EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.5.2023

COM(2023) 274 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Rapport om Schengenläget 2023

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén
Rapport om Schengenläget 2023

Rapporten om Schengenläget 2023 är en del av kommissionens fortlöpande initiativ att förstärka styrningen av Schengenområdet utan kontroller vid de inre gränserna och säkerställa strukturerade, samordnade och gemensamma europeiska svar på de utmaningar som påverkar det gemensamma området. Den utgör inledningen på den andra årliga Schengencykeln och ligger till grund för såväl det politiska beslutsfattandet som den tekniska uppföljningen på europeisk och nationell nivå. Rapporten bygger bland annat på de Schengenutvärderingar som utfördes 2022 och har utarbetats för att beskriva läget i Schengenområdet, däribland vilka framsteg som gjorts vid utgången av den årliga förvaltningscykeln och vilka prioriterade områden som kräver ytterligare åtgärder.

De viktiga prioriteringar som fastställdes i 2022 års rapport om Schengenläget har genomförts på ett framgångsrikt sätt, och viktiga delmål har uppnåtts under det senaste året. Bland de mest betydande framstegen kan nämnas Kroatiens anslutning till Schengenområdet, antagandet av en ny rättslig ram för Schengenutvärderingar, den första fleråriga strategiska policyn för europeisk integrerad gränsförvaltning, antagandet av rådets rekommendation om operativt samarbete inom brottsbekämpningen och införandet av den nya versionen av Schengens informationssystem. Avsikten med 2023 års rapport om Schengenläget är att bygga vidare på dessa prioriteringar och överordnade mål för att säkerställa ett smidigt och effektivt genomförande av Schengenregelverket med beaktande av nya utmaningar och prioriterade områden.

Detta meddelande 1 utgör underlag för det Schengenråd som ska äga rum den 8 juni 2023 med Schengenområdets ministrar. Syftet med rådet är att säkerställa en strategisk samordning av inrikespolitiken, förbättra förutsättningarna för ett väl fungerande område med frihet, säkerhet och rättvisa samt förbättra den operativa styrningen.

1.Förstärkning av Schengenområdets styrning för att upprätthålla en hög genomförandenivå

För att säkerställa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser krävs att gemensamt överenskomna åtgärder genomförs av alla enligt högsta tänkbara standarder, tillsammans med strukturerade, samordnade och gemensamma insatser mot hot. För att tillgodose behovet av denna gemensamma styrningsram infördes den första årliga Schengencykeln av kommissionen 2022. Den har varit ett viktigt steg framåt för att främja ett ömsesidigt förtroende bland Schengenländerna, öka medvetenheten om gemensamma utmaningar, skapa en starkare känsla av kollektivt ansvar samt bana väg för samordnade och beslutsamma åtgärder.

En gemensam och stabil ram för politisk samordning

Sedan mars 2022 samlas medlemsländernas inrikesministrar regelbundet i Schengenrådet för att diskutera frågor kring deras gemensamma ansvarsområden i Schengensamarbetet. Den första rapporten om Schengenläget 2 utgjorde en gemensam ram genom att fastställa de viktigaste politiska prioriteringarna för att hantera Schengenområdets utmaningar. För att styra de politiska diskussionerna vid varje Schengenråd presenterade kommissionen en Schengenbarometer. Barometern gav en övergripande lägesbild över de viktigaste drivkrafterna bakom stabiliteten i Schengenområdet. Den omfattade situationen vid de yttre och inre gränserna, migrationsvägarna till och inom EU, hoten mot och de gemensamma insatserna för den inre säkerheten samt utmaningarna för viseringspolitiken. I den utökade Schengenbarometer+ som presenterades i mars 2023 betonades behovet av förbättrad lägesuppfattning, beredskap och faktabaserat beslutsfattande inom EU i enlighet med ordförande Ursula von der Leyens förslag till EU-ledarna vid Europeiska rådets extra möte i februari.

Ökad öppenhet och större engagemang

Efter uppmaningarna om att stärka det politiska engagemanget och öka öppenheten har kommissionen börjat utforma en resultattavla för Schengenområdet i nära samarbete med medlemsstaterna. Detta verktyg kommer att öka öppenheten när det gäller Schengenområdets funktion, stärka det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna och möjliggöra en effektiv prioritering av de pågående korrigerande åtgärderna. En analys av genomförandet av rekommendationerna för Schengenområdet under de senaste åren, inom viktiga områden som förvaltningen av de yttre gränserna, återvändande, Schengens informationssystem och viseringspolitiken, visar att det effektiva nationella genomförandet sammantaget ligger en bra bit över 75 %.

Kommissionen har fortsatt sina insatser för att nå ut till medlemsstaterna på nationell nivå. Möten har anordnats på både politisk och teknisk nivå för att diskutera viktiga reformer som en uppföljning av 2022 års rapport, däribland diskussioner mellan Schengensamordnaren – som utsågs i juni 2022 – och hans nationella motparter. Dessa utbyten underströk vikten av att skapa starkare band mellan EU-institutionerna och medlemsstaterna och att utöka det gemensamma ansvaret när det gäller Schengenområdets styrning. De visade även att det fortfarande finns stora utmaningar som måste hanteras inom Schengenområdet, trots att det effektiva genomförandet av Schengenregelverket ligger på en mycket hög nivå.

Översikt över genomförandet av rekommendationerna i Schengenutvärderingarna per politikområde 3

Den andra Schengencykeln: konsolidering av den befintliga ramen för att bättre upptäcka och hantera identifierade utmaningar

I denna andra Schengencykel bör Schengenrådet öka sina ansträngningar för att samordna genomförandet av den gemensamma politiken och förbättra den operativa styrningen utifrån en gemensam förståelse för risker och sårbarheter. För att bygga vidare på de framsteg som gjorts med genomförandet av den första Schengencykelns prioriterade åtgärder är det viktigt att ytterligare konsolidera styrningsramen, påskynda de operativa åtgärderna för migration och gränsförvaltning, genomföra rekommendationen om polissamarbete i praktiken, avskaffa alla långvariga kontroller vid de inre gränserna och fortsätta att utvidga Schengenområdet.

 

Schengenländerna har, tillsammans med EU:s institutioner och byråer, ett gemensamt ansvar för att se till att denna ram fungerar effektivt, vilket kräver en hög nivå av samordning och förtroende. Även om Schengenutvärderingarna säkerställer att medlemsstaterna genomför rekommendationerna på ett effektivt sätt måste en gemensam Schengenstrategi vara av högsta prioritet för att förhindra eventuella negativa effekter för Schengenområdet. Enskilda insatser av Schengenländerna bör därför kompletteras med gemensamma insatser via Schengenrådet för att genomföra prioriteringarna för både enskilda medlemsstater och Schengenområdet som helhet. Den nya ram för Schengenutvärderingar som antogs 2022 4 kommer att leda till mer enhetliga och heltäckande landsrekommendationer. Detta gör det möjligt att utarbeta strategiska riktlinjer och anta rekommendationer för hela Schengenområdet för att ytterligare stärka styrningsramen och Schengenrådets roll. Genom ramen inleds en tredje generation av Schengenutvärderingar 5 som inte längre utgörs av fragmenterade utvärderingar av efterlevnaden per politikområde, utan banar väg för en heltäckande bedömning av medlemsstaternas resultat. Den gör även att kommissionen och medlemsstaterna har bättre möjligheter att göra tematiska utvärderingar för att bedöma frågor och metoder inom olika politikområden där medlemsstaterna möter liknande utmaningar. Den utökade övervakningen 6 kommer att förbättra genomförandet av dessa gemensamma prioriteringar och ligga till grund för resultattavlan för Schengenläget. Ansträngningar pågår för att säkerställa att detta verktyg är ett tillförlitligt instrument baserat på ett gemensamt, noggrant och öppet tillvägagångssätt som återspeglar de faktiska förhållandena. De viktigaste utvecklingstrenderna, den rådande situationen och de kommande stegen för mekanismen för utvärdering och övervakning av Schengenregelverket presenteras i bilaga 1.

En förstärkning av Schengenrådets roll med ett mer handlingsinriktat arbetssätt kräver en effektivare användning av Schengenbarometern, Schengenutvärderingarna och andra verktyg för att identifiera områden där insatserna kan ge konkreta och påtagliga resultat. Ett utökat gemensamt ansvar med tydligare fokus på medellång sikt, i kombination med ett starkare, mer samordnat och effektivare genomförande, är därför några av prioriteringarna i denna andra cykel. Kommissionen uppmanar rådets nuvarande och tillträdande ordförandeskap att ytterligare konsolidera ramen för Schengenstyrning genom att bygga vidare på den stabila grunden från den första Schengencykeln för att säkerställa en enhetlig, kontinuerlig och permanent styrning av Schengenområdet.

Ruta 1. Bästa praxis och utbyte av kunskap Genom Schengenutvärderingarna identifieras innovativa förfaranden som skulle kunna tillämpas av andra medlemsstater och ge dem insikter om innovativa strategier, verktyg och åtgärder för att genomföra Schengenreglerna på ett effektivt sätt. Avsikten med den sammanställning av bästa praxis som ingår i bilaga 2 är att ge medlemsstaternas myndigheter ytterligare verktyg när de genomför Schengenreglerna, så att de kan bygga vidare på beprövade metoder och tekniker när de lägger fram nya förslag och initiativ. Syftet är även att förstärka den ram som skapades av rådets arbetsgrupp för Schengenfrågor för att ge medlemsstaterna möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter, utbyta kunskap och lära sig av varandra och därmed förbättra genomförandet av Schengenregelverket. Dessa exempel på bästa praxis bör även underlätta ett effektivt genomförande av den fleråriga strategiska policycykeln för europeisk integrerad gränsförvaltning. Medlemsstaterna uppmanas att ta hänsyn till relevanta exempel på bästa praxis i sina nationella strategier för integrerad gränsförvaltning.

2.Ett större och mer välmående Schengenområde: en viktig tillgång för europeisk tillväxt

I dag kan omkring 425 miljoner personer dra nytta av den frihet, säkerhet och rättvisa som Schengenområdet erbjuder. Schengen är världens största område med fri rörlighet utan inre gränskontroller. Efter den senaste utvidgningen, genom Kroatiens anslutning den 1 januari 2023, omfattar Schengenområdet 27 europeiska länder som formellt har avskaffat sina inre gränser.

Schengenområdet: det mest besökta resmålet i världen 2022

År 2022 kännetecknades av en återgång till internationellt resande i stor skala efter covid-19-pandemin. Av de 900 miljoner turister som reste internationellt 2022 kom 585 miljoner, dvs. 65 %, till Europa, vilket gjorde Schengenområdet till det mest attraktiva och mest besökta resmålet i hela världen 7 .

Förutom att göra det lättare att resa inom unionen är Schengensamarbetet en viktig drivkraft för europeiska företag. Schengensamarbetet bidrar avsevärt till en väl fungerande inre marknad med 23 miljoner företag och 15 % av världens BNP. Handeln med varor och tjänster inom Schengenområdet har ökat under de senaste tre årtiondena och är fortfarande EU:s viktigaste källa till varuhandel (omkring 60 % större än de 27 medlemsstaternas varuhandel med resten av världen). Trots den komplicerade och instabila situationen i världen under 2022 har handeln inom EU fått ett betydande uppsving jämfört med föregående år, vilket återspeglar ansträngningarna med att minska beroendet av externa marknader och fördelarna med att verka i ett gemensamt Schengenområde med få hinder. Till exempel uppgick den totala handeln med transporttjänster inom det gemensamma området 2022 till nästan 270 miljarder euro (en ökning från omkring 125 miljarder euro 2013). Dessa tjänster omfattar vanligen den gränsöverskridande rörligheten för personer och tjänster, vilket visar att den inre marknaden och Schengenområdet fungerar väl. Förslaget om en ändring av kodexen om Schengengränserna är ett komplement till förslaget om ett krisinstrument för den inre marknaden, vars syfte är att upprätthålla den fria rörligheten för varor, tjänster och personer och säkerställa tillgången till kritiska produkter i nödsituationer.

Den allt större globala rörligheten ledde till en kraftig ökning av antalet ansökningar om Schengenvisering och orsakade betydande förseningar i tidsbokningen och handläggningen av viseringsansökningar, vilket framgick av Schengenutvärderingarna 2022. I vissa fall har sökande betalat 500 euro till byråer eller enskilda personer bara för att få en tidsbokning. Dessutom lämnar medlemsstaterna ofta otillräckliga och felaktiga uppgifter till viseringssökande angående ansökningsprocessen, vilket påverkar kvaliteten på bedömningen av migrations- och säkerhetsriskerna. Dessa brister kan leda till allt från ett skadat anseende för medlemsstaterna och EU eller ekonomiska förluster, särskilt inom turismsektorn, till avbrutna familjekontakter och affärsförbindelser. Medlemsstaterna bör se till att deras konsulat har tillräcklig och lämplig personal som kan utföra alla arbetsuppgifter i samband med granskningen av ansökningar för att säkerställa att allmänheten har tillgång till tjänster av hög kvalitet. Medlemsstaterna kan använda EU-medel inom ramen för sina nationella program enligt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik 2021–2027 inom fonden för integrerad gränsförvaltning. Sammanlagt har 88 miljoner euro anslagits för att täcka verksamhetsstödet för den gemensamma viseringspolitiken 8 . Kommissionen erinrar även om de nya rekommendationerna till medlemsstaterna om att effektivisera arbetsflödena vid konsulaten, använda den lokalt anställda personalens kunskaper och resurser på ett bättre sätt och att se över vissa samråd med de centrala myndigheterna. Utfärdande av fler viseringar för flera inresor med längre giltighetstid skulle också leda till effektivitetsvinster.

I april 2022 lade kommissionen fram ett förslag om att digitalisera viseringsförfarandet genom att skapa en gemensam plattform för viseringsansökningar och ersätta viseringsmärket med en digital visering. Syftet är att minska medlemsstaternas administrativa börda i samband med viseringsansökningar och komma till rätta med de befintliga förseningarna. Det nya formatet kommer även att öka säkerheten i Schengenområdet, eftersom det minskar risken för bedrägeri eller stöld. Europaparlamentet och rådet började diskutera förslaget i juni 2022, och tack vare betydande framsteg under de tjeckiska och svenska ordförandeskapen kunde en trepartsdialog inledas i maj 2023.

Utvidgningen av Schengenområdet

Kroatiens fullständiga anslutning under 2023 är en viktig milstolpe mot slutförandet av Schengenområdet. Detta var en högprioriterad fråga i den första rapporten om Schengenläget. Den positiva utveckling som ägde rum 2022 var resultatet av en omfattande utvärderingsprocess som inleddes redan 2016. Under denna period gjorde Kroatien stora ansträngningar för att uppfylla sitt åtagande att följa Schengenregelverket. Efter det positiva yttrandet från Europaparlamentet 9 beslutade rådet den 8 december 2022 10 att avskaffa kontrollerna vid de gemensamma gränserna mellan Kroatien och andra Schengenländer. Under 2023 har Kroatien även börjat utfärda Schengenviseringar, vilket gör det lättare för turister att besöka landet. De förbättrade resmöjligheterna gynnar inte bara Kroatien, utan även dess grannländer och hela Schengenområdet.

I december 2022 anordnade det tjeckiska ordförandeskapet även en viktig debatt om rådets beslut att avskaffa de inre gränskontrollerna i Bulgarien och Rumänien 11 . Det har gått 12 år sedan kommissionen bekräftade att både Bulgarien och Rumänien är redo att bli fullvärdiga medlemmar i Schengenområdet utan inre gränskontroller. I sitt meddelande Ett starkare Schengen genom att Bulgarien, Rumänien och Kroatien fullt ut deltar i området utan inre gränskontroller 12 av den 16 november 2022 bekräftade kommissionen återigen att dessa EU-medlemsstater kan delta i Schengenområdet. Kommissionen tog framför allt hänsyn till de frivilliga undersökningsuppdrag som utfördes av Bulgarien och Rumänien i oktober och november 2022, vilka inte bara bekräftade slutsatserna av de slutförda utvärderingarna från 2011, nämligen att Bulgarien och Rumänien fortsätter att uppfylla de villkor som krävs för att tillämpa alla relevanta delar av Schengenregelverket fullt ut, utan även underströk att de två medlemsstaterna konsekvent tillämpar den senaste utvecklingen av Schengenregelverket och därmed bidrar till Schengenområdets funktion.

Det är både en rättslig förväntan och ett europeiskt löfte att medlemsstater som ansluter sig till unionen deltar i Schengenområdet fullt ut när alla överenskomna villkor har kontrollerats och uppfyllts. Om kontrollerna vid de inre gränserna inte avskaffas uppstår allvarliga ekonomiska och miljömässiga konsekvenser, inte bara för bulgariska och rumänska medborgare utan för hela EU. Längre väntetider vid gränserna orsakar långa köer av fordon och lastbilar, vilket leder till ökade kostnader, sämre konkurrenskraft för företagen, avbrott i leveranskedjorna och minskade intäkter inom turismsektorn. Osäkerheten i samband med förseningar vid gränserna och en ökad administrativ börda kan avskräcka utländska investerare och undergräva den ekonomiska och sociala sammanhållningen mellan medlemsstaterna. Hänsyn måste även tas till miljökostnaderna, eftersom det beräknas att 46 000 ton koldioxid släpps ut varje år 13 på grund av att kontrollerna vid de inre gränserna inte har avskaffats.

Kommissionen har ett nära samarbete med det svenska och det kommande spanska ordförandeskapet för att förbereda ett beslut som ska fattas av rådet om att avskaffa kontrollerna vid de inre gränserna så snart som möjligt under året. Rumänien och Bulgarien har hela tiden varit viktiga aktörer när det gäller den fortlöpande utvecklingen av Schengenregelverket. Det är hög tid att EU lever upp till sitt åtagande att göra de två medlemsstaterna till fullvärdiga medlemmar av Schengenområdet och därmed stärka den europeiska enigheten ytterligare.

Betydande framsteg har även gjorts när det gäller det pågående arbetet med att konsolidera Schengenområdet. Efter intensiva förberedelser av de cypriotiska myndigheterna för att se till att de är redo att behandla uppgifter i Schengens informationssystem kommer Cypern att tillämpa de bestämmelser i Schengenregelverket som gäller Schengens informationssystem från och med juli 2023 14 . Cyperns anslutning till Schengens informationssystem kommer att förstärka samarbetet inom brottsbekämpningen och öka säkerheten i Europa. I oktober 2023, när Schengens informationssystem har tagits i drift i Cypern, kommer kommissionen att utföra en Schengenutvärdering för att kontrollera att Cypern uppfyller de nödvändiga villkoren för tillämpning av Schengenregelverket på området Schengens informationssystem. Efter de framgångsrika Schengenutvärderingarna på områdena dataskydd, Schengens informationssystem och polissamarbete kommer Irland under 2023 att genomgå utvärderingar av de återstående delar av regelverket som landet har begärt att få delta i (dvs. straffrättsligt samarbete, samarbete mot narkotika och artikel 26 i Schengenkonventionen 15 ). Bakgrunden är ett beslut som rådet ska fatta angående tillämpningen av dessa delar av Schengenregelverket.

3.Ett starkt och enat Schengenområde

Det europeiska gränsförvaltningssystem som genomförts av medlemsstaterna gjorde att hundratals miljoner människor kunde resa till Schengenområdet 2022. Denna framgång bygger på det gemensamma åtagandet att göra EU till det mest attraktiva resmålet i världen genom smidiga och säkra gränspassager. Därför är det viktigt att anpassa åtgärderna för förvaltning av de yttre gränserna till de tre målen att underlätta resandet, förbättra säkerheten och hantera migrationen.

Även om nästan alla medborgare i länder utanför EU kommer till unionen på laglig väg nådde den irreguljära migrationen under 2022 sin högsta nivå sedan 2016 16 , med 330 000 olagliga gränspassager enligt Frontex. De olagliga gränspassagerna ökade längs nästan alla etablerade migrationsrutter jämfört med föregående år. Även om detta motsvarar en ökning med 66 % jämfört med 2021 är antalet betydligt lägre än under 2015 17 . Det ökade antalet irreguljära inresor berodde i första hand på den negativa utvecklingen i och utanför det europeiska grannskapet. Denna utveckling ledde även till en märkbar ökning av den sekundära irreguljära migrationen, främst längs den västra Balkanrutten, som stod för 43 % av alla irreguljära inresor 2022. Den centrala Medelhavsrutten var den näst mest använda migrationsvägen i absoluta tal och uppvisade en ökning med 56 % jämfört med 2021. Den ökade irreguljära migrationen innebar även att fler migranter utsattes för risker i samband med de farliga passagerna, både till havs och på land.

I februari 2023 gjorde Europeiska rådet en utvärdering av migrationssituationen och beslutade att utöka och påskynda arbetet med en ambitiös uppsättning av operativa åtgärder för migration och gränsförvaltning. Utvecklingen och framstegen under de senaste månaderna har bekräftat att vi nu, jämfört med 2015–2016, är bättre förberedda att gemensamt förhindra irreguljära förflyttningar tack vare de utökade kontrollerna vid EU:s yttre gränser och att utföra mer effektiva insatser för återvändande och återtagande. Under de senaste månaderna har insatser gjorts för att förbättra kapaciteten vid gränserna och stödja inköpet av elektroniska övervakningssystem vid den yttre gränsen. Kommissionen håller på att färdigställa en öppen inbjudan till intresseanmälan inom ramen för den tematiska delen av instrumentet för gränsförvaltning och viseringspolitik för att stödja medlemsstater som utsätts för tryck vid vissa avsnitt av sina yttre landgränser och för att införa, utöka eller uppgradera befintliga övervakningssystem. Dessutom har de åtgärder som genomfördes 2022–2023 i samband med handlingsplanen för västra Balkan, däribland anpassningen av partnerländerna på västra Balkan till EU:s viseringbestämmelser 18 , redan gett goda resultat med ett minskat antal irreguljära migranter till EU från denna region 19 . I december 2022 utökade Frontex sin gemensamma insats i Serbien till gränsen mot Ungern som ett komplement till det stöd som redan tillhandahålls vid gränsen mot Bulgarien. Frontex har även inlett gemensamma insatser i Moldavien (april 2022) och Nordmakedonien (april 2023). Kommissionen ser fram emot antagandet av de statusavtal som den förhandlade fram med Montenegro och Albanien under 2023. Förhandlingar kommer även att inledas med Serbien och Bosnien och Hercegovina om förnyade respektive nya statusavtal. Dessa avtal kommer att bidra till en mer effektiv hantering av den irreguljära migrationen genom utnyttjande av byråns fulla potential att arbeta med och inom tredjeländer.

De pågående insatserna för att samarbeta med prioriterade tredjeländer syftar dessutom till att minska antalet irreguljära avresor mot EU och att främja såväl återvändanden som lagliga migrationsvägar i linje med handlingsplanen för centrala Medelhavsområdet och de olika initiativen inom Team Europe. Som exempel kan nämnas att det första steget av ett nytt gränsskyddspaket för Egypten håller på att genomföras. Dessutom har ett operativt samarbete mot smuggling inletts med Tunisien, samtidigt som ett annat planeras med Egypten. Med denna positiva utveckling som grund och med målet att fastställa EU-omfattande åtgärder för att upprätthålla Schengenområdets integritet och funktion har kommissionen även börjat utarbeta handlingsplaner för rutterna i östra Medelhavsområdet samt västra Medelhavsområdet och Atlanten.

För att upprätthålla takten i arbetet uppmanar kommissionen Schengenrådet att utvärdera de operativa åtgärder som EU har börjat genomföra gemensamt efter Europeiska rådets extra möte i februari. Framför allt bör Frontex rapportera om vilka åtgärder som vidtagits när det gäller personal och utrustning för att förstärka viktiga avsnitt av de yttre gränserna under 2023 och vilka steg som kommer att genomföras tillsammans med medlemsstaterna för att säkerställa tillgången till nödvändig kapacitet.

Utvecklingen under det senaste året har visat att det är bråttom att anta de lagstiftningsförslag som åtföljer migrations- och asylpakten för att hantera irreguljär migration, behandla ansökningar om asyl, utöka gränskontrollerna och bekämpa migrantsmuggling på ett strategiskt, enhetligt och effektivt sätt. För att ge stöd till ett stabilare och starkare Schengenområde uppmanar kommissionen Europaparlamentet och rådet att omgående anta den nya kodexen om Schengengränserna, i synnerhet screeningförordningen och Eurodacförordningen.

Effektiv styrning av gränsförvaltning och återvändande

I mars 2023 fastställde kommissionen den första fleråriga strategiska policyn 20 för europeisk integrerad gränsförvaltning, som ska genomföras av den europeiska gräns- och kustbevakningen under de kommande fem åren. Detta beslut är en viktig milstolpe i arbetet med att förstärka Schengenområdet och säkerställa en effektiv förvaltning av dess gränser, vilket var en av de prioriterade åtgärderna i 2022 års rapport om Schengenläget. Policycykeln är resultatet av ett omfattande samråd mellan institutionerna som utmynnade i en gemensam vision för förvaltningen av de yttre gränserna. Den utgör en samordnad ram för att säkerställa att alla medlemsstaternas och Frontex insatser – från gränsövervakning och bekämpning av smuggling till återvändande av migranter – utgår från samma uppsättning av gemensamma principer och ger konkreta resultat i praktiken. Denna styrningsram kommer att förstärkas ytterligare genom en teknisk och operativ strategi som ska ha utarbetats av Frontex senast i september 2023.

Om gränsförvaltningen i EU och återvändandet av migranter ska fungera måste det även finnas ett effektivt nationellt styrningssystem i varje medlemsstat. De Schengenutvärderingar som utfördes 2022 bekräftade att svag styrning och ett begränsat strategiskt angreppssätt i vissa medlemsstater har en negativ inverkan på gränskontrollerna och återvändandet. Flera medlemsstater har även haft ett begränsat samarbete mellan myndigheterna i samband med gränskontroll och återvändande, vilket ytterligare försvårar en effektiv operativ insats. På området gränsförvaltning har vissa medlemsstater förstärkt sin nationella styrning, till exempel genom att inrätta strategiska samordningsenheter, medan andra följer en mer decentraliserad strategi som kan ge upphov till utmaningar för samordningen av de strategiska gränskontrollerna.

När det gäller återvändande begränsas medlemsstaternas förmåga att effektivisera de nationella förfarandena, arbeta med prioriteringarna och utnyttja de (begränsade) tillgängliga resurserna av lösningarnas fragmenterade karaktär, de tillfälliga insatserna och avsaknaden av strategisk planering.

Även om det inte finns någon enskild institutionell lösning eller modell bör varje medlemsstats nationella system vara tillräckligt effektivt för att täppa till befintliga luckor, effektivisera insatserna och samordna alla delaktiga myndigheter så att de kan förvalta de yttre gränserna och verkställa återvändanden på ett effektivt sätt. Översynen av de nationella strategierna för integrerad gränsförvaltning fram till mars 2024 erbjuder en unik möjlighet att stärka den nationella styrningen och ytterligare förstärka den strategiska planeringen av den nationella kapaciteten för gränskontroller och återvändande. Den kan även ligga till grund för utarbetandet av nationella beredskapsplaner.

För att säkerställa tillgången till välutbildad personal, utrustning och infrastruktur som ett effektivt stöd till de nationella strategierna för europeisk integrerad gränsförvaltning, både när det gäller gränskontroll och återvändande, bör medlemsstaterna senast i mars 2024 införa ekonomiska och operativa arrangemang, däribland för användningen av EU-medel, för att kunna genomföra sina befintliga nationella planer för kapacitetsutveckling.

För att garantera den framtida tillgången till gemensam kapacitet och säkerställa att både Frontex och medlemsstaternas myndigheter kan fullgöra sina uppgifter när det gäller gränsförvaltning och återvändande måste Frontex, efter utarbetandet av en översikt över de nationella planerna för kapacitetsutveckling, anta en kapacitetsfärdplan för att ytterligare främja utvecklingen av den europeiska gräns- och kustbevakningens bemanning och utrustning under de kommande åren.

Världens mest avancerade gränsförvaltning

När den nya versionen av Schengens informationssystem togs i drift i mars 2023 lades grunden för inrättandet av världens mest avancerade gränsförvaltningssystem. Det uppdaterade systemet stärker förvaltningen av de yttre gränserna och skapar ytterligare möjligheter till gränsöverskridande operativa samarbeten i Schengenområdet. Detta innebär att ett av de viktigaste målen i 2022 års rapport om Schengenläget har uppfyllts. Tack vare de nya funktionerna kommer det att bli lättare att upptäcka och arrestera personer som reser under falsk identitet.

De nya verktygen kan inte nå sin fulla potential förrän de har genomförts fullt ut av samtliga Schengenländer. Dessutom måste medlemsstaterna även genomföra de befintliga funktionerna för att säkerställa lika villkor och full ömsesidighet inom EU och Schengenområdet. Framför allt visade 2022 års Schengenutvärderingar att alla medlemsstater inte hade infört de nödvändiga verktygen och förfarandena för att säkerställa att all relevant information, inbegripet fingeravtryck och fotografier, förs in i Schengens informationssystem när registreringar skapas eller att de finns tillgängliga för slutanvändarna. Detta hindrar polistjänstemän och gränsvakter från att identifiera personer som omfattas av en registrering och därefter vidta lämpliga åtgärder. Utvärderingarna under 2022 visade även att medlemsstaterna allt oftare använder det automatiska systemet för fingeravtrycksidentifiering, men att det fortfarande finns utrymme för förbättringar i vissa medlemsstater 21 . Om systemet inte används på ett systematiskt sätt kan enskilda personer som omfattas av en registrering undvika upptäckt genom att använda förfalskade handlingar.

Tillsammans med andra stora it-system kommer Schengens informationssystem att göra det lättare att resa i hela Schengenområdet. Samtidigt kommer det att garantera den högsta nivån av intern säkerhet och underlätta hanteringen av reguljär och irreguljär migration. Realiseringen av in- och utresesystemet och EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd tillhör fortfarande de viktigaste prioriteringarna. Europeiska rådets slutsatser från februari bekräftade att dessa system måste tas i drift så fort som möjligt för att säkerställa en heltäckande och effektiv kontroll av de yttre gränserna. Under det senaste året har medlemsstaterna, eu-Lisa och kommissionen ökat sina ansträngningar för att genomföra denna nya it-struktur och dess interoperabilitet med målet att skapa världens mest tekniskt avancerade gränsförvaltningssystem. Det är av yttersta vikt att eu-Lisa och de andra berörda aktörerna vidtar nödvändiga åtgärder inom ramen för sina ansvarsområden för att undvika ytterligare förseningar som kan orsaka en dominoeffekt i andra system. För detta ändamål måste eu-Lisa så snart som möjligt leverera den saknade kritiska centrala komponenten i in- och utresesystemet, så att medlemsstaterna kan testa sina nationella tekniska lösningar och gå vidare med sina förberedelser för att använda systemet.

Gemensamma insatser för ett mer effektivt EU-system för återvändande 

Arbetet inom detta område har fortskridit under det senaste året, och det gemensamma EU-systemet för återvändande håller på att ta form i linje med de prioriterade åtgärderna i 2022 års rapport om Schengenläget. Goda framsteg har gjorts med genomförandet av 2021 års EU-strategi för frivilligt återvändande och återanpassning 22 . Den positiva trenden med frivilligt återvändande bland tredjelandsmedborgare utan rättslig status fortsatte under 2022, då 56 % av alla genomförda återvändanden var frivilliga 23 . Denna trend höll i sig trots att de flesta av de covid-19-relaterade begränsningarna av påtvingat återvändande hade tagits bort. Sedan april 2022 erbjuder Frontex standardiserade paket till medlemsstaterna för att stödja återintegreringen av personer som återvänt till sina hemländer inom ramen för ett samordnat europeiskt förhållningssätt. Medlemsstaterna deltar mer aktivt i de gemensamma återanpassningstjänsterna tillsammans med byrån, och Frontex har utökat såväl tjänsternas geografiska täckning 24 som deras omfattning.

Det totala antalet återvändanden som verkställdes 2022 (omkring 78 000 25 ) var emellertid fortfarande lågt med beaktande av att omkring 420 000 tredjelandsmedborgare 26 uppmanades att lämna EU och Schengenområdet under året. Även om samarbetet med vissa tredjeländer när det gäller återtagande begränsar möjligheterna att verkställa återvändanden bekräftade de Schengenutvärderingar som utfördes 2022 den trend som noterats under senare år, nämligen att förfarandena även kompliceras av bestående nationella hinder. Det finns fortfarande praktiska problem – begränsad operativ kapacitet, betungande nationella förfaranden – som gör att medlemsstaterna inte kan utfärda snabba beslut om återvändande till irreguljära migranter. Detta begränsar avsevärt möjligheterna att inleda de nödvändiga förfarandena och verkställa återvändanden på ett framgångsrikt sätt. Det har även en negativ inverkan på mervärdet av den uppdaterade versionen av Schengens informationssystem, eftersom möjligheten att införa registreringar om återvändande begränsas. Samarbetet mellan olika nationella aktörer på området återvändande 27 är fortfarande inte tillräckligt effektivt, vilket, i kombination med bristen på integrerade it-system för ärendehantering, skapar luckor, dålig uppföljning och ineffektiva förfaranden. Rådgivning om återvändande finns fortfarande inte allmänt tillgänglig i alla medlemsstater.

Den komplicerade hanteringen av återvändanden understryker behovet av strukturerat samarbete, regelbundna utbyten av uppgifter, gemensamma prioriteringar och en mer strategisk användning av resurser. Den nyligen inrättade operativa strategin för effektivare återvändanden 28 är avsedd att täppa igen denna stora lucka och öka samstämmigheten i medlemsstaternas ansträngningar. Kommissionen uppmanar alla medlemsstater att utnyttja de diskussioner, det praktiska stöd och det samarbete som håller på att utvecklas genom återvändandenätverket på hög nivå och återvändandesamordnaren. Ett effektivt tillhandahållande av återvändanderådgivning står högt på dagordningen för återvändandenätverket på hög nivå för att säkerställa att alla medlemsstater har återvändanderådgivning som en yrkesprofil och att de har kännedom om alla tillgängliga verktyg och utbildningar. Under denna andra Schengencykel måste nätverket dessutom utforska praktiska lösningar av de bestående brister som har konstaterats utifrån medlemsstaternas erfarenheter och metoder för god praxis. De Schengenutvärderingar som ska utföras från 2023 och framåt kommer att bidra till detta arbete genom att stödja utarbetandet av en gemensam ram för bedömning av framstegen på återvändandeområdet.

I detta avseende spelar Frontex en viktig roll som den operativa grenen i EU:s återvändandepolitik. Den fortsatta ökningen av antalet återvändanden som samordnas av Frontex är en mycket positiv utveckling (31 % under 2022 jämfört med 22 % 2021 och 17 % 2020), särskilt eftersom den är kopplad till en ökande andel frivilliga återvändanden (+109 % under 2022 jämfört med 2021). Frontex insatser för återvändande till Albanien, Nigeria och Bangladesh är kännetecknande för ett effektivt europeiskt system, och det finns ett behov av att nå ut till fler tredjeländer. Byrån bör även fortsätta att stödja medlemsstaterna när de utvecklar, genomför och harmoniserar sina it-system för hantering av återvändandeärenden på EU-nivå.

Våra insatser riskerar att misslyckas om vi inte har en stark och effektiv rättslig ram som gör det gemensamma EU-systemet stabilt och resilient. Därför är det viktigt att påskynda arbetet med migrations- och asylpakten, däribland att inleda förhandlingar om det omarbetade återvändandedirektivet och om ett mer effektivt samarbete med tredjeländer.

Ruta 2. Mer effektiva återvändanden med den uppdaterade versionen av Schengens informationssystem Den förnyade version av Schengens informationssystem (SIS) som togs i drift i mars 2023 kommer att bidra till ett effektivt återvändande av tredjelandsmedborgare som är föremål för ett beslut om återvändande och göra det lättare att övervaka verkställandet. Från och med nu måste medlemsstaterna ladda upp registreringar om återvändande i Schengens informationssystem. Detta kommer att göra det lättare att vid migrationskontroller och in- och utresekontroller upptäcka personer som ålagts att återvända men avvikit, vilket även bidrar till att avskräcka sekundära förflyttningar. Det kommer även att bli lättare för medlemsstaterna att ömsesidigt erkänna varandras beslut om återvändande, eftersom de nu kommer att kunna se i Schengens informationssystem om ett sådant beslut har utfärdats av en annan medlemsstat. Som ett annat steg mot ett gemensamt EU-system för återvändanden utfärdade kommissionen i mars 2023 en rekommendation om ömsesidigt erkännande av beslut om återvändande och om påskyndande av återvändanden 29 med riktlinjer till medlemsstaterna om hur de kan förbättra effektiviteten i förfarandena, däribland genom ömsesidigt erkännande av varandras återvändandebeslut. Kommissionen har varit drivande i de djupgående diskussionerna med medlemsstaterna när det gäller att omsätta rekommendationen i praktiken och förverkliga de nya möjligheterna när Schengens förnyade informationssystem har tagits i drift. Genom diskussioner om olika aspekter av rekommendationen inom kontaktgruppen för återvändande i mars, IMEX-rådets arbetsgrupp i april och Scifa i maj undersökte kommissionen och medlemsstaterna möjligheterna att utbyta bästa praxis och bestämma konkreta och praktiska steg framåt. Som en del av genomförandet av den operativa strategin kommer återvändandenätverket på hög nivå, med återvändandesamordnaren som ordförande, att diskutera frågan i juni.

Förstärkt skydd av de grundläggande rättigheterna när det gäller gränskontroll och återvändande

Området med frihet, säkerhet och rättvisa måste framför allt vara ett gemensamt område där grundläggande rättigheter och friheter skyddas. EU och medlemsstaterna har bekräftat sitt orubbliga engagemang för att säkerställa en effektiv och säker gränsförvaltning och återvändandeverksamhet med beaktande av de grundläggande rättigheterna. I den fleråriga strategiska policyn för integrerad gränsförvaltning betonades att alla aktörer på EU-nivå och nationell nivå ska upprätthålla de grundläggande rättigheterna i samband med gränsförvaltning och återvändandeverksamhet genom robusta strukturer som garanterar tillgången till internationellt skydd och respekten för principen om non-refoulement. De ska även säkerställa värdiga förhållanden i de exceptionella fall där tredjelandsmedborgare frihetsberövas i enlighet med EU-lagstiftningen. Frontex rekryterade 46 övervakare av de grundläggande rättigheterna 30  2022. Nationella övervakningsmekanismer för de grundläggande rättigheterna, som föreslås i screeningförordningen, ökar insynen och ansvarigheten vid EU:s gränser. Kroatien tog initiativet och inrättade den första oberoende övervakningsmekanismen i juni 2022. Mekanismen förnyades i november med nya insatser, däribland oanmälda besök vid de s.k. gröna gränserna. Slutligen visade 2022 års utvärderingar att det finns positiva exempel på mottagningscentrum som återspeglar frihetsberövandets administrativa karaktär, även om förhållandena behöver förbättras i vissa av medlemsstaterna.

Ruta 3. Prioriteringar för gränsförvaltning och återvändande 1.Genomför och konsolidera den strategiska styrningen av den europeiska integrerade gränsförvaltningen genom att fastställa Frontex tekniska och operativa strategi senast i september 2023 och anpassa medlemsstaternas nationella strategier senast i mars 2024. 2.Förstärk den nationella styrningen av gränsförvaltning och återvändande, och samordna strategiska processer, däribland planeringen av de europeiska och nationella kapaciteterna för gränsförvaltning och återvändande, genom att utnyttja det EU-stöd som finns tillgängligt, däribland genom återvändandenätverket på hög nivå och återvändandesamordnaren. 3.Höj kvaliteten på in- och utresekontrollerna och gränsövervakningen genom att säkerställa tillräcklig och välutbildad personal, effektiva förfaranden, ändamålsenlig användning av informationssystem och utökat samarbete med tredjeländer. 4.Förbättra lägesuppfattningen på europeisk och nationell nivå genom riskanalys och informationsutbyte inom ramen för den europeiska gränsövervakningen. 5.Utfärda systematiska beslut om återvändande till tredjelandsmedborgare som inte har rätt att stanna, och säkerställ en lämplig uppföljning av beslutens genomförande för att täppa till befintliga luckor mellan asyl och återvändande med hjälp av effektiva it-system för hantering av återvändandeärenden. 6.Använd de nya funktionerna i Schengens informationssystem fullt ut för att förbättra användningen av ömsesidigt erkännande av återvändandebeslut och maximera möjligheterna enligt kommissionens rekommendation om ömsesidigt erkännande av beslut om återvändande och om påskyndande av återvändanden.

Avveckling av de långvariga kontrollerna vid de inre gränserna

Schengenområdet behöver en gemensam och samordnad strategi för att hantera situationer som kan ha allvarliga konsekvenser för EU-medborgarnas säkerhet och välbefinnande. Även om inre gränskontroller tillfälligt får återinföras under exceptionella omständigheter får detta inte åsidosätta den grundläggande principen att det inte ska finnas någon inre gränskontroll 31 . Undantag och avvikelser från denna rättighet ska tolkas strikt när det uppstår ett behov av att avvärja ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten. Viktiga steg har tagits mot att genomföra denna viktiga prioritering, som beskrivs i den första rapporten om Schengenläget. Det återstår emellertid mycket arbete för att säkerställa att inre gränskontroller endast används som en sista utväg.

Under det senaste året har medlemsstaterna återinfört eller förlängt sina kontroller vid de inre gränserna vid 28 tillfällen, varav 19 har gällt en förlängning av de befintliga långvariga inre gränskontroller som varit i kraft sedan 2015. Sedan oktober 2022 har Schengensamordnaren haft en nära dialog med Danmark, Frankrike, Norge, Sverige, Tyskland och Österrike samt med de medlemsstater som påverkas av kontrollerna. För att ta fram en färdplan med målet att så snart som möjligt avskaffa de inre gränskontrollerna anordnades en serie bilaterala, trilaterala och multilaterala möten. Syftet var att få en bättre bild av de hot som beskrivits av dessa sex länder och att fastställa mer riktade och effektiva alternativa åtgärder för att hantera dem. Österrikes och Tjeckiens avskaffande av kontroller vid gränsen mot Slovakien, och Danmarks avskaffande av kontroller vid gränsen mot Sverige, visar att sådana alternativa åtgärder finns tillgängliga med hjälp av dialog och utbyte av god praxis.

I samband med mötena konstaterades även att medlemsstaterna fortfarande är utsatta för allvarliga hot mot den inre säkerheten och den allmänna ordningen. Dessutom har de anmälda inre gränskontrollerna en varierande intensitet, och de fungerar ofta som komplement till andra åtgärder som vidtagits för att hantera de identifierade hoten. Till exempel utför vissa medlemsstater trilateral patrullering på tåg, däribland på tåg mellan Österrike, Tyskland och Ungern och mellan Österrike, Italien och Tyskland, medan andra har inrättat gemensamma patruller. Österrike, Kroatien och Slovenien har även etablerat ett nätverk för polissamarbete med partnerländerna på västra Balkan för att förhindra att irreguljära migranter reser in från denna region, vilket bidrar till att eliminera en av de återkommande grunderna för återinförandet av gränskontroller. I Danmark utförs kontrollerna med hjälp av ett system för avläsning av registreringsskyltar som införts av de danska myndigheterna vid landgränsen mot Tyskland för att möjliggöra riktade kontroller av misstänkta fordon i stället för systematiska gränskontroller. Det utökade gränsöverskridande samarbetet mellan Österrike och Tjeckien ledde till att deras kontroller vid gränsen mot Slovakien kunde avskaffas i februari 2023. Om dessa exempel på god praxis för gränsöverskridande polissamarbete sprids till alla relevanta gränsavsnitt bör de befintliga kontrollerna vid de inre gränserna kunna ersättas med alternativa åtgärder som säkerställer en hög säkerhetsnivå i hela Schengenområdet.

Ruta 4. Utvecklingen av kontrollerna vid de inre gränserna Mellan april och maj 2023 anmälde Danmark, Frankrike, Norge, Sverige, Tyskland och Österrike till kommissionen att de skulle återinföra de inre gränskontrollerna under sex månader (från slutet av april/mitten av maj till slutet av oktober/mitten av november 2023). Å ena sidan speglar dessa anmälningar de insatser som gjorts av medlemsstaterna under de senaste månaderna för att begränsa kontrollernas inverkan på utövandet av rätten till fri rörlighet. Framför allt har vissa medlemsstater avskaffat sina kontroller vid vissa gränsavsnitt eller börjat vidta åtgärder som kan leda till att kontrollerna avskaffas inom kort. Till exempel har Danmark begränsat sina kontroller vid gränsen mot Tyskland, där kontrollerna utförs som stickprov, och helt avskaffat sina kontroller vid gränsen mot Sverige. Kommissionen förväntar sig dessutom att det planerade ikraftträdandet i augusti 2023 av en ny svensk lagstiftning som möjliggör poliskontroller i gränsområden, i linje med rådets rekommendation 2017/820 av den 12 maj 2017 32 , kommer att göra det möjligt att hantera identifierade hot utan att behöva återinföra inre gränskontroller. Dessutom har vissa medlemsstater, som anges ovan, förklarat i sina anmälningar vilka användbara alternativa åtgärder de har börjat genomföra och angett att de strävar efter att utöka dem ytterligare. Kommissionen är redo att bistå alla berörda medlemsstater med att utarbeta andra alternativa åtgärder för att begränsa effekterna på de gränsöverskridande socioekonomiska förbindelserna och underlätta avskaffandet av kontroller. Å andra sidan behövs ytterligare information från alla medlemsstater för att skapa en bättre förståelse för orsakerna bakom de beslut som har fattats, konsekvenserna av de återinförda gränskontrollerna i praktiken och vilka alternativa åtgärder som skulle kunna bidra till att bemöta de specifika hot som dessa medlemsstater för närvarande står inför. Detta bör ge kommissionen möjlighet att bedöma i vilken utsträckning de hot som beskrivits av medlemsstaterna kan betraktas som nya orsaker, jämfört med de som tidigare har åberopats, och huruvida de gränskontroller som har återinförts som svar på dessa hot är nödvändiga och proportionerliga. I detta hänseende noterar kommissionen att vissa uppgifter om säkerhetshoten är av känslig karaktär, vilket gör att de berörda medlemsstaterna inte kan dela uppgifterna med allmänheten. Därför kommer kommissionen att inleda ett formellt samråd enligt artikel 27 i kodexen om Schengengränserna med alla berörda medlemsstater, med utgångspunkt i den konstruktiva dialog som hittills har ägt rum. I denna samrådsprocess kommer kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till alla synpunkter som framförs av de medlemsstater som påverkas av de nuvarande kontrollerna. Till exempel tog kommissionen emot ett yttrande från Slovenien den 26 april 2023 med avseende på återinförandet av gränskontroller vid den österrikisk-slovenska gränsen, vilket kommer att diskuteras i samrådet med Österrike. Om dessa samråd bekräftar att medlemsstaterna har förlängt sina kontroller vid de inre gränserna på ett sätt som inte är nödvändigt och proportionerligt, och som inte beror på förekomsten av ett nytt allvarligt hot som påverkar den allmänna ordningen eller den inre säkerheten 33 , är kommissionen beredd att använda de rättsliga medel som står till dess förfogande. Slutligen understryker kommissionen att ett fullt fungerande Schengenområde är av yttersta vikt för EU:s medborgare. Medlemsstaterna uppmanas att hela tiden övervaka de identifierade hotens utveckling och ta hänsyn till resultaten av de åtgärder som tillämpas.

4.Schengenområdets potential för ett säkert och tryggt område med fri rörlighet

Människohandel, handel med narkotika och skjutvapen, it-brottslighet och terrorism är fortfarande de största hoten mot Schengenområdets inre säkerhet. Den organiserade brottsligheten innebär en enorm ekonomisk och personlig kostnad för samhället. De ekonomiska förlusterna på grund av organiserad brottslighet och korruption uppskattas till mellan 218 och 282 miljarder euro om året 34 . 

Bekämpning av den organiserade brottsligheten

Förekomsten av olagliga droger i Europa har nått nya rekordnivåer, särskilt när det gäller kokain från Sydamerika. Även om handeln via EU:s hamnar till största delen är laglig och ingår i den kritiska infrastruktur som säkerställer den inre marknadens funktion händer det att hamnarna utnyttjas av kriminella nätverk för att transportera olagliga varor till unionen. Den enorma mängd containrar som hanteras varje år (över 90 miljoner) och den låga andel som kan kontrolleras fysiskt (mellan 2 och 10 %) gör att det är extremt svårt att upptäcka olagliga varor 35 . Narkotikahandeln genererar intäkter på uppskattningsvis 30 miljarder euro om året i EU 36 . De kriminella nätverkens infiltration i den lagliga ekonomin och det sociala nätet har långtgående och destabiliserande konsekvenser för samhället, rättsstatsprincipen och förtroendet för offentliga myndigheter. Kommissionen utreder nya politiska initiativ för att upplösa kriminella nätverk och bekämpa narkotikahandeln inom ramen för EU:s narkotikastrategi och EU:s handlingsplan mot narkotika 2021–2025.

Ruta 5. Tematisk Schengenutvärdering av narkotikahandeln I enlighet med det årliga programmet för Schengenutvärderingar 2023 37 kommer en tematisk utvärdering att genomföras under 2023 på området polissamarbete. Syftet är att fastställa bästa praxis för de medlemsstater som står inför liknande utmaningar i kampen mot narkotika i EU, särskilt när det gäller handel med stora volymer. Medlemsstaternas nationella kapacitet på områdena polissamarbete, skydd av de yttre gränserna och förvaltning av it-system kommer att bedömas. Fokus kommer främst att ligga på polissamarbete så som det definieras i Schengenregelverket. Detta omfattar ett informationsutbyte mellan relevanta brottsbekämpande organ (inbegripet tullmyndigheter) på nationell och europeisk/internationell nivå för att förhindra och upptäcka brottsliga handlingar; samarbete och samordning av gränsöverskridande operativa åtgärder (däribland övervakning, kontroll av leveranser och gemensamma insatser); hamnkontroller och riskanalys; mänskliga resurser och utbildning; strategier mot korruption och underrättelsetjänster för sjöfartsbrott. Resultaten förväntas i slutet av 2023. De kommer att presenteras för Schengenrådet i mars och för Schengenforumet i början av 2024.

Organiserade kriminella grupper använder sig av extremt våld, korruption och hotelser. Den enkla tillgången till billiga skjutvapen i vissa länder bidrar starkt till handeln med illegala vapen i EU. Under 2022 utvärderade kommissionen den nationella lagstiftningen 38 för att säkerställa ett enhetligt tillvägagångssätt vid kontrollen av förvärv och innehav av vapen och ett tillräckligt utbyte av information om skjutvapnens spårbarhet för att minska risken för spridning till illegala marknader.

Insatser för att störa de organiserade brottslingarnas affärsmodell

För att bekämpa kriminella grupper som är verksamma utanför Schengengränserna krävs förenade insatser i ursprungs-, transit- och destinationsländerna, en sammanslagning av resurser och en samordning av arbetet.

Den europeiska sektorsövergripande plattformen mot brottshot (Empact) har blivit det viktigaste instrumentet i unionens kamp mot organiserad brottslighet. Nästan 300 operativa åtgärder genomförs varje år som en del av en gemensam insats för att skapa en bild av kriminalunderrättelseverksamheten, genomföra utredningar och säkerställa en effektiv rättslig reaktion. Bara under 2022 ledde dessa gemensamma åtgärder till över 10 000 rapporterade gripanden och beslag till ett värde av 269 miljoner euro. Detta visar vilken betydande inverkan ramverket har tack vare det ökade engagemanget från medlemsstaterna och partnerländerna. Som stöd till detta arbete fick medlemsstaterna bidrag på 15,7 miljoner euro genom Fonden för inre säkerhet till projekt och insatser inom Empact under 2022.

Det utökade mandatet för Europol 39 har tagit kampen mot allvarlig och organiserad brottslighet i Europa till en ny nivå. Detta förstärkta mandat gör att myndigheten kan uppmana medlemsstaterna att lägga in uppgifter om misstänkta och straffade brottslingar från länder utanför EU eller internationella organisationer i Schengens informationssystem. Tack vare de uppgifter som lämnats av externa partner har Europol kunnat utöka behandlingen av förteckningar över utländska terrorister från tredjeländer för att föra in dem i Schengens informationssystem. Ytterligare ansträngningar krävs för att omvandla Europol från EU:s central för brottsinformation till standardplattformen för europeiska lösningar inom polisarbetet. Översynen av Europols Strategi 2020+ ger tillfälle att utnyttja Europols utökade mandat och resurser fullt ut för att tillgodose det ökade behovet av aktiva insatser i medlemsstaterna och förstärka Europols bidrag till säkerheten i Schengenområdet.

Utbyte av information

Utbyte av uppgifter och relevant information mellan de nationella brottsbekämpande myndigheterna är en förutsättning för ett effektivt samarbete när det gäller förebyggande, upptäckt och utredning av gränsöverskridande brottslighet. Schengens informationssystem är det största och mest använda systemet för utbyte av information för säkerhet och gränsförvaltning i Europa. Systemet ger medlemsstaternas myndigheter direkt tillgång till kritisk information, däribland registreringar av efterlysta personer, saknade personer, stulna fordon och förlorade eller stulna dokument. De integrerade nationella gemensamma kontaktpunkterna spelar i detta avseende en viktig roll som central myndighet med ansvar för internationellt polissamarbete. Under det senaste året har en positiv utveckling konstaterats, då ett ökat antal medlemsstater har genomfört en strategi där företrädare för olika brottsbekämpande myndigheter (polis, tull, gränsbevakning) samlas i en gemensam kontaktpunkt. Det finns fortfarande utrymme för förbättringar, särskilt när det gäller ett effektivt och ändamålsenligt flöde av information, direkt och användarvänlig tillgång till alla relevanta databaser samt tillgång till det integrerade och automatiserade ärendehanteringssystemet.

Det nya direktivet om informationsutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna förväntas antas under de kommande veckorna 40 . Syftet med direktivet är att ge de brottsbekämpande myndigheterna bättre verktyg för att förebygga, upptäcka och utreda brott genom att säkerställa ett effektivt och snabbt flöde av information i hela EU. Direktivet omfattar även regler för de nationella gemensamma kontaktpunkternas sammansättning och utbildningen av personal. Enligt bestämmelserna ska Europols nätapplikation för säkert informationsutbyte (Siena) användas som standard för att förstärka Europols roll som EU:s informationscentral för brottsbekämpning. I direktivet behandlas även de brister på nationell nivå som konstaterades i samband med Schengenutvärderingarna på området för polissamarbete.

Rådet antog sitt förhandlingsmandat för Prüm II-förslaget 41 i juni 2022, och nu måste Europaparlamentet följa efter för att förstärka informationsutbytet mellan medlemsstaterna 42 . I linje med det åtagande som gjordes i 2022 års rapport om Schengenläget antog kommissionen förslagen om förhandsinformation om passagerare 43 i december 2022 för att göra det möjligt att samla in uppgifter om utvalda flygningar inom EU för brottsbekämpande ändamål och att gemensamt behandla uppgifter för en effektiv bekämpning av allvarlig brottslighet och terrorism. Som svar på de operativa behov som framförts av medlemsstaterna när det gäller behandling av passageraruppgifter från andra transportsätt kommer kommissionen att inleda två studier om sjöfartsuppgifter och om behoven av brottsbekämpning inom järnvägs- och vägtransport för att bedöma om behandlingen av uppgifter är nödvändig, proportionell och tekniskt genomförbar. För att utöka de Schengenassocierade ländernas kapacitet att behandla uppgifter ur passageraruppgiftssamlingar i syfte att bemöta gemensamma säkerhetshot kommer kommissionen att föreslå förhandlingar om internationella avtal för överföringen av sådana uppgifter från EU.

I vår digitala tidsålder omfattar nästan varje brottsutredning olika tekniker och verktyg som även missbrukas för brottsliga ändamål, vilket gör det svårt att säkerställa en effektiv brottsbekämpning. Det finns en risk att brottslingarna går över till ”det mörka nätet” för att skapa en fristad för straffrihet. För att förhindra detta kommer kommissionen att inrätta en expertgrupp på hög nivå om tillgången till uppgifter för en effektiv brottsbekämpning i samarbete med rådets ordförandeskap. Gruppen kommer att undersöka vilka problem som yrkesverksamma inom brottsbekämpningen måste hantera och föreslå lösningar för att säkerställa tillgången till uppgifter och förbättra säkerheten i den digitala tidsåldern.

Maximering av det gränsöverskridande operativa samarbetet

Ett gränsöverskridande samarbete inom brottsbekämpningen är avgörande för den gemensamma hanteringen av säkerhetshot och för hela Schengenområdets funktion. Detta utökade samarbete utgör hörnstenen för medlemsstaternas insatser och har gjort att de flesta av dem har kunnat avskaffa sina inre gränskontroller.

Sedan den första rapporten om Schengenläget har medlemsstaterna vidtagit gemensamma åtgärder för att genomföra rådets rekommendation om operativt brottsbekämpande samarbete från juni 2022 44 , vilket var en av de viktigaste prioriterade åtgärderna i 2022 års rapport om Schengenläget. Med utgångspunkt i utbytet av god praxis för gemensam patrullering vid den workshop som anordnades av det tjeckiska ordförandeskapet och kommissionen i december 2022 har flera av medlemsstaterna börjat utöka antalet gemensamma patruller med sina grannländer. Liknande workshoppar kommer att anordnas för att främja samarbetet mellan yrkesverksamma inom brottsbekämpningen. Framsteg har även gjorts när det gäller att undanröja de rättsliga och praktiska hinder som gör att medlemsstaterna inte kan utnyttja hela potentialen i rådets rekommendation. EU-finansierade projekt har hjälpt medlemsstaterna att inrätta gemensamma polisstationer, att ta fram gemensamma utbildningar om de olika operativa förfarandena i angränsande medlemsstater när det gäller gemensamma patruller eller andra typer av gemensamma insatser samt att utföra en gemensam regional riskanalys av brottsligheten för att kunna rikta de gemensamma patrullerna och insatserna på ett bättre sätt. Kommissionen kommer att avsätta ytterligare medel under 2023 för att påskynda detta samarbete. Detta åtagande återspeglades i de Schengenutvärderingar som utfördes 2022, vilka visade en märkbar ökning av medvetenheten om och användningen av EU-instrument för operativt polissamarbete. I flera gränsområden inom EU anordnas regelbundna planeringsmöten, utbildningar och gemensamma patrulleringar på grundval av regionala riskanalyser.

Det finns emellertid stora möjligheter att utöka det gränsöverskridande samarbetet mellan de brottsbekämpande myndigheterna i Schengenområdet, vilket framgår av Schengenutvärderingarna. Framför allt bör en process inledas för att se över de bilaterala och multilaterala överenskommelserna om polissamarbete mellan medlemsstaterna så att dessa uppfyller de operativa behoven.

I vissa medlemsstater finns det gott om exempel på god praxis för operativt polissamarbete som även andra länder kan ha nytta av. Kommissionen har för avsikt att förbättra polissamarbetet genom att inrätta en expertgrupp för utbyte av kunskap och samordning bland medlemsstaterna. Betydande medel kommer att avsättas 2024 och 2025 för att påskynda spridningen av god praxis till andra medlemsstater. Expertgruppens arbete skulle även ligga till grund för kommissionens bedömning av genomförandet av den ovannämnda rekommendationen från rådet under 2024.

Behovet att säkerställa personuppgiftsskyddet i samband med ett utökat utbyte av personuppgifter

Ett fullgott personuppgiftsskydd är avgörande för att alla ska kunna resa tryggt inom Schengenområdet. De aktörer som förvaltar och utnyttjar informationssystem som Schengens informationssystem, informationssystemet för viseringar och i en nära framtid även in- och utresesystemet och Etias, måste säkerställa att dataskyddskraven uppfylls i praktiken och att efterlevnaden övervakas regelbundet. De Schengenutvärderingar som utfördes 2022 bekräftade att detta inte alltid är fallet. Dessutom har dataskyddsmyndigheterna ofta inte tillräckliga mänskliga och ekonomiska resurser för att kunna ge råd till dessa enheter och på ett övergripande sätt övervaka lagligheten i behandlingen av informationssystemens personuppgifter. Slutligen visade utvärderingarna att vissa medlemsstater fortfarande behöver ge dataskyddsmyndigheterna effektiva korrigerande befogenheter gentemot de brottsbekämpande myndigheterna.

Ruta 6. Prioriteringar för ett säkrare och tryggare Schengenområde 1.Ett fullständigt genomförande av rådets rekommendation om operativt polissamarbete, genom stöd och samordning av en expertgrupp, så att exempel på god praxis kan spridas till andra medlemsstater. 2.Ett fullständigt införlivande och ett effektivt genomförande av direktivet om informationsutbyte för att säkerställa ett smidigt, effektivt och snabbt flöde av information mellan de brottsbekämpande myndigheterna i hela EU. 3.Inrättande och/eller uppgradering av alla nationella gemensamma kontaktpunkter med effektiva ärendehanteringssystem för utbyte av information. 4.En förstärkt nationell styrning för att fullt ut utnyttja det stöd som ges på EU-nivå, däribland via Europol, genom att fastställa tydliga nationella prioriteringar i linje med nationella och europeiska hotbedömningar och genom att införa nödvändiga samordningsstrukturer. 5.Utökad övervakning av narkotikahandeln över de yttre gränserna genom att förbättra underrättelseverksamheten, den gemensamma riskanalysen, profileringen och det effektiva samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter, tullmyndigheter och gränskontrollmyndigheter i medlemsstaterna och relevanta partnerländer samt med EU:s olika byråer. Övervakning av genomförandet av de rekommenderade exempel på bästa praxis som kommer att fastställas vid den pågående tematiska Schengenutvärderingen av medlemsstaternas kapacitet att bekämpa narkotikahandeln i EU. 6.Ett effektivt genomförande av verktygen och funktionerna i Schengens informationssystem i enlighet med harmoniserade förfaranden för att säkerställa tillräckliga resurser, däribland för dataskyddsmyndigheterna. 7.Ett fullständigt införlivande och ett effektivt genomförande av EU:s direktiv om skjutvapen för att öka skjutvapnens spårbarhet och förbättra utbytet av information mellan de brottsbekämpande myndigheterna.

5.Viktiga åtgärder inom den externa dimensionen för att hantera irreguljär migration och säkerhetsrisker: ett strategiskt tillvägagångssätt för EU:s viseringspolitik 

EU:s gemensamma viseringspolitik är en integrerad del av Schengensamarbetet och ett av de viktigaste verktygen för att hantera utmaningarna kring säkerhetsrisker och irreguljär migration i Schengenområdet.

Trots det har den regelbundna övervakningen av EU:s viseringsfria system med tredjeländer, framför allt länder i EU:s grannskap 45 , visat att det fortfarande finns stora utmaningar på detta område. Dessa utmaningar gäller i synnerhet de irreguljära migrationsflöden som uppstår på grund av ländernas bristande anpassning till EU:s viseringspolitik, ökningen av ogrundade asylansökningar från medborgare i visumfria länder samt användningen av potentiellt riskfyllda system för medborgarskap för investerare som möjliggör viseringsfrihet vid inresa till EU för tredjelandsmedborgare som annars hade behövt visum.

EU måste ha tillgång till lämpliga verktyg för att hantera dessa utmaningar och förebygga de medföljande riskerna. De befintliga regler 46 som innebär att kommissionen ska kontrollera hur de viseringsfria systemen med tredjeländer fungerar och tillfälligt upphäva undantaget från viseringskravet om den irreguljära migrationen eller säkerhetsriskerna ökar skulle kunna förbättras mot bakgrund av de utmaningar som anges ovan.

Under de första månaderna 2023 har rådet, på initiativ av det svenska ordförandeskapet, diskuterat en möjlig översyn av dessa regler, och i synnerhet upphävandemekanismen för viseringar. Medlemsstaterna har uttryckt ett brett stöd för denna översyn. I sin skrivelse till Europeiska rådet av den 20 mars 2023 tog kommissionens ordförande Ursula von der Leyen hänsyn till denna diskussion och uppgav att kommissionen kommer att utöka sin övervakning av anpassningen av viseringspolitiken och lägga fram en övergripande rapport som banar väg för ett lagstiftningsförslag om ändring av upphävandemekanismen för viseringar.

Mot denna bakgrund kommer kommissionen att presentera ett meddelande om övervakningen av EU:s viseringsfria system före Schengenrådet den 9 juni. Med detta meddelande har kommissionen för avsikt att inleda ett samråd med Europaparlamentet och rådet om bedömningen av de viktigaste utmaningarna på områdena irreguljär migration och säkerhet med avseende på de viseringsfria systemens funktion, om de största bristerna i den nuvarande upphävandemekanismen för viseringar och om de möjliga sätten att hantera dem, för att på så sätt bana väg för ett förslag om en översyn av mekanismen som ska antas i september 2023. Dessa utmaningar bör även följas upp genom Schengenutvärderingar för att ge ytterligare stöd till övervakningen av de viseringsfria systemen med tredjeländer.

6.Vad händer nu?

Rapporten om Schengenläget 2023 inleder den andra Schengencykeln genom att fastställa de viktigaste utmaningarna för Schengenområdet och vilka prioriterade åtgärder som behöver genomföras på nationell och europeisk nivå. Den bör ligga till grund för en utökad politisk dialog om övervakningen och tillämpningen av Schengenregelverket. Rapporten visar att vi har ett robust och väl fungerande Schengenområde, trots vissa utmaningar. För att ytterligare förstärka området utan inre gränskontroller bör vissa viktiga prioriterade områden behandlas under denna andra cykel. Efter en nära dialog med det svenska, spanska och det kommande belgiska ordförandeskapet föreslår kommissionen därför ett antal prioriterade åtgärder för 2023/2024 års Schengencykel:

Ruta 7. Den andra Schengencykeln – Sammanfattning av prioriteringarna för 2023/2024 1.Konsolidera och förstärk Schengens förvaltningscykel ·Förstärk de befintliga verktygen, däribland Schengenbarometern och resultattavlan för tillståndet i Schengen. ·Ge Schengenrådet de nödvändiga ramarna för att följa upp prioriteringarna och rekommendationerna efter den övergripande analysen av medlemsstaternas resultat och det övergripande läget i Schengenområdet, så att rådet kan utarbeta strategiska riktlinjer och anta rekommendationer för hela Schengenområdet. 2.Förstärk EU:s yttre gränser ytterligare för att hantera det befintliga trycket och för att inrätta en effektiv integrerad gränsförvaltning, framför allt genom följande åtgärder: ·Förstärk de viktigaste gränsavsnitten, däribland genom tillgängligt ekonomiskt stöd, och se till att det finns tillräckliga finansiella och operativa arrangemang för att säkerställa ett framgångsrikt genomförande av de befintliga nationella planerna för kapacitetsutveckling i linje med de viktigaste prioriteringarna för de yttre land- och sjögränserna. ·Fastställ Frontex tekniska och operativa strategi senast i september 2023, och anpassa medlemsstaternas nationella strategier senast i mars 2024. ·Höj kvaliteten på in- och utresekontrollerna och gränsövervakningen genom att säkerställa tillräcklig och välutbildad personal, effektiva förfaranden, ändamålsenlig användning av informationssystem och utökat samarbete med tredjeländer. ·Förbättra lägesuppfattningen på europeisk och nationell nivå genom riskanalys och informationsutbyte inom ramen för den europeiska gränsförvaltningen. ·Se till att eu-Lisa så snart som möjligt levererar den saknade kritiska centrala komponenten i in- och utresesystemet. 3.Förbättra effektiviteten i systemet för återvändande ·Nätverket på hög nivå måste undersöka praktiska lösningar av de bestående brister som har konstaterats med utgångspunkt i medlemsstaternas erfarenheter och metoder för god praxis. ·Använd de nya funktionerna i Schengens informationssystem fullt ut för att förbättra användningen av ömsesidigt erkännande av återvändandebeslut och maximera möjligheterna enligt kommissionens rekommendation om ömsesidigt erkännande av beslut om återvändande och om påskyndande av återvändanden. ·Utfärda systematiska beslut om återvändande till tredjelandsmedborgare som inte har rätt att stanna, och säkerställ en lämplig uppföljning av beslutens genomförande för att täppa till befintliga luckor mellan asyl och återvändande med hjälp av effektiva it-system för hantering av återvändandeärenden. ·Utför Schengenutvärderingar för att stödja utarbetandet av en gemensam ram för bedömning av framstegen på återvändandeområdet. 4.Förbättra Schengenområdets inre säkerhet för att bekämpa organiserad brottslighet och narkotikahandel ·Omsätt rådets rekommendation om operativt polissamarbete i praktiken. ·Uppgradera alla nationella gemensamma kontaktpunkter. ·Utnyttja allt stöd som tillhandahålls på EU-nivå för att bekämpa gränsöverskridande hot. ·Genomför verktygen i Schengens informationssystem på ett effektivt sätt. ·Säkerställ ett fullständigt införlivande och effektivt genomförande av EU:s direktiv om skjutvapen. 5.Slutför utvidgningen av Schengenområdet genom ett beslut av rådet om den fullständiga tillämpningen av Schengenregelverket för Bulgarien och Rumänien före utgången av 2023. 6.Genomför alternativa åtgärder för att avveckla de långvariga kontrollerna vid de inre gränserna 7.Använd de befintliga verktygen inom ramen för EU:s viseringspolitik på ett bättre sätt. ·Kommissionen kommer att utarbeta en övergripande rapport om EU:s viseringsfria system och dess utmaningar för Schengenområdet för att förbättra upphävandemekanismen för viseringar i viseringsförordningen. ·Se till att konsulaten har lämplig och tillräcklig personal, och mobilisera alla nödvändiga resurser, däribland från EU:s fonder, för att finansiera det operativa stödet till den gemensamma viseringspolitiken. ·Öka samarbetet inom Schengenområdet på lokal nivå.

(1)

     Rapporten om Schengenläget 2023 är även ett svar på kommissionens rättsliga rapporteringsskyldighet i enlighet med artikel 25 i rådets förordning 2022/922 och artikel 33 i kodexen om Schengengränserna.

(2)

     Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 24 maj 2022, Rapport om Schengenläget 2022, COM(2022) 301 final.

(3)

     Genomförande per politikområde: unionens yttre gränser 78 %, återvändande 75 %, polissamarbete 79 %, Schengens informationssystem 79 % och gemensam viseringspolitik 82 %. Vid bedömningen av genomförandet tas hänsyn till bristernas karaktär (bristande efterlevnad eller förbättringar krävs) och genomförandet av korrigeringsåtgärderna för att uppfylla rekommendationerna i Schengenutvärderingen.

(4)

     Rådets förordning (EU) 2022/922 om inrättande och användning av en utvärderings- och övervakningsmekanism för att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket och om upphävande av förordning (EU) nr 1053/2013, EUT L 160, 15.6.2022, s. 1.

(5)

     Den första generationen av Schengenutvärderingar samordnades av rådet mellan 1998 och 2014. Därefter övergick ansvaret för samordningen av den andra generationen (2015–2023) till kommissionen enligt rådets förordning (EU) nr 1053/2013 av den 7 oktober 2013, EUT L 295, 6.11.2013, s. 27. Den nya ramen kommer att tillämpas fullt ut vid utvärderingarna av Finland, Litauen, Lettland och Estland 2023.

(6)

     Den nya mekanismen för utvärdering och övervakning av Schengenregelverket gör att befintliga och nya övervakningsverktyg kan användas på ett mer strategiskt sätt, däribland återbesök (vid allvarliga brister), kontrollbesök och tematiska utvärderingar. Detta kommer att säkerställa ökade och riktade uppföljningar av medlemsstaternas utvärderingar, vilket är särskilt relevant i händelse av allvarliga brister. Kommissionen genomförde ett första kontrollbesök i februari 2023 för att övervaka Belgiens framsteg med att åtgärda bristerna i förvaltningen av de yttre gränserna.

(7)

     UNWTO: Tourism set to return to pre-pandemic levels in some regions in 2023, offentliggjord den 17 januari 2023, tillgänglig här (ej översatt till svenska). Statista: Number of international tourist arrivals worldwide from 2005 to 2022, by region, senast hämtad den 12 maj, tillgänglig här (ej översatt till svenska).

(8)

     Medlemsstaterna använder EU-medel i stor omfattning för att renovera lokaler, uppgradera program- och maskinvara och anordna utbildningar, men endast ett fåtal använder dem för att utstationera/rekrytera personal som hanterar Schengenviseringar.

(9)

     Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 10 november 2022 om utkastet till rådets beslut om den fullständiga tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Kroatien (10624/2022 — C9-0222/2022 — 2022/0806(NLE)).

(10)

     Rådets beslut (EU) 2022/2451 av den 8 december 2022 om den fullständiga tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Kroatien.

(11)

     Anslutningen till området utan kontroller vid de inre gränserna är fortfarande föremål för ett avtal mellan den anslutande staten och alla de avtalsslutande parterna i enlighet med artikel 140.1 och 2 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet. I december 2022 meddelade Österrike och Nederländerna att de inte gav sitt stöd till beslutet om en fullständig tillämpning av Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien.

(12)

     Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 16 november 2022, Ett starkare Schengen genom att Bulgarien, Rumänien och Kroatien fullt ut deltar i området utan inre gränskontroller, COM/2022/636 final.

(13)

     KPMG Romania, The Unnecessary Burden, mars 2023, tillgänglig här (ej översatt till svenska).

(14)

     Rådets beslut (EU) 2023/870 av den 25 april 2023 om tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket i fråga om Schengens informationssystem i Republiken Cypern.

(15)

     I artikel 26 i Schengenkonventionen fastställs skyldigheterna för transportörer som befordrar tredjelandsmedborgare som har förvägrats inträde.

(16)

     Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 12 januari 2023, Rapport om migration och asyl, C(2023) 219 final.

(17)

     Frontex rapporterade 1 047 210 olagliga gränspassager 2015.

(18)

     Serbien återinförde viseringskrav för Burundi (den 21 oktober), Tunisien (den 21 oktober, tillämpas sedan den 22 november), Indien (den 9 december, tillämpas sedan den 1 januari 2023), Guinea-Bissau (den 1 december, tillämpas sedan den 6 december), Kuba och Bolivia (den 27 december, tillämpas sedan den 13 april respektive den 10 februari 2023). Nordmakedonien har återinfört viseringskrav för Botswana och Kuba (den 29 november, tillämpas sedan den 1 januari 2023) och Azerbajdzjan (den 29 november, tillämpas sedan den 16 mars 2023). Den 12 januari 2023 antog Montenegro ett beslut om att återinföra viseringskrav för kubanska medborgare och medborgare i Förenade Arabemiraten (tillämpas sedan den 13 januari 2023). Albanien förnyade inte det säsongsvisa undantaget från viseringskrav för medborgare i Indien, Ryssland och Egypten (det förnyades emellertid till den 31 december 2023 för medborgare i Saudiarabien, Bahrain, Oman, Qatar och Thailand).

(19)

     I februari 2023 rapporterades 3 654 olagliga gränspassager, vilket innebär en minskning med 36 % från januari 2023 (5 751) och en fortsättning på den nedåtgående trend som inleddes i november (14 105). Trots att en ökning med 69 % noterades i mars (6 181) var antalet olagliga gränspassager längs denna rutt under 2023 (14 858) fortfarande 22 % lägre jämfört med samma period förra året (19 029).

.

(20)

     Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om den fleråriga strategiska policyn för europeisk integrerad gränsförvaltning, COM/2023/146 final.

(21)

     Under 2022 gjordes fler än 4 miljoner sökningar i Schengens informationssystem med det automatiska systemet för fingeravtrycksidentifiering, en ökning från endast 1,3 miljoner sökningar 2021.

(22)

     Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 27 april 2021, EU:s strategi för frivilligt återvändande och återanpassning, COM(2021) 120 final.

(23)

     Preliminära uppgifter som samlats in av Frontex och rapporterats av medlemsstaterna.

(24)

     Antalet deltagande medlemsstater och antalet tredjeländer som omfattas har fortsatt att öka, från fem medlemsstater i pilotprojektet till 17 medlemsstater sedan januari 2023, med en ökad geografisk räckvidd (från 24 aktiva tredjeländer 2022 till 37 under 2023).

(25)

     Uppgifter från Eurostat för 2022. Statistik | Eurostat (europa.eu)

(26)

     Uppgifter från Eurostat för 2022. Statistik | Eurostat (europa.eu)

(27)

     I fler än 10 medlemsstater finns det minst två organ (i många fall tillhörande olika myndigheter) som är ansvariga för att utfärda beslut om återvändande, och i de flesta av medlemsstaterna är en annan myndighet ansvarig för verkställandet.

(28)

     Kommissionen bidrog till den operativa strategin med policydokumentet Med sikte på en operativ strategi för effektivare återvändanden av den 24 januari 2023 (COM(2023) 45 final).

(29)

     Kommissionens rekommendation av den 16 mars 2023 om ömsesidigt erkännande av beslut om återvändande och om påskyndande av återvändanden vid genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG, C(2023) 1763 final.

(30)

     Dessa rekryteringar överstiger det antal övervakare (40) som anges i förordningen om den europeiska gräns- och kustbevakningen.

(31)

     De förenade målen C‑368/20 och C-369/20, NW mot Landespolizeidirektion Steiermark, ECLI:EU:C:2022:298, punkt 64.

(32)

     Kommissionens rekommendation (EU) 2017/820 av den 12 maj 2017 om proportionella poliskontroller och polissamarbete i Schengenområdet. C/2017/3349, EUT L 122, 13.5.2017, s. 79.

(33)

     Se domstolens dom i de förenade målen C-368/20 och C-369/20.

(34)

     Se Europeiska kommissionen, Skydda EU-invånarna mot terrorism och organiserad brottslighet, senast hämtad den 12 maj, tillgänglig här .

(35)

     Se Europol, Criminal networks in EU ports: Risks and challenges for law enforcement (ej översatt till svenska). https://www.europol.europa.eu/cms/sites/default/files/documents/Europol_Joint-report_Criminal%20networks%20in%20EU%20ports_Public_version.pdf

(36)

     EU Drugs Market Report 2019, EMCDDA 2019.

(37)

     Kommissionens genomförandebeslut C(2023) 56 av den 13 januari 2023 om upprättande av det årliga utvärderingsprogrammet för 2023 i enlighet med artikel 13.1 i rådets förordning (EU) 2022/922 av den 9 juni 2022 om inrättande och användning av en utvärderings- och övervakningsmekanism för att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket.

(38)

     Kommissionen avslutade 38 överträdelseförfaranden för utebliven anmälan mot medlemsstaterna. Talan väcktes mot en medlemsstat som inte hade införlivat direktivet och mot en medlemsstat som inte hade införlivat genomförandeakten om märkning. Kommissionen håller för närvarande på att undersöka den nationella lagstiftningens överensstämmelse med dessa lagtexter.

(39)

     Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/991 av den 8 juni 2022 om ändring av förordning (EU) 2016/794 vad gäller Europols samarbete med privata parter, Europols behandling av personuppgifter till stöd för brottsutredningar och Europols roll inom forskning och innovation, EUT L 169, 27.6.2022, s. 1.

(40)

     Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om informationsutbyte mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och om upphävande av rådets rambeslut 2006/960/RIF, COM/2021/782 final.

(41)

     Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om automatiskt utbyte av uppgifter för polissamarbete (”Prüm II”) och om ändring av rådets beslut 2008/615/RIF och 2008/616/RIF samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2018/1726, 2019/817 och 2019/818, COM(2021) 784 final.

(42)

     Vid sidan av de åtgärder som gäller Schengenregelverket – en robust rättslig ram med åtgärder som stöder operativt samarbete och informationsutbyte mellan polismyndigheter och rättsliga myndigheter i straffrättsliga frågor samt viserings- och återvändandepolitiska åtgärder – måste medlemsstaterna även samarbeta på områdena säkerhet, polissamarbete och rättsligt samarbete samt på migrations- och asylområdet. 

(43)

     Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om insamling och överföring av förhandsinformation om passagerare (API-uppgifter) för att förbättra och underlätta kontrollerna vid de yttre gränserna, om ändring av förordning (EU) 2019/817 och förordning (EU) 2018/1726 och om upphävande av rådets direktiv 2004/82/EG, COM(2022) 729 final, och förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om insamling och överföring av förhandsinformation om passagerare för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda och lagföra terroristbrott och grov brottslighet, och om ändring av förordning (EU) 2019/818, COM(2022) 731 final.

(44)

     Rådets rekommendation (EU) 2022/915 av den 9 juni 2022 om operativt brottsbekämpande samarbete, EUT L 158, 13.6.2022, s. 53.

(45)

     Enligt artikel 8.4 i förordning (EU) 2018/1806 ska kommissionen säkerställa en lämplig övervakning av att de länder, vilkas medborgare har erhållit viseringsfritt tillträde till EU efter det att en dialog om viseringsliberalisering framgångsrikt har slutförts, fortsatt uppfyller kraven. För detta ändamål har kommissionen sedan 2017 antagit fem rapporter inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar, som omfattar de viseringsfria länderna på västra Balkan (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien) och i det östliga partnerskapet (Georgien, Moldavien och Ukraina).

(46)

     Artikel 8 i förordning (EU) 2018/1806.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.5.2023

COM(2023) 274 final

BILAGA

till

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén

Rapport om Schengenläget 2023

BILAGA 1

Schengenregelverkets utvärderings- och övervakningsmekanism: den viktigaste utvecklingen och kommande åtgärder

Schengenregelverkets utvärderings- och övervakningsmekanism är det viktigaste instrumentet för att säkerställa Schengenområdets funktion. Den gör det möjligt att snabbt identifiera och avhjälpa strategiska sårbarheter. Varje medlemsstat och varje Schengenassocierat land som fullt ut tillämpar Schengenregelverket utvärderas av expertgrupper från medlemsstaterna och kommissionen med stöd av EU:s organ och byråer minst en gång vart sjunde år. Inom ramen för mekanismen kontrolleras även om de nödvändiga villkoren för tillämpning av Schengenregelverket uppfylls av medlemsstater med avseende på vilka rådet ännu inte har fattat något beslut om att Schengenregelverket ska tillämpas helt eller delvis, med undantag för de medlemsstater vilkas utvärdering redan hade slutförts vid den tidpunkt då den nya förordningen om en utvärderings- och övervakningsmekanism för Schengenregelverket (förordningen) 1 trädde i kraft.

I enlighet med artikel 25 i förordningen ska kommissionen rapportera om de utvärderingar som har genomförts under det föregående året och de slutsatser som dragits av dessa utvärderingar, om hur expertpoolen fungerar, inbegripet tillgängligheten hos medlemsstaternas experter, och om läget med avseende på de avhjälpande åtgärder som medlemsstaterna har vidtagit.

Utvärderingar som genomfördes 2022

Under 2022 slutförde kommissionen den andra programplaneringscykeln av Schengenutvärderingar, med besök i Spanien, Norge, Sverige, Island, Danmark och Portugal. Dessutom utvärderades Grekland, Italien, Malta, Luxemburg, Cypern, Belgien, Österrike, Frankrike och Nederländerna med avseende på deras genomförande av den gemensamma viseringspolitiken 2 . Luxemburg genomgick även en utvärdering för att bedöma genomförandet av dataskyddskraven.

Dessa medlemsstater besöktes alla av utvärderingsgrupper som bedömde om de yttre gränserna förvaltas enligt fastställda standarder och utvärderingsåtgärder inom Schengenområdet, inbegripet det effektiva genomförandet av återvändandepolitiken, polissamarbetet och Schengens informationssystem. Åtgärder i tredjeländer inom ramen för viseringspolitiken ingick också i utvärderingen. Särskild uppmärksamhet ägnades åt att kontrollera respekten för de grundläggande rättigheterna vid tillämpningen av Schengenregelverket, däribland genomförandet av de tillämpliga dataskyddskraven.

Alla utvärderingar som utfördes 2022 omfattade strategiska element på nationell nivå för att ge utvärderingsgrupperna en god insyn i myndigheternas centrala organisation och strategi för genomförandet av Schengenregelverket, däribland i fråga om utbildning och mänskliga resurser, riskanalys och beredskapsplanering. Dessa punkter bedömdes vid besök hos de centrala myndigheterna, inbegripet nationella operativa samordningscentraler, polishögkvarter, ministerier och Sirenekontor. Besöken på strategisk nivå genomfördes samtidigt som besöken på operativ nivå, vilka ägde rum vid viktiga gränsövergångsställen och internationella flygplatser, polisstationer och förvarsenheter.

Vid utarbetandet och genomförandet av utvärderingsverksamheten togs vederbörlig hänsyn till resultaten av andra övervakningsmekanismer, i synnerhet Frontex sårbarhetsbedömning, för att säkerställa en aktuell situationsmedvetenhet.

Schengenutvärderingarna 2022 ger en heltäckande bild av medlemsstaternas genomförande av Schengenregelverket i Schengenområdet. Även om genomförandet av Schengenregelverket totalt sett ligger på en hög nivå identifierades under 2022 års utvärderingar allvarliga brister vid tre tillfällen. Avslutandet av handlingsplaner som avser allvarliga brister 3 är en absolut prioritering för Schengenområdet. Merparten av de allvarliga brister som identifierades under det senaste året har antingen åtgärdats eller håller på att utredas. Framför allt visade utvärderingen av Spanien på området förvaltning av de yttre gränserna att gränskontrollerna var av låg kvalitet eller bristfälliga vid de flesta av de besökta gränsövergångsställena. Skyndsamma åtgärder har vidtagits för att lösa konnektivitetsproblem och andra tekniska problem i systemen för gränskontroll, och kommissionen kommer under året att göra ett återbesök för att bedöma utvecklingen. När det gäller Island identifierades allvarliga brister på området polissamarbete på grund av den isländska poliskårens ineffektiva sökfunktioner. Bristerna gjorde att polistjänstemännen inte kunde hitta aktiva registreringar i Schengens informationssystem på ett systematiskt sätt. När de isländska myndigheterna fick kännedom om detta vidtog de omedelbart åtgärder för att lösa problemet. Ett kontrollbesök planeras även under det här året. Slutligen ansågs de stora förseningarna vid tidsbokning hos externa tjänsteleverantörer i samband med ansökningar om visering i Nederländerna vara en allvarlig brist. De nederländska myndigheterna har förbundit sig att prioritera detta problem, och kommissionen kommer att övervaka genomförandet av avhjälpande åtgärder.

Resultaten av utvärderingarna visade dessutom att det i flera av medlemsstaterna går att identifiera ett antal gemensamma problem som kräver särskild uppmärksamhet, närmare bestämt följande:

·De utvärderingar av förvaltningen av de yttre gränserna som utfördes 2022 visade på en svag styrning av den europeiska integrerade gränsförvaltningen i vissa av medlemsstaterna och en låg samarbetsvilja mellan olika organ. De mest angelägna frågorna är gränskontrollernas låga kvalitet överlag, särskilt vid sjögränserna, den bristfälliga övervakningen av sjögränserna i kombination med en bristande samstämmighet vid riskanalyser och en bristande situationsmedvetenhet i de flesta av de medlemsstater som utvärderades 2022.

·Utvärderingarna visade att det finns ett ökat engagemang för att arbeta mot en mer effektiv återvändandepolitik jämfört med de föregående årens utvärderingar. Det görs emellertid inte några riktade insatser för att förbättra de interna aspekterna av återvändandet, och de tillgängliga verktygen används inte fullt ut. Det begränsade samarbetet och avsaknaden av effektiva ärendehanteringssystem begränsar möjligheterna att verkställa återvändanden.

·Även om de flesta av medlemsstaterna uppvisade en god efterlevnad av de relevanta bestämmelserna i Schengenregelverket på området polissamarbete var polisens begränsade eller obefintliga tillgång till informationssystemet för viseringar för att förebygga, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott ett återkommande problem. Många av medlemsstaterna hade inte infört något system för att garantera denna tillgång.

·I alla utvärderingar av viseringsförfarandet under 2022 konstaterades stora förseningar i tidsbokningen för viseringssökande att lämna in sina ansökningar och/eller i behandlingen av ansökningarna. Samarbetet mellan medlemsstaternas konsulat och de externa tjänsteleverantörerna visade sig ofta vara bristfälligt, liksom övervakningen av verksamheten.

·Av utvärderingarna för att kontrollera användningen av Schengens informationssystem framgick att många av medlemsstaterna ännu inte använder sökfunktionen för fingeravtryck i tillräcklig omfattning. Visningen av alla tillgängliga uppgifter, däribland fotografier och fingeravtryck, är ännu inte optimal i den nationella tillämpningen av informationssystemet.

·Utvärderingarna för att kontrollera uppfyllandet av dataskyddskraven vid genomförandet av Schengenregelverket visade att vissa medlemsstater fortfarande behöver tillhandahålla sina dataskyddsmyndigheter mer personalresurser och ekonomiska resurser för att de ska kunna utföra sina Schengenrelaterade uppgifter, särskilt eftersom dataskyddsmyndigheterna inte alltid kan utföra de obligatoriska dataskyddsrevisionerna.

I enlighet med den förstärkta utvärderings- och övervakningsmekanismen för Schengenregelverket, som började tillämpas i oktober 2022, anordnade kommissionen även det första kontrollbesöket i Belgien i februari 2023 för att övervaka framstegen med genomförandet av handlingsplanen från 2020 års utvärdering på området förvaltning av de yttre gränserna. Framsteg konstaterades med avseende på den strategiska samordningen, och insatser har inletts för att konsolidera den nationella samordningen och samarbetet mellan olika organ.

Inga oanmälda besök utfördes 2022.

Expertpoolens uppgifter

Efter antagandet av den nya förordningen om en utvärderings- och övervakningsmekanism för Schengenregelverket inrättade kommissionen 2023 års expertpool för att säkerställa deltagandet av ett tillräckligt antal erfarna experter på ett snabbare och mindre betungande sätt.

Alla medlemsstater utsåg minst en expert inom varje politikområde som ska utvärderas, såvida inte utseendet i hög grad skulle påverka fullgörandet av nationella uppgifter 4 . Sammanlagt utsågs 570 nationella experter, varav 514 valdes ut till 2023 års expertpool, med beaktande av de allmänna och särskilda kriterier som fastställs i förordningen och i utseendeinbjudan till medlemsstaterna 5 .

Poolen är den främsta källan till experter för den utvärderings- och övervakningsverksamhet som ska utföras 2023. En ytterligare ansökningsomgång har inletts för att hitta särskilda experter till den tematiska utvärderingen beträffande narkotikahandel.

Översikt över medlemsstaternas avhjälpande åtgärder

Efter utvärderingen måste medlemsstaterna hantera de identifierade bristerna och lämna in en handlingsplan till rådet och kommissionen med de avhjälpande åtgärder som ska vidtas. Genom offentliggörandet av denna andra rapport om Schengenläget överförs övervakningen av medlemsstaternas avhjälpande åtgärder efter Schengenutvärderingar till onlineverktyget KOEL-SCHEVAL. Denna övergång från pappershantering kommer att ge en bättre översikt över genomförandet av rekommendationerna och en bättre efterlevnad av rapporteringskraven i den nya förordningen.

Sedan de första Schengenutvärderingarna inleddes under kommissionens samordning 2015 har utvärderingsgrupperna kunnat avsluta fler än 50 handlingsplaner. Efter de senaste bedömningarna av de uppföljningsrapporter som lämnats in av medlemsstaterna avslutar kommissionen härmed handlingsplanerna för Portugal, Litauen, Malta, Norge, Tjeckien, Ungern och Slovakien på området den gemensamma viseringspolitiken, Estlands handlingsplaner på områdena gränser och återvändande samt Ungerns handlingsplan på området förvaltning av de yttre gränserna, sedan samtliga rekommendationer har genomförts i sin helhet.

Kommissionen avslutar även alla handlingsplaner för rekommendationerna i de utvärderingar som utfördes 2015 och 2016 6 . Detta avslutande är emellertid tekniskt, eftersom det gäller handlingsplaner som fortfarande har oavslutade åtgärder från tidigare utvärderingar, samtidigt som en ny utvärdering av den berörda medlemsstaten på det politikområdet redan har utförts och nya rekommendationer har utarbetats. Dessa åtgärder överförs till handlingsplanen för den nya utvärderingen för att förhindra en dubblering av rapporteringsskyldigheterna. På samma sätt kommer alla gamla handlingsplaner att avslutas tekniskt i samband med översynen av de nya handlingsplanerna 7 när medlemsstaterna har lämnat in sina handlingsplaner med avseende på de senaste utvärderingarna.

	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022
Avslutade 8	26	30	17	9	5	0	0	0
Oavslutade	2	6	19	21	25	22	37	36
Totalt	28	36	36	30	30	22	37	36

Såsom framgår av tabellen ovan finns det fortfarande ett stort antal oavslutade handlingsplaner (168 av 255). Det bör emellertid noteras att kommissionen i regel inte kan avsluta handlingsplanerna förrän alla rekommendationer har genomförts i sin helhet 9 . Läget för de enskilda handlingsplanerna visar att betydande framsteg har gjorts och att den övergripande genomförandenivån i de flesta fall ligger över 75 %. De prioriterade områdena för ett förbättrat genomförande omfattar gränskontroller, gränsövervakning, Eurosur och återvändandesystemets effektivitet.

Översikt över genomförandet av rekommendationerna från arbetsgruppen för Schengenutvärdering (Scheval) per politikområde

Förvaltning av de yttre gränserna:

Återvändande:

Polissamarbete:

Stora informationssystem:

Den gemensamma viseringspolitiken:

(1)

     Rådets förordning (EU) 2022/922 av den 9 juni 2022 om inrättande och användning av en utvärderings- och övervakningsmekanism för att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket och om upphävande av förordning (EU) nr 1053/2013.

(2)

     De nämnda medlemsstaterna kunde inte utvärderas med avseende på deras genomförande av den gemensamma viseringspolitiken under 2020 eller 2021, vad gällde övriga politikområden, på grund av resebegränsningarna i samband med covid-19-pandemin.

(3)

     När allvarliga brister identifieras blir den utvärderade medlemsstaten föremål för en noggrannare granskning som utförs av utvärderingsgruppen och rådet. Medlemsstaten måste rapportera med tätare mellanrum, och återbesök görs för att kontrollera framstegen med att avhjälpa bristerna.

(4)

     Enligt artikel 17.2 i förordningen ska medlemsstaterna ”inte vara skyldiga att utse experter på områden där de av objektiva skäl inte utvärderas eller, i exceptionella fall, om utseendet i hög grad påverkar fullgörandet av nationella uppgifter. Om en medlemsstat åberopar det sistnämnda ska den till kommissionen skriftligen lämna en motivering och information om den exceptionella situationen”.

(5)

     I artikel 15.1 i förordningen föreskrivs att experterna ”ska ha lämpliga kvalifikationer, inklusive gedigna teoretiska kunskaper och erfarenheter inom de områden som omfattas av utvärderings- och övervakningsmekanismen samt goda kunskaper om principer, förfaranden och tekniker för utvärdering; de ska också kunna kommunicera effektivt på ett gemensamt språk”. Enligt artikel 17.5 måste medlemsstaterna utse experter som uppfyller dessa villkor.

(6)

     Följande handlingsplaner har avslutats tekniskt: Österrike – Schengens informationssystem och dataskydd (2015). Belgien – Schengens informationssystem (2015). Tyskland – återvändande (2015). Liechtenstein – återvändande och dataskydd (2015). Nederländerna – dataskydd (2015). Grekland – återvändande, polissamarbete, Schengens informationssystem (alla 2016). Frankrike – förvaltning av de yttre gränserna, återvändande, Schengens informationssystem (alla 2016). Italien – förvaltning av de yttre gränserna, återvändande, Schengens informationssystem (alla 2016). Luxemburg – Schengens informationssystem (2016). Malta – förvaltning av de yttre gränserna, återvändande, polissamarbete och Schengens informationssystem (alla 2016). Handlingsplanen för 2016 års utvärdering av Grekland på området förvaltning av de yttre gränserna kunde inte avslutas på grund av det stora antal åtgärder som ännu inte genomförts. Handlingsplanerna för dataskydd för Belgien, Tyskland, Grekland, Frankrike, Italien, Luxemburg och Malta (efter 2015 och 2016 års utvärderingar) kunde inte avslutas på grund av förseningar i antagandet av utvärderingsrapporterna eller rekommendationerna efter utvärderingarna 2020 och 2021.

(7)

     Detta tekniska avslutande kan redan nu tillkännages för de handlingsplaner som gäller 2017 års utvärderingar av Island, Norge och Sverige avseende Schengens informationssystem och av Spanien på området den gemensamma viseringspolitiken efter de nya utvärderingarna 2022.

(8)

     I tabellen visas antalet handlingsplaner som härrör från de periodiska utvärderingar som kommissionen har avslutat, inbegripet de som avslutades i rapporten om Schengenläget 2023.

(9)

     Utom när det gäller tekniska avslutanden, såsom beskrivs ovan. I sådana fall är medlemsstaterna emellertid skyldiga att rapportera om de oavslutade rekommendationerna i den nya rapporten.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.5.2023

COM(2023) 274 final

BILAGA

till

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén

Rapport om Schengenläget 2023

BILAGA 2

Förteckning över bästa praxis som identifierats inom ramen för Schengenregelverkets utvärderings- och övervakningsmekanism

Schengenområdet utan kontroller vid de inre gränserna (Schengenområdet) fortsätter att vara en hörnsten i den europeiska integrationen, och ett effektivt genomförande av Schengenreglerna är därför avgörande för att säkerställa gränsöverskridande rörlighet för människor, förbättra säkerheten med hänsyn till de grundläggande rättigheterna och främja samarbetet mellan medlemsstaterna. Medlemsstaternas fastställande av bästa praxis och innovativa lösningar som skulle kunna tillämpas av andra är grundläggande för den nya utvärderings- och övervakningsmekanismen för Schengenregelverket. Syftet med mekanismen är att förbättra genomförandet av Schengenregelverket.

I denna förteckning sammanställs en rad olika exempel på bästa praxis och innovativa lösningar för olika aspekter av Schengenregelverket, däribland gränsförvaltning, återvändande, viseringspolitik, brottsbekämpning, dataskydd och användningen av it-system, vilka identifierades i samband med de Schengenutvärderingar som utfördes under genomförandet av det första (2015–2019) och det andra (2020–2022) fleråriga utvärderingsprogrammet.

Förteckningen över bästa praxis är avsedd att ge en inblick i innovativa strategier, verktyg och åtgärder som kan stödja medlemsstaternas myndigheter när de genomför Schengenregelverket och hjälpa dem att bygga vidare på beprövade arbetssätt och metoder när de lägger fram nya förslag och initiativ. Syftet är även att förstärka den ram som skapades av rådets arbetsgrupp för att göra det lättare för och uppmuntra medlemsstaterna att dela med sig av sina erfarenheter, utbyta kunskap och lära sig av varandra. Detta skulle framför allt underlätta det ömsesidiga lärandet och främja samarbetet mellan medlemsstaterna för ett bättre genomförande av Schengenregelverket. Avsikten med förteckningen är inte att ersätta eller upprepa den befintliga bästa praxis som ingår i de olika tillämpliga rekommendationerna eller handledningarna från kommissionen eller rådet, utan att komplettera dem med nya exempel.

Kommissionen har för avsikt att uppdatera förteckningen varje år för att dra nytta av nya och innovativa åtgärder som identifierats av utvärderingsgrupperna under det föregående årets Schengenutvärderingar.

Dessa exempel på bästa praxis bör även underlätta ett effektivt genomförande av den fleråriga strategiska policyn för europeisk integrerad gränsförvaltning. Medlemsstaterna uppmanas därför att ta hänsyn till relevant bästa praxis i sina nationella strategier för europeisk integrerad gränsförvaltning.

Denna förteckning har en förklarande karaktär och är inte rättsligt bindande. Tanken är att den ska fungera som en värdefull resurs för beslutsfattare, tjänstemän inom brottsbekämpningen och andra aktörer som bidrar till Schengenområdets smidiga och effektiva funktion, men även som stöd till möjliga lösningar för avhjälpande åtgärder mot bakgrund av utvärderingsgruppernas framtida rekommendationer. Förteckningen är en del av den årliga rapport som avses i artikel 25 i rådets förordning (EU) 2022/922.

1.Förvaltning av de yttre gränserna

Genomförandet av europeisk integrerad gränsförvaltning

Styrningen av den nationella integrerade gränsförvaltningen -Ett centrum som sammanför sju myndigheter, inbegripet polisen, migrationsverket och tullmyndigheten, har inrättats på nationell nivå. Dess huvudsakliga syfte är att utarbeta motstrategier, utfärda tidiga varningar och ta fram rekommendationer. Centrumet har en permanent struktur som är organiserad kring arbetet inom tillfälliga enheter och erbjuder en rad olika analytiska produkter som underlättar såväl det taktiska beslutsfattandet på lokal nivå som det strategiska beslutsfattandet på ministernivå. Dess analyser förmedlas till alla gränspolisenheter via polismyndighetens webbplattform. [Tyskland, 2015] -Skapandet av ett välfungerande och permanent styrningssystem för europeisk integrerad gränsförvaltning, som samordnas genom en särskild ledningsstruktur och omfattar alla berörda nationella myndigheter, är avgörande för att inrättandet, övervakningen och genomförandet av europeisk integrerad gränsförvaltning i medlemsstaterna ska fungera effektivt. En sambandsman från Frontex bör delta (som observatör) i den nationella ledningsgruppen för europeisk integrerad gränsförvaltning för att främja informationsutbyte och ett effektivt samarbete samt för att garantera förbindelsen mellan den nationella och den europeiska nivån. [Tematisk utvärdering av nationella strategier för integrerad gränsförvaltning, 2020]

Samarbete mellan olika organ -Formell praxis för en nära och effektiv samordning och ett välfungerande samarbete mellan de olika nationella myndigheterna på central, regional och lokal nivå anses vara avgörande för att systemen för integrerad gränsförvaltning ska fungera effektivt. Gränsbevakningsenheter utstationeras i territorialvatten och på landområden tillhörande de berörda tredjeländerna för att säkerställa en ständig gemensam patrullering till havs och i luften med användning av medlemsstatens fartyg och flygplan och med stöd av elektroniska verktyg som det integrerade övervakningssystemet för de yttre gränserna (Sive). [Tematisk utvärdering av nationella strategier för integrerad gränsförvaltning, 2020]

Sök- och räddningsfunktionen -Den nationella strategin bör tillgodose mål om att integrera sök- och räddningsfunktionen i det nationella konceptet för sjögränsövervakning och skapa en koppling till det EU-stöd som tillhandahålls genom de gemensamma insatser till sjöss som samordnas av Frontex på detta område. Sök- och räddningsfunktionen bör vara en integrerad del av det nationella systemet för sjögränsövervakning när det gäller planering och utveckling av övervakningskapaciteten. Det nationella sök- och räddningscentrumet skulle kunna dela med sig av de uppgifter som samlas in av det världsomspännande systemet för sök- och räddningsinsatser (SAR World System) för att förbättra övervakningsplaneringen. [Tematisk utvärdering av nationella strategier för integrerad gränsförvaltning, 2020]

Mekanism för kvalitetskontroll -Inrikesministeriet har inrättat en nationell utvärderingsmekanism för de yttre gränserna som bygger på de europeiska och nationella mekanismerna för kvalitetskontroll. I denna mekanism sammanförs rekommendationerna från Schengenutvärderingar, Frontex sårbarhetsbedömning och nationella utvärderingsbesök. De sistnämnda omfattar en utvärdering av frågor kring Schengens informationssystem/Sirene och polissamarbetet. [Österrike, 2020] -Gränsförvaltningen på nationell nivå och EU-nivå bör systematiskt omfattas av en europeisk mekanism för kvalitetskontroll inom hela tillämpningsområdet för europeisk integrerad gränsförvaltning. Den permanenta nationella mekanismen för kvalitetskontroll inbegriper en nationell pool av utvärderare som har genomgått Frontex utbildning för Schengenutvärderare. [Tematisk utvärdering av nationella strategier för integrerad gränsförvaltning, 2020]

Nationellt och europeiskt system för situationsmedvetenhet och tidig varning

Samarbete (situationsmedvetenhet) -Poliskårerna i två angränsade medlemsstater har utvecklat ett mycket bra bilateralt samarbete inom ramen för ett samarbetsmemorandum. På grundval av detta memorandum kan länderna bland annat utföra gemensamma patrulleringar till havs och på land samt utbyta operativ personal. Medlemsstaternas myndigheter har även enats om att integrera sina system för sjögränsövervakning och utbyta information om den lägesbilden till sjöss. [Portugal/Spanien, 2017] -Samordningen mellan de två angränsande medlemsstaternas nationella samordningscentraler möjliggör en gemensam lägesbild, ett effektivt informationsutbyte, bättre situationsmedvetenhet vid de gemensamma gränserna och en ökad insatsförmåga, eftersom de två länderna även delar på utplaceringen av tillgångarna. [Portugal/Spanien, 2017]

Gränskontroller

Landgränser  -Skiftledaren lämnar operativ information till de tjänstemän som ansvarar för primärkontroller innan de utför gränskontroller på ett ankommande höghastighetståg med passagerare från ett land utanför Schengenområdet. Tullmyndighetens representanter måste delta i genomgången för att säkerställa ett enhetligt utbyte av information om såväl uppdaterade riskprofiler som andra relevanta operativa uppgifter. En av gränsvakterna i gränspatrullen har fått särskild utbildning i underrättelsehantering. Effektiva gränskontroller utförs genom en strategisk fördelning av personal och en lämplig användning av språk som speglar sammansättningen av passagerare. Förhandsinformation om passagerare krävs för samtliga tåg samt för passagerare och tågpersonal ombord på dessa tåg. Särskilt utsedda gränsvakter bearbetar den förhandsinformation om passagerare som ingår i passagerarlistan, vilken har kontrollerats i förväg mot utvalda register, för att bedöma riskerna. Resehandlingarna granskas och kontrolleras visuellt och med användning av lämpliga tekniska anordningar. [Finland, 2018]

Luftgränser  -En särskild enhet med sex gränsvakter övervakar privata transporter och semesterflyg, däribland lätta flygplan och helikoptrar, med hjälp av ruttspårning i realtid och flyguppgifter från militärens radar. Enheten får tillgång till alla färdplaner för att kunna analysera dem. Om avgångs- eller ankomstflygplatsen inte ligger vid ett gränsövergångsställe skickas ett meddelande till en polispatrull som kan ingripa. I händelse av obehöriga landningar på flygfält som inte är avsedda som gränsövergångar kan myndigheterna utfärda böter. Riskbedömningar av avvikande flygrutter utförs regelbundet. [Belgien, 2020]

Gränsövervakning

-Gränsvakterna har stöd av ett operativt system som möjliggör direkta kontroller i relevanta databaser och operativ samordning av gränsövervakningen. Systemet används även för att samordna och placera ut patruller, förbättra situationsmedvetenheten och säkerställa en effektiv insatsförmåga. Det gör även att den regionala samordningscentralen har en allmän lägesbild så att den i god tid kan välja rätt insatser och kommunikationskanaler. Det interaktiva gränssnittet gör att gränsvakten och polispatrullerna, skiftledarna och den regionala samordningscentralen kan välja ut och skicka geolokaliseringen för en plats av intresse direkt till de datorskärmar som har installerats i patrullbilar och på patrull fartyg. Systemet ger de gränsvakter som är ansvariga för gränsövervakningen en konstant och övergripande situationsmedvetenhet, samtidigt som det underlättar kommunikationen och förbättrar insatsförmågan. [Estland, 2018] -Gränsvakterna använder drönare för övervaknings- och interventionsåtgärder. Var och en av de regionala enheter som är ansvariga för de yttre landgränserna är anslutna till systemet. Systemet består av tre plattformar (obemannade små motorsegelflygplan), en markstation (med fjärrkontroll, skärmar och en antenn) och annan hjälputrustning. Plattformarna är utrustade med konventionella kameror och mörkerkameror, och en av plattformarna kan användas under alla tider på dygnet. Högupplösta bilder från kamerorna skickas i realtid antingen till markstationen eller till andra anslutna mottagare. Detta drönarsystem kan förstärka kapaciteten för gränsövervakning, förbättra situationsmedvetenheten och öka insatsförmågan. När ett flygande föremål upptäcks får den regionala samordningscentralen omedelbart information för att kunna avgöra vilka särskilda interventionsåtgärder som ska vidtas. [Polen, 2019]

Internationellt samarbete -Upprättandet av multilaterala samarbetsavtal och bilaterala avtal med flera tredjeländer möjliggör utbyte av uppgifter i realtid i samband med sjöövervakning och gränskontroller av färjor och annan information som rör gränserna. Myndigheterna ger aktivt stöd till utvecklingen av den nationella kapaciteten för gränskontroll i tredjeländer genom att överlåta tillgångar. [Italien, 2021] -De nationella myndigheterna hanterar migrationsflöden och bekämpar gränsöverskridande brottslighet från länder utanför Schengenområdet genom ett regionalt koncept för gränsövervakning. Detta omfattar utstationering av sambandsmän från tredjeländer till medlemsstaternas regionala samordningscentraler, och vice versa, för att underlätta direkt samarbete och informationsutbyte. Gränsbevakningsenheter utstationeras i territorialvatten och landområden tillhörande tredjeländer för att säkerställa en ständig gemensam patrullering av havet och luften. Det regionala gränsövervakningssystemet kompletteras av en sök- och räddningsmekanism med fartyg som samordnas av den nationella sök- och räddningstjänsten. [Spanien, 2022]

2.Viseringspolitik

Extern tjänsteleverantör

-Att införa ekonomiska sanktioner mot externa tjänsteleverantörer som inte följer avtalet, i kombination med utökad övervakning av deras arbete, är ett effektivt sätt att se till att den externa tjänsteleverantören uppfyller bestämmelserna i avtalet och förbättrar sina resultat. [Österrike, 2022]

Nationellt it-system

-I det nationella it-systemet för viseringar markeras brådskande ansökningar permanent (t.ex. om en sökande behöver resa med mycket kort varsel efter inlämningen av ansökan för att vårda en nära familjemedlem). Brådskande ansökningar är därför lätta att identifiera, och deras behandling kan enkelt prioriteras. [Malta, 2022]

3.Återvändande

Återvändandesystemets effektivitet

Återvändandeförfaranden -Rutinen att fatta beslut om återvändande, avlägsnande och inreseförbud i ett enda steg minskar den administrativa bördan, samtidigt som de återvändande personernas processuella rättigheter respekteras fullt ut. [Österrike, 2015] -Förfarandet med att informera om avsikten att utfärda ett inreseförbud när en olaglig vistelse upptäcks i samband med en utresekontroll, för att ge tredjelandsmedborgaren möjlighet att göra invändningar, gör att myndigheterna kan utfärda ett inreseförbud utan att avbryta tredjelandsmedborgarens avresa samtidigt som tredjelandsmedborgarens rättigheter respekteras. [Nederländerna, 2021] -Det förfarande som införts för att systematiskt kontrollera en tredjelandsmedborgares efterlevnad av skyldigheten att återvända inom perioden för frivillig avresa omfattar följande åtgärder: ·Kontroll av tredjelandsmedborgarens avresa via gränsövergångsställen i den statliga gränsbevakningsmyndighetens informationssystem. ·Samråd med behöriga myndigheter i de angränsade medlemsstaterna om huruvida tredjelandsmedborgaren avreste via deras avsnitt av den yttre gränsen. ·Om de ovannämnda kontrollerna inte ger något resultat besöker den statliga gränsbevakningsmyndigheten tredjelandsmedborgarens senaste kända adress i medlemsstaten. ·Migrationsverket informeras om resultaten och vidtar lämpliga åtgärder. [Litauen, 2018]

Frivilligt återvändande -Främjandet av program för stöd vid frivilligt återvändande i varje steg av asyl- och återvändandeförfarandena säkerställer att tredjelandsmedborgare får information om möjligheten att återvända frivilligt vid den första kontakten med de nationella myndigheterna. Denna rutin bidrar till en hög nivå av frivilligt återvändande, vilket i sin tur främjar ett värdigare, säkrare och mer kostnadseffektivt sätt att avvisa tredjelandsmedborgare som inte har rätt att stanna. [Luxemburg, 2016] -Under hela återvändandeprocessen är ett frivilligt återvändande en viktig prioritering för de nationella myndigheterna. Det finns en proaktiv strategi för att motivera tredjelandsmedborgare att återvända frivilligt i alla steg av förfarandet, särskilt vid förvarsenheterna. Förvarsenheterna anses bidra till ett frivilligt återvändande, och ärendehandläggarna och myndigheterna försöker aktivt motivera tredjelandsmedborgare att lämna landet frivilligt, samtidigt som de erbjuder lämpligt boende och stöd. [Nederländerna, 2021] -Den tidiga kontakten med återvändande personer för att främja frivilligt återvändande/frivillig avresa och ge återvändande personer möjlighet att delta i ett program för frivilligt återvändande i alla skeden av återvändandeprocessen främjar och ökar användningen av frivilligt återvändande och återanpassning som en integrerad del av ett gemensamt EU-system för återvändande i linje med EU:s strategi för frivilligt återvändande och återanpassning. [Danmark, 2022]

It-system -Modern och skräddarsydd teknisk utrustning som surfplattor, smarttelefoner och andra bärbara enheter med särskild programvara som har programmerats för att underlätta polisens arbete används för att identifiera tredjelandsmedborgare och snabbt kontrollera om de har rätt att stanna i medlemsstaten. [Schweiz, 2018] -Användningen av avancerad teknik, mobila enheter och stora databaser för enkel tillgång till och utbyte av information gör det lättare att säkerställa ett effektivt återvändande för tredjelandsmedborgare som inte har rätt att stanna. [Nederländerna, 2021] -Det nationella it-system för hantering av återvändandeärenden som utvecklats i linje med Frontex modell (RECAMAS) ger de myndigheter som arbetar med återvändanden ett effektivt och integrerat verktyg som underlättar en ändamålsenlig hantering av återvändandeärenden. [Italien, 2021] -Anslutningen av det nationella systemet för hantering av migrationsärenden till Frontex modul för ansökan om återvändande för charterflygningar ger de nationella myndigheterna möjlighet att direkt nå alla charterflyg som organiseras med stöd av Frontex så att de kan organisera och delta i återvändandeinsatser på ett effektivare sätt. [Österrike, 2020]

Skyddsåtgärder

Förfarande vid påtvingat återvändande -Förfaranden har införts för att ge myndigheterna möjlighet att fatta ett snabbt beslut om en asylansökan som lämnas in under avlägsnandeprocessen för att undvika att avlägsnandet av en tredjelandsmedborgare skjuts upp eller försenas, samtidigt som principen om non-refoulement respekteras. [Nederländerna, 2015]

Övervakning vid påtvingat återvändande -Lämplig övervakning säkerställs genom den nationella garantens fullständiga oberoende, den nationella garantens verksamhetsområde, den utbildning som erbjuds ledsagare om de grundläggande rättigheterna och principen om non-refoulement samt det regionala nätverk av utbildade övervakare av påtvingat återvändande som är verksamma över hela territoriet. [Italien, 2021] -Det regelbundna offentliggörandet på nätet av den offentliga människorättsförsvararens rapporter om övervakning vid påtvingat återvändande, även på engelska som en del av ombudsmannens årliga allmänna rapport, säkerställer en ytterligare nivå av kontroll över avlägsnandeprocessen för att öka dess öppenhet och ger ytterligare stöd för att säkerställa att mekanismen för övervakning vid påtvingat återvändande fungerar effektivt. [Tjeckien, 2019]

Utbildning -Ett omfattande utbildningsprogram med högkvalificerade utbildare, tillsammans med en fastställd ram för ledsagande med stöd av ett stort nätverk av utbildare, garanterar att ledsagandet av återvändande personer i hög grad uppfyller Frontex standarder. Utbildningen består av både teoretiska och praktiska moment. Den teoretiska delen är inriktad på förfarandet vid återvändandeinsatser, de grundläggande rättigheterna, den rättsliga ramen, kommunikation och kulturell medvetenhet samt medicinska aspekter. Under de praktiska momenten får tjänstemännen möjlighet att öva på tekniker vid ingripande och frihetsberövande (första kontakten, information till befälhavaren, ombordstigning, sätesplacering, förflyttning ombord, otillåten förflyttning, måltider, toalettbesök och överlämning). De praktiska övningarna äger rum i en flygplansmodell för att göra det möjligt att öva på realistiska situationer. [Portugal, 2022]

Förvar inför avlägsnande

Förvarsenheter -Ett särskilt barnrum i registreringslokalerna för utländska medborgare ger barnen en lämplig och stimulerande omgivning. De långa öppettiderna och den obegränsade tillgängligheten, närvaron av socialarbetare och tillgången till en stor mängd spel och aktiviteter skapar en trygg miljö för barnen. [Litauen, 2018] -Familjecenter och särskilda psykiatriska avdelningar kan tillgodose de särskilda behoven hos sårbara personer i förvar. Familjecentrets utformning, dess aktiviteter och personalens engagemang gör att familjelivet blir så normalt som möjligt med lämpliga och stimulerande miljöer för familjer och ensamkommande barn. Den psykiatriska avdelningen möjliggör ett nära samarbete mellan berörda parter för att tillgodose behoven hos sårbara personer med psykologiska problem i återvändandeprocessen och ökar samtidigt återvändandeförfarandenas effektivitet. [Nederländerna, 2021] -De utarbetade protokollen och personalens utbildning, i kombination med utformningen av systemet, bidrar till att minska stressen och lidandet för minderåriga i återvändandeprocessen och är i linje med principen om barnets bästa. [Norge, 2022]

4.Polissamarbete

Nationella strategier för brottsbekämpning

-Vart fjärde år fastställer justitie- och säkerhetsministern den nationella säkerhetsagendan med nationella politiska mål för polisverksamheten. På regional nivå omsätter de lokala myndigheterna de nationella prioriteringarna i regionala politiska mål för polisen i den regionala säkerhetsagendan. De brottsbekämpande myndigheterna bedriver ett underrättelse- och informationsutbyte för att samla in lämpliga uppgifter och underrättelser som kan bidra till den nationella säkerhetsagendan, de regionala säkerhetsagendorna och Europols hotbildsbedömning avseende grov och organiserad brottslighet. Styrkommittéer från forskningsavdelningen får i uppgift att samordna och övervaka hela förfarandet. Vid den dagliga operativa genomgången får de olika polisenheterna information om vad de bör ägna särskild uppmärksamhet åt inom sitt arbetsområde. Genomgången bygger på en nationell modell och omfattar alla relevant uppgifter och underrättelser som finns tillgängliga på lokal, regional, nationell och internationell nivå. I genomgången ingår även olika hotbedömningar, som till exempel används som utgångspunkt för beslutsfattandet i kampen mot organiserad brottslighet och bedömningen av hotnivåer när det gäller sannolikheten för en terroristattack. Dessutom gör de regionala underrättelsetjänsterna egna hot- och säkerhetsbedömningar via sina forsknings- och analysavdelningar. [Nederländerna, 2021]

Organisation av den gemensamma kontaktpunkten för internationellt informationsutbyte inom brottsbekämpning

Organisation, informationsutbyte -Alla brottsbekämpande myndigheter har tillgång till nationella system där de kan söka bland de andra myndigheternas uppgifter, vilket minskar förseningarna och ökar effektiviteten. Eftersom alla brottsbekämpande myndigheter använder samma nationella system för att registrera ärenden minskar dessutom risken för att de arbetar med samma ärenden eller går miste om möjligheten till ett mer sammanhållet arbetssätt. [Finland, 2018] -För att samordna det internationella polissamarbetet skapade polismyndigheten ett nätverk av kontaktpersoner för internationellt polissamarbete. De är stationerade vid alla regionala polisstationer och vid huvudstadens centrala polishögkvarter. Kontaktpersonerna fungerar som en länk mellan lokala poliser och den gemensamma kontaktpunkten vid det nationella polishögkvarteret när de utför följande arbetsuppgifter: rådgivning om valet av kanal för polissamarbete, stöd vid utarbetandet av förfrågningar om informationsutbyte samt översättning och överföring av svaren till den lokala polisen för att öka de lokala polisernas medvetenhet om olika möjligheter till internationellt informationsutbyte. Kontaktpersonerna bidrar till att förbättra kvaliteten och underlätta samordningen av förfrågningar om informationsutbyte. [Polen, 2019] -Det finns ett väletablerat dagligt flöde av brottsrapportering från lokal nivå till regional och nationell nivå. En elektronisk rapport om händelser under de senaste 24 timmarna finns regelbundet tillgänglig för den lokala polisstationens ledningsgrupp, den regionala polismyndigheten och statens centrala polishögkvarter. Detta gör att välgrundade beslut kan fattas på alla nivåer. [Tyskland, 2020] -I systemet för samordning av insatser mot terrorism samlas alla underrättelser in från de olika polisorganisationer och institutioner som är ansvariga för att förebygga och bekämpa terrorism, våldsbejakande radikalism samt grov och organiserad brottslighet. Systemet utgör ett lämpligt alternativ genom att kombinera informationshantering med operativ samordning i en situation där de relevanta nationella myndigheterna inte har tillgång till varandras databaser. [Spanien, 2022]

Organisation -Det permanenta underrättelse- och analyscentrumet för polisen, tullen och gränsbevakningsväsendet (PTG) möjliggör effektivt samarbete och effektiv samordning mellan de brottsbekämpande myndigheterna, bland annat genom att ta fram gemensamma verktyg för analys och hotbedömning. På så vis kan PTG-samarbetet fungera som en förbindelselänk som bidrar till ett evidensbaserat beslutsfattande på politisk nivå utifrån en gemensam lägesbild och ger stöd till de regionala och lokala myndigheterna i deras utrednings- och underrättelsearbete. [Finland, 2018] -Ett övergripande och intensivt samarbete mellan de brottsbekämpande myndigheterna och den nationella skatte- och tullförvaltningen på både nationell och regional nivå. I praxis ingår såväl gemensamma utredningar och insatser som utbyten av information och uppgifter. [Ungern, 2019] -Polisens samarbetscentraler har en egen ny och toppmodern modul i ärendehanteringssystemet. Den är integrerad i polisens nationella ärendehanteringssystem och har inbyggda funktioner för att ta fram övergripande automatiserad statistik över den gränsöverskridande verksamheten. [Ungern, 2019] -Inrättandet av centrala myndigheter som inriktar sig på en viss typ av brott med hjälp av resurser från olika administrationer leder till mycket goda operativa resultat. [Frankrike, 2021] -En effektiv struktur för att inte bara ta fram den nationella hotbedömningen utan även särskilda hot- och riskbedömningar. I strukturen kombineras en centralt organiserad kvalitetskontroll med en behovsanalys på regional nivå. Den sektorsöverskridande strategiska analysenheten är ansvarig för en strategisk analys av brottsligheten. Enheten består av en grupp som arbetar på nationell nivå och fältgrupper i flera av regionerna. Kvalitetskontrollen utförs på central nivå, vilket även säkerställer överensstämmelse mellan de olika analysverktygen. Enheten utarbetar den årliga nationella hotbedömningen med inriktning på organiserade kriminella grupper. [Frankrike, 2021] -Avdelningen för internationellt samarbete kombinerar utbyte av operativ information med strategiskt beslutsfattande på internationell nivå. Denna avdelning inrymmer den nationella gemensamma kontaktpunkten för internationellt informationsutbyte inom brottsbekämpning och har representanter från såväl de nationella och regionala polisstyrkorna som tullmyndigheten. De båda berörda myndigheterna har ett nätverk av experter på internationellt polissamarbete som ger stöd och råd till underrättelseenheterna på regional nivå när det gäller användningen av instrument för internationellt polissamarbete. De huvudansvariga brottsbekämpande myndigheterna anordnar regelbundna utbildningar för experter på internationellt polissamarbete. Experterna utgör en del av myndigheternas enheter på regional nivå och utför denna uppgift vid sidan av sitt dagliga arbete. Kunskap överförs till nätverket vid ett årligt möte, dit bland andra de nationella sambandsmännen vid Europol bjuds in som talare. Mellan dessa möten sprids kunskap om nya förfaranden till nätverket antingen via nyhetsbrev eller tillfälliga möten. Experterna i myndigheternas nätverk får dessutom en veckas grundutbildning innan de ansluter sig till nätverket. Dessa nätverk av experter underlättar spridningen av kunskap om internationellt polissamarbete på regional nivå. [Spanien, 2022]

Informationshantering – mobila applikationer

-Mobila enheter har tagits i bruk för att ge polispatrullerna tillgång till relevanta databaser via en mobilapp. De användarvänliga och kraftfulla mobila enheterna kan läsa av såväl registreringsskyltar på fordon som maskinläsbara fält i identitetshandlingar. De är även utrustade med en ansiktsigenkänningsfunktion (dvs. polisen kan skicka fotografier för ansiktsigenkänning till en central databas). [Ungern, 2019] -Alla poliser med relevant profil har fått en smarttelefon med direkt tillgång till (inter-)nationella databaser och en app för säker kommunikation. De nationella polisstyrkorna använder en mobil lösning när de arbetar utanför kontoret. Via sina mobila enheter (surfplattor, smarttelefoner och bärbara datorer) kan de operativa poliserna söka i (inter-)nationella databaser (t.ex. identitetshandlingar, registreringsskyltar och biometriska uppgifter). Registreringsskyltar och andra föremål som skannas med smarttelefonen kontrolleras omedelbart mot den centrala databasen. [Nederländerna, 2021]

Användning av Europols verktyg för gränsöverskridande samarbete och informationsutbyte

-Uppgifter från det nationella systemet för polisutredningar laddas automatiskt upp i Europols informationssystem. Databasen över pågående utredningar är kopplad till ett automatiserat inmatningsprogram i Europols informationssystem. Ny information matas in, befintlig information kompletteras och gammal information raderas varje dag. Denna process är helt automatiserad. Europols nationella enhet hanterar träffar mellan nationella utredningar och utländska utredningar som redan finns tillgängliga i Europols informationssystem. [Nederländerna, 2021]

Gränsöverskridande samarbete i de inre gränsområdena

Operativt samarbete med angränsande medlemsstater -Gemensamma trilaterala patrulleringar på tåg mellan grannländerna. [Österrike, 2015] -En gemensam halvårsrapport om brottsanalys och en rapport om operativ brottsanalys utarbetas mellan medlemsstaterna varannan vecka. En daglig genomgång av brott som begåtts i en av medlemsstaterna förbereds och delas med de andra medlemsstaterna. [Liechtenstein, 2015] -En gemensam analysgrupp har inrättats i ett polisdistrikt i en av gränsregionerna och består av företrädare för olika myndigheter, däribland polisen, tullen och gränsbevakningen. Analyserna används som grund för beslut angående gränskontroller, polisarbete och tullverksamhet. Det noterades att analysrapporter användes för att informera poliser om gemensamma patrulleringar i förväg, däribland på vilka dagar, tidpunkter och platser sådana patrulleringar skulle äga rum. För de hamnar som godkänts för inresor från länder utanför Schengenområdet sammanställs riskanalysrapporter varje månad. Rapporterna ligger till grund för såväl de operativa som de administrativa aspekterna av gränskontrollerna. [Danmark, 2017] -Det administrativa samarbetsavtalet mellan polismyndigheterna i de nordiska länderna ligger till grund för ett utökat operativt polissamarbete mellan de nordiska polismyndigheterna. I avtalet fastställs riktlinjer för informationsutbyte (för att förebygga, upptäcka eller utreda brott), polisförhör i någon av de andra parternas jurisdiktion, förfrågningar om utdrag ur belastningsregister eller förelägganden om vittnesmål inför domstol, eftersökning av personer i ett annat nordiskt land, gemensamma utredningsgrupper, utlåning av utrustning samt transitering i samband med utlämning av utländska medborgare. De nationella poliserna är väl medvetna om de bestämmelser som de kan tillämpa enligt detta avtal. [Danmark, 2017, Finland, 2018] -För att säkerställa ett effektivt gränsöverskridande samarbete och en effektiv delning av resurser undertecknade angränsande medlemsstater ett avtal om gemensam användning av hemliga källor till underrättelseuppgifter för att kunna utföra hemliga underrättelseoperationer med en gemensam pool av poliser. [Litauen, 2018] -De bilaterala avtal om polissamarbete som ingåtts med två angränsande medlemsstater möjliggör utbyte av information om administrativa överträdelser. Avtalen innehåller föreskrifter om överföring och transport av personer genom den andra statens territorium med hjälp av tjänstemän från den andra avtalsparten. Bestämmelserna i avtalen utökar det traditionella tillämpningsområdet för gränsöverskridande förföljande och övervakning samt ger poliser som utför en uppgift på en annan medlemsstats territorium samma befogenheter som nationella poliser. Avtalen ligger även till grund för en mängd olika gemensamma gränsöverskridande initiativ inom polissamarbetet. [Tjeckien, 2019] -Det nationella datasystemet skickar skärmbilder när en insats påbörjas för att omedelbart göra operatörerna uppmärksamma på den nödvändiga uppföljningen. Det har även en funktion för direktsändning. De patrullerande bilarnas geolokalisering är också synlig i systemet. Både avdelningarna för polis- och tullsamarbete och den gemensamma kontaktpunkten har direkt tillgång till systemet. [Tjeckien, 2019] -Bilaterala avtal som har ingåtts med angränsande Schengenländer medger gränsöverskridande förföljande på ländernas respektive territorium utan några tids- eller platsbegränsningar. De tillåter även förföljande vid andra brott än de som anges i artikel 2 i rådets rambeslut av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna, till exempel om någon avviker från en polis- eller gränskontroll. De bilaterala avtalen går längre än bestämmelserna i Schengenkonventionen, eftersom de tillåter förföljande till sjöss och gör det möjligt för den utländska polistjänsteman som genomför förföljandet att gripa den förföljda personen. Enligt avtalet kan förföljanden genomföras över fler än en inre gräns i Schengenområdet. [Slovakien, 2019, Ungern, 2019] -Medlemsstaterna har ett framgångsrikt samarbete med de angränsande länderna inom den gränsöverskridande övervakningen när det gäller spårning av GPS-enheter på internationell begäran. Alla angränsande länder har tekniskt kompatibla enheter, vilket säkerställer en framgångsrik spårning av fordon utan fysisk övervakning. Den centrala myndigheten samordnar verkställandet av sådana ärenden och sammanställer övergripande statistik. [Ungern, 2019] -Gemensamma binationella brigader för bekämpning av illegal migration och smuggling har integrerats i en permanent internationell samarbetsmekanism som gör att två angränsande länder kan organisera kontroller mot bakgrund av en delad analys av migrationsriskerna. Dessa så kallade brigader (eller gemensamma enheter), som består av lika många tjänstemän från båda länderna och har valts ut för sina tekniska kunskaper och språkfärdigheter, har inrättats vid den fransk-tyska och den fransk-italienska gränsen och regleras antingen genom Prümavtalen eller ett bilateralt avtal. Förutom att organisera gemensamma patrulleringar erbjuder brigaderna (eller de gemensamma enheterna) gemensamma utbildningar. Detta system med gemensamma brigader underlättar informationsutbytet mellan två angränsande länder och samordningen av deras kontrollinsatser. Det bör därför uppmuntras och utvidgas till andra gränser, särskilt gränsen mellan Frankrike och Spanien. [Frankrike, 2021]

Mänskliga resurser

Sambandsmän -Inom ramen för ett trilateralt avtal om polissamarbete har medlemsstaten godtagit att göra sina sambandsmän i tredjeländer tillgängliga för de andra länderna och att inrikta sig på särskilda geografiska områden. [Belgien, 2015] -Enligt avtalet om ett nordiskt polissamarbete kan de nationella brottsbekämpande myndigheterna (polisen, tullen och gränsbevakningen) använda hela nätverket av nordiska sambandsmän över hela världen. Medlemsstaterna kan även använda sambandsmän från andra medlemsstater. Samarbetet mellan medlemsstaternas poliskårer förstärks dessutom genom utstationering till en annan medlemsstats polismyndighet. [Finland, 2018]

Utbildning -Medlemsstaten har använt konceptet med gemensamma utbildningar tillsammans med de angränsande ländernas polismyndigheter som ett sätt att förbättra samarbetet i gränsområdena. Gemensamma utbildningar med andra brottsbekämpande myndigheter och deras utländska motsvarigheter bygger till exempel på arbetet inom kommittén för bilateralt samarbete. Gemensamma utbildningar anordnas även av avdelningen för polis- och tullsamarbete. [Tyskland, 2020, Spanien 2022]

Stöd till utländska poliser i samband med evenemang -I samband med särskilda evenemang (t.ex. musikfestivaler, julmarknader samt fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang) kan polismyndigheterna ta hjälp av utländska poliser enligt rådets beslut 2008/615/RIF. Under en stor festival kan den nationella polismyndigheten få stöd av uniformerade poliser och utredare som är specialiserade på ficktjuvar från andra EU-medlemsstater. [Tyskland, 2020]

5.Stora informationssystem

Schengens informationssystem

Nationella program

Registreringar och förfrågningar -Om Sirenekontoret skapar, uppdaterar eller raderar en registrering med hjälp av det nationella programmet meddelas den utfärdande/begärande myndigheten automatiskt via e-post. Detta underlättar förfarandet, minskar arbetsbelastningen och förbättrar informationsutbytet mellan de olika berörda myndigheterna. [Ungern, 2019] -Omfattande användning av funktioner som möjliggör sökningar baserade på fingeravtryck i nationella system och systemet för automatisk identifiering av fingeravtryck i Schengens informationssystem. Dessa funktioner och tillhörande fingertrycksavläsare finns tillgängliga på de flesta polisstationerna. [Tyskland, 2020] -Medlemsstaten får passageraruppgifter från alla flyg som kommer från tredjeländer. Myndigheten Targeting Centre Borders sammanställer uppgifterna, varefter de behandlas automatiskt via det nationella systemet för förhandsinformation om passagerare. Detta system består av nationella databaser, bevakningslistor, profiler baserade på riskanalys, Schengens informationssystem samt databasen över stulna och förkomna resehandlingar. I händelse av en träff har operatörerna tillgång till flera olika databaser och använder det nationella programmet för att kontrollera träffen och få mer information om registreringen (fotografier, fingeravtryck, mer uppgifter om vilken åtgärd som ska vidtas osv.). I träffresultatet visas identifieringsuppgifter, skäl till begäran och åtgärd som ska vidtas. Den misstänktes person- och flyguppgifter skickas till den flygplats eller hamn som är ansvarig för att gripa den misstänkte. [Nederländerna, 2021] -Alla sökprogram i Schengens informationssystem har en enkel funktion (en liten röd knapp under slutanvändarens namn) som visar eventuella varningar om datakvaliteten hos de registreringar i systemet som skapats per myndighet (genom myndighetens kod), vilket kan vara ett enkelt sätt att rätta till fel i de nationella registreringarna. [Italien, 2021]

Rapportering av träffar -Flera rutiner har införts för att säkerställa att ett automatiskt meddelande skickas till Sirenekontoret i händelse av en träff. Detta gäller i synnerhet följande: ·Information visas på en skärm för de tjänstemän som utför den sekundära säkerhetskontrollen så snart den registrerats vid primärkontrollen. Gränsvakterna på Sirenekontoret får också information om träffar via det program som används vid gränsbevakningen. [Polen, 2015] ·Om den nationella vägtrafikmyndigheten registrerar en träff får Sirenekontoret ett automatiskt meddelande via e-post. Detta gör att operatören vid Sirenekontoret kan kontrollera träffen och ta kontakt med myndigheten om denna inte har tagit något initiativ. [Luxemburg, 2016] ·Det program som används vid gränsen har en chattfunktion som gör att direktkontakt omedelbart kan upprättas med handläggaren på Sirenekontoret om ett internt formulär för rapportering av en träff skickas in. [Kroatien, 2018] ·Slutanvändarna kan skicka ett meddelande om en träff till Sirenekontoret direkt från fönstret för granskning av registreringar i Schengens informationssystem (ett e-postmeddelande skapas automatiskt). [Litauen, 2018] ·Det nationella programmet gör att slutanvändaren kan skicka direktmeddelanden (dvs. från primärkontrollen till den sekundära kontrollen) för att lämna ytterligare uppgifter om träffen. [Finland, 2018] -Ett strukturerat rapporteringsformulär finns tillgängligt för de tjänstemän som utför primärkontrollen i det program som används vid gränsbevakningen. Det används för att beskriva omständigheterna kring träffen och för att skicka denna information till de som utför den sekundära säkerhetskontrollen. [Polen, 2019] -Ett standardiserat formulär för rapportering av träffar finns tillgängligt för alla slutanvändare. Slutanvändarna kan komma åt detta formulär direkt via de program som används för att söka i Schengens informationssystem på nationell nivå eller genom den federala polisens ärendehanteringssystem. Formuläret är interaktivt och lätt att fylla i med användning av de värden som ges i rullgardinsmenyn. I formuläret markeras även om felaktig information skrivs in i fritextfälten. [Tyskland, 2020] -På flygplatsen har gränsvakterna infört en effektiv uppföljningsrutin för träffar på registreringar om diskret kontroll i samarbete med tulltjänstemän. Om gränsvakterna upptäcker att en passagerare är registrerad för diskret kontroll i Schengens informationssystem kommer de att meddela tulltjänstemännen på ett diskret sätt. [Frankrike, 2021]

Mobila enheter -Införandet av mobila enheter har ökat det totala antalet sökningar och träffar i Schengens informationssystem. [Tjeckien, 2019] -Användning av en mobil enhet för att kontrollera de läsbara fälten i resehandlingarna, visa och lagra uppgifter i handlingarna samt söka i nationella databaser och Schengens informationssystem. Om sökfunktionerna slutar att fungera kan mobila enheter med dokumentläsare användas för att kontrollera Schengens informationssystem vid kontroll av passagerartrafik. [Ungern, 2019] -Användningen av mobila enheter som är utrustade för att söka i Schengens informationssystem säkerställer att alla poliser snabbt och enkelt kan söka i systemet var de än befinner sig. [Belgien, 2021]

Registreringar

-I Sirenekontorens arbetsflöde skapades ett varningsmeddelande för att påminna myndigheterna om att föra in biometriska uppgifter om sådana fanns tillgängliga när en registrering utförs i Schengens informationssystem. [Nederländerna, 2021] -Vid registrering i Schengens informationssystem via det nationella programmet läggs uppgifter från tidigare register till automatiskt. Fotografier kan bifogas och identifieringsuppgifter kan läggas till automatiskt i den nya registreringen. [Frankrike, 2021]

Nationella system och it-system

-Ett varningssystem finns tillgängligt för att omedelbart varna om avvikelser. Vid avvikelser skickar övervakningsverktyget e-postmeddelanden till systemadministratörerna. [Italien, 2016] -Den operativa säkerhetsavdelningen övervakar säkerheten på användarnivå i hela polisnätverket för att upptäcka avvikelser som kan tyda på en möjlig attack. Om säkerhetsavdelningen upptäcker en misstänkt användning måste den ingripa för att kontrollera den möjliga avvikelsen. Den aktiva övervakningen av så kallat avvikande beteende gör att de slutanvändare som gör sökningar kan identifiera tecken på felaktig användning av Schengens informationssystem och förebygga eventuella risker för datasäkerheten. [Nederländerna, 2021]

Sirenekontor

Sireneförfaranden -Åklagarmyndigheten har en jouravdelning som är öppen dygnet runt alla dagar i veckan för hänskjutanden från Sirenekontoret. [Danmark, 2017] -Personal från Sirenekontoret deltar i fältverksamheten i samband med storskaliga polisinsatser. [Schweiz, 2018] -Ett intyg utfärdas till offer för identitetskapning i enlighet med nationella förfaranden. [Danmark, 2022] -Det finns möjlighet att överföra fingeravtryck från Schengens informationssystem till det nationella systemet för automatisk identifiering av fingeravtryck genom Sirenekontorets arbetsflödessystem och få automatiskt svar om en eventuell träff. Denna process inleds endast om en ärendeakt skapas i Sirenekontorets arbetsflödessystem. I enlighet med lagstiftningen omfattar processen inte lagring av fingeravtryck från Schengens informationssystem i det nationella systemet för automatisk identifiering av fingeravtryck. [Irland, 2021]

Sirenes arbetsflödessystem -Om en träff i en registrering som innehåller pseudonymer, missbrukade identiteter och/eller länkar registreras i ärendehanteringssystemet öppnas ett fönster som visar denna relevanta information. Detta meddelande möjliggör en effektiv hantering av ett av de vanligaste problemen i de olika medlemsstaternas sökprogram, nämligen svårigheten att göra denna information synlig för slutanvändaren. [Ungern, 2019] -Sirenes arbetsflödessystem kontrollerar automatiskt alla inkommande meddelanden från alla internationella kanaler (inbegripet Sireneformulär) mot fördefinierade nyckelord. Personuppgifterna i formulären kontrolleras automatiskt mot de anslutna databaserna. Positiva resultat från sådana säkerhetskontroller markeras som brådskande för att ange att formulären bör hanteras som prioriterade ärenden. Tack vare denna lösning kan Sirenekontoret hantera inkommande förfrågningar på ett effektivt sätt utan eftersläpning. [Liechtenstein, 2021] -Arbetsflödessystemet omfattar många användbara funktioner, däribland möjligheten att skicka direktmeddelanden till slutanvändarna och vice versa. Kortkommandon finns tillgängliga för de mest använda funktionerna. [Irland, 2021] -Inkommande A- och M-formulär om personer (för att utbyta information om europeiska arresteringsorder och framställningar om utlämning respektive diverse kompletterande information om inget förfarande har fastställts) behandlas automatiskt i Sirenekontorets ärendehanteringssystem, som sedan överför de inkommande formulär som har registreringar om terrorism till den danska säkerhets- och underrättelsetjänsten. [Danmark, 2022] -De Sireneformulär som skapas av tjänstemän är förifyllda med uppgifter om registreringarna och har fördefinierade texter som kan läggas till med ett klick. De fördefinierade texterna är skräddarsydda för varje formulär och registreringstyp. [Slovakien 2019]

Utbildning -Den nationella polismyndigheten har bidragit väsentligt till utvecklingen av väl utformade moduler för nätbaserat lärande. Dessa moduler visade sig vara särskilt effektiva i samband med pandemin, då det gick att nå ut till nästan alla intresserade slutanvändare. Det har även utvecklats verktyg för att övervaka målgruppens framsteg och införts fortbildningskurser. På så vis har slutanvändarna kunnat tillgodogöra sig goda kunskaper om Schengens informationssystem när det gäller dess potential, funktioner och förfaranden. [Irland, 2021] -En omfattande handbok om de interna förfarandena för hantering av registreringar i Schengens informationssystem finns tillgänglig för operatörer vid Sirenekontoret och kan nås direkt från ärendehanteringssystemet. [Norge, 2017]

6.Dataskydd

-Personal vid dataskyddsmyndigheten som arbetar med frågor kring informationssystemet för viseringar och Schengens informationssystem får lämplig och individanpassad utbildning. [Nederländerna, 2021] -Ett omfattande utbildningskoncept för den personuppgiftsansvarige för det nationella systemet, särskilt tillhandahållandet av moduler för nätbaserat lärande och en övergripande utbildningsstrategi för ny personal. [Nederländerna, 2021] -Decentraliserad övervakning av personuppgiftsskyddet, där kontaktpersoner för frågor kring skydd av personuppgifter finns tillgängliga vid varje polisenhet, medan två dataskyddsombud är ansvariga för den allmänna övervakningen. [Nederländerna, 2021] -Den personuppgiftsansvarige för det nationella systemet har genom sitt dataskyddsombud infört en övergripande policy för anmälan av personuppgiftsbrott, däribland förfaranden, verktyg och anvisningar till personalen. [Tyskland, 2020] -Svar till registrerade personer från den myndighet som förvaltar det nationella systemet finns tillgängliga på olika språk. [Danmark, 2017] -De myndigheter som förvaltar det nationella systemet och det nationella informationssystemet för viseringar tar emot förfrågningar på andra språk än medlemsstaternas språk. [Litauen, 2018] -Ministeriet för Europafrågor och internationella frågor har en tudelad strategi (regelbunden och fullständig) för granskning av viseringsprocessen inom ramen för informationssystemet för viseringar. [Österrike, 2020] -Det finns en gedigen dataskyddsutbildning för utstationerad personal vid landets konsulat som anordnas i samarbete med utrikesministeriets dataskyddsombud och dataskyddsmyndigheten. [Tjeckien, 2019] -Den federala dataskyddsmyndigheten har tagit fram verktyg för regelbunden övervakning av de federala myndigheterna med ansvar för Schengens informationssystem och informationssystemet för viseringar och har redan genomfört flera övervakningsinsatser. [Tyskland, 2020]. -Den personuppgiftsansvarige för det nationella informationssystemet för viseringar har genomfört en omfattande övervakning av konsulaten och den externa tjänsteleverantören, bland annat när det gäller datasäkerhet och dataskydd. Framför allt har ett antal internrevisioner utförts av den personuppgiftsansvarige under de senaste åren. [Spanien, 2017]