Den framtida pensionsspararen har snart många vänner. De flesta av dem är banker, som vill få oss att pensionsspara mera med skatteförmåner som lockbeten.
Det nya med den här formen av långtidssparande, jämfört med tidigare pensionssparande, är att det nu är friare att välja mellan olika placeringsinstrument. Man kan också göra ändringar i sin sparprofil med tiden, till exempel gå in för mer riskfyllda placeringar och på det sättet möjligen få bättre avkastning.
Inte så förmånlig skatteförmån trots allt
Idén bakom det hela är att få finländarna att i högre grad spara ihop för sin egen pension. Som lockbete används en skatteförmån, som flitigt används också i marknadsföringen av ps-kontona. Kruxet är bara att skatteförmånen inte är så förmånlig som marknadsföringen kanske låter förstå.
- Egentligen är det fråga en påskjuten skatt, förklarar placeraren Tom Lindström. Den som sparar på ett ps-konto betalar skatt på hela den sparade summan när den väl utfaller till betalning efter pensionering. En vanlig, självständig placerare betalar skatt varje år på försäljningsvinster och dividender.
Förmånen består enligt Tom Lindström i att de pengar som nu inte går till skatt fortsätter att växa ränta på ps-kontot. Med lyckade placeringar kan alltså skatteförmånen på det här sättet bli en verklig förmån.
Skattefria byten mellan placeringsformer
En annan skillnad är att det inte heller går någon skatt eller avgifter om man vill skifta från en placeringsform till en annan på sitt ps-konto. Ju mer man utnyttjar den möjligheten, desto mer vinner man förutsatt att placeringarna är lyckade.
- För den som sparar med en buy and hold-strategi är det ingen större vits med ett ps-konto, säger Tom Lindström.
Lindström har inga exakta uträkningar på olika alternativ, men han uppskattar att ps-sparande skattemässigt går ut på ett med självständigt aktie- eller fondsparande.
Framtiden osäker
Ps-kontona finns uttryckligen till för långtidssparande, förkortningen kommer från finskans pitkäaikaissäästäminen, och det medför ytterligare osäkerhetsmoment.
En sak som är bra att se till då man jämför bankerna är de avgifter som banken tar för ps-kontot. På 20 år blir också små procent stora summor. Om man bara placerar små summor, kan avgifterna också bli oproportionellt stora. Om man till exempel placerar 30 euro per månad och banken tar en avgift på 2 euro per månad (vilket en bank gör), krävs en årlig avkastning på 7 procent för att placeringen alls ska vara lönsam.
En annan sak man inte heller kan veta något säkert om är beskattningen i framtiden.
- Det finns en klar risk att kapitalskatten höjs och vi vet inte om avdragsrätten höjs i samma mån. Om så inte sker, realiseras en skatterisk, säger Tom Lindström.
Pengarna kommer vid pensioneringen
Den största skillnaden mellan ps-sparande och självständigt aktie- eller fondsparande är ändå mer praktisk. Den som sparar på ps-konto får inte ut sina pengar förrän vid pensioneringen.
- Där finns förstås en viss risk. Blir man utan arbete, behöver skaffa en bil eller en lägenhet så kommer man inte åt dehär pengarna på sitt ps-konto, säger Tom Lindström.
För konsumenten gäller det alltså att överväga alternativen noggrant. Någon omedelbar succé verkar de nya ps-kontona inte bli. Enligt en färsk enkätundersökning som Tapiola bank gjort tänker två tredjedelar av finländarna inte börja pensionsspara frivilligt. De flesta som svarade på enkäten menade att samhället säkrar en tillräcklig utkomst efter pensionering.
(Av Sara Mannsén)