möjligen vara byggande vid den redan existerande 

marinan vid Eldsund. 

Flera av de översvämmngskänsliga områden som 

anges som lämpliga för bostadsbyggande är idag 

åkermark. Sådan mark skall ej bebyggas. Befintlig 

åkerareal skall bevaras för odling av grödor, men i 

ökande omfattning också för produktion av 

energiråvara. Mark som tidigare legat i träda 

återuppodlas nu. 

I detta sammanhang är det motiverat att citera den 

gällande översiktsplanen från 2002 om utbyggnad av 

Tosterön. "Viktigt att ny bebyggelse tar stor hänsyn till 

traditionen på platsen. Kommundelens karaktär som 

landsbygd innebär att en utbyggnad inte får bli 

omfattande." Det är långt från förslagets beskrivning 

av Tosterö som en stadsdel. 

Slutsats 

Vår slutsats blir, att förslaget till fördjupning av 

översiktsplanen måste återremitteras i avvaktan på 

beslut i brofrågan och därefter bli föremål för en 

genomgripande omarbetning, i vilken också det 

underlag som nu saknas blir redovisat och analyserat. 

Avslutningsvis vill vi ifrågasätta förslagets försök att 

skapa ett nytt begrepp i stället för det nuvarande 

"småstaden", nämligen "den måttfulla staden". Det 

sägs också att "staden måste dock kunna växa och 

kompletteras för att bli robust inför framtiden". Nu har 

ju emellertid Strängnäs stad varit robust nog att klara 

sig igenom de gångna 800 åren som småstad. I själva 

verket är det just småskaligheten som genom tiderna 

gett Strängnäs dess profil och är en viktig del av 

stadens själ. 

Strängnäs 30 oktober 2007 Anna Leander, Christina 

v. Schulzenheim Busch, Ingvar Borgström, Sten J,





Maud Mill, Eva Sjöberg Planås, Ove Sjöberg 

Bilagor Detta yttrande stöds dessutom av 115 

personer enligt listor. 

SBK anm. Inlämnad namnlista samt sammanställning 

av namninsamling finns på 

Samhällsbyggnadskontoret. 

55. Helena Hallgarn 

I förslaget till fördjupad översiktsplan (FÖP) för 

Strängnäs stad - Härad finns tre 

utbyggnadsstrategier. En av dessa strategier 

handlar om en kraftig expansion på Tosterön. 

Denna strategi bygger på en mycket viktig 

förutsättning som tyvärr är felaktig, nämligen 

följande: 

"Den nya Tosteröbron blir en betydande faktor för 

Strängnäs utveckling och tillväxt och förutsätter en 

utbyggnad av bostäder på Tosterö med åtföljande 

service." Det finns inget beslut om att bygga en ny 

Tosteröbro. I stället finns beslut om att ersätta 

förbindelsen och detta har tekniska nämnden fått i 

uppdrag att utreda. Såsom förutsättningarna är 

angivna kan det lika väl var en färja eller en tunnel 

eller en justering av den nuvarande bron. KS gick 

också emot förvaltningen förslag att ta med projektet 

avseende ny förbindelse i den strategiska planen för 

2007-2009. Denna fråga är således inte färdigutredd. 

I och med att KS klargjorde att något projekt om ny 

förbindelse inte skall ingå i den strategiska planen för 

2007-2009 finns ett stort missförstånd med denna 

översiktsplan då en av de tre utbyggnadsstrategierna 

bygger på en exploatering av Tosterön i syfte att 

finansiera bron. Det finns inget beslut om att bygga en 

helt ny bro. En helt ny bro kan få avsevärd påverkan 

på trafikflöde, miljön i övrigt samt framförallt för 

stadsbilden i Strängnäs. Det är därför av största vikt 

att denna fråga hanteras seriöst och strategiskt av de 

demokratiska instanserna. Där krävs ett väl utrett 

beslutsunderlag med alternativa möjligheter till 

överfarter inkl en väl utvecklad konsekvensanalys. En 

sådan viktig strategisk fråga för Strängnäs kan inte 

komma med på köpet i en översiktplan. Hela denna 

förutsättning måste således givetvis tas bort från 

FÖPen. 

Dessutom är utbyggnadsstrategin för Tosterön ej 

korrekt behandlad i FÖPen även på annan grund, 

nämligen då det inte finns någon 

konsekvensbeskrivning för hela brobygget och den 

åtföljande exploateringen. En konsekvensbeskrivning 

skall enligt PBL bifogas samrådshandlingar. 

Sammanfattningsvis skall alltså allting som hänger 





Utställningshandlingen kompletteras med nytt 

avsnitt 14 Konsekvenser av planens 

genomförande.





ihop med att ny bro skall byggas över till Tosterön tas 

bort ur FÖPen. 

Vänliga hälsningar Helena Hallgarn 

56. Kerstin Brolin 

Jag önskar att naturen och att det ej blir nån 

utbyggnad så naturen får vara orörd det är som en 

lunga för strängnäsborna. 

57. Ove Sjöberg 

Rent generellt måste påpekas att ni som bär ansvar 

för den här planen måste läsa på och sätta er in i vad 

som händer globalt b l a angående energi- och 

livsmedelsförsörjning. Alla spannmålslager är tömda 

idag p g a miljöförstöring, översvämningar, förflyttade 

klimatzoner mm. Det är fler länder som har råd att 

agera på världsmarknaden och efterfrågan av 

spannmål ökar både till energi, för att komma ifrån 

fossila bränslen, och för att mätta fler munnar. 

Jordbrukssektorn har alltid värnat om att åkermarken 

måste bevaras till produktion. 

Vad föreslår då Strängnäs kommun? 

-Jo, att över 100ha högklassig åkermark skall 

bebyggas. Detta är skandal! Jag kräver att ni tar ert 

ansvar och plockar bort åkermarken från 

översiktsplanen. Kommunen behöver inte bygga på 

ett enda ha åkermark. P 10 området och Läggesta är 

utmärkta alternativ med dess placering nära E20 och 

tågstationer. 

Yrkanden: 

• Att: Södra Storängen "Gullhögen" tas bort från 

planen. > 25 ha högklassig jordbruksmark flår ej 

bebyggas. Mycket dåliga grundförhållanden vilket gör 

byggnation för dyr mot att bygga på fast mark. Vad 

kostar egentligen Fjärrvärmeverkets grundplatta mot 

att den byggts på fast mark? 

• Att: Tosteröns utbyggnad, två områden markerat 

med B "Utbyggnad på lång sikt” nordväst Tynäs utgår. 

Området är otroligt vackert med sitt öppna 

odlingslandskap, över 70 ha högklassig åkermark far 

inte bebyggas. 

• Att: Värna om Sundby stallet m fl. Om de här 

planerna realiseras försvinner all hästverksamhet från 

området. Många ungdomar förlorar närheten till sin 

idrott. 

• Att: Område B mellan gamla och nya 55:an utgår det 

är idag Tosteröskolans och 

allmänhetens rekreationsområde. 

Noteras. Grönplanen har kompletterats och 

utvecklats sedan samrådet. 

Området reserveras för framtida järnvägsterminal 

för bl a biobränsle och gods till Gorsingeskogen 

m fl verksamhetsområden





• Att: "Planerad väg" Tosteröskolan till rastplatsen 

väg 55 tas bort. Stenby gård delas mitt itu och 

jordbruket får upphöra. Den planerade vägen spar ca 

1500 m. En tanke som beskriver vägvalet Tosteröbron 

eller Strängnäsbron. Den som kommer ut vid OkQ8 

på Tosterö och ska över till "stan" ser att bron är 

öppen för biltrafik och väljer naturligtvis den kortaste 

vägen av både ekonomiska och miljömässiga skäl. 

Skulle eventuellt "Planerad väg” byggas är avståndet 

till stan ändå fem gånger så långt. 

• Att: SS "Södra Sundby" utgår. Mycket högklassig 

åkermark och får inte bebyggas. Området är klart 

olämpligt till bebyggelse. Vem vill bo på en platt åker 

omgiven av Alskog och vass? Marken är dessutom 

artesisk d v s övertryck i grundvattnet. Det "tunna" 

lerlagret ligger som ett lock ovanpå. Om man 

punkterar den alltså gräver ca 11,5 m djupt sprutar 

grundvattnet upp ur marken. (Har själv provat) Om 

marken skall bebyggas måste en skyddsvall mot 

Mälaren byggas därefter grävs en kanal innanför. 

Grundvattnet måste sedan pumpas ut i Mälaren så att 

övertrycket minskar. Gör man ej detta spricker husen 

garanterat förmodligen uppstår sprickor ändå hävdar 

geologerna vid Uppsala universitet. Det som 

kommunen föreslår kallas normalt att jobba mot 

naturlagarna vilket för det mesta är både oklokt och 

dyrt. 

• Att: " Flytande boende kan i detta område vara en 

attraktiv boendeform som bör prövas" Citatet gäller 

Stenby gård och vi kräver att flytande boende utgår ur 

planen. 

• Att: SÄ del av detaljplan skall fnns kvar som vi 

påbörjat tillsammans med Anna Nilsson. På kartan är 

hela Stenby gård inritad som bostadsområde och det 

skall naturligtvis utgå ur planen. Nu är hela Sjöängen 

flyttad! Det uppfattas mycket fräckt att kalla Stenby 

gård för Sjöängen. Våra bostadshus ingår numera i 

Sjöängen???! 

• Att: Den nya Tosteröbron över sundet skall ligga på 

samma plats som nu. Bygg den lite bredare samt en 

bättre och bredare cykelbana. Bygg en högre bro 

vilket gör att många motorbåtar går fria under. 

Dessutom finns redan tillstånd för en bro i nuvarande 

sträckning. Att ha två broar inom kommunens försorg 

är orealistiskt och oekonomiskt. Att bygga en ny bro 

på en annan plats flyttar bara problemet med trängsel 

och köbildning. Överklaganden kommer att fördröja 

nybyggnation. Vad händer med handeln på 

Storgatan? Blir Nygatan ny "matargata"? 

Jag kräver att förslaget till fördjupning av 

översiktsplanen skall återremitteras -i avvaktan på 




ytterligare en gång- och cykelbana.





beslut i brofrågan och därefter omarbetas efter alla 

inkomna yttranden. 

Stenby gård som ovan Ove Sjöberg 

58. Per Johansson 

Jag motsätter mig starkt kompletteringar av 

bostadsbebyggelse inom Strängnäs 2:1 /Tallåsen, ett 

skogsområde som redan på 1950-talet avdelades 

som en skogspark. Detta följdes upp i översiktplanen 

antagen 2001 som ett skyddat grönområde. 

Det är förvånande att man nu är beredd att ta bort 

detta skyddade grönområde och istället bygga 

bostäder, när man från början skapade området för 

rekreation och promenad för stadens invånare. 

I andra nya områden lägger man stor vikt på att skapa 

och spara grönområden. 

Tallåsen är en unik park bl a med skyddsvärda träd, 

tallar, som är över flera hundra år gamla. Den i övrigt 

orörda naturen innehar mervärden jämfört med övriga 

skogsområden vilka ofta är brukade, vilket medför 

gallring, avverkning mm. 

I dessa dagar med ständiga nyheter om pågående 

klimatförändringar i negativ riktning, ger skäl till att 

bevara området, grönskans upptagningsförmåga av 

koldioxid skall inte förringas. 

Man bör beakta att området idag kan ta emot stora 

mängder nederbörd, som sjunker ned och tillförs 

grundvattnet, samt tas upp av träd och växter. Rubbas 

detta förhållande kommer troligen kvarvarande träd 

att dö eftersom marken består av mycket berg i dagen 

och sparsamt med jord. 

Området är perfekt för spontanlek och aktiviteter som 

ger barnen ökad kreativitet, som inte anlagda parker 

klarar. Vilket behövs i dessa tider med allt för mycket 

tv och dator. Skogsparken utgör ett rum för möten 

mellan barn, gamla och husdjur. Jag träffar ofta äldre 

människor i parken som inte har bil, eller annan 

möjlighet att ta sig till en riktig skog. Att folk med 

hundar nyttjar skogen gör att anlagda parker och 

gator i staden avlastas. 

Skogsparkens skyddade läge skapar en lugn och 

harmonisk atmosfär som saknas i ett modernt 

samhälle. 

I många handlingar omnämner kommunens 

handläggare viktigt av att bevara staden som en "grön 

stad" detta kan väl inte innebära att bara enstaka träd 

och buskar skall bevaras, utan jag tycker att hela 

Noters





grönområdet skall få finnas kvar. 

Genomförs det som står i planförslaget som "mindre 

kompletteringar av bostadsbebyggelse" för Tallåsen, 

så tar man för alltid bort möjligheten att bevara ett 

unikt grönområde för många generationer. 

Strängnäs 2007-10-29 Per Johansson 

Bilaga. Utdrag ur tidigare planer 

B4. Utveckling av stadens rekreationsområden 

Stadens grönområden och parker har många olika 

funktioner som ofta samverkar och förstärker 

varandra. De kanske mest självklara är att de 

tätortsnära grönområdena har stor betydelse vår 

vardagsfritid. Här tar vi våra promenader och 

motionsrundor, här kan barnen leka och upptäcka 

naturen. Tillgång till tätortsnäsa grönområden utgör 

ett grundläggande behov för oss och har stor 

betydelse för vår hälsa och välmående. 

Våra parker, grönområden och vattenrum har 

dessutom andra viktiga funktioner. 

De hjälper till att ventilera staden, medverkar till ett 

gott lokalklimat och fungerar som filter för kalla 

Grönplanen har kompletterats och utvecklats 

sedan samrådet.





vindar, buller och stoft mm. Stadens grönområden 

bildar ett sammanhängande nät som avgränsar och 

ger identitet till stadsdelarna och som tillsammans 

med bebyggelsen skapar dess karaktär. 

Grönområdena är kulturbärare och rymmer ofta 

delar av vår historia med fornlämningar, gårdsmiljöer 

och rester av gamla odlingslandskap. Bevarandet av 

den biologiska mångfalden inom tätorten är 

beroende av att det gröna hänger samman och utgör 

spridningskorridorer för djur och växter. En allt 

viktigare viktig funktion för grönområdena är också 

sambandet med stadens tekniska infrastruktur bl.a. 

vid omhändertagande av dagvatten, där 

grönområdena kan fungera som utjämningsmagasin 

eller våtmarker. 

Strängnäs har en mängd värdefulla och vackra 

naturområden. Problemet är att de ligger ganska 

utspridda och fragmentiserade. De större områden 

som finns ligger ofta i trafikstörda lägen eller är för 

otillgängliga. 

På en av de stora kartorna sist i denna del redovisas 

hur stadens grönområden kan utvecklas och 

förbindas med varandra för att säkerställa 

stadsbornas behov av rekreation i framtiden. Nedan 

beskrivs områdena kortfattat. 

4. Långbergsparken, Stadsberget, Tallåsen,, 

Olivehäliskogen 

Små skogspartier centalt där värdet främst ligger i 

det stadsnäsa läget och utsiktsmöjligheter. Stigar 

och sittplatser inom områdena bör bevaras och 

utvecklas. Tillgängligheten till och inom områdena 

behöver också förbättras. 

Trädgårdsstaden 

Det finns flera områden i Strängnäs som i stort är 

uppbyggda i enlighet med trädgårdsstadens kriterier. 

Stor-, Lill- och Sörgärdet är några av dessa områden 

vilka idag är mycket attraktiva 

som boendemiljöer. Dessa områden och ideal bör vi





ha som förebilder när vi skapar nya boendemiljöer i 

Strängnäs utkanter. I trädgårdsstadens struktur ingår 

också att det finns samlande gröna platser eller torg - 

ett gemensamt vardagsrum för de kringboende. 

Fördjupning av Översiktsplanen för Strängnässtad - 

Härad sid 29 

Mindre kompletteringar av bostadsbebyggelse TA 

Strängnäs 2:1/Tallåsen 

Arbete med detaljplan har påbörjats. Syft et med 

planen är att tillskapa byggrätter för bostadsändamål 

genom komplettering av befintligt bostadsområde. 

Planområdet, som är obebyggt idag, är beläget mellan 

kv Eken och Kastanjen. Befintlig intilliggande 

bebyggelse består av friliggande småhus. Norr om 

planområdet, mot Eskilstunavägen, ligger 

bensinstationer, bilhallar och verkstäder. 

Fördjupning av Översiktsplanen för Strängnässtad - 

Härad sid 39 

59. Per Liljedahl 

Hej 

Vi har följande synpunkter: 

Övergripande synpunkt 

De förtätningar i gamla bostadsområden som 

planeras innebär att lekområden för barn som 

naturmark och tom lekplatser och idrottsplatser tas i 

anspråk. Detta står i skarp kontrast till den trevliga 

planering för just naturområden och lekplatser som 

planeras in i nya bostadsområden. Detta diskriminerar 

barn som växer upp i gamla bostadsområden som 

uppenbarligen inte anses ha samma behov av 

lekområden utanför den egna bostaden som de som 

växer upp i nya områden. Vi jämför tex behandlingen 

av kvarstående natur och lekplatser i Sörgärdet och 

Tallåsen med planeringen av de nybyggda 

villaområdena på Tosterö. Användning och behov av 

fria ytor är mycket vackert och målande beskrivet på s 

16 i grönplanen för Strängnäs "Grönytor och urbana 

fria ytor har en viktig social och rekreativ funktion 

...m.m". Detta är inte något som stadsarkitekten tagit 

hänsyn till i översiktsplanen. 

s 40 SÄ Strängnäs 3:1/Sälgen 

Vi anser det angeläget att behålla remsan naturmark 

kallad SÅ Strängnäs 3:1/Sälgen. Den smala 

naturremsan separerar störande industri och bostäder 

på ett bra sätt. Båda industrierna växer och 

bostadsbyggande så nära kommer att innebära risk 

för konflikt mellan industri och nyinflyttade som anser 

sig störda. Byggande kommer försvåra skiftgång och 

kvälls/nattarbete för industrierna. 

s 39 Strängnäs 3:1/Klippan 

Vi anser det angeläget att behålla remsan naturmark 

Grönplanen har kompletterats och utvecklats 

sedan samrådet. 

Klippan utgår i utställningshandlingen.





och lekplats. Området är hårt utnyttjat av både den 

stora mängden småbarn i närområdet och 6årsverksamheten 

i Vasaskolan. Märkligt att barn i 

gamla villaområden inte anses behöva lekplatser 

medan barn i nya villaområden får fina kommunalt 

byggda lekplatser. Vasaskolans yngre skolklasser 

använder området då det är det närmaste 

naturområdet man hinner gå till med de små barnen. 

Tas området bort tar man bort möjligheten till utflykt 

och hänvisar barnen till asfalten. 

s 42 Vasavallen 

- Om Vasavallen avvecklas till förmån för 

industri/bostäder så MINSKAR man antalet 

idrottsplatser i en växande kommun när man snarare 

borde utöka möjligheten till idrottande för barn. Detta 

är en märklig prioritering om man vill förbättra hälsan 

hos barn och minska stillasittande. Det som är bra 

med Vasavallen är att den är lätt att ta sig till på egen 

hand för alla barn som bor och går i skolan i centrala 

Strängnäs. Vill även poängtera att Pulkabacken vid 

Vasavallen är stadens enda riktiga pulkabacke som 

barn och familjer vallfärdar till vintertid. 

Gamla Thomasgymnasiet/Thomashallen 

Parkeringsmöjligheterna är redan idag begränsade 

vid idrottsevenemang. En utbyggnad till äldreboende 

kommer att göra att parkeringssituationen blir ohållbar 

runt Thomashallen. Utbyggnadsplanerna borde 

begränsas och Europaskolan borde få hyra/köpa 

lokalerna för fortsatt skoldrift i lokalerna, vilket de är 

byggda för. 

Visholmen 

Vi förstår att Visholmen skall utvecklas för fritid och 

kultur med "ny intressant arkitektur". Problemet är 

bara att redan med nuvarande verksamhet är 

parkeringsmöjligheterna ansträngda, främst 

sommartid. Kommunen har tyvärr byggt bostäder på 

den mark som skulle kunna komplettera ett 

kulturhus/konserthus på Visholmen. 

Miliökonsekvensbeskrivningen 

Miljökonsekvensbeskrivningen är ingen 

miljökonsekvensbeskrivning och borde göras om av 

en kvalificerad och seriös miljökonsult. MKB'n är 

ingen MKB då den inte beskriver 

miljökonsekvenserna om planerna sätts i verket. 

MKB'n är mer av en diskussion med tips och råd till 

kommunen när den skall sätta planerna i verket. Detta 

är i och för sig trevligt men är inte syftet med en MKB. 

Med vänliga hälsningar Per Liljedahl, Anna Liljedahl 

60. Sören Fagerberg 

Jag, som ägare av fastigheten Kastanjen 2, motsätter Se ovan 

Hänvisas till Larslundaprojektet 

Parkeringsfrågan hanteras i samband med 

detaljplan. 

Särskilt program för Visholmen håller på att 

utarbetas. 

Utställningshandlingen kompletteras med nytt 

avsnitt 14 Konsekvenser av planens 

genomförande. MKB:n bearbetas.





mig helt att det byggs någon fastighet på Strängnäs 

2:1, del av Tallåsen enligt FÖP Strängnäs stad-Härad. 

Varför förtäta och ta bort grönområden när man nu 

har möjlighet att bygga på andra platser 

t ex P10:s område. När ni förra gången år 2003 

började planera att bygga på denna mark, hade ni 

som argument, när man pratade med er, att 

Strängnäs stad hade ont om mark att bygga på. 

Därefter har P10 lagts ner och Strängnäs stad har alla 

möjligheter att växa, utan att ta bort och förstöra 

grönområden i centrala Strängnäs för tid och evighet. 

Se inte detta som en prestigesak, att ni till vilket pris 

som helst måste bygga på Tallåsen, bara för att ni 

förra gången i slutändan förlorade hos Länsstyrelsen 

2006-06-15, dit bland annat undertecknad hade 

överklagat detaljplanen. 

En fundering jag har är om ert markbytesavtal 

från 2006-01-05 fortfarande gäller och påverkar 

att ni vill planera för tomter på Tallåsen. (Bifogar 

ert markbytesavtal som bilaga) 

Med vänliga hälsningar Sören Fagerberg 

Bilaga Markbytesavtal 

61. Bengt-Erik Oskarsson 

Ang. bevarande av naturnära och andra grönområden 

Översiktsplanen Strängnäs- Härad kan man läsa 

att Strängnäs är en grön stad vid Mälaren med 

närheten till vatten, att grönområdena och parker 

skall bevaras allt för att förbättra stadsklimatatet 

och upprätthålla den biologiska mångfalden. 

Strängnäs tätort har tre (3) områden som är av största 

vikt att behålla. Nabbviken, Visholmen och 

Mälarlunden. Dessa tre områden är dom sista av 

parkkarraktär som sin närhet till vatten och grönska 

måste sparas till eftervärden. 

Dessa områden är ett arv som Strängnäs Kommun 

måste förvalta och föra vidare till våra efterkommande 

generationer. Men vad håller på att ske, träd har 

börjat att avverkats i Nabbviken, allt för att finna plats 

för dom parkeringsytor som måste finnas där. Någon 

återplantering har inte skett, i planen står att 

Strängnäs är " trädens stad". Träd som planteras nu 

kommer att ha en omloppstid 100-200 år, alltså det tar 

20-30 år innan det finns någon volym till träd. Plantera 

träd nu! 

Att vi all kan vistas här på denna planet är 

fotosyntesen, alltså träden som omvandlar koldioxid 

till syre. Läser " Parker och naturområden i städer har 

potential att utvecklas till värdefulla miljöer", dom 

miljöerna håller Strängnäs kommuns politiker och 

tjänstemän att radera, det arv som vi emottagit av 

våra förfäder för att föra det vidare till alla 

Noterad 

Man kan anse att det är områden Nabbviken och 

Mälarlunden som har parkkaraktär, varav 

Nabbviken framförallt är en del av 

strandpromenadstråket med potential till att blir ett 

område med hög parkkvalitet. Det är samtidigt 

också angeläget att göra kållandet mer tillgängligt 






hänsyn till vid deras utveckling. En 








finns det ingen avsikt att ändra på detta.





nästkommande generationer. 

Till Nabbviken gränsar koloniområdet Kållandet en 

ur alla synpunkter viktig del för människors 

rekreation och avkopplande för både unga och 

gamla. Dessa människors idoga arbete medför att 

dom till både kropp och själ far ett välbefinnande 

som inte kan köpas för pengar. Bevara Kållandet i 

sin nuvarande skepnad allt för deras skull. 

Med detta brev protesterar jag att ovan nämda 

områden ej skall få tagas anspråk för något annat 

ändamål utan skall bevaras i sin status som 

park/parker 

Gällande Nabbviken har jag ett förslag att en 

sanering av området från vass och sly/mindre träd. 

Anlägg gångväg närmast vattnet mot 

Ulvhällsfjärden, från nedfarten Benninge till 

Nabbgatan och förse vägen med bänkar vända 

mot Ulvhällsfjärden Denna väg skulle i sin 

utformning bli en för Strängnäs vackraste och 

omtyckta promenadstråk 

Vi skall vara rädda om det vi har, har vi en gång 

förstört det kan vi inte återställa det. 

Vänligen Bengt-Erik Oskarsson 

För Nabbviken gäller detaljplan avsedd för 

småbåtshamn.

STRÄNGNÄS KOMMUN SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?