Jordbruksstatistisk 책rsbok 2013 med data om livsmedel
Sveriges officiella statistik Jordbruksverket Statistiska centralbyr책n 2013
Yearbook of agricultural statistics 2013 including food statistics Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2013 Tidigare publicering Previous publication Producent Producer
Jordbruksstatistisk årsbok har tidigare utgivits under samma namn inom serien Sveriges officiella statistik: Jordbruk och binäringar. Den första årgången av publikationen utkom 1965 och innebar en fortsättning på Jordbruk och Boskapsskötsel: 1866–1963. Yearbook of Agricultural Statistics has previously been published within the series of Official Statistics of Sweden: Agriculture and fisheries. The first yearbook was published in 1965 and was a continuation of agriculture: 1866–1963.
SCB, enheten för lantbruksstatistik Statistics Sweden, Agriculture Statistics Unit SE-701 89 Örebro, Sweden +46 19 17 60 00
Förfrågningar Charlotta Olsson, + 46 19 17 69 84 Inquiries charlotta.olsson@scb.se Lea Wedén, +46 19 17 60 13 lea.weden@scb.se Ann-Marie Karlsson, + 46 36 15 50 00 ann-marie.karlsson@jordbruksverket.se
Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Jordbruksstatistisk årsbok 2013. This publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS): It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Yearbook of agriculture statistics 2013. Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar av statistiken. Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics.
Omslag/Cover: Ateljén, SCB Foto/Photo: Jan Andersson, Örebro ISSN 1654-4382 (Online) ISSN 0082-0199 (Print) ISBN 978-91-618-1592-0 (Print) URN:NBN:SE:SCB-2013-JO01BR1301_pdf Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 2013.06
MILJÖMÄRKT Trycksak 341271
Förord
3
Förord Jordbruksstatistisk årsbok 2013 är den fyrtionionde sedan starten 1965. Avsikten med årsboken är att ge en bred och översiktlig men samtidigt koncentrerad redovisning av jordbruks- och livsmedelsstatistiken. Från och med 1999 är Jordbruksverket ansvarig för den officiella statistiken inom jordbruksområdet. Denna statistik produceras huvudsakligen av Jordbruksverket (SJV) och Statistiska centralbyrån (SCB). Annan statistik inom jordbruksområdet produceras även av andra statliga myndigheter och av organisationer med anknytning till jordbruk. Livsmedelsstatistiken som återges i boken kommer huvudsakligen från SCB, Livsmedelsverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt. Uppgifterna till de internationella avsnitten hämtas från EU:s statistikbyrå Eurostat och FN:s Food and Agriculture Organization (FAO).
Ytterligare information om statistik över jordbruksområdet och länkar till annan statistik finns på SCB:s webbplats (www.scb.se) och på Jordbruksverkets webbplats (www.jordbruksverket.se). Boken har tagits fram inom SCB:s enhet för lantbruksstatistik, på uppdrag av Jordbruksverket. Huvudredaktör är Charlotta Olsson, som tillsammans med Jan Andersson och Lea Wedén svarat för den tekniska framställningen av boken. Ett flertal personer inom främst SCB och Jordbruksverket har medverkat med underlag. Till alla dessa riktas härmed ett varmt tack.
Information to English speaking readers
The Table of Contents is translated into English as well as the headings of all tables. On page 33 there is a summary in English with brief descriptions of the different surveys and with references to the tables. The last pages have a Swedish-English vocabulary with translations of most words or expressions found in the headings and left-hand columns of the tables.
The Yearbook of Agricultural Statistics 2013 is the forty-ninth volume since the beginning in 1965. Since 1999 the Swedish Board of Agriculture (SJV) is responsible for the official statistics within the agricultural area. This statistics is mainly produced by the Swedish Board of Agriculture and Statistics Sweden (SCB).
Statistiska centralbyrån och Jordbruksverket i maj 2013 Marie Haldorson
Gabriella Cahlin
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
4
Innehåll
Innehåll
Contents
Sida 3 4 5 6 23 33 41 49 63 81 97 105 135 143 153 171 195 207
Förord Innehåll Teckenförklaring och förkortningar Tabellförteckning Jordbruksåret 2012 Summary 1 Historisk jordbruksstatistik 2 Företag och företagare 3 Åkerarealens användning 4 Skördar 5 Trädgårdsodling 6 Husdjur 7 Arbetskraft inom jordbruket 8 Produktionsmedel inom jordbruket 9 Stödåtgärder 10 Jordbrukets ekonomi 11 Ekologisk produktion 12 Jordbrukets miljöpåverkan
231 249 261 277
13 14 15 16
295 309 323 331
17 18 19 20
Page 3 Preface 4 Contents 5 Symbols and abbrevations 6 List of tables 23 The year of agriculture 2012 33 Summary 41 1 Historical agricultural statistics 49 2 Holdings and holders 63 3 Utilization of arable land 81 4 Yields and crop production 97 5 Horticulture 105 6 Livestock 135 7 Labour force in agriculture 143 8 Production means in agriculture 153 9 Support 171 10 Economics 195 11 Organic farming 207 12 Impacts from agriculture on environment 231 13 Agriculture in the European Union 249 14 International data on agriculture 261 15 Manufacturing 277 16 Imports and exports of agricultural products and foodstuffs 295 17 Consumption of foodstuffs 309 18 Food safety 323 19 Prices on food 331 20 International data on food
Jordbruket i EU Internationella uppgifter om jordbruk Industriproduktion m.m. Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Konsumtion av livsmedel Livsmedelssäkerhet Priser på livsmedel Internationella uppgifter om livsmedel
Bilagor 345 1 Lantbruksregistret 347 2 Områdesindelningar i lantbruksstatistiken 351 3 Lantbruksstatistikens kvalitet och organisation 352 4 Avgränsning av livsmedelssektorn 357 5 Varuklassificering enligt SITC/KN 370 Swedish-English Vocabulary 388 Sakregister
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Appendices 345 1 The Farm Register 347 2 Regional break down of the agriculture statistics 351 3 Quality and organization of the agricultural statistics 352 4 Definition of the food sector 357 5 Classification on commodities according to SITC/CN 370 Swedish-English Vocabulary 388 Subject index
Teckenförklaring och förkortningar
Teckenförklaring
Symbols
–
Noll
–
Zero
0
Mindre än 0,5
0
Less than 0.5
0,0
Mindre än 0,05
0,0
Less than 0.05
..
Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges
..
Data not available
.
Uppgift kan ej förekomma
.
Not applicable
*
Preliminär uppgift
*
Provisional figure
Ha
Hektar
ha
Hectares
tkr
Tusen kronor
tkr
Thousands of Swedish kronor (SEK)
Mkr
Miljoner kronor
mkr
Millions of Swedish kronor (SEK)
milj. kr - ” -
milj. kr - ” -
En linje som avskär en tidsserie, markerar att uppgifterna på ömse sidor om linjen inte är fullt jämförbara
Substantial breaks in the homogenity of a series are indicated by a line across the column/row
5
Lista över vissa förkortningar A-index BNP CN EAA ENS EFTA EU FDB FoB GATT HS ICP KN KPI KSLA LBR LRF
Avräkningsprisindex Bruttonationalprodukt Combined Nomenclature Economic Accounts for Agriculture Europeiska Nationalräkenskapssystemet European Free Trade Association Europeiska Unionen Företagsdatabasen Folk- och bostadsräkningen General Agreement on Tariffs and Trade Harmonized Commodity Description and Coding System International Comparison Project Kombinerade nomenklaturen Konsumentprisindex Kungliga Skogs- och lantbruksakademien Lantbruksregistret Lantbrukarnas Riksförbund
NR PM-index PPI PPP PR-index RAMS SEK SITC SLU SLV SM SNA SNI SNV SOS SOU SVA
Nationalräkenskaperna Produktionsmedelsprisindex Producentprisindex Purchasing Power Parities Prisregleringsprisindex Registerbaserad sysselsättningsstatistik Svenska kronor Standard International Trade Classification Sveriges Lantbruksuniversitet Statens livsmedelsverk SCB:s publikationsserie Statistiska meddelanden System of National Accounts Standard för svensk näringsgrensindelning Statens naturvårdsverk Sveriges officiella statistik Statens offentliga utredningar Statens Veterinärmedicinska Anstalt
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
6
Tabellförteckning
Tabellförteckning List of tables Sida/ Page
1. Historisk jordbruksstatistik Historical agricultural statistics
41
Figur 1A
Antal företag efter storleksgrupper, 1927–2010 Number of holdings by size group
42
Figur 1B
Areal åker-, betes- och ängsmark 1866–2012 resp. 1891–2012 Area of arable land, permanent grassland and meadows
43
Figur 1C
Antal sysselsatta inom jordbruket fördelat på kvinnor och män 1951–2010 Number of people employed in agriculture by gender
44
Figur 1D
Arealer för olika grödgrupper i riket 1866–2012 Areas of different crop groups
44
Figur 1E
Arealer av olika spannmålsslag 1916–2012 Areas of different cereals
45
Figur 1F
Antal nötkreatur, svin och får 1866–2012 Number of cattle, pigs and sheep
45
Figur 1G
Antal brukningsenheter med nötkreatur 1932–2012 Number of holdnings with cattle
46
Figur 1H
Hektarskördar av vårkorn, höstkorn, höstvete och havre 1913–2012 Yields per hectare of spring barley, winter barley, winter wheat and oats
46
Figur 1I
Total mjölkproduktion och invägd mjölk vid mejeri 1939–2012 Total milk production and milk delivered to dairies
47
Figur 1J
Produktion av nötkött och fläsk 1944/45–2012 Production of beef and pork
47
Figur 1K
Andel BNP för jordbruk, skogsbruk och fiske 1866–2000 Contribution to GDP by agriculture, forestry and fishery
2. Företag och företagare Holdings and holders 53
Figur 2A
Genomsnittlig areal åker per företag länsvis 2012 Average area of arable land per holding by county
54
Figur 2B
Karaktäristisk driftsinriktning i jordbruket länsvis 2010 Characteristic type of farming by county
55
Tabell 2.1
Antal företag med odling av olika grödor 2012 Number of holdings with different kinds of crops
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Tabellförteckning 56
Tabell 2.2
Antal företag efter storleksgrupp åkermark 2010 Number of holdings by size group
58
Tabell 2.3
Antal företag och areal åker efter brukningsform 2010 Number of holdings and area of arable land by type of holding
59
Tabell 2.4
Antal företag med husdjur av olika slag 2012 Number of holdings with different kinds of livestock
60
Tabell 2.5
Antal företag efter driftsinriktning 2010 Number of holdings by type of farming
61
Tabell 2.6
Andel företag efter driftsinriktning länsvis 2010, procent Percentage of holdings by type of farming and county
62
Tabell 2.7
Antal företag efter driftsinriktning och arbetsbehov i jordbruket 2010 Number of holdings by type of farming and labour requirement in agriculture
7
3. Åkerarealens användning Utilization of arable land 66
Figur 3A
Total åkerareal länsvis 2012 Total area of arable land by county
67
Figur 3B
Åkerarealens användning 2012 Use of arable land
67
Figur 3C
Antal företag med odling av vissa grödor 2012 Number of holdings with cultivation of certain crops
68
Figur 3D
Odling av vissa grödor, genomsnittliga arealer per företag 2012 Cultivation of certain crops, areas per holding
68
Figur 3E
Odling av spannmål, genomsnittliga arealer per företag 2012 Cultivation of cereals, areas per holding
69
Tabell 3.1
Areal åker-, betes- och skogsmark på jordbruksföretag 2010, hektar Area of agricultural and forest land on holdings
70
Tabell 3.2
Åkerareal efter storleksgrupp 2010 Area of arable land by size group
72
Tabell 3.3
Åkerarealens användning 1990–2012, hektar Use of arable land
73
Tabell 3.4
Spannmål 2012. Arealer och antal företag med odling Cereals. Areas and number of holdings with cultivation
75
Tabell 3.5
Baljväxter 2012. Arealer och antal företag med odling Leguminous plants. Areas and number of holdings with cultivation
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
8
Tabellförteckning
76
Tabell 3.6
Oljeväxter 2012. Arealer och antal företag med odling Oilseed crops. Areas and number of holdings with cultivation
77
Tabell 3.7
Vall och grönfoder 2012. Arealer och antal företag med odling Ley and green fodder. Areas and number of holdings with cultivation
78
Tabell 3.8
Slåttervall och betesvall. Arealfördelning 2012, hektar och procent Temporary grasses and grazings. Distribution of acreage
79
Tabell 3.9
Potatis och sockerbetor 2012. Arealer och antal företag med odling Potatoes and sugar beet. Areas and number of holdings with cultivation
80
Tabell 3.10
Träda, outnyttjad mark m.m. 2012. Arealer, hektar Fallow and untilled land etc. Areas
4. Skördar Yields and crop production 87
Figur 4A
Totalskördar av spannmål 1990–2012, 1 000-tal ton Total production of cereals
87
Figur 4B
Totalskördar av oljeväxter 1990–2012, 1 000-tal ton Total production of oilseed crops
88
Tabell 4.1
Spannmål 2012. Hektarskörd, kg/ha Cereals. Yield per hectare
89
Tabell 4.2
Spannmål 2012. Totalskördar, ton Cereals. Total production
90
Tabell 4.3
Majs, ärter och åkerbönor 2012. Hektarskörd, kg/ha och total skörd, ton Grain maize, peas and field beans. Yield per hectare and total production
91
Tabell 4.4
Oljeväxter 2012. Hektarskörd, kg/ha och total skörd, ton Oilseed crops. Yield per hectare and total production
92
Tabell 4.5
Slåttervall. Första skörd, återväxt samt totalt inbärgad vallskörd 2012. Areal, hektarskörd och totalskörd Temporary grasses. First cut, regrowth and total production. Crop area, yield per hectare and total production
93
Tabell 4.6
Potatis och sockerbetor 2012. Hektarskörd, kg/ha och total skörd, ton Potatoes and sugar beet. Yield per hectare and total production
94
Tabell 4.7
Stärkelse- och sockerhalt i potatis respektive sockerbetor 1990–2012, procent Content of starch in potatoes and content of sugar in sugar beet
95
Tabell 4.8
Normskördar 2012, kg/ha Standard yields per hectare
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Tabellförteckning
9
5. Trädgårdsodling Horticulture 99
Tabell 5.1
Växthus- och frilandsareal för trädgårdsodling och antal företag med odling 2011 Areas of greenhouses and outdoor cultivation and number of holdings
100
Tabell 5.2
Växthus- och bänkgårdsyta, areal för trädgårdsväxter på friland samt antal företag med respektive slag av odling under perioden 1987–2011 Areas of greenhouses, frames and open ground for outdoor cultivation and number of holdings
101
Tabell 5.3
Odlingen av olika trädgårdsväxter på friland Outdoor cultivation of horticultural plants
102
Tabell 5.4
Frilandsodlingens omfattning 1987–2011 Outdoor cultivation
102
Tabell 5.5
Äppel- och päronsorter. Planterad areal och antal träd 2012 Apple- and pear varieties. Planted area and number of trees
103
Tabell 5.6
Odlingen av olika trädgårdsväxter i växthus och bänkgård Cultivation of horticultural plants in greenhouses and frames
104
Tabell 5.7
Odlingen av olika trädgårdsväxter i växthus och bänkgård 1990–2011 Cultivation of horticultural plants in greenhouses and frames
6. Husdjur Livestock 110
Figur 6A
Antal nötkreatur 1970–2012 Number of cattle
110
Figur 6B
Antal svin 1970–2012 Number of pigs
111
Figur 6C
Nötkreaturens geografiska fördelning 2012 Geographical distribution of cattle
111
Figur 6D
Svinens geografiska fördelning 2012 Geographical distribution of pigs
112
Figur 6E
Antal höns och kycklingar 1972–2012 Number of fowls and chickens
112
Figur 6F
Antal får 1970–2012 Number of sheep
113
Figur 6G
Hönsens geografiska fördelning 2012 Geographical distribution of fowls
113
Figur 6H
Fårens geografiska fördelning 2012 Geographical distribution of sheep
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
10
Tabellförteckning
114
Tabell 6.1
Antal djur av olika slag 1980–2012 Number of livestock
115
Tabell 6.2
Antal företag med kor, nötkreatur, får, svin, höns m.m. 1980–2012 Number of holdings with cows, cattle, sheep, pigs, fowls and others
115
Tabell 6.3
Genomsnittlig besättningsstorlek 1980–2012 Average size of herd
116
Tabell 6.4
Antal nötkreatur 2012 Number of cattle
117
Tabell 6.5
Antal mjölkkor efter besättningsstorlek 2012 Number of dairy cows by size of herd
118
Tabell 6.6
Antal företag med nötkreatur 2012 Number of holdings with cattle
119
Tabell 6.7
Antal företag med mjölkkor efter besättningsstorlek 2012 Number of holdings with dairy cows by size of herd
120
Tabell 6.8
Antal får 2012 Number of sheep
121
Tabell 6.9
Antal tackor och baggar efter besättningsstorlek 2010 Number of ewes and rams by size of herd
122
Tabell 6.10
Antal företag med tackor och baggar efter besättningsstorlek 2010 Number of holdings with ewes and rams by size of herd
123
Tabell 6.11
Antal svin 2012 Number of pigs
124
Tabell 6.12
Antal suggor och galtar efter besättningsstorlek 2010 Number of sows and boars by size of herd
125
Tabell 6.13
Antal slaktsvin efter besättningsstorlek 2010 Number of fattening pigs by size of herd
126
Tabell 6.14
Antal företag med suggor och galtar efter besättningsstorlek 2010 Number of holdings with sows and boars by size of herd
127
Tabell 6.15
Antal företag med slaktsvin efter besättningsstorlek 2010 Number of holdings with fattening pigs by size of herd
128
Tabell 6.16
Antal höns och kycklingar 2012 samt kalkoner 2010 Number of fowls, chickens and turkeys
129
Tabell 6.17
Antal höns (exkl. kycklingar) efter besättningsstorlek 2010 Number of fowls (chickens not included) by size of herd
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Tabellförteckning 130
Tabell 6.18
Antal företag med höns (exkl. kycklingar) efter besättningsstorlek 2010 Number of holdings with fowls (chickens not included) by size of herd
131
Tabell 6.19
Antal hästar, hästar per 1 000 invånare och antal platser med häst Number of horses, number of horses per 1 000 inhabitants and number of locations with horses
132
Tabell 6.20
Antal uppfödare av mink och räv samt antal avelshonor 1990/91–2011/12 Number of breeders of minks and foxes and number of breeding animals
132
Tabell 6.21
Antal medlemmar i Sveriges Biodlares Riksförbund, antal bisamhällen samt skörd av bihonung under perioden 1990–2012 Number of members of The Swedish Beekeepers Association, number of bee colonies and production of bee honey
133
Tabell 6.22
Antal renar och antal renskötselgrupper vid samebyar 2012 Number of reindeer and number of holdings by sami villages
11
7. Arbetskraft inom jordbruket Labour force in agriculture 138
Tabell 7.1
Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske (SNI 2007) 2011 efter arbetsplatsens belägenhet Population gainfully employed in agriculture, forestry, hunting and fishing by place of work
139
Tabell 7.2
Jordbruksföretagarnas åldersfördelning 2010 Age distribution of holders
140
Tabell 7.3
Antal stadigvarande och tillfälligt sysselsatta personer i jordbruket 2010 i olika grupper samt arbetstid i arbetskraftsenheter AWU Number of persons permanently and temporarily employed in agriculture in different groups and number of working hours expressed in annual work units AWU
141
Tabell 7.4
Antal sysselsatta i jordbruket 2010 av olika kategorier personer och arbetskraftsenheter Number of persons permanently and temporarily employed in agriculture in different groups and number of working hours expressed in annual work units AWU
142
Tabell 7.5
Antal sysselsatta i jordbruket 2010 efter årlig arbetstid för samtliga företagskategorier Number of persons employed in agriculture by working hours for all categories of holdings
8. Produktionsmedel inom jordbruket Production means in agriculture 147
Tabell 8.1
Antal levererade traktorer 1990–2011 Number of delivered tractors
147
Tabell 8.2
Jordbrukets inköp av maskiner och redskap åren 1990–2011, milj.kr Purchases of machinery and implements by the agricultural sector
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
12
Tabellförteckning
148
Tabell 8.3
Antalet förprövade djurstallar under 2012 Number of pre-tested buildings for livestock
149
Tabell 8.4
Total kvantitet certifierat utsäde 2010/11 och 2011/12, ton Total quantity of state certified seed
150
Tabell 8.5
Total försäljning av bekämpningsmedel till jordbruket. Kvantitet verksam substans 1990–2011, ton Total sale of pesticides to agriculture. Quantities of active substance
151
Tabell 8.6
Försäljning av mineralgödsel inom jord- och trädgårdsbruk 1990/91–2010/11, milj. kg Sales of commercial fertilizers in agriculture and horticulture
151
Tabell 8.7
Råvaror ingående i foderblandningar för samtliga djurslag 2009 och 2010, ton Feed materials in compound feeds for all animals
152
Tabell 8.8
Råvaror ingående i foderblandningar producerade i Sverige för samtliga djurslag 2010, ton Feed materials in compound feeds produced in Sweden for all animals
9. Stödåtgärder Support 161
Tabell 9.1
Direktstöd till jordbruket utbetalade för 2000–2012, milj. kr Disbursed direct support to the agricultural holdings
162
Tabell 9.2
Gårdsstöd samt diverse produktstöd för stödåret 2012 utbetalade t.o.m. april 2013, 1 000-tal kr Single farm payment and various product support
163
Tabell 9.3
Kompensationsbidrag samt nationellt stöd till norra Sverige för stödåret 2012 utbetalt t.o.m. april 2013, 1 000-tal kr Disbursed support for less favoured areas and national support to the north of Sweden
164
Tabell 9.4
Registrerade arealer för vissa miljöersättningar avseende år 2012, hektar Areas for environmental support
165
Tabell 9.5
Miljöersättning för stödåret 2012 utbetalade t.o.m. april 2013, 1 000-tal kr Environmental support
167
Tabell 9.6
Beviljade stöd till modernisering av jordbruksföretag och startstöd till jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag 2007–2012 Granted investment support to modernisation of agricultural holdings and setting up of young farmers
168
Tabell 9.7
Beviljade stöd till högre värde i jord- och skogsprodukter 2007–2012, 1 000-tal kr Granted investment support to adding value to agricultural and forest products for Sweden
168
Tabell 9.8
Djurvälfärd för stödåret 2012 utbetalade t.o.m. april 2013, 1 000-tal kronor Animal welfare
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Tabellförteckning 169
Tabell 9.9
Utbetalade projekstöd 2007–2012, 1 000-tal kr Disbursed structural fund aid
170
Tabell 9.10
Utbetalade stöd och ersättningar till rennäringen 2000–2012, 1 000-tal kr Disbursed support and compensation to reindeer breeding
13
10. Jordbrukets ekonomi Economics 179
Figur 10A
Jordbrukets produktionsvärde till baspriser år 2011 i löpande priser Output value in the agricultural sector at current basic prices
179
Figur 10B
Jordbrukets kostnader till baspriser år 2011 i löpande priser Costs in the agricultural sector at current basic prices
180
Figur 10C
Jordbrukets prisindex 2005–2012 (2005=100) Agricultural price indices
180
Figur 10D
Försålda lantbruksenheter år 2012, köpeskilling medelvärde, 1 000-tal kr Sold agricultural units, average market price
181
Tabell 10.1
Jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten till marknadspris 1993–2012 enligt ENS95. Löpande priser, milj. kr Contribution to gross domestic product by agriculture according to ESA95. Current prices
182
Tabell 10.2
Jordbrukets produktionsvärde, kostnader och nettoöverskott till baspriser för åren 2000–2011 i löpande priser, mkr EAA (Economic Accounts for Agriculture) at basic prices 2000–2011 at current prices
184
Tabell 10.3
Intäkter, kostnader m.m. till nukostnader i jord- och skogsbruket 2010 och 2011. Redovisning för riksområden (RO) och riket, driftsinriktningar samt storleksklasser efter standardtimmar, kr per företag Receipts, costs etc. at current costs in agriculture and forestry. Data for major regions (RO) and the entire country, types of farming and size groups in standard man hours
188
Tabell 10.4
Jordbrukarnas taxerade nettointäkter m.m. 2000–2011. Kronor per hushåll The farmers’ assessed net receipts from different sources of income. Average per household, SEK
189
Tabell 10.5
Jordbrukarhushållens taxerade inkomster av näringsverksamhet och tjänst, nettoinkomst av kapital samt hushållsinkomst före och efter transfereringar år 2011. Medeltal i kronor per hushåll The farmers’ assessed income from business (incl. agriculture) and employment, net income from capital and household income before and after transfers. Average per household, SEK
190
Tabell 10.6
Jordbrukets prisindex 2005–2012 (2005=100) Agricultural price indices
191
Tabell 10.7
Priser på traktorer, drivmedel, vegetabilier och animalier 1990–2012, kr Prices of tractors, fuel, vegetables and animal products
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
14
Tabellförteckning
192
Tabell 10.8
Indextal för delposter i avräkningsprisindex 2005–2012 (2005=100) Producer price index. Indices for subtotals
192
Tabell 10.9
Genomsnittliga arrendepriser för jordbruksmark med och utan gratisarrenden samt för åkermark 2012, kr per hektar Average rent for agricultural land and for arable land
193
Tabell 10.10 Utvecklingen av genomsnittligt arrendepris för jordbruksmark inklusive gratisarrenden 1994–2012 (1994=100) Rent for agricultural land, indices
193
Tabell 10.11 Genomsnittliga priser på jordbruksmark 1995–2011, 1 000-tal kr per hektar Average prices on agricultural land
194
Tabell 10.12 Försålda lantbruksenheter 2012 Sold agricultural units 11. Ekologisk produktion Organic farming
198
Tabell 11.1
Omställd ekologiskt odlad areal och areal under omställning Fully converted area, area under conversion and total organic area
198
Tabell 11.2
Omställd ekologiskt odlad jordbruksmark fördelad på olika grödgrupper, hektar Fully converted organic areas for different groups of crops
199
Tabell 11.3
Antal omställda ekologiskt producerade djur Number of organic livestock
200
Tabell 11.4
Spannmål 2012. Arealer med ekologisk odling, hektar Cereals. Areas with cultivation in organic farming
200
Tabell 11.5
Ärter och åkerbönor 2012. Arealer med ekologisk odling, hektar Peas and field beans. Areas with cultivation in organic farming
201
Tabell 11.6
Oljeväxter 2012. Arealer med ekologisk odling, hektar Oilseed crops. Areas with cultivation in organic farming
201
Tabell 11.7
Potatis och sockerbetor 2012. Arealer med ekologisk odling, hektar Potatoes and sugar beet. Areas with cultivation in organic farming
202
Tabell 11.8
Slåttervall. Första skörd, återväxt samt totalt inbärgad vallskörd 2012. Areal, hektarskörd och totalskörd vid ekologisk odling Temporary grasses. First cut, regrowth and total production. Crop area, yield per hectare and total production in organic farming
203
Tabell 11.9
Spannmål 2012. Hektarskörd vid ekologisk odling, kg/ha Cereals. Yield per hectare in organic farming
203
Tabell 11.10 Spannmål 2012. Totalskördar vid ekologisk odling, ton Cereals. Total production in organic farming
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Tabellförteckning
15
204
Tabell 11.11 Ärter, åkerbönor och matpotatis 2012. Hektarskörd vid ekologisk odling, kg/ha och total skörd, ton Peas, field beans and table potatoes. Yield per hectare and total production in organic farming
205
Tabell 11.12 Areal med ekologiskt odlade trädgårdsprodukter som odlas i växthus och på friland 2011 Areas for organically cultivated horticultural products in greenhouse and outdoor cultivation
12. Jordbrukets miljöpåverkan Impacts from agriculture on environment 214
Figur 12A
Areal betesmark 1990–2011 Permanent grassland
214
Figur 12B
Försäljning av mineralgödselmedel till jord- och trädgårdsbruket 1985–2012, 1 000-tal ton Sale of fertilizers to the agricultural and horticultural sector
215
Figur 12C
Slam som sprids på åkermark Sludge spread at agricultural land
215
Figur 12D
Kväveläckage från åkermarkens rotzon, riket, 1 000-tal ton Nitrogen leaching from arable land
215
Figur 12E
Nettobelastning på vatten av fosfor från mänsklig verksamhet, 2009 Net pollution load on water by phosphorus from human activities
215
Figur 12F
Nettobelastning på havet av kväve från mänsklig verksamhet, 2009 Net pollution load on marine waters by nitrogen from human activities
216
Figur 12G
Ammoniakavgång från jordbruket Emission of ammonia from agriculture
216
Figur 12H
Genomsnittligt kadmiuminnehåll i fosforgödsel och slam Mean content of cadmium in phosphorus manure and sludge
216
Figur 12I
Kalkning av åkermark, kg CaO per hektar utnyttjad åkermark Liming per hectare utilized arable land
217
Figur 12J
Växtskyddsmedel i jordbruket, antal hektardoser 1999–2011 Plant protection products in agriculture, number of doses per hectare
217
Figur 12K
Växtskyddsmedel i jordbruket, antal hektardoser i relation till åkerarealen 1999–2011 Plant protection products in agriculture, number of doses per hectare in relation to the area of arable land
218
Figur 12L
Utsläpp av svaveldioxid från direkt energianvändning i jordbruket (inkl. trädgård) Emission of sulphur dioxide from direct use of energy in agriculture (horticulture incl.)
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
16
Tabellförteckning
218
Figur 12M
Utsläpp av kväveoxider från direkt energianvändning i jordbruket (inkl. trädgård) Emission of nitrogen oxides from direct use of energy in agriculture (horticulture incl.)
218
Figur 12N
Utsläpp av växthusgaser totalt och från jordbruket Emission of greenhouse gases, totally and from agriculture
219
Tabell 12.1
Areal betesmark 2012, hektar Areas under pasture and meadow
220
Tabell 12.2
Anslutning till och måluppfyllelse i landsbygdsprogrammet, Förbättra miljön och landskapet Connection to and target fulfilment for Rural Development Programme
222
Tabell 12.3
Användning av växtnäringsämnen i mineral- och stallgödsel samt totalkväve i stallgödsel 2010/11 Use of plant nutrients in fertilizers and manure and of total nitrogen in manure
224
Tabell 12.4
Användning av kväve, fosfor och kalium från mineral- och stallgödsel i olika grödor 2010/11 Use of nitrogen, phosphorus and potassium in fertilizers and animal manure in different crops
225
Tabell 12.5
Kvävegödslade arealer 2010/11 Arable land treated with nitrogen in fertilizers and manure
225
Tabell 12.6
Kväve- och fosforbalanser för jordbruksmark (”soil surface” bruttobalanser) Nitrogen- and phosphorus balances for arable land
226
Tabell 12.7
Ammoniakavgång i jordbruket 1995–2009 Emissions to air of ammonia in agriculture
227
Tabell 12.8
Sålda växtskyddsmedel, antal hektardoser och genomsnittlig dos 1995–2011 Plant protection products sold for use in Swedish agriculture, number of doses and average dose in kg/ha
228
Tabell 12.9
Användning av ogräs-, svamp- och insektsmedel i jordbruksgrödor 2009/2010. Behandlad grödareal, procent, samt förbrukad mängd aktiv substans, kg/ha och ton Use of herbicides, fungicides and insecticides in all arable crops, treated crop area and active substance
230
Tabell 12.10 Användning av ogräs-, svamp- och insektsmedel i olika grödor i jordbruks- och vissa trädgårdsgrödor 2009/2010. Behandlad grödareal, procent samt förbrukad mängd aktiv substans, kg/ha Use of herbicides, fungicides and insecticides in different arable crops, treated crop area and active substance 13. Jordbruket i EU Agriculture in the European Union
234
Tabell 13.1
Sysselsättning fördelad på sektorer 2011, 1 000-tal personer och procent Civilian employment by sector of activity
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Tabellförteckning 235
Tabell 13.2
Total areal och jordbruksareal 2011, 1 000-tal hektar Total and agricultural area
236
Tabell 13.3
Antal företag med fördelning efter storleksklasser 2010 Holdings by size classes of holdings
237
Tabell 13.4
Utnyttjad jordbruksareal med fördelning efter storleksklasser 2010, 1 000-tal hektar Utilized agricultural area by size classes of holdings
238
Tabell 13.5
Skördad areal av några av de viktigaste grödorna 2011, 1 000-tal hektar Harvested area of some of the most important crops
240
Tabell 13.6
Totalskörd av några av de viktigaste grödorna 2011, 1 000-tal ton Total production of some of the most important crops
242
Tabell 13.7
Skörd av vissa grönsaker 2011, 1 000-tal ton Harvested production of selected fresh vegetables
243
Tabell 13.8
Antal nötkreatur i maj / juni 2011, 1 000-tal Number of bovines
244
Tabell 13.9
Antal svin, får och getter i december 2011, 1 000-tal Number of pigs, sheep and goats
245
Tabell 13.10 Antal företag med mjölkkor efter besättningsstorlek 2010 Number of holdings with dairy cows by size of herd
246
Tabell 13.11 Antal mjölkkor efter besättningsstorlek 2010, 1 000-tal Number of dairy cows by size of herd
247
Tabell 13.12 Animalieproduktion 2011, 1 000-tal ton Production of animal products
17
14. Internationella uppgifter om jordbruk International data on agriculture 250
Tabell 14.1
Åkerarealens användning i olika länder 2011, 1 000-tal hektar Use of arable land in different countries
252
Tabell 14.2
Totalskördens storlek i olika länder 2011, 1 000-tal ton Crop production in different countries
254
Tabell 14.3
Antal husdjur i olika länder 2011, 1 000-tal (höns i miljontal) Number of livestock in different countries
256
Tabell 14.4
Animalieproduktion i olika länder 2011 Livestock production in different countries
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
18 258
Tabellförteckning Tabell 14.5
Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar och dess andel av den totala förvärvsarbetande befolkningen i olika länder 2010 Economically active population in agriculture and subsidiary industries and its share of the total economically active population in different countries
15. Industriproduktion m.m. Manufacturing 266
Figur 15A
Förvärvsarbetande befolkning inom livsmedelsindustrin 2011 Population gainfully employed in food manufacturing
267
Figur 15B
Industriproduktion av vissa livsmedel och livsmedelsvarugrupper 2011, 1 000-tal ton Industrial production of certain food products and groups of food products
268
Tabell 15.1
Antal slaktkroppar och slaktade kvantiteter av nötboskap 1995–2012 Number of slaughtered animals and slaughtered quantities of cattle
268
Tabell 15.2
Antal slaktkroppar och slaktade kvantiteter av får och lamm 1995–2012 Number of slaughtered animals and slaughtered quantities of sheep and lambs
269
Tabell 15.3
Antal slaktkroppar och slaktade kvantiteter av svin 1995–2012 Number of slaughtered animals and slaughtered quantities of pigs
269
Tabell 15.4
Antal slaktkroppar, 1 000-tal och slaktade kvantiteter av kycklingar 1995–2012, 1 000-tal ton Number of slaughtered animals and slaughtered quantities of chickens
269
Tabell 15.5
Partihandelns invägning och total produktion av ägg 1990–2012, 1 000-tal ton Eggs delivered to wholesalers and total production
270
Tabell 15.6
Produktion av kött från ren och vilt 1990–2012, ton Production of meat from reindeer and wild animals
270
Tabell 15.7
Antal mejerier och mjölkleverantörer till dessa, vid mejerier invägd mjölk, medelinvägning per dag och leverantör, medelfetthalt samt medelproteinhalt 1990–2012 Number of dairies and suppliers, weight of delivered milk and average content of fat and protein
271
Tabell 15.8
Användning av vid mejerier invägd mjölk 1990–2012, 1 000-tal ton och procent Disposition of milk delivered to dairies
271
Tabell 15.9
Produktion av mejerivaror och mjölkpulver 1995–2012, 1 000-tal ton Dairy production and production of milk powder
272
Tabell 15.10 Antal arbetsställen, antal sysselsatta och förädlingsvärden inom livsmedelsoch dryckesvaruindustrin. Branschindelning enligt SNI 2007 Number of establishments, employees and value added in foodstuffs and beverages manufacturing. Division into branches according to SNI 2007
274
Tabell 15.11 Industrins produktion av jordbruksvaror och livsmedel 2007–2011, milj. kr Industrial production of agricultural products and foodstuffs
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Tabellförteckning 275
19
Tabell 15.12 Förvärvsarbetande befolkning inom olika livsmedelsbranscher 2010 och 2011 enligt SNI 2007 Population gainfully employed in different branches of the food sector according to SNI 2007 16. Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Imports and exports of agricultural products and foodstuffs
281
Figur 16A
Import och export av livsmedel och drycker 1998–2012, milj. kr Imports and exports of foodstuffs and beverages
283
Tabell 16.1
Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 2007–2012, milj. kr. Varugruppering enligt SITC Imports and exports of agricultural products and foodstuffs. Specification according to SITC
284
Tabell 16.2
Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 2007–2012, milj. kr, insamlade värden Imports and exports of agricultural products and foodstuffs, collected data
286
Tabell 16.3
Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 2007–2012, 1 000-tal ton, insamlade värden Imports and exports of agricultural products and foodstuffs, collected data
288
Tabell 16.4
Import och export av husdjur 2007–2012, ton och 1 000-tal kr, insamlade värden Imports and exports of livestock, collected data
289
Tabell 16.5
Import och export av förädlade livsmedel 2007–2012, milj. kr, insamlade värden Imports and exports of processed foodstuffs, collected data
291
Tabell 16.6
Import av jordbruksvaror och livsmedel med fördelning på de viktigaste avsändningsländerna 2012, milj. kr, insamlade värden. Varugruppering enligt SITC Imports of agricultural products by the most important countries of dispatch, collected data. Specification according to SITC
293
Tabell 16.7
Export av jordbruksvaror och livsmedel med fördelning på de viktigaste mottagarländerna 2012, milj. kr, insamlade värden. Varugruppering enligt SITC Exports of agricultural products by the most important countries of destination, collected data. Specification according to SITC
17. Konsumtion av livsmedel Consumption of foodstuffs 299
Figur 17A
Privat konsumtion av livsmedel och drycker enligt nationalräkenskaperna i procent av värdet av hushållens totala konsumtion 1998–2012 Private consumption of food and beverages according to the National Accounts, per cent of total consumption expenditures
299
Figur 17B
Privat konsumtion av olika livsmedel och drycker 2012 enligt nationalräkenskaperna, fördelning i procent Private final consumption of different foodstuffs and beverages according to the National Accounts
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
20
Tabellförteckning
300
Tabell 17.1
Direktkonsumtion av livsmedel 1990–2011, kilo eller liter per person Consumption of food. Kilogrammes or litres per person
303
Tabell 17.2
Näringsvärden per person och dag. Genomsnitt för hela befolkningen Nutritive values per capita and day. Means for the whole population
303
Tabell 17.3
Genomsnittlig tillförsel av energi, protein, fett och kolhydrater per person och dag 1980 och 2011 med fördelning på olika livsmedel Mean supply of energy, protein, fat and carbohydrates per capita and day by different foodstuffs
304
Tabell 17.4
Genomsnittlig tillförsel av vissa vitaminer, järn, kalcium och fibrer per person och dag 2011 med fördelning på olika livsmedel. Milligram Mean supply of certain vitamins, iron, calcium and fibres per capita and day by different foodstuffs
305
Tabell 17.5
Försäljning (inkl moms) av livsmedel och drycker inom handeln 2000–2011 (enligt mer detaljerad COICOP), belopp i milj. kr Turnover (incl. VAT) of food and drinks for the retail trade and retail sale of automotive fuel (by more detailed COICOP)
307
Tabell 17.6
Hushållens konsumtionsutgifter efter ändamål 1995–2012 enligt nationalräkenskaperna (NR), löpande priser, milj. kr Household final consumption expenditure by purpose according to the National Accounts, current prices
308
Tabell 17.7
Hushållens konsumtionsutgifter efter ändamål 1995–2012 enligt nationalräkenskaperna (NR), fasta priser, index (2000=100) Household final consumption expenditure by purpose according to the National Accounts, fixed prices, index numbers
18. Livsmedelssäkerhet Food safety 313
Figur 18A
Frekvensen av olika anmärkningar efter provtagning på dricksvatten 2009, procent Percentage of various remarks in drinking-water
313
Figur 18B
Andel anmärkningar efter provtagning 2009 på dricksvattenanläggningar fördelade efter antal konsumenter på anläggningen, procent Percentage of remarks at drinking-water structures distributed by numbers of consumers at the structure
314
Figur 18C
Andel prov med förekomst av bekämpningsmedelsrester i färsk eller frusen frukt och grönsaker, vegetabiliska konserver samt spannmål och spannmålsprodukter 2010, procent Percentage of samples with pesticide residues in fresh or frozen fruit and vegetables, canned vegetables and cereals
315
Figur 18D
Andel överskridanden av gränsvärdena för tillåtna bekämpningsmedelsrester i färska frukter och grönsaker 1996–2010. Inhemska samt importerade produkter från EU och tredje land, procent Percentage of exceeded limit values for residues of pesticides in fresh fruit and vegetables. Domestic and imported products respectively
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Tabellförteckning
21
315
Figur 18E
Fördelning av prov med eller utan halter av bekämpningsmedelsrester i stickprovskontrollen 2000–2010, procent Distribution of samples with or without residues of pesticides (The Swedish Monitoring of Pesticide Residues in Food)
316
Figur 18F
Antal besättningar av olika djurslag som infekterats av Salmonella 2006–2011 Number of herds of different kind of animals infected by Salmonella
316
Figur 18G
Antal rapporterade fall av human Salmonella-infektion i Sverige 2001–2011 Number of reported cases of human infections of Salmonella in Sweden
317
Figur 18H
Andel positiva prov för Campylobacter tagna på kycklingar vid slakt 2006–2011, procent Frequency of positive samples of Campylobacter from chicken at slaughter
317
Figur 18I
Antal rapporterade fall av human Campylobacter-infektion i Sverige 2001–2011 Number of reported cases of human infection caused by Campylobacter in Sweden
318
Tabell 18.1
Antal dricksvattenanläggningar med anmärkning uppdelat på typ av anmärkning 2009 Number of drinking-water structure with remarks distributed by type of remark
318
Tabell 18.2
Resultat av det svenska kontrollprogrammet för pesticidrester i livsmedel av vegetabiliskt och animaliskt ursprung 2010 Results from the Swedish Monitoring of Pesticide Residues in Food
319
Tabell 18.3
Sammanfattning av prover med resthalter av pesticider i frukt och grönsaker som tagits under 2010 efter ursprung Summary of samples with residues of pesticides in fruits and vegetables, taken by origin
319
Tabell 18.4
Antal prov med förekomst av resthalter av pesticider i frukter och grönsaker från olika odlingsformer 2010 Number of samples with or without residues of pesticides in fruits and vegetables distributed by type of farming
320
Tabell 18.5
Resultat av det svenska kontrollprogrammet för Salmonella efter provtagning i olika led i livsmedelsproduktionen under åren 2000–2011 Results for Salmonella in the Swedish Reporting and Monitoring system in different parts of the foodstuff production
321
Tabell 18.6
Resultat från provtagning och analys efter Campylobacter 2000–2011 Results from sampling and analysis of Campylobacter
19. Priser på livsmedel Prices on food 326
Figur 19A
Konsumentprisindex 1980–2012 (1980=100) Consumer Price Index
327
Tabell 19.1
Konsumentpriser för vissa livsmedel. Årsmedelpriser, kr Average yearly retail prices for selected foods
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
22
Tabellförteckning
328
Tabell 19.2
Konsumentprisindex (KPI), vissa livsmedelsvarugrupper enligt COICOP, skuggindextal (1980=100) Consumer Price Index, different groups of food products according to COICOP, shadow index numbers
330
Tabell 19.3
Prisindex inom livsmedelsområdet (2005=100) Price index numbers in the food sector
20. Internationella uppgifter om livsmedel International data on food 334
Figur 20A
Prisnivåindex för total privat konsumtion samt för olika livsmedel 2011 för EU-länderna och vissa andra länder (EU-27=100) Comparative price levels for total private consumption for different foodstuffs for EU-countries and some other countries
336
Figur 20B
Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP) 2012 för EU-länderna och vissa andra länder (2005=100) Harmonized Index for Consumer Prices (HICP) for EU-countries and some other countries
338
Tabell 20.1
Fördelning av hushållens individuella privata konsumtion i nominella värden för EU-länderna och vissa andra länder 2011, procent Distribution of the individual private consumption by households at nominal values for EU-countries and some other countries
339
Tabell 20.2
Indextal, baserade på hushållens individuella konsumtionsutgifter, per invånare i reala värden till internationella priser för EU-länderna och vissa andra länder 2011 (EU-27=100) Indices of real value per head, of final consumption expenditure by households, for EU-countries and some other countries
340
Tabell 20.3
Prisnivåindex för total privat konsumtion samt för olika livsmedel 2011 för EU-länderna och vissa andra länder (EU-27=100) Comparative price levels for total private consumption for different foodstuffs for EU-countries and some other countries
342
Tabell 20.4
Prisnivåindex för total privat konsumtion för OECD-länderna 1990–2011 Comparative price levels for total private consumption
343
Tabell 20.5
Harmoniserat index för konsumentpriser 2011 och 2012 (HIKP) för EU-länderna och vissa andra länder (2005=100). Vissa huvudgrupper Harmonized Index for Consumer Prices (HICP) for EU-countries and some other countries. Selected categories of foodstuffs
344
Tabell 20.6
Mervärdesskattesatser inom EU den 14 januari 2013, procent VAT rates in EU-countries at 14th January 2013, per cent
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Jordbruksåret 2012
23
Jordbruksåret 2012 Avsnittet är skrivet av Harald Svensson, chefsekonom vid Jordbruksverket Spannmålspriserna och oljefröpriserna var goda under 2011 och 2012, samtidigt som priserna på animalier låg på ungefär samma nivåer som noterats de senaste åren. Grisköttspriserna har hämtat sig 2011 och 2012 efter turbulens på marknaden under slutet av 2010. Spannmålsskörden 2012 blev högre än både genomsnittet för de senaste fem åren och 2011. Den milda vintern gynnade de höstsådda grödorna som överlag har gett höga skördenivåer. På animalieområdet noteras särskilt en minskning av slakten av griskött. Mjölkproduktionen och slakten av kyckling var ungefär oförändrad jämfört med 2011, medan slakten av nötkött minskade. Avvecklingen av handjursbidraget årsskiftet 2011/12 medförde en viss anhopning av slakt under hösten 2011 och att slakten under 2012 därför blev lägre. Under året har inga principiella beslut fattats om förändringar i jordbrukspolitiken. Förberedelser pågår för en förändrad politik att gälla mellan 2014 och 2020. I oktober 2011 redovisade EU-kommissionen förslag till nya grundförordningar som förhandlas med medlemsstaterna och EU-parlamentet.
Arealanvändningen Den milda vintern gynnade de höstsådda grödorna som överlag har gett höga skördenivåer. På riksnivå beräknas hektarskörden av höstvete till 6 820 kg per hektar, vilket är den högsta som redovisats för landet som helhet. Hektarskörden av höstkorn beräknas till 6 600 kg per hektar och rågvete till 5 920 kg per hektar. Även dessa avkastningsnivåer är rekordhöga. Höstrågen tangerar ett tidigare rekord från år 2008. Framförallt i de sydöstra delarna av landet, som annars brukar drabbas av försommartorka, har de höstsådda grödorna gett god avkastning. Kalmar, Gotlands och Blekinge län är exempel på län med höga avkastningsnivåer. Åren efter frikopplingen av arealstödet från 2005 har gett minskade spannmålsarealer med ca 10 %. De senaste åren tycks odlingen ha stabiliserat sig vid 1,0 miljoner hektar. Denna areal nåddes också under 2012, varav 340 000 hektar höstsådda och 660 000 hektar vårsådda grödor. Odlingen av oljeväxter har pendlat mellan 95 000 och 110 000 hektar de
senaste åren, och blev 110 000 hektar under 2012. Spannmålsodlingen har minskat i hela landet jämfört med perioden före frikopplingen av arealstödet (2005). Tendensen till minskning blir särskilt tydlig i skogslänen. Odlingen av sockerbetor uppgick under 2012 till 39 000 hektar, vilket är ungefär lika mycket som 2011. Under de senaste åren har odlingen hållit sig mellan 38 000 och 40 000 hektar. Odlingen av matpotatis uppgick 2011 till 19 000 hektar som också är i nivå med omfattningen de senaste åren. Däremot minskar odlingen av stärkelsepotatis och uppgick 2012 till 6 000 hektar. Vallarealen har varit i stort sett oförändrad de senaste åren och uppgick under 2012 till drygt 1,1 miljoner hektar. Sett på längre sikt har dock arealen vall ökat trots att antalet nötkreatur har minskat. Den totala åkerarealen har varit i stort sett oförändrad vid drygt 2,6 miljoner hektar under de senaste åren. Arealen betesmark och slåtteräng har visat en avtagande tendens och uppgick under Jordbruksstatistisk årsbok 2013
24
Jordbruksåret 2012
2012 till 440 000 hektar mot knappt 450 000 hektar under 2011 Sett i ett längre perspektiv är åkermarkens omfattning mycket stabil och har minskat med knappt 10 000 hektar per år sedan år 2000. Jordbrukspolitikens utformning med gårdsstödet uppmuntrar att behålla arealen som jordbruksmark. Sett till olika grödgrupper noteras däremot större förändringar. Arealen oljeväxter har fördubblats från ca 50 000 hektar till ca 100 000 hektar. Arealen spannmål har minskat från nästan 1,25 miljoner hektar år 2000 till runt 1,0 miljoner hektar efter införandet av gårdsstödet 2005. Vallarealen har ökat med ca 200 000 hektar från drygt 900 000 hektar år 2000 till drygt 1,1 miljoner hektar 2011. Sammanfattningsvis kan denna redovisning ge den slutsatsen
att användningen av marken är mindre intensiv nu än den var för till exempel tio år sedan. Ett viktigt skäl till denna slutsats är att antalet grovfoderkonsumerande djur har minskat samtidigt som arealen vall har ökat. En ytterligare intressant jämförelse som kan göras är att arealen höstsådda spannmålsoch oljeväxtgrödor på lång sikt har ökat jämfört med de vårsådda grödorna. Särskilt har höstrapsodlingens andel ökat. Samtidigt med denna tendens är minskningen av arealen vårsådda spannmålsgrödor tydlig. Dessa tendenser blir ännu tydligare om uppgifter tas med för ytterligare ett par decennier bakåt. 2012 var dock ett år med ogynnsamma väderförhållanden för de höstsådda grödorna.
Figur 1 Spannmålsarealen 2012 jämfört med 2004 och 2010 fördelat per län, 1 000-tal hektar Area of cereals by county Stockholms ............ Uppsala ................. Södermanlands ..... Östergötlands ........ Jönköpings ............ Kronobergs ............ Kalmar ................... Gotlands ................ Blekinge ................ Skåne .................... Hallands ................ Västra Götalands ... Värmlands ............. Örebro ................... Västmanlands ........ Dalarnas ................
2004
Gävleborgs ............ Västernorrlands .....
2010
Jämtlands .............. Västerbottens ........
2012
Norrbottens............ 0 Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
50
100
150
200
250 1 000-tal hektar
Jordbruksåret 2012
25
Figur 2 Åkerarealens användning 2000–2012, 1 000-tal hektar Arable land by group of crops 1 000-tal hektar 3 000 Övrigt 2 500 Träda 2 000 Vall 1 500 Sockerbetor, potatis och trädgårdsväxter
1 000
Oljeväxter 500 Spannmål 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Jordbruksverket.
Figur 3 Användning av åkerareal för spannmål och oljeväxter 2000–2012, 1 000-tal hektar Arable land by group of crops, cereals and oilseed crops 1 000-tal hektar 1 400 1 200
Vårsådda oljeväxter
1 000
Vårsådd spannmål
800
Höstsådda oljeväxter
600 Höstsådd spannmål 400 200 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
26
Jordbruksåret 2012
Skörden av spannmål och sådden hösten 2012 Den totala skörden av spannmål har beräknats till 5,1 miljoner ton under 2012. Den är 4 % högre än genomsnittet för de fem senaste åren och 10 % högre än 2011 års spannmålsskörd. Anledningen till det bättre skörderesultatet är att hektarskördarna för de höstsådda grödorna är högre än både femårsgenomsnitt och fjolårsresultat. Till exempel beräknas totalskörden av höstvete preliminärt till 2,0 miljoner ton, vilket motsvarar 38 % av den totala spannmålsskörden. Arealen av höstvete minskade med 18 % jämfört med 2011, men totalskörden är i nivå med fjolårsresultatet eftersom hektarskörden ökade med 21 %. I den redovisade skörden av höstvete ingår kvantiteter som odlats för produktion av energi. Här ingår även mer lågavkastande höstsådda vetesorter såsom dinkel, lantvetesorter etc. Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 321 900 ton, vilket är 29 % mer än förra årets resultat. Hektaravkastningen för höstraps blev i år högre än både 2011 och femårsgenomsnittet i nästan alla län där odling förekommer i större omfattning. Ett undantag är Västra Götalands län där årets skördeutfall är i nivå med femårsgenomsnittet. På riksnivå beräknas hektarskörden av höstraps till 3 700 kg per hektar, vilket är den högsta som hittills redovisats. Avkastningen av höstraps är rekordhög även i Kalmar, Gotlands, Blekinge och Skåne län. Uppemot hälften av höstrapsarealen finns i Skåne län, där förhållandena var mycket gynnsamma för grödan under 2012. Den totala bärgade skörden av slåttervall beräknas till 4,8 miljoner ton. Första skörden skattas till 3,1 miljoner ton och återväxten till 1,6 miljoner ton. Skördenivån totalt blev 3 % högre än föregående års totala bärgade skörd och 4 % större jämfört med femårsgenomsnittet. Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 550 000 ton. Det är 6 % lägre än 2011 års skörd. Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Totalskörden beräknas till 260 000 ton, vilket är 14 % högre än föregående års resultat. Utdragna perioder av regnväder under sensommaren och hösten 2012 omöjliggjorde den planerade höstsådden i stora delar av landet. I Stockholms, Uppsala och Västmanlands län har endast omkring en tredjedel av den normala sådden av höstvete kunnat genomföras. I Södermanlands, Hallands, Västra Götalands och Värmlands län såddes ungefär hälften av vad som är normalt. Endast i Skåne och Blekinge län kunde nära nog normala arealer av höstvete sås. De arealer som såddes med spannmål och oljeväxter hösten 2012 för skörd under 2013 beräknas till 360 300 hektar totalt för riket. Det är 11 % mindre än förra årets arealer och 25 % mindre än genomsnittet för de senaste fem åren. Den största grödan som höstsås är höstvete med 222 000 hektar, vilket är 23 % mindre än förra årets areal som även den hade begränsats av alltför blött höstväder. Årets sådd av höstvete är den lägsta sedan år 1998.
Animalieproduktionen Frikopplingen av de djurrelaterade direktstöden från 2005 påverkade produktionen av mjölk, nötkött samt får- och lammkött eftersom tidigare produktionskopplade stöd från årsskiftet 2011/12 har frikopplats helt från produktionskrav. Mjölkproduktionen har minskat successivt sedan år 2000 när produktionen var precis under kvottaket. Produktionen under 2012 blev knappt 2,9 miljoner ton. Produktionen av nötkött har sedan 2005 pendlat mellan 130 000 och 140 000 ton men under 2012 blev produktionen 126 000 ton. Siffran för 2011 påverkades i höjande riktning genom att det kvarvarande kopplade handjursbidraget frikopplats från 2012. Samtidigt påverkades därför produktionen under 2012 negativt av frikopplingen. Produktionen av griskött har minskat de senaste åren. Under 2005 uppgick slakten till 277 000 ton, men blev enbart 234 000 ton under 2012. Minskningen de två senaste åren får i hög grad tillskrivas det lönsamhetsfall som inträffade i slutet av 2010. Produktionen av kyckling har däremot haft en ökande tendens, men som
Jordbruksåret 2012 avstannade 2011. Under 2012 blev produktionen 112 000 ton. Produktionen i mejerierna av konsumtionsmjölk, inklusive syrade produkter, fortsatte att falla under 2012 och uppgick till drygt 1,1 miljoner ton. Produktionen av ost har varit i det närmaste oförändrad de senaste
27
tre åren och uppgick 2012 till 101 000 ton. Även produktionen av smör har varit nästan oförändrad de senaste tre åren. Produktionen av mjölkpulver har däremot haft en ökande tendens de senaste åren och blev 62 000 ton under 2012. .
Tabell 1 Produktionen av vissa animalieprodukter 2000–2012, 1 000-tal ton Animal products Mjölk Nötkött Griskött Fjäderfäkött
2000
2005
2007
2008
2009
2010
2011
2012
3 297 150 277 90
3 163 136 275 99
2 986 134 265 107
2 987 129 271 109
2 933 140 261 107
2 862 138 263 114
2 850 138 256 114
2 861 126 234 112
Källa: Jordbruksverket.
Tabell 2 Produktion av vissa mejeriprodukter 2000–2012, 1 000-tal ton Dairy products 2000 2011 2012 K-mjölk o. syrade produkter 1 285 1 138 1 121 Grädde 96 110 113 Ost 127 103 101 Smör 30 17 18 Mjölkpulver 47 51 62 Källa: Jordbruksverket.
Prisutvecklingen De senaste åren har prisrörelserna varit kraftiga för flera produkter. Detta gäller särskilt för spannmål och oljefröer. En pristopp inträffade för dessa produktgrupper under 2007 och 2008. Starka prishöjningar inträffade också under senare delen av 2010. Detta har medfört att priserna under 2012 varit på samma nivå som under pristoppen 2008. Det är också värt att lägga märke till prisfallet för griskött vid årsskiftet 2011/12, men att priset under 2012 återgått till ungefär medelvärdet för hela perioden sedan 2005. Även priserna på enskilda insatsvaror har pendlat starkt. En pristopp inträffade 2008 för gödningsmedel och foder, men att priserna för dessa produkter föll tillbaka senare under 2008 och under 2009. Från
2010 märks återigen en tydlig prishöjning för foder och som hänger samman med prishöjningarna för spannmål och oljeväxter. Priserna på andra mera betydande insatsvaror utvecklades i ungefär samma takt som priserna för insatsvaror i sin helhet. Priserna för insatsvaror i sin helhet (PM-index) har sedan 2005 stigit med drygt 30 %. Detta kan jämföras med att de samlande producentpriserna steg med 34 % under samma period. Livsmedelsprisernas utveckling (avser konsumentprisindex för jordbruksreglerade produkter) har de senaste åren visat samma mönster som den samlade prisutvecklingen enligt KPI med ett undantag, nämligen att prisutvecklingen för livsmedel var starkare 2007 och 2008 i samband med att jordbrukspriserna steg kraftigt. När jordbrukspriserna sedan föll tillbaka föll livsmedelspriserna inte tillbaka. Ökningen sedan 2005 av livsmedelspriserna uppgår till 18 % mot den allmänna prisutvecklingen enligt KPI som blev 13 %. Priserna i industriledet (PPI-J) har stigit något mer än livsmedelspriserna i konsumentledet, men mindre än priserna till jordbrukarna. När utvecklingen enligt indexserier av de slag som används här jämförs med varandra får man hålla i minnet att man hanterar sektorsavgränsningar på olika sätt. Till Jordbruksstatistisk årsbok 2013
28
Jordbruksåret 2012
exempel avser index för industriledet den produktion som sker i Sverige medan konsumentprisindex avser den sammansättning av produkter som konsumeras. Efter-
som utrikeshandeln är betydande är det således inte ”samma” varor respektive varusammansättning enligt dessa båda index.
Figur 4 Utvecklingen av producentpriserna för vissa produktgrupper 2005–2012. Index 2005=100 Output Price Index Index 250 Spannmål 200 Oljeväxtfrö
Fjäderfä
150
Totalt Nötkreatur
100 Svin
Mjölk 50
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Källa: Jordbruksverket.
Figur 5 Utvecklingen av priserna för vissa grupper av insatsvaror 2005–2012. Index 2005=100 Agricultural Input Price Index Index 250 Gödnings- och jordförbättringsmedel 200
Växtskydds- och bekämpningsmedel Djurfoder
Total insatsförbrukning 150
100
50
Totalt
Energi och smörjmedel Underhåll av utrustning
Underhåll av byggnader 2005
2006
2007
2008
Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
2009
2010
2011
2012
Investeringsvaror och tjänster
Jordbruksåret 2012
29
Figur 6 Utvecklingen av index på jordbruksområdet och konsumentprisindex 2005–2012. Index 2005=100 Price indices in the food sector and Consumer Price Index Index 140 PM-index
130
A-index
PPI-J
120 KPI-J 110 KPI-totalt 100 90
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Källa: Jordbruksverket och SCB.
Internationell jämförelse av prisutvecklingen EU:s statistikorgan Eurostat redovisar på kvartalsbasis såväl prisutvecklingen för levererade produkter som för insatsvaror. Beträffande producentpriserna framgår att överensstämmelsen mellan prisutvecklingen i Sverige och för EU-27 är god. Under 2011 och 2012 förefaller dock prisökningen ha stannat av i Sverige jämfört med i EU-27 och i de tre jämförelseländerna. Även utvecklingen av insatsvarupriserna är likartad mellan Sverige och EU-27 och de tre jämförelseländerna. Precis som gällde för producentpriserna har dock priserna stigit tydligt långsammare under de senaste två åren i Sverige. En rimlig hypotes är att den långsammare prisutvecklingen för såväl producentpriser som insatsvarupriser i Sverige under den senaste tiden är en effekt av den stärkta kronan.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
30
Jordbruksåret 2012
Figur 7 Utvecklingen av producentpriserna inom EU-27 och vissa medlemsländer 2005–2012. Index 2005=100 Output Price Index in EU-27 and some memberstates Index 160 Tyskland
150 Sverige
140 130 EU-27
120 110
Finland 100 90
Danmark 2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Källa: Eurostat.
Figur 8 Utvecklingen av insatsvarupriserna inom EU-27 och för vissa medlemsländer 2005–2012. Index 2005=100 Agricultural Input Price Index in EU-27 and some memberstates Index 160 150 140
Danmark
130 Sverige
120
Tyskland
110
EU-27 Finland
100 90
2005
2006
2007
Källa: Eurostat.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
2008
2009
2010
2011
2012
Jordbruksåret 2012
Den ekonomiska utvecklingen enligt Jordbruksekonomiska undersökningen för 2011 Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen av jordbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer. Den senaste redovisningen avser 2011 och som jämförs med resultat för 2010. De totala intäkterna ökade för växtodlingsföretag jämfört med 2010. Den största intäktsökningen kom från övriga verksamheter där intäkterna ökade med drygt 70 % för den större storleksgruppen och ökade med cirka 80 % för den mindre storleksgruppen. Kostnaderna för växtodling och underhåll var förhållandevis stabila medan intäkter från växtodling ökade. För den mindre storleksgruppen (800–1 599 timmars arbetsförbrukning) ökade intäkterna från spannmål med drygt 40 % och för oljeväxter med 10 %. För den större gruppen (1 600–3 199 timmars arbetsförbrukning) ökade intäkterna från spannmål och oljeväxter med 30 % respektive 46 %. Markanta resultatförbättringar skedde för växtodlingsföretagen mellan 2010 och 2011. Mjölkföretagen uppvisade i stort försämringar av både genomsnittligt brutto- och nettoresultat jämfört med 2010. Resultatförsämringen förklaras både med den negativa utvecklingen av avräkningspriset på mjölk och att driftskostnaderna har ökat. Intäkterna för köttdjursföretagen förblev i stort sett oförändrade mellan åren 2010 och 2011. De intäkter som är hänförbara till djurskötsel minskade och de intäkter som är hänförbara till växtodling ökade 2011. Både genomsnittligt brutto- och nettoresultat blev sämre än föregående år eftersom kostnaderna som avser underhåll och övriga kostnader ökade.
31
En förbättring av svinföretagens bruttoresultat kan noteras under år 2011. De genomsnittliga intäkterna i jordbruket, framförallt intäkterna för djurskötsel och för växtodling, mest från spannmålsodling, ökade tydligt jämfört med 2010. Direktersättningar från EU:s jordbrukspolitik, i synnerhet intäkterna från gårdsstöd ökade nästan 25 %. Samtidigt ökade de flesta övriga kostnaderna, speciellt avskrivningskostnader och räntenetto markant. Därför blev nettoresultatet sämre än förra året. Totalt sett minskade intäkterna för trädgårdsföretagen jämfört med 2010. Den betydande minskningen orsakades av lägre pris på och mindre skörd av växthusodlade tomater under 2011. Intäkter för växthusodlade gurkor har sjunkit markant år 2011. Den genomsnittliga ytan för alla växthusodlade trädgårdsväxter är nästan oförändrad. Såväl kostnaderna för förnödenheter och underhåll som driftskostnaderna ökade mellan år 2010 och år 2011. Resultatet blev sämre än förra året.
Den ekonomiska utvecklingen enligt sektorskalkyl för 2012 Jordbrukets totala produktionsvärde har ökat från 41 miljarder kr 2005 till 53 miljarder kr för 2012. Samtidigt har kostnaderna ökat från 36 till 48 miljarder kr. Detta innebär i sin tur att förädlingsvärdet blir i stort sett lika högt 2012 som 2005. I posten övriga produktionssubventioner ingår främst gårdsstödet och miljöersättningar. Förädlingsvärdet korrigerat för produktionssubventioner och löner, arrenden m.m. ger företagsinkomsten som för 2011 och 2012 beräknas till 6,6 miljarder kr. Eftersom underlagen för beräkningarna ännu inte är fullständiga kan man räkna med att siffrorna för de senaste åren behöver justeras.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
32
Jordbruksåret 2012
Tabell 3 Ekonomisk kalkyl för hela jordbrukssektorn 2005–2012, miljarder kr Economic accounts for agriculture Vegetabilieproduktionens värde Animalieproduktionens värde Övriga intäkter = Totalt produktionsvärde - Kostnader = Förädlingsvärde netto till baspris + Övriga produktionssubventioner - Löner, arrenden m.m. = Företagsinkomst
2005
2010
2011
20121
15,0 20,4 5,5 40,9 -35,9 5,0 8,4 -6,3 7,0
21,8 22,4 6,3 50,5 -45,3 5,2 9,2 -6,7 7,7
23,0 22,9 6,4 52,3 -47,5 4,8 9,3 -7,5 6,6
24,5 21,7 6,6 52,8 -48,0 4,8 9,2 -7,3 6,6
1) Prognos. Källa: Jordbruksverket.
Jordbrukspolitiken För att hindra pristryckande import används tullar inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik. I takt med att världsmarknadspriserna har höjts, har verkningarna av tullarna blivit mindre. Inom marknadsregleringen tillämpas även system med exportbidrag och offentlig lagring i situationer med låga priser på världsmarknaden. Även dessa delar av regleringen har de senaste åren haft små verkningar på prisbildningen. De prisrörelser på till exempel. spannmål, oljefröer och mjölk som redovisats ovan är exempel på att den globala marknadens prisrörelser slår igenom inom EU-området och därmed även i Sverige. Från EU-inträdet betalas omfattande belopp ut direkt till jordbrukare och som är helt eller delvis finansierade av EU. En stödform är generella jordbrukarstöd som sedan 2005 i huvudsak är frikopplade från produktionskrav, det så kallade gårdsstödet. Stödet betalas ut för jordbruksmark (åker- och betesmark). Kravet för att marken ska vara stödberättigande är att vissa så kallade tvärvillkor, bland annat att marken ska vara i gott jordbruksmässigt skick, ska vara uppfyllda. För stödåret 2012 betalades 5,8 miljarder kr ut inom ramen för gårdsstödet. Stödet är helt finansierat av EU. Varje medlemsland har ett landsbygdsprogram. Nuvarande programperiod löper mellan 2007 och 2013. Inom ramen för Jordbruksstatistisk årsbok 2013
landsbygdsprogrammet tillämpas bland annat olika slag av miljöersättningar. Sett till utbetalningarnas storlek är ersättningar för att uppnå kollektiva nyttigheter, främst biologisk mångfald, viktigast. Dessutom förekommer regionala stöd riktade mot områden med låg avkastning i växtodlingen och stödformer med miljöskyddsinriktning. Andra stödformer är investeringsstöd och startstöd. De olika stödformerna inom landsbygdsprogrammet är delvis finansierade av EU. Utbetalningarna uppgick under 2012 till 3,4 miljarder kr i form av miljöersättningar och kompensationsbidrag till mindre gynnade områden samt 1,6 miljarder kr i form av företagsstöd och projektstöd till jordbruksoch landsbygdsföretag. I oktober 2011 presenterade EU-kommissonen förslag om reform av den gemensamma jordbrukspolitiken från 2014. Dessa förslag innebär förändrade regler för både gårdsstödet och landsbygdspolitiken. Under 2012 har förhandlingar pågått inom Rådet. Inom Rådet nåddes tidigt 2013 en överenskommelse. Men den enighet som krävs mellan Rådet, EU-parlamentet och EUkommissionen är ännu inte uppnådd. Även om enighet uppnås under sommaren 2013 bedöms inte nya regelverk för gårdsstödet samt för miljöersättningar och regionala stöd träda i kraft förrän 2015. Nya regelverk för företagsstöd och projektstöd kan däremot börja gälla under 2014.
Summary
33
Summary The objective of the Yearbook of Agricultural Statistics is to compile a manageable portion of the available statistics relating to agriculture and food. The main part of the yearbook covers agriculture – though there are also sections on horticulture, reindeer keeping and fur farming and also statistics on food. For detailed information on forestry related to agriculture, please consult the Statistical Yearbook of Forestry, issued by the Swedish Forest Agency. Until year 1999, information on food stuffs, such as food manufacturing, trade and consumption, were presented in ”När mat kommer på tal – en livsmedelsstatistisk översikt” issued by Statistics Sweden (SCB). From year 2001, the food statistics is includeed in the Yearbook of Agricultural Statistics. In many tables, the results are presented by Swedish counties and by production areas (a map of these can be found in Appendix 2). In the beginning of the book, there is a Table of Contents and a List of Tables and Diagrams with translations into English. The translations of subject headings are, however, somewhat shortened. Information regarding units, years etc. should be obvious by the headings in Swedish, i.e. Kg = kilogram Milj. kg = million kilograms Kr = Swedish kronor, SEK Mkr = million of Swedish kronor (SEK) Hektar = hectares Ton = metric tons Procent = per cent, percentages 1 000-tal = thousands At the end of the book there is a SwedishEnglish list of terms translating most words and expressions found in the headings and left-hand columns of the tables. In most cases, the data published in the Yearbook of Agricultural Statistics 2013
refers to the year of 2012. Estimates pertaining to the whole country are also frequently given for the three previous years and often for year 1990, 1995, 1999 or 2000 and 2005. In the following, you will find a summary of some scopes regarding Swedish agriculture and after that a brief description, chapter by chapter, of the different surveys and other statistical material utilized in the presentation.
Scope Structure, labour etc. Structural developments in agriculture over the last few decades have led to fewer but larger farms. A change in this pattern was seen 2005 caused by changed rules for the support system. More holdings applied for supports, often a lot of small-sized holdings. This led to an increase in the total number of agricultural holdings of arable land 2005. Year 2010 there were 71 000 agricultural holdings with an average area of 37 hectares of arable land. The table below shows the number of holdings in different size classes. Agricultural holdings, by size
All holdings – 2,0 2,1 – 5,0 5,1 – 10,0 10,1 – 20,0 20,1 – 30,0 30,1 – 50,0 50,1 – 100,0 100,1 – 200,0 200,1 – 300,0 300,1 – 400,0 400,1 – 500,0 500,1 –
ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha
19901
19991
2010
96 560 .. 14 957 19 020 20 832 12 177 14 223 11 348 .. .. .. .. ..
80 119 .. 11 344 15 229 16 656 9 295 11 445 10 969 4 073 708 203 83 114
71 091 3 785 11 601 13 943 13 008 6 603 7 490 8 205 4 540 1 150 394 155 217
1) For these years only holdings with more than 2.0 hectares arable land are included.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
34
Summary
In densely forested Sweden, farming and forestry often are combined. In the north of Sweden the farms mostly have small areas of arable land. The number of people engaged in agriculture is steadily decreasing. Less than 2 % of the economically active population is engaged in farming. The farmers’ average age is high, 69 % are older than 50 years. Many Swedish farms are very small if measured by labour requirements. The number of full time enterprises 2010 where more than 1 600 hours of labour are required is about 17 000. Around 57 % of the holdings requires less than 800 hours of labour. Animal husbandry is the dominant line of production. Only in the central part of Sweden and in the southern county the cropping farms dominates. In the north of Sweden there are mostly small farms. Crop production The conditions for crop production display great differences between the north and south of Sweden. About 60 % of the arable land is found on the fertile plains of southern Sweden. The crop production is strongly dominated by cereals and by leys, the former mainly being wheat. The proportion of leys increases towards the north of Sweden and makes up most of the area of arable land in Norrland. Oil seed production is mainly located on the plains in Götaland and Svealand. Potatoes are grown throughout the entire country. Sugar beet are grown in the counties of Skåne, Halland, Blekinge and Kalmar. In 2012, the arable land amounted to 2.6 million hectares. The arable land by crop is found in the table to the upper right.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Arable land by crop, 1 000 hectares
Total arable land Wheat Rye Barley Oats Mixed grain Triticale Potatoes Sugar beet Leys, other fodder Oilseed Other crops Fallow, untilled arable land
1990
1999
2012
2 845 350 73 .. 388 331 .. 36 50 918 .. ..
2 747 275 25 482 306 33 33 33 60 1 006 110 81
2 608 368 22 374 196 16 24 25 39 1 177 119 97
304
152
193
1) Incl. triticale.
The total crop production in 2012 is estimated to 5.1 million tonnes of cereals, 93 000 tonnes of peas and field beans, 322 000 tonnes of oilseed crops, 549 000 tonnes of table potatoes and 256 000 tonnes of potatoes for processing. The average yield varies in different parts of Sweden. For example for spring barley the average yield in Skåne, the most southern county, is 6 360 kg/ha and in Västernorrland, a county in the north part of Sweden, 1 510 kg/ha. Total production and average yields are shown below with a 14 % moisture content. Crop production 2012 Total production, 1 000 tons Winterwheat Springwheat Rye Winterbarley Springbarley Oats Triticale Mixed grain Grain maize Peas Field beans Potatoes Sugar beet Rape and turnip rape
1 934 356 140 60 1 641 731 140 53 15 35 58 805 2 314 322
Yield, kg/ha 6 820 4 290 6 360 6 600 4 560 3 820 5 920 2 980 6 290 2 730 3 240 32 580 59 300 2 930
35
Summary Livestock The dairy sector is playing a central role in Swedish agriculture. The number of dairy cows has, however, been decreasing over a long period of time. The number of livestock is shown in the table below. The number of farms with livestock has decreased the last decades whereas those remaining have increased their number of animals. In 2012, there were dairy cows in 5 000 farms. There is an average of 70 dairy cows/ herd. In 2012 there are roughly 1 300 pig farms in Sweden. Around 98 % of the fattening pigs are found in herds with at least 100 animals. Livestock, mid-year estimates, 1 000s
Cattle Dairy cows Suckler cows Heifers, bulls, steers, calves Sheep and lambs Goats Pigs Boars, sows Other pigs Poultry of laying breed Turkeys
1990
1999
2012
1 718 576 75
1 713 449 165
1 500 348 193
1 067 405 .. 2 264 230 2 034
1 100 437 .. 2 115 224 1 891
960 611 .. 1 363 142 1 222
8 568 ..
7 850 ..
8 286 ..
Egg production is dominated by few but large flocks. Over 95 % of the hens of laying breed are found in herds with at least 5 000 hens. The number of agricultural holdings with different types of animals is found in the table to the upper right.
Number of agricultural holdings with different types of animals
Cattle Dairy cows Suckler cows Sheep (lambs excl.) Goats Pigs Horses Fowls (chickens excl.) Turkeys With none of the above animals
1990
1999
2012
47 292 25 921 10 883 9 688 .. 14 301 .. 12 900 ..
33 978 13 963 14 254 8 247 .. 6 014 14 309 6 441 ..
19 561 4 968 11 375 9 252 .. 1 318 .. 3 876 ..
36 695
36 800
40 001
Brief description by chapter Chapter 2 Holdings and holders Since 1968 an annual registration of enterprises (holdings) in agriculture and forestry has been carried out. Data have been recorded in the Farm Register. Detailed information on the Farm Register is given in appendix 1. Some data on the number of holdings with different kinds of crops are given in table 2.1. Some data on the number of holdings by size groups are given in table 2.2. In table 2.3, number of holdings and area of arable land by type of holding are shown. In table 2.4, number of holdings with different kinds of livestock are shown. Number of holdings by type of farming and percentage of holdings by type of farming and county are shown in tables 2.5 and 2.6. In table 2.7, information can be found on the number of holdings by type of farming and labour requirement in agriculture. Chapter 3 Utilization of arable land In tables 3.1–3.10 information is given on the use of arable land and on the number of holdings with different crops.
Jordbruksstatistisk ĂĽrsbok 2013
36
Summary
Chapter 4 Yields and crop production The crop yield surveys comprise investigations of cereals, grain maize, peas, field beans, oilseed crops, temporary grasses and potatoes. The surveys cover a sample of holdings with more than 5 hectares of arable land. The statistics are presented in tables 4.1–4.6. SCB makes annual estimates of the total production of cereals, peas, oilseed crops and potatoes on the basis of the crop yield surveys and crop areas from the Farm Register. From 2002 SCB also makes estimations of the total production and yield for temporary grasses. Data on the total production of sugar beet are supplied by Nordic Sugar. Content of starch and sugar in potatoes and sugar beet respectively are supplied by the Swedish Starch Producers and Nordic Sugar respectively (table 4.7). Standard yields are calculated every year for cereals, potatoes, oilseed crops and sugar beet. The standard yield is an estimate of the yield that can be expected if the weather and other conditions that influence the crops are normal (table 4.8). Chapter 5 Horticulture All enterprises with horticultural production were until 1999 included in the Farm Register. The statistics in tables 5.1–5.4 and 5.6–5.7 are entirely based on the horticultural censuses. The data in table 5.5 are taken from the fruit tree survey. Data on the main structure in the horticultural sector are given in tables 5.1–5.2. Data on outdoor cultivation of different plants are given in tables 5.3–5.4. Data on apple- and pear varieties are given in table 5.5 and data on cultivation in greenhouses and frames in tables 5.6–5.7. Chapter 6 Livestock Data from the Farm Register on the number of domestic animals and data on the number of holdings with livestock are given in tables 6.1–6.7 (cattle), 6.1–6.3 and 6.8–6.10 (sheep), Jordbruksstatistisk årsbok 2013
6.1–6.2 and 6.19 (goats and horses), 6.1–6.3 and 6.11–6.15 (pigs), 6.1–6.3 and 6.16–6.18 (fowls) and 6.1 and 6.16 (turkeys). Data on other animals such as minks, foxes, bees and reindeers are presented in tables 6.20–6.22. Statistics on ecological production and the number of organically bred animals, are presented in chapter 11. Chapter 7 Labour Force in agriculture The general censuses of population and housing conducted by SCB include information about agriculture. They give statistics, for instance, on the distribution of the population in rural and urban areas. Some data on the size of the gainfully employed population in agriculture and related fields are given in table 7.1. The Farm Register provides data on the age distribution of holders and the number of holders and employees in agriculture (table 7.2). Data on the number of persons permanently and temporarily employed in agriculture in different groups are given in tables 7.3–7.4. In these tables also data on employment in terms of AWU (Annual Work Unit) are given. In table 7.5 the number of persons employed are distributed by working hours in agriculture on the holding. Chapter 8 Production means in agriculture The Swedish Board of Agriculture provides data on the number of tractors and machinery purchased by the agricultural sector. The statistics are shown in tables 8.1–8.2. The Swedish Board of Agriculture provides data on the number of pretested buildings for livestock (table 8.3). Under current regulations, seed for marketing is controlled by the Swedish Board of Agriculture, which annually reports statistics on state certified seed (table 8.4). Figures of pesticides in agriculture and horticulture in table 8.5, is collected from the Swedish Chemicals Agency. Information on the sales of fertilizers in agriculture and horticulture, based on figures
Summary
37
supplied by manufacturers and importers, is reported by the Swedish Board of Agriculture (table 8.6). Information of the Feed materials in compound feeds for animals are annually compiled by the Swedish Board of Agriculture (tables 8.7–8.8).
and arable land and on the development of rent prices (tables 10.9–10.10). The Swedish Board of Agriculture compiles statistics on prices of agricultural land (table 10.11). Statistics on the number of sold agricultural units are produced by SCB (table 10.12).
Chapter 9 Support Support relating to the Common Agricultural Policy (CAP) is reported by the Swedish Board of Agriculture. In tables 9.1–9.3, 9.5 and 9.8–9.10 the statistics refer to the years for which support have been disbursed and in tables 9.6–9.7 the years when support have been granted. Table 9.4 shows areas registered for environmental support.
Chapter 11 Organic farming Statistics on fully converted organic area, area under conversion and total organic area are shown in tables 11.1–11.2. Numbers of different organic livestock categories are shown in table 11.3. Areas, yield per hectare and production for areas with environmental subsidies for organic production are shown in tables 11.4– 11.11. Areas for organic cultivated horticultural products in greenhouses and other outdoor cultivations are shown in table 11.12.
Chapter 10 Economics SCB produces national accounts statistics. Some data regarding the agricultural sector and the gross domestic product are given in table 10.1. The Economic Accounts for Agriculture (EAA) are shown in table 10.2. In order to illustrate receipts, costs and profitability in Swedish agriculture, SCB performs an annual farm economics survey. The 2010 and 2011 studies are based on the accounts of approx. 1 000 farms. Results from those surveys are presented in table 10.3. Some results from an investigation on farmers’ assessed net receipts and income are presented in tables 10.4–10.5. The development of prices and costs of agricultural products and requisites is reflected by the Swedish Board of Agriculture in the monthly calculations of different indices, i.a. Input and Output Price Indices and – for price regulated agriculture products – Price Index for the Food Industry and Consumer Price Index (tables 10.6 and 10.8). The Swedish Board of Agriculture compiles average prices of tractors, fuel, fertilizers and vegetable and animal products (table 10.7). The Swedish Board of Agriculture compiles statistics on rent prices for agricultural
Chapter 12 Impacts from agriculture on environment The basic data for the information given in this chapter have been collected by SCB, the Swedish Board of Agriculture, the Swedish Environmental Protection Agency, the Environmental Objectives Portal, SMED (Swedish Environmental Emission Data) and the Swedish Chemicals Agency. Chapter 13 Agriculture in the European Union Information on the agricultural sector in the European Union is mostly obtained from Eurostat’s database, theme”Agriculture and fisheries”. Civilian employment by sector of activity is shown in table 13.1. Total agricultural area, forest area and total area (water incl.) are shown in table 13.2. Utilized agricultural area and number of holdings are shown in tables 13.3–13.4. Harvested area and production of some of the most important crops are shown in tables 13.5–13.6. Harvested production of selected fresh vegetables are shown in tables 13.7. Jordbruksstatistisk årsbok 2013
38
Summary
Data on livestock, and the structure of dairy cow holdings are shown in tables 13.8– 13.11. Production of animal products is shown in table 13.12. Chapter 14 International data on agriculture Information on the agricultural sector in different countries is obtained from statistics published annually by the Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO) and the Organization for Economic Co-operation and Development (OECD). The statistics include information on utilized areas (table 14.1), harvested production of different crops (table 14.2), number of livestock (table 14.3), livestock production (table 14.4) and on active population in agriculture and subsidiary industries (table 14.5). Chapter 15 Manufacturing The statistics in the tables 15.1–15.6 and 15.9 on slaughtered animals and on production of eggs and milk products are based on data supplied by the Swedish Board of Agriculture. Information on the number of milk suppliers, the quantity of delivered milk, the uses of dairy milk etc. is found in the statistics on dairy operations published by Dairy Sweden (tables 15.7–15.8). The statistics in tables 15.10–15.11 on establishments, employees etc. in foodstuffs and beverage manufacturing and on production of different agricultural products and foodstuffs are produced by SCB. The statistics in table 15.12 on employment in different branches of the food sector are produced by SCB. Chapter 16 Imports and exports of agricultural products and foodstuffs Statistics regarding foreign trade are produced by SCB. The system for collecting the basic data for the statistics was totally changed when Sweden entered EU in 1995. From 1995 data on internal EU trade are collected by inquires to importers and exportJordbruksstatistisk årsbok 2013
ers (the Intrastat System), which means that the statistics suffer from non response and errors caused by the omission of ”small” actors in the statistics. The basis for identification of agricultural products and foodstuffs has been the codes 0, 11, 12, 22 and 4 according to SITC rev.4. Further specification on products within these major SITC groups follows CN (Combined Nomenclature). This system for divisions on items is also practiced by the Swedish Board of Agriculture in their presentation of statistics on foreign trade In table 16.1 imports and exports are given on SITC groups. Compensation has been made for lack of information depending on mostly non response error in the data delivered to the Intrastat System. Tables 16.2–16.7 reflect collected data, which means that compensation for non response has not been made. Such compensation is only possible for data on at most SITC two-digit level. Compensation is further not possible for different countries. Table 16.5 shows imports and exports of processed foodstuffs. Chapter 17 Consumption of foodstuffs The Swedish Board of Agriculture has since the middle of the 1940:ies calculated the consumption of different foodstuffs and produced data both in values and quantities. In table 17.1 figures on consumption of food are presented for 1990–2011. The Swedish Board of Agriculture has also made calculations on nutritive values in the intake of foodstuffs (table 17.2), mean supply per head and day of energy, protein, fat and carbohydrates (table 17.3) and of vitamins, iron, calcium and fibres (table 17.4). All these calculations are based on consumption calculations and on nutritive data from the National Food Administration in Sweden. Table 17.5 shows the turnover (incl. VAT) of food and drinks for retail trade and retail sale of automotive fuel 2000–2011. In the Swedish National Accounts data are available on private final consumption expenditures by purpose. Statistics for different
Summary foodstuffs and beverages are presented in tables 17.6–17.7. Chapter 18 Food safety In this chapter statistics on food safety are shown. Data is received from the National Food Administration (SLV) and the National Veterinary Institute (SVA). The National Food Administration is the central administrative authority for matters concerning food. It is also directly in charge of the food control at 600 food establishments. The National Veterinary Institute is a Swedish national authority that strives for good animal and human health, a good environment and sustainable food production. Table 18.1 shows the number of drinkingwater structures with remarks distributed by type of remark. Table 18.2 shows results from the Swedish Monitoring of Pesticide Residues in Food. In table 18.3 a summary of samples with residues of pesticides in food, taken by origin is shown. Number of samples with or without residues of pesticides in fruits and vegetables, distributed by type of farming are presented in table 18.4. Table 18.5 shows the results for Salmonella in the Swedish Reporting and Monitoring system in different parts of the foodstuff production. Table 18.6 shows the results from sampling and analysis of Campylobacter. Chapter 19 Prices on food SCB calculates every month Consumer Price Index for different foodstuffs according to COICOP. Yearly indices are shown in table 19.2 for the period 1985–2012. In table 19.1 average retail prices are listed for some common food products used as input in the calculation of Consumer Price Index. In table 19.3 price index numbers in the food sector are shown. These indices are partly calculated by the Swedish Board of Agriculture.
39
Chapter 20 International data on food Table 20.1 shows to what extent the individual private consumption goes to food and table 20.2 shows the differences between countries concerning consumed volumes per head of different groups of foodstuff. Table 20.3 shows differences between countries in price levels for different foodstuffs and table 20.5 shows the price development. Table 20.4 shows the general development of prices in different countries. In table 20.6 VAT rates for food and beverages are shown for different EU countries. Appendix 1 The Farm Register The Swedish Farm Register (LBR) contains data on agricultural and forestry enterprises in Sweden and was set up in 1968. The original objectives of the LBR were to achieve a continuous recording of all holdings and their production resources and to provide a basis for statistics. During 1995–2009 the Farm Register included the following types of enterprises: a) enterprises with more than 2.0 hectares of arable land b) enterprises with less than 2.0 hectares of arable land but with large animal stocks. c) enterprises with horticultural production of a certain size. In the year 2010 the lower cut-off limits were changes to accommodate new EU-regulation. Compared to the old definition the definition of 2010 added about 3 000 enterprises to the Farm register. As from 2010 the Farm Register included the following types of enterprises: a) enterprises with more than 2.0 hectares of arable land and/or b) enterprises with at least 5.0 hectares of agricultural land and/or c) enterprises with large animal stocks and/or d) enterprises with horticultural production of a certain size. During 1968–1995 there was an annual data collection for the farm register of items relating to name, address, telephone number, Jordbruksstatistisk årsbok 2013
40
Summary
personal identification number of the holder, real estates included in the enterprise, areas of arable and forest land, owner of leased property, tenant of leased land, the acreages under various crops and the number of livestock of different species. A number of other data is collected at intervals. The 1999 data collection was performed similar to the 1968–1995 method, i.e. data were collected for all farms. In 1996–1998, information on name, address, telephone number, the number of holders on the holding, real estates included in the holding and their area of arable and forest land respectively, was collected for all enterprises. Other data were collected in a sample survey. From year 2000 the data collection is mainly based on data from the Swedish administrative system for agricultural subsidies, containing data on farmers who have applied for such subsidies. The statistics are also based on information collected by a simplified mail inquiry to all farmers including those who have not applied for subsidies. Appendix 2 Regional break down of the agriculture statistics In the Swedish agricultural statistics, information is presented by administrative areas and by areas defined in accordance with natural farming conditions. For the current surveys, data usually are given for counties and larger areas, although, for some years the Farm Register provides information by individual parishes, municipalities, etc. The majority of the counties has, on the basis of different climatic conditions, the quality of the soil etc. been divided into ”natural farming areas”. These areas can be combined into ”production areas” and ”major regions”. See further Appendix 2 where a map of Sweden can be found.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
For the crop yield surveys, the country is divided into 106 ”yield survey districts”, which have been made as homogeneous as possible with regard to annual yield outcome. Appendix 3 Quality and organization of the agricultural statistics Most of the data presented for the agricultural sector in this yearbook are based on surveys carried out at regular intervals by various agencies, the most important ones being Swedish Board of Agriculture (SJV) and Statistics Sweden (SCB). For further information, contact Charlotta Olsson or Lea Wedén at the Regions and Environment Department at Statistics Sweden. Telephone +4619176000, postal address: SCB, S-701 89 Örebro. Appendix 4 Definition of the food sector The food sector has no official definition in Swedish statistics. Appendix 4 informs on how the sector in terms of SNI has been delimited in the book. Swedish Standard Industrial Classification is based on EU:s recommended standard NACE Rev.2. It is primary an activity classification. Production units as companies and local units are classified after the activity which is carried out. One company or a local unit can have several activities (SNI-codes). Appendix 5 Classification on commodities according to SITC/CN In the statistics on different food and agricultural products, SITC and CN have been used to identify different commodities. Appendix 5 informs on the codes in terms of these nomenclatures, on which the accounts on food manufacturing and foreign trade are based (chapter 15 and 16).
1
1
Historisk jordbruksstatistik
41
Historisk jordbruksstatistik
I samband med produktionen av boken Jordbruket i siffror åren 1866–2007 sammanställdes betydande mängder historisk statistik som sedan överfördes till digital form. I detta avsnitt presenteras en del av denna statistik för att ge en historisk bakgrund och ett längre tidsperspektiv på några av de områden som behandlas i de olika kapitlen i denna bok. Statistiken finns tillgänglig för nedladdning från Jordbruksverkets statistikdatabas i anslutning till Jordbruksverkets webbplats (www.jordbruksverket.se).
Företag Under efterkrigstiden har konkurrenssituationen och utvecklingen av produktionsmetoderna medfört en strukturförändring mot färre och större jordbruksföretag. Talrika ägostyckningar under 1900-talets början motverkade först denna strukturrationalisering, men sedan 1930-talet har antalet jordbruksföretag minskat med 83 %. Antalet minskade som mest under 1950-talet. År 1932, då antalet företag var som störst, fanns totalt 428 600 jordbruksföretag i riket varav 121 200 brukade 2 hektar åkermark eller mindre. År 2010 fanns
det 71 100 jordbruksföretag varav 3 800 brukade 2 hektar åkermark eller mindre. Företagen med 2,1–5,0 hektar åkermark har genomgått den största minskningen sedan år 1927. Endast 10 % av dessa återstod år 2010. Den storleksgrupp som genomgått den största ökningen under samma period är företag med över 100 hektar åkermark. Dessa ökade från 2 500 år 1927 till 6 500 år 2010. Medelstorleken på den brukade åkerarealen vid varje företag var 8,7 hektar år 1927. År 2010 hade denna siffra stigit till 37,0 hektar (se figur 1A).
Figur 1A Antal företag efter storleksgrupper, 1927–2010 Number of holdings by size group Antal i tusental 350 Över 100,0 ha 300 50,1–100,0 ha 250 30,1– 50,0 ha 200 20,1– 30,0 ha 150 10,1– 20,0 ha 100 5,1– 10,0 ha 50 2,1– 5,0 ha 0 1927
1937
1947
1957
1967
1977
1987
1997
2007
Källa: Jordbruksverket och SCB, publikationen Jordbruket i siffror.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
42
1
Historisk jordbruksstatistik
Åker-, betes- och ängsmarksareal
från och med år 1970 uppgick betesarealen till knappt 380 000 hektar (se figur 1B).
År 1886 redovisades 3,1 miljoner hektar åkermark i Sverige. Åkerarealen var som störst år 1919, då den uppgick till 3,8 miljoner hektar. År 2012 hade arealen minskat till 2,6 miljoner hektar. Arealen betes- och ängsmark har minskat från som mest 1,6 miljoner hektar vid slutet av 1800-talet till 441 000 hektar 2012, en minskning med över 70 %. Några bidragande orsaker till detta är ett minskat antal husdjur, att åkerarealen i ökad utsträckning används till foderproduktion och att skördarna ökat. När redovisningen av betes- och ängsmarken delades upp år 1927 infördes fler kategorier för betes- och ängsmark som i viss mån tillät en vidare tolkning av vad som skulle ingå. Detta medförde att arealen ökade. Åren 1966–1969 redovisades endast kategorin Kultiverad betesmark i statistiken. När kategorin Annan gräsbärande mark åter redovisades
Arbetskraft inom jordbruket Antalet stadigvarande och tillfälligt sysselsatta i jordbruket sjönk mycket kraftigt under 1950- och 60-talen i samband med jordbrukets mekanisering och utvecklingen mot färre och större brukningsenheter. 1981 hade antalet sjunkit till 243 000 personer, vilket var något mer än en fjärdedel av antalet sysselsatta trettio år tidigare. År 2010 arbetade 177 000 personer i jordbruket. Fördelningen mellan män och kvinnor som är sysselsatta i jordbruket har varit ganska konstant. Fram till mitten av 1960-talet var 60 % av de inom jordbruket sysselsatta män, medan 40 % var kvinnor. Andelen män ökade sedan sakta till början av 1980-talet, då två tredjedelar var män. Under 2000-talet ökade andelen kvinnor och år 2010 utgjorde de 40 % igen (se figur 1C).
Figur 1B Areal åker-, betes- och ängsmark, 1866–2012 resp. 1891–2012 Area of arable land, permanent grassland and meadows Hektar i tusental 4 000 3 500
Åkermark
3 000 2 500 2 000 1 500 1 000
Betes- och ängsmark
500 0 1866
1886
1906
1926
1946
1966
Källa: Jordbruksverket och SCB, publikationen Jordbruket i siffror.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
1986
2006
1
43
Historisk jordbruksstatistik
Figur 1C Antal sysselsatta inom jordbruket fördelat på kvinnor och män 1951–2010 Number of people employed in agriculture by gender 1951 1956 1961 1966 1971 1976 1981 1986 1991 1996 2001 2006
Kvinnor 600
500
400
300
200
100
0
Män 0
100
Antal i tusental
200
300
400
500
600
Antal i tusental
Källa: Jordbruksverket och SCB, publikationen Jordbruket i siffror.
Åkerarealens användning Under 1900-talet har den svenska åkermarken dominerats av vall och spannmål. Odling av spannmål har svarat för 37 till 57 % av åkerarealen medan vallodlingen utgjort 27 till 44 %. Odling av rotfrukter, främst potatis, var som störst under första hälften av 1900-talet. Rotfruktsodlingen har minskat från 290 000 hektar år 1919 till mindre än en fjärdedel. Oljeväxter började odlas i större utsträckning under 1940-talet och ökade därefter för att nå en toppnotering på 6 % av åkerarealen under mitten av 1980-talet. Övriga växtslag, såsom baljväxter, köksväxter, bärbuskar och fruktträd har utgjort en liten del av den totala markanvändningen, som mest knappt 6 % runt millennieskiftet. Åkermark i träda utgjorde ca 16 % år 1866. Därefter minskade arealen i träda stadigt till 2,5 % av åkerarealen år 1984. Trädesarealen har sedan dess påverkats av olika jordbrukspolitiska program och reformer. Trädesprogrammen, det fleråriga omställningsprogrammet, inträdet i EU och reformer av unionens stödprogram innebar att trädes-
arealerna ökade kraftigt. Från en nivå kring 10–12 % under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har de åter minskat och låg på knappt 6 % år 2012 (se figur 1D). Omfattningen av veteodlingen har, i motsats till många andra grödor, inte bara bibehållits utan även ökat från 129 000 hektar 1916 till 368 000 hektar 2012. Höstvete har varit den dominerande varianten med undantag för en kort period i början av 1950-talet då vårvete odlades på en större areal. Sedan dess har höstvetet ökat medan vårvetet minskade kraftigt under 1950- och 60-talen. Veteodlingen ökade betydligt, från 362 000 hektar år 2008 till 417 000 hektar 2011, men har 2012 gått ner till 368 000 hektar. Odlingen av korn ökade dramatiskt mellan åren 1951 och 1966 då arealen mer än femdubblades från 113 000 till 608 000 hektar. Kornets utbredning var som störst år 1979 med 754 000 hektar. Sedan mitten av 1980talet har kornodlingen reducerats kraftigt och efter att ha varit den dominerande spannmålsgrödan utgör kornet nu ungefär lika mycket som veteodlingen.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
44
1
Historisk jordbruksstatistik
Figur 1D Arealer för olika grödgrupper i riket 1866–2012 Areas of different crop groups Hektar i tusental 4 000
Övriga växtslag
3 500
Baljväxter
3 000 2 500
Träda, helträda och obrukad åkerjord
2 000
Vall, slåttervall, frövall, betesvall, lusernvall
1 500
Grönfoder och ensilageväxter
1 000
Oljeväxter Potatis, sockerbetor och foderrotfrukter
500 0 1866
1886
1906
1926
1946
1966
1986
2006
Spannmål
Källa: Jordbruksverket och SCB, publikationen Jordbruket i siffror.
Havre var den spannmålsgröda som odlades på störst areal fram till mitten av 1960talet. Omfattningen av havreodlingen har dock minskat under större delen av 1900-talet från 783 000 hektar 1916 till 196 000 hektar 2012.
Råg var det viktigaste brödsädesslaget under början av 1900-talet, men den odlade arealen har minskat från 369 000 hektar år 1916 till 22 000 hektar 2012. Höstråg har varit den helt dominerande varianten (se figur 1E).
Figur 1E Arealer av olika spannmålsslag 1916–2012 Areas of different cereals Hektar i tusental 900 800 700
Havre Korn
600 500 400 300
Höstvete
Råg
200 100 0 1916
Vårvete 1926
1936
1946
1956
1966
1976
1986
Källa: Jordbruksverket och SCB, publikationen Jordbruket i siffror.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
1996
2006
1
45
Historisk jordbruksstatistik
Figur 1F Antal nötkreatur, svin och får 1866–2012 Number of cattle, pigs and sheep Antal i tusental 3 000 Nöt 2 500 2 000 1 500 1 000
Får
Svin
500 0 1866
1886
1906
1926
1946
1966
1986
2006
Källa: Jordbruksverket och SCB, publikationen Jordbruket i siffror.
Husdjur Några generella trender som kan utläsas av den äldre statistiken är att färre husdjur hålls i större besättningar och att specialiseringen inom växtodlings- och djurhållningsområdena ökat. Antalet nötkreatur ökade från knappt 2 miljoner djur under 1860-talet till som mest nära 3 miljoner år 1937. Sedan dess har antalet minskat till drygt 1,5 miljoner år 2012. Antalet svin har ökat från ca 400 000 djur till som mest 2,6 miljoner år 1980. År 2012 hade antalet minskat till knappt 1,4 miljoner svin. Antalet får har utvecklats lite annorlunda än de andra djurslagen. Fåren minskade från över 1,6 miljoner djur år 1866 till under en miljon 1911. Ändrade räkningsdatum åren 1916, 1927, 1944, 1951 och 1965 har påverkat antalet får, eftersom antalet lamm varierar under kalenderåret. Antalet får har dock ökat sedan mitten av 1950-talet och fårstammen ökade från 505 000 djur år 2006 till 611 000 år 2012 (se figur 1F). År 1932 fanns nötkreatur vid 398 500 av 428 600 jordbruksföretag, vilket motsvarade ca 93 %. År 1961 redovisades endast företag med minst 2 hektar åkermark, vilket bidrog
Figur 1G Antal brukningsenheter med nötkreatur 1932–2012 Number of holdings with cattle Antal i tusental 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0
32
42
52
62
72
82
92
02
12
Källa: Jordbruksverket och SCB, publikationen Jordbruket i siffror.
till den kraftiga minskningen av antalet som skedde under 1950- och 60-talen. Utvecklingen mot allt färre företag med nötkreatur har fortsatt och de 190 800 företag som fanns år 1961 hade reducerats till 19 600 år 2012. Under samma tid växte den genomsnittliga besättningsstorleken från 12,2 till 76,7 djur (se figur 1G). Jordbruksstatistisk årsbok 2013
46
1
Historisk jordbruksstatistik
Figur 1H Hektarskördar av vårkorn, höstkorn, höstvete och havre 1913–2012 Yields per hectare of spring barley, winter barley, winter wheat and oats Kg/ha 7 000 6 000
Höstvete
5 000
Höstkorn Vårkorn
4 000
Havre
3 000 2 000 1 000 0 1913 1923 1933 1943 1953 1963 1973 1983 1993 2003 2012 Källa: Jordbruksverket och SCB, publikationen Jordbruket i siffror.
Vegetabilieproduktion Den genomsnittliga skördeavkastningen per hektar ökade kraftigt under 1900-talet. För spannmålsgrödorna har hektarskördarna nästan tredubblats under de senaste 100 åren. Ett stort antal faktorer kan antas ha bidragit till detta. Storleksrationalisering, specialisering,
nya sorter, effektivare redskap som möjliggör större kontroll över när arbetsmomenten utförs, mineralgödsel, växtskyddsmedel och gradvis utfasning av sämre åkermark är några exempel. Hektarskördarna varierar dock betydligt mellan åren, mestadels till följd av vädrets inverkan (se figur 1H).
Figur 1I Total mjölkproduktion och invägd mjölk vid mejeri 1939–2012 Total milk production and milk delivered to dairies Ton i tusental 6 000 5 000 Total mjölkproduktion 4 000 3 000 Invägd mjölk vid mejeri
2 000 1 000 0 1939
1949
1959
1969
1979
1989
Källa: Jordbruksverket och SCB, publikationen Jordbruket i siffror.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
1999
2009
1
Historisk jordbruksstatistik
47
Animalieproduktion
Jordbrukets ekonomi
Dåliga foderskördar och problem med foderimport under andra världskriget medförde foderbrist, utslaktning och en tydlig reduktion av mjölkproduktionen runt år 1942. Vid skiftet mellan 1940- och 50-talet överträffades förkrigsproduktionen som legat strax under 5 000 ton per år. Sedan följde en minskning och mjölkproduktionen föll under 3 000 ton vid början av 1970-talet. En återhämtning skedde fram till mitten av 1980-talet då produktionen ökat med ca 930 ton. Sedan dess har produktionen mestadels minskat och uppgick år 2012 till 2 861 ton (se figur 1I). Produktionen av nöt- och fläskkött har ökat under efterkrigstiden. Produktionen av kött från storboskap ökade framförallt under 1950- och 60-talen och har sedan dess legat relativt stabilt kring 125 000 till 150 000 ton per år. Produktionen av gödkalv minskade fram till början av 1990-talet och har därefter varierat mellan 3 000 och 5 000 ton per år. Produktionen av fläskkött ökade från 90 000 ton vid krigsslutet till 325 000 ton i början av 1980-talet och 330 000 ton i slutet av 1990talet. År 2012 hade fläskköttsproduktionen minskat till 233 000 ton (se figur 1J).
Under 1860–70 talen svarade värdet av produkter från jordbruk, skogsbruk och fiske för mellan 40 % och 45 % av Sveriges BNP. Därefter har denna andel sjunkit till 2 %. Bortser man från skogsbruk och fiske och ser till rent jordbruk, har andelen av BNP sjunkit från 6,3 % år 1950 till 0,5 % år 2008 (se figur 1K).
Figur 1J Produktion av nötkött och fläsk 1944/45–2012
Figur 1K Andel BNP för jordbruk, skogsbruk och fiske 1866–2000 Contribution to GDP by agriculture, forestry and fishery Procent 60 50 40 30 20 10 0 1866 1886 1906 1926 1946 1966 1986 Källa: Jordbruksverket och SCB, publikationen Jordbruket i siffror.
Production of beef and pork Ton i tusental 350 300
Svin
250 200
Storboskap
150 100 50
Kalv
0 1944/ 1954/ 19641974 1984 1994 2004 1945 1955
Källa: Jordbruksverket och SCB, publikationen Jordbruket i siffror.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
2
2
Företag och företagare
49
Företag och företagare
I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare redovisas, antal företag med olika slags djur samt företagens driftsinriktning (typklassificering). Samtliga resultat baseras på uppgifter från lantbruksregistret (LBR). Definitioner och begrepp i LBR som senare återkommer i boken redovisas i detta kapitel. Lantbruksregistret beskrivs närmare i bilaga 1
Sammanfattning Statistiken i detta kapitel baseras på alla jordbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret (LBR) 2010 och 2012. Från 2010 års LBR har vissa nedre gränser för att ingå i registret ändrats. En ny gräns som införts fr.o.m. 2010 är minst 5,0 ha jordbruksmark (åker + bete). Även nedre gränser för antal djur har ändrats. Läs mer om de nya definitionerna i bilaga 1, Lantbruksregistret. Generellt betyder de nya avgränsningarna att antalet företag i Lantbruksregistret blir fler än med de gamla avgränsningarna. Den uppgång av antal företag med växtodling mellan 2004 och 2005 speglar inte förändringar av jordbruket utan beror till betydande del på ändrade stödregler. Alla jämförelser i detta kapitel görs mot den nya definitionen av LBR.
Företag och brukningsförhållanden Det totala antalet företag år 2010 var knappt 71 100, vilket motsvarar en minskning med 26 % under de senaste 20 åren. Räknar man däremot enligt den tidigare LBR-definitionen uppgick antalet företag 2010 till 68 200. På grund av de ändrade avgränsningarna i LBR har således 2 900 företag tillkommit och återfinns i storleksgruppen 2,0 hektar eller mindre.
Västra Götalands län har det största antalet företag. Cirka 20 % av rikets jordbruksföretag finns i länet (tabell 2.2). Antalet helt ägda företag utgör drygt hälften av det totala antalet företag. Regionalt hade Värmlands län 2010 den högsta andelen helt ägda företag med 58 % av det totala antalet företag i länet (tabell 2.3). Andelen delvis arrenderade företag 2010 utgjorde 34 % av samtliga företag. Företag med både ägd och arrenderad mark var vanligast på Gotland med 45 % av det totala antalet företag. Andelen helt ägda företag 2010 var högst i gruppen 2,1–10,0 hektar med 74 % av totalantalet företag i gruppen. Andelen sjunker med ökad åkerareal och var 25 % i grupperna över 50,0 hektar.
Grödor och arealer hos företag Slåtter- och betesvall är den grödtyp som finns hos flest antal företag följt av spannmål. År 2012 hade totalt 55 800 företag odling av slåtter- och betesvall samt 27 400 företag odling av spannmål. För ytterligare redovisning av företag efter grödgrupp se kapitel 3 (tabell 2.1). Den totala åkerarealen år 2010 var 2,6 miljoner hektar. År 2010 svarade de helt ägda företagen för 31 % och de delvis arrenderade för 53 % av åkerarealen. Sedan 1990 fram till 2010 har antalet företag minskat i stort sett varje år i storleksJordbruksstatistisk årsbok 2013
50
2
Företag och företagare
grupperna där åkerarealen är mindre än 100 hektar, men däremot ökat i storleksgruppen över 100 hektar. De företag som brukar mer än 100 hektar utgör mindre än 10 % av samtliga företag år 2010. Andelen företag med högst 10 hektar åkermark är högst i Jämtlands och Västernorrlands län där 56 respektive 55 % av företagen fanns i detta storleksintervall år 2010. Den högsta andelen företag med mer än 100 hektar åkermark fanns i Götalands södra slättbygder (Gss). De största genomsnittliga arealerna per företag noterades år 2010 för Västmanlands län med 59,1 hektar, Södermanlands län med 56,8 hektar samt Östergötlands län med 56,1 hektar per företag. Lägst låg Kronobergs län med 19,2 hektar, Blekinge län med 21,3 hektar samt Västernorrlands län med 22,0 hektar per företag. Genomsnittet för hela riket var 37,0 hektar. Sedan 1990 ser vi en tendens att åkerarealen per företag ökar från år till år, med något undantag (tabellerna 2.2– 2.3).
Antal företag med husdjur Antal företag med mjölkkor fortsätter att minska. År 2012 fanns det knappt 5 000 företag med mjölkkor, vilket var en minskning med 6 % sedan 2011. Antal företag med svin har minskat med 13 % sedan föregående år. Sedan 1990 har antalet företag med svin minskat med 91 % och år 2012 fanns det drygt 1 300 företag med svin. Antal företag med får har minskat med 2 % sedan föregående år. Hönsföretagen har visat en ökning de senaste åren efter att under flera föregående år minskat. Sedan 2011 har hönsföretagen ökat med 1 %. Jämför man med 2005 har antalet minskat med 21 %, från 4 900 till 3 900 företag (tabell 2.4).
Driftsinriktning och arbetsbehov Det svenska jordbruket är relativt specialiserat. Drygt 20 300 företag var växtodlingsföretag år 2010 (där företag med jordbruksväxter dominerade), 20 700 var husdjursJordbruksstatistisk årsbok 2013
företag (där nötkreatursföretagen dominerade) och endast 5 000 var blandföretag (med övervikt för husdjursskötsel) (tabell 2.5). Drygt 25 000 jordbruksföretag 2010 klassificerades som småbruk, vilket innebär att de har ett arbetsbehov under 400 standardtimmar. Antalet är i stort sett oförändrat jämfört med 2007, men visar på en ökning med 64 % sedan 2003. Dessa företag – 35 % av samtliga jordbruksföretag – torde spela en mycket liten roll för brukarnas försörjning (tabell 2.7). Skillnaden i driftsinriktning var stor mellan olika delar av landet. I de fyra nordligaste länen var 2010 omkring hälften av jordbruken småbruk. Bland övriga driftsinriktningar i dessa län dominerade husdjursskötsel i Jämtlands och Västernorrlands län medan växtodlingen var större i Norrbottens och Västerbottens län. En hög andel småbruk fanns också i Värmland (50 %) (tabell 2.6). I Svealand och norra Götaland finns en tämligen homogen grupp län – Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län – med hög andel växtodlingsföretag och få småbruk. Västra Götalands län representerar i det här avseendet nästan genomsnittet för riket. I södra Sverige finns å ena sidan skogslän som Jönköpings och Kronobergs län med mycket hög andel husdjursföretag, obetydlig andel växtodlings- och blandföretag och jämfört med grannlänen en hög andel småbruk. Å andra sidan finns Skåne län, som med sin tonvikt på växtodling på många sätt liknar ”Mälarlandskapen” (tabell 2.6). Närmare 60 % av de svenska jordbruksföretagen, ungefär 40 700, har ett arbetsbehov under 800 standardtimmar år 2010. Även med hänsyn tagen till att verklig arbetstid inte är detsamma som standardiserat arbetsbehov kan dessa företag endast anses utgöra deltidsjordbruk (tabell 2.7). Om man sätter gränsen för heltidsjordbruk vid 1 600 standardtimmar blir antalet heltidsjordbruk drygt 17 000. Endast ca 5 100 företag är så stora, över 4 000 standardtimmar, att anställd arbetskraft kan antas spela någon större roll på företagen.
2 Skillnader i arbetsbehov mellan företag med olika driftsinriktning var stora. Husdjursföretagen har ganska ofta arbetsbehov över 1 600 timmar, vilket är ovanligt för växtodlingsföretagen (som dock har större säsongvariation över året) (tabell 2.7).
Om statistiken Företag, arealer, brukningsförhållanden Uppgifter om företagens struktur m.m. insamlas varje år till LBR. Vissa år består denna redovisning i att statistiskt belysa antalet företag efter belägenhet, brukningsform, företagskategori och storleksgrupp samt antalet företagare. Uppgifter i LBR avsåg tidigare företag med mer än 2,0 hektar åkermark eller med stor djurbesättning eller med trädgårdsodling. Fr.o.m. år 2010 har definitionen för vilka företag som ingår i LBR ändrats. Detta för att ta hänsyn till EU:s avgränsningar, som inte fullt ut stämmer överens med de svenska. Fr.o.m. 2010 är därför LBR:s avgränsningar en sammanslagning av de gamla svenska avgränsningarna i LBR samt EU:s avgränsningar. Detta gör att uppgifterna för år 2010 inte är fullt jämförbara med föregående års siffror. På grund av detta har det i alla tabeller lagts in värden för Riket som överensstämmer med den gamla, svenska definitionen av LBR. Den största skillnaden mellan den gamla svenska definitionen av LBR och EU:s avgränsningar gäller arealer. Medan man i de gamla, svenska avgränsningarna hade en gräns på minst 2,0 hektar åkermark har man i EU:s avgränsningar en gräns på minst 5,0 hektar jordbruksmark. I LBR 2010 används därför en avgränsning på minst 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark. Den population som statistiken ska belysa utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet som i juni 2012 (eller juni 2010 för merparten av tabellerna) uppfyllde något av följande kriterier:
Företag och företagare
51
– brukade mer än 2,0 ha åkermark – brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark – bedrev trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilandsareal – bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta – innehade djurbesättning som någon gång från och med den 1 januari 2012 till och med den 7 juni 2012 omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor eller 50 svin, eller minst 20 får, eller 1 000 fjäderfä.
Företagens driftsinriktning och arbetsbehov Vissa år beräknas utifrån data från strukturundersökningen jordbruksföretagens driftsinriktning och arbetsbehov – typologidata, se nedan – för att belysa graden av specialisering inom jordbruket. Uppgifterna ger också genom företagets standardiserade arbetsbehov ett mått på företagets storlek. Till skillnad mot det traditionella måttet, åkerarealen, tar detta mått hänsyn också till antalet husdjur på företaget och till vilka grödor som odlas. Typologidata Typologidata för det svenska jordbruket har publicerats löpande fr.o.m. 1984. En översyn i slutet av 1980-talet ledde till vissa revideringar av systemet fr.o.m. 1990 års statistik. Bl.a. skedde en anpassning till den reviderade standarden för svensk näringsgrensindelning (dåvarande SNI 92), vilken baserades på den europeiska näringsgrensstandarden NACE Rev 1. Effekterna av omläggningen beskrivs i publikationen J 30 SM 9103. En översyn av metoderna för beräkning av typologin gjordes år 2000, vilket beskrivs i JO 35 SM 0101. Typologidata är samlingsnamnet för data om jordbruksföretagen avseende • driftsinriktning i jordbruket • arbetsbehov i jordbruket Jordbruksstatistisk årsbok 2013
52
2
Företag och företagare
• skogsbrukets betydelse för företaget • arbetsbehov i skogsbruket. Typologidata tas fram genom att utnyttja sådana uppgifter om jordbruksföretagen som redan finns i lantbruksregistret, dvs. grödarealer och husdjursantal samt areal skogsmark. På basis av dessa uppgifter och med utnyttjande av normtal som speglar arbetsbehovet för varje hektar av olika grödor respektive varje husdjur, får man en bild dels av företagets totala arbetsbehov, dels av hur detta arbetsbehov fördelas på olika driftsgrenar. Man skall vid tolkningen av typologidata komma ihåg att användningen av normtal innebär en standardisering som bygger på genomsnittsvärden – för det enskilda företaget kan arbetsbehovet vara större eller mindre beroende på bl.a. mekaniseringsgrad. För att hänföras till en viss driftsinriktning (typklass) krävs att minst två tredjedelar av företagets arbetsbehov hänför sig till motsvarande driftsgren. Så har t.ex. ett mjölkföretag minst 67 % av arbetsbehovet inom mjölkproduktionen. Typologidata tas fram med hjälp av en indelning i typklasser, normtider för olika grödor och husdjur, regler för koppling mellan gröda/husdjur och driftsgrenar, m.m. Dessa moment beskrivs i bl.a. JO 35 SM 0101: Rapporter från lantbrukets företagsregister 1999. Jordbruksföretagens driftsinriktning den 10 juni 1999. Typologidata.
Några begrepp och definitioner i lantbruksstatistiken Jordbruksföretag Med jordbruksföretag menas en inom jordbruk, husdjursskötsel eller frukt- och trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Företagare Med företagare menas den eller de personer som juridiskt och ekonomiskt svarar för verksamheten på ett jordbruksföretag.
Annan publicering Uppgifter om jordbruksmarkens användning samt husdjur publiceras årligen av Jordbruksverket och SCB i Statistiska meddelanden serie JO, senast JO 10 SM 1301 och JO 20 SM 1202. Publikationerna är tillgängliga på SCB:s eller Jordbruksverkets webbplats (www.scb.se respektive www.jordbruksverket.se). Delar av statistiken publiceras också i Statistikdatabasen (SSD) i anslutning till SCB:s webbplats samt i Jordbruksverkets statistikdatabas i anslutning till Jordbruksverkets webbplats. Uppgifter om jordbruksföretag och företagare samt jordbruksföretagens driftsinriktning (typologidata) publiceras av Jordbruksverket och SCB i Statistiska meddelanden serie JO, senast JO 34 SM 1101 samt JO 35 SM 1101.
2
Företag och företagare
53
Figur 2A Genomsnittlig areal åker per företag länsvis 2012 Average area of arable land per holding by county
Areal åker per företag, hektar 50
#
25 5
# # #
##
# # ### # # # # # ## #
##
Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
54
2
Företag och företagare
Figur 2B Karaktäristisk driftsinriktning i jordbruket länsvis 2010 Characteristic type of farming by county
Andelen växtodlingsföretag större än riksgenomsnittet (29 %) Andelen husdjursföretag större än riksgenomsnittet (29 %) Andelen småbruk större än riksgenomsnittet (35 %)
Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
2
Företag och företagare
55
Tabell 2.1 1 Antal företag med odling av olika grödor 2012 Number of holdings with different kinds of crops Område
Antal företag med Spannmål2
Ärter, åkerbönor m.m.
Oljeväxter (exkl. oljelin)
Slåtteroch betesvall
Matpotatis
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
697 1 616 1 044 1 852 1 287
59 185 111 368 13
169 443 241 603 22
1 664 2 365 1 816 3 027 3 358
62 99 50 141 146
.. .. .. .. ..
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
710 1 350 951 507 4 363
7 82 124 11 138
19 221 406 82 1 555
2 221 2 890 1 338 1 240 7 269
98 103 89 66 549
– 12 .. 82 1 873
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
1 605 5 915 855 1 021 880
88 602 54 91 118
209 791 83 210 229
2 944 10 451 2 767 1 913 1 343
228 544 95 116 24
135 .. – – –
683 881 396 220 569 226
29 14 – .. – ..
55 27 5 – 13 9
1 727 2 034 1 783 1 401 2 023 1 044
141 165 142 127 113 78
– – – – – –
3 389 3 616 4 789 5 311 6 740 1 977 1 435 814
144 244 835 592 190 91 10 ..
1 193 1 137 1 221 1 328 373 156 18 22
4 036 5 816 6 004 9 030 18 395 5 699 5 029 3 424
471 447 319 327 720 251 446 217
1 567 543 .. 5 44 .. – –
Hela riket3 2012
27 414
2 093
5 372
55 800
3 172
2 113
2011 2010 2010 tidigare LBR-def. 2007 2005 19994 19904
28 133 29 320 29 298 32 478 38 168 51 472 ..
2 270 2 556 2 555 1 747 2 832 3 718 ..
4 914 5 596 5 596 5 278 5 517 6 198 ..
57 206 58 559 57 859 61 007 62 502 60 943 ..
3 442 3 685 3 679 4 511 5 168 8 517 19 348
2 173 2 248 2 247 2 657 3 523 4 578 6 702
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
Sockerbetor
1) För varje region redovisas antalet företag med odling i regionen. Detta innebär att vissa företag kan ingå i redovisningen för mer än en region. 2) I spannmålsarealen fr.o.m. år 2000 ingår en del arealer av stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar. 3) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 4) För åren 1990 och 1999 ingår enbart företag med mer än 2,0 ha åkermark. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
56
2
Företag och företagare
Tabell 2.2 Antal företag efter storleksgrupp åkermark 2010 Number of holdings by size group Område
Antal företag inom storleksgrupp, hektar åkermark Under 2,1
2,1– 5,0
5,1– 10,0
10,1– 20,0
20,1– 30,0
30,1– 50,0
50,1– 100,0
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
151 142 111 284 213
227 262 213 385 754
356 375 327 478 820
402 515 408 482 706
223 334 191 311 323
216 424 266 447 391
232 538 323 627 387
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
180 330 91 171 711
637 477 142 285 1 383
578 568 165 294 1 545
466 577 184 277 1 596
220 293 146 131 822
214 378 246 143 1 021
175 458 343 122 1 112
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
222 500 82 109 57
563 2 227 780 355 130
675 3 015 963 482 220
721 2 894 666 411 288
370 1 396 276 253 202
362 1 446 333 267 245
379 1 429 298 297 310
95 79 56 63 46 92
417 448 583 483 545 305
474 551 619 420 687 331
436 554 403 278 505 239
246 249 179 123 197 118
231 271 163 124 202 100
224 241 184 143 246 137
378 532 313 525 1 413 250 204 170
582 826 880 1 111 4 311 1 396 1 452 1 043
631 967 1 222 1 714 4 972 1 763 1 550 1 124
767 1 128 1 355 2 007 4 344 1 429 1 180 798
468 625 824 1 200 1 969 665 504 348
625 859 1 034 1 470 1 995 662 512 333
843 1 030 1 261 1 731 1 779 596 554 411
3 785
11 601
13 943
13 008
6 603
7 490
8 205
844
11 601
13 943
13 008
6 603
7 490
8 205
874 945 .. .. ..
14 038 14 486 9 293 11 344 14 957
13 701 14 117 11 315 15 229 19 020
13 493 14 147 13 159 16 656 20 832
7 122 7 583 7 603 9 295 12 177
8 259 8 862 9 259 11 445 14 223
8 957 9 569 10 112 10 969 11 348
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö Hela riket1 2010 Enl. tidigare LBR-def. 2010 2007 2005 20032 19992 19902
1) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 2) För åren 1990, 1999 och 2003 ingår enbart företag med mer än 2,0 ha åkermark. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
2
Företag och företagare
57
Tabell 2.2 (forts.)
Område
Antal företag inom storleksgrupp, hektar åkermark 100,1– 200,0
200,1– 300,0
Summa
300,1– 400,0
400,1– 500,0
Över 500,0
Åker per företag, hektar
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
130 336 243 435 109
49 85 76 118 13
13 29 27 46 6
8 9 17 12 ..
12 17 15 16 ..
2 019 3 066 2 217 3 641 3 725
41,8 54,7 56,8 56,1 24,1
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
51 238 205 33 705
12 46 38 7 225
– 14 8 .. 91
– 4 .. – 39
– 7 .. .. 87
2 533 3 390 1 574 1 465 9 337
19,2 36,5 54,7 21,3 48,1
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
171 773 179 190 171
41 184 52 56 72
10 69 12 22 22
7 33 4 6 8
3 22 8 8 12
3 524 13 988 3 653 2 456 1 737
31,2 33,6 29,6 42,9 59,1
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
90 113 72 79 153 64
18 15 12 9 16 6
5 3 .. 5 4 5
.. .. .. .. .. ..
– 2 – 1 – ..
2 238 2 526 2 275 1 728 2 602 1 397
27,4 26,9 22,0 23,8 27,3 25,0
562 621 889 1 119 567 304 253 225
192 130 251 367 96 55 36 23
75 40 99 115 27 19 9 10
31 16 41 50 9 4 .. ..
64 33 30 67 11 9 .. ..
5 218 6 807 8 199 11 476 21 493 7 152 6 260 4 486
63,3 45,9 54,1 52,9 22,4 26,8 24,4 25,3
Hela riket1 2010 Enl. tidigare LBR-def. 2010
4 540
1 150
394
155
217
71 091
37,0
4 540
1 150
394
155
217
68 150
38,6
2007 2005 20032 19992 19902
4 481 4 518 4 561 4 073 ..
1 020 969 922 708 ..
334 304 294 203 ..
139 140 114 83 ..
191 168 148 114 ..
72 609 75 808 66 780 80 119 96 560
36,5 35,7 40,0 34,3 29,5
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
58
2
Företag och företagare
Tabell 2.3 Antal företag och areal åker efter brukningsform 2010 Number of holdings and area of arable land by type of holding Område; storleksgrupp
Summa1
Antal företag med Helt ägd åkermark
Helt arrenderad åkermark
Delvis arrenderad åkermark
Summa
Areal åker, hektar Helt ägd
Helt arrenderad
Delvis arrenderad
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
1 078 1 520 1 206 1 695 1 732
295 356 304 508 436
514 1 075 619 1 229 1 432
2 019 3 066 2 217 3 641 3 725
26 032 50 049 42 509 60 279 24 048
20 443 29 641 27 968 38 467 14 204
38 006 88 000 55 509 105 556 51 528
84 481 167 690 125 986 204 303 89 779
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
1 203 1 486 632 733 4 877
244 364 161 119 1 072
981 1 299 710 506 2 838
2 533 3 390 1 574 1 465 9 337
12 419 32 983 21 104 10 405 146 754
6 329 20 926 11 876 3 974 83 373
29 908 69 944 53 145 16 889 218 677
48 656 123 853 86 125 31 269 448 804
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
1 860 7 714 2 125 1 332 953
316 1 221 338 237 189
1 185 4 684 1 129 808 548
3 524 13 988 3 653 2 456 1 737
35 668 151 570 36 608 33 999 33 071
14 322 63 404 16 419 15 780 21 129
59 922 255 341 55 003 55 609 48 393
109 912 470 315 108 030 105 388 102 593
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
1 066 1 260 1 259 931 1 373 743
253 218 179 157 248 130
842 989 789 600 953 443
2 238 2 526 2 275 1 728 2 602 1 397
17 990 17 686 14 790 9 644 17 371 10 493
9 356 7 496 7 036 6 238 10 324 4 773
33 911 42 739 28 159 25 326 43 284 19 658
61 256 67 921 49 985 41 207 70 979 34 924
Produktionsområden Gss 2 536 Gmb 3 318 Gns 4 317 Ss 6 141 Gsk 10 963 Ss 3 888 Nn 3 237 Nö 2 378
695 692 819 1 349 2 080 698 577 435
1 687 2 393 2 817 3 560 7 513 2 366 2 291 1 546
5 218 6 807 8 199 11 476 21 493 7 152 6 260 4 486
103 539 92 078 136 800 193 579 149 199 59 389 41 285 29 605
65 407 51 019 69 122 117 436 63 930 27 773 22 057 16 731
161 217 169 564 237 625 296 292 268 625 104 567 89 587 67 030
330 162 312 661 443 548 607 307 481 754 191 729 152 930 113 366
Produktionsområden – 2,0 791 2,1 – 10,0 18 911 10,1 – 20,0 7 516 20,1 – 50,0 5 953 50,1 – 100,0 2 317 100,1 – 1 290
123 1 894 1 331 1 616 1 133 1 248
76 4 739 4 161 6 524 4 755 3 918
3 785 25 544 13 008 14 093 8 205 6 456
982 103 190 106 427 187 136 159 588 248 151
148 10 898 19 242 52 876 80 756 269 556
95 29 280 60 723 214 438 337 986 751 986
1 225 143 367 186 392 454 449 578 330 1 269 693
7 345
24 173
71 091
805 474
433 476 1 394 507
2 633 457
Hela riket2 2010 36 778 Enligt tidigare LBR-def. 2010 36 146 2007 2005 20033 19993 19903
40 762 39 154 30 020 37 402 46 363
7 249
24 105
68 150
804 677
433 351 1 394 423
2 632 450
3 775 6 418 8 550 10 425 14 669
27 441 29 529 28 210 32 292 35 528
72 609 75 808 66 780 80 119 96 560
817 957 767 530 648 585 673 016 822 003
218 003 342 918 477 193 553 648 587 723
2 647 969 2 703 333 2 668 586 2 746 929 2 844 592
1 612 009 1 592 885 1 542 809 1 520 266 1 434 866
1) I summan ingår även 2 795 (2010, enl. ny LBR-def.), 650 (2010, enl. tidigare LBR-def.), 631 (2007) samt 707 (2005) företag utan åkermark. 2) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 3) För åren 1990, 1999 och 2003 ingår enbart företag med mer än 2,0 ha åkermark. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
2
59
Företag och företagare
Tabell 2.4 Antal företag med husdjur av olika slag 2012 Number of holdings with different kinds of livestock Område
Antal företag med Nötkreatur
Varav mjölkkor
Får
Svin
Höns
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
388 608 533 1 111 1 805
66 167 148 312 489
370 346 344 530 573
20 40 25 69 ..
349 130 159 184 252
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
1 049 1 363 548 552 2 456
197 461 231 76 447
376 545 453 254 1 011
.. 60 44 45 309
246 176 100 66 426
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
993 3 538 740 492 330
281 892 122 89 63
399 1 559 405 369 245
156 229 27 33 41
179 691 .. 137 66
573 687 547 476 539 233
105 164 129 155 262 112
284 421 190 167 274 145
.. 44 11 .. 17 ..
108 .. 119 .. .. ..
900 2 242 1 790 2 290 8 128 1 580 1 721 910
263 750 560 541 1 734 284 430 406
407 1 236 778 1 540 3 039 1 033 723 506
279 227 229 169 245 49 76 44
189 370 336 874 1 328 289 341 149
Hela riket1 2012
19 561
4 968
9 263
1 318
3 876
2011 2010 2010 tidigare LBR-def. 2007 2005 19992 19902
20 503 21 586 21 047 23 878 26 179 33 978 47 292
5 260 5 619 5 593 7 096 8 548 13 963 25 921
9 449 8 657 7 993 8 014 7 653 8 247 ..
1 515 1 695 1 674 2 277 2 794 6 014 14 301
3 827 3 703 3 514 4 245 4 916 6 441 12 900
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
1) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 2) För jämförelseåren ingår jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark eller stor djurbesättning. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
60
2
Företag och företagare
Tabell 2.5 Antal företag efter driftsinriktning 2010 Number of holdings by type of farming Driftsriktning
Antal företag
Jordbruksväxter Köks-, prydnads- och plantskoleväxter Frukt och bär Blandad växtodling Summa växtodling
18 596 741 370 603 20 310
Nötkreatur Får och getter Svin Fjäderfä Blandad husdjursskötsel Summa husdjursskötsel
15 459 2 874 599 194 1 561 20 687
Blandat jordbruk, mest växtodling Blandat jordbruk, mest husdjursskötsel Summa blandat jordbruk
1 937 3 111 5 048
Småbruk1
25 046
Samtliga2 2010 2010 tidigare LBR-def.
71 091 68 150
2007 2005 20033 19993 19903
72 609 75 808 67 888 80 435 96 945
1) Företag med arbetsbehov under 400 standardtimmar. 2) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 3) För jämförelseåren ingår jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark eller stor djurbesättning. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
2
61
Företag och företagare
Tabell 2.6 1 Andel företag efter driftsinriktning länsvis 2010, procent Percentage of holdings by type of farming and county Område
Driftsinriktning, procent Växtodling
Husdjursskötsel
Samtliga Blandat jordbruk
Småbruk
%
Antal företag
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
40 45 39 34 10
17 18 22 32 54
11 10 11 9 3
33 26 28 24 33
100 100 100 100 100
2 019 3 066 2 217 3 641 3 725
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
11 18 29 21 39
47 45 39 41 25
3 7 14 6 8
39 30 17 31 28
100 100 100 100 100
2 533 3 390 1 574 1 465 9 337
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
27 28 23 35 51
32 27 21 20 13
8 7 7 9 8
33 39 50 37 28
100 100 100 100 100
3 524 13 988 3 653 2 456 1 737
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
26 26 18 16 24 26
28 29 27 33 23 22
7 6 4 3 4 4
39 38 51 49 49 47
100 100 100 100 100 100
2 238 2 526 2 275 1 728 2 602 1 397
Hela riket2 2010 2010 tidigare LBR-def.
29 30
29 29
7 7
35 33
100 100
71 091 68 150
2007 2005 20033 19993 19903
27 27 30 18 16
31 32 38 38 42
7 8 9 6 8
34 33 22 38 34
100 100 100 100 100
72 609 75 808 67 888 80 435 96 945
1) En översyn av typologin gjordes avseende år 2000, vilket försämrade jämförbarheten bakåt i tiden. 2) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 3) För jämförelseåren ingår jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark eller stor djurbesättning. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
62
2
Företag och företagare
Tabell 2.7 1 Antal företag efter driftsinriktning och arbetsbehov i jordbruket 2010 Number of holdings by type of farming and labour requirement in agriculture Arbetsbehov (standardtimmar)
Driftsinriktning
– 799 800 – 1 599 1 600 – 2 399 2 400 – 3 199 3 200 – 3 999 4 000 – 5 599 5 600 –
10 181 5 321 2 162 1 104 543 475 524
Samtliga2 2010 2010 tidigare LBR-def. 2007 2005 20033 19993 19903
Samtliga Blandat jordbruk
Småbruk
4 202 6 553 3 053 1 775 1 564 1 883 1 657
1 276 1 465 893 571 320 282 241
25 046 – – – – – –
40 705 13 339 6 108 3 450 2 427 2 640 2 422
20 310 20 309
20 687 20 096
5 048 5 047
25 046 22 698
71 091 68 150
19 849 20 843 20 403 14 261 12 865
22 601 24 322 26 001 30 502 40 549
5 378 5 715 6 254 5 193 7 820
24 781 24 928 15 230 30 479 33 017
72 609 75 808 67 888 80 435 96 945
Växtodling
Husdjursskötsel
1) En översyn av typologin gjordes avseende år 2000, vilket försämrade jämförbarheten bakåt i tiden. 2) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 3) För jämförelseåren ingår jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark eller stor djurbesättning. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
3
3
Åkerarealens användning
63
Åkerarealens användning
I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag med odling av olika växtslag.
Sammanfattning Statistiken i detta kapitel baseras på alla jordbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret (LBR) 2010 och 2012. Från 2010 års LBR har vissa nedre gränser för att tillhöra registret ändrats. En ny gräns som införts fr.o.m. 2010 är större än 5,0 ha jordbruksmark. Även nedre gränser för antal djur har ändrats. Läs mer om de nya definitionerna i bilaga 1, Lantbruksregistret. Generellt betyder de nya avgränsningarna att antalet företag i Lantbruksregistret blir fler än med de gamla avgränsningarna. Alla jämförelser i detta kapitel görs mot den nya definitionen av LBR.
Åkerarealens användning Åkerarealens fördelning på olika grödgrupper och antal företag med odling år 2012 framgår översiktligt av figurerna 3B och 3C och tabell 3.3. I övriga tabeller lämnas redovisning bl.a. för län. Arealer (figur 3A, tabell 3.1–3.2) Den totala jordbruksmarken på jordbruksföretag var 3,1 milj. hektar år 2010. Jordbruksmarken utgörs av 2,6 milj. hektar åkermark och 0,5 milj. hektar betesmark. Skogsmarken vid jordbruksföretagen 2010 var 3,7 milj. hektar. Förändringarna i åkerarealen inom olika storleksgrupper under de senaste åren följer ungefär samma mönster som förändringarna i antalet företag i motsvarande storleksgrupper. Av den totala åkerarealen 2010, som var 2,6 miljoner hektar, svarade företag med mer än 50 hektar åkermark för 1,8 miljoner hektar
eller 70 %. Åkerareal i storleksgrupperna över 200 hektar har ökat mellan 12 och 18 % mellan 2007 och 2010. Spannmål (tabell 3.4) Spannmålsarealen, knappt 40 % av den totala åkerarealen, uppgick år 2012 till 1 milj. Hektar. Spannmålsarealen och antal företag med spannmålsodling har ökat med 1 respektive minskat med 3 % sedan 2011. De spannmål vars odling ökat sedan 2011 är vårvete, 27 %, vårkorn, 16 % samt havre, 8 %. Övriga spannmål har minskat sin areal. Minskningen har varit störst för höstkorn, 36 %. Vårkorn och höstvete utgör de största andelarna av spannmålsarealen, 36 respektive 28 % vardera och med arealerna 364 700 respektive 283 600 hektar. Av övriga spannmålsgrödor svarade havre för 20 % (196 200 hektar) av arealen, vårvete för 8 % (84 800 hektar), rågvete, råg och blandsäd för 2 % (23 900, 22 000 samt 15 900 hektar) och höstkorn för 1 % (9 100 hektar). Baljväxter (tabell 3.5) Den totala baljväxtarealen år 2012 var 40 300 hektar, en minskning med 3 % sedan 2011. Merparten av baljväxtarealen består av ärter och åkerbönor som upptar 31 400 hektar, dvs. 78 % av den totala baljväxtarealen. Oljeväxter (tabell 3.6) Arealen raps och rybs ökade med 16 % jämfört med 2011 och omfattade 2012 cirka 110 000 hektar. Höstraps dominerade oljeväxtarealen och upptog 61 800 hektar år 2012. Det är en ökning med 9 % sedan 2011. Arealen vårraps var 45 300 hektar, vårrybs 2 100 hektar och höstrybs 800 hektar.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
64
3
Åkerarealens användning
Odlingen av oljelin har gått upp och ner de senaste åren. Sedan 2011 har den odlade arealen minskat med 40 %. Arealen oljelin uppgår 2012 till 8 800 hektar.
Energiskogsarealen minskade med 2 % och uppgick år 2012 till 12 600 hektar. Störst energiskogsareal finns i Skåne, Uppsala och Södermanlands län.
Vall och grönfoderväxter (tabell 3.7) och Slåttervall och betesvall (tabell 3.8) Slåtter- och betesvall var den arealmässigt största grödan 2012 och täckte 1 121 800 hektar, vilket var en minskning med 2 % jämfört med 2011. Slåtter- och betesvall odlas också av flest antal företag. I de fyra nordligaste länen samt i Gävleborgs, Dalarnas, Värmlands, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs och Blekinge län utgör vall och grönfoderväxter mer än halva totala åkerarealen. I tabell 3.8 redovisas slåtter- och betesvallsarealen separat, uppdelat på län och produktionsområden. Betesvallen uppgick år 2012 till 157 900 hektar vilket är en ökning med 3 % sedan år 2011. Slåttervallsarealen år 2012 upptog 893 000 hektar, vilket är en minskning med 3 % jämfört med året innan. Uppgifterna om vallarealerna är hämtade ifrån skördestatistiken, se kapitel 4, sid 84.
Om statistiken
Potatis och sockerbetor (tabell 3.9) Den totala potatisarealen uppgick år 2012 till 24 700 hektar, vilket är en minskning med 11 % sedan 2011. Sockerbetsarealen uppgick till 39 000 hektar, vilket är en minskning med 2 % sedan tidigare år. Odlingen av matpotatis är främst förlagd till Skåne och Västra Götalands län, stärkelsepotatis till Skåne och Blekinge län och sockerbetor till Skåne län. I storleksgruppen över 100,0 hektar åkermark återfinns de flesta företag med odling av mat- och stärkelsepotatis. Här hittar man också 64 (matpotatis) respektive 65 % (potatis för stärkelse) av arealen. I storleksgruppen över 100,0 hektar finns 43 % (917 st.) av företagen som odlar sockerbetor. Träda, outnyttjad åker m.m. (tabell 3.10) Trädesarealen minskade med 2 % sedan föregående år och uppgick år 2012 till 151 500 hektar. Sedan 2005 har areal träda minskat 53 %. Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Ägoslag samt åkerareal efter storleksgrupp Vid tidigare s.k. lantbruksräkningar har uppgifter erhållits om jordbruksmarkens fördelning på ägoslag för samtliga lantbruksenheter, dvs. även för företag med enbart skog. Omläggningar i metoden för datafångst fr.o.m. år 2000 medförde att en fullständig statistik över ägoslag på jordbruksföretagen bara tas fram intermittent. Statistiken avsåg tidigare jordbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark eller med stora djurbesättningar eller med minst 2 500 m2 frilandsareal för trädgårdsproduktion eller med minst 200 m2 växthusyta för trädgårdsproduktion. Fr.o.m. år 2010 har definitionen för vilka företag som ingår i LBR ändrats. Detta för att ta hänsyn till EU:s avgränsningar, som inte fullt ut stämmer överens med de svenska. Fr.o.m. 2010 är därför LBR:s avgränsningar en sammanslagning av de gamla svenska avgränsningarna i LBR samt EU:s avgränsningar. Detta gör att uppgifterna fr.o.m. år 2010 inte är fullt jämförbara med föregående års siffror. På grund av detta har det i alla tabeller för år 2010 lagts in värden för riket som överensstämmer med den gamla, svenska definitionen av LBR. Den största skillnaden mellan den gamla svenska definitionen av LBR och EU:s avgränsningar gäller arealer. Medan man i de gamla, svenska avgränsningarna hade en gräns på minst 2,0 hektar åkermark har man i EU:s avgränsningar en gräns på minst 5,0 hektar jordbruksmark. I LBR 2010 används därför en avgränsning på minst 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark. Den population som statistiken ska belysa utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet
3
Åkerarealens användning
65
som i juni 2012 (eller juni 2010 för vissa tabeller) uppfyllde något av följande kriterier: – brukade mer än 2,0 ha åkermark – brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark – bedrev trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilandsareal – bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta – innehade djurbesättning som någon gång från och med den 1 januari 2012 till och med den 7 juni 2012 omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor eller 50 svin, eller minst 20 får, eller 1 000 fjäderfä.
Skogsmark Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål samt mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- och jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned. Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte anses som skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion. Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar.
Åkerarealens användning
Annan mark Mark som inte lämpligen kan användas till växtodling, bete eller virkesproduktion. Ägoslagsdefinitionerna har tillämpats sedan 1981. De fastställdes som svensk standard i januari samma år och ansluter till motsvarande ägoslagsdefinitioner i fastighetstaxeringen.
Uppgifter om åkerarealens användning erhålls årligen genom Lantbruksregistret. Undersökningens omfattning varierar. Vissa år berörs samtliga jordbruksföretag av undersökningen medan enbart ett urval av jordbruksföretag berörs andra år. Fram t.o.m. 1999 hämtades uppgifter från jordbruksföretagen in via pappersenkäter från SCB. Fr.o.m. år 2000 är Jordbruksverket ansvarig myndighet. I och med det har även administrativa register börjat användas för att hämta in vissa uppgifter. Jordbrukarna behöver på så sätt inte lämna samma uppgifter mer än en gång. Som tidigare nämnts i detta kapitel har definitionen för vilka företag som ingår i LBR ändrats fr.o.m. 2010.
Några begrepp och definitioner i lantbruksstatistiken Åkermark Mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöja. Betesmark Mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöja.
Annan publicering Uppgifter från lantbruksregistret om åkerarealens användning publiceras årligen av Jordbruksverket och SCB i Statistiska meddelanden serie JO, senast JO 10 SM 1301 och för arealfördelning av slåtter- och betesvall i JO 16 SM 1301. Uppgifter om ägoslag och åkerareal efter storleksgrupp publiceras av Jordbruksverket och SCB i Statistiska meddelanden serie JO, senast JO 34 SM 1101. Publikationerna är tillgängliga på SCB:s eller Jordbruksverkets webbplats (www.scb.se respektive www.jordbruksverket.se). Delar av statistiken publiceras också i Statistikdatabasen (SSD) i anslutning till SCB:s webbplats samt i Jordbruksverkets statistikdatabas i anslutning till Jordbruksverkets webbplats.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
66
3
Åkerarealens användning
Figur 3A Total åkerareal länsvis 2012 Total area of arable land by county Areal åker, tusental hektar
250 125 #
25
# #
#
# #
#
#
## #
#
# ## #
#
#
#
#
#
Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
3
Åkerarealens användning
67
Figur 3B Åkerarealens användning 2012 Use of arable land Vall och grödfoderväxter ........... Korn.......................................... Vete .......................................... Havre........................................ Träda ........................................ Raps och rybs........................... Baljväxter och övriga växtslag... Potatis och sockerbetor ............ Övriga spannmål ...................... Ospecificerad åkermark ............ 0
5
10
15
20
25
30
35
40
45 50 Procent
Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Figur 3C Antal företag med odling av vissa grödor 2012 Number of holdings with cultivation of certain crops Slåtter och betesvall ................. Vårkorn..................................... Havre........................................ Höstvete ................................... Raps och rybs........................... Matpotatis ................................. Sockerbetor .............................. Rågvete .................................... Råg........................................... 0
10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 Antal Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
68
3
Åkerarealens användning
Figur 3D Odling av vissa grödor, genomsnittliga arealer per företag 2012 Cultivation of certain crops, areas per holding Höstvete ................................... Vårkorn..................................... Raps och rybs .......................... Slåtter och betesvall ................. Sockerbetor .............................. Råg .......................................... Havre........................................ Rågvete .................................... Matpotatis ................................. 0
5
10
15
20
25
30
35 Hektar
Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Figur 3E Odling av spannmål, genomsnittliga arealer per företag 2012 Cultivation of cereals, areas per holding Län: Stockholms ............................... Uppsala .................................... Södermanlands ........................ Östergötlands ........................... Jönköpings ............................... Kronobergs ............................... Kalmar ...................................... Gotlands ................................... Blekinge ................................... Skåne ....................................... Hallands ................................... Västra Götalands ...................... Värmlands ................................ Örebro ...................................... Västmanlands ........................... Dalarnas ................................... Gävleborgs ............................... Västernorrlands ........................ Jämtlands ................................. Västerbottens ........................... Norrbottens............................... 0
10
Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
20
30
40
50
60 Hektar
3
Åkerarealens användning
69
Tabell 3.1 Areal åker-, betes- och skogsmark på jordbruksföretag 2010, hektar Area of agricultural and forest land on holdings Område; storleksgrupp
Åkermark Totalt, hektar
Betesmark Varav arrenderad, hektar
Totalt, hektar
Varav arrenderad, hektar
Summa jordbruksmark,
Skogsmark,
hektar
hektar
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
84 481 167 690 125 986 204 303 89 779
39 600 70 051 53 266 89 418 44 711
11 150 17 646 17 350 42 552 39 446
4 900 7 541 7 260 20 236 19 440
95 631 185 337 143 336 246 855 129 225
114 251 150 831 137 069 208 361 243 125
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
48 656 123 853 86 125 31 269 448 804
23 340 55 189 33 845 11 877 180 582
21 202 71 387 23 409 11 555 57 208
10 565 33 346 10 515 4 735 27 834
69 858 195 239 109 534 42 823 506 012
146 614 205 958 56 222 65 006 145 230
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
109 912 470 315 108 030 105 388 102 593 61 256 67 921 49 985 41 207 70 979 34 924
43 283 183 407 45 055 41 571 42 901 27 824 32 217 24 608 22 912 37 033 15 792
15 745 62 222 6 779 9 037 7 116 12 835 5 798 2 311 12 968 2 284 1 909
7 256 25 655 2 654 3 393 3 225 5 220 2 724 920 6 560 767 492
125 657 532 537 114 809 114 425 109 709 74 092 73 719 52 296 54 175 73 263 36 833
94 677 488 113 261 611 120 268 93 304 133 339 192 974 191 177 199 505 230 238 197 354
19 506 100 860 41 179 60 096 175 237 20 827 21 189 13 013
9 226 47 450 17 164 25 412 82 620 8 214 9 858 5 294
349 668 413 521 484 726 667 403 656 991 212 556 174 119 126 380
63 307 160 490 194 758 612 276 1 148 046 431 849 572 906 491 595
30 950 20 138 28 411 45 124 38 108 60 806 100 068 128 302
7 824 4 200 7 922 16 001 16 196 29 009 53 788 70 297
32 176 62 903 129 013 231 516 200 364 353 000 678 398 1 397 995
207 378 345 167 554 471 614 513 326 928 452 325 523 040 651 404
451 908 422 708
205 238 198 356
3 085 365 3 055 158
3 675 226 3 477 956
489 328 513 505 494 414 .. 331 691
200 476 194 241 198 873 .. ..
3 137 297 3 216 839 3 163 001 .. 3 176 283
3 708 509 3 644 068 3 381 382 3 734 193 4 065 431
Produktionsområden Gss 330 162 139 598 Gmb 312 661 122 056 Gns 443 548 175 486 Ss 607 307 253 954 Gsk 481 754 209 096 Ssk 191 729 83 241 Nn 152 930 77 599 Nö 113 366 57 449 Storleksgrupp, hektar åkermark – 2,0 1 225 183 2,1 – 5,0 42 765 5 303 5,1 – 10,0 100 602 16 899 10,1 – 20,0 186 392 44 099 20,1 – 30,0 162 255 48 421 30,1 – 50,0 292 194 103 045 50,1 –100,0 578 330 249 385 100,1 – 1 269 693 651 144 Hela riket1 2010 2 633 457 1 118 480 2010 tidigare LBR-def. 2 632 450 1 118 325 2007 2005 20032 19992 19902
2 647 969 2 703 333 2 668 586 2 746 929 2 844 592
1 029 225 1 089 712 1 203 679 1 251 588 ..
1) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 2) För åren 1990, 1999 och 2003 ingår enbart företag med mer än 2,0 ha åkermark. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
70
3
Åkerarealens användning
Tabell 3.2 Åkerareal efter storleksgrupp 2010 Area of arable land by size group Område
Åkerareal inom storleksgrupp, hektar åkermark Under 2,1
2,1– 5,0
5,1– 10,0
10,1– 20,0
20,1– 30,0
30,1– 50,0
50,1– 100,0
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
21 31 25 93 109
854 975 791 1 351 2 706
2 582 2 734 2 399 3 426 5 930
5 878 7 437 5 913 7 089 10 075
5 459 8 269 4 733 7 641 8 027
8 432 16 842 10 562 17 653 15 289
16 123 37 978 23 121 44 913 26 856
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
96 110 24 84 214
2 252 1 755 546 1 008 5 019
4 138 4 111 1 208 2 117 11 212
6 679 8 277 2 626 3 946 22 930
5 336 7 197 3 645 3 282 20 187
8 276 14 844 9 542 5 552 39 940
12 130 32 582 24 297 8 311 78 498
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
72 161 28 37 14
2 043 8 363 2 941 1 280 492
4 939 21 809 6 978 3 413 1 645
10 233 41 263 9 374 5 908 4 338
9 042 34 251 6 808 6 198 4 934
13 885 56 064 12 879 10 436 9 643
26 784 100 502 20 876 21 443 21 802
18 25 9 25 17 13
1 522 1 696 2 152 1 783 2 067 1 168
3 351 3 960 4 401 2 948 4 980 2 321
6 329 7 961 5 690 3 900 7 154 3 392
6 107 6 115 4 358 3 009 4 786 2 871
8 999 10 473 6 416 4 728 7 852 3 885
15 845 16 966 12 759 9 731 17 384 9 431
92 168 79 115 608 63 57 44
2 105 3 063 3 326 4 168 15 605 5 169 5 404 3 924
4 595 7 005 8 901 12 515 35 927 12 660 10 983 8 016
11 055 16 230 19 796 29 246 61 704 20 301 16 764 11 296
11 545 15 423 20 196 29 567 48 336 16 395 12 336 8 458
24 425 33 602 40 586 57 940 77 238 25 511 19 980 12 912
60 661 72 732 90 059 122 883 123 085 41 741 38 536 28 634
1 225
42 765
100 602
186 392
162 255
292 194
578 330
219
42 765
100 602
186 392
162 255
292 194
578 330
276 277 .. .. ..
49 162 50 637 33 984 43 524 57 460
99 272 102 723 83 816 114 858 145 662
194 006 204 004 190 616 244 007 309 428
175 331 186 590 187 153 230 210 304 009
322 764 346 159 361 728 448 199 558 354
629 899 671 052 708 726 762 368 776 427
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö Hela riket1 2010 Enl.tidigare LBR-def. 2010 2007 2005 20032 19992 19902
1) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 2) För åren 1990, 1999 och 2003 ingår enbart företag med mer än 2,0 ha åkermark. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
3
71
Åkerarealens användning
Tabell 3.2 (forts.)
Område
Summa
Åkerareal inom storleksgrupp, hektar åkermark 100,1– 200,0
200,1– 300,0
300,1– 400,0
400,1– 500,0
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
17 672 46 891 33 246 61 702 14 407
11 701 20 046 18 452 28 538 2 964
4 532 9 843 9 087 15 754 2 029
3 439 3 866 7 465 5 114 886
7 788 12 779 10 193 11 030 502
84 481 167 690 125 986 204 303 89 779
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
7 051 32 919 28 355 4 270 96 816
2 697 10 846 9 018 1 696 54 412
– 4 950 2 735 390 31 200
– 1 733 495 – 17 224
– 4 529 3 633 614 71 151
48 656 123 853 86 125 31 269 448 804
23 624 107 619 24 668 25 830 23 792
9 886 44 204 12 699 13 171 17 178
3 471 23 605 4 137 7 581 7 686
2 989 14 538 1 797 2 734 3 474
2 945 17 936 4 845 7 358 7 594
109 912 470 315 108 030 105 388 102 593
12 390 14 870 9 658 10 440 20 873 8 658
4 177 3 704 2 906 2 165 3 953 1 457
1 672 989 743 1 685 1 491 1 729
847 – 894 – 422 –
– 1 161 – 793 – –
61 256 67 921 49 985 41 207 70 979 34 924
77 337 85 983 125 630 155 015 76 593 40 735 33 993 30 464
46 454 31 271 60 283 87 737 22 298 13 665 8 526 5 636
25 661 13 779 34 002 39 365 9 371 6 493 3 076 3 560
13 789 6 921 17 885 21 850 3 908 1 821 1 320 422
52 444 26 484 22 805 46 906 7 081 7 176 1 954 –
330 162 312 661 443 548 607 307 481 754 191 729 152 930 113 366
Hela riket1 2010 Enl. tidigare LBR-def. 2010
625 749
275 871
135 307
67 916
164 850
2 633 457
625 749
275 871
135 307
67 916
164 850
2 632 450
2007 2005 20032 19992 19902
613 839 615 217 620 293 .. ..
244 297 231 678 220 379 .. ..
114 625 104 648 100 391 .. ..
60 802 61 927 49 924 .. ..
143 696 128 422 111 576 .. ..
2 647 968 2 703 333 2 668 586 2 746 929 2 844 592
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
Över 500,0
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
72
3
Åkerarealens användning
Tabell 3.3 Åkerarealens användning 1990–2012, hektar Use of arable land 19901
Gröda 3
19991
2005
2010
20112
20122
Spannmål därav vete korn havre resterande Baljväxter Vall och grönfoderväxter3 Potatis Sockerbetor Raps och rybs Övriga växtslag4 Träda Ospecificerad åkermark5 Ej utnyttjad åkermark
1 335 700 349 700 492 000 387 800 106 200 .. 918 100 36 200 50 000 167 900 .. 176 100 .. 46 400
1 153 200 275 400 482 000 305 700 90 100 39 700 980 200 32 800 59 900 75 900 75 600 270 700 .. 59 000
1 024 000 354 800 378 600 200 100 90 500 40 900 1 066 900 30 500 49 200 82 200 54 900 321 300 31 600 1 800
962 800 400 000 318 800 164 400 79 600 46 100 1 194 700 27 200 37 900 110 200 67 200 176 800 10 500 ..
992 800 416 800 327 800 181 200 67 000 41 700 1 195 300 27 700 39 600 94 900 63 000 154 200 9 800 ..
1 000 200 368 400 373 800 196 200 61 800 40 300 1 177 100 24 700 39 000 110 000 55 500 151 500 9 800 ..
Summa åkermark
2 844 600
2 746 900
2 703 100
2 633 500
2 618 900
2 608 300
Summa betesmark och slåtteräng
331 700
..
513 500
451 900
446 900
440 600
Summa jordbruksmark
3 176 300
..
3 216 600
3 085 400
3 065 800
3 048 800
1) För åren 1990 och 1999 ingår enbart företag med mer än 2,0 ha åkermark. 2) Enligt ny LBR-definition. 3) I spannmålsarealen fr.o.m. år 2000 ingår vissa arealer stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder. 4) Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och utsäde grönsaker. 5) Arealer som ej kunnat fördelas på gröda. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
3
73
Åkerarealens användning
Tabell 3.4 Spannmål 2012. Arealer och antal företag med odling Cereals. Areas and number of holdings with cultivation Område; storleksgrupp
Summa spannmålsareal2
Antal företag med odling
286 1 413 719 1 750 1 209
29 860 82 975 54 536 90 421 15 952
697 1 616 1 044 1 852 1 287
256 3 625 2 699 445 3 717
272 888 183 94 405
8 201 33 574 33 821 9 688 217 945
710 1 350 951 507 4 363
Arealer, hektar Höstvete
Vårvete
Råg
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
13 491 29 083 22 086 50 200 1 201
1 225 9 305 4 165 4 445 1 004
143 1 161 543 2 860 36
52 9 582 4 630 41 31 839 9 193 53 14 031 10 894 841 17 680 9 068 1 5 840 6 350
453 941 2 045 3 576 313
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
350 10 794 8 994 3 066 90 748
1 147 56 1 966 538 3 699 887 1 275 137 9 899 12 288
13 2 384 3 723 1 873 10 501 3 389 1 952 13 880 1 527 225 3 682 763 3 468 86 674 10 747
Hallands V:a Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
4 253 6 332 27 144 19 037 942 2 863 9 236 7 348 9 445 6 979
Höstkorn
Vårkorn
Havre
Råg- Blandvete säd1
200 2 086 159 388 235
158 312 42 99 1
24 216 60 875 11 808 16 906 20 124
8 905 75 949 10 920 14 451 15 809
1 890 2 761 145 582 247
488 6 782 203 294 188
46 441 194 946 27 083 49 305 53 027
1 605 5 915 855 1 021 880
1 624 1 554 214 99 407 216
299 10 – – 0 2
– – – – – –
8 132 9 698 3 471 2 320 7 574 3 470
4 241 3 596 555 144 898 489
138 39 10 – 4 –
69 104 263 103 134 52
16 427 15 577 4 543 2 666 9 018 4 231
683 881 396 220 569 226
Produktionsområden Gss 74 266 11 774 Gmb 38 178 8 436 Gns 70 939 18 528 Ss 83 490 30 255 Gsk 10 334 9 042 Ssk 6 101 4 636 Nn 257 1 509 Nö 2 624
6 067 7 381 4 590 2 580 977 414 15 2
2 201 5 183 1 069 271 389 18 – –
77 619 46 815 63 311 97 554 34 938 18 171 15 187 11 092
12 993 5 703 65 246 59 229 32 872 15 240 3 549 1 407
2 658 7 749 4 494 4 238 3 585 1 139 16 4
321 607 4 788 2 816 5 320 1 409 434 206
187 899 120 052 232 965 280 433 97 457 47 128 20 967 13 338
3 389 3 616 4 789 5 311 6 740 1 977 1 435 814
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
1 925 578 30 – 2 1
1) För åren 2001–2012 avses stråsädesblandningar, tidigare ingick även stråsäd/baljväxtblandningar. 2) Fr.o.m. år 2000 ingår vissa arealer avsedda att skördas som grönfoder. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
74
3
Åkerarealens användning
Tabell 3.4 (forts.)
Område; storleksgrupp
Arealer, hektar Höstvete
Vårvete
Råg
Höstkorn
Vårkorn
Havre
Rågvete
Blandsäd1
Summa spannmålsareal2
Antal företag med odling
Storleksgrupp, hektar åkermark – 2,0 3 – 0 2,1 – 5,0 92 51 32 5,1 – 10,0 700 296 90 10,1 – 20,0 3 336 1 248 440 20,1 – 30,0 5 333 1 912 672 30,1 – 50,0 15 145 4 805 1 382 50,1 –100,0 45 499 14 885 3 741 100,1 – 213 459 61 607 15 668
– 19 25 170 201 472 1 649 6 595
Hela riket3 2012
9 131 364 687 196 240 23 884 15 900
1 000 239 27 414
66 986 24 094 14 370 313 459 181 170 24 215 18 676 68 184 24 228 17 928 300 847 164 386 36 231 19 150
992 763 28 133 962 758 29 320
283 567 84 804 22 027
2011 349 793 2010 331 805 Enl. tidigare LBR-def. 2010 331 803 2007 323 182 2005 295 325 19994 209 641 4 1990 320 120 3) 4) 5) 6)
68 182 38 367 59 430 65 777 29 595
8 4 – 415 492 21 2 405 2 762 97 10 368 9 509 495 14 154 11 301 780 31 592 23 519 1 980 78 750 46 114 4 600 226 995 102 538 15 910
24 227 17 926 300 841 164 378 24 716 8 274 318 407 207 909 21 386 5 356 373 208 200 122 24 507 11 883 470 104 305 658 73 460 .. 492 0275 387 823
36 230 53 914 50 292 32 586 ..
0 49 262 745 665 1 835 4 060 8 283
19 150 15 317 18 857 33 022 32 6286
Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. För åren 1990 och 1999 ingår enbart företag med mer än 2,0 ha åkermark. Inklusive höstkorn. Inklusive rågvete.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
15 1 171 6 637 26 312 35 019 80 730 199 298 651 055
962 737 990 086 1 023 976 1 153 178 1 335 653
14 603 2 077 4 306 3 308 4 763 6 207 6 136
29 298 32 478 38 168 51 472 ..
3
Åkerarealens användning
75
Tabell 3.5 1 2 Baljväxter 2012. Arealer och antal företag med odling Leguminous plants. Areas and number of holdings with cultivation Område; storleksgrupp
Ärter, åkerbönor m.m.
Konservärter
Areal hektar
Areal hektar
Antal företag
Bruna bönor Antal företag
Areal hektar
Summa baljväxter Antal företag
Areal hektar
Län Stockholm 979 59 – – – – 979 Uppsala 2 537 185 – – – – 2 537 Södermanlands 1 794 111 14 .. – – 1 808 Östergötlands 5 965 368 – – – – 5 965 Jönköpings 82 13 – – – – 82 Kronobergs 31 7 – – – – 31 Kalmar 925 82 – – 479 44 1 404 Gotlands 1 107 124 – – – – 1 107 Blekinge 50 11 – – – – 50 Skåne 2 113 138 6 580 398 0 .. 8 693 Hallands 707 88 1 263 82 – – 1 970 Västra Götalands 10 430 602 629 37 – – 11 059 Värmlands 774 54 – – – – 774 Örebro 1 459 91 – – – – 1 459 Västmanlands 2 010 118 – – – – 2 010 Dalarnas 282 29 – – – – 282 Gävleborgs 109 14 – – – – 109 Västernorrlands – – – – – – – Jämtlands 0 .. – – – – 0 Västerbottens – – – – – – – Norrbottens 6 .. – – – – 6 Produktionsområden Gss 1 971 144 6 062 381 – – 8 033 Gmb 2 525 244 1 504 84 479 45 4 508 Gns 14 685 835 629 37 – – 15 314 Ss 9 124 592 14 .. – – 9 138 Gsk 1 777 190 276 20 – – 2 053 Ssk 1 229 91 – – – – 1 229 Nn 43 10 – – – – 43 Nö 6 .. – – – – 6 Storleksgrupp, hektar åkermark – 2,0 – – – – – – – 2,1 – 5,0 9 6 – – – – 9 5,1 – 10,0 49 31 6 .. – – 55 10,1 – 20,0 343 79 104 11 1 .. 448 20,1 – 30,0 499 96 168 21 10 3 677 30,1 – 50,0 1 321 213 582 49 18 5 1 921 50,1 –100,0 4 071 442 1 306 111 63 12 5 440 100,1 – 25 067 1 226 6 320 325 386 23 31 773 Hela riket3 2012 31 360 2 093 8 486 518 479 45 40 325 2011 32 506 2 270 8 472 536 712 54 41 690 2010 36 084 2 556 9 368 577 658 49 46 110 2010 tidigare LBR-def. 36 084 2 555 9 368 577 658 49 46 110 2007 19 198 1 747 8 824 591 535 45 28 557 2005 31 285 2 832 8 874 576 707 71 40 866 1999 30 053 3 718 8 752 558 872 130 39 677 1990 32 725 .. .. .. .. .. .. 1) För varje region redovisas antalet företag med odling i regionen. Detta innebär att vissa företag kan ingå i redovisningen för mer än en region. 2) För åren 1990 o. 1999 ingår enbart företag med mer än 2,0 ha åkermark. 3) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
76
3
Åkerarealens användning
Tabell 3.6 1 2 Oljeväxter 2012. Arealer och antal företag med odling Oilseed crops. Areas and number of holdings with cultivation Område; storleksgrupp
Arealer, hektar Höstraps
Län Stockholms 1 498 Uppsala 1 865 Södermanlands 2 666 Östergötlands 7 375 Jönköpings 161 Kronobergs 83 Kalmar 3 687 Gotlands 4 331 Blekinge 757 Skåne 30 712 Hallands 1 217 Västra Götalands 5 693 Värmlands 91 Örebro 945 Västmanlands 581 Dalarnas 90 Gävleborgs 26 Västernorrlands – Jämtlands – Västerbottens – Norrbottens 1 Produktionsområden Gss 22 853 Gmb 16 378 Gns 12 069 Ss 7 623 Gsk 2 364 Ssk 491 Nn – Nö 1 Storleksgrupp, hektar åkermark – 2,0 – 2,1 – 5,0 26 5,1 – 10,0 173 10,1 – 20,0 771 20,1 – 30,0 1 010 30,1 – 50,0 2 914 50,1 –100,0 8 459 100,1 – 48 424 Hela riket3 2012 61 778 2011 56 600 2010 71 836 2010 tidigare LBR-def. 71 836 2007 50 341 2005 34 997 1999 19 626 1990 84 598
Vårraps
Höstrybs
Vårrybs
Summa areal av raps och rybs
Antal företag med odling
Oljelin Areal hektar
Antal företag
3 031 9 029 3 975 4 365 87 61 262 1 613 96 2 076 1 604 9 344 1 565 3 042 4 965 154 27 13 – 5 8
143 181 91 7 22 12 – 10 – 122 – 37 28 11 108 1 32 – – – 2
– 116 101 68 12 14 9 46 – 62 30 254 295 73 92 636 186 1 – 17 46
4 673 11 192 6 833 11 815 282 170 3 958 6 000 853 32 973 2 851 15 327 1 979 4 071 5 747 882 271 14 – 22 56
169 443 241 603 22 19 221 406 82 1 555 209 791 83 210 229 55 27 5 – 13 9
121 257 739 4 355 15 – 147 35 – 197 21 2 341 – 227 339 2 1 – – – –
6 17 30 226 .. – 8 .. – 12 .. 110 – 12 14 .. .. – – – –
2 507 2 464 12 194 24 952 1 882 1 292 21 12
66 67 31 562 46 31 2 2
91 47 152 601 147 805 153 63
25 517 18 955 24 446 33 738 4 439 2 619 176 78
1 193 1 137 1 221 1 328 373 156 18 22
174 211 6 284 1 661 184 283 1 –
9 12 317 78 17 10 .. –
– 16 89 386 790 2 102 7 530 34 411
– – 5 – 6 31 208 558
– 6 8 25 107 177 469 1 267
– 48 275 1 182 1 912 5 224 16 666 84 659
– 18 72 210 274 608 1 391 2 799
– – 6 60 144 309 923 7 354
– – .. 13 18 29 78 304
45 323 36 112 35 695 35 695 33 044 38 578 31 273 44 203
808 395 496 496 1 117 1 460 1 206 9 068
2 059 1 781 2 207 2 207 3 341 7 116 23 784 30 035
109 968 94 887 110 234 110 234 87 843 82 151 75 889 167 904
5 372 4 914 5 596 5 596 5 278 5 517 6 198 ..
8 797 14 743 19 144 19 144 4 333 9 854 34 172 ..
444 671 878 878 275 569 2 921 ..
1) För varje region redovisas antalet företag med odling i regionen. Detta innebär att vissa företag kan ingå i redovisningen för mer än en region. 2) För åren 1990 och 1999 ingår enbart företag med mer än 2,0 ha åkermark. 3) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
3
Åkerarealens användning
77
Tabell 3.7 1 2 Vall och grönfoder 2012. Arealer och antal företag med odling Ley and green fodder. Areas and number of holdings with cultivation Område; storleksgrupp
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö Storleksgrupp, hektar åkermark – 2,0 2,1 – 5,0 5,1 – 10,0 10,1 – 20,0 20,1 – 30,0 30,1 – 50,0 50,1 –100,0 100,1 – Hela riket4 2012 2011 2010 2010 tidigare LBR-def. 2007 2005 1999 1990
Grödfoder3
Slåtter och betesvall
Frövall
Areal hektar
Antal företag
Areal hektar
Antal företag
Areal hektar
Antal företag
569 1 341 945 2 365 3 655 1 588 7 360 2 941 860 9 330 3 114 9 192 2 110 1 396 620 934 1 734 1 273 1 689 1 755 606
80 138 84 213 605 265 577 250 131 958 330 892 177 113 48 138 212 249 260 220 71
34 923 47 695 45 803 72 386 66 090 36 095 69 617 37 390 14 930 106 724 47 580 183 577 64 352 35 672 25 734 35 083 44 887 40 673 34 771 51 816 25 970
1 664 2 365 1 816 3 027 3 358 2 221 2 890 1 338 1 240 7 269 2 944 10 451 2 767 1 913 1 343 1 727 2 034 1 783 1 401 2 023 1 044
265 535 1 098 1 777 23 10 99 84 5 4 619 372 3 080 413 659 853 50 64 36 – 32 1
15 32 36 85 7 4 8 13 4 201 28 133 27 36 45 7 8 8 – 5 ..
35 757 49 571 47 846 76 528 69 768 37 693 77 076 40 415 15 795 120 673 51 066 195 849 66 875 37 727 27 207 36 067 46 685 41 982 36 460 53 603 26 577
4 764 12 812 6 186 5 124 16 003 3 390 4 344 2 753
408 1 096 445 440 2 235 388 677 367
50 782 122 246 115 829 198 295 321 076 111 609 117 958 83 974
4 036 5 816 6 004 9 030 18 395 5 699 5 029 3 424
3 854 967 4 345 3 615 705 509 48 32
175 55 189 173 60 38 11 7
59 400 136 025 126 360 207 034 337 784 115 508 122 350 86 759
2 164 786 1 961 2 176 4 406 11 814 34 067
.. 124 424 736 561 906 1 429 1 787
826 25 686 77 969 125 623 93 018 149 755 251 583 397 309
692 7 046 12 079 11 041 5 427 6 252 6 982 6 281
– 55 186 267 103 390 1 341 11 732
– 20 44 36 16 44 114 426
828 25 905 78 941 127 851 95 297 154 551 264 738 443 108
55 376 55 562 57 069 57 065 46 482 39 628 21 867 ..
5 972 6 114 6 423 6 419 6 245 6 129 4 671 ..
1 121 769 1 139 695 1 137 642 1 136 770 1 081 077 1 027 294 983 967 ..
55 800 57 206 58 559 57 859 61 007 62 502 60 943 ..
14 074 14 743 14 818 14 818 14 276 12 847 8 165 10 753
700 769 813 813 859 866 770 1 649
1 191 219 1 210 000 1 209 529 1 208 653 1 141 835 1 079 769 1 013 999 928 846
Summa vall Areal hektar
1) För varje region redovisas antalet företag med odling i regionen. Detta innebär att vissa företag kan ingå i redovisningen för mer än en region. 2) För åren 1990 och 1999 ingår enbart företag med mer än 2,0 ha åkermark. 3) Inkl.majs. Fr.o.m. år 2000 redovisas stråsäd till grönfoder samt vissa arealer stråsäd/baljväxtblandningar under spannmål. 4) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
78
3
Åkerarealens användning
Tabell 3.8 1 Slåttervall och betesvall . Arealfördelning 2012, hektar och procent Temporary grasses and grazings. Distribution of acreage Område
Areal slåttervall, hektar
Andel slåttervall av total vallareal procent
Areal betesvall, hektar
Andel betesvall av total vallareal, procent
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
22 320 39 060 30 050 62 500 59 090
63,9 81,9 65,6 86,3 89,4
7 860 6 580 9 150 7 010 6 290
22,5 13,8 20,0 9,7 9,5
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
31 920 65 400 33 260 .. 89 720
88,4 93,9 88,9 .. 84,1
3 680 3 650 2 510 .. 12 280
10,2 5,2 6,7 .. 11,5
35 300 146 030 45 030 24 860 15 250
74,2 79,5 70,0 69,7 59,2
11 950 28 440 11 950 6 750 4 890
25,1 15,5 18,6 18,9 19,0
25 860 28 090 30 170 29 350 43 180 22 440
73,7 62,6 74,2 84,4 83,3 86,4
6 930 10 630 5 320 5 180 3 930 2 970
19,8 23,7 13,1 14,9 7,6 11,4
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
40 750 108 780 88 850 137 430 277 360 77 190 90 970 71 210
80,3 89,0 76,7 69,3 86,4 69,2 77,1 84,8
4 870 10 970 17 440 36 630 40 740 20 960 18 870 7 440
9,6 9,0 15,1 18,5 12,7 18,8 16,0 8,9
Hela riket 2012
893 040
79,6
157 910
14,1
2011 2010 2009 2008 2007 2005
917 620 894 470 888 800 870 740 831 390 803 920
80,5 78,6 79,3 78,1 76,9 78,3
152 740 172 780 178 210 183 380 190 400 192 670
13,4 15,2 15,9 16,5 17,6 18,8
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
1) Arealerna har beräknats genom att i vallundersökningen skatta andelen slåttervall respektive betesvall. Dessa andelar har därefter applicerats på den totala vallarealen enligt Jordbruksverkets slutliga grödarealer enligt JO 10 SM1301. Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördestatistiken.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
3
79
Åkerarealens användning
Tabell 3.9 1 2 Potatis och sockerbetor 2012. Arealer och antal företag med odling Potatoes and sugar beet. Areas and number of holdings with cultivation Område; storleksgrupp
Matpotatis3
Potatis för stärkelse3
Sockerbetor
Areal hektar
Areal hektar
Areal hektar
Antal företag
Antal företag
Antal företag
Län Stockholms 108 62 – – 9 .. Uppsala 200 99 – – 10 .. Södermanlands 80 50 0 .. 2 .. Östergötlands 1 734 141 – – 22 .. Jönköpings 184 146 – – 9 .. Kronobergs 72 98 5 .. – – Kalmar 502 103 644 36 143 12 Gotlands 864 89 – – 18 .. Blekinge 100 66 1 789 141 721 82 Skåne 7 175 549 3 519 231 37 191 1 873 Hallands 1 843 228 4 .. 894 135 Västra Götalands 2 562 544 57 6 5 .. Värmlands 384 95 – – – – Örebro 473 116 – – – – Västmanlands 55 24 – – – – Dalarnas 964 141 – – – – Gävleborgs 239 165 – – – – Västernorrlands 165 142 – – – – Jämtlands 125 127 – – – – Västerbottens 359 113 – – – – Norrbottens 518 78 – – – – Produktionsområden Gss 5 170 471 584 72 30 874 1 567 Gmb 4 914 447 4 856 302 7 708 543 Gns 3 964 319 57 5 22 .. Ss 1 100 327 0 .. 22 5 Gsk 918 720 522 55 394 44 Ssk 794 251 – – 5 .. Nn 955 446 – – – – Nö 892 217 – – – – Storleksgrupp, hektar åkermark – 2,0 1 9 – – – – 2,1 – 5,0 57 142 2 .. 2 .. 5,1 – 10,0 187 356 11 4 54 20 10,1 – 20,0 718 549 92 23 465 118 20,1 – 30,0 716 332 207 41 704 146 30,1 – 50,0 1 578 438 459 65 2 277 333 50,1 –100,0 3 509 563 1 344 117 6 207 577 100,1 – 11 940 783 3 902 164 29 316 917 Hela riket4 2012 18 706 3 172 6 018 415 39 025 2 113 2011 20 046 3 442 7 616 521 39 638 2 173 2010 19 842 3 685 7 361 516 37 950 2 248 2010 tidigare. LBR-def. 19 841 3 679 7 361 515 37 948 2 247 2007 20 330 4 511 8 032 571 40 682 2 657 2005 22 081 5 168 8 372 645 49 182 3 523 1999 24 422 8 517 8 391 868 59 881 4 578 1990 27 305 19 348 8 866 1 364 49 951 6 702 1) För varje region redovisas antalet företag med odling i regionen. Detta innebär att vissa företag kan ingå i redovisningen för mer än en region. 2) För åren 1990 och 1999 ingår enbart företag med mer än 2,0 ha åkermark. 3) År 2000 inkluderas vissa arealer matpotatis i potatis för stärkelse. 4) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
80
3
Åkerarealens användning
Tabell 3.10 1 Träda, outnyttjad mark m.m. 2012. Arealer, hektar Fallow and untilled land etc. Areas Område; storleksgrupp
Energiskog
Län Stockholms 447 Uppsala 2 016 Södermanlands 1 712 Östergötlands 1 115 Jönköpings 51 Kronobergs 72 Kalmar 160 Gotlands 59 Blekinge 38 Skåne 2 282 Hallands 107 Västra Götalands 943 Värmlands 299 Örebro 1 647 Västmanlands 857 Dalarnas 222 Gävleborgs 51 Västernorrlands 48 Jämtlands 8 Västerbottens 446 Norrbottens 48 Produktionsområden Gss 1 012 Gmb 1 142 Gns 1 514 Ss 6 623 Gsk 987 Ssk 781 Nn 74 Nö 493 Storleksgrupp, hektar åkermark – 2,0 2 2,1 – 5,0 79 5,1 – 10,0 487 10,1 – 20,0 1 158 20,1 – 30,0 940 30,1 – 50,0 1 597 50,1 –100,0 2 346 100,1 – 6 017 Hela riket4 2012 12 627 2011 12 922 2010 13 126 2010 tidigare. LBR-def. 13 126 2007 14 299 2005 13 700 1999 14 311 1990 ..
Outnyttjad åkermark
Ej utnyttjad slåtteroch betesvall
Hela åkerarealen
188 226 146 201 265 319 170 79 142 814 361 1 707 1 022 274 110 404 524 761 634 955 533
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
82 959 166 290 126 089 202 167 88 235 47 666 121 745 85 733 31 045 445 396 109 638 466 877 107 334 104 994 101 453 60 283 67 225 48 564 40 603 69 917 34 060
3 816 6 298 29 902 59 822 23 196 17 536 3 609 7 340
404 468 662 963 2 287 1 531 1 782 1 738
– – – – – – – –
.. .. .. .. .. .. .. ..
328 440 311 355 443 417 603 754 471 711 188 389 150 259 110 949
2 103 213 357 235 522 1 326 1 930
34 2 199 10 197 19 654 16 294 22 152 30 582 50 407
115 8 118 1 546 42 6 7 – –
– – – – – – – –
.. .. .. .. .. .. .. ..
1 125 38 081 99 388 179 527 152 932 272 822 535 142 1 329 258
4 689 4 969 5 381 5 381 5 934 5 094 5 376 ..
151 518 154 181 176 801 176 771 280 591 321 309 270 735 176 075
9 834 9 833 10 535 10 460 8 239 31 555 – ..
– – – – 2 023 1 769 33 331 17 312
.. .. .. .. .. .. .. 29 099
2 608 274 2 618 885 2 633 457 2 632 450 2 647 700 2 703 057 2 746 929 2 844 592
Träda Ospecificerad åkermark3
Trädgårdsväxter2
Andra växtslag
202 165 460 675 192 52 1 029 948 730 8 321 732 830 107 235 42 153 50 52 84 68 182
86 621 202 171 16 10 28 42 16 644 55 844 292 165 994 246 131 33 39 20 33
10 528 16 520 11 725 9 166 1 418 1 041 2 912 2 344 1 124 4 969 3 293 40 406 8 519 9 411 11 067 4 634 3 587 965 588 5 426 1 877
5 120 5 971 1 124 1 151 1 181 329 185 251
438 249 803 2 070 310 648 118 53
127 388 780 1 185 782 1 493 2 761 7 795 15 310 15 597 14 687 14 685 14 913 13 373 13 565 ..
1) För åren 1990 o. 1999 ingår enbart företag med mer än 2,0 ha åkermark. 2) I arealen för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och utsäde grönsaker. 3) Arealer som ej kunnat fördelats per gröda. 4) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
4
4
Skördar
81
Skördar
I kapitel 4 redovisas hektar- och totalskördar samt normskördar för olika jordbruksgrödor för de företag som är med i Lantbruksregistret. Skördar inom trädgårdsodlingen redovisas i kapitel 5.
Sammanfattning Allmänt Inför höstsådden 2011 kom det mycket regn, särskilt i de sydvästra delarna av landet. En del av den planerade sådden blev därför inte av. Senhösten och vintern var däremot torrare och varmare än normalt, och övervintringen av de höstsådda grödorna blev överlag god. Vårsådden kom igång tidigt. Efterföljande regn medförde dock skorpbildning och även försenad vårsådd på vissa håll. En del lantbrukare har rapporterat om omsådd på grund av dålig uppkomst. Sommaren blev sval och regnig vilket ledde till en god utveckling och tillväxt av grödorna. Det regniga vädret fortsatte även under sensommaren och hösten vilket försvårade och försenade skörden på många håll i landet. Variationerna mellan närbelägna gårdar var ofta stora. Många lantbrukare har angett problem med bärigheten som orsak till att arealer har fått lämnats oskördade. Lantbrukarna brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.
Hektarskördar Hektarskördarna påverkas av andelen obärgad areal på så vis att det blir lägre hektarskörd ju större den obärgade arealen är. Spannmål (tabell 4.1) Särskilt i de sydöstra delarna av landet, som annars brukar drabbas av försommartorka, gav de höstsådda grödorna en god avkastning. Dessa landsdelar drabbades inte heller lika hårt av höstregnen, som försämrade skördeutfallet i andra delar av landet. Kalmar, Gotlands och Blekinge län är exempel på län
med höga avkastningsnivåer. I Kalmar län var det rekordhöga hektarskördar av höstvete, höstkorn och rågvete. På Gotland var avkastningen av höstvete rekordhög. På riksnivå uppgick hektarskörden av höstvete till 6 820 kg per hektar, vilket är den högsta som redovisats för landet som helhet. Jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren var skörden av höstvete 12 % högre. När det gäller höstråg uppgick 2012 års hektarskörd till 6 360 kg per hektar, vilket tangerar ett tidigare rekord från år 2008 och är 14 % högre än femårsgenomsnittet. Även höstkorn och rågvete gav rekordhöga avkastningsnivåer. På riksnivå var 2012 års hektarskördar av dessa grödor 28 respektive 21 % högre än motsvarande genomsnitt för de fem senaste åren. Hektarskörden av vårkorn ökade på riksnivå med 5 % jämfört med fjolårets nivå medan hektarskörden för havre var på samma nivå som i fjol. I Västra Götalands län, där 39 % av havrearealen odlades, uppgick hektarskörden av havre till 3 950 kg per hektar. Det är i nivå med hektarskörden på riksnivå. Majs, ärter och åkerbönor (tabell 4.3) Kärnskörd av majs har nu ingått i skördestatistiken i sex år. Majs är en gröda som under senare år börjat odlas alltmer. Den totala arealen uppgick under 2012 till 16 480 hektar. Merparten av arealen skördas som grönfoder, men uppemot 2 400 hektar tröskades under 2012. Kärnmajs odlas framförallt i Skåne och där blev 2012 års avkastning av tröskad majs cirka 6 300 kg per hektar. Skördeutfallet per hektar av ärter var i nivå med föregående års hektarskörd och även i nivå med femårsgenomsnittet. De högsta skördenivåerna per hektar av ärter Jordbruksstatistisk årsbok 2013
82
4
Skördar
fanns under 2012 i Gotlands och Kalmar län. I Kalmar län var skörden 4 250 kg per hektar, den högsta som någonsin uppnåtts i länet. Jämfört med femårsgenomsnitten var skördeutfallet 34 % högre i Kalmar län och 43 % högre i Gotlands län. Störst areal ärter fanns under 2012 i Östergötlands län. Där var hektarskörden av ärter i nivå med genomsnittet för de fem senaste åren. Åkerbönor har under 2012 gett hög skörd per hektar. På riksnivå blev avkastningen 3 240 kg per hektar, vilket är i nivå med förra årets hektarskörd och även i nivå med rekordet från år 2009. Åkerbönor mognar sent och det regniga höstvädret försenade skörden ytterligare på många håll i landet, en del arealer kom därför inte att skördas förrän under vårvintern 2013. Arealen ökade med 13 % och uppgick till cirka 17 900 hektar. Odlingsarealen av åkerbönor ökade under 2012 för femte året i rad och har under de senaste åren ökat inom både ekologisk och konventionell odling – särskilt snabbt inom den konventionella odlingen. Ärter och åkerbönor är de två vanligaste grödorna som ingår i begreppet trindsäd. Med trindsäd menas baljväxter som odlas för frönas skull till mogen skörd. Oljeväxter (tabell 4.4) Hektarskörden av höstraps blev under 2012 högre än både fjolårsresultat och femårsgenomsnitt i nästan alla län där odlingen förekommer i större omfattning. Ett undantag är Västra Götalands län där skördeutfallet var i nivå med femårsgenomsnittet. På riksnivå beräknas hektarskörden av höstraps till 3 700 kg per hektar, vilket är den högsta som hittills redovisats. Hektarskördarna av vårraps uppvisar särskilt höga skördenivåer jämfört med tidigare år i Gotlands och Skåne län. På riksnivå blev avkastningen 1 960 kg per hektar, ett skördeutfall som är 5 % högre än genomsnittet för de fem senaste åren. Skördestatistiken för höstrybs och vårrybs baseras på uppgifter från förhållandevis få jordbruksföretag vilket medför att resultaten är mer osäkra. Jordbruksstatistisk årsbok 2013
För oljelin var avkastningen per hektar 10 % lägre än föregående år och även 10 % lägre än genomsnittet för de fem senaste åren, delvis som en följd av stora obärgade arealer. Slåttervall (tabell 4.5) Hektarskörden för första skörd av slåttervall skattas till 3 500 kg per hektar, återväxten till 1 820 kg och den totala inbärgade vallskörden till 5 320 kg per hektar. Hektarskörden för återväxten har beräknats för den totala slåttervallarealen, dvs. hela arealen och inte enbart den där återväxten tillvaratagits. Det innebär att avkastningsnivån per hektar blir lägre än om beräkningen skett för enbart tillvaratagen återväxtareal. Rena betesvallar samt återväxt som tillvaratagits som bete ingår inte i undersökningen. Potatis och sockerbetor (tabell 4.6) Hektarskörden av matpotatis var för riket 29 370 kg per hektar. Den högsta hektarskörden redovisades under 2012 för Hallands län, 35 760 kg per hektar. I Skåne län, som har en omfattande odling av färskpotatis och därmed lägre hektarskördenivå, uppgick hektarskörden till 31 890 kg per hektar. Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgick den till 20 150 kg per hektar. Av landets matpotatisareal var 19 % färskpotatisodlingar. Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Hektarskörden för riket uppgick till 42 540 kg per hektar, en ökning med 9 % jämfört med fjolåret. Enligt uppgifter från Nordic Sugar var 2012 års avkastning för sockerbetor 59 300 kg per hektar för riket, vilket är 6 % lägre än föregående år. Stärkelsehalten för potatis levererad som potatis för stärkelse framgår av tabell 4.7. År 2012 låg medelstärkelsehalten på 20,3 % enligt uppgifter från Lyckeby Stärkelsen. Det är 0,5 procentenheter högre halt än vad som redovisades föregående år. Sockerhalten för sockerbetor uppgick till 17,1 % vilket är 0,3 procentenheter högre än föregående år.
4 Normskördar (tabell 4.8) SCB beräknar årligen normskördar. Med normskörd menas den skörd som man kan förvänta sig under normala väderbetingelser.
Totalskördar Totalskördarna är beroende av skörden per hektar och av odlingens omfattning. Spannmål, vete och råg (tabell 4.2) För riket totalt har spannmålsskörden (inklusive majs) beräknats till 5 070 500 ton, vilket är 9 % mer än föregående år. Ökningen är framför allt en följd av att hektarskördarna av de höstsådda grödorna blev högre än under 2011. Bland spannmålsgrödorna är det höstvete som dominerar. Den totala höstveteskörden uppgick till 1 933 800 ton, vilket motsvarar 38 % av den totala spannmålsskörden. En stor andel av höstvetet utgörs av högavkastande fodervete men även mer lågavkastande vetearter såsom dinkel, lantvetesorter etc. ingår. Likaså ingår spannmål som odlats för produktion av energi i de redovisade kvantiteterna. Totalskörden av vårvete var 36 % högre under 2012 jämfört med föregående år, en ökning som framför allt var en följd av ökad odlingsareal. Den totala skörden av höstråg var 11 % större än föregående år. I figur 4A redovisas hur totalskördarna av några olika spannmålsgrödor har varierat under åren 1990–2012. Korn, havre, rågvete och blandsäd (tabell 4.2) Odlingen av höstkorn minskade med 36 % jämfört med fjolåret, men totalskörden minskade inte med mer än 8 %. Hektarskörden av vårkorn ökade på riksnivå med 5 % jämfört med fjolårets nivå. Samtidigt hade vårkornarealen ökat med 17 %. Följden för totalskörden av vårkorn blev en ökning med 22 %. Skörden av havre ökade under 2012 med 6 % jämfört med fjolåret. Den totala rågveteskörden ökade med drygt 30 %. Totalskörden av blandsäd har beräknats till 53 400 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar.
Skördar
83
Arealer som skördats som grönfoder har räknats bort. Majs, ärter och åkerbönor (tabell 4.3) Majs odlas framförallt i Skåne. Den totala skörden av tröskad majs har beräknats till 14 600 ton. Den totala skörden av ärter uppgick till 35 100 ton, vilket är 18 % mindre än under 2011. Odlingen av ärter minskade med 19 % under 2012. Den totala skörden av åkerbönor uppgick till 58 200 ton och är därmed drygt 23 000 ton större än totalskörden av ärter. Totalskörden av åkerbönor ökade med 10 % jämfört med fjolåret. Störst areal av åkerbönor odlades i Västra Götalands län. Oljeväxter (tabell 4.4) Den totala skörden av raps och rybs har beräknats till 321 900 ton. Det är den högsta totalskörden på 19 år. Jämfört med föregående års totalskörd är det en ökning med 29 %. Totala skörden av höstraps uppgick till 228 800 ton och för höstrybs till 1 300 ton. Totalskördarna av vårraps och vårrybs uppgick till 89 000 respektive 2 800 ton. I figur 4B redovisas hur totalskördarna av de olika oljeväxtgrödorna har varierat under åren 1990–2012. Statistiken för åren 1993–1994 är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande. Den totala skörden av oljelin har beräknats till 12 400 ton. Odlingsarealen har pendlat upp och ner under 2000-talet. Under 2012 var oljelinarealen 40 % lägre än fjolårets areal. Grönfoder Skörd av ettåriga grönfoderväxter redovisades för första gången i skördestatistiken 2011. De grödor och grödgrupper som redovisas är stråsäd (exklusive majs) till grönfoder, majs till grönfoder och andra grödor än stråsädesgrödor skördade som grönfoder. Omräknat till ts-skörd motsvarar den totala skörden av ettåriga grönfoderväxter 2012 uppemot 7 % av den totala grovfodersskörden av slåttervall och ettåriga grönfoderväxter.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
84
4
Skördar
Slåttervall (tabell 4.5) Den totala bärgade skörden av slåttervall skattas till 4 751 500 ton. Första skörden skattas till 3 125 300 ton och återväxten till 1 626 200 ton. Skördenivån är på samma nivå som föregående år. Det är den inbärgade skörden av slåttervall som beräknats. Rena betesvallar samt återväxt som tillvaratagits genom bete ingår inte i undersökningen. Potatis och sockerbetor (tabell 4.6) Totalskörden av matpotatis har beräknats till 549 400 ton, vilket är 6 % lägre än 2011 års totala skörd. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i denna statistik. Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de för 79 % av rikets totala matpotatisskörd. Ändrad insamlingsmetod under 1999 gör det svårt att jämföra resultaten fr.o.m. 1999 med tidigare års resultat. Totalskörden för potatis för stärkelse har beräknats till 256 000 ton, vilket är 14 % lägre än föregående års totalskörd. I totalskörden ingår även potatis för stärkelse som ska bli utsäde. Enligt Nordic Sugar blev 2012 års totalskörd av sockerbetor 2 314 200 ton. Det innebär en minskning med 7 % jämfört med föregående år. Odlingsarealen minskade med 2 % jämfört med föregående år.
Om statistiken Hektar- och totalskördar Skördestatistik Sedan lång tid tillbaka har uppgifter om skördar inom jordbruket redovisats varje år i Sverige. Skördeuppskattningar enligt den s.k. objektiva metoden infördes i början av 1960talet, genomfördes av SCB och utformades främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som beräkningsunderlag. Därigenom Jordbruksstatistisk årsbok 2013
uppfylldes i huvudsak även andra behov av skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas riksförbund (LRF). När även detta skydd avvecklades 1995 åtog sig staten att ha ett övergripande ansvar för skördeskador av naturkatastrofkaraktär. Under andra hälften av 1990-talet förändrades undersökningsmetoderna och den s.k. objektiva metoden med provtagningar i fält används inte längre. För spannmål, trindsäd och oljeväxter baseras skördestatistiken fr.o.m. 1998 på intervjuundersökningar med ett urval av jordbrukare. Fr.o.m. 2005 kan jordbrukarna även välja att skicka in uppgifterna via internet. Fr.o.m. 1995 ingår även oljeväxterna i intervjuundersökningen om skördens storlek. Tidigare erhölls uppgifterna från Jordbruksverkets Oljeväxtkontor. För sockerbetor erhålls uppgifter från Nordic Sugar. Framtagning av skördestatistik för potatis med hjälp av provgrävningar ersattes 1999 med en postenkätundersökning. Även andra metodförändringar gjordes vilket gör att jämförelser mellan senare års resultat och uppgifter från åren före 1999, bör göras med försiktighet. Potatisodlarna kan numera lämna uppgifter via telefonintervju eller via internet. SCB:s objektiva skördeuppskattningar utfördes i slåttervall i full skala t.o.m. 1992. Av besparingsskäl genomfördes successiva förändringar av undersökningen. Under 1993 och 1994 gjordes skattningar endast för första skörden. Tidigare hade även vallåterväxten undersökts. För 1995–1997 redovisades endast uppgifter för första skörden och då bara på riksnivå. Åren 1998–2001 genomfördes inga skördeundersökningar av slåttervall. Ett ökat intresse för skörd av slåttervall gjorde att statistikinsamlingen återupptogs fr.o.m. 2002, då baserat på postenkäter i kombination med telefonintervjuer. Fr.o.m. 2008 har lantbrukarna möjlighet att lämna uppgifter via telefonintervju respektive internet.
4 Omfattning För 2012 års undersökning i spannmål, trindsäd och oljeväxter uttogs genom sannolikhetsurval totalt 4 377 jordbruksföretag fördelade på 101 skördeområden (SKO) av rikets samtliga 106 SKO. Undantag gjordes för fem fjällbygdsområden där praktiskt taget ingen odling av spannmål, trindsäd eller oljeväxter förekommer. Uppgifter inhämtades om skörden för nio spannmålsgrödor inklusive majs, samt för skörden av trindsäd och oljeväxter. Med trindsäd avses baljväxter som odlas för frönas skull till mogen skörd, främst ärter och åkerbönor. För 2012 års skördeundersökning i potatis uttogs 1 048 jordbruksföretag med odling av matpotatisodlare respektive 187 företag med odling av stärkelsepotatis. I undersökningen om slåttervall drogs ett urval om 1 000 jordbruksföretag. Samtliga urvalen drogs bland de jordbruksföretag som år 2012 brukade mer än 5 hektar åkermark. Bearbetning Jordbrukarna kan lämna sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller via telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare. I undersökningen om skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter inhämtas uppgifter om bärgade kvantiteter av varje gröda och vilken vattenhalt uppgiften avser. Dessutom inhämtas uppgifter om obärgade arealer. För spannmål omräknas uppgiven kvantitet till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd omräknas vattenhalten till 15,0 % och för oljeväxter till 9,0 %. I undersökningen om potatisskörden inhämtas uppgifter om skördad kvantitet och obärgade arealer. Reducering av den skördade kvantiteten för små, gröna och rötskadade knölar görs med hjälp av standardtal. Innan matpotatisen når konsumenten orsakar t.ex. lagringsförluster ytterligare svinn som dock inte beaktas vid skördeberäkningen. Undersökningen om skörden av slåttervall har begränsats till att endast omfatta slåttervall, första skörd samt återväxt på slåttervallen. Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena betesvallar ingår inte. Det är
Skördar
85
alltså inbärgad skörd som skattats. Redovisning sker av hektarskörd och total första skörd, hektarskörd och total skörd av återväxt samt hektarskörd och total skörd för hela den inbärgade vallskörden. Vid flera återväxtskördar är dessa sammanslagna och redovisas som en återväxtskörd. Återväxtskörden per hektar beräknas utslagen på den totala slåttervallarealen, dvs. hela arealen och inte enbart den där återväxten tillvaratagits. Dessutom redovisas slåttervallens respektive betesvallens andel av total vallareal. Uppgifterna om hektarskörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall avser företag vilkas totala åkerareal är mer än 5,0 hektar. Uppgifterna om totalskörd avser dock företag som är med i Lantbruksregistret. Skattningen av hektarskörd görs för skördeområden, län, produktionsområden och hela riket. Beräkningarna baseras på skördeuppgifter från ekologiskt och konventionellt odlade arealer utifrån den fördelning av odlingen som finns i landet. Eftersom den ekologiska odlingen normalt ger lägre skörd per hektar än den konventionella bör andelen ekologisk odling för respektive gröda och område tas i beaktande när skördenivåerna analyseras. För undersökningen om skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter blev bortfallet 8 %. Bortfallet i potatisundersökningarna uppgick till 6 % vardera för matpotatis respektive för stärkelsepotatis. Bortfallet i vallundersökningen var 12 %. Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel. Totalskördeberäkningarna utgår från erhållna hektarskördar för olika grödor vilka multipliceras med motsvarande arealer. Vid den slutliga skattningen av totalskördar används slutlig statistik om grödarealer publicerad i det Statistiska meddelandet ”Jordbruksmarkens användning 2012” (JO 10 SM 1301). Dessa arealuppgifter är dock uppgivna tidigt på våren och avviker ibland från de arealer som inför hösten är aktuella för tröskning. Exempelvis har relativt stora arealer som redovisas som vårkorn, havre, blandsäd, majs och ärter skördats som grönfoder. Denna typ av avvikelser mellan uppgivna arealer och arealer avsedda för tröskning har bidragit till Jordbruksstatistisk årsbok 2013
86
4
Skördar
att skördestatistikens arealer i större eller mindre utsträckning avviker från de arealer som redovisas i arealstatistiken (se kap. 3). Inom skördestatistiken redovisas både arealer avsedda för tröskning och arealer skördade som grönfoder. En annan skillnad är att blandsäd i arealstatistiken avser stråsädesblandningar medan blandsäd i skördestatistiken avser stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar. Vidare särredovisas ärter och åkerbönor i skördestatistiken medan de samredovisas i arealstatistiken. I nedanstående tablå visas arealstatistikens och skördestatistikens uppgifter för olika grödor samt den procentuella skillnaden dem emellan. Skördestatistikens arealuppgifter avser här grödarealer exklusive arealer skördade som grönfoder och är avrundade till jämna tiotal.
Normskördar
Syftet med normskördeberäkningarna är att visa den skörd som man kan förvänta sig under normala väderbetingelser. Sedan början av 1960-talet har SCB årligen beräknat normskördar för de vanligaste spannmåls- och oljeväxtgrödorna samt för potatis och sockerbetor. Från och med 2007 redovisas även normskördar för höstkorn, rågvete, blandsäd, ärter och oljelin. Normskördar redovisas för skördeområden (SKO), län, produktionsområden och hela riket. För varje område och gröda beräknas en normskörd, förutsatt att grödan odlas i nämnvärd omfattning. Uppgifterna i tabell 4.8 avser 2012 års normskördar och finns redovisade i ”Normskördar för skördeområden, län och riket 2012” (JO 15 SM 1201). Normskördarna baseras på skördeuppgifter från ekologiskt och konvenSkillnader mellan arealer redovisade i arealstatistiken och i skördestatistiken frånräknat tionellt odlade arealer utifrån den fördelning arealer skördade som grönfoder, 2012 av odlingen som finns i landet. Eftersom den ekologiska odlingen normalt ger lägre skörd Gröda Areal, hektar, enligt Skillnad, per hektar än den konventionella bör andelen SkördeAreal% ekologisk odling för respektive gröda och statististatistiken exkl. ken område tas i beaktande när normskördarna grönfoder analyseras. Fr.o.m. 2008 redovisas femårsHöstvete 283 567 283 440 0,0 medelvärden för konventionell skörd per Vårvete 84 804 82 930 -2,2 hektar. Höstråg 22 027 22 010 -0,1 Höstkorn 9 131 Vårkorn 364 687 Havre 196 240 Rågvete 23 884 Blandsäd1 15 900 Majs2 16 482 Ärter3 31 360 Åkerbönor4 Höstraps 61 778 Vårraps 45 323 Höstrybs 808 Vårrybs 2 059 Oljelin 8 797 Slåttervall5 1 121 769 Betesvall Ej utnyttjad vall
9 130 359 900 191 310 23 710 17 910 2 360 12 850 17 930 61 780 45 320 810 2 060 8 800 893 040 157 910 70 870
0,0 -1,3 -2,5 -0,7 +12,6 -85,7 -1,8 0,0 0,0 +0,2 0,0 0,0 0,0
1) I skördestatistiken ingår även stråsäd/baljväxtblandningar skördade som mogen gröda. 2) Merparten av majsarealen skördas som grönfoder. 3) I arealstatistiken ingår även åkerbönor m.m. 4) I arealstatistiken samredovisas åkerbönor med ärter m.m. 5) I arealstatistiken samredovisas slåtter- och betesvall.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Annan publicering Slutliga resultat från skördeundersökningarna rörande hektar- och totalskördar redovisas i Statistiska meddelanden serie JO, senast JO 16 SM 1301. Redovisning sker här också av skörd till grönfoder, obärgade arealer samt av arealer skördade som grönfoder. Normskördar publiceras årligen i Statistiska meddelanden serie JO. Normskördar för år 2013 finns redovisade i JO 15 SM 1301. Publikationerna för senare år är tillgängliga på SCB:s eller Jordbruksverkets webbplatser (www.scb.se respektive www.jordbruksverket.se). Delar av statistiken publiceras också i Jordbruksverkets statistikdatabas (www.jordbruksverket.se) och i Statistikdatabasen, i anslutning till SCB:s webbplats.
4
Skördar
87
Figur 4A Totalskördar av spannmål 1990–2012, 1 000-tal ton Total production of cereals 1 000-tal ton 3 000 2 500 Höstvete 2 000 1 500 Vårkorn 1 000 Havre 500 0
Höstråg
Rågvete
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012
Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördestatistiken.
Figur 4B Totalskördar av oljeväxter 1990–2012, 1 000-tal ton Total production of oilseed crops 1 000-tal ton 250 Höstraps 200 150 100 Vårraps 50 0
Vårrybs Höstrybs
Oljelin
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012
Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördestatistiken.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
88
4
Skördar
Tabell 4.1 1 Spannmål 2012. Hektarskörd, kg/ha Cereals. Yield per hectare Område
Höstvete
Vårvete
Höstråg
Höstkorn
Vårkorn
Havre
Rågvete
Blandsäd
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
6 100 6 200 6 060 6 740 ..
3 900 3 640 4 230 4 100 3 880
.. 4 880 .. 6 600 ..
.. .. .. .. ..
3 840 3 960 3 910 4 980 3 070
3 110 3 650 3 670 3 980 2 810
.. .. 5 530 6 320 ..
.. .. 3 140 3 160 ..
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
.. 7 430 6 540 7 480 7 840
4 240 4 290 5 020 6 790 5 800
.. .. 5 380 .. 7 090
.. 7 040 6 560 .. 6 890
3 780 4 490 4 900 4 740 6 360
3 770 3 470 4 360 .. 5 420
.. 6 170 6 310 .. 6 650
.. .. .. .. ..
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
6 090 5 980 .. 6 120 5 670
4 660 3 850 4 000 4 200 3 790
.. 5 150 .. .. ..
.. .. .. .. ..
5 020 4 420 3 660 3 900 3 510
4 140 3 950 3 210 3 910 3 750
5 680 5 240 .. .. ..
.. 2 930 .. .. ..
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
4 400 .. .. – – ..
2 910 3 350 .. .. .. ..
.. .. – – .. ..
– – – – – –
2 790 2 460 1 510 1 860 1 950 1 470
3 130 2 470 .. .. .. ..
.. .. .. – .. –
.. .. .. .. .. ..
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
7 890 7 260 6 590 6 070 6 060 5 190 .. –
5 770 5 190 3 960 3 970 3 700 3 290 3 100 ..
7 220 6 410 6 140 4 970 .. .. .. ..
6 850 6 740 6 030 .. .. .. – –
6 400 5 310 4 900 3 900 3 580 2 850 2 190 1 830
5 410 4 540 4 300 3 740 2 950 2 740 1 920 960
6 330 6 460 6 070 5 340 5 390 4 830 .. ..
.. 4 030 3 250 2 530 2 690 2 720 .. ..
Hela riket 2012
6 820
4 290
6 360
6 600
4 560
3 820
5 920
2 980
2011 2010 2005 2000 1990
5 630 5 660 6 630 6 030 6 480
3 980 4 070 4 910 5 040 5 160
5 290 4 870 5 270 5 370 4 700
4 600 4 640 5 800 5 030 ..2
4 350 3 930 4 260 3 920 4 490
3 940 3 530 3 870 3 910 4 260
4 460 4 420 5 420 4 550 ..2
3 060 2 990 3 450 3 430 ..2
1) Före årgång 2005 av Jordbruksstatistisk årsbok avsåg redovisade uppgifter 15,0 % vattenhalt. De nu redovisade uppgifterna har omräknats till 14,0 % vattenhalt. 2) 1995 är första året som grödan ingår i skördestatistiken. Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördestatistiken.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
4
Skördar
89
Tabell 4.2 1 Spannmål 2012. Totalskördar, ton Cereals. Total production Område
Höstvete
Vårvete
Höstråg
Höstkorn
Havre
Vårkorn
Rågvete
Blandsäd
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
82 300 180 000 133 700 338 400 ..
4 800 33 700 17 600 16 300 3 900
.. 5 700 .. 18 900 ..
.. .. .. .. ..
36 800 126 200 54 200 85 700 16 500
14 300 33 600 40 000 35 100 16 900
.. .. 11 300 22 600 ..
.. .. 3 100 5 800 ..
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
.. 80 100 58 900 22 900 711 800
4 600 8 100 17 600 8 700 57 400
.. .. 4 800 .. 87 100
.. 13 200 12 800 .. 23 900
8 000 45 100 67 000 17 300 550 100
11 000 11 400 6 400 .. 56 500
.. 22 000 17 000 .. 24 700
.. .. .. .. ..
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
25 900 161 800 .. 56 500 53 500
29 200 72 600 11 300 30 800 26 400
.. 10 700 .. .. ..
.. .. .. .. ..
120 400 267 800 43 000 65 800 70 000
34 600 297 500 32 800 56 200 59 200
10 400 14 500 .. .. ..
.. 19 800 .. .. ..
8 500 .. .. – – ..
4 700 4 300 .. .. .. ..
.. .. – – .. ..
– – – – – –
22 500 22 800 5 000 3 900 13 700 4 700
12 900 8 800 .. .. .. ..
.. .. .. – .. –
.. .. .. .. .. ..
Produktionsområden Gss 585 600 67 900 Gmb 277 200 42 400 Gns 466 900 73 100 Ss 506 700 119 700 Gsk 62 400 31 100 Ssk 31 700 15 200 Nn .. 3 600 Nö – ..
43 800 47 300 28 200 12 800 .. .. .. ..
15 100 34 900 6 400 .. .. .. – –
495 300 244 600 308 700 378 900 120 300 51 600 31 200 18 800
69 800 23 800 279 200 219 300 89 900 41 100 5 300 1 200
16 400 49 700 27 300 22 300 19 300 5 500 .. ..
.. 4 700 17 300 10 700 11 600 4 000 .. ..
Hela riket 2012
1 933 800 355 500 139 900
60 300
1 641 400
731 200 140 400
53 400
2011 2010 2005 2000 1990
1 965 800 1 873 100 1 957 000 2 129 400 2 070 400
65 200 81 200 31 000 60 000 ..2
1 343 900 692 000 1 151 100 559 300 1 561 900 746 300 1 555 400 1 137 700 2 097 9003 1 565 800
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
260 900 269 900 289 800 242 500 146 400
126 500 117 600 112 300 185 100 330 800
107 200 68 900 158 700 68 600 271 500 80 800 185 100 109 000 ..2 ..2
1) Före årgång 2005 av Jordbruksstatistisk årsbok avsåg redovisade uppgifter 15,0 % vattenhalt. De nu redovisade uppgifterna har omräknats till 14,0 % vattenhalt. 2) 1995 är första året som grödan ingår i skördestatistiken. 3) Avser höst- och vårkorn. Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördestatistiken.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
90
4
Skördar
Tabell 4.3 1 Majs, ärter och åkerbönor 2012. Hektarskörd, kg/ha och total skörd, ton Grain maize, peas and field beans. Yield per hectare and total production Område
Majs Hektarskörd, kg/ha
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
Ärter Total skörd, ton
Hektarskörd, kg/ha
Åkerbönor Total skörd, ton
Hektarskörd, kg/ha
Total skörd, ton
– – – – –
– – – – –
.. 2 510 1 760 3 090 ..
.. 5 000 1 500 6 500 ..
.. .. 3 510 3 950 ..
.. .. 3 100 15 200 ..
– .. .. .. 6 340
– .. .. .. 12 600
.. 4 250 4 450 .. ..
.. 3 200 4 500 .. ..
.. .. .. .. ..
.. .. .. .. ..
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
.. – – – ..
.. – – – ..
.. 2 470 .. 2 280 1 390
.. 4 900 .. 2 200 1 800
.. 2 970 .. .. ..
.. 24 700 .. .. ..
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
.. .. – – .. –
.. .. – – .. –
.. .. – .. – ..
.. .. – .. – ..
.. .. – – – –
.. .. – – – –
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
6 170 .. – – – – – ..
10 400 .. – – – – – ..
.. 4 410 2 910 2 020 2 440 1 210 .. ..
.. 8 600 10 400 11 700 1 100 800 .. ..
3 790 .. 3 240 3 050 3 180 .. .. –
5 700 .. 35 600 9 600 4 100 .. .. –
Hela riket 2012
6 290
14 600
2 730
35 100
3 240
58 200
2011 2010 2005 2000 1990
8 020 5 610 ..2 ..2 ..2
16 000 7 300 ..2 ..2 ..2
2 690 2 390 2 710 2 660 ..4
42 800 54 000 65 400 67 400 ..4
3 330 2 380 2 320 ..3 ..3
53 000 31 100 14 900 ..3 ..3
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
1) 2) 3) 4)
Vid 14,0 % vattenhalt för majs och vid 15,0 % vattenhalt för ärter och åkerbönor. 2007 är första året som grödan ingår i skördestatistiken. 2004 är första året som grödan ingår i skördestatistiken. 1996 är första året som grödan ingår i skördestatistiken.
Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördestatistiken.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
4
Skördar
91
Tabell 4.4 1 Oljeväxter 2012. Hektarskörd, kg/ha och total skörd, ton Oilseed crops. Yield per hectare and total production Område
Höstraps Hektarskörd, kg/ha
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
Vårraps Total skörd, ton
Höstrybs
Hektarskörd, kg/ha
Total skörd, ton
Hektarskörd, kg/ha
Vårrybs Total skörd, ton
Hektarskörd, kg/ha
Oljelin Total skörd, ton
Hektarskörd, kg/ha
Total skörd, ton
2 920 2 870
4 400 5 400
2 010 2 160
6 100 19 500
.. ..
.. ..
– ..
– ..
.. ..
.. ..
2 810
7 500
1 920
7 600
..
..
..
..
..
..
3 600 ..
26 500 ..
1 950 ..
8 500 ..
.. ..
.. ..
.. ..
.. ..
1 610 ..
7 000 ..
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
.. 4 470 4 000 4 030 4 020
.. 16 500 17 300 3 000 123 400
.. .. 2 220 .. 2 460
.. .. 3 600 .. 5 100
.. – .. – ..
.. – .. – ..
.. .. .. – ..
.. .. .. – ..
– .. .. – ..
– .. .. – ..
Hallands V:a Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
3 120
3 800
2 330
3 700
–
–
..
..
..
..
2 680 .. 3 060
15 300 .. 2 900
1 740 1 770 1 930
16 300 2 800 5 900
.. .. ..
.. .. ..
.. .. ..
.. .. ..
1 140 – ..
2 700 – ..
..
..
1 740
8 600
..
..
..
..
..
..
.. ..
.. ..
.. ..
.. ..
.. ..
.. ..
1 370 ..
900 ..
.. ..
.. ..
– –
– –
.. –
.. –
– –
– –
.. –
.. –
– –
– –
– ..
– ..
.. ..
.. ..
– ..
– ..
.. ..
.. ..
– –
– –
Produktionsområden Gss 4 000 Gmb 4 120 Gns 3 220 Ss 2 790 Gsk 3 480 Ssk .. Nn – Nö ..
91 300 67 500 38 800 21 300 8 200 .. – ..
2 450 2 220 1 820 1 980 1 630 1 900 .. ..
6 100 5 500 22 200 49 500 3 100 2 500 .. ..
.. .. .. .. .. .. .. ..
.. .. .. .. .. .. .. ..
.. .. .. .. .. 1 310 .. ..
.. .. .. .. .. 1 100 .. ..
.. .. 1 480 1 160 .. .. .. –
.. .. 9 300 1 900 .. .. .. –
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
Hela riket 2012
3 700
228 800
1 960
89 000
1 650
1 300
1 370
2 800
1 410
12 400
2011 2010 2005 2000 1990
3 070 3 090 3 230 3 250 2 910
173 500 222 100 113 100 80 900 240 800
2 050 1 520 1 890 2 010 1 820
74 000 54 100 72 700 23 100 77 960
.. 1 840 1 880 1 750 1 770
.. 900 2 700 2 400 14 440
1 340 1 130 1 370 1 550 1 590
2 300 2 500 9 700 15 100 46 910
1 570 1 250 1 600 770 ..2
23 000 23 600 15 700 7 900 ..2
1) Vid 9,0 % vattenhalt. 2) 1995 är första året som grödan ingår i skördestatistiken. Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördestatistiken.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
92
4
Skördar
Tabell 4.5 Slåttervall. Första skörd, återväxt samt totalt inbärgad vallskörd 2012. Areal, hektarskörd och totalskörd Temporary grasses. First cut, regrowth and total production. Crop area, yield per hectare and total production Område
Antal företag
1:a skörd
Återväxt
Areal,
Totalt inbärgad skörd,
Inbärgad skörd,
Totalt inbärgad skörd,
hektar1
ton2
kg/ha2
ton2, 3
Inbärgad vallskörd Inbärgad återväxt, kg/ha2, 3
Totalt inbärgad, ton2
kg/ha2
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
17 28 28 49 48
.. 39 060 30 050 62 500 59 090
.. 131 300 117 700 218 900 206 200
.. 3 360 3 920 3 500 3 490
.. 100 700 59 100 128 400 113 400
.. 2 580 1 970 2 050 1 920
.. 232 000 176 800 347 300 319 600
.. 5 940 5 880 5 560 5 410
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
32 34 23 9 88
31 920 65 400 33 260 .. 89 720
83 700 236 500 137 700 .. 343 600
2 620 3 620 4 140 .. 3 830
49 000 142 500 106 900 .. 208 300
1 530 2 180 3 220 .. 2 320
132 700 379 000 244 600 .. 551 900
4 160 5 800 7 360 .. 6 150
28 118 39 21 18
35 300 146 030 45 030 24 860 ..
117 700 507 700 140 000 92 500 ..
3 330 3 480 3 110 3 720 ..
116 100 275 100 49 900 .. ..
3 290 1 880 1 110 .. ..
233 800 782 800 189 900 131 600 ..
6 620 5 360 4 220 5 290 ..
30 22 32 23 44 21
25 860 28 090 30 170 29 350 43 180 22 440
97 600 102 200 99 900 94 700 133 300 68 100
3 770 3 640 3 310 3 230 3 090 3 030
.. .. 36 200 .. 43 700 ..
.. .. 1 200 .. 1 010 ..
116 500 130 900 136 100 128 700 177 000 87 900
4 510 4 660 4 510 4 380 4 100 3 920
Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
46 78 82 122 202 73 79 70
40 750 108 780 88 850 137 430 277 360 77 190 90 970 71 210
139 200 425 200 321 300 513 600 951 500 253 500 307 100 218 300
3 420 3 910 3 620 3 740 3 430 3 280 3 380 3 070
128 600 294 600 239 200 251 900 473 700 94 900 89 600 69 700
3 160 2 710 2 690 1 830 1 710 1 230 980 980
267 900 719 700 560 500 765 500 1 425 300 348 400 396 700 288 000
6 570 6 620 6 310 5 570 5 140 4 510 4 360 4 040
Hela riket 2012
752
893 040
3 125 300
3 500
1 626 200
1 820
4 751 500
5 320
717 751 791 800 2 936
917 620 894 470 803 920 754 870 703 700
2 805 700 3 082 800 2 674 400 2 481 300 3 296 200
3 060 3 450 3 330 3 290 4 720
1 821 200 1 948 800 1 220 900 1 302 900 1 922 900
1 980 2 180 1 520 1 730 2 770
4 627 000 5 031 600 3 895 400 3 784 200 5 219 000
5 040 5 620 4 840 5 010 7 490
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
Produktionsområden
2011 2010 2005 2004 19904, 5
1) Slåttervallarealerna har beräknats genom att i vallundersökningen skatta andelen slåttervall, betesvall respektive ej utnyttjad vall. Dessa andelar har därefter applicerats på den totala vallarealen enligt Jordbruksverkets slutliga grödarealer JO 10 SM 1301. 2) Torrsubstanshalt 83,5 % (hövikt). Vattenhalt 16,5 %. 3) Återväxtskörden per hektar har beräknats utslagen på den totala slåttervallarealen, dvs. hela arealen och ej enbart den där återväxten tillvaratagits. 4) För återväxt och inbärgad vallskörd inkluderas även återväxt som tillvaratagits genom bete. 5) SCB:s objektiva skördeuppskattning utfördes i slåttervall fram t.o.m. 1992 i full skala. Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördestatistiken.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
4
93
Skördar
Tabell 4.6 Potatis och sockerbetor 2012. Hektarskörd, kg/ha och total skörd, ton Potatoes and sugar beet. Yield per hectare and total production Område
Matpotatis1 Hektarskörd, kg/ha
Potatis för stärkelse Total skörd, ton
Hektarskörd, kg/ha
Sockerbetor2 Hektarskörd, kg/ha
Total skörd, ton
Total skörd, ton
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
.. .. .. 34 650 ..
.. .. .. 60 100 ..
– – .. – –
– – .. – –
.. .. .. .. –
.. .. .. .. –
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
.. .. 32 190 .. 31 890
.. .. 27 800 .. 228 800
.. 41 520 – 41 880 43 210
.. 26 700 – 74 900 152 000
– 59 300 .. 58 500 59 400
– 8 500 .. 42 200 2 209 100
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
35 760 30 280 22 480 25 220 ..
65 900 77 600 8 600 11 900 ..
.. .. – – –
.. .. – – –
53 200 .. .. – –
47 600 .. .. – –
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
22 040 13 980 .. .. 15 240 13 260
21 200 3 300 .. .. 5 500 6 900
– – – – – –
– – – – – –
– – – – – –
– – – – – –
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
34 940 30 430 32 380 20 390 25 170 20 580 18 570 13 870
180 600 149 500 128 300 22 400 23 100 16 300 17 700 12 400
45 420 42 230 .. .. .. – – –
26 500 205 000 .. .. .. – – –
.. .. .. .. .. – – –
.. .. .. .. .. – – –
Hela riket 2012
29 370
549 400
42 540
256 000
59 300
2 314 200
2011 2010 2005 2000 1990
29 130 27 360 28 200 26 720 33 060
584 000 542 900 622 700 654 400 834 200
39 130 37 140 38 770 38 700 40 0903
298 000 273 400 324 600 325 700 351 9003
62 900 52 100 48 400 46 900 55 800
2 493 200 1 976 200 2 381 200 2 602 200 2 775 500
1) Metodförändringar gör att jämförbarheten mellan resultat fr.o.m. 1999 och tidigare års resultat försämras. 2) Uppgifter fr.o.m. 1995 avser avräknad betmängd. Tidigare år avses bärgad skörd. Detta innebär att jämförbarhet mellan åren försämras. 3) Uppgifterna för 1990 avser även potatis till råsprit. Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördestatistiken samt Nordic Sugar.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
94
4
Skördar
Tabell 4.7 Stärkelse- och sockerhalt i potatis respektive sockerbetor 1990–2012, procent Content of starch in potatoes and content of sugar in sugar beet År
Medelstärkelsehalt, %
Sockerhalt,
2012
20,3
17,1
2011 2010 2005 2000 1990
19,8 19,4 20,0 19,5 18,4
16,8 17,1 18,4 17,6 17,6
%
Källa: Lyckeby Stärkelsen och Nordic Sugar.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
4
Skördar
95
Tabell 4.8 Normskördar 2012, kg/ha Standard yields per hectare Område
Spannmål1 Höstvete
Vårvete
Höstråg
Höstkorn2
Vårkorn
Havre
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
4 916 5 627 5 208 6 173 5 163
3 635 4 235 4 103 4 305 ..
3 698 4 910 4 214 6 008 ..
.. .. .. 5 508 ..
3 589 4 216 3 914 4 719 3 277
3 295 3 903 3 694 4 266 3 687
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
4 602 6 037 5 058 6 219 7 547
.. 4 503 4 538 5 287 5 250
.. 3 925 3 777 3 942 6 667
.. 4 701 4 348 .. 6 351
3 122 3 594 3 955 4 129 5 438
3 739 3 493 3 496 3 741 4 902
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
6 330 5 688 4 691 5 563 5 255
4 853 3 336 4 123 4 947 3 861
4 277 4 936 5 209 4 867 3 959
.. 5 675 .. .. ..
4 809 4 346 3 578 4 389 4 228
4 576 4 107 3 098 4 262 3 993
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
4 190 3 461 .. .. .. ..
3 123 .. .. .. .. ..
.. .. .. .. .. ..
.. .. .. .. .. ..
3 113 2 514 2 115 2 859 2 312 2 222
3 079 2 286 1 635 2 635 1 878 2 647
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
7 694 6 308 5 976 5 329 5 325 4 961 .. ..
5 347 4 454 3 697 4 301 3 716 3 406 .. ..
6 830 6 117 5 451 4 657 4 282 4 149 .. ..
6 703 4 866 6 289 .. 5 543 .. .. ..
5 549 4 357 4 705 4 151 3 632 3 000 2 607 2 303
5 043 3 904 4 369 3 859 3 601 2 967 2 329 1 961
Hela riket 2012
6 225
4 228
5 701
5 387
4 298
3 949
2011 2010 2005 2000 1990
6 262 6 268 6 196 6 371 5 750
4 387 4 585 5 282 5 000 4 861
5 695 5 711 5 567 5 143 4 146
5 438 5 460 .. .. ..
4 316 4 320 4 248 4 089 3 866
3 996 4 016 3 880 3 615 3 821
1) Vattenhalt: Spannmål 14,0 %. Även tidigare års rikssiffror, som i tidigare sammanhang redovisats vid 15,0 % avser nu 14,0 %. 2) 2009 var första året som normskörd för höstkorn varit möjlig att beräkna enligt regressionsmodellen. Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördestatistiken.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
96
4
Skördar
Tabell 4.8 (forts.)
Område
Oljeväxter3
Matpotatis4, 5
Potatis för stärkelse5
Sockerbetor
Höstraps
Vårraps
Höstrybs
Vårrybs
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
2 503 2 869 2 918 3 393 3 188
1 858 2 129 2 109 1 889 ..
.. 2 103 1 977 .. ..
.. 1 538 1 452 1 446 ..
.. 18 808 .. 34 201 27 784
.. .. .. .. ..
.. .. .. .. ..
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
3 599 3 191 3 841 3 844 3 554
1 945 1 823 2 096 1 868 2 007
.. .. .. .. ..
.. 1 507 .. .. 1 859
24 538 28 686 30 707 24 564 34 647
.. 37 846 .. 34 319 37 086
52 466 42 834 54 563 56 123 53 691
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
3 234 .. 2 798 .. ..
1 910 1 882 2 217 1 965 ..
.. .. .. .. ..
1 497 1 074 1 748 1 514 1 507
31 776 31 260 24 132 30 090 24 931
.. .. .. .. ..
.. .. .. .. ..
.. .. .. .. .. ..
.. .. .. .. .. ..
.. .. .. .. .. ..
1 179 .. .. .. .. ..
26 384 18 841 16 169 18 064 17 220 17 828
.. .. .. .. .. ..
.. .. .. .. .. ..
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
3 901 3 593 3 394 2 869 3 307 2 759 .. ..
1 881 1 877 1 892 2 070 1 982 1 877 .. ..
.. .. .. 1 856 .. .. .. ..
.. 1 519 1 464 1 267 1 280 1 390 .. ..
33 758 32 240 33 905 27 874 25 586 23 095 22 465 17 351
38 345 36 529 .. .. 35 772 .. .. ..
54 076 52 299 .. .. 47 029 .. .. ..
Hela riket 2012
3 551
1 983
1 932
1 308
30 533
36 338
55 781
2011 2010 2005 2000 1990
3 496 3 423 2 887 2 609 3 050
2 068 2 144 2 141 1 720 1 972
1 884 1 811 1 496 1 471 2 021
1 366 1 428 1 596 1 451 1 761
29 336 29 374 31 536 35 146 29 194
36 644 37 020 38 426 40 401 36 045
53 921 52 920 46 389 46 300 44 843
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
3) Vattenhalt: Oljeväxter 9,0 %. 4) Avser endast den konsumtionsdugliga delen. 5) För åren 2000–2006 finns viss inverkan från ett tidigare metodbyte vilket medfört att normskördenivåerna är något högre än motsvarande hektarskördar från den ordinarie skördestatistiken enligt den nya metoden. Fr.o.m. 2007 har beräkningen av normskörden anpassats till att gälla den nu använda metodens skördenivå.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
5
5
Trädgårdsodling
97
Trädgårdsodling
Kapitel 5 innehåller information om – Frilandsarealer – Växthus- och bänkgårdsytor – Skördar av köks- och trädgårdsväxter, frukt och bär – Fruktträd (äpplen och päron) Ekologisk odling av trädgårdsväxter redovisas i kapitel 11.
Sammanfattning År 2011 bedrevs trädgårdsodling vid 1 900 företag i landet. Frilandsodling förekom på 76 % av företagen på en sammanlagd areal av drygt 12 600 hektar. Växthusodling förekom på 700 företag med en sammanlagd yta av 2,7 milj. m2. Den genomsnittliga frilandsarealen var 8,7 hektar per företag 2011. Sedan 1987 har genomsnittsarealen ökat med 164 %. Under samma period har den genomsnittliga växthusarealen per företag ökat med 83 % och var 3 837 m2 år 2011. Antalet företag med växthusproduktion var 698 stycken. (tabellerna 5.1–2). Av arealen för enskilda köksväxter på friland var morotsarealen störst (1 900 ha) följt av isbergssallat (1 100 ha) samt matlök (1 000 ha) år 2011. Frilandsarealen av köksväxter har ökat 11 % mellan 2008 och 2011. Odlingen av enskilda köksväxter varierar dock. Procentuellt sett har arealen av majs ökat mest medan arealen av kålrot minskat mest mellan dessa år. Både majs och kålrot är dock små grödor och utgör 2 respektive 3 % av hela köksväxtarealen. Äpplen och jordgubbar svarade för de största arealerna av frukt respektive bär. Av den totala frilandsarealen år 2011 upptog morötter och jordgubbar tillsammans en tredjedel. Morötter odlades av 295 och jordgubbar av 383 företag (tabell 5.3). Den odlade arealen för äppelträd uppgår år 2012 till 1 494 ha och består av drygt 2,5 milj. träd. De vanligaste äppelsorterna är Ingrid Marie och Aroma som odlas på 24
respektive 20 % av den totala äppelarealen i Sverige (tabell 5.5). Päronodlingen i Sverige omfattar 268 000 träd på en yta av 196 ha. De vanligaste päronsorterna i Sverige är Clara Frijs samt Carola som odlas på 38 respektive 14 % av päronarealen. Odlingen av trädgårdsväxter i växthus och bänkgård dominerades på köksväxtsidan av gurka och tomater år 2011. En ökning har skett för gurka, medan tomaternas omfattning minskat sedan 2008. Tulpan som snittblomma är den största produkten i gruppen lökblommor. År 2011 producerades det 152 miljoner tulpaner (tabell 5.6). Antalet företag med trädgårdsodling i växthus och bänkgård har minskat för alla växttyper. Sedan 2008 har antal företag som odlar snittblommor halverats. Ytan för köksväxter har böljat upp och ned de senaste 20 åren och upptar nu 122 ha (tabell 5.7).
Om statistiken Trädgårdsodling Med trädgårdsodling avses odling av köksväxter, blommor, krukväxter, frukt, bär och plantskolealster. Med trädgårdsföretag avses företag och andra enheter (institutioner, anstalter m.fl.) med trädgårdsodling omfattande minst 200 m2 växthus eller minst 0,25 hektar frilandsareal. Odlingar i hemträdgårdar eller för husbehov medräknas ej.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
98
5
Trädgårdsodling
Frilandsarealer och växthusytor i Lantbruksregistret Uppgifter om frilandsarealer och växthusytor har i huvudsak erhållits årligen under perioden 1970–1999 via Lantbruksregistret. Undantag har skett främst de år då särskild trädgårdsräkning/-inventering gjorts. LBR-insamlingen syftade enbart till att ge en grov bild av produktionsresurserna inom frilands- och växthusodlingen vad avser antal företag, arealer, växthusytor m.m.
Trädgårdsräkningar och inventeringar Intermittent sedan 1977 har med 3–5 års mellanrum uppgifter insamlats i särskilda trädgårdsräkningar/-inventeringar. Räkningarna /inventeringarna syftar till att ge en mer utförlig information om trädgårdsodlingen än vad som är möjligt att erhålla vid juniinsamlingen för LBR. I trädgårdsräkningarna erhålls för frilandsodlingen bl.a. skördeuppgifter och en ökad detaljspecificering av olika växtslag. Trädgårdsinventeringar som genomförts avseende 1984, 1990, 1996 och 2002 skiljer sig från trädgårdsräkningarna främst genom att uppgiftsinsamlingen inte innefattar uppgifter om teknisk utrustning m.m. Trädgårdsräkningar/-inventeringar, som man numera inte skiljer på, avses ske vart tredje år.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Antalet fruktträd 2012 redovisas för äpplen och päron i Sverige. Statistiken baseras på en enkätundersökning till alla registrerade äppeloch päronodlare i Jordbruksverkets lantbruksoch stödregister, samt ett urval företag som registrerat fruktodling i Statistiska centralbyråns företagsregister. Undersökningen omfattar företag som enligt Jordbruksverket bedriver fruktodling om minst 2 500 m2.
Annan publicering Uppgifter om trädgårdsodling enligt LBR har publicerats av Jordbruksverket och SCB i Statistiska meddelanden serie JO, senast JO 10 SM 0001. Trädgårdsproduktion 2005, 2008 och 2011 har publicerats i Statistiska meddelanden, serie JO, senast JO 33 SM 1201. Antalet fruktträd 2012 har publicerats i JO 33 SM 1301. Uppgifter från trädgårdsinventeringen 2003 (avseende uppgifter för 2002) har publicerats i JO 33 SM 0301 och från trädgårdsräkningen 2000 (avseende uppgifter för 1999) i JO 36 SM 0001. Statistiska meddelanden är tillgängliga på SCB:s eller Jordbruksverkets webbplats (www.scb.se resp. www.jordbruksverket.se). Statistik rörande ekologisk odling redovisas i kapitel 11.
5
99
Trädgårdsodling
Tabell 5.1 Växthus- och frilandsareal för trädgårdsodling och antal företag med odling 2011 Areas of greenhouses and outdoor cultivation and number of holdings Avser samtliga trädgårdsodlare med minst 200 m2 växthusyta eller minst 2 500 m2 frilandsodling av trädgårdsväxter. Figures refer to horticultural holdings with at least 200 square metres greenhouse area or 2 500 square metres outdoor horticultural cultivation. Område
Växthus Yta, 1 000-tal m2
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
Friland Antal företag
Areal, hektar
Antal företag
Totala antalet företag1
226 35 51 89 25
53 23 27 42 16
53 76 68 456 167
31 28 34 77 42
73 41 48 104 52
24 52 28 108 1 358
16 26 13 22 181
38 760 916 528 7 774
23 89 77 81 493
34 106 83 90 627
164 196 25 34 52
43 84 13 23 12
434 638 100 99 29
84 154 20 38 15
116 206 27 52 23
23 39 27 4 76 42
23 19 18 7 16 21
116 48 41 67 50 166
24 24 25 21 25 38
37 38 38 27 37 49
Hela riket 2011
2 678
698
12 623
1 443
1 908
2008 2005 2002 1999 1996
2 657 3 013 3 373 3 273 3 394
784 971 1 143 1 264 1 414
11 976 12 557 12 081 12 233 13 412
1 666 1 853 2 044 2 346 2 869
2 213 2 584 3 004 3 199 3 729
1993 1990 1987
3 357 3 282 3 345
1 524 1 460 1 609
12 921 12 144 13 456
3 300 3 452 4 106
4 214 4 326 5 028
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
1) Mer än ett slag av odling kan förekomma vid samma företag varför summan av antalet företag med olika slag av odling kan överstiga totala antalet. Källa: Jordbruksverket och SCB.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
100
5
Trädgårdsodling
Tabell 5.2 Växthus- och bänkgårdsyta, areal för trädgårdsväxter på friland samt antal företag med respektive slag av odling under perioden 1987–2011 Areas of greenhouses, frames and open ground for outdoor cultivation and number of holdings Avser samtliga trädgårdsodlare med minst 200 m2 växthusyta eller minst 2 500 m2 frilandsodling av trädgårdsväxter. Figures refer to horticultural holdings with at least 200 square metres greenhouse area or 2 500 square metres outdoor horticultural cultivation. 1987
1990
1993
1996
1999
2002
2005
2008
2011
3 345 1 609 2 100
3 282 1 460 2 200
3 357 1 524 2 200
3 394 1 414 2 400
3 273 1 264 2 600
3 373 1 143 3 000
3 013 971 3 100
2 657 784 3 390
2 678 698 3 837
Bänkgård yta, m2 antal företag
96 835 287
.. ..
80 607 174
.. ..
44 424 77
.. ..
.. ..
.. ..
.. ..
Friland yta, ha antal företag medelareal, ha
13 456 4 106 3,3
12 144 3 452 3,5
12 921 3 300 3,9
13 412 2 869 4,7
12 233 2 346 5,2
12 081 2 044 5,9
12 557 1 853 6,8
11 977 1 666 7,2
12 623 1 443 8,7
5 028
4 326
4 214
3 729
3 199
3 004
2 584
2 213
1 908
Växthus yta, 1 000 m2 antal företag medelareal, m2
Totalt antal företag
Källa: Jordbruksverket och SCB.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
5
Trädgårdsodling
101
Tabell 5.3 Odlingen av olika trädgårdsväxter på friland Outdoor cultivation of horticultural plants Avser samtliga trädgårdsodlare med minst 200 m2 växthusyta eller minst 2 500 m2 frilandsodling av trädgårdsväxter. Figures refer to horticultural holdings with at least 200 square metres greenhouse area or 2 500 square metres outdoor horticultural cultivation. Växtslag
2005
2008
2011
Areal, hektar
Skörd, ton
Antal företag1
Areal, hektar
Skörd, ton
Antal företag1
Areal, hektar
Köksväxter Blomkål Broccoli Dill Gurka Isbergssallat Annan sallat Kålrot Majs Matlök Morot Palsternacka Purjolök Rödbeta Salladskål Spenat Vitkål Övriga köksväxter
311 246 175 226 1 211 .. 163 140 902 1 727 180 127 288 .. 243 370 738
5 450 1 944 969 11 503 27 199 .. 4 894 993 28 614 96 228 4 717 3 424 12 699 .. 2 113 15 557 ..
96 117 122 102 84 .. 124 93 274 419 80 92 159 .. 30 156 296
236 217 158 161 1 222 .. 209 67 849 1 734 228 144 276 .. 161 392 999
3 798 1 485 709 7 247 28 482 .. 6 807 351 32 793 91 609 5 494 3 534 10 283 .. 1 567 16 962 ..
83 102 140 73 74 .. 105 93 230 356 87 94 170 .. 36 135 559
293 5 830 255 2 138 156 729 160 8 678 1 128 25 830 .. .. 192 5 254 153 1 273 1 017 41 623 1 927 104 870 349 9 320 181 5 013 331 10 258 .. .. 167 2 703 428 17 795 1 060 ..
94 114 139 80 73 .. 99 69 218 295 107 84 166 .. 23 132 356
Summa köksväxter
7 047
..
987
7 053
..
901
7 798
..
791
Frukt Körsbär Plommon Päron Äpple
139 140 94 311 197 1 687 1 440 17 683
77 104 127 259
101 249 88 334 168 1 629 1 432 22 150
63 98 116 276
95 69 156 1 371
173 540 2 452 20 684
48 75 94 236
Summa frukt
1 871
..
309
1 789
..
324
1 690
..
262
Bär Hallon Jordgubbar Svarta vinbär Övriga bär
156 250 2 401 12 137 511 493 123 ..
160 525 175 68
157 448 1 997 11 711 378 313 134 ..
129 423 150 125
136 2 130 294 109
432 12 652 280 ..
135 383 119 100
Summa bär
3 191
767
2 665
642
2 668
..
Plantskoleväxter
..
393 17 453
2
107
.. 2
419 19 786
106
375
Skörd, ton
Antal företag1
566 2
14 905
68
1) Mer än ett slag av odling kan förekomma vid samma företag varför summan av antalet företag med olika slag av odling i regel överstiger totala antalet. 2) Plantskoleväxter redovisas i 1 000 styck. Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
102
5
Trädgårdsodling
Tabell 5.4 Frilandsodlingens omfattning 1987–2011 Outdoor cultivation Avser samtliga trädgårdsodlare med minst 200 m2 växthusyta eller minst 2 500 m2 frilandsodling av trädgårdsväxter. Figures refer to horticultural holdings with at least 200 square metres greenhouse area or 2 500 square metres outdoor horticultural cultivation. 1987
1990
1993
1996
1999
2002
2005
2008
2011
Köksväxter areal, hektar antal företag
6 235 2 321
5 791 1 825
6 257 1 693
6 572 1 424
6 150 1 158
6 767 1 045
7 047 987
7 053 901
7 798 791
Frukt areal, hektar antal företag
3 115 558
2 391 503
2 334 460
2 232 425
2 011 365
1 862 350
1 871 309
1 789 324
1 690 262
Bär areal, hektar antal företag
3 239 1 429
3 140 1 236
3 439 1 249
3 733 1 140
3 358 949
2 909 811
3 191 767
2 665 642
2 668 566
Snittblommor areal, hektar antal företag
73 200
65 156
89 200
67 168
47 97
.. ..
.. ..
.. ..
.. ..
Plantskoleväxter areal, hektar antal företag
737 303
706 246
740 230
761 194
616 181
435 160
393 107
419 106
375 68
Källa: Jordbruksverket och SCB.
Tabell 5.5 Äppel- och päronsorter. Planterad areal och antal träd 2012 Apple- and pear varieties. Planted area and number of trees Avser samtliga kända äppel- och päronodlare med minst 2 500 m2 fruktodling Figures refer to all known holdings growing apples and pears with at least 2 500 square metres of fruit trees Sort Äpple Totalt i riket Varav Ingrid Marie Aroma Discovery Cox Orange Rubinola Päron Totalt i riket Varav Clara Frijs Carola Alexander Lukas Conference Herzogin Elsa Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Antal, hektar
Antal träd
1 494,1 364,8 305,1 181,1 95,4 60,6
2 537 573 551 996 533 093 317 982 149 678 133 912
196,2 75,3 26,8 22,6 21,6 11,7
268 246 103 802 37 166 35 669 25 609 16 133
5
103
Trädgårdsodling
Tabell 5.6 Odlingen av olika trädgårdsväxter i växthus och bänkgård Cultivation of horticultural plants in greenhouses and frames Avser samtliga trädgårdsodlare med minst 200 m2 växthusyta eller minst 2 500 m2 frilandsodling av trädgårdsväxter. Figures refer to horticultural holdings with at least 200 square metres greenhouse area or 2 500 square metres outdoor horticultural cultivation. Växtslag
2008 Utnyttjad yta, m2
Köksväxter Gurka Hallon Jordgubbar Kruksallat Annan sallat Kryddväxter Melon Tomat Övriga köksväxter Summa köksväxter
545 912 1 928 52 480 44 119 57 388 90 730 6 198 370 083 30 121
2011 Skörd, 1 000-tal 20 4682 22 2342 13 925 6 622 30 534 382 16 2232 ..
Antal företag1
Utnyttjad yta, m2
179 3 16 13 21 36 19 198 55
605 671 5 931 45 870 69 909 47 455 77 075 6 005 349 413 15 395 1 222 724
1 198 959
..
309
Snittblommor Alstromeria Krysantemum Ros Övriga snittblommor
613 5 485 17 180 16 632
.. 204 3 216 199
Summa snittblommor
39 910
Skörd, 1 000-tal 26 8022 322 2412 25 920 3 334 25 869 352 13 5432 ..
Antal företag1 159 9 14 8 12 28 12 176 49
..
275
.. 12 8 16
.. 50 .. 647
.. 5 .. 8
3 636
31
2 568
15
Lökblommor till snitt Narciss Tulpan Övriga lökblommor
456 125 727 501
83 122 13
336 152 428 11
46 82 5
Summa lökblommor till snitt
126 685
134
152 776
88
Krukväxter Azalea Begonia Cyklamen Gröna växter Hortensia Impatiens Julstjärna Kalanchoe Krysantemum Marguerite Pelargon Praktpetunia, stor och småbladig Primula Saintpaula Övriga krukväxter
958 2 471 1 017 744 262 907 5 669 6 387 3 749 2 730 10 573 1 452 1 008 796 3 170
14 102 70 38 11 117 118 20 25 140 346 220 33 17 180
954 2 728 1 141 747 298 955 3 576 2 528 1 001 1 729 9 609 1 108 921 1 192 3 772
15 112 55 29 13 85 88 8 19 108 289 153 20 16 142
Summa krukväxter
41 892
389
30 121
332
Övrigt Lökblommor i kruka Utplanteringsväxter Sticklingar eller plantor för vidare kultur
13 201 44 276 86 249
198 422 103
17 518 45 050 183 445
140 362 128
1) Mer än ett slag av odling kan förekomma vid samma företag varför summan av antalet företag med olika slag av odling i regel överstiger totala antalet. 2) Gurka, hallon, jordgubbar, melon och tomat redovisas i ton, övriga växtslag i 1 000-tal. Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
104
5
Trädgårdsodling
Tabell 5.7 Odlingen av olika trädgårdsväxter i växthus och bänkgård 1990–2011 Cultivation of horticultural plants in greenhouses and frames Avser samtliga trädgårdsodlare med minst 200 m2 växthusyta eller minst 2 500 m2 frilandsodling av trädgårdsväxter. Figures refer to horticultural holdings with at least 200 square metres greenhouse area or 2 500 square metres outdoor hortcultural cultivation. 1990
1993
1996
1999
2002
2005
2008
2011
1 774 566
2 048 607
1 349 517
1 453 462
1 551 429
1 329 351
1 199 309
1 223 275
Snittblommor kvantitet, 1 000-tal antal företag
.. 228
.. 211
.. 134
17 271 90
11 383 64
3 805 45
3 636 31
2 568 15
Krukväxter kvantitet, 1 000-tal antal företag
46 347 697
49 835 765
47 451 630
48 511 608
48 361 619
40 923 514
41 892 389
30 121 332
Köksväxter yta, 1 000-tal m2 antal företag
Lökblommor kvantitet, 1 000-tal1 antal företag Utplanteringsväxter kvantitet, 1 000-tal antal företag Sticklingar och småplantor kvantitet, 1 000-tal antal företag
122 488 126 919 116 806 116 144 128 700 130 209 139 886 170 294 467 487 383 .. 388 300 204 151 70 410 846
68 487 916
65 017 690
60 882 582
44 276 422
117 605 180 675 144 965 176 556 169 711 326 709 216 203 227
86 282 167
86 249 183 445 103 128
1) Uppgifter för både lökblommor/snitt och i kruka. Källa: Jordbruksverket och SCB.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
64 759 779
63 101 705
45 050 362
6
6
Husdjur
105
Husdjur
I kapitel 6 redovisas statistik över antal husdjur och antal företag med husdjur av olika slag samt om besättningsstorlekar. Statistik lämnas rörande nötkreatur, får, getter, svin, höns, kycklingar, kalkoner, hästar samt om pälsdjursuppfödning, biodling och rennäring. Uppgifter om ekologisk djurhållning redovisas i kapitel 11.
Sammanfattning Statistiken i detta kapitel baseras på alla jordbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret (LBR) 2010 och 2012. Från 2010 års LBR har vissa nedre gränser för att ingå i registret ändrats. En ny gräns som införts fr.o.m. 2010 är minst 5,0 ha jordbruksmark (åker + bete). Även nedre gränser för antal djur har ändrats. Läs mer om de nya definitionerna i bilaga 1, Lantbruksregistret. Generellt betyder de nya avgränsningarna att antalet företag i Lantbruksregistret blir fler än med de gamla avgränsningarna. Alla jämförelser i detta kapitel görs mot den nya definitionen av LBR.
Antal djur och antal företag Tabell 6.1 visar antal husdjur av olika slag inom jordbruket fr.o.m. 1980 och tabell 6.2 antalet företag med olika djurslag. Antalet nötkreatur har sedan 1980 minskat med 435 000 djur. Under första hälften av 1990-talet var antalet djur tämligen stabilt men fortsatte därefter återigen att minska. Antalet företag med nötkreatur har minskat fortlöpande sedan 1980. För första gången på många år har antalet mjölkkor ökat sedan föregående år. Det rör sig om knappt 1 500 mjölkkor fler i juni 2012 än i juni 2011. Antalet mjölkkor har sedan 1980 minskat med omkring 308 000 djur eller 47 %. Antalet kor för köttproduktion går mot en tredubbling sedan 1980 och uppgick 2012 till 193 000 djur. Framförallt skedde ökningen under första hälften av 1990-talet och torde
ha sammanhängt med den då pågående omställningen inom jordbruket. Tre fjärdedelar av den areal som ställdes om till annat än livsmedelsproduktion ställdes om till extensivt bete och därmed krävdes betande djur. Mellan 2010 och 2012 har antalet djur däremot minskat med 2 %. Antalet företag med kor för köttproduktion hade en topp under mitten av 90-talet men har minskat på senare år. Sedan 1980 har antalet företag med får minskat med 10 %. Antalet fårföretag, som under de senaste åren ökat stadigt, har mellan 2011 och 2012 minskat med 2 %. Totalt sedan 1980 har fårstammen ökat med 219 000 djur, dvs. 56 %. Getter redovisades år 2003 och antalet djur och företag uppgick till 5 500 respektive 500. Antalet svin, som år 2012 uppgick till 1,4 milj. djur, har minskat med 50 % sedan 1980. Antalet företag med svin har sedan 1980 minskat med 95 %. Antalet höns ökade från 1980 fram till 1990-talet, men har därefter minskat. Sedan 2005 har antalet ökat med 33 %. Mellan 2011 och 2012 har antalet höns (exkl. kycklingar) ökat med 6 % och uppgick 2012 till 6,7 milj. djur. Antalet kalkoner uppgick år 2010 till 130 000 och fanns vid drygt 100 företag. Det betyder att närmare 70 % av företagen med kalkoner försvunnit sedan 2005.
Jordbruksföretag utan djur År 2012 var antalet företag utan nötkreatur, får, svin eller höns 40 000. År 1980 var motsvarande siffra, för företag med mer än 2,0 hektar åker 32 300 (tabell 6.2). Jordbruksstatistisk årsbok 2013
106
6
Husdjur
Nötkreatur Antal djur, besättningar (tabellerna 6.1–7) Trenden med färre men större brukningsenheter inom mjölkproduktionen tycks fortgå. Antal företag med mjölkkor minskade med 6 % jämfört med år 2011, dvs. från 5 300 till 5 000 företag. Samtidigt steg den genomsnittliga besättningsstorleken från 65 till 70 mjölkkor. Den kraftiga minskningen i antalet mjölkkor sedan 1980 motsvarades av en minskning av antalet mjölkkoföretag med 89 % t.o.m. år 2012. Nedgången under 1980-talet torde till stor del kunna ses mot bakgrund av tvåprissystemet för mjölk som infördes 1986 och införandet av avgångsersättning till äldre mjölkproducenter. En del av dessa företag övergick sannolikt till köttproduktion. Strukturomvandlingen mot allt större besättningar har fortsatt under hela perioden. Besättningsstorlekar under 100 mjölkkor har minskat stadigt under perioden. Figur 6C ger en översiktlig bild av den geografiska fördelningen av nötkreatur 2012. Flest nötkreatur finns i Västra Götalands län och Skåne län med sammanlagt 31 % av landets nötkreatur. Den genomsnittliga köttkobesättningen hade 17 djur år 2012 mot 6 djur år 1980.
Får och getter Antal djur, besättningar (tabellerna 6.1–3, 8–10) Får fanns år 2012 vid 9 300 företag, vilket var en minskning med 2 % jämfört med 2011. År 2011 fanns i riket 297 000 tackor och baggar och 314 000 lamm. Totala antalet får har minskat med 2 % sedan 2011. Fårskötseln som helhet har en småskalig karaktär. Vart tredje företag med får har högst 9 vuxna djur och endast 15 % av företagen har 50 vuxna djur eller fler år 2010. Kartan i figur 6H ger en översiktlig bild av den geografiska fördelningen av fåren 2012. De tre län som har flest får är Västra Götalands, Gotlands och Skåne län. Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Den genomsnittliga fårbesättningen (exklusive lamm) ligger på 32 djur 2012, att jämföra med 16 djur 1980. Antal getter uppgick år 2003 till 5 500.
Svin Antal djur, besättningar (tabellerna 6.1–3, 11–15) År 2012 fanns svin vid 1 300 företag. De kraftiga förändringarna i antalet suggor och galtar vid företag med högst 2,0 hektar åkermark under första hälften av 90-talet sammanhängde med uppbyggnaden av leasingsystem för suggor. Leasingsystemen fungerar så att suggorna under sinperioderna befinner sig i suggpooler, där de även betäcks. I samband med grisningen överförs suggorna till leasingföretagen, satellitbesättningarna. Enligt de redovisningspinciper som gäller skall de vuxna djuren redovisas av suggpoolerna och smågrisarna redovisas av leasingföretagen. Då suggpoolerna i allmänhet inte har någon åkermark, sker genom uppbyggandet av leasingsystem en omfördelning av suggor från företag med åkermark, till företag utan åkermark. Figur 6B visar att det totala antalet svin sjönk under 1980-talet, liksom i slutet av 1990-talet, med tendens till fortsatt minskning de senaste åren. Götalands skogsbygder (Gsk) och Nedre Norrland (Nn) är de områden där över hälften av företag med slaktsvin har färre än 100 slaktsvin. Närmare tre fjärdedelar av suggorna och galtarna finns vid företag med 200 suggor och galtar eller fler. Andelen företag av denna storleksordning utgör endast 20 % av de företag som har suggor och galtar. Den genomsnittliga besättningen av suggor och galtar år 2012 bestod av 186 djur. Motsvarande siffra för övriga svin var 765 djur. År 1980 var genomsnitten 15 respektive 81. Kartan i figur 6D ger en översiktlig bild av svinens geografiska fördelning 2012. Nästan en tredjedel av svinen finns i Skåne. Endast 3 % av svinen finns i Norrland.
6 År 2010 har över hälften av företagen med slaktsvin över 50 hektar åkermark. Av företagen med slaktsvin har 35 % färre än 100 djur. Totalt återfinns knappt 2 % av slaktsvinen hos denna grupp av företag. Av slaktsvinen finns 80 % i besättningar med minst 750 slaktsvin. Av företagen med suggor och galtar har 46 % minst 50 hektar åkermark. Drygt vart tredje företag har minst 100 suggor och galtar. Hos denna grupp av företag återfinns 90 % av djuren.
Höns, kycklingar och kalkoner Antal djur, besättningar (tabellerna 6.1–3, 16–18) År 2012 fanns höns vid 3 900 företag och kycklingar av värpras vid 700 företag. Den senare gruppen har ökat med 186 företag eller 38 % sedan 2010. Totalt fanns 1,6 milj. Kycklingar av värpras, en minskning från 2011 med 15 %. Drygt en tredjedel av hönsen finns i företag med mer än 100 hektar åkermark. Andelen företag med mer än 5 000 höns är mycket liten, dvs. 6 % av totala antalet företag med höns. Kartan i figur 6G ger en översiktlig bild av den geografiska fördelningen av höns 2012. De län som har flest höns är Östergötlands, Skåne, Västra Götalands och Kalmar län. Av landets höns återfinns knappt två tredjedelar i något av dessa fyra län. En mycket stor andel av hönsen (96 %) fanns vid företag med mer än 5 000 höns 2010. Motsvarande andel 1990 var 81 %. Höns i besättningar med mindre än 200 höns har minskat med 80 % sedan 1990. Den genomsnittliga besättningsstorleken för höns var 1 738 djur år 2012 mot 250 djur 1980. För kycklingar av värpras var motsvarande siffror 2 305 respektive 500. Antal kalkoner uppgick år 2010 till 130 000. Flest kalkoner förekom i Skåne län där 56 % av kalkonerna fanns.
Husdjur
107
Hästar Antalet hästar 2010 har skattats till 362 700 (tabell 6.19). Enligt lantbruksregistret avseende år 2010 fanns 117 000 av dessa på jordbruksföretag som har mer än 2 hektar åker eller stora djurbesättningar. Det genomsnittliga antalet hästar per 1 000 invånare uppgår till 39 för hela riket. Endast sex län har en lägre siffra. Av dessa ligger Norrbottens och Stockholms län lägst, med 21 respektive 22 hästar per 1 000 invånare. Gotland ligger i särklass högst med 180 hästar per 1 000 invånare. Näst flest har Blekinge län med 74 hästar per 1 000 invånare. Antalet platser med häst år 2010 har skattats till 77 800. Antalet hästar per plats är i genomsnitt 4,7. En plats definieras som en bebyggd eller obebyggd fastighet. Om flera personer hyr stall eller stallplats på en fastighet eller om flera personer har sina hästar på bete på samma fastighet och sköter sina hästar självständigt, räknas det ändå som endast en plats.
Övrig djurhållning Antalet minkar (avelshonor) redovisades 2011/12 till 195 000. I landet finns 73 aktiva minkfarmare anslutna till Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund. Antalet avelshonor har ökat med 15 000 sedan föregående år. Jämfört med 1990/91 har avelshonorna minskat med närmare en fjärdedel och antalet uppfödare har minskat med två tredjedelar (tabell 6.20). Antalet biodlare (medlemmar i Sveriges Biodlares Riksförbund) uppgick år 2012 till knappt 10 200, ett medlemsantal som ökat med 5 % sedan 2011. Uppräknad skörd av honung låg år 2012 på 2 900 ton (tabell 6.21). Antalet renar uppgick år 2012 till 257 000, vilket är 5 500 fler än föregående år och drygt 36 000 fler än år 2000. Antalet renägare var 4 700 år 2012, en siffra som varit relativt oförändrad de senaste åren (tabell 6.22).
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
108
6
Husdjur
Om statistiken Husdjur inom jordbruket Statistiken över antal husdjur har sedan 1968 erhållits från lantbruksregistret. Årligen har insamlats uppgifter från företag med mer än 2 hektar åkermark. Dessutom har inhämtats uppgifter från företag med mindre än 2 hektar åkermark men med stor djurbesättning. De minimigränser som gällde för att djur vid företag med djurbesättningar och högst 2,0 hektar åkermark skulle medräknas var minst 50 kor, minst 250 nötkreatur, minst 50 tackor, minst 50 suggor, minst 250 svin eller minst 1 000 höns inklusive kycklingar. Undersökningens omfattning varierar. Vissa år berörs samtliga jordbruksföretag medan enbart ett urval av jordbruksföretag berörs andra år. Uppgifter ställs årligen samman i Lantbruksregistret, LBR. Fram t.o.m. 1999 hämtades uppgifter från jordbruksföretagen in via pappersenkäter av SCB. Fr.o.m. år 2000 är Jordbruksverket ansvarig myndighet. I och med det har även administrativa register börjat användas för att hämta in vissa uppgifter. Jordbrukarna behöver på så sätt inte lämna samma uppgifter mer än en gång. Fr.o.m. år 2010 har definitionen för vilka företag som ingår i LBR ändrats. Detta för att ta hänsyn till EU:s avgränsningar, som inte fullt ut stämmer överens med de svenska. Fr.o.m. 2010 är därför LBR:s avgränsningar en sammanslagning av de gamla svenska avgränsningarna i LBR samt EU:s avgränsningar. Detta gör att uppgifterna fr.o.m. år 2010 inte är fullt jämförbara med tidigare års siffror. På grund av detta har det för år 2010 i alla tabeller lagts in värden för riket som överensstämmer med den gamla, svenska definitionen av LBR. Den största skillnaden mellan den gamla svenska definitionen av LBR och EU:s avgränsningar gäller arealer. Medan man i de gamla, svenska avgränsningarna hade en gräns på minst 2,0 hektar åkermark har man i EU:s avgränsningar en gräns på minst 5,0 hektar jordbruksmark. I LBR 2010 används Jordbruksstatistisk årsbok 2013
därför en avgränsning på minst 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark. Den population som statistiken ska belysa utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet som i juni 2012 (eller juni 2010 för vissa tabeller) hade husdjur och – brukade mer än 2,0 ha åkermark, eller – brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark, eller – bedrev trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilandsareal, eller – bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta, eller – innehade djurbesättning som någon gång från och med den 1 januari 2012 till och med den 7 juni 2012 omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor eller 50 svin, eller minst 20 får, eller 1 000 fjäderfä. Lantbruksregistret uppdateras årligen genom statistiska undersökningar och uppgifter från administrativa register vid Jordbruksverket. För närvarande görs mer omfattande uppdatering av LBR vart tredje år, då samtliga jordbruksföretag undersöks genom en postenkät. 2010 års statistik baseras på uppgifter från LBR 2010 som i sin tur baseras på dels en postenkätundersökning i juni 2010 till samtliga jordbruksföretag i landet, dels administrativa register vid Jordbruksverket. De administrativa register som används är främst Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd (ARARAT) samt Jordbruksverkets centrala djurdatabas (CDB) som innehåller aktuella uppgifter för samtliga nötkreatur i landet. 2012 års statistik redovisar antalet husdjur och antalet företag med husdjur i Sverige i juni 2012 med regional uppdelning. För nötkreatur baseras statistiken på de uppgifter som jordbrukarna lämnat till Jordbruksverkets centrala nötkreatursregister (CDB), kompletterat med uppgifter från mjölkkvotsregistret samt uppgifter om mjölkleveranser i juni 2012. För svin, får, höns samt kycklingar baseras undersökningen på ett sannolikhetsurval på
6 ca 7 000 jordbruksföretag från LBR 2010 kompletterat med företag från administrativa register över svin- och fjäderfäföretag. Undersökningen om hästar genomfördes 2010. Referenstidpunkt är den 10:e juni 2010. De resultat som redovisas är antalet hästar samt antalet platser med häst i Sverige. Utifrån hästundersökningen 2004 har erfarenheter dragits som medfört vissa metodjusteringar inför 2010 års undersökning. Alla fastigheter i Sverige enligt fastighetstaxeringsregistret 2009 ingår i rampopulationen, bebyggda som obebyggda. Målpopulationen utgörs av fastigheter med häst. Populationen bestod av tre delpopulationer: – Ridskolor och andra liknande föreningar/ företag totalundersöktes och dess fastigheter uteslöts i största möjliga mån från ramen innehållande fastighetsägare. – Fastighetsägare enlig fastighetstaxeringsregistret 2009 har urvalsundersökts. – Från 17 storstadskommuner i Stockholm, Göteborg och Malmö har uppgifter om hästantal och hästhållare hämtats från djurskyddsregister. Dessa fastigheter är exkluderade ur fastighetstaxeringsregistret 2009 innan urvalet drogs. Uppgifterna inhämtades via enkät i pappersform eller via Internet.
Annan djurskötsel
Husdjur
109
Sveriges Biodlares Riksförbund utarbetar årligen statistik över biodlingen i Sverige. Uppgifter om rennäringen, vad avser antalet samebyar, antalet renskötselgrupper och antalet renar, är hämtade från Sametinget via bearbetning av de s.k. renlängderna.
Annan publicering Uppgifter om antal husdjur publiceras årligen av Jordbruksverket och SCB i Statistiska meddelanden, serie JO, senast JO 20 SM 1201. Uppgifter om hästar publiceras i Statistiskt meddelande JO 24 SM 1101. Publikationerna är tillgängliga på SCB:s eller Jordbruksverkets webbplats (www.scb.se respektive www.jordbruksverket.se). Delar av statistiken publiceras också i Sveriges Statistiska Databaser i anslutning till SCB:s webbplats samt i Jordbruksverkets statistikdatabas i anslutning till Jordbruksverkets webbplats. Uppgifter om pälsdjursskötsel erhålls årligen från Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund. Uppgifter om biodling publiceras regelmässigt i Bitidningen vilken ges ut av Sveriges Biodlares Riksförbund. Uppgifter om antalet samebyar, antalet renskötselgrupper och antalet renar är hämtade från underlag vid Sametinget.
Uppgifter rörande pälsdjursskötsel hämtas från Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
110
6
Husdjur
Figur 6A Antal nötkreatur 1970–2012 Number of cattle 1 000-tal 2 500
2 000
Summa nöt
1 500 Övrig nöt 1 000 Mjölkkor 500 Kor för uppfödning av kalvar 0
70 72 74 76 78 80 82 95 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12
Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Figur 6B Antal svin 1970–2012 Number of pigs 1 000-tal 3 000 Svin totalt
2 500 2 000 1 500 1 000 500 0
70 72 74 76 78 80 82 95 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12
Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
6
Husdjur
Figur 6C Nötkreaturens geografiska fördelning 2012
Figur 6D Svinens geografiska fördelning 2012
Geographical distribution of cattle
Geographical distribution of pigs
Antal nötkreatur per län
Antal svin per län
200 000
200 000
100 000
100 000
20 000
#
20 000
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
##
#
#
#
111
#
Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
#
#
#
#
# #
#
#
#
#
#
#
#
Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
112
6
Husdjur
Figur 6E Antal höns och kycklingar 1972–2012 Number of fowls and chickens 1 000-tal 10 000
8 000 Höns 6 000
4 000 Kycklingar av värpraser 2 000
0
70 72 74 76 78 80 82 95 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12
Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Figur 6F Antal får 1970–2012 Number of sheep 1 000-tal 700 600 500 Får totalt 400 300
Lamm
200 100 0
Tackor och baggar
70 72 74 76 78 80 82 95 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12
Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
6
Husdjur
Figur 6G Hönsens geografiska fördelning 2012
Figur 6H Fårens geografiska fördelning 2012
Geographical distribution of fowls
Geographical distribution of sheep
Antal höns per län
Antal får (inkl.lamm) per län 50 000
1 000 000
25 000
500 000 100 000
#
5 000
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
# #
#
#
#
#
#
#
#
#
##
#
#
#
113
#
#
Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
##
#
###
# ##
#
#
## Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
114
6
Husdjur
Tabell 6.1 Antal djur av olika slag 1980–2012 Number of livestock Djurslag Kor för mjölkproduktion Kor för uppfödning av kalvar Kvigor, tjurar o. stutar Kalvar under 1 år Summa nötkreatur
19801
19901
19991
2005
20102
20112
20122
655 738
576 409
448 520
393 263
348 095
346 495
347 969
70 916 74 544 164 801 176 613 197 053 195 653 192 501 613 818 543 458 600 130 526 562 512 566 494 903 478 562 594 550 524 032 499 469 508 495 478 944 474 795 481 261 1 935 022 1 718 443 1 712 920 1 604 933 1 536 658 1 511 846 1 500 293
Tackor och baggar Lamm Summa får
161 043 230 586 391 629
161 178 243 621 404 799
193 644 243 605 437 249
Getter, avelshonor Övriga getter, inkl. killingar Summa getter
..
..
..
.. ..
.. ..
.. ..
11 932
8 591
4 175
278 249
221 092
220 205
Galtar för avel, 50 kg och däröver Suggor för avel, 50 kg och däröver Slaktsvin 20 kg4 och däröver Smågrisar under 20 kg5 Summa svin Höns 20 veckor eller äldre (exkl. kycklingar) Kycklingar av värpras avsedda för äggproduktion Summa höns och kycklingar Kalkoner 1) 2) 3) 4) 5)
222 009 249 275 471 284
273 126 291 796 564 922
296 712 325 999 622 711
296 685 313 849 610 534
3 4183
..
..
..
2 0913 5 5093
.. ..
.. ..
.. ..
2 697
2 327
1 873
1 539
185 415
153 635
150 955
140 055
1 253 804 1 024 820 1 239 480 1 085 304 936 910 900 897 851 358 1 170 212 1 009 440 651 353 537 800 427 002 428 866 370 412 2 714 197 2 263 943 2 115 213 1 811 216 1 519 874 1 482 592 1 363 364 5 937 152 6 391 943 5 647 509 5 065 258 6 061 498 6 376 041 6 735 325 2 635 620 2 175 676 2 202 333 1 696 778 1 646 730 1 827 959 1 551 047 8 572 772 8 567 619 7 849 842 6 762 036 7 708 228 8 204 000 8 286 372 ..
..
..
121 549
129 578
..
För jämförelseåren ingår jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark eller stor djurbesättning. Enligt ny LBR-definition. Avser 2003. T.o.m. 1993 avser uppgiften svin 3 månader och däröver. T.o.m. 1993 avser uppgiften svin under 3 månader.
Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
..
6
115
Husdjur
Tabell 6.2 Antal företag med kor, nötkreatur, får, svin, höns m.m. 1980–2012 Number of holdings with cows, cattle, sheep, pigs, fowls and others 19801
19901
19991
2005
20102
20112
20122
Kor för mjölkproduktion Kor för uppfödning av kalvar Kvigor, tjurar och stutar Kalvar under 1 år Totalt med nötkreatur
44 143 12 436 63 179 62 314 70 503
25 921 10 883 42 696 41 986 47 292
13 963 14 254 32 231 29 189 33 978
8 548 12 821 24 808 22 888 26 179
5 619 12 190 20 295 18 494 21 586
5 260 11 809 19 107 17 721 20 503
4 968 11 375 18 182 17 001 19 561
Tackor och baggar Lamm Totalt med får
10 125 9 547 10 238
9 688 9 101 9 749
8 209 7 636 8 247
7 595 6 666 7 653
8 628 7 367 8 657
9 387 8 028 9 449
9 252 7 853 9 263
.. .. ..
.. .. ..
.. .. ..
.. .. ..
.. .. ..
.. .. ..
Djurslag
Getter, avelshonor Övriga getter inkl. killingar Totalt med getter Hästar Galtar för avel, 50 kg och däröver Suggor för avel, 50 kg och däröver Slaktsvin, 20 kg och däröver Smågrisar under 20 kg Totalt med svin Höns, 20 veckor eller äldre (exkl. kycklingar) Kycklingar av värpras avsedda för äggproduktion Kalkoner Utan nötkreatur, får, svin eller höns4 1) 2) 3) 4)
3073 4133 5183
..
..
14 309
..
17 509
..
..
8 169 19 247 15 419 19 774 26 122
5 607 10 836 8 591 10 923 14 301
2 480 4 111 4 909 3 660 6 014
1 259 1 767 2 306 1 644 2 794
723 1 031 1 410 913 1 695
666 932 1 297 889 1 515
591 746 1 113 677 1 318
23 603
12 900
6 441
4 916
3 703
3 827
3 876
5 093 ..
1 875 ..
829 ..
634 338
487 102
733 ..
673 ..
32 258
36 695
36 800
41 581
41 102
40 548
40 001
För jämförelseåren ingår jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark eller stor djurbesättning. Enligt ny LBR-definition. Avser 2003. Andra djur än nötkreatur, får, svin eller höns kan förekomma.
Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Tabell 6.3 Genomsnittlig besättningsstorlek 1980–2012 Average size of herd 19801
19901
19991
2005
20102
20112
20122
Kor för mjölkproduktion Kor för uppfödning av kalvar Nötkreatur totalt
15 6 27
22 7 36
32 12 50
46 14 61
62 16 71
65 17 74
70 17 77
Tackor och baggar
16
17
24
29
32
32
32
Suggor och galtar3 Slaktsvin och smågrisar3, 4
15 81
21 119
54 252
106 471
156 664
163 694
186 765
250 500
500 1 150
880 2 700
1 030 2 680
1 638 3 381
1 666 2 495
1 738 2 305
Djurslag
Höns exkl. kycklingar Kycklingar av värpras
1) För jämförelseåren ingår jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark eller stor djurbesättning. 2) Enligt ny LBR-definition. 3) T.o.m. 1995 samredovisades ännu ej betäckta gyltor med slaktsvin. Fr.o.m. 1996 samredovisades de med ”Suggor och galtar”. 4) T.o.m. 1993 avser uppgiften svin 3 månader och däröver. Fr.o.m. 1994 avser uppgiften svin över 20 kg. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
116
6
Husdjur
Tabell 6.4 Antal nötkreatur 2012 Number of cattle Område
Kor För mjölkproduktion
För uppfödning av kalvar
Summa kor
Kvigor, tjurar och stutar 1 år och däröver
Kalvar under 1 år
Summa nötkreatur
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
3 679 9 916 10 087 25 028 29 311
3 126 4 999 6 807 14 962 15 444
6 805 14 915 16 894 39 990 44 755
5 848 12 889 13 923 35 082 40 102
5 644 13 432 15 720 35 630 39 738
18 297 41 236 46 537 110 702 124 595
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
12 555 42 206 16 541 4 430 38 981
9 322 13 122 4 932 5 235 35 535
21 877 55 328 21 473 9 665 74 516
20 518 48 376 20 443 8 328 66 399
20 157 46 907 18 879 8 283 69 908
62 552 150 611 60 795 26 276 210 823
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
26 022 59 061 7 907 6 702 5 006
7 984 30 429 8 930 5 081 3 020
34 006 89 490 16 837 11 783 8 026
27 353 83 145 16 405 11 533 6 370
29 631 82 694 15 150 11 582 8 581
90 990 255 329 48 392 34 898 22 977
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
6 206 8 719 7 310 7 714 14 032 6 556
5 908 6 258 4 779 4 064 1 604 960
12 114 14 977 12 089 11 778 15 636 7 516
10 552 13 354 9 948 9 927 12 389 5 678
10 876 12 661 8 825 8 861 12 008 6 094
33 542 40 992 30 862 30 566 40 033 19 288
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
27 203 64 931 43 532 36 077 112 898 18 328 23 250 21 750
9 985 26 573 18 831 24 065 77 688 16 189 15 143 4 027
37 188 91 504 62 363 60 142 190 586 34 517 38 393 25 777
28 982 84 195 56 312 53 689 172 010 30 469 33 099 19 806
32 884 82 670 59 224 56 938 169 435 29 543 30 632 19 935
99 054 258 369 177 899 170 769 532 031 94 529 102 124 65 518
Hela riket1 2012
347 969
192 501
540 470
478 562
481 261
1 500 293
2011 2010 2010 tidigare LBR-def. 2007 2005 19992 19902
346 495 348 095 347 450 369 646 393 263 448 520 576 409
195 653 197 053 193 582 185 717 176 613 164 801 74 544
542 148 545 148 541 032 555 363 569 876 613 321 650 953
494 903 512 566 508 412 515 737 526 562 600 130 543 458
474 795 478 944 475 525 488 625 508 495 499 469 524 032
1 511 846 1 536 658 1 524 969 1 559 725 1 604 933 1 712 920 1 718 443
1) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 2) För jämförelseåren ingår jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark eller stor djurbesättning. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
6
117
Husdjur
Tabell 6.5 Antal mjölkkor efter besättningsstorlek 2012 Number of dairy cows by size of herd Område; storleksgrupp
Besättningsstorlek, antal mjölkkor
Summa mjölkkor
1–9
10–24
25–49
50–74
75–99
Över 99
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
– 32 .. .. 41
279 531 .. .. 1 456
876 2 003 2 032 3 888 6 605
937 2 285 2 434 4 392 6 091
446 1 010 1 546 3 988 5 073
1 141 4 055 3 809 12 236 10 045
18 297 41 236 46 537 110 702 124 595
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
.. .. .. .. 30
476 619 623 294 769
2 537 4 978 3 059 1 270 4 701
2 734 6 073 2 839 593 5 323
.. 4 880 .. .. 3 647
4 970 25 641 8 883 1 495 24 511
62 552 150 611 60 795 26 276 210 823
.. 188 27 – –
747 2 572 427 173 124
2 793 11 135 1 124 1 154 753
3 090 11 374 1 405 1 363 512
.. 7 973 1 004 637 417
16 758 25 819 3 920 3 375 3 200
90 990 255 329 48 392 34 898 22 977
40 47 16 37 35 18
421 796 541 615 1 082 415
1 123 1 918 1 624 1 877 3 025 1 189
1 180 2 216 1 092 2 356 3 511 1 392
462 699 1 088 842 2 199 1 023
2 980 3 043 2 949 1 987 4 180 2 519
33 542 40 992 30 862 30 566 40 033 19 288
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
19 .. 106 55 158 .. 112 81
671 1 258 1 091 1 425 4 835 999 1 765 1 681
2 323 8 641 6 719 6 822 22 393 3 151 5 125 4 490
2 416 9 313 7 657 7 344 22 140 3 494 5 504 5 324
2 552 .. 5 814 4 331 17 435 .. 2 729 3 222
19 222 40 270 22 145 16 100 45 937 8 875 8 015 6 952
99 054 258 369 177 899 170 769 532 031 94 529 102 124 65 518
Storleksgrupp, hektar åkermark – 2,0 2,1 – 5,0 5,1 – 10,0 10,1 – 20,0 20,1 – 30,0 30,1 – 50,0 50,1 –100,0 100,1
– .. .. 187 96 166 52 21
112 – 211 1 553 2 825 4 859 3 651 514
476 .. – .. 2 796 14 429 31 206 9 855
155 – – .. 641 4 320 26 868 31 097
450 – .. – 250 1 039 15 180 26 284
1 060 401 .. .. 536 486 16 310 148 037
18 662 11 731 24 067 67 800 77 761 174 535 399 771 725 966
Hela riket1 2012
583
13 725
59 664
63 192
43 289
167 516
347 969
812 15 380 1 067 17 982 1 051 17 786 1 612 26 702 2 235 38 301 7 396 84 842 27 928 198 372
65 357 71 795 71 362 101 267 124 852 188 880 245 115
67 866 69 422 69 422 79 236 88 122 85 049 62 243
40 151 41 523 41 523 43 309 43 052 .. 17 820
156 929 146 306 146 306 117 520 96 701 .. 24 931
346 495 348 095 347 450 369 646 393 263 448 520 576 409
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
2011 2010 2010 tidigare LBR-def. 2007 2005 19992 19902
1) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 2) För jämförelseåren ingår jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark eller stor djurbesättning. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
118
6
Husdjur
Tabell 6.6 Antal företag med nötkreatur 2012 Number of holdings with cattle Område
Kor För mjölkproduktion
För uppfödning av kalvar
Samtliga företag med kor
Kvigor, tjurar och stutar 1 år och däröver
Kalvar under 1 år
Samtliga företag med nötkreatur
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
66 167 148 312 489
248 325 298 649 1 035
313 491 445 960 1 522
348 572 495 1 021 1 703
305 516 454 1 005 1 618
388 608 533 1 111 1 805
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
197 461 231 76 447
677 703 228 408 1 716
872 1 160 459 484 2 160
983 1 281 519 517 2 271
909 1 203 490 473 2 209
1 049 1 363 548 552 2 456
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
281 892 122 89 63
565 2 022 479 304 205
845 2 910 600 392 268
924 3 309 676 449 301
894 3 082 596 428 270
993 3 538 740 492 330
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
105 164 129 155 262 112
358 396 307 235 147 70
461 559 434 389 408 182
516 635 507 440 495 220
474 558 437 405 472 203
573 687 547 476 539 233
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
263 750 560 541 1 734 284 430 406
511 1 192 900 1 313 5 179 1 008 972 300
774 1 940 1 457 1 851 6 901 1 289 1 397 705
840 2 109 1 671 2 123 7 586 1 426 1 583 844
809 2 002 1 564 1 922 7 198 1 314 1 402 790
900 2 242 1 790 2 290 8 128 1 580 1 721 910
Hela riket1 2012
4 968
11 375
16 314
18 182
17 001
19 561
5 260 5 619 5 593 7 096 8 548 13 963 25 921
11 809 12 190 11 766 12 494 12 821 14 254 10 883
17 041 17 775 17 235 19 549 21 254 27 226 ..
19 107 20 295 19 824 22 501 24 808 32 231 42 696
17 721 18 494 18 123 20 780 22 888 29 189 41 986
20 503 21 586 21 047 23 878 26 179 33 978 47 292
2011 2010 2010 tidigare LBR-def. 2007 2005 19992 19902
1) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 2) För jämförelseåren ingår jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark eller stor djurbesättning. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
6
Husdjur
119
Tabell 6.7 Antal företag med mjölkkor efter besättningsstorlek 2012 Number of holdings with dairy cows by size of herd Område; storleksgrupp
1–9
10–24
25–49
50–74
75–99
Över 99
Summa företag med mjölkkor
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
– 4 .. .. 6
15 28 .. .. 80
23 58 54 104 181
15 38 39 73 102
5 12 18 47 60
8 27 22 59 60
66 167 148 312 489
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
.. .. .. .. 6
27 35 34 16 43
71 135 82 34 128
44 99 47 9 88
.. 57 .. .. 43
32 133 54 7 139
197 461 231 76 447
.. 24 4 – –
41 144 25 10 7
77 304 32 31 22
49 184 23 22 8
.. 93 12 8 5
82 143 26 18 21
281 892 122 89 63
6 6 3 5 6 3
26 45 30 36 58 24
30 52 47 51 86 34
18 36 17 38 58 23
6 8 13 10 26 12
19 17 19 15 28 16
105 164 129 155 262 112
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
3 .. 15 7 22 .. 16 13
36 67 58 77 274 57 102 93
63 231 180 187 617 89 141 128
39 153 124 119 362 57 88 88
30 .. 67 51 206 .. 32 38
92 233 116 100 253 54 51 46
263 750 560 541 1 734 284 430 406
Storleksgrupp, hektar åkermark – 2,0 2,1 – 5,0 5,1 – 10,0 10,1 – 20,0 20,1 – 30,0 30,1 – 50,0 50,1 –100,0 100,1
– .. 7 26 14 22 8 ..
8 – 15 99 163 267 186 26
14 .. – .. 87 423 837 248
3 – – .. 11 73 445 ..
5 – .. – 3 13 181 ..
4 3 .. .. 3 3 122 807
34 6 25 154 281 801 1 779 1 888
Hela riket1 2012
83
764
1 636
1 030
510
945
4 968
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
Besättningsstorlek, antal mjölkkor
2011 116 863 1 798 1 102 474 907 5 260 2010 155 1 007 1 976 1 132 487 862 5 619 2010 tidigare LBR-def. 151 997 1 964 1 132 487 862 5 593 2007 225 1 499 2 814 1 313 509 736 7 096 2005 309 2 152 3 501 1 463 506 617 8 548 19992 1 425 4 862 5 485 1 458 .. .. 13 963 19902 5 228 11 811 7 428 1 069 212 173 25 921 1) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 2) För jämförelseåren ingår jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark eller stor djurbesättning. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
120
6
Husdjur
Tabell 6.8 Antal får 2012 Number of sheep Område
Tackor och baggar födda 2011 och tidigare
Lamm
Summa får och lamm
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
10 337 9 525 13 652 22 709 13 881
11 937 11 480 15 073 22 896 15 589
22 273 21 006 28 725 45 606 29 470
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
9 062 19 424 34 141 9 265 29 913
9 388 20 305 39 206 9 360 33 703
18 451 39 729 73 347 18 624 63 616
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
12 965 41 720 9 329 12 267 7 083
13 037 46 181 8 827 13 509 7 215
26 002 87 901 18 155 25 776 14 298
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
9 144 11 544 4 978 5 539 6 433 3 773
8 656 8 957 4 282 4 931 6 007 3 311
17 800 20 501 9 260 10 471 12 440 7 085
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
12 884 59 186 24 554 49 472 89 326 28 115 20 698 12 449
12 192 67 983 25 597 55 138 96 711 27 372 16 899 11 958
25 076 127 170 50 151 104 610 186 037 55 487 37 597 24 407
Hela riket1 2012
296 685
313 849
610 534
2011 2010 2010 tidigare LBR-def. 2007 2005 19992 19902
296 712 273 126 261 566 241 686 222 009 193 644 161 974
325 999 291 796 279 838 267 235 249 275 243 605 243 621
622 711 564 922 541 404 508 921 471 284 437 249 404 799
1) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 2) För jämförelseåren ingår jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark eller stor djurbesättning. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
6
121
Husdjur
Tabell 6.9 Antal tackor och baggar efter besättningsstorlek 2010 Number of ewes and rams by size of herd Område; storleksgrupp
1–9
10–24
25–49
Över 49
Summa tackor och baggar
598 558 527 620 889
1 759 2 369 2 305 3 299 2 880
2 169 2 908 1 856 4 101 2 452
4 709 4 108 7 717 15 058 5 330
9 235 9 943 12 405 23 078 11 551
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
635 565 223 295 1 568
1 689 3 161 1 189 1 281 4 332
1 737 3 874 3 548 1 978 4 469
4 532 11 774 25 285 4 787 17 055
8 593 19 374 30 245 8 341 27 424
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
835 2 662 768 525 206
2 366 9 248 2 514 1 627 906
1 775 7 498 2 238 1 713 853
6 363 20 160 3 751 7 166 3 304
11 339 39 568 9 271 11 031 5 269
384 483 529 364 566 330
2 394 1 955 1 211 1 303 1 449 1 002
1 859 2 306 1 148 825 1 183 943
4 428 3 863 1 660 2 705 1 480 2 089
9 065 8 607 4 548 5 197 4 678 4 364
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
672 1 114 1 065 2 265 5 156 1 520 1 239 1 099
1 908 4 557 4 381 8 462 17 230 6 035 4 598 3 068
1 887 8 189 3 841 9 113 16 531 4 787 4 633 2 452
6 416 40 459 14 407 25 327 46 160 11 570 8 475 4 510
10 883 54 319 23 694 45 167 85 077 23 912 18 945 11 129
Storleksgrupp, hektar åkermark – 2,0 2,1 – 5,0 5,1 – 10,0 10,1 – 20,0 20,1 – 30,0 30,1 – 50,0 50,1 –100,0 100,1
935 3 821 3 556 2 269 1 027 922 990 610
5 884 10 566 12 211 9 521 3 429 2 965 3 234 2 429
4 152 5 401 9 694 12 919 5 825 5 464 4 304 3 674
7 724 3 072 7 864 20 221 22 427 30 128 38 494 27 394
18 695 22 860 33 325 44 930 32 708 39 479 47 022 34 107
Hela riket1 2010 2010 tidigare LBR-def.
14 130 13 257
50 239 44 392
51 433 47 347
157 324 156 570
273 126 261 566
2007 2005 20032 19992 19902
13 882 11 833 11 419 14 186 23 876
45 446 45 536 45 885 48 083 41 740
45 199 45 774 46 246 45 196 39 330
137 159 118 866 106 913 86 179 57 028
241 686 222 009 210 463 193 644 161 974
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
Antal får (exkl. lamm)
1) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 2) För jämförelseåren ingår jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark eller stor djurbesättning. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
122
6
Husdjur
Tabell 6.10 Antal företag med tackor och baggar efter besättningsstorlek 2010 Number of holdings with ewes and rams by size of herd Område; storleksgrupp
Antal får (exkl. lamm)
Summa företag med tackor och baggar
1–9
10–24
25–49
Över 49
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
97 96 93 119 159
115 151 146 201 195
64 86 54 118 76
48 47 54 125 56
324 380 347 563 486
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
115 96 38 56 305
109 203 70 79 277
54 110 102 59 131
40 94 183 46 121
318 503 393 240 834
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
156 491 140 93 39
154 601 166 102 58
51 222 63 53 25
52 175 38 58 24
413 1 489 407 306 146
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
69 84 99 69 102 55
158 129 78 82 96 64
54 65 35 24 35 26
43 37 18 20 13 24
324 315 230 195 246 169
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
133 205 200 393 939 274 234 193
124 279 277 539 1 121 394 301 199
54 238 111 267 492 139 134 72
46 301 114 216 406 107 82 44
357 1 023 702 1 415 2 958 914 751 508
Storleksgrupp, hektar åkermark – 2,0 2,1 – 5,0 5,1 – 10,0 10,1 – 20,0 20,1 – 30,0 30,1 – 50,0 50,1 –100,0 100,1
158 682 638 421 197 170 183 122
382 708 793 596 217 186 200 152
124 165 293 369 169 156 127 104
72 34 99 240 214 248 263 146
736 1 589 1 823 1 626 797 760 773 524
Hela riket1 2010 2010 tidigare LBR-def.
2 571 2 423
3 234 2 855
1 507 1 385
1 316 1 302
8 628 7 965
2007 2005 20032 19992 19902
2 536 2 272 2 284 2 916 5 094
2 920 2 911 2 963 3 119 2 828
1 323 1 336 1 362 1 325 1 169
1 205 1 076 999 849 597
7 984 7 595 7 608 8 209 9 688
1) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 2) För jämförelseåren ingår jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark eller stor djurbesättning. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
6
Husdjur
123
Tabell 6.11 Antal svin 2012 Number of pigs Område
Galtar
Suggor
9 43 20 94 21
797 2 646 5 070 9 119 1 406
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
18 83 37 17 548
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
Smågrisar, under 20 kg
Summa svin
8 510 7 492 35 938 60 490 5 531
2 875 5 808 16 336 24 726 3 277
12 190 15 988 57 364 94 429 10 235
1 546 7 823 5 948 1 402 43 831
7 410 40 523 32 726 18 679 230 979
3 564 22 410 15 257 5 101 107 796
12 538 70 839 53 967 25 200 383 153
234 202 23 38 67
15 884 23 516 2 802 5 114 9 397
93 440 184 264 29 991 34 723 32 298
44 953 60 077 15 274 11 370 19 645
154 511 268 059 48 090 51 245 61 409
7 .. 8 .. 24 10
972 141 423 .. 1 159 978
4 729 4 624 2 498 .. 6 860 8 157
2 406 1 367 1 537 .. 3 481 2 750
8 114 6 153 4 466 .. 11 524 11 895
533 232 237 179 235 42 37 44
35 530 29 517 27 420 23 545 17 269 3 614 1 013 2 148
184 036 185 992 215 602 134 731 85 940 19 243 10 797 15 017
91 369 80 389 69 897 66 496 43 498 7 812 4 658 6 294
311 467 296 130 313 155 224 950 146 942 30 711 16 506 23 503
Hela riket1 2012
1 539
140 055
851 358
370 412
1 363 364
2011 2010 2010 tidigare LBR-def. 2007 2005 19992 19902
1 873 2 327 2 317 2 491 2 697 4 175 8 591
150 955 153 635 153 556 178 953 185 415 220 205 221 0923
900 897 936 910 936 576 1 015 365 1 085 304 1 239 480 1 024 8203
428 866 427 002 426 772 479 518 537 800 651 353 1 009 440
1 482 592 1 519 874 1 519 221 1 676 327 1 811 216 2 115 213 2 263 943
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
Slaktsvin, 20 kg och däröver
1) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 2) För jämförelseåren ingår jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark eller stor djurbesättning. 3) T.o.m. 1995 samredovisades ännu ej betäckta gyltor med ”Slaktsvin 20 kg och däröver”. Fr.o.m. 1996 samredovisas de med ”Suggor och galtar”. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
124
6
Husdjur
Tabell 6.12 Antal suggor och galtar efter besättningsstorlek 2010 Number of sows and boars by size of herd Område; storleksgrupp
1–49
50–99
100–199
Över 199
Summa suggor och galtar
74 164 113 98 73
57 357 80 631 78
289 725 1 188 1 198 435
414 3 258 4 773 11 892 2 193
834 4 504 6 154 13 819 2 779
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
74 220 175 232 2 218
130 714 531 52 3 661
214 915 629 425 7 490
1 201 5 768 4 821 952 30 353
1 619 7 617 6 156 1 661 43 722
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
1 210 641 27 48 34
1 652 1 069 435 178 75
3 927 4 241 630 1 085 525
9 453 25 203 3 209 3 807 4 514
16 242 31 154 4 301 5 118 5 148
151 71 12 51 216 15
– 227 112 91 133 97
124 – 142 – 210 275
1 336 – 271 – 997 603
1 611 298 537 142 1 556 990
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
1 780 1 325 452 418 1 369 142 198 233
2 869 2 185 1 151 1 088 2 313 175 349 230
7 581 3 760 4 756 3 756 3 102 961 266 485
21 333 23 444 31 637 18 819 14 035 3 879 271 1 600
33 563 30 714 37 996 24 081 20 819 5 157 1 084 2 548
Storleksgrupp, hektar åkermark – 2,0 2,1 – 5,0 5,1 – 10,0 10,1 – 20,0 20,1 – 30,0 30,1 – 50,0 50,1 –100,0 100,1
301 135 316 1 013 830 1 422 1 390 510
469 – 163 452 1 162 865 3 511 3 738
1 668 – 170 852 688 2 231 6 462 12 596
28 142 1 057 2 367 477 2 486 5 420 17 385 57 684
30 580 1 192 3 016 2 794 5 166 9 938 28 748 74 528
Hela riket1 2010 2010 tidigare LBR-def.
5 917 5 828
10 360 10 360
24 667 24 667
115 018 115 018
155 962 155 873
10 571 14 158 21 888 38 890 ..
15 737 18 647 25 308 38 474 ..
34 028 36 595 40 968 44 644 ..
121 108 118 712 120 308 102 372 ..
181 444 188 112 208 472 224 380 ..
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
2007 2005 20032 19992 19902
Antal suggor och galtar
1) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 2) För jämförelseåren ingår jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark eller stor djurbesättning. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
6
125
Husdjur
Tabell 6.13 Antal slaktsvin efter besättningsstorlek 2010 Number of fattening pigs by size of herd Område; storleksgrupp
Antal slaktsvin 100–249
250–499
181 303 231 327 140
105 1 803 150 790 502
300 2 378 1 430 4 193 920
– – 1 930 4 159 –
10 432 10 895 36 158 67 288 3 713
11 018 15 379 39 899 76 757 5 275
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
195 544 565 562 4 367
414 1 422 310 1 152 6 599
1 098 4 132 3 045 2 469 17 679
600 6 494 3 893 1 940 26 365
4 642 37 234 27 311 14 445 194 221
6 949 49 826 35 124 20 568 249 231
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
2 973 1 918 165 237 167
4 709 2 607 360 553 120
12 830 11 462 1 661 2 225 1 918
12 658 16 905 1 747 1 875 665
75 645 144 396 28 150 36 938 27 621
108 815 177 288 32 083 41 828 30 491
276 237 112 61 372 122
300 605 452 220 330 –
270 1 061 1 475 367 2 525 300
641 – 660 – 3 173 –
3 000 3 133 2 600 – 4 497 9 590
4 487 5 036 5 299 648 10 897 10 012
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
3 747 3 215 1 473 1 196 3 141 179 610 494
7 293 3 746 1 899 2 963 5 310 685 1 277 330
21 584 13 053 13 128 8 862 9 363 2 365 2 558 2 825
26 410 19 275 14 166 6 217 11 307 1 856 1 301 3 173
146 148 159 600 191 568 137 905 67 789 19 079 5 733 14 087
205 182 198 889 222 234 157 143 96 910 24 164 11 479 20 909
Storleksgrupp, hektar åkermark – 2,0 2,1 – 5,0 5,1 – 10,0 10,1 – 20,0 20,1 – 30,0 30,1 – 50,0 50,1 –100,0 100,1
367 372 895 2 095 1 895 3 348 3 548 1 535
1 965 163 180 1 422 2 594 3 613 7 616 5 950
4 576 450 560 2 256 2 972 9 597 22 911 30 416
8 531 .. 1 250 523 1 715 5 529 25 245 40 912
130 251 3 179 5 567 5 407 9 179 21 592 72 786 493 948
145 690 4 164 8 452 11 703 18 355 43 679 132 106 572 761
Hela riket1 2010 2010 tidigare LBR-def.
14 055 13 941
23 503 23 283
73 738 73 738
83 705 83 705
741 909 741 909
936 910 936 576
2007 2005 20032 19992 19902
21 367 27 124 38 469 75 452 ..
41 242 46 458 68 293 112 356 ..
96 110 122 185 161 875 200 458 ..
124 045 128 723 146 559 181 742 ..
732 601 760 814 712 176 669 472 ..
1 015 365 1 085 304 1 127 372 1 239 480 ..
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
500–749 Över 749
Summa slaktsvin
1–99
1) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 2) För jämförelseåren ingår jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark eller stor djurbesättning. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
126
6
Husdjur
Tabell 6.14 Antal företag med suggor och galtar efter besättningsstorlek 2010 Number of holdings with sows and boars by size of herd Område; storleksgrupp
1–49
50–99
100–199
Över 199
Summa företag med suggor och galtar
13 18 10 12 13
.. 5 .. 8 ..
.. 5 .. 9 ..
.. 9 .. 22 ..
17 37 27 51 22
14 15 11 15 176
.. 9 8 .. 49
.. 7 4 .. 51
3 15 7 .. 58
21 46 30 22 334
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
78 66 5 9 3
22 14 5 .. ..
27 29 4 7 ..
21 38 3 .. 6
148 147 17 22 13
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
13 14 4 8 23 ..
– 3 .. .. .. ..
.. – .. – .. ..
3 – .. – 3 ..
17 17 8 9 30 5
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
109 106 36 51 143 21 29 26
38 30 15 14 31 .. 5 3
52 26 33 25 23 .. .. 4
45 45 49 29 29 8 .. 4
244 207 133 119 226 37 37 37
Storleksgrupp, hektar åkermark – 2,0 2,1 – 5,0 5,1 – 10,0 10,1 – 20,0 20,1 – 30,0 30,1 – 50,0 50,1 –100,0 100,1
27 .. 60 115 68 96 85 28
7 – .. 7 15 12 46 49
11 – .. .. 5 17 45 86
44 .. 3 .. 5 11 43 100
89 44 66 130 93 136 219 263
Hela riket1 2010 2010 tidigare LBR-def.
521 504
138 138
171 171
210 210
1 040 1 023
766 1 041 1 597 3 036 ..
217 259 360 547 ..
240 261 299 328 ..
220 220 227 208 ..
1 443 1 781 2 483 4 119 ..
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
2007 2005 20032 19992 19902
Antal suggor och galtar
1) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 2) För jämförelseåren ingår jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark eller stor djurbesättning. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
6
127
Husdjur
Tabell 6.15 Antal företag med slaktsvin efter besättningsstorlek 2010 Number of holdings with fattening pigs by size of herd Område; storleksgrupp
Antal slaktsvin 100–249
250–499
12 14 10 11 13
.. 11 .. 5 3
.. 7 4 12 3
– – .. 7 –
5 7 14 35 3
19 39 32 70 22
12 15 15 14 139
.. 9 .. 7 42
.. 12 8 7 49
.. 10 .. 3 43
4 25 18 8 97
23 71 49 39 370
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
77 69 10 10 6
29 17 .. 3 ..
35 31 5 6 5
21 28 .. 3 ..
50 87 19 15 21
212 232 39 37 34
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
14 23 7 9 18 ..
.. 4 .. .. .. –
.. 3 4 .. 8 ..
.. – .. – 5 –
.. 3 .. – .. 4
20 33 15 11 36 7
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
93 96 38 53 134 18 48 20
45 24 12 18 34 5 7 ..
58 37 36 25 27 7 7 9
43 31 24 10 18 3 .. ..
93 81 110 72 41 13 .. 7
332 269 220 178 254 46 68 43
Storleksgrupp, hektar åkermark – 2,0 2,1 – 5,0 5,1 – 10,0 10,1 – 20,0 20,1 – 30,0 30,1 – 50,0 50,1 –100,0 100,1
14 37 57 99 67 100 83 43
11 .. .. 10 19 23 45 37
14 .. .. 7 9 28 64 81
14 – .. .. 3 9 41 66
56 .. 4 .. 6 12 58 279
109 40 66 122 104 172 291 506
Hela riket1 2010 2010 tidigare LBR-def.
500 493
147 145
206 206
136 136
421 421
1 410 1 401
758 984 1 402 2 872 ..
248 284 431 707 ..
265 335 439 566 ..
203 212 240 302 ..
463 491 481 462 ..
1 937 2 306 2 993 4 909 ..
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
2007 2005 20032 19992 19902
500–749 Över 749
Summa företag med slaktsvin
1–99
1) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 2) För jämförelseåren ingår jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark eller stor djurbesättning. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
128
6
Husdjur
Tabell 6.16 Antal höns och kycklingar 2012 samt kalkoner 2010 Number of fowls, chickens and turkeys Höns, 20 veckor eller äldre
Kycklingar av värpras avsedda för äggproduktion
Slaktkycklingar
Kalkoner
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
78 633 47 714 271 594 1 427 362 77 331
2 190 37 287 35 304 188 868 ..
41 494 893 902 280 305 ..
9 520 7 245 14
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
110 125 732 434 234 582 83 295 1 352 572
25 878 134 046 75 564 32 875 231 208
363 645 1 523 858 .. 1 015 914 1 039 967
322 13 724 45 000 72 864
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
623 583 853 230 20 644 213 170 252 805
141 609 506 324 1 269 126 079 ..
314 300 971 662 .. 67 537 1 548
503 876 5 330 63 46
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
44 138 78 044 84 232 22 806 105 443 21 587
.. .. .. .. 10 422 ..
10 1 330 .. – .. –
81 30 2 892 14 21 4
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
1 286 904 1 304 941 1 771 528 747 889 1 070 303 282 837 143 738 127 185
157 193 394 646 606 782 75 969 141 821 163 395 .. 10 522
1 067 840 2 153 997 1 067 471 963 496 1 040 963 180 812 .. ..
24 701 91 564 939 5 913 3 357 73 3 002 29
Hela riket1 2012
6 735 325
1 551 047
6 474 613
..
2011 2010 2010 tidigare LBR-def. 2007 2005 19992 19902
6 376 041 6 061 498 6 058 093 5 327 507 5 065 258 5 647 509 6 391 943
1 827 959 1 646 730 1 646 452 1 752 900 1 696 778 2 202 333 2 175 676
6 494 441 6 445 157 6 445 074 6 653 298 7 504 777 5 859 129 2 743 798
.. 129 578 129 527 100 743 121 549 .. ..
Område
1) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 2) För jämförelseåren ingår jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark eller stor djurbesättning. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
6
129
Husdjur
Tabell 6.17 Antal höns (exkl. kycklingar) efter besättningsstorlek 2010 Number of fowls (chickens not included) by size of herd Område; storleksgrupp
Antal höns (exklusive kycklingar)
Summa höns
1–49
50–199
200–4 999
Över 4 999
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
1 653 1 892 1 732 1 774 3 801
1 485 1 261 1 145 1 124 1 100
9 250 2 920 5 829 4 350 6 425
83 675 64 988 304 360 1 050 062 54 946
96 063 71 061 313 066 1 057 310 66 272
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
2 243 2 987 795 712 5 649
210 1 053 390 100 2 549
13 220 10 930 7 308 11 990 25 255
103 100 621 990 179 610 78 970 1 046 496
118 773 636 960 188 103 91 772 1 079 949
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
1 621 9 237 1 776 1 347 679
127 4 268 415 1 370 175
15 850 38 760 680 9 715 6 619
660 886 813 304 18 000 240 441 146 500
678 484 865 569 20 871 252 873 153 973
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
1 843 1 751 1 174 804 780 246
475 366 505 289 142 –
4 450 – 1 800 – – –
34 300 70 133 114 600 22 000 114 741 –
41 068 72 250 118 079 23 093 115 663 246
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
2 307 4 460 3 369 6 812 17 645 4 697 3 932 1 274
862 1 644 2 215 5 116 5 525 1 795 1 250 142
12 284 26 728 28 310 33 413 65 766 6 800 2 050 –
1 240 224 911 958 1 465 766 700 902 902 516 310 262 176 733 114 741
1 255 677 944 790 1 499 660 746 243 991 452 323 554 183 965 116 157
Storleksgrupp, hektar åkermark – 2,0 2,1 – 5,0 5,1 – 10,0 10,1 – 20,0 20,1 – 30,0 30,1 – 50,0 50,1 –100,0 100,1
2 431 9 086 10 535 9 930 4 511 3 293 3 384 1 326
1 125 1 793 3 136 3 779 2 144 2 363 2 709 1 500
24 079 9 616 10 500 13 800 21 095 33 509 30 117 32 635
2 491 380 108 154 27 100 379 000 105 120 380 918 382 602 1 948 828
2 519 015 128 649 51 271 406 509 132 870 420 083 418 812 1 984 289
Hela riket1 2010 2010 tidigare LBR-def.
44 496 42 286
18 549 17 814
175 351 174 891
5 823 102 5 823 102
6 061 498 6 058 093
52 895 62 535 70 846 87 884 185 804
19 396 25 359 25 845 39 514 122 461
240 737 286 379 283 863 418 818 897 009
5 014 479 4 690 985 4 117 124 5 101 293 5 186 669
5 327 507 5 065 258 4 497 678 5 647 509 6 391 943
2007 2005 20032 19992 19902
1) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 2) För jämförelseåren ingår jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark eller stor djurbesättning. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
130
6
Husdjur
Tabell 6.18 Antal företag med höns (exkl. kycklingar) efter besättningsstorlek 2010 Number of holdings with fowls (chickens not included) by size of herd Område; storleksgrupp
1–49
50–199
200–4 999
Över 4 999
Summa företag med höns
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
131 121 117 128 259
17 15 12 13 13
5 .. 6 3 4
6 .. 14 51 3
159 142 149 195 279
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
159 193 55 57 422
3 11 4 .. 31
5 6 4 6 12
5 12 7 .. 27
172 222 70 69 492
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
122 627 141 86 41
.. 50 6 15 ..
.. 20 .. 6 ..
19 32 .. 11 ..
149 729 151 118 48
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
121 115 98 77 70 29
7 4 8 .. .. –
3 – .. – – –
3 5 .. .. .. –
134 124 112 83 77 29
164 304 236 478 1 248 326 290 123
11 20 24 57 69 20 17 ..
6 13 14 21 32 7 .. –
33 22 65 34 34 15 .. ..
214 359 339 590 1 383 368 320 130
193 737 789 668 287 215 199 81
16 26 38 45 25 26 28 16
9 7 8 13 11 18 17 12
64 8 3 9 9 20 26 80
282 778 838 735 332 279 270 189
3 169 2 994
220 208
95 93
219 219
3 703 3 514
3 674 4 242 4 745 5 449 10 284
236 318 317 478 1 533
122 146 156 242 773
213 210 204 272 310
4 245 4 916 5 422 6 441 12 900
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö Storleksgrupp, hektar åkermark – 2,0 2,1 – 5,0 5,1 – 10,0 10,1 – 20,0 20,1 – 30,0 30,1 – 50,0 50,1 –100,0 100,1 Hela riket1 2010 2010 tidigare LBR-def. 2007 2005 20032 19992 19902
Antal höns (exklusive kycklingar)
1) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 2) För jämförelseåren ingår jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark eller stor djurbesättning. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
6
131
Husdjur
Tabell 6.19 Antal hästar, hästar per 1 000 invånare och antal platser med häst Number of horses, number of horses per 1 000 inhabitants and number of locations with horses Område
Antal hästar1
Därav hästar på jordbruk2
Antal hästar/1 000 invånare
Antal platser med häst
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
45 200 14 600 .. 16 100 14 800
9 838 5 627 4 525 6 404 5 854
22 44 .. 37 44
3 800 3 300 1 400 3 300 3 200
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
10 000 14 200 10 300 11 300 52 400
3 906 5 138 2 515 1 988 17 963
54 61 180 74 42
2 700 3 500 2 100 2 600 10 900
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
14 600 48 900 12 100 9 900 11 200
5 532 21 177 4 257 4 012 3 243
49 31 44 35 44
3 500 12 100 3 200 2 700 2 200
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
14 300 14 800 11 900 8 400 7 400 5 100
3 550 3 840 2 601 1 833 1 946 1 277
52 54 49 66 29 21
4 800 3 400 3 200 2 200 2 400 1 400
Hela riket 2010
362 700
117 026
39
77 800
20043,4
303 100– 328 100
31
56 000
95 6605
1) 2) 3) 4)
När medelfelet överstiger 35 % redovisas ej siffran. Enligt Lantbruksregistret 2010. I 2004 års undersökning är antal platser = antal anläggningar. I 2004 års undersökning skattades antalet hästar i Sverige till 283 100 hästar. Mot bakgrund av 2010 års undersökning antas den siffran vara underskattad. Här redovisas istället ett intervall som bedöms omfatta det verkliga antalet hästar i Sverige år 2004. 5) Enligt Lantbruksregistret 2003. Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
132
6
Husdjur
Tabell 6.20 Antal uppfödare av mink och räv samt antal avelshonor 1990/91–2011/12 Number of breeders of minks and foxes and number of breeding animals År
Antal uppfödare av Mink
Räv
Mink och räv
Summa uppfödare
Antal avelshonor av Mink
Räv
2011/12
73
–
–
73
195 000
–
2010/11 2009/10 2005/06 2000/01 1995/96
68 70 150 183 190
– – – – 8
– – – – 12
68 70 150 183 210
180 000 180 000 290 000 280 000 260 000
– – – – 3 500
1990/91
220
25
26
3301
255 000
4 600
1) Summa uppfödare 1990/91 består även av 47 chinchillauppfödare och 12 övriga uppfödare. Källa: Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund.
Tabell 6.21 Antal medlemmar i Sveriges Biodlares Riksförbund, antal bisamhällen samt skörd av bihonung under perioden 1990–2012 Number of members of The Swedish Beekeepers Association, number of bee colonies and production of bee honey År
Antal medlemmar
Antal bisamhällen Invintrade föregående höst
Därav vinterförluster
Skörd av honung, 1 000-tal kg
Andel medlemmar med uppgifter om skörd ,%
Uppräknad1 skörd av honung, 1 000-tal kg
2012
10 182
33 745
4 199
1 052
40
2 923
2011 2010 2005 2000 1995
9 681 9 673 10 330 11 726 13 316
32 868 31 667 36 791 42 586 57 284
5 378 7 850 5 567 3 673 4 688
1 133 1 135 1 370 1 088 2 184
41 38 45 47 60
3 069 3 319 3 382 2 571 4 044
1990
17 923
88 040
5 665
2 415
65
4 110
1) Skörden uppräknad till en total för medlemmarna, dvs. Skörd av honung dividerat med procentuell andel medlemmar som lämnat uppgifter om skörd. Dessutom har en justering för produktion utanför SBR:s medlemskrets gjorts, dvs. den uppräknade siffran divideras med 0,9. Källa: Sveriges Biodlares Riksförbund.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
6
Husdjur
133
Renar1
Renar per renskötselgrupp
Renar per renägare
Tabell 6.22 Antal renar och antal renskötselgrupper vid samebyar 2012 Number of reindeer and number of holdings by sami villages Område; typ av sameby
Jämtlands län Fjällsamebyar Västerbottens län Samebyar Norrbottens län N:a fjällsamebyar S:a fjällsamebyar Skogssamebyar Koncessions samebyar
Antal Same- Renbyar skötselgrupper
Renägare Totalt
Män
Kvinnor
12
107
351
202
149
42 267
395
120
7
101
334
188
146
54 338
538
163
9 6 9
372 272 121
1 416 854 887
814 456 560
602 398 327
76 884 46 657 25 445
207 172 210
54 55 29
8
24
868
664
204
11 731
489
14
Hela riket 2012
51
997
4 710
2 885
1 825
257 322
258
55
2011 2010 2009 20052 20002
51 51 51 51 51
962 952 924 926 908
4 718 4 686 4 669 4 618 4 514
2 901 2 883 2 921 2 899 2 895
1 817 1 803 1 748 1 719 1 619
251 816 249 835 249 781 261 077 221 089
262 262 270 282 243
53 53 53 57 49
19952
51
937
4 721
3 042
1 679
252 759
270
54
1) Renantalet bygger på upprättade renlängder och avser renar i vinterhjorden. Renskötselgrupp i koncessionssamebyarna avser koncessionshavare. 2) Reviderade siffror mot tidigare redovisade i Jordbruksstatistisk årsbok 2000–2009. Källa: Sametinget, Företagsregistret för rennäringen.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
134
6
Husdjur
Jordbruksstatistisk 책rsbok 2013
7
7
Arbetskraft inom jordbruket
135
Arbetskraft inom jordbruket
I kapitel 7 redovisas uppgifter om arbetsinsatserna inom framförallt jordbruk och skogsbruk. Från den årliga registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) har hämtats uppgifter om förvärvsarbetande inom jordbruk och skogsbruk och deras andel av samtliga förvärvsarbetande. Uppgifter lämnas också om jordbrukarnas åldersfördelning.
Sammanfattning Förvärvsarbetande År 2011 var enligt den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS, 100 000 personer förvärvsarbetande inom jordbruk med binäringar, varav 58 000 inom jordbruk. Detta innebär 2,2 respektive 1,3 % av samtliga förvärvsarbetande personer. Den största andelen förvärvsarbetande i jordbruk med binäringar noteras, liksom tidigare år, för Gotlands län med 6,7 % medan andelen är lägst i Stockholms län med endast 0,4 % (tabell 7.1).
Företagarnas åldersfördelning För 2010 ligger jordbrukarnas medianålder i intervallet 55–59 år. 27 % av brukarna med känd ålder är 65 år eller äldre och 4 % är yngre än 35 år. Förändringarna i de här avseendena har varit små under senare år. Andelen företagare som är 65 år eller äldre är avsevärt högre i små än i stora företag (tabell 7.2).
Sysselsättning i jordbruket enligt EU:s statistikkrav Antalet sysselsatta i det svenska jordbruket, beräknade enligt EU:s statistikkrav, uppgick 2010 till totalt till 177 000 personer, vilket framgår av tabell 7.3. Vid företag som drivs av fysisk person var antalet sysselsatta företagare och familjemedlemmar 139 000. Stadigvarande sysselsatta, som ej var familjemedlemmar till företagaren eller som var sysselsatta i företag drivna av juridisk person,
uppgick till 22 000. Antalet tillfälligt sysselsatta utan familjeanknytning till företagaren och med i allmänhet mycket låg sysselsättning var 17 000 personer. Den totala sysselsättningen omräknad till arbetskraftsenheter, Annual Work Unit (AWU) enligt EU:s definition uppgick till 57 000. En AWU motsvarar arbetstiden för en heltidssysselsatt, för Sverige räknat efter 1 800 timmar per år. Är sysselsättningen mindre räknas motsvarande andel av en AWU. En redovisad sysselsättning på 1 800 timmar eller mer räknas alltid som en AWU. Företagaren och dennes familjemedlemmar svarar för drygt två tredjedelar av det totala antalet arbetskraftsenheter (tabell 7.4). Sysselsättningen i jordbruket domineras av männen både vad gäller antal personer och antal AWU. Av alla företagare och familjemedlemmar (såväl stadigvarande som tillfälligt sysselsatta) samt övriga stadigvarande sysselsatta utgör männen 106 000 (60 %) och kvinnorna 72 000 (40 %) (tabell 7.4). Omkring tre femtedelar, eller 62 %, av de sysselsatta (exkl. tillfälligt sysselsatta) redovisar under 25 % arbetstid i jordbruket. Av företagarna i enskild firma har 14 % motsvarande heltid eller mer i sysselsättningsgrad. Av driftsledarna bland juridiska personer har 46 % heltid eller mer i sysselsättningsgrad. Från tidigare undersökningar och från kommentarer i samband med SCB:s undersökning har det framkommit att en stor andel av dem som redovisat 1 800 timmar eller mer anser sig ha väsentligt högre arbetsinsatser än vad som motsvarar normal heltid (tabell 7.5).
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
136
7
Arbetskraft inom jordbruket
Om statistiken Förvärvsarbetande I tabell 7.1 redovisas uppgifter från den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS, om antal förvärvsarbetande i jordbruk med binäringar. Resultaten avser förvärvsarbetande i åldern 16–74 år vilka bedöms ha utfört i genomsnitt minst en timmes arbete per vecka under november. Det som vi i dagligt tal kallar företagare omfattar dels de personer som driver näringsverksamhet i enskild firma eller enkelt bolag, s.k. personliga företagare, dels de personer som i delägarskap driver fåmansägt handels-, kommandit- eller aktiebolag. SCB får del av Skatteverkets insamlade standardiserade räkenskapsutdrag (SRU). Från detta material kan SCB identifiera företagarna och beräkna deras inkomster för den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, även verksamheter med underskott inkluderas. Branschindelningen i RAMS är fr.o.m. 1993 gjord efter standard för svensk näringsgrensindelning 1992 (SNI 92), fr.o.m. 2002 efter standard för svensk näringsgrensindelning 2002 (SNI 2002) och fr.o.m. 2008 efter standard för svensk näringsgrensindelning 2007 (SNI 2007). I samband med övergången till SNI 2007 gick branschen Service till växtodling, plantering, sådd och skötsel av grönytor från att ligga inom bransch 01, Jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill till att ligga inom SNI 81, Fastighetsservice samt skötsel och underhåll av grönytor. Vid övergången fanns det drygt 4 000 förvärvsarbetande inom den branschen. För att bestämma om egna företagare är förvärvsarbetande / ej förvärvsarbetande i RAMS används uppgifter från de standardiserade räkenskapsutdragen och deklaration av näringsverksamhet från Skatteverket. Med egna företagare avses enskilda näringsidkare, handelsbolagsdelägare och kommanditbolagsdelägare.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
I tidigare årgångar av RAMS har egna företagare mellan 65–84 år avgränsats tillsammans med personer som har kontrolluppgifter (anställda). Företagare har inte någon lön utan resultatet av aktiv näringsverksamhet har summerats som ett lönebelopp. För att bli förvärvsarbetande har lönebeloppet behövt komma över ett beräknat gränsvärde, samma gränsvärde som för anställda som är 65 år eller äldre. Detta innebar större krav på egna företagare att bli klassade som förvärvsarbetande i åldern 65–84 år jämfört med egna företagare i yngre åldersgrupper. Fr.o.m. årgång 2011 av RAMS kommer alla egna företagare oavsett ålder att avgränsas på samma sätt. Detta innebär att en deklaration av aktiv näringsverksamhet är ett tillräckligt krav för att klassificeras som förvärvsarbetande oavsett ålder. I årgång RAMS 2011 har dessutom den övre åldergränsen för att bli klassificerad som förvärvsarbetande i RAMS ändrats från 84 till 74 år. Förändringarna som beskrivs ovan medför att ytterligare 55 000 personer redovisas som förvärvsarbetande, en ökning med 1,2 %. Hela ökningen sker i gruppen 65 år och äldre. För gruppen 65 år och äldre har sysselsättningen ökat med 41 %. Förändringen påverkar även andra redovisningsgrupper utöver ålder. Det gäller t.ex. redovisningen efter yrkesställning och näringsgren: – Antalet egna företagare ökar med 58 000 totalt. Hela ökningen är i gruppen 65 år och äldre. – I åldersgruppen 65–74 år minskar anställda inkl. sjömän och företagare i eget AB med 1 200 eller 1,1 % p.g.a. förändringen i modellgrupper. – Jordbruk, skogsbruk och fiske är den näringsgren som påverkas mest av förändringen, med en ökning på 23 000 förvärvsarbetande (30 %).
7 RAMS grundas på administrativa dataregister som inhämtas eller sammanställs av SCB. Den viktigaste källan är registret över kontrolluppgifter från arbetsgivare men uppgifter hämtas även från andra källor, t.ex. standardiserade räkenskapsutdrag från Skatteverket och SCB:s företagsregister. RAMS genomfördes första gången 1985 och har sedan dess tagits fram varje år. Den senast framtagna årgången avser sysselsättningen 2011. RAMS ligger också till grund för sysselsättningsstatistiken i de två senaste folk- och bostadsräkningarna (FoB 85 och FoB 90). Det är viktigt att påpeka att fördelningen på näringsgren i RAMS grundas på det s.k. mestkriteriet, vilket förklarar varför RAMS redovisar betydligt färre personer inom jordbruk än Lantbruksregistret. I Lantbruksregistrets registrering kommer i princip alla personer med som under året varit sysselsatta på jordbruksföretag, dvs. även personer som är huvudsakligen verksamma i andra näringar.
Företagarnas åldersfördelning Vid den årliga uppgiftsinsamlingen till Lantbruksregistret erhålls bl.a. uppgifter om jordbrukarnas åldersfördelning. Fr.o.m. år 2010 har definitionen för vilka företag som ingår i LBR ändrats. Detta för att ta hänsyn till EU:s avgränsningar, som inte fullt ut stämmer överens med de svenska. Fr.o.m. 2010 är därför LBR:s avgränsningar en sammanslagning av de gamla svenska avgränsningarna i LBR samt EU:s avgränsningar. Detta gör att uppgifterna för år 2010 inte är fullt jämförbara med tidigare års siffror. Därför redovisas i tabell 7.2 värden enligt både den nya och den tidigare LBR-definitionen. Läs mer om de nya definitionerna i bilaga 1, Lantbruksregistret. Resultaten avser företagare vid samtliga jordbruksföretag som: – brukade mer än 2,0 ha åkermark eller – brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark eller
Arbetskraft inom jordbruket
137
– bedrev trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilandsareal eller – bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta eller – innehade djurbesättningar som någon gång från och med den 1 januari 2010 till och med den 10 juni 2010 omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor eller 50 svin, eller minst 20 får, eller 1 000 fjäderfä. Som företagare i Lantbruksregistret räknas definitionsmässigt den person som juridiskt och ekonomiskt svarar för verksamheten. Sålunda redovisas endast uppgifter för den förste företagaren även om flera personer gemensamt brukar ett företag. Fram t.o.m. 1995 kunde ytterligare högst två företagare ingå i redovisningen. Ändringen 1996 skedde som anpassning till EU:s riktlinjer på området.
Sysselsättning i jordbruket enligt EU:s statistikkrav Som en del av de s.k. strukturundersökningarna i jordbruket har SCB för åren 1995, 1997, 1999 och Jordbruksverket för 2003, 2005, 2007 och 2010 ställt särskilda frågor om sysselsättningen anpassade till EU:s krav. Undersökningens population är densamma som används i strukturundersökningen och nämns under Företagarnas åldersfördelning. Resultat från 2010 års undersökning redovisas i tabellerna 7.3–5. Sysselsatta personer redovisas som företagare, familjemedlemmar till företagaren eller som ej familjemedlemmar. Enligt EU:s bestämmelser skall endast en person redovisas som företagare.
Annan publicering Antalet förvärvsarbetande enligt RAMS med fördelning på näringsgren finns samlade i det årliga statistikpaketet AMPAK vid SCB. Bl.a. sker redovisning på län och kommun och med uppdelning på kön. Redovisning på begränsad näringsgrensnivå sker också i
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
138
7
Arbetskraft inom jordbruket
Sveriges Statistiska Databaser, som kan nås via SCB:s webbplats www.scb.se. Uppgifter om jordbrukarnas åldersfördelning publicerades av Jordbruksverket och SCB i Statistiska meddelanden serie JO, senast JO 34 SM 1101. Sysselsättningen i jordbruket enligt EU:s statistikkrav har likaledes redovisats i Statistiska meddelanden, senast JO 30 SM 1101.
SM-publikationerna är tillgängliga på SCB:s eller Jordbruksverkets webbplats (www.scb.se respektive www.jordbruksverket.se). Delar av jordbruksstatistiken publiceras också i Sveriges Statistiska Databaser i anslutning till SCB:s webbplats samt i Jordbruksverkets statistikdatabas i anslutning till Jordbruksverkets webbplats.
Tabell 7.1 Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske (SNI 2007) 2011 efter arbetsplatsens belägenhet Population gainfully employed in agriculture, forestry, hunting and fishing by place of work Område
Förvärvsarbetande inom jordbruk, skogsbruk m.m.
Förvärvsarbetande inom jordbruk, skogsbruk m.m. i procent av samtliga förvärvsarbetande
Män
Kvinnor
Summa
Därav jordbruk1
Män
Kvinnor
Samtliga
Därav jordbruk1
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
2 760 2 584 2 207 4 190 3 986
1 505 666 699 1 033 1 203
4 265 3 250 2 906 5 223 5 189
2 811 2 323 2 124 3 642 2 533
0,48 3,61 3,84 4,06 4,43
0,28 0,94 1,28 1,14 1,54
0,39 2,28 2,59 2,70 3,08
0,25 1,63 1,89 1,88 1,50
Kronoberg Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
2 836 4 107 1 439 1 694 9 420
891 1 075 340 426 3 086
3 727 5 182 1 779 2 120 12 506
1 378 3 060 1 560 1 229 10 560
5,62 7,26 10,54 4,70 3,31
2,07 2,12 2,60 1,35 1,16
3,99 4,84 6,65 3,13 2,27
1,47 2,86 5,83 1,82 1,92
3 494 10 992 3 526 2 463 1 633
1 058 3 015 1 098 637 471
4 552 14 007 4 624 3 100 2 104
3 137 9 346 2 034 1 818 1 390
5,19 2,71 5,57 3,62 2,70
1,66 0,82 1,91 1,03 0,89
3,47 1,81 3,83 2,39 1,85
2,39 1,21 1,68 1,40 1,22
3 260 3 487 3 109 2 960 3 717 3 448
1 028 904 995 716 1 158 948
4 288 4 391 4 104 3 676 4 875 4 396
1 328 1 833 1 483 1 163 1 677 1 509
4,82 5,23 5,28 9,40 5,72 5,40
1,70 1,53 1,89 2,46 1,97 1,72
3,35 3,49 3,68 6,06 3,94 3,70
1,04 1,46 1,33 1,92 1,36 1,27
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket 2011
77 312
22 952 100 264
57 938
3,28
1,07
2,23
1,29
2010 2009
77 889 74 446
22 363 100 252 20 830 95 276
58 791 55 644
3,37 3,32
1,05 1,01
2,26 2,21
1,32 1,29
1) Jordbruk, jakt och service i anslutning härtill (SNI 01). Justerad metod för klassificering av förvärvsarbetande fr.o.m. årgång 2011. Jämförelsesiffrorna för riket är framtagna med den justerade metoden. Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
7
Arbetskraft inom jordbruket
139
Tabell 7.2 1 Jordbruksföretagarnas åldersfördelning 2010 Age distribution of holders Område; storleksgrupp
Antal företagare i åldern, år Under 25
Produktionsområden Gss 12 Gmb 23 Gns 31 Ss 32 Gsk 78 Ssk 21 Nn 21 Nö 11
25– 34
35– 44
45– 49
50– 54
55– 59
60– 64
Över 64
Juridisk person eller uppgift saknas
Summa
187 296 337 329 896 266 221 144
636 954 1 068 1 382 2 994 957 893 561
517 751 859 1 218 2 518 798 713 462
669 887 1 072 1 479 2 774 866 771 565
652 876 1 022 1 459 2 831 931 778 601
656 840 1 071 1 642 2 905 1 043 956 629
1 131 1 493 2 061 2 823 5 517 1 898 1 588 1 181
758 687 678 1 112 980 372 319 332
5 218 6 807 8 199 11 476 21 493 7 152 6 260 4 486
Storleksgrupp, hektar åkermark – 2,0 25 166 2,1 – 5,0 28 523 5,1 – 10,0 35 540 10,1 – 20,0 45 440 20,1 – 30,0 21 200 30,1 – 50,0 30 268 50,1 – 100,0 33 306 100,1 – 12 233
462 1 689 1 901 1 561 753 953 1 195 931
377 1 264 1 479 1 339 723 870 1 049 735
408 1 302 1 702 1 578 926 1 082 1 292 793
432 1 359 1 679 1 709 870 1 084 1 234 783
430 1 579 1 904 1 902 1 042 1 125 1 111 649
806 3 552 4 296 3 956 1 753 1 643 1 196 490
679 305 407 478 315 435 789 1 830
3 785 11 601 13 943 13 008 6 603 7 490 8 205 6 456
2 676
9 445
7 836
9 083
9 150
9 742
17 692
5 238
71 091
2 532
9 038
7 511
8 738
8 794
9 376
16 999
4 953
68 150
11 455 8 460 9 374 12 814 9 285 9 712 12 040 8 339 8 973 14 617 9 784 11 261 19 9645 28 3576 12 126
9 927 10 679 9 752 10 126 12 044
10 065 9 919 7 822 8 339 12 413
14 828 14 093 11 596 15 842 20 425
4 932 72 609 5 060 75 808 4 378 66 780 4 962 80 119 1 0667 112 132
Hela riket2 2010 229 Enl. tidigare LBR-def. 2010 209 2007 2005 20033 19993 19903
257 294 287 310 ..
3 311 3 952 3 593 4 878 5 7374
1) Fr.o.m. 1996 redovisas endast huvudbrukaren som företagare i Lantbruksregistret. Tidigare år redovisades brukare 1 (huvudbrukare) och även brukare 2 och 3 som företagare. 2) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 3) För jämförelseåren ingår enbart jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark. 4) Under 30 år. 5) 30–39 år. 6) 40–49 år. 7) Enbart ”uppgift saknas”. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
140
7
Arbetskraft inom jordbruket
Tabell 7.3 Antal stadigvarande och tillfälligt sysselsatta personer i jordbruket 2010 i olika grupper samt arbetstid i arbetskraftsenheter AWU Number of persons permanently and temporarily employed in agriculture in different groups and number of working hours expressed in annual work units AWU Område
Företagare och familjemedlemmar, stadigvarande och tillfälligt sysselsatta Personer
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
AWU
Ej familjemedlemmar Stadigvarande sysselsatta Personer
AWU
Totalt Tillfälligt sysselsatta Personer
AWU
Personer
AWU
3 623 5 981 4 179 6 943 7 829
971 1 746 1 215 2 300 2 308
1 035 997 1 021 1 649 778
626 612 703 1 165 498
441 666 408 1 054 637
111 107 84 206 107
5 099 7 644 5 608 9 646 9 244
1 708 2 465 2 002 3 671 2 913
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
5 236 6 729 3 058 2 896 17 433
1 413 2 230 1 193 875 5 501
395 1 362 680 397 3 950
235 1 004 512 273 2 903
284 865 406 1 276 4 417
51 139 78 155 1 164
5 915 8 956 4 144 4 569 25 800
1 700 3 373 1 784 1 303 9 568
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
6 762 27 676 7 251 4 801 3 347
1 996 7 361 1 645 1 249 867
1 364 3 249 617 639 612
1 002 2 015 400 423 404
681 2 558 469 292 324
155 399 69 54 53
8 807 33 483 8 337 5 732 4 283
3 152 9 775 2 114 1 726 1 325
4 447 5 088 4 634 3 432 5 011 2 688
1 078 1 291 1 062 864 1 133 617
617 514 377 396 638 412
373 331 227 266 414 276
306 279 274 302 386 316
69 62 36 51 54 67
5 370 5 881 5 285 4 130 6 035 3 416
1 520 1 683 1 325 1 181 1 601 959
38 915
21 699
14 661
16 641
3 273
177 384
56 849
37 906
20 821
14 251
16 306
3 191
170 717
55 348
49 579 54 305 52 008 56 173 65 050
21 144 21 540 24 771 24 029 29 245
13 782 14 709 15 774 15 473 18 350
15 552 19 643 23 697 20 215 32 216
2 097 3 148 2 880 2 596 4 274
177 615 173 884 167 950 177 068 196 440
65 458 72 162 70 662 74 242 87 674
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
Hela riket1 2010 139 044 Enl. tidigare LBR-def. 2010 133 590 2007 2005 20032 19992 19952
140 919 132 701 119 482 132 824 134 979
1) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 2) För jämförelseåren ingår jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark eller stor djurbesättning. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
7
141
Arbetskraft inom jordbruket
Tabell 7.4 Antal sysselsatta i jordbruket 2010 av olika kategorier personer och arbetskraftsenheter Number of persons permanently and temporarily employed in agriculture in different groups and number of working hours expressed in annual work units AWU Grupper sysselsatta
Personer Män
Arbetskraftsenheter Kvinnor
Totalt
Procent
Män
Kvinnor
Totalt
Procent
Sysselsatta i företag som drivs av fysisk person
Antal företag
65 853
Företagare Makar/sambor och övriga familjemedlemmar Stadigvarande sysselsatta (ej familjemedlemmar) Tillfälligt sysselsatta (ej familjemedlemmar)
55 717 10 136
65 853
37
21 344
2 838 24 182
43
23 736 49 455
73 191
41
6 172
8 561 14 733
26
Totalt
5 318
1 829
7 147
4
3 462
1 062
4 524
8
6 984
3 401
10 385
6
1 343
509
1 852
3
91 755 64 821 156 576
88
32 321 12 970 45 291
80
Sysselsatta i företag som drivs av juridisk person
5 238
Stadigvarande sysselsatta Tillfälligt sysselsatta
10 355 3 761
4 197 2 495
14 552 6 256
8 4
7 461 894
2 676 10 137 527 1 421
18 2
Totalt
14 116
6 692
20 808
12
8 355
3 203 11 558
20
Hela riket 2010 105 871 71 513 177 384 2010 tidigare LBR-def. 102 181 68 536 170 717
100 100
40 676 16 173 56 849 39 739 15 609 55 348
100 100
71 091 68 150
2007 2005 20032 19992 19952
100 100 100 100 100
47 503 17 947 65 458 52 864 19 298 72 162 .. .. 70 662 .. .. 74 242 62 346 21 053 83 4004
100 100 100 100 100
72 608 75 808 67 890 81 407 ..
1
108 319 69 289 177 615 113 709 60 174 173 884 .. .. 167 950 .. .. 177 068 110 376 53 848 164 2253
1) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 2) För jämförelseåren ingår jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark eller stor djurbesättning. 3) Tillfälligt sysselsatta som ej är familjemedlemmar 32 216 personer ingår ej. 4) Arbetskraftsenheter avseende tillfälligt sysselsatta som ej är familjemedlemmar 4 274 AWU ingår inte. Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
142
7
Arbetskraft inom jordbruket
Tabell 7.5 Antal sysselsatta i jordbruket 2010 efter årlig arbetstid för samtliga företagskategorier Number of persons employed in agriculture by working hours for all categories of holdings Företagskategori
Årlig arbetstid, timmar 1– 449
450– 899
Enskild firma Företagare Män Kvinnor
37 309 30 337 6 972
10 390 8 946 1 444
Makar/sambo Män Kvinnor
40 237 6 153 34 084
Övriga familjemedlemmar Män Kvinnor
Totalt 1 350– 1 799
1 800–
5 675 5 000 675
3 232 2 895 337
9 247 8 539 708
65 853 55 717 10 136
4 423 611 3 812
1 554 278 1 276
717 89 628
1 767 221 1 546
48 698 7 352 41 346
17 094 10 963 6 131
2 874 1 975 899
1 479 1 045 434
838 593 245
2 208 1 808 400
24 493 16 384 8 109
1 856 1 346 510
812 559 253
894 570 324
1 254 923 331
2 331 1 920 411
7 147 5 318 1 829
.. .. ..
.. .. ..
.. .. ..
.. .. ..
.. .. ..
10 385 6 984 3 401
Juridiska personer Driftsledare Män Kvinnor
1 281 1 077 204
649 545 104
437 367 70
446 356 90
2 425 2 144 281
5 238 4 489 749
Övriga stadigvarande sysselsatta Män Kvinnor
1 607 873 734
1 028 542 486
1 123 555 568
1 588 942 646
3 968 2 954 1 014
9 314 5 866 3 448
Andra tillfälligt sysselsatta Män Kvinnor
.. .. ..
.. .. ..
.. .. ..
.. .. ..
.. .. ..
6 256 3 761 2 495
Totalt Män Kvinnor
.. .. ..
.. .. ..
.. .. ..
.. .. ..
.. .. ..
177 384 105 871 71 513
Totalt tidigare LBR-def. Män Kvinnor
.. .. ..
.. .. ..
.. .. ..
.. .. ..
.. .. ..
170 717 102 181 68 536
Övriga stadigvarande sysselsatta Män Kvinnor Andra tillfälligt sysselsatta Män Kvinnor
Källa: Jordbruksverket och SCB, Lantbruksregistret.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
900– 1 349
8
8
Produktionsmedel inom jordbruket
143
Produktionsmedel inom jordbruket
I kapitel 8 redovisas uppgifter om jordbrukarnas inköp av traktorer och andra maskiner och redskap. Vidare redovisas uppgifter om länsstyrelsernas förprövning av djurstallar sammanställda av Jordbruksverket. Dessutom redovisas statistik rörande certifierat utsäde, försäljning till jordbruket av bekämpningsmedel och mineralgödsel samt produktion av jordbrukets fodermedel. Statistik över bekämpningsmedel och mineralgödsel i jordbruket redovisas också i kapitel 12.
Sammanfattning Traktorer Totalt levererades ca 3 800 traktorer till det svenska jordbruket under år 2011, vilket var drygt 300 fler än under 2010. Det genomsnittliga effektuttaget uppgick till 132 hk, vilket är en minskning sedan 2010 med drygt 1 % (tabell 8.1). Värdet av jordbrukets inköp av traktorer uppgick år 2011 till 2 652 miljoner kronor, 38 % av jordbrukets totala inköp av maskiner och redskap. I fasta priser hade värdet av traktorinköp år 2011 ökat med nästan 7 % sedan föregående år och med 36 % sedan 1990 (tabell 8.2).
Övriga maskiner och redskap Inköp av andra maskiner och redskap än traktorer uppgick till 4 341 miljoner kronor under 2011. Dominerande var redskap för skörd och tröskning, vilka utgjorde 18 % av jordbrukets totala inköp av maskiner och redskap. I fasta priser låg jordbrukets inköp av övriga maskiner och redskap på 92 % av 1990 års nivå. Sedan år 2010 har de ökat med ungefär 13 % (tabell 8.2).
Förprövning av djurstallar Det totala antalet förprövningar som länsstyrelsen gör årligen brukar vara 1 500–2 000. Under 2012 förprövades 1 514 ansökningar fördelade på 1 684 olika stallavdelningar. Av dessa avser närmare hälften stallavdelningar för nötkreatur. Andelen avdelningar för häst
utgör en tredjedel av ärendena och motsvarande andel för grisstallar är 4 %. Under gruppen övriga djur utgör fårstallar 10 %. Andelen stallavdelningar för fjäderfä brukar vara ungefär 2–3 %. Under tiden 2010–2012 har dock andelen nästan fördubblats, vilket inneburit att andelen uppgår till 4 %. Andelen utrymmen för pälsdjur, kanin, fisk samt hägnat vilt utgör sammanlagt omkring 3 % (tabell 8.3).
Utsäde Officiell statistik saknas beträffande utsädesmängder. Jordbruksverkets uppgifter om certifierade utsädesmängder kan dock ses som en uppskattning av den totala försäljningen av utsäde. Av tabell 8.4 framgår att det totalt certifierades 167 100 ton utsäde av fröburna växtslag och 18 800 ton potatis under 2011/2012. Under samma period importerades 8 500 ton fröburna växtslag som införts från annat land inom EES-området. Vad gäller utsädespotatis finns inget krav på införselanmälan vid import från annat EES-land. Därmed finns heller inga tillförlitliga uppgifter om kvantiteten importerat potatisutsäde.
Bekämpningsmedel Tabell 8.5 visar försäljningen av bekämpningsmedel till jordbruket i ton under perioden 1990–2011. Under 2011 såldes drygt 1 660 ton bekämpningsmedel, vilket är en ökning med 13 % sedan föregående år. Som synes dominerar försäljningen av ogräsmedel. FörsäljJordbruksstatistisk årsbok 2013
144
8
Produktionsmedel inom jordbruket
ningen av ogräsmedel ökade med närmare 200 ton eller 17 % sedan 2010. Svampmedlen ligger kvar på 200 ton, de kemiska betningsmedlen minskade med 11 ton. Även insektsmedel och tillväxtregulatorer minskade. Bland större förändringar i försäljningen av enskilda ämnen kan nämnas fenmedifam, fluroxipur, MCPA och klopyralid som ingår i ogräsmedel och som alla ökade kraftigt. I flera fall är det en återgång till mer normala nivåer efter omfattande inköpshamstring som skedde 2009. Den största användningen av biologiska bekämpningsmedel inom jordbruket utgörs av bakterien Pseudomonas chlororaphis, som används för betning av spannmålsutsäde mot svampsjukdomar. Försäljningen av verksamma organismer i biologiska bekämpningsmedel redovisas på annat sätt i statistiken.
Mineralgödsel Tabell 8.6 visar försäljning av mineralgödsel uttryckt i kvantitet vara samt i vilka former som kväve, fosfor och kalium sålts. Redovisningen avser vikten av den sålda varan och inte av respektive näringsämne. Enkla kvävegödselmedel kan t.ex. innehålla mellan 15 och 46 % kväve. De rena kvävegödselmedlen utgörs främst av kalksalpeter N 15,5 (15,5 % kväve), av kalkammonsalpeter/Axan (26–28 % kväve) samt av ammoniumnitrat N 34 (34 % kväve). Enkla kvävegödselmedel stod för 99 % av försäljningen av enkla gödselmedel 2010/11. Bland de sammansatta gödselmedlen är NP 12-23/10-8 dominerande i gruppen NPmedel, medan PK 11-21, NK 22-11/22-12 samt NPK 27-3-5/27-3-4/28-3-5 och NPK 21-3-10 är dominerande i övriga grupper. NPK-gödselmedel stod för 93 % av försäljningen av sammansatta gödselmedel. Försäljningen av mineralgödsel har sedan 2000/01 minskat med 28 %, och med 3 % i jämförelse med föregående år. Mellan 2009/10 och 2010/11 ökade försäljningen av enkla gödselmedel med 2 % och uppgick till
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
430,7 milj. kg. Under samma period ökade försäljningen av de sammansatta gödselmedlen med 3 % och uppgick till 273,5 milj. kg.
Fodermedel Råvaruförbrukningen till foderblandningar har under 2010 minskat för både svenska som importerade råvaror med 18 respektive 3 % jämfört med föregående år (tabell 8.7). Spannmål dominerar den inhemska råvaruförbrukningen, medan oljehaltiga frön eller frukter, däribland soja, utgör den största delen av de importerade råvarorna. I tabell 8.8 redovisas råvaror ingående i foderblandningar producerade i Sverige för samtliga djurslag. Förbrukningen har minskat för alla djurslag utom för hund och katt. Minskningen märks mest för svin, där förbrukningen minskat med närmare 40 % sedan föregående år. Förbrukningen av råvaror till nötfoder utgör drygt två femtedelar av den totala förbrukningen. Spannmål är den vanligaste råvaran i samtliga foderblandningar. I foder till nötkreatur används även mycket raps, som ingår i redovisningen för oljehaltiga frön eller frukter.
Om statistiken Maskiner och redskap Jordbruksverket genomför varje år sedan 1979 en undersökning om försäljningen av lantbruksmaskiner och -redskap. Fram till och med den undersökning som avsåg 1991 var dessa undersökningar totalundersökningar. Därefter har totalundersökningar genomförts intermittent. Den senast genomförda totalundersökningen avsåg år 2009. Sedan dess har två urvalsundersökningar, avseende åren 2010 och 2011 genomförts. De redovisade värdena av sålda maskiner och redskap grundas på angivna katalogpriser, vilket medför att hänsyn ej kunnat tas till eventuella rabatter. Mervärdesskatt ingår inte i tabelluppgifterna.
8
Förprövning av djurstallar Stallar eller andra förvaringsutrymmen samt hägn för hästar samt för djur som hålls för produktion av livsmedel, skinn, ull eller päls får inte uppföras, byggas till eller byggas om utan att stallet eller förvaringsutrymmet på förhand har godkänts från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Detsamma gäller när ett stall, ett annat förvaringsutrymme eller hägn ändras på ett sätt som är av väsentlig betydelse från djurskydds- eller djurhälsosynpunkt. Det gäller även när ett stall, ett annat förvaringsutrymme eller hägn, som förut använts för annat ändamål, inreds för ovan nämnda djurhållning eller djuruppfödning. Kraven på förprövning och besiktning av djurstallar finns i djurskyddsförordningen. Länsstyrelsen förprövar djurstallet utifrån ansökningshandlingar, ritningar och uppgifter som visar den planerade byggnadsåtgärden. När åtgärden är genomförd gör länsstyrelsen en besiktning för att kontrollera att byggnadsåtgärden är utförd enligt länsstyrelsens förprövningsbeslut. Förprövning krävs inte om antalet djurplatser på anläggningen för det berörda djurslaget efter den planerade byggnadsåtgärden understiger 5 hästar, 10 vuxna nötkreatur, 20 ungnöt, 10 vuxna svin, 50 slaktsvin, 100 tillväxtgrisar, 20 vuxna får eller getter, 500 fjäderfän utom strutsfåglar eller 3 strutsfåglar. Statistik rörande förprövning av djurstallar sammanställs årligen av Jordbruksverket.
Utsäde Officiell statistik om använda utsädesmängder etc. saknas i stort sett. Däremot kan försäljningen av utsäde uppskattas genom statistik över certifierade kvantiteter från den officiella utsädeskontrollen. Utsädeslagstiftningen omfattar utsäde (fröer) och utsädespotatis av växtarter som används inom jordbruket och trädgårdsodlingen, såväl i den yrkesmässiga produktionen som inom fritidsodlingen. Detta innebär att utsäde av lantbruks-, köks-, prydnads- och fruktväxter omfattas.
Produktionsmedel inom jordbruket
145
Lagstiftningen handlar om saluföring och produktion av utsäde – vad som får saluföras (vilket inkluderar överlåtelse, lagerhållning och utbjudande till försäljning), vilken kvalitet utsädet måste ha samt hur märkning och förpackning ska ske. Sedan den 1 januari 2006 är verksamheterna vid Statens utsädeskontroll (SUK) och Statens växtskyddsnämnd inordnade i Jordbruksverket. Certifiering av utsäde är en myndighetsuppgift. Det omfattar i korthet en kvalitetskontroll, att utsädet vid analysering visats uppfylla kraven på kvaliteten och att härstamningen kontrollerats liksom att utsädesodlingen har fältbesiktigats. Dessutom omfattas även förslutningen och märkningen av förpackningen samt utfärdandet av bevis om certifiering av utsädespartiet. För att utsäde av lantbruksväxter ska kunna certifieras måste arten finnas upptagen i utsädesförordningen (2000:1330) och sorten vara intagen i den svenska sortlistan eller i Europeiska gemenskapens gemensamma sortlista för lantbruksväxter. För utsäde av köksväxter gäller samma förutsättningar bortsett från att det är fråga om Europeiska gemenskapens gemensamma sortlista för köksväxter. Dessutom räcker det om sorten finns med i en nationell sortlista från något land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Utsäde av köksväxter kan antingen certifieras eller kvalitetskontrolleras som standardutsäde. För att utsäde ska få certifieras måste det uppfylla de kvalitetskrav som Jordbruksverket fastställer i sina föreskrifter. Dessa krav rör huvudsakligen renhet (art och sort), grobarhet, sundhet och lagringsförmåga. Kvalitetskraven omfattar även produktionsförhållanden som grundutsädet till den odling varifrån utsädet har skördats, utsädesodlingens läge och tillstånd under växttiden samt utsädets sortrenhet. För utsädespotatis finns även krav som gäller lagringsbetingelser, knölkvalitet samt användning och rengöring av maskiner och annan utrustning för odling och hantering av utsädet. Jordbruksstatistisk årsbok 2013
146
8
Produktionsmedel inom jordbruket
Utsäde av fröburna växtslag av lantbruksväxter, utom utsädespotatis, får certifieras av Jordbruksverket och av Frökontrollen Mellansverige AB (juridisk person som Jordbruksverket har förklarat behörig för certifiering). Utsädespotatis får endast certifieras av Jordbruksverket. Även kontrollen av köksväxtutsäde som standardutsäde utförs av Jordbruksverket. Statistik rörande utsädescertifieringen sammanställs av Jordbruksverket.
Bekämpningsmedel Sedan 1979, publiceras årligen uppgifter om försålda kvantiteter av bekämpningsmedel (verksamma ämnen) i Sverige. Statistiken baseras på information från innehavare av godkännande för bekämpningsmedel.
Mineralgödsel Statistiken om försäljning av mineralgödsel till jord- och trädgårdsbruket samlas in genom en enkätundersökning till tillverkare, importörer och försäljare av mineralgödsel. Ett register har upprättats utifrån uppgifter från Skatteverket om de företag som fram till årsskiftet 2009/2010 enligt lag skulle erlägga en miljöavgift med hänsyn till medlens kväveoch kadmiuminnehåll. För den senaste undersökningen har registret uppdaterats med hjälp av Kemikalieinspektionens produktregister. Undersökningen sker samordnat mellan Jordbruksverket och SCB. Jordbruksverkets statistik inriktar sig på försäljningen i ton vara per produkt medan SCB:s redovisning, senast i Statistiska meddelanden, MI 30 SM 1201, sker uttryckt i ren växtnäring per län. Hänsyn har i denna statistik ej kunnat tas till eventuella lagerförändringar på enskilda gårdar eller i handelsledet. Uppgifterna som redovisas är baserade på den försäljning som sker till jordbruket och trädgårdsnäringen. Användningen av handelsgödsel i skogsbruket, hemträdgårdar eller de specialgödselmedel som används för golfbanor ingår inte i statistiken. Gödselmedel tillåtna i ekologisk odling redovisas separat i kvantitet vara samt Jordbruksstatistisk årsbok 2013
i kvantitet växtnäringsämnen. I den redovisningen ingår både oorganiska och organiska gödselmedel.
Fodermedel Rapporteringskrav av råvaruförbrukning för foderleverantörer är reglerat enligt foderföreskriften SJVFS 2006:81 och rapporteringen sker per helår till Jordbruksverket. I rapporteringen skall framgå vilka råvaror som använts, till vilket djurslag foderråvaran har använts samt om råvarorna är av svenskt eller utländskt ursprung. Råvaruförbrukning i foderproduktionen utgör en del av Jordbruksverkets relativt detaljerade rapportering om foderkontroll.
Annan publicering Jordbrukarnas investeringar i maskiner och redskap har publicerats från år 2003 och finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se under rubriken Ta del av statistiken följt av Övrig statistik. Mer information om förprövning och djurskyddsbestämmelser finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se. Statistik över certifierat utsäde publiceras på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se, vidare under Odling samt Utsäde och sorter. Uppgifter om försålda kvantiteter bekämpningsmedel i jordbruket har publicerats på Kemikalieinspektionens webbplats (www.kemi.se) under rubriken Statistik. Statistik över försäljningen av mineralgödsel i jordbruket har publicerats i rapporten ”Försäljning av mineralgödsel 2010/11” på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se under rubriken Ta del av statistiken. Foderstatistik för 2010 publiceras i rapporten ”Jordbrukets foderkontroll 2010” på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se under Rapporter, broschyrer och blanketter.
8
Produktionsmedel inom jordbruket
147
Tabell 8.1 Antal levererade traktorer 1990–2011 Number of delivered tractors År
Antal levererade traktorer
Genomsnittlig effekt på kraftuttaget, hk
2011
3 800
132,3
2010 2009 2005 2000 1990
3 500 3 170 3 800 4 000 3 988
133,7 136,8 110,4 102,9 82,2
Källa: Jordbruksverket.
Tabell 8.2 Jordbrukets inköp av maskiner och redskap åren 1990–2011, milj. kr Purchases of machinery and implements by the agricultural sector 1990
2000
2005
2009
2010
2011
999 15 262 200 516 139 219 67 179 64 227 18 73 ..
1 673 21 224 234 640 94 206 77 292 164 309 14 75 ..
1 850 23 126 212 658 217 201 120 347 134 469 25 146 317
2 214 18 325 356 1 091 208 205 10 352 266 570 18 120 300
2 421 25 219 322 1 010 214 171 14 509 242 514 18 186 321
2 652 42 250 330 1 274 245 195 34 585 188 629 18 181 339
Summa
2 978
4 023
4 844
6 053
6 209
6 993
2011 års priser Traktorer Övriga maskiner och redskap Summa
1 952 4 717 6 669
2 355 3 528 5 883
2 327 3 701 6 028
2 343 3 926 6 270
2 487 3 855 6 342
2 652 4 341 6 993
Löpande priser Traktorer Egentliga traktorer Övriga tillhörande gruppen traktorer Jordbearbetningsredskap Redskap för sådd, spridning m.m. Redskap för skörd och tröskning Vagnar Torkar, kvarnar, silor m.m. Potatis och rotfruktsredskap Transportredskap och lastapparater1 Utrustning för mjölkning och mjölkhantering Stallutrustningar Bevattningsutrustningar Diverse2 Skogs- och trädgårdsredskap för lantbruket3
1) Exklusive vagnar. 2) Elmotorer och hydroforer som ingått i posten ”Diverse” har utgått fr.o.m. 2003 års undersökning. 3) Ny post fr.o.m. 2003 års undersökning. Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
148
8
Produktionsmedel inom jordbruket
Tabell 8.3 Antalet förprövade djurstallar under 2012 Number of pre-tested buildings for livestock Område
Hästar
Övriga djur1
1 – – – –
58 19 30 26 24
17 3 14 36 20
– 5 – 2 7
– 3 – – 6
23 23 12 7 55
10 16 19 25 24
2 10 1 1 –
1 1 – – –
4 6 – 1 –
43 94 11 26 18
20 39 1 7 2
2 19 9 6 11 7
– – – – – –
– – – – – –
– – – – – –
8 26 11 7 19 16
2 12 – 7 6 4
183
363
30
19
21
556
284
185 222 226 240 107
437 449 545 606 224
18 46 34 78 240
22 43 28 54 116
9 22 24 37 43
649 638 540 190 ..2
267 292 150 111 ..2
Mjölkkor
Dikor
Övriga nöt
Suggor i produktion
Slaktgrisar
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
1 7 11 15 24
1 4 4 13 21
5 10 15 21 33
– – – 1 –
– – 1 2 –
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
13 26 18 3 28
16 12 4 6 18
26 31 23 9 40
1 5 – – 9
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
6 31 6 4 1
11 31 5 6 4
17 47 8 17 7
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
2 11 4 2 9 6
5 6 2 12 1 1
Hela riket 2012
228
2011 2010 2005 2000 1994/95
257 247 242 466 926
Tillväxtgrisar och övriga grisar
1) Får/getter, fjäderfä och pälsdjur. Fr.o.m. 2010 ingår även kaniner, fisk (antal kassar) samt hjort, övriga idisslare och vildsvin (antal hägn). 2) Sammanlagt 87 förprövade djurstallar för häst, får/getter, fjäderfä och pälsdjur. Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
8
Produktionsmedel inom jordbruket
149
Tabell 8.4 Total kvantitet certifierat utsäde 2010/11 och 2011/12, ton Total quantity of state certified seed Utsädesslag
Stråsäd Höststråsäd Vårstråsäd Foderväxter Baljväxter Gräs Övriga foderväxter Betor Olje- och fiberväxter Köksväxter Summa fröburna växtslag Potatis
Certifierat i Sverige
Importerat certifierat utsäde
2010/11
2011/12
2010/11
2011/12
63 230 85 659
53 690 97 441
3 320 1 602
1 423 4 136
9 033 5 473 1 606 213 1 013 51 166 277 20 025
8 842 5 182 983 0 985 4 167 127 18 767
764 2 082 128 375 714 0 8 985 –
739 1 476 83 0 639 0 8 495 –
Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
150
8
Produktionsmedel inom jordbruket
Tabell 8.5 1 Total försäljning av bekämpningsmedel till jordbruket . Kvantitet verksam substans 1990–2011, ton Total sale of pesticides to agriculture. Quantities of active substance Totalt
Därav Insektsmedel2
Svampmedel
Betningsmedel
Ogräsmedel
Tillväxtregulatorer
Kvantitet verksam substans, ton 2011
1 660
16
200
18
1 405
20
2010 2009 2005 2000 1995
1 473 1 394 1 569 1 652 1 224
20 22 18 17 17
200 223 211 186 133
29 31 42 52 67
1 206 1 092 1 280 1 364 975
18 27 18 33 32
1990
2 344
26
546
97
1 631
44
1) Exklusive frukt- och trädgårdsodling. 2) Exklusive myggmedel. Källa: Kemikalieinspektionen.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
8
Produktionsmedel inom jordbruket
151
Tabell 8.6 Försäljning av mineralgödsel inom jord- och trädgårdsbruk 1990/91–2010/11, milj. kg Sales of commercial fertilizers in agriculture and horticulture 1990/91
2000/01
2005/06
2008/09
2009/10
2010/11
555,9 4,2 8,0 –
579,4 2,6 9,2 0,6
360,9 0,8 9,4 0,5
346,0 0,4 4,9 0,2
418,4 0,4 2,8 0,1
426,1 0,8 3,6 0,2
42,8 74,3 18,6 292,3
56,4 62,6 13,0 266,6
44,5 33,5 20,2 284,8
34,6 14,4 9,7 281,7
10,6 6,4 6,1 192,2
12,6 7,1 7,8 237,3
8,1 6,4 4,5 254,6
1 130,9
966,7
974,8
712,1
566,8
686,5
704,3
Enkla gödselmedel Kvävegödsel Fosforgödsel Kaliumgödsel Svavelgödsel
685,4 12,0 6,0 –
Sammansatta gödselmedel NP-gödsel PK-gödsel NK-gödsel NPK-gödsel Totalt
1995/96
Källa: Jordbruksverket.
Tabell 8.7 Råvaror ingående i foderblandningar för samtliga djurslag 2009 och 2010, ton Feed materials in compound feeds for all animals Foderråvara
Spannmål; produkter och biprodukter Oljehaltiga frön eller frukter; produkter och biprodukter Frön från baljväxter; produkter och biprodukter Stamknölar, rotfrukter och rötter; produkter och biprodukter Andra frön och frukter; produkter och biprodukter Vallfoder och grovfoder Andra växter; produkter och biprodukter Mjölkprodukter Produkter från landdjur1 Fiskar, andra marina djur; produkter och biprodukter2 Mineraler Diverse3 Övriga produkter4 Totalt
Producerat i Sverige
Importerat
2009
2009
2010*
983 194 989 435 136 197 140 398 9 038 15 952 49 866 78 379 12 11 6 838 7 712 18 42 352 231 8 015 9 872 1 483 212 88 950 78 381 68 981 29 494 356 343 44 155 1 709 287 1 394 273
2010*
34 775 38 492 461 759 471 144 802 84 83 445 53 307 3 122 40 4 483 3 916 103 164 926 831 4 404 6 412 4 703 6 936 11 955 7 271 4 315 3 160 7 933 9 455 622 725 601 211
1) Köttmjöl, mjöl av kött med ben, benmjöl, grevar, fjäderfämjöl (äv. hydrolyserat), blodmjöl och animaliskt fett. 2) Fiskmjöl och fiskolja (äv. raffinerad och härdad). 3) Bageri- och pastaprodukter och biprodukter därav, fettsyror och salter av fettsyror. 4) Produkter som innehåller råvaror som inte ingår i ovanstående produktgrupper. Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
152
8
Produktionsmedel inom jordbruket
Tabell 8.8 Råvaror ingående i foderblandningar producerade i Sverige för samtliga djurslag 2010, ton Feed materials in compound feeds produced in Sweden for all animals Foderråvara
Svin
Fjäderfä
Nöt
Häst
Hund/ katt
Övrigt
53 350 18 541 238 485 3 191 5 464 11 329 42 335 740
43 449 94 525 39 562 18 030 47 540 39 857 43 163 345 823
9 898 1 902 4 676 778 6 360 – – 27 125
200 658 17 687 1 547 356 12 598 23 694
3 211 1 790 1 462 516 1 886 352 430 11 345
126 658 212 368 385 914 39 250 74 128 63 511 52 730 989 435
Oljehaltiga frön eller frukter; produkter och biprodukter Varav raps 1 237 18 152 raps, extraherad 2 744 303 Summa 12 750 19 893
4 023 94 109 105 885
6 137 819
– – 374
78 464 678
23 496 97 757 140 398
3 129 7 919
– –
– –
108 152
10 241 15 952
Stamknölar, rotfrukter och rötter; produkter och biprodukter Varav (socker)betmassa 796 30 39 780 (socker)betmelass 929 1 486 13 482 Summa 3 129 1 632 65 346
1 021 2 011 5 434
375 9 522
526 503 2 316
42 528 18 420 78 379
Spannmål; produkter och biprodukter Varav havre 16 550 korn 94 952 vete 84 042 vetefodermjöl 15 188 vetekli 12 522 rågvete 11 961 torkad drank 8 497 Summa 245 709
Frön från baljväxter; produkter och biprodukter Varav ärter 2 561 Summa 3 021
4 443 4 860
Andra frön och frukter; produkter och biprodukter Summa –
Totalt
–
–
1
–
10
11
12
444
4 743
2 328
–
185
7 712
–
4
–
2
36
–
42
56
–
154
2
19
–
231
211
3 133
–
–
6 411
117
9 872
Fiskar, andra marina djur; produkter och biprodukter2 Summa 187 –
–
–
25
–
212
Vallfoder och grovfoder Summa Andra växter; produkter och biprodukter Summa Mjölkprodukter Summa Produkter från landdjur Summa
Mineraler Summa
1
18 172
23 735
33 241
2 090
409
734
78 381
6 136
7 234
15 794
1
–
329
29 494
3
Diverse Summa
Övriga produkter Summa
4
3 072
1 352
14 079
128
12 536
12 988
44 155
Totalt 2010*
292 453
398 027
592 984
37 930
44 025
28 854
1 394 273
2009 2008 2007 2006
476 881 297 673 300 764 305 037
407 693 383 251 394 938 396 180
712 291 566 647 628 730 740 739
45 728 43 168 47 185 52 000
37 844 36 601 40 529 41 506
28 850 20 631 31 362 32 501
1 709 287 1 347 972 1 443 508 1 567 963
1) 2) 3) 4)
Köttmjöl, mjöl av kött med ben, grevar, fjäderfämjöl (äv. hydrolyserat), blodmjöl och animaliskt fett. Fiskmjöl, fisklimvatten (kondenserat) och fiskolja. Bageri- och pastaprodukter och biprodukter därav, fettsyror och salter av fettsyror. Produkter som innehåller råvaror som inte ingår i ovanstående produktgrupper.
Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
9
9
Stödåtgärder
153
Stödåtgärder
I kapitel 9 redovisas direktstöden till det svenska jordbruket inom ramen för EU:s jordbrukspolitik. Redovisningen omfattar även direktstöden till rennäringen samt till företag verksamma inom förädling och avsättning av jordbruksprodukter. En beskrivning av den svenska jordbrukspolitiken under åren närmast före Sveriges inträde i EU lämnas i Jordbruksstatistisk Årsbok 2000. Utöver direktstöd förekommer exempelvis exportbidrag och stöd till lagring av jordbruksprodukter. Dessa stöd omfattas inte av redovisningen.
EU:s jordbrukspolitik Det svenska EU-medlemskapet från den 1 januari 1995 innebar att de svenska jordbruksstöden ersattes av EU:s stödsystem. En beskrivning av huvuddragen i EU:s jordbrukspolitik och de olika stöden görs i det följande. EU:s gemensamma jordbrukspolitik (Common Agricultural Policy, CAP) innebär att handeln med jordbruksprodukter är fri inom unionen. Målen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik är att – öka produktiviteten i jordbruket – ge jordbrukarna en skälig levnadsstandard – stabilisera marknaderna – trygga livsmedelsförsörjningen – ge konsumenterna livsmedel till rimliga priser. För att nå dessa mål används främst olika marknadsregleringar, men i EU:s jordbrukspolitik ingår även struktur- och regionalpolitiska åtgärder. På senare år har EU också fattat beslut om åtgärder för att minska jordbrukets belastning på miljön. Den 1 januari 2005 införde Sverige ett nytt jordbrukarstöd – gårdsstödet. Gårdsstödet är inte kopplat till jordbrukarens produktion utan är i stort sett oberoende av vad och hur mycket jordbrukaren producerar. Gårdsstödet ersätter flera stöd, bland annat arealersättningen och de flesta tidigare djurbidragen. Jordbrukaren måste ha stödrätter för att få gårdsstödet.
Stödrätterna motsvarade det antal hektar jordbruksmark (åkermark och betesmark) som jordbrukaren brukade och redovisade 2005. En stödrätt kan bestå av två delar, ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Ett grundbelopp ingår i de flesta stödrätter. För betesmark är grundbeloppet per hektar lika i hela Sverige. För åkermark varierar grundbeloppet per hektar beroende på var i landet jordbrukaren har sin jordbruksmark. Marknadsregleringarna finansieras helt av EU:s budget medan strukturstöden, de regionala stöden och miljöstöden medfinansieras av medlemsländerna. Kommissionen har störst inflytande på de områden där EU i hög grad ansvarar för politiken, som t.ex. pris- och marknadsregleringen inom jordbrukspolitiken. För de åtgärder som medfinansieras av de enskilda medlemsländerna, t.ex. kompensationsbidraget och miljöprogrammet, är friheten större att nationellt utforma reglerna. Nationella stöd kan utformas av de enskilda medlemsländerna, men måste godkännas av kommissionen. Jordbrukspolitiken finansieras av tullar, införselavgifter, producentavgifter och bidrag från medlemsstaterna och upptar ungefär hälften av EU:s totala budget. I tabell 9.1 ges en sammanfattning av utbetalade direktstöd till jordbruket, dvs. gårdsstöd (tidigare arealersättningar, djurbidrag), regionala stöd samt miljöstöd, och i tabellerna 9.2–5 mer detaljerad statistik om dessa stöd. Uppgifterna avser de år för vilka utbetalning skett, oavsett när. Utöver dessa
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
154
9
Stödåtgärder
stöd ges stöd till investeringar och s.k. startstöd. Dessa redovisas i tabell 9.6 och 9.7. Statistiken där avser de år under vilka stöden beviljats för utbetalning under ett antal år framåt i tiden. Projektstöd till olika landsbygdsprojekt redovisas i tabell 9.9. Stöd till rennäringen redovisas i en särskild tabell (tabell 9.10). Gårdsstöd De tidigare produktionskopplade jordbrukarstöden (arealersättning och djurbidrag) ersattes år 2005 med ett nytt stöd, gårdsstöd, som i stort sett är helt frikopplade från produktionen. Jordbrukaren kan få gårdsstödet för all jordbruksmark, det vill säga både för åkermark och för betesmark, som jordbrukaren brukar och redovisar i SAM-ansökan. För att få fullt gårdsstöd måste jordbrukaren uppfylla de så kallade tvärvillkoren. Det innebär att – jordbrukaren ska sköta all sin jordbruksmark enligt skötselkraven och att – jordbrukaren ska följa vissa regler inom områdena miljö, folkhälsa, växtskydd, djurskydd och djurhälsa. Dessa regler kallas verksamhetskrav. För att få gårdsstödet utbetalt måste jordbrukaren ha stödrätter. Gårdsstödet betalas ut för det antal hektar jordbruksmark som jordbrukaren ansöker om. Jordbrukaren kan dock inte få mer gårdsstöd än vad stödrätterna motsvarar. Stödrätterna tillhör jordbrukaren och är inte kopplade till marken. Varje stödrätt har ett fastställt stödvärde som varierar mellan enskilda jordbrukare. Värdet beror på – vilken slags mark som låg till grund för tilldelningen av stödrätterna – vilken region som stödrätterna tilldelades i – om stödrätterna förutom grundbeloppet även består av ett tilläggsbelopp. Jordbrukare kan överföra stödrätter mellan varandra på olika sätt: – handel med stödrätter och – hyra av stödrätter i samband med arrende av jordbruksmark. Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Det är upp till jordbrukarna att komma överens om villkoren för överföringen. Av tabell 9.2 framgår att för 2012 utbetalades 5 778 milj. kr i gårdsstöd till svenska jordbrukare. De största utbetalningar skedde i Skåne län och i Västra Götalands län. Stöd för proteingrödor Från och med år 2010 är hela stödet frikopplat och ingår i gårdsstödet. Stöd för energigrödor Mellan 2004 och 2009 fanns det ett stöd för energigrödor. Stöd för odling av grödor för industrioch energiändamål Den som odlar industri- och energigrödor har möjlighet att söka tre olika stöd: – stödet för energigrödor (från 2010 är stödet borta) – gårdsstödet – investeringsstöd för att plantera energiskog. Stöd för kontrakterad stärkelsepotatis Från och med 2012 är hela stödet frikopplat och ingår i gårdsstödet. Stöd för kvalitetscertifiering Jordbrukare som har kvalitetscertifierat sin produktion genom att de är anslutna till ett kvalitetssäkringssystem har möjlighet att få stöd för kvalitetscertifiering. Det kvalitetssäkringssystem som jordbrukaren är ansluten till måste ha kontroller som utförs av ett oberoende certifieringsorgan, dvs. det krävs en oberoende tredjepartskontroll av att jordbrukaren uppfyller de krav som kvalitetssäkringssystemet ställer. Certifieringsorgan som utför den oberoende kontrollen ska vara ackrediterat. Stödet betalas ut till jordbrukare som har växtodling, betesmark, nötkreatur för köttoch mjölkproduktion eller får och getter. Från och med 2008 är hektarersättningen och den fasta ersättningen ersatt av ett lika stort belopp för alla jordbrukare. Det finns en summa pengar som kommer att fördelas på alla som blir berättigade till stödet. Hur stor ersättningen blir beror alltså på hur många
9 jordbrukare som söker stödet och hur mycket pengar det finns att fördela respektive år. Det är omöjligt att i förväg veta hur stor ersättningen kommer att bli. År 2012 betalades 23 miljoner ut. Stödet redovisas inte i följande tabeller. Stöd till mervärden i jordbruket Jordbrukare som söker stöd till mervärden i jordbruket måste vara verksam inom minst en av följande produktionsgrenar: – spannmål, oljeväxter, proteingrödor, utsäde, stärkelsepotatis, lin, hampa m.m. – nötkött – mjölkproduktion – får och getter. Stödet kan utbetalas för kvalitets- och marknadsföringsåtgärder. Det kan gälla produkt- och kvalitetsarbete, till exempel genom studiebesök och specialistutbyte. Andra områden som kan vara aktuella är tekniska undersökningar, genomförbarhets- och designstudier. Det kan även gälla kostnader för utveckling av produktionsmetoder eller produkter samt marknadsundersökningar och testproduktion. Stödet betalas ut med högst 75 % av kostnaderna för åtgärderna men med högst 50 000 kr per år och åtgärd. Stöd under 100 euro (ca 900 kr) betalas inte ut. Stödet redovisas inte i följande tabeller. Handjursbidrag Handjursbidrag ingår från och med 2012 i gårdsstödet. Mjölkbidrag Mellan åren 2004 och 2006 fanns det ett mjölkbidrag till mjölkproducenter. Från och med 2007 har mjölkbidraget upphört och ingår istället i gårdsstödet. Modulering Med modulering, menas att pengar förs över från vissa andra stöd till miljöersättning, företagsstöd och projektstöd. För 2012 gjordes avdrag för modulering på 10 % på stödbelopp mellan 5 000 och 300 000 euro. För stöd som överstiger 300 000 euro
Stödåtgärder
155
görs avdrag på 14 %. De stöd som berörs är gårdsstödet, stödet för kvalitetscertifiering samt stödet för mervärden i jordbruket.
Regionala stöd Kompensationsbidrag EU:s regionalpolitik syftar till social utjämning mellan olika regioner inom gemenskapen. Jordbruket skall säkras i områden med sämre produktionsförutsättningar så att befolkningen kan bo kvar och landskapet bevaras. Det viktigaste regionalpolitiska bidraget är det s.k. kompensationsbidraget. Detta riktar sig till områden som har sämre förutsättningar för livsmedelsproduktion (Less Favoured Areas) än andra regioner. I Sverige utgår kompensationsbidrag till stödområdena i norra Sverige, delar av skogs- och mellanbygderna i södra och mellersta Sverige samt vissa områden på Öland och Gotland. För att få kompensationsbidrag måste jordbrukaren åta sig att bruka minst tre hektar jordbruksmark inom ett stödområde i minst fem år från och med den första stödutbetalningen. Det krävs också ett visst djurinnehav. Kompensationsbidraget lämnas i första hand för vall och betesmark, men i vissa stödområden i norra Sverige även för spannmål och potatis. Kompensationsbidraget kan utgå med mellan 250 och 2 700 kr per hektar. Tabell 9.3 visar att Västra Götalands län följt av Jönköpings län är de län där mest kompensationsbidrag har utgått. Totalt utbetalades 724 milj. kr i kompensationsbidrag för år 2012. Nationellt stöd till norra Sverige Avtalet med EU ger Sverige rätt att lämna nationellt stöd till vissa områden i norra Sverige. Stödet är helt finansierat av svenska staten och syftet är att behålla traditionell jordbruksproduktion som är särskilt lämpad för klimatförhållandena i norra Sverige. Avsikten är också att stödet skall förbättra strukturen för produktion, omsättning och förädling av jordbruksprodukter och säkerställa att miljön och naturvärdena skyddas och bevaras.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
156
9
Stödåtgärder
Det nationella stödet tillsammans med kompensationsbidraget och miljöstödet för bevarande av öppet odlingslandskap ersätter det gamla Norrlandsstödet. Stöd utgår till mjölk-, slaktsvins- och äggproduktion, för suggor och getter samt odling av potatis, bär och grönsaker. Det nationella stödet är förknippat med vissa villkor. Jordbruket skall t.ex. omfatta minst 3 hektar jordbruksmark. Tabell 9.3 visar att t.o.m. april 2013 har 264 milj. kr utbetalats i nationellt stöd till norra Sverige för år 2012. Mest nationellt stöd utgick till Västerbottens län.
Miljöersättningar Miljöersättningar syftar till åtgärder för att minska jordbrukets belastning på miljön. Varje land utformar ett program för miljövänliga produktionsmetoder inom jordbruket och för bevarande av biologisk mångfald i odlingslandskapet. Programmet utformas efter det egna landets förhållanden och miljöproblem. För miljöstöd krävs ett femårigt åtagande av brukaren. I det följande beskrivs de stöd som utbetalades för år 2012. I tabell 9.4 visas de arealer för vilka vissa miljöersättningar sökts för år 2012. Tabell 9.5 visar utbetalade medel till miljöersättningar. Totalt utbetalades det 2 506 milj. kr i ersättningar enligt det nya programmet år 2012. Mest stöd utgick till Västra Götalands län följt av Skåne län. Bevarande av betesmarker och slåtterängar Från och med 2001 finns två stöd för betesmarker och slåtterängar. Dels ett projektstöd för restaurering av betesmarker och slåtterängar och dels ett stöd för skötsel av dem. Syftet med projektstödet är att återställa den biologiska mångfalden och de kulturhistoriska värdena i slåtterängar, betesmarker, skogs- och fäbodbeten som helt eller delvis försvunnit genom att hävden upphört. Syftet med stödet för skötsel av betesmarker och slåtterängar är att bevara och förstärka hävdgynnande natur- och kulturmiljövärden. Ersättning lämnas för betesmarker och slåtteräng med allmänna värden samt betesJordbruksstatistisk årsbok 2013
marker och slåtteräng med särskilda värden. Ersättning lämnas också för fäbodbete, skogsbete och alvarbete på Öland och Gotland. Kompletterande åtgärder såsom lövtäkt, lieslåtter och efterbete ger ytterligare ersättning. Bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer Ersättning lämnas för skötsel av åkermarkens värdefulla lämningar och miljöer (landskapselement) som vittnar om den äldre markanvändningen. Ersättning utgår för skötsel av vissa landskapselement belägna på eller i anslutning till åkermark. Exempel på sådana landskapselement är renar mellan åkerskiften, stenmurar, trädrader, stentippar, källor och åkerholmar. Ersättningsbeloppet ges per landskapselement och skiljer sig åt mellan elementen. För att man ska få ett åtagande för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet måste den sammanlagda ersättningen för det första året i åtagandeperioden vara minst 1 000 kronor. Landskapselementen ska till väsentlig del ha tillkommit före den storskaliga mekaniseringen av jordbruket, dvs. före 1940. Utrotningshotade husdjursraser Syftet är att bevara den genetiska resursen som våra husdjur utgör och därmed bidra till att uppnå det svenska miljökvalitetsmålet ”Ett rikt odlingslandskap”. Ersättning lämnas för att hålla djur av raser som finns med på EU:s lista över utrotningshotade svenska husdjursraser, t.ex. fjällko, gutefår, lantrasget och linderödssvin. Alla djur ska vara renrasiga. Den årliga ersättningsnivån ligger på 1 000 kr per djurenhet för nötkreatur, får och getter och 1 500 kr per djurenhet för linderödssvin. Öppet och varierat odlingslandskap Detta stöd har från och med år 2007 slagits ihop med stödet för vallodling. Ekologiska produktionsformer Syftet med ersättningen är att jordbruksmarken ska användas på ett hållbart sätt. Ekologisk produktion har positiva effekter för markens långsiktiga produktionsförmåga och för biologisk mångfald. Miljöersättningen har utformats för att bidra till att de nya målen för
9 ekologisk produktion uppfylls. Målen till år 2013 är att – 20 procent av jordbruksmarken ska vara certifierad för ekologisk produktion. Ersättning lämnas till jordbrukare med ekologisk odling med eller utan ekologisk djurhållning. Den årliga ersättningen varierar beroende på grödslag men ligger mellan 650–7 500 kr/ha. Ersättning för ekologisk djurhållning lämnas i form av en extra ersättning för ekologisk produktion av växtodling. Ersättning för ekologisk djurhållning baseras på det antal mjölkkor, am- och dikor, ungnöt, tackor, getter (hondjur), suggor, slaktsvin, värphöns och slaktkycklingar som finns inom företaget. Ett hektar åkermark motsvaras av 1,0 djurenhet och ett hektar betesmark eller slåtteräng motsvaras av 0,5 djurenheter. Djurantalet får variera genom åren under åtagandeperioden men måste omfatta minst ett djur under hela åtagandeperioden. Antal djur som motsvarar en djurenhet varierar mellan 1,00 för mjölkkor/am- och dikor till 71,43 för värphöns. Vallodling Syftet med ersättningen är att bidra till ett öppet och variationsrikt landskap. Detta gynnar odlingslandskapets natur- och kulturmiljöer. Vallodlingen bidrar också till att minska växtnäringsläckaget och erosionen från åkermark och till att begränsa användningen av växtskyddsmedel. Ersättningen består av en grundersättning som du kan få i hela landet om du odlar vall, och en tilläggsersättning för slåtter- och betesvall som du kan få i stödområdena 1–5. För att få tilläggsersättningen måste man ha djur. Grundersättningen är 500 kr per hektar i stödområde 9. För övriga stödområden är grundersättningen 300 kr per hektar. Tilläggsersättningen mellan de olika stödområdena varierar mellan 450–2 000 kr/ha. Minskat kväveläckage Ersättning lämnas för insatser med syfte att minska kväveutlakningen under vinterhalvåret. Ersättning kan lämnas för två åtgärder, dels för sådd av fånggröda, dels för
Stödåtgärder
157
vårbearbetning, dvs. att ingen jordbearbetning sker efter skörden på hösten. Syftet är att minska den kvävebelastning på havet som orsakas av mänsklig verksamhet. Åtgärden riktas till områden i södra Sverige där kväveutlakningen är hög. Ett jordbruksskifte måste vara minst 0,10 ha för att berättiga till ersättning. Den årliga ersättningsnivån ligger för fånggröda på 900 kr/ha och för vårbearbetning på 500 kr/ha. Fånggröda och vårbearbetning på samma mark ger 1 600 kr/ha. Våtmarker och småvatten Från och med 2001 finns två stöd för våtmarker och småvatten. Dels ett projektstöd för anläggning av våtmarker och småvatten och dels ett stöd för skötsel av dem. Syftet med ersättningarna är att öka arealen våtmarker i odlingslandskapet och att förbättra funktionen i de våtmarker som redan finns. Våtmarkerna minskar de negativa effekterna av växtnäringsläckage och bevarar och förstärker den biologiska mångfalden. De fyller även andra viktiga funktioner, som att upprätthålla grundvattennivån, öka variationen i landskapet och förbättra möjligheten till människors rekreation. Med våtmark menas ett vegetationstäckt område där vattenytan är nära under, i nivå med eller nära över markytan och där vattennivån får variera med de naturliga säsongsvariationerna. Med våtmark menas här även småvatten och dammar. Bruna bönor på Öland Ersättning lämnas till jordbrukare med traditionell odling av lokala sorter av bruna bönor på Öland. Syftet med detta stöd är att främja en odlingsmetod som bidrar till att minska riskerna med bekämpningsmedelsoch växtnäringsutlakning till Östersjön. Dessutom bevaras odlingen av lokala sorter av bruna bönor. Odlingen är en viktig del av öns kulturarv. Ersättningen lämnas enbart på Öland och ett jordbruksskifte måste vara på minst 0,10 ha för att vara berättigad till ersättning. Ersättningen är 1 400 kr/ha. Sockerbetor på Gotland Sista år för att söka stödet för sockerbetor på Gotland var år 2006.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
158
9
Stödåtgärder
Skyddszoner Syftet med ersättningen är att minska ytavrinningen, erosionen och läckaget av näringsämnen från åkermark. Skyddszonerna minskar även risken för att rester av växtskyddsmedel hamnar i sjöar och vattendrag. Syftet är också att gynna växt- och djurliv. Ersättning lämnas för anläggning av zoner besådda med vall utmed vattendrag i stödområdena 4b, 5 och 9. Skyddszonen skall vara minst 6 meter bred och ersättning lämnas för högst 20 meters bredd. Dessutom måste skifteslängden mot vattenområdet vara minst 20 meter och den sammanlagda arealen av alla skyddszonsskiften minst 0,10 ha för att berättiga till ersättning. Den årliga ersättningsnivån är 3 000 kr/ha. Från och med 2012 kan man inte längre söka nytt åtagande för skyddszoner.
också vara ersättning för att lindra smärta när man kastrerar grisar.
Miljöskyddsåtgärder Ersättning lämnas om man utför åtgärder som minskar riskerna vid hantering och användning av växtskyddsmedel och minskar läckaget av växtnäringsämnen. Ersättning lämnas i hela landet.
För att få ersättning måste man – vara med i det frivilliga salmonellaprogrammet – skydda grisarna mot sjukdomar – ha både foder- och produktionsuppföljning – ha en plan för produktionen.
För att få ersättning måste man – göra en växtodlingsplan – göra en växtnäringsbalans – göra en markkartering – låta bestämma kväveinnehållet i flytgödsel – ha en säker påfyllnings- och rengöringsplats för sprutan – dokumentera behovet av bekämpning vid användning av växtskyddsmedel – ha kontrollrutor – lämna obesprutade kantzoner.
Företagsstöd
Ersättning lämnas med mellan 50–250 kr/ha. Från och med 2012 kan man inte längre söka ett nytt åtagande för miljöskyddsåtgärder.
Djurvälfärd Syftet med stöden för djurvälfärd är att djuren ska må bättre. Det kan till exempel vara arbete för att förhindra smittspridning och hålla extra koll på foder och hull. Det kan Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Ersättning för extra djuromsorg för suggor (tabell 9.8) Syftet med ersättningen är att förstärka arbetet med en god djurhälsa för att djuren ska må bättre. Ersättningen går att söka för suggor och betäckta gyltor. För att få ersättning för extra djuromsorg för suggor måste man först söka ett åtagande. Ett åtagande innebär att man åtar sig att sköta sina suggor och betäckta gyltor enligt ersättningens villkor i 5 år. Ersättning betalas ut för det extra arbetet. Man måste följa de villkor som gäller för ersättningen för extra djuromsorg för alla suggor och betäckta gyltor varje år under hela 5-årsperioden.
Syftet med företagsstöden är att öka konkurrenskraften inom jordbruket, skogsbruket, rennäringen, trädgårdsområdet och livsmedelsförädlingen. Syftet är också att öka livskvaliteten och diversifiera ekonomin på landsbygden. Med företagsstöd menas att stödet är knutet till ett befintligt eller nystartat företag. Stöd till modernisering av jordbruksföretag (tabell 9.6) Stöd till modernisering av jordbruksföretag ska bidra till att påskynda företagens anpassning till nya marknadsförutsättningar men samtidigt ge positiva effekter för biodiversitet, miljövänlig produktion, djurvälfärd och arbetsmiljö. Under åtgärden ingår även stöd för plantering av energigrödor på åkermark. Stödet är inriktat på att beviljas som en procentsats av planerade fasta investeringar och betalas ut först då dessa har genomförts och betalats. Landsbygdsprogrammet medger
9
Stödåtgärder
159
stöd med högst 30 % av stödberättigande investeringskostnader. Till jordbruksföretag inom mindre gynnande områden i norra Sverige kan ytterligare högst 20 procentenheter beviljas. De flesta länsstyrelser har emellertid tillämpat ett reducerat maxbelopp och i vissa fall även en sänkt stödandel. Prioritering sker av de företag som utifrån sin affärsplan mest bedöms bidra till en ökad konkurrenskraft och entreprenörskap i sektorerna och i landsbygdsekonomin. Varje länsstyrelse har tagit fram egna prioriteringar, vilket gett åtgärden en viss lokal prägel. Prioriteringsordningen framgår av länsstyrelsernas genomförandestrategier.
bidra till en ökad konkurrenskraft och entreprenörskap i sektorerna och i landsbygdsekonomin. Länsstrategierna innehåller ytterligare prioriteringar. Landsbygdsprogrammet medger i de flesta fall stöd med högst 30 % av stödberättigande investeringskostnader. De flesta länsstyrelser har emellertid tillämpat ett reducerat maxbelopp eller en sänkt stödandel.
Startstöd (tabell 9.6) Startstödet ska bidra till att främja en långsiktigt lönsam och konkurrenskraftig jordbruksnäring genom att stödja unga personer som för första gången vill etablera sig som ägare till ett jordbruksföretag. Stödet kan också underlätta och påskynda generationsväxlingar i jordbruksföretagen och därmed leda till en föryngring av jordbrukarkåren. Stödet hjälper till genom att ett bidrag av likvida medel underlättar ett övertagande eller en nyetablering, särskilt med tanke på att ett beviljat startstöd sannolikt gör det lättare att banklån beviljas. Startstöd lämnas med högst 250 000 kr i form av en startpremie till företagare under 40 år som för första gången etablerar sig som företagare i ett jordbruks- eller trädgårdsföretag. Den största delen av företagen som har fått stöd har haft djur/köttproduktion jämte växtodling som inriktning. Därefter har mjölkproduktion, trädgård, får och hästar varit de vanligaste inriktningarna.
Projektstöd kan sökas av till exempel: – organisationer, ideella och ekonomiska föreningar inklusive stiftelser – sammanslutningar, exempelvis av företag – företag – kommuner.
Stöd till högre värde i jord- och skogsprodukter (tabell 9.7) Stödet för högre värde, eller förädlingsstödet, är ett investeringsstöd som kan lämnas för förädling och saluföring av produkter från jord- och skogsbruk inklusive rennäring och trädgårdsnäring. Prioritering sker av de företag som utifrån sin affärsplan bedöms mest
Projektstöd Projektstödet ska verka för en högre livskvalitet för dem som bor på landsbygden, bredda och stärka landsbygdens näringsliv och stärka konkurrenskraften inom den gröna näringen.
Det finns olika typer av projektstöd, t.ex. utveckling av bredband på landsbygden, utveckling av små företag och utveckling av landsbygdsturism (tabell 9.9). Mer projektstöd redovisas på Jordbruksverkets webbplats. Utveckling av bredband på landsbygden En väl utbyggd infrastruktur är viktig för dem som bor på landsbygden. Genom stödet för bredband får dessa personer tillsammans med andra möjlighet att anlägga bredband i områden där det idag inte finns något marknadsintresse för att etablera bredbandsnät. Projektstöd för bredband kan beviljas när man – drar nya bredband – uppgraderar befintligt bredband – förbereder för bredband, dvs. att man gräver ned tomrör och drar fiber. Projektstöd för utveckling av företag med färre än tio årsarbetskrafter Projektstöd kan beviljas om det skapar förutsättningar Jordbruksstatistisk årsbok 2013
160
9
Stödåtgärder
– för utveckling av företag med färre än tio årsarbetskrafter och med en omsättning eller balansomslutning som är lägre än 18 miljoner kronor – för entreprenörskap på landsbygden – för nyetablering av små företag. Stöd kan t.ex. beviljas till projekt som – gör att nya affärs- och verksamhetsidéer utvecklas snabbare – sprider erfarenheter och utveckling av kommersiella och tekniska lösningar, gärna i samverkan med forsknings- och utvecklingscentrum – syftar till är att förbättra tillgången på lokalt kapital. Projektstöd för utveckling av landsbygdsturism Turismen är en av de snabbast växande branscherna idag och intresset för att turista på den svenska landsbygden ökar. Bo på lantgård har blivit ett begrepp. Projektstöd kan beviljas för projekt som förbättrar förutsättningarna för en konkurrenskraftig besöks- och turistnäring på landsbygden. Projektstöd kan även beviljas för utveckling och introduktion av IT-baserade tjänster för marknadsföring, distribution, kontakt och bokningar för en grupp av turistföretag. Syftet är att göra det enklare för företagen att nå ut till sina kunder. Projektstöd för insatser som förbättrar servicen på landsbygden Ett bra serviceutbud har i många fall stor betydelse när människor väljer bostadsort. Att det finns livsmedelsbutik och servicefunktioner som bank, apotek och bredband ökar möjligheten till utveckling av bygden. Att det finns kultur- och fritidsaktiviteter påverkar också hur attraktiv en bygd är. Projektstöd kan beviljas för insatser som förstärker eller utvecklar serviceutbudet och
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
kultur- och fritidsaktiviteten på landsbygden för både företagare och konsumenter. Det kan till exempel vara samverkanslösningar av olika slag.
Prisstöd m.m. till rennäringen Utöver de stöd till rennäringen i form av investerings- och startstöd samt kulturmiljöstöd som redovisats ovan utgår ett särskilt prisstöd för kontrollslaktade renar, vilka godkänns som livsmedel. Detta redovisas i tabell 9.10. Efter Tjernobylolyckan betalades ersättning till rennäringen för att täcka merkostnader och inkomstförluster till följd av det radioaktiva nedfallet. I ersättningen ingår också kostnader för t.ex. försöksverksamhet, slakt av renar med för hög cesiumhalt samt utfordring av cesiumrenar och analyser. Staten ersatte fram till 1994/95 renägarna för upphittade rovdjursrivna renar. Från och med 1996 ändrades ersättningssystemet till att i huvudsak baseras på rovdjursförekomst. I tabell 9.10 redovisas även ersättningar från Banverket för tågdödade och från trafikförsäkringen för vägtrafikdödade renar.
Annan publicering Uppgifterna i detta kapitel om utbetalda stöd grundas på underlag från Jordbruksverket. Statistiken hänför sig till de år för vilka stöd utgått förutom i tabellerna 9.6, 9.7 och 9.9 där beviljade stöd redovisas. Jordbruksverket publicerar detaljerad statistik över stöd som utbetalats eller beviljats under olika kalenderår i sin verksamhetsstatistik, senast i Verksamhetsstatistik för 2012.
9
Stödåtgärder
161
Tabell 9.1 1 Direktstöd till jordbruket utbetalade för 2000–2012 , milj. kr Disbursed direct support to the agricultural holdings Gårdsstöd Stöd för proteingrödor Stöd för energigrödor Kontrakterad stärkelsepotatis Nationellt kuvert Återbetalning modulering Arealersättning Djurbidrag, generella Handjursbidrag Am- och dikobidrag Tackbidrag Slaktbidrag Extensifieringsbidrag Mjölkbidrag Regionala stöd Kompensationsbidrag Nationellt stöd norra Sverige Miljöstöd, gamla Öppet odlingslandskap Ekologisk odling Flerårig vallodling Biologisk mångfald och kulturmiljövärden Betesmarker Slåtterängar Kulturmiljö Miljökänsliga områden Våtmarker och småvatten Extensiv vall, skyddszoner Fånggrödor Resurshållande konventionellt jordbruk Återskapande av slåtterängar Odling av bruna bönor på Öland Utrotningshotade djurraser Kulturmiljöstöd för renskötselområdet Miljöstöd, nya Betesmarker och slåtterängar Natur- och kulturmiljöer Kulturmiljöer i renskötselområdet Utrotningshotade husdjursraser Öppet och varierat odlingslandskap Miljöskyddsåtgärder Ekologisk produktion Vallodling Minskat kväveläckage Våtmarker och småvatten Bruna bönor på Öland Sockerbetor på Gotland Skyddszoner Naturfrämjande insatser på åkermark Djurvälfärd Extra djuromsorg för suggor Summa utbetalade direktstöd
2000
2005
2009
2010
2011
2012
. . . . . . 3 480
5 315 21 11 37 1 61 .
6 736 22 8 38 4 . .
5 976 . . 29 . . .
5 999 . . 34 . . .
5 778 . . . . . .
940 331 198 31 130 250 . 864 574 289
733 263 . . . . 471 916 639 276
347 347 . . . . . 956 690 266
307 307 . . . . . 1 017 747 270
312 312 . . . . . 1 048 741 307
. . . . . . . 988 724 264
1 929 582 268 433 520 333 14 173 24 9 6 9
. . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . .
94 3 2 3 0 128 . . 1 4 . . 126 . . . . . . .
. . . . . 2 345 754 168 11 6 509 . 573 85 197 8 2 3 28 .
. . . . . 2 112 728 110 23 7 . 32 502 607 112 15 1 . 5 2
. . . . . 2 486 787 108 25 8 . 46 575 738 152 16 1 . 30 5
. . . . . 2 539 805 108 26 8 . 47 588 746 154 22 1 . 33 9
. . . . . 2 506 795 102 22 8 . 11 604 734 162 23 1 . 34 11
. 7 340
. 9 440
. 10 223
. 9 815
. 9 931
120 9 392
1) För perioden 2000–2011 ingår i tabellen samtliga medel som avser respektive år oavsett när de utbetalats. För år 2012 avser beloppen de medel som utbetalats t.o.m. april år 2013. Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
162
9
Stödåtgärder
Tabell 9.2 Gårdsstöd samt diverse produktstöd för stödåret 2012 utbetalade t.o.m. april 2013, 1 000-tal kr Single farm payment and various product support Område
Energigrödor2
157 202 281 694 259 484 515 866 243 772
. . . . .
. . . . .
. . . . .
. . . . .
. . . . .
128 708 341 087 195 905 95 618 1 186 575
. . . . .
. . . . .
. . . . .
. . . . .
. . . . .
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
260 303 948 259 171 782 195 674 214 597
. . . . .
. . . . .
. . . . .
. . . . .
. . . . .
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
109 597 122 930 84 778 77 886 129 971 56 090
. . . . . .
. . . . . .
. . . . . .
. . . . . .
. . . . . .
Hela riket 2012
5 777 777
.
.
.
.
.
2011 2010 2009 2005 20006
5 998 518 5 975 879 6 735 854 5 314 878 4 088 860
. . 22 009 21 058 .
. . 7 988 11 681 .
33 636 28 541 37 845 36 756 .
311 916 307 121 347 159 262 797 330 836
. . . 470 651 .
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
Kontrakterad stärkelsepotatis3
Handjursbidrag4
Proteingrödor1
Gårdsstöd
Mjölkbidrag5
1) Stöd för proteingrödor infördes från och med 2004. År 2004 ingick utbetalningen i arealersättning. I Sverige har dock hela stödet för proteingrödor frikopplats och ingår i sin helhet i gårdsstödet fr.o.m. 2010. 2) Stöd för energigrödor infördes från och med 2004. Stödet för energigrödor går inte att söka fr.o.m. den 1 januari 2010. EU har beslutat att 2009 var det sista året då lantbrukare kan få stöd för produktion av energigrödor. 3) Stödet för kontrakterad stärkelsepotatis upphörde 2012. 4) Handjursbidraget ingår från och med 2012 i gårdsstödet. 5) Mjölkbidraget infördes från och med 2004, men upphörde fr.o.m. 2007 och ingår istället i gårdsstödet. 6) Jämförelsetalen för gårdsstöd före 2005 är summan av tidigare arealersättning, am- och dikobidrag, tackbidrag, slaktbidrag och extensifieringsbidrag. Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
9
163
Stödåtgärder
Tabell 9.3 1 Kompensationsbidrag samt nationellt stöd till norra Sverige för stödåret 2012 utbetalt t.o.m. april 2013, 1 000-tal kr Disbursed support for less favoured areas and national support to the north of Sweden Område
Kompensationsbidrag
Nationellt stöd Suggor, getter, potatis, ägg, bär och grönsaker
Mjölk
Slaktsvin
Summa nationellt stöd
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
1 488 8 659 307 12 458 71 874
– – – – –
– – – – –
– – – – –
– – – – –
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
32 946 54 395 15 006 6 571 25 748
– – – – –
– – – – –
– – – – –
– – – – –
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
13 488 84 090 59 405 15 544 3 321
– – 371 – –
– – 4 350 – –
– – 854 – –
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
49 721 67 947 47 604 55 773 65 724 31 811
834 567 1 510 1 444 2 859 2 914
3 251 24 725 35 665 51 760 83 038 41 463
50 1 309 1 225 236 2 581 3 259
– – 5 574 – – – 4 135 26 601 38 400 53 440 88 477 47 636
Hela riket 2012
723 881
10 499
244 251
9 513
264 263
2011 2010 2009 2005 2000
740 925 746 829 690 179 639 429 574 125
11 100 11 044 9 702 11 248 9 450
284 477 274 071 246 035 252 285 266 751
11 614 10 334 10 298 12 627 13 269
307 191 269 571 266 035 276 161 289 469
1) Att det presenteras siffror för län som ej är belägna i norra Sverige beror på var företagen är registrerade. Marken ligger dock i norra Sverige. Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
164
9
Stödåtgärder
Tabell 9.4 Registrerade arealer för vissa miljöersättningar avseende år 2012, hektar Areas for environmental support Område
Betesmarker och slåtterängar
Vallodling1
Ekologisk produktion
Minskat kväveläckage
Miljöskyddsåtgärder
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
10 853 17 190 16 548 43 652 39 815
26 054 31 547 35 206 61 880 60 655
13 409 25 608 21 478 41 240 18 466
789 615 1 261 1 529 22
1 905 4 948 7 419 10 360 166
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
20 677 75 021 27 502 – 61 810
32 239 63 733 33 449 12 286 78 509
8 187 13 893 11 988 – 24 519
6 8 966 5 328 2 469 35 037
66 1 748 1 680 412 15 692
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
14 751 58 318 6 465 9 217 6 962
36 748 154 683 53 569 29 129 20 825
9 357 105 672 33 650 16 905 17 170
15 835 64 610 5 753 1 696 1 937
2 575 11 810 1 894 4 888 5 982
5 643 3 531 1 911 3 915 1 914 2 352
29 771 38 412 31 232 29 812 40 836 20 294
16 368 18 170 13 098 14 908 8 691 4 537
– – – – – –
749 489 11 230 364 150
Hela riket 2012
428 047
920 869
437 313
145 853
73 538
2011 2010 2009 2005 2004
436 721 434 024 439 840 461 401 408 656
930 341 924 803 900 370 286 680 .
435 161 428 336 428 126 519 694 462 438
143 239 144 030 121 164 266 879 283 945
310 776 298 247 263 756 . .
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
1) Systemet för vallodling utvecklades i samband med utveckling av gårdsstödssystemet år 2004–05. Första utbetalningen skedde 2005. Det miljöstödet redovisas i tabell 9.1. Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
9
Stödåtgärder
165
Tabell 9.5 Miljöersättning för stödåret 2012 utbetalade t.o.m. april 2013, 1 000-tal kr Environmental support Område
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
Betesmarker och slåtterängar
Naturoch kulturmiljöer
Kulturmiljöer i renskötselområdet
Utrotningshotade husdjursraser
Öppet och varierat odlingslandskap1
Miljöskyddsåtgärder
Ekologisk produktion
Vallodling2
17 133 27 230 32 939 85 533 64 024
1 264 2 308 1 554 6 286 10 159
– – – – –
224 367 232 368 237
. . . . .
200 659 932 1 564 28
13 935 29 810 29 364 67 758 30 885
13 065 16 541 19 166 37 376 38 575
31 427 137 802 54 564 22 275 91 153
4 802 14 816 368 3 065 23 942
– – – – –
209 337 135 154 786
. . . . .
17 285 267 87 2 293
12 314 22 631 17 806 4 372 41 386
19 854 41 268 22 308 7 068 42 287
Hallands 25 162 Västra Götalands 100 950 Värmlands 11 223 Örebro 19 288 Västmanlands 16 000
7 530 17 783 673 1 921 1 587
– – – – –
261 911 302 270 190
. . . . .
423 1 883 286 662 879
14 838 150 393 41 251 24 005 22 625
19 972 86 126 53 732 17 219 10 409
13 683 8 930 3 218 13 969 3 980 14 599
1 321 411 262 915 871 549
– – – 260 1 029 20 497
704 544 237 474 439 159
. . . . . .
79 100 2 45 81 37
18 901 20 411 13 296 15 707 8 144 4 522
33 238 58 288 50 371 49 961 65 420 31 634
Hela riket 2012
795 082
102 385
21 786
7 539
.
10 809
604 353
733 880
2011 2010 2009 2005 2000
805 254 787 394 728 440 754 401 .
108 282 108 477 110 029 167 511 .
26 153 25 373 23 392 11 762 1 461
7 919 7 531 7 363 5 367 .
. . . 508 983 .
47 404 45 747 32 437 . .
587 797 745 511 574 772 738 097 501 698 607 190 572 845 85 316 126 4843 .
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
1) Stödet ingår från och med 2007 i stödet för vallodling. 2) Systemet för vallodling utvecklades i samband med utveckling av gårdsstödssystemet år 2004–05. Första utbetalningen skedde 2005. Det miljöstödet redovisas i tabell 9.1. 3) Här redovisas endast miljöstöd för ekologisk produktion som ingår i det nya miljöprogrammet. För totalt miljöstöd för ekologisk produktion skall miljöstöd som ingår i det gamla miljöprogrammet läggas till. Det miljöstödet redovisas i tabell 9.1. Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
166
9
Stödåtgärder
Tabell 9.5 (forts.)
Område
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
Minskat kväveläckage
Våtmarker och småvatten
Bruna bönor på Öland
Skyddszoner
Naturfrämjande insatser på åkermark
Summa miljöstöd
481 412 1 013 1 363 11
702 509 2 075 2 680 428
. . . . .
1 653 2 429 3 769 3 169 160
146 604 1 593 2 785 64
48 802 80 869 92 638 208 884 144 571
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
3 8 878 5 073 2 316 37 973
440 1 723 834 438 6 284
. 638 . . .
76 667 456 129 3 622
– 414 125 71 1 290
69 142 229 458 101 937 39 975 251 015
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
19 682 73 889 6 964 1 569 2 053
1 681 3 411 214 1 236 684
. . . . .
1 535 7 734 852 2 952 4 581
845 934 – 930 418
91 928 444 012 115 497 70 052 59 426
– – – – – –
91 9 6 – – –
. . . . . .
– – – – – –
40 121 – – – 146
68 056 88 814 67 393 81 332 79 963 72 144
Hela riket 2012
161 679
23 445
638
33 785
10 527
2 505 907
2011 2010 2009 2005 2000
153 791 152 354 112 415 197 136 .
22 484 16 489 14 969 8 378 .
948 918 853 1 895 .
33 325 30 036 5 233 28 344 .
9 021 4 861 2 109 . .
2 547 887 2 492 049 2 146 128 2 344 704 127 945
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
9
Stödåtgärder
167
Tabell 9.6 Beviljade stöd till modernisering av jordbruksföretag och startstöd till jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag 2007–2012 Granted investment support to modernisation of agricultural holdings and setting up of young farmers Område; myndighet
Modernisering Antal stöd
Startstöd Beviljade stöd, 1 000-tal kr
Antal stöd
Beviljade stöd, 1 000-tal kr
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
27 22 31 100 76
8 464 5 614 9 626 33 298 32 867
8 5 5 13 11
2 000 1 000 1 050 3 250 1 800
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
64 52 28 42 142
18 805 16 402 15 234 15 846 43 802
12 5 6 1 15
2 494 1 000 1 200 250 3 750
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
55 188 48 64 11
12 151 74 955 14 796 33 084 1 634
7 31 – 3 1
1 275 7 000 – 750 150
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
20 50 21 75 16 19
9 002 18 416 6 070 36 016 14 503 12 633
4 3 4 8 2 7
500 600 1 000 1 375 500 1 500
Sametinget
10
350
–
–
Hela riket 2012
1 161
433 567
151
32 444
2011 2010 2009 2008 2007
1 718 1 462 1 547 1 516 749
667 610 558 635 575 293 497 891 242 001
234 220 266 309 199
47 949 43 700 51 150 60 380 38 200
Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
168
9
Stödåtgärder
Tabell 9.7 Beviljade stöd till högre värde i jord- och skogsprodukter 2007–2012, 1 000-tal kr Granted investment support to adding value to agricultural and forest products for Sweden Område; myndighet Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
Antal stöd
Beviljade stöd, 1 000-tal kr
Tabell 9.8 Djurvälfärd för stödåret 2012 utbetalade t.o.m. april 2013, 1 000-tal kr Animal wellfare Område
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
Extra djuromsorg för suggor
7 5 4 3 3
2 942 638 1 440 1 045 1 232
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
8 11 2 6 59
581 3 536 1 437 757 31 372
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
1 160 5 912 4 833 1 834 36 776
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
9 26 7 3 6
3 880 13 246 4 374 2 015 1 340
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
13 151 21 103 3 624 3 976 7 557
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
2 9 4 4 7 6
1 080 2 180 456 1 206 2 556 3 203
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
Sametinget
8
2 140
Hela riket 2012
Hela riket 2012
199
82 658
2011 2010 2009 2008 2007
246 218 193 157 51
90 656 71 017 61 681 60 302 20 797
Källa: Jordbruksverket.
Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
589 1 531 5 135 9 385 658
647 224 584 – 822 941 120 442
9
Stödåtgärder
169
Tabell 9.9 Utbetalade projektstöd 2007–2012, 1 000-tal kr Disbursed structural fund aid Område; myndighet
Projektstöd för Utveckling av bredband på landsbygden
Utveckling av företag med färre än tio årsarbetskrafter
Utveckling av landsbygdsturism
Insatser som förbättrar servicen på landsbygden
Antal stöd
Beviljade stöd, 1 000tal kr
Antal stöd
Antal stöd
Antal stöd
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
– 1 – – –
– 684 – – –
14 8 10 10 20
4 642 1 864 2 251 3 016 4 542
7 6 7 8 9
4 378 3 029 3 906 2 343 5 472
3 3 5 10 7
14 227 2 715 6 905 29 275 14 532
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
– 2 1 – 4
– 1 620 1 800 – 8 986
7 23 6 16 10
2 608 4 748 3 453 4 519 5 044
5 11 1 7 17
1 502 2 977 800 2 889 10 337
10 6 8 8 13
19 249 12 805 5 235 12 595 52 958
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
2 – – 1 –
736 – – 72 –
10 8 16 19 8
3 539 13 365 3 113 3 424 2 544
4 14 3 11 9
1 579 7 696 913 2 204 4 509
7 26 11 5 2
7 193 70 051 17 315 3 680 3 047
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
– – 3 1 – –
– – 4 565 2 891 – –
10 5 5 7 5 21
1 442 5 357 1 644 1 501 1 782 4 968
4 6 2 9 3 18
619 1 535 2 580 8 427 2 400 8 870
– 16 5 9 – 2
– 34 751 18 649 19 843 – 13 677
Sametinget
–
–
2
3 150
5
5 859
1
170
Jordbruksverket
–
–
8
5 379
4
1 894
1
341
Hela riket 2012
15
21 353
248
87 895
170
86 720
158
359 213
2011 2010 2009 2008 2007
54 55 – – –
84 146 127 205 – – –
390 393 388 375 97
141 507 175 976 123 938 141 927 43 407
197 256 260 276 83
92 104 152 189 111 713 126 132 39 731
132 87 68 32 7
114 769 69 868 34 730 23 788 2 723
Beviljade stöd, 1 000tal kr
Beviljade stöd, 1 000tal kr
Beviljade stöd, 1 000tal kr
Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
170
9
Stödåtgärder
Tabell 9.10 Utbetalade stöd och ersättningar till rennäringen 2000–2012, 1 000-tal kr Disbursed support and compensation to reindeer breeding Typ av stöd
2000
2005
2009
2010
2011
2012
Prisstöd
14 663
17 480
16 580
15 594
16 461
15 488
Ersättning p.g.a. Tjernobylolyckan
9 884
9 763
6 731
6 271
3 199
1 979
Övriga medel för främjande av rennäringen, Varav katastrofskadeskydd projektstöd m.m.
6 779 566 6 213
5 423 2 202 3 221
21 456 1 225 20 231
11 255 216 11 039
14 753 3 101 11 652
13 650 7 014 6 636
35 000
47 000
58 563
57 674
63 538
64 801
Ersättning för tågdödade renar
2 326
2 282
3 142
2 930
2 975
4 417
Ersättning för vägtrafikdödade renar
4 499
4 256
5 860
5 434
6 611
6 156
Ersättning för renar som skadats eller dödats av rovdjur
Källa: Jordbruksverket, Vägverket, Sametinget, Banverket och Trafikförsäkringsföreningen.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
10
10
Jordbrukets ekonomi
171
Jordbrukets ekonomi
I kapitel 10 beskrivs jordbrukets ekonomi i dess helhet och sektorns roll i samhällsekonomin. På företagsnivå redovisas intäkter och kostnader i jordbruket samt olika resultatmått. Per hushåll redovisas även intäkter från andra förvärvskällor. Totalt omfattar redovisningen: – Jordbrukssektorn i nationalräkenskaperna – EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn – Intäkter, kostnader m.m. för företagen – Jordbrukarhushållens inkomster – Prisindex – Arrendepriser – Markpriser – Priser på lantbruksenheter
Sammanfattning Jordbrukssektorn i nationalräkenskaperna Jordbrukets bidrag till BNP uppgick 2012 till 15,8 miljarder kr, vilket motsvarade 0,4 % av BNP (mätt som jordbrukets förädlingsvärde till baspris i relation till BNP marknadspris) (tabell 10.1).
EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn EAA (Economic Accounts for Agriculture) är en ekonomisk kalkyl för jordbruket som beräknas inom alla EU-länder och som fr.o.m. år 2000 har ersatt den tidigare svenska sektorskalkylen. Jordbrukets ekonomiska resultat enligt EAA redovisas i tabell 10.2. Produktionsvärdet redovisas till baspriser, vilket innebär att s.k. produktrelaterade direktersättningar (produktsubventioner) enligt den gemensamma jordbrukspolitiken ingår i värdet för respektive produkt. Övriga direktersättningar (produktionssubventioner) utgörs bl.a. av gårdsstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag. Jordbrukssektorns produktionsvärde i löpande baspriser ökade mellan 2010 och
2011 med 1,8 miljarder kronor, vilket motsvarade knappt 4 %. Mellan åren 2009 och 2010 ökade produktionsvärdet med 4,7 miljarder kr, en ökning med 11 %. Värdet av vegetabilieproduktionen till baspris ökade med 5 % 2011 jämfört med 2010. Produktionsvärdet till baspris för animalier ökade år 2011 med 2 % jämfört med år 2010. Produktionsvärdet till baspris för nötkreatur, ökade med 3 % medan priset för svin minskade med 13 % år 2011 jämfört med år 2010. Driftöverskott netto minskade med 2,5 % mellan åren 2010 och 2011. Kostnaderna för insatsvaror och tjänster samt kapitalförslitning ökade med 5 respektive knappt 4 %, samtidigt som övriga produktionssubventioner ökade med 1,5 %.
Intäkter, kostnader och resultat på företagsnivå I Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) är företagen grupperade efter olika driftsinriktningar med hjälp av jordbruksstatistikens typklassificeringssystem, vilket dock inte innebär att redovisningen av resultatutvecklingen är renodlad till en produktionsgren. Detta hänger samman med att företagen väljs efter sin huvudsakliga driftsinriktning. Företag i gruppen Jordbruksväxter kan således även ha vissa animalieinkomster, Jordbruksstatistisk årsbok 2013
172
10
Jordbrukets ekonomi
inkomster från körslor utanför företaget, hyror samt inkomster av övrig verksamhet utanför jordbruket. En resultatförändring i en viss grupp behöver därför inte enbart bero på förändrad lönsamhet inom den huvudsakliga verksamhetsgrenen. Intäkter i jordbruket redovisas i tabell 10.3 med uppdelning på vegetabilier, animalier och övrig produktion. I respektive intäkter ingår också inkomster från direktstöd. Kostnader i jordbruket redovisas med uppdelning på förnödenheter, underhåll, arbetskostnader, avskrivningar, arrendekostnader och finansiellt netto. I tabellen sker även redovisning för skogsbruket hos de olika grupperna av lantbruksföretag. Intäkterna för skogsbruket avser årets försäljningar och inkluderar inte värdeförändring i skogsbeståndet. Sämre nettoresultat kan noteras för mjölk-, köttdjurs- och svinföretag under 2011. De flesta grupperna av mjölkföretag uppvisade försämringar av både genomsnittligt bruttooch nettoresultat jämfört med 2010. Resultatförsämringen förklaras främst av en ostabil utveckling av avräkningspriset på mjölk och en minskning av intäkter för de minsta företagen i riket under året. Samtidigt har driftskostnaderna för de medelstora och stora redovisningsgrupperna ökat på riksnivå. Jämfört med 2010 har de totala intäkterna ökat för vegetabilier. Den största intäktsökningen kom från övriga verksamheter där intäkterna ökade med drygt 70 % för den större storleksgruppen och ökade med cirka 80 % för den mindre storleksgruppen. För företag med köttdjur har både genomsnittligt brutto- och nettoresultat har blivit sämre än föregående år eftersom kostnaderna som avser underhåll och övriga kostnader ökade. En förbättring av svinföretagens bruttoresultat kan noteras under år 2011. De genomsnittliga intäkterna i jordbruket, framförallt intäkterna för djurskötsel och för växtodling, ökade tydligt jämfört med 2010. Samtidigt ökade de flesta övriga kostnaderna, speciellt avskrivningskostnader och räntenetto markant. Därför blev nettoresultatet sämre än förra året.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Jordbrukarhushållens inkomster I tabell 10.4 redovisas genomsnittliga taxerade nettointäkter i olika storleksgrupper av jordbruksföretag för åren 2000–2011. Av tabellen framgår att den taxerade förvärvsinkomsten för hushållen vid företag med upp till 20 hektar åker till cirka 90 % utgörs av inkomst av tjänst. Med ökande företagsstorlek sjunker denna andel och är vid de största företagen 48 %. I tabell 10.5 återfinns med uppdelning på län jordbrukarhushållens genomsnittliga taxerade inkomst för 2011 av näringsverksamhet och tjänst samt nettoinkomst av kapital. Genom att därutöver beakta underskott av näringsverksamhet, nettoförändring av expansionsmedel samt allmänna avdrag har hushållsinkomsten före transfereringar erhållits. Vidare redovisas positiva ej skattepliktiga transfereringar, negativa transfereringar samt hushållsinkomsten efter dessa transfereringar. Av tabell 10.5 framgår att jordbrukarhushållen i Jönköpings län hade den högsta genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar, med 358 000 kr vilket var 9 % över riksgenomsnittet. Därefter följde Västmanlands och Kronobergs län. Lägst inkomst redovisades för Gotlands län med 269 900 kr per hushåll, vilket var 18 % under riksgenomsnittet.
Prisindex En jämförelse mellan jordbrukets olika prisindex visar att jordbrukets avräkningspriser i genomsnitt stigit med 33 % mellan åren 2005 och 2012. Kostnaderna för att ta fram olika produkter har stigit med 31 % enligt Produktionsmedelsprisindex under samma period (tabell 10.6). Prisutvecklingen i detaljledet av jordbruksreglerade varor visar en ökning med 18 % sedan 2005. I tabell 10.7 visas ett urval av olika prisserier. Alla prisserier utom traktorer redovisas i eller ligger till grund för de index som redovisas i det Statistiska meddelandet Prisindex och priser på livsmedelsområdet.
10 Det genomsnittliga priset på traktorer baseras på uppgifter ifrån statistikrapporten Jordbrukets investeringar i maskiner och redskap. Priset på dieselolja har ökat mellan 2011 och 2012 med 5 %. Priset för stärkelsepotatis har ökat med 22 % medan prisökningen för spannmål låg på 5–6 %. Däremot sjönk priset för sockerbetor med drygt 8 % under 2012 jämfört med 2011. Priset på slaktkycklingar ligger på samma nivå som 2011. Under 2011 ökade jordbrukarnas avräkningspriser för storboskap, mellankalv, häst och får medan priserna för slaktsvin minskade jämfört med 2010. Priser på spädkalv var på samma nivå som 2010. Priser på djur, förutom slaktkyckling, fanns ej tillgängliga för år 2012 i skrivande stund. I tabell 10.8 visas årsindextal för olika delposter i avräkningsprisindex. Prisutvecklingen sedan 2005 har varit varierande mellan de olika posterna. Exempelvis steg avräkningspriset på spannmål, oljeväxter och matpotatis kraftigt under 2007 varefter de sjönk under 2009. Under 2010 och framåt har avräkningspriserna för spannmål och oljeväxter ökat på årsbasis medan avräkningspriserna för matpotatis och sockerbetor sjunkit under samma period. Avräkningspriserna för de olika delposterna inom animalieproduktion mjölk, ägg, storboskap, kalv, får och getter samt svin ökade under 2008 jämfört med föregående år. Avräkningspriserna för ägg har legat relativt still de senaste åren men sjönk tillsammans med mjölk under 2012 jämfört med 2011. Övriga delposter inom animalieproduktion i tabellen ökade under denna period.
Arrendepriser Arrenden inom jordbruket kan vara av skilda slag. Ett arrende kan t.ex. avse en hel gård med tillhörande byggnader och bostadshus eller ett sidoarrende på mindre än ett hektar. Det kan röra sig om några hektar av den bästa åkermarken eller åkermark avsedd för bete. Detta påverkar naturligtvis arrendepriserna liksom om marken arrenderas från nära släkt eller vänner.
Jordbrukets ekonomi
173
En del jordburksmark arrenderas även gratis. Andelen gratisarrenden i olika delar av Sverige redovisas i följande tablå: Andelen gratisarrenden av jordbruksarrendena 2010 och 2012: Område
Län
Sydsverige Västsverige Småland med öarna Östra Mellansverige Norra Mellansverige Norra Sverige
K,M N,O F,G,H,I AB,C,D,E,T,U S,W,X Y,Z,AC,BD
Hela riket
2010, 2012, % % 2 5 4 2 18 39
1 5 7 4 28 40
10
10
Sammanställningen avser enbart marknadsmässiga arrenden, dvs. arrenden genom självägda bolag eller som på annat sätt ej är marknadsmässiga ingår inte. Gratisarrendena är vanligast i norra Sverige där 40 % av arrendena var gratis 2012. Lägst var andelen i Sydsverige och Östra Mellansverige. I tabell 10.9 redovisas de genomsnittliga arrendepriserna år 2012 för jordbruksmark, dvs. både åker- och betesmark, samt för enbart åkermarken. För jordbruksmarken var genomsnittspriset 1 637 kr per hektar om gratisarrendena medräknas och 1 752 kr om de inte tas med. För enbart åkermarken var arrendepriserna i genomsnitt 80 kr högre än för jordbruksmarken. De regionala skillnaderna var dock stora. Arrendepriserna i det jordbruksdominerade Sydsverige var avsevärt högre än i norra Sverige. Sedan 1994 har arrendepriserna stigit med 107 %. En ökning har skett mellan 2010 och 2011 då de steg med omkring 15 % (tabell 10.10).
Priset på jordbruksmark Priser för jordbruksmark har ökat kontinuerligt sedan Sveriges EU-inträde 1995. På riksnivå ligger 2011 års priser på jordbruksmark ca 24 % högre än 2010 (tabell 10.11). En del av ökningen mellan 2010 och 2011 på riksnivå och för de olika regionerna förklaras av uppdaterade taxeringsvärden för 2011 (läs mer om detta under Om statistiken). Procentuellt sett har ökningen mellan 2010 och 2011 varit störst i Götalands södra slättJordbruksstatistisk årsbok 2013
174
10
Jordbrukets ekonomi
bygder och Götalands skogsbygder. Mellan 2009 och 2010 var det priserna i Övre Norrland och Götalands norra slättbygder som steg mest. Det genomsnittliga priset för jordbruksmark i Sverige beräknades år 2011 till 50 500 kr per hektar, vilket är närmare fem gånger så högt som 1995. Priset var högst i Götalands Södra Slättbygder med 138 500 kr per hektar och lägst i Övre Norrland med 11 100 kr per hektar. En viktig orsak till att priserna för jordbruksmark stigit sedan mitten av 2000-talet är den reform av jordbrukspolitiken som trädde i kraft 1 januari 2005. Reformen innebar att stödet till jordbruket förändrades från att vara kopplat till odlad areal av vissa grödor och viss djurhållning till att ges i förhållande till arealen oavsett vilken gröda som odlas. Det innebar att mark som tidigare inte fått något stöd, främst åkermark som användes för vallodling samt betesmark, blev stödberättigad. Förändringen gynnade främst skogsbygderna och de norra delarna av landet. Även det allmänna ekonomiska läget med låga räntor samt högre spannmålspriser torde ha varit gynnsam för prisutvecklingen. Det bör understrykas att prisstatistiken bygger på ett relativt litet antal köp. Den kraftiga variationen mellan olika år kan i viss utsträckning bero på detta (se nedan).
Priser på lantbruksenheter År 2012 redovisades totalt 2 995 marknadsmässiga köp av fastigheter för jord- och skogsbruksändamål med en genomsnittlig köpeskilling av 1 742 000 kr. Ett ovägt medelvärde för köpeskillingskoefficienten var 1,66 (tabell 10.12).
Om statistiken Jordbrukssektorn i nationalräkenskaperna Värdet av landets samlade produktion redovisas i nationalräkenskaperna i form av bruttonationalprodukten. Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Produktionen redovisas uppdelat på näringsliv, offentliga myndigheter samt hushållens icke-vinstdrivande organisationer. Nationalräkenskaperna redovisar även uppgifter om försörjningsbalansen och nationalinkomsten och dess användning. SCB svarar för redovisningen av nationalräkenskaperna. Näringsgrensindelningen ansluter sig till SNI 2007 (standard för svensk näringsgrensindelning 2007). Jordbruk räknas till ekonomisk aktivitet enligt SNI 01, dvs. förutom egentligt jordbruk med husdjursskötsel även trädgårdsbruk, pälsdjursskötsel, hästavel, renskötsel, biodling, jakt m.m. Jordbrukets inkomster av skogsbruk och fiske ingår inte och inte heller veterinärverksamhet och vissa offentliga myndigheters konsulttjänster i jordbruket. Bruttonationalprodukten (BNP) till marknadspris beräknas som summan av förädlingsvärdena (kostnaderna för arbetskraft samt företagens driftsöverskott brutto) från samtliga näringsgrenar. Beräkningarna av produktionen inom jordbruket baseras huvudsakligen på Jordbruksverkets EAA-kalkyl.
EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn EAA är ett räkenskapssystem för jordbruket som baseras på European System of Integrated Economic Accounts (ESA), ett redovisningssystem som följer FN:s rekommendationer för nationalräkenskaper. EAA följer principen att all jordbruksproduktion skall ingå och avsikten med kalkylen är att beräkna värdet av all produktion och alla kostnader för denna produktion för att kunna upprätta en resultaträkning. För detta finns en förteckning över de produktionsgrenar och andra aktiviteter som anses vara karaktäristiska för jordbruket och som därför skall ingå i beräkningarna, oavsett på vilken typ av företag produktionen sker. EAA är en kalkyl för jordbrukssektorn men innefattar inte jordbrukarhushållens intäkter från annan verksamhet, såsom från skogsbruk eller anställning.
10 I EAA utgörs undersökningspopulationen av alla företag som bedriver växtodling på friland (inkl. trädgårdsodling) eller under glas, husdjursskötsel, uppfödning av hästar eller sällskapsdjur (dock ej för eget privat bruk), biodling, renskötsel, pälsdjursskötsel, uppfödning av vilt i hägn eller entreprenadtjänster åt andra jordbruksföretag. Utöver detta kan sådana verksamheter ingå som intäkts- eller kostnadsmässigt ur statistiksynpunkt inte kan skiljas från jordbruksverksamheten. Sådana verksamheter benämns ”Sekundära ej särskiljbara icke-jordbruksaktiviteter”. För Sverige ingår här väsentligen maskintjänster utanför sektorn, såsom snöröjning åt kommuner. EAA bygger till största delen på sammanställningar och bearbetningar av redan befintligt statistikunderlag, såsom lantbruksregistret (LBR), skördeuppskattningar, prisstatistik, slaktstatistik och bokföringsuppgifter. Det primärmaterial som särskilt tas fram inom ramen för denna statistik är intäkter för trädgårdsnäringen samt arrendekostnader och avskrivningskostnader för maskiner och redskap.
Intäkter, kostnader och resultat på företagsnivå Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU), som genomförs av SCB på Jordbruksverkets uppdrag, redovisar utvecklingen av lantbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer. Resultaten från JEU används för jordbrukspolitiska ställningstaganden samt för rådgivning, undervisning och forskning. Sverige skall som medlemsland i EU lämna uppgifter från JEU till EU:s företagsekonomiska system, Farm Accountancy Data Network (FADN). Uppgifterna i FADN används främst som underlag för jordbrukspolitiska beslut och för uppföljning av EU:s jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy). JEU baseras på ett omfattande primärmaterial för ett urval av företag. Det består av bokföringsmaterial avseende inkomster och
Jordbrukets ekonomi
175
utgifter samt uppgifter om lager, inventarier och anläggningar. Resultaten redovisas nationellt som medeltal per företag efter riksområden, driftsinriktningar och standardiserat arbetsbehov (uttryckt i standardtimmar). Redovisningen på driftsinriktningar sker såväl enligt svensk typologi som enligt EU:s typologi. Urvalet är ett stratifierat slumpmässigt urval av företag. Den urvalsplan som EUkommissionen antagit för JEU har inneburit en successiv utökning av urvalet t.o.m. JEU 1998, då det var fullt utbyggt. Under uppbyggnaden av antalet företag har företagen i princip behållits utan utbyte, oavsett hur många år de deltagit, för att snabbt komma upp i den av EU-kommissionens angivna urvalsstorleken. I de följande undersökningsårgångarna har urvalet successivt förnyats. Fr.o.m. JEU 1996 anpassades undersökningens datainnehåll till kraven för FADN. Denna anpassning innebär att beräkningarna av resultatet i jordbruket i princip enbart omfattar nominellt resultat till nukostnad. Dessutom redovisas ett modifierat nominellt resultat till anskaffningskostnad genom att alternativa beräkningar för avskrivningskostnader görs på anskaffningsvärden. För skogsbruket ändrades redovisningen till kontantredovisning vilket innebär att förändring i skogsförrådet inte beaktas i resultatet. JEU förändrades i väsentliga delar under perioden 1995–1998, bl.a. som följd av anpassning till EU-Kommissionens FADNsystem. För JEU 2007 ändrades metoden för värdering av byggnader vilket hade stor inverkan på avskrivningskostnaderna. Undersökningsresultaten för 2007 kan på grund av dessa ändringar bara jämföras bakåt t.o.m. JEU 1996 och med försiktighet när det gäller nettoresultat där avskrivningarna är medräknade. Under 2004 utökades urvalet för att även representera trädgårdsnäringen. Härutöver bör vid jämförelser beaktas den statistiska osäkerheten till följd av urvalets begränsade storlek. Medelfelen för medeltalsskattningarna anges i redovisningen i Statistiska meddelanden. Det kan noteras att medelfelen för intäkter och driftskostnader Jordbruksstatistisk årsbok 2013
176
10
Jordbrukets ekonomi
totalt ofta ligger i storleksordningen 2–10 %. För skattningar av bruttoresultat ligger medelfelen för vissa grupper högre.
Jordbrukarhushållens inkomster Undersökningen Jordbrukarhushållens inkomster genomförs, tillsammans med SCB, på uppdrag av Jordbruksverket. Den bygger på en sambearbetning mellan Lantbruksregistret (LBR) och den totalräknade inkomststatistiken (IoT). Från LBR hämtas uppgifter om vilka som var brukare vid lantbruksföretagen det aktuella året samt de uppgifter som behövs för att fördela brukarna på olika redovisningsgrupper. Från IoT, som innehåller uppgifter om hela Sveriges befolkning, hämtas uppgifter om inkomster, avdrag, skatter och sociala ersättningar. Medelvärden per hushåll redovisas för ett stort antal ekonomiska variabler med fördelning på riksområden, storlek efter åkerareal, driftsinriktningar samt brukarens ålder. Vidare redovisas antalet hushållsmedlemmar för samma grupper, vilket möjliggör en beräkning av medelvärden per hushållsmedlem. Dessutom redovisas medelvärden för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män för några variabler. I redovisningar avseende inkomståren till och med 1998 ingick endast brukaren och brukarens maka/make. Från och med inkomståret 1999 redovisas uppgifterna per hushåll med i princip samma definition av hushållet som i registret över totalbefolkningen (RTB). I RTB-hushållet ingår personer som är gifta med varandra (även registrerat partnerskap), sammanboende som har gemensamt barn och barn oavsett ålder som bor på samma fastighet som föräldrarna. RTB-hushållet kan bestå av maximalt två generationer. Denna förändring samt det från och med år 2000 nya sättet att producera Lantbruksregistret, vilket inneburit att andelen äldre brukare minskat, försvårar jämförelser med uppgifter avseende inkomståret 1999 och tidigare.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Prisindex Jordbruksverket publicerar månatligen indextal över prisutvecklingen på jordbrukets område. Indexsystemet syftar främst till att möjliggöra jämförelser mellan jordbruksprodukternas prisutveckling i olika produktions- och handelsled. Fr.o.m. år 2009 publiceras indexserierna med 2005 som basår. Följande indexserier ingår i indexsystemet: 1 Produktionsmedelsprisindex (PM-index) 2 Avräkningsprisindex (A-index) 3 Producentprisindex för livsmedelsindustrin, jordbruksreglerade livsmedel (PPI-J) 4 Konsumentprisindex för jordbruksreglerade livsmedel (KPI-J) Härutöver redovisas för jämförelser och analyser index för livsmedel i KPI. Serierna 1 och 2 utarbetas av Jordbruksverket och 3 och 4 av SCB på uppdrag av Jordbruksverket. Indextalen skall i princip visa prisutvecklingen vid oförändrad kvalitet på de varor som prismäts. Höjda priser till följd av förbättrad varukvalitet skall således ej påverka index. Basperiod för indextalen är år 2005. EUmedlemskapet 1995 har medfört att indexserierna 1–2 har förändrats såväl innehållsmässigt som metodmässigt. Vikterna i indexserierna 1–2 ändras inte längre årligen utan byts med vissa intervall, fastställda av EU. Produktionsmedelsprisindex (PM-index) belyser prisutvecklingen för de produktionsmedel som används i jordbruket. Prismätningen sker för förnödenheter, tjänster, underhåll samt investeringar. Vägningstalen i produktionsmedelsprisindex baseras på den ekonomiska kalkylen (EAA) för jordbruket. Vid den löpande indexframskrivningen används i möjligaste mån de priser som möter jordbrukaren vid inköp av olika produktionsmedel. Priserna i EAA-kalkylen och produktionsmedelsprisindex redovisas exklusive mervärdesskatt. Avräkningsprisindex (A-index) visar den genomsnittliga utvecklingen av producentpriserna på jordbruksprodukter i landet. Väg-
10 ningstalen i A-index grundas på den ekonomiska kalkylen (EAA) för jordbruket. De i indexberäkningarna använda priserna skall i princip avse pris vid gård. Producentprisindex för livsmedelsindustrin, jordbruksreglerade livsmedel (PPI-J) är en delserie av SCB:s producentprisindex (PPI) och mäter prisutvecklingen på de livsmedel som lämnar livsmedelsindustrin för försäljning på den svenska marknaden och avser jordbruksprodukter, vilka ingick i den tidigare jordbruksprisregleringen. I denna prisserie mäts inte prisutvecklingen för trädgårdsprodukter. Konsumentprisindex för jordbruksreglerade livsmedel (KPI-J) är en delserie av SCB:s konsumentprisindex (KPI) och följer utvecklingen på priserna till konsument på samma produkter som PPI-J. Här ingår inte heller prisutvecklingen för trädgårdsprodukter. Konsumentprisindex (KPI) utarbetas månadsvis av SCB och mäter prisutvecklingen i detaljhandeln vid oförändrad levnadsnivå. Mervärdesskatten registreras i konsumentprisindex men inte i övriga indexserier (se även kapitel 19).
Arrendepriser Arrendeprisundersökningar har genomförts intermittent av Jordbruksverket sedan 1995. Syfte och urvalsstorlek har varierat något över åren. De senaste undersökningarna inklusive 2012 års undersökning har genomförts vartannat år och urvalet har omfattat 1 800 jordbrukare vilka enligt Lantbruksregistret arrenderade jordbruksmark (tabell 10.9).
Priset på jordbruksmark EU-inträdet innebar bl.a. önskemål om en statistisk redovisning av marknadspriserna på jordbruks- och åkermark. Regelbunden statistik avseende rena markpriser, uttryckt i kronor per hektar, hade tidigare inte framtagits för Sverige. Dock har vissa överslagsmässiga beräkningar gjorts av Jordbruksverket.
Jordbrukets ekonomi
177
Köp av enbart jordbruksmark är så sällan förekommande att statistik baserad på enbart sådana köp skulle bli alltför bristfällig för statistisk redovisning. De flesta köp av jordbruksmark omfattar också andra ägoslag eller byggnader. Till grund för redovisningen i tabell 10.11 ligger dels det prismaterial (köpeskillingsstatistik) som används av SCB vid beräkning av fastighetsprisutvecklingen, dels uppgifter om det totala fastighetsbeståndet. Det använda prismaterialet begränsas till vanliga köp, vilka representerar marknadsvärdet enligt fastighetstaxeringslagen och där ansökan om lagfart gjorts. Det vill säga att fastighetsregleringar ingår ej. Endast köp med en total areal på minst två hektar och en försäljningssumma under 10 miljoner ingår i bearbetningen. Vidare omfattar statistiken bara köp där köpeskillingskoefficienten ligger i intervallet 0,5–6,0, vilket innebär att s.k. extrema köp inte tas med. Inte heller ingår köp mellan maka/make, där föräldrar säljer till sina barn eller köp där lösöre ingår i köpeskillingen. För att uppskatta hur stor del av priset som kan hänföras till jordbruksmarken på fastigheten används relationen mellan taxeringsvärdet på jordbruksmarken och det totala taxeringsvärdet på fastigheten. Till år 2005 gjordes en ny taxering av lantbruksfastigheter vilket medförde att jordbruksmarkens andel av det totala taxeringsvärdet i genomsnitt ökade från ca 10 % vid föregående taxering (1998) till ca 14 %. Mellan åren 1999 och 2004 beräknades markpriserna med hjälp av 1998 års taxering. Det har medfört att markpriserna under dessa år till viss del underskattats då den relativa ökningen av värdet på jordbruksmark i förhållande till andra ägoslag, som ackumulerats under åren, inte tagits med i beräkningarna förrän år 2005. År 2008 uppdaterades taxeringsvärden för lantbruksfastigheter igen men denna gång kunde man inte urskilja någon förändring i jordbruksmarkens andel av det totala taxeringsvärdet. Jordbruksstatistisk årsbok 2013
178
10
Jordbrukets ekonomi
Men liknande scenario som skedde i och med 2005 års taxering kan även skönjas i vissa regioner i och med 2011 års nytaxering. På riksnivå har jordbruksmarksvärdet år 2011 ungefär samma andel av fastighetens totala taxeringsvärde som år 2005 och år 2008 men många av de regioner där jordbruksmarkpriset är relativt högt och där majoriteten av Sveriges jordbruksmark finns har denna andel ökat medan i andra regioner minskat. Vilket då i beräkningsmodellen leder till att priserna på jordbruksmark under åren 2009 och 2010 till viss del underskattats, på samma sätt som under åren 1999 till 2004, och hela den ackumulerade ökningen från år 2009 och 2010 kom inte med i beräkningarna förrän år 2011. För att statistiken skall ge en rättvisande och representativ bild av markpriserna har priset på riksnivå viktats med de totala arealerna i beståndet. För detta har uppgifter från taxeringsregistret använts.
Priser på lantbruksenheter SCB upprättar årligen statistik över antalet lagfartsärenden samt över priserna på jordbruksfastigheter. Lagfartsstatistiken avser att belysa antalet ägarskiften och omsättningen för lagfarna fång av lantbruksenheter. Den s.k. köpeskillingskoefficienten som redovisas i tabell 10.12 utgör kvoten mellan köpeskilling och taxeringsvärde, vilket är det taxeringsvärde som sattes vid 2011 års fastighetstaxering för lantbruk. Den redovisas som ovägt medelvärde. Vid beräkningen av köpeskillingskoefficienten tas inte med s.k. släktköp, dvs. köp från föräldrar, far- eller morföräldrar eller från make/maka.
Annan publicering Nationalräkenskaperna: Tabellen grundas på beräkningsunderlag från Nationalräkenskaperna vid SCB. EAA: Statistiska meddelanden JO 45 SM 1202. Statistiken är tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
samt i Jordbruksverkets statistikdatabas eller på SCB:s webbplats www.scb.se Jordbruksekonomiska undersökningen: Nationellt publiceras JEU-resultaten i serien Statistiska meddelanden, senast i JO 40 SM 1301. Redovisning lämnas för företag med kalenderåret som redovisningsperiod. Statistiken presenteras såväl med svensk typologi som EU:s typologi. I samtliga tabeller med den svenska typologin klassificeras företagen efter region samt storleksgrupp efter standardtimmar. I tabellerna med EU-typologi klassificeras företagen efter region samt storleksgrupp efter standardiserad intäkt. Jordbruksekonomiska undersökningen publiceras också i Sveriges Statistiska Databaser (SSD) i anslutning till SCB:s webbplats www.scb.se samt i Jordbruksverkets statistikdatabas i anslutning till Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se. Jordbrukarhushållens inkomster: Statistiska meddelanden, Jordbrukarhushållens inkomster 2011, JO 42 SM 1301. Statistiken är tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se samt i Jordbruksverkets statistikdatabas eller på SCB:s webbplats www.scb.se. Prisindex: Prisindex och priser på livsmedelsområdet, JO 49 SM 1302. Statistiken är tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se samt i Jordbruksverkets statistikdatabas eller på SCB:s webbplats www.scb.se. Arrendepriser: Arrendepriser på jordbruksmark 2012, JO 39 SM 1301. Statistiken är tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se. Denna statistik publiceras vartannat år. Markpriser: Priser på jordbruksmark 2011, JO 38 SM 1201. Statistiken är tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se. Priser på lantbruksenheter: SCB, Statistiska meddelanden, BO 41 SM 1301. Statistiken är tillgänglig på SCB:s webbplats www.scb.se.
10
Jordbrukets ekonomi
179
Figur 10A Jordbrukets produktionsvärde till baspriser år 2011 i löpande priser Output value in the agricultural sector at current basic prices Mjölk ..................................................... Övriga produktionssubventioner ........... Foderväxter .......................................... Spannmål (inkl. utsäde) ........................ Övrig animalieproduktion ...................... Trädgårdsväxter ................................... Nötkreatur............................................. Svin ...................................................... Övrig vegetabilieproduktion .................. Potatis .................................................. Övrigt.................................................... 0
5
10
15
20
25 Procent
20
25 Procent
Källa: Jordbruksverket.
Figur 10B Jordbrukets kostnader till baspriser år 2011 i löpande priser Costs in the agricultural sector at current basic prices Djurfoder............................................... Andra varor och tjänster ....................... Kapitalförslitning ................................... Underhåll .............................................. Löner och kollektiva avgifter ................. Räntekostnader .................................... Andra bränslen och drivmedel .............. Gödnings- och jordförbättringsmedel .... Arrende och hyreskostnader ................. Utsäde och förökningsmaterial.............. Elektricitet ............................................. Övrigt.................................................... 0
5
10
15
Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
180
10
Jordbrukets ekonomi
Figur 10C 1 Jordbrukets prisindex 2005–2012 (2005=100) Agricultural price indices Procent 150 140
Avräkningsprisindex (A)
130
Produktionsmedelsprisindex (PM)
120
Konsumtionsprisindex för livsmedel (KPI-livs)
110 100
Konsumentprisindex (KPI-tot) 2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
1) Preliminära årsindextal för 2012 för Avräkningsprisindex samt Produktionsmedelsprisindex. Källa: Jordbruksverket.
Figur 10D 1 Försålda lantbruksenheter år 2012, köpeskilling medelvärde, 1 000-tal kr Sold agricultural units, average market price Stockholms ............ Uppsala ................. Södermanlands ..... Östergötlands ........ Jönköpings ............ Kronobergs ............ Kalmar ................... Gotlands ................ Blekinge ................ Skåne .................... Hallands ................ Västra Götalands ... Värmlands ............. Örebro ................... Västmanlands ........ Dalarnas ................ Gävleborgs ............ Västernorrlands ..... Jämtlands .............. Västerbottens ........ Norrbottens............ 0
500
1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500 5 000 1 000-tal kr
1) Endast köp av hela taxeringsenheter. Källa: SCB, Fastighetspris- och lagfartsstatistik.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
10
Jordbrukets ekonomi
181
Tabell 10.1 Jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten till marknadspris 1993–2012 enligt ENS95. Löpande priser, milj. kr Contribution to gross domestic product by agriculture according to ESA95. Current prices Totala bruttonationalprodukten till marknadspris, miljoner kr
Jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten (jordbrukets förädlingsvärde till baspris) Miljoner kr1
Procentuell andel1
2012*
3 555 339
15 838
0,45
2011* 2010 2009 2008 2007
3 499 9141 3 337 5311 3 105 790 3 204 320 3 126 018
16 1541 13 7801 10 955 16 288 15 814
0,46 0,41 0,35 0,51 0,51
2006 2005 2004 2003 2002
2 944 480 2 769 375 2 660 957 2 544 867 2 443 630
13 174 14 404 16 761 16 628 16 970
0,45 0,52 0,63 0,65 0,69
2001 2000 1999 1998 1997
2 348 419 2 265 447 2 138 421 2 025 024 1 932 988
16 235 15 564 15 763 16 986 17 141
0,69 0,69 0,74 0,84 0,89
1996 1995 1994 1993
1 853 915 1 809 575 1 678 588 1 572 541
16 949 19 458 18 993 18 636
0,91 1,08 1,13 1,19
År
1) Reviderade siffror. Källa: SCB, Nationalräkenskaperna
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
182
10
Jordbrukets ekonomi
Tabell 10.2 Jordbrukets produktionsvärde, kostnader och nettoöverskott till baspriser för åren 2000–2011 i löpande priser, mkr EAA (Economic Accounts for Agriculture) at basic prices 2000–2011 at current prices 20001
EAA
20051
20091
20101
2011*
01
Spannmål (inkl. utsäde)
7 104
4 140
4 640
6 511
6 991
02 02.1
1 592
1 537
1 537
1 688
1 722
02.2 02.4 02.9
Industrigrödor Oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter (inkl. utsäde) Proteingrödor Sockerbetor Andra industrigrödor
362 146 1 076 8
420 89 1 011 17
787 76 662 12
1 093 103 484 8
1 028 85 600 10
03 04 04.1 04.2
Foderväxter Köks- och plantskoleväxter Färska grönsaker Blommor och växter
5 215 2 848 1 249 1 600
4 601 2 990 1 498 1 492
6 811 3 218 1 495 1 723
7 536 3 450 1 683 1 767
8 000 3 963 2 006 1 957
05
Potatis (inkl. utsäde)
1 184
1 234
1 641
1 977
1 479
06
Frukt
335
463
453
519
699
09
Andra växter och vegetabiliska produkter
37
42
78
84
102
10
Vegetabilieproduktion (01 till 09)
18 316
15 006
18 379
21 765
22 957
11 11.1 11.2 11.3 11.4 11.5 11.9
Djur Nötkreatur Svin Hästar och åsnor Får och getter Fjäderfä Andra djur
9 203 3 909 3 335 547 151 868 394
9 272 3 638 3 399 594 155 909 577
10 029 3 651 3 568 674 177 1 259 700
9 975 3 928 3 272 559 181 1 343 693
9 872 4 056 2 836 564 203 1 481 731
12 12.1 12.2 12.9
Animaliska produkter Mjölk Ägg Andra animaliska produkter
11 229 10 011 808 411
11 158 9 711 878 569
11 002 9 049 1 399 554
12 451 10 160 1 511 780
12 996 10 496 1 695 805
13
Animalieproduktion (11+12)
20 432
20 430
21 032
22 426
22 867
14
Produktion av jordbruksvaror (10+13)
38 749
35 436
39 410
44 191
45 824
15
Produktion av jordbrukstjänster
938
2 488
2 646
2 528
2 719
16
Jordbrukets produktion (14+15)
39 687
37 924
42 056
46 719
48 543
1) Reviderade siffror. Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
10
Jordbrukets ekonomi
183
Tabell 10.2 (forts.)
20001
EAA 17
Sekundära icke- jordbruksaktiviteter (ej särskiljbara)
20051
20091
20101
2011*
1 463
2 992
3 138
3 743
3 730
18
Jordbrukets produktion (16+17)
41 150
40 916
45 194
50 462
52 273
19 19.01 19.021 19.023 19.03 19.04 19.05 19.06 19.07 19.08 19.09 19.095 19.90
Total insatsförbrukning Utsäde och förökningsmaterial Elektricitet Andra bränslen och drivmedel Gödnings- och jordförbättringsmedel Växtskyddsmedel och bekämpningsmedel Veterinärkostnader Djurfoder Underhåll av utrustning Underhåll av byggnader Jordbrukstjänster Indirekt mätta finansiella tjänster (FISIM) Andra varor och tjänster
27 879 1 633 947 2 312 1 857 866 237 9 785 2 462 564 938 347 5 932
29 255 1 619 1 075 2 570 2 095 633 307 7 594 2 224 796 2 488 472 7 383
34 718 1 812 1 342 2 346 3 176 829 350 10 325 2 331 729 2 646 603 8 229
36 378 2 280 1 421 2 507 2 657 858 375 10 689 2 565 794 2 528 600 9 104
38 218 2 318 1 398 2 760 2 754 835 361 11 544 2 687 973 2 719 640 9 230
20
Förädlingsvärde brutto till baspriser (18-19)
13 271
11 662
10 476
14 084
14 055
21 21.1 21.2
Kapitalförslitning Utrustning Byggnader
5 885 4 537 1 348
6 677 5 162 1 514
8 630 6 858 1 772
8 916 7 040 1 876
9 249 7 227 2 022
22
Förädlingsvärde netto till baspriser (20-21)
7 387
4 985
1 846
5 168
4 806
23
Löner och kollektiva avgifter
1 841
2 459
2 714
2 804
2 865
24
Övriga produktionsskatter
0
0
0
0
0
25
Övriga produktionssubventioner
3 421
8 357
9 476
9 168
9 309
26
Faktorinkomst (22-24+25)
10 807
13 342
11 322
14 336
14 115
27
Driftsöverskott / sammansatt förvärvsinkomst (22-23-24+25)
8 966
10 882
8 608
11 533
11 250
28
Arrende- och hyreskostnader
1 259
1 816
2 082
2 314
2 471
29
Räntekostnader
2 513
2 503
2 497
2 028
2 850
30
Ränteintäkter
171
437
515
468
654
31
Företagsinkomst (27-28-29+30)
5 365
7 002
4 545
7 658
6 583
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
184
10
Jordbrukets ekonomi
Tabell 10.3 Intäkter, kostnader m.m. till nukostnader i jord- och skogsbruket 2010 och 2011. Redovisning för riksområden (RO) och riket, driftsinriktningar samt 1 storleksklasser efter standardtimmar, kr per företag Receipts, costs etc. at current costs in agriculture and forestry. Data for major regions (RO) and the entire country, types of farming and size groups in standard man hours JEU 2010
JEU 2011
RO 1
RO 2
RO 1
RO 2
Växtodlingsföretag
Mjölkföretag
Mjölkföretag
Växtodlingsföretag
Mjölkföretag
Mjölkföretag
800– 1 599
3 200– 5 599
3 200– 5 599
800– 1 599
1 600– 3 199
3 200– 5 599
3 200– 5 599
1 600– 3 199
Jordbruket Intäkter Vegetabilier Animalier Övrigt Direktersättningar
307 000 40 800 84 900
936 300 268 200 269 400
110 400 1 083 800 109 900
29 900 980 800 104 100
416 700 2 500 152 500
1 070 900 10 700 459 500
161 600 1 119 200 109 900
29 100 1 157 300 124 600
131 000
363 100
285 200
318 500
137 300
326 000
330 100
289 800
Summa intäkter
563 800
1 836 900
1 589 300
1 433 400
709 000
1 867 000
1 720 800
1 600 800
Kostnader Förnödenheter Underhåll Övrigt
192 500 62 000 115 400
546 600 131 700 346 000
426 200 97 700 417 300
383 600 94 300 370 000
224 700 48 100 140 100
588 900 127 400 248 800
503 600 92 000 464 700
458 700 119 300 417 900
Summa kostnader
370 000
1 024 300
941 200
847 900
412 900
965 100
1 060 300
995 800
Resultat före avskrivningar, arbets- och arrendekostnader och finansiellt netto
193 800
812 600
648 100
585 500
296 100
901 900
660 500
604 900
Arbetskostnader
8 300
90 000
57 400
35 800
4 300
28 000
81 600
39 600
Resultat före avskrivningar, arrendekostnader och finansiellt netto
185 500
722 600
590 700
549 700
291 800
873 900
578 900
565 300
15 600
123 200
38 500
52 000
21 300
68 200
42 200
63 000
700
2 400
800
2 400
1 300
2 800
900
2 500
39 100
146 000
92 200
113 400
61 500
143 300
90 900
106 900
55 400
271 700
131 500
167 800
84 200
214 400
134 000
172 400
Avskrivningar Ekonomibyggnader och byggnadsinvent. Markinvent. och markanläggn. Maskiner och redskap Summa avskrivningar
1) Företagen är klassade efter sin huvudsakliga driftsinriktning. Källa: SCB, Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU).
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
10
Jordbrukets ekonomi
185
Tabell 10.3 (forts.)
JEU 2010
JEU 2011
RO 1
Jordbruket Arrendekostnader
RO 2
RO 1
RO 2
Växtodlingsföretag
Mjölkföretag
Mjölkföretag
Växtodlingsföretag
Mjölkföretag
Mjölkföretag
800– 1 599
3 200– 5 599
3 200– 5 599
800– 1 599
3 200– 5 599
3 200– 5 599
1 600– 3 199
1 600– 3 199
14 500
134 500
42 700
28 000
20 900
150 900
36 900
38 000
115 600
316 400
416 500
353 900
186 600
508 600
408 000
354 900
7 400
67 800
9 500
-12 400
10 300
69 600
20 400
-9 200
Resultat i jordbruket före ränta på eget kapital och ersättn. för eget arbete
108 100
248 700
407 100
366 300
176 400
439 000
387 600
364 100
Skogsbruket Intäkter (exkl. värdeändr. skogförråd)
26 800
24 800
55 500
56 500
56 200
53 800
58 100
47 900
1 100
5 400
7 100
11 400
4 100
3 700
4 700
8 900
Resultat före avskrivningar, arbetskostnader och finansiellt netto
25 700
19 400
48 500
45 200
52 200
50 100
53 400
39 100
Arbetskostnader
1 600
5 800
500
3 300
2 700
6 400
–
1 700
Avskrivningar på maskiner och redskap
1 100
800
2 700
4 500
1 400
900
3 900
5 400
Resultat före finansiellt netto
23 000
12 700
45 200
37 400
48 100
42 900
49 500
32 000
Finansiellt netto
2 400
10 000
10 400
28 100
8 100
14 800
21 500
33 900
Resultat i skogsbruket före ränta på eget kapital och ersättn. för eget arbete
20 000
-2 800
34 900
9 300
40 100
28 100
28 000
-1 900
Resultat i jordoch skogsbruket före ränta på eget kapital och ersättning för eget arbete
128 100
245 900
442 000
375 600
216 500
467 100
415 600
362 200
Resultat före finansiellt netto Finansiellt netto
Kostnader
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
186
10
Jordbrukets ekonomi
Tabell 10.3 (forts.)
JEU 2010
JEU 2011
RO 3
Riket
RO 3
Riket
Mjölkföretag
Mjölkföretag
Företag med köttdjur
Företag med svin
Mjölkföretag
Mjölkföretag
Företag med köttdjur
Företag med svin
1 600– 3 199
1 600– 3 199
800– 3 199
1 600– 5 599
1 600– 3 199
1 600– 3 199
800– 3 199
1 600– 5 599
Jordbruket Intäkter Vegetabilier Animalier Övrigt Direktersättningar
13 900 444 700 35 800 296 500
17 400 474 800 33 700 184 700
25 100 215 900 89 900 228 400
144 400 1 049 400 155 800 129 700
3 000 247 700 47 900 258 200
17 800 370 200 51 200 192 200
46 500 184 700 91 500 236 400
248 900 1 330 100 138 400 164 900
Summa intäkter
790 900
710 500
559 300
1 479 300
556 800
631 300
559 200
1 882 300
Kostnader Förnödenheter Underhåll Övrigt
182 400 55 900 241 200
178 700 45 700 215 900
102 200 64 700 185 000
622 000 74 300 377 400
135 900 50 000 197 600
165 600 49 500 210 000
114 000 69 700 197 000
815 700 101 500 472 400
Summa kostnader
479 400
440 300
351 900
1 073 700
383 400
425 100
380 800
1 389 600
Resultat före avskrivningar, arbets- och arrendekostnader och finansiellt netto
311 400
270 200
207 400
405 600
173 400
206 200
178 300
492 700
500
2 300
3 400
19 800
1 000
1 200
3 400
36 200
310 900
267 900
204 000
385 800
172 400
205 000
174 900
456 500
25 900
25 400
24 600
86 100
21 100
22 900
39 200
128 300
300
500
1 600
1 300
100
200
1 400
2 600
66 300
48 800
53 700
67 700
49 200
46 300
59 900
83 400
92 500
74 700
79 900
155 100
70 500
69 400
100 500
214 200
Arbetskostnader Resultat före avskrivningar, arrendekostnader och finansiellt netto Avskrivningar Ekonomibyggnader och byggnadsinvent. Markinvent. och markanläggn. Maskiner och redskap Summa avskrivningar
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
10
Jordbrukets ekonomi
187
Tabell 10.3 (forts.)
JEU 2010
Jordbruket Arrendekostnader
JEU 2011
RO 3
Riket
Mjölkföretag
Mjölkföretag
Företag med köttdjur
1 600– 3 199
1 600– 3 199
800– 3 199
RO 3
Riket
Företag med svin
Mjölkföretag
Mjölkföretag
Företag med köttdjur
Företag med svin
1 600– 5 599
1 600– 3 199
1 600– 3 199
800– 3 199
1 600– 5 599
2 800
5 300
12 500
42 800
2 400
4 800
12 000
45 300
215 600
187 800
111 600
188 000
99 600
130 800
62 500
197 000
-7 900
-5 200
-1 400
15 800
-9 600
-9 000
-900
55 800
223 600
193 000
113 000
172 200
109 100
139 800
63 400
141 200
85 700
52 300
120 400
65 500
73 600
68 400
117 700
94 600
9 000
5 700
15 000
6 000
6 000
6 300
18 600
13 000
76 700
46 600
105 300
59 500
67 500
62 100
99 100
81 600
–
–
2 300
1 000
–
–
1 100
–
2 200
2 000
3 500
2 600
1 900
1 700
3 600
1 400
Resultat före finansiellt netto
74 500
44 600
99 600
55 900
65 600
60 500
94 400
80 200
Finansiellt netto
7 300
6 900
12 200
27 500
18 600
14 200
23 600
49 600
Resultat i skogsbruket före ränta på eget kapital och ersättn. för eget arbete
67 200
37 700
87 400
28 500
47 000
46 200
70 800
30 600
290 800
230 700
200 400
200 700
156 100
186 000
134 200
171 800
Resultat före finansiellt netto Finansiellt netto Resultat i jordbruket före ränta på eget kapital och ersättn. för eget arbete Skogsbruket Intäkter (exkl. värdeändr. skogförråd) Kostnader Resultat före avskrivningar, arbetskostnader och finansiellt netto Arbetskostnader Avskrivningar på maskiner och redskap
Resultat i jord- och skogsbruket före ränta på eget kapital och ersättning för eget arbete
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
188
10
Jordbrukets ekonomi
Tabell 10.4 Jordbrukarnas taxerade nettointäkter m.m. 2000–2011. Kronor per hushåll The farmers’ assessed net receipts from different sources of income. Average per household, SEK 2000
2005
2007
2008
2009
2010
2011
.. 13 500 15 000 23 700 44 000
.. 18 100 20 600 29 800 52 100
.. 21 300 24 300 35 800 57 500
.. 23 100 27 700 39 000 61 900
.. 23 000 27 100 39 500 59 700
52 100 25 900 29 400 42 700 65 000
52 300 27 300 32 200 45 700 66 200
30,1 – 50,0 50,1 –100,0 100,1 –200,0 200,1 – Samtliga
77 000 122 800 145 600 164 400 50 400
83 700 135 200 171 000 194 600 58 000
89 500 144 600 188 300 224 800 64 300
94 100 149 600 192 400 227 400 68 100
87 000 138 400 182 200 226 200 65 100
95 300 155 800 203 500 237 400 72 000
98 600 158 600 209 700 239 500 75 100
Tjänst – 2,0 2,1 – 5,0 5,1 – 10,0 10,1 – 20,0 20,1 – 30,0
.. 283 200 272 900 246 200 215 400
.. 352 300 333 900 301 700 266 500
.. 370 900 349 700 318 400 284 600
.. 385 000 361 900 330 200 295 200
.. 396 900 371 000 341 300 306 100
363 700 395 400 376 000 340 900 309 500
366 700 402 000 384 500 348 300 317 400
30,1 – 50,0 50,1 –100,0 100,1 –200,0 200,1 – Samtliga
181 300 151 900 147 600 138 900 226 400
229 600 195 100 180 000 176 000 283 300
251 200 215 300 196 500 195 300 301 800
261 500 225 600 207 200 210 200 313 800
269 500 234 700 217 000 215 700 324 100
273 900 238 300 221 100 224 000 326 400
280 500 246 900 228 200 224 400 331 100
Taxerad förvärvsinkomst1 – 2,0 2,1 – 5,0 5,1 – 10,0 10,1 – 20,0 20,1 – 30,0
.. 335 900 325 300 307 200 295 000
.. 365 000 349 400 327 000 314 500
.. 386 900 369 100 349 800 337 800
.. 403 500 385 200 365 300 353 500
.. 415 400 393 900 376 800 362 300
411 700 416 800 401 200 379 700 371 100
415 100 425 000 412 800 390 400 380 300
30,1 – 50,0 50,1 –100,0 100,1 –200,0 200,1 – Samtliga
289 300 305 900 329 400 350 700 312 300
309 400 326 200 346 300 365 300 336 700
336 600 355 700 380 200 415 300 361 600
352 200 371 700 395 700 433 500 377 900
353 100 369 600 395 300 437 800 385 200
365 800 390 600 420 500 457 200 394 400
375 700 402 000 433 800 459 400 404 500
Nettoinkomst av kapital – 2,0 2,1 – 5,0 5,1 – 10,0 10,1 – 20,0 20,1 – 30,0
.. 1 600 4 800 11 800 19 000
.. 7 700 13 900 21 300 30 100
.. 19 100 21 200 33 300 40 400
.. 8 400 15 700 22 600 30 800
.. 8 400 11 500 17 900 20 700
12 400 9 300 12 700 17 900 22 600
9 200 6 400 10 700 15 200 21 900
30,1 – 50,0 50,1 –100,0 100,1 –200,0 200,1 – Samtliga
29 200 34 900 43 100 54 600 18 200
39 300 46 000 50 500 67 600 25 700
50 800 61 800 70 600 80 500 37 300
41 000 49 200 54 300 65 200 27 200
30 500 34 500 39 600 60 200 20 500
29 200 36 500 42 200 56 200 21 200
28 900 34 600 40 200 37 600 19 000
Storleksgrupp, hektar åkermark Näringsverksamhet – 2,0 2,1 – 5,0 5,1 – 10,0 10,1 – 20,0 20,1 – 30,0
1) Taxerad förvärvsinkomst utgörs av summan av inkomst av näringsverksamhet och tjänst minskad med allmänna avdrag. Källa: Jordbruksverket och SCB, Jordbrukarhushållens inkomster.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
10
Jordbrukets ekonomi
189
Tabell 10.5 Jordbrukarhushållens taxerade inkomster av näringsverksamhet och tjänst, nettoinkomst av kapital samt hushållsinkomst före och efter transfereringar år 2011. Medeltal i kronor per hushåll The farmers’ assessed income from business (incl. agriculture) and employment, net income from capital and household income before and after transfers. Average per household, SEK Område
Taxerad inkomst av Näringsverksamhet
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
Tjänst
Nettoinkomst av kapital
Hushållsinkomst före skattefria transfereringar och skatter m.m.
Positiva ej skattepliktiga transfereringar
Skatter och övriga negativa transfereringar
Hushållsinkomst efter transfereringar
80 900 93 600 91 800 101 500 87 000
325 700 325 800 321 900 306 100 347 900
20 200 18 200 20 200 25 700 25 600
414 000 425 300 417 900 426 500 449 800
8 500 10 400 9 800 11 100 11 600
102 800 102 300 102 700 100 700 103 400
319 700 333 500 324 900 336 900 358 000
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
71 000 95 000 87 900 70 600 92 300
337 800 308 300 258 000 319 800 321 200
28 000 28 400 13 800 27 200 17 400
426 400 421 100 338 500 411 200 415 700
10 500 11 000 13 000 10 600 11 100
96 500 96 900 81 600 94 800 97 400
340 400 335 200 269 900 327 000 329 400
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
78 300 69 300 45 100 70 800 80 400
329 600 341 900 353 400 344 400 341 200
14 900 17 400 11 200 16 100 17 100
407 000 418 100 398 800 420 400 436 000
10 600 10 200 9 900 9 600 10 100
92 900 97 600 93 400 102 500 102 600
324 600 330 700 315 300 327 500 343 400
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
54 800 65 200 53 200 58 000 46 100 52 900
343 700 329 500 359 000 311 500 374 400 351 700
19 200 11 500 20 900 16 100 19 800 15 700
402 100 394 200 421 700 364 700 427 000 408 300
9 900 11 300 10 000 10 700 10 100 9 800
96 900 92 400 101 000 87 000 101 300 96 300
315 100 313 100 330 800 288 400 335 900 321 800
Hela riket 2011
75 100
333 100
19 000
415 200
10 500
97 600
328 100
2010 2010 tidigare LBR-def. 2009 2008 2007
72 000 73 200 65 100 68 100 64 300
326 400 324 400 324 100 313 800 301 800
21 200 21 600 20 500 27 200 37 300
409 300 408 800 390 100 398 100 397 400
10 500 10 500 11 000 10 800 12 100
102 700 102 500 106 7001 114 600 116 000
317 100 316 800 294 4001 294 300 293 500
2006 2005 2004 2003 2000
60 300 58 000 59 300 58 600 50 400
290 300 283 300 265 900 258 100 226 400
33 300 25 700 23 100 18 200 29 000
377 200 358 800 337 400 320 800 298 800
11 600 11 400 11 600 11 900 10 700
116 500 111 900 110 900 105 900 104 000
272 300 258 300 238 000 226 800 205 500
1) Reviderade siffror. Källa: Jordbruksverket och SCB, Jordbrukarhushållens inkomster.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
190
10
Jordbrukets ekonomi
Tabell 10.6 Jordbrukets prisindex 2005–2012 (2005=100) Agricultural price indices 2005
2007
2008
2009
2010
2011
20121
100,0
110,4
128,3
122,1
119,9
129,5
132,0
100,0 100,0
107,7 109,8
113,4 125,2
119,5 121,6
121,6 120,3
123,9 128,3
128,9 131,4
Avräkningsprisindex Vegetabilier Animalier Totalt
100,0 100,0 100,0
139,3 107,5 119,7
136,7 125,5 129,8
117,7 114,2 115,5
138,2 123,0 128,8
147,3 125,4 133,9
148,3 123,5 133,0
Producentprisindex för livsmedelsindustrin, jordbruksreglerade livsmedel Vegetabilier Animalier Totalt
100,0 100,0 100,0
109,7 102,6 104,9
125,2 113,7 117,3
121,7 112,0 115,2
120,9 112,6 115,3
131,5 116,5 121,2
132,6 118,6 123,1
Konsumentprisindex för jordbruksreglerade livsmedel Vegetabilier Animalier Totalt
100,0 100,0 100,0
103,7 101,9 102,5
114,4 110,1 111,5
116,1 112,5 113,7
116,8 113,3 114,5
120,2 115,2 116,8
120,8 117,2 118,4
Konsumentprisindex Livsmedel, totalt Totalt
100,0 100,0
102,8 103,6
109,9 107,2
113,1 106,6
117,2 107,9
116,2 111,1
117,9 112,1
Index Produktionsmedelsprisindex Total insatsförbrukning Investeringsvaror och -tjänster Totalt
1) Preliminära årsindextal för 2012 för Avräkningsprisindex samt Produktionsmedelsprisindex. Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
10
Jordbrukets ekonomi
191
Tabell 10.7 Priser på traktorer, drivmedel, vegetabilier och animalier 1990–2012, kr Prices of tractors, fuel, vegetables and animal products Varuslag Traktorer, kr/st Drivmedel, kr/100 liter Dieselolja Vegetabilier, kr/100 kg Vete1 Råg1 Korn1 Havre1 Potatis för stärkelse Sockerbetor Vetekli Melass Animalier, kr/100 kg Kött av Storboskap4 Mellankalv4 Spädkalv4 Häst4 Får (inkl. lamm)4 Slaktsvin4 Slaktkyckling5 Mejerimjölk, kr/100 kg Ägg, kr/100 kg6
1990
1995
2000
2005
2010
2011
2012
250 000
..
418 000
480 000
696 000
705 000
..
277
329
572
772
906
1 030
1 083
133 143 133 132 572 29 1793 169
118 110 111 107 56 42 127 126
97 91 89 88 50 38 123 102
91 90 82 82 46 42 150 135
162 124 131 109 46 24 155 209
180 166 152 138 45 24 197 214
190 176 160 145 55 22 211 217
2 295 2 502 1 638 607 1 764 1 325 773 308 ..
1 829 1 850 115 702 1 778 1 102 663 306 ..
1 831 1 835 150 614 2 043 1 080 650 283 837
2 185 1 947 150 529 2 281 1 181 859 345 1 220
2 343 2 082 150 531 2 345 1 048 955 358 1 299
.. .. .. .. .. .. 956 339 1 272
2 545 2 882 1 621 1 344 2 205 1 487 975 297 ..
1) Vid leveransort för vara av normalkvalitet. Fr.o.m. juli 1995 pris vid 14 % vattenhalt samt för höstvete vid 11 % proteinhalt. Dessförinnan pris vid 15 % vattenhalt. Årsmedelpriser beräknas som sammanvägda månadspriser med avseende på levererade kvantiteter. 2) Uppgifterna för 1990 avser även potatis för råsprit. 3) År 1990 är ej jämförbart med senare år p.g.a. produktbyte. 4) Fritt gård, exklusive leveranstillägg och efterlikvider. 5) T.o.m. 1996 för djur med vikten 1,3 kg, därefter 1,7 kg. 6) Sammanvägt pris på A-ägg från burhöns och A-ägg från frigående höns. Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
192
10
Jordbrukets ekonomi
Tabell 10.8 Indextal för delposter i avräkningsprisindex 2005–2012 (2005=100) Producer price index. Indices for subtotals Varuslag
2005
2007
2008
2009
2010
2011
20121
Spannmål
100,0
192,1
167,7
113,7
162,2
188,7
199,1
Matpotatis Annan potatis Sockerbetor
100,0 100,0 100,0
189,9 98,6 65,1
216,8 104,3 63,6
170,9 109,5 64,8
197,3 98,9 57,7
195,2 97,2 56,7
161,7 105,0 52,8
Oljeväxtfrö och oljehaltiga frukter
100,0
152,7
154,8
126,1
183,7
191,4
194,2
Mjölk Ägg
100,0 100,0
108,3 117,7
127,9 144,4
105,5 144,6
122,5 143,0
126,8 150,1
115,6 147,5
Storboskap Kalv Får och getter Svin
100,0 100,0 100,0 100,0
106,6 107,0 100,9 97,6
120,3 127,0 108,1 110,9
107,0 109,1 106,8 121,2
118,4 106,5 106,9 109,8
125,1 103,4 108,0 97,9
128,1 118,2 117,4 108,5
Frukt och grönsaker Blommor och plantskoleväxter
100,0
108,1
114,6
111,0
123,7
119,2
115,3
100,0
101,9
102,7
106,3
109,8
106,8
107,3
1) Preliminära årsindextal för 2012. Källa: Jordbruksverket.
Tabell 10.9 Genomsnittliga arrendepriser för jordbruksmark med och utan gratisarrenden samt för åkermark 2012, kr per hektar Average rent for agricultural land and for arable land Område
Län
Genomsnittliga arrendepriser för jordbruksmark
Sydsverige Västsverige Småland med öarna Östra Mellansverige Norra Mellansverige Norra Sverige
K,M N,O F,G,H,I AB,C,D,E,T,U S,W,X Y,Z,AC,BD
Hela riket Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
åkermark
inkl. gratisarrenden kr/ha
exkl. gratisarrenden kr/ha
inkl. gratisarrenden kr/ha
3 591 1 555 1 092 1 458 631 350
3 627 1 591 1 133 1 479 734 488
3 783 1 526 1 227 1 427 574 322
1 637
1 752
1 717
10
193
Jordbrukets ekonomi
Tabell 10.10 Utvecklingen av genomsnittligt arrendepris för jordbruksmark inklusive gratisarrenden 1994–2012 (1994=100) Rent for agricultural land, indices Område
Län
Sydsverige Västsverige Småland med öarna Östra Mellansverige Norra Mellansverige Norra Sverige
K,M N,O F,G,H,I AB,C,D,E,T,U S,W,X Y,Z,AC,BD
Hela riket
1994
1995
2000
2005
2008
2009
2010
2011
2012
100 100 100 100 100 100
102 100 104 103 100 98
119 124 133 121 139 115
153 127 130 140 130 176
185 170 160 167 135 116
195 148 166 181 162 124
200 158 177 184 168 138
239 180 191 195 183 187
243 182 203 201 191 197
100
102
122
136
164
168
176
202
207
Källa: Jordbruksverket.
Tabell 10.11 1,2 Genomsnittliga priser på jordbruksmark 1995–2011, 1 000-tal kr per hektar Average prices on agricultural land Område
Pris per hektar (vägt medelvärde)
Antal Försåld försäljn. areal, ha 2011 2011
1995
2000
2005
2007
2008
2009
2010
2011
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
25,8 13,8 13,3 8,7 9,1 5,4 2,9 2,2
40,1 22,8 20,1 13,9 14,2 6,5 3,0 3,2
67,2 47,9 33,2 25,2 26,1 14,6 8,1 6,4
90,1 58,6 44,0 32,1 29,8 18,7 9,2 8,8
97,6 51,7 53,6 39,7 30,9 19,4 10,8 9,5
94,6 63,4 47,3 38,6 33,3 20,9 12,4 8,5
100,3 60,5 50,9 40,8 31,6 21,1 11,3 9,8
138,5 79,4 55,0 51,5 41,7 27,4 13,3 11,1
130 184 210 256 740 290 429 257
879 1 652 2 186 2 176 4 627 1 543 1 871 1 271
Hela riket
10,8
16,8
31,1
36,6
40,2
39,8
40,7
50,5
2 496
16 205
1) Avser både åker- och betesmark. 2) Taxeringsvärdena för lantbruksfastigheter uppdateras med jämna mellanrum och kan vara orsaken till en del av den prisutvecklingen som sker mellan året innan och det år uppdateringen sker (läs mer om detta under ”Om statistiken”). Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
194
10
Jordbrukets ekonomi
Tabell 10.12 1 Försålda lantbruksenheter 2012 Sold agricultural units Område
Samtliga lagfarna köp (ej släktköp) Antal köp
medelvärde, 1 000-tal kr
Taxeringsvärde2 medelvärde, 1 000-tal kr
Köpeskilling
Köpeskillingskoefficient3, ovägt medelvärde
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
45 69 35 58 119
4 376 2 658 3 105 2 908 2 658
2 878 1 851 2 191 1 642 1 655
1,69 1,60 1,60 1,92 1,70
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
149 79 60 57 316
1 879 2 051 1 684 2 084 2 366
1 336 1 236 1 002 1 427 1 662
1,55 1,85 1,94 1,59 1,61
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
108 462 256 111 38
2 693 2 028 1 148 1 715 2 065
1 839 1 304 791 1 136 1 338
1,55 1,67 1,66 1,70 1,67
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
163 123 231 180 199 137
990 1 054 854 1 183 1 056 955
660 823 587 818 779 607
1,75 1,48 1,60 1,71 1,60 1,77
Hela riket 2012
2 995
1 742
1 169
1,66
2011 2010 2009 2008 2007
3 235 3 238 2 766 3 267 3 800
1 808 1 844 1 768 1 677 1 657
1 221 1 038 1 044 1 021 788
1,62 1,94 1,86 1,80 2,24
2006 2005 2004 2003 2002
3 316 3 465 3 093 3 064 2 944
1 526 1 335 1 167 1 082 1 030
812 797 460 465 458
1,99 1,81 2,61 2,40 2,30
2001
2 938
1 010
466
2,22
1) Endast köp av hela taxeringsenheter. 2) Taxeringsvärde enligt fastighetstaxering för lantbruk 2011. För åren 2001–2004 avses basvärdet enligt 1998 års fastighetstaxering. För åren 2005–2007 avses taxeringsvärdet enligt 2005 års fastighetstaxering. För åren 2008–2010 avses taxeringsvärdet enligt 2008 års fastighetstaxering. Fr.o.m. 2011 avses taxeringsvärdet enligt 2011 års fastighetstaxering. 3) Se texten sidan 178. Källa: SCB, Fastighetspris- och lagfartsstatistik.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
11
11
Ekologisk produktion
195
Ekologisk produktion
I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9
Sammanfattning Den ekologiska produktionen I landsbygdsprogrammet finns målet att 20 % av Sveriges jordbruksmark ska var omställd eller under omställning till ekologisk produktion vid utgången av 2013. Målet uppfylls inte ännu då andelen ekologiskt odlad jordbruksmark år 2012 uppgick till 15,7 %. Den omställda arealen för ekologisk produktion uppgick till 13,9 % av den totala jordbruksmarken och areal under omställning till 1,8 %. Ekologiskt jordbruk innebär odling och djurhållning där man strävar efter miljöhänsyn, resurshushållning och en hög självförsörjningsgrad. Både vad gäller växtnäring och foder utnyttjar man på platsen givna och förnybara resurser. Kemiska bekämpningsmedel och lättlöslig mineralgödsel används inte i ekologisk odling. Vallen med sin blandning av gräs- och kvävefixerande baljväxter spelar en avgörande roll för växtnäringsförsörjningen. Tillsammans med en anpassad jordbearbetning och mekanisk ogräsbekämpning är växtföljden viktig för att hålla ogräsen på en hanterbar nivå. Inom den ekologiska djurhållningen anpassas djurtätheten till gårdens förmåga att producera foder. Alla EU-länder är skyldiga att upprätta ett särskilt kontrollsystem för ekologiska produkter. Jordbruksverket är ansvarig myndighet, men kontrollen av ekologisk primärproduktion har delegerats till kontrollorgan med rätt att certifiera ekologisk jordbruksproduktion. År 2012 fanns tre godkända kontrollorgan med verksamhet inom jordbruksområdet i Sverige; Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Dessutom fanns kontrollorganen Valiguard och under året tillkom
Controlcert Scandinavia som kontrollerade förädlade livsmedel och importerade produkter. Det är obligatoriskt att märka ekologiska produkter godkända för försäljning som ekologiska med EU-märket. Produkterna kan dessutom vara märkta med KRAV-märket respektive Demeter-märket. De uppfyller då EU-reglerna för ekologisk produktion, men utöver detta även KRAV:s respektive Demeterförbundets regler som i vissa avseenden är mer långtgående. Produkter som odlats ekologiskt men inte certifierats eller fortfarande är under omställning får inte säljas med ekologisk märkning. I tabellerna 11.1–11.3 redovisas uppgifter om certifierade arealer och djur. Uppgifterna i tabellerna baseras på uppgifter från kontrollorganen. I tabellerna 11.4–11.11 avser uppgifterna i stället arealer där lantbrukaren sökt miljöersättning för ekologisk odling. Fr.o.m. 2010 ingår miljöersättning för certifierad ekologisk produktion respektive kretsloppsinriktad produktion. Uppgifterna avser företag som ingår i Lantbruksregistret.
Ekologiskt odlade arealer som certifierats I tabell 11.1–11.2 återges delar av den officiella statistiken rörande ekologisk växtodling. Det bör påpekas att siffrorna inte är helt jämförbara med uppgifterna enligt Lantbruksregistret. T.ex. ingår arealer vid jordbruksföretag som inte ingår i Lantbruksregistret. Uppgifterna för år 2012 är preliminära. I tabell 11.1 redovisas omställd areal och arealer under omställning till ekologisk produktion. Under 2012 ökade den omställda arealen med uppemot 39 000 hektar eller med Jordbruksstatistisk årsbok 2013
196
11
Ekologisk produktion
drygt 1 procentenhet till 13,9 %. Samtidigt minskade arealen som var under omställning med nästan 42 000 hektar jämfört med 2011. Arealen under omställning uppgick till 1,8 % av landets jordbruksmark. Den totala arealen jordbruksmark som antingen var omställd eller var under omställning till ekologisk produktion uppgick 2012 till 478 100 hektar eller 15,7 % av den totala arealen jordbruksmark, vilket är i nivå med 2011 års areal. I tabell 11.2 redovisas arealen omställd jordbruksmark. Den totala jordbruksmarksarealen var 424 600 hektar år 2012, varav omkring 329 600 var åkermark och 95 100 betesmark eller slåtteräng. Den arealmässigt största grödgruppen var ”Slåtter- och betesvall, grönfoder, majs och frövall” som uppgick till 224 100 hektar. Motsvarande siffra för spannmål var 77 900. Jämfört med 2011 så ökade arealen slåtter- och betesvall m.m. med 21 700 eller 11 %, samtidigt som arealen spannmål ökade med 6 000 hektar eller drygt 8 %. Den största procentuella ökningen av arealen stod dock oljeväxterna för, där arealen ökade med 500 hektar eller 20 %. Den omställda arealen baljväxer var nästan oförändrad jämfört med föregående år medan arealen potatis minskade med uppemot 100 hektar. Slåtter- och betesvall m.m. dominerar odlingen och omfattade drygt hälften (53 %) av den omställda arealen jordbruksmark. Betesmark och slåtteräng uppgick till 22 % och spannmål odlades på 18 % av den omställda jordbruksmarken. Nästan 3 % av arealen var träda. Baljväxter odlades på 2 % av arealen. Med baljväxter menas här ärter, åkerbönor m.m., konservärter och bruna bönor. De resterande grödgrupperna oljeväxter, potatis, trädgårdsväxter, andra växtslag och energiskog odlades på vardera mindre än 1 % av jordbruksmarken som ställts om till ekologisk produktion.
Ekologisk djurhållning I tabell 11.3 redovisas antal omställda ekologiskt uppfödda djur. Antalet mjölkkor och antalet am- och dikor ökade med nästan 8 Jordbruksstatistisk årsbok 2013
respektive 13 % jämfört med 2011 och uppgick totalt till 47 600 respektive 63 900. Totala antalet nötkreatur 2012 var 282 000 djur. Även antalet får och getter ökade, med 15 respektive 11 %, jämfört med 2011 och rapporterades totalt till 125 600 respektive drygt 1 800 djur. Antalet svin ökade med 15 % jämfört med 2011. Totalt rapporterades antalet svin uppgå till 49 700 för år 2012 och av dessa var drygt 1 800 suggor. Antalet fjäderfä ökade med 2 % jämfört med 2011 till omkring 946 000. Uppgifter avseende slaktsvin och slaktkyckling rapporteras som antal uppfödda djur under ett år. Antal uppfödda slaktkycklingar rapporterades uppgå till 170 000, en minskning med drygt 3 % jämfört med 2011. Antalet värphöns ökade och uppgick till 775 000 år 2012, en ökning med uppemot 4 % jämfört med föregående år.
Ekologisk odling med miljöersättning I tabell 11.4–11.11 redovisas grödarealer, skörd per hektar och produktion för arealer med miljöersättning för ekologisk odling 2012, dvs. med miljöersättning för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion. Ändrat insamlingssätt under år 2007 har medfört att en del av de arealer som odlats enligt reglerna för miljöersättningen för ekologisk odling inte längre finns med i redovisningen. För spannmål och de flesta andra grödorna är skillnaden marginell, för slåttervall innebär det dock att den totala skörden underskattas. Uppgifterna avser arealer vid jordbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret. Den totala arealen med miljöersättning för ekologisk odling redovisas i kapitel 9 tabell 9.4. I tabell 11.4 redovisas spannmålsarealer med ersättning för ekologisk odling med uppdelning på produktionsområden och riket. Havre var den gröda som hade den största omfattningen av odlingen med 33 280 hektar, vilket var 4 560 hektar mer än 2011. Näst största gröda var blandsäd, inräknat såväl stråsädesblandningar som stråsäd/baljväxtblandningar. Arealen uppgick till 19 900
11 hektar. Vårkorn med miljöersättning för ekologisk odling odlades på 18 890 hektar. Vårvete odlades på 15 810 hektar, en ökning med 20 % jämfört med 2011. Höstvetearealen uppgick till 13 440 hektar, en minskning av arealen med 14 % jämfört med 2011. De största arealerna med ekologiskt odlad spannmål fanns i Götalands norra slättbygder och Svealands slättbygder. I tabell 11.5 redovisas arealer med miljöersättning för ekologisk odling av ärter och åkerbönor. Den ekologiska ärtodlingen minskade under 2012 med 380 hektar eller 15 % jämfört med 2011 och uppgick till 2 140 hektar. Odlingsarealen för åkerbönor ökade under 2012 för femte året i rad även om ökningstakten avtog. Jämfört med 2011 ökade arealen åkerbönor med 230 hektar eller med 3 %, och uppgick till 7 880 hektar. I tabell 11.6 redovisas oljeväxtarealen med miljöersättning för ekologisk odling. Höstraps odlades på 1 970 hektar, vilket var en ökning av arealen med 32 % jämfört med 2011. Vårrapsarealen mer än fördubblades och grödan odlades på 290 hektar. Rybsarealerna ökade också mycket jämfört med föregående år. För höstrybs ökade arealen med 240 hektar under 2012 till 440 hektar, medan vårrybsarealen uppgick till 270 hektar. För oljelin minskade däremot arealen med uppemot 20 % under 2012 och uppgick till 130 hektar. I tabell 11.7 redovisas arealer med miljöersättning för matpotatis, potatis för stärkelse och sockerbetor. Matpotatisarealen uppgick år 2012 till 820 hektar, en minskning med 13 % jämfört med 2011. Den ekologiska odlingen av potatis för stärkelse är relativt konstant och grödan odlades på 20 hektar under 2012. Odlingen av sockerbetor uppgick till cirka 300 hektar under 2005, men på senare år har ingen odling redovisats för grödan. I tabell 11.8 redovisas beräknad slåttervallareal med miljöersättning för ekologisk odling. Arealen uppgick år 2012 till 199 900 hektar, en minskning med 4 % jämfört med föregående år. P.g.a. ändrat insamlingssätt för den ekologiskt odlade arealen är slåttervall-
Ekologisk produktion
197
arealuppgiften osäker. För slåttervall kan det röra sig om runt 5 % av den ekologiskt odlade arealen som sedan år 2007 inte längre syns i statistikunderlaget.
Ekologisk produktion I tabell 11.8–11.11 redovisas skörd per hektar och total produktion för arealer med miljöersättning för ekologisk odling, vid jordbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret. All produktion på denna areal är inte godkänd för försäljning som ekologiskt odlade produkter. I tabell 11.8 redovisas skörd av slåttervall från arealer med miljöersättning för ekologisk odling vid företag som ingår i Lantbruksregistret. Den totalt inbärgade skörden för 2012 var 1,0 miljon ton, fördelat på första skörd 0,7 miljoner ton och återväxtskörd 0,3 miljoner ton. P.g.a. ändrad redovisning av den ekologiskt odlade arealen är dessa uppgifter dock osäkra. Skörden per hektar uppgick på riksnivå till 4 840 kg per hektar. Av landets totala bärgade skörd av slåttervall var omkring 20 % ekologiskt odlad. I tabell 11.9 redovisas skörd per hektar för spannmålsgrödorna med uppdelning på produktionsområden och riket. De höstsådda grödorna gav överlag höga avkastningsnivåer jämfört med tidigare år. Hektarskörden för höstvete uppgick till 3 590 kg per hektar på riksnivå. Höstråg avkastade 3 440 kg per hektar. Vårvete och vårkorn nådde upp till 2 540 respektive 2 220 kg per hektar. Högst skörd per hektar för spannmålsgrödorna uppvisade rågvete med 3 720 kg per hektar. Havre och blandsäd gav på riksnivå omkring 2 250 kg per hektar vid ekologisk odling under 2012. Avkastningsnivåerna för de ekologiskt odlade spannmålsgrödorna var på riksnivå mellan 38 och 52 % lägre än motsvarande konventionella hektarskördar. I tabell 11.10 redovisas totalskördar från arealer med miljöersättning för ekologisk odling. Vid beräkning av total skörd används arealer som skördats som mogen gröda. Arealer som skördats som grönfoder ingår inte. Jordbruksstatistisk årsbok 2013
198
11
Ekologisk produktion
Totalskördarna ökade för de vårsådda spannmålsgrödorna jämfört med 2011, med undantag för blandsäd. Totalskörden av rågvete ökade med omkring 30 % medan höstvete och höstråg uppvisade totalskördar i nivå med föregående år. Av landets totala produktion av blandsäd var 33 % ekologisk odlad och av vårvete var 11 % ekologiskt odlad. För havre var motsvarande andel 10 %, för rågvete 7 % och för höstråg 3 %. Av den totala produktionen av vårkorn respektive höstvete var 2 % ekologiskt odlad. Totalskörden av åkerbönor och ärter uppgick under 2012 till 22 700 respektive 3 400 ton (tabell 11.11). Totalskörden av ärter minskade med 24 % medan totalskörden av åkerbönor var i nivå jämfört med föregående års totalskörd. Den största totalskörden, både för åkerbönor och ärter, uppmättes i Götalands norra slättbygder. Totalskörden för matpotatis var 11 200 ton, en minskning med 12 % jämfört med föregående år. För åkerbönor och ärter var 39 % respektive 10 % av den totala produktionen i riket ekologiskt odlad. För matpotatis var endast 2 % ekologiskt odlad.
Ekologisk trädgårdsodling Den ekologiskt odlade arealen med trädgårdsprodukter för år 2011 redovisas i tabell 11.12. Frilandsarealen var 871 hektar, en minskning med uppemot 300 hektar sedan förra undersökningstillfället som var 2008. Den ekologiskt odlade växthusytan var 131 307 m2, vilket innebär nästan en fördubbling av arealen jämfört med 2008. Den ekologiskt odlade arealen motsvarar 4,9 % av den totalt odlade växthusytan i Sverige.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Om statistiken Följande begrepp som används inom ekologisk odling kan behöva förtydligas: Under omställning, omställningstid, omställd areal De första åren en åker odlas enligt certifieringsreglerna får produkterna inte säljas som ekologiska. Dessa år kallas ”omställningsår” eller karensår. På samma sätt är djurhållningen ”under omställning” innan produktionen efter omställningstidens slut får säljas med benämningen ekologisk. Under omställningstiden sker kontroll på samma sätt som för den omställda produktionen. Miljöersättning för ekologisk odling Statistik rörande ersättningarna för ekologisk odling tas fram av Jordbruksverket och redovisas översiktligt i kapitel 9. Arealer fördelade på grödor och produktion för dessa arealer redovisas i tabellerna 11.4–11.11.
Annan publicering Statistik rörande ekologisk odling och djurhållning finns tillgänglig på Jordbruksverkets och Eurostats webbplatser; www.jordbruksverket.se och www.ec.europa.eu/eurostat. Statistik om ekologisk växtodling med uppgifter om omställda arealer och arealer under omställning, redovisas fr.o.m. referensår 2010 i serie JO 10. Slutlig statistik om skörd för ekologisk och konventionell odling redovisas i Statistiska meddelanden, serie JO 16. Trädgårdsräkningar/-inventeringar som man numera inte skiljer på, genomförs vart tredje år och publiceras i serie JO 33, senast JO 33 SM 1201.
11
Ekologisk produktion
199
Tabell 11.1 Omställd ekologiskt odlad areal och areal under omställning Fully converted area, area under conversion and total organic area Omställd areal
Areal under omställning
Summa
Hektar
Andel av total areal jordbruksmark, %
Hektar
Hektar
Andel av total areal jordbruksmark, %
Hela riket 2012*
424 643
13,9
53 435
1,8
478 079
15,7
2011 2010 2009 2008 2005
385 652 329 472 302 790 246 628 200 638
12,6 10,7 9,8 8,0 6,2
94 974 109 405 82 274 89 811 22 100
3,1 3,5 2,7 2,9 0,7
480 626 438 878 385 064 336 439 222 738
15,7 14,2 12,5 10,9 6,9
Andel av total areal jordbruksmark, %
Källa: Jordbruksverket.
Tabell 11.2 Omställd ekologiskt odlad jordbruksmark fördelad på olika grödgrupper, hektar Fully converted organic areas for different groups of crops Summa omställd areal
Varav Spannmål
Baljväxter
Oljeväxter
Slåtter- och betesvall, grönfoder, majs och frövall
Potatis
Hela riket 2012*
424 643
77 926
8 462
3 002
224 110
895
2011 2010 2009
385 652 329 472 302 790
71 907 61 104 63 374
8 253 7 265 6 667
2 502 2 320 1 744
202 366 163 240 142 347
967 872 903
Energiskog
Trädgårdsväxter
Andra växtslag
Träda
Ospecificerad åkermark
Hela riket 2012*
295
1 298
2 957
10 484
139
95 076
2011 2010 2009
500 190 181
1 327 1 239 1 203
3 221 279 265
9 411 8 522 7 149
343 8 427 9 613
84 855 76 015 69 343
Varav Betesmark och slåtteräng
Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
200
11
Ekologisk produktion
Tabell 11.3 1 Antal omställda ekologiskt producerade djur Number of organic livestock Nötkreatur
Varav
Får
Mjölkkor
Am- och dikor
Getter
Hela riket 2012*
282 026
47 610
63 895
125 577
1 840
2011 2010 2009 2008 2005
253 240 221 165 194 063 141 825 ..
44 133 39 559 34 115 .. 22 321
56 479 48 721 42 816 .. 13 433
109 218 101 075 86 741 57 091 34 700
1 660 1 343 1 178 965 377
Varav
Fjäderfä
Varav
Svin
Suggor
Värphöns
Slaktkycklingar
Hela riket 2012*
49 669
1 792
945 543
775 407
170 035
2011 2010 2009 2008 2005
43 335 46 073 42 502 32 187 27 299
1 714 1 817 1 690 .. 1 139
922 964 947 086 786 430 676 310 410 919
746 839 761 952 607 236 .. 365 332
176 030 185 020 179 050 .. ..
1) Uppgifterna avser antal djur enligt kontrollorganens rapportering. Definitionsskillnader existerar mellan dessa uppgifter och uppgifterna om antal djur i kapitel 6, vilket gör att uppgifterna är svåra att jämföra. Källa: Jordbruksverket och Eurostat.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
11
201
Ekologisk produktion
Tabell 11.4 1 Spannmål 2012. Arealer med ekologisk odling , hektar Cereals. Areas with cultivation in organic farming Område
Arealer, hektar Höstvete
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
Vårvete
310 920 4 620 5 890 920 740 30 –
Råg
Höstkorn
Vårkorn
Havre
Rågvete
Blandsäd Stråsäd
Baljväxter/ stråsäd
940 850 5 800 4 920 1 650 1 420 170 70
180 350 320 330 90 70 10 ..
– 20 .. .. .. .. – –
570 2 000 2 860 4 270 2 920 2 160 3 100 1 020
760 940 10 860 10 870 5 000 3 620 970 250
170 410 940 760 420 250 – ..
90 210 2 120 1 120 1 030 750 140 40
300 1 290 2 770 2 870 2 860 1 540 2 000 760
Hela riket 2012
13 440 15 810
1 350
70
18 890
33 280
2 960
5 500
14 400
2011 2010 2009 2008 2005
15 590 13 130 13 990 11 910 14 610 9 240 12 850 9 870 12 600 10 510
2 220 2 140 3 260 2 560 2 800
130 190 210 110 50
16 420 17 900 16 930 17 490 21 670
28 720 27 090 32 750 33 230 33 520
2 700 3 170 5 220 4 100 4 280
6 450 5 940 5 180 4 360 4 300
14 790 16 070 15 800 13 290 14 640
1) Uppgifterna avser arealer med miljöersättning för ekologisk odling vid jordbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret. Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördestatistiken.
Tabell 11.5 1 Ärter och åkerbönor 2012. Arealer med ekologisk odling , hektar Peas and field beans. Areas with cultivation in organic farming Område
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
Arealer, hektar Ärter
Åkerbönor
10 130 570 860 180 390 .. –
310 300 4 610 1 610 740 300 .. –
Hela riket 2012
2 140
7 880
2011 2010 2009 2008 2005
2 520 2 770 2 680 2 600 5 500
7 650 6 520 4 800 4 400 4 300
1) Uppgifterna avser arealer med miljöersättning för ekologisk odling vid jordbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret. Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördestatistiken.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
202
11
Ekologisk produktion
Tabell 11.6 1 Oljeväxter 2012. Arealer med ekologisk odling , hektar Oilseed crops. Areas with cultivation in organic farming Område
Arealer, hektar Höstraps
Vårraps
Höstrybs
90 360 1 030 310 150 20 – –
– 50 .. 150 40 .. 10 ..
Hela riket 2012
1 970
2011 2010 2009 2008 2005
1 490 1 860 1 390 2 040 1 670
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
Vårrybs
Oljelin
60 60 .. 280 .. .. – –
.. .. 0 90 40 60 .. ..
– .. 40 10 .. .. .. –
290
440
270
130
120 230 260 250 740
200 230 80 230 330
150 230 320 320 1 570
160 240 110 290 790
1) Uppgifterna avser arealer med miljöersättning för ekologisk odling vid jordbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret. Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördestatistiken.
Tabell 11.7 1 Potatis och sockerbetor 2012. Arealer med ekologisk odling , hektar Potatoes and sugar beet. Areas with cultivation in organic farming Område
Arealer, hektar Matpotatis
Potatis för stärkelse
Sockerbetor
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
70 270 70 50 110 90 130 40
.. 20 – – .. – – –
– – – – – – – –
Hela riket 2012
820
20
–
2011 2010 2009 2008 2005
940 850 930 890 960
30 30 20 30 70
– – .. .. 320
1) Uppgifterna avser arealer med miljöersättning för ekologisk odling vid jordbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret. Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördestatistiken.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
11
Ekologisk produktion
203
Tabell 11.8 Slåttervall. Första skörd, återväxt samt totalt inbärgad vallskörd 2012. 1 Areal, hektarskörd och totalskörd vid ekologisk odling Temporary grasses. First cut, regrowth and total production. Crop area, yield per hectare and total production in organic farming Område
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
Antal företag
1:a skörd Areal, hektar2
Återväxt Total inbärgad skörd, ton3
Inbärgad skörd, kg/ha3
Total inbärgad skörd, ton3, 4
Inbärgad vallskörd Inbärgad återväxt, kg/ha3, 4
Totalt inbärgad, ton3
kg/ha3
22 34 55 68 88 50 54 26
2 620 7 900 14 700 44 000 30 030 92 000 41 270 135 400 50 710 160 700 23 330 81 400 27 620 96 500 9 630 30 600
3 000 2 990 3 060 3 280 3 170 3 490 3 490 3 180
5 400 37 100 70 500 64 700 76 900 33 700 20 400 12 000
2 060 2 530 2 350 1 570 1 520 1 450 740 1 250
13 300 81 100 162 600 200 100 237 600 115 100 117 000 42 600
5 060 5 520 5 410 4 850 4 690 4 940 4 230 4 420
Hela riket 2012
397
199 940 649 400
3 250
318 900
1 590
968 300
4 840
2011 2010 2009 2008 2005
391 399 403 391 405
208 330 202 280 203 480 210 580 259 130
2 980 2 990 2 740 2 340 2 780
419 700 319 100 343 800 397 380 248 600
2 010 1 580 1 690 1 890 960
1 040 000 923 300 901 100 890 900 968 200
4 990 4 560 4 430 4 230 3 740
620 200 604 200 557 300 493 600 719 600
1) Uppgifterna avser arealer och skörd från arealer med miljöersättning för ekologisk odling vid företag som ingår i Lantbruksregistret. 2) Arealen slåttervall har skattats genom att minska den totala vallarealen med andelen betesvall. 3) Vattenhalt 16,5 %. 4) Återväxtskörden per hektar har beräknats utslagen på den totala slåttervallarealen, dvs. hela arealen och ej enbart den där återväxten tillvaratas. Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördestatistiken.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
204
11
Ekologisk produktion
Tabell 11.9 1,2 Spannmål 2012. Hektarskörd vid ekologisk odling, kg/ha Cereals. Yield per hectare in organic farming Område
Vårkorn
Havre
Rågvete
Blandsäd
– .. .. .. .. .. – –
3 460 3 050 2 790 2 050 2 260 2 000 1 600 1 590
3 960 3 290 2 420 2 210 1 650 2 170 1 570 ..
.. 4 080 3 800 2 850 3 880 .. – ..
.. 3 460 2 340 1 980 2 070 1 930 .. ..
3 440
..
2 220
2 280
3 720
2 240
2 100 2 120 2 750 3 050 3 060
.. .. .. .. ..
2 350 2 210 2 690 2 660 2 300
2 480 2 130 2 450 2 350 2 120
3 010 2 690 2 740 3 790 3 750
2 480 2 350 2 740 2 480 2 630
Havre
Rågvete
Blandsäd
Höstvete
Vårvete
Höstråg
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
.. 3 890 3 920 3 260 3 720 3 330 .. –
3 110 3 300 2 560 2 490 2 450 2 010 .. –
.. 3 500 .. 2 940 .. .. .. ..
Hela riket 2012
3 590
2 540
2011 2010 2009 2008 2005
3 160 2 940 3 130 3 700 3 440
2 640 2 490 2 880 2 620 2 720
Höstkorn
1) Uppgifterna avser skörd från arealer med miljöersättning för ekologisk odling. 2) Vid 14,0 % vattenhalt. Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördestatistiken.
Tabell 11.10 1,2 Spannmål 2012. Totalskördar vid ekologisk odling, ton Cereals. Total production in organic farming Område
Höstvete
Vårvete
Höstråg
Höstkorn
Vårkorn
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
.. 3 600 18 100 19 100 3 400 2 500 .. –
2 900 2 400 14 700 12 100 3 800 2 700 .. –
.. 1 200 .. 1 000 .. .. .. ..
– .. .. .. .. .. – –
1 900 5 700 7 400 8 100 5 800 4 000 4 500 1 400
2 900 2 300 25 900 23 300 5 900 7 200 1 200 ..
.. 1 600 3 400 2 000 1 600 .. – ..
.. 2 200 6 100 3 900 3 000 2 000 .. ..
Hela riket 2012
48 100
38 900
4 600
..
38 400
70 000
10 500
17 800
2011 2010 2009 2008 2005
48 200 40 600 45 100 47 200 42 900
33 600 28 500 26 200 25 200 28 100
4 600 4 300 8 800 7 800 8 400
.. .. .. .. ..
35 700 36 000 41 500 41 300 45 200
63 500 50 400 73 600 71 900 64 700
8 000 8 200 13 600 15 000 15 400
26 500 24 000 22 900 17 000 19 700
1) Uppgifterna avser skörd från arealer med miljöersättning för ekologisk odling. Areal skördad som grönfoder ingår ej. 2) Vid 14,0 % vattenhalt. Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördestatistiken.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
11
Ekologisk produktion
205
Tabell 11.11 Ärter, åkerbönor och matpotatis 2012. Hektarskörd vid ekologisk odling, 1 kg/ha och total skörd, ton Peas, field beans and table potatoes. Yield per hectare and total production in organic farming Område
Årter2, 3
Åkerbönor2, 3
Matpotatis
Hektarskörd, kg/ha
Totalskörd, ton
Hektarskörd, kg/ha
Totalskörd, ton
Hektarskörd, kg/ha
Totalskörd, ton
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
.. .. 2 480 1 040 .. 1 050 .. –
.. .. 1 400 900 .. 400 .. –
.. 2 320 3 220 2 440 2 560 .. .. –
.. 700 14 500 3 900 1 900 .. .. –
.. 17 980 .. .. .. .. 10 210 ..
.. 4 800 .. .. .. .. 1 300 ..
Hela riket 2012
1 600
3 400
2 930
22 700
13 610
11 200
2011 2010 2009 2008 2005
1 880 1 810 1 960 1 920 2 120
4 500 5 000 5 100 4 800 11 400
3 020 2 060 3 140 2 210 1 960
23 000 13 100 14 600 9 600 8 100
13 470 13 580 12 140 15 970 11 200
12 700 11 700 11 200 14 300 10 800
1) Uppgifterna avser skörd från arealer med miljöersättning för ekologisk odling. 2) Vid 15,0 % vattenhalt. 3) Areal skördad som grönfoder ingår ej. Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördestatistiken.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
206
11
Ekologisk produktion
Tabell 11.12 Areal med ekologiskt odlade trädgårdsprodukter som odlas i växthus och på friland 2011 Areas for organically cultivated horticultural products in greenhouse and outdoor cultivation Avser företag med minst 0,25 hektar frilandsareal eller 200 kvadratmeter växthusyta Figures for holdings with at least 0.25 hectares outdoor cultivation or at least 200 square metres greenhouse area Område
Växthusyta, m2
Andel ekologisk växthusodling %
Frilandsareal, hektar
Andel ekologisk frilandsodling, %
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
11 319 3 510 3 395 13 137 1 810
5,0 10,1 6,7 14,7 7,1
15 10 12 12 5
.. .. .. .. ..
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
890 1 655 1 493 – 15 817
3,7 3,2 5,4 0,0 1,2
4 44 111 18 215
.. .. .. .. ..
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
8 640 38 828 1 190 1 765 –
5,3 19,8 4,8 5,2 0,0
35 110 28 13 8
.. .. .. .. ..
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
3 877 4 188 184 570 17 700 1 339
16,5 10,6 0,7 14,0 23,3 3,2
88 14 17 6 16 91
.. .. .. .. .. ..
Hela riket 2011
131 307
4,9
871
..
2008 2005 2002 1999
70 047 68 934 62 012 101 749
2,6 2,3 1,8 3,1
1 156 1 175 964 640
9,0 9,4 7,3 5,2
Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
12
12
Jordbrukets miljöpåverkan
207
Jordbrukets miljöpåverkan
Jordbruket påverkar miljön på olika sätt. Vissa typer av påverkan upplevs som positiva (t.ex. på kulturlandskapet) medan andra upplevs som negativa eller skadliga. Det negativa är oftast kopplat till användning av olika naturresurser eller olika typer av utsläpp. I kapitel 12 redovisas statistik över kulturlandskapet och miljöpåverkande faktorer som växtskyddsmedels- och gödselmedelsanvändning samt utsläpp till luft och vatten orsakat av jordbruket. Statistik över jordbrukets produktionsmedel – bl.a. viss statistik rörande försäljning av mineralgödsel och växtskyddsmedel – redovisas även i kapitel 8. Statistik rörande ekologisk odling och djurhållning redovisas i kapitel 11.
Sammanfattning Kulturlandskap och biologisk mångfald Det öppna, omväxlande odlingslandskapet med skog, betesmark och insprängd åker har formats av jordbruket under århundraden. Ängs- och betesmarker, dikesrenar, småvatten och åkerholmar är livsmiljöer för en stor biologisk mångfald. Under senare decennier har dock jordbruket medfört förändringar i landskapet och i livsmiljöerna för djur och växter. Åker och betesmarker har tagits ur bruk. Utvecklingen har fram till 1990-talet också gått mot ett mer enformigt landskap genom att småbiotoper som åkerholmar, dikeskanter och småvatten försvunnit. Figur 12A visar att den utnyttjade arealen betesmark minskade – framförallt i skogsbygderna – fram till mitten av 1990-talet. Därefter ökade arealen igen fram till 2005, vilket hänger samman med de miljöstöd som finns för skötseln av dessa marker. På senare år har arealen minskat. En orsak är att definitionen av betesmark som ger ersättning skärpts. Tabell 12.1 visar den regionala fördelningen av olika typer av betesmark. Stora arealer betesmark finns i Västra Götalands, Skåne och Kalmar län. Åtgärderna inom axel 2 i Landbygdsprogrammet (2007–2013) ska hjälpa till att bevara och utveckla ett attraktivt landskap och en levande landsbygd. Syftet är också att
stimulera omställningen till en resurseffektiv och hållbar produktion med minskad miljöpåverkan. Åtgärderna ska bidra till att nå gemensamma och nationella miljömål. Tabell 12.2 visar miljöersättningar, ersättningar för djurvälfärd, kompensationsbidrag, miljöinvesteringar och skogliga insatser samt i vilken utsträckning miljömålen för dessa har uppnåtts. Miljöersättningar är den största delen. För att få en miljöersättning måste lantbrukaren söka ett åtagande. Ett åtagande innebär att lantbrukaren åtar sig att sköta mark och djur enligt vissa villkor i fem år. Miljöinvesteringar är stöd för tidsbegränsade projekt, t.ex. anläggning av våtmarker. Flera av de stora åtgärderna har en måluppfyllelse på över 80 %. Det gäller kompensationsbidrag, miljöersättning för vallodling, för betesmarker och slåtterängar och för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet. Slutet av programperioden närmar sig och vissa åtgärder har fortfarande låg måluppfyllelse. För några åtgärder har målet justerats i år utifrån erfarenheter man fått under programperioden. T.ex. har målet för minskat kväveläckage sänkts. Miljöersättningen för skötsel av våtmark har en relativt låg måluppfyllelse. Målet har justerats i år med ett högre mål vad gäller antal företag och ett lägre mål vad gäller arealen. En ny ersättningsform infördes i år: ersättning för extra djuromsorg för suggor. Ersättningen riktar sig till djurhållare med suggor för produktion av smågrisar. Många Jordbruksstatistisk årsbok 2013
208
12
Jordbrukets miljöpåverkan
företagare har anslutit sig och åtgärden har nått målet redan första året.
Växtnäring och markbördighet Växtnäringsanvändning Försäljningen av mineralgödsel (handelsgödsel) till jord- och trädgårdsbruk har minskat successivt sedan slutet av 1980-talet (figur 12B). Jämfört med 2011 minskade kväve-, kalium- och svavelförsäljningen 2012 med 13 %, 7 % respektive 10 %. Fosforförsäljningen var nästintill oförändrat jämfört med 2011. Den totala tillförseln av mineral- och stallgödsel till grödor som skördades 2011 uppgick enligt tabell 12.3 till 199 000 ton kväve i växttillgänglig form, 38 000 ton fosfor och 161 000 ton kalium, vilket motsvarar 108 kg växttillgängligt kväve, 25 kg fosfor och 108 kg kalium per hektar om växtnäringen fördelas på den gödslade arealen. Den senaste 10-årsperioden har tillförseln av kväve, fosfor och kalium från mineralgödsel successivt minskat, samtidigt som tillförseln från stallgödsel ökat. Det växttillgängliga kvävet kom till 77 % från mineralgödsel medan huvuddelen av fosfor- och kaliumgödslingen, 71 respektive 86 %, skedde med stallgödsel. Tillförseln av kväve och fosfor per hektar är högst i de sydligaste länen medan kaliumgödslingen är högst i de djurtäta länen. Gödslingsnivån hänger samman med vilka grödor som odlas men också med intensiteten i produktionen och åkermarkens bördighet. Av tabell 12.4 framgår att höstraps, höstvete, stärkelsepotatis och majs är de grödor som i medeltal får högst kvävegivor. Majs får även höga givor av fosfor och kalium, och så även matpotatis. Tabell 12.5 visar att under 2011 gödslades knappt 40 % av åkerarealen med kväve enbart från mineralgödsel och 14 % enbart från stallgödsel. Drygt 20 % av åkerarealen gödslades med kväve från både mineral- och stallgödsel. Återstående 25 % av arealen gödslades varken med stall- eller mineralgödsel. Andelen mineralgödslad areal var störst i de södra delarna av landet och i Jordbruksstatistisk årsbok 2013
slättbygdsområdena medan andelen stallgödslad areal var störst i djurtäta områden i Götalands skogsbygder och i Norrland. Organiskt avfall från samhället består bl.a. av avloppsslam från reningsverken samt avfall från livsmedelsindustrin, storkök och hushåll. Enligt figur 12C spreds 2010 runt 50 000 ton torrsubstans av slam på jordbruksmark, vilket var en ökning med 20 % jämfört med 2009. Växtnäringsbalanser I tabell 12.6 redovisas näringsbalanser för jordbruksmarken enligt s.k. ”soil surface” bruttometod. Tillförsel av kväve till jordbruksmark sker genom mineral-, stall- och betesgödsel, jordförbättringsmedel, slam, utsäde, luftnedfall samt kvävefixering från baljväxter. Bortförseln består av de skördeprodukter som förs bort från fälten. Skillnaden mellan tillförsel och bortförsel benämns balans. Om balansen är positiv, har man ett överskott av näringsämnet i fråga som riskerar att ge miljöstörande ustläpp till luft och vatten. Både kväve- och fosforöverskottet har på riksnivå minskat sedan 1995. Det minskade kväveöverskottet beror bl.a. på att tillförseln sjunkit något. Effektiviteten i kväveutnyttjandet ligger på 71 % och för fosforutnyttjandet på 94 %. Effektiviteten i näringsutnyttjandet har beräknats som bortförsel med skördeprodukter i procent av total näringstillförsel. Kväve- och fosforläckage Enligt riksdagens definition av det nationella miljökvalitetsmålet ”ingen övergödning” ska halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Jordbruket står för 41 % av kväveläckaget till vatten från mänsklig verksamhet (figur 12F) och har därför en central betydelse för hur delmålet ska uppnås. Under vattnets väg genom landskapet renas vattnet från en del kväve genom denitrifikation (omvandling till luftkväve), sedimen-
12 tation och upptag i växter. Processerna benämns retention. Förlusterna från åkern benämns bruttobelastning och den del som når havet efter retention nettobelastning. Eftersom åkermarken är spridd över stora delar av landet varierar den andel av läckaget som når havet. Beräkningar från SMHI visar att 10–20 % av det kväve som läcker från åkrar på Småländska höglandet når havet medan det för åkermark i kustzonen kan vara 90 %. Figur 12D visar på en läckageminskning mellan 1995 och 2009 på ca 10 %. Denna minskning har både samband med ökad andel vall och minskad spannmålsodling under perioden (se kapitel 3), men även med bättre kväveutnyttjande, dvs. en större andel av tillförd mängd kväve har tagits upp av grödan. För övergödningen av sjöar och vattendrag i inlandet anses fosfor ha större betydelse än kväve. Figur 12E visar den beräknade nettobelastningen av fosfor från mänsklig verksamhet till vatten. Det framgår att jordbruket svarar för 44 % av den totala belastningen. Ammoniakavgång Vid hantering och lagring av stallgödsel liksom vid spridning av både mineral- och stallgödsel förloras kväve i form av ammoniak till luften. När djuren går på bete avgår dessutom ammoniak från djurspillningen. Ammoniaknedfallet kan vara både försurande och övergödande. Av total kvävemängd i gödseln utgör ammoniakavgången en ca 30-procentig förlust. Gödsellagring och spridning står för de största förlusterna men även i stallet är förlusterna betydande. Av jordbrukets totala ammoniakavgång kommer mer än 95 % från stallgödsel (figur 12G). Enligt SCB:s beräkningar har ammoniakavgången från jordbruket minskat med drygt 4 % mellan 2007 och 2009, främst beroende på minskat djurantal och därmed även den totala mängden gödsel de producerar. Jämfört med 1995 är minskningen 25 %. Eftersom även utsläppen från övriga sektorer, främst från transporter och industri, minskat beräk-
Jordbrukets miljöpåverkan
209
nas den totala minskningen vara 22 % mellan 1995 och 2009. Tabell 12.7 visar den regionala fördelningen av ammoniakutsläppen totalt och per hektar åker. I medeltal för riket är avgången ca 17 kg ammoniak per hektar, vilket omräknat till kväve blir 14 kg. Kadmiumupplagring i åkermark Kadmium ingår i råfosfat, som används vid tillverkning av fosforgödselmedel. Kadmium finns också i det slam som sprids på åkrarna för att öka avkastningen och upprätthålla markbördigheten. En fortsatt upplagring av kadmium i åkermarken utgör ett hot mot åkermarkens långsiktiga användning för produktion av livsmedel. Viktiga processer i ekosystemet kan skadas och upplagring av kadmium i de skördade produkterna kan påverka människors hälsa negativt. Av figur 12H framgår att kadmiumfosforkvot i fosforgödselmedel minskat med omkring 53 % sedan 1999. Även halterna i slam har minskat, men kadmiumfosforkvoterna för slam var år 2009 ändå avsevärt högre än för fosforgödselmedlen. Den största tillförseln till åkermarken kommer nu från luftnedfallet. Kalkningens omfattning framgår av figur 12I. Kalkning ökar markens pH, vilket gör att många växtnäringsämnen blir mer tillgängliga för växterna. Kalkning görs även för att förbättra markens struktur.
Växtskyddsmedel Jordbrukets användning av växtskyddsmedel kan bidra till ökade koncentrationer av oönskade ämnen i luft, mark, vatten samt kan vid oförsiktig användning förekomma som rester i dricksvatten. Miljöriskerna med jordbrukets växtskyddsmedel är beroende av ett flertal olika faktorer. Preparatens egenskaper, brukarens hantering, väderlek och miljöbetingelserna på fälten vid spridningstillfället är avgörande. De växtskyddsmedelsrester som påträffas i naturen härstammar oftast från olämplig hantering vid påfyllning och rengöring av sprutan eller från vindavdrift vid spridningen. Vid Jordbruksstatistisk årsbok 2013
210
12
Jordbrukets miljöpåverkan
besprutningen riskerar växtskyddsmedel även att hamna i fältkanter och vattendrag där växt- och djurliv påverkas negativt. Rester av växtskyddsmedel kan även finnas i spannmålsprodukter, frukt och grönsaker. Den areal som behandlats med växtskyddsmedel minskade i början av 1990-talet (tabell 12.9). Nedgången under 1990-talet berodde främst på att jordbruksmark togs ur produktion p.g.a. den svenska jordbrukspolitiken. År 2010 var andelen behandlad areal knappt 50 % och var på samma nivå som 2006. Behovet av bekämpning växlar mycket mellan åren och det är svårt att jämföra åren rakt av. Variation i väder och vilka grödor som odlas olika år spelar också in. Variationerna i behandlad areal mellan olika delar av landet är stora. De sammanhänger med regionala skillnader i klimat, grödfördelning och odlingsintensitet. Högst andel behandlad areal har Hallands, Uppsala och Örebro län (tabell 12.9). Betydande skillnader i växtskyddsmedelsanvändningen föreligger också mellan gårdar av olika storlek. Bland jordbruksföretag med mer än 200 hektar åkerareal används ogräsmedel på 73 % av arealen medan motsvarande andel på gårdar med högst 20 hektar var 8 %. Av lantbruksgrödorna är potatis den gröda som behandlas mest med svampmedel; 90 %. Risk för angrepp av bladmögel gör att potatisgrödorna tillförs flest hektardoser. För matpotatis ligger dosen på 2,44 kg/ha och för färskpotatis på 0,58 kg/ha (tabell 12.10). Ogräsmedel är dock den i särklass mest använda preparatgruppen, med stor andel behandlad areal i alla grödor utom slåtter- och betesvall. Användningen av växtskyddsmedel i jordbruket kan mätas på olika sätt. I tabell 12.8 och figur 12J redovisas beräknat antal försålda doser sedan mitten av 1990-talet. För varje preparat har den lämnade kvantitetsuppgiften dividerats med en dos uttryckt i liter eller kg per hektar. Uppgifter om dosens storlek har hämtats från preparatleverantörernas etiketter och informationsblad. Den erJordbruksstatistisk årsbok 2013
hållna kvoten är ett mått på hur många doser den sålda kvantiteten räcker till och därmed också ett mått på hur stor yta som kan besprutas en gång med den sålda mängden. Av redovisningen framgår att antalet hektardoser ökat inom alla redovisade typer av växtskyddsmedel sedan mitten av 1990talet. Under 2000-talet har det beräknade totala antalet doser varit relativt konstant med undantag för 2003 då en ökning redovisades följt av en minskning för 2004. Antal doser med svampmedel, (1 211 000) har minskat sedan 2010. Antalet doser med insektsmedel (467 000) har ökat jämfört med 2010. Antalet doser fördelade per hektar åker har ökat sedan 2010 och ligger åter på 2009 års nivå (figur 12K). Variationerna kan delvis förklaras av olika behov från år till år beroende på väderleksförhållandena, men även hamstringsaktiviteter inför aviserade skatte-/prishöjningar spelar roll.
Energianvändning För att jordbruket skall kunna producera livsmedel och andra produkter krävs insatser i form av energi, som till stor del kommer från fossila bränslen, t.ex. olja, diesel och bensin. Användningen av fossila bränslen måste begränsas, dels för att den tär på lagerresurserna, dels för att förbränningen ger upphov till föroreningar som bidrar till övergödning, försurning och klimatförändringar. Föroreningarna består främst av svaveldioxid, kväveoxider och koldioxid (se Växthusgaser nedan). Svaveldioxid Utsläppen av svaveldioxid från jordbruket bidrar till försurningen av mark och vatten. De direkta utsläppen från jordbruket har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet. Minskningen beror till stor del på övergång till mindre svavelhaltiga bränslen. Utsläpp av svaveldioxid från energianvändning i jordbruket var år 2010 på 158 ton, en minskning med 5 % jämfört med året innan (figur 12L).
12 Kväveoxider Kväveoxiderna bidrar till övergödning och försurning av mark och vatten. Bl.a. bidrar jordbrukets användning av dieseldrivna maskiner och traktorer till näringens andel av de totala utsläppen. Utsläppen av kväveoxider från direkt energianvändning i jordbruket har haft en minskande trend fram till 2007. År 2010 var utsläppen på 7 499 ton, vilket var 2 % lägre än föregående år (figur 12M).
Växthusgaser Utsläpp av s.k. växthusgaser ökar atmosfärens förmåga att bibehålla värme på jordklotet och som följd härav stiger temperaturen. Jordbruket bidrar främst med tre typer av växthusgaser: koldioxid från åkermark och från förbränning av diesel och olja, metangas från husdjur samt lustgas (dikväveoxid) från åker- och betesmark. Det övergripande miljökvalitetsmålet, Begränsad klimatpåverkan, hade ett delmål att de svenska utsläppen av växthusgaser som ett medelvärde för 2008–2012 skulle vara minst 4 % lägre än utsläppen 1990. Detta mål har nu ersatts av ett etappmål för utsläpp av växthusgaser, som säger att utsläppen för Sverige år 2020 ska vara 40 % lägre än utsläppen år 1990 för verksameter som inte ingår i EU:s handel med utsläppsrätter (omräknat till koldioxidekvivalenter innebär detta en utsläppsminskning på ca 20 milj. ton CO2ekvivalenter). I målet ingår även svenska åtgärder som minskar utsläppen i andra länder, s.k. flexibla mekanismer. De totala utsläppen i Sverige av växthusgaser uppgick 2011 till ca 61 milj. ton CO2ekvivalenter (exklusive CO2 från sektorn ”markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk”). Av dessa svarar jordbruket för ca 15 % eller drygt 9 milj. ton (figur 12N). Det är viktigt att påpeka att koldioxid från mulljordar inte ingår i den uppgiften, då det utsläppet redovisas under markanvändningssektorn.
Jordbrukets miljöpåverkan
211
Gödselhantering Gödselhantering ger utsläpp av metan och lustgas. De svenska utsläppen av växthusgaser från gödselhantering uppgick 2011 till ca 0,7 milj. ton CO2-ekvivalenter. Sedan 1990 har utsläppen minskat med ca 23 %, bl.a. beroende på minskade gödselgivor (figur 12N). Idisslares tarmgaser Vid matsmältningen hos idisslare bildas metan. I Sverige kommer utsläppen främst från nötkreatur. Utsläppen har minskat med ca 13 % sedan 1990 p.g.a. minskat antal nötkreatur, och uppgick 2011 till ca 2,6 milj. ton CO2-ekvivalenter (figur 12N). Utsläppen har istället flyttat till de länder från vilka Sverige importerar kött, eftersom köttkonsumtionen inte minskar i takt med antalet nötkreatur, utan snarare ökar. Arbetsmaskiner Vid förbränning av fossila bränslen i arbetsmaskiner genereras utsläpp av koldioxid, metan och lustgas. 2011 uppgick utsläppen från arbetsmaskiner inom jordbruket, skogsbruket och fisket till ca 1,8 milj. ton CO2-ekvivalenter. Detta är i det närmaste oförändrade värden sedan 1990 (figur 12N). Jordbruksmark Jordbruksmark kan både bidra till en ökad respektive minskad växthuseffekt genom att avge, respektive binda, koldioxid och kväve (som ger lustgas i atmosfären). Odling på organogena jordar, dvs. mulljordar, bidrar till ökade utsläpp medan odling på jordar med lägre mullhalt, som kan binda kol i marken, minskar utsläppen. Utsläppen från den del som redovisas under jordbrukssektorn uppgick 2011 till 4,4 milj. ton och har minskat med ca 12 % sedan 1990 (figur 12N).
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
212
12
Jordbrukets miljöpåverkan
Om statistiken Kulturlandskap och biologisk mångfald Uppgifter om arealen utnyttjad betesmark har under perioden 1995–1999 varje år ingått i lantbruksregistret. Fr.o.m. 2002 hämtas betesmarksarealen från IAKS (Jordbruksverkets administrativa register avseende arealbaserade stöd). Statistik rörande miljöersättningar sammanställs varje år av Jordbruksverket på basis av gjorda ansökningar om stöd samt utbetalningar. Landsbygdsprogrammet är ett viktigt instrument för att nå miljökvalitetsmålen och för att uppnå en positiv utveckling för jordbruket och landsbygden. Åtgärderna i programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU. Landsbygdsprogrammet gäller under perioden 2007–2013 och består av stödåtgärder eller ersättningsformer i tre olika axlar, där axel 2 avser att Förbättra miljön och landskapet.
Växtnäring och markbördighet Växtnäringsanvändning Uppgifter om försäljning av mineralgödsel till jord- och skogsbruk insamlas årligen av SCB i samarbete med Jordbruksverket. Uppgifter om användningen av mineraloch stallgödsel till olika grödor insamlas vartannat år av SCB genom telefonintervjuer med jordbrukare i den s.k. gödselmedelsundersökningen. Urvalet består av ca 3 600 jordbrukare. Växtnäringsbalanser Näringsbalansberäkningarna bygger på uppgifter från SCB:s gödselmedelsundersökning, som genomförs vartannat år. I beräkningarna används dessutom skördeuppgifter och olika data från Jordbruksverket, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), SMHI och olika rapporter om t.ex. näringsinnehåll i stallgödsel och kvävefixering. Beräkningarna är anpassade till internationell metod, vilket inneJordbruksstatistisk årsbok 2013
bär bruttotillförsel av kväve, dvs. ammoniakförluster från gödsel har inte dragits bort. Balanserna avser jordbruksmark (åker och betesmark). Kväveläckage Kväveläckaget från åkermark skattas med modellberäkningar av SMED (Svenska MiljöEmissionsData), ett samarbete mellan IVL, SCB, SMHI och SLU på uppdrag av Naturvårdsverket utifrån data bl.a. från Jordbruksverket och SCB om grödarealer, skördar, gödselgivor och spridningstidpunkter för gödseln. Även väderuppgifter är viktiga indata i modellerna. Nettobelastningen på havet, dvs. läckaget efter avdrag för retention, grundas på modellberäkningar, som utförs av SMED. Ammoniakavgång Beräkningarna av ammoniakavgången utförs av SMED och bygger på dataunderlag främst insamlat i SCB:s gödselmedelsundersökning. Beräkningsmetoderna har tagits fram av Naturvårdsverket och SCB i samråd med Jordbrukstekniska institutet (JTI) och Jordbruksverket. I beräkningsmodellerna utnyttjas bl.a. uppgifter om kväveinnehållet i förbrukade gödselmedel samt för stall- och betesgödsel, uppgifter om antal djur, kväveproduktion per djurslag och lagrings- och spridningssätt för olika typer av gödselmedel. Dessutom används schablontal för ammoniakemissionen från olika gödselslag i stall vid lagring och spridning. Kadmiumupplagring i åkermark Uppgifter om kadmiuminnehållet i fosforgödsel har inhämtats av SCB från leverantörerna i samband med uppgifter om försålda mängder av mineralgödsel. Statistiken rörande jordbrukets användning av slam samt kadmiuminnehållet i slam bygger på en totalundersökning (utförd av SMED) utifrån reningsverkens årsredovisningar, som i sin tur baseras på urvalsbaserade mätningar. Statistik rörande kalkningen till åkermark baseras på försäljningen till jordbruket enligt
12 en postenkät från SCB till tillverkarna, importörerna och återförsäljarna av kalkprodukter.
Växtskyddsmedel Uppgifter om försäljningen av växtskyddsmedel insamlas årligen av Kemikalieinspektionen (KemI). På basis av dessa uppgifter har SCB sedan 1981 gjort beräkningar av det antal doser, mätt som liter eller kg preparat per hektar, som den till jordbruket sålda mängden räcker till. Jämförbarheten mellan åren är dock beroende av att förbrukarnas lagerhållning inte nämnvärt ändras från ett år till ett annat. Ökningen mellan 2002 och 2003 förklaras t.ex. av hamstring. SCB har på uppdrag av Jordbruksverket genomfört intervjuundersökningar om jordbrukarnas användning av kemiska växtskyddsmedel till olika grödor, senast vintern 2010/11.
Energianvändning Beräkningarna av utsläpp från jordbrukets energianvändning genomförs av SMED och grundar sig på användningen av olika energioch bränsleslag i jordbruket.
Klimatgaser Beräkningarna är gjorda enligt de riktlinjer som IPCC (Intergovermental Panel on Climate Change) utvecklat, men med anpassningar till svenska förhållanden.
Jordbrukets miljöpåverkan
213
bruksverket, Naturvårdsverket och SCB) och på uppgifter från olika Statistiska meddelanden: Betesmarksarealer: JO 10 SM, Jordbruksmarkens användning 2012 Utsläpp till vatten: MI 22 SM, Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010 Gödselmedel och kalk i jordbruket: MI 30 SM, Gödselmedel i jordbruket 2010/11; Försäljning av mineralgödsel för jord- och trädgårdsbruk under 2011/12; Försäljning av kalk för jord- och trädgårdsbruk, sjöar, vattendrag och skog 2011 Kväve- och fosforbalanser: MI 40 SM, Kväve- och fosforbalanser för jordbruksmark och jordbrukssektor 2009 Växtskyddsmedel: MI 31 SM, Växtskyddsmedel i jord- och trädgårdsbruket, 2011 Ammoniak: MI 37 SM, Utsläpp av ammoniak till luft i Sverige 2009 Andra statistikproducenter Naturvårdsverket: Rapport 5815, Näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet 2006; Rapport 5247, Transport – Retention – Källfördelning 2002; Rapport 5248, Kväveläckage från svensk åkermark 2002; Rapport 5319, Ingen övergödning 2008; Internationell rapportering – slamstatistik 2004. Jordbruksverkets årsredovisning för räkenskapsåret 2012.
Annan publicering Underlaget till detta kapitel bygger på Hållbarhet i svenskt jordbruk, 2012 (LRF, Jord-
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
214
12
Jordbrukets miljöpåverkan
Figur 12A Areal betesmark 1990–2011 Permanent grassland 1 000-tal hektar 500 Total areal med miljöersättning1 400 Utnyttjad betesmark2 300
200
Areal med tilläggsersättning
100
0
90
92
94
96
98
00
02
04
06
08
10
1) Här ingår utnyttjad betesmark samt alvar-, fäbod- och skogsbete. 2) Företag med mer än 2 ha åker t.o.m. 2004 och fr.o.m. 2005 även med mindre än 2 ha åker. Källa: Jordbruksverket, SCB och Miljömålsportalen.
Figur 12B Försäljning av mineralgödselmedel till jord- och trädgårdsbruket 1985–2012, 1 000-tal ton Sale of fertilizers to the agricultural and horticultural sector 1 000-tal ton 300 250 Kväve 200 150 100 Kalium
50 0
Svavel Fosfor 85
87
89
91
93
95
Källa: Jordbruksverket och SCB.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
97
99
01
03
05
07
09
11
12 Figur 12C 1 Slam som sprids på jordbruksmark Sludge spread at agricultural land
Jordbrukets miljöpåverkan
215
Figur 12D Kväveläckage från åkermarkens rotzon, riket, 1 000-tal ton Nitrogen leaching from arable land
1 000-tal ton ts2
1 000-tal ton kväve
80
100
80
60
60 40 40 20
0
20
99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
1) Från Sveriges rapportering enligt Slamdirektivet. 2) Torrsubstans. Källa: Naturvårdsverket, Svenska MiljöEmissionsData och SCB, Miljöstatistiken.
0
19951
20001
20061
20092
1) Enligt Miljömålsuppföljning, Rapport nr. 21 och 22 (SMED på uppdrag av Naturvårdsverket). 2) Enligt Miljömålsuppföljning 2009 (SMED på uppdrag av Naturvårdsverket). Källa: Naturvårdsverket och Svenska MiljöEmissionsData.
Figur 12E Nettobelastning på vatten av fosfor från mänsklig verksamhet, 2009
Figur 12F 1 Nettobelastning på havet av kväve från mänsklig verksamhet, 2009
Net pollution load on water by phosphorus from human activities
Net pollution load on marine waters by nitrogen from human activities
Dagvatten 5 %
Hyggen 1 %
Skogsmark/hyggen 5 % Deposition på vatten 17 %
Industri 19 % Jordbruk 44 % Enskilda avlopp 14 % Kommunala reningsverk 17 %
Industri 6 % Enskilda avlopp 3% Dagvatten 1 %
Jordbruk 41 %
Kommunala avloppsreningsverk 27 %
Totalt 1 390 ton/år Källa: Naturvårdsverket och Svenska MiljöEmissionsData.
1) Efter självrening (retention) under vägen till havet. Källa: Naturvårdsverket och Svenska MiljöEmissionsData.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
216
12
Jordbrukets miljöpåverkan
Figur 12G Ammoniakavgång från jordbruket Emission of ammonia from agriculture
Figur 12H Genomsnittligt kadmiuminnehåll i 1 fosforgödsel och slam Mean content of cadmium in phosphorus manure and sludge
1 000-tal ton
Mg Cd/kg P
60
100
50
Mineralgödsel
40
Betesdrift
30
Stallgödsel spridning
20
Stallgödsel lagring
10
Stallgödsel stallventilation
0
03
05
07
09
Källa: Naturvårdsverket, Svenska MiljöEmissionsData och SCB, Miljöstatistiken.
Figur 12I Kalkning av åkermark, kg CaO per hektar utnyttjad åkermark Liming per hectare utilized arable land Kg CaO/ha åker 100
80
60
40
20
0
86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10
Anmärkning: Ingen undersökning genomfördes 2004 och 2009. Källa: SCB, Miljöstatistiken.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Slam Fosforgödsel
80
60
40
20
0
99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
1) Från Sveriges rapportering enligt Slamdirektivet. Källa: SCB, Miljöstatistiken.
12
Jordbrukets miljöpåverkan
217
Figur 12J 1 Växtskyddsmedel i jordbruket, antal hektardoser 1999–2011 Plant protection products in agriculture, number of doses per hectare Miljoner doser 3,0
Preparat mot ogräs
2,5 Preparat mot svamp
2,0 1,5 1,0
Preparat mot insekter
0,5 0 99 01 03 05 07 09 11 99 01 03 05 07 09 11 99 01 03 05 07 09 11 1) Inklusive betningsmedel. Källa: Kemikalieinspektionen och SCB, Miljöstatistiken.
Figur 12K Växtskyddsmedel i jordbruket, antal hektardoser i relation till åkerarealen 1999–2011 Plant protection products in agriculture, number of doses per hectare in relation to the area of arable land Doser/ha 2,0
1,6
1,2
0,8
0,4
0
99
00
01
02
031
041
05
06
07
08
09
10
11
1) För både 2003 och 2004 anges genomsnittet för de två åren. Källa: Kemikalieinspektionen och SCB, Miljöstatistiken.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
218
12
Jordbrukets miljöpåverkan
Figur 12L Utsläpp av svaveldioxid från direkt energianvändning i jordbruket (inkl. trädgård)
Figur 12M Utsläpp av kväveoxider från direkt energianvändning i jordbruket (inkl. trädgård)
Emission of sulphur dioxide from direct use of energy in agriculture (horticulture incl.)
Emission of nitrogen oxides from direct use of energy in agriculture (horticulture incl.)
Ton
1 000-tal ton
250
15
200 10 150
100 5 50
0
031
041 051 061 071 082 092 102
0
031 041 051 061 071 082 092
1) Enligt SNI 92. 2) Enligt SNI 2007.
1) Enligt SNI 92. 2) Enligt SNI 2007.
Källa: SCB, Miljöräkenskaperna.
Källa: SCB, Miljöräkenskaperna.
102
Figur 12N 1 Utsläpp av växthusgaser totalt och från jordbruket Emission of greenhouse gases, totally and from agriculture Milj. ton C02-ekvivalenter 100 Utsläpp exkl. jordbruk och arbetsmaskiner 80
Gödselhantering Arbetsmaskiner i jord-, skogsbruk och fiske
60
Idisslares tarmgaser
40
Jordbruksmark 20 Jordbrukets bidrag 0
19902
20002
20052
20092
20102
2011
1) Utsläpp och upptag av växthusgaser från sektorn ”Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk” är inte inkluderade. 2) Reviderade siffror. Källa: SCB, Naturvårdsverket och Svenska MiljöEmissionsData.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
12
Jordbrukets miljöpåverkan
219
Tabell 12.1 Areal betesmark 2012. Hektar Areas under pasture and meadow Område; storleksgrupp
Betesmark
Slåtteräng
Skogsbete
Fäbodbete
Alvarbete
Mosaikbetesmarker
Outnyttjad betesmark
Ospec. betesmark
Summa betesmark o slåtteräng
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
9 693 14 536 15 676 38 873 38 364
99 370 401 192 129
749 1 599 410 1 330 167
– – – – –
– – – – –
30 180 125 72 1
– – – – –
49 43 36 75 116
10 619 16 728 16 648 40 542 38 776
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
20 085 47 229 15 296 10 555 53 980
208 791 232 68 1 877
117 2 161 4 598 187 83
– – – – –
– 21 662 4 924 – –
23 149 200 264 34
– – – – –
95 116 18 52 237
20 527 72 108 25 267 11 126 56 210
Hallands V:a Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
15 297 55 342 6 295 8 255 6 232
145 679 159 185 461
38 645 19 164 6
– – 172 – –
– – – – –
120 3 285 7 4 43
– – – – –
69 352 125 53 37
15 668 60 305 6 777 8 661 6 780
4 526 3 778 1 877 3 512 1 279 722
137 157 64 102 129 1 256
133 35 31 593 378 68
5 732 1 614 212 6 768 278 –
– – – – – –
– – – – – –
– – – – – –
57 69 90 115 55 64
10 584 5 654 2 274 11 090 2 120 2 111
Produktionsområden Gss 16 503 Gmb 69 625 Gns 38 317 Ss 52 583 Gsk 164 161 Ssk 17 754 Nn 9 349 Nö 3 111
823 1 727 485 1 444 1 204 444 273 1 441
2 5 828 665 2 854 2 748 191 137 1082
– – – – – 227 7 869 6 679
– 26 586 – – – – – –
34 562 45 385 3 506 5 – –
– – – – – – – –
85 164 119 195 703 252 243 164
17 447 104 493 39 631 57 461 172 321 18 873 17 872 12 477
Storleksgrupp, hektar åkermark – 2,0 21 300 2 378 2,1 – 5,0 16 234 462 5,1 – 10,0 24 502 585 10,1 – 20,0 36 607 662 20,1 – 30,0 29 365 481 30,1 – 50,0 47 060 639 50,1 –100,0 80 248 1 033 100,1 116 088 1 600
2 074 433 1 257 1 404 1 355 2 064 2 332 2 591
1 178 368 540 1 314 1 974 3 289 3 754 2 359
2 478 209 626 1 379 1 103 2 672 6 118 12 001
877 189 600 812 161 373 534 991
– – – – – – – –
785 1 087 42 7 – 4 – –
31 071 18 981 28 152 42 185 34 439 56 100 94 018 135 628
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
Hela riket1 2012
371 403
7 841
13 509
14 776
26 586
4 537
–
1 923
440 574
2011 376 986 2010 384 701 Enl. tidigare LBR-def. 2010 362 932 2007 417 697 2005 439 304
7 813 7 982
13 114 11 732
16 541 18 708
26 235 23 078
4 300 3 833
– –
1 911 1 874
446 901 451 908
5 712 5 715 5 688
10 530 14 862 14 519
17 615 21 412 21 938
21 692 25 846 23 738
2 975 – –
– 1 654 2 535
1 252 2 144 5 783
422 708 489 328 513 505
1) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
220
12
Jordbrukets miljöpåverkan
Tabell 12.2 1 Anslutning till och måluppfyllelse i landsbygdsprogrammet , Förbättra miljön och landskapet Connection to and target fulfilment for Rural Development Programme Stödåtgärd
Omfattningsindikator
Prognos 2012
Mål år 2013
Kompensationsbidrag
Antal ha Antal företag
540 136 18 255
530 000 20 200
102 90
Vallodling
Antal ha Antal företag
913 490 37 171
900 000 41 000
101 91
Betesmarker och slåtterängar
Antal ha Antal företag Antal fäbodar
417 687 32 314 227
500 000 38 000 230
84 85 99
Skötsel av våtmarker
Antal ha Antal företag
7 479 2 097
10 000 3 000
75 70
Ekologiska produktionsformer
Antal ha Varav ha som får ersättning Antal ha (certifierad) Varav ha som får ersättning Antal djurenheter (totalt) Antal djurenheter (certifierade eller under omställning) Antal företag (totalt) Antal företag (certifierade eller under omställning)
.. 432 059 .. 376 898 225 633
700 000 .. 610 000 .. 160 000
.. .. .. .. 141
211 042 7 419
150 000 21 000
141 35
5 379
12 000
45
Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet
Antal ha Antal företag
514 934 11 191
600 000 12 500
86 90
Natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet
Antal ha Antal företag
2 878 314
2 500 200
115 157
Minskat kväveläckage
Antal ha Antal företag
145 609 5 821
180 000 8 200
81 71
Skyddszoner
Antal ha Antal företag
11 652 4 414
9 000 4 500
129 98
Miljöskyddsåtgärder
Antal ha Antal företag
73 013 604
600 000 10 000
12 6
Bruna bönor, Öland
Antal ha Antal företag
448 41
700 70
64 59
Traditionella husdjursraser
Antal djurenheter Antal företag Antal rasföreningar
5 142 1 193 15
5 000 1 000 15
103 119 100
Extra djuromsorg för suggor
Antal suggor Antal företag
113 258 517
77 000 350
147 148
1) Landsbygdsprogrammet axel 2, Förbättra miljön och landskapet 2007–2013. Källa: Jordbruksverket och Skogsstyrelsen (skogliga åtgärder, antal beslut).
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Måluppfyllelse 2012, %
12
Jordbrukets miljöpåverkan
221
Tabell 12.2 (forts.)
Stödåtgärd
Omfattningsindikator
Prognos 2012
Utvald miljö Anläggning och restaurering av våtmarker
Antal ha Antal företag
3 538 798
Damm som samlar fosfor
Antal ha Antal företag
16 23
Restaurering av betesmarker och slåtterängar
Antal ha Antal företag
9 156 1 642
18 0003 650
51 253
Betesmark som är stängslad med stängsel för rovdjur
Antal ha Antal företag
3 323 449
3 300 550
101 82
Reglerbar dränering
Antal ha Antal företag
65 4
400 20
16 20
Mångfaldsträda
Antal ha
1 475
5 000
30
Anpassade skyddszoner
Antal ha
234
5 000
5
Skogliga åtgärder
Antal skogsägare
4 847
6 700
72
Mål år 2013
Måluppfyllelse 2012, %
6 0002 1 100
59 73
200 1 000
8 2
2) Målet gäller totalt antal hektar som anläggs eller restaureras under programperioden. 3) Restaurering av betesmarker och slåtterängar: Målet avser totalt antal hektar som restaureras under programperioden.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
222
12
Jordbrukets miljöpåverkan
Tabell 12.3 Användningen av växtnäringsämnen i mineral- och stallgödsel samt totalkväve i stallgödsel 2010/11 Use of plant nutrients in fertilizers and manure and of total nitrogen in manure Område; storleksgrupp
Grödareal totalt, hektar
Areal gödslad med växtnäringsämnen från mineral- och/eller stallgödsel Kväve Gödslad Växttillareal, gängligt, % kg/ha
Fosfor
Kalium
kg/ha
Gödslad areal, %
Gödslad areal, %
Totalt
kg/ha
kg/ha1
Län Stockholm Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
71 700 148 700 113 800 192 100 87 300
58 73 74 76 82
108 106 104 116 93
121 121 133 145 156
34 49 57 54 80
21 20 23 26 28
33 43 54 54 80
88 77 98 109 162
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
46 500 118 500 82 700 30 100 440 000
84 82 78 80 87
114 118 97 93 128
172 167 138 132 148
79 71 72 68 67
28 29 25 26 24
78 71 73 70 68
164 149 116 108 83
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
106 300 427 100 98 400 95 400 88 300
84 76 59 68 73
122 104 82 97 106
159 135 114 118 121
73 66 55 62 58
28 26 22 22 19
73 62 55 60 54
118 103 89 69 59
55 500 63 700 47 200 39 800 64 800 32 800
54 56 49 .. 70 ..
78 74 62 89 94 93
116 108 .. .. 150 ..
51 45 46 .. 63 ..
23 21 26 38 28 29
51 44 46 .. 63 ..
108 110 159 229 159 155
323 900 304 300 413 000 539 000 449 700 170 200 146 400 104 200
90 83 79 71 76 54 55 70
137 113 114 104 98 87 69 94
153 150 138 123 150 128 125 148
70 69 63 54 70 47 50 62
23 27 25 21 28 26 27 29
71 70 59 50 70 48 50 62
70 120 89 77 146 116 156 157
Storleksgrupp, hektar åkermark 2,1 – 20,0 298 500 20,1 – 50,0 414 900 50,1 –100,0 521 500 Över 100,0 1 215 900
43 64 80 85
63 87 105 121
90 117 140 152
37 54 67 69
18 23 25 27
37 53 67 67
81 98 114 112
Hela riket 2011
2 450 700
75
108
140
62
25
61
108
2009 2007 2005 2003 1995
2 472 800 2 346 300 2 359 200 2 339 600 2 386 900
76 77 76 83 83
107 111 107 104 100
136 133 132 128 119
57 64 61 65 62
25 24 24 23 25
56 62 59 62 60
107 103 94 89 80
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
1) Ökningen fr.o.m. 2003 kan till en del bero på ändrad beräkning av näringsinnehållet i stallgödsel, se avsnitt Jämförbarhet av resultaten i MI 30 SM 0403. Källa: SCB, Miljöstatistiken.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
12
Jordbrukets miljöpåverkan
223
Tabell 12.3 (forts.)
Område; storleksgrupp
Totalförbrukning, ton Kväve Växttillgängligt kväve
Fosfor Därav i Totalkväve mineral- i stallgödsel gödsel
Kalium
Totalt
Därav i mineralgödsel
Totalt1
Därav i mineralgödsel
Län Stockholm Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
4 510 11 390 8 830 16 980 6 720
4 030 10 170 7 070 13 520 3 360
1 010 2 950 4 100 7 650 7 800
500 1 420 1 500 2 690 1 990
240 680 410 730 120
.. 4 940 6 080 11 240 11 360
.. 730 620 1 330 390
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
4 470 11 440 6 280 2 220 49 090
2 610 7 390 4 230 1 570 42 600
4 120 8 860 4 680 1 600 14 150
1 020 2 440 1 480 530 7 020
80 250 310 100 2 920
5 940 12 520 7 000 2 270 24 730
220 680 820 310 8 560
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
10 840 33 610 4 760 6 350 6 800
7 770 25 970 3 500 5 530 5 910
6 420 17 820 3 100 2 130 1 860
2 170 7 430 1 200 1 320 960
460 2 730 370 720 470
9 120 27 430 4 760 3 950 2 820
1 290 3 690 650 1 200 590
2 330 2 630 .. .. 4 260 ..
1 630 1 700 .. .. 2 580 ..
1 840 2 150 2 290 3 410 4 240 2 390
650 590 .. .. 1 150 ..
190 90 .. .. 110 ..
3 090 3 100 .. .. 6 450 ..
540 150 .. .. 260 ..
39 830 28 500 37 310 39 760 33 490 8 050 5 620 6 850
35 380 20 770 31 350 34 280 19 920 5 500 2 280 3 960
9 100 16 990 13 630 12 700 31 300 6 270 7 790 6 800
5 210 5 630 6 580 6 090 8 630 2 120 1 990 1 850
2 510 1 200 2 820 2 750 990 480 160 160
16 190 25 520 21 400 20 910 45 630 9 340 11 430 10 180
6 430 4 290 4 060 4 260 2 330 840 510 390
Storleksgrupp, hektar åkermark 2,1 – 20,0 8 110 20,1 – 50,0 22 940 50,1 –100,0 43 480 Över 100,0 124 880
6 170 17 710 32 300 97 250
5 440 13 450 25 980 59 700
2 010 5 060 8 620 22 410
560 1 480 2 040 7 000
8 950 21 610 39 640 90 390
1 540 3 430 4 410 13 730
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
Hela riket1 2011
199 410
153 440
104 570
38 110
11 080
160 600
23 120
2009 2007 2005 2003 1995
201 050 199 460 191 410 202 730 197 950
156 940 156 920 157 910 169 710 172 830
98 740 95 330 78 650 78 190 63 220
35 490 36 110 34 460 35 140 40 910
10 050 11 800 13 520 14 040 18 870
148 240 149 700 129 890 129 220 117 660
20 330 25 050 27 770 28 780 35 840
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
224
12
Jordbrukets miljöpåverkan
Tabell 12.4 Användning av kväve, fosfor och kalium från mineral- och stallgödsel i olika grödor 2010/11 Use of nitrogen, phosphorus and potassium in fertilizers and animal manure in different crops Gröda
Grödareal totalt, hektar
Mineral- och/eller stallgödsel Kvävegödslad areal Gödslad areal, %
Höstkorn Vårkorn Havre Höstvete Vårvete
Växttillgängligt kväve, kg/ha
Fosforgödslad areal
Kaliumgödslad areal
Totalt,
Gödslad areal,
Gödslad areal,
kg/ha
%
kg/ha
%
kg/ha
14 400 313 500 181 200 349 800 67 000
95 96 89 97 91
110 88 80 147 106
38 35 35 28 32
64 75 78 68 73
23 21 20 25 22
63 75 75 61 68
68 66 66 59 64
Rågvete Råg Majs Blandsäd (stråsäd) Blandsäd (balj/ strå)
24 200 24 100 15 800
96 92 97
112 100 144
45 14 157
72 59 97
25 17 57
72 56 97
74 41 216
18 700
82
70
87
70
32
69
148
25 900
78
48
99
71
30
71
151
Höstraps Vårraps Höstrybs Vårrybs Ärter (ej konservärter)
56 600 36 100 400 1 800
97 97 .. ..
169 113 101 82
30 11 .. ..
78 80 .. ..
21 17 .. ..
78 77 .. ..
54 32 .. ..
16 100
14
34
65
35
23
36
53
Konservärter Matpotatis Stärkelsepotatis Sockerbetor Frövall
8 500 20 000 7 600 39 600 14 700
15 91 98 97 61
29 118 144 114 98
.. 19 91 32 ..
52 92 96 83 48
23 44 36 27 25
82 93 98 83 50
62 207 153 68 50
Åkerbönor m.m. Trädgårdsväxter Grönfoderväxter Andra växtslag Energiskog
17 100 15 600 13 900 15 500 12 900
17 77 82 95 4
27 102 93 68 64
65 18 126 .. ..
27 72 79 64 3
26 31 33 12 ..
28 75 79 64 3
72 140 184 23 ..
215 800 880 700
27 68
58 107
32 101
15 28
15 28
17 62
79 167
Betesvall Slåttervall
Källa: SCB, Miljöstatistiken.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
12
225
Jordbrukets miljöpåverkan
Tabell 12.5 Kvävegödslade arealer 2010/11 Arable land treated with nitrogen in fertilizers and manure Område
Utnyttjad åkerareal enligt LBR, ha
Kväve från mineraloch/eller stallgödsel, %
Endast mineralgödsel,
Endast stallgödsel,
%
%
323 900 304 300 413 000 539 000 449 700 170 200 146 400 104 200
90 83 79 71 76 54 55 70
64 34 49 50 19 23 14 20
3 13 11 8 25 19 32 24
23 36 18 14 32 13 10 27
2 450 700 2 472 800 2 346 300 2 359 200 2 339 600 2 386 900
75 76 77 76 83 83
39 41 41 43 48 50
14 13 13 12 11 7
22 22 23 20 24 26
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö Hela riket 2011 2009 2007 2005 2003 1995
Därav gödslad med Både mineraloch stallgödsel, %
Källa: SCB, Miljöstatistiken.
Tabell 12.6 1 Kväve- och fosforbalanser för jordbruksmark (”soil surface” bruttobalanser) Nitrogen- and phosphorus balances for arable land
Tillförsel Mineralgödsel3 Jordförbättringsmedel3,4 Stallgödsel3 Betesgödsel3 Utsäde Deposition Slam Kvävefixering Summa tillförsel5 Bortförsel Skörd Skörderester Summa skördeprodukter
Kväve, kg/ha2
Fosfor, kg/ha2
1995 2005 2007 2009
1995 2005 2007 2009
62 .. 37 12 2 10 1 8 130
49 .. 32 13 1 8 0 10 114
51 1 30 12 1 6 0 9 110
51 1 29 12 1 7 1 9 111
6 .. 7 2 0,3 0,3 0,6 . 16
5 .. 6 2 0,3 0,3 0,2 . 13
4 0 6 2 0,2 0,3 0,3 . 13
3 0 6 2 0,3 0,3 0,5 . 13
71 2 72
72 2 73
73 1 75
78 2 80
11 0,2 11
11 0,2 11
11 0,2 11
12 0,2 12
Balans (överskott) Därav Ammoniak från mineral-, stall- och betesgödsel Läckage Denitrifikation, fastläggning m.m.
58
40
35
32
5
2
2
1
15 24 19
12 16 12
12 17 6
11 18 3
. 0,3 5
. 0,3 2
. 0,3 2
. 0,3 0,5
Effektivitet, %
55
65
68
71
67
86
82
94
1) Ändrad metod jämfört med balanser publicerade i Jordbruksstatistisk årsbok före 2005. 2) Åker- och betesmark. 3) Ammoniakförluster i stall, vid lagring och spridning samt på bete har inte räknats bort. 4) Främst vid användning inom ekologisk odling. 5) P.g.a. avrundningar stämmer inte alltid summorna i tabellen. Källa: SCB, Miljöstatistiken.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
226
12
Jordbrukets miljöpåverkan
Tabell 12.7 Ammoniakavgång i jordbruket 1995–2009 Emissions to air of ammonia in agriculture Mineralgödsel NH3 ton
Stallgödsel NH3 ton
390 270 460 480 230 70 50 50
3 450 6 200 5 020 4 730 10 880 2 100 2 170 1 860
Hela riket 2009
2 000
2007 2005 2003 20012 19992 19952
Område
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö
Därav Nöt NH3 ton
Svin NH3 ton
Betesgödsel NH3 ton
1 460 3 820 2 790 2 770 8 480 1 570 1 830 1 540
1 170 1 000 1 300 910 700 100 40 160
290 660 450 520 1 390 260 230 120
4 140 7 130 5 930 5 730 12 500 2 420 2 440 2 020
13 23 14 10 27 14 16 19
36 400
24 240
5 380
3 910
42 310
17
2 170 1 900 1 800 1 750 1 700
38 000 40 450 40 850 42 200 45 100
25 170 26 850 27 100 28 700 30 500
6 040 6 700 7 050 6 350 7 200
3 930 3 900 3 800 3 850 3 800
44 100 46 250 46 500 47 800 50 550
19 20 20 20 21
2 200
50 500
34 100
8 900
3 650
56 500
24
1) Utnyttjad åkerareal. 2) Uppgifterna reviderade jämfört med MI37 SM 0201. Källa: Naturvårdsverket och SMED (SCB, Miljöstatistiken).
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Totalt NH3 ton
kg/ha åker1
12
Jordbrukets miljöpåverkan
227
Tabell 12.8 1 Sålda växtskyddsmedel, antal hektardoser och genomsnittlig dos 1995–2011 Plant protection products sold for use in Swedish agriculture, number of doses and average dose in kg/ha År
Försålda mängder Preparat, ton
Preparat mot ogräs 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2000 1995
Verksam substans, ton
Antal doser
Genomsnittlig dos
1 000-tal
kg/ha
Preparat,
Verksam substans, kg/ha
3 456 2 967 3 146 3 891 3 487 3 571 3 311 1 831 4 387 3 415 2 493
1 404 1 205 1 090 1 472 1 320 1 432 1 280 690 1 818 1 364 975
2 492 2 093 2 303 2 590 2 245 2 359 2 280 1 618 2 691 2 271 1 417
1,4 1,4 1,4 1,5 1,6 1,5 1,5 1,1 1,6 1,5 1,8
0,56 0,58 0,47 0,57 0,59 0,61 0,56 0,43 0,68 0,60 0,69
Preparat mot svamp 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2000 1995
721 746 715 994 687 712 795 850 710 808 537
212 221 246 317 240 222 247 259 227 233 200
1 211 1 297 1 396 1 833 1 328 1 471 1 540 1 621 1 427 1 374 898
0,60 0,58 0,51 0,54 0,52 0,48 0,52 0,52 0,50 0,59 0,60
0,18 0,17 0,18 0,17 0,18 0,15 0,16 0,16 0,16 0,17 0,22
Preparat mot insekter 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2000 1995
175 148 191 227 246 198 159 156 231 204 99
16 19 22 25 38 36 22 19 23 20 17
467 421 563 624 768 634 529 559 461 585 178
0,37 0,35 0,34 0,36 0,32 0,31 0,30 0,28 0,50 0,35 0,56
0,04 0,05 0,04 0,04 0,05 0,06 0,04 0,03 0,05 0,03 0,10
4 397 3 901 4 112 5 176 4 472 4 519 4 304 2 876 5 366 4 497 3 196
1 652 1 463 1 385 1 843 1 621 1 707 1 566 984 2 084 1 648 1 224
4 205 3 839 4 302 5 092 4 376 4 488 4 374 3 824 4 605 4 272 2 530
1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 0,8 1,2 1,1 1,3
0,39 0,38 0,32 0,36 0,37 0,38 0,36 0,26 0,45 0,39 0,48
Totalt inkl. preparat för tillväxtreglering 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2000 1995 1) Inklusive betningsmedel. Källa: Kemikalieinspektionen och SCB.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
228
12
Jordbrukets miljöpåverkan
Tabell 12.9 Användning av ogräs-, svamp- och insektsmedel i jordbruksgrödor 2009/2010. Behandlad grödareal, procent, samt förbrukad mängd aktiv substans, kg/ha och ton Use of herbicides, fungicides and insecticides in all arable crops, treated crop area and active substance Område; storleksgrupp
Grödareal totalt, 1 000-tal hektar
Ogräsmedel Behandlad areal, %
Svampmedel
Aktiv substans på behandlad areal kg/ha
ton
Behandlad areal, %
Aktiv substans på behandlad areal kg/ha
ton
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
71 147 113 191 88
55 63 44 53 ..
0,24 0,31 0,27 0,27 ..
9,4 28,4 13,2 27,5 ..
.. 14 11 27 ..
.. 0,19 0,21 0,29 ..
.. 3,7 2,5 15,2 ..
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
47 119 82 30 441
.. 36 45 49 74
.. 0,50 0,32 0,62 1,16
.. 21,4 11,9 9,0 381,1
.. 16 18 27 53
.. 0,50 0,28 0,87 0,42
.. 9,7 4,3 7,2 96,5
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
106 426 97 94 87
49 50 23 62 44
0,47 0,29 0,26 0,26 0,40
24,1 61,2 5,9 15,2 15,4
24 22 .. 25 ..
0,65 0,27 .. 0,27 ..
16,9 24,9 .. 6,4 ..
56 64 48 40 65 33
28 17 .. .. 10 ..
0,28 0,28 .. .. 0,48 ..
4,5 3,1 .. .. 3,0 ..
.. .. .. ..
.. .. .. ..
.. .. .. ..
..
..
..
324 304 409 533 452 171 253
78 57 66 53 22 20 9
1,13 0,78 0,28 0,30 0,36 0,30 0,35
288,0 136,8 76,3 83,2 35,5 10,4 7,7
55 35 33 14 5 5 1
0,39 0,55 0,26 0,21 0,42 0,30 0,80
68,9 57,7 35,8 15,3 10,0 2,7 2,2
Storleksgrupp, hektar åkermark 5,1 – 20,0 255 20,1 – 50,0 411 50,1 –100,0 539 100,1 –200,0 594 Över 200,0 615
8 27 42 52 73
0,68 0,45 0,51 0,52 0,69
14,6 49,8 116,4 161,4 307,9
2 7 15 23 43
0,83 0,37 0,43 0,37 0,35
5,0 10,9 35,6 50,3 92,6
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk N1
..
..
..
Hela riket 2010
2 446
46
0,56
637,9
22
0,37
192,6
2006 1998 1996 1994 1990
2 330 2 529 2 432 2 506 2 573
46 47 47 45 48
0,59 0,67 0,70 0,80 1,10
625,6 798,3 788,0 878,0 1 308,8
16 14 10 7 8
0,47 0,62 0,64 1,20 2,00
170,4 225,5 159,5 226,8 430,1
1) Inkl. Nn och Nö (Nedre Norrland och Övre Norrland). Källa: Kemikalieinspektionen och SCB, Miljöstatistiken.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
12
Jordbrukets miljöpåverkan
229
Tabell 12.9 (forts.)
Område; storleksgrupp
Insektsmedel
Summa Aktiv substans på behandlad areal
Behandlad areal, %
kg/ha
ton
Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
.. 9 .. 22 ..
.. 0,03 .. 0,03 ..
.. 0,4 .. 1,4 ..
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne
.. 5 7 .. 31
.. 0,04 0,06 .. 0,04
Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands
12 6 .. 9 ..
Behandlad areal, %
Aktiv substans på behandlad areal kg/ha
ton
57 66 45 54 ..
0,29 0,34 0,32 0,44 ..
11,6 33,3 16,3 45,3 ..
.. 0,2 0,3 .. 5,2
.. 36 46 49 75
.. 0,72 0,44 1,09 1,48
.. 31,4 16,6 16,2 489,8
0,04 0,06 .. 0,04 ..
0,4 1,4 .. 0,3 ..
50 51 24 63 45
0,78 0,41 0,34 0,37 0,42
41,5 88,7 7,9 22,4 16,7
.. .. .. – .. ..
.. .. .. – .. ..
.. .. .. – .. ..
29 18 .. .. 10 ..
0,38 0,29 .. .. 0,54 ..
6,1 3,2 .. .. 3,4 ..
Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk N1
32 17 17 6 3 3 ..
0,04 0,04 0,04 0,04 0,02 0,03 ..
3,9 2,1 2,8 1,3 0,4 0,2 ..
79 58 67 55 22 21 9
1,42 1,12 0,43 0,35 0,46 0,38 0,44
364,7 199,7 117,3 101,5 46,4 13,5 9,9
Storleksgrupp, hektar åkermark 5,1 – 20,0 20,1 – 50,0 50,1 –100,0 100,1 –200,0 Över 200,0
.. 3 7 11 26
.. 0,04 0,04 0,04 0,04
.. 0,5 1,4 2,7 5,9
9 28 43 54 75
0,88 0,54 0,67 0,68 0,90
20,1 61,4 154,6 216,9 413,2
Hela riket 2010
11
0,04
10,6
47
0,74
852,9
2006 1998 1996 1994 1990
13 11 9 14 11
0,07 0,04 0,04 0,07 0,09
20,9 12,2 9,5 23,8 24,9
48 48 48 47 51
0,75 0,85 0,82 1,00 1,40
817,4 1 036,0 957,0 1 128,6 1 763,9
Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
230
12
Jordbrukets miljöpåverkan
Tabell 12.10 Användning av ogräs-, svamp- och insektsmedel i olika grödor i jordbruks- och vissa trädgårdsgrödor 2009/2010. Behandlad grödareal, procent samt förbrukad mängd aktiv substans, kg/ha Use of herbicides, fungicides and insecticides in different arable crops, treated crop area and active substance Ogräsmedel
Svampmedel
Insektsmedel
Summa
hektar
Behandlad areal, %
kg/ha1
Behandlad areal, %
kg/ha1
Behandlad areal, %
kg/ha1
Behandlad areal, %
kg/ha1
331,8 68,2 24,2 17,9 300,8 164,4 36,2 19,2
94 92 85 92 89 75 83 33
0,41 0,30 0,54 0,60 0,36 0,31 0,27 0,53
70 43 58 68 36 9 54 ..
0,26 0,22 0,22 0,25 0,22 0,14 0,34 ..
33 15 35 .. 6 4 24 ..
0,02 0,03 0,02 .. 0,03 0,02 0,02 ..
94 92 86 94 89 75 84 33
0,61 0,40 1,25 0,77 0,45 0,33 0,49 0,53
1 137,6 40,7 14,8
2 .. 52
0,36 .. 0,48
.. – ..
.. – ..
.. – ..
.. – ..
2 .. 71
0,37 .. 0,54
Ärtor Konservärtor Bruna bönor Majs
36,1 9,4 0,7 16,3
84 95 .. 88
0,97 0,82 .. 0,13
.. – – –
.. – – –
23 46 – 23
0,07 0,13 – 0,02
84 95 .. 89
0,99 0,88 .. 0,13
Matpotatis Färskpotatis Potatis för stärkelse Sockerbetor
15,8 4,0 7,4 38,0
85 69 .. 98
1,05 1,14 .. 3,74
90 61 .. 38
2,44 0,58 .. 0,13
20 .. .. ..
0,05 .. .. ..
91 84 .. 98
3,41 1,37 .. 3,79
Höstraps Vårraps Höstrybs Vårrybs Oljelin
71,8 35,7 0,5 2,2 19,1
88 59 – .. 89
0,92 0,46 – .. 0,91
19 .. – – –
0,23 .. – – –
55 78 – .. ..
0,05 0,07 – .. ..
93 89 – .. 89
0,95 0,37 – .. 0,91
1,5 0,9 1,9 1,5
99 99 78 46
2,10 2,30 2,76 2,64
.. 92 90 94
.. 3,69 3,42 4,43
68 .. 51 83
0,35 .. 0,04 0,31
99 99 91 95
2,50 5,73 5,75 5,94
450,0
38
1,39
29
2,77
15
0,15
43
3,19
Gröda
Höstvete Vårvete Råg Höstkorn Vårkorn Havre Rågvete Blandsäd Slåtter-/betesvall Grönfoder Frövall
Morötter Lök Jordgubbar Äpplen Övriga grödor2
Grödareal 1 000tal
1) Aktiv substans på behandlad areal. 2) Bl.a. trädgårdsväxter, majs- och stråsäd till grönfoder. Källa: Kemikalieinspektionen och SCB, Miljöstatistiken.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
13
13
Jordbruket i EU
231
Jordbruket i EU
Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om – Sysselsättning – Arealer och företag – Växtodling och trädgårdsodling – Husdjur – Animalieproduktion
Sammanfattning Företag och växtodling Sysselsättning (tabell 13.1) Det totala antalet sysselsatta i olika länder följer naturligtvis till mycket stor del de olika ländernas invånarantal. Störst var antalet sysselsatta i Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien. Lägst var antalet på Malta och i Luxemburg. Den största andelen sysselsatta i jordbruk, skog, fiske och jakt år 2011 hade Rumänien med 29 %, Polen 13 %, Grekland 12 %, Portugal med 10 % samt Slovenien, Lettland och Litauen med 9 %. För de befolkningsmässigt största länderna, Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Italien var motsvarande tal 2 %, 3 %, 1 % och 4 %. Storbritanniens andel var tillsammans med Belgiens, Luxemburgs och Maltas de lägsta som något land uppvisade. Andra länder med låg andel var Sverige, Frankrike, Danmark och Tyskland med 2 % samt Nederländerna, Slovakien och Tjeckien med 3 %. Tjeckien var det land som hade högst andel sysselsatta inom industrin, 30 %, följt av Slovakien 27 % och Slovenien 26 % . Arealer och företag (tabell 13.2–4) Av länderna inom EU har Frankrike och Spanien störst utnyttjad jordbruksareal år 2011, följt av Storbritannien, Tyskland och Polen. Åkerarealen är störst i Frankrike, Spanien, Tyskland och Polen. Betesmarksarealen är störst i Storbritannien, Frankrike och Spanien. De fleråriga grödorna upptar mycket betydande arealer hos de sydligaste medlemslän-
derna. De största skogsarealerna redovisar Sverige och Finland. Totalt fanns 2010 11,8 miljoner jordbruksföretag i EU-länderna. Av dessa hade 69 % mindre än 5 hektar utnyttjad jordbruksareal. Dessa företag svarade totalt för 7 % av arealen. Företagsstrukturen visar på mycket stora skillnader mellan olika länder. Flest företag i den lägsta storleksgruppen hade Rumänien följt av Italien och Polen. I Rumänien utgjorde dessa företag 93 % av antalet företag och svarade för 30 % av arealen. Frankrike, Spanien, Storbritannien och Tyskland representerade flest företag i den högsta storleksgruppen. Storbritannien är det land där företagen med minst 100 hektar utgjorde den största andelen, drygt 21 %, av det totala antalet företag. I Slovakien och Tjeckien fanns 91 respektive 89 % av den totala utnyttjade jordbruksarealen vid företag med mer än 100 hektar jordbruksareal. Skördar (tabell 13.5–7) Av spannmålsgrödorna odlas år 2011 vete på störst areal följt av korn. Frankrike hade den största vetearealen, 5,8 miljoner hektar och även den största veteskörden räknat i ton. Spanien hade den största arealen av korn medan Frankrike hade den största totalskörden följt av Tyskland och Spanien. Produktionen av grönsaker varierar mycket mellan olika länder, en skillnad som inte bara förklaras av skillnader i klimat. Italien, Spanien, Portugal och Grekland hade de största totalskördarna av tomater.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
232
13
Jordbruket i EU
Husdjur Nötkreatur (tabell 13.8) I tabellen redovisas antalet nötkreatur med viss uppdelning på djurslag för år 2011. Det framgår att mjölkkorna i EU utgör 26 % av antalet nötkreatur, medan motsvarande andel för kor för uppfödning av kalvar var 14 %. Inom EU-27 fanns flest mjölkkor i Tyskland och Frankrike. I Frankrike fanns de klart flesta korna för uppfödning av kalvar. Svin, får och getter (tabell 13.9) Antalet svin med viss uppdelning samt antalet får och getter för år 2011 visas i tabellen. Flest svin fanns i Tyskland och Spanien medan Storbritannien och Spanien hade flest får. Grekland hade det största antalet getter. Företag med mjölkkor (tabell 13.10–11) Strukturen i mjölkproduktionen 2010 framgår av tabellen. Mjölkkor fanns vid 1,7 miljoner företag. Av dessa hade 75 % färre än 10 mjölkkor. Flest mjölkföretag hade Rumänien och Polen. De flesta mjölkkorna återfanns i storleksgrupperna 100 mjölkkor eller fler. Animalieproduktion (tabell 13.12) I tabellen redovisas medlemsländernas produktion av de viktigaste animalieprodukterna för år 2011. Den största slakten av nötboskap hade Frankrike, Tyskland och Italien medan största slakten av svin skedde i Tyskland, Spanien och Frankrike. Slakten av får, lamm och getter var störts i Storbritannien följd av Spanien och Grekland. Tyskland, Frankrike och Storbritannien hade den största mjölkproduktionen. De största producenterna av ost var Tyskland, Frankrike och Italien.
Om statistiken EU:s statistiksystem Sammanställningen av EU:s jordbruksstatistik sker i huvudsak vid EU:s statistiska kontor Eurostat i Luxemburg. EU:s jordbruksbok
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
föringsundersökning (FADN) handhas emellertid av direktoratet DG-Agri vid EU-kommissionen i Bryssel. Produktionen av statistiken sker i respektive medlemsland och regleras genom bestämmelser av olika dignitetsnivåer. Vissa bestämmelser (regulations) är bindande för medlemsländerna och har samma ställning som nationell lagstiftning, medan den lägsta graden har formen av rekommendationer (recommendations). Resultaten från medlemsländernas undersökningar överlämnas ofta i form av granskade primäruppgifter, som Eurostat sedan granskar ytterligare och därefter sammanställer sin statistik från. I flera fall läggs dessa primäruppgifter vid Eurostat in i en databas som möjliggör flexibla statistikuttag. Resultaten från undersökningarna publiceras i ett antal skriftserier av vilka de mest frekventa utkommer varje kvartal. Uppgifterna till detta kapitel har hämtats från Eurostats databaser tema ”Agriculture and fisheries” och ”Population and social conditions” som innehåller uppgifter från en mängd olika områden. Om uppgifter saknas för det senaste året för något medlemsland har i tabellerna den senast tillgängliga uppgiften tagits med. Denna har då försetts med en not som anger vilket år uppgiften avser.
Växtodling och företag Strukturundersökningar har sedan länge genomförts av medlemsländerna minst vartannat år (senast 2005 och 2007). Fr.o.m. 2010 görs undersökningarna minst vart tredje år (2013, 2016). Dessa kan göras som totalräkningar eller som urvalsundersökningar. Totalräkningar ska dock utföras ungefär vart tionde år. Senast detta krävdes var 1999/2000 och den påföljande har genomförts 2009/2010. Strukturundersökningarna omfattar uppgifter om företag och brukare, markanvändning, husdjur, maskiner, arbetskraft m.m. Uppgifter lämnas till Eurostat som avidentifierade individdata. Redovisningen ska kunna ske för hela riket och på regional nivå.
13 Innehållet i redovisningen av statistikuppgifter från EU har stora likheter med den tidigare svenska redovisningen. På ett antal punkter föreligger dock vissa skillnader. Arealredovisningen är t.ex. något annorlunda (se nedan). Dessutom har EU ett typologisystem, dvs. ett sätt att beskriva jordbruksföretagens storlek och driftsinriktning, som skiljer sig från det svenska, vilket finns beskrivet under rubriken ”Företagens driftsinriktning och arbetsbehov” i kapitel 2. Den främsta skillnaden är att det svenska systemet använder standardiserat arbetsbehov som storleksmått, medan EU:s system använder standardiserat täckningsbidrag. Indelningen i driftsinriktningar skiljer sig också åt. En annan skillnad är att trädgårdsnäringen är en reglerad näring i EU, vilket tidigare inte var fallet i Sverige. Denna förändring har påverkat behovet av statistiska uppgifter. EU:s definitioner av ägoslag skiljer sig i olika avseenden från de svenska definitionerna som redovisningen i kapitel 3 baseras på: Utnyttjad jordbruksareal (Utilized agricultural area – UAA) kan uppdelas i åkermark (Arable land), köksträdgårdar (Kitchen gardens), betesmark (Permanent grassland), fleråriga grödor (Permanent crops), annan mark (Other utilized agricultural areas) samt kombinerad odling.
Jordbruket i EU
233
Husdjur Inom EU insamlas uppgifter om husdjur, dels vid strukturräkningarna, dels vid särskilda djurräkningar. För nötkreatur genomförs räkningar årligen en gång i maj eller juni och en gång i december. Om undersökningarna utförs som urvalsundersökningar finns precisionskrav uppställda. För svin skall räkningar genomföras tre gånger årligen avseende antalet djur. För Sverige liksom andra länder med mindre än 3 miljoner svin krävs endast att en räkning genomförs. Bestämmelserna om djurräkningar innefattar också krav på månatlig slaktstatistik och halvårsvisa slaktprognoser för de djurslag som berörs av djurräkningarna.
Annan publicering Statistik rörande jordbruket i EU-länderna sammanställs av EU:s statistiska kontor Eurostat. Publicering sker i ”Statistics in focus”, vilket är Eurostats motsvarighet till Statistiska meddelanden. EU:s statistik för jordbruket är också tillgänglig i Eurostats statistikdatabas som nås via www.ec.europa.eu/eurostat.
Åkermarksbegreppet är något snävare än det svenska som också innefattar fleråriga grödor t.ex. fruktodlingar.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
234
13
Jordbruket i EU
Tabell 13.1 1 Sysselsättning fördelad på sektorer 2011 , 1 000-tal personer och procent Civilian employment by sector of activity Land
Jordbruk, skogsbruk, fiske Sverige
Andel sysselsatta, procent
Antal sysselsatta personer, 1 000-tal Industri
Övrigt2
Totalt
Jordbruk, skogsbruk, fiske
Industri
93
612
3 918
4 642
2
13
Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland
59 201 15 65 27
710 713 36 378 139
3 740 2 037 325 2 258 443
4 509 2 950 376 2 703 609
1 7 4 2 4
16 24 10 14 23
Finland Frankrike Grekland Irland Italien
104 771 507 83 850
390 3 840 479 234 4 692
1 968 21 545 3 104 1 487 17 426
2 474 26 328 4 091 1 809 22 967
4 3 12 5 4
16 15 12 13 20
Lettland Litauen Luxemburg Malta Nederländerna
92 117 3 2 209
158 243 15 30 840
720 1 011 201 137 6 423
971 1 371 225 169 8 369
9 9 1 1 2
16 18 6 18 10
2 045 479 2 613 72 80
3 615 882 1 951 635 241
10 465 3 476 4 575 1 644 611
16 131 4 837 9 138 2 351 936
13 10 29 3 9
22 18 21 27 26
Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ungern
760 353 146 648 184
2 555 3 348 1 450 8 594 908
14 789 25 175 3 308 30 496 2 720
18 105 29 078 4 904 39 737 3 812
4 1 3 2 5
14 12 30 22 24
Österrike
219
714
3 211
4 144
5
17
EU-27 2011
10 794
38 400
167 212
217 733
5
18
2010 2009 2008
11 132 11 130 11 313
38 092 39 157 41 916
166 526 166 696 167 658
217 008 218 371 222 221
5 5 5
18 18 19
Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien
1) Databasuttag maj 2013. 2) Här redovisas sysselsättningen för de sektorer som, förutom jordbruk, skogsbruk, fiske, jakt samt industri, specificerats i databasen. Detta medför att totalen i vissa fall inte överensstämmer med delarna. Källa: Eurostat.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
13
Jordbruket i EU
235
Tabell 13.2 1 Total areal och jordbruksareal 2011 , 1 000-tal hektar Total and agricultural area Land
Utnyttjad jordbruksmark
Därav Åkermark
Fleråriga grödor
Betesmark
Skogsmark
Sverige
3 063
2 604
3
441
Belgien2 Bulgarien Cypern Danmark Estland
1 358 5 088 116 2 673 946
834 3 227 86 2 453 632
22 160 28 6 7
500 1 678 2 209 607
702 3 8243 .. 536 2 1972
3 053 11 100 925 4 310 4 5232
Finland Frankrike Grekland Irland Italien
2 293 28 853 3 6842 4 556 12 8852
2 256 18 276 1 8922 1 062 7 0152
42 1 007 1 1522 1 2 3712
33 9 428 1662 3 492 3 4702
22 4873 16 610 2 9404 3276 10 6477
33 8423 54 909 13 1965 7 0293 30 1323
1 816 2 806 131 11 1 858
1 158 2 186 62 9 996
7 31 1 1 37
651 589 68 0 816
2 9493 2 126 903 .. 3452
6 4563 6 530 2593 322 3 7362
Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien
14 780 3 590 13 982 1 930 458
11 044 1 074 8 995 1 391 169
390 710 316 21 27
3 291 1 787 4 543 518 263
9 2962 3 5413 6 4953 2 011 1 2742
31 2682 9 1912 23 8392 4 903 2 0272
Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ungern
24 1903 17 172 3 504 16 721 5 337
12 735 6 068 2 522 11 874 4 314
4 646 36 39 200 183
6 494 11 057 942 4 644 759
18 2913 7742 2 660 10 766 1 8963
50 5373 24 3824 7 887 35 713 9 3033
2 868
1 360
65
1 441
3 3403
8 3873
176 669
106 294
11 471
Lettland Litauen Luxemburg Malta Nederländerna
Österrike EU-27 1) 2) 3) 4) 5) 6) 7) 8)
54 889
23 889
Total areal land och vattenareal
150 0138
44 742
432 211
Databasuttag maj 2013. Avser 2010. Avser 2009. Avser 2000. Avser 2002. Avser 1995. Avser 2007. Exklusive Cypern och Malta.
Källa: Eurostat.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
236
13
Jordbruket i EU
Tabell 13.3 1 Antal företag med fördelning efter storleksklasser 2010 Holdings by size classes of holdings Land
Storleksgrupp, utnyttjad jordbruksareal, hektar –4,9
Sverige
5,0– 19,9
20,0– 49,9
50,0– 99,9
100,0–
Totalt
8 190
30 000
15 170
9 070
7 930
70 360
Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland
8 720 325 350 34 330 1 470 6 460
11 990 17 550 3 040 15 840 7 540
12 170 6 010 660 9 210 2 650
6 780 2 930 220 5 920 1 090
2 260 5 490 120 8 080 1 720
41 910 357 340 38 370 40 510 19 460
Finland Frankrike Grekland Irland Italien
5 780 129 270 550 980 9 590 1 177 030
21 310 96 790 133 350 49 330 306 270
21 730 88 520 25 520 55 360 87 610
10 840 97 780 5 480 20 760 29 210
3 820 94 250 1 500 4 720 15 490
63 470 506 620 716 820 139 760 1 615 590
27 980 117 140 360 11 910 19 000
40 150 61 370 390 270 21 080
9 620 12 510 360 10 19 220
2 740 4 830 640 .. 9 130
2 570 3 800 440 .. 2 210
83 070 199 650 2 180 12 190 70 630
823 420 229 520 3 459 120 15 010 45 200
553 460 52 150 226 050 4 290 25 790
95 280 11 740 17 940 1 430 2 990
16 840 4 360 7 480 780 380
9 650 6 110 13 730 2 210 100
1 498 660 303 870 3 724 330 23 720 74 460
503 080 12 500 3 240 25 950 458 800
252 810 55 530 8 130 110 470 45 970
107 740 42 380 4 370 76 070 15 390
52 470 32 980 2 420 51 620 6 410
51 190 39 170 4 420 33 620 7 450
967 290 182 560 22 580 297 720 534 020
46 380
59 180
32 260
8 430
2 850
149 090
8 055 780
2 210 100
773 920
391 5902
324 9002
11 756 230
9 393 480 10 056 610 10 588 210
2 553 160 2 615 120 2 541 260
804 320 825 940 835 440
392 8902 398 8702 397 5502
305 2402 292 9502 289 5802
13 449 050 14 189 450 14 651 990
Lettland Litauen Luxemburg Malta Nederländerna Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ungern Österrike EU-27 2010 2007 2005 2003
1) Databasuttag mars 2013. 2) Exklusive Malta. Källa: Eurostat.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
13
Jordbruket i EU
237
Tabell 13.4 1 Utnyttjad jordbruksareal med fördelning efter storleksklasser 2010 , 1 000-tal hektar Utilized agricultural area by size classes of holdings Land
Storleksgrupp, utnyttjad jordbruksareal, hektar –4,9
Sverige
5,0– 19,9
20,0– 49,9
50,0– 99,9
100,0–
Totalt
30
316
488
644
1 589
3 066
Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland
19 235 36 4 17
137 165 28 170 78
401 186 20 297 81
467 202 15 426 76
334 3 688 20 1 751 689
1 358 4 476 118 2 647 941
Finland Frankrike Grekland Irland Italien
17 267 885 29 1 847
257 1 051 1 226 620 2 959
707 3 005 759 1 803 2 686
747 7 060 357 1 389 1 994
564 16 454 251 1 150 3 371
2 291 27 837 3 478 4 991 12 856
72 313 1 9 46
405 573 4 2 231
288 389 13 0 645
188 328 48 .. 608
844 1 140 66 .. 343
1 796 2 743 131 11 1 872
Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien
2 004 397 3 948 28 104
5 398 492 1 782 41 235
2 779 358 549 44 85
1 145 303 518 55 25
3 121 2 118 6 508 1 727 33
14 447 3 668 13 306 1 896 483
Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ungern
1 034 32 6 54 281
2 554 607 85 1 290 453
3 391 1 401 138 2 535 473
3 684 2 360 169 3 628 446
13 090 11 287 3 085 9 197 3 034
23 753 15 686 3 484 16 704 4 686
118
665
998
568
528
2 878
EU-27 2010
11 834
21 823
24 518
27 4512
85 9792
171 604
2007 2005 2003
14 408 14 856 15 043
24 797 25 456 24 910
25 386 26 0342 26 307
27 5112 27 8772 27 690
80 3852 77 7722 78 8452
172 485 171 996 172 794
Lettland Litauen Luxemburg Malta Nederländerna
Österrike
1) Databasuttag mars 2013. 2) Exklusive Malta. Källa: Eurostat.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
238
13
Jordbruket i EU
Tabell 13.5 1 Skördad areal av några av de viktigaste grödorna 2011 , 1 000-tal hektar Harvested area of some of the most important crops Land
Sverige
Vete
419
Råg
Korn
25
Havre (inkl. blandsäd)
Majs till mognad
323
198
2
2
Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland
203 1 138 11 747 129
1 73 .. 524 13
44 179 26 603 118
4 15 0 47 32
72 399 – 11 –
Finland Frankrike Grekland Irland Italien
255 5 827 544 94 1 726
27 29 202 – 52
432 1 545 102 181 270
329 153 82 21 149
0 1 596 182 0 995
307 551 14 – 151
28 43 14 – 24
96 253 8 – 34
68 87 1 – 1
– 10 0 – 23
Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien
2 259 43 1 980 363 30
1 069 204 11 13 15
1 018 17 419 136 18
1 661 52 185 17 2
333 100 2 587 202 40
Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ungern
1 993 1 969 863 3 248 981
132 52 25 7492 33
2 701 970 373 1 598 261
435 115 48 160 54
369 0 121 488 1 230
153
30
217
11 876
3 946
8 977
12 178 13 8459 14 457 13 819 10 680
3 890 4 3299 4 529 4 449 4 724
8 2207 8 3809 8 850 8 954 ..
Lettland Litauen Luxemburg Malta Nederländerna
Österrike EU-27 2011 2010 2009 2008 2005 2000 1) 2) 3) 4) 5) 6) 7) 8) 9) 10)
304
46
26 146
2 3576
25 875 25 481 26 517 26 475 ..
6
Databasuttag maj 2013. Avser 2009. Avser 2008. Avser 2010. Avser 2000. Exklusive Cypern. Exklusive Storbritannien. Exklusive Cypern, Irland och Slovenien. Exklusive Slovenien. Exklusive Belgien och Cypern.
Källa: Eurostat.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
2 716 2 7808 2 7466 2 48110 ..
13
Jordbruket i EU
239
Tabell 13.5 (forts.)
Land
Raps och rybs
Sverige
Solrosfrö
Potatis
Sockerbetor
95
0
28
40
Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland
12 231 – 151 89
.. 747 – – –
82 16 5 42 9
62 0 – 40 –
Finland Frankrike Grekland Irland Italien
91 1 556 2 0 19
0 742 83 .. 118
24 158 29 10 62
14 393 6 – 62
Lettland Litauen Luxemburg Malta Nederländerna
118 250 5 – 2
– 0 0 – 0
14 37 1 1 159
– 18 – – 73
Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien
830 – 390 144 5
3 22 993 89 0
393 27 248 10 4
204 0 19 18 0
32 705 373 1 329 234
863 0 29 27 580
80 146 27 259 21
45 113 58 398 15
54
26
23
47
Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ungern Österrike EU-27 2011
6 716
4 32211
1 913
1 625
2010 2009 2008 2005 2000
7 070 5 805 6 125 4 781 3 717
.. .. .. 3 617 3 772
1 980 2 0779 2 11714 2 296 2 665
1 63012 1 59913 1 52313 2 245 2 460
11) 12) 13) 14)
Exklusive Belgien. Exklusive Lettland och Malta. Exklusive Malta och Slovenien. Exklusive Malta.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
240
13
Jordbruket i EU
Tabell 13.6 1 Totalskörd av några av de viktigaste grödorna 2011 , 1 000-tal ton Total production of some of the most important crops Land
Vete
Råg
Korn
Havre (inkl. blandsäd)
Majs till mognad
Sverige
2 253
144
1 409
761
16
Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland
1 655 4 459 25 5 060 353
22 182 – 2502 29
340 707 48 3 250 295
18 30 0 225 72
860 2 209 – 55 –
Finland Frankrike Grekland Irland Italien
981 38 037 1 702 0 6 622
76 1303 373 03 123
1 514 8 775 328 1 412 950
1 106 8 400 170 168 376
0 15 913 2 166 0 9 753
Lettland Litauen Luxemburg Malta Nederländerna
940 1 869 77 – 1 186
76 82 72 – 122
237 760 39 – 205
141 176 5 – 8
– 72 2 – 279
Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien
9 339 59 7 192 1 639 154
3 2702 182 30 43 32
3 326 21 1 330 525 79
4 495 48 376 38 6
2 392 810 11 718 1 444 349
6 900 15 257 4 913 22 783 4 130
2582 382 105 4 2703 73
8 287 5 494 1 814 8 734 988
941 637 171 695 129
4 200 0 1 064 5 184 7 992
1 782
202
859
130
2 453
EU-27 2011
139 365
9 184
51 724
19 318
68 931
2010 2009 2008 2005 2000
136 631 138 363 150 596 124 350 105 182
9 185 9 8714 9 290 7 6686 5 421
52 892 62 033 65 463 52 870 51 364
11 084 12 637 12 884 11 882 7 310
57 421 57 8485 63 3555 62 796 ..
Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ungern Österrike
1) 2) 3) 4) 5) 6)
Databasuttag maj 2013. Avser 2010. Avser 2009. Exklusive Cypern och Irland. Preliminära siffror. Exklusive Belgien och Cypern.
Källa: Eurostat.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
13
Jordbruket i EU
241
Tabell 13.6 (forts.)
Land
Raps och rybs
Solrosfrö
Potatis
Sockerbetor
Sverige
250
0
882
2 493
Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland
52 520 – 508 144
.. 1 440 – 0 –
4 129 232 110 1 620 165
5 409 0 – 2 700 –
Finland Frankrike Grekland Irland Italien
115 5 355 5 0 44
0 1 882 454 0 274
673 7 405 758 356 1 537
676 37 259 324 – 3 548
220 484 16 – 7
– 0 0 – ..
247 581 20 19 7 333
– 878 – – 5 858
Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien
1 862 – 739 332 14
5 13 1 789 201 0
9 111 390 4 077 217 96
11 674 8 661 1 161 0
Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ungern
64 2 758 1 046 3 870 527
1 090 0 71 53 1 375
2 455 6 016 805 11 837 600
4 189 8 504 3 899 29 578 856
180
74
816
3 456
Lettland Litauen Luxemburg Malta Nederländerna
Österrike EU-27 2011
19 112
8 7217
62 468
123 130
2010 2009 2008 2005 2000
20 479 21 395 18 926 15 646 11 253
.. .. .. 6 000 5 375
56 138 62 529 61 442 58 207 48 665
103 865 .. .. 134 945 115 768
7) Exklusive Belgien och Nederländerna.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
242
13
Jordbruket i EU
Tabell 13.7 1 Skörd av vissa grönsaker 2011 , 1 000-tal ton Harvested production of selected fresh vegetables Land
Sverige
Blomkål och broccoli
Vitkål
Purjolök
Sallat
Tomater
Gurka
Lök
Morötter
8
18
5
26
14
27
42
105
Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland
100 0 1 6 0
26 45 3 16 13
170 0 – 6 –
61 5 1 12 0
218 103 14 13 0
19 52 10 18 6
75 17 6 63 0
317 12 3 107 19
Finland Frankrike Grekland Irland Italien
4 389 86 .. 407
23 92 180 .. 95
0 154 35 .. 10
7 267 107 .. 351
40 845 1 170 .. 5 962
37 123 175 .. 87
25 358 243 .. 414
73 604 55 .. 543
1 2 0 7 57
31 99 0 4 137
0 0 0 0 90
0 0 0 4 84
8 15 0 14 815
9 27 0 1 430
10 21 0 9 1 541
19 64 0 1 482
Polen2 Portugal Rumänien Slovakien Slovenien
252 50 39 0 0
1 090 60 631 0 21
88 16 1 0 0
13 70 2 0 0
250 1 245 590 19 0
176 10 122 0 0
583 39 244 0 0
815 85 138 0 0
Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ungern
528 102 5 144 17
170 151 58 507 64
90 41 0 84 1
868 132 2 194 8
3 822 .. 16 77 165
705 .. 4 64 20
1 306 313 46 506 50
268 688 24 534 62
7
60
6
38
50
33
201
109
Lettland Litauen Luxemburg Malta Nederländerna
Österrike EU-27 2011
2 2123
3 5943
2010 2009 2008 2007 2005
2 166 2 466 2 409 2 358 2 404
3 531 3 9707 3 8827 3 8417 4 0807
1) 2) 3) 4) 5) 6) 7) 8)
Databasuttag maj 2013. Avser 2010. Exklusive Irland. Exklusive Irland och Storbritannien. Exklusive Estland och Tjeckien. Exklusive Storbritannien. Exklusive Portugal. Exklusive Estland.
Källa: Eurostat.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
7973 .. .. .. .. ..
2 2523
15 4654
2 1554
6 1123
5 1273
2 3995 2 3548 2 4938 2 7398 2 6508
16 6136 16 958 15 347 15 687 17 624
.. 1 9757 1 9698 2 1737 2 042
5 437 5 695 5 442 5 354 5 235
5 130 5 560 5 236 5 468 5 445
13
Jordbruket i EU
243
Tabell 13.8 1 Antal nötkreatur i maj/juni 2011 , 1 000-tal Number of bovines Land
Kor
Övriga nöt 1 år och däröver
Kalvar under 1 år
Totalt
Kvigor
Tjurar
197
317
178
475
1 512
508 313 24 575 96
521 24 0 110 15
612 72 11 355 56
161 18 1 53 9
759 142 21 550 63
2 560 568 57 1 645 238
Finland2 Frankrike Grekland2, 3 Irland2 Italien
282 3 589 130 1 036 1 718
56 4 272 142 1 083 389
157 4 718 101 1 267 1 344
105 1 435 85 1 141 646
304 5 701 169 1 846 1 693
903 19 714 627 6 493 5 790
Lettland2 Litauen2 Luxemburg2 Malta2 Nederländerna
164 350 45 6 1 463
22 18 30 0 105
76 137 46 3 679
15 47 16 1 70
104 201 52 5 1 551
381 752 188 15 3 868
Polen Portugal2 Rumänien Slovakien2 Slovenien2
2 473 242 1 181 154 109
153 442 14 47 62
927 273 280 104 78
728 100 106 25 67
1 481 462 509 133 146
5 762 1 519 2 113 463 462
Spanien Storbritannien Tjeckien2 Tyskland Ungern2
851 1 814 374 4 185 250
1 882 1 675 183 699 77
919 2 181 277 2 768 150
401 1 418 113 1 111 30
1 994 2 847 392 3 800 187
6 048 9 933 1 340 12 563 694
532
260
392
184
614
1 982
22 810
12 477
18 300
8 265
26 201
88 189
För mjölkproduktion
För uppfödning av kalvar
Sverige
347
Belgien Bulgarien2 Cypern2 Danmark Estland2
Österrike EU-27
1) Databasuttag maj 2013. 2) Avser december. 3) Preliminära siffror. Källa: Eurostat.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
244
13
Jordbruket i EU
Tabell 13.9 1 Antal svin, får och getter i december 2011 , 1 000-tal Number of pigs, sheep and goats Land
Svin Galtar
Sverige
Får Suggor
Övriga svin
Totalt
20 kg och däröver
Under 20 kg
Getter
Tackor och dräktiga tacklamm
Totalt
3
152
952
461
1 568
282
623
Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland
5 2 1 11 1
482 64 41 1 239 36
4 299 412 245 6 863 216
1 542 130 153 4 235 114
6 328 608 439 12 348 366
.. 1 238 247 732 452
.. 1 455 356 902 622
.. 341 290 03 22
Finland Frankrike Grekland4 Irland Italien
3 14 12 1 25
134 1 103 155 146 709
819 9 478 661 957 6 868
334 3 373 281 448 1 749
1 290 13 967 1 109 1 553 9 351
582 5 835 6 619 2 451 7 123
942 7 621 8 956 3 321 7 943
62 1 381 4 791 82 960
Lettland Litauen Luxemburg Malta Nederländerna
1 1 0 0 11
47 68 6 5 1 106
244 582 77 29 6 190
84 139 8 12 4 797
375 790 91 46 12 103
412 32 45 11 559
672 60 85 12 1 113
132 15 45 5 392
Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien
29 6 7 2 1
1 125 231 381 53 26
8 346 1 103 4 203 368 236
3 557 645 774 158 82
13 056 1 985 5 364 580 347
144 1 740 7 441 315 954,6
Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ungern
44 15 3 25 5
2 404 484 142 2 194 288
16 258 2 719 931 17 186 2 040
6 928 1 108 412 7 998 692
25 635 4 326 1 487 27 403 3 025
6
270
2 011
718
3 005
Österrike EU-27 2011 2010 2009 2008 2007 2005 1) 2) 3) 4) 5) 6) 7) 8) 9) 10)
2324 253 267 2914 3254 354
13 0894 13 569 13 842 13 8934 14 8724 15 397
94 2934 96 588 96 898 97 7514 101 2574 99 815
40 9314 40 750 40 563 40 6594 43 0034 43 151
Databasuttag maj 2013. Avser 2008. Avser 2005. Preliminära siffror. Avser 2010. Avser 2009. Uppskattade siffror. Exklusive Belgien. Exklusive Belgien och Danmark. Exklusive Sverige, Belgien, Danmark och Storbritannien.
Källa: Eurostat.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
13 037 14 208 576 1 178 821 226
213 2 170 8 533 394 1384,6 17 003 21 951 1976 1 658 1 081 361
0
112 413 1 236 34 304,6 2 693 0 226 1607 80 72
148 5464
63 8808
85 4808
13 0608
151 162 151 569 152 6034 159 5704 158 719
8
85 689 88 6338 90 7758 95 7038 98 208
13 325 12 8899 11 2539 13 18410 12 995
64 509 66 2678 67 9188 70 3408 71 019
13
Jordbruket i EU
245
Tabell 13.10 1 Antal företag med mjölkkor efter besättningsstorlek 2010 Number of holdings with dairy cows by size of herd Land
Antal mjölkkor per företag 1–9
Sverige
10–19
20–49
50–99
100–
Summa företag med mjölkkor
150
590
2 400
1 620
860
5 620
Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland
1 270 79 010 10 150 2 740
960 3 720 0 110 230
4 840 2 380 10 560 250
3 610 630 90 920 100
720 210 80 2 500 210
11 400 85 950 200 4 250 3 520
Finland Frankrike Grekland Irland Italien
1 930 8 370 2 940 .. 22 070
4 020 5 410 930 2 110 8 540
4 920 37 450 1 080 7 220 10 900
930 28 060 600 7 050 5 840
120 3 310 220 2 080 4 790
11 910 82 600 5 780 18 460 52 130
Lettland Litauen Luxemburg Malta Nederländerna
27 030 79 170 .. 20 630
1 620 3 210 10 10 620
930 1 930 410 50 4 370
290 470 330 40 9 930
180 240 60 20 4 260
30 050 85 020 810 140 19 810
350 210 4 370 616 800 5 630 7 160
46 140 1 630 5 250 70 2 350
26 290 2 870 2 260 70 1 270
2 390 1 200 460 70 160
750 380 220 470 10
425 780 10 450 624 990 6 300 10 950
Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ungern
9 470 7 440 1 160 11 580 9 300
5 250 1 060 370 16 540 890
9 660 2 470 370 34 980 610
3 570 5 220 270 19 740 160
1 500 7 350 930 6 920 410
29 460 23 540 3 100 89 760 11 370
Österrike
25 800
14 050
7 340
520
30
47 740
125 690
167 890
94 270
38 830
1 701 090
Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien
EU-27
1 274 410
2
1) Databasuttag mars 2013. 2) Exklusive Irland och Luxemburg. Källa: Eurostat.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
246
13
Jordbruket i EU
Tabell 13.11 1 Antal mjölkkor efter besättningsstorlek 2010 , 1 000-tal Number of dairy cows by size of herd Land
Antal mjölkkor per företag 1–9
10–19
20–49
50–99
1
9
81
111
146
348
Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland
5 134 0 1 6
14 48 0 2 3
165 70 1 20 8
243 41 7 67 7
94 42 13 479 73
521 334 21 568 96
Finland Frankrike Grekland Irland Italien
10 28 10 .. 82
59 81 13 31 116
145 1 338 34 251 337
59 1 863 40 487 393
17 410 35 302 904
289 3 720 131 1 071 1 832
Lettland Litauen Luxemburg Malta Nederländerna
56 159 .. 0 2
22 43 0 0 9
28 56 15 2 159
20 31 22 3 716
41 64 8 2 592
166 353 45 7 1 479
Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien
803 13 939 8 26
632 23 67 1 32
736 90 64 2 36
153 79 31 5 10
182 74 50 138 4
2 506 278 1 151 154 108
32 20 3 61 26
75 15 5 241 12
301 87 11 1 123 18
234 386 20 1 349 11
268 1 336 341 1 391 179
910 1 844 381 4 165 245
106
194
204
32
4
540
1 746
5 380
6 419
7 189
23 263
Sverige
Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ungern Österrike EU-27
2
2 530
1) Databasuttag mars 2013. 2) Exklusive Irland och Luxemburg. Källa: Eurostat.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
100–
Summa mjölkkor
13
Jordbruket i EU
247
Tabell 13.12 1 Animalieproduktion 2011 , 1 000-tal ton Production of animal products Land
Slakt av Nötboskap
Mjölk totalt Svin
110
21
103
1012
2 .. 5 2 04
3 101 499 153 4 787 624
667 70 75 472 91
171 2 4 67 27
59 1 0 37 7
77 59 2 275 40
1313 814 74 634 114
202 1 9986 115 234 1 570
1 936 105 48 34
2 255 24 631 638 5 537 10 260
726 3 383 456 509 2 657
60 479 16 10 126
51 429 1 146 89
109 1 800 27 180 1 002
585 8756 914 363 7047
176 41 9 1 382
236 59 10 7 1 347
06 0 0 0 15
662 1 317 281 .. 11 642
65 91 .. .. ..
33 2 .. .. ..
5 11 .. .. 129
29 103 .. .. 750
406,8 474 14 54 4236,9
380 96 29 11 36
1 811 384 263 57 23
1 11 .. 1 0
9 296 1 837 892 811 526
1 454 852 221 296 156
233 18 47 35 14
141 28 9 8 3
680 58 58 27 19
5674 1084 2974 704 188
6046 936 72 1 159 26
3 469 806 263 5 598 387
142 289 0 22 0
5 9506 13 8046 2 366 29 339 1 308
3 6896 7 0676 644 5 238 345
1376 2486 47 547 4
426 1286 27 474 9
1306 3866 110 2 196 65
8735 5677 12910 5956 1364
544
8
2 904
751
63
34
159
904
78312
138 27013
Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland
272 .. 5 133 8
1 108 48 55 1 718 31
Finland Frankrike Grekland Irland Italien
83 1 5596 59 547 1 009
Lettland Litauen Luxemburg Malta Nederländerna Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien
1) 2) 3) 4) 5) 6) 7) 8) 9) 10) 11) 12) 13) 14) 15)
Ost
877
256
EU-27
Grädde Smör
2 850
148
Österrike
Konsumtionsmjölk
Får, lamm, getter
Ägg
5
Sverige
Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ungern
Varav
217
7 83811 22 3876
30 85214
2 50014 1 88915
8 44415
6 124
Databasuttag maj 2013. Avser 2005. Avser 2009. Avser 2010. Avser 2004. Preliminära siffror. Avser 2006. Avser 2008. Avser 2003. Avser 2007. Exklusive Bulgarien. Exklusive Bulgarien och Rumänien. Exklusive Malta. Exklusive Luxemburg, Malta och Nederländerna. Exklusive Luxemburg och Malta.
Källa: Eurostat.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
14
14
Internationella uppgifter om jordbruk
249
Internationella uppgifter om jordbruket
Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om – Åkerarealens användning – Totalskördar – Antal husdjur – Animalieproduktion – Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på kvinnor och män.
Sammanfattning Statistik över jordbruket i skilda länder redovisas i tabellerna 14.1–14.4. Uppgifterna avser ett urval länder och hänför sig till år 2011. I tabell 14.5 lämnas uppgifter om antalet förvärvsarbetande personer i jordbruk med binäringar i olika länder och deras andel av samtliga förvärvsarbetande fördelat på kön. Det framgår att de lägsta andelarna redovisas för flertalet västeuropeiska länder samt USA, Kanada, Japan och Australien. Här ligger andelarna under 5 %. I mindre ekonomiskt utvecklade länder som t.ex. Etiopien, Tanzania och Kenya ligger andelarna på 70–80 %. Uppgifterna avser år 2010.
Om statistiken Jordbruksnäringens omfattning inom skilda länder belyses i statistik som årligen sammanställs och publiceras av FAO (Food and Agriculture Organization, FN:s speciella organ för livsmedels- och jordbruksfrågor). Statistiken baseras på uppgifter som antingen erhållits genom direkt förfrågan hos respektive länder
eller hämtats från olika publikationer, rapporter etc. Ibland kan uppgifterna vara inofficiella. I vissa fall har uppskattningar gjorts av FAO. Eftersom statistiska metoder, definitioner och klassificeringar kan skilja sig mellan länderna, bör jämförelser göras med försiktighet. I detta kapitel kan tecknet ”–” både visa att uppgiften inte finns tillgänglig, att intet finns att redovisa eller att uppgiften understiger 0,5. De redovisade siffrorna är en produkt av databasuttag vid tidpunkt angiven under respektive tabell. Uppgifterna kan därför skilja sig ifrån senare uttag. Uppgifterna för Sverige har hämtats från samma källa som övriga länder och kan avvika från uppgifter redovisade i andra kapitel i denna publikation.
Annan publicering Internationella uppgifter om jordbruket publiceras fortlöpande på FAO:s webbplats www.fao.org. Under rubriken Statistics når man statistikdatabasen FAOSTAT med dess undergrupper.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
250
14
Internationella uppgifter om jordbruk
Tabell 14.1 1,2 Åkerarealens användning i olika länder 2011 , 1 000-tal hektar Use of arable land in different countries Land Sverige Danmark Finland Island Norge Albanien Belgien Bosnien, Herzegovina Bulgarien Estland Frankrike Grekland Irland Italien Kroatien Lettland Litauen Luxemburg Makedonien (FYROM) Moldavien Montenegro Nederländerna Polen Portugal Rumänien Ryssland Schweiz Serbien Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ukraina Ungern Vitryssland Österrike
Vete
Råg
Korn
Havre
Majs
Sorghum
Ris
Potatis
Sockerbetor
419 747 255 – 74
25 58 27 – 5
319 601 433 – 148
177 47 322 – 71
– – – – –
– – – – –
– – – – –
28 42 24 1 13
40 40 14 – –
69 201 58 1 138 129 5 827 544 94 1 726 150 308 551 14 77 301 1 151
1 – 3 10 13 28 17 – 5 1 28 42 1 4 1 – 2
3 44 21 179 118 1 545 102 181 270 48 96 253 8 41 103 1 34
13 4 10 15 28 78 82 21 127 25 58 63 1 2 2 – 1
71 72 196 450 – 1 541 182 – 995 305 – 10 – 30 451 3 17
– – – 3 – 44 – – 42 – – – – – – – –
– – – 12 – 25 32 – 247 – – – – 5 – – –
10 82 37 16 9 165 28 10 62 11 30 38 1 14 29 11 159
2 62 – – – 393 6 – 62 22 – 18 – – 25 – 73
2 259 43 1 946 24 836 88 493 363 30 1 993 1 969 863 3 248 6 657 978 661 304
1 085 17 12 1 524 2 5 13 1 132 7 25 614 279 33 329 46
1 018 18 419 7 689 28 78 136 17 2 698 970 372 1 598 3 684 261 684 153
546 50 185 2 937 2 32 15 2 491 109 45 143 280 54 158 25
292 77 2 587 1 603 16 1 258 199 40 368 – 110 488 3 544 1 230 184 134
– – 13 68 – 2 1 – 9 – – – 67 8 – 1
– 31 13 207 – – – – 122 – – – 30 3 – –
401 27 248 2 203 11 78 10 4 78 146 26 259 1 443 21 341 23
204 – 19 1 216 19 56 18 – 45 113 58 398 516 15 99 47
1) Många uppgifter är inofficiella eller uppskattade av FAO. 2) Databasuttag februari 2013. Källa: FAO.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
14
Internationella uppgifter om jordbruk
251
Tabell 14.1 (forts.)
Land Algeriet Egypten Etiopien Kenya Marocko Nigeria Sydafrika Tanzania
Vete
Råg
Korn
Havre
Majs
Sorghum
Ris
Potatis
Sockerbetor
1 750 1 285 1 650 132 2 300 38 605 108
– 47 – – 4 – 4 –
950 68 1 200 19 1 750 – 80 8
124 – 32 4 25 – 30 –
– 888 2 000 2 132 170 6 008 2 372 3 288
– 157 2 150 254 21 4 891 69 811
– 593 45 28 10 2 580 1 1 119
161 164 62 123 70 260 64 203
– 152 – – 43 – – –
8 544 662 18 496
79 – 98
2 365 218 906
1 030 52 380
1 202 6 069 33 986
– 1 728 1 590
– 34 1 059
141 55 459
12 – 491
Argentina Brasilien Chile Peru
4 494 2 138 271 145
23 2 1 –
1 118 88 17 148
196 172 106 11
3 748 13 219 120 476
1 013 757 – –
257 2 753 25 360
71 149 54 296
– – 20 –
Indien Irak Iran Japan Kazakstan Kina Pakistan Syrien Turkiet
29 069 1 437 7 085 212 13 694 24 270 8 901 1 521 8 096
– – – – 22 200 – – 128
705 719 1 675 60 1 516 512 77 1 293 2 869
– – – – 144 170 – – 86
7 270 129 252 – 97 33 561 1 083 59 589
7 382 21 – – – 501 213 1 –
44 100 66 580 1 576 93 30 311 2 571 – 99
1 863 40 150 81 184 5 427 159 35 143
– 2 99 61 11 227 1 26 297
Australien Nya Zeeland
13 502 53
57 –
3 681 65
826 6
62 19
633 –
76 –
32 11
– –
Hela världen
220 385
5 113
48 604
9 679
170 398 35 483
164 125
19 249
5 062
Kanada Mexico USA
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
252
14
Internationella uppgifter om jordbruk
Tabell 14.2 1, 2 Totalskördens storlek i olika länder 2011 , 1 000-tal ton Crop production in different countries Land Sverige Danmark Finland Island Norge
Vete
Råg
Korn
Havre
2 253 4 831 981 – 265
132 294 76 – 16
1 390 698 3 264 225 1 521 1 102 – – 460 220
Albanien Belgien Bosnien, Herzegovina Bulgarien Estland Frankrike Grekland Irland Italien Kroatien Lettland Litauen Luxemburg Makedonien (FYROM) Moldavien Montenegro Nederländerna
293 1 688 210 4 458 360 38 037 1 702 929 6 622 782 937 1 869 77 256 795 2 1 175
3 3 10 20 31 125 37 1 14 3 76 85 4 8 1 1 6
9 340 66 707 294 8 775 328 1 412 949 194 237 760 38 130 194 2 205
Polen Portugal Rumänien Ryssland Schweiz Serbien Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ukraina Ungern Vitryssland Österrike
9 339 59 7 132 56 240 553 2 076 1 639 154 6 900 15 257 4 913 22 800 22 324 4 107 2 178 1 782
Majs
Sorghum
Ris
Potatis
Sockerbetor
– – – – –
– – – – –
– – – – –
878 1 620 673 7 298
2 493 2 700 676 – –
30 18 27 29 62 320 170 168 299 77 121 129 4 5 3 1 8
366 860 764 1 800 – 15 703 2 166 – 9 753 1 734 – 72 2 129 1 468 12 204
– – – 6 – 281 – – 300 1 – – – – – – –
– – – 60 – 132 255 – 1 490 – – – – 27 – – –
230 4 129 413 232 165 8 016 758 358 1 547 168 499 588 20 194 351 180 7 333
40 5 409 – – – 37 259 324 – 3 548 1 168 – 878 – 8 589 – 5 858
2 601 3 326 1 382 15 23 45 31 1 330 376 2 971 16 938 5 332 13 183 9 12 279 71 43 530 37 3 79 6 250 8 328 1 079 37 5 494 613 105 1 814 164 2 521 8 734 627 579 9 098 506 75 988 129 804 2 013 448 202 859 110
1 660 550 11 718 6 962 151 6 480 1 366 349 3 856 – 761 5 184 22 838 7 992 1 212 2 460
– – 40 60 – 7 1 – 39 – – – 176 7 – 7
– 182 65 1 056 – – – – 930 – – – 170 9 – –
8 197 390 4 077 32 682 512 892 217 96 2 361 6 115 805 11 800 24 248 600 7 721 816
11 674 8 660 47 643 1 828 2 822 1 161 – 3 966 8 504 3 899 25 000 18 740 856 4 485 3 456
1) Många uppgifter är inofficiella eller uppskattade av FAO. 2) Databasuttag februari 2013. Källa: FAO.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
14
Internationella uppgifter om jordbruk
253
Tabell 14.2 (forts.)
Land Algeriet Egypten Etiopien Kenya Marocko Nigeria Sydafrika Tanzania
Vete
Råg
Korn
Havre
Majs
Sorghum
Ris
Potatis
Sockerbetor
2 800 8 407 2 856 268 3 400 52 2 005 113
– 95 – – 2 – 2 –
1 350 122 1 703 65 2 340 – 312 7
126 – 48 3 30 – 57 –
1 6 876 4 986 3 377 200 9 180 10 360 4 341
– 839 3 960 160 15 6 897 155 807
– 5 675 90 111 39 4 567 3 2 248
3 993 4 338 447 2 365 1 948 950 2 195 1 556
– 7 486 – – 2 436 – – –
Kanada Mexico USA
25 261 3 628 54 413
195 – 161
7 756 487 3 392
2 997 51 779
10 689 17 635 313 918
– 6 429 5 447
– 173 8 392
4 168 1 433 19 362
703 – 26 152
Argentina Brasilien Chile Peru
16 354 5 690 1 576 214
43 4 6 –
4 077 304 107 201
415 373 564 12
23 800 55 660 1 438 1 514
4 458 1 931 – –
1 748 13 477 130 2 624
2 127 3 917 1 676 4 074
– – 1 951 –
Indien Irak Iran Japan Kazakstan Kina Pakistan Syrien Turkiet
86 874 2 809 14 361 746 22 732 117 410 25 214 3 858 21 800
– – – – 28 715 – – 366
1 663 820 3 919 172 2 593 1 637 71 667 7 600
– – – – 258 668 – 1 218
21 570 336 2 200 – 482 192 904 4 271 298 4 200
7 003 67 – – – 2 054 137 1 –
155 700 235 3 217 8 402 347 202 667 6 160 – 900
42 339 557 4 822 2 349 3 076 88 350 3 492 715 4 613
– 15 4 096 3 547 200 10 731 21 1 805 16 127
27 410 383
40 –
7 995 368
1 128 28
357 210
1 935 –
723 –
1 128 522
– –
722 760 374 382
271 645
Australien Nya Zeeland Hela världen
704 080 12 949 134 279 22 505
883 460 54 198
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
254
14
Internationella uppgifter om jordbruk
Tabell 14.3 1, 2 Antal husdjur i olika länder 2011 , 1 000-tal (höns i miljontal) Number of livestock in different countries Land Sverige Danmark Finland Island Norge Albanien Belgien Bosnien, Herzegovina Bulgarien Estland Frankrike Grekland Irland Italien Kroatien Lettland Litauen Luxemburg Makedonien (FYROM) Moldavien Montenegro Nederländerna Polen Portugal Rumänien Ryssland Schweiz Serbien Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ukraina Ungern Vitryssland Österrike
Hästar
Nötkreatur
Svin
Får
Getter
Höns
97 61 76 78 36
1 512 1 568 914 73 862
1 483 12 932 1 335 34 845
623 144 129 475 2 300
– – 5 1 68
8 14 5 – 4
35 36 19 69 7 424 28 106 300 20 12 45 5 27 52 4 136
493 2 535 455 544 236 19 071 627 6 493 5 832 446 380 748 193 265 216 87 3 885
164 6 349 577 664 372 13 987 1 109 1 549 9 321 1 233 390 929 89 197 479 21 12 429
1 806 114 1 021 1 368 79 7 634 8 956 4 695 7 900 639 77 59 9 767 788 209 1 088
775 36 65 356 4 1 382 4 791 11 983 70 14 16 6 73 118 – 380
5 35 17 14 2 149 33 14 138 4 4 9 – 2 34 – 97
254 18 611 1 341 57 12 7 23 250 385 31 490 414 65 113 86
5 717 1 503 2 001 19 968 1 577 937 467 470 5 923 9 933 1 344 12 563 4 494 682 4 151 2 013
13 509 1 985 5 428 17 218 1 579 3 287 687 396 25 635 4 441 1 749 26 758 7 960 3 169 3 887 3 134
251 2 170 8 417 19 761 424 1 460 394 130 17 003 31 634 209 1 800 1 101 1 181 52 358
112 413 1 241 2 059 86 130 35 26 2 693 85 23 160 631 75 72 72
128 40 81 406 9 19 13 3 138 166 21 119 184 32 35 16
1) Många uppgifter är inofficiella eller uppskattade av FAO. 2) Databasuttag februari 2013. Källa: FAO.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
14
Internationella uppgifter om jordbruk
255
Tabell 14.3 (forts.)
Land Algeriet Egypten Etiopien Kenya Marocko Nigeria Sydafrika Tanzania
Hästar
Nötkreatur
Svin
Får
Getter
Höns
43 64 2 028 2 160 212 305 –
1 800 4 803 53 382 18 000 2 900 18 871 13 688 21 300
5 11 32 350 8 7 700 1 584 500
24 000 5 488 25 509 10 000 18 500 38 000 24 303 4 300
4 544 4 207 22 787 13 400 5 900 57 300 6 165 15 200
127 108 49 30 175 192 190 34
405 6 350 10 150
12 155 32 936 92 682
12 785 15 547 66 361
879 8 219 5 480
30 9 004 2 996
165 510 2 100
Argentina Brasilien Chile Peru
3 590 5 509 310 740
48 000 212 798 3 759 5 689
2 350 39 307 2 824 3 263
16 250 17 662 3 600 14 050
4 280 9 385 760 1 946
100 1 266 47 129
Indien Irak Iran Japan Kazakstan Kina Pakistan Syrien Turkiet
520 49 140 16 1 528 6 773 354 15 155
210 824 1 600 8 600 4 230 6 175 83 024 35 568 1 158 11 370
9 500 – – 9 768 1 344 470 961 – – 2
74 500 8 200 49 000 13 15 110 138 840 28 086 18 071 23 090
157 000 1 560 23 500 16 2 878 142 230 61 480 2 294 6 293
942 38 900 176 33 4 611 349 26 235
Australien Nya Zeeland
259 57
28 506 10 021
2 285 327
73 099 31 132
4 500 86
91 14
Hela världen
58 932
1 399 908
963 044
1 043 713
875 530
19 939
Kanada Mexico USA
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
256
14
Internationella uppgifter om jordbruk
Tabell 14.4 1, 2 Animalieproduktion i olika länder 2011 Livestock production in different countries Land
Köttproduktion (1 000-tal ton) Nötkött
Sverige Danmark Finland Island Norge
Får- och getkött
Griskött
Antal mjölkkor, 1 000-tal
Mjölkavkastning
Äggproduktion3
kg per djur
1 000-tal ton
1 000-tal ton
133 134 84 4 74
5 2 1 10 24
256 1 720 202 6 126
346 579 286 28 240
8 341 8 429 8 058 4 473 6 302
2 890 4 881 2 301 123 1 515
116 79 63 3 58
Albanien Belgien Bosnien, Herzegovina Bulgarien Estland Frankrike Grekland Irland Italien Kroatien Lettland Litauen Luxemburg Makedonien (FYROM) Moldavien Montenegro Nederländerna
41 272 22 21 12 1 502 74 546 1 000 36 18 42 9 5 10 4 382
21 2 2 16 1 127 144 48 49 2 1 1 – 6 2 1 15
13 1 108 17 73 50 2 157 101 235 1 602 120 38 75 10 8 64 2 1 347
355 488 263 308 97 3 660 213 1 117 1 758 184 164 350 40 120 154 67 1 543
2 690 6 355 2 618 3 653 7 175 6 674 3 691 4 957 5 961 4 246 5 129 5 100 7 225 3 136 3 405 2 936 7 537
955 3 101 689 1 126 692 24 427 787 5 537 10 479 780 842 1 782 292 376 526 197 11 627
32 161 30 73 11 840 100 45 737 42 42 44 2 17 39 4 692
Polen Portugal Rumänien Ryssland Schweiz Serbien Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ukraina Ungern Vitryssland Österrike
395 96 142 1 625 144 81 13 36 604 936 72 1 170 399 26 298 222
1 20 70 189 6 24 1 2 142 289 2 40 20 1 1 7
1 935 384 454 2 428 249 271 71 39 3 469 806 275 5 616 704 435 419 544
2 473 242 1 199 8 137 589 501 159 109 845 1 815 374 4 188 2 588 309 1 478 531
5 019 7 874 3 776 3 857 6 993 2 921 5 828 5 517 7 716 7 849 7 320 7 236 4 175 5 542 4 390 6 227
12 414 1 906 4 527 31 386 4 119 1 462 928 604 6 522 14 246 2 736 30 301 10 804 1 712 6 489 3 307
577 123 304 2 284 46 70 75 21 830 662 125 777 1 064 138 208 103
1) Många uppgifter är inofficiella eller uppskattade av FAO. 2) Databasuttag februari 2013. 3) Hönsägg. Källa: FAO.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
14
Internationella uppgifter om jordbruk
257
Tabell 14.4 (forts.)
Land
Köttproduktion (1 000-tal ton) Nötkött
Algeriet Egypten Etiopien Kenya Marocko Nigeria Sydafrika Tanzania
Får- och getkött
Griskött
Antal mjölkkor, 1 000-tal
Mjölkavkastning
Äggproduktion3
kg per djur
1 000-tal ton
1 000-tal ton
127 454 412 458 200 338 829 308
197 127 153 90 167 464 165 47
– – 2 13 1 239 320 14
868 1 540 10 677 5 545 1 485 2 300 1 000 6 900
2 087 1 945 380 732 1 280 245 3 256 239
1 811 2 995 4 058 4 059 1 900 563 3 256 1 650
195 306 35 86 230 636 490 33
1 154 1 804 11 988
16 100 76
1 954 1 202 10 331
966 2 382 9 198
8 699 4 501 9 678
8 400 10 724 89 015
437 2 459 5 419
Argentina Brasilien Chile Peru
2 420 9 030 191 179
57 113 17 41
301 3 227 528 117
2 336 23 227 1 016 788
4 496 1 382 2 580 2 216
10 502 32 091 2 620 1 746
505 2 037 198 318
Indien Irak Iran Japan Kazakstan Kina Pakistan Syrien Turkiet
1 087 52 235 500 393 6 182 761 71 645
890 57 235 – 150 3 940 443 186 295
329 – – 1 267 214 51 535 – – –
44 900 290 2 899 1 000 2 747 12 297 10 493 611 4 761
1 169 640 2 205 7 477 1 893 3 003 1 230 2 785 2 899
52 500 185 6 391 7 474 5 200 36 929 12 906 1 702 13 802
3 490 51 741 2 483 207 24 149 604 172 810
Australien Nya Zeeland
2 110 623
538 467
343 50
1 589 4 816
5 728 3 716
9 101 17 894
205 52
Hela världen
62 543
13 026
110 012
253 467
2 394
606 661
65 003
Kanada Mexico USA
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
258
14
Internationella uppgifter om jordbruk
Tabell 14.5 Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar och dess andel 1, 2 av den totala förvärvsarbetande befolkningen i olika länder 2010 Economically active population in agriculture and subsidiary industries and its share of the total economically active population in different countries Land
Sverige Danmark Finland Island Norge Albanien Belgien Bosnien, Herzegovina Bulgarien Estland Frankrike Grekland Irland Italien Kroatien Lettland Litauen Luxemburg Makedonien (FYROM) Moldavien Montenegro Nederländerna Polen Portugal Rumänien Ryssland Schweiz Serbien Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ukraina Ungern Vitryssland Österrike
Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, 1 000-tal personer
Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, procent av samtliga förvärvsarbetande
Män
Kvinnor
Samtliga
Män
Kvinnor
74 57 63 10 53
41 18 35 2 35
115 75 98 12 88
2,8 3,7 4,5 10,0 3,8
1,7 1,3 2,7 2,2 2,8
2,3 2,5 3,6 6,3 3,3
353 40 18 86 45 381 301 138 465 59 84 97 2 46 140 24 135
261 19 26 38 16 192 336 11 380 25 29 29 1 22 60 15 78
614 59 44 124 61 573 637 149 845 84 113 126 3 68 200 39 213
41,4 1,5 1,8 4,8 13,3 2,5 9,7 10,8 3,1 5,6 13,4 12,4 1,5 8,3 22,0 14,2 2,9
42,2 0,9 3,0 2,4 4,6 1,4 15,3 1,1 3,5 2,9 4,9 3,7 1,0 6,1 8,5 10,8 2,0
41,8 1,3 2,3 3,7 8,9 2,0 12,0 6,6 3,3 4,3 9,2 8,0 1,3 7,4 14,9 12,7 2,5
1 889 187 493 4 713 78 382 155 4 634 357 251 418 1 750 249 353 78
1 071 328 376 1 538 59 235 43 3 382 118 76 244 662 73 81 66
2 960 515 868 6 251 137 617 197 7 1 015 475 327 661 2 412 322 434 144
20,0 6,2 9,6 12,1 3,4 14,4 10,1 0,7 4,9 2,1 8,6 1,8 14,9 10,6 14,2 3,4
13,5 12,3 8,7 4,0 3,0 10,9 3,5 0,6 3,9 0,8 3,2 1,3 5,7 3,7 3,4 3,3
17,0 9,1 9,2 8,1 3,2 12,8 7,1 0,7 4,4 1,5 6,2 1,6 10,3 7,4 8,9 3,4
1) Många uppgifter är inofficiella eller uppskattade av FAO. 2) Databasuttag februari 2013. Källa: FAO.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Samtliga
14
Internationella uppgifter om jordbruk
259
Tabell 14.5 (forts.)
Land
Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, 1 000-tal personer Män
Män
Kvinnor
Samtliga
1 502 3 947 17 250 6 785 1 572 7 453 838 7 608
1 673 2 672 14 407 6 435 1 436 4 814 349 9 271
3 175 6 620 31 657 13 220 3 009 12 267 1 188 16 879
15,2 20,1 80,9 67,7 17,7 23,8 8,3 67,9
32,9 39,3 73,5 73,9 49,1 26,8 4,2 84,0
21,2 25,1 77,3 70,6 25,5 24,9 6,5 75,9
Kanada Mexico USA
157 6 932 1 858
174 973 650
332 7 905 2 509
1,5 22,4 2,1
1,9 5,5 0,9
1,7 16,2 1,6
Argentina Brasilien Chile Peru
1 254 8 339 827 2 536
151 2 710 137 1 157
1 405 11 049 964 3 692
11,4 14,8 18,0 29,9
1,9 6,1 5,1 17,0
7,4 11,0 13,2 24,2
182 256 215 3 506 846 904 260 712 17 136 526 3 821
87 484 221 3 047 572 288 240 265 7 384 811 4 247
269 740 436 6 553 1 418 1 192 500 977 24 520 1 337 8 067
51,5 3,3 16,6 2,3 20,8 58,2 34,4 10,0 20,7
61,8 15,7 33,3 2,1 6,8 64,0 56,9 56,0 66,3
54,4 5,5 21,6 2,2 13,9 60,9 39,1 20,0 32,5
Australien Nya Zeeland
253 121
204 65
457 186
4,0 9,6
3,8 5,9
3,9 7,9
Hela världen
749 778
557 356
1 307 133
38,4
41,9
39,9
Algeriet Egypten Etiopien Kenya Marocko Nigeria Sydafrika Tanzania
Indien Irak Iran Japan Kazakstan Kina Pakistan Syrien Turkiet
Kvinnor
Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, procent av samtliga förvärvsarbetande
Samtliga
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
15
15
Industriproduktion m.m.
261
Industriproduktion
I kapitel 15 redovisas vissa uppgifter om jordbrukets leveranser av viktigare animalieprodukter samt vissa uppgifter om förädlingsvärden inom livsmedels- och dryckesvaruindustrin. Vidare redovisas kvantitets- och värdeuppgifter för jordbruksvaror och livsmedel enligt SCB:s statistik över industrins varuproduktion. Dessutom presenteras uppgifter om antalet förvärvsarbetande inom livsmedelsindustrin och andra livsmedelsbranscher
Sammanfattning Kött och ägg Nötkött (tabell 15.1) Produktionen av nötkött (exklusive kalv) uppgick 2012 till 120 800 ton, vilket var en minskning med 9 % jämfört med året innan. Slaktade kvantiteter från tjur stod för den största delen av produktionen, dvs. 42 %. Slakten av stut, som representerar 7 % av den totala slakten av storboskap, har minskat med 42 % sedan föregående år, från 46 600 till 26 900 slaktkroppar. Får och lamm (tabell 15.2) Produktionen av får- och lammkött uppgick 2012 till drygt 5 000 ton, vilket var en ökning med 1 % mot föregående år. Av den totala produktionen utgjorde lammkött 81 %. Sedan 1995 har produktionen av lammkött ökat med 53 % och produktionen av fårkött har ökat med 15 %. Griskött (tabell 15.3) Produktionen av griskött uppgick år 2012 till 233 000 ton vilket var en minskning med 9 % mot året innan. Antal slaktkroppar av svin uppgår till 2,6 milj. Det är en minskning med 31 % jämfört med år 1995. Fjäderfä (tabell 15.4) Produktionen av fjäderfäkött uppgick år 2012 till 110 500 ton, vilket var en minskning med 1 % jämfört med 2011. Jämför man med år 1995 finner man en ökning med 50 %.
Slakten uppgick 2012 till 76,8 milj. djur, vilket var 25 % fler än 1995. Ägg (tabell 15.5) Partihandelns invägning av ägg uppgick år 2012 till 97 800 ton vilket var en ökning med 7 % sedan 2011. Den totala produktionen, där den produktion som inte passerar partihandeln ingår, har ökat med 5 % sedan föregående år. Kött av ren och vilt (tabell 15.6) Produktionen av kött av vilt uppgick år 2012 till 17 500 ton. Detta var lika stor produktion som året innan och bara något högre än 1995. Under samma period minskade produktionen av renkött med 35 %. Denna uppgick år 2012 till 1 500 ton. Produktionen av renkött motsvarar 1 % av produktionen av nötkött. Motsvarande tal för viltköttet är 14 %.
Mjölk och mejeriprodukter Antal mejerier och mjölkleverantörer (tabell 15.7) Redovisningen i tabellen avser antal mejerier, antal mjölkleverantörer och kvantiteten invägd mjölk. Strukturutvecklingen gör att antalet mjölkleverantörer minskar för varje år och uppgick år 2012 till omkring 5 100. Minskningen av antalet leverantörer mellan 2011 och 2012 var 5 %. Samtidigt ökar mjölkavkastningen per ko och därmed blir den invägda genomsnittliga leveransen per leverantör och dag större och har passerat 1 550 kg per dag. Totalt invägdes 2 860 milj. kg mjölk år 2012. Mjölkens medelfetthalt och medel-
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
262
15
Industriproduktion m.m.
proteinhalt är relativt stabil från år till år och uppgår 2012 till 4,22 respektive 3,42 %. Mjölkens användning (tabell 15.8) Av den totala invägningen 2012 användes 43 % för tillverkning av konsumtionsmjölk, syrade produkter och grädde samt 30 % till osttillverkning. Andelen mjölk som går till konsumtionsmjölk och ostframställning har varit ganska konstant under de senaste tio åren. Produktion av mejerivaror (tabell 15.9) Den totala mjölkproduktionen har ökat marginellt sedan 2011 och minskat med 12 % sedan 1995. Produktionen av konsumtionsmjölk har minskat 18 % sedan 1995. Av den totala mjölkproduktionen på 2,9 milj. ton utgör konsumtionsmjölken 30 %. Produktionen av grädde och smör har ökat med 3 %, medan ostproduktionen och produktionen av syrad mjölk m.m. minskat med 2 respektive 3 % sedan 2011. Mjölkpulvret har ökat sin produktionsandel med 18 % under samma period.
Allmänt Anställda m.m. inom livsmedelsindustrin (tabell 15.10) Under perioden år 2007 till och med 2011 minskade antalet anställda inom tillverkningsindustrin med cirka 79 000 personer. Antalet anställda (beräknat i helårspersoner) var cirka 559 000 personer år 2011. Förädlingsvärdet inom tillverkningsindustrin minskade för perioden 2007–2009, men har sedan ökat för perioden 2009–2011. 2011 var det totala förädlingsvärdet 488 miljarder kronor i tillverkningsindustrin. I livsmedelsindustrin inkl. dryckes- och tobaksindustrin har antalet anställda under perioden 2007–2011 minskat med närmare 1 000 personer. Antalet anställda år 2011 var strax under 52 000 personer. Förädlingsvärdet ökade dock under samma period med cirka 3,5 miljarder kronor, för att år 2011 ha ett värde på 39 miljarder kronor. Antalet anställda har minskat för de flesta delbranscherna inom livsmedelsindustrin Jordbruksstatistisk årsbok 2013
inkl. dryckes- och tobaksindustrin. Undantagen är frukt-, bär- och grönsaksindustrin, kvarnprodukt- och stärkelseindustrin, fodermedelsindustri och den i klassningen övriga delen benämnd annan livsmedelsindustri, där antalet anställda har ökat i respektive grupp under perioden 2007–2011. Stora procentuella ökningar av förädlingsvärdet märks hos kvarnprodukt- och stärkelseindustrin, fodermedelsindustrin samt annan livsmedelsindustri under perioden 2007–2011. Dryckes- och tobaksindustrin har det högsta förädlingsvärdet per anställd år 2011 med ett värde på knappt 1,5 miljoner kronor, vilket också är högre än hela tillverkningsindustrin som år 2011 hade ett förädlingsvärde per anställd på 0,9 miljoner kronor. Livsmedelsindustrins varuproduktion (tabell 15.11) De värdemässigt viktigaste av industrins produkter på livsmedelsområdet tillhör segmenten kött- och köttvaror, mejerivaror och drycker. Av enskilda produktgrupper kan särskilt nämnas mjölk och grädde (inklusive yoghurt), griskött, bakverk och bröd samt nötkött. Förändringarna i produktionen sedan 2007 pekar på en ökning i merparten av segmenten. Produktionen av fisk, kräft- och blötdjur samt tobak har ökat mest procentuellt sett sedan 2007. Produktionen av socker och sockervaror har däremot minskat. Sedan 2007 har produktionen gått ned med 47 %. Förvärvsarbetande inom livsmedelssektorn (tabell 15.12) I tabellen redovisas antalet förvärvsarbetande inom livsmedelssektorn enligt den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS. I figur 15A presenteras antalet kvinnor och män i livsmedelsindustrin. Statistik för livsmedelsindustrin som baseras på individdata (RAMS) ger i allmänhet högre tal än statistik som redovisas i Företagens ekonomi. Detta beror bl.a. på att statistiken i Företagens ekonomi är begränsad till företag av viss storlek. Avgränsningen av livsmedelssektorn
15 baseras inte på några officiellt vedertagna kriterier utan kan ses som tillfällig eller provisorisk. Det framgår att de flesta av sektorns knappt 365 000 förvärvsarbetande, år 2011, återfinns inom hotell, restaurang och catering (130 000 personer) och detaljhandel (drygt 91 000 personer). Kvinnorna dominerar i detaljhandel medan de flesta förvärvsarbetande inom jordbruk, skogsbruk och fiske är män.
Om statistiken Kött och ägg Jordbruksverket redovisar varje år siffror avseende marknadsförd slakt i landet. Som underlag används uppgifter från Jordbruksverkets slaktregister dit alla slakterier veckovis lämnar uppgifter om antal slaktade djur och slaktvikt fördelat på olika djurkategorier. Vidare utför Jordbruksverket årligen beräkningar av den totala äggproduktionen. Beräkningarna baseras på uppgifter från partihandeln om invägning av svenska ägg. Beräkningarna genomförs varje månad och bygger på förutsättningen att 79 % av den totala äggproduktionen passerar partihandeln. Jordbruksverkets beräkningar av produktionen av ren- och viltkött bygger huvudsakligen på statistik från Sametinget och Jägareförbundet.
Mjölk och mejeriprodukter Den 1 januari 2013 bildades LRF Mjölk. Det innebär att branschfrågor organiseras i en ny enhet på Lantbrukarnas Riksförbund. Uppgifter om mejerihanteringen lämnas i LRF Mjölks/Svensk Mjölks statistik. I denna statistik ingår också uppgifter för mejerier som inte är anslutna till LRF Mjölk/Svensk Mjölk. Med uppgifter från LRF Mjölk /Svensk Mjölk som grund beräknar Jordbruksverket den totala produktionen av mejerivaror och mjölkpulver.
Industriproduktion m.m.
263
Allmänt Livsmedelsindustrin Från och med år 2003 hämtas uppgifterna från undersökningen Företagens ekonomi, vilken i grunden bygger på administrativt material från Skatteverket, som kompletteras med enkätuppgifter från ett urval på cirka 17 000 företag. Uppdelning av livsmedelsindustrin från Företagens ekonomi på olika delbranscher sker numera enligt Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 2007). Denna standard baseras på de vid företagens olika verksamhetsenheter producerade varornas branschtillhörighet enligt ett mest kriterium. SCB:s statistik för livsmedelssektorn innehåller bland annat uppgifter från resultaträkning med ytterligare specificeringar, balansräkning, investeringar, antal anställda samt beräknade variabler som förädlingsvärde, produktionsvärde och förbrukningsvärde. Livsmedelsindustrins varuproduktion Fr.o.m. 1996 produceras varudata som följd av EU-krav i en egen undersökning, Industrins varuproduktion, frikopplad från företagsstatistiken. Statistiken ingår i en inom EU samordnad undersökning, PRODCOM (Produktionsstatistik inom Gemenskapen). Produktionsstatistiken avser företag med minst 20 anställda. Dessa undersöks via enkät. Industriföretag med en omsättning föregående år, enligt momsuppgifter, på minst 50 miljoner kronor, oavsett antal anställda, enkätundersöks också sedan 2006. Uppgifterna samlas huvudsakligen in via SCB:s statistikinsamlingsverktyg SIV. Uppgifter avseende mindre företag inhämtas från administrativa källor. Produktionen i saluvärden av olika varor och varugrupper av livsmedel redovisas i tabell 15.11. Tabellen är ett aggregat för 2007–2011 avseende den produktion av drygt 600 varor i termer av åttasiffriga KN-koder. För närmare information om hur de olika varugrupperna avgränsats med KN-nummer hänvisas till bilaga 5 eller SCB:s webbplats www.scb.se. Under ”Hitta statistik”, ”StatiJordbruksstatistisk årsbok 2013
264
15
Industriproduktion m.m.
stik efter ämne”, ”Handel med varor och tjänster” samt ”Utrikeshandel med varor” finns hänvisningar till och information om produktindelningar enligt KN. Under fliken ”Se även” finner man detaljerade uppgifter från Intrastat vad gäller varukoder (KN). I huvudsak har samma aggregering på varugrupper använts som för utrikeshandelsstatistiken i kapitel 16, vilket förklarar varför någon produktion ej redovisas för vissa grupper. Antingen saknas produktion i Sverige eller också ligger den utanför industrin. Eftersom statistiken på varunivå avser saluvärden och inte förädlingsvärden anses det inte meningsfullt att redovisa totaler i varustatistiken. Varor som produceras inom en viss industri kan vara insatsvaror inom andra industrier och skulle vid en totalredovisning komma att räknas dubbelt. Detta ”problem” är dock mindre för livsmedelsindustrin än för övrig tillverkningsindustri där slutprodukten i större utsträckning än inom livsmedelsindustrin utgörs av halvfabrikat. Viss uppmärksamhet krävs dock vid tolkningen av statistiken och vid bedömningar av den relativa betydelsen av produktionen av olika varor. I figur 15B lämnas en redovisning av livsmedelsproduktionen i kvantiteter. Dock har inte sådana varugrupper tagits med där heterogeniteten bedömts vara för stor för att göra en summering till kvantiteter någorlunda meningsfull. Varugrupper för vilka kvantitetsredovisningen i statistiken för hela eller delar av varusortimentet varit ofullständig har tagits med till en del. Uppgifter om kvantiteter redovisas endast på den finaste nivån av KN, dvs. 8-siffernivån. Påpekas bör också att vissa varor är belagda med sekretess i databasen vissa år och vissa år inte alls. Därmed förklaras varför databasuttag och därmed redovisade siffror skiljer sig mellan år och böcker. Jämförelser mellan åren bör också göras med viss försiktighet på grund av detta sekretessförfarande. I anslutning till figur 15B och tabell 15.11 redovisas i fotnoter vilka KN-koder som exkluderas respektive år. Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Förvärvsarbetande i livsmedelssektorn I praktiskt taget all statistik som beskriver produktion och distribution av livsmedel inhämtas också uppgifter om sysselsättningen, t.ex. antal sysselsatta. Ett viktigt syfte med uppgifterna är att möjliggöra beräkningar av olika slags relationstal, t.ex. produktion per sysselsatt och mervärde per sysselsatt. Eftersom olika statistikmaterial inte alltid tas fram på samma sätt och inte alltid med sammanfallande definitioner och avgränsningar är det svårt att ”summera” statistiken till sammanfattande beskrivningar av sysselsättningen inom hela ”livsmedelssektorn”. För sådana beskrivningar måste man därför utgå från ett övergripande material. Ett sådant material är SCB:s årliga registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS. Uppgifterna i tabell 15.12 har hämtats från RAMS i vilket landets samtliga förvärvsarbetande personer fördelats på näringsgren. Klassificering av de förvärvsarbetande på näringsgren sker utifrån förhållandena under november månad räkningsåret. Information om bransch för det arbetsställe där personen är förvärvsarbetande hämtas från Företagsdatabasen (FDB) vid SCB och redovisning sker enligt Standard för svensk näringsgrensindelning, SNI. I tabell 15.12 redovisas antal förvärvsarbetande inom ”livsmedelssektorn” år 2010 och 2011 med näringsgrensgruppering enligt SNI 2007. Som förvärvsarbetande räknas de som under november bedöms ha förvärvsarbetat under minst fyra timmar (i genomsnitt en timme per vecka). Som förvärvsarbete räknas inte normalt hushålls- och hemarbete eller arbete i den egna köksträdgården. Vidare har som förvärvsarbetande inte räknat medhjälpande familjemedlemmar i familjens rörelse. Till ”livsmedelssektorn” har i tabell 15.12 hänförts branscher som enligt beskrivningen i SNI yrkesmässigt hanterar livsmedel eller livsmedelsråvaror. SNI är emellertid utformad på ett sådant sätt att en entydig avgränsning av den tvärsektor vi vill kalla
15 ”livsmedelssektorn” inte är möjlig. Exempelvis får vi inte med personer som arbetar med • lejda livsmedelstransporter • förpackningar till livsmedelsindustrin och handeln • produktion av insatsvaror till jordbruket • produktion av insatsvaror till livsmedelsindustrin • livsmedelsförsäljning i t.ex. varuhus • statlig administration av jordbruk och fiske • branschens intresseorganisationer • jordbruk som har sin huvudsakliga verksamhet i annan näringsgren. Förutsättningarna för undersökningen har under senare år ändrats i en del avseenden vilket påverkar möjligheterna till tidsmässiga jämförelser. Detta beror på att ett förhållandevis stort antal personer inte kan hänföras till näringsgren genom att företaget eller arbetsstället inte återfunnits i FDB. År 1985 var antalet sådana personer totalt 172 315 (4,0 % av samtliga sysselsatta). År 2011 uppgick antalet till 52 500 (1,2 % av samtliga sysselsatta). Fram t.o.m. 1990 kunde en viss del av dessa personer hänföras till näringsgrenen jordbruk m.m. (21 000 personer år 1990), eftersom de konstaterats ha haft inkomst av jordbruksfastighet (varav en del verksamma enbart inom skogsbruk). Efter skatteomläggningen 1991 finns inte längre denna möjlighet. Ändringar har också under årens lopp skett i reglerna för vilka företag som skall ingå i FDB. Bl.a. har tidigare inte ingått företag som inte varit redovisningsskyldiga för mervärdeskatt. Fr.o.m. 1997 är dock alla företag mervärdeskatteskyldiga från första kronan, dvs. registret omfattar numera samtliga juridiska och fysiska personer som bedriver något slag av affärsmässig verksamhet. Denna ändring har dock haft obetydlig effekt på antalet sysselsatta enligt RAMS. Den underskattning av sysselsättningen som blir resultatet av att företag inte kunnat återfinnas i FDB bedöms vara störst för jordbruket. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) 2011 är antalet sysselsatta inom jordbruket 62 700 personer (i åldern 15–74 år) mot drygt 55 000 i RAMS. År
Industriproduktion m.m.
265
2010 arbetade enligt Lantbruksregistret (LBR) 61 000 personer (exklusive tillfälligt sysselsatta) mer än 450 timmar per år med jordbruk på företag med mer än 2,0 hektar åker eller minst 5,0 hektar jordbruksmark eller med stora djurbesättningar eller med minst 2 500 m2 frilandsareal eller med minst 200 m2 växthusyta för trädgårdsproduktion. I årgång RAMS 2011 har flera förändringar skett, bl.a. har den övre åldergränsen för att bli klassificerad som förvärvsarbetande i RAMS ändrats från 84 till 74 år. Läs mer utförligt i kapitel 7 under Om statistiken, Förvävsarbetande, om dessa förändringar.
Annan publicering Jordbruksverket publicerar fortlöpande uppgifter om animalieproduktion och jordbruksproduktionen vad gäller prisindex och priser inom livsmedelsområdet. Publicering sker i Statistiska meddelanden, JO 48 respektive JO 49. Denna statistik finns tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se under rubrikerna ”Ta del av statistiken” och vidare under ”Animalieproduktion” respektive ”Priser och prisindex”. Delar av statistiken publiceras också i Jordbruksverkets statistikdatabas i anslutning till Jordbruksverkets webbplats. Uppgifter om antal mejerier, invägd mjölk, mjölkens användning m.m. publiceras av LRF Mjölk/Svensk Mjölk tills vidare på webbplatsen www.svenskmjolk.se. Uppgifter om sysselsatta, produktionsvärde, förädlingsvärde, rörelseintäkter och kostnader m.m. för olika näringsgrenar finns publicerade i databaser i anslutning till SCB:s webbplats www.scb.se. Uppgifter om industrins produktion av jordbruksvaror och livsmedel grupperade enligt KN-nomenklaturen, finns publicerade i Statistikdatabasen i anslutning till SCB:s webbplats www.scb.se. I den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken vid SCB, RAMS, finns branschfördelad statistik enligt SNI 69, SNI 92, SNI 2002 och SNI 2007 för landets samtliga förvärvsarbetande. Grundtabellerna i RAMS Jordbruksstatistisk årsbok 2013
266
15
Industriproduktion m.m.
finns samlade i det årliga sysselsättningspaketet AMPAK där uppgifter för län och kommun är tillgängliga. Statistik från RAMS finns också i Statistikdatabasen, som kan nås via SCB:s webbplats www.scb.se. Sysselsättningsuppgifter enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU) redovisas varje månad, kvartal och helår i SCB:s Statistiska meddelanden. Senaste årsmedeltal återfinns i AM 12 SM 1301.
Statistik över jordbrukets sysselsättningsförhållanden 2010 har redovisats i Statistiska meddelanden JO 30 SM 1101. SM-publikationerna är tillgängliga på SCB:s webbplats www.scb.se. Publikationerna för jordbruket kan också nås via Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.
Figur 15A Förvärvsarbetande befolkning inom livsmedelsindustrin 2011 Population gainfully employed in food manufacturing Slakterier och köttvaruindustri ...................... Fisk- och beredningsindustri ........................ Frukt, bär och grönsaksindustri .................... Olje- och fettvaruindustri .............................. Mejerier och glassindustri ............................ Kvarnprodukt- och stärkelseindustri ............. Bagerier, knäckebröds- och kexindustri ....... Sockerindustri .............................................. Choklad- och konfektindustri........................ Övrig livsmedelsindustri ............................... Spritdrycksindustri och råspritbrännerier ...... Män
Vin- och fruktvinsindustri (inkl.cider)............. Ölbryggerier och mälterier ...........................
Kvinnor
Mineralvatten- och läskedrycksindustri ........ 0
2 000
Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS).
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
4 000
6 000
8 000
10 000 Antal
15
Industriproduktion m.m.
267
Figur 15B Industriproduktion av vissa livsmedel och livsmedelsvarugrupper 2011, 1 000-tal ton Industrial production of certain food products and groups of food products Nötkött ......................................................... Griskött1....................................................... Fjäderfäkött2 ................................................ Beredda köttprodukter3 ................................ Mjölk och grädde ......................................... Fil och liknande produkter ............................ Glassvaror4, 5 ............................................... Ost och ostmassa ........................................ Fisk, kräft- och blötdjur6 ............................... Mjöl, gryn, malt m.m. ................................... Bakverk och bröd m.m.7............................... Frysta grönsaker8 ........................................ Sylt och marmelad ....................................... Saft5,9........................................................... Socker, melass och honung......................... Kaffe ............................................................ Margarin och annat matfett10........................ Starksprit5 .................................................... Maltdrycker, cider m.m.5 .............................. Drycker utan alkohol5 ................................... 0
250
500
750
1 000 1 250 1 000-tal ton
1) Exkl. KN 02.03.1110. KN-koder, se bilaga 5. För vissa 8-siffriga koder, se hänvisning till SCB:s webbplats i texten på sidan 264. 2) Exkl. KN 02.07.1320. 3) Exkl. KN 16.01.0099d, KN 16.01.0099e, KN 16.02.2090, KN 16.02.4110b, KN 16.02.5095a, KN 16.02.9061 och KN 16.02.9099b. 4) Exkl. KN 21.05.0099. 5) Milj. liter. 6) Exkl. KN 03.05.4100, KN 03.05.4980, KN 16.04.1291, KN 16.04.1511, KN 16.04.1995 och KN 16.04.3090. 7) Exkl. KN 19.05.9030a. 8) Exkl. KN 07.10.8095. 9) Exkl. KN 20.09.9039v. 10) Exkl. KN 15.17.9091. Källa: SCB, Industrins varuproduktion.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
268
15
Industriproduktion m.m.
Tabell 15.1 1 Antal slaktkroppar och slaktade kvantiteter av nötboskap 1995–2012 Number of slaughtered animals and slaughtered quantities of cattle Kalv
Stut
Godkänd slakt 2012
29 095
2011 2010 2005 2000 1995
27 159 26 639 33 037 38 975 29 930
2012 2011 2010 2005 2000 1995
Antal slaktkroppar; slaktade kvantiteter
Tjur
Kviga
Ko
Summa storboskap
26 868
157 743
59 788
146 445
390 844
46 566 41 326 49 422 31 824 8 419
196 931 182 476 179 703 217 287 234 308
47 924 53 233 44 582 56 116 52 179
137 543 147 471 159 335 184 762 206 779
428 964 424 506 433 042 489 989 501 685
4,52
8,18
51,02
16,95
44,67
120,82
4,43 4,28 4,54 4,38 3,15
14,34 13,10 14,82 9,42 2,39
63,52 60,43 57,44 69,63 70,35
13,56 15,09 11,98 14,40 12,19
42,03 44,90 47,17 51,99 55,16
133,45 133,53 131,40 145,43 140,09
Antal slaktkroppar
Slaktade kvantiteter (1 000-tal ton)
1) Hemslakt ingår inte i de redovisade talen. Källa: Jordbruksverket.
Tabell 15.2 Antal slaktkroppar och slaktade kvantiteter 1 av får och lamm 1995–2012 Number of slaughtered animals and slaughtered quantities of sheep and lambs Tackor och baggar
Lamm
Godkänd slakt 2012
34 846
225 331
2011 2010 2005 2000 1995
33 056 32 724 28 046 28 301 32 727
228 515 221 911 177 934 173 849 155 903
2012
0,97
4,06
2011 2010 2005 2000 1995
0,95 0,92 0,78 0,73 0,84
4,11 4,07 3,29 3,18 2,65
Antal slaktkroppar; slaktade kvantiteter Antal slaktkroppar
Slaktade kvantiteter (1 000-tal ton)
1) Hemslakt ingår inte i de redovisade talen. Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
15 Tabell 15.3 Antal slaktkroppar och slaktade 1 kvantiteter av svin 1995–2012 Number of slaughtered animals and slaughtered quantities of pigs Antal slaktkroppar; slaktade kvantiteter
Industriproduktion m.m.
269
Tabell 15.4 Antal slaktkroppar, 1 000-tal och slaktade kvantiteter av kycklingar 1 1995–2012 , 1 000-tal ton Number of slaughtered animals and slaughtered quantities of chickens
Svin inkl. spädgris
Antal slaktkroppar; slaktade kvantiteter
Kycklingar
Antal slaktkroppar2
Antal slaktkroppar Godkänd slakt 2012
2 585 665
Godkänd slakt 2012
76 840
2011 2010 2005 2000 1995
2 845 390 2 936 240 3 159 930 3 251 100 3 742 660
2011 2010 2005 2000 1995
78 182 78 507 71 886 68 617 61 313
Slaktade kvantiteter (1 000-tal ton)
Slaktade kvantiteter (1 000-tal ton)2
2012
232,97
2012
110,48
2011 2010 2005 2000 1995
256,08 263,48 275,13 276,98 308,81
2011 2010 2005 2000 1995
111,82 112,64 96,45 89,89 73,58
1) Hemslakt ingår inte i de redovisade talen.
1) Hemslakt ingår inte i de redovisade talen. 2) Kasserade kycklingar ingår ej från år 2005.
Källa: Jordbruksverket. Källa: Jordbruksverket.
Tabell 15.5 Partihandelns invägning och total produktion av ägg 1990–2012, 1 000-tal ton Eggs delivered to wholesalers and total production År
Invägning1
Total produktion2
2012
97,8
122
2011 2010 2005 2000 1995
91,7 86,2 73,7 65,1 68,5
116 111 102 100 108
1990
79,4
122
1) Uppgiftsinsamlingen utökades i januari 2001, vilket från denna månad torde ha påverkat siffrorna med 10–12 % i höjande riktning. 2) Den totala äggproduktionen har beräknats under antagandet att ca 35 % t.o.m. år 2000, ca 27 % år 2001–2007, ca 24 % år 2008–2010 samt ca 21 % fr.o.m. år 2011 inte passerar partihandeln. Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
270
15
Industriproduktion m.m.
Tabell 15.6 1 Produktion av kött från ren och vilt 1990–2012, ton Production of meat from reindeer and wild animals År
Ren
Vilt
2012*
1 500
17 500
2011* 2010 2005 2000 1995
1 500 1 400 1 700 1 400 2 300
17 500 16 500 15 700 17 700 16 000
1990
2 600
22 000
1) Kött av hare, älg och annat vilt. Källa: Jordbruksverket.
Tabell 15.7 Antal mejerier och mjölkleverantörer till dessa, vid mejerier invägd mjölk, medelinvägning per dag och leverantör, medelfetthalt samt medelproteinhalt 1990–2012 Number of dairies and suppliers, weight of delivered milk, and average content of fat and protein År
Antal mejerier1
2012
33
2011 2010 2005 2000 1995 1990
Invägd mjölk, 1 000-tal ton
Medelinvägning per leverantör och dag, kg
Medelfetthalt, %
Medelproteinhalt, %
5 055
2 861
1 551
4,22
3,42
34 35 37 50 57
5 341 5 697 8 634 12 168 17 176
2 850 2 862 3 163 3 297 3 243
1 462 1 376 1 004 742 517
4,20 4,23 4,25 4,18 4,33
3,41 3,41 3,38 3,28 3,34
71
24 786
3 432
379
4,31
3,36
Antal mjölkleverantörer2
1) Antal mejerier den 31 december respektive år. 2) Årsmedeltal av antal leverantörer per månad. Källa: LRF Mjölk.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
15
271
Industriproduktion m.m.
Tabell 15.8 Användning av vid mejerier invägd mjölk 1990–2012, 1 000-tal ton och procent Disposition of milk delivered to dairies År
Invägning, 1 000-tal ton
Procent av invägning Konsumtionsmjölk och grädde1, %
Ystmjölk till ost,
Mjölk till mjölkpulver,
Skum- och kärnmjölk till foder,
Övrigt,
%
%
%
%
2012
2 861
43
30
20
..
6
2011 2010 2005 2000 1995
2 850 2 862 3 163 3 297 3 243
44 45 43 42 43
33 33 36 37 37
17 18 15 16 11
.. 0 1 1 1
6 4 5 4 8
1990
3 432
42
31
19
1
8
1) Inkl. syrade produkter. Källa: LRF Mjölk.
Tabell 15.9 Produktion av mejerivaror och mjölkpulver 1995–2012, 1 000-tal ton Dairy production and production of milk powder År
Produktion av mejerivaror Konsumtionsmjölk
Syrad mjölk m.m.
Grädde
Smör1
Ost
Mjölkpulver2
Total mjölkproduktion
2012
867
254
113
39
101
65
2 897
2011 2010 2005 2000 1995
877 914 992 1 024 1 057
263 263 265 261 252
110 110 89 96 89
38 39 45 49 53
103 103 118 127 129
55 53 53 49 36
2 887 2 899 3 208 3 348 3 304
1) Inkl. smördel i annat matfett. 2) Inkl. kärnmjölkspulver. Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
272
15
Industriproduktion m.m.
Tabell 15.10 Antal arbetsställen, antal sysselsatta och förädlingsvärden inom livsmedelsoch dryckesvaruindustrin. Branschindelning enligt SNI 2007 Number of establishments, employees and value added in foodstuffs and beverages manufacturing. Division into branches according to SNI 2007 Tillverkningsindustri
SNI 2007
10–33
Varav Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri
101–120
Antal arbetsställen 2011 57 724 3 935 2010 57 425 3 879 2009 56 842 3 801 2008 57 313 3 801 2007 56 371 3 692 Antal anställda 2011 558 769 51 861 2010 545 714 52 023 2009 563 726 51 838 2008 622 824 52 824 2007 637 832 52 825 Förädlingsvärde, mkr 2011 487 905 38 947 2010 482 778 38 120 2009 417 649 36 162 2008 484 762 34 257 2007 510 976 35 446 Förädlingsvärde per anställd, tkr 2011 873 751 2010 885 734 2009 741 698 2008 778 649 2007 801 671
Varav Slakterier och köttvaruindustri
Fisk- och fiskberedningsindustri
Frukt-, bär- och grönsaksindustri
Olje- och fettvaruindustri
Mejerier och glassindustri
Kvarnproduktoch stärkelseindustri
101
102
103
104
105
106
595 564 537 550 553
228 229 226 225 219
3031 2881 223 208 2471
.. .. 66 66 ..
171 178 171 175 179
138 145 146 140 139
10 377 10 550 10 510 10 325 10 912
1 837 1 807 1 736 1 775 1 864
4 3381 4 2301 3 475 3 592 4 1411
.. .. 994 995 ..
6 091 5 873 5 881 6 027 6 443
1 695 1 699 1 661 1 585 1 665
5 962 6 068 5 986 5 381 5 877
1 120 1 125 1 052 1 059 1 063
3 4231 3 3791 2 476 2 312 3 1451
.. .. 960 735 ..
3 947 3 948 4 403 4 074 4 608
1 705 1 604 1 544 1 445 1 287
575 575 570 521 539
610 622 606 597 570
7891 7991 713 644 7591
.. .. 966 739 ..
648 672 749 676 715
1 006 944 930 912 773
1) Sekretessregler gör att SNI 103 resp. 104 ej kan redovisas var för sig år 2007, 2010 och 2011. Det som redovisas under SNI 103 avser summan av SNI 103+104. Källa: SCB, Företagens ekonomi 2007–2011.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
15
273
Industriproduktion m.m.
Tabell 15.10 (forts.)
Bageri och mjölproduktsindustri
SNI 2007
107
Varav Bagerier, knäckebrödsoch kexindustri
1071–72
Antal arbetsställen 2011 1 538 1 527 2010 1 562 1 552 2009 1 564 1 555 2008 1 587 1 580 2007 1 545 1 538 Antal anställda 2011 12 769 12 725 2010 13 176 13 148 2009 13 225 13 197 2008 13 746 13 720 2007 13 386 13 372 Förädlingsvärde, mkr 2011 6 439 6 423 2010 6 594 6 584 2009 6 417 6 411 2008 6 460 6 448 2007 6 395 6 390 Förädlingsvärde per anställd, tkr 2011 504 505 2010 500 501 2009 485 486 2008 470 470 2007 478 478
Annan livsmedelsindustri
108
Varav Chokladoch konfektindustri samt sockertillverkning 1081–82
Foder- Dryckesmedels- varu- och industri tobaksindustri
Varav Ölbryggerier
Mineralvattenoch läskedrycksindustri
109
1105
1107
110+120
611 579 541 517 481
266 253 245 238 231
113 115 112 115 115
238 219 215 218 214
88 80 .. .. ..
.. .. .. .. ..
8 416 8 247 7 761 8 051 7 600
2 963 3 047 2 909 3 080 3 168
814 784 913 938 800
5 524 5 657 5 682 5 790 6 014
2 490 2 668 .. .. ..
.. .. .. .. ..
7 158 6 560 5 873 5 747 5 477
3 106 2 752 2 400 2 273 2 911
1 026 850 535 728 710
8 167 8 071 6 917 6 317 6 883
2 101 2 216 .. .. ..
.. .. .. .. ..
851 795 757 714 721
1 048 903 825 738 919
1 260 1 084 586 776 888
1 478 1 427 1 217 1 091 1 144
844 830 .. .. ..
.. .. .. .. ..
Fotnot 1–14 till tabell 15.11, som finns på nästa sida. 1) Exkl. KN 16.01.0099c för 2009, 0099d, 0099e för 2007 o. 2009, 16.02.5080a för 2007, 5095a för 2009–2011 och 2090a, 4110b för 2011. 2) Exkl. KN 21.05.0099 för 2011. 3) Exkl. KN 03.05.4100, 4980 för 2007 o. 2010–2011. 4) Exkl. KN 16.04.1390, 1991 för 2007, 1299, 2090 för 2007 o. 2009–2010, 1291, 1995, 3090 för 2007 o. 2009–2011, 1511 för 2009–2011 och 16.05.2010, 2099 för 2010. 5) Exkl. KN 19.05.9030a för 2007 o. 2009–2011. 6) Exkl. KN 19.02.1910, 1990 för 2007. 7) Exkl. KN 12.10.1000, 2010, 2090 och 12.12.9120, 9180, 9920, 9930, 9941, 9949, 9970 för 2008–2011. 8) Exkl. KN 20.05.2020 för 2010. 9) Exkl. KN 20.04.9098x för 2007. 10) Exkl. KN 17.04.9061 för 2009 o. 2011, 9065 för 2009–2011, 9071 för 2010–2011 och 9051, 9081, 9099 för 2011. 11) Exkl. KN 12.13.0000 och 12.14.1000, 9010, 9090 för 2008–2011. 12) Exkl. KN 19.01.1000 för 2010–2011 och 19.02.2091, 2099, 3090 för 2007. 13) Exkl. KN 16.02.1000b och 21.04.2000 för 2011. 14) Exkl. KN 12.01.0010, 0090, 12.02.1010, 1090, 2000, 12.03.0000, 12.04.0010, 0090, 12.05.1010, 1090, 9000, 12.06.0010, 0091, 0099, 12.07.2010, 2090, 4010, 4090, 5010, 5090, 9110, 9190, 9915, 9991, 9997 och 12.08.1000, 9000 för 2008–2011.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
274
15
Industriproduktion m.m.
Tabell 15.11 Industrins produktion av jordbruksvaror och livsmedel 2007–2011, milj. kr Industrial production of agricultural products and foodstuffs SITC 01
02
03 04
05
06 07
08 09
11
12 22 4
2007 Kött och köttvaror Nötkött Griskött Får-, lamm- och getkött Fjäderfäkött Övrigt kött inkl. vilt Beredda köttprodukter1 Mejeriprodukter och ägg Mjölk, grädde, yoghurt m.m. Smör och andra smörfettsprodukter Glassvaror2 Ost och ostmassa Ägg och äggalbuminer Fisk, kräft- och blötdjur m.m. Fisk, kräft- och blötdjur3 Beredningar av fisk, kräft och blötdjur4 Spannmål och varor därav Spannmål (exkl. ris) Mjöl, gryn, malt m.m. Ris Bakverk och bröd m.m.5 Okokt pasta6 Övriga beredning av spannmål och mjöl Frukt och grönsaker Färska och kylda grönsaker7 Frysta grönsaker Torkade eller tillfälligt konserverade grönsaker samt rötter, stam- eller rotknölar Beredda potatisprodukter8 Övriga beredningar av grönsaker9 Färsk, kyld, torkad frukt, bär och nötter Fryst frukt och bär Saft, sylt och marmelad Övriga beredningar av frukt och bär Socker, sockervaror m.m. Socker melass och honung Sockerkonfektyrer10 Kaffe, te, kakao, kryddor m.m. Kaffe och kaffeersättningar Choklad och kakaoberedningar Te, kakao och kryddor Djurfoder11 Diverse livsmedelsprodukter Soppor, såser och buljonger Margarin och annat matfett Beredningar av spannmål, mjöl m.m.12 Övriga livsmedel13 Drycker Starksprit Vin Övriga drycker med alkohol Drycker utan alkohol Tobak Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter14 Oljor och fetter
Fotnot 1–14, se föregående sida. Källa: SCB, Industrins varuproduktion.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
2008
2009
2010
2011
6 378 8 981 221 2 501 177 6 744
7 228 10 210 267 2 794 263 11 167
7 587 10 606 319 2 903 313 5 920
7 537 10 435 320 3 044 280 8 695
8 027 10 559 391 3 186 242 7 282
12 053 1 582 1 108 3 747 152
13 111 1 895 1 252 4 565 189
12 272 1 723 1 307 4 319 236
12 249 1 901 715 4 197 229
11 964 2 114 89 4 498 230
510 506
1 111 2 861
1 430 664
842 423
815 1 059
0 2 658 11 7 247 0 1 732
1 3 412 18 17 077 205 2 003
1 2 938 12 7 727 259 2 260
0 2 580 7 7 979 304 2 132
0 2 873 4 8 322 270 1 970
27 578
0 608
0 850
0 711
0 659
176 1 076 450 0 145 2 434 115
191 1 000 984 0 557 2 473 53
178 1 297 1 137 3 365 2 216 134
156 527 1 124 0 569 2 267 179
190 1 401 1 104 0 548 2 573 252
2 152 1 792
2 415 1 757
2 521 259
2 342 288
2 084 18
3 441 3 209 304 5 803
4 048 3 919 283 7 335
4 010 3 159 278 7 050
3 280 1 710 425 7 298
3 671 1 567 619 8 119
2 967 1 802 726 1 823
3 164 2 075 1 152 1 791
3 257 1 959 1 147 1 979
3 412 1 537 580 2 278
3 217 1 806 670 2 039
5 005 201 4 187 5 375 2 591 0 1 814
4 807 79 4 316 5 435 3 078 0 2 503
4 736 85 4 609 5 652 3 502 0 2 311
4 144 85 4 800 6 087 3 921 0 2 201
3 698 132 5 041 5 897 3 798 0 2 438
15
Industriproduktion m.m.
275
Tabell 15.12 Förvärvsarbetande befolkning inom olika livsmedelsbranscher 2010 och 2011 enligt SNI 2007 Population gainfully employed in different branches of the food sector according to SNI 2007 SNI 2007
2010 Totalt
01 01.1–2, 4–5 (exkl. 01.150, 290, 430, 440, 491–499) 01.491, 499 01.6 01.7
Jordbruk m.m. (växtodling, djurskötsel, blandat jordbruk) Renskötsel samt övrig uppfödning av andra djur Service till jordbruk och bearbetning av skördade växter Jakt och service i anslutning härtill
02 02.3
Skogsbruk1 Insamling av annat vilt växande skogsmaterial än trä
03 03.1 03.2
Fiske och vattenbruk1 Fiske Vattenbruk
10, 11 10.1 10.2 10.3 10.4 10.5 10.6 10.7 10.81 10.82 10.83–89 11.01 11.02–04 11.05-06 11.07 46 46.11, 17 46.21, 23 46.3 exkl. 46.35 47 47.11 47.2 exkl. 47.26 47.810, 992 55, 56 55.101, 56.1, 3 56.2
Jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill
Andel kvinnor, procent
56 145
21,5
51 011 1 118 3 929 87
20,3 18,5 37,9 18,4
16 16
31,3 31,3
1 674 1 341 333
8,2 5,3 20,1
Livsmedelsframställning och framställning av drycker Beredn. och hållbarhetsbehandl. av kött och köttvaror Beredn. och hållbarhetsbehandl. av fisk samt skal- och blötdjur Beredn. och hållbarhetsbehandl. av frukt, bär och grönsaker Framställning av vegetabiliska och animaliska oljor och fetter Mejerivaru- och glasstillverkning Tillverkning av kvarnprodukter och stärkelse Tillverkning av bageri- och mjölprodukter Sockertillverkning Tillverkning av choklad, choklad- och sockerkonfektyrer Framställning / tillverkning av övriga livsmedel Destillering, rening och tillblandning av spritdrycker Framställning av vin, cider och andra fruktviner samt andra icke-destillerade jästa drycker Framställning av öl och malt Framställning av läskedrycker, mineralvatten och annat vatten på flaska
55 081 11 097 2 015 3 995 979 6 769 1 764 15 593 491 2 705 5 187 604
38,5 30,6 44,5 35,9 26,6 29,3 30,0 51,1 24,8 47,0 40,4 42,1
317 2 473
31,5 24,9
1 092
25,6
Parti- och provisionshandel utom med motorfordon Provisionshandel med jordbruksråvaror, levande djur, livsmedel, drycker m.m. Partihandel med spannmål, utsäde, djurfoder, levande djur Partihandel med livsmedel och drycker
32 530
31,2
1 125 2 728 28 677
38,2 37,0 30,4
Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar Detaljhandel med brett sortiment, mest livsmedel, drycker och tobak Specialiserad butikshandel med livsmedel och drycker Torg- och marknads- samt ambulerande och tillfällig handel med livsmedel
91 499
66,8
76 907 13 540
67,6 64,9
Hotell-, restaurang- och cateringverksamhet m.m. Hotell-, restaurang- och barverksamhet (exkl. hotell utan restaurang) Cateringverksamhet Summa livsmedelssektor Ej specificerad verksamhet Samtliga näringsgrenar
1
1 052
33,1
128 314
53,6
119 680 8 634
52,5 69,9
365 259 56 274 4 451 793
47,5 58,7 47,9
1) Medhjälpande familjemedlemmar ingår inte. Personliga företagare som också har en anställning klassificeras på näringsgren efter störst inkomst. Justerad metod för klassificering av förvärvsarbetande fr.o.m. årgång 2011. Jämförelsesiffrorna i årgång 2010 är framtagna med den justerade metoden. Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS).
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
276
15
Industriproduktion m.m.
Tabell 15.12 (forts.)
SNI 2007
2011 Totalt
Andel kvinnor, procent
01 01.1–2, 4–5 (exkl. 01.150, 290, 430, 440, 491–499) 01.491, 499 01.6 01.7
Jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill
55 370
22,0
Jordbruk m.m. (växtodling, djurskötsel, blandat jordbruk)1 Renskötsel samt övrig uppfödning av andra djur Service till jordbruk och bearbetning av skördade växter Jakt och service i anslutning härtill
50 107 1 075 4 104 84
20,8 18,2 37,6 10,7
02 02.3
Skogsbruk1 Insamling av annat vilt växande skogsmaterial än trä
23 23
30,4 30,4
03 03.1 03.2
Fiske och vattenbruk1 Fiske Vattenbruk
1 673 1 311 362
9,1 6,1 19,9
10, 11 10.1 10.2 10.3 10.4 10.5 10.6 10.7 10.81 10.82 10.83–89 11.01 11.02–04
Livsmedelsframställning och framställning av drycker Beredn. och hållbarhetsbehandl. av kött och köttvaror Beredn. och hållbarhetsbehandl. av fisk samt skal- och blötdjur Beredn. och hållbarhetsbehandl. av frukt, bär och grönsaker Framställning av vegetabiliska och animaliska oljor och fetter Mejerivaru- och glasstillverkning Tillverkning av kvarnprodukter och stärkelse Tillverkning av bageri- och mjölprodukter Sockertillverkning Tillverkning av choklad, choklad- och sockerkonfektyrer Framställning / tillverkning av övriga livsmedel Destillering, rening och tillblandning av spritdrycker Framställning av vin, cider och andra fruktviner samt andra icke-destillerade jästa drycker Framställning av öl och malt Framställning av läskedrycker, mineralvatten och annat vatten på flaska
54 907 10 808 2 126 4 250 920 6 480 1 885 15 064 490 2 728 5 575 636
38,3 30,7 43,5 34,8 28,2 29,5 29,6 50,5 26,3 47,0 40,0 44,2
341 2 533
28,7 25,5
1 071
27,2
Parti- och provisionshandel utom med motorfordon Provisionshandel med jordbruksråvaror, levande djur, livsmedel, drycker m.m. Partihandel med spannmål, utsäde, djurfoder, levande djur Partihandel med livsmedel och drycker
32 400
31,3
1 152 2 481 28 767
37,0 38,5 30,5
Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar Detaljhandel med brett sortiment, mest livsmedel, drycker och tobak Specialiserad butikshandel med livsmedel och drycker Torg- och marknads- samt ambulerande och tillfällig handel med livsmedel
91 014
66,3
76 500 13 486
67,1 64,6
1 028
30,6
129 566
52,4
121 416 8 150
51,3 68,4
364 953 52 547 4 515 371
47,1 59,0 47,6
11.05-06 11.07 46 46.11, 17 46.21, 23 46.3 exkl. 46.35 47 47.11 47.2 exkl. 47.26 47.810, 992 55, 56 55.101, 56.1, 3 56.2
Hotell-, restaurang- och cateringverksamhet m.m. Hotell-, restaurang- och barverksamhet (exkl. hotell utan restaurang) Cateringverksamhet Summa livsmedelssektor Ej specificerad verksamhet Samtliga näringsgrenar
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
16
16
Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
277
Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter lämnas i enlighet med den avgränsning av varuområdet som Jordbruksverket tillämpat i sin redovisning av utrikeshandeln. Statistik lämnas i värden men i vissa redovisningar även i kvantiteter. Uppgifter lämnas också om viktigaste handelspartner. Flertalet tabeller grundas på uttag från Statistikdatabasen i mars 2013. Detta förklarar smärre avvikelser från Jordbruksverkets motsvarande redovisningar, vilka baseras på uttag senare under året
Sammanfattning Import Jordbruksvaror och livsmedel Sverige importerade jordbruksvaror och livsmedel för omkring 102 miljarder kr. under 2012. Värdet i löpande priser ökade därmed med 3 % sedan föregående år. Värdet av den totala importen minskade däremot med 4 % 2012 jämfört med föregående år. Av den totala importen utgjorde jordbruksvaror och livsmedel 9 % år 2012 (tabell 16.1). Importen av jordbruksvaror och livsmedel kom under 2012 till 60 % från övriga EUländer. De viktigaste avsändningsländerna i den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel under 2011 var Norge, Danmark, Tyskland och Nederländerna (tabell 16.1 och 16.6). Till betydande del består importen av produkter som antingen inte produceras alls i Sverige eller som Sverige har liten produktion av. Sålunda var produktgruppen frukt och köksväxter den värdemässigt näst största under 2012 då den representerade 17 % av den totala importen av jordbruksvaror och livsmedel. Fisk, kräft- och blötdjur stod för den största produktgruppen och motsvarade 24 % av importen. Kött och köttvaror samt drycker svarade för 11 respektive 8 %. Förändringarna för olika varugrupper visar på både ökningar och minskningar jämfört med 2011. Importen av spannmål och varor
därav ökade med 13 %, oljefrön samt djurfoder med 8 % och kött och köttvaror med 7 % sedan 2011. Importen av tobak och tobaksvaror samt socker har däremot minskat med 30 respektive 7 %. Jämfört med 2007 har en ökning med närmare tre fjärdedelar av importvärdet skett för oljefrön och en ökning med 50 % för kaffe m.m. Däremot har värdet för importen av levande djur minskat med drygt 20 % sedan 2007 (tabell 16.2 och 16.6). Levande djur Den svenska importen av husdjur har värdemässigt liten omfattning (30 milj. kr år 2012). Importen bestod till allra största delen, 97 %, av fjäderfä. Det totala importvärdet för husdjur ökade med 2 % mellan 2011 och 2012 (tabell 16.4). Förädlade livsmedel Av den totala importen av jordbruksvaror och livsmedel utgjorde förädlade livsmedel 60 %. De värdemässigt största produktgrupperna i denna import var beredda produkter av kött, vilt och fågel, beredda fisk- och skaldjursprodukter samt drycker. Importen av förädlade livsmedel ökade med omkring 4 % jämfört med 2011 (tabell 16.5).
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
278
16
Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
Export Jordbruksvaror och livsmedel Under 2012 exporterade Sverige jordbruksvaror och livsmedel för drygt 58 miljarder kr, vilket innebar att exportvärdet i löpande priser ökade med 7 % sedan föregående år. Jordbruksvaror och livsmedel utgjorde år 2012 knappt 5 % av den totala varuexporten. Andelen har legat på 4–5 % de senaste fem åren. Exporten till länder inom EU uppgick till 58 % (tabell 16.1). EU-ländernas andel har varit ungefär densamma sedan 1995, första året för Sveriges medlemskap i unionen. Åren närmast före EU-inträdet var EU-ländernas andel i exporten mellan 40 och 50 %. De viktigaste exportmarknaderna bland EU-länderna var Danmark, Finland, Frankrike, Polen samt Storbritannien och Nordirland. Dessa länder tog tillsammans emot 43 % av Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel. De mest betydande produktgrupperna i exporten var fisk, kräft- och blötdjur m.m. (34 %) samt spannmål och varor därav (12 %). De i särklass viktigaste landsmarknaderna utanför EU var Norge och USA. Tillsammans tog dessa länder emot 19 % av den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel. Exporten till USA utgjordes till 74 % av drycker (tabell 16.7). Levande djur Exporten av husdjur uppgick år 2012 till ca 101 milj. kr, en ökning med 36 % sedan 2011. Husdjursexporten utgörs till 46 % av nötkreatur och till 38 % av fjäderfä. Värdet av exporten av nötkreatur verkar variera kraftigt mellan åren (tabell 16.4). Förädlade livsmedel Exporten av förädlade livsmedel har i värdetermer ökat med drygt 3 % sedan 2011. Drycker är den livsmedelsgrupp som stod för den värdemässigt största andelen av exporten av förädlade livsmedel, närmare en femtedel. Vodkan representerade 11 % av den totala exporten av förädlade livsmedel år 2012. Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Export av beredda fisk- och skaldjursprodukter motsvarar 17 % av värdet av exporten av förädlade livsmedel (tabell 16.5).
Om statistiken Allmänt Underlaget till utrikeshandelsstatistiken var fram t.o.m. 1994 i sin helhet de uppgifter, som företagen lämnade till Tullverket om import och export av varor. Uppgifterna lagrades fortlöpande inom Tulldatasystemet, ur vilket SCB vid givna tidpunkter kunde göra uttag för framställning av statistik. Fr.o.m. 1995, då Sverige blev medlem i EU, tillämpas ett nytt system för utrikeshandelsstatistiken, det s.k. Intrastatsystemet (se nedan). Statistiken avser bl.a. varukod, nettovikt, värde och ursprungs- respektive bestämmelseland. Statistikens utformning och innehåll är sedan länge uppbyggda av internationella rekommendationer för att ge internationell handelsstatistik, som är jämförbar mellan länder. Tidsmässig jämförbarhet Genom Sveriges inträde i EU ändrades på ett genomgripande sätt förutsättningarna för utrikeshandelsstatistiken. Från år 1995 inhämtas för EU-länderna uppgifter på blankett direkt från exportörer och importörer (det s.k. Intrastatsystemet). Samtidigt med denna ändring måste inskränkningar göras i det bestånd av företag som lämnar statistikuppgifter. Mindre företag, vars varuhandel med EU understiger fastställda belopp, behöver sålunda inte lämna uppgifter. Uppgiftsskyldigheten för införsel gäller för företag som mottagit varor från EU till ett löpande 12-månadersvärde motsvarande minst 4 500 000 kr. Om ett företag har levererat varor till EU till ett löpande 12månadersvärde motsvarande minst 4 500 000 kr, blir företaget uppgiftsskyldigt för utförsel. Vidare uppträder bortfall av uppgiftslämnare, vilket betyder att särskild bortfallskorrigering måste göras. Sådan korrigering, som även innefattar korrigering för att de minsta företagen inte ingår, är enbart möjlig på viss
16
Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
aggregerad nivå, dvs. den kan inte göras för enskilda varor och länder. En annan konsekvens av EU-medlemskapet är att uppgiften om ursprungsland för importen påverkats. För den del av importen, som fr.o.m. 1995 införs från ett annat EUland, finns endast uppgift om avsändande medlemsland. Det här betyder att Sveriges import från EU inte kan redovisas efter om varan har sitt ursprung inom eller utom EU. För import från land utanför EU, som slutligt tullbehandlats i Sverige, finns liksom tidigare uppgift om ursprungsland för varan. Importens fördelning på länder kan alltså inte jämföras bakåt till tiden före EUmedlemskapet. Uppgiften om varuexporten per land är däremot, i det här avseendet, oförändrad jämfört med tidigare. Sedan 1988 har i den svenska statistiken skett gruppering på varor enligt den internationellt överenskomna varunomenklaturen HS (Harmonized Commodity Description and Coding System). Genom EU-medlemskapet följer Sverige från 1995 det inom EU tillämpade KN-systemet (Kombinerade Nomenklaturen). Detta system bygger på HS men saknar den i Sverige använda sjunde HSsiffran. Även varuredovisningen påverkas således av EU-medlemskapet. Varje år sker av olika anledningar revideringar av tulltaxan, dvs. av KN-systemet, på det sättet att en vara som år t redovisats under kod a redovisas år t+1 under kod b. Som regel sker dessa revideringar på 8-siffrig KN-nivå vilket betyder att varor som redovisas på 4eller 6-siffernivå inte påverkas. I de fall en varugrupp i respektive tabell omfattat specificeringar på koder som ändrats, har målsättningen varit att, för att få tidsmässig jämförbarhet, hålla samman grupperna så att samma vara i tidsserierna inte återfinns i olika varugrupper under perioden. Utgångspunkten för grupperingen har alltid varit grupptillhörigheten det senaste året. I utrikeshandelsstatistiken sker också gruppering av varor enligt SITC (Standard International Trade Classification), en varuklassificering utarbetad av FN. I SITCredovisningen på tvåsiffernivå (tabell 16.1)
279
har korrigering för bortfall m.m. gjorts för att ge jämförbarhet med statistiken för tidigare år. I bilaga 5 lämnas mer detaljerad information om de olika varuindelningssystemen. Värdeuppgifterna avser löpande priser i svenska kronor. Importvärdet hänför sig till det värde till vilket godset är köpt (inberäknat omkostnader) fritt gränsen eller cif importhamn. Exportvärdet anges fob, dvs. till det värde till vilket godset är köpt av importören (inberäknat omkostnader) fritt gränsen eller fob utförselhamn. Det bör understrykas att övergången till uppgiftsinsamling enligt Intrastat lett till ökad osäkerhet i utrikeshandelsstatistiken. Främst sammanhänger detta med att insamlade uppgifter inte avser den totala importen respektive exporten av varor. Det bör också nämnas att 2012 års statistik, som redovisas i detta kapitel, är preliminär. Beträffande sambandet mellan insamlade värden i tabellerna 16.2–16.7 och totala värden i tabell 16.1 hänvisas till faktarutan och tablån på sid. 282. Eftersom bortfallet i statistiken enbart hänför sig till handeln med länder inom EU blir uppgifterna för EU-länderna i tabellerna 16.6 och 16.7 något underskattade. Förädlade livsmedel Med förädlade livsmedel i tabell 16.5 avses livsmedel som kräver ingen eller endast liten ytterligare förädling före försäljning till konsument eller storhushåll. Avgränsningen av varuområdet är baserad i stora delar på den definition som utformats av Food From Sweden. Exportrådet har Landsbygdsdepartementets uppdrag att arbeta för främjandet av svensk livsmedelsexport under varumärket Food From Sweden. Food From Swedens styrgrupp består av organisationer inom branschen och företagsrepresentanter för respektive produktgrupp. Jordbruksverket har för styrgruppens räkning vissa år producerat statistik över exporten av förädlade livsmedel enligt den avgränsning av varuområdet som skett i tabellen.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
280
16
Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
Annan publicering Utrikeshandelsstatistiken publiceras i Statistikdatabasen (SSD) som kan nås via SCB:s webbplats www.scb.se. Redovisningen består till största delen av insamlade värden, dvs. utan korrigering för svarsbortfall och för att de minsta företagen inte är representerade i statistiken. SCB sammanställer i serien Statistiska meddelanden serie HA såväl insamlade som för svarsbortfall m.m. korrigerade uppgifter för utrikeshandeln, senast i HA 22 SM 1301 ”Utrikeshandel, export och import av varor, januari–december 2012, i löpande priser”. Bortfallskorrigering görs dock bara för varugrupper på 2-siffrig SITC-nivå och ej för olika länder. Jordbruksverket sammanställer varje år en särskild publikation över utrikeshandeln med jordbruksvaror och livsmedel, senast i ”Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2009–2011”, Rapport 2012:32. Uppgifterna i detta kapitel följer, vad gäller varuavgränsning m.m., mönstret i denna publicering.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
16
Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
281
Figur 16A Import och export av livsmedel och drycker 1998–2012, milj. kr Imports and exports of foodstuffs and beverages Milj. kr 100 000 90 000
Import
80 000
Drycker
70 000 Livsmedel
60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12*
Milj. kr 60 000
Export
50 000 Drycker 40 000
Livsmedel
30 000 20 000 10 000 0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12*
Källa: SCB, Utrikeshandelsstatistiken.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
282
16
Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
Uppgifterna i tabell 16.1 baseras på totala värden, dvs. korrigering har skett för bortfall av uppgiftslämnare och för att de minsta företagen ej lämnar uppgifter till statistiken. Övriga tabeller visar insamlade värden dvs. någon korrigering enligt ovan har ej skett. Det här betyder att lägre värden redovisas för olika varugrupper och totalt i dessa tabeller än i tabell 16.1. I sammanställningen nedan visas med hur mycket insamlade värden i tabellerna 16.2–16.7 i genomsnitt skulle behöva räknas upp för att kompensera för bortfallet och förbättra jämförbarheten mellan år.
Korrigeringsfaktorer för att kompensera för bortfallet i insamlade värden. Faktorerna är enbart beräknade på uppgifter som redovisats i kronor och är bara direkt tillämpliga på 2-siffernivån i SITC SITC
2007
2008
2009
2010
2011
2012
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 11 12 22 4
Import Levande djur Kött och köttvaror Mejeriprodukter och ägg Fisk, kräft- och blötdjur m.m. Spannmål och varor därav Frukt och köksväxter Socker, sockervaror m.m. Kaffe, te, kakao, kryddor m.m. Djurfoder Diverse livsmedelsprodukter Drycker Tobak och tobaksvaror Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter Oljor och fetter Summa import
1,14 1,03 1,02 1,01 1,03 1,02 1,03 1,03 1,02 1,02 1,02 1,01 1,02 1,01 1,02
1,11 1,04 1,02 1,01 1,03 1,02 1,03 1,07 1,02 1,03 1,02 1,01 1,01 1,01 1,02
1,05 1,04 1,03 1,01 1,03 1,02 1,04 1,08 1,03 1,03 1,03 1,01 1,03 1,01 1,03
1,14 1,05 1,02 1,01 1,03 1,03 1,04 1,02 1,04 1,04 1,03 1,02 1,03 1,02 1,03
1,17 1,04 1,02 1,01 1,05 1,02 1,04 1,02 1,03 1,04 1,05 1,01 1,03 1,01 1,03
1,10 1,04 1,06 1,01 1,02 1,02 1,03 1,02 1,03 1,05 1,03 1,01 1,02 1,02 1,03
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 11 12 22 4
Export Levande djur Kött och köttvaror Mejeriprodukter och ägg Fisk, kräft- och blötdjur m.m. Spannmål och varor därav Frukt och köksväxter Socker, sockervaror m.m. Kaffe, te, kakao, kryddor m.m. Djurfoder Diverse livsmedelsprodukter Drycker Tobak och tobaksvaror Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter Oljor och fetter Summa export
1,15 1,06 1,01 1,01 1,03 1,09 1,04 1,02 1,08 1,01 1,01 1,05 1,01 1,00 1,02
1,06 1,09 1,01 1,01 1,02 1,04 1,06 1,01 1,05 1,02 1,02 1,03 1,01 1,00 1,02
1,19 1,05 1,01 1,01 1,02 1,05 1,03 1,01 1,02 1,02 1,01 1,01 1,05 1,01 1,02
1,16 1,06 1,01 1,01 1,02 1,04 1,04 1,01 1,02 1,02 1,01 1,01 1,03 1,01 1,02
1,10 1,07 1,02 1,02 1,02 1,05 1,05 1,02 1,03 1,02 1,01 1,00 1,02 1,01 1,02
1,10 1,05 1,03 1,02 1,02 1,05 1,05 1,01 1,02 1,03 1,02 1,00 1,02 1,01 1,02
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
16
Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
283
Tabell 16.1 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 2007–2012, milj. kr. Varugruppering enligt SITC Imports and exports of agricultural products and foodstuffs. Specification according to SITC SITC 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 11 12 22 4
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 11 12 22 4
2007
2008
Import Levande djur1 213 342 Kött och köttvaror 8 298 9 748 Mejeriprodukter och ägg 4 940 6 245 Fisk, kräft- och blötdjur m.m. 16 792 17 783 Spannmål och varor därav 4 125 4 795 Frukt och köksväxter 15 699 16 708 Socker, sockervaror m.m. 1 876 2 126 Kaffe, te, kakao m.m. 5 502 6 411 Djurfoder 2 250 3 064 Diverse livsmedel 5 071 5 977 Drycker 7 078 7 917 Tobak och tobaksvaror 1 162 1 192 Oljeväxtfrön, oljehaltiga nötter 557 772 Oljor och fetter 3 182 4 506 Totalt jordbruksvaror och livsmedel 76 744 87 586 Därav EU-länder, % 64,4 64,3 All varuimport 1 034 450 1 097 903 Därav EU-länder, % 63,8 61,1 Export Levande djur1 177 225 Kött och köttvaror 1 837 2 353 Mejeriprodukter och ägg 3 038 3 520 Fisk, kräft- och blötdjur m.m. 11 040 12 283 Spannmål och varor därav 5 492 6 620 Frukt och köksväxter 2 451 2 464 Socker, sockervaror m.m. 886 1 328 Kaffe, te, kakao m.m. 2 850 3 043 Djurfoder 525 755 Diverse livsmedel 4 989 5 679 Drycker 6 087 6 805 Tobak och tobaksvaror 330 446 Oljeväxtfrön, oljehaltiga nötter 77 83 Oljor och fetter 1 200 1 614 Totalt jordbruksvaror och livsmedel 40 978 47 218 Därav EU-länder, % 62,2 60,0 All varuexport 1 139 674 1 194 411 Därav EU-länder, % 54,1 53,3
2009
2010
2011
2012*
394 9 816 6 799 19 872 4 838 16 833 2 330 6 838 3 451 6 367 8 777 1 288 546 4 002
227 9 888 7 054 23 512 4 509 16 592 2 201 7 689 3 097 6 080 8 384 1 276 694 3 944
173 10 811 7 294 23 562 4 977 16 192 2 241 8 862 3 298 6 306 8 691 1 535 897 4 528
162 11 514 7 661 24 479 5 425 16 966 2 061 8 614 3 537 6 612 8 719 1 080 963 4 556
92 151 95 147 99 367 102 348 62,3 59,2 59,6 60,0 911 379 1 069 445 1 147 901 1 100 994 59,8 58,6 59,3 58,6 194 1 957 3 130 15 408 5 888 2 686 1 436 3 313 997 5 717 6 425 507 123 1 595
160 1 954 3 234 19 031 6 105 2 812 1 280 3 533 1 174 6 001 6 329 559 195 1 386
143 1 866 3 153 18 736 6 419 2 912 1 097 3 744 1 225 6 645 6 146 600 140 1 556
197 1 842 3 206 19 646 7 092 3 178 1 201 3 725 1 460 6 674 6 488 1 405 211 1 798
49 377 53 754 54 381 58 125 61,7 61,2 61,9 57,6 995 144 1 138 167 1 212 271 1 169 252 52,1 50,5 49,1 50,1
1) Inklusive andra djur än husdjur inom jordbruket. Källa: SCB, Utrikeshandelsstatistiken och Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
284
16
Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
Tabell 16.2 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 2007–2012, milj. kr, 1 insamlade värden Imports and exports of agricultural products and foodstuffs, collected data SITC 00 01
02
03 04
05
06 07
08 09
11
12 22 4
Import Levande djur Kött och köttvaror Nötkött Griskött Får-, lamm- och getkött Fjäderfäkött Övrigt kött inkl. vilt Beredda köttprodukter Mejeriprodukter och ägg Mjölk, grädde, yoghurt m.m. Smör och andra smörfettsprodukter Glassvaror Ost och ostmassa Ägg och äggalbuminer Fisk, kräft- och blötdjur m.m. Fisk, kräft- och blötdjur Beredningar av fisk, kräft- och blötdjur Spannmål och varor därav Spannmål (exkl. ris) Mjöl, gryn, malt m.m. Ris Bakverk och bröd m.m. Okokt pasta Övriga beredn. av spannmål och mjöl Frukt och köksväxter Färska och kylda grönsaker Frysta grönsaker Torkade eller tillfälligt konserverade grönsaker, samt rötter, stam- eller rotknölar Beredda potatisprodukter Övriga beredningar av grönsaker Färsk, kyld, torkad frukt, bär och nötter Fryst frukt och bär Saft, sylt och marmelad Övriga beredningar av frukt och bär Socker, sockervaror m.m. Socker, melass och honung Sockerkonfektyrer Kaffe, te, kakao, kryddor m.m.3 Kaffe och kaffeersättningar3 Choklad och kakaoberedningar Te, kakao och kryddor Djurfoder Diverse livsmedelsprodukter Soppor, såser och buljonger Margarin och annat matfett Beredningar av spannmål, mjöl m.m. Övriga livsmedel, bl.a. homogeniserade Drycker Starksprit Vin Övriga drycker med alkohol Drycker utan alkohol Tobak och tobaksvaror Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter Oljor och fetter Totalt
2007 186 8 091 2 407 2 531 271 1 052 194 1 636 4 865 1 289 205 594 2 550 226 16 601 14 640 1 960 4 023 424 157 362 1 867 379 834 15 463 3 935 507
2008 309 9 391 2 784 2 811 319 1 299 225 1 952 6 140 1 636 231 669 3 345 258 17 574 15 495 2 079 4 672 536 221 514 2 037 461 902 16 433 3 799 601
2009 374 9 420 2 696 2 923 353 1 302 175 1 970 6 604 1 889 258 693 3 476 288 19 615 17 426 2 188 4 691 409 224 509 2 090 484 974 16 442 3 726 634
2010 199 9 395 2 685 2 903 340 1 261 181 2 025 6 886 2 131 407 571 3 505 272 23 282 21 037 2 246 4 377 474 203 499 1 943 427 830 16 182 4 110 567
2011 147 10 357 3 256 2 983 434 1 173 186 2 325 7 144 2 183 493 547 3 677 244 23 338 21 052 2 286 4 737 803 275 479 1 826 459 896 15 799 3 646 520
2012*2 147 11 084 3 595 3 250 412 1 269 177 2 381 7 260 2 248 506 602 3 608 298 24 208 21 978 2 230 5 338 935 315 474 2 202 462 948 16 625 3 848 596
175 824 1 277 6 057 445 1 368 875 1 817 600 1 217 5 335 2 515 1 949 871 2 209 4 955 1 284 448 693 2 530 6 948 1 218 4 036 683 1 011 1 154 547 3 155 75 349
198 817 1 570 6 294 615 1 658 881 2 066 787 1 279 5 966 2 693 2 261 1 012 2 994 5 800 1 570 554 813 2 864 7 740 1 421 4 419 797 1 102 1 182 764 4 458 85 488
218 901 1 743 6 072 721 1 453 974 2 246 822 1 424 6 311 2 821 2 305 1 185 3 356 6 164 1 764 513 848 3 038 8 549 1 542 4 942 925 1 140 1 275 531 3 956 89 534
216 775 1 564 6 159 639 1 294 858 2 114 818 1 296 7 514 3 972 2 163 1 379 2 985 5 846 1 694 438 723 2 992 8 164 1 534 4 658 857 1 115 1 252 675 3 884 92 755
218 772 1 493 6 127 690 1 417 916 2 164 885 1 279 8 671 5 066 2 238 1 367 3 187 6 072 1 669 465 701 3 236 8 274 1 363 4 684 965 1 262 1 519 875 4 488 96 772
215 771 1 464 6 591 657 1 502 981 2 002 658 1 344 8 434 4 734 2 418 1 282 3 440 6 325 1 595 543 744 3 443 8 457 1 355 4 812 997 1 292 1 067 943 4 454 99 784
1) Se faktaruta på sid. 282. Källa: SCB, Utrikeshandelsstatistiken och Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
16
Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
285
Tabell 16.2 (forts.)
SITC 00 01
02
03 04
05
06 07
08 09
11
12 22 4
Export Levande djur Kött och köttvaror Nötkött Griskött Får-, lamm- och getkött Fjäderfäkött Övrigt kött inkl. vilt Beredda köttprodukter Mejeriprodukter och ägg Mjölk, grädde, yoghurt m.m. Smör och andra smörfettsprodukter Glassvaror Ost och ostmassa Ägg och äggalbuminer Fisk, kräft- och blötdjur m.m. Fisk, kräft- och blötdjur Beredningar av fisk, kräft- och blötdjur Spannmål och varor därav Spannmål (exkl. ris) Mjöl, gryn, malt m.m. Ris Bakverk och bröd m.m. Okokt pasta Övriga beredn. av spannmål och mjöl Frukt och köksväxter Färska och kylda grönsaker Frysta grönsaker Torkade eller tillfälligt konserverade grönsaker, samt rötter, stam- eller rotknölar Beredda potatisprodukter Övriga beredningar av grönsaker Färsk, kyld, torkad frukt, bär och nötter Fryst frukt och bär Saft, sylt och marmelad Övriga beredningar av frukt och bär Socker, sockervaror m.m. Socker, melass och honung Sockerkonfektyrer Kaffe, te, kakao, kryddor m.m. Kaffe och kaffeersättningar Choklad och kakaoberedningar Te, kakao och kryddor Djurfoder Diverse livsmedelsprodukter Soppor, såser och buljonger Margarin och annat matfett Beredningar av spannmål, mjöl m.m. Övriga livsmedel, bl.a. homogeniserade Drycker Starksprit Vin Övriga drycker med alkohol Drycker utan alkohol Tobak och tobaksvaror Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter Oljor och fetter Totalt
2007 154 1 734 77 591 9 236 108 711 2 998 1 451 500 303 643 101 10 942 10 161 781 5 328 1 536 621 63 2 649 32 427 2 239 221 247
2008 212 2 156 174 778 8 148 109 939 3 477 1 659 534 346 810 128 12 139 11 184 954 6 520 2 249 726 23 2 984 36 503 2 380 262 260
2009 163 1 861 97 522 8 116 87 1 031 3 098 1 421 476 399 685 117 15 306 14 260 1 046 5 769 1 398 436 9 3 355 37 534 2 563 289 304
2010 138 1 851 86 542 9 157 89 968 3 187 1 948 154 372 550 164 18 915 17 748 1 167 5 975 1 639 363 14 3 405 42 511 2 696 286 317
2011 129 1 748 114 454 12 153 96 920 3 090 1 899 63 349 560 220 18 392 17 221 1 170 6 274 1 835 428 15 3 461 75 460 2 780 291 315
2012*2 179 1 748 105 481 10 162 131 860 3 107 1 897 72 316 592 231 19 308 18 220 1 088 6 973 2 247 498 26 3 670 82 450 3 036 304 382
28 229 273 522 344 268 109 850 415 434 2 805 878 1 763 164 487 4 926 817 1 307 435 2 366 6 029 5 088 102 543 297 315 76 1 197 40 080
26 292 267 510 362 313 89 1 251 771 480 2 998 955 1 861 182 718 5 586 907 1 770 503 2 405 6 643 5 385 146 737 375 431 82 1 608 46 200
45 279 280 714 266 298 89 1 388 902 486 3 269 1 035 1 974 261 973 5 612 1 043 1 606 462 2 500 6 351 4 983 153 865 349 501 117 1 585 48 557
63 253 344 633 380 312 108 1 227 719 508 3 491 1 085 2 127 279 1 151 5 869 1 079 1 655 400 2 735 6 262 4 741 125 940 457 556 189 1 373 52 878
75 243 343 564 410 348 191 1 047 522 524 3 684 1 394 2 020 270 1 184 6 508 1 079 1 960 474 2 995 6 062 4 282 147 1 147 486 599 137 1 539 53 173
66 288 310 704 412 354 216 1 143 566 577 3 673 1 384 2 019 271 1 436 6 486 1 111 1 830 481 3 063 6 390 4 289 180 1 407 515 1 400 208 1 772 56 859
2) Databasuttag mars 2013. 3) Exkl. KN 21.01.1100 och KN 21.01.1119 ”Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe” 2008–2009 respektive 2007.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
286
16
Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
Tabell 16.3 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 2007–2012, 1 000-tal ton, 1 insamlade värden Imports and exports of agricultural products and foodstuffs, collected data SITC
Import
00 01
Levande djur Kött och köttvaror Nötkött Griskött Får-, lamm- och getkött Fjäderfäkött Övrigt kött inkl. vilt Beredda köttprodukter Mejeriprodukter och ägg Mjölk, grädde, yoghurt m.m. Smör och andra smörfettsprodukter Glassvaror Ost och ostmassa Ägg och äggalbuminer Fisk, kräft- och blötdjur m.m. Fisk, kräft- och blötdjur Beredningar av fisk, kräft- och blötdjur Spannmål och varor därav Spannmål (exkl. ris) Mjöl, gryn, malt m.m. Ris Bakverk och bröd m.m. Okokt pasta Övriga beredn. av spannmål och mjöl Frukt och köksväxter Färska och kylda grönsaker Frysta grönsaker Torkade eller tillfälligt konserverade grönsaker, samt rötter, stam- eller rotknölar Beredda potatisprodukter Övriga beredningar av grönsaker Färsk, kyld, torkad frukt, bär och nötter Fryst frukt och bär Saft, sylt och marmelad Övriga beredningar av frukt och bär Socker, sockervaror m.m. Socker, melass och honung Sockerkonfektyrer Kaffe, te, kakao, kryddor m.m.3 Kaffe och kaffeersättningar3 Choklad och kakaoberedningar Te, kakao och kryddor Djurfoder Diverse livsmedelsprodukter Soppor, såser och buljonger Margarin och annat matfett Beredningar av spannmål, mjöl m.m. Övriga livsmedel, bl.a. homogeniserade Drycker Starksprit Vin Övriga drycker med alkohol Drycker utan alkohol Tobak och tobaksvaror Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter Oljor och fetter
02
03 04
05
06 07
08 09
11
12 22 4
2007
2008
2009
2010
2011
2012*2
0,7 238,5 70,0 74,6 6,3 35,2 5,1 47,3 252,1 125,9 7,9 31,7 70,2 16,4 453,0 396,4 56,6 495,8 195,4 35,5 72,4 102,3 48,3 41,8 1 566,5 392,4 58,8
0,7 258,0 73,5 82,8 7,1 37,5 4,8 52,2 297,8 166,4 7,5 29,7 79,4 14,8 482,0 426,5 55,4 523,4 226,1 41,7 62,9 104,8 42,7 45,2 1 631,2 393,3 67,8
0,6 246,1 67,5 80,7 8,0 38,5 3,8 47,6 394,2 255,9 9,6 29,0 84,6 15,2 512,0 456,1 55,8 470,7 179,8 39,5 54,6 101,3 46,7 48,8 1 513,1 367,7 62,7
0,4 264,5 72,2 88,0 7,0 40,3 4,3 52,8 373,9 231,6 12,6 27,3 85,4 16,9 551,9 494,3 57,6 597,9 285,6 46,5 59,3 98,8 46,8 60,9 1 563,9 384,1 63,8
0,4 278,9 79,1 91,2 7,8 37,6 3,6 59,6 343,8 199,2 14,0 26,7 88,5 15,5 586,6 529,4 57,2 687,2 368,9 63,8 61,0 94,4 47,5 51,6 1 607,9 401,5 62,7
0,4 293,3 81,1 96,9 7,9 42,3 3,0 62,0 345,7 189,6 14,6 29,0 96,3 16,2 666,1 615,4 50,7 766,7 421,5 76,9 58,8 110,5 48,0 51,0 1 618,6 389,8 69,7
12,0 92,6 131,2 672,5 22,9 127,2 57,0 165,2 106,5 58,6 207,5 122,8 57,8 27,0 643,8 223,9 78,2 40,2 39,8 65,7 1 408,9 24,2 139,6 62,9 1 182,2 10,9 204,6 481,6
14,3 92,2 149,0 664,4 27,7 171,6 51,0 189,1 133,5 55,7 209,4 119,1 62,0 28,3 792,4 240,9 85,9 42,6 43,2 69,2 1 672,8 29,9 139,8 73,8 1 429,3 13,4 163,8 498,6
14,8 94,5 141,9 618,9 29,1 136,0 47,6 169,3 115,8 53,6 204,6 116,9 59,9 27,8 783,9 245,6 89,1 39,1 44,6 72,8 2 019,4 30,1 150,5 51,5 1 787,4 12,4 86,4 516,1
16,2 92,4 140,0 658,0 29,4 133,4 46,7 193,5 142,8 50,7 221,4 131,3 57,1 33,1 686,3 252,5 91,2 36,8 47,3 77,2 2 259,8 30,1 144,2 53,9 2 031,6 11,1 165,7 502,6
14,8 92,6 143,9 677,2 30,5 138,0 46,8 197,7 139,5 58,2 212,5 117,4 62,8 32,3 762,3 256,7 92,3 36,1 42,0 86,3 422,5 26,4 131,7 62,4 202,0 12,4 192,6 459,1
17,2 89,2 139,3 695,8 30,5 141,3 45,7 159,0 93,6 65,4 221,9 121,0 68,9 32,1 717,2 260,5 87,2 43,1 40,0 90,1 425,5 27,1 126,6 69,3 202,5 10,3 210,7 472,8
1) Se faktaruta sid. 282. Källa: SCB, Utrikeshandelsstatistiken och Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
16
Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
287
Tabell 16.3 (forts.)
SITC
Export
00 01
Levande djur Kött och köttvaror Nötkött Griskött Får-, lamm- och getkött Fjäderfäkött Övrigt kött inkl. vilt Beredda köttprodukter Mejeriprodukter och ägg Mjölk, grädde, yoghurt m.m. Smör och andra smörfettsprodukter Glassvaror Ost och ostmassa Ägg och äggalbuminer Fisk, kräft- och blötdjur m.m. Fisk, kräft- och blötdjur Beredningar av fisk, kräft- och blötdjur Spannmål och varor därav Spannmål (exkl. ris) Mjöl, gryn, malt m.m. Ris Bakverk och bröd m.m. Okokt pasta Övriga beredn. av spannmål och mjöl Frukt och köksväxter Färska och kylda grönsaker Frysta grönsaker Torkade eller tillfälligt konserverade grönsaker, samt rötter, stam- eller rotknölar Beredda potatisprodukter Övriga beredningar av grönsaker Färsk, kyld, torkad frukt, bär och nötter Fryst frukt och bär Saft, sylt och marmelad Övriga beredningar av frukt och bär Socker, sockervaror m.m. Socker, melass och honung Sockerkonfektyrer Kaffe, te, kakao, kryddor m.m. Kaffe och kaffeersättningar Choklad och kakaoberedningar Te, kakao och kryddor Djurfoder Diverse livsmedelsprodukter Soppor, såser och buljonger Margarin och annat matfett Beredningar av spannmål, mjöl m.m. Övriga livsmedel, bl.a. homogeniserade Drycker Starksprit Vin Övriga drycker med alkohol Drycker utan alkohol Tobak och tobaksvaror Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter Oljor och fetter
02
03 04
05
06 07
08 09
11
12 22 4
2007
2008
2009
2010
2011
2012*2
3,0 100,1 3,2 33,4 0,3 36,3 2,9 24,1 583,3 523,3 21,3 16,3 19,6 2,8 431,8 410,3 21,4 1 247,5 871,7 224,8 18,0 111,4 1,9 19,6 182,2 29,7 29,5
3,8 106,2 4,9 43,5 0,2 28,9 1,8 26,9 600,3 542,0 19,2 16,2 19,6 3,2 466,3 442,6 23,7 1 333,1 1 002,8 191,5 4,0 113,8 2,0 19,0 159,2 19,5 28,9
3,2 97,2 3,1 31,7 0,1 30,5 2,0 29,8 192,9 136,1 20,3 17,0 16,6 3,0 524,3 499,3 25,0 1 155,4 895,4 115,9 0,7 122,3 1,7 19,5 170,1 20,2 30,2
3,3 115,9 2,8 36,4 0,2 44,4 2,9 29,2 221,8 179,6 5,0 17,6 13,8 5,8 577,0 548,3 28,7 1 271,2 1 007,6 110,7 1,1 131,1 1,8 18,9 180,0 18,7 32,6
3,2 113,0 3,2 35,7 0,1 43,6 2,8 27,7 218,5 176,6 1,8 16,4 15,0 8,7 571,4 543,4 28,0 1 186,4 895,2 130,8 1,1 136,0 5,6 17,8 188,0 21,3 31,5
2,7 122,5 3,9 36,0 0,1 51,0 5,9 25,5 206,4 163,3 2,3 14,6 18,2 8,0 632,6 607,3 25,3 1 401,0 1 092,7 137,9 2,0 143,9 5,9 18,7 208,0 29,9 38,4
7,5 11,4 14,6 51,1 12,9 18,6 6,9 101,8 85,1 16,6 83,9 26,1 55,0 2,8 132,1 232,8 35,9 124,8 22,8 49,4 188,6 103,8 2,9 40,6 41,4 1,6 16,3 160,4
3,0 12,6 13,4 45,5 13,8 17,4 5,2 181,9 164,2 17,7 84,5 26,6 55,0 2,9 151,2 242,5 38,1 127,9 23,7 52,8 223,6 106,9 3,4 64,2 49,0 2,0 12,1 156,8
6,2 9,6 13,0 59,7 10,9 16,6 3,7 184,4 167,0 17,3 83,8 26,5 54,1 3,2 216,1 235,3 36,9 121,9 22,6 53,9 221,4 96,4 4,5 77,5 42,9 2,2 25,6 156,0
10,7 10,9 15,5 54,0 15,1 18,3 4,2 181,1 163,1 18,0 89,1 26,2 59,6 3,3 274,9 268,9 39,4 137,5 21,3 70,8 248,0 109,8 3,9 81,8 52,5 2,2 43,3 132,6
22,5 10,4 15,1 48,1 13,1 18,7 7,3 131,1 113,1 18,0 88,8 26,4 58,9 3,4 274,6 276,0 41,7 141,4 22,2 70,8 331,7 116,1 3,6 152,9 59,0 2,3 23,3 135,1
17,6 10,8 14,5 55,5 13,2 20,6 7,6 135,9 116,6 19,3 90,4 26,2 60,7 3,5 316,2 269,2 44,2 134,3 24,0 66,8 375,9 113,9 4,3 198,8 58,9 2,5 40,1 139,5
2) Databasuttag mars 2013. 3) Exkl. KN 21.01.1100 och KN 21.01.1119 ”Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe” 2008–2009 respektive 2007.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
288
16
Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
Tabell 16.4 1 Import och export av husdjur 2007–2012, ton och 1 000-tal kr, insamlade värden Imports and exports of livestock, collected data KN-kod 01.02 01.03 01.04 01.05
Import Nötkreatur Svin Får och getter Fjäderfä
2007
2008
2009
2010
2011
2012*2
0 131 0 28
0 16 4 21
0 26 0 10
0 32 0 8
0 27 0 7
0 29 0 6
0 3 411 108 29 500 33 019
3 868 79 34 612 35 562
4 1 220 0 26 449 27 673
7 1 766 0 32 543 34 316
0 1 432 0 27 961 29 393
0 1 038 0 28 942 29 980
689 1 853 0 47
960 2 245 0 53
400 2 382 0 56
161 2 881 0 56
228 2 754 0 66
896 1 543 0 59
18 654 15 290 0 29 378 63 322
36 702 26 765 0 39 147 102 614
10 412 27 818 1 46 083 84 314
5 885 30 477 0 48 200 84 562
8 344 26 457 1 39 494 74 296
46 506 15 525 0 38 752 100 783
Ton
Tkr 01.02 01.03 01.04 01.05
01.02 01.03 01.04 01.05
Nötkreatur Svin Får och getter Fjäderfä Summa import, tkr Export Nötkreatur Svin Får och getter Fjäderfä
Ton
Tkr 01.02 01.03 01.04 01.05
Nötkreatur Svin Får och getter Fjäderfä Summa export, tkr
1) Se faktaruta sid. 282. 2) Databasuttag mars 2013. Källa: SCB, Utrikeshandelsstatistiken.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
16
Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
289
Tabell 16.5 1 Import och export av förädlade livsmedel 2007–2012, milj. kr, insamlade värden Imports and exports of processed foodstuffs, collected data Import Beredda produkter av kött, vilt och fågel Styckat nötkött Styckat griskött Styckat får- lamm- och getkött Styckat fjäderfäkött Övrigt styckat kött Torkat, saltat eller rökt kött m.m. Beredningar av kött Mejeri- och äggprodukter Mjölk- och gräddpulver m.m., konsumentförp. Yoghurt Fil, gräddfil m.m. Smör, konsumentförpackat Ost och ostmassa Glassvaror Äggprodukter Beredda fisk- och skaldjursprodukter Fiskfiléer och fiskkött, färskt eller fryst Torkad, saltad eller rökt fisk Beredda sillprodukter Övr. beredda fisk- och skaldjursprodukter Beredningar av spannmål Mixer och deg för beredn. av bakverk Knäckebröd Skorpor Kakor och kex Övriga bakverk, bröd, pizzor, piroger m.m. Övr. beredningar av spannmål och mjöl Beredda frukter och grönsaker Frysta grönsaker Beredda potatisprodukter Andra beredningar av grönsaker Frysta blåbär Övr. frysta, torkade m.m. frukter och bär Saft Sylt och marmelad Andra beredningar av frukt och bär (inkl. nötter) Sockerkonfektyrer Kaffe, te, kakao m.m.3 Rostat kaffe Essenser och koncentrat av kaffe m.m.3 Te samt essenser och koncentrat av te Kakaomassa, kakaosmör och kakaopulver Chokladprodukter och chokladpulver Diverse livsmedel Såser och beredningar för såser Soppor och buljonger Fast margarin Flytande margarin och annat matfett Välling m.m. Övriga produkter (bl.a. smörfettsblandn.) Drycker Vodka Annan starksprit Vin Öl och cider m.m. Övriga drycker med alkohol Mineralvatten, läsk m.m. Oljor och fetter Summa import av förädlade livsmedel
2007 7 906 2 325 2 221 216 1 013 149 352 1 629 4 136 224 495 82 5 2 550 594 186 7 969 3 168 2 840 164 1 796 3 124 130 120 31 278 1 438 1 127 5 461 507 776 1 322 107 494 1 176 240 837 1 206 3 089 299 239 290 312 1 949 4 296 985 299 213 235 172 2 392 6 948 74 1 144 3 979 683 57 1 011 3 155 47 289
2008 9 111 2 646 2 546 259 1 225 173 317 1 945 5 192 240 637 78 10 3 345 669 213 7 728 3 011 2 638 147 1 932 3 448 160 133 34 283 1 586 1 251 6 356 601 761 1 582 152 658 1 438 287 876 1 271 3 312 324 38 327 362 2 261 5 040 1 200 370 242 311 226 2 691 7 740 104 1 317 4 370 797 49 1 102 4 458 53 656
2009 9 096 2 511 2 620 281 1 238 125 356 1 964 5 446 237 660 79 47 3 476 693 254 7 750 3 567 1 995 194 1 994 3 591 188 140 35 302 1 614 1 313 6 664 634 849 1 757 210 734 1 230 279 971 1 416 3 510 389 37 368 411 2 305 5 381 1 348 416 246 267 244 2 860 8 549 118 1 424 4 796 925 146 1 140 3 956 55 359
2010 9 212 2 636 2 605 270 1 201 134 350 2 016 5 661 444 706 80 107 3 505 571 248 8 468 3 794 2 428 179 2 067 3 227 158 124 33 296 1 491 1 125 5 911 567 733 1 574 180 665 1 083 252 855 1 289 3 947 447 370 309 656 2 163 5 104 1 307 386 195 243 120 2 852 8 164 103 1 431 4 551 857 106 1 115 3 884 54 866
2011 9 988 3 046 2 608 366 1 102 133 416 2 318 5 669 252 721 89 168 3 677 547 216 9 137 4 265 2 585 230 2 056 3 215 183 115 33 328 1 350 1 206 6 077 520 733 1 547 188 698 1 196 279 916 1 274 4 474 828 503 292 612 2 238 5 306 1 296 373 195 269 154 3 018 8 274 77 1 285 4 613 965 71 1 262 4 488 57 902
2012*2 10 711 3 385 2 864 346 1 177 132 418 2 389 5 972 315 788 100 282 3 608 602 279 9 244 4 703 2 244 239 2 058 3 646 225 113 78 357 1 654 1 219 6 251 596 747 1 461 182 694 1 267 322 982 1 337 4 597 870 480 278 550 2 418 5 509 1 207 388 224 319 156 3 214 8 457 92 1 263 4 707 997 105 1 292 4 454 60 178
1) Se faktaruta på sid. 282 2) Databasuttag mars 2013. Källa: SCB, Utrikeshandelsstatistiken och Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
290
16
Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
Tabell 16.5 (forts.) Export 2007 2008 2009 2010 2011 2012*2 Beredda produkter av kött, vilt och fågel 1 530 1 988 1 742 1 737 1 614 1 597 Styckat nötkött 46 120 63 55 82 69 Styckat griskött 377 587 441 449 325 361 Styckat får- lamm- och getkött 8 7 8 9 12 10 Styckat fjäderfäkött 135 98 92 131 132 135 Övrigt styckat kött 89 88 63 66 76 82 Torkat, saltat eller rökt kött m.m. 166 137 46 60 44 72 Beredningar av kött 708 953 1 030 966 943 868 Mejeri- och äggprodukter 2 533 2 710 2 305 2 494 2 472 2 636 Mjölk- och gräddpulver m.m., konsumentförp. 1 054 1 288 1 011 1 268 1 190 1 365 Yoghurt 56 65 62 92 88 75 Fil, gräddfil m.m. 60 55 55 64 82 62 Smör, konsumentförpackat 361 69 15 21 14 20 Ost och ostmassa 643 810 685 550 560 592 Glassvaror 303 346 399 372 349 316 Äggprodukter 56 77 78 128 190 206 Beredda fisk- och skaldjursprodukter 4 184 4 305 4 663 5 634 5 910 5 948 Fiskfiléer och fiskkött, färskt eller fryst 1 204 1 201 1 691 2 055 2 196 2 587 Torkad, saltad eller rökt fisk 2 199 2 150 1 926 2 412 2 544 2 270 Beredda sillprodukter 165 164 200 206 211 194 Övr. beredda fisk- och skaldjursprodukter 616 790 846 961 959 897 Beredningar av spannmål 3 115 3 531 3 930 3 964 4 004 4 215 Mixer och deg för beredn. av bakverk 181 189 207 187 159 178 Knäckebröd 260 354 373 377 382 404 Skorpor 233 224 240 225 212 202 Kakor och kex 549 626 636 708 682 668 Övriga bakverk, bröd, pizzor, piroger m.m. 1 606 1 780 2 105 2 095 2 184 2 396 Övr. beredningar av spannmål och mjöl 286 359 368 372 385 368 Beredda frukter och grönsaker 1 523 1 640 1 571 1 756 1 906 1 997 Frysta grönsaker 247 260 304 317 315 382 Beredda potatisprodukter 223 283 273 249 232 282 Andra beredningar av grönsaker 302 288 300 359 359 310 Frysta blåbär (ingår i övriga frysta bär) 251 222 101 205 185 161 Övr. frysta, torkade m.m. frukter och bär 106 156 178 189 242 267 Saft 164 162 141 142 159 164 Sylt och marmelad 130 182 188 190 223 216 Andra beredningar av frukt och bär (inkl. nötter) 100 87 86 106 191 216 Sockerkonfektyrer 434 480 486 507 524 576 Kaffe, te, kakao m.m. 2 710 2 876 3 072 3 283 3 452 3 421 Rostat kaffe 774 831 882 923 1 180 1 147 Essenser och koncentrat av kaffe m.m. 92 104 97 116 130 161 Te samt essenser och koncentrat av te 75 72 103 95 86 54 Kakaomassa, kakaosmör och kakaopulver 6 7 17 22 36 41 Chokladprodukter och chokladpulver 1 763 1 861 1 974 2 127 2 020 2 019 4 480 5 376 5 336 5 316 5 886 5 859 Diverse livsmedel4 Såser och beredningar för såser 696 768 886 910 905 950 Soppor och buljonger 122 139 157 169 174 161 Fast margarin 259 377 341 359 376 316 1 001 1 314 1 181 1 217 1 495 1 390 Flytande margarin och annat matfett4 Välling m.m. 182 211 147 77 129 137 Övriga produkter (bl.a. smörfettsblandn.) 2 221 2 567 2 624 2 584 2 807 2 905 Drycker 6 029 6 643 6 351 6 262 6 062 6 390 Vodka 4 735 4 823 4 449 4 303 3 855 3 947 Annan starksprit 353 562 535 438 427 341 Vin 89 121 138 113 134 165 Öl och cider m.m. 543 737 865 940 1 147 1 407 Övriga drycker med alkohol 12 26 15 11 13 15 Mineralvatten, läsk m.m. 297 375 349 457 486 515 Oljor och fetter 1 197 1 608 1 585 1 373 1 539 1 772 Summa export av förädlade livsmedel 27 735 31 157 31 042 32 326 33 369 34 412 3) Exkl. KN 21.01.1100 år 2008–2009 och KN 21.01.1119 år 2007 ”Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe”. 4) Exkl. KN 15.17.9091 ”Blandningar av flytande feta vegetabiliska fetter, ätbara med en mjölkfetthalt av <= 10 viktprocent” 2007–2012.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
16
Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
291
Tabell 16.6 Import av jordbruksvaror och livsmedel med fördelning på de viktigaste avsänd1 ningsländerna 2012, milj. kr, insamlade värden . Varugruppering enligt SITC Imports of agricultural products by the most important countries of dispatch, collected data. Specification according to SITC SITC 00
01
02
03
04
05
06
07
Levande djur USA Tyskland Storbritannien och Nordirland Danmark Norge Nederländerna Kött o. köttvaror Danmark Tyskland Nederländerna Irland Polen Finland Mjölk, mejeriprodukter samt ägg Danmark Tyskland Nederländerna Finland Frankrike Italien Fisk, kräft- o. blötdjur, varor därav Norge Danmark Kina Nederländerna Tyskland Thailand Spannmål o. varor därav Tyskland Danmark Belgien Italien Nederländerna Litauen Frukt o. köksväxter Nederländerna Spanien Danmark Tyskland Italien Belgien Socker, sockervaror o. honung Danmark Nederländerna Tyskland Finland Slovakien Frankrike Kaffe, te, kakao, kryddor o. varor därav Tyskland Brasilien Nederländerna Belgien Schweiz Peru
2007
2008
2009
2010
2011
2012*2
186 54 17 24 16 18 12 8 091 2 860 1 637 552 824 271 254 4 865 1 741 866 553 457 372 267 16 601 12 721 1 505 466 290 175 230 4 023 824 783 467 398 263 14 15 463 4 462 1 853 1 002 1 587 1 152 838 1 817 667 229 171 186 4 68 5 378 632 747 622 377 171 166
309 120 21 28 32 17 20 9 391 3 220 1 933 776 1 135 433 243 6 140 2 300 1 107 730 542 438 309 17 574 13 640 1 589 432 241 181 245 4 672 1 116 736 472 523 310 46 16 433 4 345 1 843 1 453 1 779 1 243 940 2 066 824 241 166 142 10 68 6 275 711 850 693 439 183 273
374 215 45 18 28 21 9 9 420 3 184 2 019 745 995 541 328 6 604 2 571 1 047 784 591 537 311 19 615 15 563 1 581 543 227 195 202 4 691 1 107 696 550 566 356 37 16 442 4 387 1 876 1 335 1 734 1 167 1 059 2 246 786 279 197 169 14 100 6 670 901 802 790 438 250 207
199 52 49 26 24 15 9 9 395 3 286 1 976 871 908 562 275 6 886 2 617 986 915 773 482 300 23 282 19 163 1 495 548 250 194 205 4 377 976 724 505 513 326 65 16 182 4 377 2 012 1 265 1 606 1 140 1 034 2 114 783 246 271 129 20 94 7 514 1 113 974 1 042 480 221 307
147 33 32 23 14 13 10 10 357 3 222 2 223 1 203 1 063 593 332 7 144 2 585 1 074 1 043 782 514 344 23 338 18 980 1 673 569 274 198 170 4 737 1 168 758 480 550 273 71 15 799 4 023 1 850 1 560 1 428 1 169 1 058 2 164 668 271 215 141 47 92 8 671 1 022 1 292 1 059 422 321 444
147 28 26 24 18 13 13 11 084 3 326 2 362 1 457 1 043 738 316 7 260 2 396 1 144 1 069 862 556 351 24 208 19 791 1 821 517 241 195 187 5 338 1 218 695 602 589 381 258 16 625 4 115 2 048 1 624 1 410 1 229 1 153 2 002 573 381 258 153 110 95 8 434 1 160 1 044 983 435 402 354
1) Se faktaruta på sid. 282. 2) Databasuttag mars 2013. Källa: SCB, Utrikeshandelsstatistiken.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
292
16
Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
Tabell 16.6
SITC 08
09
11
12
22
4
Djurfoder Danmark Norge Nederländerna Tyskland Brasilien Frankrike Diverse livsmedel Irland Danmark Nederländerna Tyskland Storbritannien och Nordirland Polen Drycker Frankrike Italien Tyskland Storbritannien och Nordirland Danmark Spanien Tobak och tobaksvaror Tyskland Litauen Danmark Polen Rumänien Belgien Oljefrön, oljehaltiga nötter o. kärnor Tyskland Danmark Storbritannien och Nordirland Italien Nederländerna Argentina Animaliska o. vegetabiliska fetter Danmark Belgien Malaysia Tyskland Nederländerna Norge Totalt jordbruksvaror och livsmedel Norge Danmark Tyskland Nederländerna Italien Belgien Frankrike Spanien Storbritannien och Nordirland Finland Polen Irland Brasilien USA Kina
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
2007
2008
2009
2010
2011
2012*2
2 209 594 326 319 240 182 172 4 955 702 1 035 578 466 317 180 6 948 868 774 819 726 760 478 1 154 572 0 327 22 0 0 547 299 73 5 5 61 3 3 155 741 123 620 301 532 351 75 392 14 301 12 564 8 606 8 700 3 282 2 380 3 004 2 711 2 314 1 950 1 246 1 837 1 419 985 705
2 994 543 437 553 378 440 212 5 800 771 1 308 641 552 321 300 7 740 999 813 918 818 889 510 1 182 475 0 311 9 0 0 764 286 71 2 53 70 14 4 458 1 141 297 833 495 376 540 85 796 15 553 14 894 10 119 9 261 3 680 2 885 3 520 2 724 2 489 2 066 1 741 2 134 1 571 1 115 729
3 356 518 477 512 449 383 375 6 164 782 1 124 806 618 355 278 8 549 1 084 987 984 853 828 491 1 275 69 0 377 53 0 4 531 146 75 2 54 54 24 3 956 919 426 440 364 328 557 89 893 17 475 14 462 9 875 9 665 3 909 3 232 3 737 2 843 2 503 2 171 1 953 2 048 1 431 1 296 858
2 985 614 472 434 338 398 203 5 846 637 895 736 607 340 268 8 164 1 056 829 967 849 698 534 1 252 202 333 224 92 0 1 675 236 86 20 44 88 34 3 884 867 535 645 344 260 483 92 755 21 041 13 878 9 863 9 934 3 595 3 298 3 306 3 003 2 534 2 202 2 154 1 868 1 645 1 124 864
3 187 667 475 473 356 353 251 6 072 794 888 736 687 338 291 8 274 1 119 967 1 013 787 492 548 1 519 297 452 168 90 2 25 875 315 106 74 70 56 48 4 488 1 063 651 635 686 311 355 96 772 20 605 14 264 10 714 10 275 3 904 3 398 3 493 2 944 2 587 2 335 2 268 2 255 2 005 1 216 907
3 440 634 592 486 373 350 257 6 325 908 864 717 710 351 299 8 457 1 118 1 047 987 759 624 550 1 067 319 225 154 96 43 42 943 240 169 157 67 46 37 4 454 1 051 758 582 501 342 312 99 784 21 429 14 303 10 903 10 755 4 156 3 732 3 686 3 186 2 840 2 521 2 477 2 209 1 629 1 484 867
16
Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
293
Tabell 16.7 Export av jordbruksvaror och livsmedel med fördelning på de viktigaste mot1 tagarländerna 2012, milj. kr, insamlade värden . Varugruppering enligt SITC Exports of agricultural products by the most important countries of destination, collected data. Specification according to SITC SITC 00
01
02
03
04
05
06
07
Levande djur Norge Danmark Ryssland Frankrike Tyskland Pakistan Kött o. köttvaror Danmark Finland Polen Tyskland Storbritannien och Nordirland Norge Mjölk, mejeriprodukter samt ägg Danmark Finland Oman Egypten Tyskland Norge Fisk, kräft- o. blötdjur, varor därav Frankrike Polen Portugal Spanien Storbritannien och Nordirland Danmark Spannmål o. varor därav Norge Danmark Tyskland Finland Nederländerna Spanien Frukt o. köksväxter Finland Danmark Norge Tyskland Italien Storbritannien och Nordirland Socker, sockervaror o. honung Norge Danmark Finland Tyskland Egypten Irak Kaffe, te, kakao, kryddor o. varor därav Danmark Norge Finland USA Tyskland Frankrike
2007
2008
2009
2010
2011
2012*2
154 46 32 2 0 17 0 1 734 339 372 129 110 132 128 2 998 581 355 150 104 335 80 10 942 1 878 1 350 1 520 837 1 055 1 165 5 328 1 029 775 768 476 146 339 2 239 612 397 385 125 177 39 850 188 295 169 83 0 0 2 805 642 471 311 307 217 171
212 45 59 5 0 28 0 2 156 255 486 178 145 212 92 3 477 591 485 527 129 207 92 12 139 2 199 2 156 1 493 865 825 1 005 6 520 1 234 1 056 979 495 140 255 2 380 675 389 384 176 187 32 1 251 258 395 203 120 0 0 2 998 680 482 365 271 250 159
163 45 46 0 0 28 0 1 861 297 439 174 146 136 71 3 098 501 545 192 212 206 88 15 306 2 994 2 871 1 483 1 065 1 240 931 5 769 1 275 914 810 623 223 468 2 563 873 373 343 192 229 64 1 388 207 325 339 129 0 0 3 269 829 548 348 303 265 144
138 37 39 3 0 31 0 1 851 313 363 203 147 100 96 3 187 686 520 300 167 265 112 18 915 3 773 3 253 2 006 1 436 1 383 1 166 5 975 1 295 867 867 670 222 279 2 696 772 385 371 204 212 76 1 227 236 284 237 82 0 0 3 491 845 611 420 318 228 153
129 32 33 3 1 26 3 1 748 324 361 129 96 111 97 3 090 771 508 196 201 204 136 18 392 3 791 2 697 2 211 1 699 1 285 1 178 6 274 1 388 1 127 856 584 256 359 2 780 683 427 422 190 243 124 1 047 267 272 146 107 10 0 3 684 963 664 430 393 191 133
179 38 34 28 18 15 10 1 748 343 337 212 104 94 92 3 107 642 482 415 330 184 163 19 308 3 951 3 714 1 940 1 570 1 354 1 057 6 973 1 628 1 140 695 648 396 344 3 036 718 558 488 212 208 137 1 143 347 231 125 101 73 30 3 673 994 761 449 210 184 152
1) Se faktaruta på sid. 282. 2) Databasuttag mars 2013. Källa: SCB, Utrikeshandelsstatistiken.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
294
16
Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
Tabell 16.7 (forts.)
SITC 08
09
11
12
22
4
Djurfoder Norge Danmark Tyskland Finland Nederländerna Storbritannien och Nordirland Diverse livsmedel Finland Norge Storbritannien och Nordirland Danmark USA Ukraina Drycker USA Tyskland Irland Norge Storbritannien och Nordirland Danmark Tobak och tobaksvaror Norge Tyskland USA Danmark Kanada Ukraina Oljefrön, oljehaltiga nötter o. kärnor Danmark Tyskland Finland Norge Libanon Österrike Animaliska o. vegetabiliska fetter Norge Danmark Nederländerna Frankrike Tyskland Polen Totalt jordbruksvaror och livsmedel Norge Danmark Finland Frankrike Polen Storbritannien och Nordirland Tyskland USA Spanien Portugal Nederländerna Italien Litauen Belgien Ryssland
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
2007
2008
2009
2010
2011
2012*2
487 137 44 110 28 2 14 4 926 995 665 302 662 295 173 6 029 2 832 395 73 213 298 331 315 222 6 3 37 0 0 76 11 20 4 24 0 0 1 197 217 185 50 36 192 107 40 080 4 018 5 496 4 046 2 787 1 959 2 720 3 168 3 636 1 619 1 610 1 021 1 070 257 539 570
718 227 64 138 35 3 15 5 586 1 176 680 302 773 338 297 6 643 2 648 501 162 253 299 645 431 301 54 13 39 0 0 82 16 6 6 25 0 0 1 608 297 363 78 60 133 99 46 200 4 762 6 330 4 691 3 030 2 939 2 706 3 636 3 498 1 640 1 590 1 195 1 142 423 740 710
973 370 74 151 72 74 20 5 612 1 153 770 334 724 347 305 6 351 2 605 572 190 258 206 548 501 387 50 8 31 0 0 117 15 26 8 18 0 0 1 585 354 217 106 90 195 93 48 557 5 180 5 825 5 321 3 925 3 719 2 903 4 083 3 484 1 967 1 577 1 187 1 383 531 826 572
1 151 422 158 140 89 89 27 5 869 1 112 810 656 692 290 305 6 262 2 484 581 261 333 177 358 556 415 43 18 22 0 10 189 113 17 14 24 0 0 1 373 194 209 141 104 142 93 52 878 5 412 6 136 5 181 4 631 4 049 3 039 4 146 3 334 2 125 2 083 1 379 1 591 919 921 571
1 184 436 212 159 137 43 28 6 508 1 155 888 694 781 308 316 6 062 2 220 571 409 356 225 261 599 506 39 18 13 1 8 137 51 28 8 25 0 1 1 539 296 215 205 119 99 89 53 173 6 017 6 629 4 904 4 739 3 429 3 013 3 699 3 179 2 475 2 271 1 582 1 521 797 900 661
1 436 578 263 148 142 85 72 6 486 1 072 982 877 724 317 302 6 390 2 366 525 479 405 305 229 1 400 1 306 32 25 12 3 3 208 95 48 34 26 1 1 1 772 505 247 221 134 107 62 56 859 7 814 6 570 4 970 4 825 4 458 3 506 3 470 3 187 2 271 1 969 1 700 1 489 878 815 636
17
17
Konsumtion av livsmedel
295
Konsumtion av livsmedel
Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.
Sammanfattning Direktkonsumtion av livsmedel Med direktkonsumtion av livsmedel avses de totala leveranserna av livsmedel till privathushåll och storkök samt producenternas hemmaförbrukning. Redovisning sker i kvantiteter per capita samt i miljoner kilo respektive liter. I det följande kommenteras utvecklingen av konsumtionen per person och år, främst för perioden 1990–2011. Enligt tabell 17.1 har konsumtionen av bröd och konditorivaror i kilo per person och år ökat med 38 % sedan 1990 och uppgår till 72 kg. Konsumtionen av övriga mjölprodukter, där bland annat pasta ingår, har ökat 47 % till 14 kg per person under samma period. Däremot har konsumtionen av mjöl och gryn minskat från 22 till 18 kilo. Konsumtionen per capita av färskt och fryst kött har ökat kraftigt , 90 %, sedan 1990, framförallt av fjäderfäkött. När det gäller charkuterivaror utgör konsumtionen av korv och pastejer m.m. den största delen. Här har konsumtionen ökat 10 % och uppgår till 16 kilo per person. Konsumtionen av fisk visar inget tydligt mönster. Resultaten anses osäkra och det är därför svårt att dra slutsatser av materialet. Direktkonsumtionen av mjölk och syrade produkter har sedan 1990 minskat med 21 %. Lätt- och minimjölken har minskat sin andel till förmån för mellanmjölken samtidigt som konsumtionen av standardmjölk halverats. Konsumtionen av ost har ökat med 12 %, från 16 till 18 kilo per person. Äggkonsumtionen har varit relativt oförändrad de senaste åren, men har minskat med 9 %, från 12 till 11 kilo, sedan 1990.
Konsumtionen av smör och margarin har stadigt minskat, från 18 till 12 kilo, under perioden. I fråga om köksväxter har konsumtionen ökat med 62 % sedan 1990. Det är framför allt konsumtionen av lök och purjolök samt tomater som ökat kraftigt. Konsumtionsmönstret vad gäller färska frukter och bär visar på en ökning utom för färska äpplen och päron samt beredda frukter. Konsumtionen av färsk potatis är 45 kilo per person år 2011. Sedan 1990 har konsumtionen minskat med 25 % (då var den 60 kilo per person). Konsumtionen av choklad och konfektyrvaror har ökat, från 11 till 15 kilo per person år 2011. Sedan 1990 har konsumtionen av glass minskat med 25 % till 10 liter per person. Vad gäller drycker så har konsumtionen av läskedrycker och mineralvatten ökat från 60 till 99 liter år 2011, dvs. med 66 % medan konsumtionen av lättöl och öl 2,25–3,5 % minskat från 41 till 19 liter (54 %). När det gäller alkoholhaltiga drycker så har konsumtionen av starköl och vin ökat, medan spritdryckskonsumtionen minskat. År 2011 konsumerades 33 liter starköl, 24 liter vin samt knappt 3 liter spritdrycker per person och år.
Kostens näringsinnehåll Sedan 1980 och fram t.o.m. 2011 har energitillförseln per person och dag varit i stort sett oförändrad, dvs. cirka 12–14 MJ. (tabell 17.2). Tillförseln av protein har ökat med 26 % sedan 1980, från 87 g per person och dag till 110 g år 2011. Våra viktigaste proteinkällor är kött och köttvaror, bröd och spannmålsprodukter samt mjölk och ost.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
296
17
Konsumtion av livsmedel
Fettkonsumtionen har ökat något sedan 1980-talet och år 2011 konsumerades 132 g per person och dag. År 2011 bidrog fett med 36 % av energitillförseln, vilket är något mer än vad som rekommenderas. Fett erhålls främst genom konsumtion av kött och köttvaror samt matfett. Sedan 1980 har kolhydratintaget ökat och det uppgick år 2011 till 368 g per person, vilket är en ökning med 8 %. Sedan föregående år har dock intaget av kolhydrater minskat med 7 g per person och dag. Kolhydrater erhålls i första hand från bröd och spannmålsprodukter (tabellerna 17.2–3). De viktigaste livsmedlen för vårt intag av A-vitamin är kött och köttvaror, köksväxter och matfett. Köksväxter, frukt och bär samt potatis och potatisprodukter svarar för den dominerande delen av vårt intag av C-vitamin medan vårt intag av järn främst tillgodoses av kött och köttvaror samt bröd och spannmålsprodukter. De viktigaste källorna för kalciumintaget är mjölk och ost. Tiamin (vitamin B1) får vi främst från bröd- och spannmålsprodukter men även kött och köttvaror är en viktig tiaminkälla. Fibrer får vi främst genom bröd och spannmålsprodukter (tabell 17.4).
Försäljning av livsmedel Försäljningen av livsmedel och icke alkoholhaltiga drycker ökade i fasta priser med drygt 2 % mellan 2010 och 2011 till knappt 159 miljarder kronor. Försäljningen av kött har ökat med 11 % medan försäljningen av mineralvatten, läskedrycker samt frukt- och grönsaksjuicer minskat med 9 % (tabell 17.5).
Livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna Enligt nationalräkenskaperna utgjorde utgifter för livsmedel och icke alkoholhaltiga drycker 12 % av hushållens totala utgifter år 2012. Alkoholhaltiga drycker svarade för 2 % av den totala konsumtionen. Av livsmedelsutgifterna exklusive drycker var kött den största posten, 20 %. I nationalräkenskaperna räknas inte utgifter för livsmedel och drycker Jordbruksstatistisk årsbok 2013
i restaurang och storkök till området livsmedel utan klassas som utgifter för tjänst (tabell 17.6). I fast penningvärde har utgifterna för livsmedel och icke alkoholhaltiga drycker år 2012 ökat med 28 % sedan 2000. Motsvarande ökning av hushållens totala konsumtion var 29 %. De icke alkoholhaltiga dryckerna har ökat med 35 % sedan 2000 medan de alkoholhaltiga dryckerna ökat med 29 %. Minskningen för starkspriten är 13 %. Indextalen speglar också den kvantitetsmässiga utvecklingen av konsumtionen av livsmedel och drycker (tabell 17.7).
Om statistiken Jordbruksverkets konsumtionsberäkningar Jordbruksverket (tidigare Statens jordbruksnämnd) redovisar sedan början av 1940-talet beräkningar av livsmedelskonsumtionen i landet och kostens näringsinnehåll. Beräkningarna tillkom för att man under krigsåren skulle kunna följa utvecklingen av livsmedelsförsörjningen och förändringar i näringsstandarden. Användningsområdet utökades successivt och beräkningarna ingick under flera år som en integrerad del i SCB:s nationalräkenskaper vid beräkningar av den totala konsumtionen i landet. Fram t.o.m. redovisningsår 1999 innefattade beräkningarna av den s.k. direktkonsumtionen både konsumerade kvantiteter av livsmedel och ett till detaljhandelspris uppskattat värde av konsumtionen. Fr.o.m. redovisningsår 2000 innefattas enbart beräkningar över de konsumerade kvantiteterna. Med direktkonsumtion av livsmedel avses de totala leveranserna av livsmedel till enskilda hushåll och storhushåll samt producenternas hemmaförbrukning, den s.k. naturakonsumtionen. Så långt det är möjligt sker redovisning i den form varorna når konsumenten, dvs. som jordbruksprodukter, halvfabrikat, konserver, djupfrysta varor, färdiglagad mat etc.
17 Med totalkonsumtion av livsmedel avses den totala åtgången av olika råvaror för humankonsumtion. Totalkonsumtionen innefattar därför alla de råvaror och halvfabrikat som konsumeras direkt, dels de råvaror och halvfabrikat som livsmedelsindustrin förbrukar för att tillverka livsmedel av högre förädlingsgrad för direktkonsumtion. Underlaget till Jordbruksverkets konsumtionsberäkningar är främst verkets statistik över t.ex. slakt och egna undersökningar av exempelvis kvarnarnas leveranser av mjöl. Vidare används SCB:s statistik över industrins varuproduktion samt import och export. Förändringar i samband med och strax efter EU-inträdet av SCB:s statistikområden Utrikeshandelsstatistik och Industrins varuproduktion är två av anledningarna till nedläggningen av värdeberäkningen i direktkonsumtionsberäkningarna fr.o.m. år 2000. Ytterligare förändringar i beräkningar och varuindelningar som genomförts under årens lopp har förklarats i form av noter i tabellerna. Även revideringar bakåt i tiden har gjorts.
Kostens näringsinnehåll Beräkningarna avseende kostens näringsinnehåll baseras på uppgifter från Jordbruksverkets konsumtionsberäkningar samt en vid Livsmedelsverket utvecklad livsmedelsdatabas. Denna innehåller näringsvärden för ca 1 800 livsmedel och maträtter. Näringsvärdena baseras främst på Livsmedelsverkets egna analyser kompletterade med värden från nordiska och andra utländska tabeller. Konsumtion av vitaminpreparat och liknande ingår inte i beräkningarna.
Försäljning av livsmedel Från och med år 2000 producerar SCB livsmedelsförsäljningsstatistik som uppfyller nationalräkenskapernas och konsumentprisindex behov. För att samla in statistiken har datakasseregister använts för de största dagligvarublocken samt servicehandelskedjorna, vilket kompletterats med en enkätundersökning till
Konsumtion av livsmedel
297
mindre butiker. Momsregister och register över vilka företag som ingår i respektive livsmedelsblock har också använts för genomförandet av undersökningen.
Livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna I nationalräkenskaperna (NR) beskrivs i form av ett kontosystem vårt lands ekonomiska aktiviteter och utveckling på ett konsistent och överskådligt sätt. Produktionen redovisas indelad i de två huvudsektorerna näringslivet och offentliga myndigheter/hushållsorganisationer. Näringslivsredovisningen sker med uppdelning på bransch. För varje bransch, t.ex. livsmedelsindustri, visas produktionsvärde, förbrukning och förädlingsvärde. Summan av alla förädlingsvärden ger bruttonationalprodukten (BNP) mätt från produktionssidan. Produktionens användning redovisas uppdelad på hushållens konsumtion, statlig och kommunal konsumtion, export samt bruttoinvesteringar och lagerinvesteringar. Summan av dessa användningar med avdrag för import ger BNP från användningssidan. Varje kvartal beräknas i NR värdet av den totala konsumtionen i landet. Beräkningsprinciperna följer de internationella rekommendationerna på området. För hushållssektorns konsumtionsutgifter sker uppdelning efter ändamål (typ av varor och tjänster). I årsstatistiken delas livsmedelskonsumtionen upp på vissa varugrupper enligt en grövre indelning än den Jordbruksverket använder för sina beräkningar av livsmedelskonsumtionen. Underlaget till NR:s beräkningar av livsmedelskonsumtionen t.o.m. år 1999 är i första hand Jordbruksverkets konsumtionsberäkningar. NR:s beräkningar skiljer sig från Jordbruksverkets genom att den offentliga livsmedelskonsumtionen i storkök vid t.ex. skolor och sjukhus samt livsmedelskonsumtion i restauranger inte ingår i NR:s redovisning för livsmedel. Däremot ingår restaurangutgifter i NR:s redovisning av hushållens totala konsumtion. Även i en del andra avseenden är beräkningsprinciperna olika. Från och med år Jordbruksstatistisk årsbok 2013
298
17
Konsumtion av livsmedel
2000 är NR:s källa den Livsmedelsförsäljningsstatistik som tas fram inom SCB. Nationalräkenskapernas indelning i ändamålsgrupper baseras på den inom EU tillämpade COICOP-indelningen (Classification of Individual Consumption by Purpose), vilken fr.o.m. 2000 även används vid de svenska beräkningarna av konsumentprisindex.
Annan publicering Jordbruksverket har varje år publicerat konsumtionsberäkningarna i särskilda rapporter. Den senaste redovisningen av direktkonsumtionen inklusive uppgifter om kostens näringsinnehåll har lämnats i ”Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Uppgifter t.o.m. 2011”, Jordbruksverket, Statistikrapport 2013:04. Denna rapport finns tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se under Ta del av
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
statistiken, Livsmedel. I denna rapport redovisas även beräkningar av totalkonsumtionen. Delar av statistiken publiceras även i Jordbruksverkets statistikdatabas i anslutning till webbplatsen. Statistik över livsmedelsförsäljning presenteras i Statistiskt meddelande serie HA, senast i HA 24 SM 1201 och finns på SCB:s webbplats www.scb.se. Hushållens konsumtionsutgifter enligt nationalräkenskaperna med uppdelning efter bl.a. olika livsmedel publiceras i de statistiska databaserna som finns tillgängliga på SCBs webbplats. Nationalräkenskapssystemet redovisas enligt ENS 95 (Europeiska Nationalräkenskapssystemet), vilket sammanfaller med det av FN m.fl. rekommenderade. En dokumentation av det svenska nationalräkenskapssystemet finns tillgänglig på SCB:s webbplats www.scb.se.
17
Konsumtion av livsmedel
299
Figur 17A Privat konsumtion av livsmedel och drycker enligt nationalräkenskaperna i procent av värdet av hushållens totala konsumtion 1998–2012 Private consumption of food and beverages according to the National Accounts, per cent of total consumption expenditures Procent 20
Alkoholhaltiga drycker
15
Icke alkoholhaltiga drycker 10 Livsmedel 5
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11* 12*
Källa: SCB, Nationalräkenskaperna.
Figur 17B Privat konsumtion av olika livsmedel och drycker 2012* enligt nationalräkenskaperna, fördelning i procent Private final consumption of different foodstuffs and beverages according to the National Accounts Alkoholhaltiga drycker 14 %
Bröd och spannmålsprodukter 13 %
Icke alkoholhaltiga drycker 9%
Kött 16 %
Salt, kryddor, såser 4% Fisk 5 %
Sötsaker, glass och sylt 9%
Mjölk, ost och ägg 14 %
Grönsaker 8 % Frukt 6 %
Oljor och fetter 2 %
Källa: SCB, Nationalräkenskaperna.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
300
17
Konsumtion av livsmedel
Tabell 17.1 Direktkonsumtion av livsmedel 1990–2011, kilo eller liter per person Consumption of food. Kilograms or litres per person Uppgifterna nedan avser varans art före den slutliga beredningen i hemmet. Sålunda redovisas t.ex. endast marknadsförda produkter i positionerna 12–17, medan hembakade produkter redovisas under vetemjöl, ägg, socker osv. Enhet
Varukod
Befolkningstal, milj. (medeltal personer) Bröd och spannmålsprodukter Mjöl och gryn Vetemjöl, rågmjöl o. mjöl av annan spannmål Risgryn Havregryn och gryn av annan spannmål Mjölprodukter, exkl. bröd och konditorivaror Mixer m.m. av mjöl el. stärkelse, vällingpulver Makaroner, spagetti och liknande produkter Majsflingor, rostat ris, ostbågar, pop corn Bröd och konditorivaror Knäckebröd1, flatbröd2,3 Skorpor och skorpmjöl3 Mjukt matbröd (inkl. tunnbröd)2 Kex, rån och torra småkakor Bullar, vetelängder och annat mjukt kaffebröd Bakelser, tårtor, sockerkakor o. övr. bakverk Kött och köttvaror Kött, färskt och fryst Hemslakt av kalv, gris och får4,5 Nötkött inkl. kalv, färskt och fryst6,7,8 Griskött, färskt och fryst7,8 Fårkött, färskt och fryst8 Fjäderfäkött, färskt och fryst8,9 Renkött, färskt och fryst10 Kött av hare, älg och annat vilt10,11 Charkuterivaror o. konserver (inkl. innanmat) Lever, njure och tunga8,10 Skinka, kassler o. andra oblandade charkvaror8 Korv, pastejer o. andra blandade charkvaror8 Köttkonserver (exkl. köttsoppor)8 Frysta köttprodukter och fryst färdiglagad mat innehållande kött8 1) 2) 3) 4) 5) 6) 7) 8) 9) 10) 11)
1990
2000
2005
2010
2011*
8,559
8,872
9,030
9,378
9,449
kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg
1–5 1–3 4 5 7–10 7–8 9 10 12–17 12 13 14 15 16 17
22,0 15,3 3,9 2,8 9,4 1,8 4,3 3,3 52,1 5,6 1,0 30,9 6,2 3,8 4,6
18,5 12,1 4,0 2,4 12,7 1,4 7,1 4,2 66,7 3,6 0,6 45,1 4,9 6,3 6,2
18,8 10,4 5,5 3,0 14,3 1,3 8,7 4,4 72,2 3,8 .. 47,6 5,1 4,1 11,5
18,6 9,7 5,4 3,6 15,6 1,2 9,7 4,7 78,2 3,3 .. 54,8 4,4 4,0 11,8
18,4 9,5 5,4 3,5 13,8 1,2 9,2 3,4 71,8 3,5 .. 51,2 4,2 4,1 8,8
kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg
20–27 20 21–22 23 24 25 26 27 29–32 29 30 31 32
26,8 0,4 7,1 10,3 0,7 5,4 0,3 2,6 21,6 0,5 4,6 14,7 1,8
40,8 0,3 10,7 15,1 0,7 11,8 0,2 2,0 22,4 0,7 5,6 15,1 1,0
42,6 0,4 9,9 15,2 0,9 14,2 0,2 1,9 22,6 0,7 4,5 16,8 0,7
48,9 0,4 12,2 16,2 1,1 17,0 0,2 1,9 23,2 0,6 5,1 17,1 0,4
50,8 0,3 12,7 17,2 1,2 17,3 0,2 1,9 21,7 0,6 4,6 16,1 0,4
kg
36
5,2
8,8
17,6
10,6
10,8
Inklusive ströbröd framställt av knäckebröd. Fr.o.m. år 1995 redovisas tunnbröd tillsammans med mjukt matbröd. Fr.o.m. år 2003 redovisas skorpor och skorpmjöl tillsammans med knäckebröd och flatbröd. Uppgifterna avser vara med ben. Fr.o.m. år 2000 används annat underlag än tidigare, varför jämförelse med tidigare år bör göras med försiktighet. Fr.o.m. 1995 redovisas Kalv- och Nötkött tillsammans. Inkl. köttinnehållet i viss färdiglagad mat. Fr.o.m. år 1996 används annat underlag än tidigare, varför jämförelse med tidigare år bör göras med försiktighet. Fr.o.m. år 2005 ingår inte kasserade slaktkycklingar, dessutom har vissa ändringar gjorts i underlaget. Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Inkl. vissa kvantiteter fryst kött.
Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
17
301
Konsumtion av livsmedel
Tabell 17.1 (forts.)
Enhet
Varukod
1990
2000
2005
2010
2011*
Fisk, kräftdjur och blötdjur Hel, styckad eller filead, färsk fisk12, 13 Filead fryst fisk Konserver och beredd fisk Kräftdjur och blötdjur, även konserver13
kg kg kg kg
38–43 45–48 49–56 58–59
6,5 2,7 6,7 2,7
.. 1,8 7,6 1,6
.. 3,1 9,6 2,1
.. 3,7 9,1 2,2
.. 3,8 9,3 2,0
Mjölk Mjölk Direktförsåld o. hemmaförbrukad mjölk Lätt- och minimjölk < 1,0 % Mellanmjölk m.m. 1,0 % – 2,0 % Standardmjölk > 2,0 % Syrade produkter < 1,0 % Syrade produkter 1,0 % – 2,0 % Syrade produkter > 2,0 %
liter liter liter liter liter liter liter liter
60–68 60 61 62 63 64, 66 67 65, 68
154,8 2,8 36,3 34,2 54,3 7,0 1,1 19,2
141,2 1,4 23,7 49,8 36,8 7,1 4,1 18,3
137,7 1,0 24,4 51,1 29,4 9,7 4,5 17,6
126,4 0,6 18,5 48,3 26,4 6,7 5,0 21,0
121,9 0,6 17,5 46,2 24,9 6,3 5,2 21,2
Grädde, ost och ägg Grädde Tunn grädde < 29 %14 Gräddfil, inkl. matyoghurt Tjock grädde > 29 %14 Mjölkpulver Ost Hårdost Smältost, och ost av andra slag Ägg10
liter liter liter liter kg kg kg kg kg
70–72 70 71 72 74 75–78 75 76–78 80
8,5 1,3 1,1 6,2 0,1 16,3 13,1 3,2 11,7
9,9 2,0 1,6 6,3 0,0 16,5 12,6 3,9 10,4
8,8 2,1 1,6 5,2 0,0 17,6 12,8 4,8 9,8
10,6 2,0 1,6 7,0 0,0 19,0 13,8 5,2 10,6
10,6 1,9 1,5 7,2 0,0 18,2 12,5 5,7 10,7
Matfett Smör och margarin Smör Hushållsmargarin (inkl. Bregott) exkl. lättmargarin Lättmargarin Matolja15
kg kg kg kg kg
82–84 82 83 84 87
18,2 2,2 11,6 4,3 0,8
14,9 1,3 8,7 4,9 0,9
11,9 1,5 5,6 4,8 1,7
11,4 2,3 5,6 3,6 1,4
12,3 2,5 5,9 3,9 2,6
kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg
89–90 89 90 92–99 92 93–94 95–96 97 98 99
9,0 7,4 1,5 28,9 3,8 5,5 5,9 5,0 6,3 2,3
9,4 8,0 1,4 38,8 4,3 8,7 6,3 5,5 8,6 5,4
9,4 8,0 1,4 42 4,4 7,8 6,2 5,7 10,0 7,9
9,2 7,7 1,5 44,3 5,6 8,5 6,4 5,7 9,8 8,3
11,7 10,0 1,7 46,8 5,6 9,1 6,3 6,1 10,1 9,6
kg
101–104
16,9
17,6
19,8
21,7
22,2
Köksväxter Rotfrukter Morötter Övriga rotfrukter Färska köksväxter Gurkor Lök, purjolök Blom-, vit-, röd-, bryssel- o. grönkål samt broccoli16 Sallad16 Tomater Övriga köksväxter, färska16 Frysta, torkade, inlagda, beredda eller konserverade rotfrukter o. köksväxter 12) 13) 14) 15) 16)
Produktion inom vattenbruket ingår här. Fr.o.m. 2000 redovisas inte konsumtionen av varorna 38–44 samt 58 p.g.a. att dataunderlaget anses alltför osäkert. Fr.o.m. år 2000 används fetthaltsgränsen 29 %, tidigare år gällde 27 %. Uppgifter fr.o.m. år 2005 är inte helt jämförbara med tidigare år. Fr.o.m. år 2005 ingår salladskål i vara 99. Åren 1995–2004 ingick salladskål i vara 96 och dessförinnan i vara 97.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
302
17
Konsumtion av livsmedel
Tabell 17.1 (forts.)
Frukter och bär Citrusfrukter och vindruvor, färska Mandel och nötter, färska eller beredda Äpplen och päron, färska10, 17 Körsbär, persikor, plommon o. likn. stenfrukter, bananer, meloner och övriga frukter, färska10, 17 Jordgubbar, hallon, sv. vinbär, blåbär, lingon o. andra bär, färska eller frysta10, 17 Frukter och bär, hela i stycken el. mosade, torkade el. konserverade Sylter, marmelader, fruktmos och geléer, beredda genom kokning Soppor och buljonger innehåll. köksväxter, bär, frukter, fisk och kött18, 19 Saft och juice av köksväxter, frukter och bär, naturlig, även konc. Övriga livsmedel Potatis, färsk10, 20 Potatisprodukter Bit-, strö-, farin-, flor-, o. pärlsocker Sirap Kaffe, rostat Te Kaffe- och teextrakt, kakaopulver, drickchoklad o. chokladsåser Honung10 Choklad och konfektyrvaror Såser inkl. majonnäs o. andra för smaksättning avsedda preparat Glass Kryddor inkl. senap och salt10 Alkoholfria och alkoholhaltiga drycker Läskedrycker och mineralvatten Läskedrycker, cider m.m.21 Mineralvatten och kolsyrat vatten, utan tillsats av socker eller aromämne Maltdrycker Lättöl < 2,25% (inkl. svagdricka) Öl 2,25 – 3,5 %22 Alkoholhaltiga drycker Starköl22 Vin22 Spritdrycker22 17) 18) 19) 20) 21) 22)
Enhet
Varukod
1990
2000
2005
2010
2011*
kg kg kg
106–107 108 109
16,9 1,5 15,0
17,0 1,2 14,0
17,1 1,9 17,1
20,8 2,7 13,6
21,5 2,5 14,1
kg
110–111
21,5
27,6
26,3
25,3
25,6
kg
112–113
1,7
2,2
3,0
3,1
3,8
kg
114–115
6,1
4,9
5,3
5,0
4,6
kg
116
5,5
6,4
6,8
7,8
7,7
kg
117–118
3,4
3,8
4,6
4,1
3,8
liter
119–120
18,9
18,5
19,2
16,2
21,6
kg kg kg kg kg kg
122 123–127 129–130 131 133 134
60,4 6,8 13,8 0,4 9,0 0,3
47,1 10,4 10,1 0,4 7,0 0,4
46,5 10,6 7,4 0,3 7,7 0,3
43,3 11,9 6,6 0,3 8,8 0,4
45,0 11,4 6,9 0,3 7,7 0,3
kg kg kg
135–137 139 140
1,7 0,8 11,1
2,6 0,6 14,8
2,5 0,6 15,2
3,1 0,7 15,2
3,0 0,8 15,4
kg liter kg
141 142–143 145–146
5,4 13,8 2,7
9,1 12,5 2,8
12,8 12,6 2,7
17,7 10,4 2,9
15,0 10,4 2,8
liter liter
148–149 148
59,5 49,8
90,6 82,2
94,3 84,5
99,8 92,4
98,6 87,7
liter liter liter liter
149 151–152 151 152
9,7 41,3 12,6 28,6
8,3 30,5 7,4 23,1
9,8 23,2 5,1 18,2
7,3 18,2 3,6 14,7
11,0 18,8 3,4 15,4
liter liter liter
156 157 158
19,0 12,2 4,4
25,3 16,3 2,8
28,9 19,5 2,7
32,5 23,7 2,9
32,5 24,3 2,7
Naturakonsumtion ingår inte. Uppgifterna avser såväl torkade som färdiga soppor. Ändrat underlag fr.o.m. år 2005 vilket gör att tidigare års siffror inte är helt jämförbara. Inkl. konsumtion av skalad potatis. Inkl. mineralvatten och kolsyrat vatten med tillsats av socker eller aromämne. Uppgifterna avser försäljning av spritdrycker i detaljhandel och servering.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
17
Konsumtion av livsmedel
303
Tabell 17.2 1 Näringsvärden per person och dag. Genomsnitt för hela befolkningen Nutritive values per capita and day. Means for the whole population Procentuellt bidrag till energitillförseln2
Absoluta tal Energi,
Fett,
MJ
Protein, g
2011* 20102 20092 20052
13,7 13,7 13,6 12,9
20002 1995 1990 1985 1980
12,5 11,9 12,3 12,2 12,3
2
g
Kolhydrater, g
Alkohol, g
Protein, %
110 112 110 102
132 130 129 123
368 375 373 367
15,0 14,8 15,0 13,4
97 89 89 86 87
120 118 122 125 126
357 334 352 343 342
12,8 12,5 13,1 12,2 13,0
Fett, %
Kolhydrater, %
Alkohol, %
Summa %
13,7 14,0 13,9 13,4
35,8 35,0 34,4 35,2
45,8 46,0 47,1 48,3
3,2 3,0 3,0 3,0
98 98 98 100
13,1 12,7 12,0 11,8 11,8
35,5 36,6 37,2 38,5 38,7
48,4 47,6 47,8 46,8 46,4
3,0 3,1 3,0 2,9 3,1
100 100 100 100 100
1) Fr.o.m. 1995 beräknas energimängden med faktorerna 17,0 kJ/g för protein och kolhydrater, 37,0 kJ/g för fett och med 29,0 kJ/g för alkohol. 2) Fr.o.m. 1995 ingår ej kostfibrer i kolhydrat- och energivärdet. Källa: Jordbruksverket.
Tabell 17.3 Genomsnittlig tillförsel av energi, protein, fett och kolhydrater per person och dag 1980 och 2011 med fördelning på olika livsmedel Mean supply of energy, protein, fat and carbohydrates per capita and day by different foodstuffs Energi, kJ
Protein, g
Fett, g
1980
2011*
1980
2011*
1980
2011*
1980
2011*1
Bröd och spannmålsprodukter 3 028 Kött och köttvaror 1 321 Fisk, kräft- och blötdjur2 220 Mjölk 1 129 Grädde och mjölkpulver 247 Ost 544 Ägg 166 3 Matfett 1 747 Köksväxter 205 Frukt och bär 692 Potatis och potatisprodukter 625 Socker och sirap 919 Andra livsmedel4 891 5 Malt- och läskedrycker 259 Totalt livsmedel 11 993 Alkoholhaltiga drycker 326 Totalt 12 319
3 785 1 768 367 739 362 632 148 1 210 329 848 758 331 1 412 489 13 177 473 13 650
17 23 6 17 1 10 4 0 2 1 3 0 3 0 87 0 87
23 35 10 11 1 11 3 0 3 2 3 0 4 0 109 1 110
12 23 3 11 6 10 3 47 1 1 1 0 8 0 126 0 126
14 29 4 6 9 11 3 32 1 5 4 0 13 0 132 0 132
134 5 1 25 1 1 0 0 9 36 31 54 32 11 340 2 342
163 4 2 18 1 2 0 1 12 36 31 19 49 26 364 4 368
Livsmedel
1) 2) 3) 4) 5)
Kolhydrater, g
Fr.o.m. 1995 ingår inte kostfibrer i kolhydratvärdet. Inkl. konserver och andra beredningar. Smör, Bregott och övrigt matfett. Kaffe, te, kakaopulver, honung, choklad- och konfektyrvaror, vissa såser och glass. Exkl. starköl.
Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
304
17
Konsumtion av livsmedel
Tabell 17.4 Genomsnittlig tillförsel av vissa vitaminer, järn, kalcium och fibrer per person och dag 2011* med fördelning på olika livsmedel. Milligram Mean supply of certain vitamins, iron, calcium and fibres per capita and day by different foodstuffs Livsmedel
Avitamin1
Cvitamin
Tiamin2
Järn
Kalcium
Kostfibrer
Bröd och spannmålsprodukter Kött och köttvaror Fisk, kräft- och blötdjur3 Mjölk Grädde och mjölkpulver Ost Ägg Matfett4 Köksväxter Frukt och bär Potatis och potatisprodukter Socker och sirap Andra livsmedel5 Malt- och läskedrycker Totalt livsmedel Alkoholhaltiga drycker Totalt
85 588 27 89 79 100 60 272 274 11 1 0 26 1 1 613 0 1 613
1 0 0 0 0 0 0 0 62 43 32 0 5 20 164 0 164
0,8 0,6 0,1 0,1 0,0 0 0 0 0,1 0,1 0,1 0 0 0 2,1 0 2,1
4,2 4,5 0,5 0,1 0 0,1 0,4 0 1,2 0,9 0,3 0 1,5 0,4 14,3 0,8 15,1
117 33 19 388 24 292 13 3 63 42 10 1 77 13 1 096 16 1 111
12 0 0 0 0 0 0 0 4 4 4 0 2 0 26 0 26
1) Redovisning i RE (=retinolekvivalenter). RE=summan av färdigbildad retinol i kosten och vitamin A aktivitet från betakaroten. 2) B1-vitamin. 3) Inkl. konserver och andra beredningar. 4) Smör, Bregott och övrigt matfett. 5) Kaffe, te, kakaopulver, honung, choklad- och konfektyrvaror, vissa såser och glass. Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
17
305
Konsumtion av livsmedel
Tabell 17.5 Försäljning (inkl. moms) av livsmedel och drycker inom handeln 2000–2011 (enligt mer detaljerad COICOP), belopp i milj. kr Turnover (incl. VAT) of food and drinks for the retail trade and retail sale of automotive fuel (by more datailed COICOP) COICOP
Varugrupp
Försäljning (inkl. moms) Fasta priser (2000=100)1
Löpande priser Bröd och övriga spannmålsprodukter 01.1.1.1 Ris 01.1.1.2 Bröd 01.1.1.3 Pastaprodukter 01.1.1.4 Bakverk 01.1.1.5 Andra spannmålsprodukter 01.1.2 Kött 01.1.2.1– Nöt-, gris-, får-, lamm- och viltkött 01.1.2.4, 01.1.2.7 01.1.2.5 Torkat, saltat eller rökt kött och ätliga slaktbiprodukter (chark) 01.1.2.6 Annat konserverat eller bearbetat kött samt beredningar av kött 01.1.3 Fisk 01.1.3.1– Fisk och skaldjur (färsk, kyld, 01.1.3.3 fryst, torkad, rökt eller saltad) 01.1.3.4 Annan konserverad eller beredd fisk och skaldjur samt beredningar av fisk och skaldjur 01.1.4 Mjölk, ost och ägg 01.1.4.1– Mjölk 01.1.4.3 01.1.4.4 Yoghurt och fil 01.1.4.5– Ost och andra mjölkprodukter 01.1.4.6 01.1.4.7 Ägg 01.1.5 Oljor och fetter 01.1.5.1 Smör 01.1.5.2, Margarin och annat fett 01.1.5.5 01.1.5.3– Matolja 01.1.5.4
2000
2010
2011
2000
2010
2011
19 138 619 10 997 1 186 3 188 3 148 19 862 8 556
28 618 885 16 269 2 383 4 843 4 237 33 955 14 877
28 709 851 16 510 2 362 4 592 4 395 38 120 18 685
19 138 619 10 997 1 186 3 188 3 148 19 862 8 556
23 831 837 13 380 1 774 3 887 3 953 28 070 11 300
23 122 790 13 066 1 692 3 547 4 027 31 161 13 822
8 438
14 727
14 881
8 438
12 943
13 279
2 868 7 352
4 351 10 296
4 545 10 076
2 868 7 352
3 827 7 684
4 060 7 698
2 580
4 589
4 530
2 580
3 120
3 180
4 772 19 839 5 135
5 708 30 724 5 903
5 546 31 737 5 811
4 772 19 839 5 135
4 564 24 664 4 533
4 518 24 527 4 273
3 727 9 539
5 850 16 387
6 068 17 123
3 727 9 539
4 806 13 426
4 774 13 507
1 438 3 662 468 2 685
2 584 4 754 894 2 969
2 735 4 906 1 003 3 011
1 438 3 662 468 2 685
1 898 4 131 733 2 536
1 973 4 177 794 2 467
509
891
892
509
862
916
01.1.1
1) Fastprisberäkningar bygger på uppgifter ifrån KPI utförda på Nationalräkenskapernas varugruppsnivå. Fastprisberäkning är gjord i 2000 års priser. Källa: SCB, Handel med varor och tjänster.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
306
17
Konsumtion av livsmedel
Tabell 17.5 (forts.)
COICOP
Varugrupp
Försäljning (inkl. moms) Fasta priser (2000=100)1
Löpande priser 2000 01.1.6 01.1.6.1– 01.1.6.7 01.1.6.8 01.1.6.9
Frukt Frukt (färsk, kyld eller fryst)
Torkad frukt Konserverad frukt och fruktbaserade produkter 01.1.7 Grönsaker 01.1.7.1– Grönsaker och potatis (färsk, kyld 01.1.7.4, eller fryst) 01.1.7.7 01.1.7.5 Torkade grönsaker 01.1.7.6 Andra konserverade eller behandlade grönsaker 01.1.7.8 Potatisprodukter 01.1.8 Socker, sylt, honung, choklad och konfektyr 01.1.8.1 Socker 01.1.8.2 Sylter och marmelader 01.1.8.3– Konfektyr, choklad och glass 01.1.8.6 01.1.9 Övriga livsmedel 01.1.9.1 Såser och smaksättningsmedel 01.1.9.2 Salt, kryddor och kryddväxter 01.1.9.3– Jäst, dessertberedningar och 01.1.9.4 soppor samt övrigt 01.2.1 Kaffe te och chokladdryck 01.2.1.1 Kaffe 01.2.1.2 Te 01.2.1.3 Kakao och chokladpulver 01.2.2 Mineralvatten, läskedrycker, frukt- och grönsaksjuicer 01.2.2.1– Läskedrycker samt mineral- och 01.2.2.2 källvatten 01.2.2.3– Juice och saft 01.2.2.4 02.1 Alkoholhaltiga drycker 02.1.1 Spritdrycker 02.1.2 Vin inkl. cider 02.1.3 Öl Därav Öl klass I och II Öl klass III
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
2010
2011
2000
2010
2011
8 157 7 300
12 652 10 134
12 967 10 227
8 157 7 300
8 559 6 787
8 573 6 665
697
2 193
2 380
697
1 543
1 657
160 13 218
325 18 461
360 18 047
160 13 218
228 14 899
251 15 981
8 852
11 892
11 566
8 852
8 931
9 960
96
229
195
96
195
165
1 959 2 312
3 256 3 085
3 183 3 143
1 959 2 312
2 770 3 002
2 750 3 107
15 224 937 987 13 299
20 650 793 1 404 18 453
22 379 792 1 430 20 156
15 224 937 987 13 299
18 183 733 1 149 16 300
19 618 737 1 105 17 776
5 965 2 338 124
8 845 5 390 201
8 995 5 513 205
5 965 2 338 124
7 997 4 870 195
8 079 5 006 201
3 503 4 501 3 685 541 275
3 255 5 405 4 372 697 336
3 277 6 128 5 179 639 310
3 503 4 501 3 685 541 275
2 932 5 084 4 105 625 354
2 872 4 820 4 024 474 322
8 195
13 703
12 772
8 195
12 617
11 432
4 381 3 814
7 403 6 301
6 730 6 042
4 381 3 814
6 888 5 729
6 124 5 307
24 709 7 285 10 113 7 312 3 370 3 939
33 094 7 013 16 822 9 259 2 543 6 716
33 245 6 823 17 176 9 247 2 358 6 888
24 709 7 285 10 113 7 312 3 370 3 939
31 383 6 707 16 248 8 428 2 246 6 182
31 287 6 466 16 528 8 294 2 071 6 223
17
307
Konsumtion av livsmedel
Tabell 17.6 Hushållens konsumtionsutgifter efter ändamål 1995–2012 enligt nationalräkenskaperna (NR), löpande priser, milj. kr Household final consumption expenditure by pupose according to the National Accounts, current prices COICOP1
1995
2000
2005
2010
2011*
2012*
Livsmedel och icke alkoholhaltiga drycker
01
122 994
128 239
153 945
192 110
198 826
205 530
Livsmedel
011
110 193
114 877
138 831
172 322
178 370
184 432
Bröd och spannmålsprodukter
0111
18 783
19 313
22 439
28 788
29 659
30 612
Kött
0112
20 681
21 114
28 572
35 326
36 610
37 855
Fisk
0113
6 278
7 656
8 992
10 640
11 006
11 377
Mjölk, ost och ägg
0114
19 426
20 293
23 867
30 982
32 062
33 143
Oljor och fetter
0115
3 979
3 647
3 900
4 754
4 933
5 184
Frukt
0116
7 784
8 460
11 386
13 767
14 186
14 637
Grönsaker
0117
12 347
13 494
15 476
18 826
19 505
20 167
Sötsaker, glass, sylt
0118
15 441
15 339
17 946
20 600
21 443
22 183
Salt, kryddor, såser
0119
5 474
5 561
6 253
8 639
8 966
9 274
Icke alkoholhaltiga drycker
012
12 801
13 362
15 114
19 788
20 456
21 098
Kaffe, te, choklad
0121
5 221
4 538
4 666
5 649
5 905
6 123
Läsk, juice, saft
0122
7 580
8 824
10 448
14 139
14 551
14 975
Alkoholhaltiga drycker
021
23 327
24 872
26 326
33 212
33 556
34 455
Sprit
0211
8 627
7 803
6 781
7 369
7 143
7 159
Vin
0212
7 399
9 543
11 729
16 255
16 626
17 144
Öl
0213
7 301
7 526
7 816
9 588
9 787
10 152
Hushållens konsumtionsutgifter totalt
871 244 1 077 693 1 289 918 1 566 476 1 620 266 1 664 261
1) Classification of Individual Consumption by Purpose. Källa: SCB, Nationalräkenskaperna.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
308
17
Konsumtion av livsmedel
Tabell 17.7 Hushållens konsumtionsutgifter efter ändamål 1995–2012 enligt nationalräkenskaperna (NR), fasta priser, index (2000=100) Household final consumption expenditure by pupose according to the National Accounts, fixedt prices, index numbers COICOP1
1995
2000
2005
2010
2011*
2012*
Livsmedel och icke alkoholhaltiga drycker
01
92,5
100,0
113,6
122,9
125,7
127,9
Livsmedel
011
92,8
100,0
113,0
121,5
125,0
127,2
Bröd och spannmålsprodukter
0111
95,1
100,0
112,7
123,9
123,7
126,4
Kött
0112
90,9
100,0
127,4
138,9
143,9
145,6
Fisk
0113
88,4
100,0
98,6
98,1
104,4
107,1
Mjölk, ost och ägg
0114
96,1
100,0
108,2
122,2
121,7
124,0
Oljor och fetter
0115
108,6
100,0
104,6
113,1
114,9
119,3
Frukt
0116
86,3
100,0
114,6
108,4
111,4
112,3
Grönsaker
0117
79,9
100,0
107,9
113,0
123,3
125,5
Sötsaker, glass, sylt
0118
100,8
100,0
114,4
118,2
122,5
124,7
Salt, kryddor, såser
0119
97,1
100,0
108,5
135,6
139,9
142,3
Icke alkoholhaltiga drycker
012
89,6
100,0
118,1
136,8
132,0
134,7
Kaffe, te, choklad
0121
93,9
100,0
120,0
113,5
99,1
104,5
Läsk, juice, saft
0122
87,2
100,0
117,3
147,7
148,0
148,9
Alkoholhaltiga drycker
021
102,9
100,0
105,8
125,7
126,5
129,1
Sprit
0211
125,0
100,0
84,9
90,3
87,3
87,4
Vin
0212
89,5
100,0
124,5
164,4
167,6
171,5
Öl
0213
96,8
100,0
104,6
115,0
116,9
120,3
84,7
100,0
111,7
124,1
126,8
128,7
Hushållens konsumtionsutgifter totalt
1) Classification of Individual Consumption by Purpose. Källa: SCB, Nationalräkenskaperna.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
18
18
Livsmedelssäkerhet
309
Livsmedelssäkerhet
Livsmedelssäkerhet är ett begrepp som får allt större uppmärksamhet. Alla delar i livsmedelskedjan har betydelse för livsmedelssäkerheten och helhetsperspektivet ”från jord till bord” är viktigt. I detta kapitel redovisas uppgifter om vattenkvalitet, bekämpningsmedelsrester i vegetabilier och animalier samt exempel på hur man kan visa förekomsten av bakterier (Salmonella och Campylobacter) i olika led av livsmedelskedjan, från djurfoder till antal rapporterade humana sjukdomsfall.
Sammanfattning Allmänt Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet är två begrepp som fått mycket uppmärksamhet bl.a. till följd av de stora livsmedelsskandalerna i Europa. EU-kommissionen lägger stor vikt vid att konsumenterna ska tillförsäkras livsmedel av hög säkerhet och har nylanserat termen ”från jord till bord” som inkluderar hela livsmedelskedjan från primärproduktionen på gården till livsmedelsbutiken. Målsättningen är att garantera konsumenterna livsmedel av hög säkerhet och kvalitet. Begreppet säkra livsmedel kan definieras med att ”livsmedlen inte ska utsätta konsumenten för någon hälsorisk varken på lång eller kort sikt”. Hälsorisken kan orsakas av att livsmedlet innehåller, ur riskvärderingssynpunkt, höga halter av icke önskvärda substanser och organismer. Med den definitionen är det i Sverige flera myndigheter som delar på ansvaret att sörja för livsmedlens säkerhet beroende på att olika myndigheter ansvarar för olika delar av produktionskedjan.
Tillgång på statistik Den statistik som finns om livsmedelssäkerhet har främst tonvikt på icke önskvärda ämnen i livsmedel. Statistiken på området produceras i huvudsak av Livsmedelsverket. Uppgifterna har dock inte karaktär av reguljär statistik och följer inte fortlöpande utvecklingen av kvaliteten hos t.ex. livsmedel eller det hygieniska tillståndet i livsmedelsbutiker och restauranger.
Undersökningsresultat Dricksvatten Det blir mer och mer vanligt att två eller flera kommuner bildar gemensamma kontrollmyndigheter. 290 kommuner utgjorde 268 kontrollmyndigheter år 2009. Enligt Livsmedelsverkets sammanställning rapporterades resultat från totalt 4 415 anläggningar. Totalt rapporterades drygt 39 500 mikrobiologiska och drygt 29 400 kemiska prov. De mikrobiologiska var lika många som året innan, medan de kemiska var 650 färre. Under året rapporterade 47 % av kontrollmyndigheterna anläggningar med anmärkningar på dricksvattnet. Av alla dricksvattenanläggningar hade 8 % någon typ av anmärkning 2009. Av figur 18A och tabell 18.1 framgår att den mest förekommande typen av anmärkning var kemiska problem av estetisk/teknisk karaktär (40 %), därefter kom mikrobiologiska anmärkningar av hälsomässig karaktär (39 %) följt av anmärkningar om hälsomässiga/ kemiska problem (22 %). Enligt figur 18B förekommer anmärkningar av mikrobiologisk hälsomässig karaktär och kemiska problem av estetisk/teknisk karaktär i större utsträckning på de större anläggningarna än på de mindre. Under 2009 rapporterades fem dricksvattenburna sjukdomsutbrott. Bekämpningsmedelsrester I Livsmedelsverkets kontrollprogram för bekämpningsmedelsrester i livsmedel av vegetabiliskt och animaliskt ursprung uttogs 1 607 prover under 2010. Av dessa överskred 65 (4 %) gällande gränsvärden. Majoriteten av Jordbruksstatistisk årsbok 2013
310
18
Livsmedelssäkerhet
proverna togs på färska och frusna frukter och grönsaker (tabell 18.2). I figur 18C sammanfattas resultaten av genomförda provtagningar under 2010. Diagrammet visar att det i första hand är citrusfrukter, bordsdruvor samt äpplen som konstaterades innehålla bekämpningsmedelsrester. Andelen prov med överskridna gränsvärden var dock genomgående liten för äpplen. Överskridna gränsvärden noterades främst för bearbetade eller torkade frukter och grönsaker. Figur 18D visar att andelen överskridanden av tillåtna gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i färska frukter och grönsaker sedan mitten av 1990-talet har genomgående varit betydligt högre i importerade produkter än i inhemska. Trenden visar på att andelen prov av frukter och grönsaker med halter av bekämpningsmedel över gränsvärden ligger på samma nivå som tidigare för Sverige och övriga EU och att den sedan tidigare år ökade trenden för tredjeland har vänt nedåt 2010. I provtagningen för frukt och grönsaker kom 81 % av proverna från importerade varor och 98 % av överskridanden fanns bland dessa. Under 2010 var det endast ett prov bland produkter som producerats i Sverige som överskred gränsen (tabell 18.3). Resthalter under gränsvärdet har ökat sedan föregående år (figur 18E). Fram till 2007 ökade andelen sådana prov och två orsaker kan antas ha bidragit till denna trend. Den första är att provtagningen varierar år från år. Den andra är att analysmetoderna förbättras, att man över tiden letar efter fler substanser och man förmår detektera dem i allt lägre halter. Den ökande andelen prov under gränsvärdet behöver därför inte tyda på att förekomsten av bekämpningsmedelsrester i våra livsmedel ökar utan kan bero på att man har blivit bättre på att hitta dem. Under 2010 gjordes en jämförelse mellan olika odlingsformer, ekologisk odling, integrerad produktion och konventionell odling, i fråga om fynd av resthalter av bekämpningsmedel (tabell 18.4). Sammanlagt analyserades 219 prover varav sju prover från ekologisk odling, 100 prover från integrerad proJordbruksstatistisk årsbok 2013
duktion och 112 från konventionell odling. I 1 % av proverna från integrerad produktion var halterna över gränsvärdet. I denna grupp fanns också högst andel prov med resthalter, 52 %. Om ett stickprov innehåller resthalter av bekämpningsmedel över ett gränsvärde kan Livsmedelsverket besluta om villkor för hantering eller saluhållande av varan från odlaren/leverantören. Vid den uppföljande provtagningen, ofta benämnd riktad provtagning, kvarhålls partiet i avvaktan på resultatet av undersökningen. Enbart partier som uppfyller bestämmelserna får därefter saluföras. Den riktade kontrollen omfattade under 2010 totalt 78 prover på frukt och grönsaker. Kontrollverksamheten 2010 resulterade i att totalt 2,6 ton av frukt och grönsaker som importerats stoppades för försäljning. Under 2010 skickade Sverige fem RASFF-anmälningar till Europeiska kommissionen för att underrätta dem och övriga medlemsländer att det påträffats frukter och grönsaker med halter som både överskred gränsvärdet och den akuta referensdosen. RASFF är ett snabbt varningssystem för livsmedels- och fodersäkerhet. Systemet är ett särskilt förfarande för kontrollmyndigheterna för att informera varandra om livsmedel på marknaden vari hälsofaror påträffas. Information sprids via Europeiska kommissionen till ett nätverk av kontrollmyndigheter inom EU. Salmonella Vid provtagning på gårdar (figur 18F) upptäcktes Salmonella i 6 nötbesättningar, 4 fjäderfäflockar (slaktkyckling, kalkon och värphöns), 4 grisbesättningar och 2 fårbesättningar år 2011. Även provtagningar vid slakteri, styckningsanläggningar och provtagning i kommuner visar samma nivå då mycket få fynd av Salmonella påträffas. Salmonella påvisades inte alls från de 4 757 officiella prover av nöt och svin tagna på styckningsanläggningar under 2011. Inte heller från de 1 095 proverna av fjäderfä påvisades Salmonella. Från landets kommuner rapporterades det in 1 183 analyser i handeln, varav 0,1 % var positiva.
18 År 2005 var 4 % av alla kycklingprover rapporterade från kommuner positiva avseende Salmonella. År 2009 och 2010 förekom inga positiva prover vad gäller fjäderfä (tabell 18.5). Under 2011 var det totala antalet rapporterade fall med Salmonella i Sverige 2 885 personer. Av dessa hade 27 % fått smittan i Sverige (figur 18G). De vanligaste misstänkta smittkällorna är mat och vatten, personkontakter och djur. Campylobacter Under 2011 undersöktes 2 788 svenska fjäderfäflockar för förekomst av Campylobacter i samband med slakt och av dessa var 357 (13 %) positiva (tabell 18.6). I figur 18H kan man se en tendens till att andelen positiva prov för Campylobacter tagna på slaktkycklingar minskat mellan åren 2006 och 2009. För 2010 ligger andelen positiva prov på samma nivå som år 2006. År 2011 har det minskat något. Under 2007 redovisades totalt 58 prover av olika livsmedel företrädesvis tagna i handeln. Av dessa prover var två positiva (tabell 18.6). Under 2011 rapporterades totalt 8 214 fall av human Campylobactersmitta. Av dessa hade 40 % ådragit sig smittan i Sverige (figur 18I). Det totala antalet fall av smitta har ökat med 3 % sedan 2010 och andelen som har smittats i Sverige visar en ökning med 5 % sedan 2010.
Om statistiken Dricksvatten Landets producenter av dricksvatten har ansvaret att tillhandahålla en produkt av hög kvalitet och för att uppnå detta sker regelbundna kontroller i enlighet med Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrift. Kvalitetskontroller görs dels i egenkontrollprogram dels av kommunens tillsynsmyndighet. Resultaten rapporteras sedan till Livsmedelsverket som sammanställer data för hela landet. Den 25 december 2003 trädde nya dricksvattenföreskrifter i kraft vilket medför svårigheter att
Livsmedelssäkerhet
311
göra jämförelser bakåt i tiden på vissa parametrar. Bekämpningsmedelsrester Livsmedelsverket har ett löpande kontrollprogram för bekämpningsmedelsrester i livsmedel av vegetabiliskt (färska och frusna frukter och grönsaker, processade, konserverade och torkade livsmedel av frukt och grönt, potatis spannmål, baljväxter, oljeväxter och nötter) och animaliskt (mjölk, svinkött och honung) ursprung. I vilken mängd varje varugrupp och enskild vara ska undersökas bestäms med hänsyn tagen bl.a. till konsumtionsmängd, om produkten äts med eller utan skal och kännedom från tidigare år om höga halter. Analyserna förmår detektera 400 pesticider (aktiva substanser). I det nationella programmet ingår EU:s koordinerade program som år 2010 omfattar äpplen, huvudkål, purjolök, sallat, tomater, persikor inklusive nektariner och liknande hybrider, råg eller havre samt jordgubbar. Dessa varor analyserades i samtliga medlemsländer på förekomst av 158 bekämpningsmedel. I det koordinerade kontrollprogrammet ingick även analys av 34 bekämpningsmedel i mjölk och svinkött. Resultatredovisningen har anpassats till de av EU fastställda tillåtna högsta gränsvärdena för olika pesticider (Maximum Residue Limits, EC-MRLs). Salmonella Sedan 1961 finns kontrollprogram för att förhindra spridning samt övervaka förekomsten av Salmonella i Sverige. Kontrollprogrammet övervakas av Jordbruksverket och Livsmedelsverket. Programmen kontrollerar hela livsmedelskedjan från djurfoder till slakteri (och styckning). I foderproduktionen sker provtagningen enligt speciella regler och frekvenser beroende på vad för djurslag fodret är ämnat för. Utöver obligatoriska prover tas ofta frivilliga prover. I ägg- och köttproducerande fjäderfäbesättningar tas prover en gång per år av veterinärer, annars av djurägarna. Skulle man uppJordbruksstatistisk årsbok 2013
312
18
Livsmedelssäkerhet
täcka smitta spärras gården av och restriktioner införs för att hindra smittospridning. Är det en fjäderfäflock som drabbats avlivas dessutom hela flocken samt att gården spärras och desinficeras. För samtliga djurslag undersöks fodret som ett led i att spåra smittokällan. Provtagning av livsmedel sker på slakterier och styckningsanläggningar där provtagningens omfattning beror på slakteriets kapacitet och utförs av en besiktningsveterinär. På slaktkroppar tas dels prover på lymfknutor som visar om djuret bär på en infektion, dels svabbprover som vid fynd av Salmonella kan indikera på kontaminering vid slakt. Om Salmonella påvisas i ett lymfknuteprov, identifieras djuret och ursprungsgården provtas. Vid positiva prover vidtas åtgärder för att förbättra hygienrutinerna. I handeln är det kommunerna som ansvarar för provtagningen och det tas prov av ej tillredda köttvaror såväl som beredda produkter, färdiglagad mat, ost och mejeriprodukter, glass, ägg, fisk och skaldjur. Samtliga livsmedel där Salmonella påträffas bedöms som otjänliga för konsumtion och destrueras alternativt skickas tillbaka till ursprungsland om det rör sig om importerade eller införda varor. Det inleds också en undersökning för att försöka spåra smittkällan och åtgärder tas för att hindra vidare spridning. Infektion av Salmonella hos människor är anmälningspliktig. Vid samtliga anmälda fall sker undersökningar för att spåra smittan samt provtagning på personer i den insjuknades närhet.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Campylobacter Undersökningar över förekomst av Campylobacter i slaktkycklingflockar har pågått sedan 1991. Programmet har ändrats 2001 och 2005. För Campylobacter i livsmedel finns inget officiellt kontrollprogram utan information samlas in via olika projekt som Livsmedelsverket driver tillsammans med kommuner och andra parter. Campylobactersmitta är den vanligaste orsaken till inhemsk mag-/tarmsjukdom och de vanligaste smittvägarna antas vara livsmedel och vatten.
Annan publicering En fördjupning av resultaten från provtagningarna av dricksvatten och bekämpningsmedelsrester i livsmedel finns i respektive årsrapport som finns tillgängliga på Livsmedelsverkets webbplats (www.slv.se). Rapporten om drickvatten heter ”Rapportering av dricksvattenkontrollen 2009, rapport nr 11/2010”. I rapporten (Rapport 4-2013) om bekämpningsmedelsrester, ”Kontroll av bekämpningsmedelsrester i livsmedel; 2010”, finns bl.a. uppgifter om vilka kemikalier som spårats samt ursprungsland för de importerade produkter som undersökts. Rapporten om Salmonella, Campylobacter och andra zoonoser (”Surveillance of infectious diseases in animals and humans in Sweden 2011”), som ges ut av SVA, SMI och SLV en gång per år finns på Statens Veterinärmedicinska Anstalts webbplats (www.sva.se).
18
Livsmedelssäkerhet
313
Figur 18A Frekvensen av olika anmärkningar efter provtagning på dricksvatten 2009, procent Percentage of various remarks in drinking-water
Mikrobiologiska hälsomässiga 38 %
Kemiska estetiska/ tekniska 40 %
Kemiska hälsomässiga 22 % Källa: Livsmedelsverket.
Figur 18B Andel anmärkningar efter provtagning 2009 på dricksvattenanläggningar fördelade efter antal konsumenter på anläggningen, procent Percentage of remarks at drinking-water structures distributed by numbers of consumers at the structure Procent 15 Färre än 500 konsumenter Fler än 500 konsumenter 10
5
0
Mikrobiologiska hälsomässiga
Kemiska hälsomässiga
Kemiska estetiska/ tekniska
Källa: Livsmedelsverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
314
18
Livsmedelssäkerhet
Figur 18C Andel prov med förekomst av bekämpningsmedelsrester i färsk eller frusen frukt och grönsaker, vegetabiliska konserver samt spannmål och spannmålsprodukter 2010, procent Percentage of samples with pesticide residues in fresh or frozen fruit and vegetables, canned vegetables and cereals Citrusfrukter ....................... Bordsdruvor ....................... Äpplen................................ Jordgubbar ......................... Päron ................................. Slanggurkor........................ Tomater.............................. Sallat .................................. Spannmål och spannmålsprodukter ...........
Rester funna och över gränsvärdet
Bearbetade eller torkade frukter och grönsaker .........
Rester funna men ej över gränsvärdet
Juicer och fruktdrycker ....... 0 Källa: Livsmedelsverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
20
40
60
80
100 Procent
18
Livsmedelssäkerhet
315
Figur 18D Andel överskridanden av gränsvärdena för tillåtna bekämpningsmedelsrester i färska frukter och grönsaker 1996–2010. Inhemska samt importerade produkter från EU och tredje land, procent Percentage of exceeded limit values for residues of pesticides in fresh fruit and vegetables. Domestic and imported products respectively Procent 14 Importerade från tredje land 12 10 8 6 Importerade från EU 4 2 0
Inhemska produkter 96
97
98
99
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Källa: Livsmedelsverket.
Figur 18E Fördelning av prov med eller utan halter av bekämpningsmedelsrester i stickprovskontrollen 2000–2010, procent Distribution of samples with or without residues of pesticides (The Swedish Monitoring of Pesticide Residues in Food) Procent 80 Andel utan halter 60
40 Andel med halter under gränsvärdet 20 Andel överskridanden 0
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Källa: Livsmedelsverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
316
18
Livsmedelssäkerhet
Figur 18F Antal besättningar av olika djurslag som infekterats av Salmonella 2006–2011 Number of herds of different kind of animals infected by Salmonella Antal 35 30 Fjäderfä (flockar)
25
Svin
20 15
Nöt
10
Får
5 0
06
07
08
09
10
11
Anmärkning: Reviderade siffror för fjäderfä 2006–2009. Inga siffror redovisas för fåren år 2006 och 2007. Källa: Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA).
Figur 18G Antal rapporterade humanfall av Salmonella-infektion i Sverige 2001–2011 Number of reported cases of human infections of Salmonella in Sweden Antal 6 000 5 000 Inhemsk smittkälla 4 000
Smittkälla utanför Sverige
3 000 2 000 1 000 0
01
02
03
04
05
06
07
Källa: Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA).
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
08
09
10
11
18
Livsmedelssäkerhet
317
Figur 18H Andel positiva prov för Campylobacter tagna på kycklingar vid slakt 2006– 2011, procent Frequency of positive samples of Campylobacter from chicken at slaughter Procent 20
15
10
5
0
06
07
08
09
10
11
Källa: Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA).
Figur 18I Antal rapporterade fall av human Campylobacter-infektion i Sverige 2001–2011 Number of reported cases of human infection caused by Campylobacter in Sweden Antal 10 000
8 000
Inhemsk smittkälla Smittkälla utanför Sverige
6 000
4 000
2 000
0
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
Källa: Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA).
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
318
18
Livsmedelssäkerhet
Tabell 18.1 Antal dricksvattenanläggningar med anmärkning uppdelat på typ av anmärkning 2009 Number of drinking-water structure with remarks distributed by type of remark Typ av anmärkning
Konsumenter per anläggning <50
50–499
500–5 000
>5 000
Totalt
ProAntal anlägg- cent ningar
ProAntal anlägg- cent ningar
ProAntal anlägg- cent ningar
ProAntal anlägg- cent ningar
ProAntal anlägg- cent ningar
Mikrobiologiska (hälsomässiga)
58
2,5
69
5,3
31
5,7
11
4,3
166
3,8
Kemiska (hälsomässiga)
40
1,7
41
3,1
6
1,1
6
2,4
93
2,1
Kemiska (estetiska, tekniska)
45
1,9
66
5,1
37
6,8
23
9,1
171
3,9
Antal anläggningar med anmärkning1
127
5,5
152
11,7
56
10,3
32
12,6
367
8,3
Antal anläggningar, totalt
2 312
1 304
545
254
4 415
1) Samtliga anläggningar som haft anmärkning, en del anläggningar har haft flera anmärkningar. Källa: Livsmedelsverket.
Tabell 18.2 Resultat av det svenska kontrollprogrammet för pesticidrester i livsmedel av vegetabiliskt och animaliskt ursprung 2010 Results from the Swedish Monitoring of Pesticide Residues in Food Livsmedel
Halter<MRL1
Halter>MRL1
Antal prov
Inga halter
1 182
383
751
48
250
186
56
8
Bearbetade produkter av vegetabiliskt ursprung
37
32
–
5
Juicer (exklusive barnmat)
24
22
2
–
Barnmat (färdiga rätter, drycker, frukt och grönsakspuréer och välling)
33
33
–
–
Vegetabilisk olja
11
11
–
–
Animaliska produkter (mjölk 29, svinkött 16 och svinfett 14)
59
58
1
–
Färska och frysta frukter och grönsaker Spannmål och spannmålsprodukter
1) MRL=Maximum Residue Limit. Källa: Livsmedelsverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
18
Livsmedelssäkerhet
319
Tabell 18.3 Sammanfattning av prover med resthalter av pesticider i frukt och grönsaker som tagits under 2010 efter ursprung Summary of samples with residues of pesticides in fruits and vegetables, taken by origin Halter>MRL1
Ursprung
Antal prov
Inhemska
224
1
EU (exkl. Sverige)
385
13
Tredje land
573
34
1) MRL=Maximum Residue Limit. Källa: Livsmedelsverket.
Tabell 18.4 Antal prov med förekomst av resthalter av pesticider i frukter och grönsaker från olika odlingsformer 2010 Number of samples with or without residues of pesticides in fruits and vegetables distributed by type of farming Produktionsform
Inhemska produktionssystem Ekologisk odling
Antal prov
Antal prov med förekomst av resthalter Inga halter
Halter <MRL1
Halter >MRL1
219 7
7
–
–
Integrerad produktion
100
47
52
1
Konventionell odling
112
69
43
–
1) MRL=Maximum Residue Limit. Källa: Livsmedelsverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
320
18
Livsmedelssäkerhet
Tabell 18.5 Resultat av det svenska kontrollprogrammet för Salmonella efter provtagning i olika led i livsmedelsproduktionen under åren 2000–2011 Results for Salmonella in the Swedish Reporting and Monitoring system in different parts of the foodstuff production Antal prov (Antal positiva prov)
Foder Kvarnar och blandningar (HACP1) Animaliskt ursprung (inkl. miljöprover) Vegetabiliskt ursprung (inkl. miljöprover) Provtagning på slakteri Nöt (slaktkroppar) Nöt (lymfknutar) Svin (slaktkroppar) Svin (lymfknutar) Fjäderfä (halsskinn) Provtagning på styckningsanläggning Nöt och svin Fjäderfä Rapportering från kommuner Nöt och fläsk Fjäderfä Övriga djurslag Ägg och äggprodukter Ost och mejeriprodukter Fisk- och skaldjursprodukter Frukt och grönsaker Glass och efterrätter Preparerad mat, övrigt Summa från kommuner
2000
2005
2008
2009
2010
2011
8 336 (59) 9 004 (140) 1 843 (44)
8 409 (25) 1 939 (1) 3 052 (67)
8 870 (36) 2 5712 (7) 2 197 (17)
9 629 (42) 2 339 (35) 3 747 (22)
9 197 (44) 2 074 (4) 4 142 (32)
8 735 (52) 2 055 (7) 3 842 (20)
3 400 (1) 3 411 (4) 6 733 (1) 6 706 (13) 3 882 (0)
3 297 (1) 3 297 (2) 5 764 (3) 5 747 (8) 3 643 (0)
3 280 (0) 3 320 (4) 5 833 (1) 5 812 (15) 4 686 (0)
3 621 (0) 3 652 (6) 5 989 (0) 5 989 (8) 5 260 (0)
3 610 (2) 3 522 (5) 5 905 (0) 5 958 (9) 5 746 (1)
3 432 (1) 3 372 (5) 5 765 (0) 5 692 (8) 5 698 (0)
4 454 (1) 1 074 (0)
4 119 (0) 1 014 (0)
3 512 (0) 1 441 (0)
3 888 (0) 1 432 (0)
4 236 (0) 1 405 (1)
4 757 (0) 1 095 (0)
2 834 (1) 374 (1) 28 (0) 50 (0) 298 (0) 688 (0) 655 (0) 868 (0) 3 744 (1)
1 820 (5) 196 (8) – – 34 (0) 63 (3) 379 (0) 619 (7) 596 (0) 4 008 (0)
– – – – – – – – 27 (1) 52 (2) 403 (1) 91 (0) 568 (1)
1 514 (1) 33 (0) – – 18 (0) 50 (0) 79 (2) 489 (18) 69 (0) 644 (0)
313 (0) 57 (0) – – 20 (0) 50 (0) 74 (0) 68 (0) 14 (0) 642 (7)
187 (0) 75 (0) – – 9 (0) 58 (0) 114 (1) 147 (0) 5 (0) 593 (0)
9 539 (3)
7 7153 (23)
1 1414 (5)
2 8963 (21)
1 2383 (7)
1 1883 (1)
1) Hazard Analysis of Critical Control Points. 2) Benmjöl och grevar. 3) Exklusive Övriga djurslag. 4) Exklusive Nöt och fläsk, Fjäderfä, Övriga djurslag samt Ägg och äggprodukter. Källa: Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA).
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
18
Livsmedelssäkerhet
321
Tabell 18.6 Resultat från provtagning och analys efter Campylobacter 2000–2011 Results from sampling and analysis of Campylobacter Antal prov (Antal positiva prov)
Provtagning på slakteri Fjäderfä Provtagning i butik Nöt Fjäderfä Preparerad mat Övrigt
2000
2005
2007
2008
2009
2010
2011
4 222 (682)1
2 974 (393)
2 603 (329)
2 398 (298)
3 219 (386)
3 357 (444)
2 788 (357)
– – 57 (1) 271 (0) 209 (2)
– – 14 (1) 24 (1) 20 (0)
1 543 (0) 858 (80) 39 (0) 328 (0)
..2 .. ..2 .. ..2 .. ..2 ..
..2 .. ..2 .. ..2 .. ..2 ..
..2 .. ..2 .. ..2 .. ..2 ..
..2 .. ..2 .. ..2 .. ..2 ..
1) Ej jämförbar med värden från 2003 eller senare p.g.a. förändrad provtagning. 2) För få prover. Redovisas ej. Källa: Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA).
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
19
19
Priser på livsmedel
323
Priser på livsmedel
Kapitel 19 innehåller information om – Detaljhandelspriser för vissa livsmedel – Konsumentprisindex för livsmedel – Jordbrukets prisindex
Sammanfattning Detaljhandelspriser I tabell 19.1 visas genomsnittliga priser för ett antal olika livsmedelsprodukter. Redovisningen har som syfte att visa den allmänna prisnivån för dessa produkter fr.o.m. år 2000. Urvalet av prisnoteringsställen förnyas årligen, vilket inverkar på jämförbarheten av genomsnittliga priser mellan olika år. Den prisstatistik som SCB publicerar avser huvudsakligen indextal. Vid indexberäkningarna elimineras effekterna av urvalsbyten. Index – och inte priser – bör därför användas vid studier av prisutvecklingen (se nedan).
Konsumentprisindex Enligt tabell 19.2 har livsmedelspriserna sedan 1980 ökat med 190 %, medan den allmänna prisnivån (totalindex) stigit med 214 % under samma period. I figur 19A visas utvecklingen mellan 1980 och 2012 för några livsmedelsgrupper. Fram till början av 1990-talet var prisutvecklingen för livsmedel snabbare än utvecklingen av den allmänna prisnivån. Detta byttes mot en långsammare utveckling fram till de senaste åren då prisnivån för livsmedel åter accelererat. Justeringar av momssatsen för livsmedel under 1990-talet bidrog till den långsammare utvecklingen av livsmedelspriserna: • Den 1 januari 1992 sänktes momsen på livsmedel från 25 till 18 %, vilket motsvarade en prissänkning med 5,6 %. Den höjdes till 21 % den 1 januari 1993, vilket motsvarade en prishöjning med 2,5 %.
• Den 1 januari 1996 sänktes momsen på livsmedel från 21 till 12 %, vilket motsvarar en prissänkning med 7,4 %. Undantag från den 12-procentliga momssatsen på livsmedel är dricksvatten från vattenkran samt spritdrycker, vin och öl med högre alkoholhalt än folköl. Jämfört med 1980 har prisutvecklingen på livsmedel varit långsammare än genomsnittet för kött, för oljor och fetter, för frukt, för grönsaker, för alkoholfria drycker, för kaffe, te och kakao samt för mineralvatten, läskedrycker, juicer. Till de varugrupper där priserna har ökat snabbare än priserna generellt hör bl.a. fisk samt sötsaker och glass (tabell 19.2). Den allra snabbaste prisutvecklingen kan noteras för restaurangpriserna som ökat med 376 % sedan basåret 1980. Till denna höjning bidrar momsbeläggningen av serveringstjänster med 21 % den 1 januari 1993 och höjningen av restaurangmomsen till 25 % den 1 januari 1995.
Jordbrukets prisindex Utvecklingen av jordbrukets olika prisindex redovisas utförligt i kapitel 10. I tabell 19.3 lämnas ett sammandrag av utvecklingen för några av de olika indexserierna. Kostnaderna för att ta fram produkter (PM-index) inom jordbruket har stigit med 31,4 % sedan basåret 2005. Avräkningspriserna (A-index) har under samma period ökat med 33,0 %. Konsumentpriserna för sådana jordbruksprodukter som odlas i Sverige, jordbruksreglerade livsmedel, har ökat 18,4 % sedan basåret 2005 (KPI-J). Konsumentprisindex för ”ej jordbruksreglerade livsmedel inklusive moms” har under samma period stigit med Jordbruksstatistisk årsbok 2013
324
19
Priser på livsmedel
17,3 %. Konsumentprisindex totalt (KPI) steg under samma tidsperiod med 12,1 % och om jordbruksreglerade grödor inte tas med (KPI exklusive jordbruksreglerade livsmedel) blir ökningen av index istället 11,6 %.
Om statistiken Detaljhandelspriser Den statistik som publiceras om genomsnittliga livsmedelspriser i konsumentledet baseras på det underlag som samlas in för konsumentprisindex. Denna prisinsamling kan av praktiska skäl inte omfatta alla livsmedelsvaror som konsumeras. För de tre stora dagligvarublocken – ICA, KF och Axfood – dras slumpmässiga urval om vardera drygt 800 varuvarianter, exklusive vissa färskvaror. För färskvarorna färskt bröd, färsk fisk, färsk frukt och färska grönsaker insamlas priser på ett urval av s.k. representantvaror. Detta urval görs selektivt med målsättningen att erhålla bästa möjliga representativitet. Insamlingsperioden är sedan 2008 under tre veckor, den vecka i månaden som den 15:e infaller samt veckan innan och veckan efter denna vecka. Prisuppgifterna läses in från kassaregisterdata med undantag för färskvarorna där priser samlas in i butik med hjälp av SCB:s intervjuare i ett slumpmässigt urval av butiker (ca 40 butiker).
Konsumentprisindex Konsumentprisindex (KPI) avser att mäta hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen. Indexberäkningarna skall avse den genomsnittliga prisutvecklingen för en konsumtion med över tiden lika standard. De priser som mäts är de som konsumenten faktiskt betalar och som påverkas av bl.a. ändringar i indirekta skatter (moms) och subventioner. Förekommande s.k. extrapriser noteras i index, men däremot ej värdet av rabattkuponger och prestationsberoende rabatter. Selektivt lämnade rabatter, exempelvis mot uppvisande av medlemskort samt återbäring, beaktas inte. Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Den relativa betydelsen av de i indexen ingående representantvarorna beaktas genom vägningstal. Dessa vägningstal visar hur stor värdemässig andel som olika varor och varugrupper representerar av den totala privata inhemska konsumtionen enligt SCB:s nationalräkenskaper. Beräkningarna baseras på ett butiksurval och ett urval av varor/varuvarianter med under året fasta vikter. Inför varje ny årslänk uppdateras dessa urval och vägningstal. Därigenom mäts prisutvecklingen hela tiden i butiker och på varor som är representativa för det aktuella konsumtionsmönstret. Den direkta effekten på hushållens kostnader för livsmedel av exempelvis under året etablerade lågprisalternativ påverkar dock inte index. Konsumentprisindex är ett kedjeindex med årslänkar. Fram till och med 2004 gällde att varje årslänk beräknades med december föregående år som bas. Från och med 2005 har en ny indexkonstruktion införts i KPI som innebär att index kedjas från år till år istället för december–december. Beräkningarna är upplagda för att möjliggöra prisjämförelser såväl på kort som lång sikt. Fr.o.m. år 2000 infördes en ny indelning av varuklasserna. Klassificeringen, COICOP (Classification of Individual Consumption by Purpose), är en internationell klassificering av hushållens privata konsumtion. Indextal enligt COICOP finns framtagna bakåt till 1980. Efter att KPI för en viss månad offentliggjorts, sker ett formellt fastställande av totalindextalet. Det omprövas därefter inte och gäller således i alla sammanhang där man i lagar, förordningar och avtal hänvisar till konsumentprisindex. Vid några tillfällen har det skett misstag vid upprättandet av beräkningsunderlaget, som inneburit att indextalen gett en i någon mån missvisande bild av prisförändringen. I SCB:s publicering redovisas dels de oreviderade fastställda totalindextalen och dels reviderade s.k. skuggindextal för KPI totalt samt reviderade indextal för produktgrupper, konsistenta med skuggindextalen. I tabell 19.2 sker för KPI totalt enbart redovisning av skuggindextal.
19
Priser på livsmedel
325
Jordbrukets prisindex
Annan publicering
Innan livsmedelsråvaran blivit en konsumtionsduglig produkt skall den passera de olika leden i livsmedelskedjan, där den undergår olika slag av prishöjande bearbetningar och förändringar. Härtill kommer kostnaden för distributionen av varan. Det pris som primärproducenten får ut för sin produkt är alltså betydligt lägre än priset för den slutlige konsumenten. På jordbruksområdet administrerar Jordbruksverket ett indexsystem med syfte att möjliggöra jämförelser mellan jordbruksprodukternas prisutveckling i olika produktionsoch handelsled. Även indextal avseende prisutvecklingen på jordbrukets produktionsmedel ingår i systemet. Beräkningarna har fr.o.m. 2006 år 2005 som basår (tidigare 2000). Indextalen beräknas per månad. Indexsystemet beskrivs utförligt i kapitel 10.
Konsumentprisindex redovisas månatligen och publiceras av SCB i Statistiska meddelanden i serie PR 14, ”Konsumentprisindex”. Publicering sker också i databas som kan nås från SCB:s webbplats www.scb.se. Tidigare, i serie JO 46, publicerades t.o.m. år 2002 ”Prisindex på livsmedelsområdet, årsstatistik”. Fr.o.m. 2002 publiceras månadsstatistik i Statistiska meddelanden serie JO 49 ”Prisindex och priser på livsmedelsområdet. Års- och månadsstatistik”. Fram t.o.m. 2001 publicerades indexberäkningar i publikationsserien ”Prisindex, priser, produktion och utrikeshandel inom livsmedelsområdet – Månadsstatistik”. Publicering sker på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se under rubriken Ta del av statistiken och på SCB:s webbplats www.scb.se. Uppgifter om priser och prisindex publiceras också i Jordbruksverkets statistikdatabas i anslutning till Jordbruksverkets webbplats.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
326
19
Priser på livsmedel
Figur 19A Konsumentprisindex 1980–2012 (1980=100) Consumer Price Index Index
Total index
Bröd och övriga spannmålsprodukter
Livsmedel
Kött
500 400 300 200 100 80
90
Index
00
12
80
Fisk
90
00
12
80
Mjölk, ost och ägg
90
00
12
80
90
Oljor och fetter
00
12
Frukt
500 400 300 200 100 80
Index
90
00
12
80
Grönsaker
90
00
12
80
Sötsaker och glass
90
00
12
80
Övriga livsmedel
90
00
12
Alkoholfria drycker
500 400 300 200 100 80
Index
90
00
12
80
Kaffe, te och kakao
90
00
12
80
Mineralvatten, läskedrycker, juicer
90
00
12
80
Alkoholhaltiga drycker
90
00
12
Restauranger
500 400 300 200 100 80
90
00
12
80
Källa: SCB, Konsumentprisindex.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
90
00
12
80
90
00
12
80
90
00
12
19
Priser på livsmedel
327
Tabell 19.1 Konsumentpriser för vissa livsmedel. Årsmedelpriser, kr Average yearly retail prices for selected foods Kvantitet
2000
2005
2008
11,00 9,501 23,30
2010 10,40 9,401 16,503
2011 12,50 16,902 17,403
2012
2 kg 400 g 350 g
9,30 13,40 17,40
9,50 15,40 19,60
Nötkött, stek Nötkött, högrev Köttfärs, enbart av nöt Mellankalvstek Fläskkotlett Skinka, rökt, i skivor
1 kg 1 kg 1 kg 1 kg 1 kg 1 kg
77,20 58,10 43,90 118,90 56,60 130,60
82,10 67,30 54,10 111,80 55,50 129,90
96,60 80,00 66,50 .. 70,20 163,90
99,20 82,60 70,30 138,80 74,70 162,30
95,70 84,40 71,70 143,30 72,90 119,60
99,30 92,00 73,70 144,40 68,60 107,80
98,40 88,60 75,40 143,80 67,50 114,30
Blodpudding Falukorv Kyckling, djupfryst, hel Sill/strömming, färsk Torskfilé, färsk Torskfilé, djupfryst
1 kg 1 kg 1 kg 1 kg 1 kg 400 g
22,10 40,60 24,50 33,60 89,60 33,90
21,00 32,50 22,40 44,10 114,50 28,30
20,90 40,60 25,20 55,00 153,70 38,30
19,80 44,20 29,60 59,50 135,80 35,90
19,00 41,90 28,00 61,80 138,90 36,20
17,00 43,60 28,00 64,80 151,30 37,10
19,00 42,00 31,20 62,00 144,00 36,00
Mjölk, 3 % fetthalt Filmjölk Ägg, lösvikt Ost, herrgårdsSmör Hushållsmargarin
1l 1l 1 kg 1 kg 500 g 500 g
6,40 7,60 18,80 62,60 21,70 11,80
7,20 8,50 21,50 66,40 22,50 11,90
7,90 10,90 26,604 79,50 .. 13,70
8,00 10,30 27,904 76,40 25,80 13,30
8,10 11,30 27,404 76,40 26,00 13,80
8,60 12,20 28,204 79,70 27,50 14,60
8,70 11,60 28,004 76,30 27,20 13,80
Potatis Morötter, tvättade Lök, gul Tomater Gurka Salladskål Apelsiner Päron
2 kg 500 g 1 kg 1 kg 1 kg 1 kg 1 kg 1 kg
14,20 5,60 5,80 22,10 20,60 12,30 10,70 13,70
15,60 6,50 7,80 24,00 21,00 18,20 13,80 16,00
22,40 7,00 8,40 24,10 21,00 21,70 16,80 22,90
21,80 6,80 7,70 25,00 25,90 19,90 17,00 23,70
22,20 6,50 10,50 29,50 25,00 24,50 17,20 20,80
8,705 6,90 9,90 22,50 21,10 21,90 15,50 20,10
7,405 7,30 8,50 25,40 23,30 21,00 16,60 20,50
Kaffe Strösocker
500 g 1 kg
30,50 9,40
24,60 9,90
27,10 9,90
29,80 9,80
31,60 9,60
39,90 9,70
38,80 10,30
Läskedryck Renat brännvin Öl, klass II, 3,5 %
1/3 l 1/1 but. 1/2 l
3,50 201,70 9,80
3,30 205,00 10,30
5,40 199,00 10,10
6,10 199,00 10,30
6,20 199,00 10,50
6,80 199,00 11,10
7,00 199,00 11,00
1) 2) 3) 4) 5)
11,60 9,301 23,10
2009
Vetemjöl Knäckebröd Vetelängd
12,00 17,602 17,803
Avser 200 g. Avser 550 g. Avser 250 g. Medelstora frigående 15-pack. Avser 1 kg.
Källa: SCB, Konsumentprisindex.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
328
19
Priser på livsmedel
Tabell 19.2 1 Konsumentprisindex (KPI) , vissa livsmedelsgrupper enligt COICOP, 2 skuggindextal (1980=100) Consumer Price Index, different groups of food products according to COICOP, shadow index numbers Totalindex
Varav Livsmedel
Varav Bröd och övriga spannmålsprodukter
Kött
Fisk
Mjölk, ost och ägg
Oljor och fetter
Frukt
Grönsaker
Sötsaker och glass
2012
314,20
290,44
300,04
266,56
357,48
323,29
244,22
288,17
221,62
333,75
2011 2010 2009 2008 2007
311,43 302,47 299,01 300,50 290,51
285,91 284,46 280,68 273,16 254,66
297,25 288,29 286,05 279,80 254,06
261,06 261,45 259,64 252,13 236,08
355,45 366,34 362,92 350,41 336,42
318,28 306,58 301,81 297,88 271,10
241,56 236,38 237,22 235,30 214,62
281,93 282,79 284,82 270,23 243,60
218,64 230,46 222,56 219,81 210,59
328,35 326,84 318,17 306,61 296,43
2006 2005 2004 2003 2002
284,22 280,41 279,14 278,11 272,85
249,34 247,27 248,89 249,96 248,99
245,60 247,38 249,54 249,30 249,16
233,69 230,16 229,61 230,90 232,81
329,47 313,48 310,39 313,68 309,82
267,49 267,51 269,83 269,91 261,08
212,00 211,62 215,63 214,30 210,93
235,77 226,43 221,83 218,02 221,90
203,65 200,67 204,22 212,18 213,07
290,83 293,61 299,38 298,32 297,52
2001 2000 1999 1998 1997
267,09 260,81 258,49 257,30 257,99
240,16 232,36 231,80 227,37 225,13
243,04 240,13 236,64 230,67 228,76
227,01 215,45 212,59 215,20 217,80
278,85 268,37 267,56 254,22 243,52
250,11 245,10 242,55 239,80 238,21
204,05 205,91 206,42 201,34 199,57
213,69 194,67 200,03 198,16 195,15
205,76 195,52 203,84 191,80 186,26
286,80 285,54 282,01 275,66 271,70
1996 1995 1990 1985
256,30 254,94 207,58 153,75
225,60 241,83 238,52 174,97
229,23 245,47 262,50 178,74
219,15 238,19 267,10 193,95
239,92 252,22 241,59 159,15
235,22 244,41 228,18 171,72
196,54 209,90 239,08 183,63
193,56 206,64 190,11 166,73
194,68 219,80 191,57 147,05
271,67 285,84 254,25 178,34
1) KPI fastställs och publiceras med två decimaler från januari 2006. Decimalerna är osäkra. 2) Benämningen ”skuggindextal” indikerar att indextalen kan revideras i efterhand. Källa: SCB, Konsumentprisindex.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
19
Priser på livsmedel
329
Tabell 19.2 (forts.)
Övriga livsmedel
Alkohol friadrycker
Kaffe, te och kakao
Mineralvatten, läskedrycker, juicer
Alkoholhaltiga drycker
Varav Spritdrycker
Vin
Öl
Restauranger
2012
301,62
208,86
221,28
252,17
290,92
298,66
300,59
270,32
475,58
2011 2010 2009 2008 2007
296,43 294,83 288,61 274,75 265,41
207,55 192,42 187,92 180,30 173,83
225,35 187,79 179,17 164,00 156,49
246,42 239,53 236,39 231,59 224,15
289,17 288,20 284,42 279,07 270,83
298,35 297,47 294,79 291,01 288,96
298,55 297,74 293,80 288,72 284,77
268,03 266,79 262,47 255,54 237,28
474,10 460,54 446,50 432,63 409,92
2006 2005 2004 2003 2002
263,04 266,89 273,27 274,19 272,86
171,89 171,87 173,64 174,64 175,04
153,97 151,79 154,39 158,63 161,85
222,15 223,43 225,33 224,75 223,12
271,26 272,36 273,33 273,25 271,45
290,06 291,00 291,40 290,86 290,10
284,77 285,54 283,61 279,13 276,88
237,96 239,78 245,07 250,80 248,94
397,87 387,82 379,05 372,22 363,30
2001 2000 1999 1998 1997
266,86 265,40 262,02 256,51 251,60
175,00 177,75 181,33 186,91 182,86
168,97 176,01 185,22 210,42 200,99
220,10 219,57 217,37 211,73 209,95
274,08 272,70 268,26 261,73 257,07
288,04 284,44 279,04 273,89 267,21
288,19 290,11 283,02 271,12 263,44
245,42 242,29 241,68 239,67 240,01
348,94 338,06 334,99 328,66 325,38
1996 1995 1990 1985
250,11 260,72 226,50 172,11
172,32 189,66 155,30 158,93
173,45 211,77 128,42 161,27
209,29 216,21 212,81 154,45
256,24 248,39 222,81 160,85
260,62 251,68 216,96 159,23
259,94 250,88 217,51 164,18
248,00 242,49 236,00 157,51
323,33 316,60 291,19 177,47
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
330
19
Priser på livsmedel
Tabell 19.3 Prisindex inom livsmedelsområdet (2005=100) Price index numbers in the food sector 2005
2009
2010
2011
2012
Produktionsmedelsprisindex
PM-index
100
121,5
120,3
128,3
131,4
Avräkningsprisindex
A-index
100
115,5
128,8
133,9
133,0
Producentprisindex för livsmedelsindustrin, jordbruksreglerade livsmedel
PPI-J
100
115,2
115,3
121,2
123,1
Konsumentprisindex för jordbruksreglerade livsmedel, inkl. moms
KPI-J inkl. moms
100
113,7
114,5
116,8
118,4
Konsumentprisindex för jordbruksreglerade livsmedel, exkl. moms
KPI-J exkl. moms
100
113,7
114,5
116,8
118,4
Konsumentprisindex för ej jordbruksreglerade livsmedel, inkl. moms
100
112,4
115,0
115,4
117,3
Konsumentprisindex för livsmedel, inkl. moms
100
113,1
117,2
116,2
117,9
Konsumentprisindex totalt, exkl. jordbruksreglerade livsmedel
100
106,1
107,4
110,6
111,6
100
106,6
107,9
111,1
112,1
Konsumentprisindex totalt Källa: Jordbruksverket.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
KPI
20
20
Internationella uppgifter om livsmedel
331
Internationella uppgifter om livsmedel
I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder vad avser konsumtionsvolymer, prisnivåer, prisutveckling m.m. Dessutom redovisas uppgifter om mervärdesskatter i EUländerna.
Sammanfattning Konsumtion Priser och prisutveckling på livsmedel är en fråga av hög rang i den livsmedelspolitiska debatten i olika länder. I tabell 20.1 visas livsmedelsutgifternas andel av den samlade privata konsumtionen i olika länder inom EU och vissa andra länder år 2011. Tabellen visar att länder som t.ex. Lettland, Estland, Polen, och Slovakien har betydligt högre livsmedelsandelar än övriga EU-länder. För Luxemburg, Storbritannien, Österrike och Irland var livsmedelsutgifternas andel av den samlade privata konsumtionen lägst inom EU. För Sverige består 12,2 % av den individuella privata konsumtionen av livsmedelskonsumtion, vilket kan jämföras med EU-genomsnittet, 12,9 %. Bulgarien, Ungern och Tjecken har – i kvantitativa termer – den lägsta konsumtionen av livsmedel och alkoholfria drycker inom EU räknat per invånare. Luxemburg, Grekland och Frankrike har den högsta konsumtionsutgiften per invånare. Sverige har 6 % högre konsumtion av livsmedel och alkoholfria drycker per invånare än genomsnittet för EU (tabell 20.2 och figur 20A).
Prisnivåer Livsmedelspriserna 2011 var 20 % högre i Sverige än genomsnittet för EU. Av de nordiska länderna hade Island och Finland de lägsta priserna på livsmedel. Största skillnaderna mellan de svenska priserna och EU:s var för alkoholhaltiga drycker, där Sverige låg 57 % över EU. Av de nordiska länderna var det lägst priser på alkoholhaltiga drycker i Danmark (tabell 20.3).
Prisnivån för total privatkonsumtion i Sverige var 30 % högre än genomsnittet för OECD-länderna. Prisskillnaden var dock betydligt större år 1990, då den var 42 %. De senaste åren har prisnivån legat omkring 20 % högre i Sverige med undantag för 2009 (tabell 20.4).
Prisutveckling Mellan 2011 och 2012 har livsmedelspriserna i Sverige stigit med 1,7 %. I genomsnitt för EU har livsmedelspriserna stigit med 3,6 % under samma period. Bland de redovisade EU-länderna har Ungern och Tjeckien haft de kraftigaste ökningarna av livsmedelspriserna, med 9,3 respektive 8,7 %. Prisutvecklingen totalt enligt HIKP (harmoniserat index för konsumentpriser) har i Sverige varit lägre än inom EU som helhet, 1 % jämfört med 3 % för EU mellan 2011 och 2012 (tabell 20.5 och figur 20B).
Mervärdesskatter Sverige har tillsammans med Danmark den näst högsta basskattesatsen för moms inom EU, 25 %. Bara Ungerns basskattesats, 27 %, ligger högre och lägst har Luxemburg med 15 %. Momsen på livsmedel kan variera i olika länder efter vilken typ av livsmedel det rör sig om. I Sverige är momsen på livsmedel 12 %. Många länder inom EU har högre moms på alkoholhaltiga drycker än på övriga livsmedel. Nästan genomgående ligger den på basskattesatsens nivå, dvs. för Sveriges del på 25 % (tabell 20.6).
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
332
20
Internationella uppgifter om livsmedel
Om statistiken Allmänt Paritetstal för köpkraft För att jämföra den ekonomiska aktivitetsnivån i olika länder används vanligen något mått som baseras på bruttonationalprodukten per capita. Detta mått räknas sedan om till en gemensam valuta för att möjligöra reella jämförelser. Kraftiga svängningar i valutakurser gör dock att en direkt omräkning utifrån kurserna på olika valutor inte speglar faktiska förändringar i köpkraft och ekonomisk aktivitetsnivå inom enskilda länder. I syfte att åstadkomma ett mer rättvisande mått på köpkraften i olika länder genomför bl.a. OECD och Eurostat beräkningar av paritetstal för köpkraft (Purchasing Power Parities, PPP). En köpkraftsparitet mellan två valutor definieras som kvoten mellan de belopp som i respektive land behövs för att köpa samma mängd varor och tjänster i de båda länderna. PPP kan beräknas för enskilda varor, varugrupper och större aggregat av poster, t.ex. BNP. Två olika metoder Köpkraftspariteterna redovisas genomgående enligt två olika grupperingar. Den ena är den som tillämpas i FN:s system för nationalräkenskaper (SNA, System of National Accounts). Den andra tillämpas i FN:s projekt för internationella jämförelser (ICP, International Comparison Project). Metoderna skiljer sig åt främst vad beträffar behandlingen av offentlig konsumtion. I ICPklassifikationen har den offentliga sektorns utgifter för sådana tjänster som hushållen konsumerar individuellt dragits av från offentlig konsumtion och lagts till hushållens individuella konsumtion. I det följande sker redovisning både utifrån ICP- och SNAklassifikationen. Den förra lämpar sig bäst vid jämförelser av hushållens totala förbrukning medan den senare skall användas då man vill jämföra vad hushållen köpt.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Köpkraftsparitetsundersökningar Köpkraftsparitetsundersökningarnas kvalitet bestäms till stor del av de internationella specifikationerna och metodlösningarna. Av stor vikt är att uppnå och vidmakthålla en enhetlig tillämpning av de lösningar som valts. Undersökningarna anses i de här avseendena numera vara tämligen väl etablerade. För volymindexberäkningarna anses den allvarligaste felkällan vara brister i jämförbarhet mellan nationalräkenskapernas klassificeringar i olika länder. För prisjämförelser är huvudproblemet att jämförbarheten påverkas av olikheter i varusortiment, t.ex. kvalitetsolikheter. Skillnader i de jämförda produkternas representativitet för konsumtionen i respektive land kan likaså verka snedvridande på resultaten. Vid jämförelser för små produktgrupper kan också urvalsfelen vara besvärande. Sammanfattningsvis ger beräkningar av köpkraftspariteter möjligheter att jämföra olika länder i första hand vad avser konsumtion och prisnivåer.
Konsumtion I tabell 20.2 visas konsumtionsvolymer per invånare i olika länder där genomsnittet för EU-27 är jämförelsegrunden (EU-27=100). Eftersom jämförelsen baseras på reala värden där prisskillnader mellan länder eliminerats uttrycker indextalen enbart skillnader i konsumerade kvantiteter. Avvikelserna från 100 anger hur mycket mindre eller större i procent som konsumtionen av en viss livsmedelsprodukt är i ett visst land jämfört med EU-27.
Prisnivåer Prisnivåindex definieras som kvoten mellan paritetstalet och växelkursen. Relationen köpkraftsparitet/växelkurs ger uttryck för hur dyrt/billigt ett land är i förhållande till ett annat land. Om t.ex. en chokladkaka i Norge kostar 10 norska kronor och motsvarande kaka i
20 Sverige 15 svenska kronor blir köpkraftspariteten 15/10=1,5. Om vi på ett växlingskontor får betala säg 130 svenska kronor för 100 norska kan växelpariteten uttryckas som 130/100=1,3. Vi får alltså betala mer för chokladkakan i Sverige än vad som är motiverat med tanke på växelkursen. Prisnivåindex blir 1,5/1,3 *100=115, dvs. chokladkakan är 15 % dyrare i Sverige än i Norge. I tabell 20.3 anges med indextal hur mycket priserna på olika livsmedel avvek från EU-27:s i olika länder år 2011. Som komplement till redovisningen av prisnivåerna i tabell 20.3 visas i tabell 20.4 prisnivåindex för olika länder inom OECD från 1990 till 2011.
Prisutveckling Med 2005 som basår beräknas i Sverige, liksom i övriga europeiska länder, ett harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP). Detta index beräknas enligt gemensamma regler och är därför jämförbart mellan länder. Konsumentprisindex (KPI) beräknas och publiceras parallellt med HIKP. HIKP utgör målvariabel för Europeiska centralbankens (ECB:s) penningpolitik avseende eurovalutan. HIKP ligger även till grund för utvärdering enligt det s.k. konvergenskravet på prisstabilitet vid inträde i den europeiska monetära unionen (EMU).
Internationella uppgifter om livsmedel
333
I tabell 20.5 jämförs den allmänna konsumentprisutvecklingen och prisutvecklingen för livsmedel enligt HIKP för EU-länderna och vissa andra länder.
Annan publicering Eurostat redovisade varje år partitetstalsberäkningarna i en särskild rapport, senast i ”Purchasing power parities and related economic indicators – Results for 1998” Eurostat, 2000 Edition. Resultat har sedan dess endast publicerats elektroniskt. Tabellerna 20.1–20.3 baseras därför på uppgifter hämtade från Eurostats databas. Uppgifterna i tabell 20.4 har hämtats via personligt meddelande från OECD. Uppgifterna i tabell 20.5 hämtas också från Eurostats databas. Uppgifter om mervärdesskatter i olika länder (tabell 20.6) redovisas varje år av EUkommissionen i en särskild promemoria, senast i ”VAT Rates Applied in the Member States of the European Union. Situation at 14 th January 2013”. Här påpekas att den är baserad på uppgifter som lämnats av medlemsländerna och att kommissionen inte kan garantera för riktigheten i uppgifterna.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
334
20
Internationella uppgifter om livsmedel
Figur 20A 1 Prisnivåindex för total privat konsumtion samt för olika livsmedel 2011 för EUländerna och vissa andra länder (EU-27=100) Comparative price levels for total private consumption for different foodstuffs for EU-countries and some other countries Luxemburg ......................... Grekland............................. Frankrike ............................ Montenegro ........................ Belgien ............................... Italien.................................. Spanien .............................. Portugal .............................. Litauen ............................... Norge ................................. Schweiz .............................. Island.................................. Nederländerna .................... Sverige ............................... Finland ............................... Tyskland ............................. EU-27 ................................. Cypern................................ Malta .................................. Polen .................................. Danmark ............................. Slovenien ........................... Österrike............................. Storbritannien ..................... Rumänien ........................... Makedonien ........................ Turkiet ................................ Kroatien .............................. Estland ............................... Irland .................................. Slovakien............................ Lettland .............................. Tjeckien .............................. Serbien ............................... Ungern ............................... Bulgarien ............................
Livsmedel och alkoholfria drycker
0
175 Index 1) Indextalen återspeglar enbart volymskillnader mellan de olika länderna eftersom omräkning med paritetstal eliminerat skillnaderna i prisnivå mellan länderna. Källa: Eurostat.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
25
50
75
100
125
150
20
Internationella uppgifter om livsmedel
335
Figur 20A (forts.) Luxemburg ......................... Norge ................................. Schweiz .............................. Tyskland ............................. Österrike ............................. Storbritannien ..................... Sverige ............................... Danmark ............................. Frankrike ............................ Nederländerna .................... Finland ............................... Belgien ............................... Island.................................. Irland .................................. Italien.................................. EU-27 ................................. Cypern ................................ Spanien .............................. Grekland ............................. Malta .................................. Portugal .............................. Slovenien............................ Tjeckien .............................. Litauen ............................... Slovakien ............................ Polen .................................. Ungern ............................... Kroatien .............................. Estland ............................... Lettland .............................. Turkiet ................................ Montenegro ........................ Rumänien ........................... Bulgarien ............................ Serbien ............................... Makedonien ........................
Privat konsumtion
0
25
50
75
100
125
150
175 Index
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
336
20
Internationella uppgifter om livsmedel
Figur 20B Harmoniserat index för konsumtionspriser (HIKP) 2012 för EU-länderna och vissa andra länder (2005=100) Harmonized index for Consumer Prices (HICP) for EU-countries and some other countries Turkiet ................................ Island.................................. Ungern ............................... Lettland .............................. Litauen ............................... Bulgarien ............................ Estland ............................... Storbritannien ..................... Malta .................................. Rumänien ........................... Slovenien ........................... Cypern................................ Polen .................................. Danmark ............................. Tjeckien .............................. Kroatien .............................. Finland ............................... Belgien ............................... EU-27 ................................. Slovakien............................ Österrike............................. Luxemburg ......................... Grekland............................. Italien.................................. Sverige ............................... Tyskland ............................. Spanien .............................. Nederländerna .................... Frankrike ............................ Norge ................................. Portugal .............................. Irland .................................. Schweiz .............................. Makedonien1....................... Montenegro1 ....................... Serbien1..............................
Livsmedel och alkoholfria drycker
100
110
1) Inga redovisade siffror. Källa: Eurostat.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
120
130
140
150
160
170
180
190 Index
20
Internationella uppgifter om livsmedel
337
Figur 20B (forts.) Turkiet ................................ Island.................................. Rumänien ........................... Lettland .............................. Bulgarien ............................ Ungern ............................... Estland ............................... Litauen ............................... Polen .................................. Storbritannien ..................... Grekland ............................. Kroatien .............................. Slovenien............................ Slovakien ............................ Luxemburg ......................... Tjeckien .............................. Cypern ................................ Spanien .............................. Malta .................................. EU-27 ................................. Belgien ............................... Finland ............................... Italien.................................. Danmark ............................. Österrike ............................. Portugal .............................. Frankrike ............................ Norge ................................. Tyskland ............................. Sverige ............................... Nederländerna .................... Irland .................................. Schweiz .............................. Makedonien1....................... Montenegro1 ....................... Serbien1..............................
Totalindex
100
110
120
130
140
150
160
170
180
190 Index
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
338
20
Internationella uppgifter om livsmedel
Tabell 20.1 Fördelning av hushållens individuella privata konsumtion i nominella värden 1 för EU-länderna och vissa andra länder 2011 , procent Distribution of the individual private consumption by households at nominal values for EU-countries and some other countries ICP-klassificering Land
Livsmedel och alkoholfria drycker
Beklädnadsartiklar och skor
Bostad, vatten, bränsle, elström
Övrigt
Total individuell privat konsumtion
Andel av BNP, %
Sverige
12,2
4,8
26,9
56,1
100,0
66,9
Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland
13,4 .. 12,6 11,4 19,8
5,0 .. 6,0 4,6 6,3
23,9 .. 18,6 29,1 20,0
57,7 .. 62,8 54,9 53,9
100,0 100,0 100,0 100,0 100,0
68,3 70,3 75,6 69,1 62,0
Finland Frankrike Grekland2 Irland Island
12,2 13,5 16,2 10,4 14,6
4,9 4,3 3,7 4,4 4,2
26,9 25,1 23,8 21,5 22,4
56,0 57,1 56,3 63,7 58,8
100,0 100,0 100,0 100,0 100,0
71,8 73,7 81,7 61,0 68,5
Italien Kroatien Lettland Litauen Luxemburg
14,2 .. 19,9 .. 8,5
7,4 .. 4,9 .. 4,6
22,4 .. 24,8 .. 23,9
56,0 .. 50,4 .. 63,0
100,0 100,0 100,0 100,0 100,0
73,5 .. 70,0 74,3 41,4
Makedonien Malta Montenegro Nederländerna Norge
.. 15,2 .. 11,8 13,3
.. 4,3 .. 5,4 5,3
.. 12,0 .. 23,8 21,7
.. 68,5 .. 59,0 59,7
100,0 100,0 100,0 100,0 100,0
.. 72,4 .. 62,1 55,3
Polen Portugal Rumänien Schweiz Serbien
18,9 16,8 .. .. ..
4,2 6,0 .. .. ..
24,3 15,3 .. .. ..
52,6 61,9 .. .. ..
100,0 100,0 100,0 100,0 100,0
71,6 77,6 72,1 .. ..
Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Tjeckien
17,4 14,8 .. 9,1 14,5
4,0 5,5 .. 6,0 3,1
25,5 19,4 .. 24,0 26,5
53,1 60,3 .. 60,9 55,9
100,0 100,0 100,0 100,0 100,0
66,2 70,2 70,4 78,3 61,5
Turkiet Tyskland Ungern Österrike
.. 11,5 17,1 9,9
.. 4,9 2,8 5,7
.. 24,4 21,9 21,5
.. 59,2 58,2 62,9
100,0 100,0 100,0 100,0
71,2 69,7 63,7 65,5
EU-27
12,9
5,3
23,6
58,2
100,0
71,4
1) Databasuttag mars 2013. 2) Preliminära siffror. Källa: Eurostat.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
20
339
Internationella uppgifter om livsmedel
Tabell 20.2 1 Indextal , baserade på hushållens individuella konsumtionsutgifter, per invånare i reala värden till internationella priser för EU-länderna och vissa 2 andra länder 2011 (EU-27=100) Indices of real value per head, of final consumption expenditure by households, for EUcountries and some other countries ICP-klassificering Land
Privata konsumtionsutgifter
Livsmedel, alkoholfria drycker
Livsmedel
Alkoholfria drycker
Alkoholhaltiga drycker3
Tobak
Restauranger, caféer, hotell
Sverige
116
106
106
109
116
74
60
Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland
111 45 98 113 58
113 50 95 89 77
113 48 95 89 78
113 67 97 91 66
131 68 111 116 174
115 89 166 108 78
75 38 189 56 52
Finland Frankrike Grekland4 Irland Island
112 113 91 101 107
105 116 119 77 107
106 116 125 79 105
90 123 58 60 133
167 131 38 122 92
87 81 197 81 63
75 95 137 138 94
Italien Kroatien Lettland Litauen Luxemburg
101 59 57 70 140
111 80 74 109 122
113 78 77 114 115
98 102 51 69 193
61 99 129 171 304
110 153 71 83 855
124 94 30 23 163
Makedonien Malta Montenegro Nederländerna Norge
40 84 53 113 135
82 95 116 107 108
85 93 118 107 103
58 105 103 107 152
16 54 54 91 95
79 79 132 101 72
19 166 72 64 72
Polen Portugal Rumänien Schweiz Serbien
69 81 47 130 43
93 110 83 108 61
95 115 89 105 61
76 60 27 143 63
101 73 33 238 41
97 76 69 150 115
18 126 21 124 11
Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Tjeckien
70 81 94 118 71
76 89 111 86 70
77 87 114 85 70
61 105 88 101 70
85 79 55 94 153
71 186 127 57 173
45 69 212 130 79
Turkiet Tyskland Ungern Österrike
57 120 61 119
81 102 59 89
83 98 56 84
61 140 81 141
9 142 93 130
76 107 114 162
40 81 57 185
EU-27
100
100
100
100
100
100
100
1) Indextalen återspeglar enbart volymskillnader mellan de olika länderna eftersom omräkning med paritetstal eliminerat skillnaderna i prisnivå mellan länderna. 2) Databasuttag april 2013. 3) Uppgifterna för alkoholhaltiga drycker är inte alltid jämförbara mellan länder beroende på olikheter i hur dessa drycker behandlas i respektive länders nationalräkenskaper. 4) Uppskattade siffror. Källa: Eurostat.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
340
20
Internationella uppgifter om livsmedel
Tabell 20.3 1 2 Prisnivåindex för total privat konsumtion samt för olika livsmedel 2011 för EU-länderna och vissa andra länder (EU-27=100) Comparative price levels for total private consumption for different foodstuffs for EUcountries and some other countries SNA-klassificering Privat konsumtion
Livs medel
Sverige
131,8
Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland
Land
Bröd, spannmålsprodukter
Kött
Fisk
Mjölk, ost, ägg
Oljor och fetter
Frukt, grönsaker, potatis
Andra livsmedel
119,9
130,9
122,2
109,2
107,6
110,9
137,0
112,3
115,3 43,7 90,6 146,8 70,7
111,5 68,8 108,8 138,9 86,2
107,9 56,1 122,4 159,7 84,4
121,3 64,8 89,8 139,2 83,5
117,5 73,6 117,1 125,3 86,6
110,9 91,3 142,2 117,0 90,3
113,5 98,3 115,0 157,2 116,4
104,9 60,8 88,8 124,4 78,0
108,7 89,2 124,7 173,1 99,5
Finland Frankrike Grekland Irland Island
125,6 111,4 92,4 119,4 112,6
117,0 109,7 104,6 117,0 116,8
130,6 106,0 116,2 111,1 131,9
111,2 118,9 93,4 114,0 123,8
107,3 110,0 113,2 107,2 99,1
115,8 99,7 131,7 119,1 109,1
111,7 99,4 122,9 102,9 92,7
118,9 120,5 79,4 132,8 113,3
117,6 102,4 122,8 118,5 129,1
Italien Kroatien Lettland Litauen Luxemburg
105,3 69,2 66,9 60,1 135,0
114,0 92,2 86,3 77,7 118,7
114,6 95,2 78,8 75,4 117,4
115,9 79,7 80,2 67,9 130,5
115,0 100,1 80,6 73,6 120,6
125,6 97,8 97,5 92,2 119,0
103,9 103,3 115,0 104,8 114,0
106,1 87,7 84,6 75,2 118,0
116,9 112,2 99,4 90,0 107,8
Makedonien Malta Montenegro Nederländerna Norge
41,8 73,3 51,5 110,4 162,3
59,4 94,8 76,4 96,8 177,2
54,1 94,1 71,9 90,5 175,3
55,9 79,2 67,5 116,4 185,3
60,6 100,1 79,5 104,3 134,0
69,4 112,4 76,8 93,4 203,1
65,6 117,2 94,3 82,6 169,0
54,9 90,1 79,8 96,6 157,3
72,7 114,2 95,3 89,0 209,2
Polen Portugal Rumänien Schweiz Serbien
55,1 84,8 52,8 164,8 51,0
63,2 90,1 70,1 157,6 81,6
59,3 98,0 66,4 147,1 68,1
57,9 76,8 62,6 218,5 69,4
68,9 81,5 71,3 165,3 90,8
65,3 105,8 95,3 130,2 88,3
77,0 96,9 95,2 149,7 91,1
61,1 85,7 59,1 151,0 97,3
77,8 115,0 90,9 135,3 95,7
Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Tjeckien
66,7 84,8 96,2 103,1 71,4
88,5 98,0 94,0 94,5 85,9
81,5 101,6 111,7 82,9 75,6
78,5 92,9 83,8 92,0 79,9
100,1 101,1 87,8 91,3 104,3
98,5 102,0 94,8 100,1 93,3
120,4 121,6 84,4 99,6 106,5
91,2 90,9 95,5 106,6 83,1
100,0 109,3 104,4 96,0 104,6
Turkiet Tyskland Ungern Österrike
57,4 102,5 58,5 109,7
85,7 106,8 85,0 121,2
69,5 104,8 76,9 134,5
73,7 124,7 76,4 130,4
96,7 109,9 90,5 119,6
113,8 92,4 92,3 101,9
117,4 99,3 106,5 122,5
77,6 114,6 85,8 125,7
106,9 94,7 105,3 113,6
EU-27
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
1) Indextalen speglar hur prisnivåerna i respektive land, i reala värden, förhöll sig till motsvarande värde för EU-27. 2) Databasuttag april 2013. Källa: SCB, Konsumentprisindex och Eurostat.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
20
Internationella uppgifter om livsmedel
341
Tabell 20.3 (forts.)
Land Alkoholfria drycker
Alkoholhaltiga drycker3
Tobak
Restauranger, caféer, hotell
Sverige
129,0
156,7
129,8
146,5
Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland
103,9 77,6 113,4 180,1 94,2
96,9 68,0 111,5 140,2 102,4
98,3 55,3 83,5 133,0 66,4
113,2 45,3 99,6 152,3 73,4
Finland Frankrike Grekland Irland Island
131,5 97,3 117,7 134,2 119,0
173,2 89,0 132,7 163,3 209,7
107,0 129,4 73,8 203,5 141,4
129,3 103,2 98,4 125,3 117,2
Italien Kroatien Lettland Litauen Luxemburg
92,1 110,0 110,7 98,1 102,8
98,8 106,4 112,7 95,7 90,1
100,7 54,7 64,0 54,7 82,7
107,1 89,3 79,7 63,7 107,0
Makedonien Malta Montenegro Nederländerna Norge
69,1 109,1 84,2 92,2 203,5
67,2 108,9 91,2 97,3 276,7
25,2 90,8 35,1 106,7 264,9
41,2 77,4 66,5 105,2 182,7
Polen Portugal Rumänien Schweiz Serbien
80,2 95,6 77,3 117,2 90,5
94,7 89,2 79,9 118,1 93,2
61,5 89,3 72,3 128,7 31,3
76,0 78,7 50,1 156,6 56,5
Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Tjeckien
102,3 91,8 95,8 107,0 99,7
92,4 101,2 87,9 135,4 99,4
73,3 65,8 84,4 187,7 69,5
71,0 87,6 94,3 104,8 59,6
Turkiet Tyskland Ungern Österrike
94,5 101,9 88,9 112,1
192,8 83,8 81,7 96,1
71,9 98,2 57,0 87,1
70,2 101,7 51,5 104,9
EU-27
100,0
100,0
100,0
100,0
3) Uppgifterna för alkoholhaltiga drycker är inte alltid jämförbara mellan länder beroende på olikheter i hur dessa varor behandlats i respektive länders nationalräkenskaper.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
342
20
Internationella uppgifter om livsmedel
Tabell 20.4 Prisnivåindex för total privat konsumtion för OECD-länderna 1990–2011 Comparative price levels for total private consumption Land
19901
19951
20001
20051
20071
20081
20091
20101
2011
Sverige
142
123
109
123
126
124
113
123
130
Australien Belgien Chile Danmark Estland
100 107 – 136 –
88 112 65 136 41
83 87 63 111 49
107 110 59 145 67
117 117 62 150 80
117 122 64 154 85
115 118 62 151 81
136 112 68 143 77
148 114 70 147 80
Finland Frankrike Grekland Irland Island
158 118 76 109 130
130 116 81 99 115
103 90 72 98 123
128 112 91 127 158
131 118 98 136 163
134 123 101 143 128
131 118 100 132 106
124 112 97 119 112
128 113 98 120 117
Israel Italien Japan Kanada Sydkorea
– 110 136 103 68
104 88 183 80 77
102 83 169 88 75
87 108 124 99 82
93 112 105 110 87
110 113 114 111 73
106 110 126 107 67
112 104 130 118 74
114 107 133 119 76
Luxemburg Mexico Nederländerna Norge Nya Zeeland
102 52 102 146 86
111 43 109 133 84
86 73 85 117 71
115 67 108 145 108
125 67 111 150 108
130 67 115 155 100
128 61 114 147 95
123 66 110 152 109
126 66 111 160 116
Polen Portugal Schweiz Slovakien Slovenien
26 72 137 – –
47 81 150 39 74
49 71 121 38 62
63 88 142 57 78
67 94 137 69 86
76 97 142 77 92
61 94 145 77 93
62 89 149 72 88
61 90 164 74 88
Spanien Storbritannien Tjeckien Turkiet Tyskland
99 101 27 61 108
87 91 41 51 116
72 102 41 53 91
94 113 60 69 107
101 125 68 77 111
105 114 85 75 115
103 102 77 67 113
98 102 76 72 106
100 105 79 66 106
Ungern USA Österrike
– 93 106
43 87 113
42 103 87
65 96 106
73 93 112
77 91 116
66 94 114
65 94 106
66 91 109
OECD
100
100
100
100
100
100
100
100
100
1) Serien har delvis reviderats. Källa: OECD.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
20
Internationella uppgifter om livsmedel
343
Tabell 20.5 1 1 Harmoniserat index för konsumentpriser 2011 och 2012 (HIKP) för EUländerna och vissa andra länder (2005=100). Vissa huvudgrupper Harmonized Index for Consumer Prices (HICP) for EU-countries and some other countries. Selected categories of foodstuffs Land
Livsmedel och alkoholfria drycker
Alkoholhaltiga drycker och tobak
Restaurang och logi
Totalt
2011
2012
2011
2012
2011
2012
2011
2012
Sverige
116,25
117,95
124,81
130,48
121,41
121,99
112,31
113,36
Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland
119,32 146,51 128,33 120,30 141,64
123,25 151,13 132,08 125,50 146,49
115,84 263,67 115,53 122,30 153,75
119,09 264,51 118,33 131,60 162,08
118,03 155,33 115,14 117,50 128,81
121,13 159,22 119,08 121,90 137,29
115,14 141,21 115,93 113,80 133,40
118,16 144,58 119,52 116,50 139,02
Finland Frankrike Grekland Irland Island
117,16 111,46 116,91 103,50 157,17
123,71 114,68 118,61 104,10 166,71
123,36 116,35 149,49 115,50 170,28
132,03 122,38 150,54 119,60 177,97
119,40 112,87 120,29 107,90 146,84
124,07 116,05 122,00 108,40 155,37
114,16 111,28 121,35 106,60 159,22
117,77 113,75 122,61 108,70 168,79
Italien Kroatien Lettland Litauen Luxemburg
115,20 120,88 156,93 149,45 117,16
118,20 125,22 160,57 154,06 120,25
124,70 134,84 215,26 156,68 127,03
132,00 140,12 221,52 162,24 131,33
112,90 119,82 140,62 134,21 119,60
114,60 119,15 145,07 138,82 123,05
113,80 118,49 143,73 133,90 117,32
117,50 122,46 147,02 138,14 120,72
Makedonien Malta Montenegro Nederländerna Norge
.. 129,43 .. 112,61 113,00
.. 136,78 .. 114,88 114,30
.. 114,61 .. 124,85 124,20
.. 119,43 .. 130,19 128,10
.. 118,63 .. 120,06 124,00
.. 125,90 .. 122,70 127,50
.. 115,19 .. 110,23 113,10
.. 118,91 .. 113,34 113,60
Polen Portugal Rumänien Schweiz Serbien
125,70 107,28 132,42 98,50 ..
130,90 110,72 135,40 97,70 ..
139,60 143,58 263,66 112,90 ..
146,20 150,38 275,35 114,90 ..
125,80 112,87 136,73 109,10 ..
129,50 117,15 139,71 109,60 ..
120,10 112,72 143,04 104,20 ..
124,50 115,85 147,88 103,40 ..
Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Tjeckien
117,60 127,28 114,56 134,30 116,70
122,60 132,40 116,92 138,70 125,40
134,74 139,23 150,76 132,30 140,40
139,93 148,58 159,66 140,30 144,00
122,06 124,04 119,96 122,10 117,70
126,17 128,00 121,01 125,90 121,10
116,79 118,03 116,35 119,60 116,20
121,16 121,35 119,18 123,00 120,30
Turkiet Tyskland Ungern Österrike
173,41 113,90 153,09 118,14
188,53 117,60 162,40 122,05
223,59 114,80 138,24 115,90
254,92 118,10 158,15 118,79
185,43 110,80 134,92 115,22
202,40 112,90 140,73 118,90
161,22 111,10 134,79 113,42
175,65 113,50 142,42 116,34
EU-27
119,04
122,64
130,84
137,00
117,50
120,07
115,38
118,43
1) Databasuttag mars 2013. Källa: Eurostat.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
344
20
Internationella uppgifter om livsmedel
Tabell 20.6 Mervärdesskattesatser inom EU den 14 januari 2013, procent VAT rates in EU-countries at 14th January 2013, per cent Land
Sverige ”
Livsmedel 122 25
Drycker Spritdrycker 25
Vin
25
Öl
25
Mineralvatten 12
Läskedrycker 12
Fruktjuicer 12
Restauranger
12
Belgien 6 ” 12 ” 21 21 21 21 6 6 6 123 Bulgarien 20 20 20 20 20 20 20 20 Cypern 5 ” 18 18 18 18 18 5 5 8 Danmark 25 25 25 25 25 25 25 25 Estland 20 20 20 20 20 20 20 20 Finland 14 24 24 24 14 14 14 14 Frankrike 5,5 ” 7 ” 19,6 19,6 19,6 19,6 5,5 5,5 5,5 74 Grekland 13 23 23 23 13 13 13 23 Irland 0 ” 4,8 ” 13,5 ” 23 23 23 23 23 23 23 93 Italien 4 ” 10 21 21 21 21 21 21 10 Lettland 125 ” 21 21 21 21 21 21 21 21 Litauen 21 21 21 21 21 21 21 21 Luxemburg 3 15 12 15 3 3 3 3 18 18 18 18 18 18 18 Malta 06 Nederländerna 6 21 21 21 6 6 6 64 Polen 5 ” 8 ” 23 23 23 23 23 23 8 84 Portugal 6 ” 13 ” 23 23 13 23 13 23 6 23 Rumänien 24 24 24 24 24 24 24 24 Slovakien 10 ” 20 20 20 20 20 20 20 20 Slovenien 8,5 20 20 20 8,5 8,5 8,5 8,57 ” 20 Spanien 4 ” 10 21 21 21 10 10 10 10 Storbritannien 0 ” 20 20 20 20 20 20 20 20 Tjeckien 15 21 21 21 15 15 15 21 Tyskland 7 ” 19 19 19 19 19 19 19 19 Ungern 188 ” 27 27 27 27 27 27 27 27 Österrike 12 ” 10 20 20 20 20 20 20 109 1) I en del länder är skattesatsen lägre i vissa regioner. 2) För folköl och lättöl i livsmedelsbutik är skattesatsen 12 %. 3) Drycker ingår ej. 4) Alkoholhaltiga drycker har basskattesats. 5) Produkter för barn. 6) För vissa konfektyrer är skattesatsen 5 %. 7) Tillämpas för tillagning av måltider. 8) Avser mjölk och mjölkprodukter (exkl. modersmjölk), mejeriprodukter, smaksatt mjölk och produkter innehållande spannmål, mjöl, stärkelse eller mjölk. 9) 10 % för mat, mjölk o. choklad, 20 % för kaffe, te, andra alkoholhaltiga och icke alkoholhaltiga drycker. Källa: Eurostat.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Basskattesats1 25
21 20 18 25 20 24 19,6 23
23 21 21 21 15 18 21 23 23 24 20 20 21 20 21 19 27 20
Bilaga 1
Lantbruksregistret
345
Lantbruksregistret Inledning Lantbrukregistret (LBR), som infördes 1968 är ett årligt register, som används vid produktion av jordbruksstatistik och innehåller uppgifter om landets jordbruksföretag. Uppgiftsinsamlingen till registret var t.o.m. 1994 samordnad med vissa administrativa syften som att utgöra underlag för stödutbetalningar. I samband med Sveriges inträde i EU 1995 fick registret i stort sett bara rollen som underlag för statistik på jordbruksområdet. Statistiken ur registret har utnyttjats bl.a. av myndigheter och näringsliv vid planering och beslut om åtgärder inom jordbruksområdet, som underlag för utvärdering av vidtagna åtgärder m.m.
Registrets omfattning Fr.o.m. år 2010 har definitionen för vilka företag som ingår i LBR ändrats. Detta för att ta hänsyn till EU:s avgränsningar, som inte fullt ut stämmer överens med de svenska. Fr.o.m. 2010 är därför LBR:s avgränsningar en sammanslagning av de gamla svenska avgränsningarna i LBR samt EU:s avgränsningar. Detta gör att uppgifterna för år 2010 inte är fullt jämförbara med föregående års siffror. På grund av detta har det i alla tabeller lagts in värden för riket som överensstämmer med den gamla, svenska definitionen av LBR. Den största skillnaden mellan den gamla svenska definitionen av LBR och EU:s avgränsningar gäller arealer. Medan man i de gamla, svenska avgränsningarna hade en gräns på mer än 2,0 hektar åkermark har man i EU:s avgränsningar en gräns på minst 5,0 hektar jordbruksmark. I LBR 2010 används därför en avgränsning på mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark.
I LBR registreras fr.o.m. 2010 samtliga jordbruksföretag i landet som i juni, specifikt räkningsdatum aktuellt år, uppfyllde något av följande kriterier: a) brukade mer än 2,0 ha åkermark b) brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark c) bedrev trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilandsareal eller bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta. Odling i hemträdgårdar eller för husbehov ingår inte. d) innehade djurbesättning som någon gång från och med den 1 januari till specifikt räkningsdatum i juni aktuellt år omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor eller 50 svin, eller minst 20 får, eller 1 000 fjäderfä. I LBR registreras fr.o.m. år 2000 till och med 2009 följande grupper av jordbruksföretag: a) företag med mer än 2 hektar åkermark, b) företag med högst 2 hektar åkermark men med stora djurbesättningar med nötkreatur, får, svin eller höns. c) företag med trädgårdsodling som omfattar minst 200 m2 växthusyta eller minst 2 500 m2 frilandsareal. Odling i hemträdgårdar eller för husbehov ingår inte. Med de gamla, svenska avgränsningarna innehåller LBR 68 150 företag 2010. Med den nya avgränsningen innehåller LBR 71 091 företag. Således gör den nya avgränsningen att LBR ökar med ca 3 000 företag. Dessa företag återfinns i stort sett bara i storleksklassen företag med 2,0 hektar åkermark eller mindre. För en jämförelse mellan de olika avgränsningarna, se tablån på nästa sida.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
346
Bilaga 1
Lantbruksregistret
LBR:s avgränsning 1995–2009 Företag med…
LBR:s avgränsning fr.o.m. 2010 Företag med…
mer än 2,0 ha åkermark
mer än 2,0 ha åkermark
minst 0,25 ha frilandsareal av trädgårdsväxter
minst 5,0 ha jordbruksmark
minst än 200 kvm växthusyta
minst 0,25 ha frilandsareal av trädgårdsväxter
minst 50 mjölkkor
minst 200 kvm växthusyta
minst 250 nötkreatur
minst 10 nötkreatur
minst 250 svin
minst 50 svin
minst 50 suggor
minst 10 suggor
minst 50 tackor
minst 20 får
minst 1 000 fjäderfä
minst 1 000 fjäderfä
För vissa år före 1995 ingick inte vissa trädgårdsföretag i LBR. För varje jordbruksföretag ingår ett stort antal uppgifter i registret. De viktigaste är följande: – företagarens namn, adress, personnummer och telefonnummer – åkerarealens användning och arealen betesmark – antal husdjur av olika slag – arealen skogsmark.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Uppgifterna i registret ska avse förhållandena en viss dag i början av juni respektive år. De år, då EU:s strukturundersökningar genomförs, ingår för en del jordbruksföretag också uppgifter om ägda/arrenderade arealer, maskiner, konstbevattning och sysselsättning på företaget.
Uppgiftsinsamling Fram t.o.m. 1995 insamlades uppgifter till LBR genom totalundersökningar, dvs. samtliga uppgifter samlades in från samtliga jordbruksföretag. Därefter har totalundersökningar genomförts endast de år då EU:s strukturundersökningar genomförts, dvs. åren 1997, 1999, 2003, 2005, 2007 och 2010. Övriga år har vissa uppgifter samlats in för ett urval av jordbruksföretag. Fram t.o.m. 1999 samlades alla uppgifter in till LBR genom postenkäter till jordbruksföretagen. Därefter har information från Jordbruksverkets administrativa register i huvudsak använts som underlag. Dessa register är i första hand registret för jordbrukarnas ansökningar om arealbaserade stöd och det centrala nötkreatursregistret (CDB). Utöver detta insamlas information till LBR genom kompletterande enkäter.
Bilaga 2
Områdesindelningar i lantbruksstatistiken
347
Områdesindelningar i lantbruksstatistiken Sedan lång tid tillbaka sker inom lantbruksstatistiken en omfattande redovisning av resultat som framkommer genom skilda undersökningar. Redovisning förekommer dels för olika administrativa områden, dels för områden som avgränsats främst med hänsyn till de naturliga förutsättningarna för jordbruk.
Administrativa områden Län, kommun och församling I statistiken redovisas i allmänhet uppgifter för län och till en del även för kommuner och församlingar. De två sistnämnda redovisas dock inte i Jordbruksstatistisk årsbok. Under årens lopp har ändringar av gränser skett och även delningar och sammanslagningar av områden. I allmänhet används i statistikredovisningen den indelning som gällde vid undersökningens genomförande. Vid publicering av tidsserier sker ofta en omräkning till den senast gällande indelningen.
Naturliga jordbruksområden Produktionsområden och riksområden Vid bearbetning och redovisning av lantbruksstatistik är de administrativa områdena från vissa synpunkter inte alltid lämpliga som indelningsgrund. Flertalet län är därför uppdelade på särskilda s.k. naturliga jordbruksområden. Därvid har hänsyn tagits till de naturförhållanden som väsentligt påverkar förutsättningarna för jordbruk, t.ex. berggrundens och jordarternas beskaffenhet, landskapets topografi och klimatet. De naturliga jordbruksområdena är uppbyggda av församlingar och i vissa fall delar av församlingar. De naturliga jordbruksområdena sammanfördes ursprungligen till 18 produktionsområden. De flesta av dessa produktionsområden täcker delar av mer än ett län.
Gränserna för de naturliga jordbruksområdena har modifierats. Gränserna utgör en kombination av gränserna för produktionsområdena och länsgränserna. Detta medför att de naturliga jordbruksområdena påverkas av ändringar i länsgränserna. År 2000 var landet indelat i 61 naturliga jordbruksområden. De 18 produktionsområdena kan sammanföras till åtta större produktionsområden. Dessa kan i sin tur sammanföras till tre riksområden. De tre riksområdena sammanfaller inte med de tre administrativa huvudområdena Götaland, Svealand och Norrland. Indelningen i åtta produktionsområden framgår av kartan nedan och sambandet mellan naturliga jordbruksområden och produktions- och riksområden framgår av sammanställningen nedan. 3 Riksområden 8 Produktionsområden 18 Produktionsområden 61 Naturliga jordbruksområden 1 Södra och mellersta Sveriges slättbygder 1 Götalands södra slättbygder (Gss) 01 Skåne-Hallands slättbygd 19 F.d. Kristianstads län, slättbygden 22 F.d. Malmöhus län, slättbygden 23 Hallands län, slättbygden 2 Götalands mellanbygder (Gmb) 02 Sydsvenska mellanbygden 10 Kalmar län, Kalmarslätten 16 Blekinge län, slättbygden 18 F.d. Kristianstads län, mellanbygden 21 F.d. Malmöhus län, mellanbygden 03 Öland och Gotland 13 Kalmar län, Öland 14 Gotlands län
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
348
Bilaga 2
Områdesindelningar i lantbruksstatistiken
3 Götalands norra slättbygder (Gns) 04 Östgötaslätten 05 Östergötlands län, Östgötaslätten 05 Vänerslätten, del av 27 F.d. Älvsborgs län, slättbygden 31 F.d. Skaraborgs län, slättbygden, Götalandsdelen 32 F.d. Skaraborgs län, Falbygden 4 Svealands slättbygder (Ss) 05 Vänerslätten, del av 35 Värmlands län, slättbygden 62 F.d. Skaraborgs län, slättbygden, Svealandsdelen 06 Mälar- och Hjälmarbygden 01 Stockholms län 02 Uppsala län 03 Södermanlands län 40 Örebro län, slättbygden 43 Västmanlands län, slättbygden 2 Södra och mellersta Sveriges skogsoch dalbygder 5 Götalands skogsbygder (Gsk) 07 Sydsvenska höglandet 06 Östergötlands län, södra skogsbygden 08 Jönköpings län 09 Kronobergs län 12 Kalmar län, skogsbygden 15 Blekinge län, skogsbygden 17 F.d. Kristianstads län, skogsbygden 20 F.d. Malmöhus län, skogsbygden 24 Hallands län, skogsbygden 30 F.d. Älvsborgs län, södra höglandet 34 F.d. Skaraborgs län, sydöstra höglandet 61 F.d. Göteborgs och Bohus län, södra höglandet 08 Östsvenska dalbygden 07 Östergötlands län, södra kustlandet 11 Kalmar län, norra kustlandet 09 Västsvenska dalbygden 25 Hallands län, norra Halland 26 F.d. Göteborgs och Bohus län, utom södra höglandet 28 F.d. Älvsborgs län, dalbygderna
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
6 Mellersta Sveriges skogsbygder (Ssk) 10 Södra Bergslagen 04 Östergötlands län, norra skogsbygden 33 F.d. Skaraborgs län, nordöstra höglandet 39 Örebro län, södra skogsbygden 11 Västsvenska Dalsjöområdet 29 F.d. Älvsborgs län, Dalslands bergsbygd 36 Värmlands län, centrala och västra Värmland 12 Norra Bergslagen 37 Värmlands län, Bergslagen 41 Örebro län, Bergslagen 42 Västmanlands län, Bergslagen 44 Dalarns län, Bergslagen 13 Östra Dalarna-Gästrikland 45 Dalarnas län, östra Dalarna 48 Gävleborgs län, Gästrikland 3 Norra Sverige 7 Nedre Norrland (Nn) 14 Kustlandet i nedre Norrland 49 Gävleborgs län, Hälsinglands kustland 51 Västernorrlands län, kustlandet 16 Nordsvenska mellanbygden 38 Värmlands län, norra Värmland 46 Dalarnas län, mellanbygden 50 Gävleborgs län, inlandet 52 Västernorrlands län, inlandet 55 Jämtlands län, mellanbygden 17 Jämtländska silurområdet 54 Jämtlands län, silurområdet 8 Övre Norrland (Nö) 15 Kustlandet i övre Norrland 57 Västerbottens län, kustlandet 59 Norrbottens län, kustlandet 18 Fjäll- och moränbygden 47 Dalarnas län, fjällbygden 56 Jämtlands län, fjällbygden 58 Västerbottens län, inlandet 60 Norrbottens län, inlandet
Bilaga 2
Områdesindelningar i lantbruksstatistiken
Områden för skördeberäkningar I samband med att metoder för objektiva skördeuppskattningar utvecklades och ett permanent skördeskadeskydd för jordbruket infördes 1961, indelades landet i områden som numera benämns skördeområden (SKO). Dessa områden är mer homogena än de naturliga jordbruksområdena med avseende framförallt på skördens variation från år till år. Områdesindelningen har fortlöpande setts över. Därvid har största möjliga homogenitet eftersträvats beträffande skördeavkastningen. Dessutom har hänsyn tagits till klimat, jordart, topografi och odlingsinriktning. I det 1988 förändrade skördeskadeskyddet blev behovet av områdesstatistik mindre än i det tidigare skyddet. Den tidigare gällande områdesindelningen med 420 SKO ersattes 1989 av en ny områdesindelning omfattande 106 SKO. Fem av dessa är fjällområden för vilka skördeuppgifter inte längre insamlas. Odelade församlingar har i regel varit grundstenar i indelningen i SKO. I åtskilliga fall är dock församlingarna så heterogena att en delning av församlingen mellan olika skördeområden ansetts starkt motiverad. Sedan 1996 är 170 församlingar delade på olika skördeområden.
Särskilda indelningar I vissa fall tillämpas för statistiska ändamål andra områdesindelningar än de ovan beskrivna, t.ex. särskilda områden för administrering av stöden till jordbruket (stödområden).
349
NUTS (Nomenclature des Unités Territoriales Statistiques) är den regionala indelningen som används inom EU för statistikredovisning. I Sverige utgörs NUTS 1 av tre landsdelar, NUTS 2 av åtta riksområden och NUTS 3 av län. NUTS 2 områdena överensstämmer ej med våra åtta produktionsområden. Inom lantbruksstatistiken tillämpas NUTS 2 endast för rapportering till EU:s statistikbyrå (EUROSTAT).
Annan publicering Rikets indelningar. Årsbok över regionala indelningar med koder m.m. SCB. Atlas över rikets indelningar i län, kommuner, församlingar och tätorter 1992. SCB och Lantmäteriet KartCentrum. Atlas över rikets indelningar 1995. Tabelldel. SCB och Lantmäteriet KartCentrum. Områdesindelningar i lantbruksstatistiken 1998. SCB. Meddelanden i samordningsfrågor (MIS) 1998:1. Historisk återblick på indelningen i skördeområden 1961–1988. SCB. Meddelanden i samordningsfrågor (MIS) 1988:2. Sveriges klimat-, jordarts- och uppodlingsområden, del VIII. Riksöversikt, regionala uppgifter återfinns i stenciler. Kungl. Lantbruksstyrelsen. Meddelanden, serie A nr 8 (1969). Uppgifter om lantbruksstyrelsens speciella regionindelning återfinns i styrelsens meddelandeserie.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
350
Bilaga 2
Områdesindelningar i lantbruksstatistiken
Sverige Sweden Indelningen i 8 produktionsområden The division in 8 production areas
1
Götalands södra slättbygder (Gss)
2
Götalands mellanbygder (Gmb)
3
Götalands norra slättbygder (Gns)
4
Svealands slättbygder (Ss)
5
Götalands skogsbygder (Gsk)
6
Mellersta Sveriges skogsbygder (Ssk)
7
Nedre Norrland (Nn)
8
Övre Norrland (Nö)
8
7
6
4
3 5
1
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
2
Bilaga 3
Lantbruksstatistikens kvalitet och organisation
351
Lantbruksstatistikens kvalitet och organisation Upplysningar Förfrågningar om årsbokens innehåll och om jordbruksstatistik i övrigt kan i första hand göras till Charlotta Olsson och Lea Wedén vid SCB:s avdelning för regioner och miljö i Örebro. De träffas på telefon 019-17 60 00 (växel). Postadressen är: SCB, 701 89 Örebro.
Kvalitetsdeklaration När det gäller årsboksuppgifternas kvalitet hänvisas till: – angivna källor – sidan Statistik på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se – SCB:s webbplats www.scb.se
Jordbruksstatistikens organisation Ansvaret för den svenska officiella statistiken är fördelat på 27 statistikansvariga myndigheter. Ansvaret för ungefär hälften av den officiella statistiken finns hos SCB och hälften av ansvaret fördelas på övriga 26 statistikansvariga myndigheter. Jordbruksverket är statistikansvarig myndighet för den jordbruksstatistik och vattenbruksstatistik som ingår under statistikområdet Jord- och skogsbruk, fiske enligt Förordning om den officiella statistiken (SFS 2001:100). Vid sidan av ansvaret för en del av den officiella statistiken har SCB ett övergripande ansvar för samordning och bevakning av systemet Sveriges officiella statistik (SOS).
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
352
Bilaga 4
Avgränsning av livsmedelssektorn
Avgränsning av livsmedelssektorn I merparten av den näringsgrensindelade statistiken i Sverige används Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI) för klassificering av arbetsställen. SNI har som bas EU:s näringsgrensindelning NACE, Nomenclature statistique des Activités économiques dans la Communauté Européenne. NACE är i sin tur samordnad med den av FN utarbetade standarden ISIC (International Standard Industrial Classification). Från 1 januari 2008 används nya versioner av svensk näringsgrensindelning – SNI 2007 och EU:s näringsgrensstandard – NACE Rev 2. SNI 2007 är liksom föregångarna SNI 2002 och SNI 92 samordnad med NACE. Detta innebär att SNI 2007 är identisk med NACE på de fyra första nivåerna och skapar därefter nationella indelningar genom att lägga till en femte nivå. SNI 2007 är en hierarkisk indelning med fem nivåer. Den första nivån (Avdelning) anges av en bokstav – t.ex. C, Tillverkning. Den andra nivån (Huvudgruppen) anges med två siffror med efterföljande punkt – t.ex. 10., Livsmedelsframställning. De därpå följande
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
nivåerna (Grupp, Undergrupp och Detaljgrupp) anges med vardera en siffra – t.ex. 10.1, Beredning och hållbarhetsbehandling av kött och köttvaror, 10.11, Beredning och hållbarhetsbehandling av kreaturskött samt 10.111, Kreatursslakt. Jämfört med SNI 2002 har SNI 2007 fler detaljgrupper. I de fall Sverige inte använder sig av nationella indelningar läggs en nolla till NACE:s fyrsiffriga kod. Är den femte siffran däremot inte en nolla finns en detaljgrupp som är specifik för svensk näringsgrensindelning. Nedan redovisas de branscher enligt SNI 2007 (Avdelning/Huvudgrupp/Detaljgrupp) som har intresse för livsmedelsstatistiken. Redovisningen innebär inget slutligt ställningstagande till vilka branscher som skall anses konstituera ”livsmedelssektorn”. I en särskild avdelning nedan redovisas branscher inom vilka verksamheter med anknytning till livsmedel kan förekomma utan att man därmed kan hänföra branschen till sektorn ”livsmedel”, t.ex. transportverksamhet och förpackningstillverkning.
Bilaga 4
Avgränsning av livsmedelssektorn
353
”Livsmedelsbranscher” beskrivna enligt SNI 2007 Avdelning/ Huvudgrupp/ Detaljgrupp
Beskrivning (förkortad i vissa fall)
A 01.110 01.120 01.131 01.132 01.133 01.134 01.135 01.140 01.160 01.199 01.210 01.220 01.230 01.240 01.250 01.260 01.270 01.280 01.410 01.420 01.450 01.461 01.462 01.471 01.472 01.491 01.499 01.500 01.610 01.620 01.630 01.640 01.700 02.300 03.111 03.119 03.120 03.210 03.220
JORDBRUK, SKOGSBRUK OCH FISKE Odling av spannmål (utom ris), baljväxter och oljeväxter Odling av ris Potatisodling Sockerbetsodling Odling av grönsaker (köksväxter) på friland Odling av grönsaker (köksväxter) i växthus Svampodling m.m. Odling av sockerrör Odling av fiberväxter Odling av övriga ett- och tvååriga växter Odling av druvor Odling av tropiska och subtropiska frukter Odling av citrusfrukter Odling av kärnfrukter och stenfrukter Odling av andra frukter och bär samt nötter Odling av oljehaltiga frukter Odling av växter för dryckesframställning Odling av kryddväxter, drog- och medicinalväxter Mjölkproduktion och uppfödning av nötkreatur av mjölkras Uppfödning av andra nötkreatur och bufflar Uppfödning av får och getter Uppfödning av smågrisar Uppfödning av slaktsvin Äggproduktion (för försäljning) Uppfödning av fjäderfä, ej äggproduktion Renskötsel Övrig uppfödning av andra djur Blandat jordbruk Service till växtodling Service till husdjursskötsel Bearbetning av skördade växter Bearbetning av utsäde Jakt och service i anslutning härtill Insamling av annat vilt växande skogsmaterial än trä Trålfiske i saltvatten Övrigt saltvattensfiske Sötvattensfiske Fiskodling i saltvatten Fiskodling i sötvatten
C 10.111 10.112 10.120 10.130 10.200 10.310 10.320 10.390
TILLVERKNING Kreatursslakt Styckning av kött Beredning och hållbarhetsbehandling av fjäderfäkött Charkuteri- och annan köttvarutillverkning Beredning och hållbarhetsbehandling av fisk samt skal- och blötdjur Beredning och hållbarhetsbehandling av potatis Juice- och safttillverkning Annan beredning och hållbarhetsbehandling av frukt, bär och grönsaker
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
354
Bilaga 4
Avgränsning av livsmedelssektorn
Avdelning/ Huvudgrupp/ Detaljgrupp
Beskrivning (förkortad i vissa fall)
10.410 10.420 10.511 10.519 10.520 10.611 10.612 10.620 10.710 10.721 10.722 10.730 10.810 10.821 10.822 10.830 10.840 10.850 10.860 10.890 11.010 11.020 11.030 11.040 11.050 11.060 11.070
Framställning av oljor och fetter Matfettstillverkning Osttillverkning Annan mejerivarutillverkning Glasstillverkning Mjöltillverkning Tillverkning av frukostflingor, mixer och andra livsmedelsberedningar av kvarnprodukter Stärkelsetillverkning Tillverkning av mjukt matbröd och färska bakverk Knäckebrödstillverkning Tillverkning av kex och konserverade bakverk Tillverkning av pastaprodukter Sockertillverkning Tillverkning av sockerkonfektyrer Tillverkning av choklad och chokladkonfektyrer Framställning av te och kaffe Tillverkning av senap, ketchup, kryddor och andra smaksättningsmedel Tillverkning av lagad mat och färdigrätter Tillverkning av homogeniserade livsmedelspreparat inklusive dietmat Framställning av andra livsmedel Destillering, rening och tillblandning av spritdrycker Framställning av vin från druvor Framställning av cider och andra fruktviner Framställning av andra icke-destillerade jästa drycker Framställning av öl Framställning av malt Framställning av läskedrycker, mineralvatten och annat vatten på flaska
G 46.110 46.170 46.210 46.230 46.310 46.320 46.330 46.340 46.360 46.370 46.380 46.390 47.111 47.112 47.210 47.220 47.230 47.241 47.242 47.250 47.291 47.299 47.810 47.992
HANDEL; REPARATION AV MOTORFORDON OCH MOTORCYKLAR Provisionshandel med jordbruksråvaror, levande djur, textilråvaror och textilhalvfabrikat Provisionshandel med livsmedel, drycker och tobak Partihandel med spannmål, råtobak, utsäde och djurfoder Partihandel med levande djur Partihandel med frukt och grönsaker Partihandel med kött och köttvaror Partihandel med mejeriprodukter, ägg, matolja och matfett Partihandel med drycker Partihandel med socker, choklad och sockerkonfektyrer Partihandel med kaffe, te, kakao och kryddor Partihandel med andra livsmedel, bl.a. fisk, skal- och blötdjur Icke specialiserad partihandel med livsmedel, drycker och tobak Varuhus- och stormarknadshandel, mest livsmedel, drycker och tobak Livsmedelshandel med brett sortiment, ej varuhus eller stormarknad Specialiserad butikshandel med frukt och grönsaker Specialiserad butikshandel med kött och charkuterier Specialiserad butikshandel med fisk, skal- och blötdjur Specialiserad butikshandel med bröd och konditorivaror Specialiserad butikshandel med konfektyrer Specialiserad butikshandel med alkoholhaltiga och andra drycker Specialiserad butikshandel med hälsokost Övrig specialiserad butikshandel med livsmedel Torg- och marknadshandel med livsmedel, drycker och tobak Ambulerande och tillfällig handel med livsmedel
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Bilaga 4
Avgränsning av livsmedelssektorn
Avdelning/ Huvudgrupp/ Detaljgrupp
Beskrivning (förkortad i vissa fall)
I 55.101 56.100 56.210 56.291 56.292 56.293 56.294 56.299 56.300
HOTELL- OCH RESTAURANGVERKSAMHET Hotellverksamhet med restaurangrörelse Restaurangverksamhet Cateringverksamhet vid enskilda evenemang Drift av personalmatsalar Centralköksverksamhet för sjukhus Centralköksverksamhet för skolor, omsorgs- och andra institutioner Cateringverksamhet för transportsektorn Övrig cateringverksamhet Barverksamhet
355
Branscher inom vilka verksamhet med anknytning till livsmedel förekommer Avdelning/ Huvudgrupp/ Detaljgrupp
Beskrivning (förkortad i vissa fall)
C 10.910 20.150 20.200 22.220 23.130 28.300 28.930
TILLVERKNING Framställning av beredda fodermedel Tillverkning av gödselmedel och kväveprodukter Tillverkning av bekämpningsmedel och andra lantbrukskemiska produkter Plastförpackningstillverkning Tillverkning av buteljer, glasförpackningar och husgeråd av glas Tillverkning av jord- och skogsbruksmaskiner Tillverkning av maskiner för framställning av livsmedel, drycker och tobaksvaror
D 35.300
FÖRSÖRJNING AV EL, GAS, VÄRME OCH KYLA Försörjning av värme och kyla
E 38.210
VATTENFÖRSÖRJNING; AVLOPPSRENING, AVFALLSHANTERING OCH SANERING Behandling och bortskaffande av icke-farligt avfall
G 46.610
HANDEL; REPARATION AV MOTORFORDON OCH MOTORCYKLAR Partihandel med jordbruksmaskiner och -utrustning
H 49.200 49.410 50.201 50.202 50.401 50.402 51.211 51.212 52.100 52.241 52.249 52.290
TRANSPORT OCH MAGASINERING Järnvägstransport, godstrafik Vägtransport, godstrafik Reguljär sjötrafik över hav och kust av gods Icke reguljär sjötrafik över hav och kust av gods Reguljär sjötrafik på inre vattenvägar av gods Icke reguljär sjötrafik på inre vattenvägar av gods Reguljär lufttransport av gods Icke reguljär lufttransport av gods Magasinering och varulagring Hamngodshantering Övrig godshantering Övriga stödtjänster till transport
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
356
Bilaga 4
Avgränsning av livsmedelssektorn
Avdelning/ Huvudgrupp/ Detaljgrupp
Beskrivning (förkortad i vissa fall)
M 71.200
VERKSAMHET INOM JURIDIK, EKONOMI, VETENSKAP OCH TEKNIK Teknisk provning och analys
N
UTHYRNING, FASTIGHETSSERVICE, RESETJÄNSTER OCH ANDRA STÖDTJÄNSTER Uthyrning och leasing av jordbruksmaskiner och jordbruksredskap Skötsel och underhåll av grönytor Förpackningsverksamhet
77.310 81.300 82.920 T 98.100
FÖRVÄRVSARBETE I HUSHÅLL; HUSHÅLLENS PRODUKTION AV DIVERSE VAROR OCH TJÄNSTER FÖR EGET BRUK Hushållens produktion av diverse varor för eget bruk
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Bilaga 5
Varuklassificering enligt SITC/KN
357
Varuklassificering enligt SITC/KN Avgränsningen av varugruppen jordbruksvaror och livsmedel i redovisningen av industrins varuproduktion och utrikeshandeln (kapitel 15 respektive 16) baseras på de redovisningar för utrikeshandeln med sådana varor, som Jordbruksverket publicerat sedan 1995. Uppdelningen på varor och varugrupper bygger på den av FN rekommenderade varugrupperingen SITC rev.4 (Standard International Trade Classification) i kombination med den inom EU tillämpade varunomenklaturen KN (Combined Nomenclature). Fram t.o.m. 1994 tillämpades i den svenska utrikeshandelsstatistiken den internationellt överenskomna nomenklaturen HS (Harmonized Commodity Description and Coding System).
I produktionsstatistiken har KN använts sedan 1996. KN och HS är jämförbara på KN:s sexsiffernivå. KN-nomenklaturen bygger på Tulltaxan, i vilken tidvis kan ske ändringar som får till följd att samma KNkod för en vara ej är tillämplig för samtliga år som ingår i tidsserierna. Indelningen på huvudgrupper utgår från produktgrupper enligt tvåsiffrig SITC medan underindelningarna följer KN. I Jordbruksstatistisk årsbok sker också en specificering av varukoderna för förädlade livsmedel i tabell 16.5. Varugrupperingen ansluter till Exportrådet / Food From Swedens avgränsning av varuområdet. Jordbruksverket har vissa år publicerat statistik över exporten av förädlade livsmedel, se denna bilaga samt www.jordbruksverket.se.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
358
Bilaga 5
Varuklassificering enligt SITC/KN
Jordbruksvaror och livsmedel. Specificering på SITC-/KN-nummer SITC
Huvudgrupper/undergrupper
KN
Innehåll
00
Levande djur
01
Levande djur
02.01
Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, färskt eller kylt
01
Kött och köttvaror Nötkött
Griskött
Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, fryst
02.06.10-29
Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur och andra oxdjur, färska, kylda eller frysta
02.10.20
Kött av nötkreatur och andra oxdjur, saltat, i saltlake, torkat eller rökt
02.03
Kött av svin, färskt, kylt eller fryst
02.06.30-49
Ätbara slaktbiprodukter av svin, färska, kylda eller frysta
02.10.11-19
Kött av svin, saltat, i saltlake, torkat eller rökt
Får-, lamm- och getkött
02.04
Kött av får eller get, färskt, kylt eller fryst
Fjäderfäkött
02.07
Kött och ätbara slaktbiprodukter av höns av arten Gallus domesticus, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns, färska, kylda eller frysta
Övrigt kött inkl. vilt
02.05
Kött av häst, åsna, mula eller mulåsna, färskt, kylt eller fryst
02.06.80-90
Ätbara slaktbiprodukter av får, get, häst, åsna, mula och mulåsna, färska, kylda eller frysta
02.08
Kött och ätbara slaktbiprodukter av kanin, hare, duvor samt andra djur, färska, kylda eller frysta
02.10.91-99
Kött och ätbara slaktbiprodukter av primater, valar, delfiner och tumlare, reptiler, häst, får och getter, ren m.m., saltat, i saltlake, torkat eller rökt samt ätbart mjöl av kött och slaktbiprodukter
03.07.6000, 6090
Sniglar, även utan skal, levande, färska, kylda, frysta, saltade eller i saltlake, torkade (exkl. rökta samt havssniglar)
16.01
Korv och liknande produkter av kött, slaktbiprodukter eller blod; beredningar av dessa produkter
16.02.20-90
Kött, slaktbiprodukter och blod, beredda eller konserverade på annat sätt
16.03
Extrakter och safter av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur
04.01
Mjölk och grädde, inte koncentrerade och inte försatta med socker eller annat sötningsmedel
04.02
Mjölk och grädde, koncentrerade eller försatta med socker eller annat sötningsmedel
04.03
Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao
Beredda köttprodukter
02
02.02
Mejeriprodukter och ägg Mjölk, grädde, yoghurt m.m.
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Bilaga 5
SITC
03
Huvudgrupper/undergrupper
Varuklassificering enligt SITC/KN
359
KN
Innehåll
04.04
Vassle, även koncentrerad eller försatt med socker eller annat sötningsmedel; produkter bestående av naturliga mjölkbeståndsdelar, även försatta med socker eller annat sötningsmedel, i.a.n.
Smör och andra smörfettsprodukter
04.05
Smör och andra fetter och oljor framställda av mjölk; bredbara smörfettsprodukter
Glassvaror
21.05
Glassvaror, även innehållande kakao
Ost och ostmassa
04.06
Ost och ostmassa
Ägg och äggalbuminer
04.07
Fågelägg med skal, färska, konserverade eller kokta
04.08
Fågelägg utan skal samt äggula, färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, gjutna, frysta eller på annat sätt konserverade, även försatta med socker eller annat sötningsmedel
35.02.11-19
Äggalbumin, ej tjänligt som människoföda
03.01
Levande fisk
03.02
Fisk, färsk eller kyld (exkl. fiskfiléer och annat fiskkött enligt nr 0304)
03.03
Fisk, fryst (exkl. fiskfiléer och annat fiskkött enligt nr 0304)
03.04
Fiskfiléer och annat fiskkött (även hackat eller malet), färska, kylda eller frysta
03.05
Fisk, torkad, saltad eller i saltlake; rökt (även varmrökt) fisk; mjöl och pelletar av fisk, lämpliga som livsmedel
03.06
Kräftdjur, även utan skal, levande, färska, kylda, frysta, torkade, saltade eller i saltlake; kräftdjur med skal, ångkokta eller kokta i vatten, även kylda, frysta, torkade, saltade eller i saltlake; mjöl och pelletar av kräftdjur, lämpliga som livsmedel
03.07.10-59, 03.07.71-99
Blötdjur, (ej sniglar andra än havssniglar), även utan skal, levande, färska, kylda, frysta, torkade, saltade eller i saltlake; rökta blötdjur, även utan skal, även kokta eller på annat sätt värmebehandlade före eller under rökningen; mjöl och pelletar av blötdjur, lämpliga som livsmedel
03.07.6010
Sniglar, rökta, även utan skal, även kokta eller på annat sätt värmebehandlade före eller under rökningen, men inte på annat sätt beredda (exkl. havssniglar)
03.08
Ryggradslösa vattendjur, andra än kräftdjur och blötdjur, levande, färska, kylda, frysta, torkade, saltade eller i saltlake; rökta (även kokta eller på annat sätt värmebehandlade före eller under rökningen) ryggradslösa vattendjur, andra än kräftdjur och blötdjur; mjöl och pelletar av andra ryggradslösa vattendjur än kräftdjur och blötdjur, lämpliga som livsmedel
Fisk, kräft och blötdjur m.m. Fisk, kräft- och blötdjur
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
360 SITC
04
Bilaga 5
Varuklassificering enligt SITC/KN
Huvudgrupper/undergrupper
Innehåll
Beredningar av fisk, kräft- och 16.04 blötdjur
Fisk, beredd eller konserverad; kaviar och kaviarersättning som framställts av fiskrom
16.05
Kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur beredda eller konserverade
10.01
Vete samt blandsäd av vete och råg
10.02
Råg
Spannmål och varor därav Spannmål (exkl. ris)
Mjöl, gryn, malt m.m.
05
KN
10.03
Korn
10.04
Havre
10.05
Majs
10.07
Sorghum
10.08
Bovete, hirs, kanariefrö; annan spannmål
11.01
Mjöl finmalet av vete eller av blandsäd av vete och råg
11.02
Mjöl finmalet av spannmål, annat än av vete eller av blandsäd av vete och råg
11.03
Krossgryn, grovt mjöl inkl. fingryn och pelletar av spannmål
11.04
Spannmål, bearbetad på annat sätt (t.ex. skalad, valsad, bearbetad till flingor eller pärlgryn, klippt eller gröpad), med undantag av ris enligt nr 1006; groddar av spannmål, hela, valsade, bearbetade till flingor eller malda
11.07
Malt, även rostat
Ris
10.06
Ris
Bakverk och bröd m.m.
19.05
Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter
Okokt pasta
19.02.11-19
Okokta pastaprodukter, inte fyllda eller på annat sätt beredda
Övriga beredningar av spannmål och mjöl
19.01.2000
Mixer och deg för beredning av bakverk enl. nr 1905
19.04
Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (exkl. mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, i.a.n.
07.01
Potatis, färsk eller kyld
Frukt och köksväxter Färska och kylda grönsaker
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
07.02
Tomater, färska eller kylda
07.03
Kepalök (vanlig lök), schalottenlök, vitlök, purjolök och lök av andra Allium-arter, färska eller kylda
07.04
Kål, färsk eller kyld
07.05
Trädgårdssallat (Lactuca sativa) och cikoriasallat arter av släktet Cichorium, färska eller kylda
Bilaga 5 SITC
Huvudgrupper/undergrupper
Varuklassificering enligt SITC/KN
361
KN
Innehåll
07.06
Morötter, rovor, rödbetor, haverrot (salsifi), rotselleri, rädisor och liknande rotfrukter, färska eller kylda
07.07
Gurkor, färska eller kylda
07.08
Baljfrukter och baljväxtfrön, färska eller kylda
07.09
Andra grönsaker, färska eller kylda
12.10
Humle, färsk eller torkad, även mald, pulveriserad eller i form av pelletar; lupulin
12.12.91-99
Johannesbröd, sockerbetor och sockerrör, inbegripet färska, kylda, frysta eller torkade, även malda, fruktkärnor och andra vegetabiliska produkter (orostad cikoriarot av variteten Cichorium intybus sativum) av sådana slag som används främst som livsmedel, i.a.n.
Frysta grönsaker
07.10
Grönsaker, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta
Torkade eller tillfälligt konserverade grönsaker samt rötter, stam- eller rotknölar
07.11
Grönsaker tillfälligt konserverade, t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar, men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd
07.12
Torkade grönsaker, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda
07.13
Baljväxtfrön, torkade, även skalade eller sönderdelade
07.14
Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis) och liknande rötter, stam. eller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska, kylda, frysta eller torkade hela eller i bitar och även i form av pelletar; märg av sagopalm
Beredda potatisprodukter
Övriga beredningar av grönsaker
11.05
Mjöl, pulver, flingor, korn och pelletar av potatis
19.03
Tapioka och tapiokaersättningar, framställda av stärkelse, i form av flingor, gryn o.d.
20.04.10
Potatis, beredd eller konserverad på annat sätt än med ättika eller ättikssyra, fryst
20.05.20
Potatis, beredd eller konserverad på annat sätt än med ättika eller ättikssyra, inte fryst
11.06
Mjöl och pulver av baljväxtfrön enligt nr 0713, av sago eller av rötter, stam- eller rotknölar enligt nr 0714 eller av produkter enligt kap. 8
20.01.10
Gurkor beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra
20.01.90209070, 9097
Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra (exkl. gurka och mango chutney)
20.01.9093
Kepalök ”vanlig lök” beredd eller konserverad med ättika eller ättiksyra
20.02
Tomater, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra
20.03
Svampar och tryffel, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättikssyra
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
362 SITC
Bilaga 5
Varuklassificering enligt SITC/KN
Huvudgrupper/undergrupper
Färsk, kyld, torkad eller tillfälligt konserverad frukt, bär och nötter
KN
Innehåll
20.04.90
Andra grönsaker samt blandningar av grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006
20.05.40-99
Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006
08.01
Kokos-, para- och cashewnötter, färska eller torkade, även skalade
08.02
Andra nötter, färska eller torkade, även skalade
08.03
Bananer, inkl. mjölbananer, färska eller torkade
08.04
Dadlar, fikon, ananas, avokado, guava, mango och mangostan, färska eller torkade
08.05
Citrusfrukter, färska eller torkade
08.06
Vindruvor, färska eller torkade
08.07
Meloner, inkl. vattenmeloner och papayafrukter, färska
08.08
Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska
08.09
Aprikoser, körsbär, persikor inkl. nektariner, plommon och slånbär, färska
08.10
Annan frukt och andra bär (jordgubbar och smultron, hallon, björnbär, mullbär, loganbär, tranbär, blåbär och andra bär av släktet Vaccinium, kiwifrukter, durian m.m.), färska
08.12
Frukt, bär och nötter, tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämplig för direkt konsumtion i detta tillstånd
08.13
Frukt och bär (aprikoser, plommon, äpplen m.m.), torkade, med undantag av frukt enligt nr 0801– 0806; blandningar av nötter eller av torkad frukt eller torkade bär enligt detta kapitel
08.14
Skal av citrusfrukter eller meloner, färska, frysta, torkade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar
Fryst frukt och bär
08.11
Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel
Saft, sylt och marmelad
20.07.91-99
Sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader, mos och pastor av frukt, bär eller nötter, erhållna genom kokning, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel; andra än homogeniserade beredningar
20.09
Frukt- och bärsaft, inkl. druvmust, samt grönsakssaft, ojäst och utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel
20.01.9010
Mango chutney, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra
Övriga beredningar av frukt och bär
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Bilaga 5 SITC
06
Huvudgrupper/undergrupper
363
KN
Innehåll
20.01.9091, 9092
Palmhjärtan, guava, mango, mangostan, melonträdfrukter ”papaya”, tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola, pitahay, kokos-, para-, cashew-, pekan-, areka”betel-”, kola- och macadamianötter, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra
20.01.9099
Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra; Andra
20.08
Frukt, bär, nötter och andra växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans
04.09
Naturlig honung
17.01
Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren sackaros, i fast form
17.02
Annat socker, inkl. kemiskt ren laktos, maltos, glukos och fruktos, i fast form; sirap och andra sockerlösningar utan tillsats av aromämnen eller färgämnen; konstgjord honung, även blandad med naturlig honung; sockerkulör
17.03
Melass erhållen vid utvinning eller raffinering av socker
17.04
Sockerkonfektyrer (inkl. vit choklad), inte innehållande kakao
20.06
Grönsaker, frukt, bär, nötter, fruktskal och andra växtdelar, konserverande med socker (avrunna, glaserade eller kanderade)
09.01
Kaffe, även rostat eller befriat från koffein; skal och hinnor av kaffe; kaffesurrogat innehållande kaffe, oavsett mängden
21.01.11-12
Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe samt beredningar på basis av extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av kaffe
21.01.30
Rostad cikoriarot andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter
Choklad och kakaoberedningar
18.06
Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao
Te, kakao och kryddor
09.02
Te, även aromatiserat
Socker, sockervaror m.m. Socker, melass och honung
Sockerkonfektyrer
07
Varuklassificering enligt SITC/KN
Kaffe, te, kakao, kryddor m.m. Kaffe och kaffeersättningar
09.03
Matte
09.04
Peppar av släktet Piper; frukter av släktena Capsicum och Pimenta, torkade, krossade eller malda
09.05
Vanilj
09.06
Kanel och kanelknopp
09.07
Kryddnejlikor, nejlikstjälkar och modernejlikor
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
364 SITC
08
09
Bilaga 5
Varuklassificering enligt SITC/KN
Huvudgrupper/undergrupper
KN
Innehåll
09.08
Muskot, muskotblomma och kardemumma
09.09
Anis, stjärnanis, fänkål, koriander, spiskummin, kummin och enbär
09.10
Ingefära, saffran, gurkmeja, timjan, lagerblad, curry och andra kryddor
18.01
Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade
18.02
Kakaoskal och annat kakaoavfall
18.03
Kakaomassa, även avfettad
18.04
Kakaosmör (fett och olja)
18.05
Kakaopulver utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel
21.01.20
Extrakter, essenser och koncentrat av te eller matte samt beredningar på basis av sådana extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av te eller matte
12.13
Halm, agnar och skal av spannmål, oberedda, även hackade, malda, pressade eller i form av pelletar
12.14
Kålrötter, foderbetor och andra foderrotfrukter, hö, lusern ”alfalfa”, klöver, esparsett, foderkål, lupiner, vicker och liknande djurfoder, även i form av pelletar
23
Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin; beredda fodermedel
21.03
Såser samt beredningar för tillredning av såser; blandningar för smaksättningsändamål; senapspulver och beredd senap
21.04.10
Soppor och buljonger samt beredningar för tillredning av soppor eller buljonger
Margarin och annat matfett
15.17
Margarin; ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 1516
Beredningar av spannmål, mjöl m.m.
19.01.10
Livsmedelsberedningar avsedda för barn, i detaljhandelsförpackningar
19.01.90
Livsmedelsberedningar av andra slag (inkl. maltextrakt m.m.)
19.02.20-40
Pastaprodukter; fyllda, även kokta eller på annat sätt beredda; torkade eller kokta eller på annat sätt beredda; couscous; inte beredda, även kokta eller på annat sätt beredda
04.10
Sköldpaddsägg, fågelbon och andra ätbara produkter av animaliskt ursprung, i.a.n.
16.02.10
Homogeniserade beredningar av kött, slaktbiprodukter och blod och som föreligger i detaljhandelsförpackningar med en nettovikt av <= 250 g, för försäljning som barnmat eller för dietiskt ändamål
Djurfoder
Diverse livsmedelsprodukter Soppor, såser och buljonger
Övriga livsmedel, bl.a. homogeniserade
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Bilaga 5 SITC
11
Huvudgrupper/undergrupper
365
KN
Innehåll
20.05.10
Grönsaker, i form av fint homogeniserade beredningar som föreligger i detaljhandelsförpackningar med en nettovikt av <= 250 g för försäljning som barnmat eller för dietiskt ändamål
20.07.10
Sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader, mos och pastor av frukt, bär eller nötter, erhållna genom kokning, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, i form av homogeniserade beredningar som föreligger i detaljhandelsförpackningar med en nettovikt av <= 250 g för försäljning som barnmat eller för dietiskt ändamål
21.02
Jäst (aktiv eller inaktiv); andra encelliga mikroorganismer, döda (med undantag av vacciner); beredda bakpulver
21.04.20
Livsmedelsberedningar av den art som används som näringsmedel avsedda för barn eller för dietbruk, bestående av homogeniserade blandningar av två eller flera grundbeståndsdelar såsom kött, fisk, grönsaker eller frukt, i detaljhandelsförpackningar med en nettovikt av <= 250 g
21.06.10
Proteinkoncentrat och texturerade proteiner
21.06.9020
Sammansatta alkoholhaltiga beredningar av sådana slag som används för framställning av drycker och med en verklig alkoholhalt av > 0,5 volymprocent (exkl. beredningar baserade på luktämnen)
21.06.90309098
Livsmedelsberedningar; sirap och andra sockerlösningar, aromatiserade eller färgade
22.09
Ättika
Starksprit
22.08
Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av <80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker
Vin
22.04
Vin av färska druvor, inkl. vin som tillsats alkohol; druvmust annan än sådan enligt nr 2009
22.05
Vermouth och annat vin av färska druvor, smaksatt med växter eller aromatiska ämnen
Drycker
Övriga drycker med alkohol
Drycker utan alkohol
12
Varuklassificering enligt SITC/KN
Tobak och tobaksvaror
22.03
Öl, tillverkat av malt
22.06
Andra jästa drycker, t.ex. äppelvin (cider), päronvin och mjöd; blandningar av jästa drycker samt blandningar av jästa drycker och alkoholfria drycker, i.a.n.
22.01
Vatten, inkl. naturligt eller konstgjort mineralvatten samt kolsyrat vatten, utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne; is och snö
22.02
Vatten, inkl. mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne, samt andra alkoholfria drycker (exkl. frukt- och bärsaft samt grönsakssaft enligt nr 2009)
24
Tobak samt varor tillverkade av tobaksersättning
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
366
Bilaga 5
Varuklassificering enligt SITC/KN
SITC
Huvudgrupper/undergrupper
22
Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter
4
KN
Innehåll
12.01
Sojabönor, även sönderdelade
12.02
Jordnötter, även skalade eller sönderdelade men inte rostade eller på annat sätt tillagade
12.03
Kopra
12.04
Linfrön, även sönderdelade
12.05
Raps- och rybsfrön, även sönderdelade
12.06
Solrosfrön, även sönderdelade
12.07
Andra oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter, även sönderdelade
12.08
Mjöl av oljeväxtfrön eller oljehaltiga frukter(exkl. mjöl av senapsfrön)
02.09
Svinfett, inte innehållande magert kött och fjäderfä- fett, inte utsmälta eller på annat sätt extraherade, färska, kylda, frysta, saltade, i saltlake, torkade eller rökta
15.01
Ister, annat svinfett och fjäderfäfett, annat än sådant enligt nr 0209 och 1503
15.02
Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter, andra än sådana enligt nr 1503
15.03
Solarstearin, isterolja, oleostearin, oleomargarin och talgolja, inte emulgerade, blandade eller på annat sätt beredda
15.04
Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade
15.05
Ullfett och fettartade ämnen erhållna ur ullfett, inkl. lanolin
15.06
Andra animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade
15.07
Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade
15.08
Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade
15.09
Olivolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade
15.10
Andra oljor erhållna enbart ur oliver samt fraktioner av sådana oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, inkl. blandningar av dessa oljor eller fraktioner med oljor eller fraktioner enligt nr 1509
15.11
Palmolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade
15.12
Solrosolja, safflorolja och bomullsfröolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade
Oljor och fetter
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Bilaga 5 SITC
Huvudgrupper/undergrupper
Varuklassificering enligt SITC/KN
367
KN
Innehåll
15.13
Kokosolja, palmkärnolja och babassuolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade
15.14
Raps-, rybs- och senapsolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade
15.15
Andra icke flyktiga vegetabiliska fetter och oljor, inkl. jojobaolja, samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade
15.16
Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis hydrerats, omförestrats (även internt), eller elaidiniserats, även raffinerade men inte vidare bearbetade
15.18
Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, kokta, oxiderade, dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade genom upphettning i vakuum eller i inert gas eller på annat sätt kemiskt modifierade, med undantag av produkter enligt nr 15.16; oätliga blandningar eller beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kap. 15, i.a.n.
15.21
Vegetabiliska vaxer (andra än triglycerider), bivax, andra insektsvaxer samt spermaceti (valrav), även raffinerade eller färgade
15.22
Degras; återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
368
Bilaga 5
Varuklassificering enligt SITC/KN
Varuklassificering i tabell 16.5 (Förädlade livsmedel) Redovisningsgrupper Beredda produkter av kött, vilt och fågel Styckat nötkött Styckat griskött Styckat får- lamm- och getkött Styckat fjäderfäkött
Innehåll enligt KN
Övrigt styckat kött Torkat, saltat eller rökt kött m.m. Beredningar av kött
02.01.20,30, 02.02.20,30 02.03.12,19,22,29 02.04.22,23,42,43,50 02.07.13,14,26,27,35,36,43,44,45,53,54,55,60 (exkl.02.07.6005) 02.08.10,30,40,50,60,90 02.10.11,12,19,20,91,92,93,99 16.01.00, 16.02.10,20,31,32,39,41,42,49,50,90
Mejeri- och äggprodukter Mjölk- och gräddpulver m.m., konsumentförp. Yoghurt Fil, gräddfil m.m. Smör, konsumentförpackat Ost och ostmassa Glassvaror Äggprodukter
04.02.10,21,29,91,99 04.03.10 04.03.90 04.05.1011 04.06.10,20,30,40,90 21.05.00 04.07, 04.08
Beredda fisk- och skaldjursprodukter Fiskfiléer och fiskkött, färskt eller fryst Torkad, saltad eller rökt fisk Beredda sillprodukter Övriga beredda fisk- och skaldjursprodukter
Beredningar av spannmål Mixer och deg för beredning av bakverk Knäckebröd Skorpor Kakor och kex Övriga bakverk, bröd, pizzor, piroger m.m. Övr. beredningar av spannmål och mjöl
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
03.04 03.05 16.04.12 03.06.1105,1205,1405,1510,1610,1710,1905,2110, 2230,2410,2510,2610,2710,2905, 03.07.1910,2905,3905,4905,5905,6010,7910,8910, 9910, 03.08.1910,2910,3030,9030, 16.04.11,13,14,15,16,17,19,20,30,31,32, 16.05.10,20,21,29,30,40,51,52,53,54,55,56,57,58,59, 61,62,63,69,90 19.01.20 19.05.10 19.05.40 19.05.20,31 19.05.32,90 11.04, 19.02.11,19, 19.04.10,20,30,90
Bilaga 5
Redovisningsgrupper Beredda frukter och grönsaker Frysta grönsaker Beredda potatisprodukter Andra beredningar av grönsaker
Varuklassificering enligt SITC/KN
Innehåll enligt KN
Saft Sylt och marmelad Andra beredningar av frukt och bär (inkl. nötter)
07.10 20.04.10, 20.05.20 20.01.10,90, 20.02.10,90, 20.03.10,20,90, 20.04.90, 20.05.10,40,51,59,60,70,80,91,99 08.11.9050 08.11.10,20,90 (exkl. 08.11.9050), 08.12, 08.13, 08.14 20.09 20.07 20.06.00, 20.08
Sockerkonfektyrer
17.04
Kaffe, te, kakao m.m. Rostat kaffe Essenser och koncentrat av kaffe m.m. Te samt essenser och koncentrat av te Kakaomassa, kakaosmör och kakaopulver Chokladprodukter och chokladpulver
09.01.21,22 21.01.11,12 09.02.10,20,30,40, 21.01.20 18.03.10,20, 18.04.00, 18.05.00 18.06
Diverse livsmedel Såser och beredningar för såser Soppor och buljonger Fast margarin Flytande margarin och annat matfett Välling m.m. Övriga produkter (bl.a. smörfettsblandn.)
21.03 21.04.10 15.17.10 15.17.90 19.01.10 04.05.20, 04.10, 21.04.20, 21.06.10,90
Drycker Vodka Annan starksprit Vin Öl och cider m.m. Övriga drycker med alkohol Mineralvatten, läsk m.m.
22.08.60 22.08.20,30,40,50,70,90 22.04 22.03, 22.06 22.05 22.01, 22.02
Frysta blåbär Övr. frysta, torkade m.m. frukter och bär
Oljor och fetter
369
02.09, 15.01, 15.02, 15.03, 15.04, 15.05, 15.06, 15.07, 15.08, 15.09, 15.10, 15.11, 15.12, 15.13, 15.14, 15.15, 15.16, 15.18, 15.21, 15.22
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
370
Swedish-English Vocabulary
Swedish-English vocabulary Letter Åå, Ää and Öö at the end of the list The English translations are not always word by word A Administrativa områden Agronom Aktiebolag Aktiv substans Aktuell Alkoholfria drycker Alkoholhaltiga drycker Allmän Alvarbete Am- och diko bidrag Amkor Ammoniak Andel Andra Andra orsaker Anhöriga Animalier Animalisk Anläggning Anläggningsstöd Anmälan Annan Annan djurskötsel Annan mark Annan sallat Ansluten till Anställd Antal Användning Användning inom Apelsiner Arbete Arbetsbehov Arbetskraft Arbetskraftsenheter Arbetskraftsundersökningen (AKU) Arbetsmarknad Arbetsmaskin Arbetsställe Arbetstagare Arbetstid Arbetstimmar Areal Arealbidrag Arealstöd Arrendator Arrende Arrendepriser Arrenderad Avbrutna Avdrag Avelssvin Avkastning Avkastningsnivå Avreglerad (marknad) Avräknad
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Administrative areas Agronomist; M. Sc. in Agriculture Limited company Active substance Current; present Non-alcoholic beverages Alcoholic beverages General; common Grazed alvar Suckler cow premium Suckler cows Ammonia Proportion; share; percentage Other Other reasons Relatives; family members Animal products Animal Plant; works Grant for afforestation and foundation of wetlands Application Other Other kind of animal husbandry Other ground Other kind of lettuce Connected with; associated with Employee Number Use Used in Oranges Work; job; occupation Labour requirement Labour force; labour Annual Work Units, AWU The Labour Force Survey (LFS) Labour market Working machine Establishment; workplace; local unit Employee; worker Working hours Working hours Area; acreage Area-based income support Area aid Tenant Tenancy Rental prices Held on lease Discontinued Deduction Pigs for breeding Yield Yield level Deregulated (market) Discounted
Swedish-English Vocabulary Avräkningsprisindex Avse Avskrivning Avslutad Avstånd Avsändningsland
Output price index Concern; refer to Depreciation Completed Distance Country of origin
B Bagge Baljväxt Baspriser Bearbetning Bebyggd Befolkning Behandlad Bekämpningsmedel Bekämpningsmedelsrester Belopp Ben Beredd fisk Beräknad Besiktigad Beslut Bestämmelseland Besådd areal Besättning Besättningsstorlek Bete Betesmark Betesvall Betmassa Betningsmedel Betor Bevarande Bevattning Beviljad Bidrag Bidrag till Binäring Biodling Biodynamisk odling Biologisk Biologisk mångfald och kulturmiljövärden Biprodukt Bisamhälle Bisyssla Blandad Blandsäd Blomkål Blommor Bokföringsuppgifter Bortfall Bostad Bostadsbyggnadsvärde Bostadshus Branschindelning Bredband Brukare Brukningsform Bruna bönor Brutto Bruttonationalprodukt (BNP) Bruttoton
Ram Leguminous plant Basic prices Processing Built-up; developed Population Processed Pesticides Pesticide residues Amount; sum Leg Processed fish Calculated; estimated Inspected Decision Country of destination Area sown Stock; herd Size of stock Pasture Grazing land Temporary grazings Beet pulp Seed disinfectant Beet Preservation Irrigation Allowed Grant; subsidy Contribution to Subsidiary enterprise Apiculture Biodynamic farming Biological Biodiversity and cultural values By-product Bee colony Side-line occupation Mixed Mixed grain Cauliflower Flowers Accounts Nonresponse Dwelling; housing House building value Residental building Division in branches Broadband Holder; farmer Type of holding Brown beans Gross Gross domestic product (GDP) Gross tonnage
371
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
372
Swedish-English Vocabulary
Buffel Byggnad Byggnadsinventarier Byggnadsverksamhet Byte Bänkgård Bär Bärbuske Bärgad (skörd) Böcker Bönor
Buffalo Building Inventories (building) Construction activity Exchange Frame; hotbed Berries Berrybush Actual (yield) Books Beans
C Certifierad Charkuterivaror Choklad- och chokladvaror Choklad- och konfektyrvaror Cirka; ca Cistern Container
Fully converted Cured meat and provision Chocolate and chocolate goods Sweets About; around Cistern Container
D Dagar Dagsverke Definition Definitiva uppgifter Deklaration Del av Delad Delbranscher Deltagare Delvis (ägd, arrenderad) Detaljhandel Dikor Direktstöd Direktutbetalning Diverse Djur Djurbesättning Djurbidrag Djurhållning Djurhälsovård Djurslag Djurstallar Dos Dricksvatten Dricksvattenanläggning Driftsinriktning Driftsöverskott Driv- och smörjmedel Drivmedel Drycker Dryckesvaror Dräktig Dvs. Därav Därunder Däröver Dödsbo
Days Day’s work Definition Definite results Declaration for income tax purposes Part of; share Separated Sub-branches Participant Partly (owned, held on lease) Retail trade Suckler cows Direct support Direct payment Other; miscellaneous Animal Animal stock Headage support, animal premium Animal husbandry Animal health service Type of animal Building for livestock Dose Drinking-water Drinking-water structure Type of farming Operating surplus (Consumption of) motor fuel and lubricants Motor fuel Beverages Beverages Pregnant That is; i.e. Of which Less More Estate of a deceased person
E Efterlikvid Egenföretagare
Final price adjustment Self-employed person
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Swedish-English Vocabulary Egentlig Eget Eget kapital Ej Ej angivet Ekologisk djurhållning Ekologisk odling Ekonomi Ekonomibyggnad Ekonomibyggnadsvärde Ekonomisk Elektricitet Emballage Energiskog Enhet Enkelt bolag Enkla Enligt Ensilageväxter Ensilering Enskild Ersättning; ersättningsbelopp Exekutiv Exklusive Exportör Extensifieringsbidrag Extrapriser
Real; actual Own Own capital Not Not reported Organic farming with animals Organic farming Economy Farm building Farm building value Economic; financial Electricity Packing Energy forest Unit; entity Partnership Simple According to Plants for silage Ensiling Private Compensation Executive Excluding Exporter Aid for extensification Bargain prices
F Fabrikspotatis Faktorinkomst Faktorpris Familjemedlem Fasta priser Fastighet Fastighetsinnehav Fastighetsreglering Fastighetstaxering Felaktigt Fett Fetthalt Fisk Fiskare Fiske Fiskmjöl Fiskprodukter Fjäderfä Fjäderfäkött Fjällsamebyar Fleråriga Fläsk Foder Foderblandning Foderförbrukning Fodermedel Foderråvara Fodersäd Foderväxt Foderärter Fosfor Frakter Frilandsareal Frilandsodling
Potatoes for processing Factor income Factor price Member of the family Constant prices; fixed prices Real estate Possession of real estates Real allotment Assessment of real estate Incorrect Fat Fat content Fish Fisherman Fishing Fish meal Fish products Poultry Poultry meat Mountain sami villages Perennial Pork Feed Feed mixture Feed consumption Feedstuffs; feeds Fodder primary product Coarse grain Forage plant Fodder peas Phosphorus Freights Area for cultivation on open ground Outdoor cultivation
373
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
374
Swedish-English Vocabulary
Fritidshästar Frivillig Frukt Fruktträd Frånvaro Främjande Frö Fröburen Fröslag Frövall Fysisk person Fång Fånggröda Fångst Fångstmängd Får Fårkött Fäbodbete Fältodlade köksväxter Färskpotatis Färskt, kylt och djupfryst Född Föl Fördelad Fördelning Före Föregående Förekomma Förening Företag Företagare Företagsinkomst, netto Företagsnivå Företagsstruktur Företagsstöd Företagstyp Förlust Förmalning Förnödenheter Förpröva Församling Första Första skörd Försålda mängder Försäljning Försäljningsställe Försörjningsbalans Förvärv Förvärvsarbetande (befolkning) Förvärvsarbete Förvärvskälla Förädlad Förädling Förädlingsvärde
Spare-time horses Voluntary Fruit Fruit tree Absence For the promotion of Seed Seed born Kind of seed Seed ley Natural person; physical person Acquisition Laminitis Catch Quantity Sheep Mutton Mountain pasture Field grown vegetables New potatoes Fresh, chilled and frozen Born Foal Distributed Distribution Before Previous Occur Society; association Holding; enterprise Self employed (person); holder Entrepreneurial income Level of enterprises Structure of enterprises Enterprise Support Type of holding Loss Milling Neccessities, requirements Pre-test Parish First First cut Sold quantities Sale Point of sale; outlet Balance of resources Purchase Economically active (population), gainfully employed (population) Gainful employment Source of income Processed; refined Improvement; processing Value added
G Galt Generell Genomsnittlig Get Getkött Gifter
Boar General Average Goat Goat’s meat Poisons
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Swedish-English Vocabulary Glas Godis Godkänd Gram Griskött Grossist Grovfoder Grupp(er) Gryn Grädde Gränsskydd Gräs Gröda Grödgrupp Grön Gröna växter Grönfoder Grönsaker Gurka Gylta Gårdsstöd Gåva Gödkalv Gödsel Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Götalands skogsbygder Götalands södra slättbygder
Glass Sweets Approved Gram Pork Wholesale dealer; wholesaler Coarse fodder Group(s) Hulled grain Cream Marginal protection Grass Crop Crop group Green Green plants Green fodder Vegetables Cucumber; gherkin Gilt Single farm payment Gift Fattened calf Fertilizer; manure Central districts in Götaland Plains district in northern Götaland Forest districts in Götaland Plains districts in southern Götaland
H Hallon Halm Hampa Handelsgödsel Handelsmarginaler Handjur Handjursbidrag Hare Havre Hektar Hektarskörd Hela riket Hela världen Helt ägd, arrenderad Helträda Helårs Hemmaförbrukning Hemmatillverkat Hemslakt Hjortdjur Hondjur Honung Husdjur Husdjursskötsel Hushåll Hushållssvinn Huvudsyssla Huvudtyp Hälften av Hälsovådlig Hästar Hästkött Hö
Raspberries Straw Hemp Fertilizer Margins by trade Male animal Male animal premiums Hare Oats Hectare Yield per hectare Whole of Sweden; the whole country The whole world Totally owned, held on lease Bare fallow Annual Household use Home produced Home slaughter Deer Female animal Honey Livestock Animal husbandry Household Household waste Main occupation Main type Half of Insanitary Horses Horse meat Hay
375
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
376
Swedish-English Vocabulary
Högst Höns Höst Höst- eller vinterbevuxen åkermark Höstkorn Höstoljeväxter Höstraps Höstrybs Höstråg Höststråsäd Höstsådd Höstsäd Höstvete
At most Fowls Autumn Autumn- or wintergrown arable land Winter barley Autumnsown oleiferous plants Winter rape Winter turnip rape Winter rye Autumnsown cerals Autumn sown Winter grain Winter wheat
I Icke Idisslare Ilandföringar Import Importör Indelning Industri Industriell användning Industristatistik Industriändamål Ingående lager Inhemsk Inklusive Inkommen Inkomst Inkomststöd Inköp Inofficiell Inre Inrikeshandelsstatistiken Inräknad Insektsmedel Insjö Inte Integrerad svinproduktion Internationell Intäkter Intäktsfördelning Inventarier (levande) Inventarier (döda) Inventering Investering Investeringstyp Invånare Invägd mjölk Invägning Isbergssallat
Not Ruminant Landings Imports Importer Division; classification; breakdown Industry Industrial use Industrial statistics Industrial purposes Balance brought forward Domestic Including Received Income Income support Purchase Unofficial Internal The domestic trade statistics Included Insecticides Lake Not Integrated pig production International Receipts; income; return Breakdown of turnover Livestock Farm equipment Survey Investment Type of investment Inhabitant; resident Weight of delivered milk Weighing in Iceberg lettuce
J Jakt och viltvård Jordbearbetningsredskap Jordbruk Jordbrukare Jordbruksaktiviteter Jordbruksfastighet Jordbruksinventering Jordbrukslinje Jordbruksmark
Hunting and wild-life preservation Implements for tillage Agriculture; farming Farmer Agricultural activities Agricultural real estate; farm property Agricultural survey Agricultural courses Agricultural area
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Swedish-English Vocabulary Jordbrukspolitik, jordbrukspolitisk Jordbruksreglerade livsmedel Jordbruksverket Jordbruksvärde Jordbruksväxter Jordgubbar Julstjärna Juridisk person Jämförbar Jämförbarhet
Agricultural policy Price regulated agricultural products Swedish Board of Agriculture Agriculture value Agricultural plants Strawberries Christmas-flower (Poinsettia) Juridical person Comparable Comparability
K Kadmiumhalt Kaffe Kaffeersättningar Kakao Kalenderår Kalium Kalk Kalkammonsalpeter Kalkon Kalksalpeter Kalkylerad Kallblodig Kalv; kalvar Kalvkött Kameler Kapitalkostnad Karaktäristisk Karens Kategori Kemiskt Kemisk-tekniska artiklar Knölar Kokos Kollektiva avgifter Kommersiell verksamhet Kommun Kompensationsbidrag Koncessionssamebyar Kondensmjölk Konfektyrvaror Konserv Konservärter Konsumentprisindex (KPI) Konsumtion Konsumtionsmjölk Kontroll Kontrolluppgift Kontrollverksamhet Kor Korn Korrigering Kostnad Kraftuttag Kreatur Kronor Krukväxter Kryddor Kräft- och blötdjur Kull Kultiverad betesmark Kurser
Cadmium content Coffee Coffee substitute Cacao Calendar year Potassium Lime Ammonium nitrate Turkey Calcium nitrate Calculated Cold-blooded Calf; calves Veal Camels Cost of capital Characteristic Qualifying period Category Chemically Chemico-technical articles Tubers Coconut Social taxes Commercial activity Municipality Support for less favoured area Concession samivillages Condensed milk Sweets Preserved food; tinned food Processing peas Consumer price index (CPI) Consumption Fluid milk Control Salary statement Official control activity Cows Barley Correction Cost Power take-off Livestock Swedish kronor (SEK) Potted plants Spices Crustaceans and molluscs Litter Cultivated natural pastures Training courses
377
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
378
Swedish-English Vocabulary
Kvadratmeter Kvalitet Kvantitet Kvarn Kvartal Kviga Kvinnor Kvinnlig Kväve Kyckling(ar) Kålrötter Källa (ursprung) Kärnmjölk Köksväxter Kön Köp Köpeskilling Köpeskillingskoefficient Köpfodermedel Köpkraftsparitet Körsbär Kött Kött och köttvaror Köttfodermjöl Köttkonserver Köttras
Square metre Quality Quantity Mill Quarter of a year Heifer Women Female Nitrogen Chicken(s) Swedish turnips Source Buttermilk Vegetables Sex Purchase Market price Market price coefficient Purchase feeding stuff Purchasing power parity Cherries Meat Meat and products of meat Meat meal Canned meat Beef cattle
L Lager Lagerändring Lagfarna köp Lamm Lammkött Land Landareal Landskapsvård Lantbruksnämnd Lantbruksregistret (LBR) Lantbruksräkning Lantbruksstatistik Lantras (svin) Lejd Lejt arbete Levande Levande djur Leverans Leverantör Lin Livsmedel Livsmedelskvalitet Livsmedelssektor Livsmedelssäkerhet Livsmedelsändamål Låg avkastning Låginkomstsatsning Lån Lånegaranti Län Länsgrupper Lök Lökblommor Löner Löpande priser
Stock Change of stock Registered purchases Lamb Lamb Country, land Area of land Landscape preservation County agricultural boar The Farm Register Census of agriculture Agricultural statistics Indigenous breed (pigs) Hired Hired labour Alive Live animals Delivery Supplier Flax Food; foodstuffs; groceries Food quality Food sector Food safety Food purposes Low yield Subsidies to holders with low income Loan Loan guarantee County County groups Onion Bulbous flowers Wages Current prices
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Swedish-English Vocabulary M Magert Majs Maka/make Malt- och läskedrycker Manlig Margarin Mark Markanläggningar Markinventarier Maskin Material Matfett Matlök Matpotatis Max värde Med Medelfetthalt Medelinvägning Medelkoantal Medelslaktvikter Medelstärkelsehalt Medeltal Medelvikt Medhjälpande familjemedlem Medhjälpare Medlem Mejeri Mejerihantering Mejerimjölk Mejeriprodukter, mejerivaror Mejerismör Melass Mellan Mellankalv Mellersta Sveriges skogsbygder Melon Mer än Mervärdesskatt Micronäringsämnen Milj. Kr Miljarder Miljö- och regionalstatistik Miljöavgift Miljökvalitet Miljöprogram Miljöstöd Milligram Millimeter Min värde Mineral Mineralfodermedel Mineralgödsel Mink Minskning Mjöl Mjölk Mjölkavkastning Mjölkboskapsbesättning Mjölkko Mjölkleverantörer Mjölkproducenter Mjölkprodukt
379
Low-fat Maize Spouse Malt liquors and soft drinks Male Margarine Ground Land improvements Inventories (ground) Machine Material Cooking fat Onion Table potatoes Maximum value With Average fat content Average weighing in Average number of cows Average weight of carcases Average content of starch Average Average weight Assistant member of the family Assistant Member Dairy Dairy husbandry Dairy milk Dairy products Creamery butter Molasses Between Fattened calf Forest districts in central Sweden Melon More than Value-added tax (VAT) Micro nutritive substance Millions of Swedish kronor (SEK) Billion; one thousand million Environment- and Regional Statistics Duty for the environment Environmental quality Programme for the environment Aid schemes for the environment Milligramme Millimetre Minimum value Mineral Mineral food; mineral supplement Fertilizer Mink Decrease Flour Milk Yield of milk Dairy cattle Dairy cow Suppliers to dairies Milk producers Dairy product
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
380
Swedish-English Vocabulary
Mjölkproduktion Mjölkpulver Mjölkraskorsning Mjölprodukter Modersugga Moms (mervärdesskatt) Morötter Motoreffekt Mulåsnor och åsnor Månad Män Mängd Mödrar
Milk production Milk powder Dairy cross breed Products of flour Breeding sow Value-added tax (VAT) Carrots Horsepower at crankshaft Mules and asses Month Men Quantity Mothers
N Nationalräkenskaperna Nationellt Naturligt jordbruksområde Nedre Norrland Netto Nettointäkt Normskörd Norra Näringsgren Näringskvalitet Näringsämne Närvarande Nöt Nötkreatur Nötkreatursskötsel Nötkött
National accounts National Natural agricultural area Lower parts of Norrland Net Net receipt Standard yield Northern Branch of business Nutrition quality Nutritive substance Present Cattle; bovine animals Cattle; bovine animals Livestock farming Beef
O Obearbetad Objektiv skördeuppskattning Obrukad åker Och Odlad Odling Offentligt ägda Officiell Ogräsbekämpade arealer Ogräsmedel Okänd Olika Oliver Oljehalt Oljelin Oljeväxter Oljeväxtfrön Oljor och fetter Omalet Omfattning Område Omställning Omställningsstöd Omställningsåtgärder Omsättning Organisation Orsaker Ost Ostmassa Osäker
Raw Objective crop yield surveys Untilled arable land And Grown; cultivated Cultivation Publicly owned Official Area treated with herbicides Herbicides Unknown Different Olives Oil content Lin seed; oil flax Oilseed; oilseed crops Seeds from oleiferous plants Oil and grease Ungrounded Size; scope Region Conversion Conversion grant Conversion measures Turnover Organization Causes Cheese Curd Uncertain
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Swedish-English Vocabulary Outnyttjad åker Oxdjur
Unused arable land Bullock
P Palsternacka Partihandel Partihandelns invägning Per Personer Plantor för vidare kultur Plantskola Plantskolealster Plast Plommon Postenkät Potatis Potatis för stärkelse Potatis- och rotfruktsredskap Potatisodling Preliminära uppgifter Pris Pris- och marknadspolitik Prisindex Prisnivå Prisregleringsavgift Prisregleringsprisindex Prisstöd Prisutveckling Privat ägda Procent Procentuell Producentbidrag Producentprisindex Producerande Produktion Produktionsgren Produktionsinriktning Produktionsmedel Produktionsmedelsprisindex Produktionsområde Produktionsvolymindex Produktionsvärde Prognostiserad Projektstöd Protein Proteinfodermedel Proteinhalt Provtäthet Provyteskörd Prydnadsväxter Publicering Purjolök Pälsdjursskötsel Päron
Parsnip Wholesale trade Amount delivered to wholesaler By Persons Plants for further cultivation Nursery Nursery plants Plastic Plums Postal inquiry Potatoes Potatoes for processing of starch Tools for potatoes and root-crops Potato-cultivation Preliminary results Price Price- and market politics Price index Price level Price regulation charge Price regulation index Price support Price development Privately owned Per cent Calculated as a percentage Producer subsidy Producer price index Producing Production Branch of production Branch of production Means of production input price index Production area Volume index of industrial production Gross output Prognosticated Project Support Protein Protein food Protein content Test frequency Sample plot yield Ornamental plant Publishing, publication Leek Fur farming Pears
R Rabatter Raps Ras Rationalisering Rationaliseringsinsatser Redskap Reducerad
Trade-discounts Rape Breed, stock Rationalization Rationalization measures Tools; implements Reduced
381
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
382
Swedish-English Vocabulary
Regionala stöd Registrerad Rekryteringsdjur Relativ Renar Rennäring Renrasig Renskötsel Representativ Respektive Restaurering Resultat Riksgenomsnitt Riksområde Ris Rosor Rotfrukter Rovdjursrivna Rybs Rymd Rådgivning Råg Rågvete Råsprit Råvara Räntenetto Rättad Räv Rödbetor Rökt Rörelseidkare Rörelseintäkt Rörelsekostnad Rötskadade
Regional grants Registered Replacement animals Relative Reindeer Reindeer farming Purebred Reindeer husbandry Representative Respectively Restoration Result National average Major region Rice Roses Root-crops Torn by beast of prey Turnip rape Capacity, volume Counselling Rye Triticale Crude alcohol Raw material Interest net Corrected Fox Red beet Smoked Employer; owner of a firm Operating income Operating expense Decay damaged
S Saknas Sallat Salt Saluvärde Sambo Sameby Sammanfatta Sammanräknad Sammansättning Samtliga Sektorer Separat Självförsörjningsgrad Skadad Skattad; uppskattad Skatteadministration Skogförråd Skogsbruket Skogsbärande mark Skogsimpediment Skogsmark Skogsplantor Skogsägare Skola Skuggindextal Skuld Skummjölk
Not available, missing Lettuce Salt Market value Cohabitee Sami village Summarize Total Composition Total Sectors Separately Degree of self-sufficiency Injured Estimated Income-tax administration Forest supply Forestry Forested ground Barren land Forest; woodland Tree plants Forest owner School Shadow index numbers Debt Skim milk
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Swedish-English Vocabulary Skyddsgrödor Skyddszoner Skörd Skördeskadeersättning och bidrag Skördetröska Slag Slakt Slaktdjur Slaktkropp Slaktkyckling Slaktsvin Slam Slumpmässigt urval Slåttervall Slåtteräng Släktköp Små Småbruk Smågrisproduktion Smör Smörjolja Snittblommor Snittgrönt Socialförsäkring Socker Sockerbetor Sockerbruken Sockerhalt Sockermajs Sockerprodukter, sockervaror Solrosfrö Sort Spannmål Spenat Spridning Spritdrycker Spånadsväxter Spädgris Spädkalv Stadigvarande Stallgödsel Standardtimmar Starköl Startstöd Staten Statistiksystem Statlig lånegaranti Statlig stöd Statsbidrag Sticklingar Stickprovsundersökning Storboskap Storkök Storlek Storleksgrupp Struktur Struktur- och regionalpolitik Strålning Stråsäd Stubb Studerande Stutar Stärkelse
383
Barrier crop Barrier zone Harvest; yield Crop insurance compensation Combine Kind; variety Slaughter; slaughtering Slaughter animal Carcass Slaughter chicken Fattening pigs Sludge Random sample Temporary grasses Meadow Purchase by relatives Small Small sized holdings Production of piglets Butter Lubricating oil Cut flowers Cut green Social insurance Sugar Sugar beet Sugar mills Sugar content Sweet corn Sugar products, sugar goods Sunflower seed Kind; variety Cereals Spinach Spreading Spirits Fibre plants Sucking-pig Sucking-calf Permanent Manure Standard man-hours Strong beer Support to new establishments Central government; the state Statistic system Government loan security Government support Government subsidy Cuttings Sample survey Cattle Catering Size Proportion size Structure; structural Structural and regional support Radiation Cereal Stubble Student Steers Starch
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
384
Swedish-English Vocabulary
Stärkelsehalt Stärkelsetillverkning Stöd Stöd till norra Sverige Stöd till smågrisproduktion Stödnivå Större Subvention Sugga Suggbesättning Summa Superfosfat Svampmedel Svarta vinbär Svavel Svaveldioxid Svealands slättbygder Svin Svinn Sysselsatt Sådd Såld direkt till konsument Säd Säljare Sämre Särskild Sötade
Content of starch Starch production Support Economic support to the north of Sweden Economic support to the production of piglets Level of support Bigger Subsidy Sow Stock of sows Sum; total Super phosphate Fungus poison Black currants Sulphur Sulphur dioxide Plain districts in Svealand Pig Waste; loss Employed; occupied Sowing Sold from farm to consumer Grain Seller Worse Special Sweetened
T Tackbidrag Tackor Tarmgas Taxerad Taxeringsenheter Taxeringsuppgift Taxeringsvärde Te Tidigare Tidpunkt Tillfällig Tillförsel Tillgångar Tillgänglig Tillverkare Tillverkning Tillväxt Tjock grädde Tjur Tjänster (inom jordbruk) Tobak Tomater Ton Torkad Torkningskostnad Torrsubstans Total Totalräknade uppgifter Totalskörd Totalundersökning Traktor Transferering Transport Transportredskap
Ewe premium Ewes Intestine gas Assessed Assessed units Income-tax statement Assessed value Tea Earlier Time; date Temporary Supply Assets Available Manufacturer Production; manufacturing Growth Cream containing 40 per cent fat Bull Services (in agriculture) Tobacco Tomatoes Tonne; metric ton Dried Cost of drying Dry matter Total Data from a census Total crop production Total survey Tractor Transfer Transport; conveyance Transport equipment
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Swedish-English Vocabulary Träd Träda Trädgård Trädgårdsföretag Trädgårdsodling Trädgårdsprodukter Trädgårdsräkning/-inventering Trädgårdsväxter Tröskning Tulpaner Tunn grädde Tvål Typ Typklassificering Typologidata
Tree Fallow Garden Horticultural enterprise Horticulture; gardening Garden produce Census of horticulture Horticultural plants Threshing Tulips Cream containing 12 per cent fat Soap Type Typology Typology data
U Ull och fårskinn Underhåll Undersökning Ungdjur Unghästar Ungnöt Uppfödning av kalvar Uppfödningsförlust Uppgift Uppskattad Uppvärmning Ursprung Ursprungsland Urval Urvalsbaserade uppgifter Urvalsundersökning Utan Utanför Utbetalning Utbildning Utgifter Utgående lager Utlandet Utnyttja Utplanteringsväxter Utrikeshandel Utrotningshotad Utrustning Utsläpp Utsäde Utsädesmängd Uttagen areal Utträde
Wool and sheepskin Maintenance Survey Young cattle Colts Young cattle Breeding of calves Raising losses Information; figure Estimated Heating Origin Country of origin Sample Data from a sample survey Sample survey Without Outside Disbursement, payment Education; training Expenditures Balance carried forward Foreign countries Utilize Bedding-plants Foreign trade Endangered Equipment Discharge Seed Quantity of seed Set aside land Withdrawal
V Vagnar Vall Vall för fröskörd Vallbaljväxter Vallfrö Vallgräs Vallhö Vallskörd Vallväxter Vallålder Valuta
Carriages Ley Grass land for seed production Leguminous plants on grass land Clover and grass seed Grass Hay Yield from ley Herbage plants Age of ley Currency
385
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
386
Swedish-English Vocabulary
Varav Varuhus Varukod Varuslag Vattenareal Vattenhalt Vax Vecka Vegetabilier Vegetabilisk Verksam substans Verksamhet Vete Vetegryn Vetekli Vetemjöl Veterinär Veterinärbehandlad Vicker Vidareförädling Vikt Vilt Vilthägn Vin Vindruvor Vinter Vitkål Vuxna Vårkorn Vårraps Vårrybs Vårstråsäd Vårsådd Vårvete Våtmarker och småvatten Vägd Värde Värdeändring Världsdel Världsmarknadsprisindex Värphöns Värpras Växelkurs Växthus Växthusgas Växtnäringsämne Växtodling Växtperiod Växtprodukt Växtsjukdom Växtskyddsmedel Växtslag Växtsort
Of which Department store Commodity code Type of goods Water area Water content; moisture content Bees wax Week Vegetables Vegetable Active substance Activity Wheat Hulled wheat Wheat bran Wheat flour Veterinary Veterinary treated Vetches Processing Weight Game Game brackets Wine Grapes Winter White cabbage Adults Spring barley Spring rape Spring turnip rape Spring-sown cereals Spring-sown Spring wheat Wetlands Weighted Value Change of value Continent World market price index Laying hens Laying hen Exchange rate Greenhouse Greenhouse gas Plant nutrient Crop husbandry Growing time Vegetable product Plant disease Pesticides Plant type Variety
Y Yrkesmässig Yrkesverksam Yta
Professional Economically active Area
Å Åker Åkerareal Åkerbruk och boskapsskötsel
Arable land Area of arable land Crop and livestock farming
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
Swedish-English Vocabulary Åkerbönor Åkermark Ålder Åldersfördelning År Årskurs Återväxt Åtgärd
Field beans Arable land Age Age structure Year Form Second harvest (Harvest after first cut); regrowth Measure; act
Ä Ägare Ägd Ägg Ägoslag Äldre Äpplen Ärter
Owner Owned Egg Type of land Older Apples Peas
Ö Ökning Överstiga Översyn Övre Norrland
Increase Exceed Inspection Upper parts of Norrland
387
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
388
Sakregister
Sakregister Hänvisning till tidigare årgångar av Jordbruksstatistisk årsbok (JÅ) lämnas för vissa äldre undersökningar.
A Administrativa områden bil 2 Alvarbete 219 Am- och dikobidrag, se Stöd Animaliska produkter export 278–280, 281–283, 285, 287–288, 290, 293–294 import 277–280, 281–284, 286, 288–289, 291–292 konsumtion per person 295, 300–301 JÅ 2009 321, 328 priser 172–173, 190–192 produktion 47, 261–262, 267, 268–271 Anläggningar antal cisterner för dieselolja m.m. JÅ 2000 50 antal företag JÅ 1996 58 för bevattning JÅ 1996 60 för utfodring JÅ 1996 59 för utgödsling JÅ 1996 59 systemtäckdikning JÅ 1997 56 Anläggningsstöd JÅ 2008 137 Annan mark areal 65 definitioner 65 Anställda (inom jordbruk), se Arbetskraft Arbetsbehov 50–51, 62 Arbetskraft antal arbetstimmar i jordbruk 135, 142 arbetsskador JÅ 2000 37–38 avbytarverksamhet JÅ 1997 38 förvärvsarbetande inom jordbruk, skogsbruk m.m. 135–137, 138–142 olycksfall JÅ 2000 37–38 sysselsatta i jordbruk 42–43, 135, 140–142 sysselsatta i skogsbruk JÅ 2000 32 sysselsatta med trädgårdsodling JÅ 1997 32 sysselsatta på trädgårdsföretag JÅ 1997 110 åldersfördelning 135, 139 Arbetsskador JÅ 2000 37 Arbetstimmar, se Arbetskraft Areal annan mark 65 arrenderad 49, 58 betesmark 42, 65, 69, 214, 219 bevattnad JÅ 1996 60 ekologisk 195–196, 199–203, 206 fördelning efter företagarekategori JÅ 2000 21, 24 företag efter storleksgrupper 41, 49, 56–57 internationella uppgifter 249, 250–251 kemiskt ogräsbekämpad 209–210, 217, 228–230 markkarterad JÅ 1997 44 odlade grödor 43–44, 63–64, 67–68, 72–80
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
omställd 195, 197, 199–200 skogsmark på jordbruksföretag 63, 69 åkermark 42, 49, 58, 69–72 ägd 49, 58 Arealbidrag JÅ 2000 161–162 Arealersättning, se Stöd Arrendepriser 173, 192–193 Arrenderade företag 49, 58 Avbytarverksamhet JÅ 1997 38 Avelssvin, se Svin Avkastning per hektar, se Hektarskörd Avräkningsprisindex 176, 323–325, 180, 190, 330 B Baggar, se Får och lamm Baljväxter antal företag 55, 75 hektarskörd 81–82, 90 odlad areal 44, 63, 67, 72, 75 priser 191 totalskörd 83, 90 utsäde, certifierat 143, 149 Befolkning folkmängdens fördelning på glesbygd och tätort JÅ 1997 29 förvärvsarbetande inom jordbruk m.m. 135–137, 138 jordbrukarnas åldersfördelning 135, 139 Bekämpningsmedel, se även Växtskyddsmedel bekämpningsmedelsrester 309–310, 314–315 försäljning 143–144, 150–151 Bensin, se Drivmedel Besådd areal potatis, slåttervall, spannmål JÅ 1998 89 Besättningsstorlek får 106, 115, 121–122 höns 107, 115, 129–130 mjölkkor 106, 115, 117, 119 nötkreatur 115 svin 106–107, 115, 124–127 Betat utsäde JÅ 2000 53–54 Bete, se Betesmark och Betesvall Betesmark areal 42, 63, 207, 69, 214, 219 definition 65 JÅ 2000 41 Betesmarker och slåtterängar, se Stöd Betesvall antal företag 49, 55, 77 odlad areal 44, 64, 77–78 Betodling, se Sockerbetor Bevattnad areal JÅ 1996 60 Bevattningsanläggningar antal företag JÅ 1996 60 Bevattningsmaskiner JÅ 1996 61 Bidrag, se Stöd
Sakregister Biodling antal bisamhällen 132 antal medlemmar i Sveriges Biodlares Riksförbund 107, 132 honung 107, 132 vax JÅ 1996 153 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden 156–159, 161, 164–166 Blandsäd antal företag JÅ 2000 69 ekologisk odling 196–197, 201, 204 hektarskörd 88 odlad areal 63, 73–74 totalskörd 83, 89 utsäde, certifierat 143, 149 Blommor, se Trädgårdsodling Bokföringsuppgifter, se Jordbruksekonomiska undersökningen Broiler, se Slaktkycklingar Brukningsenhet(er), se Företag Bruna bönor antal företag 75 odlad areal 75 stöd 157, 161, 166 Bruttonationalprodukt jordbruk 47, 171, 181 privat konsumtion 338 Brödsäd odlad areal JÅ 1999 67 Bufflar JÅ 2000 193 Byggnadsverksamhet djurplatser, ny- och tillbyggda JÅ 1996 55 djurstallar, ny- och tillbyggda JÅ 1997 52 förprövade djurstallar 143, 148 lagerbyggnader och maskinhus, ny- och tillbyggda JÅ 1996 57 lagerlokaler, ny- och tillbyggda JÅ 1996 57 medelyta i nybyggda djurstallar JÅ 1996 54 nyuppförda kreatursplatser JÅ 1996 55 Byggnadsvärde, se Fastighetstaxering Bänkgård antal företag 97, 100, 103–104 skörd 97, 103 yta 97, 100, 103–104 Bär, se Trädgårdsodling Bärgad skörd (per hektar) 46, 81–82, 88, 90–92 C Campylobacter 311, 317, 321 Certifierat utsäde 143, 149 Certifiering, se Ekologisk certifiering Chinchilla antal JÅ 2000 138 antal uppfödare JÅ 2000 138 Cisterner, antal JÅ 2000 50 Cisternvolym JÅ 2000 50 D Dagsverken, se Arbetskraft Demeterförbundet 195 Dieselolja, se Drivmedel Direktstöd, se Stöd
389
Djurbidrag, se Stöd Djurförsäkring JÅ 1997 188 Djurplatser antal ny- och tillbyggda JÅ 1996 55 Djursjukdomar JÅ 2000 114, 132 Djurstallar, se Byggnadsverksamhet Driftsinriktning 50, 54, 60–62 Drifsledare 135, 142 Dricksvatten dricksvattenanläggningar 309, 313, 318 Drivmedel cisterner JÅ 2000 50 förbrukning JÅ 1997 71–72 priser 172–173, 191 Dödsfall, se Olycksfall i jordbruket E EAA ekonomisk kalkyl för jordbruket 171, 174–175, 182–183 Ekologisk certifiering 195–197 Ekologisk djurhållning 196, 200 Ekologisk odling hektarskörd 196–197, 203–205 odlad areal 195–196, 201–203, 206 totalskörd 196–197, 203–205 Ekologisk produktion 195–198, 199–206 Ekologisk produktionsform 156–157, 161, 164–166 Ekonomibyggnadsvärde, se Fastighetstaxering Eldningsolja, se Drivmedel Elever JÅ 2000 175 Energigrödor odlad areal 64, 80 stöd, se Stöd Energitillförsel JÅ 1997 158 Ensilageväxter (och grönfoder) areal 44, 64, 72, 77 Ersättningsbelopp JÅ 1997 187 Ersättningsberäkningar JÅ 1997 187 Ersättningsområden, se Skördeområden Europeiska unionen förädlingsvärde jordbrukets JÅ 1997 202 husdjursskötsel 232, 243–246 jordbruksareal 231, 235, 237 jordbruksföretag antal 231, 236 livsmedelskonsumtion 331, 334–335, 338–339 livsmedelspriser 331, 336–337, 340–343 mervärdesskatt 331–332, 344 skogsmark 235 JÅ 2000 182 statistiksystem 232 stöd till jordbruket 153–160, 161–168 sysselsättning 231, 234 totalskördar 231, 238–242 trädgårdsodling 231, 242 växtodling 231, 238–241 EU-stöd, se Stöd Export förädlade livsmedel 278, 290 levande djur 278, 283, 285, 287–288, 293–294 jordbruksvaror och livsmedel 278, 281, 283, 285, 287, 290, 293–294
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
390
Sakregister
Extensifieringsbidrag, se Stöd Extensiv vall JÅ 2003 135 F Fabrikspotatis, se Potatis Faktorpris JÅ 2000 144, 151 Fastighetspriser 173–174, 177–178, 180, 193–194 Fastighetstaxering antal enheter med bostad JÅ 2000 47 antal enheter med ekonomibyggnader JÅ 2000 47 basvärde medelväde 194 basvärde totalt JÅ 2000 45 byggnadsvärden JÅ 2000 44–45 Fetthalt i mjölk 262, 270 Fjäderfä, se även Höns priser 191 produktion 261, 267, 269, 274 Flerårig vallodling 161 Fläsk priser 191 produktion 47, 261, 256–257, 267, 269, 274 Foderblandningar produktion 144, 151–152 Fodermedel produktion 144, 151–152 Foderrotfrukter 44 Foderråvara JÅ 2008 295, 300 Fodersäd odlad areal JÅ 1999 69 Foderärter, se Ärter Folkmängd, se Befolkning Fosfor 144, 208–209, 151, 214–215, 222–224, 225 Fotogen JÅ 1997 71 Friland antal företag 97, 99–102 areal 97, 99–102 ekologisk odling 197, 206 skörd 97, 103 Frukt, se Trädgårdsodling Frövall 44, 77 Fånggrödor 157, 161 Får och lamm antal 45, 105–106, 112–115, 120–121 antal företag 105–106, 115, 122 besättningsstorlek 106, 115, 121–122 fårkontroll JÅ 2000 119–120 priser 191 rasfördelning JÅ 2000 119–120 slakt 261, 248, 256–257, 268, 274 Fäbodbete 219 Förbrukning (inköp) av driv- och smörjmedel JÅ 1997 71–72 kraftfoder 144, 151–152 livsmedel 296, 307–308 maskiner och redskap 143, 147 växtskyddsmedel 209–210, 217, 228–230, se även Bekämpningsmedel Föreningsrörelse lantbrukarnas avräkningsvärden med
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
producenter JÅ 2000 178 medlemmar JÅ 2000 177–178 organisation JÅ 2000 178 Företag antal arrenderade 49, 58 antal ägda 49, 58 besättningsstorlek djur 106–107, 115, 117, 119, 121–122, 124–126, 129–130 brukningsform 49, 58 definition 52 företagarekategori JÅ 2000 20 husdjur av olika slag 50, 59 intäkter och kostnader 172, 175, 184–187 odling av olika grödor 49, 55, 63–64, 67–68, 73–80 storleksgrupper skogsmarkareal JÅ 2000 13, 22 storleksgrupper åkerareal 41, 49, 56–57 trädgårdsodling 97–104 Företagare definition 52 Företagsregister, se Lantbruksregistret Förmalning JÅ 2000 139 Förmögenheter i jordbruket netto JÅ 1996 184 totala JÅ 1996 184 Försäkring hagelskada JÅ 1997 187 husdjur JÅ 1997 188 skördeskada JÅ 1997 187 Försäkringsbelopp JÅ 1997 187–188 Försörjningsbalans brödsäd JÅ 2000 139 fodersäd JÅ 2000 140 kött och fläsk JÅ 2000 141 potatis JÅ 2000 140 spannmål JÅ 1996 157 Förvärvsarbetande, se Arbetskraft Förädlingsstöd, se Stöd Förädlingsvärde 171, 181 G Galtar, se Svin Garage JÅ 1996 57 Getter antal 106, 114, 245, 254–255 antal företag 115 produktion 248, 256–257, 274 Grisar, se Svin Grädde produktion 248, 271 Grödor, se respektive gröda Grönfoder- och ensilageväxter areal 44, 64, 72, 77 Grönsaker, se Trädgårdsodling Gårdsstöd, se Stöd Gödselbehållare JÅ 1996 59 Gödselmedel 144, 151, 208, 214, 222–225 Gödselplatta JÅ 1996 59 H Hagelskadeförsäkring JÅ 1997 187
Sakregister Handelsgödsel, se även Mineralgödsel internationella uppgifter JÅ 2000 196 kostnad till baspris 179 Handjursbidrag, se Stöd Havre antal företag 67 JÅ 2000 69 ekologisk odling 196–197, 201, 204 hektarskörd 46, 88 normskörd 86, 95 odlad areal 44, 63, 67–68, 72–74 priser 191 skördetidpunkt JÅ 1997 100 såtidpunkt JÅ 1997 100 totalskörd 83, 87, 89 utsäde, certifierat 143, 149 växtperiodens längd JÅ 1997 101 Hektarskörd efter potatisodlingens storlek JÅ 2000 87 efter vallålder JÅ 1997 91 oljeväxter inkl. oljelin 82, 91 potatis, potatis för stärkelse 82, 93 slåttervall 82, 92 sockerbetor 82, 93 spannmål 46, 81, 88 ärter 81–82, 90 Helträda areal 44, 64, 67, 72, 80 Historisk jordbruksstatistik 41–47 Honung 107, 132 HS Certifiering 195 Husdjur antal 45, 105–109, 110–114, 116–117, 120–121, 123–125, 128–129, 131–133, 254–255 antal företag 45, 105–109, 115, 118–119, 122, 126–127, 130 försäkrade djur JÅ 1997 188 produktion 47, 261–262, 267, 256–257, 268–271, 274 slakt 261, 268–269 Husdjursförsäkring JÅ 1997 188 Hästar antal 107, 131, 254–255 antal företag 115 antal hästhållare 107, 131 försäkrade djur JÅ 1997 188 köttproduktion JÅ 2000 141 priser 172–173, 191 Hö, se Slåttervall Höns antal 105, 107, 112–114, 128–129, 254–255 antal företag 105, 107, 115, 130 besättningsstorlek 107, 115, 129–130 Höstraps, se Oljeväxter Höstrybs, se Oljeväxter Höstråg, se Råg Höstsådd areal JÅ 2000 68, 72 Höstvete, se Vete Hötork JÅ 1996 58 I Import
391
förädlade livsmedel 277, 289 jordbruksvaror och livsmedel 277, 281, 283–284, 286, 291–292 levande djur 277, 283–284, 286, 288, 291–292 Index avräkningsprisindex 172–173, 176, 323–324, 190, 192, 330 harmoniserat index för konsumentpriser 331, 336–337, 343 konsumentprisindex 172–173, 176–177, 323–325, 190, 326, 328–330 livsmedelskonsumtion 331, 334–335, 339–341 livsmedelspriser 323, 331, 326, 328–330, 336–337, 340–341, 343 prisregleringsprisindex JÅ 2000 155, 157 producentprisindex 172–173, 176, 190, 330 produktionsmedelsprisindex 172–173, 176, 190, 330 världsmarknadsprisindex JÅ 1998 155 Införselavgifter JÅ 1995 197 Inkomst av näringsverksamhet 172, 189 Inkomster, utgifter m.m. 171–172, 182–189 Inkomster i jordbruket, se Intäkter i jordbruket Inkomststöd JÅ 2000 162 Inköp (förbrukning) av, se Förbrukning av Inre rationalisering JÅ 1996 167, 174 Insektsmedel förbrukning 209–210, 217, 227–230 Inseminationer JÅ 2000 113 Internationella uppgifter, se även Europeiska unionen animalieproduktion 256–257 förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk 258–259 handelsgödsel, förbrukning JÅ 2000 196 husdjur 254–255 livsmedel 331–333, 334–344 maskiner och redskap JÅ 2000 195 mervärdesskatt 331–332, 344 totalskörd 252–253 traktorer JÅ 2000 195 åkerarealens användning 250–251 ägoslagsfördelning JÅ 2000 190 Intervention JÅ 2000 163 Intäkter i jordbruket per företag 172, 184–189 totala 171–172, 179, 181–183 Intäkter i skogsbruket per företag 185, 187 Investeringsstöd JÅ 2008 141, 149–150 Invägd mjölk 46, 261–262, 270–271 J Jordbrukarhushållens inkomst 172, 188–189 Jordbrukarnas taxerade inkomster 172, 189 Jordbrukets sektorskalkyl, se EAA Jordbruksbefolkning, se Befolkning Jordbruksekonomi 47, 171–178, 179–194 Jordbruksekonomiska undersökningen 172, 175, 184–187 Jordbruksfastighet priser 173–174, 193–194
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
392
Sakregister
taxeringsvärden 177–178, 194 ägarekategori JÅ 1997 46 Jordbruksmaskiner 143, 147 Jordbruksnämnden, se Jordbruksverket Jordbrukspolitik 153 Jordbruksräkning, se Lantbruksregistret Jordbruksverket, bil 3 Jordbruksvärde JÅ 2000 44 Jordförvärvslån JÅ 1996 190 K Kadmium 209, 216 Kalium 144, 208, 151, 214, 222–224 Kalkningsmedel 209, 216 Kalkoner antal 105, 107, 114, 128 antal företag 115 Kalvar kalvningsresultat JÅ 2000 111 köttproduktion 261, 268 priser 172–173, 191 slakt 261, 268 Kameler JÅ 2000 193 Kemiskt bekämpade arealer 209–210, 217, 228–230 Kiwa Aranea 195 Kompensationsbidrag, se Stöd Konsumentprisindex 176–177, 323–325, 180, 190, 326, 328–330 Konsumtion av livsmedel försäljningsvärde 296, 305–306 konsumtionsutgifter 296, 307–308 näringsinnehåll 295–296, 303–304 per person 295–296, 331, 300–302 JÅ 2009 328 Konsumtionsmjölk priser 191, 327 produktion 46–47, 262, 248, 271 Kontrakterad stärkelsepotatis, se Stöd Kontrollmätningar JÅ 1997 223 Kontrollverksamheter JÅ 2000 109–111, 119–120, 129–131 Kor, se Nötkreatur Korn antal företag 67 JÅ 2000 69 ekologisk odling 196–197, 201, 204 hektarskörd 46, 81, 88 normskörd 86, 95 odlad areal 43–44, 63, 67, 72–74 priser 191 skördetidpunkt JÅ 1997 100 såtidpunkt JÅ 1997 100 totalskörd 83, 87, 89 utsäde, certifierat 143, 149 växtperiodens längd JÅ 1997 101 Korrigeringstal JÅ 1998 89 Kostnader i jordbruket per företag 172, 175, 184–187 totala 171, 174–175, 179, 182–183 Kostnader i skogsbruket per företag 175, 185, 187 Kraftfoder, se Fodermedel
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
KRAV 195 JÅ 2008 175–177, 178–185 Kultiverad betesmark definition 65 Kvalitet, bil 3 Kvalitetscertifiering, se Stöd Kvigor och kvigkalvar, se Nötkreatur Kväve 144, 208, 211, 151, 214–215, 218, 222–225 Kväveläckage, se Stöd Kycklingar, se Höns Köksväxter, se Trädgårdsodling Köpeskilling för fastigheter 174, 193–194 Köpeskillingskoefficient 174, 194 Kött och köttvaror export 278, 283, 285, 287, 290, 293 import 277, 283–284, 286, 289, 291 konsumtion 295, 299–300 JÅ 2009 321, 328 produktion 261, 248, 256–257, 267–270, 274 Köttboskapskontroll anslutning JÅ 2000 112 kalvningsresultat JÅ 2000 111 L Ladugårdar, se Byggnadsverksamhet Lamm, se Får och lamm Landareal JÅ 2000 190 Lantbrukets föreningsrörelse JÅ 2000 177–178 Lantbruksnämndernas verksamhet, se Länsstyrelsernas lantbruksverksamhet Lantbruksregistret Allmänt, bil 1 Lantbruksräkning, se Lantbruksregistret Lantbruksstyrelsen, se Jordbruksverket Lantbruksutbildning JÅ 2000 175–176 Lin, se Oljelin Livsmedel arbetsställen 262, 272–273 export och import 277–280, 281–294 försäljningsvärde 296, 305–306 industriproduktion 262, 274 internationella uppgifter 331–333, 334–344 konsumtion per person 295–296, 300–302, 334–335, 339 JÅ 2009 321, 328 konsumtionsutgifter 296, 308 priser 323–325, 326–330 sysselsättning 262–263, 272–273, 275–276 säkerhet 309–312, 313–321 Lusernvall 44 Länsstyrelsernas lantbruksverksamhet fastighetsinnehav JÅ 2000 174 kursverksamhet JÅ 2000 176 M Majs hektarskörd 82, 90 odlad areal 250–251 skördad areal 238 totalskörd 90, 240, 252–253 Markkarterad areal JÅ 1997 44 Maskiner fördelning efter företagets driftsinriktning JÅ 1996 65
Sakregister inköp av maskiner och redskap 143, 147 Matpotatis, se Potatis Medlemskap i ekonomiska föreningar JÅ 2000 177–178 Mejerier antal 261–262, 270 Mejerivaror priser 191 produktion 262, 247, 271, 274 Melass, priser 191 Mervärden i jordbruket, se Stöd Miljöersättningar, se Stöd Mineralgödsel, se även Handelsgödsel försäljning 144, 151, 208, 214 växtnäringsämnen 208, 222–225 Mink antal 107, 132 antal uppfödare 132 Mjölk användning 262, 271 avkastning per ko 256–257 JÅ 2000 110 fetthalt 270 invägd mjölk 261–262, 270–271 konsumtion 295, 301 JÅ 2009 328 mjölkpulverproduktion 262, 271 pris 191 produktion av mejerivaror 262, 271 proteinhalt 270 Mjölkbidrag, se Stöd Mjölkboskapskontroll antal kor och besättningar JÅ 2000 109 kalvningsresultat JÅ 2000 111 medelavkastning JÅ 2000 110 utgångna kor JÅ 2000 111 Mjölkkvot JÅ 2000 166 Mjölkleverantörer 232, 261–262, 245, 270 Mjölkproduktion antal företag 106, 115, 118 antal mejerier 261–262, 270 antal mjölkleverantörer 261–262, 270 användning 262, 271 invägd mjölk 46, 261–262, 270–271 produktion 46–47, 262, 267, 271, 274 Mjölkpulverproduktion 262, 271 Modernisering, se Stöd Modersuggor, se Svin Mosaikbetesmarker 219 Mulåsnor och åsnor JÅ 2000 193 N Nationalräkenskaper 171, 181 Nationella stöd 155–156, 161, 163 Naturligt jordbruksområde, bil 2 Nederbörd JÅ 1997 224 Normskördar 82, 86, 95–96 Normskördevärde JÅ 1996 194 Nybyggnadsverksamhet, se Byggnadsverksamhet Nötkreatur antal 45, 105–106, 110–111, 114, 116–117, 254–255 antal företag 45, 50, 59–60, 115, 118–119 besättningsstorlek 115, 117, 119
393
försäkrade djur JÅ 1997 188 insemination JÅ 2000 113 köttboskapskontroll JÅ 2000 112 köttproduktion 47, 261–262, 256–257, 267, 274 mjölkboskapskontroll JÅ 2000 109–111 priser 191 rasfördelning JÅ 2000 110 sjukdomar JÅ 2000 114 slakt 261, 247, 268 O Obrukad åker areal 44, 72, 80 Ogräsmedel antal hektardoser 210, 217, 227 behandlad areal 209–210, 228–229 genomsnittlig hektardos 227 total använd mängd 209–210, 228–229 Oljelin antal företag 76 hektarskörd 82, 91 odlad areal 64, 76 totalskörd 83, 91 utsäde, certifierat 143, 149 Oljeväxter antal företag 55, 67, 76 ekologisk odling 196–197, 202 hektarskörd 82, 91 normskördar 86, 95 odlad areal 44, 63, 67–68, 72, 76 oljehalt JÅ 2000 85 totalskörd 83, 87, 91 utsäde, certifierat 143, 149 Olycksfall i jordbruk JÅ 2000 37–38 Områdesindelning administrativa områden, bil 2 karta över produktionsområdesindelningen, bil 2 naturliga jordbruksområden, bil 2 produktionsområden, bil 2 riksområden, bil 2 skördeområden, bil 2 Omställd areal, se Areal Omställningsareal JÅ 2000 162 Omställningsstöd JÅ 2000 162 Ospecificerad betesmark 219 Ost priser JÅ 1997 170 produktion 262, 247, 267, 271, 274 Outnyttjad betesmark 219 P Partipris, se Priser Pesticider 309–311, 318–319 Plantskolealster, se Trädgårdsodling Potatis antal företag 64, 67, 79 ekologisk odling 196–197, 202, 205 för stärkelse 64, 79, 82, 84, 93–94, 96 försörjningsbalans JÅ 2000 139–140 hektarskörd 82, 93 konsumtion 295, 302 normskördar 86, 96
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
394
Sakregister
odlad areal 44, 64, 67–68, 72, 79 odlingarnas storlek JÅ 2000 75 priser 191 skördetidpunkt JÅ 1997 100 spill JÅ 1996 99 stärkelsehalt 94 sättningstidpunkt JÅ 1997 100 totalskörd 84, 93 utsäde, certifierat 143, 149 vidareförädling JÅ 2000 140 Premieinkomster JÅ 1997 187–188 Priser animalier 172–173, 191 arrende 173, 192–193 drivmedel 172–173, 191 handelsgödsel JÅ 2008 153, 171 jordbruksmark 173–174, 193 lantbruksenheter 174, 194 mejerimjölk 191 traktorer 191 vegetabilier 172–173, 191 ägg 191 Prisindex, se Index Prisregleringsprisindex JÅ 2000 155, 157 Prisstöd 160, 170 Producentpriser, se Priser Producentprisindex 176, 190 Produktion bivax JÅ 1996 153 byggnader 143, 148 djurplatser JÅ 1996 55 ekologisk 196–197, 203–205 foderblandningar 144, 151–152 honung 107, 132 kött och fläsk 47, 261, 256–257, 267–269, 274 mjölk 46–47, 261–262, 256–257, 267, 270–271, 274 oljeväxter 82–83, 91 råsprit JÅ 2000 140 slaktkroppar 261, 268–269 sockerbetor 82, 84, 93 spannmål, slåttervall, baljväxter och potatis 81–84, 87–96 stärkelse JÅ 2000 140 trädgårdsväxter 97, 101, 103 ägg 261, 256–257, 269, 274 Produktionsmedel 143–146, 147–152 Produktionsmedelsprisindex 176, 180, 190 Produktionsområden, bil 2 Projektstöd, se Stöd Proteingrödor, se Stöd PSE-tal JÅ 2000 161 Pälsdjur antal 107, 132 antal uppfödare 132 sysselsatta med pälsdjursskötsel JÅ 2000 32 Päron antal företag JÅ 2012 102 antal träd 97, 102 planterad areal 97, 102
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
R Raps, se Oljeväxter Raser nötkreatur JÅ 2000 110–112 svin JÅ 2000 130 tackor JÅ 2000 119, 121 Redskap 143, 147 Reduceringstal, se Korrigeringstal Regionala stöd, se Stöd Rennäring antal företag 133 antal renar 107, 133 antal renägare 133 antal samebyar 133 slakt 261, 270 statligt stöd 154, 160, 170 Riksområden, bil 2 Ris 250–253 Rybs, se Oljeväxter Råg antal företag 67 JÅ 2000 67 ekologisk odling 196–197, 201, 204 förmalning, lager JÅ 1996 157 hektarskörd 81, 88 normskörd 86, 95 odlad areal 44, 63, 68, 73–74 priser 191 skördetidpunkt JÅ 1997 100 såtidpunkt JÅ 1997 100 totalskörd 83, 89 utsäde, certifierat 143, 149 Rågvete antal företag 67 JÅ 2000 69 ekologisk odling 196–197, 201, 204 hektarskörd 81, 88 odlad areal 63, 68, 73–74 totalskörd 83, 87, 89 utsäde, certifierat 143, 149 Råsprit och stärkelse tillverkning av JÅ 2000 140 Räv antal 132 antal uppfödare 132 S Salmonella djurbesättningar 310–311, 316 foderproduktion 320 infektion 310–312, 316 provtagning 310–312, 320 Sametinget 109, 263 Sektorskalkyl, jordbrukets, se EAA Silo JÅ 1996 58 Sjukdomar nötkreatur JÅ 2000 114 svin JÅ 2000 132 Självförsörjningsgrad JÅ 2009 321, 328 Självrisk vid skördeskada JÅ 1997 187 Skador olycksfall JÅ 2000 37–38
Sakregister Skadeutbetalningar JÅ 1997 187–188 Skogar, se Skogsmark Skogsbete 219 Skogsbruk antal sysselsatta JÅ 2000 32 arbetsåtgång JÅ 1996 36 Skogsbruksvärde JÅ 2000 44–46 Skogsimpedimentsvärde JÅ 2000 44 Skogsmark antal företag JÅ 2000 22 areal 69 JÅ 2000 23–24 definition 55 fördelning på företagarekategorier JÅ 2000 24 fördelning på storleksgrupper JÅ 2000 22–23 Skogsstatistik JÅ 1996 220 Skolor eftergymnasiala skolor JÅ 2000 175–176 gymnasieskolor JÅ 2000 175 universitet JÅ 2000 175–176 Skulder (och tillgångar) JÅ 1997 174 Skyddszoner, se Stöd Skörd bivax JÅ 1996 153 ekologisk 186–187, 192–194 hektarskörd 46, 81–82, 88, 90–93 honung 107, 132 normskörd 82, 86, 95–96 skördetidpunkt JÅ 1997 100–101 totalskörd 82–84, 87, 89–93 Skördeområden, bil 2 Skördeskadeskydd allmänt JÅ 1997 187 ersättningar JÅ 1997 187 finansiering JÅ 1997 187 självrisk JÅ 1997 187 Skördetidpunkt JÅ 1997 100–101 Skördetröska JÅ 2000 51 Slakt antal slaktkroppar 268–269 marknadsförd slakt JÅ 2000 141 medelslaktvikter JÅ 2000 114, 121, 131 produktion av kött och fläsk 47, 261, 268–269, 274 slaktade kvantiteter 268–269 slaktdjurspriser 191 Slaktkycklingar 269 Slaktvikter JÅ 2000 114, 121, 131 Slåttervall antal företag 64, 67, 77 bärgningsförluster JÅ 1996 96 ej utnyttjad areal 80 ekologisk odling 196–197, 203 hektarskörd 82, 92 normskörd JÅ 1998 88 odlad areal 44, 64, 68, 77–78, 92 skördetidpunkt JÅ 1997 100 totalskörd 83–84, 92 återväxt 82, 92 Slåtteräng 219 SMAK 195 Smittkälla 310–312 Smågrisproduktion
395
investerings- och startstöd JÅ 2003 139 Smör priser JÅ 1996 178 produktion 247, 271, 274 Sockerbetor antal företag 67, 79 hektarskörd 82, 93 normskörd 86, 96 odlad areal 44, 64, 68, 72, 79 priser 191 sockerhalt 94 stöd 157, 161, 166 totalskörd 84, 93 utsäde, certifierat 143, 149 Solskenstid JÅ 1997 225 Sorghum 250–253 Spannmål antal företag per gröda JÅ 2000 69 antal företag per län 73–74 försörjningsbalans JÅ 2000 139 hektarskörd 81, 88 normskörd 86, 95 odlad areal 44, 63, 67–68, 72–74 priser 191 skördetidpunkt JÅ 1997 100–102 spill (vid skörd) JÅ 1996 95 såtidpunkt JÅ 1997 100–102 totalskörd 83, 87, 89 utsäde, certifierat 143, 149 Spannmålstork JÅ 1996 58 Spill vid (skörd) potatis JÅ 1996 99 spannmål JÅ 1996 95 Standardtimmar 50, 62 Startstöd, se Stöd Statlig lånegaranti JÅ 1996 184 Strukturstöd JÅ 2008 141, 149 Stutar, se Nötkreatur Stärkelse stärkelsehalt 94 tillverkning av JÅ 2000 140 Stöd arealersättning 161 JÅ 2005 132 betesmarker och slåtterängar 156, 161, 164–165 direktstöd 154, 161 djurbidrag 161 JÅ 2005 132–133, 138–139 djurvälfärd 158, 168 energigrödor 154, 161–162 extensifieringsbidrag 161 JÅ 2005 133, 138–139 extra djuromsorg för suggor 158, 168 förädlingsstöd 159, 168 företagsstöd 158–159, 167–169 grödor för industri- och energiändamål 154 gårdsstöd 153–154, 161–162 handjurbidrag 155, 161–162 högre värde i jord- och skogsprodukter 159, 168 kompensationsbidrag 155, 161, 163 kontrakterad stärkelsepotatis 154, 161–162 kvalitetscertifiering 154–155 kväveläckage 157, 161, 164
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
396
Sakregister
mervärden i jordbruket 155 miljöersättningar 156–158, 196–197, 161, 164–166 miljöskyddsåtgärder 158, 161, 164, 165 mjölkbidrag 155, 161–162 modernisering 158–159, 167 modulering 155, 161 nationellt stöd 155–156, 161, 163 natur- och kulturmiljöer 156, 161, 165 prisstöd m.m. till rennäring 160, 170 projektstöd 159–160, 169 proteingrödor 154, 161–162 regionala stöd 155–156, 161, 163 skyddszoner 158, 161, 166 startstöd 159, 167 stödrätt 153–154 utrotningshotade husdjursraser 156, 161, 165 vallodling 157, 161, 165 öppet odlingslandskap 156, 161–162 Suggkontroll, se Svin Suggor, se Svin Svin antal 45, 105–107, 110, 114, 123–125 antal företag 105–107, 115, 126–127 besättningsstorlek 106–107, 115, 124–127 fläskproduktion 47, 274 försäkrade djur JÅ 1997 188 priser 191 sjukdomar JÅ 2000 132 slakt 261, 248, 269 suggkontroll JÅ 2000 129–131 svinstamkontroll JÅ 2000 129 Sysselsättning, se Arbetskraft Systemtäckdikning JÅ 1997 56 Såtidpunkt JÅ 1997 100–102 T Tackbidrag 161 Tackor, se Får och lamm Taxerade nettointäkter, inkomster 188–189 Taxeringsenheter JÅ 2000 44–45 Taxeringsvärden (för jordbruksfastigheter) JÅ 2000 44–45 Temperatur JÅ 1997 225 Tjurar och tjurkalvar, se Nötkreatur Tomtmarksvärde JÅ 2000 44–45 Totalbefolkning JÅ 1997 29 Totalskörd internationella uppgifter 252–253 oljeväxter 83, 91 potatis 84, 93 slåttervall, första skörd 83–84, 92 sockerbetor 84, 93 sorghum, majs, ris 252–253 spannmål 83, 87, 89 Traktorer antal 143, 147 effekt 143, 147 inköp 143, 147 pris 191 Trindsäd 82 Träda
Jordbruksstatistisk årsbok 2013
areal 44, 64, 67, 72, 80 Trädgårdsodling antal företag 97, 99–104 antal sysselsatta JÅ 1997 32 areal 97–98, 99–104 ekologisk odling 197, 206 KRAV JÅ 2008 177, 180, 182–183 skörd 97, 101, 103, 242 trädgårdsräkning/inventering 98 Typklassificering 51–52 Täckdikad areal JÅ 1997 56 U Undervisning, se Lantbruksutbildning Ungnöt, se Nötkreatur Utbildning, se Lantbruksutbildningen Utgifter i jordbruket m.m. 171–172, 182–187 Utrikeshandel jordbruksprodukter och livsmedel 277–280, 281–294 Utrotningshotade husdjursraser, se Stöd Utsäde betat JÅ 2000 54 certifierat 143, 149 V Vall, se Slåttervall (Betesvall) Vall till fröskörd 44, 77 Vallbaljväxter certifierat utsäde 143, 149 Vallgräs certifierat utsäde 143, 149 Vallodling, se Stöd Vax JÅ 1996 153 Vegetabiliska produkter export 278, 283, 285, 287, 290, 293–294 import 277, 283–284, 286, 289, 291–292 konsumtion 295–296, 299–302 priser 191 produktion 46, 81–86, 87–96, 252–253, 274 Vete antal företag 67 JÅ 2000 67 ekologisk odling 196–197, 201, 204 hektarskörd 46, 81, 88 normskörd 86, 95 odlad areal 44, 63, 73–74 priser 191 skördetidpunkt JÅ 1997 100 såtidpunkt JÅ 1997 100 totalskörd 83, 87, 89 utsäde, certifierat 143, 149 växtperiodens längd JÅ 1997 100–101 Vetekli priser 191 Vicker (och foderärter) odlad areal 75 Vilt köttproduktion 261, 270 Vårraps, se Oljeväxter Vårrybs, se Oljeväxter Vårråg, se Råg Vårvete, se Vete Våtmarker 157, 161, 166
Sakregister Världsmarknadsprisindex JÅ 1998 155 Växthus byggnadssätt JÅ 1997 108 ekologisk odling 197, 206 KRAV JÅ 2008 183 odling 97, 103–104 yta 91–92, 206 Växtnäringsämnen mineralgödsel 144, 151, 214, 222–223, 225 Växtperiod JÅ 1997 101–102 Växtskyddsmedel 209–210, 217, 227–230, se även Bekämpningsmedel Å Åker arealens användning 43–44, 63–65, 66–80 definition 65 fördelning på företagarekategorier JÅ 2000 21 fördelning på storleksgrupp 63, 70–71 internationella uppgifter 250–251 systemtäckdikad areal JÅ 1997 56 ägd respektive arrenderad areal 58 Åkerbönor 63, 75 Åkervärde JÅ 2000 45 Åldersfördelning 135–137, 139 Åsnor och mulåsnor JÅ 2000 193 Återväxt på slåttervall 92 Ä Ägarkategorier inom jordbruk JÅ 2000 14 Ägd åker 49, 58
397
Ägda företag 49, 58 Ägg beviljade investeringsstöd JÅ 2008 150 export 283, 285, 287, 290, 293 import 283–284, 286, 289, 291 indextal för delposter i avräkningsprisindex 190 partihandelns invägning 261, 269 produktion 261, 247, 256–257, 269 produktionsvärde 182 Ägoslag annan mark 65 JÅ 2004 46 betesmark 63, 65, 69, 72 skogsmark 63, 65, 69 åkermark 63–64, 69 övrig mark JÅ 1997 204 Äpplen antal företag JÅ 2012 102 antal träd 97, 102 planterad areal 97, 102 Ärter antal företag 75 ekologisk odling 196–197, 201, 205 hektarskörd 81–82, 90 odlad areal 75 totalskörd 83, 90 utsäde, certifierat 143, 149 Ö Öppet odlingslandskap, se Stöd
Jordbruksstatistisk årsbok 2013