Forslund scrapbook clippings on swedes in tacoma and washington by Pacific Lutheran University Archives

UNIVERSITY OF WASHINGTON LIBRARY SEATTLE 5 Harry C. Bauer Director of Libraries

November 18, 1957

Mr. Stephen Forslund 6803 South Tacoma Way Tacoma 9, Washington Dear 짜ir. Forslund:

Mr. Harry F. Fabbe, editor of the Svenska Posten, has turned over to me the journals, letters and papers of the order of Valhalla for incorporation into the University of Washington Swedish archives. We are indeed grateful for these additions to the collections and I wish to thank you for the interest you have shown in helping to strengthen the archives. Mr. Fabbe has informed me of all that you have done on our behalf. Sincerely yours,

<f/7-er;__,~ Harry c. Bauer Director of Libraries HCB:H

H D

THE SWEDISH ORDER OF VALHALLA Meets every first and third Wednesday of each month at

VALHALLA TEMPLE 1216-18 sa. K STREET TACOMA, WASH.

April, 1957 Mr. Stephen Forslund Dear sir and brother, The officers and members of the Swedish Order of Valhalla wish to commend you on your fine historical chronicle of the Swedish Order of Valhalla.

Âˇve take note of the time and research necessary for the compilation of such a document, which appeared in the "Svenska .t'osten 11

â&#x20AC;˘

Without a doubt it has brought the public's attention to the good #Orks of uur lodge. It pictures the hardships our predecessors contended aith to build and maintain our organization. Ve therefor tender you our warmest congratulations and thanks for a service v>1 ell done. President

(!_M/ (;!

Vice-President

~.e&_

q.~

~~ ~

Past President ~ -~ /~ ~ Recording Secretary {!J2~ /'~ 'l-~ Financial Secretary !J~~ IJ\-c. 0-/~~ ~~:.-....-~.....S-...."""' Treasurer Chaplain ~~~ Marshall hJ~ Asst. Marshall -~ Inner Gue.rd ~~Ii/IV Outer Guard

Ob~

UNIVERSITY OF WASHING TON SEATTLE 5, WASHINGTON

April 26, 1957

Mr . Stephen Forslund

6803 South Tacoma Way Tacoma 9, Washington Friend Steve : It is impossible for me to adequately thank you for your

courtesy in sending the information on Swedish Olivine Application . It is comforting to know that after all of our lean years here, that OLIVINE is beginning to emerge as a major foundry material . There is one in Portland and another in Seattle that are seriously considering moving to OLIVINE completely . Frankly, I think there is enough to OLIVINE to be of inter est to Griffin; however, we have other fish to fry at the moment . Should you hear anything further from Sweden , I would be grateful to you to be so informed. With sincere, best wishes I remain,

Mechanical Engineering GSS : es

-----,

I Ald~ta sve~s~~!~r~~ing~_n_ i sta~e_!!_ Was~'

Jton:

Valhallas Kronika gro. . Antli>ge:1 hal' det blivit av att 1 :,01· .a >itudPra fOreningen ValhRlla.s ~·ar: 1 la handlingai'. Att det iii' ett Tv det ar skont att uti hiL·da stunhiig ,~ 'i.:r1 n intressant arhete ar v~i.l der oni:idigt Rlt namna. E.rik NiJo;son med hjiilpsam hand sin broder ge har utforL ett synn : r]igen gott arett stod. b0t e m ec! att pa fi:irhand sortera Vi rnagLa mga stora ting, ej helde gamla clokumenten. Detta un!er nagra ·under, derliitta1· r:rbelet i}etydligt "a att do2k Uten hjalp kan lindra broders !11an k " n fa en oversikt av det henod. ' a p -1 ett tidigare stadium. Visst glii.clja.s vi at sommarvindens Det har fO :·vanat oss att se, vilsmek. lrn s kor> skriva r e det fanns pa den Men pa han.s vinge sitter doden tid e ~1. och den grad av bildning ·och blek. Jitttrar formaga dessa handlingar Nar vin<len trycker mildt en kyss .h.da c;al~i gg er . pa pannan, Annu a r det fiir ti.di.gt att dra sa giver di:iden lfonskt och tyst ·2 ll nagra slutfialse1'. Vi marktP niir an nan. vi liiste <k forsta stadgf!'tn~, att <let int0 fanns nagon "preamble'', 0 hjti1t::tt tranar under strict och som angav foreningens andamal. kval Srn a re fann vi ett poem, uppliist till sliiktets urhem uti Edens dal. vid sarrnnanslutningens forsta ars- Som bal'net ryckt ifran sin mor, mote i a pril 1885 av foreningens det grater. davarande s ek reterare, Hugo Oh- Sa sag, o broder, star ett Eden aJin. Detta poem klarlagger fore- · ter. nin·;en<; andamal kraftigare an nagon ' 'p ·eamble". Ohlin hade autag- Jag da1for manar, vii.nner och kamrater ligen forfattat verserna, Ullagnade "Freja'' , som foreningen hette un- hall samman 'val pa gammalt noTdiskt sii..tt. der ,;in tidiga tillvaro. Ty battre helgas kan ej fadrens later TILL FREJA an handling God och Sann och Har Eamlats en liten skara. Ratt. Vad syfte skall den ha, mann tro? - H. Ja.g , b rodc'r, ka n dig harmed svaSteve, l'a, Tacoma, Wash. att mil.let enkelt ar och skall sa

•

v< ~D

in fr pr d<

d r:

a c L

f i).

·I

,__D_e_t-ta- a-.1-· _d_e_t_ v_li_se_n_t_l-i g_a_ u_r- pro-

to~ollet fran det konstitueran.cte motet av den nya foreningen den 15 dee. 1884. Att aterge namnlistan skulle ta

TAcm.rA, WASH. - Vid nth - och Commerce St., ungefar dii..r t MR.nnings Mar'1,et nu ar beliiget, I · .stod Svea Hotel i borjan av 1880-

·1

-==1 -II-

~~. ~!~1r~~~~::~~~ ~:!~~;:~~~ ~F;~!:~~~ a:~:;~e~~~:~::~~:~

i stockholmstrakten. Bagge va.:;: i. niativtagarc till den foreslagna fiirrnrng en, och . vi har all anledning att tro, att det var i deras ;,ygg1:ad, som fOreningen kom till ;;Uind. Enligt en lista med egenhii.ndiga namnteckningar hade 22 landsman antecknat sig for medlem;;kap . Tre av dessa hlev strukna fOr bristande betalning ett par moten e.fterat. Man beslOt, att den nya sammanslutningen .skulle vara kii.nd under narnnet Freja, vii!'et ii.ndrades till Valhalla nagra manader S ( nare. Svenska spril.ket J skulle a.,:wandas uteslutandc vid . ' E:ammanKornsterna. Norrman ao-de ratt till rnedlemskap, men icke "'tm tjanstemannabefattning. Intradesavgift£n var fem dollars till den 1 jan. 1885, darefter 10 dollars.

Styrelse valdes: President, G. F. Lindquist; vice president, Hj. Nyman; sekr., Hugo Ohlin; skattmii..stare, J. P. Chilberg; sgt. at arms, A. Augustin; fimmssekr., Chas. B.. erg; revis~r:r, . . . . ._.w, . Sundberz, ~ o. I

Sa ock med tjanstemannen. Men jag kan dock icke underlata att' nanma nagot om dem som jag hart om och delvis varit bekant med. Kapten Lindquist var en veteran fran inbordes<kriget. Han var goteborgare, fodd 1828. Enligt Nels Hokanson hade han en rcstaui'ang i New York City. Nar kriget brot ut, salde han den och L. ingick som frivillig i Nordstaternas arme. Deltog i 30 drabbningar. I slaget vid Manassas led hans reg~mente de storsta fiirlustema av nagot. Av 462 man var 367 dooa ell er sarade. Har i Tacoma liir L. ha vaTit en \ !egendarisk person. Han innehade Tacoma Tent and Awning Co., och dessutom var han hamnkapten, "constable", fredsdomare m. m. i det nybildade samhallet, som da

~~~epa~~:~r:tta~a~ ~~de i~~:~a::~

tor i ctt bakrum pa Svea Saloon. 1 i

fr~a~~~~e ~~ ~=t s~a~:.~.}~!,o;~~k

de nagra rapp av hans kapp, an. nars sa skallde han helt enk.rlt ut i

I I

Hjal~ar N:yman levde till nagon gang fram pa 20-talet. Han innehade flera utskankningar och lii.r ha forvarvat och fOrlorat mer an en rn:mogenhet under sin livstid. Han mnehade Baltic Saloon, nar staten Washington blev snuston ' 1915. Darefter njot han sitt otium. ; N var en stor litteraturvlin. Med nagra andra var han med o,m, att grunda Tacoma Tribunen i borjan av 90-talet. . Ohlin kande jag som bitrade i f en av. stadens storre affiirer. Mig v~terl!gt hade han inte nagra f0rb1i:~els~.r med landsmii.l1nen da. FamilJen ar val skingrad. men pa sin t~d var . tva a". hans dottrar liir~rmnor i Stadmm High School i flera al'. Sundberg gjorde lange lysande affarer, fOrst med Nyman som sin kompanjon och sedan pa egen hand. I borjan pa seklet fOrvarvade han en storre farm ute i Puy/ allup-dalen. Jag tror, att han overlevde alla Valhallas stiftare. Mot s~;ltet av 20-talet h.edrades han 1 s'.1:·~skilt ..vid en arsfest, da ett fOrtJanstmarke i guld overlamnades till honom. Vid foreningens andra mote tillsattes en kommitte fOr utarbetande av stadgar. Nagra stadgar kom I ti.11 stand, och de ser ut att ha bliv1t antagna, andrade eller slopade ef:er behov. Utom den reguljara manadsavgiften fOrpliktades medlemmarna att inbetala 25 cents i veckan vid vaTje sjukdomsfall. Redan tre manader efter organisering.en utfiirdade sekreteraren den f?rsta kallelsen fOr denna uttaxe1 i rmg. En svensk familj med ett a<l~igt klingande namn hade kommit 1 trangi:ial. Foreningen anslog $4.50 att lmdra dess belagenhet. Borg.~n begardes av fOreningens kassor, J. P. Chilberg. Lindquist och Sundberg inliimnade en skriftlig sadan och gick i go<lo for 500 dollars. Revisorerna rapporterade, att 100 dollars av fOreningens medel v_~r utlanade med tva procents ranta, per manad . . ~an bes!Ot att va!'a neutral i pol~~1ska och religiosa fragor. Ett forslag om, att inga berusande drycker finge anvandas i motesrummet antogs. Ett fOrsla"' om att inga sil.dana fick anvanda~ for: kastades. En firma i New York fick i uppdrag att trycka fOrenin gens konstitution ooh stadgar, 501 exen_iplar pa 30 sidor for $27.50 En JUl- och nyarsfest anordnade~ \ ( 1885) for ska.ndinaver endast. Et \ 'tmdarua.g gjordes fOr en tysk, sorr. va ed en svenska. ~ kopa ett ton kol ocll en ka nli' gen for uppvlirmning och u ftg av moteslokalen. NamnU! manslutningen hade nu a ts till Valhalla. Medlem, som sager Freja i stallet for det ·ratta namnet, pliktar 25 cents: Man gick ocksa i fiirfattning om en sto'rre lokal. Odd Fellows Hall fOrh}'!'de.s fOr 2 dollars per mote. ,--: · [; ; I

orenmgen i staten Washington:""'~

~n beslOt ocksa att

ombilda \o;;~ingen till en hemlig orden. En kommitte tlnsattes att utarbeta de hemliga ceremonierna. En ceremoniel pa tva grader kom till, och ctet ser ut som om medlerrunarna ciu·<ides om att ta och ge varandra cr,·aderna. Tjanstemannen blev nu ka!lade Allfader (Odin), Frej, 3rnge, Heimdal, Balder, Loke etc: ~~agoh sorts regalier och skylta~ ~ gult och bll\.tt, att baras pa brostet, anslrnfi"ades. Tjugu medlemmar av orden, alla h0gtidskliidda och dekorerade med ordens regalier och med den amerikanska flaggan i spetsen. deltog i 4:de juli-pa·radeo (188<3). Fredagen den 30 juli samma ar hi.ills en tillstallning till ara for kapten Brantenberg och besattningen pi\ fartyget "Nordenskjold", som var det fi.irsta svenska fartyg som inli.ipt i Tacomas hamn. Ett standar hade anskaffats, och man enades om att halla ett "surprise party" fOr en fru K. M. i;.eterson fi.iT det arbete hon utfort med att tillverka standaret. Vid det laget (1887) ser man ut att ha fatt sjukkommitteer att fungera, och stipulerade utbetalningar gjordes vid alla sjukdom.sf!tll. Man beslot att kopa en hatt at Allfadern (Odin) och en kappa at prasten (Balder). . Sundberg holl en straffpredi.kan vid ett mote och uppmanade medlemmarna till mera nit och enighet. Beslut fattades att inkopa en bibel att placeras pa altaret. Motena hade nu oorjat benamnas ting. Pa tinget den 5 juni 1889 rappor~ terade en kommitte, som fatt l uppdrng att insamla pengar till en musikkar, att 460 dollars hade inkasserats, 20 dollars ii.nnu utestA.ende, och att instrumenten var inkopta. Denna organisation verkade under skilda oden under det nar· maste fl:rtiondet, som vi skall se ur protokollsutdrag ! foljande kronikor. Steve.

V alhallas Kronika ningens korrespondens, rapporter -UIPa tinget den 5 juni 1889 be- och andra kallor. Valhall.a inkorporerades under slOts det att deltaga i 4 juli-pa~a den. Alla medlemmarna beonll'ad.es den nyblivna staten Washingtons att infinna sig hogtidskl1i.dda, med' lagar·under ar 1890. Det ser ut vit vii.st och strahatt. Fran samma som om ungefii.r samtidigt inkopmote kom ocksa en order, att V&l- tes ett par sablar, en fi.ir ceremohallas namn skulle ingraveras pa nimii.st.a:ren och en fi.ir den vakthade nyinkopta massingsinstrumen- vande brodern. Valhalla Band haten, Det rapporterades ocksa att de kopt en .basfiol. Enligt deras utfi,ireningen, som fort en ganska sago var det en oumbarlig tingest? ambulerande tillvaro, hade hyrt nar det gallde att utfora dansmutre mindre sala:r nara 11th och Ta- sik. Men som de haftade i skuld coma Ave. for 50 dollars i mana- fOr den, och notan skulle fi.irfalla den. Mobleringen ordnades for en om nll.gra dagar, sa bad P. 0. Pekostnad av 131 dollars. Vaktmas- terson om en handrackning pa 15 tare var anstalld. Nog hyresgaster dollars,, ty pojkarna i mµsikkll.ren att tacka kostnaderna fanns, och var lii.ns pa mynt, men '\l'ill;.iga att foretaget var atmiootone tempo- avtjana summan vid nasta. bal. rart barkraftigt. I handlingarna finner mah atTva dodsfall rapporterades nas- .skilliga rapporter fran !fester och tan samtidigt. I ett fall fick fi.ire- utflykter. Artalet saknas i de fles. 'ningen tillsatta en kommitte att ta fall. Men pa stil och underskrifombesorja begravningen och reda ter kan man gissa sig till artalet. upp den avlidnes affarer. Ett be- Har ar en typisk sadan fran bQrjan lopp ej overstigande 60 dollars an- av 90-talet. Fran en nyitrsfest: slogs till begravningen. KommitInkomster kontant $53.00. Utten fick ocksa tillstand att hyra gifter: musik 5.00, H~llranta 2.50, "3 hackar och en buggie" pa fi.ire- Vin och Branvin 7.90, Hjelp att vaska dish 1.00, Grocer 25.70, oll ningens bekostnad. · Hur situationen gestaltade sig 10.00. Summa $52.10. overskott i det unga samhallet 'kanske kru1 $0.90. _1bast beskrivas, om jag lanar ett BrOderna Olsons Speceriaffar pa -p!lir' ..fM.seJi fran Rudyara Kipling, 130:!. So. J. St., tycks ha levererat som varit pa besok vid det laget det mesta av fornodenheterna. AtSag dessa i ett blad nyligen: skilliga notor finnas. Dry Beef var "Tacoma was staggering under 20 cents pundet, kaffe 30, ost 20, a boom of the boomiest. The rude knackebroo 10 cen'ts. Fran en baborded pavements on the main gare finns en nota pa 40 loaves of streets rumbled under the heels of Bread $1.60, pumpernickels 15 cent furious men, all engaged in hunt- stycket. Hos charkuteristerna ser ing drinks and eligi.ble corner lots. det ut ·som om allting kostade 10· - They sought the drinks first. .. cents pundet, sak samma vad sorts We passed down streets that end- kott det var. , ed abruptly in 15 foot drops and Det finns atskilliga riiikningar nests of brambles, along avenues 1f0r 1 ton kol for hallen, inburet for that began in fir planks and ended $3.25. A.vensa fi:ir atskilliga kanin living trees. Real estate agents nor fotogen for 30 cents per galwere selling lots on unmade streets lon. Vll.tvarorna kan man inte ur-' miles away for thousands of dol- skilja nil.got pris pa. I lars. 'They are all mad here,' said Nagon storre framgang hade ej my -complilnion. 'All mad!' " foreningen i borjan av 90-talet. Ar Folkm~en i det nya samhal- 1892 holls inget mote fore den 29 let hade v!il mangdubblats. Sven- sept., da extra mote sammankallaskarnas antl\l likasa. Allrahelst des fi.ir att utr.ona om fOreningen som man fatt direkt jarnvagsfOr- skulle upplOsas. Man beslOt att ·bindelse med astern. Valhalla dom- fortsii.tta. Musikkll.ren hade visst nade och blomstrade val ocksa med ocksa kommit pa dekis, for man tiderna och konjunkturerna. Ty- beslOt att salja instrument~n for varr ar protokollen ~r den 4 300 dollars - om man kunde fa dee. 1889 O\:!h fi.ire deri.T juli 1896 det beloppet. Uniformerna skulle obefintliga, och uppgft'terna frAn ooksa avyttras till ett pris ej undenna tid maste tagas fran fi.ire- derstigande 5 dollars . Per kootym.

Blandgods fran skilda hall. Vi. hoppas att vara Hisare fOljt med Steve Forslunds pa de gamla protokollen och andra hand~~gar baserade artiklarna om den aldsta svenska fOreningen i staten Was~~ ington, Valhalla i Tacoma. De a en intressant bild av banbryta-rna och deras tid. Vi ar tacksam:;-rn for att dessa gamla protokoll raddats at Svenska Arkivet. D.. finns redan Svenska Klubar · Seattle handlingar tillsamb ens i f.. . mans med manga andra orerun-

; ~ ~

\ gars. s··11 k t Nar skall Svenska a s ape Linnea i Portland, aldst i Oregon, och Svenska Manskoren pa samma plats _ och varfor inte vasalogerna och andra ga med pa att fOrvara sina garnla doki:ment pa

···--

I har ju kommit

Ar 1893 finner vi, att en hel del korre.spondens fi.irelrnmmit med 1 sarrm1anslutningar har p:'t kuEten i san1band med bildandet av ett fi.irbund av de sveaska rn·c'sningarna. .A,ven:s:'1, skriveli;er fran storr.eJ;:reterarna i Viking- och Svithiod-ordnarna i de cstra staterna sa:nt The. Ancient Order o: Foresters, alla yrkande pa att fi.ire:1ingen skulle nga som underlydande icge. Gubbarna var nog intresscrade, nen sjiilvstandiga. Sadana anbud

- - - - - - - - --

in mer an en gang sedan dess. Oc'.1_ya de yttersti:- av dessa da;;ar, ~~ar jett.a .. sknves, maste n:.an erkmrna, at•" lrnmparna hade mera unt bondfi.irnuft, an de ra.tt erkiin•ande for, niir de de be·1cill sin sjalvstandighet. Steve. Tacoma, Wash. B' ggnadstill<:Lnd har si1kts fi.ir tva ny11 stockholmskyrkor, i !!'arsta o:;h Skarpnac-k.

v. ,--

-ITVA,- 1894 hade rullat in. Foreningen hadc m1 existerat niistan 10 Ar.

1 .,'.L;ale,1;santalet hade sjunkit

till / 17 per·sonet. Penningmarknaden / iact;. atst~·~mat_s, _och det var harda Lider, nar saval som annorstades. Kongressm~n Cushman vast-ad att tiderna var s.a harda act 1kd at bara "ciams" - Sa magarna I gick i ·e:Jb · och fiod pa dem med ti d v a ttrn:~ t;. Valhalla prutade ne·"· in~radesav giften till en dollar och manadsa vgiften till 25 cents. Under det fOrsta halvaret va1·vade.s 64 n:1 a medlemr.i:ar,. sa att den 1 juli raknade forenmgen 81 medlemmar. Tretton man hade anmalt sig som villiga. att bilda en musikkar. Man Hit reparera de sondriga instrumenten och donerade 10 dolla<s · Lill inkop av noter samt skii.nkte P. 0. Peterson 10 dollars fi.ir hans niti.oka arbete som clirigent fi:ir karen. I sc:ptember anordnade musikkaren en underhallning i gamla ~ermania Hall, ti'.l vilken de sven1 sxa och norska forenmgarna i Seattle var inbjudna av Valhalla. Bland dem som antog inbjudan var enligt skrivelser Svenska Klubben och Den Norske Arbcider Forening av Seattle. Foreningen tycks ha ommat for de nodlidande och begagnade sina egna medel och sadana som medlemmarna kunde donera. En fest for behovande familjer gav en "behil.llning p:'.i. $119.75. I detta sammanhang kan jag inte underlata att delge en tacksamhetsskrivelse, £om annu finns i handlingarna: "Tacoma den 5 February 1894. Till de arade men och qvennor of Wti!-ha!a Forening en Greting Jag I underteknad Sender mina tusende hjert helsningar till alla Som haf~ ver opnat <lorren med en liten Sker.f till de nodlidande of tacoma hvelket jag ar en Jag kan ycke till fylfost ut trycka men hjertliga Tack till eder alla ma den hogstes magt wiilsigna eder alla med tusende falt i Stellet fOr det Gagna till Slutning jag ma yttra att dessa mina harda omstii.ndigheter ar ycke annat an brist av Syssel Setning. (Namnet utelii.mnas.)" En f. d. medlem, som avflyttat till Everett skriver och undrar om <let ar mojligt att fa Jana en "Contistution for vi svanskarna har i Everett tii.nker till att starta en svansk fi:irening". Skrivaren halsar ocksil. sa myckct till Trudd och Pason. Ett senare brev meddelar, att Valhallas stadgar var oanvandbara, emedan de amnade "lett women join".

fol-,

En f. d. sekreterare, Gus Callson, studerade vid Bethany College i Lindsborg, Kansas, aren 189495. Fran honom finns ett par intressanta bre~ som visar ett vande intress~ for fi:ireningens framgang. Callson skrev protokoll redan 1889 och innehade sa gott som a1la t)instemannabefattningarna under de tidiga aren. Alfred ~· undell, som kom till Tacoma ar ~883, var sekreterare fore Callson, och <let ar mojligt att han in-

....,..____ ------cc---,---:-;-:-:-~

Andra namn som gor sig gallanie i mitten pa 90-talet utom Pete :Iolmgren, som blev medlem redan l887, ar Gustave Pahrson, Frank B::kberg, Otto Carlson, J. F. Visell, H:irnil Bertle, Pete Magnuson, C. i'V. Lindstrom, Otto Wahlgren, A. r. Gustavson, A. Christo.fferson, John Hultin, 0. P. Pierce m. fl.\ Samtliga har gatt till sina fader . utom Frank Ekberg, nu 92 ar gamma! och vid tii.mligen god vigor fOr sin alder. S tadgar och ceremoniel omarbe-1 tades med vissa mellanrum. Ritualen fick en grundlig overhalning i mitten pa 90-talet. oppnings- och avslutningssangerna, som sjongs sa lii.nge svenska spraket anvandes, kom till samtidigt. Kamparna G. Pahrson och C. Lindahl fick i uppdrag att skaffa eller skriva liimpliga sanger. De valde det senare. Tva oppnings- och tva avslutningssanger kom till jii.mte vii.xelsangen i den da befintliga andra graden. Har ar en smakbit av vad dessa herrar astadkom: Avslutningssang, sista strofen, av Pabrson: Kann vad du bor och tal Satt som ditt levnadsmal Dygden sa skon ! Ryck sil. mot dagens kvalm, A.ttling av karnfrisk stam! Kampa for segerns palm, Bida din li:in! Dito av Lindahl: Med tillforsiikt och mod Skrid fram, o kii.mpe god Pa vagen smal ! Nar slutat ar vart !opp Sa ar var tro och hopp Valkomnas vi dit opp Till Valhalls sal! ~

Ett svenskt skepp, "Lady Lina",

lag i hamn over julen 1896 Och a- f ven under nyarshelgen. Foreningen hade en barnfest pa annandug .)Ul och d<'n se;lvanliga festen p .'1 ll. arsafton. KaptLn Sveusson l)ii. niimnda <;1.;epp jiimte farnil~ var i~i. bjuden ati: overvara bil.da Jtillstallni:1garna. . Fruarna Holmgren, Erickson och Sundell blev veder borligen a vtackade J'i:i.· sitt artete vid nyarsvak::n. Fru Holmgren ser ut att ha varit masterkocken i ..'lera ar och vi.ct ett tillfalle belOnades hon' siir~ ~kilt r.:ied en st01 :·e prescn t. Steve.

Affliren med att vara hyresvard g-dc visst i kaputten. Moblerna aides for 25 dolla~s. Motcna had: I hallits pa flera 01ka platser. Pa · t1yaret 1897 gjordes fOrslag a tt 1 f1ytta tillbaka till det forna VaJ1iJ.alla ha11 som nu hette Alpha Hall och adressen var 1131 1h S. Tacoma Ave. Man enades om att 'nytta e:nedan h • ran var bara $1.25 per mote. En Nels Nelson erbjtid sig att flytta fOreningens pinaler gratis och blev vederborligen avtackad. Pa ett mote varen 1897 upplyste Herr' P. 0. Peterson att medlemmarua av musikkaren onEkade kopa de gamla instrumenten oc:1 uniformerna tillhorande foreningen. Fi:ireningens fi:irtroendeman fick i urpdrag att underhandla. Nii,sta mote kom man i:iverens om att <;·kanka karen alla i.nstrumenten, . utom bastuban, samt alla unlformerna. Ett andringsforslag gjordes att fOreningen be'1!\.ller en kornett istii.llet fi:ir tuban, vilket antogs. Antagligen skulle hornet begagnas som Gjallarhorn vid ut.fOrandet av foreningens ritual och troligen gick det val battrn och aven rat battre, om man stiitte i en kornett istallet for en bastuba. ' Ett villkor uppsattes dock: "Att inget av instrumenten fick pantsii.ttas i nagot av stadens lanekontor, ej heller pa nagon annan plats." ,

Danska BrOdraforbundet onskade att Valhalla ger sitt bistand med upprattandet av en skandinavi'Sk begravningsplats. Men kamparna kii.nde sig inte hagade : for nagot sadant. Man marker i ocksfl. att kiimparna var ytterst j mana om vem de slappte in i fi:ireningen. En kandidat maste forst ULmna sin ansokan. Allfade·rn tillsatte en ·k ommitte pa tre att underaoka. Forst nii.r de avgivit sin rapport, kunde kandidaten ri::\stas pa. Om alla kulorna var vita .,a, blev han upplyst om nlir han fick komma och ga igenom Nidungselden. Sjukbesokare var alltid 3, en for staden. en for gamla stan och en fOr Edison, det nuvarande South Tacoma. Under sin tidiga histo·ria hade fOreningen inkopt ett par aktier i ett Swedish Realestate Co. under hogkonjunkturens dagar. Bolaget holl ·p a att avveckla sina affii.rer och hembjod Valhalla att overtaga tvenne tomter for 400 dollars. Taxeringsvardet var 630 . dollars och det forna saluvardet I $5,600. Men "vid fOretagen rostning blev fOrslaget om lottaffaren fOrikastat". Man valjde ocksa en "orgelnist", A. Sundell ll.tog sig uppdrat\et och av.Sade sig alla ansprak pa Ion vare sig kornkobbar eller ,kyrkottonde. Niligot senare marker Vi att en orgel inkoptes. Under den senare halften av 90talet markes det att atskilliga tjansteman, rnedlemmar av kO!!Il- ! mitteer osv. begart entledigande fran sina uppdra.g emedan de am' naide llimna staden. Utan undantag ser det ut att -de fardats till Alaska. Detta var ju under 'guld-

I I

Doktor Cristen Quevli var visst den enda norrman som tillhorde fOreningen pll. den tiden och var forstli.s fOreningens officielle Iakare. Dr. Q. var varmt intresserad och deltog i verksamheten till bans timade dod nagon gftn:g framemot 30-talet. Man var ganska kinkig med formalitet o~h medlemmarnas sky!digh r:ter.• E x t ra mote htills med .'ln lecl!ling av en b:'oder .s dod. Alla \ medlemmar bcordrades a tt deltaga i sor geakten . P ete Holmgren fick i upp.drag att s k aff a sorgflor och v;ta vant'.1 · fi::ir rn edlemma rna. Band et erbjod sig a tt deltaga. En extra . parvagn skulle fora m cd;e;11marna till g r a v 13":'.'tr den. 2 utav medlemmarn a skolkade och blevo kriftligen anmoda de att infinna s: c;· p<l nast a m ote och fOrklara Qrsaken. De fi ck sedermera erliig;a en d olla r i bater fO·r fOrsumlig heten . 0

En a v f cr eningens tidiga medlemmar var s k yld ig ungefar 250 do~lars pa En rPvers. Trots at.t han blivit k ravd a t skilliga g a nger nekade h a n att betala na gon del 1:r snmman fast h r! n blivit erhjuden ackord. Ma n h otade a t t ga brostganges t ill vaga och slutligen inl0ste3 rever.<:en fo·, . 50 dollars. En a nna n affiir :o.man betalade $2.25 rlinta pa ett 45 dollars Ia n i manga ar. Men lOste slutligen in sin revers. P. O. Pierce hade tjanstg jort som Finanssekrei erare i ett artiond' eller m er . Pa motet den andra O ctobe'r 1901 visade fOreningen sin erkansla med en sarskild fest dar man overlamnade en finare te-servis s om belOnin g fOr trogen tjii nst. I fi:irbig aende k a nske det oor namna s att servisen var inkop t ho.s en Valhallabroder , E dwa rd I . Salmson som da va r st adens ledande juv eleare. Foreningen tog s~g a n att hjalpa ett par svenska k r ymplingaT ' som voro medellosa. Ehuru icke med'.emmar av Va lhalla nagondera sa tillsattes do ck en ikommitte. En av dessa Salvin hade tatt ba da fOt t er n a avkorda och vistadcs p a County H ospitalet. Den andra h ett e Green och hade skadats i en explosion. En insamling fOretogs som Valhalla startade med 10 dolla rs .fran fO reningens kassa. K om m itten fick County Commissioners al:t betala fOr konstgjorda ben fOr den skadade S alvin. Steve.

V alhallas Kronika I

-VI---~eptember 1901j tillsattes en Foreningen bade Utt en fOrsvar- kommitte att upparbeta en sangJig kassa och allehanda fO'rslag fOrening. Ett par fruktlosa fol'kom upp om hur att plaeera des- ;ok hade visserligen gjorts fOrut. sa penningar, sa att de blevo rii.n- I ett protokoll na•gra li.r tidigare tebarande. Man haide ju blivit namnes det, att den nybildade brand ett par •ganger fOrut, men Svenska Sll.ngfOreningen onskade det hindrade inte att man annu en br uka Valhal!as orgel tor sina ovgang hade lust att spekulera en ningar. l ett annat protokoll liismula. Bade stat och stad var ser vi, att en inbjudan fran Scanstadda i utveckling och hade vaxt dinavian Day Fair Committee i fortare an finanserna tillato. Man Portland blivit overliimnad till Alf. anvande reverser eller s . k. "Bonds Sundell sasom varande ledare av and Warrants", stallda pa fram- en kor. Den 20 september rapportiden. Valhalla kopte nagra sada- terade Frank Ekberg, som var sekna for en kloakledning nagonstan.s reterare i ovannamnda kommi: te i stan. En del ville aven bygga att utsikterna for en kor var lohus att hyra ut. vande, och i oktober kunde det Ar 1902 var det nastan ingen rapporteras att Valhalla Manskor sommar i gamla landet. Jag har var i full ~erksamhet. Prof . Bull ett svagt minne av det sjalv. Det var visst ledare en tid och efterblev missvaxt, sarskilt uppe i traddes senare av P. O. Peterson. Norrland. Svenskarna i Tacoma Tobias Sandegren var i fard med organiserade en Centralkommitte, att borja a.nnu ett tidningsfOretag, och en stOrre tiUstallning holls pi\ som skulle bliva Tacoma Posten Germania hall for att insamla pen- den har gangen, och bad om bade gar fOr de nodlidande. Valhalla moraliskt och praktiskt understod bidrog me<l 50 dollars ur kassan. fOr detsamma. Man lovade det · Hur mycket de enskilda medlem- fOrra och gav ett praktiskt underma:r na gav finns det ingen rakning stod av $25.00. pa. Pli. fOrtroendemannens vagnar Fran och med juni 1903 hade rapporterade Frank Ekberg, att fOreningen tvenne otfficiella liikaen tomt mellan 12th och 13th Str. re. En ung liikare, J. R. Brown, pa vastra sidan av K St. kunde vastgote till bi:irden, hade anliint erhallas · for $2,500.00. Fortroenoch borjat praktisera inom samdemannen rekommenderade bade \ hiillet. B. hade ankommit till USA liige och tomt liimpliga for bygsom 17-arig och bade haft en vaxgandet av ett foreningshus. Relande bana, innan han nll.tt sitt kommendationen antogs, och en mal som liikare. Arvodet fOr en kommitte 1b estaende av Chas. Wilundersokning fOr medlemskap var liams, A. ChristofeTson och G. 50 cents. D r Quevli hade for lii.nPahrson tillsattes att hjalpa fOrge sedan avsagt sig allt arvode, troendemannen med kop och byggoch nar han nli.gon gang uppbar nadsforslag. Foreningens tillgandet av en kandidat fOr Valhalla, gar i kontanter och vardepapper sa overlamnade han det till fOrevar ungefar $3,00-0.00. Allt fOr- ~ . ningen. vandlades till kontanter. $3,500 Foreningen var nu tjugu ar i var tecknade av medlemmar for , det narmaste, och man hade hunnit byggnadsfragans ordnande. Byggnagra ar in pa det nya seklet. Nya nadskommitten fOreslog att $8,krafter hade anlant, och fOrenin400.00 skulle upptagas som Ian gen raknade ungefar 140 medlemgenom att utfarda obligationer pa mar. Val bekanta namn a1·0 syn10 dollars stycket, barande 5% liga i protokollen: C. W. Johnson, ranta tills de blivit inlosta. Som Pete Lindskog, Nels Person, Gus sakerhet stfilldes hela inkomsten Gralen, 0 .:;car Brown, John M. 1frAn byggnaden, minus de lOpande Carlson (Lightning), C. 0. Johnutgifterna. Kommitten fOreslog son, polis som vankade pli. K St. i ocksa att byggnadsarbetet skulle sa manga ar; C. E. Carlson, som omedelbart paborjas. Rekommensedermera var brandchef har i ett dationerna antogs. par artionden; Gust Salander, som Det var ingen svarighet att av1 mi'mga kommer ihag som speceTihandlare i Valhallas bottenvll.ning, yttra de ovannamnda reverserna. men pa den tiden var han liksom Fore1;1.ingen hade nu 161 medlemundertecknad medlem av det adla mar, och om man besinnar att , gjutarskraet. Broderna Erickson, timlOnen vid den tiden, enligt nu I C. F. och Hjalmar, valkanda en- tillganglig statistik, var ungefiir . treprenorer pa sin tid, inom bygg- 22 cents i timman i genomsnitt, nads- och mala11branscherna var da kan man fOrsta vilken uppoffmycket aktiva. Martin Johnson, ring det var att uppna denna sumEd. Fred, Charles och Olav Bloom ma. Det fanns val nagon rik perlikasa. Nels Mattson, en restau- son har och dar, fOrstA.s. Pete rangagare som bjod pa smorgas- Sandberg, icke medlem av fOrenin- ' gen, skankte $500.00. P. var en av bord nu och dli.. Tre hedersledamoter bade in- .Jttadens rikaste -miitlt- pa den tiden, valts: Kapt. G. F. Lindquist, Val- byggde stadens ,f Orsta sky-scraper, hallas fOrste ordforande, J. Vick- och hans fastigheter var varda lund. en av de tidigaste medlem- en million. Men 90% av dem som marna, saimt Olaf Bull, di\varan- pungade ut, var nog grovarbetare

i!J

Nu lli.ter det V,Jil en smula otroligt, men faktum lir, att innan det kunde bli f1f!.ga om nAgot bygge. :ia maste 1.200 kubikyards jord bortschaktas. Entreprenoren f;ck 20 cents kubiken ftir sitt besvar. Ritningarna till byggnaden utftirdes av en arkitekt, Crnsley Chas. Williams, som under sin vaxlingsrik a bana ii.ven varit byggmii.stare och stod bi med rad och dil.d med husel:.! planering. Firman Smith. Lim:n'.ng & Co. inlii.mnade det lii.gsta anbudet ftir byggnaden, $6,859. Gehri & Co. ins t allerade rorl ednin. gar med tillbehor ftir $436. Sundeil Tate & Co. utforde mAlningen bAde in- och utvandigt ftir $585. Det fi:i t sta spadtaget togs i april, och fyra• mAnade> senare, den 22 sept. 1906, stod Valhall!i Tempel redo ftir invigning. En mer an 20Arig dram hade nAtt sin fullbordan. Medan ftireningen ii.nnu hette Freja yrkade W. P. Sundberg i ctt skriftligt forslag, daterat den 19 jan. 1885, pA: "Att en kommitte · tillsattes utse en eller flera lotter, till ett vii.rde av ungefi:ir 300 dollars, som kunde fAs pA avbetalning av cirka 15 dollars per mAnad. For ju ftirr"vi kommer i verksamhet, desto forr ernAr vAr ftirening aktning och ftirtroende." .Anda sedan den tiden var frAgan om en egen ftircningslokal stiindigt pA. tapeten. Cmskemil.let var dock alltid en tomt nA.gonstans pA Tacoma Ave. Men med den sortens folk, som nu bebor detta distrikt, var det nog tur att nilgon va r fOrutseende nog att vii.lja K St. lnvigningen var en galadag fOr Tacomas svenskar. over 700 personer var narvarande. Det nya templet holl pA att gA upp i limningen. Stadens byggnadsinspektor uppenbarade sig och fOrbjOd dem att slappa in en enda kotte till. Gustave Pahrson valkomsttalade och erinrade de niirvarande att varhelst svensken dragit fra~ har han Uimnat mii.rken efter sig, kyrkor. lii.!'overk, sjukhus och fOreningshem. Tacoma-svenskarna hade ej heller vansUiktats, darom bar detta hus vittne. Valhalla Manskor medverkade. Ernst Skarstedt ftiredrog ett tillfii.llighetspoem. Advokaten Emil Stenberg och redaktor Sandegren holl hogstamda tal. Stenberg hall sitt ta! i anslutning till Valhallasagan och hoppades, att detta Valhalla Tempel skulle handhavas sA, att det kunde overlamnas U eftervarlden lika rent som det var denna dag. Sandegren onskade, att denna stolta 'byggnad uppe pA kronet likt Mount Tacoma mAtte ly.;a vAra landsman frAn nar och J'jiirran. Hur vi an iir fiistade visl det timliga, sA erfar dock sjiilen en trangtan upp mot renare luft. Middag serverades i tre omgAn· gar i matsalen, och sen dansades det till frain.»pA smatimmarna. Valhalla1tim' ju alltid hil.llit styvt ;pA att v8'a en manlig fOrening. en det 'hindrar inte, att fruarna llia.:tider bidragit till foreningens ovra.n och bestAnd. Nar nu pa~planerade sin byggnad

na. Damerna tog hand om moblering och gardiner. En korgau-:.tion \nbringade over $200 fOr andamalet. Forsok gjordes visserligen att flt damerna organiserade, men av vad jag kan fOrstA. sa strandade det pil. damernas individuella sjalvstii.ndighPt. Det v1r.· nog ruter i de sa pionja.rkvlnnor. Julkalasen i ftireningens tidiga historia Jar ha varit nil.got utomordenUigt. Prov pa damernas sjalvstandig het och sturskhet iir historien en av dessa pionjarkvinnor, so lil.g pA sitt ytter .>ta ftir ett par tr ltrtionden sedan, och pastorn '.nkallad es . Nar han sprillrnt llinge och vii.I med hen.ne och var fii.rdig att ga, sade han: "Nu iir det bii..st att frun skyndar sej a blir bra, for vi ska ha smorgltsbord i ky>kan pil. torsdag." "Jag struntar ( eller kraftig are) i alla e<lra smorgli.sbord, dar jag inte filr en sup! " sa' den ga..rnla dam en. Under Valhallas viirdskap uppftirde Svenska Dramati::;ka Kluh- 1 ben fril.n Seattle det gamla arevordiga !lkil.despelet "Varmlanningarna" pA vil.ren 1906. Sallskapet hade garanterats $200, och Valhalla fick en liknande summa i beh1Ulning. Alfred Sundell hade tjanstgjort som organist nara ett decennium, anda sedan Valhalla kopte en orgel. Han avsade sig sysslan vid nyil.ret 1907, och Nels Person overtog bcfattningen. Orgeln ulbyttes mot ett piano i den nya lokalen, och Nels var nog den endc ordinarie pianist ftireningen haft sedan dess . .Anda tills aldern tog ut sin ratt tor nil.got Ar tillbaka fortsatsatte han darmed. Person anlii.nde hit omkring sekelskiftet och har varit medlem av alla svenska musikkArer och s!lngkorer som existerat sedan dess. F . n. vistas han pii ett viirdhem. Valhallas orgel ftirtjanar nil.Stan elt kapitel fOr sig sjalv. Det var visst en begagnad Kimball kammarorgel, som koptes frltn en anka fOr 25 dollars. Men den tingensten synes ha vil.llat kamparna en he! de! bryderi, ty protokollen anger den eoa kommitten efter den andra, som filtt i uppdrag att siitta !As, hiinglil.s, reparera eller ta reda pil vem det var, som "hade brekt ner orgeln". Svenska Klubben i Seattle och Valhalla hade under arens !opp arrangerat mAnga gemensamma tillstallningar, utflykter och bjudningar. Nu nar kamparna kunde sparka fotterna under eget bord, var det tid att stiilla till en riktig hippa. En siidan anordnades i februari 1907, dA Svenska Klubben i Seattle var dii.r som gii.ster till ett antal av inemot 200 persol1er. De anliinde p! kvallskvisten och man festade till klockan halv fyra pA mor gonen. Svea- och Valhalla-korerna sjong. Nation dansarna utftirde sina nurnmer ele~. Konsul Chilberg och -trln Seattle hol! tal. Ot lson, Ekberg, Pahrson och n o erade ftir Tacoma. Det t.e va.d transportmedel b vande sig av. Ett ar d - de kom inte i egna bl

VIII Andra viktiga beslut vid det hii.r laget var, att fiireningen Ater blev inkorporerad und er staten Washingtons lagar . Namnet iindractes officiellt till The Swedish Order of Valhalla. En ny konstituti on kom till stand, vilken blev veder::iorligen regis trerad bade inom cou nty och stat. Denna var avfattad pa engelska och iir antagligen ett ' verk av Emil Stenberg eller nagon annan advokat. De gjorde iindringarna finns aven i svensk sprakdrtikt. I och med den nya byggnaden okades fart. OEndemannens an. ta! frAn tre till nio. Och d essa fick i uppdrag att handha fOreningens fmanser och ftirvalta dess egendom. Den egentliga banbrytartiden lag ju Atskilliga Ar bakom, fastiin flera av bade 80- och 90-talets n an var i bade sadel och sele annu. Men man man marker dock ett nytt skede i ftireningens verksamhet. Medlemsantalet narmade sig 300. Den ambule'rande tillvaron var ·over. Vid varje mote intogs nya medlemmar. Den nya bygguaden var ekonomiskt barkraftig, m en det var dock nu och da nodvandigt ftir ftireningen att ge fortroendemannen en handrackning ur kassan. Det hiir var ju 1907. Tiderna var inte sa daliga, men det var brist pA mynt, sa det ar antagligt, att manga av kamparna ftirsokte att fA ut sina tillgodohavanden i byggaaden, om det var mojligt. Vi oreningens utflykt pii sjiilva dsommardagcn 1907, som .Stones Landing, nuvaranR do, intriiffade den varsta ge om mig veterligt drabbat rliigon svensk sammanslutning har pA kusten. Nar festdeltagarna pa kvallen skulle Atervanda med bAten, gav bAtbryggan vika och en he! dei av dem st01tade i vattnet. Tre ::iarn, tillhorande makarna Fred Oberg, drunknade. ii.vcnsA en fosterdotter till makarna Gustave Pahrson. Hjalmar Boden, en ung landsman som hjiiltemodigt deltagit i rii.ddningsarbetet, overanstriingde sig och fann sin grav i vil.gorna. Vid ett extra mote nasta dag tecknades 750 doUars fjjr de efterlevande, av vilket be1opp Valhalla bidrog med $75 ur kaa.san. Anordningar gjordes ftJT' K:fa,ttnar Bod ens begravning. En kommftte, bestA1 ende av advokaterna Stenberg qeh Soderberg samt Frank Ekberg och Chas. Williams tillsattes att bes0ka King County Commissiooe:::-s,

.,,

ISO YEARS AGO-MARCH 19, 1908

When the books were closed at midnight, the regl~ratlon f~~ he forthcoming election showed a total of 14,0~ or an ncrease 2 751 names over any preceding registration. bl! Club Gustave , At the meeting of the Swedish Repu ca~ Swa~ Samson. Pahmon was electedStprebs!dent.A obier~st~W~;[~n a J. M. A. Hulton. C. F. Erickson, E. en erg, . • F. A. Lynn and John C arls~n . • •

vilka var ansvariga fi:ir batbryggan. Ernst Skarstedt var i flird med ' att skriva sin bok om svenskarna , i Washington, och fi:ireningen bi- 1 drcg med $100 till arbetets utfo- c ran'.le. Vilket berattigade den att fa sin bistoria fran 1884 till 1908 c infi:ird i boken. Herr N. B. Nelson, en av Seatt- 0 !es mest inflytelserika landsman b och delagare i firman Frederick & 1 Nelson, avlea i oktober 1907. En sorgeresolution avfattades. Gus JI. Pahrson Otto Carlson och Nels Mattson' representerade Valhalla F vid begra>ningen, :Jarande fi:ireningens kannetecken. En stor blom- " steruppsats sandes till biL·en. Fru Nelson vi.sade sin tacksamhet fi:ir 'l hedersbevisningen genom ett vackert stiliserat brev. Svenska Klub-. ben i Setttle tackade ocksa for hedersbevisningen 'fi:ir deras mycket saknade medlem och van''. Det har nliimnts fiirut, att en av fiireningens tidiga medlemmar fick ackord och in16ste en $250 revers ' fiir ba:ra $50. Nu, nar byggnaden stod fardig, och namnda person hade kommit sig pa fotter igen, sa c skankte han Valhalla $200 utan 1 knussel. Kiimparna hade fOrlatit 1 honom nagra ar tidigare och latit honom bli en man i ledet igen. Han var en av den gamla stammen och o-ick slutligen till sina fader i mitten pa 20-talet. I sitt testamente fOrordade han, att "ej med suckar skall mitt minne firas". Sa $100 var asidosatta fi:ir ett riktigt gravol. Det var pa den tiden, nar John H.ignell hade en farm vid Mud Bay, nara Olympia. Dar samlades alla de gamla vannerna, pokulerade och holl tal till den bortgangne , broderns minne. Enligt utsago blev (len avildne kampens onskan uppfylld, fi:ir gubbarna Jar ha haft det riktigt trevligt den gangen. Gamle kung Oscar liimnade detta jordiska i december 1907. En kommitte fick i uppdrag att skaffa ett portratt av den avlidne monarken och drapera detta med sor.o-flor samt avfatta en sorgeresol~tion. Advokat Stenberg var ~rdfi:irande pa kommitten, och antagligen avfattade han skrivelsen, mm ar pa engelska - och ett masterstycke. En sti:irre oljemalning med en vy over Tacoma utlottades och vanns av Gottfrid Lund. Lund overUimnade tavlan till Valhalla och belonades med ett staende tack. l

_____________s_t_e_ve.

Aldsta svenska fOreningen i staten Washingt~:

V alhallas Kronika IX le,· pa regeringens beko:o:tnad. Val- r Att vara hyresvard har sina si- halla bistod de olyckliga bade med dor. Byggnadrn var knappt tre rad och dAd. Ingen, som verkligen ar gamma], nar en grundlig repa- behovde och .:ortjanade hjalp, blev i m.tion mllste goras pll taket, som :m:..iakavisad. Aven kapten Indervar nastan som ett sail, nar det son fick en forsvarlig donation, Tegnade. Lokalerna var uthyrda nar han kom och fiiktade pengar fi:ir skilda andamal, men det ar in- att bygga Fralsnin.g.oarmens lote alltid liitt att valja hyresgas- kal pa K St. ter. En kolportor var dar med nA- Valhallas fi:irste ordfOrande, kapgon ny liira, och fortroendemiin- ten G. F. Lindquist, gick till sina nen fick 1 uprdrag att ga cch iho- fade·:· i januari 1912. En SJn, Geo. ra om hans fi:irkunnelse var till F. Lindquist fran Seattle. tackade skada fOr foreningen. Inte visste i\.. sina egna, sin mors och sina man heller, om man horde hy, a ut systrars vagnar fi:ir de vackra lokalen till socialisterna. Och sa blommorna vid begravningen. Flerapporterades det, att det bruka- 1·a av de gamla hedersmannen fick \ de komma ovalkomna gaster, niir lii"Ilna delta joraiska under de ! lokalen var uthyrd fi:ir danstill- niirmaste aren, och .sorgeresolustiillning. Om det nu var vikinga- tion('r iir en vanlig fi:i'rcteelse i 1 blodet, som svallade over, eller protokollen. Att narvara vid en 1 _tvekampen mellan de latinska ele- broders begravning var nu intc .sa menten, som holl pll att uttranga obligatoriskt som fordomdags. 1 skandinavcrna i grannskapet. Men ·man hi:ill nog en smula styvt Det va·• i alla fall saker som pa eUkettcn annu, fOr man ser maste redas upp. Lilla wlen och riikningar pa sorgflor oc·h pa 1 damrummet oppnades p.il sondags- tvattning av Atskilliga dussin par 1 eftermiddag och kvallar fi:ir med- vita handskar med jamna mellan- 1 r lemmar med familjer . .som traffa- "·um. des' diir fi:ir sallskapsspel och kallPa sensommaren 1914 rapporte- s prat. Man spelade mest pedro och rade fi:irtroendemannen, att det t whist pa den tiden. fanns mojligheter att klara upp Nya namn i protokollen visar, den aterstaende skulden p[t bygg. att flera. krafter hade anlii.nt och naden fiire arets slut. Man blev c' var i verksamhet: Dahlgren, Sam- strax intresserad ooh borjade en son, Lagstrom; Otto och Efraim inventering av de olika kasscma f Ekberg, Veborg, Be1•son, Ostling, nC'h fann tillrackligt pa hand att c c. Martinson Fritz Dahlin, Gus kla-•·a upp saken g-~nast. Det arbe- r Larson, E. Lindbeck Och flera tadec; fi:ir hogtryck, och sondagen t Andersoner, Petersoner, Carl.soner den 27 sept. var bestiimd fi:ir en e och Nelsoner etc. an man kan iha!- sti:irre festlighet i och med att si5- r la reda pa, sA det ar nastan omoj- ta reversen blev inlost. De gamla ' ligt att ga dem det e:-ikar::.na1.1de de pionjarernas drom var uppfylld. fi:irtjanar. Chilberg iir ocksa ett Landsmannen bade en skul<lfri namn som fi:irekommit under oli- samlingsplats. ka initialer ar.da sedan begynnelVid festen Yar lokalerna fyllda 1 sen. For min del kan jag bara hal- till triingsel. Nar programmet inla reda pa en, som var med sA ti- leddes. satt alla fortroendemana:gt att han var med i musikka- nen och alla som verkat fi:ir byggren och blaste klarinett. Han in- naden under de gangna llren uppe nehade flera tjanstemannabefatt- pll scenen. Gustave Pahrzon viilningar under seklets forsta irtion- komnade och tyokte att det kiinde. BoTgeriigen hade han en ut· des varmt om rYggen att ha al- i skankning pll ';l'acoma Ave., och la dessa ka.mpar bakom sig som I< Valhalla hyrde kallarviiningeu i arbetat sii traget och oegennyt- 1 hans etablissemang '5'.om moteslo- tigt fiir detta ma!. Thulekoren kal strax innan fi:ireningen flyt- sji:ing och andra fi:irmagor upp- . tade in i egna lokaler. For nagra t~add~. Frank Ekberg holl hi:igar tillbaka vann denne Chilberg tidstalet och gav en utforlig been viss ryktbarhet som "getfar- skrivning av byggnadens tillkomst mare" pa hoglandet mellan Taco- och fi:irvaltning. En festmaltid ma och Seattle. serverades. Sal.·lskapsspel var anReverserna pa byggnaden amor- ordnade och en gemytlig stamning terades sa fort sig gora liit. Dess·- radde. GuiJbarna drog pa sina ha- 1 utom utovade fi:ireningen en be- vannor och tyckte, att byggnaden romviird filantropisk verksamhet, vai: nog bra, men det skulle ha vaicke allen.ast -till de belopp som rit tegel i stallet fi:ir tra. Detta medlemmarna var berattigade till var sista gll.ngen, som jag kan erutan aven bland utomstaende, bA- inra mig, att dep gamla stammen de manliga O".h kvinnliga. Manga var mangrant sa.'l!lad. Och jag nykomlingar kom i trangmal pa. 1mdr:-:r, om inte ett slrede i var ctt ell2r a.:rnat satt. Statl:g o.1 s·:c·:ska ko'oni h.~, i 'fac8ma n''.clycksfallsfi:ir.siikring fanns knap- de sitt slut just da. Jag har varit past, och rh-.kerna i arbetet var vien stor beundrare av det, som va-· da sti:irre an nu. Lungsoten var ra aldre brbder il.stadkom med de en plaga., som sag ut att anfakta resurser som stod dem till buds. var stam i hogr.e gr~ .. . iir deras-¥.er.k,.-Och- den tidspeannan grupp. I flera fall mast!! r!od d u nlevde · ..

· 1

Aldsta svenska foreningen i staten Washington: NEWS TRIBUNE

V alhallas Kronika -XV ad som har hl:int under de senaste Artiondena ar annu i fli.rskt minne hos de fiesta Och ar knapl past historia annu. AnteckrJngar kommer att goras fOr framtida behov, men denna promemoria ar pa vag att b1i Jang, sA det borjar : bli tid att satta punkt. Innan jag slutar, kanske jag bor niiimna, att foreningen skaffade sig en stiftelseurkund eller charter omkring 1920. Det iir en teckning, utfOrd av en medlem med konstnarliga anlag, med Odin och alla de mindIre gudarna overst och namnen pa stiftarna nedanfOr. Tavlan pryder· nu sin plats i logerummet. Den yngre generationen hade inte tAlamod att sitta igenom bagge graderna i intagningsceremonien, sa. den fornnordiska gudasagan ihackades sonder, sA att det gick mera geschwint att komma igenom 1 nidungselden. Och nar det byttes sprak, 'blev det andring igen. Man ·bo·rcte ocksa ge ett erkannande at dem som hallit iii.stet under senare ar och arbetat oegennyttigt fOr fOreningens valfiird och framjat vart svenska arv i dessa trakter. Det ar omojligt att komma ihag alla. Pa 20-talet var J. Lundstrom, Carl Anderson, John Ostrom, Louis Parson, Kalle Hellstrom mycket aktiva. Med aren kom ocksa Walter Engberg, Eric Nilsson, Ed Rosenquist, Elmer Wilson, H. Shonborg och L. Person med i de aktiva kretsarna. Kalle Hegglund inte att fOrglOmma. PA senare ar har Fredricksonspojkarna, Carl, Hans och Sven, turats om att sta vid rodret. Len Larsen har danskt pabrA, men frun ar svenska, och han ar lika ivrig. Swan Sundgren har varit kassor i ett par Artionden. Albert Blixt ar lika god munskank som Pete Lindskog var pa sin tid. Axel Anderson saknas sallan pa ett mote. Wallace gar i fars fotspar, har tjanat en termin som allfa<;ler allaredan. Clarence (Fat) Person, ocksa av andra generationen, fOr protokollet. Elof Lindstrom har innehaft alla befattningarna. Carl och Nels Heggstrom ar trogna tjanare. Manga fler borde ihagkommas, men listan har blivit lAng. Valhal" la har ett antal kampar med 50arigt medlemskap, kanske ocksA nagra som varit med i 6.0 ~r. Frank Ekberg har varit med i 63 ar. Dessa medlemmar Atnjuter alla fOrmaner, men ar befriade tran. alla utskylder.

Vi borjade denna resume med ett poem, uppllist vid foreningens arsmote ar 1885 som prolog. Det fanns goda poeter pa den tiden. Vi har funnit ett annat poem, last vid nyarsfesten den 30 dee. 1893 av fOreningens sekreterare Charles Peternon. Med redaktorens tillatelse vill jag nu avsluta denna skildring med dessa strofer som epilog. Froet sig danade, froet gick upp. Danade sig till en telning, omsider. Telningen vaxte, nu ar .den en stam. Stammen nog snart i en krona sig sprider. Valhalla sakert och kraftigt gar fr am. Leve vart Valhalla! Vanliga makter hagna viirt glada, vii.rt friska forbund. 'Latom oss, broder, sta starka I som vakter, vakta fOr allt vad som ratt ar i grund. Bort med allt skrymtande, !Ost fromleri. Leve den skymtande lfestpoesi. _ Icke i skumrasl{et !atom oss dviiljas, an finnes ljuset och sanningen an. Natten Och morkret av hycklarna dvaljas, dagen och ljuset av fri'borna man. HuJda gudinnorna dricka vi till!. · Ma de bestandigt oss lysa och varma, smycka med rosor de kampandes still. DA skall vArt Valhalla hastigt sig • narma, hastigt och sakert sitt vinkande mal. (Slut.) Steve.

* * •

(Och har tar vi oss friheten att fr!l.n tidningen och 11isekretsen till Stephen Forslund !i Tacoma framfora ett varmt tack fOr det utomordentliga arbete han utfort att i sammandrag 'aterge den aldsta svenska fOreningens i Wwshington, Valhalla i Tacoma, historia. Det ar ingen 11itt sak att pa ett iilii· lil.ttHi.st och samtidigt utfOrligt sil.tt koncentrera <let valdiga material som fOreningens handlingar utgor. Men "Steve" bar lyckats da!'!lned. Tack igen! - Red.)

News Sought On '36 Visit of Ship Does any Old Timer remember the Tacoma visit in July, 1886, of the Swedish sailing ship Nord' genkjold? Walter Bogan a Seattle diver ' I and formerly a deputy U.S. marshal in Tacoma, is interested in learning more of the visit. His father, the late Gus Bogan, Seattle restaurant man who died in 1936, with another youthful seaman from Australia "jum~d ship" from the NordgenkJold while the vessel was loading lumber at the Old Tacoma Mill dock. The younger Bogan, reared as a youth in Tacoma and who attended the old wooden Central School. was in Tacoma yesterday checking old files of newspapers in an· effort to trace any news of the ship-jumping episode. He said he could not recall the name of his father's old chum, but added, both were Australian youths who suddenly decided to settle in the Puget Sound country. Bogan, P.O. Box 212, Seattle 11, would like to hear from anyone who might cast any light on the ship's visit 71 years ago.

[Bra skolor -

dyr sjukhusvard.

Mr M. Mechelsen, 3909 Bagley Ave., Seattle, har en 16-arig brorsdotter, som ar . utbytesstudent vid Greenwich High School i Greenwich, Conn. Haromdagen publicerade den dagliga tidningen i den staden en artikel om den unga damen och fi:ir en gangs sl!:ull fick de ~fta kritiserade amerikanska skolorna lite berom. Maja Mechel! sen tycker, att man underskattar skolorna har i landet, och att de ger en ganska.. ikomplett utbild\. ning. Undervisningen ii.r mindre . formell an i Europa, dar man bara pluggar och p~~ggar. Uto~ i Sve~ rige har hon aven gatt 1 skol~ i I England. Sina· studier i Amenka har hon klarat myciket bra. I de engelska skrivningarna t. ex. har { on varit en av de 1fa i klassen nsom klarat sig felfritt. r Men h6n 1kan oc:ksa peka pa en d"e1 underUga forhallanden i USA. Maja insjuknade under overresan i asiatiska influensan, och till en borjan internera,des hon pa ett hotell och sedan pa ett sjukhus. Riiikningen fOr fem dagars vistelse ra detta sjukhus uppgkk till $365 ! Hela beloppet dollarvaluta hon var tillaten att ta med sig fran Sverige var $500. \ Nagot sadant som den sjukhusrakningen bade varken hon eller f0raldran.1 a i Kristianstad nansin rakat ut fOr tidigare - och hoppas slippa i framtiden.

* * *

Smatt och gott fran ski.Ida hall.

I I

Nu och da fiir vi dodliga en pa1innelse om hur ti den fOrsvinner Vi fick en .sadan fOrliden sondags efter~iddag sa dar i skynmingen, och den bevi'iade hur g!Omsk och hur dum man cgentligen ar. Deu cattre halften ;;av mig i uppdrag att adressera den arliga upplagan av julkort, och sen forsvann hon ut i grannskapet nanstans. Om en stund ringde telefonen. Det var Viola Anderson, Born undrade om vi kunde kornll).a o•, er till dem en liten stund. Sagt och gjort. Efter ett par forsok i telefoncn hann jag upp min fru i en granngard, och 2en vi piffat upp en smula satte vi kurs pa Andersons. Dar var Thora och Henry Ostrom fran Hoquiam, syster och svager till Viola. Om en stund sa liickte det ut att hela sallskapet nyss komU1it hem fran Vancouver, B. C. Men anda kunde vi inte komma till klarhet om, att det ' var jamnt 40 ar pa dagen, sedan Viola och .;ohn forenades till ak, ta makar. Vilket bara bevisar hur tjockskallig man ar .. Vi borde ha vetat battre. Men pa den tiden an- f lande skaror av ungdomar fran gamla landet oupphorligen. Det tog en tid att paras upp, men nar det blev giftermal, sa var det precis som en epidemi. John och Viola startade en sadan, och om jag minns ratt, sa var vi visst ett 30tal par som forenades sa dar pa en atta, nio manader. Valhalla blev nastan liinsat till nasta skord kom in. Viola och John har standigt varit verksamma i vara svenska kretsar, och vi onskar dem gladje och lycka i fortsiitt- I ningen. - Kommande hiindelser kastar sin skugga frarnfOr sig. Sa ar det ocksa med julhogtiden. Forst anIander Pater Flannigans julmarken fast det ar en krok man inte nappat pa sedan en betydandc affiirsman sa pyttsan till mig om hela inrattningen, nar vi besokte trakterna ciaromkring Omaha for atskilliga ar sedan. Sedan foljer det ena tecknet efter det .andra, bade hemma och annorstades. Nar sedan ett par svinhuvuden blir synliga i koket, da vet man att julen star fOr dorren Preiosyltan, lutfisken och risgrynsgroten ar oumbarliga pa det svenska julbordet. Allt annat ar bisaker. Lutfisken hatar jag av principskal, fast jag inmundigar min beskarda del varje julafton. I min tidigaste ungdom var jag springpojke i en diversehandel. Till varje jul flog hin hale i diversehandlarn och han kopte upp h alla lutfisksknippen han kunde rn t tag pa. De fiesta sandes ut pa J landet till en fru, som hade Damn ·~ · om sig att vara den biista fisk){ blOterskan i dessa trakter. Ameri.p kanska flasklarar sparades upp i manader, och i dessa kom lacker' heterna tillbaka. Sen blev det mitt 1 jobb att Higga dem i kar och ti1 nor och bara och byta om vatten. Det blev kallt uppe i Masriket vid jultiden, och handerna blev t stel,frusna och svallde och sprack l•·

Tacoma, Wash. ~·)' Hjalp med namn pa pionjarfotografier behovs i Tacoma TACOMA, Wash. - K:ommitten fOr det svenska arkivet har nagra fotografier pa hand, som vi soker en namnlista fOr. Samtliga foton prydde vaggarna i Valhallas logerum under il.tskilliga decennier, sil. de som ar gamla i garde vet nag, vad det ar fr&ga om. Tva av dessa aro av Valhalla Military Band, som existerade under 1890-talet. Ett gruppfotografi ar anta15ligen det aldsta. Kanske fril.n 1894 eller daromkring, om man domer efter uniforrdernas och mossornas utseende. Det ar 20 man i gruppen, och vi har lyckats namngiva ungefar halften. Det andra kortet ar antagligen av ett senare datum, om man domer efter murn'.leringen igen, och bestar av individuella fotogrwfier samlade inom en ram. 16 man ar grupperade, och vi har lyckats ungefar halften dar ocksa. Huvudsakli"en darfOr att P. 0. Peterson, F;ank Anderson, Sundell, Bertie, Olson, Johnston, Bremer och ett par andra, som jag fOr tillfallet inte' kan erinra rnig, ar med pa bagge korten. Kanske de unga trumslagarna annu ar ibland ass. Sil. ar det ett 30-tal fotografier av Valhallas medlem.mar, ta,gna ar 1898. De fiesta gjorda av fotograf Baker, som erbjod sig att fotografera medlemmarna gratis, i annonseringssyfte. En del har skrivit

:;itt efternamn pa ibaksidan av l konterfejet, sa det hjalper till en : del. FraJlk Ekberg hjalpte ass med nagra inamn, men vid 92 il.r ar det nag svil.rt att minnas 60 ar tillbaka. Dessutom statar Pete Holmgren, Visell och Gus Pahrson med polisonger och .pipskagg. De var alltid slatrakade nar vi kande dem. Och Otto Wahlgren daremot, som hade pipskagg till doddagar, ar sliitrakad. Sa det ar skillnad pa fysionomi ! Ar det nagon som kan· vara till nagon hjalp, titta itn hos Eric Nilsson, 1511 So. iM St. Sa ar det ett kart av Svenska Gleeklubben, taget 1909. Dar fattas bara tre namn. Ett gruppfoto av Valhalla Man~kor, argang 1905 ell er -06, borde. fmnas nil.gonsta~~ Nagot fotograf1 av Vasa Manskor torde aven kumna uppbringas. Fran Thule-koren Jar jag val ha en hel del sjalv, om det blir tid att snoka i gommorna. Vi hoppas ocksa, att medlemmar i f. d. sven~ka kyvkofOrsamlingar och ensk1lda intres.serar sig fOr saken och fOrsoker att komma fram med ~a gonting. Sa att banbry~.a1·r:as h1storia kan :bh sa fullstand1g som mojligt.

I I I

* * *

For nagra ar tillbaka utgavs ett litet mimeograferat blad av fru Maj Brundin uppe i New Westminster. Vid ett tillfalle infordes en vers med ura.,rtningar, som fOrekommer i a·rans och hjaltarnas sprak. Och givetvis fOrstod ' ingen av ass, vad det var fril.gar, om. Fru Maj meddelade, att pa redaktionen skulle det bildas en !forening for svenska sprakets bevarande. Det dar var nog litet overdrivet, tankte jag. Men harom dagen fick ja,g nil.gra ortstidningar hemifran, och dar fann jag bland annat en annons, som jag icke kunde bli klok pa: BRUDAR!!! Festligt, folkligt, fullspikat.M.a.o. byst hydda Festvil.ning Rommehed. DA LEFFES KILJLAR BASSAR. Dans rock och jazz. I Iderikaste kommiselever underhaller. Forfriskningar i div. form. Lamplig mimik anbringas o. medfOres. Alltsi\. i kvall kl. 19.30.

Om medlemskap i fru Brundins forening annu ar .?ppet,. sil. skall jag be att fa anmala m1g. -Steve.

ommencement City? Tacoma would still be named Commencement City if it were not for Philip Ritz, who originally suggested the name. Later.four other men claimed the honor of naming Tacoma. They were Anthony Carr, M. M. Mccarver, John W. Ackerson and C. P. Ferry.

1 1

--- -- -------- --------

Steve prantar

~ ~

Fru .Gunnar Lundquist och froken Nancy avresei· i dagarna far somma:rvistelse i Sverige. Besoket galler framst fru Lundquists hem·b ygd och anhoriga i Blekinge och slakt och vanner i Smaland och Skane. Herr Lundquists hembygd i AngEkmanland kommer aven att fa besok och meningen ar att ta en titt pa masnket pa vagen dit. Nancy var en av de mer ,tin 500 graduenterna fran Lincoln High .School denna ter•min och en av de 24 som hade hogsta betygen fOr hela kursen. Som be!Oning fick hon ett stipendium fn\n Daughters of the American Revolution. Studiema kommer att fortsattas vid University of Washington. - Fru Ola Mork och dottern Eleanor, W. lOOth St., Seattle, avreser om nagon vecka over polarrutten via Canadian Airlines fOr att halsa pa slakten bade i Sverige och Norge. Fo·1·st oesiikes anhoriga i Norrbotten, daribland en ' syster, froken Hildur Nordstrom, Hirarinna vid folkskolan i A.rvidsjaur, valbekant sedan sitt besok t har fOr nagra ar sedan. Herr M:s hembygd, Aandalsnes i Norge, kommer aven att fa ett besok av dem. For att onska resenarerna lycka pa resan gjorde ett 20.tal vanner och forna grannar fran Tacoma strandhugg hos Marks fO·c" en vecka sedan. Ett trevligt samkvam halls, presenter iiYerliimnades med nagra val valda ord av f1 u Evelyn Becl,lund. Ett .splitter nytt sallskapsspel invigdes, och nil.gon hemgang_ blev inte av forran frampa smatimmarna. A.ldsta sonen i huset, Erling, tog sin examen som landskapsarkitekt vid Washington State College -vid varterminens slut. Han var den enda i hela staten som tog den graden detta ar.

I 1

Nagonting av storre vikt har val knappast timat har i var by under den gangna veckan. De flesta har nog suttit som om de varit ditlimmade vid sina 'DV-apparater och tittat pa spektaklet som utsiindes fran Drottningstaden vid Puget sound. Kung Salomon pastod, att 1 det finns ingenting nytt under solen. Och man kan erinra sig hur Akarps Pelle och nagra andra gormade och gick an for ett halvsekel sedan, ungefar. En gamma! farbror interpellerade den davarande statsministern och bad att fa veta vad som gjordes for att sakra Jandets stiillning och oskadliggora dessa farliga element och bad om skydd for sig och sin familj. Emil Norlander skrev en kuplett om saken i en av sina revyer. En s'trof i gick ungefar sa har: t Jag offrar for dig, o konung, mitt liv. Jag her blott: Tag vard om min anka . . .

----~--

-------

Gavor till svenska arkivet ~ ; Denna vecka lyfter Svenska Ar- andra papper fran ovannfu:nnda kivet sin hatt och bockar djupt, period. De111na grupp omfattar tubildlikt talat forstil.s, for Tacoma sentals ansokningar om medlemoch svenskarna dar, framst for skap me<l personuppgifter, rapporfOreningen Valhalla, den aldsta ter rakningar m. m., m. m. Ett flertal foton i stort format svenska icke-kyrkli:ga sammanslutningen i staten Washington, av bl. a. Svenska Gleeklubben fran samt herrar Stephen Forslund och 1904-05, Valhalla Military Band, Svea Band invigningen av ValhalEric A. Nilsson. Valhalla har till arkivet over- la Hall m.' m. Valhallas ritual pa svens~a. lamnat alia sina gamla handlio.gar En del av red. Tobias Sandegrens och dessa har ordnats och sammanstallts av de bada namnda e- efter11imnade papper, bl. a. stunergiska vannerna tiH arkivet. De dentbetyg, dokument fran univergjoroe i lOrdags ei:i: sp~.ciell resa sitetet i Lund, ett flertal av bans till Seattle fOr att overlamna ma- handskrivna predikningar frll.n terialet. Hr Forslund har tidigare studietiden, ett betyg fran Svenska Folkets Tidning i Minneapolis, 1 utnyttjat detta som 1kalla far en serie artiklar i Svenska Posten. om dar Sandegren var 1edakt0r 1882 och 1883, etc. fOreningen Valhalla. Som sagt, det ar en star oc~ Det ror sig om en mycket omfattande och star samling doku- vardefull gll.va till Svenska Arls.iment vilka tacke·r en viktig del vet som pl\. det varmaste tackar av s~enskarnas i Tacoma historia. all~, som haJft med donationen att Det ar ogorligt att uppriikna ant gora. * * * sorn ingar i samlingen, men vi kan sammao.fatta som foljer: Samtliga Valhallas protokoll 'aA~'JS ·+aanqnfS'.I'l.h09 paur pu'!lqures ; .I'llUI !fran den 15 dee. 1884 till och med -uraIParu 'BAU ZL paur sap[.I'JnS.IQJ \ den 16 dee. 1953, med undantag ua2uma.IOJI ·+ayi;qspn~i.r IIQlT uos av 'Perioden 1890-96, som icke -HM.· .Iauiia ·a.rnpun.I-2 sua2u1ua.IQJ kunnat antraffas. A'S apm1AapaAQ a+sis uap .I13A mos Korrespondens, nekrolo9er och

- -v8."sam6fet i fredags kviill var ganska talrikt besokt. Forhandlingarna undanstokades fort under ordf. Erik Kaijas ledning. Representanterna for Leif Eriksonkommitten blev alagda att yrka I , pa, att det nya Childrens Orthopedie Hospital kommer i atanke, om t ' det bl"r nagra schabrer till overlopps efter den sedvanliga hostfesten. Medlemmarna uppmanades att niirvara vid fOrsta motet i juli, da delegater fran logen till <let fOrestaende distriktsmotet i Vancouver, B. c., kommer att valjas. Brev fran "Lars Persa", arinars liven kand s om .All Pe upplastes. Han hade da natt Jamestown, N. Y., efter att ha gjort strandhugg i San Francisco, Denver och Chicago. Vid det har laget har han val hunnit hem ti11 masril{et och sitt kara Sollero. Efter motet serverades forfriskningar och sedan spelades bingo och 500. 1 Sedan manga ar har vi haft en liten rod stuga i en gron liten sk,o g ute vid sundet nara Olympia, och dar tillbringar vi det mesta av var lediga tid sa hiir ars. Dar fuskar man i a!la yrken utan att behova vara riidd for nago• blockadvakt. Stugan blev fOr trang Sa den maste byggas till. Och sa , skall den rodfargas igen. Det ar ' 15 ar sedan sist, och om man inte I hade byggt till, sa hade den nag I .statt sig i 15 ar till. Fast jag blev : f avradd av fi:irstasigpaai:e niir jag talade om att jag fatt beskrivning pa att koka rodfiirg fran Sverige 11 och amnade fOrsoka det. Klima- l\ tet ar for fuktigt, sades det. Men

, ·

1 1

""" ''1

'2.Iaqpuns "d 'M. nn f113paurs.Iapal{ ua ap'Um.u:-gpaAQ i.r;>o ua:naJirreq P!A a.r13+S13llilUOUI<J.IaO .l'llA UOSUl{Of Ht -.Iag -~.Ii3moa ·sap2!AU! uap13tr22A:q u'!lpas '+J13i:t ua.2u1ua.IQJ .2u1u+n1snn 'l'ltS.IQ+s uap .I'llA :iap ++'ll 'sap'!ls :iaa ·pnA:J ras2u-g.I+ un ua1l3JIOI .I'llA +13+ -lf!lO l<JP uaur 'uauo1ssa.Idap 'lltS.I"gA uap vd uan;ru ! 1A .I'llA '.IV 09 'SU \ -1s apuA:J ua2u~ua.rQJ 'l!P 'tl:61 .IY "l13q .IOtS q;>o m'!l..t2o.Id '.:l'l'lppJUL paur 'rrnAJI -s$ap.IQI ua vd ua.:Jno.I+ '2uiurrn+s -nn .:imua;uo ua .I!Iq uawur-g1JI+n1s "'l!S'JI;:JO S13.IaU'llld '.I'llUIUian>am 13AU All 2u1u213+1f! paur '13U.I13Uiurarpaur .IQJ 'll·dd1q puJisua U:H: ·arrnmn 'Snap pjA S'llSJAddn :nil .I<JULUIOJI 't<lIJI<lS vd u'llf.Igq ; l.po ww+-06 vd sap -u13AU'll uaJIUA '.Iap13.I2 VA+ ! iuowa.I , -ao.s2u1u.2'll+u1 'lllu:rn2 S13H13lffBA ++13 \ +2HfQUL +ap .I"g 'suu!Ja.IQJ assa.r+u; .:Jou mo ''llupnfquj tI!JIS.I"gS tUI13S .IaUI'llp S'll.Iap q;>o .I'llUIUli<llP<lm .IQJ tnJISUa '2'llpp[ULI<ltJ<lS2'llpUQS Ua Vd +saJ<l~I!UI'llJ ua .IV2u; 'llU.IaU13ld I "'llu.Ia+al.!.:l;nsa;i: u13uam mn.tu'lluam s213p uo.:Jvu .I!Iq +ap tS"llJ dong.Iqpuoq lJISU<JAS tl13UI -UI'll2 na UIOS' spa.Id 'a.It llU.I13.213p ! v2vd ffBJIS' ua+sa.J! ++13 '+urmsaq a:i -s'llULI-gu +aP ; .I'!'l +aa ·sap13uns ua.2 -u;ua.IQJ ua2Bp .I"g uros ";>ap 91 uap a.IOJ "!lJI;>aA uo2vu urn.I 132-g H'll :EU -.Ia+aq2msaJ .l<JUIUIOJI U<J.2I<Jl{ln~ 'll.I --gu .IQJ "llUIUIOJI a+u1 tt'l'I .IQJ uaur •nuu-g s+rrn+s+s13J +nn:r ~a .I13lf uo+ -'llp '!lpm-g+saq 'll.I-2'\!N "I'l!UI13PU'!l n1s .IQJ St'll.I<JS[U13.2.IO 1.{;)0 <lp"g.ItU13UIUI13S lJ13lf .I!ll.[ +aagqnfs.IV-9L aprrepun+s +ap .IQJ san'esm+ mos ua+wuuro"}! "t<JS'lll'll:ll 'l!·d .IV+saq ua20'"I '.I<JUI -'llp S"ll.Iap L\j;)O .I'llillill<llp<lUI .lQJ tt!.IJ .I"g t<Jp"g.I'.lU]] "S'll.IaA.I<JS .I13.:lUJUJlSJ.IJ -.IQJ l.[;>O 's'llrap+n Hll .raurmo:>I .Iaspd

under ett beso." k ·i Nagasaki pa den pl Lojtnant Edw ... L'Mdbeck "' over vilken andra atombomben exploderade 1945. Nagra lOjtnanter byggde en koraZZsockel for propellent sista jaktplan som forsvarade Wake· Island.

A W!UL UNCERTAIN FUTURE

It{£ a.gloomy moment in history. Not in e I ettme of any man who reads this pap<".r has there. been so much grave and deep apprehension; never has the f t se~med so dark and incalculable. u ure f d\Frbabnlce, t~e political cauldron seethes an u es with uncertainty. Engla~d and tloie English Empire is b . sorely ~ned and exhaused in a social ~~~ econom1_c. struggle, with turmoil at home fndfluprmng _of her teeming millions in her ar- ung I_nd1an Empire. d Th.elUruted States is beset with racial inustria' and commercial chaos-dr'f · J tmg we know not where h ~ussia hf angs like. a storm cloud on the onfon o Europe-dark and silent It is o emn morr;ent, and no man can f~el into f~:~n~e, ~h1~h happily no man pretends bl rn t e issue of events-of our own rou es, no man can see the end. -Harper's Magazine (Oct. 10, 1847) th

diif

Tvd Bor'Uingebor som mottes i Amerika, t. "'· kaptenen, gymnasti.kdirekt0ren och fil. kand. Olof Hallden och t. h. Stephen · Forsl1tnd. De triiffades hiirom&ret dd kapten Hallden, som iir liirare vid Gymnastiska centralinst·i tutet, var over med Bofiaflickorna av vilka ndgra skymtar i bakgrunden. ,

Northwest Regional Foundry Conference attendants at the conference luncheon, University of Washington.

Tryckerikonsten har ju gamla anor, som stracker sig tillbaka For nil.got Ar sedan gav Vennernastan in i medeltiden. Tysken Guholm den s. k. "McFadden Lee- I tenberg fAr ju merendels aran a~t ture" vid en nationell sammanvara fader at den. Fast det var JU 1komst av The American FoundryNar jag nyligen besiikte Svenandra, som kom pa samma ide un1mens Society och tilldelades Mcska Postens redaktiir ,sa gav han i gefar vid samma period. Gjutii:;Fadden-medaljen i guld det stiirsmig en vanlig pastotning att lata skraet ar nog betydligt vassare an ta erkannande nagon inom branhara av mig lite oftare. Det ar ju u t. Inte for att jag vill skryta, schen kan fa for sina meriter. inte sa gott, nar man bara har men var och en rosar sin vattvalV..ennerho.lm 1i.r en ofta anlltad .fO"liirv" i knoppen ,som norsken saling. Just hur manga Artusenden reiasare infor tekniska sammanger. For att vara en kompetent det ar sedan urmanniskan fann slutningar och i skolor. Vi som ~edlem av gjutarskraet, sa fordmetallil.mningar i falaskan av sin tillhiir Washington-avdelningen av ras det frarrifiir allt att man har \ Iagereld och biirjade att ismida och ovannamnda sammanslutning har . en stark rygg. .Ar man sedan daforma dessa, ar nog svart att beforsokt i flera Ar att fa honom ligt utrustad pa huvudets vagnar, diima. I skriften star det dock, att hit ut att forelasa vid nagot av sa hjalper det, pastar man. Svarnar kung Salomo byggde sitt temvara m~nadsmiiten, men hittills ta och sotiga blir vi, och folk bepel sA sande han efter en Hiram har det mte lyckats att ta honom skyller oss fiir att vi kiir huvudet fra.'n Tyrus ,som utforde alla de i sandhiigen och far det fullt av konstverk som prydde templet. att komma sA langt vasterut. sand. Darfiir sa vet vi ingenting. Enligt sagnen sa gots dessa.. i lera Pa tal om stiittepinnarna hos En gang om aret tviittar vi os:S nAgonstans ute pa Jordanslatten. Ford, sa ar nog Yngve Tall>berg Delta var ju atminstone ett tudock ordentligt, satter pa oss ert ( omnamnd i denna tidning for en vit skjorta och haller konferens. sen Ar fiire var tidraknings oortid sedan) till sjal och hjarta Vaxelvis inom de istiirre samhalleDomnarvs-bo. Att han vistades i na i Oregon, •W ashington och Britjan. Historien fiirmaler ocksa, rutt Sala en tid ,medan han gick pa ish Columbia. Larda herrar kombrons anvandes i Egypten for mer Tekniska skolan dar, det medges. mer fran bade nar och fjarran och an fyra tusen ar sedan. Som brons Men har ar fodd och uppvaxt pA fiirelaser och har sa manga vetenar en legering av huvudsakligen Domnarvet. Hans far var elektriskapliga benamningar pa det varkoppar och tenn, sa ar <let troligt ker vid jarnverket ,och en av midagliga, att det ar svart att fiilatt de hade praktiserat artusenden na yngre brOder var laskamrat ja med ibland. Man undrar just dessforinnan. Men vi kan ju vara med honom. For den oinvigde sa hur det skulle ga, om de maste ense om, att bagge yrkena har bihar Borlange och <Domnarvet nu omsatta sina teorier i praktiken. dragit till att fora civilisationen vaxt tillsammans, och en ga:m.mal Men trevligt ar det att miita ge- \ framat. vits sager: Dar bor d9m sa liinge, likar, som ar i samma fiirdiimelse. sa dom domnar av. Officiellt borjade jarnaldern att Efter ett par tre dagar sa ar vi \ Steve. dubriider allesammans. Det lekamraknas fran det fjarde arhundraHga ar det v iil 110. jt-- mi, eel:!- !.'~ ""." det. Det ar dock hiigst troligt, att ryttarna inom branschen ser till stiirre framsteg har gjorts under att vi blir val plagade. de senaste hundra Aren an under :Detta var fjarde aret a rad som alla arhundradena forut. Svensken firman sant mig. Denna gang hahar varit en forgrundsfigur inom de vi mote i Seattle. En eftermidjarnhanteringen. En gang i tiden dag efter en langrandig diskussion beharskade Sverige varldsmarknasmet jag ut for att leta reda pa den, tills engelsmannen Iarde sig Svenska Postens officin, som jag att giira koks fran stenkol. En•beraknade skulle vara belagen gelsmannen Sir Bessemer uppfann I nagra kvarter norr Om Vart hotell. visserligen metoden att blasa stal Det har Iange varit min onskan fran tackjarn, men <let var nog att ta traffa red. Fabbe - for att patron Giiransson pA Sandviken i tala om sanningen sa beundrar jag Gastrikland · som gjorde den prakhans formaga att behandla vart 1 tisk och an~andbar. Att uppfinnamodersmal. Jag fann honom ute. i ren av den s. k. "Brinell test" som tryckeriet ,och vi hade en ~revhg \ mater jarnets hardhet, som jag och givande pratstund tillsam\ hort om under alla ar, var sv.~n~~· hade jag ingen aning om, forran mans. Det ar nog en liten evighet, sejag laste i Svenska Posten fo~ ett dan jag sag insidan pa ett trycpar ar sedan om hundra~rsmmi::et I I\ av hans fodelse, som firats darkeri. Sa dar en 45 ar ungefar. Forandringarna var iiigonenfallande. henlma. \ Har sag jag inga typografer i hiiEn av de mera framstaende me- , ga stAndkragar och langa rockar, tallurgerna har i USA for narvasom stod och plockade typ som rande ar Giista Vennerholm hos fordomsdags. Allt gick fabriksFord. Vennerholm ar fiidd o. uppmassigt till pa Consplidated Press. fostrad i Sverige och fick all sin Maskiner i varje horn, som rasslatekniska utbildning dar. Efter att de, och tryckpressar, som surrade. ha undervisat i en teknisk hogskoVi har nog kommit ett bra stycke la i 'Tyskland en kortare tid kom in i elektricitetens tidevarv. Hemhan ar 1924 hit till landet. Med ma i Borlange drogs pressen av ett rekommendationsbrev pA ficen Atvidabergs fotogenmotor, som kan fran upptacktsresanden Sven bAde stank och stAnkade. Om det Hedin siikte han och fann. anstallfanns en sattningsmaskin kan jag ning i Fords laboratorium. Sedan inte erinra mig. I dess har han varit ledare for en rad experiment, inom smaltning och legeringar av olika metaller, som givit honom ett aktat namn 1 inoin industrien. Han har aven omorganiserat Fords gjuterier har saval som i England.

Utan Rubrik'

I ··-

... .;

Nordvastern Runt

Valhalla i Tacoma, aldsta svenska foreningen i staten Washington, har passerat sin 70:de milstolpe

.En sadan ceremoni avverka e iu inte pa 20 minuter och vid tilen for det fOrsta varldskriget Jorjade nya roster att horas att ~eeremonien borde forkortas. En kommitte bearbetade intagningsritualen men resultatet blev tamligen misslyckat. Sedan dess har lien ju totats till igen och av vad ::om finns kvar nu, ar det bast inte yttra sig om.

!(tt

h• oppnings- och avslutningssanner vittna om att fiifeningen mat~ haft tillgang pa verkligen litprrart_ ?egavade personer under

fr . . 1r:roder, kampar hiir vi samlas 1 Tacoma, ning i gamla landet, chefingenjor. ' Hu Valhalls sal i freci.

ValhallafOreningen i som iir den aldsta sekuliira sam- , Den fOrsta Svenska Lutherska manslutningen i var stat, firade Kyrkan grundades ar 1882 och unsin 70-arsfest med en gemensam gefiir samtidigt bildades en frimiddag, ett kort program och en staende fiirening "Freja" som dock svangom efterat i sitt ordenshus icke overlevde spadbarnsaldern. fOrliden liirdagskvall. Anordnin- Valhalla kom till stand ar 1884. garna som gjorts var beromvarda Historien formaler att <let var och vi . ar tacksamma till kommit- mest smalanningar under de tiditen for dess bemodanden. Dock gare aren. Hur manga stiftelseborde atminstone en kort minut medlemmar det var kan jag for ha ii.gnats at vara fiiregangare, tillfiille't ej erinra mig. Jag hade som pa ett tidigt stadium gjorde formanen att kanna 3 av dem, sitt, sa att bade forening och en Sundberg, Nyman och Ohlin. byggnad kom till stand. Vi hoppas Sundberg var verksam som hoatt Valhalla.$ historia skrives till tell- och vardshusvard har under - 75-arsjubileet. Men da kanske en &'tskilliga artionden och pa sistone del .av oss inte ar har. mnehade han en farm i" PuyallupAtt fOrsoka skriva Valhallas 4;.len, Nyman innehade ocksa kronika ur minnet har sina vansk- vardshus, det sista var Baltic nar ligheter. Men de som har mera var stat blev snustorr. Ohlin kankliim pa saken kan ju komplette- de jag helt ytligt som bitradde i ra dessa uppgifter senare. Uppen- en av stadens kladesaffiirer. Han barligen ar vi mot slutet av ett var Valhallas forste sekreterare, tidsskede, bade anslutning och an- men lamnade visst fiireningen ganordningarna vid festen vittnade !'ka tidigt och syntes sedermera 1 om det. Ansvarsliisa individer som aldrig i de svenska kretsarna. En har gliimt eller kanske aldrig haft annan intressant stiftelsemedlem en aning om de principer och ide- Yar kapten Lindquist, en veteran al, pa vilka foreningen grundades, fran inbordeskriget. Nels Hokanruvar fortfarande pa 'planer att a- son ger en utforlig biografi om stadkomma annu en sondring av honom i sin bok, "Swedish Imdet lilla som finns kvar av sam- migrants in Lincoln's Time". Pearbetet inom vart svenska fore- ter Holmgren anlande hit ungefiir samtidigt som fiireningen bildaningsliv. des. Han iir annu i livet. Nagra Historien fiirmaler ju att den och nittio ar gammal. Mot slutet forsta svensken anlande hit till av 80-talet och under 90-talet anPuget Sound fiir ungefiir 100 ar lande manga kraftiga fiirmagor sedan. Om han var den allra for- som utrattade mycket till fiireninsta, det vet vi inte. Inte heller gens starkande . .Pahrson, Ekberg, har vi mycken vetskap om hans Visel!, Otto Carlson, m. fl. En narmaste efterfoljare. Det var val ritual tillkom under denna tid. Infiirst pa 1870-talet i och med Nor- tagningsceremonien var sarskilt thern 'Pacific-banans byggande tilltalande. Den · var i 2 grader som ett flertal anliinde. Redan da och kampen maste verkligen ga den vastra delen av banan borja- igenom Nidugnselden innan han de byggas fran Portland mot Pu- som kampe beviljades intrade i get Sound var landsmannen med. Valhallas salar. Baserad pa ·F riEn Nels iBolander hade hand om thiofs saga med nagra vanliga I ralsliiggningen, blev senare lokorad fran Havamal inflikade har motivforare, och tjanstgjorde som och dar, som gavs vid de olika Sadan i manga ar, tills han fii.rlo- milstolparna pa vii.gen fick den blirade ·b efattningen i en jarnvags- vande kampen bade filosofi och strejk ar 1894. Nar jag visste om levnadsregler att ratta sig efter. honorrL var ha.n - triiugll. dsxut:star-.: Nar blotningen antligen var over i Lincoln Park. Nick Lawson, en och kampen narmade sig malet, gotlanning, var ocksa med fran blastes det i gjallarhornet. (Det borjan. Om jag inte missminner var vanligen Nels Persons job.) mig var han konduktor pa det fiir- Dar fiirst fick den nye kampen sta taget som kom in till Taco- tillstand att siilla sig till de gamma. Han gav ocksa jarnvagsman- la kamparna som stodo dar med nayrket pa baten och sysselsatte spjut i hand. sig med varjehanda efterat. Var bland annat City Commissioner i Tacoma flera terminer. Nar N: P .• banan byggdes over Cascade-bergen nagra ar senare var Arvid Rydstrom, som £8.tt sin utbild-

Dkoldar sankas, svarden hojas Clock vi sta i slutet led. \ giksom fordom modig Viking !fjalm och skold av hamrat stal. tampa vi uti forening ~tadse mot ett hogre mal. Och avslutningssangen, sista ver1en: ~ed tillforsikt och mod krid fram, o kampe god Pa vii.gen smal. Niir slutat ar vart lopp Sa ar var frojd och hopp Valkomnas vi ditopp Till Valhalls sal. Vern som fiirfattade dessa sanger har jag akJrig lyckats utrona med bestamdhet. Troligen iir det endera Gustave Pahrson, eller en Lindahl som var verksam som fotograf hiir vid den tiden. Genom samtal och annorlunda fick jag intrycket, att ·bade Tegner och Geijer utovat ett stort inflytande pa deras generation. Foreningen var alltid redo att bista de bemodanden som gjordes att uppratthalla svensk sang och musik. Redan under det fiirsta artiondet av sin tillvaro hade foreett tiotal ar fore 1918. Valhalla la Band". Dirigent var visst P. 0. !Jleterson, som ·sedermera ledde Svea Band som exister-ade Under ett tiotal ar for 1918. Valhalla Manskor existerade nagra ar i slutet av det forsta decenniet av detta arhundr'ade. Sedan dess Sa har fiireningen givit bade finansi•ellt och moraliskt understod till de korer som existerat tid efter annan. Alla storre kalturella evenemang har kunnat parakna Valhallas bistand. Sarskilt vid den stora sangarfesten 1917, nar svenskarna lyckades dra en publik av 14,000 personer till Tacomas Stadium. Tillsammans med de tva andra svenska fiireningarna har fiirestods vardskapet vid Sofiaflickornas besok har ar 1950, nar vi lyckades intressera en publik pa 5-6 tusen personer som fyllde

idrottshallen vid P lege. Just var Valhall har jag aldrig lyck coma hade val ba den tiden och stu 1 prydde det nuvar triktet. Det synes ma avenue omkrin gatorna var en f foreningens verksa1 vaningen i byggn vastra hornet pa ma avenue hyrdes och var den urspru Hall. Stugan blev verksamheten och rymligare lokaler i under Chilbergs Sa let var dock en Frank Ekberg va kraften i detta h"' get bevag inkopte pa K St., som overtog. Det var som ville bygga pa inte fick sin vilja ser vad for sorts kring nu for tide ra foretaget utfa~ som medlemmarn~ ken bragd det var nar man tanker p gen varierade me cents per timme. stod byggnaden f halla-kamparna k terna under eget festen 1914 brand versen. ·Foreningens tills alltid val'besokta, gamla kamparna mat och en styr terst mana om a dat och ordentligt derson var sk de koka go mad ii. fyllde alla fordrin: seende. 'Pete Lind danstgjorde som skank biir ej fii bur han kunde jor brickan, med alla. drar jag pa an i ( var aktiva nar j: nagra och 40 ar Carlson, som vax var kand under : ning", Charlie Ma ordf. Pete Magm sekreterare i mal Ekberg forde prot· decennium eller r son innehade befa ter annan. Nels standiga pianisten son var ordfiirand1 \ mannen sa liinge l bi. Sa var det ga1 visade sig sallan vid storre festligh ta med fiir att hi var att han skre· an han talade. H teologi vid Lunds ungdom. Men h1 ningsredaktor pa kust ... . Denna p: iangre an amnat hann man bara ytan. Det ar att tigare pennor ta insatser som ~

Tacomans Make Plaque to Honor Gallant Heroes of Wake Island By "JOHN MURPHY casualty ratio. Lt. Edwin E. Winbeck of Kelso Remember Wake Island? For f71 Americans killed there, born in Tacoma and attached to Remember the dark, hopeless a~ estu~ated 1,153 .Japanes.e s~l- the Tacoma Naval Station during days in December, 1941, when it d1ers, sailors and airmen died m 195~-1954. _ seemed there was no stopping the the assault on Wake from Dec. 8 His uncle, Stephen Forslund of ._ Imperial Japanese army and to J?ec. 23. . . 6803 South Tacoma W!iY. a founnavy? . One of the most gallant m1h- dry foreman at the Griffin Wheel Remember Pearl Harbor Cor- tary actions in American history Co. here, and Lts. Marshall K. • regidor, Bataan, Manila, 'Hong was fought on Wake Island in Phillips of the U.S. Coast Guar~ : Kong, Singapore. the battleship those 15 daysM. and Lt. John W. Bradford Jr., or '. Prince of Wales, the cruiser MarNo onument · the U.S. Navy, whose home towns · blehead, the Java Seas - the And - for 14 long years those are not known. • endless litany of defeat and deg- gallant defenders were unhonored Others Helped on the very battleground their In addition Griffin Plant Su: redation? . Remember Wake Island? fight had immortalized. perintendent 'James Dolansky of . The litany of defeat opened on They were unhonor.ed by any 331 Olympic Blvd., Bob Brown of . Dec. 7, 1941, at Pearl Harbor. monument or memorial on the 6516 So. Park Ave., a pattern' Except for Island island until last year - when a maker and Ed Weely of 813 East It droned on until. May, 1942, native-boz:n Tacoman_. some of his 57th St., a brass molder at the when ~he .Japs. consolidated most f~Ilow officers an,? his !-Incl,~ here Griffin plant, played roles in the of their v1ctor1es ov~r the deca- discovered the oversight and final securing of a Wake Island dent democracies." remedied. it. . memorial. Except for Wake Island. . There 1s n9w - for the first Here is the story of how all By l.\fay, 1942, the coral atoll of time - a monument to the men these men joined finally to erect Wake was in their hands - but who died on Wake. It's there be· · lat the hard cost of a two-to-one cause of these men: <Continued on Page 1'7) I.

-Tacomans' Plaque Cites Wake Heroes! * *to Def * enders * * *Monument * * Is* Raised

. k and concrete monument and plaque honors-WAKE ISLAND MONUME~-This ~~:~dr:ho fought and died on the outpost from D~ st:: finally-the her.oic defend~s o }"~ific War. Installed last year, the plaqule wtas 1!:!.~e~dent. Dec. 23. 19U-m darkest uays o h su ervision of James Dolansky, p an sup Griffin Wheel Co. found1:Y under t t o; st!phen l!'orshmd, foundry forema Dolansk~ worked pr9Jecthere at reques

~Continued From Page One) They filled it with gravel, rock "Dedicated To the G~ant Dea monument to the defenders of and concrete. Then they secured fenders of Wake. Wake Island. The story comes the prop~llor and "speed ring" of Dec. - 23 Dec. 1941. fri,>m letters to Forslund from the Manne Fighter plane F4F Enemy On Island. Situation Lieutenant Lindbeck now staIn Doubt." tioned on Kwajalein 'Island and The "enemy on island" messLieutenants Phillis and Marshall. age, sent l?Y island commander, . In •February, 1955, Lieutenant Yf. S. Cunningham, a commander Phillips was transferred to Wake in the U.S. ~~vy, had sent a.chill Island as officer-in-charge of the through millions of Americans island's loran station. "Loran" is who~e. badly battered morale was an electronic navigation device. receiving much-nee~ed nourishMemorials to Japanese ment from the .heroic defense of In touring the island he noticed Wake at the time. groups of Japanese workers on Defense Praised Wake tending memorials to their .In a foreword to the official countrymen who had died in the history of the battle, Marine 1941 battle there. . TACOMA-MADE PLAQUE Corps qommandant Gen. A. A. He looked for a similar monuVandegrift wrote later, ". , . The ment of memorial to the Ameri- No. 9 - one of the last· planes stubborn defense of Wake by less can dead. to fly against the Japanese in than 450 Marines galvanized not He found none. the hopeless action of 1941. onl:y the Ame,rican public but Later he and other officers dis- This plane-almost the last sur- th.e1r comrades-in-arms..•• Wake cussed the lack of a memorial at vivor of Marine Fighter Group, will never be forgotten." a party in the officers club on VMF 211 - had been piled up The officers and civilians who Kwajalein. Lieutenant Lindbeck in the last days of the battle by reared the present monument overheard the conversation and Lt. Henry S. Elrod,. U~MC as he were am~zed at the 111;ck of one volunteered to ask his uncle, returned from a m1ss10n. on the .Island. America where Forslund, if a suitable plaque Welded to Monument monu.ments are raised daily and, . could be made in the ' Griffin Elrod was later killed in ground especially, where the Marine Wheel Co. foundry. fighting by a Japanese who feined qorps - .America(s most tradiWork on Plaque death among enemy casualties bon-consc1ous service - was conForslund was en..thusiastic over piled up. in front of a Marine 3- cerned, had signally failed her, the the idea. He got busy at the inch anti-aircraft gun, men th<!ught. foundry and his co-workers vol- Lt. Phillips welded the speed Civilian Heroes, Too unt eered to make a plaque on ring to the monument and "orien- The Marine Corps had offered their own time. Back on Wake tated" FMF No. 9's broken and to pay for a plaque but insisted it Lieutenants Phillips and Marshall bent propellor to it. be dedicated to Captain Elrod and started on the monument. The men landscaped the area his fellow Marines alone. In April 1955, they laid the first and settled down to wait for the Bradford and Phillips wrote to four slabs of concrete for the plaque from Tacoma. When it Forslund and said they turned foundation of the monument. In was finished, Forslund mailed it down the Marine Corps offer beS\lbseque~t months for almost a parcel post to the . island, and the cause sa~l~r;;, soldiers and many year, durmg off-duty hours, they men installed the 40-pound mark- of the c1v1han contract workers gathered loads of bleached, white er on their monument. op. Wake had fought alongside coral rock and mixed concrete The inscription on the monu- the Marines. for the memorial. ment reads simply: Thereforei the inscription read the Gal ant Defenders," rathiiiiiii~;;::ii:==;;;;;;;iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii "To er than just to the Marines, they explained. The Marine force on the isla!JI! consisted of the 15 officers and 373 men · of the First Defense Battalion of the Fleet Marine Force, commanded by the now famous Major James P. S. Devereaux. Devereaux was captured, later re!eas~d, and finally retired as a brigadier general from the Marine Corps. He is now a Republican Congressman from the Second District of Maryland.

;;s

and not knowing the full batt r· f th picture, decided on a surrender man~:~s o-; uZ::~~lm~nnede~ thueny- atnhd ~alnkdan enemy submarine off Imen the history says ' e 1s an . Meanwhile his " cesstully counter ~Wa~i~eg s~e Jap h d Wilk 1 were oforeti?e~r numeber~laggld~~~ their' own in combat elsewhere The tiny force had succeeded on dee. 11 on repelling an attempted lauding by the .Japanese 4th fleet. . With their 3 and 5 inch gun

I I

~an~ two e~emy de~troyers and ~~fu11!scet;sd tmhraeJoerddsatmroayge on thrdee e ers, one e. stro('er-transport and one transpoB · oth Sh?r~ batteries and ~he four remainmg Grumann Wildcat planes pounded the Jap'anese fleet unmercifully. The next day one of the Grumman~ attacked

The scene of the harrowing battle is at least now markedthough milita17. security measures keep most civilians from touring the island to see the monument. \ The men who marked it-Lts. Bradford and Phillips-wrote the I following to Forslund: I "We'd like to think of this memorial as being dedicated not so much to the actual people who unconquet'lible spirit that made fought for the island, but to the

On the island, Major Devereaux shidftethd 1;tnd juggled his little force an P.11' gun emplacements t'm after time as attacking Jap ~ir: craft located them in raids. . A total of 41 Marines three sailors and 70 civilians were killed 1 in the. battle. Total American I casualties ran t9 ~ 71 men kill~d. lwotun~ed ap.d missmg. Many died a er in prison camps.

them. fight on alt~ough outmrp1bered, poorly eqmpped and w1.tb thu full knowledge that no relief fqrce could save them. _ "The Al!'-mo ha~ become ~ permanent fixture in our history books, perhaps in a few years, people will not even .remember; Wake ~sla!!d, but ~he kind of men and fightmg spirit were the same." . . . To which their fellow Amen- · cans can only add: "Amen."

Others On Is an He was listed in the directory of the 84th Congress as a member of the Bataan Corregidor Memorial Commission ...._ a group set up to memorialize the fight for those two American bastions in the Philippines. In addition to Maj. Devereaux's unit, 49 Marines of VMF 211 were on the island with eight Navy officers and 58 sailors. Also there was an Army communications officer and four of his men and 1,200 civilians. The civilians were construction employes building military installations on the island. Among them were three Tacomans '- Drew Foss, now secretary of the Foss Launch and Tug Co., Thomas Mcinnes and Ralph Van Valkenberg. These •m en were attached to the tug Justine Foss which was used in the island's defense. Foss in Prison Foss spent almost four years in Japanese prison camps. Mclnnes and Van Valkenberg died under the hands of Japanese executioners on the Island in October 1943 when the Japanese murdered a number of the prisoners. The Japanese island commander was later tried as a war criminal for these executions and was condemned to hang. The tug Justine Foss had towed a dynamite - laden barge to . a point in th.e island's channel to be exploded m case Jap ships attempted to force it. It also hau.led ~upplies and men about the three 1slands that made up the Wake atoll-Wake, Peale and Wilkes during the· battle. The men on the island-as the official M_arine Corps history strongly bnngs out-were victims of American unpreparedness at the time. Lacked Communications The history says that the defenders could probably have held ' out longer but lack of modern air defense, • esi;>eeia'ly radar, good commumcat1ons equipment and personnel prevented a longer defense. Japanese bombers and fighters bombed and strafed the island at will almost every day. In the first attack on Dec 8 they swooped through a rain squall and were over the airstrip in seconds. Startled antiaircraft g u n n e r s - depending solely on v i s u a l observationbarely had time to commence firing before the Japs had knocked out eight of the 12 planes of VMF 211 and killed many Marines. Without radar, the defenders had to wait until Jap aircraft were within visual range before going to a<;tion stations-in modern military action this is catastrophic. The official history especially blames the lack of underground telephone wires and good field radios for the surrender on Dec. 23. Major Devereux lostJ communlcaUon with scattered units of his

Typografveteranen P. J. Adamson berattar:

TACOMA

Svenska tidninga,r i S.eattle Tack fOr tidningen, som jag har Downs Block pa 2nd Ave. och fick ! Hist sedan cless borjan har, och eh av vil.ra typografer att satta <less fyra fUregangare i Seattle sein ett tryckeri i undervaningen pa dan 1901, da Magnus Turnblad, denna byggnad. Tidningskontoret som da var huvudredaktor for var pa en ovre vaning, och dar Svenska Amerikanska Posten i regerade Nils Gillgren som redakMinneapolis, reste hit fOr att over- tor och Axel Hedberg som affiirsta en liten fyrasidig, handsatt tid- fOrestil.ndare. ning, som jag tror hette Vesterns N agot senare salde Erickson Tri bun. tidningen till mr och mrs Axel Unde-rtecknad var da maskinsat- Hedberg. De stannade kvar i samtare a Svenska Amerikanska Poi- ma byggnad, tills tryckeriet. sill-' ten och god van till Magnus, sa des, da de kopte egen sattmaskin jag blev visst den fOrste prenume- och flyttade till Bay Bldg. Dar ranten att fa tidningen dar i den fortsatte de med att utge tidnin1 gen i manga ar, till Axel Hedberg ' svenska staden. Tidningen utkom nagot oregel- blev sjuk och maste upphora med bundet fram till 1903 da rike guld- det stravsamma arbetet som utgigrilvaren John Erikson fick tid- vare av en svensk tidning. Mm ningslust~och kopte tidningen och Hedberg lever annu. Hon har salt ett litet trycke·ri. en ny Linotype- sitt hem i Seattle och flyttat tiU maskin samt hyrde tre stora rum Tacoma. pa andra vaningen .i Times-byggTidningen med utrustning ~alnaden, sorn rla var beliigen pa hordes till K. Einar Carlson; utg1vanet av Union St. och 2nd Ave. Han re av Svenska Posten, som numeflyttade in med kontor och tryc- ra ar norra vastkustens enda svenkeri i januari 1904. Han andrade ska tidning. :Ma den leva liinge namnet pa tidningen till Swedish harute fO-r svenskhetens bevaranPacific Tribune och gjorde den 12- de. sidig och sjuspaltig. Den trycktes Mycket mer fran den gamla och pa Times snallpressar. Julnumret goda (?) tiden kunde skrivas fran 1904 var 24-sidigt. Tobias Sande- 1890, da jag som 14-arig gosse borg-ren var h1•vudredaktor med ett jade a-rbeta som springpojke fOr Swan J. Turnblad pa Svenskamepnr bitradanrle redakto·rer. Ar 1905 fl:vttades re<laktion och rikanska Posten. Men det ar fOr s~iJtcri till John Erikson Bldg., langt bort i tiden fOr nutida amemen den trvcktes fortfarande pa rikasvenskar. (Det protesterar vi Times pl e~ M till al" 1908. Jag mot. Har har mr Adamson ett var- · korn till Seattle den 20 juli samma defullt mateTial, som vi hoppas att i'n', och redan fOljande dag borjade han med det snaraste nedtecknar. mitt tidningsliv som maskinsatta- Vi skall med noje publicera det. re har i Seattle pa Tribunen tills -Red.) Sv. Amerikanska Posten jag 1908 tillsammans med John upphorde fOr manga ar se~an, och Litonius och Gred Lambe1·t grun- prenumerantlistan overtogs av tiddade Washington Printing Co. och ningen i Chicago, §lvenska Amerit1·yekte Tribunen och en annan kanska Tribunen. Allt som finns svensk veckotidning, Vaktaren, kvar i Minneapolis efteT tidningen som en pastor Erik Falk utgav och dess utgivare ar hans statliga j med John H<::llenius som redakto'::'. palat:; pa Park Ave., som nu kallas Pastor Skogsbergh var ocksa bi- American Swedish \Institute. tradande redaktor, tills utgifterna Under de manga 11.r, som jag aroversteg inkomsterna, da den. ill- betade pa svenska tidningar, hade marige Falken overtygade nagra jag fOljande redaktorer. som arf'rnmstaende 'affiirsman - dari- betskamrater - alla ar nu hadanbland bankpresidenten Chilberg gangna, manga av dem sedan lang och storbyggmastaren C. J. Erick- tid tillbaka: Magnus Turnblad,. son - att insatta en viss summa Beda Ekstrom, Herman Stockenpengar och omorganisera tidnings- strom, F. W. LOnegren, Ninian foretaget. Nar de pengarna tog WJierner;, Gus Wicklund (Guck~, slut, och de: behovdes mera kon- .A.kermark, Hjalmar Nilsson, Emil tanter i den tomma kassan, va7 Meurling, Ernst Skarstedt, Spangbyggmastare Erickson den ende berg, Tobias Sandegren, John Helav dem som var villig att betala lenius, Soderberg, Johan Egardh, en enda cent mera fOr Vaktarens Skogsbergh och Axel Hedberg. underhall, si\. han blev agare och Nu till sist onskar jag Svenska Postens personal och alla gamla ansvarig- utg_i.vare. "ragra ar sena·;·e firk John Erik- vii.nncr bl2'nd pn'numeranterna Ett '>On och C. J. Erickson sina huvu- Gott Nytt 1\.r! P. J ..\damson, Sr., Cen tillsa:m:1ans r ·ed rcsultrrt :itt c. J. kopte Johns Tribnn. Se<l:lil andrades namnet igen till Svenska -- Pappa sa i gar. at.t tants liTribunen. Kontrakt.aren hade fOrtjanal en formi.i,;cnhoL pil. ~.1 to:- },_e int:- far!ns i hel::t vfir1den. - Det var vackert sagt. torrdocka, som han byggt i Bre- Och gudskelov for det, sa mertons orlogsvarv, och med den stora. summan kopte han gamla han sedan.

Vasadamerna holl sitt ordinarie manadsmote hemma hos Marie Gustafson pa East B St. forliden onsdag. Ett 30-tal systrar var narvarande. Som jag ar pa semester och kunde tjana som skjutsbonde, markte jag att flera av broderna ocksa ar med pa en slang. En del av dem njuter sitt otium, andra ihar semester, och en del har en o.frivillig sadan pa grund av den nu pfl.gaende strejken inom virkesin-. dustrin. Efter den sedvanliga lunchen och ett kort affii.rsmote spelades bingo, 500 och pinochle. Vardinnan tankte att overraska de narvarande med att namna, att hon inom nfl.gra dagar kommer att flyga hem till Sverige pa besok. Men nagon hade fatt nys om , saken och hade ordnat med en vacker present som overlamnades. Marie amnar vara borta tva eller tre manader och besoka sin hemtrakt NAs i Dalarna samt sUi.ktingar och vanner i andra delar av Sverige. - Den politiska grytan .har nu ' borjat koka igen, och en massa hoppfulla kandidater har anmalt sig till de olika befattningarna. 1 Med undantag av advokat Willard Hedlund, som ar en av de vara och deltager i arbetet i vara svenska sammanslutningar och nu soker en befattning som fredsdomare, ar dct ingen kandidat som ar av nAgot sii.rskilt intresse fOr oss som svenskamerikaner. Visserligen finner man ett skandinaviskt namn har och dar, men som de aldrig visat nagot intresse for oss fOrut, sA behover vi val inte fjaska fOr dem nu. !Politikerna ii.r i varje fall ett slemt sliikte. Jag Ui.ste nagonstans att· en politiker ii.r den ende som kan fa en ansvarsfull syssla utan n{tgon fOregaende utbildning. Han 1behover aldrig ga i Iara eller ta nagon sarskild kurs i nagot amne. Han behover inte ta nagon examen eller ha diplom eller licens 'l.tt praktisera. En veterinar, som ~hand!ar Vara katter Och hundar, · tvingad att visa mer fiirdighej

i sitt kall an en politiker, som. an- : dock tror att han :har ratt att styra med allt som tillhor vart tim- l liga val eller eller ve. 1 ·Fabian Mansson, som ju var bA- J d_e ti<lningsman och politiker, hade 1 ' sma egna tanakar om sadana herrar. Han sade v.id ett tillfalle: "De borjar som suppleant i en 1 hastuttagningsnamnd och slutar som di~ektOr i ett systembolag. , Under tiden har de b!itt politiker , och pa samma gAng en stor sk-t" ,sa' 1Fabian, som aldrig skradde or~ den.

==-

]:'

Steve.

Tacoma, Wash:,~

"Steve" W ritei6'~

Herr och fru John Person fran San Francisco har halsat pa hos Tacoma, Wash. vanner och bekanta under den f © r . ; , - - - - - - - - - - - - - - - - -Our friend N. D. N. down in flutna veckan. John ar .All Pe. yngre bror, och paret hade si1 bil.gen for hogt. Den kan Hitt bris- I Grays Harbor seems to ·b e a bit unhappy over the fact that not hemvist har i mi\nga Ar, innan d' ta. ·- De tre svenska fi:ireningarnas 1 one of the district officers showar 1937 flyttade till Frisco, da1 utflykt gick av stapeln fi:irliden li:ir- ed up for Lodge Norrskenet, V. 0., dag. En ansenlig skara bade sam- anniversary. Dear Nels, I would have been John ar verksam inom byggnads- lats, men nog fanns det rum fi:ir branschen. Under vistelsen har nagra hundra till. Kommitten f?r- ,g lad to be most any place except tjanar allt berom fi:ir de anordnm- where I was, and still am. At gii.stade de hos mr och mrs John gar de gjort fi:ir allas gladje och that time they had me packed in Anderson pi\ North 28th St. Detta trevnad. hot paoks and I was really var fOrsta gangen som John besokNar vi anlande vid middagstiden sweating. They have shot enough te sin forna hemstad, frun bar valamnade tillslutningen allt ovrigt penicillin into me that I must be rit har en gang fi:irut. Vi hoppas att onska. Men det tog sig - som something akin to a pin cushion att de i\tervander litet oftare haliten sa' nar han gick och friade. and I have swallowed enough andanefter. Nar programmet •borjade vid tre- ti-biotic pill.s to choke a horse. - Ed och Mary Lindbeck firatiden bade en ansenlig skara sam- Except for a few days in the midde 10-Arsdagen av sitt brollop i lats. Under 'Eric Kaijas ledning dle of last month my address has kretsen av den narmaste slakten presterades ett gott program i pa- been Tacoma General Hospital den 2 aug. Ed ar li:ijtnant i flottan, viljongen. En ung herre pa sex ar since Easter Sunday, when I enoch de har haft sin hemvist i dispelade marimba med fi:irvanans- tered to have some surgery on my verse horn av varlden under dessa vard fiirdighet. 'R unebergkoren var injured foot. Was released in i\r. Under de senaste 18 manaderdar och sjong tva nummer. Samna har ban haft tjanstgoring vid sjungningen var inte oaven, aven about 10 days but complications flottans reserv har i Tacoma, en om de klagade pa att de inte haft set in and I had to re-enter. tid som narmar sig sitt slut, och tillfiille att sjunga tillsammans pi\ Things are on the mend but I have no definite idea when I will sen bar det val av till sjoss igen. en !angre tid. En trupp ungdomar be released. That is the reason ~Stttl-1A.ndet inom virkesindusfran •P arkland .i 5 ~10-4.ra'i\ldern my duties in the district have tr.n borj a r vis a sina-Verkningar a- pn~sterade tap- och akrobatiska ven pi\ andra omraden. De tva danser. En ung dam, som kn11;ppast been neglected the past few weeks stam,banorna, som ar verksamrr.a rackte upp till tangenterna pa and the April issue of the Dist. har, har permitterat ett avsevart pianot trollade fram nagra sven- Bulletin failed to appear. Though all ·b y my lonesome in antal arbetare. Driften vid N. P.- ska melodier fran kla"eret. Till verkstaderna har instants for de sist upptradde systrarna !Marta my room I was not in long before I learned that Nels Haggniista tva veckorna. Jea,n Packard och Shirley Ann - Att 'b agarn tar sig fram pa Sandin med en serie svenska schla- strom was in with a back injury. bak ar ju sedan fi:irr en gammal, ger bland dem "Flottarkarlek", Nels left in a day or two and is va!kand sak - for att nu citera so~ tog publiken med storm. Tav- now out and in circulation again. nagon okand och bortgli:imd poet. lingar av olika slag for bAde ung. In the next room was Hugo JohnI alla fall sa har det dagliga bro- och gamma! utfyllde programmet, _ son who got one of his legs baddet gatt upp ett par styver igen. och till sist blev det allman .b al i ly mangled in an industrial acciHugo Mororna morrar, men pa det hela paviljongen som avslutning pa det , dent some months ago. went home the other day for a taget sa knystades det inte varst hela. brief stay before returning for my cket. For dem som reder sig Anna och Carl Anderson kom • med en limpa eller tva i veckan, anda fran Portland. fi:ir att Vara more surgery. He had hardly ar det ju en bagatell. Men dar det med. Anna fick aran att 1eda Ru- been .g one 15 minutes before I ar manga munnar, ar det ett an- nebergkoren i Linnea Jensens heard that his bed was occupied nat intrang pa den numera till- franvaro. Herrskapet Ahlskogs an- again. Imagine my surprise when s' rama<le budgeten. Vilket erinrar da fri\n Port Angeles syntes ock- the grape-vine informed me that mig om di\ bagarna forsokte sam- sA och kanske manga andra lang- it was Gunnar Anderson, Past ma manover for ett par artionden vaga ifran, fast jag inte kande i President of Valhalla and very active in our circles a decade ago. sedan. Da liksom nu bade varken dem. loner eller mjol gatt upp. Pa den Carl Svedberg och undertecknad Gunnar ha:s been incapacitated tiden bade vi en borgmastare som ho!J pA att orera om forntida finsk with a ·back injury for the last var med nar krutet uppfanns. Han och svensk historia, ' nar Ed Ahl- two months, sustained at work, as 1 bad alla bagare att dra at helsike, skog sallade sig till os13, och vi fick a millwright for the Tacoma Exoch om de inte andrade sig sa skul- en trevlig pratstund tillsammans," port Lbr. Co. There is also suple han kla upp dem sa de inte ba- aven om de som vaxt upp pa and- posed to be another ·Swede furthde byxorna kvar en gang. Han ra sidan Bottenhavet bar en annan er down in the Corridor, but I uppmanade husmodrarna att baka uppfattning an den vi larde i Odh- don't get around so I don't know sjalva, och de som inte hade pen- ners svenska historia under skol- if >he is an acquaintance or not. One of the nurses is a daughtergar till en sack mjol skulle kom- Aren. ma till honom, sa skul!e han se Som sagt, det var en trevlig ut- in- law of Mr. and Mrs. Walfred till att de fick $1.35 till en sack flykt, men dH fanns rum fi:ir Norberg who recently returned to Tacoma after several years in pa 50 pund. Manovern misslycka- nagra hundra till. California. des den gangen, och det var fara Steve. In the meantime the world goes vart att en del bagare blev byxlosa pi\ kuppen. Mor.al: Spann inte

1 ·

...

<)AGEN DEN 20 MAJ

- on just the same. Swan anc Akeson came in to say gc one day before they left ' summer in Sweden. This third trip Mrs. Akeson mal Swan has never been back s arrived in Tacoma . 48 ye!l.1 Besides their native Sn Swan hopes to be able to 1 1 _ Brandenburg, Germany, wh lived for several years as a man. The Improvement Club F 1East 64th St. was the seen rreunion of the Bloom, Mar I Johnson, Swanson clan la urday. Four generations w · resented. This reunion wa ated and arranged by mem the third and fourth gen which indicates that our . , people are not nearly as about their geneology as w The clan traces its a back to Mr. and Mrs. Peter sori who lived in Erin Parish, Blekinge, Sweden, middle of the last centrury. were 6 boys and 4 girls family. All the boys emigrated. turned to Sweden. The oth ultimately arrived in T - Here they adopted the n 1 Bloom. Olof came to Taco • 1888 followed later by the Ch j!rles, Fred and Edwar married and all but Fre children. In course of time erous nephews and nieces from Sweden, married an families. The young folks c 130 relatives and then th e but there are more. Near had made reservations an ored guest was Mr. Chas . Last survivor of the first g tion. Mr. Helmer Johnson a brief add1·ess of welcom Bennett said the grace befo ner. Mrs. Dan Davenport Lund) acted as toastmaste called for impromptu sp from several in the audienc grets were read from sever able to attend including Having married into this c years ago, this was one p hated to miss. An outline early family history was re a project is unde1· way to b. up to date. The evening was informally, the older membe i~ing and recalled incidents o ago, while the younger e an hour of dancing. Movies taken and plans were ma further gatherings before party broke up at midnight. St Tacoma,

I elfte tlQllllm: Ridda det svenska som raddas kan:

jAllt material rorande· svensk bo:sittning i ·~Hahavsnordviistern kommer att arkiveras av Un·iversity of Washingtons bibliotek Ett

projekt

som lli.nge legat

~~n=:i ~~~: :::~o~~t:;;:a:~

ruNIVERSITY OF WASIDNGTON LIBRARY

ven pA. andra hA.11, li.r nu pA vli.g att rnrverkligas. Det galler bevaSeattle 5 randet av sAdant material, som January 18, 1956 pA ett eller annat satt belyser de svenska insatserna i StillahavsMr. Harry F. Fabbe nordvlistem frAn pionjli.rtiden till Editor nuvarande tid, sA att det skall va.ra tillgli.ngligt f6r forskningen. Svenska Posten Att detta material borde tillva2228 First Avenue rate.gas har nog alla varit ense Seattle 1, Washington om tidiga:re, men bur och var? Ingen f6rvaringsplats har varit tillDear Mr. Fabbe: gli.nglig, ej heller sakkunnig pers<>nal att ordna arkivet. 1 In a recent conversation with Dr. Walter Johnson Tack vare professor Walte·r f U Johnson vid University of Washo the niversity's Department of Scandinavian Laningtons svenska avdelning har guages I suggested that the Pacific Northwest Co~frAgan nu fA.tt en Iycklig 16sning: lection of the University of Washington Library could University of Washingtons bibliobe designated as an approved · repository for manutek kommer att A.taga sig arkiveringsuppgiften genom kuratorn vid scripts and other materials relating to the history Northwefltern Historis::al Project, of Swedish people in the Pacific Northwest. mr Ronald Dodd, som under Arens lopp utfort ett utmli.rkt a:cbete pA While all materials in the Northwest' Collection are • detta omrAde. made available to readers and researchers maximum Vad detta · steg innebli.r torde ligga 1 l>ppen dag: University of protection is provided at all times and every precauWashington li.r en statlig institution is taken to insure preservation of materials ention, som li.r i stAnd att ta vara trusted to the Library for safekeeping. pA deponerat material f6r all framtid. Det kommer att prepaI have supervised this Collection for many years reras och skyddas. Arkiveringen komrner att omhli.nderhas av speand am always glad to help patrons who need assistciaHstel" pA ornrAdet, ordnas och ance in using the special Northwest bibliographies and katalogiseras. F6r detta arbete 'indexes available at the Northwest Desk. ··stli.ller biblioteket till fl>rfogande en swnsktalande bibliotekarie, Fu th miss Emma Nels<>n, icke okii.nd i r ermore, M"ISS Emma N elson of our C a t a log Disvenska kretsar sein skicklig vio~ visioQ. catalogs all books in Scandinavian languages Unlst. SA llinge som University of and on occasion gives valuable assistance to patrons Washington existerar komrne·1• sA.by translating ma.nuscripts or parts of books. ,_!~de ~~ns~lingai:zia ..:a:.:; t .,.. t u..,.....,._ _~· __ -.__ _,.,.,,,. · vara i ~rvar--:-tkhae • I am very m · terested m · the poss1"bi:lity of attracting mer att stA till f6rfogande f6r . dem som bedrtver studier pA detmanuscripts relatfug 1x> Swedish activities to our Pa.ta omrA.de. LA.t ingen inbilla sig, cific Northwest Collection. att detta material inte kommer att anvi!.ndas. Det stora svenska Sincerely yours, insle.get i de nordvastra sta ternas J. RONALD TODD befolkning iir en garanti f6r, att Chief Reference Librarian deIUI& del av av Nordvasterns historia kommer att bli f6remAl f~r allt storre och st<>rre inh-P"'""'-

Allt material kan insandas direkt till: Mr. J. Ronald Todd, Chief Referenee Librarian, University of Washington Libraryr Seattle 5, Wash. Eller om det ar mera bekvamt, sandas eller inlamnas till Svenska ·Posten, 2228 1st A I

Va.d lllags ma.terlal bl>r a.rkl I vad utstrli.ckning detta tag kommer att lyckas, hur plett sa:mlingarna kan bli, helt ~ landsmii.nnens egna h Vi vet att mycket av viirde gAtt fBrlorat och !eke ikan tas. Det ar diirfor nu sa m viktigare, att allt som ka:n spAras tas vara pA. och info med arkivet. The Pacific Northwest C tion li.r en del av statsunive tets bibliotek och bestAr av ker, pamfletter, kartor, skript, tidningar och tidnings Materialtlt kommer frAn Or Washington, Idaho, vli.stra M I na och Alaska samt ii.ven British Columbia. Det svenska arkivet ko att ordnas separat frA.n den ga samlingen, men det ii.r a: att i stort sett omfatta slags material och sa:mma g fiska omrA.de. Enda skillnade att hii.r gll.ller det material speciellt har med sve~kar svenska insatser att g6ra. ant inom den rs.men ii.r vli.rde T. ex.: Brev och manuskript, 'bl> tidningar och tidningsklipp, gra:fi-er dagbocker, tryckta gram ~v alla slag, pamiletter tillfli.llighetspublikationer, pr koll och andra handlingar korrespondens frAn nu existe de eller uppl6sta orga:nisatio: uppgifter 9 m svenska 8:ffiirsf tag, biografiska . uppgifter svenskar o. s. v. Med andra ALLT som pA ett eller annat ber<>r svenskar av li.ldre och re ArgAngar i de nordvll.stra terna. Material av denna art bOr

·I

fOregA.ngare i deMS. trakter. • "50 Years Ago" - 16 sept. 1906: Charles Campbell, den Bilte overlevande frA.n slaget mellan "Monitor" och "Merrimac" har avlidit 74 A.r gammal. Han' hade tjti.nat . ~ sitt land bA.de lange och val och i hade varit bosatt· i Tacoma i 20 li.r. · Annu ett saxhugg frA.n ortstid--======~--..,.:_--1 ningen, "50 A.r sedan den 22 sept. 1906": t ValhallafOreningens nya och vack:ra tempel skall invigas med ovliga formaliteter. PA. :programmet upptriider G. Pahrson, G. FreDe tre Sjostromsflickorna, nu- din, Emil G. Stenberg, J. Wiklund, mera fru ·Evelyp. Becklund, fru T. Sandegren och Valhalla Mans- . Annie Nelson och ifroken Signe kor. Seastrom, anlande hem JraromdaDetta var nli.got A.r fore min tid, gen efter ett sommarlA.ngt besok men det var visst en galadag for i sin °barndomsbygd, Spoland vid landsmiinnen, och de kom man u~ Vindeliilven i Vii.sterbotten. Det huse att vara med. Det gick sli. ovriga Sverige ha.de ·de ocksl be- lA.ngt, att det var !ara f0r att sokt. SamsUimmigt meddelar de, byggnaden skulle svikta, sl staatt de haft en trevlig sommar, ii.- dens byggnadsin.spektor tillkalla. ven om vii.derleken dii.rhemma liim- des, och han fOrbjod dem att slappa in en enda kotte till. nade mycket ovrigt att onska. Det var forsta gA.ngen pt\ nasAv de ovannii.mnda herrarna ii.r tan ett halvsekel, som aHa sju ingen kvar. Pahrson hade en forstsyskonen trii.ffades pl en gAng och klassig skradderiaffii.r nere i stan. med anledning darav blev de ve- Emil Stenberg var advokat. SanderbOrligen intervjuade och fick degren redigerade Puget Sound sina konterfej i ortstidningen. PA Posten. De andra herrarna kan jag grund av missodet med "Stock- inte erinra mig. Valhalla Manskor holm" mlste hemresan goras med dirigerades pl den tiden av den flyg, och de blev i tillfii.lle att se gamle veteranen P. O. Peterson, bA.de Paris och London. som nli.gra lr senare organiserade I lordags kviill var n!gra av de Svea Band, som var aktivt under intimare vii.nnerna bjud.I].a till det ett A.rtionde. j Becklundska hemmet. Evelyn var SA. nu har det garola templet vii.nlig nog att ge oss en lektion i uppnltt en forsvarlig -Alder. Det blde bordskick och konversation, har i alla hti.nseenden fyllt den sl att vi inte bii.r oss alltfOr tolp- uppgift fOr vilket det var avsett. aktigt A.t, om vi hii.ndelsevis skulle Frank Ekberg, som var den ledan1komma hem till gamla 1andet en de sjiilen i fOretaget ·och kopte gA.ng till. Det gick inte sl illa for tomterna pA. eget bevA.g, lever ti.noss. Men Ernest .Becklund vii.grade nu, nAgra och 90 lr gammal. Nar absolut att hA!la talet for kvinnan jag rA.kade honom ifor nA.gon ml- trots att han fAtt sin Evelyn nad sedan, hade han alla sin sjiilskrafter i behA.ll. tillbaka. Nels Person, ett 10-tal lr yng* * * Fru Hilma Olson, 84 A.r gammal, re an Ekberg; vistas fOr nii.rvaranmedlem av lutherska kyrkan och de pl ett vli.rd}lem. Han fortjti.nar Scandinavian Fraternity, avled i sin sii.rskilda eloge, for han har forra veckan och begrovs frln gnidit sin fela och hjalpt oss att Lynns begravningsbyr! IOrdagen slita ut mera sullii.der pl Valhalden 15 sept. med pastor Larson las golv iin nA.gon annan. Om han som officiant. Fru Olson var :food fick betalt eller inte, var inte sA. pA. Oland och kom till detta land kinkigt. Nils frlgade aldrig efter for mer iin 60 A.r sedan. De fi>rsta atyvern, och jag misstii.nker att A.ren tillbringade hon i Sioux City, betalningen uteblev j.bland. Iowa, och det sista halvseklet hii.r Hela Personsfamiljen var Vali Tacoma. Hennes make, Olof Ol- halla trogen. Alla pojka.rna har son, avled fOr e~t 20-taI A.r sedan. glng efter annan gjort programHan var av norsk bOrd men av all- men rikare. Och sA. Anna, fiSrstA.s, mii.n skandinavisk instiillning och som fOrtjanar den bi!.sta blomman tillhorde koren Thule pA. den tiden i hela kransen for de insatser som den existerade, och •fru Olson var hon gjorde inom vlrt svenska formycket aktiv i korens damfOre- eningsliv, tills hon och Kalle flyttade tin Portland for ett par A.r ning. Trots sin A.Ider upplevde fru Ol- sedan. son bara 20 fooelseda.gar. Hon var Om man vore lyrisk, borde man food pl skott.A.rsdagen 1872. sfriinga lyran till den g1pnla byggnadens ii.ra. Det har varit trevligt Hii.r ett par ~ ur ortstid- diii:, ii.ven nii.r det brukade vara ningen i Steilacoom. det l,illa sam- ett \Stilla sJ.a.gsmlL.ute i if6rstugan l _ ibland. Steve.

Steve prantar \

• • •

teve prantar , Det bar blivit lugnt pA. hemmafronten igen. Herr Frank Backstrom, som tilltrii.dde platsen som stadsforestA.ndare for ett par tre A.r sedan, har skuddat stoftet av sina totter och dragit ivag till gronare betesmarker efter erh!llet fortroendevotum. Backstrom var · rivande karl och lyckades reda upp affiirerna sA. att siffr~.rna kunde skrivas med svart !black. Ooh nlgra hundra tusen till overlopps. En ofOrlA.tlig synd fOr en politiker. '.Aven den vandrande delegaten jiimrade sig. Det liiit~a gardet fick l!il!a sig att ~All~ Slg pA. mattan. Diverse losdnvare mAste A.terga till nii.ringarna, och stadens anseende hOjdes. Det dll.r var ju pA. tok. Urkunderna mA.s~e skrivas om, fast de just hade bhvit reviderade. En svarting borjade siinda ut flygblad och titulerade sig S01n sekreterare och fOrestA.ndare av en "urkundsrevideringsliga". Den jycken var oss ·t.m fQTa.rgelse en tiimligen tA.ng tid, medan han var inneha.vare av en eyggnad som en gA.ng h;yst~ en svensk krog - med en tillhorande v!ning. Namnet blev aldrig andrat, och frun, som det sjun·g s om att hon ar "moder A.t oss. alla" blev tiimligen ma skamf1lad tts'killiga gA.nger, nli.r polisen foretog sina razzior. I alla fall s! blomstrade de forsta rnrsiiken ut till en kommi.tte pA. 100 medlemmar, som skriivlade om, att den nuvarande ordningen borde avskaffas och den .nyvordne stadsfOrestA.ndaren sparkas ut. Vern de 100 var blev aldrig utr0nt. Det var ·bara en advokat och nA.gra lejda hejdukar, som stack fram nii,san. Uppenbarligen var ~e forsedda med en ganska stad1g kassa, och ,pe lyckades overtyga nog mA.nga valmlin a.tt situationen borde ii.ndras, den Iokala fackorganisationen inberii.knad. Det plminde om den gamla goda tid.~n, nii.r k1"ogarna i.ous oppna pl sondagarna, B88eball pl sondagseftermiddagarna var nagot som v~r en del av ordets forkunnare ~11 forargelse pA den tiden, sl de forsokte slitta krokben for de~ s~r ten. !bland kom det handra?mmgar fran oviintade och or:limnda hA.11. Men nlir dimman skingrats, var det vanligtviS en "KrOgelin", som. inte heller -k unde Wa bollspelet fO'r. affii.rernas skull.

Nordvastern Runt Tacoma, Wash.

Steve prantar Sedan atskilliga Ar tillbaka har jag gil.tt och hoppats pA, att nagon kompetent person Ekulle ta sig fOr att borja skriva svenskarnas i Nordvastern historia. Ett par forsok bar visserligen gjorts, men bAda har varit av kommersiell natur och f5ga belysande. Tiden glider iviig och pA samma gang materialet. Kyrkor och fOreningar har i de fiesta fall overgivit modersmalet och i nastan lika tnil.nga fall sin svenska karaktar. Me,d den bristande pietet fOr gamla handlingar som forefinnes ar det fara vart att protokoll och ovriga handlingar fran pionjartiden och liven fran senare decennier har gatt forlorade. For atskilliga decennier sedan kom jag over en del gamla protokoll over de tidiga stiimmorna i den kyrka som fOrst borjade verka bland landsmiinnen i vil.r stad. De voro hogeligen intressanta, sA jag blev fOr mig sjalv i ett litet rum och kom aldrig in pa det egentliga motet den kvallen. NAgon

mAnad senare brann kyrkan ner, och jag fruktar att de gamla handlingarna gick Upp i rok. Nyligen horde jag att distriktssekreteraren i en av vara mest spridda loger fatt tillatelse dartill och hade brant upp en helt koffert full av gamla papper, kanske det fanns Atskilligt av bistoriskt varde dar ock.sA. :SA gil.r det gang efter annan. Insatserna som vArt folk gjort i uppbyggandet av Nordvastern ar inte ringa och borde proklameras fOr eftervarlden. "Ett Gulnat Blad" gav anledning till denna utgjutelse. Jag fann dessa artiklar hogst intressanta.

• • • Sveas konsert hiir i Tacoma har blivit utforligt refererad fOrut sa det iir ingenting att tilliigga 'annat an ett tack till sangarna for att de kom och gav oss en av de mest njutningsrika aftnar vi haft pa mangen god dag. Efter att ha lyssnat till Svea gang efter annan anda sedan 1911 och under ett skede ha kommit narmare i beroring med dem, niir vi hade en kor har i Tacoma, sA kan jag forsakra sveapojkarna att de aldrig tillfOrne natt den kvalitet koren nu besitter. Rostresurserna har ald~ig varit sil. goda, varje man,

...-

nli.stan, en solist. Stammorna val balanserade, takt ocb samsjungning ypperlig. Och med sina magnetiska fingrar lyckades iherr Sutherland att fA fram en nyansering som fa korer iir maktiga. Utom att vara valtriinad mAste en ledare iiv4iln vara fOdd dartill. Valhalla var nog inte byggd som en konsertsalong, men det oaktat kan jag inte instiimma med "Krumeluren" att scenens konstruktion dampade ljudet. Jag satt dar och miirkte, att akustiken var sa mycket battre, sedan scenen blivit ombyggd och vaggarna i salen ombonade med nil.got nytt material. Folk bar en ful ovana att gA och plantera sig pA Jaktaren, rtar det givetvis skulle vara trevligare fOr dem som upptrader om salen fylldes fOrst. Om de som satt pa hyllan gick miste om en del av njutningen, sil. ar det lagom at dem.

• • • Familjen Ole Mork, som bott i och omkring Tacoma atminstone ett kvartsekel, ar nu sedan nAgra veckor tillbaka etablerad i sitt nya hem i Ballard-<listriktet i Seattle. Edith och Ivar Alm har rAkat ut fOr ett automobilmis.sode i narheten av San Diego, Calif., medan de var pA en semester darnere och bAda vardas nu i Palomar Memorial Hospital i Escondido, Calif. Narmare detaljer saknas hur olyckan hiinde. A:s skador iir av lindrigare art, han kan tidvis sitta uppe. Fru A. iir annu i behov av sneciell vard, och <let torde droja A1'.skilliga veckor. innan de kan atervanda ihem igen. Steve.

...,.. ,____ I alla fall sa blev niimnden som -------- -----~ iblev vald a tt utarbeta nya u~kun \ has ever !been able to deliver their der fOr stan, fa rdig m ed sitt arbet e .. M en valma nnen hade andrat ' vote". Men det hindrar inte, att nar det varit nagon rora har i a sikt, och det blev en seger fOr stan sa har en eller annan landsdep. n ww:a.nde egimen. Herr B., man' varit inblandad. Under min som r g t ckt a tt h an f att fOr I fOrsta tid hiir fOr niirmare ett :mycket r is och · for IItet ros ror halvsekel tillbaka 1b lev bade borgdet arbete han utfOrt, hade en mastaren och en stadsfullmaktig trumf pA hand, och sa snart lhan utsparkade. Moralen var lag och fatt den uppriittelse som han var maste fOrbattras. Det svarta fl\.b erattigad till, tog han sin Matts ret pa den tiden var en landsman ur s kolan. Backstrom ar !Odd i iMichigan av svenska fOraldrar. · 1 fran Olov Trataljas land, :han var ettdera jossharing eller eksharing. Han er kiinde vid ett tillfiille att I Jag kommer inte ihag vilket. Det hans fOriildrar var emigranter. pastods, att det var han som stod NAgot narmande till vara svenska ·b akom kulisserna och dirigerade element har i stan blev det inte. spelet ti:l sin egen !Orman. Bland dem som soker platsen som Den fOrsta generationen har nu eftertriidare iir Mark Anderson. i det narmaste .spelat ut sin roll. A. a r food i Sverige och kom hit Deras insatser pa ont eller gott s'om ·b arn. Kan saga nagot enstafortjanar att nedskrivas. Pionjaka svenskt ord, om det kniper. rerna var •barn av sin tid, och liJag har h0rt mer an en politiker ven om vi inte gillar deras uppfOsom har beklagat faktum, att vart rande i alla stycken, 'S a gjorde de folk iir "vildar" i politiskt hiinsenog det ibasta de fOrstod. ende. Benson och Hedin sager ockGlOm darfor inte att vara pa sa i boken "Americans from Swe~ utkik fOr material fOr det svenska den", att "no Swedish party boss arkivet vid, statsuniversitetet. Lokalt sa ar undertecknad villig att ta hand om anviindbart material, om sa onskas. \ Steve. 1 -

FIVE HUNDRED AND THIRTY-NINE YEARS-That's what the working y.ears of 11 persons in this group add up to. Smiling for the camera are officials and 11 members of the Griffin Wheel Co. Quarter Century Club. But 21S years' service would barely qualify you for this outfit. The "young• est member" 1!11s put in 34 years. In the group are Stephen Marszewski, who has been with Grif• fin Wheel 48 years; James W. Jackson, 45 years; Zengoro Shimoishimaru, '43 years; Antonio Tomasi,.42 years; John S. ·Forslund, 41, years; Walter E. Hallen, 40 years; Carl R. Lindskog, 40 years; Hans ,A. Peterson, 39 years; Yancy Bunting, 87 years; James F. Dolansky, 87- years; .Adam F. Skirius,_,,35 years; Hans Tengesdal, 34 years; Toyoshige Oka, 34 years; Herman N. Holmberg, H years. Not in the picture is Sadie :M. Foye, who was honored for 40 years' service. The Quarter Cen· tury Club has 152 members. Also in the picture are officials of Griffin Wheel, J, Ross Drever, vice president; L. H. Rudesill, manager, and others. The veteran employ.es were presented with watches.

Paul E. :·/icler, 14023 So. (N) Sheridan, Tavoma 4-4, wash. kindly sent cL.pp1ngs telling or the plac111g or a memorial marker and plaque at Wake rs·.and to honor t'lose who defended the island 1n Dec. 194L Credit appearB du e> L t , :dwir. ;;; , Lindbeck of Kelso, Wash, now ~.t Kwajel1n Island and Lt. Marshr~ll K, Ph1111ps, USCG '.'iho was on Wake 1n February 19."!'1 P.nd. noticed the absence r any US marker, eltho tl1e Japs had many, Lindbeck heard Ph1llips talking about l t, s he wrote h1; uncle, Stephen Forslund, a foundry foreman at Griffin !1hee1 c • in Tacoma who took the ball, gut v lunteerf' !r •m his workers and they in their orf-t1mG cast a plaque. Back on Wak8, Phi] llps got busy w1th others-·-la1d concrete slabs 1n April 1955 for a base, then gathered coral rock Jor ·Che memorial vvhlbh was Lpped wl th a 'speed ring• and a propellor of tlrn Marlne Fighter plane F'4F No. • one or the last co fly against the Japanese and stacked in rubbish on tl'.e isl.and, The area was land_§ caped anc: when the plaqu6 came 0.1 by parcPl post !rem Tacoma 1t was placed at the base of thej.nemoc1al It read. "Dedicated to the Jallant rerenders or Wake, 8 Dec. - 23 Dec, 1941 "Enemy 0:1 Island, S! tuatlon 1n Dcubt. n Space does not prerait a recttal of many interesting details of the M!ense or Ylal~c. Pal'l WieJe~ 1s one or t :1e :1200 c1v111ans who were on the island wJth ccn tractors, Drew Foss of Tacoma (host with hts yacht "fl:!ea Foss• to seniur· oft'lcers reunion last July) rs a:-' other. Paul 'Vas tl1S subject of u article In Parkland, wash. 'l'~ MES-JOJRHAL, Feb, 7, • 5" J.n 11:hlch 1s a picture of thE- n:emorlal marker J.11 :t-<at.~onal Cen:et;er11 1n Honolulu on which 1s '1steu the names or the :78 c1vn1~ns. and mll!tary men wl1o died on Wake e.n:J ';;hose bOJies -.vere transferred to the Honolul v cen;etery.

k... oarna •• puget s d oun ils

ren ar gatt och jag har glOmt .. Davi? Lundblad, en ostgote, ·~,mde flesta, Som jag en gang va:r lande till dessa trakter vid ik 1~· (I . mer eller mindre bekant med. Sa' ~kiftet. efter att ha vistats e~; 2e0~ 1 [ d.~t vore fOr vanskligt att bi:frja al ar Iowa. Hans fOraldrar ibro_ _ _ _ ...__ ~::kna upp namn. Samtliga har val ~:rd och systrar med familje~ an~8'1nle. red~ktor Tobias San_ gefat· da·.r Du Pon ts dynamitfablamnat detta jordiska och de eftn "~ senare. Samtliga kom fran .Pli. sm .~1d skrev nil.got i rik nu ar belagen. terlamnade ar skingr~de. Carlson, owa, och alla fOrvarvade s , Liksom 'andra bygder vid sidan Nelson, Nyberg, Julin, ·M oard med bruk pa on. Atski!lio·a fler _ nng om oarna ute i sundet : ...4\ll Tacoma, b~ukade han om de allmanna stl'akvagarna har flera var valbekanta namn. Iowa-bor anliinde sedan tid eft : antd .. derE n a··ldre h e:rre - jag tror hans va~ annan ·· t an utan undantag ei t 1..eets,f,ullt ka.l.la d_em "vara on f:ltt kannas vi·d en vi·ss ct ·' . och . nas t er ~ar · Benammngen var fOrkalkning. Den kan nu skryta r:amn var Manson _ var en tam. • c..tmir::stone den ena av makartrmelsevis riktig pa den med endast tre personer, som uteligen intressant person. Nagon pi- ~a fran_ ostergotland. Iowa tycks Or~r;r'~-~ se~tsk1ftet och ~tt slutande iignar sig at modernarin. onjar var han knappast. Han hade I' I ar vant ..en favoritstat for emi r s o e . iama var befolknm- gen, broderna Oscar ooh R'l!dolf ikommit hit pa aldre dar, till barn grerande osbgotar anda sedan Pe= ik~.lst)cke helt. sve~sk, dock o- John;;on och froken Christine An- eller s!aktingar. Varifran i Sveri- ~P.1· C'a~sel -och hans fiilje.~l!lgai·c ~ nog~ s"ct til" lh;;t.nda· pfo r,.Je skan.dmav1sk pil. dessa derson. o .t.r. olig-.~ ge ·h an k om, vet jag inte. Men i ~.ri1n,l!lcte N~' 11· nwe1 " Ien ,1:1r frWUi · 1 ~11 1 halles mJolk annu for 1.2 O(;)nts gamla ·landH hade han varit en per cuart. Det finns tva butiker mangbetrodd kommunalm~. Han, ar 184.5. Det maste ha kii.nts en ,. ~ifter om nar vara lands- pa on. Lyle Car lson a ger den el!ia . var en utpraglad fredsvan och smula besynnerligt for folk f'l'an ~forst s atte ner sina bopalar Befotkningen kan sommartid uppbrukade fiikta pengar till ett Sveriges kornbod att efter :ht ha 'ox-, McNeil- och Anderson- n a en siffra av 500 personer men fredsmon:iment :-iag;o.n.stans. Vid brukat den bordiga svartmyllan i ' saknas. 3. hoppas dock att pa vintrarna knappast lOO~talet. ett av sma besok har i Tacoma Iowa borja arbeta i de hardbruka'utrona nagot, ty Yoman ar d en andra postanstalkom han upp till Valhalla. Dar rade tegarna vid Puget Sound. • goc. et t :ntressrmt kapitel i t en p[ iin. Fru Lina Christensen kade en manskor sjunga "Kung J Alla hade forstas inte varit far.rn~nas tidiga historia i des- ar ostmastare dar. Skolan ar Karl den unge hjalte" vid ·en till- mare. Brooerna Axel och John . akhr. Dari ingar naturligt(Fartsattning a sidan 4.) st~llning, men da blev gubben Wahlquist var stockholma<e och a.ct vi kan finna ut om la nds. -~-~-----------n_:akta arg. Han hade inget bruk hade arbetat i kolgruvorna i den som brot bygd i vikarna nerfor vare sig kunglighet eller den forna hemstaten. I sin ungdom mdet. En av stiftarna a v forstangd, och sko1garden har vaxt · krigslystne Karl XII. ~ade de seglat p a varldshaven ba-1 '.en Valhalla hade som a.dress igcn. De mindre barnen sand.as till ·1 Som bekant overtogs hela Mc- ae med segel och anga. ndale, Pierce County, uppe i j s kola pa McNeil-on, och de hogre ' Neil-on av federalregeringen for En smalanning, som varit apo1 na kring Henderson Bay. Och kla.sserna forslas till fastlandet ett 20-tal ar sedan for den dar be. tekare i Chicago, trottnade ,pa att 1 ar red.an 1884. for sin lardom. lagna straffanstalten. Inte ens de Tulia piller och kom hitut med sii vet ocksa, att en Bengt John_ Mojligen var landsmannen talri- som jordats darute fick vila i frid na gamla foraldrar for att bli nykom hit ut fran Kansas i slu- • kare pa McNeil-on i slutet pa 90. , utan deras multnande ben fOrflyt~ byggare. Hans far var finmalare pa 1880-talet och fO"r varvade talet eller i borjan av sek1et. Dar ta.des till ·en gravgard pa fastlanoch hade till och med lfatt pris for x· . la 0!111 ih:le p!i. • •a~,,,l 1 fanns i varj e fall en Juthersk for- det. Straffanstalten ar numera sitt arbe.te vid en utstallning i Pa_ on. Han rojde och svedde och samling med eget ikapen Troligen kand s om "fangelset utan en mur" ris. Modern var maskinstickerska ig angbatarna, Som trafikera- • fOrntarktes fOrsamlingen med en och den har hyst manga notoriska och ·agent fO"r Husqvarna stickma•1rbi , med ved. Han blev post. del landsman fran Anderson-on. fOrbrytare saval som atskilliga av skiner. tare och gav platsen namnet Avstandet mellan oarna ar inte samh_alJets stottepinnar som kom- \ ~Ima Wahlquist var postrniista1 , vilket bibehafles an i dag. langt, och man rod.de val 0ver. m1t 1 delo med Onkel Sam med re 1 Hope I flera ar, tills det post· ~t en dagstidning var detta Svenska IJUtherska "Sunne"-fOr- anledning av inkomstskatt och an· kontoret drogs in. 1'!-et pa den plats i gamla lansamlingen stiftades ar 1896 och nat. · Norrlanningar och dalrnasar var som Bengt Johnson kom ibetjanades av pastor fran TacoNagra av de •g am'Ia o-ardarna · tunnsil.dda men det fanns en oeh . Mert1 troligt ar dock, att ma. NaiJTinet antyder, att det kan- star val kvar och bebos /;v persoannan, avensa ett par finlands·net var t aget fran Nordenske var varirnliinningar som fick n_~l vid fangelset. Men av vad jag svenska familjer. lds fartyg "Vega". som anvansm vilJa .fram, men det ar mig ej forstar, sa har de flesta rivits. TeAlla var goda grannar, men nanar han upptl1ckte nordostnarmare bekant. De flesta sorn garn<i har vaxt igen eller sam. gon samhorighet ~rare sig i kyrkagen och var hi)gt i rop pa jag kande tycktes vara sydsveLL manslagits till storre falt, och dar· ligt eller sekuliirt hiin.seende fanns tiden. skar. Men pastor Mattson forde ed har svenska odlarbragder och icke bland landsmannen. Om beengt har attlingar kvar pa on ju. herdestaven i Tacoma vid det ett kapitel tidig svensk historia i folkningen pa de tva andra oarna • u. Postmastarsysslan ser ut var sa gott som homogen i kyrk_ ·laget, och jag har hort att han dessa trakter utplanats. J1a gatt i arv. Den nuvarande va1- varn1lanning. Jag kande landsmannen pa Fox ligt avseende, sa fann man raka miistaren ar fru Gerda JohnI pastorns franvaro predikade 1Island lite narmare, men har alls motsatsen har. De mest skilda a.som ocksa a r fodd och uppen herr Westman, som hade jor<l- inte reda pa, vilken landsman som sikter gjorcle sig gallande. Aven pa on. Om mina upplysninbru~ a on. Tidigare hade fan~iljen f~_rs_t slog ner Sina bopalar dar. J I "F_o~skaren" hade sina lasare. Atstammer, Sa ar hon anka ef_ I vant bosatt i en av prariestater- 1 bo!')an av andra artiondet pa deL · sk1lhga var "Lianare", ocksa kalSidor Johnson, som eftertrad- ' n_a. Westman sag ut som en pat- ta sekel fanns det nog ett 30-tal lade _:-reigeandister eller Efraims ·in far i ambetet. nark, stor och Teslig, med yvigt svenska familjer pa den ic:ke allt Budbarare. Sekten var visst stif•ots R"Jamnet sa var det inte 1 helska?g. Han var en k_raftig or- for s~ora on. De aldre av den ge- tad av _en land.~man Lie, som urm · skandinav, som fick den adets forkunnare. Han verkade a- neratwnen har gatt till sina fa- sprungl!gen utovade snickaryrket [ att Iii Sitt namn bevarat at ven som kateket inom Columbia- ~er, ~ch den davarande ungdomen ' m_en kom in ·p a lakarbanan od1 ·varlden. Anderson lar ha vakonferensen och predikade ofta i ar skingrad at alla hall. Sinsemel- tJanstgJorde som doktor . under a•n faktor fOr Rud.sons Bay- 1 narbelagna Augustana-kyrkor. lan brukade lanclsmannen kalla on merikanska inbordeskriget. Pa alvmiet, vilket en gang i tiden Ungdomen, som inte alltid ar for "Ravon", men det var inte al- derdomen njot .han visst sitt otL vid Nisqually, unsa pietetsfull, dubbade vanvor- l~ som uppskattacle den oversatL un: i Sverige och Norge, dar han digt nog Westman till "Hell-roar-i mngen. I ocll:Sa hade atskilliga anha11gare. ing Westman". ·. Denna o, saval som hela "Bay Deras lara syntes vara ganska 11Hur nybyggarna ct:_og sig fram" Island''-re?ion:n v~: pa den tiden beral... Pa deras predikningar fat pa sma ml'Ugra akertappor forblir ryktba~ for sma lackra jordgub- det nastan, s?m att om nagon ha- [ ett mystenum. Det tog nog en bar..~astan alla smabrukarna ha- I de tva hv~ladnader, sa var det he! del sma!andsk ihardighet, sa· de ratt' stora land. En landsman I hans skyld1ghet att dela med sin val som fOrvarvsarbete pa andra vid namn Carlson hade en forsvar- I niista. I hall fOr att fil. saikerna att ga i· ~~g areal pa nordostra sidan av ho_p. En landsman berattade en on. Hans fOmamn fick jag aldrig gang for mig, att under de tidiga red.a pa, for han kallades vanliaren, nar det l~nappast fanns na- gen for "Straberrykungen". Han gon direkt ~atforbindelse med :ar nog en av de tidigaste ny1bygfastlandet. nar <let fanns nagra i;:arna. Innan han slog sig ner pa produkter att avyttra maste man on •.. hDde han varit anstaUd vid skJuta dessa pa en skottkarra ner smaltverket i Tacoma och var till st:randen. Sedan rodcle man 0 • kan~ke en av 1880-talets man i ver till Ste1lacoom, dar man kun- 1 Tacoma. 1 de ta en sparvagn in till Tacoma .. '

·1

fm~- ,

l l

I I

En annan vankrets hade for sig 1-- -9 I att JOrdagen var den ratta viloda-1 de fOrsokte att bryta sina hem-

P. 0. Peterson, pion·jar och

gen, trots att de inte var sjunde- man star det nu fOr det n:esta vildagsadventister. Det dar var ju li- lor och somnunstugor. Dar de rodte knepigt, for det gav dem vande sina tunga batar akes det nu ligtvis tva helgdagar varje vecka. iatt med utombordsmotorer och Och det var langt fOre den tid da batar i stromlinjeform. Det ar invara fackforeningar borjade ivra gen dagsresa fran Fox Island till ' For Svenska >Posten a.v Stephen Forslnnd. fOr fem'dagarsveckan. Deras sfora Tacoma lam;Te. En betongbro leprofet var en stor o. reslig varm- der till fa3tiandet, och sedan kan · Janning med rott, yvigt helskagg. man aka o'.-cr den langa NarrowsEtt kvartssekel har forflutit, seHan hette Norstrom och var fOdd bron. Har man brattom kan man dan viir aktade landsman P. 0. eter Olof Peterson var fOdd nagon gang i mitten pa tforra sek- vara tillbaka pa en timme. Peterson lades tiU griftero. Men Jamtland den 6 juli 1857, salede let. Ursprungligen hade han varit Det ar andra tider och andra han ar annu i tacksarrnt minne be- for 100 ar sedan. Han var de metodist och genomgatt deras i seder. Nybyggarnas historia skulsjunde barnet av 15 syskon . Fra predikantskola i gamla 1andet. E- ) le ha nedteciknats for Jange sect.an. barnaaren var han intresserad a mellertid hade han kommit till l Det blir stora luckor, nar man sosan.g· och musik, och han stravad aadra asiktcr, sedan han enligt e- I ker dra sig till minnes vad som I standigt att fOrkovra sig pa d omril.det. Han blev bekant med e gen utsago· hade granskat den hande for nastan ett halvt sekel I musiklii.1 are, namnet obekant. kristna teologien i profetians ljus. sedan. Merl sinD pre<li.l<ningar far han ha Steve. blev sata vanner, och fran hono 1 varit en hogst omstndd personlig- ' lii.rde sig unge Peter mycket o het i svenskbetonade samhallen sang och musik och aven att d bade i de ostra staterna saval som rigera korer och musikl{' · -r i mellanvastern, innan han hamP. 0. ville skapa sig"''h, dan nade som farmare i en av a.Ivdatid pa den musikaliska banan. Me larna i narheten av Puget Sound. i en fami!j pa 15 barn fanns d Hans predikningar var for det f lrnapp11.st nagot over till fortiiat mesta eld och svavel, och man la- i rnusikstudicr. Vid 25 ars iUd de inte markc till mycket av den lamn11de lu1.11 Sveri~c for d0t sto dar karleken sorn formar att flytJandet i vitstcr, i fO~·hoppning ta berg, vilken en apostel skriver att pa andra sidan havet kun om. agna sig at musiken. Muskego Han utgav aven en sjalvbiograMich. var hans destinationso fi pa il.tskilliga hundra sidor, i vilDar blev han snart hemmasta ken de flesta av vara kyrkofi:lder, och blev korledare i den luthe storre och mindre, far pa palsc11. ska forsamlingen. I altstiimm Pa sistone har jag lyckats uppfanns en ung varmlioi.ndska .•s bringa ett exemplar, som skall 18-arig anfant till samma stad komrnR Sven5ka Arkivet tillhanda 1880. I henne fann Peter sin fO!j P . 0. Peterson i sinorn tid. slagernka genom livet. Ar 18 varad, inte endast av de kvarleblev det brollop. En 0. W. Pearson brukade ockvande medlemmarna av hans fa De goda borgarna i Muskeg AA tala vid dessa moten. Han var milj utan av envar som Iarcle kan- kom pil. tanken att organisera en av <ie Rtilla i landet, och bans predikrnngar var sansade och vittna honom. musikkar, och P. 0. blev omhe nade om djup religiOs overtygelP. 0., som ban vanligen kalla- att organisera en sadan. Det ske des, var ett stycke in pa 50-il.rs- de, ·och P. o. dirigerade musikk se. Pearson utgav aven ett litet aldern, nar jag forst farde kanna ren under flera ar ftamover. blad, "Tjiinaren", ·som utkom sa ofta ~om var Herre behagade och honorr;;. Han var en stor oc~ res- I Vastern hagrade fOr honom ,o till bibelns pris. Pearson hade en I hg gril.harsman .med ett patn<:-:ka-11 tidigt 1888 besli:it P . 0., hans b handelstriidga.rd pa andra sidan , hskt. utseende.. Di\. var han , annu \ A n d rew och t re an· ctr~,. landsm Rtrndet vid Arletta. Atskilliga a'ktiv pa ~usikens omrade, oc~ at. t fOrsoka sin lycka ute -::iii v.a in•enska fam iljer fanns dii.r i vihaos stora lntresse var ~1d den tikusten. Oregon var malet,- men kil rna vid Warren, Cromwell och den Svea B~nd, scm nyhgen urgavagen gjorde de ett strandhugi Point Fo~dick. Norrmiinnen var msera:.~s. D8:r v'.3'~ han hka akbv Farmington, Wash. Det blev ka kanske de dominerande, 't y de hasom f~r 20 ar bd1gare, .da Valhalatt Peter var musikant, och h <ie tvil. kyrkor i grannskapet. la Military. Band var i verk.samblev strax anmodacl att organis Makarna Lundblad bade kommit bet. Ant~?·llgen va~ d~n mus1kk~en musi'kkar. Peter hade da!' hit till landet pa gamla dar. De [ ren. den fo:.sta mus1k_allska orgamfodan kopt, men utkcmsbmi:ijl var djupt religiOsa, men jag kan satY10tnt en thafr' pah Pa·c1f1<:-tkust.~knt.. heterna pa den orten var begr· inte erinra mig vilken bekannelse ers a ar van ma iga d h det ·nt moJ"ligt tt tf"" d p P t sa e oc var i e de foredrog. Pa sin Ud hade mor a_ u ora va · 0· e er.son brod~rn och de tre andra att Lundblad tillhort l<'ralsningsarmen gjorde for svensk sang och musik, nagon sysselsattning. De bes i garnla landet och hade annu en vid sidan av det dagliga arbetet. att fortsatta till Portland. Pe Hans karlek till svensk sang och talande tunga. Om en kolportOr varderade kamratskapet sa h" musik slocknade aldrig. Det har blev for langrandig, kunde det fatt att han fo1jde med, fast folke varit var i:inskan att ri.sta nagra handa att hon borjade tanika hogt Far'l1i.ington var villigt att r:; , runor om dessa tidigare pionjarer, och endera instiimde eller opponenii.stan vad •pris som her,.. som materiellt eller kuJ.t:urellt birade sig mot vad som. sades. Trots clragit till framatskridandet. Men sin alder var hen begavad med en i de flesta fall ar uppgifterna ty- ~lle stanna som ledare fi:ir den n yppe··Jig sangrost och underhi:ill varr alltfor bristfalliga for en bio- bildade musikkaren. garna med en sang, nar hon fick grafi. Erik Nilsson, som statt i Nil.got Jangre uppehAll i Por besi:ik. nara fOrbindelse med P. 0. Peter- land blev clet inte, utan kvintett Vid 4 juli Of'.h aven vid andra sons efterlevande, har fi:ir Sven- fortsat~e till Tacoma, dar alla fi tillfallen holls knytkalas i nagons ' ska Arkivet lyc~ats erhal!a dessa a~bete mom sina respektive yrke tradgard. Da. gavs tillfalle att oppuppgifter om denna markesman. Pa senhi:isten samma ar anlan na sprakladan. Fruarna hade val De har nedtecknats av mrs Oscar fr,u Peterson jamte deras tre ba sina egna angelagenheter att orda 1 1 Peterson efter uppgifte·r fran hen- ~m:.· Elleo. och Hjalmar, till T om, och gubbarna talade om jord. nes man och svagerskan Alma P g._:!:bar tomater och de stora stub- ' 0 Paine, fOdcl Peterson. Namnas bor, var ·en .s t·bro:, Andrew Peterso barna. 'Men det ·kunde inte hjal- ' att mrs Peterson ar av skotsk k r ar ist mom malaryrket oc pas, att man 1kom in pa omtaliga harkomst. Vi ar tacksamma fi:ir l uTisserna saviil som ridiin i iimnen och skyllde varandra for . · det mtresse som hon har vi.sat. Ha acoma.. Theat re var h ans ver att vara proselyter. Har foljer ctt sanmi.and.·ag in ~~ var aven ~usikalisk K!ari AlJt detta tillhor det fi:irgil.ngna. svensk spril.kdrakt av hennes re-1 e en var bans instrument. Pionjfirerna har gatt till vila. Dar dogorclse:

musikant i Tacoma, dod 1932

I t

, I

co;~·~!~~~~- ~'. \~~~~'. ~~~ ~~re~ia~ lo~ ~~sikk·~;ts~;:·~ch~l;~~~~~~- '~~ Svenska lutherska forsamJino-en. mr Pierce blev ut'Sedda att satta Familjen var da bosatt i en llten sig i fOrbindelse med musikerforgulmalad stuga i den stadsdel sorn bundet i Seattle for att ·om mojda kallades New Addition vid ligt fa till stand en liknande fackkanten av nuva:rande McK,inley fi:i r ening i T acoma. For att erhalHill. pa Ea. 30th St. mellan E och la .citiftelseurkund behovdes tio D Streets. Till denna adress an- medlemmar. For att fylla denna liinde den fjarde i kullen, Oscar fordran intogs Alma Peterson som Adolph, ar 1889. Med vissa mel- da var endast 13 ar gamma!, som lanrum kom sedan Raymond, 01- stiftelsemedlem. iver och Harry. Nar detta skriFQ.r att visa under vilka vidriga ves, pa hosten 1957, ar Alma Os- omstandigheter Tacomas musikutcar, Raymond och Harry ann~ i Ji- ovare existerade, skall vi har ge vet. Ellen, Hja}mar och Oliver har ett exempel. Vid sekelskiftet sanavlidit. · de man hit Washington, D. c. MiHemme t och de sj•.1 barnen upp- litary Band for att hjalpa staden tog det mesta av fru Petersons att vardigt fira den 4 juli. Natur' tid. sa det fa.nns inte mycket tid ligtvis blev det <parad, och folket over for kyrklig eller annan verk- ' s~~ i ko efter trottoarerna och I samhet forran under de senare a- ' vantade pa den extra traktertnren av hennes levnad. Medan hem- gen. Snart hordes musik, och iv. met annu var pa Ea. 30th St. b:ru- riga ri:ister ropade: "Har lrnmmer kade Alma, som var aldst, fi:ilja cfom! Lyssna san musik och titta pappa till kyrkan pa sondags- hur fint darn marscherar!" iBesvimorgnarna, dar hon bevistade son- kelse'n blev stor, nar gruppen kom dagsskolan. De enda fortkomst - niirmare och igenkandes. En man medel som stod till forfogande var , lar ha yttrat: "Oh, it's c;mly that a·postlahastarna, och de maste damn Swede band!" forst fOlja en smal gangstig till Men, for att visa skillnaden, 34th och :P!l>cific Ave. Darifran folk 'b rukade komrna ut och vifta ledde en srnal korvag ner till 24th. och hurra for dessa musikanter, Darifra11 och up.p till stadens cen- nar de for ut till Menlo Park och trum var ga t an och trottoarerna andra platser dar de hade sina utbelagda med plank. Fran 11th och flykter el1er nar de spelade fOr Pacific var det nagra kvarter upp Valhalla ellet nagon annan organitill Tacoma Ave., dar Svenska. lu- sation. therska l{yrkan stod pa den tiden. Under aren var 0. P. ocksa di- r Kyrkfolket ville ge P. O. en viss av!Oning for sina musikaliska in- rigent fOr Tacoma Military Band satser i ·fO'r-samlingen. Nagot som och for The Independent Band. han inte ville hora av. Han mente, Han var ocksa en av ledarna for \att det var hans bidrag till verk- <loo fi:irsta. svenska manskoren i 1samheten. Forsamlingsmedlem - Tacoma.. och senare sjong han i ·marna ville dock visa, att hans ar- bade Thule och Svea manskorer. lb<>te var uppskattat, sii de bruka. For sina insatser i alla dessa orde liigga ett 5 eller 10 dollars )'.!lluEation.,r fk lc h :i11 ruottag a fle-. ·guldmynt i hans kaffekopp, rltl.r de ll\ade sina festligheter. ra pokaler och andra gavor bade a Forcningen Valhalla var i verk- fran grupper och enskilda. '.ilnhet, oc;h naturligtvis behovdes Svea Band organiserades 1911 ·o.t musik vkl mer an ett tillfiille. med Peterson som dirigent. Karen llan .sporde P . 0 . vad han kunde bestod nastan uteslutancle av svenIC\ra at saken. <Forfragningar k ojkar som spelade endast pordes bland landsman, som var ; : ; 0 j.ets 'skull. Elev det nagot 1 0 'tirt;1· eller mi:ndre rnusikaliska eller over fran de clanser, utflykter o~h villiga att Iara. Det konstateades, dr eO'a~emang som de hade tid att det fanns intresse, och inom :~tera an~a~ lades detta i en kassa 'kort k,u nde en musikkar bildas. som anvandes for lOpande utgifInstrument anskaffades, och P. O. ter uniformer, noter och annat. larde medlemmarna att spela efter Pojkarna hade stor respekt for sin de instruktioner som medfOljde ledare, och vad han sade clet var varje instrument. Karen blev kallag. . . lad Valhalla Military Band, och Alla i Peter.sons fami~~ var muunder en foljd av ar furnerade den sikaliska, och .samthga agcle goda musik vid danser, underhallningar sangroster. P. o. samt scnerna o?h parader samt aven vid begravHjalma:r, Oscar och Raymond var i11ngar, da karen gick i teten for tenorer och var tidvis med1emmar procession en. i de existerande svenska mansko· P. 0 . var en virtuos pa kornett, rerna. Harry var baryton, fru Peoch nar det gallde musik ansags terson alt, Alma. sopran, Ellen han allvetande som ett Iexikon. kontra-alt. Om hon tatt leva, ar Han spelade alltid tillsammans det mojligt att ho.n fatt en fra_mtid med pojkaTna och tog sallan till vid ope-ran. Pojkarna hade sm etaktpinnen. For det mesta var han \ gen kvartett. och familjen hade fOr blyg att ta emot apprn.cterna sin eo-en orkester, clar pappa speeller erkiinna det berom som riklade "'saxofon, Raymond kornett, iigPn kom karen till godo. Oscar trombone, Alma piano, och overallt dar det var fritga om Hany var trumslngare. Tillagga<i ·nusi'k i Tacoma, lnmde man rakbiir. att mrs Peterson kunde ..spe'la med att filma P. 0. och hans 1a handklaver reclan son1 .ianta •)ror Andrew. Niir Expositions- , 1 hemma. i Vi' :_mi and. F_amiljen nj6t ::>yggnadcn oppnades i Tacoma ar 1 av sina nu1s1kaftn<J.r l he,mmet. l898 var en professor Ddano-ivin <'dare fOr Harmony Band, "'som urnerade musik under hela ut-

F. d. fjarde bud for J forsamlingar i Foren

Sin dagliga gaming utfi:irde P. Det brukar - elle modellsnickare och sag. stii.llare och han var skicklig yr- under omstandighete kesman' med fast anstallning. Med k orrekt att anva nda aren blev det for drygt att fort- k a d e - heta, att ma satta med musiken vid siclan av sin fader och sin m0< det clagliga arbetet. Fast det sved ra or d sina fOregang: ebar aven , att mar j i hjartat drog han sig gradvis till- ntack.sam for vad de baka fran musikkretsarna. Ha11 var en stolt och statlig man, som g ivit. Sa taieksam. at e r k a nde deras gar nir 1 atnjot alias aktning. Det finns sakerlig1 Han avled 1932 vid 76 ars alder. Fru Beda Peterson avlecl 1945 och manslutningar i .iheli ·merika, 'S om har sto1 I uppn!l.dde en alder av 82 ar. De efterlamnade var fyra barn, 10 a tt hedr a samt var: mot sina fi:irega ngar• harnbarn och 21 barnbarnsbar n. Herr och fru Peterson var kan- sveo.sk a fOrsamlingar da och uppskattade av en ta:lrik fun,d de an bekanne1 vankrets. De var alltid redo att gen grupp har tatt a racka en hjalpande hand, dar det :konomiskt sett, lfor · behorcles. Fru Peterson fick taga gen grupp har haft hand om affa·r erna i hemmet. 0. a tt gli:imma sitt ursp P. var strangt upptagen, om da- Ipabjudna t acksamhet n a . N a r d e firar sina gen vid sitt arbete, kvallar och natter med sin musik. De arbeta- d e duggar ganska tal gar, b er or de sin ba 1 de hart bada tva tor att underhalo ch ytlig t 'Som mojli la ett verkligt hem for de sina. sk ams fi:ir grundarn Har avslutas fn1 Faines och Osheten, pionja rerna o car Petersons berattelse. Eada var g arna. Och om de i i tidiga:re a r ofta sedda i svenska g 9r de Atminstone i kretsar. Eada har tillbringat sitt ningar att visa det. liv har i Tacoma och foljt utveckI F or kort tid seda lingen med vakna ogon. f M"n~t ... o ++ ..... : .... ~ Att kulisserna och riclan pa Tacoma Theatre var malade av en First Lutheran ChL landsman var hogeligen intressant. sitt 75-ars:)ubi!C'um. Den gamla gardine11 var ett 20-tal sken pastor Peter ar gamrmal och litet stott i kanteJ1 g·rundade den for nar jag sag den forsta gangen. Tacoma inte var st Den liir ha gatt upp for atskilliga by. Under nastan et beromclheter, fran Yon Yonson - , de fors<1mlingen ore! kanske det var David Brattstrom I sitt officiclla namn - till den ododliga Sarah Bernliinge holls hogma~ hardt. T eatern anvandes forstas ' i sang pa svenskt spr aven for andra andamal, nar det clag. Orh under i'lren behovdes rum. Jag har ho'l"t. ott 1 lnf'entals svenska sjalva Paul Peter Waldenstrom liir mEdlemnrnr som gei ha predikat dar en gang. "Va!'l!1.- 1 qffr'ngar astaclkom liinningarna" gick aven over til-1 tte helgeclomar som jorna dar en eUer tva ganger. agt under de 75 are Mal_!lingen pa riclan v~r en bild 1 Det jubilerades, av .Mmervas tempel ocn. var ett 1 dagspressen. Men da ged1get konstverk. Minerva var ju sannerligen inte m e? tant som de gan:'.la rom~.rna hedra elem som ska bllbad och so,m harskade over gen och vad den age konst, vetenskap, visdom och en . de snarast som om hel ~el andra saker - om jag in-!/ att tiga ihjal och glO te rn.JSsmmner m1g. la ursprunget __ och . I111"1~n ~-ag avsluta~, sa k~_nske J f6r dct v.ardefulla a Jag bor namna, att nar den harvaDet dar om att h r~nde logen " av Elks Orden orga- J gii.ller tydligen inte i mserades, sa var Valhallas musi- ha:1g -- ett f. d. fja.r kanter med och spelade. I borjan cl. ,'5Venska forsamlin liir det inte ha varit stor skillnad derborande glomsk a pa El'.ks . och .:Valhalla.s musikkarer moderna nit tankt pa, - pa srn hoJd va.,· det bastrum- tens glomska har fo man. so;n det alltid gar att mala.;j att smitta av s ig och narnn pa. bordan falla tungt o Det ii.r m a,nga ar sedan dess, 1· sjii.lva osh deras sja men vi k il n konstatera. som fakDet firms sak er tum, att land~m1annel'l varit med 1for. Men lat oss sla fran borjan. Apr0pos Tacoma The- f. d. :"venska forsarnl atre, nii.r den oppnades importcra-1 be.hover skammas foi des en l'Vensk lrnpcl1mastare, som 'Man bor finna anledn sedan tillbragte il.terstoden av sitt ket, mycket narmare liv har i stan. Men det iir en an- I * * * na•:i historia. ~ Steve. - - - ~ --- ---0 . som

smor, tvii. sorters 1brod val av desDet ar lonlOst at grbra n gra sert samt kaffe med' socke1· och fOrfragningar om livet diirute. gradde. Allt var smaikligt, val till- M~n fa! bara undvika!!d~ ~vai:. lagat, och pm·Uonerna var rikli:gt M.ed tillAtelse av direktQren utges tilltagna. Det upplystes, att me- en liten mimeograferad tidning. nyn var densa:mma som fii.ngama Och innehallet ar av siirdeles god : tidigare inmundigat. PA forfrAgan kvalitet .. VJ markte att innevanaril svarades det, att det serveras tre nas andliga spis iir tamligen val Nagon gang pa senso Nagon vecka ftire jul kom en in- . mal om dagen. A.ven att sjalv- sorjt for, med gudstjiinster for jufjol ingick i var kviil)s bjrudan fran en storre organisa- · kostnadspriset for denna mii.ltid dar, protestanter och katoliker pa liten notis, som uppma tion, som jag tillhort sedan ar var 25 cents, for vilket Onkel bestiimda titler. En ·sarskild tid ar som till ·a ventyrs hade tiHbaka: Att med ett begriinsat' Sam mii.ste ersattas. PA samma utsatt for dem som bekiinne1· si·g skap om skeppet "Nord antal av medlemskapet besoka <let gang upplystes det a.tt eventuellt till Christian Science. Alcoholics ·b esok i Tacoma ar 1886 federala fangelset pii. McNeil-On. o:-erskot~ skulle gii.' till de. lasarett Anonymous verkar ii~en lbl'.1-nd sig i fo!'bindelse med e I inbjudan ingick iiven att vi skul- for vanfora barn som var organi- dem som har problem I den n!kt. son i Seattle. . 1e fA smaka pa kosthil.llet. Medan sation underhaller. overskottet ningen. For ovrhgt finns diskusAtskilliga veckor s vi vantade pa baten fick vi vii.ra blev iflera hundra dollars. 1 sions-, bridge- och olika slags iddet a'IT att meddela per instruktioner for besoket. Bland · Det fOrsta intrycket man far j rottsklu.bbar, kurser .. i all~~·~!l ga, att foreningen Valh annat att en varilig .halsning till inom deS:sa dystra viiggar ar att dande amnen samt aven cIVIlforcoma hade en extra t individuella fangar var tillaten, ant iir sii. rent och put:sat. De e- sva: s - " · '.1 Rodakors-kurser. Lefredage.n.. den 30 juli 18 men det fick inte bli nag: a prat- gentliga. cellblocken' sag vi bara v and e bilder visas med jli>mna melfor kapten Brantenber stunder med dem. Om nagon · hade fran utsidan. Renligheten 'll'ar i- lanrum. Musik har sin sarskilda siittningen pa niimnda nagot som ktmde klassifieras som , ogonenfallande. Cellerna var sma, plats. En tfOrstklassig orkester var <let fOrsta svenska vapen eller till iiventyrs hade en och om det inte varit for gallren, spelade under aftonen. Forr fanns hade seglat in i Tacc · plunta pa fickan, sa var det rAdli- skulle de niistan ha sett narr:na ut. ocksii. en storr~ hornn:~sikkAr._ Om Jag hoppades ocksa, a 1 gast att inliimna dem till for-va- InnevAnarna satt och rokte, liiste den ex1sterar annu, namndes mte. ressaten hade nagra up ring under besoket. Detta vackte eller sysslade med han<iarbeten. I 11 Niir man sag ner pa denna samdetta skepp, sa skulle en del munterhet, da nagon i ska- viintsalen var .deras alster till sa- '. ling .miin .i gra unifoT·mer, sa u'nddela dem, ty de skulle ran ble'IT kvick och p8.stod att om Ju. laderarbeten, malningar och en 11 rade man vad de gjort for streck en he1 del av oss. han hade hruft nagot skjutjarn pa mangfald andra saker. Kommer- · for att bli inburade diir, sig sjiilfickan sA nog skulle han ha kun- 1 sen blev god den Il;:viillen. va ti!) straff och androm till varIngenting hordes av, o nat overlamna det --men en plunEfte1· maltideu blev det upp- n~geL ~e farliga:>te bovarna .fors hade i det niinmaste g! .. ta, si, det vore en helt a.nnat sak. stallning igen fOr msrsch till au- val . till on . 11ere .~ San Francisco- · sammans, nar tGlefonen Gevaldigern, som ocksa var en av ditoriet att prest>ntera det pro- v1ken. numera. For en 30 ar sedan haromkviillen. Efter ovlig oss och hade utbytt s)n, gra mos- gram vi fort med oss. Fangarna var Jag rp.~d pa~tor Blo.omqmst tation forklarade mannen i sa mot var Toda huva fi:ir aftonen marscherades in fOrst. Flera hun- 1 och tkyrkokoren •lit en gang. Dii. andan av tracten, att hat tog skamtet godmodigt. Han kiin~ dra av dem av alla raser, farger ----~---------borta Atskilliga manader, de sina pa'ppenheim::ir·e. I och aldrac". Sist kom kaplanen, en ! var dar en herre som anfOrde mu. hemkomsten fann han brev McNeil var· ju pa · si.n ticl den rormersk pater. Eli " de! av oss pla- j si~koren, sjong solo och tycktes yrket . var han dykare me svenskaste av vara oar i nedre cerades i de fors t a biinkraderna vara en allt i aJlo. Jag horde att ocksa hunnit med att vara Puget Sound. Nu iir det at:J hop- I' men flertalet uppe pa laktaren. i hans Ol;r'cka var, att han alskat Deputy Marshal en tid. pas, att <let inte finns nhg1·a a v I Scenen var av ftir::ivarlig storlek, ! for rnycket och for ofta och sagt var allt annat an svensk l~.z:dsmii~nen .d~~" •Utom bland I n:.e d vackra kulisser och rida. Och ' "I do" mer an en ,g ang, utan att 0 iinda hade han for sig att h tJanstemannen , forstas. Under a- 1 va,,garna prydde;< av fle:·a fres-1 ·b ry sig om nAgra skilsmiissor. Eflika god svensk som na rens lopp har jag kiint atskilliga 1 koi:1alnmgar av tidigare namnda ter Ji.an kom ut verkade han s m trots att han aldrig kunnat svenskattlingar bland personalen. I artist. Innan afl on en var over, I kO'rledare i en l~yrka hiir i stan l~ da s'll'enskt ord. Hans mor v De tre milen .mella.n . fa.stlandet fi:ck var ordftiraPde mottaga sitt tid. e i Sverige. Hans far var och on avverkades pa kvatts portra.tt, en oljemalning frii.n ett Sak samma vad de har gjort, svensk, och det anglicerade .timme. Jag . hoppades att ra se en fotografi, utford ·w samma bega- har far de sota for sina fol'Seelnet var 1:mtaget. Darom v Skymt av on undt·r overfarten fi:i!' 'V'ade person. Ryktesvis horde jag ser. Naturliotvis ar det deras forvissad. Det va1· i det na att fii. en ide om hur. J.andskapet ~enare, att Onke' Sann. inte uI?.P- skuld att d~ iir diir. Somliga·e~:~ '~aststiillt, att fadern var fo ser ut nu. sedan den .cfv1la befolk- skattat hans talanger niir han for- l nog ii.tnjutit alla £Orman . r t sjos~ pa ett svenslrt fartyg :ningen, vAra Jan~.sman i synner- sokt avbilda f, d:. presidenter pa kan bju<la pa. Andra Ater ;: fi:i~:a tagl!gen ute pa Indiska het, avflyttades for. nfi:gra artion- 1 pergamel~.t och ..fo~.s.ett dem med pa Jivets skuggsida. Enligt <let lilHan var den yngste av den sedan. Skumrask och dimma ohka valorer. Darfor hade han nu 1a bladet s~ p~gI'ck e · , 1. .. ·1· · t h 1 · f 1'tt "' "' n Insam 1ng syskon, och hans far hade omo.J i~?Jorde d~tta .. · ma .. ~c ogI 1· · bland fangarna tfor ett par barni Australien. Sa mycket ha V1 raknades m v+d den stora Forst pa pr?grammet var en hem i Tacoma i avstkt att , "d sa l!esmar.i reda pa. grinden, och det kan<;les niistan en grupp skottar som spelade siick- lite J'ulD'!iidJ'e da"r. All . spu a d· · d tt .. 'k "' a uppmana. . "Nordenskjold" var ett smu1a k us11gc nar en · slog igen p1pa. 0 m e a nu ar mUSI eller des giva sA mycket so d h d pa 500 tons driiktighet och ~akom .. oss. Ytterpla.g~·en lades av ~j ov~r~~r mitt bcdo~ande. Nagra rad och samvete. Det mbOre ih~O'~ i Sverige Ar 1879. Om jag u 1 en vantsal, och v1 : rada<les upp lassies dansade h1•g hland flmg kommas att en mycket h..0 ." _ tade saken ratt, sa agde.s for aftonmaltiden. Vi marscherade och andra .nationaldanser. For min cent av innevanarna pa ~ t1~11 get av rederiet Aus och O par om par , m en pa en plats brots de! anser Jag dock att Vingakers- har vistats pa sadana h ch .e _ · .. ra d anser stitutioner· under barn em Sagesmannens far hade mo1 k e d Jan, och v1· defi·1 erade en och va 1sen oc h an d ra av v .. a . oc 111 · pa i Australien, det visst en fo11bi ett litet rum. Med alla iir mycket kliimmigare. PrestatioJa,o- dr·ao·er· mi·O' t'Jl a .ren. tt ·' ctar, .. kan man ·· · nen ·bl ev 1· a 11 a f a 11 lrv · 1igt . o o "' 1 mrnnes a och att fiirden till T1woma apparater som fanns applade- 1 en som nu ar !Jisittar 1. t 't 55 dygn. Har landade fartYg nog antaga, att geva!digern. som r8:d, och det var kite fritt att man hogsta domstol en ga eO' ~t ~n~ "Old Tacoma Mill", vanlige s~od diir och titta.de ner rpa· ria,g·o n- h,or?e ett och annat "hoot, mon" "Nar grundlagen sage;~" aft ~~a~~ lad "Fatti::"mollan" av vii.ta J tmg, kw1de se ratt 1genom oss. n~rifriim. salen. Alla ~umren blev la ar fooda lika, sa iir det helt enman. Hiir skulle det lastas .!"fatsalen var,stor och rymlig. ~! , mottagna, oeh mnevAnarna • kelt inte ·s a. Manga. fOds under visHar passade min ;;agesmans v1. agga.,mf~ var i;1alalkde med en Jiitt SJailva b1~m~ me d ett par Knu mmer sa handikap, bAde andltga och lepa att smita iviig och gora 1. 9.15 kamlio-a som folJ'er d JUsgr,,, arg. Pa ba ongerna efter av p1·0 ess10ne11 rang. . t ._ 1 .. ngvaggarna .. .. t e sllngervax . .. t er .,,,as "" . t e mnev~narna . ·' e1n IVe ~I synlig, na" skeppet seglade . 1.. vax vara t'llb 1 a k a genom" 'och ger d 1 · ,,_ art. I lfonden r· s1na · ~t .. d e t'll • ,, em en s cev aav n ..~ gon t rop1s!n. ce11 er, oc h vi· "' ervan 1 skadning I Antagligen fanns det val stod 1 nga bord med.. den r . n<V;. · fastlandet. j Om 1 ·v.et far·t dinaver vid molls.n redan 1 • I mera varsam t maten. Den bakre vaggen pryddes fram med oss sa har · · O' vng1ingen fick no;; hjalp at av en tor f es! al 1· h' 11 ' VI in,, en or. la sig gomd. Den mollan ko . . s .. r mm n ng. !l sak att doma. lnnan de som stan1 ]JUSa farger m~? de mest dell; digt poser med sin egen rattfiirstand redan 186 ' och agd kata nyanser, utford av en av de clighet gar t 1·11 d .. . .. firman Hanson & Ackerman . M"bl · oms over n ..gon o lye kl 1ga. ~ ermgen var av meborde de komma ihAg att: "Ick~ Francisco. Namnen forra skandinaviskt tall, I ochk blobr.?ekn l!knahde, m~stS de viigde du den boTda octet pa hans g.am a. s o an .ar VI a{le 1 veskuldt·m· lagt." jag kunnat utrona var a .nge VId sekelsk1ftet, med sittplats d~nskar. Verksamheten . upp for sex vid varje bard.. _ fl:i<st i de tidiga tonaren a Man fick en bricka med flera h sekel, och Hansons-slakte fOrdjupningar, en fOr varje ratt. da annu vid styret. "Oerlikon Maten utportionerades vid Jangstora. schweiziska bolaget in

Besok i fangelset pa gamla svenskon

Ett seg lande s

kom till Taco

err

.e:;

~ .1

----o~-~~~~---:-c:-=-=---:--__,, s[

var han atSKilTigt av e Mineral blev med tiden en for- nal svarlig skogsby, och under en pe1' samhli.llets lilla gravgard !har riod lar den ha v.~rit .~tark~ Jpionjarema fatt sitt sista vilorum. svenskb.~tonad. Byn ar belagen l t Sa manga svenska namn var risen ~alpanka mellan b~.:geu, 1,700 I t.<i:de pa gravstenarna, -att man fot over havet v1d en SJO med. s~- / ntistain. kli.nde sig fOrflyttad till nama namn; Bergen skymme~: fJfill- gon stilla gravgard i Sverige. Antoppen, sa .?a.ra ett .1.~tet... ho~n av tagli'gen finns det ocksa landsman den kan skonJas. I SJon Jar fmnas om ver under kullen utan niiigot 1b~de foreller oeh k1·afto1·. De sist- :Uinn~~arke. Bjornba:rsris ooh namnda brukade va1·a •s a sma, att andra slingervaxter gor sitt ibiista det ~nappast var nagonting att att gomma deras tysta bo. Tmga ,Vad den nye innevanaren sysslade bry s1g om, men det pastas att de b'orkar susa men hoga furor star meci efter han kom pa landibacken ar storre nu fOr tiden. .. v kt ' Haromsistens foreslog nagon att p a . __ ~ namndes ic·ke. Uppenbarligen blev han kvar hiir en liingre tid. Min vi borde aka upp och gora sam En del av de nybakade studensagesman me<ldelade, att han var ha11et den ii.ran, innan host och o terna som deltagit i den kurs i fOdd i Taocoma ocb. borjade i skovli.der anlande pa allvar. Motlone1 svenska spr!ket som givits hiir i lan hiir. I den gamla Centralsko' understoddes, ty vi undrade on stan var ganska malliga Yid ett lan, som revs for en 40 ar sedan. dar kunde uppsnappas nagot fO av de senaste vasamotena och kri1 Svenska Arkivet om . de ti dig; Den .stod dar Vocational School landsmannen daruppe, om vilk tiserade obar:mhartigt oss arrua nu star. Familjen flyttade senare jag under aren hort en hel de!. p syndare, som av ohindrad vana till Seattle, dar fadern :b lev resen sondagseftenmiddag kam ma gor rotvalska av svenskan och knappa.st finna ut nagot av bet.) engelskan. Det hela praglades av delse. Men om borjan bli:i; gj?'l'< humor, fOrstas. En ung fru, fOdd taurangagare i storre skala. Vid sa hander det att narmare uppgiJ och uppvaxt ·p a denna sida om petillfiille hade han sa manga ~om ter kan erhallas. Och det ar a1 len, 1berattade om sina upplevelser 40 anstallda. En av Seattles storre hoppas att de som ihar nagon na1 niir hon och hennes make besokte dagtidningar ville pu•b licera h~~~ masriket fOr nagot ar tillbaka. biogra!fi. 'Men det blev mx. G mare k~om om land;~ De var pa en dans och ana ville ben medgav, att han maste iha amerikanskan. En goranden i soora Pierce och ostra dansa med blivit fOdd nagonstans, det var gang rakade hon trampa pa kaLewis counties ger sig tillkanna. allt. Nagot av ett original mast~ han ha varit. Den man som ga N lt;gon organiserad verksamhet valjerens fot och ville urakta sig. honom hans forsta jobb i Tacoma fanns ·aldrig i dessa trakter. De LMen i stallet fOr "fOrlat mig" sa oc.:h gav honom sparken en vecka runor isom eventuellt kan ristas, blev det: "Forsok mig." En an~ I senare fOrsorjde han i .. se~ ar och maste tagas fran attlingar eller l).an gang var det fraga om att betalade aven hyran for nan.s h~ andra, som har narmare ikiinne- "ban ta". Den samre half ten men' tellrum. Ar 1936 gkk han till s1dom om forhallandena i trakterna te pa, att han bOrjat att liigga pa diiromkring. hull, medan han gick och ingenna fader. Det blev lite kallprat mot slutet Nagra stOrre seviirdheter ibjuds ting gjorde, sa det kanske vore av samtalet. Eni:i:r jag forstod att inte p!'),. Det liir finnas en Doug- bast att bOrja banta. Men frun den nya bekantskapen foredrar las fir-stubbe i niirheten, som ma- forsiikrade, att hon trodde inte att vara anonym, har jag underla~ ter 14 fot i genomskarning. Vi det var nOdvandigt fOr honom att tit att namna nagra namn. V1 kom aldrig dit, sa uppgiften kan borja banta "jag tycker inte fann, att vi tillhor samma broder- ej kontrolleras. Av de kala hojder- att du li.r for tung li.nnu". skap, sa vi hoppas pa ett 1?.erson- na dra·r man slutsatsen, att sam- Kommitten fOr ValhallafOreligt sammantraffande ;framover. hallets glansperiod Jigger atskilli- ningens arliga paskfest kunde Han undrade, om jag }1ade reda ga ar bakat i tiden. S'kogen har gladja sig :U en jiimfOrelsevis pa att clet fanns ett svens~~ skep~ skovlats har liksom pa andra hall. · talrik tillslutning. En gemensam oor pa kusten alla1·eclan na~. Van Och det som inte var prima, liim- m'.iddag serverades och ett gedicouver gjorde strandhugg har. In- nades kvar att ruttna. Nagot timget program presterades eftera.t. te heller hade jag hort ... ~~~ det en mer liir val finnas kvar i tvakter- "Fredriksonspojkarna" tog publigan"' fanns en svensk sJorovare elna annu. Ett storre ibolag magaken med storm. Alla de andra ler ;irat pa California-kusten, ~am sinerar sitt timmer i sjon. Den ennumren :(ortjanar ·att omniimnas, tycktes ha haft som sin sarsk1Jda da industrianliiggningen nu var en uppgift att anfalla de spanska k?- 1 takspansmolla nere vid sjostran- men tyvarr uppfattade jag inte namnen pa de unga deltagarna. lonierna. Om det finns fakta for den. Sheila Sundgren, som nu blivit dessa pastAenden ho~pas jag att Pa sin tid fanns ett storre s1'tg- stora damen och varit virtuos pa vi kan utrona i framt1den. verk dar och :flera takspansfabri- 1 dragspel j. mAnga Ar, medverkade Steve. ker. Sll.gverket •brann ner for gan- med flera nummer. Hon oppnar ska lli.nge sedan. En av kompanjo- '. i dagarna en musikskola pA detta ___ ---, nerna i foretaget var Martin Milinstrument. Efter prograrnmet sa Urskogen stod nag tamligen tat ler, skaning til~ bOrd~~· Han ble". dansades det till fram pa smatimanellan Tacoma och vart hoga fjall sedermera pres1den.~ for e~ ~ank ~ marna till Axel Jakobsons orkesunder de sena:re artiondena av ffir-1 Tacoma. oc~ d~g for .~tsk~lhga ar ter. Detta var sista tillfiillet fOr re seklet. Men med den da radande I sedan v1d tamllgen hog alder. en svangom till Axel.§_ll:l,usik pa en pionjarandan var det dock atskilli- , En av de fOrsta bebyggarna var tid. Axel och Elna liirnnar om ga som hacle mod nog att sla sig ' en viisterbottning, August Ahl- n~ra dagar fOr ett liingre besok ne~ mellan trli.clen pa laglandet. stra11d, som omkring 1890 fOrvar- i 1Sverige och Norge. Lycka pil De som var anda djiirvare drog vade ett fri]le111mru1 pa ostra sidan resan! upp mot hOjderna. Av allt att do- ::v sjon. Det ar nog troligt, .att pft - Walter Forslund och Ruth man utgjordes pionji:i:rstammen av den tiden stod skogen sll. ~at, ~tt Sanden sammanvigdes forra lorskandinaver och tyskar. En norsk man inte kunde se solen for trad. dagen i -Bethlehem lutherska kyrkoloni fanns tidigt uppe i Ohop- Hemmanet ar nu ode och ~lla ka infor en menighet av over 200 dalen. Men vart folk gar ju sallan byggnader ar borta utom -:let hlla inbjudna gaster. Vigselakten fOri flock sa nagot helt svenskt set- postikontorP-t som Ahlstraind upp- 1 rattades av pastor LaVern NelsQn. tlement bar man ej lyckats upp- fOrde 1898. Det iir en liten ~iosk, i srpara. . med vaggar och tak av spantad Fore akten sjong miss Thorson "Wedding Promise" och som avFred "k on Carlson och Lill'lcl- 1 ceder. Brader.na !i.r sa ~rurnna och slutning "The Lord's Prayer". K~ berg v~~. 1~a~n pa ka.tan ~n gang sl~ta, ,som o~ de gatt igenom en ret var va ker d'etrorerat ;ned · t'den Den fOrstnamnda platsen fras. Det iberattas, att ha'l'liS ladublommor och kandelabrar. Efter ~·n1 kvar men om de andra' tva gard var byggd av liknande mate- vigseln hade kontrahenternas fOro~f~~iellt 'existerar annu ar obe- rial med spantade briider 12 fot aldrar anordnat en mottagning i I · m till nar ross- langa. kant. Lmdberg ko . g Ahl 5 t d h d · st en foretra- kyrkans bottenvaning. Brudparet handlar Lindberg i Tacoma drev .,1"~~nno a <>tt ""

Manga nykommare fick hugga i a "Fattigmollan", nar de anlane. Betalningen var use!, och arbetsdagen lang. Men det var anda nagot, som hin sa', nar han sag Amal Det va:r inte !Ont att vara 1 sA kinkig pa den tiden. Mot slu1 tet bestod dook arbetsstyrikan till storsta delen av "vara sma gula broder", som en del gott folk garna ville kalla japanerna.

I I

·';..::S .,;;.,..,

- Charles Bloom, ; mal, avled den 26 m grovs fOrra tisdagen sorjd av maka och tvi rar. B. var bordig fr, och anliinde till Wisco !tv 1880-talet och kom nil.got l!.r fore sekels var mangarig medlem och lutherska kyrkan. Johnson, Swanson och sliikten. samlades till E te for ett par ar seda1 le Charlie" hedersgast de den si&,te represE den fOrsta genera~one vitt utgrenad slakt. - Underverkens t: inte over. F. d. senato pa sin tid var du oc: McCarthy och begic a tt begara dennes hjii sokte aterval, har gj vandning igen och t om folk som blir ka lagstiftarnas kqmmitt sina medborgerliga omskurna. Han erk att han bara pratade han skyllde f. d. guVi gren for kommunistis er. Om hans bikt ar a ra en annan politisk val framtiden utvisa. Mera nasta vecka.

l~ Tacomas Svens I\•

mus·1 ·1stor·1a

h..E\l~n

te och litet pa mer an1912 de tappt, fatt ihop en hade dub- I1 ganiserades, och dess ihuvuduppoch borjade ova under ! gift va:r att de lekamliga behoven N.. - - - I Antagligen upptradde tillfiilHg- George Jo'hnsons ledning. Omsider blev tillgodosedda vid konventet. ar man studerar de gamla ur- · hetskvartetter tid efter annan, vaxte antalet till over 20 sangaVi som var med i ledet ovade, kunderna fran pionjartiden har i •m en det ser ut som om forst efter re, och Thule M•a nskor organiseraordnade basarer och fiiktade pen-· Tacpma, .. a11- d es. Denna k or var sedermera akgar var vi kunde. Prof. Olsson hat b dmarks t det att det var in- sek e 1s k'ft 1 et f..orso"kt e man pct e ara et ma eriella som fanga- var fa ihop en manskor. I mars '1tiv till framat mitten av 20-talet. de lamnat Tacoma for ett storre de landsmannens intresse. Av ef- 1902 inkom en begaran till for- i George Johnson avgick som leda- . verksamhetsfiilt i Seattle. Martin terliimnade tillfiilUghetspoem fin- eningen Valhalla fran den svenska re efter nagon tid och eftertradCarlson ledde koren en kart tid ner vi, att vitterheten stod tiimli- ~anskoren att .~a ~ega~_na. fore- II des av Martin Carlson, som anforoeh · eftertra''ddes av nrof " · A · ·Wal' gen hogt bland dem, och sa snart nmgens orgel for sma ovnmgar. de tills prof. Per Olsson, SOllll blidemar Noren, pianolarave och orsom: organiserad verksamhet ikom 1 Det finns ingenting som intygar, vit kallad som organist och korle- gan1'st 1· de tv"-ct lu''"h ersk a fa··~sam " till stand omhµldades bade sang 1I att ikoren bade nagon liingre till- dare i Lutherska kyrkan, kom till lin.garna :pa stadens sydsida. Nooch musik. varo. Omkring 1904 ser det ut som Tacoma. Under de tva ar. som Olsren var en virtuos pit piano och0 I ifi:ire 00-ftende kronikor bar v1· om nagon sorts kor haft ovningar son dirigerade koren, vaxte den i orgel ' men han erka''nde att h~~ ~~ sett, att en kor existerade i Sven- under ledning av Alfred 'Sundell. bade resurser och anseende med erfarenheter som sangledare var ska lutherska kyrkan redan 1889 Resultat tycks dock ha u. teblivit, blev vanligtvis inbjuden att med- minimala. Han fi:irlorade snart inunder ledning av P. 0. Peterson. ty i augusti 190 5 tog Valhalla ini- verka niir ·s tadens stottepinnar tresset • och d"-ct o··vertalades H · P · 1 11 Om den fanns tidigare iir inte be- tiativet att !fa en manskor till stiilld~ till med nagot storre eve- Sather, SQIIll var ledare ifor Svea 1 kant. Under det narmaste decen- stand. En kommitte, bestaende av nemang. Thule blev bl. a. inbjuden Manskor i 'Seattle, att overtaga riiet bJev ~!era fri~yrkofO_rsamlin- herrarna Alf. Sundell, E. Bertle, , att sjunga infor stadems handels- taktpimlen. gar .org.amserade, mom VIlka den Otto Carlson, Chas. Williams, F. , kammare, och nar Elks-orden hogUnder tiden arbetade det verkmus1kallska delen av verksamhe- I Ekberg och Pet·e Holmgren, tm-11 tidligen invigde sitt nya tempel stallande ractet under ihOgtryck. ten inte forsummades. D en dnvan · d e fjiidern forutom F. J sattes. var koren med pa programmet. Vid Valhallafi:ireningens mote 5 Ett par moten senare raipporteThule deltog i sangarfesten som Ekberg, som arbetade mest i det' rade E•kbe11g, att utsikterna fi:ir en 1 bolls i samband med utstallningen tysta, var nag pastor <E. C. Blo=ma:nskor var goda, och vid ett se- i San Francisco 1915. Niir det lblev quist i Lutherska kyrkan. Det nare mote rapporterade Alfred fraga om, var nasta konvent skul- skulle bli sAngarfest, och natur-. le hallas, steg en av de aldre med- ligtvis behovdes det sangare. Talemmarna av koren - ban bade coma var :b ara en medelstor sagblivit litet pa kulan - helt resolut . verksstad .p a .?en tide~: H_ade inte upp och bjod sangarna att halla heller nan storre utstallnmg eller annat sti:irre evenemang som vid de tre fi:iregaende sangarfeaterna sangarfest i Tacoma om tva ar. i Portland, ,Seattle och San FranDet var kanske tur, att gubben 1 cisco. Vi visste, att vi kunde lita fatt litet fi:ir my1cket till basta den pa korerna i Seattle och Everett. gangen. .Alilnars bade nag ingen att bliva med. Portland gav inget haft mod att gora det. Som tider- klart besked om de iimnade ..komna da var, orkade ingen med nag- 1 ma mangrant eller inte. Fran Spo-· ra storre utsvliivningar. kane 1iit det •Som om koren s'kulle Oroligheterna i Europa haJde utebliva. Detta var ju en missrakvar smatt om 1bade pengar och ar- ning, for det var bekant, att inte var smatt o :mbade pengar och ar- ant for manga iimnade 'kom.ma hit bete. Allehanda fi:irsok gjordes att fran San Francisco. (Forts.) 1fa ihop nag mynt for korens resa [till San Francisco. En ,de! a:v rpodEll lkor bade. existerat i Spokam karna kunde ha tlllgit sig fram och och den bade deltagit i sangarfes tillbaka pa egen hand, andra icke. ten i Seattle och varit veTiksam ef· Det felande beloppet upplanades terat. Den inbjod sangarna till i en av stadens banker, och nagra nasta sangarfest, men det blev naav vara svenska aftfarsman gic'.k got trassel och evenemanget masjuni 1889 rapporterade en komi .bo~gen for detsamma. te inhiberas, fastan atskilliga formitte, som fatt i uppdrag att in- i beredelset' hade gjorts. Om koren samla pengar fi:ir inkop av instru• ' .t Nar sangarna kom tillbaka fran i Spokane var aktiv var inte !hel ment for en hornmusikka r , a tt det Martin Carlson San Francisco, hade de inte bara ler sa klart. Man beslOt att sand 1 fanns $460 pa hand m ed $20 uteJanet att klara av utan liven arpastor Bloomquist dit for att s staende. Valhalla Milita r y Band Sundell, att Valhalla Manskor ha- rangemangen fi:ir det kommande bur liiget var. Han lyckades viss kom till stand och exis ter ade unde borjat ova under ledning av sangarkonventet att tanka pa. sat ta liv. i de doda benen, ty Spa der viixlande oden till in p a det professor Ole Bull. Denne var via- Gustaf Larson hade blivit vald till kane var ganska val representera nya seklet. P. o. Peterson var di - linist och f•orsokte att ova in de ordfi:irande for Pacific-divisionen vid sa'n garfesten. rigent. Han maste haft Jobs tala- olika stammorna efter felan. Det av Svenska Sanga:rfo:ribundet. Den Sangarna 'borjade anliinda oc I mod med att lara pojkarna att gick visst inte vidare bra, sa P. utestaende skulden klarades av ininkvarterades pa Tacoma Hotel blasa el'ter de instruktioner som 0. Peterson tog over och beholl om kort, m~ det maste erkannas, Valhalla Temple var hogkvarteret. medfoljde varje instrument. Har- befattningen som diri.g ent, tilis en att de fiesta var ganska pessimisNar chefdirigenten Axel Pihlstr .. varande avdelning av musikernas 1 prof. Hedberg, som anlant och ta- tiska over utsi'kterna att hall8' en fran San Francisco hojde taiktpin fackforening blev bildad inom deng-it befattning som organist och sangarfest. Roster hojdes for att nen hade en atisenli:g ska:ra vit na grupp. Och vi undrar om nagon lkorledare i Lutherska kyrkan, a- <konventet borde uppslr'·1tas :pa mossor samlats. San Francisc haft reda pa det. tog sig uppdraget. \ grund av tidsliiget. Andra yrkade var inte fulltaligt representerat Efter atskilliga ars tystnad kom 1 Koren domnade dock av efter pa, att konventet skulle forliiggas men Portland var dar en masse Svea Band till stand 1911 med Penagot ar, men uppstod igen som till nagon plats, dar landsmannen Och utom korerna som namnts ti terson som dirigent. Da hade Pe- \ Swedish Glee Club omkring 1909 , var talrikare. <Men det oaktat gick digare kom en dubbellkvartett-fr terson tre !fullvuxna soner med i med George Johnson s om dirigent. sanga:rfesten av stapeln pa utsatt Coos Bay, Ore. Iedet, Oscar, Ray och Harry. Emil ,\ Han var en kand sang- och musik- tid och stalle. 1S om van1igt blev det ju en smu Bertie pch Nels Person, som tutat ~ledare av norsk bord. De 'g amTal Fran borjan var det 'lllppenbart, la knaggligt med samsjungninge i den gamla karen, blev m e<l. sangarna Bertle, Sun~ell, Peter- att utan understoo fran landsmanatt borja med. Pihlstrom stampa A nder,son, so1m.....lH!~ ykt son, LaJndstrom, Hui ten, Lars~m, nen i fi:ireningar och samfund vode och svor. Bade rock och vas om sig att va:ra den basta tuba- Person Berglund och a:ndra f 1ck re det omojUgt for de fa av oss i kom av, haJn stred ta:ppert sa at blasaren i trakten, var med en fi:irstar<kning av nya formagor som Thule att ga iland med uppgi!fte•11. svetten lackade. Krage och roset kortare tid. Andra som siillade sig anliint, Elof Lindbeck, 0. Norgren, Det fanns atskilliga affiirsman och till gruppen var Carl och Leonard c. Heilstrom, A. Hogberg, B. No~- professionella foretagare i Tacoma slungades i ett horn. Men det to sig, och snart var gubben vid 'biitt Svedberg, John Nelson, Albert Anblad, Austin Peterson, Martm pa den tiden, som var villiga att re humor. Tills vi 1bi:irjade att ov derson, Gunnar Blomberg, Ed AhlCarlson Gust Bjorklund m. fl. sla ett slag fOr svenskheten, nar skog, Pete Hagstrom m. fl. Karen Likso~ sina foregangare tynade det behovdes. Pa nagot satt blev med orkestern. Den 'b etan blev be fyllde sin plats val, och medlemaven denna kor bort. Men under de organiserade for iilndamalet. I · tydligt varre an den fi:irsta. Sa skilt · i "Olav Trggvasson": Ha marna var stiidse villiga att med·11 tillvaro hann den dock vara borjan boll dessa herrar mote en si esten SOlffi iholls den at lunch och disiir grunden, papadedo. Dra at hel

~-------

Ibelkvartett

~ ·karna u~ Alla ThulepoJ . h '1a torsdagen ovrungar och konser er.att fll. ta~ ~. Forsok- gjordes visserligen , - skak1s e dantag, var skulle gestalta petent ledare var svart as nog i att bilda en kor av de tva som av- ' alltid en blandad ko for hur salkerna . oroats over i pll.. Skriftens ord bes11;~n kallade \ somnat. Men det stannade vid de f aven en manskor. J1 sig Vadret, som v1d ut Konsersll.dana fall: Manga aro fOrsta fOrsoken . Nagra av pojkar- I erinra mig om ett P . a lovan e . veckotal, s g . Tacomas Stamen fll. utvalda. .. t dersoka na ovade under Carl Ande1sons som gavs av de fOr t en skulle h~llas ~er for 35,000 Slubligen beslots at t~; Bloom- ; ledning och upptradde nu och .?A korerna fran fOrsrum dion, meds~~\i~l~et ibli mojli~ at~ mojligheterna rfa. ttmingen. I'. i borjan av 30-talet. Ett fruktlost Puget Sund. Om nfi.,?c cent? Nar v1 person.er. quist -att at~a sig 8;.tog han ~ fOrsok gjordes fOr nAgra ar sedan organisation kom till 1 fylla det till 10 ~ro h. sag lfolt k.1hg tvekan "" . k'' . .. r g Elfter "" s t mporart, 1 att ateruppliva en mans or mom bekant. Forsa;m m ·11 stad1on oc t anlande t 1 . . t vi -ocksa at sig att fylla P~;=~de e sig. Han Valhalla. Men det var JO::U?st. De magor trakterade or ket stromma m, viss ~de ti11s lllll.n 1edare · nastan gamla sAnga:rna h a de bl!VJt grAl samt Iedde sll.ngen. finanserna var ~ry~~non.s.ering hakom att fylla vaka~sen ~ta att hArsman och Ia.tit harporna h iinga I installerades i borja N agon vidlyftig .. d till Tacoma , fem ll.r. Man.. kan v ruga 'ft f,Br en i piltraden alltfOr Hinge. Sven sk , Leonard Anderson, e · t ha<ft r.,. · de. man m ~ liga tidningar den det var en krava,1:1de. ;ppgiKna;ppasi manskorssAng har s jutng it sista I musi'k er som da var hade fyra ag ·tten hade place.. 1. T acoma. man i. hans stallmrug. lk rkmanniskor. versen har var d en f..orst a org>1nl -:-J tiden. Och komm~noner i dessa. nagon av. oss var ~ t nfl.gonsin Systrarna inom vasaloge.n NorDen numera uppl rat medelsto~astas att ge en extJag ,b etvwlar a~~ e fatt sta den borjade inova sfl.nger lfor 111Ag- 1 fOrsa;mlingen hade Alla lovade f.or . notisspalterna. \ ' ihar funnit~ en ko~ so_:n ningarna. ra sarskilda tillstiHlningar, oc'h 1 stOrre medlemskap tra pasfotnmg ~1 mquist i alla 00 i som vi gJ.?rde un er ;:ch ibland omsider kom en damkor till stAnd. gen aldrig nfl.gon sti Det tog past~r ll. forsta sidan fall att fA. ~rtiklar ~ mest spridda { Da 'k om prastrocke~at rat var ru- De holl ihop ganska Jange. Kanske strli:ng,b and fu~ner.a aven kragen. Allt p en 10- 15 Ar, tills fru Carl Ander- \ musiikaliska nJutnm . de tvll. storsta l Hanocruppvaiktade re-1 teslutet. mankomsterna. . 1. s·ll.n arfesterna i son, som var ledare, flyttade .. till tidningarma. mffi'flt& om de Koren deltog ~ 1922 och, Portland, Ore. Sista gangen koren ungdom gav lirhge daktorerna, oc;i t J 0 dll. de haPortland 1920, iS eatt ~··ren i Ev- upptradde var vid den svenska jlll- vanligen bitradd av fr~rivit nago · ' . "CoUe~e of Puget de nagot fOr femte eller sjatte si-- , vad soon var kv~~ ~o~quist av- ottan i Bethelkyrkan 1954. .. erett 1924 .. f'.ast t 19 23 och En svenskfinsk 1b landad kor b1lManskor medverka dam.. sade sig dmgentskap\ trottnade, <lades har fOr forsta 1g Angen for gfl.nger. - Ja, men jag onskar att fa det Seattle, som dock 'sna~ trottnade, en 45 ar ·s edan, och den har varit Jag ar pa fOrsta sid.AJl - i lfetstil och med Seattle, so mdock ::atog over. In- mer eller mindre aktiv anda se- som timade inom iklicheer. och George Jdhns A. tur 'o ch ko- dan dess. Syskonen Carl och Leo- samlingarna. Och Redaktorerna muokade, forstas, tresset var dock rp singarfes- nard Svedberg och fru Matilda pas, att nAgon men pastorn fick sin vilja fram, ren domnade 192 av e er ,H owes har va rit m ed under alla luckorna i denna ib ~samhetstid gav dessa ar. Ursprungligen tillhorde Fralsningsa'fmen sp 1och det 'b idrog nog till att fA en. ten i Ever?tt publik pA 14,000 personer den Under sin ve t ;medvel'ka- koren den da v e'flkande Svensk- sjong med1 vad som .. ..r11·ga konser er, h t f .. . n~ 1 f ta·· lkvallen. Ett reikord som kanske koren "" t·n Tidta s anns en 1 tallningar, bll.- finska Nykter e s orem111gen, Svm stAr :s ig for en svensk koruiert, At-> de rv:id svenslka ~ Utom Ma- >enare ti;ppgick ·i Runeber.g'()>xien . f sikkAr. Ibland 'b de k. yrkliga 'a n rta. i flera NOden har ingenk I minstone pa den har sidan Atlanpresen erau-"es andra Martin Carlson v ar ledare L. 1 och ten. i rie Sund e0l·us ' k av rang ).r och senare har fru mnea battre fick en o ch sAn,g ers or ' ' kt . sll.ngare J el Mossber.g,Gord-Jensen fort ta pmnen. . \ trumma duga. En orkester pA 20 man fran muMarie;Si- Under seklets :for sta decenmer Atskilliga musik ,s ikernas ifackforening fyllde alla _ sll.som Inga tl.rner, ; Ed1'.a Swanson~~~ D~tom flerafanns i Taco~a. nio ..sammansl.1:1tnella mAtt ha furm· ansprll.k. Missljuden som horts undemus fZent m. mannen. Framst 1 d dem fru Enino-ar som sorJde for landsmander repetitionerna hade polerats 1 0 " andliga be h ov, a··ar sang o ch ldka a ··rmll.gor svenso1 nens nas prolf. 01 of B u 1 . ' ibAan ibort, tack vare Pihlstroms ibemoe~e~orblad, · musik hade sin beskarda plats. som kapellmastare C. Bloomq'lllst, danden. Martin Carlson, B lesisk bo3 Samtli-ga :forsamlingar avsve.nskaRedan 1869 hade Solist var madame Marie Sun1 ! W. Jones. Jon~ :;da some des under senare hiilften av 20-tanom nar han gjo delius fran Metroipolitwn Opera. och walesare al.1 lH n tyckte let. Lutherska fOrsaJmlingen v~r med 'Sin violin in Hon tog bubliken med storm. Vid sjungande folk. a 0 fta med ip stOrst oc'h f0ljakt1igen fanns dar consins Iegislatur. det la.get borjade publiken hamta sallskapet och kom battre resurser och ,s torre rostmaHalsingland. Han bilar och tillats att kora in pa a- - terial En stOrre piporgel anskafde svenska krets renan under uppsikt av polisen. :I - - - slutet av sin levn stii.llet !Or att appladera, satte de I' ovningar och medverkade so~ ..so- fades. ganska tidigt och var plalard; och mer sallade si . "V'k' gHan rna" pa j cerad pa" ia··ktaren i den gamla sina ,s ignalhoru i verks81ffihet. Fru list vid flera konserter. a kyvkan, som brann ner. Den gamnen. Vid sangarf Sundelius blev synnerligen road av sig sjunga .solot 1. .'.' m a harr mycket behj deil!Ila erfarenhet och sade: "This svenska, vilke~ JU ar en gansk · la orgeln skanktes till dotterfor. . samlingen i South Tacoma. skaffa orkestern is the first time I ever ibeen kravande uppg~lft. Vasa Manskbr orgamserades mForsamlingen bade fOr det mesmusiken. honked!" om harvarande vasaloge och run- ta Q'rganister av rprofessionell Prof. Axel Hed Det hela avlopte utan missoden. 18 kanner jag inte Sangarna var i god form, och kri- der dess bes'kydd omkring 19 - rang men fOrsamlingens egna forK~retn hade for det mesta .~tt taI- mAg~r tjanade ocksA tidvis. Pasdet sports att ha Uken iblev synnerligen gynnsam. rad organist frll. Nasta lkvall iholls en konsert i rikt medlemskap och upptradde pa tor och fru Bloomquist var myoket Iogens tillstallninga r och utflyik - , musikaliska och under de 15 Ar ·Han overgav ju Seattle infer fullsatt salorug. bet ter. Martin Carlson var dess le- de var verksamma inom forsamningsmannayrket hela avslots med en utflykt till lingen gjordes stora framsteg pa i Seattle i mAnga Point Defiance Park pA lOrda,g s- dare under hela dess tillvaro:. '.Bland medlemmarna h.ade ikor:n det musi'k aliska omrAdet. Pastorn Prof. Per Olsso etftermiddagen oeh ban'kett pA Ho•en he! de! formAgor som fyllde sm I kunde halla en predikan, spela ett examinerad orga tel Tacoma pll. kvallen. Som en 1 landet och hade gard av aktning for pastor Bloom- ' Plats val som amatorskadespelare,) orgelsolo och sjunga ett solo vid Sverige oc'h Tysk quist 1bevistade de sangare som , och deras soareer och spex var samma tillfalle, om det knep. Utom den stora kyrikokoren var American Guild o annu ·v ar kvar i staden hogmas- · vanHgen val besokta. Vasa Manskor <1eltog i sAngar- da;m- ,0 ch barnkorer standigt vel'kde varit organist san i Lutherska kyrkan foljande festerna i Portland, Seattle oc'h samma under fru Bloomquists ledtana-fOrsamlinga morgon, diir menigheten bereddes Everett. Efter ett visst avt~and: ning. Nagon ol\ganiserad mansvid hogre liirove-r en sarskild njutning vid aftonsAndog ocksA den koren sotdode1'. l kor fanns a1drig, men pastorn kunIande hit. gen, nar fru 'Sundelius deltog med mitten pA 20-talet, och dess till• de al!tid slA ihop en kvarte~t el~er Atskilliga av ett par svenska silnger. gAngar och inventarier t1llvara- dubbelkvartett, narhelst .~1tuatwtionerna har ska Allt hade giltt i las. Finanserna togs av vasalogen Norden. Med nen sa kriivde. Gust '.BJorklund, sangens och m hade lamnat ett overskott. D€!Ill1a fOrbehfl.11 att om en ny !kor even- Austin Peterson, Frank Lief, MarMen det ar ett su!mma anvandes till inkop av en tuellt kom till stAnd inom en nar- tin Carlson, Ferdinand Forslund en annan histo rnppsattning av Nordisk Familjem are framtid -skulle dessa tillho- och flera andra togo del. "Stod . bok, som donerades till Centralgenerationen, so righeter overlamnas ti~~ den . . vid kallans klara vl'ig" var. a llt1d skogen till byg bibliote'.ket till minne av sangarVid det har , Iaget ar det mte ett populiirt nurnmer. Allt1d .. var ~ateriellt till d festen. :Sockema Jar annu finnas lont att gora nAgr a "1post mort- det nagon som kunde den fo~~· ovran. Men de i rel:erensrummet darstades. ems" . Faktum ar, att det inte var dessutom liimnade sangen rumfor g ik ulturella v· Efter denna anstriingning togs rum d'or tva organisationer av atskilliga nyansering-ar och mot\ hagkommas. en valbehov!Lg vila for att pusta sanima slag. I liingden trottnade togs a!ltid med stort bifall av puut, innan man borjade se sig om allmanheten pa att underhalla tva bliken. efter en annan ledare. Som transsfl.ngsallskap. Nar det sedan masr Missionsiforsamlingen sjong 1 portmedlen dil var, tog det alltfOr a k tit . stallet fOr

rp:f

f:e

v::

Or1enten ao1111ne1 a

~:-e:s~S--.~e"ii~~~;--~-;;---?'"7-~

"Sweden Model for a World'', 'kosten lir god, och sa ar aptiten. t~gs av flottan att ~kjuta pric~ Hur mycket demokrati som fi av Hudson Strode, utkom ftir at- Vanligen darfor att allt rproduce- t ?.a u~der se~'.aste knget. Hawan eller hur politiken kontrollera skilliga ar sedan. Forst i dagarna 1 l'as pa hemmaplan. I de flesta hus- i ar_, storst av ~arna. Oa~_u ~en n:.ed bast att Jata vara osagt, fiir fick jag tillflille .att ta del av in-, hAll ar en kallare med fl era fat '.'.tors ta . befolK1'.mgen. ovr1g:;i- oar satte jag mig inte in i. Jag nehallet. Jag limnar inte skriva av jast appelvin en nodvandighet. ar Mam, Kauai och Moloka1. territoriets legislatur, som s nagon recension. Antagligen firms A.r det 'brollop, lbegravning, utAv befolkningen sa ar dar tva mantrii.ii.dde i Iolani Palace, boken i de flesta bibliotek, och den flykt eller nAgot annat av betydel- procent rasrena hawaiier, 12 pi_-oden sag fi:iga fi:irtroendeingiv rekommenderas till dem som on- se kommer man man rur !huse. Om cent av blandras, 32 procent kauut. Det ii.r nastan beklammand skar narmare kannedom om Sveri- man mAste tillryggalagga ett par kasier, 33 procent japaneser, 10 tanka sig att ifriin denna ge, dess his toria, Jrnltur, geografi, hundra miles betyder fOga - man procent filippinex och 6 pi:-ocent kikunde komma tva senatorer resurser och nutida ftirhallanden. raknar med 'a tt hinna hem till neser. Resten av befolkningen utett par kongressman, vilka ko Slirskilt de yngre generationerna, mjolkdags i alla fall. Gubbarna gores av en Perssons Blandning att ha inflytande pa vart val om de till aventyrs hyser nAgon spelar "yassa", ett $ipel som lir naav alla raser. StamfOraldrarna till ve har pa fastlandet. ~ansla for; sin bbrd, borde har fin- ra slakt med pinochle, medan de den nuvarande generationen blev Man horde rykten om "the na en he] del av intresse. tuggar pa wurst och ,k as (ost) el- inskeppade under den fria fiiretagI Five", som Jar kontrollera af Boken ar om mojligt mera ut~ ler smuttar pa - appelcider eller samhetens glansperiod fqr att jobI livet. Hur mycket som ar fOrlig an Marquis Childs "Sweden, schwartzes, ~ vi kallar ikaf.fe~ ba pa plantagerna fiir 15 cents kan val menige man ej lii.tt ut t:he Middle Way", liven.om man ikask. De yngre har sitt. N;lir det om dagen. Befolkningen ar salunska. En av de/lsa familjer, rpa sina stallen far intrycket · att spelas upp till dans, gar det un- da sa heterogen som den kan bli, rattare ett bola.g, har monop forfattaren lii.,gger pa en smula dan i krokarna. Skandinavema sa- och den vita rasen ar i minoritet. - "vattenfronten" i Honolulu s tjockt, sA som han prisar allting. ges dansa fort. Men ihar blir man .. som pa de storsta och basta "Vart land ar fattigt, skall sfL h ... 1 r t ft . f" "k Endast fargad arbetskraft ses te)len pa den beromda W bli, fiir den som guld begar", kan ~a~1~: ~~te: d=~~s<Y~t~~ orso er pa pla ntager och for <let mesta aBeach. Stamfadern var svens val knappast sjungas med nll:gon Schweizarna lir ett trevligt folk. ven pa. sockerbruken oc~ anana~ Nar vi koper ett hus elle storre uppriktighet numera. For- Men vad de besitter soin kan ha en lrnnnenerna och bor ..vanligen 1 s1fastighet hii.r pa fastlandet, s fattaren pastar: "Mera guld har damforening med sadan 1rnmerar na . egna by.~r.. Nufor.~1den sa. ar det helt naturligt att marken tagits ur Boliden under tva decen- och fa de yngre med sig har jacr arbetarna· tamhgen val orgamsejer med. I Honolulu hiir de nier an allt guld man funnit i A- aldrig blivit klok ip a ' "' rade, och bostads- och sunclhetsundantagen. Marken maste a ~aska." · fiirhallandena tamligen tillfredsderas. Det finns undantag, da Att Mark 'Dwain vistades tre stallande. Turisttrafiken ii.r betyden fbljer med gravations nl'!n8.der vid dr. Ktillg-rens hiilso- --- - - - -- - dande, men den stOrsta industrin 1 men det ar sa markvardigt attj institut i Sanna, Smaland, Ar 1899 ar nog armens och flottans forra skyltar och plakat fiirku i sa!Lskap med sin familj fiir att laggningar. Man riktigt baxnar, da 1 soka bot fiir en sjuklig dotter, torman ser alla dessa regementsplatdet fiir hugade spekulanter. glunkades om, att de gamla de ej heller va ra mera allmant beser, flygfalt, baracker och rader av sionarerna skodcle sig sii vii.I, kant. I ett brev till en god van paRedaktiiren uttryckte sin fiirva- magasin fiir-utom flottstationen deras attlingar an i dag ka stod han att han aldrig koonmer ' ning i en ledare for en tid sedan med hundra~.als skepp fi:irankrade det med ro. att. fa se sadana solnedgangar pa over att f. ct. guvernoren • i var, samt verkstader av alla slag. UUtom sol och regn finnes den hlir, sidan himmelriket som de grannstat som nu ar inrike~minis- tan allt. detta ..ar det miijligt att natUrliga tillgiingar vare sig han sett i SmilJand. Amerika, !ta- ter tillstyrker Hawaiis upptagande, ekonom1en pa oarna bleve ant anlien, tro•pikerna har ingen aning som delstat i unionen men staller nat an lysande. Nagon ekonomi.Sk der eller ovan jord pa oarna och regn ii.r oumbii.rliga fiir d om, hu1· en solnedgang bor vara. sig avog till Alaskas onskningar fiirdel b~ir .det n.og inte fiir oss, da industrier, som utgor huv~ * * * 1 i det avseendet. Ja, "dii. a unli ha om terntor1et bhr stat. Det har I dagspressen laste vi, &tt den du" som masen sa': Vilket endast pastatts, att Hawaii ii.r fiirstP. linringarna: socker- och anan~ schweizisk a damfi:ireningen har i bevisar, att trots all makt och ara jen i vart fiirsvar. Om Hawaii nu ling och "processing''. Jordm ar en riid vulkanisk aska. B stan - med det for svenska oron sa lir dessa herrar blott marion()t- blir stat, hur _langt ut i Stilla haikonstiga namnet Helvetia - i da- ter for de intressen som tillsatt vet maste da frontlinjen flyttas? som bedriver cle ovannamna 1 garna firar sin 50-ariga tillvaro. dem. Ut till oarna i det s. k. "trust-tertrierna, har slora arealer pa Vad jag fliste mig vid var, att fiirVisserligen sa har jag aldrig ritoriet" eller kanske anda over till iiarna. on Lanai ages rubb eningen raknar 268 medlemmar, hunnit skada Alaska utan far ba-1 Japan? Jag bara undrar. Att gostubb av ett ananasbolag. E alla fruar eller dbttrar till med- sera tankegangen ,pa tillgangliga ra ~awaii till stat kan nog ~a sina i:i, Niihau, har agts av e1 lemmar av dei'1 manliga fOreningen uppgifter. Territoriet ar ~varje fall ~a fordelar men det har tro!Jgtv1s mi.lj anda sedan 1863, da en s1 anka kopte on for $10,000 av Swiss Society. en del av denna kontinent, har o- andA flera n&ckdelar. Under aren har jag hMt tillfii.1- matli!ra naJurliga tillgangar och * * * Kamehamea den fjarde. Dit le att stifta narmare bekantskap ~ mer ingen manniska utan at I sallskap med distrikt- och vice med schweizare. Och nar man va- en nil.got sa nii.r homogen befolkgarnas samtyclce. 'oriket besta distriktsekreteraren i Distriktet rit ibland dem har det varit iiigo- ning. Motsatsen finns i Hawaii. sju befolkade oar. Den atl< Man blir fiirstas inte auktoritet No. 13 av Vasa Orden besokte vi nenfallande, att de yngre genera. Kahoolawe, brukade ha en be tionerna ar mer intresserade av pa ett omrade, darfi:ir att man till- logen. Skogsblommans i Preston ning pa tvll personer men i sin bord an nagon annan folkbringar nagra veckors semester :1rsfest for ett par veckor sedan.· grupp jag kiinner till _ aven om dar men vissa fiirhallanden ar i- Anna och Carl Ander.son ar ju veden ena av ftirii.ldrama kommer ogo'nenfallande och kan ej undgas., leraner inom distriktslyrelsen och fran en annan grupp.• nar de betraktas pa ort och stal- iii' stor'iekanta i:ivernllt. Jag fick Jag har funderat rpa den saiken le. En .sor-gligt bekant f. d. sena- JU en underordnad syssla vid semer an en gang utan att komma tor var en gang i Hawaii i bar3- ~ dls.trik•>im9±.e.t-tlcl:l-..var eu • till nagot resultat. !far ~folk J tre da_gar och hann lj,tt ralnia ':tS smula ang7Iagen .'.1tt fa gora besom under arhundraden lag i lu-1 att det fanns sa manga ·kommun~ kantskap med broder och systrar ven pa varandra pa ,g rund av reli- 1 ter dar sa att territoriet var • i Upper Preston, som ser ut att ha giosa och politiska motsattningar. pa langt nii.r moget att bli en sta mera energi och viljekraft an resi unionen. Delvis kan jag da giv~<l ten av oss genom att bygga ett denne herre rii.tt, for manga minct-·nytt ordenshus sedan det forsta.- -------=========Riktigt enade iblev de !for nagra re tilltalande fiirhallanden kunde i- ~ldhii.rjades. En trevlig afton tillLord, fill my mouth with v och Attio Ar sedan. Allt g~alt akttagas~ vilka kunde bli ypperlig bragtes. Ett gott program preste· stuff, but dose it when I've said 1 groll ser nu ut att vara glo~t, jorcln~an fiir d _en lliran. Mig veter- r_ades, och vi tackar fiir clet van· M ooh ibanden som lh.Aller dem _till. ost The speeches could be isimf Iigt sa har jag da aldrig se tt en liga mo tt agan d e t . cuttmg. speaker's throat fo sammans ii.r ,starka nog att vacka livs Jeva:nde kommunist, sa om det I Att vi kom pa villovagar ho1 de yngre generationernas intresse. fanns siidana dii.r eller ej iivergar hill historien. Efter att ha flirdat: Annars sa l.i.r det nog ett folk mitt bedornande. Iver bergen varje sommar en el med ungfii.r samma dygder och Hawaii ar subtropiskt, palmer-1er flera ganger fbr att halsa p: ,_brister som rvi andra dooliga. De 1 vaxer tract och buskar blomma· hos slakten i Kittitas-dalen trodhar ju ryikte om sig alt vara m~ci de ~est brokiga fii.rger. Klimai1de jag mig vara valbekant med ket skickliga ur:makare och f.m~ tet ar behagligt, och en semestraomgivningen. Pa senare ar sii har mekaniker. Men de fiesta som Ja.,, 1 pit oama ar ett minne fiir livt[\ju vii.gen blivit fOrbattrad och omhar trl.i.ffat har i varje fall syssMan far dock for manga pfLmir.01agd, och man tappade bort en del lat med mejerihantering eller haft nelser om att vissa saker ii.r ur led,iv de gamla platserna. Men nu = = = - - - - storre eller mindre hjordar av boatt for mycket av det gamla feo·,-jann vi bade Preston och High tid och jag blev upplyst skap. De ar ett ido~- o_::=..~rbe:;

Utan Rubr·1k

1st 'Prest.dent ', H anson, .Dl.ed 175 Years Ago

J.n er o han fa flera politi.ska ambeten. 1 flera ar var hal."1 superintendent for gatudepartementet, och •gator och grander var da i det basta skrck de varit i stadens historia. 1 Christofferson var varmlli.nning och hade lli.rt sig tradgardsmastaryrket i sin ungdom. Han var med och lade ut Wrights Park un-

star i boken. Kanhand de paragrafen ej har tydelse som fiirr . Den gamla svenska upplag tionden tmbaka och v tuell da an nu. Man att de nya stadgarna av distriktet av den de sammanslutningen ta konvent fOljer o skriptet narmare iin Sa kanske man ej ar ta pa omrAdet. Det h till god ton att oppet hemlig sammanslutn genheter, sedan man alla har givit ett Och sa kommer ej a Resten av utgjutel darhan. Utom "ekot". de urlakaren begag och satta dit det ord ett mindre krafti<gt ·anvandes i manuskri saken ma ni nu ·g or man hand. For ovrigt lhar man i allmanhet ar myc att fa behalla sina i ket paminner om t smalandsmetropol so talien och fick se fiko protesterade, att det ga fiikontrad. For de som var betydligt sto

· By JERRY KLEIN ·have a hand in selecting a na• WASHINGTON <NANA)-Few tional leader. But Hanson was '. people will take note of th~ fact, the first president of the congress but Saturday, Nov. 22, will be to ):>~ ele·::ted to that post for a f the 175th anniversary of the defmite term and hence has often der sina tidiga ar har i Tacoma. , death of the first President of the been callefl the first President of Hulten lat uppstalla sig som kan'. United States - and it wasn't the United St!ltes. . didat till endera county- eller city Recogmzed as Chief 1 George Washington. While most of us consider "March 11, 1781, the date of commissioner, men da han mgen • Washington to have been our the adopti9n of. the Artitles of hade som ·korde angvalten fiir sig, first chief executive, many 9thers Confederat10~, fixes the date. of sa kom han ju ingen vart. -especially in the Washmg~on the re~ ]?egmmng ?f the Umted De andra gubbarna var i politiarea-say America's very first States, m the view of Rep. [ President was an almost un- O'Hara. Hanson's selection as ken fiir ro skull. Samson upptradknown gentleman named John president followe~ this !late, and de ofta som s. k. "stump speaker". Hanson. . . so. he was the first chief execFas tan han aldrig sokte nagot poHanson died at his home m utive. a nearby Frederick County, Md., ~m Soo!l afterward, even George litiskt ambete fiir sig sjalv, s Nov. 22, 1783, shortly after re.hr- Washingt?n wr.ote Hanson a lethjalpte han dock flera landsman ing from the most responsible ter in which he declared: "I conatt bli utnamnda till politiska amposition in the - U.S. government, gratulate your excellency on your be.ten. SamsoJ\ var agare till fle"John Hanson was the first appointment to fill thC' most imPresident of the Unite~ St!ltes," portan~, seat in t'he United ra fastigheter nara stadens centaccording to Rep. Barrett 0 Ha_ra States. , rum, och ett hotell bar annu hans (D-IlD one of Hanson's c!lief Hanson was responsible for supporters. "He was recognized the first official American comn amn. and proclaimed head of our gov- munication using the constituPahrson var narking och inneernment when Cornwapi~ sur- tionally authorized title, ."Presihade en final'e skradderiaffar. P. rendered his sword to Washmgton dent of the United States m Convar mycket svensksinnad och var at Yorktown," he says. . gress . assembled.'.' It W!lS in a en ledande SJ·a··r i alla svenslm fiiHanson's wife, Jane Contee message to Kmg Louis XVI Hanson, even was recogniz~d as shortly_ p.fter he took office. retag. the first lady of the land, the Stenberg var advokat. I sin ungcongre~~f~e i~a~~ement . , dom hade han !art sig bl_eckslagarThis little-kno~n chief exec~V~~t folk gar aldrig i flock, och yrket innan han slog s:g. ptt stutive was born ii!: Maryland m <let ar kanske en bidragande or <lier och andrade levnadsoana, S. 1721. One of 10 ~hildrent, he Pspeenret sak till att landsmannen och deras- var fiidd har i Iandet och beharshis early years m an a mos h "'ttr ruk d of revolution, for . alrea~y the ~ i,ngar ?'ldrig 1gjort nagot stiirre kade ej svenskan. Han 'b a e colonies wl!re seethip.g with re- mtrang pa det politiska omradet i saga: "I can hear the no111e, but hellion against Bnta~n an~ some dessa trakter. Trots numeraren I can't understand the sound." Valhallafiirenin men were secretly discussing re- N OIT!m ·· • ·1 ·· t ~ volt against the crown. . . a.~nen ser ut att vara mera Erickson var byggmas ale, oc. . samband med sL "Living in this atmosphere, it ~ivade for saken - men det pastas mil.nga av de byggnade.- han upparsfest den 31 <l was but natura_l .th~~ youna· Ha~- JU, att de ar narmare beslii.ktade fiirde star annu kvar. Han var sta medlem, Pet son tookdto SpohtlcJs, hancc%:i~ta~ med irlandarna an vi ar. sormlanning och anlli.nde till Tahans fodelsedag. Marylan en. o p IT k · d Butler, another Hanson supo i is a kl:Ubba~ av alla farger coma redan 1885. ;r'illsamman m~. \ food i Linsalls f" porter. . h" _ har nog funmts har genom tider- brodern H3almar mnehade lian ajedalen den 29 The future tPhreMsida~Ia~~nHo~e na. Nagot stiirre L"lflytande pa me 1 ven en stiirre maleriaf:!'ar. ynglingaar flytta: self a seat m e ., . nig • •1 .. . of Delegates, or Colom~! Con- .. i: man syns de da ej haft. I Carlson var verkmastare i den diksvall, dar han gress. There ~e was elected b~rJan av seklet, tills nagra ffr os- 1 da valkfun.da byggnadsfirman 0. F. dareyrket. Darif term afterRt;i~ Troops . ~tiftare f:.an det poli~iska uppvak-1 Larson, som uppfiirde manga a:v till Stockholm oc - on the eve of the .Revolution, andet darhemma borjade anlan- stadens skolor och andra offenthsitt yrke till 1883 in 1774, Hanson :presided ovei: a da, var nog den il.skadningen tam- 1 o-a byo-gnader. Han var den fiirste rade till Amerik meetitng in 1 wdh ~or:iefir~~~ dlig allman att republikanerna ha- • :v de"' ovanniiimnda att ga hadan. kors vistelse i Coun y reso ve e den enda sar ·· ,, h · aid of Mass\lchusetts-virtua11J D 1gg~ranue Iii.ran. Han avled 1916 och ann eJ uppna h·an till Tacoma · :.mder occupation by the redcoats emokraterna hade JU stallt till 50-arsaldern. ma ar. Ar 1888 · And the following year, whled~ med panik pa 90-talet. Bland L food 11··r i land~t men sammans med "the shot heard round the wor skandinaverna ynn var a • echoed from Lex.ington ~nd Con att fin " var det . nog svart • beharskade svenskan obehlndrat. Pahrson en skrad cord, Hanson qmckly raised tw na nagon, som ville bekanHan innehade olika restaurangeT bedrev tillsamm f~~~a~~~~h0 \~r~~ri~ta~~emB;i1~s1 ~: ~~e:i:~a.:a~ ~=mokrat. Uto:n i stadens centrum och vistades seMed Valhallaf' \ He also organized patrols < got mon coma. Att nanare i Olympia. de han sig i juli minute men to guard Marylan . .. 0 P0 1. pi._ goda titler inte liga med Holm And in Frederick, Md., he bui'it fmns, larde VI ju 1929. ·aldrig under all gun factory a~d barracks to En svensk republikansk klubb ster the Colo!1ial cause when UJ hade en sporadisk tillva . · T I sjuk, han har a Detta ar ju ett stycke historia scale revolution broke out. ma f .. . Io i acoocksa, aven om den ar knapphiin- , terats till foreni1 Hanson was then in his 5C . rein seklets tid igast~ skecte nehaft manga f dig. Nagra protokoll eller andra too old perhaps to shoulde!-" tills hubblan brast. JH slutet krist~ inom foreningen musket, but no~ too old to fig nades den visst om till Joh E . handlingar blir det val knappast for a central, mdependent gc son R bl. n n csi dess verksamh mojligt att uppdriva. Men det vi ernment for all the Anleric "L !k~pu ican Lea.gue. I spalten 00 ar sedan, da han Colonies. mg Backward" i dagtidnin- 1 vet visar i alla fall alt de fiirsiikpa grund av al<l Served in Congress gen ser Vi att klubben Jiade t .,.. 1 te pa basta satt visa, !ltt de var His efforts moved from the stemannaval · Jal.1intress!'!rade medborgare adop- I Under sin vis cal to the national level when !Or i mars 1908. AlltsA tivlandet. l 0 ar sedan. G. Pahrson blev ingick han 1877 1779 he was first elected to Agnes Hellsl;_ro brand-new Continental Congr ordforande, och i.ivriga ledami:iter * * * In February, 1781, he took var- Swan Samson c F E .· k A vbasningen som nyligen riktab':i.rn. Han iir n seat for a second term, and 1 E St b ' : · I 1c son, des harat togs med jamnmod. dotter pa 2405 November delegates from thE ,...;. en erg, A. Chr1stofferson, J. Monstret har alltid var1t detsam. lyckonska heder Colonies unanimously elei m. A. Hulten, F. A. Lynn och John ma, nar, var och hur sprakfragan Hanson president of the Cc Carlson. De var rivande karlar al100-arsdag ! nental Congres~. 1esammans som · t d kommit fram. Reflexionerna som - Vadrets m With the war for independE ·· . ,' .. . ris .~ ~ run or som vasalogens julfe still raging, there was no ~P annu kan skonJa!._.~~.ll.Ilk.. gjordes var lb lott en revy av vad tunity for the people at laigo 1 I som passerat sedan den fiirsta he9 • • dan pa fredags ta debatten hordes omkring 1914. man tat kring n och. Hulten ' Otidigheter och personliga utfall Sound. Men pa halle. Christoffers~n . okte en lii.mnas at dem som finner det fiiruo· -ganger vitl"' d m nagonsm s var de en a sod l Christo:fferson\ enligt med sin heder och bildning porten efter de plats pa valse e n. didat som nog att fara darmed. Genom tolkning radio och TV, at kan ' n aldrig prejudikat och annat kan vilike~ Var en oerenn • . .. krets, me absolut nodvan hade en viss vai: vald Han var lag som helst med aren fiirlora sin sa var <let bast no"" att bllva " . " ocl1 h<>tvrlP.Jse. ak samma d som 0

•

I I

:oc

eve pran ar

•

Prant om Ditt Och Datt Av Stephen Forslund

H 1usfriden i Einar och Mae 0-

lunds lug"a hem stordes sondao-en 0 den 18 jan., nar ett 20-tal av de na1 maste vannerna stormade in och tog huset i besittning. Anledningen var att herrskapet Olunds i dagarna firat 15-arsjubileum som akta makar. Eftermiddagen ·t;;Ubragtes i gemytligt samsprak och med sallskapsspel. En lacker lunch serverades, o'ch pa de nii.rvarandes vii.gnar overl1imnade fru Evelyn Becklund en present med nagra val valda ord. ' 1Einar ar fran Sundsvall och anlii.nde till Tacoma i borjan pa 20falet. Mae ar fodd och uppvaxt i Duluth och anlande hit ungefii.r I 20 ar senare. Efter atskilliga besok I den forna hemstaden tillstar Mae, att hon numern iir for et I mesta glad att vara "ifran" den trakten. Vi i:inskar paret lycka och framgang i fortsii.ttningen!

* * *

Fran ett litet manadsblaa vi far fran en sammanslutning kan vi inte Ia.ta bli att saxa <let fO!jande: "Ar 1923 mi:ittes i Chica:go en grupp av vii.rldens me.st framgahgsrika hnansiarer. 'Dii.r var disponenten fOt varldens sti:irsta stalbolag, disponenten fOr gas- och elektricltetstrusten, den sti:irsta spekulatoren pii. vetemarknaden, : direkti:iren for borsen i New York direkti:iren fOr Banken fOr interna~ tionella afflirer, en medlem av pre! sidentf>n s k>1bi11ett och den sti:irsta bjornen pa Wall Street. TillSf!mmans kontrollerade de mera 1 an Onk~l Sn·ms lrno-;a. 1 r· ,edo:'1 T;dning 1r O"h tidskl":ter trnJ-·te f deras biogrnfier o'h i.·ppmanade I det upnvaxande slii.ktet att i'Olja :leras 2xemoel. · 25 a1· glck fOrbi. Di<-ponenteil '"':-tasles Schwab vid .o:talbolaget vflr di.id. bankrutt. Gas- och elcktric:tet~magnaten Samuel In.sull hade dott ulfattig i ett friimman:le land. dii.r lagens arm inte kunde nii. honom. Vetekungen Arthur Cutten dog utrikes. hankruttmas· ' sig. Eorsdir€ktoren Richard Whitney ha.de j 1st kommit ut f1an fii.ngelset i Siner Sinp-. Internationella bankens direktOr Leon Frazer hade begAtt sjiilv:11ord. Statsradet Albert Fall hlev benadad fran fangelset, sa att ha.ii fick do i sitt hem. Den stOrsta bjornen pa WaM

I I

' Street Jesse Livermore 'begiclt sj!!lv:mord." 'Moral: Allt 1ir inte g-uld som ghmmar. Dessa herrar Ilirde nog konsten att gcra pengar, sa lli.nge det varade. Men det ii.r foga troligt att de lii.rde sig konsten att Jeva.

amna quailly 1833 i ba,ckarna som vetter mot sundet, tStrax so.der om nuva- j Harute lbestod arbetsstyrka jarnvagsbygget av en hel del rande Fort Leiw·is. For ett kvartsser. Men det fanrns1 nog land sekel sedan flyttades de kvarvamnde byggnaderna !till Point De- dii.r ocksa. Svensken John B der ihade 'hand om riilslii.ggni fia,n ce Park i Ta.c oma, dii.r fiistet restaurerades till sitt i det nii.r- Han blev senare lokomotivfO ·ooh de sena.re Aren av sin le maste forna utseende. var han trii.dgardsmastare i Ar 1836 'bringade Hudsons Baycoin Park. bolaget angaren "Beaver" runt Territorie1t ihade nu en b Kap Horn fi:ir trafik pa sundet. ning av 23,'995 pe'!lso:ner, me Olympia kom till 1846 Och kaldubbelt sa manga som de 1 lades Smithfield 1tm 11849, da samhanet fick sitt nuvarande narnn. I som f.a,nns 1960. Den forsta tidni.n gen i territoriet I Staden Spokane Falls an 1872. Ar 1873 iblev bandelen m utkom dii.r 1852. Kalama och Tacoma fii.rdig. Ar 1855 lhaide Nicholaus DeHn tidigt blev 1det en finansiell fatt nog av sitt foretag. Om swgMedan man snokar Hte varstans 1 l andet. Och N. P. maste in verket gav n{!}gon vi.dare vinst dis1 hopp om •a;tt firma nagot av inbetalningarna, och bail!bygg tresse om vara tidiga landsman kuteras an i dag. -~apa,citeten var maste avbrytru.s. Detlta fors harute, 3il. hander det att man pa endast 2,000 fot brader per dag utvecklingen av Washingtonom ingenting gick , s ander. 'En skusamma gang tecknar ,n er andra toriet och fi:irse.niade nog a.n in1t:ressanta handelser fran var ta som ·kom for att hii.mba en Jast ten 1av hundrataas Iand.smii stats tidiga historia. Man. fra.ppe- virke fick ligga i veckotal och van.dessa traikter. N. P. hade ta, innan nog hade sagats ' a tt fyl~ ras mest av, hur ung staten WashTacoma 1som andpunkt fOr , ington ar, jamfOrd med den ovri:ga la Iastrummet. Rod:skinnen var a- 1 Detta ifi:irgrymmade pionjar varlden, ocih ihur fort rutvecklingen ven besvarliga, ibade nyfikna. och Seattle till den g.rad, 1a,tt de 'nargangna. IbQand maste man sla ha.r gAtt. de bygg-a sin egen jii.Tnvag igen och mota dern idari!fran, nar Ar 1853, nar Nicholaus Delin. gruppen blev fOr stor och kom fi:ir ut, tin en borjan med do,n er byggde sin liUa vattendragna mo!- I nara sagen. be1tskraft. la ungefii.r dar P.a1cific Ave. och Tacoma oorjade lbebyggas Wakefield Drive mot:s hii.r i TacoMen <let fanns ooksa nAJgra vanjan pa 50-talet. Ar 1869 fie ligit 's innade indianer. Nkholaus ma, fanns det endast 3,965 vita ni\.gon sorts mun1cipalratU,,, var ofOrsiktig nog att li\.na dem m,ii.nniskor i Waslhington-territori- ett mu.skedunder och ammunition. Jii.rnvagen beslot dook 1a."it a et, som just hade utkluvits frAn I gengald skuUe de fOrs'e Deil.in och ett nytt smnhii.lle etit: par mi der om den foI'ISta ibebyggels ~::;.:~t ~~~~o~:~sf:~;~~~!~~~ hans arbetslag med kott. Han ha- kalla.de ·pilat.sen New Tacom de ingen aning om, att de illmarinen som vaga.de sig hit. I han lil- ga indianerna. hade .g omt undan en blev en fejd mellan de tv ~a arbetslag, ifyra man, f.anns dock ihallena fram till 1881, da d hel de! ammunition, aitt begagnas en Pete Anderson, sa kanske lhan vid lii.mpiigt tillfalle, di\. de' hoppa.manslogs. hade en l'a ndsman till sallskap. des kunna fi:irpassa de vita inkrii.kRedlan 187·6 ihade man skriva grundaagar for att 1 Red'an 1849 fanrns <let en so.ldat tarna till de sii.lla ja;ktmarkerna. stait i unionen. AT 1878 pr vid det nyanla.gda Fort Steilacoom De vita blev dock varnade i tid, rades en vii.djan till For~n som hette Runquist, och de:t ii.r val och de fiesta flydde till Steilacoom. ternas kongriess fi:ir dessa ra inte otroligt att han var svensk.. . Efter den be:tan kom iDelin aldrig ter. Kongre.ssen slog dock Fortet var 'bel1iget pa den platis, 1 mer tillbaka. 'Mollan sMdes sernatiJI den gan.gen. Befolklning dar ·a :sylen nu Jigger. Nii.r vii.rv- re till en John Perkins. Om Delins tredubbl·ats under detta d ningstiden rvar slut, oppnade iRun- j 1andomra<le gick med i kopet ar um, och. 1880 fanns det 75,1 quist en smedja i det narbeiagna icke utront. Han ha.de en s. k. presoner i territoriet. samhii.llet med samma namn. Hans emption daim pa 640 acre:s. TaicoAr 1881 nadde jiirnvagen yngste son avled fOr endast nagra till Spokane Faill:s, och d Ar sedan. Tysken Johan Jacob Astor anla- · mas nuvavande bangardar ar 'ire- : naturligtvis stora fe.sthghe-t de Fort Astoria i\.r 1811 for att aagna pa detta omrade. c Ar sedan. ,nadde .banan Tac :})li i stand atlt konkurrera med det Ar 1864 kom den fOrsta kontinver en massa kurvor over engelska mop.opolet fOr hudar och genten "Mercer-flickor" till Seait.t- : Aret dii.vpa blev Staanpedepii.Isverk. Det b!ev en tvekamp le. En del av dem hade lblivit an- ' klar for anvandn.ing. Forsta ltaget som angad mellan de amerikooska och engel- kor eller foOraldrn;lOsa genom. inhorska intressena. Hudsons Ba:y-bola- deskriget. Ar 1866 kom professor Tacoma hade en svensk get fi:irsokte pa alla mojliga vis att Mercer JT\ed 95 tiM. Al.la flickorna 1 tor, Nie Lawson, som sad av.s krii.cka amerika,n.sk inflyttning !hade' f·att ·en god uppfostran och. 1 gotlliinning till lborden1. H · mellertid snart jii.rnvii.gsy till dessa landamii.ren fOr aJtt be- 'a1'1a va.r ·ivriga a.tt ta del i uppbyg1 baten och innehade sedan vara Oregon-te~ritoriet _at enge~-[ gantlet 'av ytitersta vastern. litiska befattningaT i Taco ska kronan. Fran amenkansk s1Mount Rainier ·b estegs fi:irsta da blev parollen: "54-40 or fight." gangen 1870. Ge,n eral Hazard Ste- < gon lforbtndelse med lands intressen hade han aldrig. ISliutllige~, ·i\.r 1846, ko~ de na- vens och P. B. Vian Trump nAdde Arvid Rydstrom va•r che gorlunda overens om gr,ansen ge- ' toppen det aret. Gen. Stevens var jor, nii.r sista lbandelen son till terri torie:ts. ifi:irste guverii.om det s. k. Buchanan-Packen- nor som di:ida.des i slaget vid ChanHan fick ocksi\. ii.ran att ham-fOrdraget, ·som fast:stallde den tilly under inbor.deskriget. Salnma i( det fOrsta ta.get. Rydstr till 49:de 1breddgmden. HudSOltls [ Ar !bi:irjade man bygga Northern 1 ooksA lbofast i Tacoma oc Bay-kompaniet forlorade dii.rigen- Pacific-jarnvii.gen fran Kalama till 1: sin dad V'erksam som byg om sina egendomar soder om grii.n- Ta,coma. Om man borjade oster i- t trieprenor. JI.fan maste ju lfara en d 1sen och proce.ssade i Araital om er- fran pa 'S amma gang har jag fOr sii.ttning fi:ir desamma. Ar 1869 be- tillfii.llet tnge,n iuppgift om. Jag er- k gar for att komma till de teir, men det oaktat tog si viljade ii.ntligen kongressen ett an- inrar mig, atit det finns en sky.It slag pa $650,000 for <less fordrin- efter 1vagen inte sa :l angt fran 'Du- - ra landsman hit. Redan i · 180-1tailet bi:irjadle det bli gar. Iuth, Minn., som meddelar att dar rad verksamihet bland d Fort V:ancouver a:nlaides. 1825 av :borjade man bygga ban.an. Artalet s:ta svenska lutherska :r· Hudsons Bay. Ungefii.r samtjdtgt har jaig glomt, men jag har for gen organi:sevades 1882 a hoggs en stig idarifran till CowJitz m1g, att det var atskilliga ar tidiPeter Carlson.. TvA ar se Landing, nara det nuvarande Tole- gare. ,V ,allhalla-foreningen tilll st do, dii.r alven korsades med bat s1utet ·av decenniet orga och d.iilifran forsatte stigen fOrbi en baptist- och en missio

Ur Washingtons historia

&---'------------4

Yem iir vem bl~ Vasadistriktets organisatOrer 1912?

. ·t s torre ' om med fi:iljde1 pa .. ,. t ,at fo- 1ig pe· bilden ....har dovan, ..numrera Har ovan ctterges e t , . " d ssa personer, som ( rna oc,. se an Pct. en setografi av gaimmal arg·a vilke. t namnen pa e P, lista skriva ned nummer t 11 ·· · tt c 5 vensk verk- I , . . mr Albert Dahl overwat 1 genomforde e or 1 och hemort. Sand in upp0 Svenska Arkivet. Bilder m sa~ samhet i Nordvastern sa viktig~erna till Svenska Posten, som lan ar ju intressant l enb~ steg ~r till att namnen arkiverns tillnskriptionen "Organi..Pgsmot~ V.' h P as att nagon bland va ~mmans med originalfotot. 1 ·or Distnktslogen Pa<....: ~orth .. ok:n identifiera distriktDet maste finnas hundratals sa1 1est No. 13, Seattle, 12' · M~~ ~~:tr~a Ett bra satt ar ii.tt klima gruppfoton, gamla och nya, 1 5 1og skulle dess var<lr>h atski - I a . 0

fran foreningar och fi:irsa Nordvastern runt. VarfOr in da in dem till Svenska A GlOm inte att i den man mojligt uppge namn pa av personer. Arkivet tar hand tona fi:ir all framtid - i pr go fi:ireligger det risk fi:ir en vacker dag koIIUTier bo

'. f

eve pran ar

fr~g;aturen ~

meddelanden man Vea o-M~:iskor ger upphov till . ga an,,enama minnen fran den tld da sangarfanan h ... d . fiesta av OJ es I de samhan h .:Vara svenskbetonade en ar pa kusten och k .. rer och sangarbroder st~ i. .. oforbindelse med varandra n~~a f~erta~. av. dessa sangare har. kan~ S·{~ for J~nge sedan sjungit sin sis a sang. Det iir nu mer iin ett kvartssekeJ sedan man h .. ~arpan i piltriidet och ta;;!~! R~~akterna. Men Gedlund, Hult, ' Loftman m. fl. i Seattle Appelgr~n, Holt, Broddie och and~ - ra nere I Portland bevaras i tack sam hagkomst. { Everett-pojkarna kiinde jag till utseendet ' men det h'111 d rade inte . / e

I .

att det blev moro niir vi kom tillsammans. Av gamla Thulekoren, som stod fi:ir sangarfesten 1917 hiir i Tacoma, marker jag att det iir hogst fyra av oss kvar i livet, och hara Gu~nar Blomberg och jag annu kvar i Tacoma. Den gangen drag vi en publik pa 14,000 personer vid konserten i Tacomas Stadium. Nasta kvall sa var The Arena i Seattle fylld till sista plats vid den andra konserten. Marie Sundelius var solist. Pa den tiden tillhorde hon stjarnorna vid Metropolitan Opera i New York. Vi hoppas att den kommande sangarfesten nasta ar blir en sjungande succes, och kanske att det blir av att vara med pa ett horn. - Fragan om vilken av vara distriktsmastare i Vasa Orden var yngst till aren under tjiinstetiden blev foremal fi:ir diskussion nyligen. Vi vet, att allas var Bert Nord ar en av de yngsta. Men en de! gamla stofiler var unga ocksa en gang i tiden. Green, Swan>on och Pearson, som var de tre fi:irsta, var knappast 30 Ar nagon av dem. En var visst bara 27. Lindgren, Dahl, Nels D. Nelson och Otto Grandstrom var nog inte heller i landstormsaren, knappast i andra uppbadet, niir de tjiinade. Inte heller Sig. Anderson, Asplund eller Carl Anderson, som kom senare. Syster Martha Pearson var viii bara 28 - systrar blir aldrig iildre - och en del av de ovriga kiinde jag inte vidare, utom Otto Carlson, som var over 50. - The writer happens to be on the committee charged with the task of revising and rewriting the by-laws of the Pacific Northwest District of the Vasa Order. A Master Copy has been prepared, and such changes as we are aware of have been incorporated. Further progress by the committee is stymied at present by the fact thah G. L. officers and members of the G. L. Ex. Board have failed either through tardiness or neglect to supply such pertinent information a§ we have asked for, 1 and been promised earlier.

In the meantime t Ong '1nte J-~ "' ··ar --·dt~rr.l'~ -~ laws remain . f the old. OV:-y- -·Vt" Ji:t 1 • .t,, v v1 ctul 1~e11 pealed by the ~~str~~~eL0 duntil Tre- spad al<.lec, nar jag fick fOlja med way it looks from here it: he/ niina fOraldrar pa en konserl. En that it would not be wise foree;;:: skaggig gubbe kladd i skortrock ~ocal lodges to invest too heavily sjting "Du gamla, du friska", och 111 printing new by-laws. Any ap1 sa tredje versen efter det applaproval of such by-laws submitted derna tystnat. Om det var "Lunb:V the District Ex. Board will ob- kan" eller nagon annan minns ".1 ~usly b~ con~ingent upon the po- / jag inte. Versen fastnade dock i I The editor of our local hcies which win finally be adopt- minnet Men nar J. ag klamt i med newspaper seems to be ve · t Lodge. · ed by the D'is t ric den nagon gang, har jag alltid turbed over the plight of o blivit upplyst om, att det inte j pitals and claims there is Steve. -------finns nagon tredje strof. erage loss of $1.58 per d patient in ' these institutio Ahleens tiversattning av "Alo- predicts that the problem is ha Oe" var mycket lyckad. Sag- t0 .get worse, but has no Jag vet inte vem som dtiljer nen ar att drottning Lilioukalani answer to the problem, exc sig bakom signaturen "Reck", fick inspirationen till dikten en express a mortal fear of s men tack ftir blommorna i alla gang, nar hon red pa hastryggen zation. He states that the fall. For 40 ar sedan verkade tva over Pali Pass pa tin Oahu. E- Of the ho,spitals has been ob svenska manskorer har i Taco- gentligen ar den dock baserad pa by the growth of prepaid ma. Och det ar nog en av orsa- en aldre dikt, "The Lonely Rock ance plans, but admits i kerna att det gick kaputt med by the Sea". En Charles E. Wil- same breath that the cost o plans is presently out of the alltsammans. Fore 1905 hade det son gav den dess engelska drakt. of one out of every f our fa gjorts sporadiska ftirstik att bilTysken Henry Berger satte meloSome years ago I made , da en ktir. Da tog Valhalla-ftiredm . qUiry about how this proble ningen i med hardhandskarna. Enda gangen jag sett en bild ha11dled in· Sweden, where Man tillsatte en kommitte som av ftirfattarinnan . var i Iolani have had public medical ca fick i uppdrag att ga ut pa ga- slott i Honolulu. Dar hanger ~he last 200 years or more, tor och grander och tvinga san- hennes dammiga portratt bland in my' estimation antedates gare att komma in. Gruppen byt- de andra monarkerna. Nagon Marx by at least. 100 ye te namn atminstone tre ganger. .. k . . presume that the biggest adv k Karnan i den hall i varje fall s onhet tyc s hon mte ha vant. ments in this field over th 1 samman, och mot slutet av 1912 Jag undrade, hur en sadan ful, have been made iw'thi och av allt att dtima knarrig, ka- fifty yars. -n e fanns ungefar en dubbelkvartett ring kunde ha astadkommit ett It seems that the hospital kvar. sa kan~ligt poem. pperated on a provincial basi Da besltits att ta nya ta_g, kti"Reck" undrar om de engel- :1;id~r the. direction of the ren/antog namnet Thule ach bi:irska sangernas plats vid en vmcial legislature. 1 have th jade varva medlemmar. Jag blev svensk sangarfest. De har nog p_crt Of Kopparbergs Liins L med kort darefter. S.amjan var sin plats och det bar alltid fun- t!Q,g. .for the ~ear 1950. This god och det gick bra nagra ar. ' '3-;.•t ·enhl suoa· i · ~· ..,com.,, Men det finns ju alltid primadon- nits rum ftir dem. Det galler ~ pci ·. ct'. _ iv sion dock att gti~a en vi~~ ui:-_ski~lning. II)pulation of 210,000 pe nor, som staller till trassel, nar de inte far sin vilja fram. Sa ~~gelskan ar ett !ortraffl~gt af- 11mghly that. of Piere~ Co farssprak, men mmdre klmgan- rere in Washmgton. This a · gick det har, och en del drog sig de, nar det galler sang. "Aloha ltas four major hospitals. tillbaka. Thule bade dock fii.ltet 1 ftir sig sjalv nagot ar. Da orga- Oe" blev nog det minst lyckade largest has a capacity of 503 numret vid senaste sangarfesten.[The other three have a capaci niserades en andra ktir, fast <let Tvivelaktigt ar att sangen lam· from one to tw? hundr.ed knappast var av behovet pakalpar sig ftir en stor mansktir. Det each. All the ma~or hospital~ lat. Ktirerna verkade dock jam- ·· .. 1 · t h ll tt b .. tt a complete medical staff, m egara a ing specialists. There are al sides ganska framgangsfullt nag- ar va m e e er a ra ar. I mitten pa 20-talet dog de e? hop nordbor skall .~unna ge minor hospitals, strategicall sotdi:iden ungefar samtidigt. I sangen med samma kansla !"om cated with from six to 30 Iangden fanns varken rtistresur- polyneser, som sjunger anting each 'most of them with a 2 ser eller understtid, sa att det dampat och nastan mumlar or- capa~ity. The larger of thes nor hospitals have a resident• rackte till for Mda. Mot slutet den. _ .. _ .. _ . sician in charge, and the s av decenniet ftirstikte vi att taga , ones are attended by the 'di vara pa spillrorna, men det gick surgeon with. a head nur inte heller. Och nu har harporna charge. hangt i piltraden alltfor lange. 1 The fee in all of these in Det var operasangaren Abra- .Ocksa e~t ar?.u~ent f? r den tions is three crowns per d ' ham Lundkvist, vanligen kallad >hvande ho¥erkornmgen i gam- the first 10 days in a ward, . "Lunkan''., som gjorde "Du gam- .a la.~det, fran.. en landsman som no questions asked, 2 crown day for the next 20 days, ; · Ia, du friska" popular. (Efter en 1r .~~r P~. besok: .. ·massa om och men blev ~et "D~ Jarnvagarna kor .~t htiger.~ 1.25 per day thereafter. If gamla; du fria" efter umonskn- flygpla~en flyg~r at hoger. Och accommodations are needed · sen.) Som da capo sjting han all- e~ ko vi~er allt1d av till htiger, sired, the prices are corres ingly higher, but include al tid i:r~ ·e strofen, sages det. Om ~ar hon irrar ut pa en vag." pita! care, including surger den v · w n ilv 01 tg1r ...~-:; .._ t medicine. The operating ex fattaren eller kommit till se"Q.are, / at these hospitals vary. major hospitals it runs fro to 27 crowns per day and p The difference between th charged the patient and operating cost is absorb taxes. The taxes levied by the p cial legislature for this and activities under its jurisdicti on a graduated basis. A

Tacoma, Was

Steve Writes .

Other activities supported by these taxes are two TB sanitariums with 240 beds, 59% occupied; seven epidemic hospitals with a total of 198 beds; eight nursing homes for the disabled and for chronic cases, total capacity 200 beds; several children's homes· 80 visiting nurses; a program of dental care; 14 ambulances; two schools for adult education; a program for vacations for mothers, besides subsidies to several cultural activities There a~e 1,800 .persons employed by the "landsting." The budget for 1950 was over 19 million crowns. It was almost surprising to note that the first item in the budget was a balance fr~m the previous fiscal period of 2y, million crowns. 20Q,OOO crowns- were collected from various endowment funds. I think this is an enviable record, and any open minded person should be able to learn a great deal from 200 years of experience, even the lamenting editor. The Swedes may not be such squareheads after all. Steve.

I Det

va~ kny~~.alas

i Bethel-

I· inte

sent att ,_ smaka anrattningarna . . · Eftt er mar· 1t1den. v1sade pastorn etetaLnta1 argf~1ldderllfrSakn hed~rskap f•arsons ar t1 an maviJ"d en or 1 en 5 ?mmar. De fiesta var fran Svenge, tagna av pas· torn och sonen ~ob:rt. Som _varan~e gamma! fargblldsent~s1ast far ~~g gratulera herrarna till de utmarkta resultaten. Det ar inte alltid Jatt att fa bilder som , projicerar val. Efterat fick jag en Jiten pratstund med pastorn. Var en smula nyfiken att fa veta mera om den avbrulna resan pa Gota kar nal, da angaren "Diana" korde a 'P grund nara Stanguddens fyr ADOLF MILLER i Lu~o skargard i Vanern. Det 1 :var v1sst en olycksresa fran borhan anstalld pa den nedlagda J ijan till slut. Forst fick de Jigga Defiance-mollan som sagstallare 1 1i stiltje i 12 timmar ute pa bs)Ch reparatOr. Han tillhorde va- ltersjon pa grund av dimma. Sen ·a svenska foreningar och aven ifick fartyget maskinskada och de iarmlandsgillet i Seattle. Miller fick ligga i Karlsborg i fem timrar alltid villig att medverka pa ~ar fOr reparation. Sen var det >rogrammen, och publiken fick v1sst en sluss eller tva som gav lldrig nog att doma av applader- sig Lill att krangla 1a. Hur manga resor ban gjort / Strax fOre midnatl v1icktes TACOMA, WASH. - Nyligen till gamla.lan~et sedan ban lade passagerarna av ell valdsaml mottog Eric Nilsson ett exemupp, bar Jag mte hallit rakning brak. Pastorn hade en aning om plar av Varmlands-Tidningen pa. En gang forsokte en sliikting I· vad som hant och skyndade sig och nagra rader fran den valkan- ! att fa honom att ·bosatta sig i att stanga hyttventilen . Paret de spelmannen Adolf Miller, som Florida. Dar stannade han inte fick pa sig kliiderna i en hast och varit bosatt i dessa trakter ett Iange. "De dar vissne palmera skyndade upp pa dack. l forvlra: val inte nage te titte pa", av- ringen var manga dar bara j sihalvsekel men sedan nagra ar tillbaka bott i Karlstad. Av allt g1orde han. Av konterfejet i tid- na nattdrakter. Ba.tens nodsignaatt doma njuter Miller livets glaningen ser han inte ut att ha !er vackte fyrvaktaren, som kom da dagar, trots att han nu ar oaldrats en dag sen vi sag honom ut med en motorbat. Med hjalp ver 80 ar. Enligt tidningen var sist. Vi hoppas han far njuta av av ett par fiskare, som han tatt 3,000 till 4,000 folkpensionarer livet annu i manga ar. med sig, lyckades de fa Mten samlade till fest i Munkfors, dar * * * i la, sa att ·de kunde ta av pasMiller och en annan spelman i I L. D. S.-kyrkan i Seattle sagerarna, 15 at gangen, trots Isamma alder svarade for musi- sammanvigdes miss Carol War stark nordanvind och meterhoI ken. "De satte fart pa Iivsandar- dell, <lotter till mr och mrs Rand ga bOljor. Vid fyratiden pa marna med sin strakmusik och far Wardell i Edmonds, och mr Ar- ~on var alla, 50 P.a ssagerare och sta som goda representanter fi:ir ne Lindstrom, son till Elof och en besattning pa 18 man pa det . dagens ungdomliga pensionaKarin Lindstrom i Tacoma, !Or- torra. Lyckligtvis hande katarer." dagen den 24 aug. strofen bara 700 meter fran fyr1 . Miller meddelar ocksa, att I I Arne ar utexa~inera~. frar;i u. tornet oth !itet i Ia. Bara nagra 1han besokt en slakting i Sunne. l of '!f: 1962 ?c~ ar anstalld 1 en ~undra meter_darifran slog bran"Dit kom det ocksa tva pojkar rev1s10nsbyra I _Seattle. Det nya ningarna over skar, som kunde med stora dragspel. Da blev det hemmet redes I Edmonds, dar ha blivit de ombordvarandes ode. Det blev trangt i fyrvaktare musik. Dom drag pa sa jag kun- 1 paret redan inkopt en ny villa. de knappast hora min fiol. Det 1· * * * alter AndetSS<)US bostad. Eru sades dock, att den skar igenom. 1 ~etty Nor~en Helland, <lotter Ruth kokade kaffe och forsokte Men katta ho sprang nerat ga- till mrs Orville A. Helland, och gora det sa bekvamt som mojAlexander G. Bennett, son till ligt for de skeppsbrutna. De var le." I sin ungdom spelade Milier I mr o~h i:;irs Robert B~nnett, vig~ 1 genomfrusna. ·Babels forbistring pa Skansen i Stockholm. Han des I Forsta metod1stkyrkan i I radde,. ty de fiesta var utlanninnedtecknade aven en de! gamla Bremerton !Ordagen den 17 aug. gar. _ Iatar fran Varmland, satte noter Brudgummens mor ar f. d. Ruby · "Diana" gled av skaret och och utgav ett hafte av dem. Till Lund, <lotter till framlidna ma- bOrjade vattenfyllas. Fyrvaktayrket var han maskinarbetare. karn:i G.ottfrid och Hilda Lund, ren fick en tross ombord och Starsta delen av sin tid har var pa sm t!d sa verksamma i v£rL lyckades bogsera haveristen in svenska kretsar, sarskilt inom i , ei:i bukt med sandbotten. Da Vasa Orden, dar hr Lund en tid b1ev det mojligt att bOrja radda liven tjanstgjorde som distrikts- b'agaget, fast vattnet stod mesekreterare. terdjupt i hytterna pa mellan* * * <lack. Vaskor och andra tillhoJ ag trasslade bort mig i d~ ir- righeter flot omkring. Nagot av Iandska namnen, nar jag skrev provianten kunde ocksa raddas, att min brorson ar anstallcl pa sa de skeppsbrutna fick litet till Gallaghers Pharmacy i Ballard. livs. En .fyrvaktarstuga kunde ju Det ar pa Laffertys Pharmacy,

pa morgonen .. de 1ivra . ..dd nmgs · b a t en "f. 1an ~ .. de d e r mar Bran t•mg " oc h f or ~II stallda till Lacko, varifran 1 f.or .. d .. es me d b USS 11·11 L.dk 1 OI Om herrskapet Larsons forts 11 med buss eller bat till Gotet g!Omde jag fraga. Jag ant< att de instammer i det gaml: [I trycket: "Den reisen glem · Id · " Jeg a ng. * * * , Det blir Leif Erikson-fest i 0

coma aven i ar.: Onsdagen 9 okt. kl. 6.30 e. m., da mid serveras i Normanna Hall, I och S. K St. Kl. 8.15 borjar I utmarkt program. Intradet middagen och programme 1$1.50, programmet enbart cents. Alla valkomna!

IJ I

ha mat pa hand fOr 70

I~yrkan baromkvallen. Moe mad 11 saner. ' ':' ' '""'' ' ':' ' ' ' ' ;'! a go mad • sades d e t · v·1 k om r·or 1· Vid sextiden

r g c f

1 , 1

I f

c f f

En Leonard Olson, hamnarb re till yrket, hade pa sin, tid hort en svensk frisinnad samm slutning har i stan. Sedan h han fOrenat sig med en avdeln av Socialist Labor-partiet. For Svenska Posten av Stephen Forslund. en missionars nitatskah'-fi:irde Homan pa 14th och Pacific i 1 sina ideer till torgs pa gathorn - - - ·- Ett b k t f" k f:l Tacoma var ganska svenskbetoFrisinnade sammanslutningar, par e an a namn.. ore om. dii.r han som oftast stod pa en Ett d F ith f nad en tid. En landsman agde en ' d d var en ganska vanlig fi:ireteelse i me · oci~:. av .. em ar r 10 I o.ch talade och spridde broschy vAra svenskbetonade samhallen WerenskJ.old··' som ann.u torde vara hel del av byggnaderna i narheoch flygblad. Han var noo- s ten. En de! var ju bara, ruckel, har i landet fOr nagra Artionden b evarad i f arskt mmne h os m .... n. 'liinning ell er skaning, sa lat · , .. · · redan ga svenskar. Fast av norsik oord andra nagot sa nar i stil med tii varje fall med de skorrande' tiilb~~ tE~ t~r~an .?~~~dest t sa sAg han ut att trivas lika gott den. Dessutom hade han just upp1 ~ a ~ t e ~~ ~g'.l's e asd a~ bland svenskar som bland sina eg- fort stans forsta skyskraipa. P ·a 11 en. Hans engelska var ibland erna. en e. var ors m P e d .. H "dd 1. tt ' hornan utgavs den svenska tidnin- ' mojlig att forsta. nya seklet efter det politiska uprp- na 1an sman. an var fo e l kl"'d· ' 'kt • b h F ·1 · k om I 1 gen · Dar fanns 'bo ,.l a, vaknandet darhemma i Svedge n orgar em. ami Jen . . en svensk · Olson stallde till med ett sa h'tk . t . t"' , do0k pa obestand, ooo han lfick t som salde bilJetter till gamla an'kalkalorum en gfmg, nar han v :~to ibO~~~: =iit~ns:; :U!dor;:;,~ redan under barnallren ta upp <let eller fbrand:forsakring, om man I med som vittne infor en doms . ciala och politiska sporsmal. Och kaimpen for tillvaron. Han segla- var egnruhemsli.gare. Dar fanns en fOr en god van, som fOrsokte i synnerheten var detta fallet ef- de pa varldshaven och VM' med pA platsanskaffningsbyra, ocksa agd sina medborgarpapper. Domar ter stora kraftmatningen i Sve- skilda aventyr, innan han blev re- 1av en landsman, som vanligen kalfragade Olson, l :mruvida han v rige 1909, storstrejken, da mAnga setalare och agitator fOr folkro- lades "Slavhandlarn". Och sa var "devotedly attached to the cons fann •S ina ut'komstmojligheter i relserna i Skandinavien i hlirjan det atskilliga yrkesman inom skotution of the U. S. A." Svaret V Sverige kringskurna och fann det av seklet. Han hamnade till slut och bekliidnadsbranschen, bade att han respekterade den, men radligast att emigrera. ytterst pa vansterflygeln, och blev anstallda och privata foretagare. hans tycke fanns dar en he! d Lika f~lar skockas, siiiges det. pa sin tid utvisad fran bade Sve- Och sa :f!orstas, en mangd syltor, brister. Vannen fick inte sina pa Och det var helt naturligt att de rige och Norge. •E fter ankomsten dar m~n 'k unde vara sliiker pa, att , per och domaren gav order o som anliinde till USA bevarade till Amerika intog ihan dook en om inte varaen sjalv var svensk, . att Olsons skulle konfiskeras. sina ideal savii.l som sina tidigare ·mera moderat hallning, ooh unsa fanns det en svensk kypare. I Det har hande i en tid inn intressen i den nya miljon. Sprak der de senare Aren av ihans liv det grannskapet •k unde man alltid man hade miljonarer som fac och medborgarstiillning omojlig- togs 'hans fOrmaga som talare rakna med att traffa en landsforeningspampar, och fackfor gjorde anslutning till de redan ex- mest i ~~liik . av nyk.ter~ets. och man. . ningarna och vii.nstern stod p, isterande organisationerna och andra opohtiska orgamsat10ner. Men hi:irnan hade ocksa en antii.mligen god fot med varandr dessa forhallanden gav impi'.tls till N'l R s .. tt t be nan sida, sarskilt tframemot afDessa tog upp saken, och Olso _bildandet av egna kluhbar. Nagot is · venson ar e anna ' · "" tonkvisten. Da kunde man med fick sina 'PaPner tillbak:a. Om van intrllng pa den politiska skadebafog saga, att stadens ~?rum var nen nllnsin ficik sina vet vi int nan blev det val knappast, utan ikant namn. TiUsammans med i lbelaget dar. Allehanda laror, b~de Domaren, som fiskat i grumli sammanslutningarna var nog fOr Bengston tillhorde han redaktio- \ frlln de politisika o~h de andl~?a vatten atsikilliga gllnger och va~ 1 privata goranden och latanden e det mesta endast diskussions- och nen av den forutnliimnda radikala lagren, hade dar sma talesman. sallskapsklubbar. Bildning och tidningen under nagra ar fore Man sag mllnga intressanta typer, alltid framst-Att i en fiirdelakti nykterhet stod vanligtvis pa rpro- 1920, da han atervande till Sveri- men det enda som i de~_ta samdager, borjade intressera de hag grammet, vilket i viss mAn torde ge. Dessforinnan var han bosatt ma111hang intresserar oss ar a~t en re myndigheterna .s om undersok ha utovat ett fostrande inflytan- i Seattle en tid och tillhorde da grupp brukaide sjunga_ mmd.: e te lite narmare. Nii.r det borjad de pa medlemskapet, ii.ven om d~ en frisinnad sammanslutning. Vi andliga sanger rur en llt~n rod ' osa hett, faun han fOr •g ott att be motte fOga fOrstaelse fran tidiga- minns honOIIIl som en mer an van- bok: "You'll get pie in the sky gii.ra avsked, for det var vii.I battre anlanda landsman. Hgt fbeg:\vad manniska med ett o- when you die", "Workers of the re att fly an ilia fakta. Denna verksamhet utgor ett lbandigt lynne. Han ikom standigt world, awa:ken" med m~ra' sanger Olsons bana slutade dock sorg stycike svenskamerikansk kultur- I i •g ral med sina gelikar i bllde ta! . skrivna av ".'llr legendanske land~ligt. Det var hans vana att o historia, och vi ii.r tack skyldiga och skrift. Hemkommen WI Sveri- man Joe Hill. Han hette egen~hkvallarna sitta i timtal pll nago 1kafe och studera ·b roschyrer och' Henry Bengston, tidigare redruk- ge blev han redaktor for ett ult- >!!:en Josef Hillstrom, vi:r fran G~vtor och ekonomichef for en Jibe- raradikalt blad i min hemort, men letrakten och ikom tin. Amenka tidningar. En kvall fann man horal tidning i Chicago, son:i. med drabbades snart av en svar sjuk- \ nllgot ar efter sekelskiftet. Han nom i ett bakrum pa en restausin bok "Skandinaver pll vanster- dom och dog tamligen ung. j ~ar d~.v~rsearbetare oc~ kom si:ar~ rang med avskuren strupe. I hans flygeln i U. s. A." har raddat nilAndra SOIIIl var vel'ksamma i de ' i berormg med den pa dell: ti?e fickor fann man detta meddelangot av handelserna fran denna tid frisinnade kretsarna pA den tiden sa fOrhatliga TWW-orgamsat~?-· de: "Livet som en !Oneslav ar icke undan g!Omskan. var Edvard Mattson, som Atervan- n_en. En~elskan mfi:~e han ~'.1 :a~ vart att leva. Jag onskar att bli ~----~----........,....,!!!"'"'!:!!~ de till Sverige efter nil.got ar. Dar sig ovanhgt fort, for han borJad begraven av samhallet hellre an ~ Forfattaren gor inga som helst blev han omsider fOrtroendeman snart att stro ut dikter pa detta ~ av haimnarbetarforbundet." De ansprak pa att detta ar en kom- fOr gruvarbetarforbundet, och ar spr~k och lblev i~o,~ kort .. den som ikande honom !bast, ansllg att plett historia over denna gren av bl. a. omnamnd i Marauis Childs i::vssnamnda orgamsatwnens alskhan varit konstig en Jii.ngre tid. landsmannens tidigare intressen, 'bok "Sweden the Middle· Way". 1 lmgspoet. . .. Hans arbetslkamrater sag dock men han har .p a ett lattlast sii.tt En annan var Arthur Hellstr0m Under sina vandringar anlande WI att han fick en ordentlig belyckats framstalla en de! intres- som senare for osterut och bosat~ han i sinom tid till Salt Lake Cigravning. santa interiorer. Bilderna ar fOr te sig: i Chicago. dar han avancety. Dar ~lev han brannmar~t som En annan fiirgstark person var det mesta fran Chicagos horisont, rade till vevkmastare vid ett .storen uppv~glare och en samhallsfardr. C. Martin Carlson (inte att och med fll undantag ar personer- re lforetag och sederrnera 'blev eJig person. Nar ett rllnmord be- fOrvaxla med sllngledaren med na obekanta fOr de fiesta av oss gen industriidkare i storre skala. gicks _en januarinatt 1914 rik~a- samma namn) som hade samma harute pll viistkusten. A.tskillig-a andra minns vi till ut- l des misstankarna mot Joe Hill. politiska asklldning som fOrutDen organiserade rorelsen nAd- seendet, fast vi har g!Omt nam- I Trots bristfiilliga hevis domdes namnde Olson. Han ihade visst de sin kulmen fOr over 30 llr se- ;nen. I han till doden. Och trots att sven- traimpat ut barnskorna har i Tadan, nar ytterlighetsgruppen kom W h hade ocksll ske ministern i Washington och coma och 1ii.rt sig bleckslagaryr'PA kuslkbocken, ocih det hela f~ck Ta.?omad I ~ f~isinnade och ra- . sjalve president Wilson lad~ sig ket. Under en tioarig ibortovaro en snoplig andalyikt. EgendOllllligt I h?sk~rd~l ~b a unde Arens !opp, ut for honom 'blev arkebuser mgen hade han blivit chiropractor. Carl. , nog kanske man ihar ocksa kan ·1 '9.rl<:a '."· u ard r ihann tram- verkstalld. I allmii.nhet anses det, son var en ypperlig talare men . 'd ' fast me-en av ~ ens . . . d H'll spAra orsakerna ti.JI de senti a! ' k N" t med var att det var ett JUstitiemor· · i s •p roklamerade aldrig sina asikter storningarna i en helt annan sam- I pa ut barns ~~n~. a~et alltid avskedskvade ar kanske beteck- ! pa gathornen. Han var nagot inmanslutning. Faltet ifr ett annat, \, v~g har gett det t ressera d av sm · 1h"ars t amnmg · nagonsom somanhaadn . e e e; falande tun-\1 ' nande. Ture k Nerman ~kd iikt· och taktik och Iynne enah an d a. ! ga' och ville reagera mot tjuvsam- dess svens a spr"' r · deltog tid:'is ~ arbete.t inom ':'ara haUet Sedan ~n forsta ivern ha. t bl' k t svenska foremngar, tills han igen . . f d vanligtvis nya Mitt testamente, de ' ir or ' lii.mnade orten. ~:t;:::e~1ig~c:n;et ~ar fa som an- fOr jag ha: in~;t at;. get borl~n-[ Tiden har gatt och nagra poli\ sl"t sig 'ull de befintliga organi- Er grat, mm slaKt, b ~: u ~n .: 11 tiska sammanslutningar, vare sig saotionema. Langa Amandus, som 1 en: sten so,;n r~llar b ~~.,.e~~o:o- liberala eller konservativa, hors ej 1 0 I varit bade gardist och ungsocialist Mm kropp · Ack, far J 0 J 1 av .~era bland landsmannen. Nu 1 i eamla landet och nagra andra ber, . b .. , utgor den sortens veI'ksamhet ett I \ statade bl. a. ~ed en 1k napp med lilt den till a.ska ' rannas ner · helt avslutat ka i o Amandus mera tolerant ocih ikom pa god fot med kalkborgarna. Jag _. tror att han t. o. m. slutade med att kalla sina antagonister for "Scissor Bills".

Svensk arbetarrore,lse i USA I I

I .

silll

:Kvinnorna fick rost r att i staten - Folkrakningelll.920 gav stJaten~ Ar 1:889 ble·v territoriet delsbat. . Wa.shingbon 1910. D et blecv poliUste fatt sin losnin•g an i dag. en b efolkning av 1,356,621. FolkSamma ar fi.ck Seattle och Tacoma 1 ka omvalvniThg'a:r i ba de Seattle ocih man :t. ex. !far igenom det fo mangde,n i staderna var: Seattle, elektri.wka sparvaignar. Seattle lblev Tacoma d et aret. Genom omrost315,312; Spokane, 104,437; Taco- skandinaviska 1g ra1nns·k apet i ocksa drabbat av en stor ~r~td n ing blev b orgmas t arna Hi Gill_ i 1ma, 96,965; Everett, 27,644; Belcoma, ser man thur den farga det aret . .Alberdeen fick st!!; ·s ra. - S eattle och F aw cett i T a coma skil- 1 Iingham, 27,585. rasen overtagit kontroHen. tigheter 1890. Olympia valdes till da fr ain sina ambeten, m en 1914 Ar 1944 hordes rykten om " D et larmainde 20-talet" med statens huvudstad det aret. Ellens- iblev des·sa h errar omvaldia m ed stora hemJiga Jbyggnation.er pagi h embrant och hembryggt och kvaburg och Yakima iUivlade om.. den s tor m a joritet. Sa fort li.ndrar folk i okenomrAdet i ostra delen sar f jallor s om kl·i ppte sina fagra ii.ran. Staten hade nu en fol1km~ngd sina asik ter. Vad orsaken till omstia:ten. De Skulle kosta en hel m lockar var ett intressant skede. av 357,232. Fyra ganger sa manga v a lvningen var i Seattle har jag jarid. Fa hade en aning om, at:t Politikerna upptaokte en ny skatsom 1880. av inte r eda pa. :r T aicom a: va r det fletomforskningen kommit sA Jan t ekalla och 1b orj•a de ta rut en enDet blev lhar~a tider_ i lbOrjanissa ra orsaker _ oc'h i p olitiken hanencentare per gallon ibensi.n som . att atomens kraft kunde tas i br 90-talet, men ai:i-da gJo~~~ vc0 1_ der det att folk far underliga san g och att dii.rmed ett nytt tidsske fO rbruka des i bilarnia. For viigun• framsteg. Washington... .. e kamrat er K yrk folke t var missnojt var i antagande. derhall, s ades det. Ungelfar samtilege etablerades, lika1s... 1ararsem1· __ dig t blev det ~agstadgat, att man !Med fredsslutet ml,nrskade ver ,n ariet i Bellingham. Great ~lilorthS - med de moraliska fOrhallandena. m a ste inneha korkort for a;tt fora samheten inom krigsindustrier ... .. gen kom fram it1 1 e- K r ogarna som var en makt i saniern-3arnva biJ .. :Nagra storre formaliteter w:r Men sedan dess lhar en massa n attle 1893. ;~aroma. ar ku~de ~: ' h allet pa' den tiden, var fOrbaskadet inte att fA ett sil.dant, men vi industrier kommit till, ocb. fol 1 de pa Faiwcett !for att lhan drivit telefonera long distance roel pungs!ogs pa en dollar for att avvandringen hitut ser ej rut att a Seattle , Po.r Uand, Spoka.n..e ?ch T,a - .i· gen om en fb'rordning som forbjOd lOna statliga trafikpoliser, som da taga. Folkrakningen 1950 gav st coma. Mot silutet av de?enrnet upp~ traktering i krogarna. iDet inverblev synliga efter vagar,na. I ten en be15olk,n:ing pa 2,378,963. V tjickte Lindeberg, Lm~bl~ oc k a de ju pa inkomsten. 1Stiaden Longview anlades i mit- 1 det lh.a r laget iberaknas det att Brynteso,n guld uppe vi~ d~e, P et e Sa ndberg upplevde sin speten pa decenniet, och de forsta tranatt 2, 750,000 - ett stort sprA 1 AI~ka, och det blev !l'Usmng ciella g lansperiod vid det har dra· fiksi!gnalerna installerades i SeattfrAn de mindre an ·4,000 som fa Sea t le fkk se den rnrst 'len g et ,och det ar inte tu tal om anle vid de t draget. 1853. IHundra ·Ar ar en en fOrsva li.r 1900. Det var e n elektrisk s a - nat an att han var en kaxe i samUnder detta Artionde stod nog lig tidsperiod, men blott ett ogo d'B,n, som drevs med batt erier, och j hall~t. Han agde abskilliga salo?.- svenskheten i sitt flor i dessa trak- iblick jii:mfort med den ovrig den ackte uppstandelse n ar den ner och hote11, ·e tt griosshandelsfoter. Under de f6rista aren a,nla.nde varlden. Under de hundra aren h korde nedfOr Second Ave. med en r etia:g ·i spritvaror, stans enda sky- den sista storru vagen av emigran- vi upplevt 8.ingans och ele'.ktricit hastighet av 20 miles i timmen. I skra1pa m . m. Ha,n iblev utpekad ter fran ganila landet. Vara sani- ten:s tidevarv, vad den nya ato Spolrane fick en S t a,n.Jey Steam - som det svarta faret, som var an- manslutningar nil.dde de lhogsta Aldern har i sitt skote ka:n vi int er som sin fOrsta bil.. T.acoma fick svarigt fOr sa_mh~ll~ts lAga moral. m edlem ssiffror de nansin haft. Vid ens gissa oss till. Det kanske t ocksa, ungefiir samtidigt , en bm a v Kar ikatyrer i tidninga1rna -:- en sina t illsta.llningar 1k unde de alltid en ande med forskrli.ckelse. sammri. marke. Agarens' na:mn kan .konstart som var mer vanhg da gladja sig at fullt hus. Olle1 i Man studerar det flydda for a jag inte erinra_ mig just nu. Men ~n nu. - v.i sade hon()lffi i alla moj- Skmtthult och Skrallbom med si- i nagon mAn spa framtide,n.. NAgr h an hRde i varJe fall en gardsk a rl hga s1tuaboner. na saUskap var ute1 !PA turneer i slutse.tser kan inte ens de ta.rd som v ir skaning och han. fick Ia ra Fredsporten uppe vid Blaine in- de svenskbetonade samhaUena och Uigga fram. Ett ar dock saker sig skota bilen. Sa · fOrste cha Uf- vig des 1914 till minne av hf\.lndra- fran gamla landet kom det Atiskilatt utvecklingen kommer att g foren 1 Ta.coma var svensk. arig fred mellan USA och Oanada. Hga artister och aven en de! task- lika fort i framtiden som den ha 1 Ar 1004 b!Pv a t o1agl!gt a tt '.ko- J it ney Bu.;;.es blev sy!:1li!ga pa.gator- spelare att :underhallia1 oss. Rad.ion i det fOrflutna. ra igenom Seattle, om bilen inte na i de :storre samhallena, till stor la g annu i sin linda, sa det farms Detta ar en axplockning lfrAn o var fOI'~edd med en bja.llra, gongfOrar gelse f~r sparva~~bolage!:1. en viss Atra att fA lite andlig spis ordnade anteckn.ingar och kli ·gong eller vissla. Ar 1906 fanns det , Att fa a ka b1l langa strackor for ibland. Mot slll1tet ·av artiondet Kanske bjuder det pA fogru av all 763 bilar ino'll stRtcn, men det t og en femcentare var en upplevelse borjade sveruskan bortlaggas som mant intresse. fiAn en vildmar till 1915, innan staten satte numfor de flesta. Den fOrste som for- officiellt sprak i forsamlingarna, !har vAr stat utvecklats till vad de merplatar pa <lem. sokte sig p a den affa.ren i '11acoma men fOreningarrra hohl fast vid det nu. ,ar. Och vara landsman har san 1 Nagon gang 1906 var det en t ,av- I var Oscar Peterson, f. d. borlange- i m a nga Ar diiirefter. nerligen ,g jort sitt i dess uppbygBubblan brast 1929, och det blev ling mellan ett av N . P:s snalltag bo liksom jag sjalv. gande, anda fran lborjan. och en bi! i:iver stra~kan Boise, IVid en f~~korrnr?stning antogs e~t panik i landet. Alla har Vi vrul Vara 1 daho, och Spokane. Bilen k orde 1rusdryc kls1forbud mom staten. Kro- egna h a..gkomster fran den tiden. den 92 miles langa str ackan p a ! garna fick ett Ars nadatid att kla- Konkurser och famssemang horde den da otroligt korta tiden a v 4 1r a upp affiirerna, och den 31 dee. till det alldagliga. [ f6rtvivl'a:n oim. orh' 50 min. Vifket var 5 min . 11915 lblev 1s:t1a:ten snustorr. Under v er att ha viigrats nodhjalp plundnabbare an ta.gef. Ar 1909 '.kordes de narma st foljande are:n. var det r a de en skara arbetslOsa en livsen :forsbat bilen over Snoqu a lmie dock tillAtet att sanda efter tre m edeil.saffa r i Anacortes. Men trots ass, vilket m8.ste iha varit nagot quart-flaskor sprit varje 20 dagar, de h a rda tiderna gjordes en del v en bragd med de vagar och ibiom m a n tog ut ett sarskilt till- f r amsteg. Kraftstationerna i Bo,n~ ar, som .1.anns pa den t iden. J ag j s t and fran my~digheterna ... och det n eville och Grand Coulee borjade rim·a.. m'g, att ja'g drog en lli.ttvar k obildning dagligen for dess'a byggaJS, al]ehanda nodhjalpsarbeten sattes i gang. Statens legislaadePs su 'k, da jag ;nadde krone t "permits". 1 ar sen1are. 1 Medlemmar av den da ver'.ksam- tur rostaide for att up;p'hava. det SJagskeppet "Nebraska" g led av I ma organisationen IWW foretog nationella rusdrycksforbudet, och t ap e1bli.dden vid il.\,fo;rans s k ep psen a gita tionsresa frAn Seattle till gjorde :pa s amma •g ang, 1933, 3.2arv i Seactle 1904. Samma a r IaEveret t s ommaren 1916, oclh mot- procentigt ol lagligt. Spa rvagnarnas tid var ocksA os en tel< grafkabel meUan Puget t es av organiserat motstand, nar ound och Alaska, och man fi ck ba t en lade till vid lhamnen. Det ver.. I Spokane ers1a:tte m ·a n dem irekt telf raffOrbindelse med det blev skottvaxling. Tva poliser och med hussar r edan 1931, i Tacoma rritoriet. 1907 iblev det panik pa f em TW'W-medlemmar dodll;des och blev' det 1938, innan man :'l:kte pa spArvagn sista gAngen. I Seattle cnningmarknaden, och det gjor48 personer sarades. es affarer med s. k. ClearLn.g I Ar 1917 fOrklarade USA krig ers attes de med ele'.ktriska ltril.douse Certificates, i dagligt t al •mot centrahnakterna. Camp Lewis bu:ssia r a ret darpa. "Galopperande Gertrud", som nanmda "scrip", i brist pa p en\ibyggdes; 70,000 acres e~proprievaJr. Jarnvagarna var annu stiadd a d es och donel'ades av Pierce Coun- den langa ,smala bron over S1Unutveckling. North Bank-banan ty till iindamalet. Bron over Co- det i n a rheten av Taicoma kaLlalumbia-floden mellan Vancouver d es pa grund av 'S ina svangninga!I' ellan Sprkanc och Portland bJev ggd 1907 eller daromkring. E n och Portland op1p nades fOr trafik, nar det va r blasvader, fOll i spa't 'rrnlanning vid namn F rykholm lika ledes Lake: Washington Ship pa h osten 1940, endast nagon mAnad efter det den taglis i lbruk. de aran att vara lokomotivfora- 1 Ca na l. 1941 kom d e:t andra varldskri- , ua "tbl' golrlen .-:;pike train", da : Va penstillestAndet _kom den 11 lsla.ggama mattes. Ch icago Milnov. 1918, precis pi\ den 29:de lirs- g et, ooh med alla krigsindustrier ukee-bu.rnn nadde Puget Sound dagen 1av Wia;shingtorus intrade i s om blomstrade upp 1b lev det brist 9. I unione,n . Arsdagen darpA blev det pa 1aJrbetskraft, och folk fran alla , en skarmytsling mellan krigsvete- horn strommade hitut. Detta vfilraner och IWW vid en parad i Cen- lade vUl!s a problem, som kanske intralia . Tre veteraner dodades, och

Jag ufil

Jag erinrar mig, att detblev d t en hel de! gny .i en fOrsam.!inot;b~~jadetdra sig ~ niir en extra stamma hade kallat; . . c e at de gjort sitt :for att fatta beslut i den har sa- ·1 vilhga att lata ungdomarn~ ken. Man hade ha:ft en pastor som ver, eller om de ansag att d lorat det 8 . v.ar fOdd pa ct.en ~hiir sid.an llJI'. A _ h . om egenthgen hal lanten, och ban hade en sarskild F el: samman, blev aldrig u fom1Aga att kwma behandla bAda/ a tui_n var, att _det blev e spraken med samma Jiitthet. Uns'."appnmg omede!liart. Det b der en tioarsperiod hade man h~kommas, att nar man ta gradVis overgatt, tills <let nu hara I· nago~it"ing, ,s a maste det ers bolls ett par gudstja111ster i mAna-1 :ea n~got- annat - liven om den pa modersmalet. Den nye her. ara bhr nagot slags surroga den maste pa pock fa bort dem Att nagcin stiirre rekr t . med detsamma. Fast han erovrat andt·a och fiiljand Y eru~ den v1•ta mossan .. ror vAra svenska r e generat1 i gamla landet . oqh anliint hit vid ganska inogen rpast ar mojlig bbr':ee':'-gar k alder och endast fatt en de! av sin i~ hat' tag-er. 1 1 &-~ ha 5 askolunderbyggnad hiir. Han pakan man lfinna mer~ ':""n't ' 1 stod, som en .fiu1ta • - · ·Ekbergs fore:na··~'k " omsten ho.s tredje oc"resse. giingare, att han hade svart fiir generationen an ma f" n fJ att uttt'Ycika sig pa modersmalet den zndra generat· n mne~ d . d .. . • ·· 10nen. Mm eme an en forsa.mlmg .i Minnesovardeskomplexet att f"" .. • 1 ta, som han f1irut betjiinat, envar utlanningar ar i var~r~a~ia 1 dast begagnade lan.~ets sprak. Att I ' ~a. l ~~t trevligt sallskaJ t . hans svenska var oJamfOr !io-t batt1 Jag haromsistens en . Pk r1iff re. iin hans engelska, och att i syn- I / u;te alls var J.edsen rn}:ctt efa: nerhet ungdomen hade roligt at/ e.ler vem det nu va k . hans ib esynnerliga uttryck tordes 1· till Tacoma fran ""ar l omlm1t • t. • ' 1 t "' m a ande v1; .. mgten tala om £Or honom. u et pa 70-talet. Nagot enst or a t vara en s:amman.slutning svenskt ord kunde ha k --~--=======-==""'·~- - ka kund oc sa v . e t a I a om pa ren nsvenska av detta slag blev debatten ganrmgen sa', nar hon torkade k ; ska varm. Man bMe ville och vil- / ten under rumpan. le inte. En grosshandlare · t. o. m. · . v citerade Tegner for att stiidja rpas.. Hur riktlinjerna bord dr I ett av de sen3:~te numren a toms standpunkt. IDet holl pa att J?~· 1·~-'; tillvarataga dete intrag Svenska Pos t en m a rktes det, a~~ ga pii. tok niir oo skollflicka lli.ste o1 aL1e111earvet som mojligen r· annu en. samm·a.nslutning fm;nl It" upp en k;ia som hon sln'ivit och nes iir inte klart a··nnu Att d tt tt .. " iv modersma e • ' .. . en a fiir g? a.· ~ver,,, a ts .r k vid f1irst skrot over, att hennes mor- andra tungomalet fiirslil O" • ocll overga till 1a.nd ~ D srr~. alls f far var prost i gamla landet, men for .. r no,, m ~ina s~miinat;~~m~;.~1i~t ~e~1 det. i senare pastod, att man ml'!.ste ta en renassans pa omrlidet. mgenting m:u kva "' . " bort svenskan ty ungdomen skamSteve. Bara .~tt ~-ide.ns te~ken'.. :i:t~ ~a~ 1des att tala om for sina 'bekanta got markva·i·<l1gare, an n:u Ja,,, sa1;"' att de gick f en svensk !kyrka. DA svart skonhet som korde en i. ... . en . h" dao-en Vid narmare gick ett dovt sorl genorn forsamten bl1 arom o · Iingen och jag tror inte att flicpaseen~e var <let. e:i1 V~~v~~artsse- kan e~s kom till slutet av krian. Det ar nu m~ ~ e aktu De upprorda sinnena lugnades kel sedan spra r .gan var i- nagot, och man kom fram med nil.Mrs Charles Sivear, fiidd R 0 ell ino.m b.il.de se~ular~ ~~ k;'J!~ ~ gon sorts medlingsforslag till slut. Bloom, avled den 25 aug. i Fi ga sammanslutn_:~g~~~·elsevis sent 1 Atskilliga som kande sig krlinkta B . C., dar hon varit 1b osatt se da ftirening var Jam . . av vad som sagts kom aldri<>" sitt gtftemial fiir 45 Ar sedan. h · d d 1· vat'Je fall 111"' ute. Det m r~ e h "rt i ett g e- 1 tillbaka, andra gick och bllingde Sivear var fiidd i Tac«1ma fO t~, att ·~an tyc 8 a ro u efterat pa varandra. Pa det hela taget ha- Ar sedan, dotter till makarna tmgbo ig~n ~o~m ~:nd~ ar nod- de det nog varit b~hagligar~. fiir na och Olaf Bloom, som kom lyssnar till e · .. . ·nnena vid \ pastorn under den tid han tJanst- 1 var stad i slutet pa 1880-talet. viindigt att upprora s1 . . . " h t"d t t'llt'"lle har alltid for- g]orde, om han mte var1t sa e . I om av maken sorjes hon na 1 ett s" an ° ··t d a gen a vanat oss. Om 13.get ar sadant, 1 pa gro en en g n , I av en svager, George Burkm Tacoma, systersonen Grant B att en andring ar ..nodvandig och Med fa undantag har de svenska 'l man med familj i Eugene, ifordelaktig, borde and_:mgen k~n- 1fiireningarna gatt kriif.tgangen de flera kusiner och en talrik na ske lika liitL som nar man vax- 1 senare decennierna. Medlemskam- krets. lar pa sin ;biL _Mrg veterlig~, h.ar panjer for att hjlilpa upp situatio- Hr och fru L. R. Joha det aldrig funmts nagon patag<raf nen har vanligtvis liimnat ett ne- fran Kiruna, som halsat pl\. i reglema for var:~ ::;arnfund och l gativt resultat. SprMtfragan har syskon och andra sliiktingar . Wreningar, som ;fo.~es~_rev nagot l kommit upp, och man har gjort sedan i biirjan av juli, antr visst sprak. Eller forbJ_od en t:ila-,! nodiga iindringar pa det omrAdet, hemfiirden den 24 sept. via re att yttra sig pa villrnt spr~k I men framgangen har ej blivit polarroute. Lasse och Nattan som helst. Huvudsaken var val, battre for r <let. Nar man sporjer fiirvarvat en mangd nya v·· att han blev fOrstadd. Men . ~et dem som eklamerat varst, varfor har, som med saknad ser at finn.s ju alltid valmenande bt;ak- deras egna arvingar inte kommit liimnar. De fruktar, att nar d makai-e, som •OV i111~or1. ~gen m_aste med har det svarats: Oh, they are lander till Kiruna, sa har gu ga utvecklinget1 i _li.H'va g o~h ai:id· not interested. Bore redar. gjort sitt intag, Ta pa1·agrafe r, :som aldng tunmts, det iir inte nagot ovanligt a eller fCiron;lningar :som endast ex1Det ar alltid gronare pa andra nio manaders vinter daruppe. sterar i aeras egen inbillning. sidan gardesgarclen. En hast liir ~r vistelsen har har de 1b e Personligen har jag varit na1·v_~- liimna den blista betesh~g~ fiir att ti!lfaJle att fa •Se atskilligt a rande nagr!l ganger, nar den har komma i?i._t nagra strll.n 1 d1keskan- stat' och avensa ett horn av frl'J.o-an har varit pa tapeten. Det ten. En aldre ,forening tog steget, da och flera kryssningar pa stll.:nde argucientet har alltid v~- och en · ansenlig skara saner och <let. rit att det var nodvandigt att o- sohsoL~er till pionjarerna blev fnLasse iir en ivrig sportfis ve~ga till landets sprak for att fa tagna. Nagon stone vinst fiir fiir- och .fastan fiskelyckan kund ungdomen med. For ovrigt kan eningen blev det i alla fall inte. varit battre, sa har han i jag komma ihag atskilliga bade En d~l fu1lgjo;.de sinll; finansiella fall dragit upp atskilliga m liijliga och lustiga argument, som skyld1gheter for en tid. Men rpa ringar och laxar. De mindre · n det har alltid ett ar eller tva fanns knappast tyckta smahajama ej att fiir

Makarn.1 Carl och Olga Linde a ar ungefar ant skog, som adrog sig allvarliga skapa hjartat den har gangen. Fjarde dor i en bilkrock pa Ruston Way juli-helgen firades vid vAr !ilia ropa gravsmyckningsdagen, ar beda stuga vid Johnson Point. Om tydligt pa battringsvagen men de nagot storartat forsiggick har i vardas fortfarnade pa Tacoma Ge- 1byn sa bar jag inte klam pa det. nera1 Hospital. Carl borjar ta sig Forr i viirlden brukade folk vall- < fram pa kryckor en smula, men! fiirda till staden fiir helgen, i all ~ del torde nog droja ett tag annu, synnerhet vara timmerhuggare, l innan han blir aktiv igen. Vi iir som kom till stan fiir att roa sig. c gamla kompisar och har jobbat fi:ir Nagon "Monta.- Mara Festo" ansamma firma i snart 40 ar. Carl ordnas inte mer, och timmerhugstar f1ir den mekaniska avdelnin- garna ar en typ som har fiirsvungen, och jag for gjuteriet. ' nit, precis liksom Albert Eng- Vid senaste vasamotet val- stroms kolingar darhemn;ta. Nume des Elof Lindstrom', O!of Carlson, I ra far folk at alla hall, oc'h det \ Erick Kaija och Elsie Person att 1 tog ett par tre dagar innan traf'I- I representera logen Norden vid det ken pa gatorna blev normal igen. stundande distriktsmotet i Van- Om folk har det trevligare· eller couver, B. C. Logens representan- iir mer fornojda nu med alla sina ter pa kommitten for den gemen- bekvamligheter, iir en annan frasamma utflykten till Five Mile ga. Jag tror att en gamma! svarLake lordagen den 7 aug. rappor- ting i mitt arbetsgang slog huvet terade att allt iir klappat och klart pa spiken, niir han filosoferade for evenemanget,. Den ende de in- som sa: "Each succeeding genera- , te · lyckats gora nagra arrange- tion gets smarter - and weaker." mang med ar Jupiter Pluvius Steve. men de hoppades pa det bas ta. ~ - Sag i senaste numret av Posten a.tt en Signore T. A. Hanson var delegat till en kongress med Sons of Italy. Ingenting nytt under solen! Pa sin tid tillhorde jag Progressive Italian Society. . . - Beklagar att vi var bortresta och ej fick tillfiille att hiira Egnar Holmstrom, nar han upptradde har i Tacoma. Om han paminner om Jussi Bjorling ar val inte sli undcrligt. Jussi ar av en gamma! finnsiakt. Jag kiinde hans

I farforiildrar val hemma i Borlii.~ ge. Om de var svenskfinnar , eller fml~ndssvenskar, det vet jag inte. Jussi hade en farbror, Jonatan, som var malare. Han var ocksa en sangare av rang och ofta solist fiir Stora Tuna Manskor. Edward Johnson, president fiir Svenska ?Anga~:orbundet i Amerika, sjong 1 1 den koren samtidigt, avensa John Chellman, tenor i den beromda Chicago-kvartetten, sa popular i J U1SA fiir ett kvartssekel sedan. David Bjorling, Jussis far kom h_~t tm 1andet i unga ar. En!igt sagnen kom han in pa en saloon I fick sig en dram och borjade sjun~ · ga. J?et var visst I San Francisco, om Jag minns ratt. Nagon horde honom och hjalpte honom pA traven sa han fick studera sang. Efter att ha upptratt i sekundara roller pa Metropolitan i New York kom han hem omkring 1906. Gjorde flera turneer genom Sverig·e och en eller tva hit till landet. Sista gangen hade han Jussi och dennes tva yngre briider med niir de var bara smapojkar. De 'upptriidde i de fiesta svenskbetonade samhallen i astern och me}Ianvas~ern ~en kom, sa vitt jag vet, mte hit ut til kustenl.

,_-"

Spraokfrao gan .1

fo*•ren·1ngar·na

'1·

--me company is one of the country's largest private electric companies, generating one-twentieth of Sweden's electric power. It produces the pigment for the. red paint that covers nearly every rural Swedish building-the famous "Falun red." The concern is also a major producer of dozens of other oroducts, including sulphuric acid, vehicle springs, limestone and lime products, wood pulps and chemicals.

CARL FREDERICKSON

CAPT. G. F. LINDQUIST

The second of three celebra- the lodge's involve~ ~eremonies , t!ons marking the 75th anniver- gradually were ellmmated. In . 1939 the group abandoned Swedsary of the Swedish Order of Val- ish as its official language. halla, oldest Scandinavian fraBenevolent Activities ternal organization in this state, From the beginning, Valhalla f will take place Saturday night. has. s.tr:essed soci~l and benevo!ent t The ;public is invited to take activities, accordmg to Fredenckpart in this event, which will in- son. "f>icnics, danc~s, ban51~ets, elude dining, dancing and special excursions and music~ activities entertainment and which is slated a~way~ have c:haracterized the .so- ~ for a 7 o'clock start in Valhalla cial side, while generous assist- 1 Temple for 53 years a lodge land- ance to less fortunate members 1 mark at So. 13th and K. and to individuals at large is ~n I The first observance, last Sun- over-recurren~. theme. found .1!1 ~ ,day, drew 350 members, relatives lodge record~, Fredenckson saia. , and special guests. Highlight of Members m recent :years has J the program was reenactment of stood at abou~ 200, wit~ many < once-secret rituals used by the second and third Ji:eneration delodge before turn of the century. scendants . of origmal members J . now carrymg on the Valhalla tra- : Climb: Dee. 16 dition. Today the rolls note 15 i The three-part celebration will 50-year members and many who I climax Dec. 16, just one day be- have been in the lodge for a l yond the 75th anniversary date, quarter century. when members only. will. part~ciDuring its first 20 years the pate. The celebrat10n is bemg lodge met in various downtown guided by Cf!.rl E. Frederickson, halls. · In 1906, with 700 people now co~plet!~g three years as on hand, it dedicated a permanent :Valhalla s president. home-the present building at So. It was in 1884 that a group of 13th and K Sts. So great was the young Tacoma Swedes, headed by crowd on that occasion, recall Capt. G. F. Lindquist, a Civil War veteran members, that the city soldier of distinction, formed a building inspector forbade the social and benevolent group. committee to "admit another perKnown for a few months as the son." In. many a Tacoma family, Freya Lodge, honoring the Nor- according to Frederickson, the die goddess of love and beauty, rest of the family understands the more masculine name of Val- immediately that the lodge buildhalla, the "hall of dead heroes" ing is destination when one mem- · in Northern mythology later was ber says he is going to "the hall," , adopted. The founders elected to although the official name of the : remain apart from political and structure is Valhalla Temple. 1 religious affiliations, and also conHall Keeps Pace , tinued independent of other fra,, . · If ( Along with the lodge its~ , ~ t ernal organizations although national bodies wooed Valhalla for the ~all p.as kept -pace with E a number of years. cha.ngmg times and. recent reno- t . vations have made it as comfortMembership always ha~ repre- ·able and attractive as any similar ( sented many phases of life. In- meeting place in the city," Fredcluded are loggers and lawyers, erickson holds. c doctors and carl?enters, i r on Memories of many happy events f v.:orki;rs. and pubhshers. Largely in Valhalla Temple will be re- c r1tual!stlc at the start, most of kindled next Saturday night when 1 hundreds of Scandinavians climb ' the familiar stairs to the lodge · hall and dining room to renew I friendships and re-live the events of other days. Actually, few of these people, will realize that participation in Valhalla affairs hall been a contribution to Tacoma history-not a history of significant events but one of cordialit a n d fri i

FALUN, Sweden <NANA) -'-With its 6Wth birthday just around the corner, the world's oldest business firm proclaims proudly that it "has "undimirushed power" as a "potent, living indus1 trial undertaking." To back up ils pride, Stora I Kopparbergs Bergslags Aktieb?· la~-the Great Copper Mountarn Mming Company-with headquarters 'fiere and in Stockholm, ~OiJCltS to it$ potent record of undiminished earnings. Dividends were 15 per cent this year and last, and 14 per cei:it the three years before that. :t\fot once in the last dozen years have dividends been less than 12 per cent. Stockholders pocket such profits despite the company's cur· rent policy of "expa!1sion and re.organization of con~1derable n:13:gnituae," as one company official described it recently. Expansion for Bergslags means even greater dominance__ of Sweden's economy than it 'has 8.1ready achieved. Used to Dominance But the company is us~ t.o such dominance. :for centuries 1t has played a. cruc~al role in the nation's poltt1c;al life as well 9;S forming a mamstay of Sweden s economic str ength. . . To gain revenue for lus political operations King Magnas Erickson issued a royal charter of privileges in 1347. That charter, still preserved in the Bergsl!!gs archives, makes Stora Kopparbergs Bergslags the world's oldest· company. . - By its 3ooth birthday, this "cradle of Swedish industry'' ·had gained an international monopoly of copper. The monopoly made Sweden rich and i;weden's riches - made her powerful. l Swedish kings, to keep more ; copper at home. and . fore~ the . international price still hi~er, . coined all their mon!'!Y 1roi:i · Bergslags copper duri.ng this period. Some corns weighed as · much as 45 pounds, measured 28 : by 18 inche~ an~, were worth "10 • . pieces of silver. A full set of , these huge copper "coins" is still 1 on view in the Bergslags Museum c t here. . , ! During periods of Sweden s ? growth the company was ~he 1 · nation's principal source of rn- ' · come. The country's leaders con~ sidered Bergslags the goose that ' laid golden eggs, to be developed 1 and protected at al costs. I· Copper Ran Out Copper largely ran out at the j company's fabulous Falun mUl;e ' 250 years ago. Yet Bergslags .1s 1 still laying golden eggs for its , J owners. Capitalized at a mere $24,000,- 1 000, it's net profit last year r was nearly a quarter of that$2,774,000. . B To achieve such profits, ergslags has kept expanding. and di· versifying through all ~ts . more than 600 years. Today it is one of Sweden's largest steel producers, turning out 400,0_00 tons of \ iron and steel yearly. It is also Sweden's largest manufactur.er ·of+ newsprint, pr~-. 1 aucing 12b,OOO tons annually .m the nation's biggest newsprint mill. . Bergslags produces a ma1or \ share of Sweden's timber, controlling 750,000 producing acres of

,Froken Elin Eriksson lfr. K Det finns folk som fyller Ar lik-~~,-,-..,,.,==::::;-:::-::-;:;:;--.c;;-c;;;;;;-;;:-;tt·-=:-.-. 1Slkoga, Vli.rmland, li.r fiir nli.rva som alla andra dodliga, men utan 1 !l Valhallas arliga makrillfru.kost, i ommP,r inte mig att fiirde pa besok hos sin bror och som avats forliden sondag, hade att bli nagot aldre till kropp eller soka s ~ildrn godtemplarordens o- , .gerska, David och Elsa Eril fullt Hka manga deltagare som i 1sinne. En Sadan .ii.r allas var John den - endast en period da godi Mountain View-distriktet 0 1 Ifjol. Forutom makrill sa fanns det Anderson, som den 7 nov. fyllde sitemplarna val fyllde sin uppgift. for Puyallup-dalen. Froken Er na modiga 75 ar. Dagen till ara skirika och agg, potatiskorv och Nagon av de aldre, som annu ar I son ·atnjuter nagra manaders annat gott i matva'g. :Med Martin samlades en skara av de n.armaste - verksam, borde fatta pennan och dighet fran sin befattning Carlson som ceremonimastare ga".s vannerna i det Andersonska !hemKarlskoga fasarett, dar !hon 1 skildra hagkomsterna fiir Svenska I ett trevligt program efter ma1t1- met sistlidne liirdagskvall- for att 1 A:rikivet. Antagligen maste det mi anstli.lld sedan ar tillbaka. RE fira hogtidsdagen. En trevlig afden. Sven och Hans Fredrickson skrivas ur minnet. Nar fiirfragnin1gjordes per flyg ov;er polarlil och Axel Jacobson !hade sina pig- ton tillbragtes med sallskapsspel gar gjordes for nagot ar .~illiba~a, ooh var i alla avseenden angeIJ lock med och underholl med gam- och andra upptag. De flydda aren berattade en person som annu m· Hon ar synnerligen impoo.E fkk passera i revy i en "'Dhis Is lalandslatar mellan talens rad. nehar medlemskap, att en f. d. av Washingtons natur, och ty~ Y ou.r Life" -historia. storsekreterare hade brant upp att folk har det bra pa alla on Den nyss bortgangne Axel C. John ar hallanning till borden storlogens ganila annaler for Hinden. Det enda som hon inte b€ Anderson gav uppslaget till dessa o. anl'ande till Tacoma redan 1903. frukostar under sin termin som ge 1sedan. per li.r, att sjukvasendet inte Sin borgerliga garning har han utMan at vad som fanns och sjong lbattre ordnat an det ar, sa ordforande for en 15 Ar sedan. Med fOrt som entreprenor inom betongvad man kunde pa den tiden. Nafolk ikan fa vard pA. ett lasa Aren har det blivit den trevligaste bran.schen. Han ar medl~m av Vall gonting av profe...<1Sionell kali?er nli.r det behovs, utan att 0li l och mest uppluppna tillstallningen halla sedan 1905 och hedersmedlem var uteslutet. Till det lekamliga 'lmrsmassiga. Karlskoga lasa under aret. Fore frukosten halls 1 horde kafferep, vaffelaftnar, "piehar 200 vardplatser. Tender ett extra mote, och tvA nya med- sedan 1955. Han tillhor aven logen i i socials", korvfester och dyHkt. Den dli.rhemma ar dock numera lemmar forenade sig med fOrenin- Norden av Vasa Orden. Gift sedan 1914 med Viola Persson. Till famil- , 1 andliga undfagnaden bestod av bygga mindre sjukhus, men f gen. jen hOr tva dotfrar ,Viola och Elsang och mu.sik, foredrag, diskusav dem och med smarre sjuks~ F. d. tjansteman iivar ihardigt len, barnbarn och ,b arn1barnsbarn. sioner i oli'ka amnen o. s. v. T. ex: Frn Frank Carlson, ocksa J pa den gamla tvagradiga intagt Ar socialismen till skada fiir nyk1Mt. View-distriktet, :kom nyl ningsceremonin, som kommer att terhets1¥betet? Vilken sjukdom ar tiUbaka fran ett besok i den 1 pre.{teras vid familjefesten i sam. varre,/svartsjuka, fyllsjuka eller la 'hembygden, Vissefjli.rda i 'ban i med 75-arsjuibileet sondagen Nar vi var hos Joh1:1: And~rsons 1 sjosjuka? Bor kvinnans stallning land. Hon bringade fiirska den 22 nov. Det blir antagligen sisoch drog en spader haroi:isiste~; . i samhallet vara lika med manningar fran sin 'bror, fab llfliJJ.&t att fa se denna gedigkom John fram m~d 1_ett ytet !ha,- · 1 nens? Ar en fast karaktar medOscar svensson, till bekanta te som han funmt gommorna. · fodd eller kan den tillagnas? Besom han traffade under sitt na ceremoni. * * * Det var ganska intrbsant, en pro- . slutas att damerna i var tid icke silk sommaren 1955. Fru Car. I sondags eftermiddag blev det grambok for Washingtons Skan- begagnar sig ratt av skottaret. li.r synnerligen lfortjust over antligen av att bes6ka Scandia dinaviska Storloge av GodtemplarSystrarna fiir och broderna emot hallandena dli.rhemma och de 191 Gaard. Wilbt~r och jag blev sata orden fiir sista kvartalet 1. o. 15 • v. Kanske folk var mera munra framsteg som gjorts under vanner med detsamma. Forelaget Vid det draget borjade jag vara viga pa den tiden an de ar nu. Till senaste decenniet, sedan hon har ju beskrivits mer an en gang med i svangen har, och den lil'..a det mera ibanala horde "S~tta var dar, var markbara. i Svenska Posten, s:a kommentarer boken uppvackte manga angena- svansen pa asnan", skuggauktwn, Syster och svager Agda ar overflodiga. Men Wilbur bad ma minnen. Att det var en an- bondbrollop, tra.saftnar etc. Victor 'Lindbeeik :fra111. Kelso I mig upplysa SkraUbom, att den ' nan tid me(l andra seder och andra Nu for tiden kan man undra hur in ofOrhappandes haromsisten · dar korpulente herrn som lag pa vanor marks omedelbart pa bo- en sammanslL~tning med en numehemviiig frAn en tva mAnaders taket och spikade papp nu lblivit ken.s innehall. Emigranstrommen rar som knappast raknade 1,300, tur till ostkusten, dar barnen av med 30 pund och amnar Iagga stod annu i sitt flor, och nastan maktade utgiva fyra programbocfamiljer har sin hemvist for av 20 till far sakerhets skull, sa varje- vecka anHinde u.ngdoi:nar ker om aret. iM:en var val a~varande. Dottem Ina Daebl att han definitivt kommer ur den · ' fran gamla landet. Det fann_s mte nonseringen som gJor~e s'.1sen, for West Cape . May, N. J., och korpulenta klassen. mAnga forstroelser pa den tiden- intakterna var vanllgtv1s sm_~· tojt. Edwin Lindbeck har f. n. ~ sarskilt for dem som pav.~rkats av Annonserna ar ocksa belysande for tararbefattning vid flottans s Nar vi var fiirdiga att lamna, sa den tidsperioden. State Bank -of i Newport, R. I. Detta var fo kom Wilbur springande och sade, 1 genombrottsli.rens ideal darhemma. • Godtemplarna hjalpte att fylla detSeattle, Norsk, Svensk, betalade gangen som Vic hade tillfiille att ett par herrar hade anllint som han onskade gora mig bekant med. e ta tomrum. 4 procent ranta pa insatta me?.el. se en de! av sina barrrba·rn. e Medlemskapet i Jogen Enighet i Emil' Landquist gjorde vattentata • Bes6k gjordes aven i New Namnen har jag tyvarr gliimt allaredan. En var i alla fall fOreTacoma bestod uteslutande av skor pa 1bestallning i nya godtemp- • City, Washington, D. C., och ungdomar. Med ect:t par _undantag: larhuset. Svea Band and Orchestra da upp till Maine, dar Vic gj stAndare fOr The State Historical Society och den andre var en hog~ c. w. Johnson och P. A. Norder, i Seattle var villigt aitt furnera ett fruktlost fOrsok att spar re tjansteman, kanske ordfOrande. _ ett par intressanta gubbar. J~hn: musik for alla tillstallningar. K. nagra slaktingar. Pa hemv, son tillhorde pionjarerna har i Worseth, ledare; L. B. Larson, imVi fick en trevlig pratstund. Nar t samhallet, titulerades ibland C. pressario. Virginus Hotel annonsejag u.pplyste dem om, att statens W. Karnmjolk, pa grund av att rade mode1'1t moblerade rum, med a!dsta svenska forening, Valhalla ' eso fes sUl.ktingar och vlinn han haft affar med den varan en Angvarme, fran $2.50 till $4.00 i i Tacoma, stod infor sitt 75-arsjumellanstaterna och pa platse gang i tiden. Annars sa ~a~e han veckan, eller fran 50 till 75 cents bileum, blev de strax intresserade al1mant intresse. Hirt sig bleckslagaryrket_1 s1~. ung- per dag. The Annex tog endast $1.och onskade vidare upplysningar. Pa inbjudan av Mae ooh E dom och var Olanning till borden. 50 per vecka, 25 cents per natt. Jag meddelade ,att fiireningens Olund blev nagra av ass som Han hade tillhort en godtemplarNere i Portland var Lidell och protokoll och ovriga handlingar okat ikomma ihit till varlden i loge, som verkat har redan p~ 90- I Helmer agent for den svenska koverliimna ts till 1S venska Arkivet; jan av all€'Usti ater i tillfiille 1 talet. Han deltog med iver i allt Jonien Newhem. "Kap 10 acres och att dess kronika varit publicera;d fira arsda.gen tillsa,mmans Vid svens·kt foreningsarbete tilf sin dod bliv oberoende." Elof T. Hedlnd var i Svenska Posten; att en oversattras trevliga sportstuga vid nagon gang pa 30-talet. tandlakare dar, allt arbete garanning nu gjorts av dessa arUklar, Mason. Detta ihar upprepat '.Noider var en man narmare 60- terat. Salanders Speceriaffar i Tavilken, jamte protokollsutdrag till manga ar nu, att det blivit en ArsAldern, nar han anlande frAn coma hade tre specialiteter: Varor dition att fira fOdelsedag ti! dato, kommer att inga i en 75Varmland nagot ar fore 1911. "Jag av hog kvalitet, billiga priser och arsrapport pa landets sprak, och mans. Ett par trevliga d!!!gar kom hit for att svalta ih~al", lb::_u- kvick leverans. att ett exemplar av denna rapport hringades dar. Amasonerna kade han saga, ty hans forsta forAxplockningen kunde fortsattas. kommer att sandas till arkivet. inte tillfalle att hiva John An 1sok att fa nagot knog var visst Men det ovanstaende kan vara nog. son i spat den har gangen. P Med detta sag de ut att vara nojmindre lyckade. r 1Ungdomen hade Det lilla haftet var en glimt av li- . om John och Viola sA gjord da och sade att de skulle lhamta vet nar vi och seklet var unga- ett ipar veckors besok i Kod k t narmare uppgifter fran arkivet fiir han skomakaryr ' men sina samlingar. han Hirt hade sig hunnit med en ehe! de! och' aven yttersta vastern var rtamAlaska, ihos barn, 'bar11barn andra verksamhetsfiilt u.nder aren. ligcn ung. 'b ar11barnsbarn under juli ma Han 'beslOt att 1bli sin egen och 1 1En synnerligen korpulent . "One gains more satisfaction from patoppnade skomakeri i South Ta:otrona kommer inseglande pa ~mg a man on the back than from standma en rorelse som han sedan id~ng on his neck. It is also true that there king Smorgasbord. :Sade Gil kade i manga Ar. Trots aldern sa is more fun to be had in lifting a man Carlson: beharskade han snart engelskan up than in holding him down. We should "Ser ut som om hon varit all learn that happiness is bound up in med ovanlig fiirdighet. Han hade forut." helpfulness. By reaching out for bigger aven en stark poetisk adra, och and better thin~· • • ••

I i

I I

?et

---

-- --

-- ---..---..-- ...--

Jag hade dock tur nog at Man . tillbrin~ade en gem~tlig ef- ~Bla~d de barn som doptes efter term1dclag. Aldste sonen 1 huse~, ho li.ssan i Bethel Lutheran-kyr- en ulua, innan vi kom in, och Harry w. _Forslund, farmakolog1e ~av astor Larson pa paslkda- pa slitt och vis ryktbar. De k~nd1dat v1d arets avgaende klass \ ~!n var'P tvenne sonsoner till Bill visst en fisk som inte nappar vid U .. of W., var en av. de 27 av , och Ragnhild Forslund, Scott Wil- dagar, efter vad ja:g fOrstod. 4,000 studerande som l da:garna t "ll Harry och Dorene lar na en fOrsvarlig stOI'lek, 1 , ·s on 1 t1'lld e1a t s Ph"i B e t a K appas nyckel· ' he F 01'm , 1 d 1. Seattle _ morfOrald- den hli.r var bara 8-10 pund. . h mrs Lincecum Ibo- fiskely,c kan blev bekant, l~r Hany jii.mte f.ru Dorene och sonen s..un Scott ar bosat ta i ~get hem vid ~:~t:ri ~~c~~mento, Calif. _ och gon ha fallt en sorgens suc:k "Ain't that something! He 143rd och Evanston l Seattle. Stephen Kent, son till R.utih och - Eric David Lindb eck anlli.nde Walter Forslund, Pullman, Wash. have 1b een two years try,i n mPil storken den 26 -0-kt f ill N ewMorforli:ldrar li.r mr och mrs Otto catch an 'ulua and never got I But Whitey Lindbecks uncle port, R. I., och val'komnades av Sanden, Tacoma. f5raldrarna Mary Ann och Edwin Som det ser ut ,sA. kommer det I comes here for a visit and ge E. Lindbeck .samt brodern Stephatt finnas en na~ne under d.timin· I the !first time" out!" ' Det finns manga arter av en. MorfOraldrar a r mr och mrs stone en mansalder till. .slaktet kring oarna. Men ing Pet1-us Person i Seattle och far!l'orSteve. aldrar mr och mrs Vfctor Llndden imanniskoatande_sorten. \ sagnen ar de som fmns av e ·beck i Kelso. Lojtna.'lt Lindbeck, - som de senaste tva A.ren innehaft - - - - - lig slakt och attlingar till en Sa en "dog lfish" kallas haka- som var gudar. De utrotade en lararbefattning 'Vid flottans naring pa ren svenslka - det hade farliga arten, da denna for ' '6 inte kllim pa forut. M.en sa gick intranga pa deras omrMe. D Vigationsslkola i Newport, Jiar fd.tt den fisken aldrig •varken i Dallil- 1 ningen hade sitt tillhfill i u:ppbrottsorder. Long Beach, Calif., ven eBer sjon Runn heller. Annars Harbor, och kungen sjalv had 'b lir adressen nagon gang efter nyser det ut, som om de finns lite tillhall i vattnen omkrin:g aret. va.rstans hli.r p a klotet. :Ingen som Bland de gamla husgudarna, nansin slappt en 1k rok i vattnet tillbads, var Kaneloe, soon ga ~--------~----I .("'p1a och Helen Mork, 1739 ~ har pa Puget .Sound torde !ha und- ket fisk. lOOth St., .Seattle, uppvaJktades i \ gatt att lbli be.k ant med fulingar- --~-----------; sondags i VFW Hall i Ballard av na. Och nu har man funnit en metod att preparera dem fl:ir fdn250 slii.ktingar och 'Vanner fril.n Sesma.k are. Men d et li.r knappa:st attle, Tacoma och andra or t er omtroligt a.tt nagon fA.r storre aptit kring Puget Sound med anledning for den delikatessen i vara trakav att de i dess a. da,g ar 'k unde fi - ~-- - - i ra sitt 25-d.rsjubileum som akta ter. Pa sina hall firms <let nog foLk, Valhallas arliga frukost, som maikar. avats fi:ir ett par sonda gar sedan, Fru Jack Vick frAn Tacoma ren~ som inte ratar den fQdan. "Saironte m!handa den storsta tillslut- derade vackert och kanslofullt m en" syns lika ofta som lhamburger pA. lkioskerna efter vli:garna ning denna til.~stallnin g h~!l't sen ) "The Anniversary 1S ong", ackomde startades for en 15 ar sedan. panjerad av herr Vicik, medan pa- borta i oriket. Av pur nyfikenhet Kokskommitten hade ordnat ett ret Iedsa:gades till hedersplatser- bestli.llde jag en portion en giil.ng. Det var nagon sorts fisksoppa med bastant mal av skin'ka och ligg, na av herr Harry> Forslund, som potatiskorv, makrill och alla till- fOrtjanstfullt lfyllde platsen som Ihiirfina och meterlanga nudlar och behor. En extra int agning holls, aftonens c eremonimastare. Fru E-. nagra fiskskivor som simmade i ri ckson och O. M.arvick fran Ta· skalen. Man fiok ett par pinnar I och fem nya medlemmar fOrenade tarna och marskalk vid och en porslinssked, som i det nar; ! sig med fOreningen. Med Martin coma, Carlsr n, Jr., som cer emonimlista- brollopet, jamte ma1karnas trenne imaste liknade en graddsnlicka, att re. 'holls ett glatt samlkv~m efter- barn, Erling, la.ndskapsM'kitekt i inmundiga lackerheten med. Nar At. Dessa tillsUillningar startades, Tacoma Planning Commission, och man upplyste, att det saiknades H a rold, student i Pullman, fiirdigihet att hantera dessa "tapen medan Axel C. Anderson var or d- fro kom modernare verkty,g :frrum. Och forande. Borgerligen var iha n smed och Eleanor, hogsikoleelev, var aven placerade 'Vid hedersgasternas med nog peppar och salt 'Vore 'ratmen han va.r ocksa en mli.sta re i ten inte Sa oaven. alt laga till makrill, som ocksil. lbord. En fodelsedagsklubb, som fru Vad var det for slags fisk? Haj. anda sedan dess varit huV'lldratten. Mork tillhor, hade hand om de kuVar 'hade de Jart sig konsten att -- John och Viola Anders on !har linariska anrattningarna, och en laga till ~en sa har? Men da ikom i dagarna aterkommit fran ett lbeutmar kt supe serverades. Elean_o rs 1 1 orientalema i dis.p yt, sa om det slik hos en dotterdotter med faklassikamrater i laroverket skbtte var kinesis'k ellef' japan:sk lkokmilj i Salina, Kansas. B esok gjorserveringen. Under ta·l ens r_a d fOrkonst blev inte utront. des ocksil. i Lindsborg, dar de fick klarade alla ensUimmigt, att det ti11fii.lle att promenera pa "Swenhar varit ett privilegium och ett son Avenue" och bese sevardheterNasta dag ha.de det arrangerats na dar Samtli~·a sk yltar pa affa- _ en fisketur rute vid Peal'! Harbor. noje att !fa rli.kna Ola och Helen rerna i samhallet 'har svenska Vi s~ulle ut och fiska "ulua". !Me1amn Svenskheten har s att sin 1 till den narmare vanlkretsen, och toden ar att fa tag pa ett annat man tac·k ade for gott 'krumratskap pragel i de trakterna, sa att andslags fisk fOr ·b ete och sedan koo. ons'kade ·l ycka i fortsattningen. ra folkgl'upper i manga f all har ra for fulla muggar. Jag var den En representant flir The Womens adopterat bltde svensk m atlagning fOrste som tfick ett napp, sd. fOrGuild of Norse Home overlamnade och svenska sedvanjor. lhoppningsfullt vevade jag in r e·ett fancr roda rosor till Helen med ven. Men d0m om min besvikelse, Besoket goillde i fOrsta ihand att nagra ;al valda ord om ~hen:ies da det satt en dog fish pa krokcn. vallmnna en ny telning, som anarbete inom denna orgamsat10n. lEfter ,g amma! vana .t og ma.n anHinde for flcra manader sedan. ViEn mycket ung dam do~umente dan pa reven och svli.ngde den omolas moder ar .li.nm1 i livet, sa den rade sig som virtuos pa piano, och 'kring i luften ipa Point Defiancesiste ar femte generation en i ratt vis, sa h_Aikaringen kom av ocih for nedst" gande led. Familjen lhar- 1 till sist sjong fru Vick "Romance" och "My Best- to You''. EfterA.t atminstone 50- fot fran baten. stammar fran Tunadal vid SundstrMdes danses tHl frampa smaval1 och anlande till T acoma 1908. Detta vaHade protester och man timmarrta. ville veta orsa!k:en till detta bete- Ett antal sliik tingar och vanOla ar fran Aandalsniis i Norge'\ ende. Well, <let var ju en dog fish. ner gjorde hemgang hos Bill och 1 och Helen fran I.Julea. Deras hem Oh no, det var en shark! Mej luRagnhi d t<"'orslund sonda gen den var i 'T acoma till for nagot ar serar ni inte - vi kallar dem vid 23 nov. me l anledning av Bills fodan da de bosatte sig i !Seattle. ratt namn dlir jag ihor hemma. del ed:t ~-. den 60:de i ordningen, Pa;et har en talrik viinkrets Iba: Och sa tankte jag pA. soppan jag s m int raJfade precis pa da:gen. de i Tacoma-trakten sA.val som ~ atit fOregA.ende <lag och kande Seattle, som onskar dem lycka i nastan ikvalininirar. lfortsiittnin:gen.

ma. Han har tittat efter nagonting nytt i fiskedon, men sager att de ihar ungef!tr samma sortering av flugor och t~sar ooh annat behor darhemma. Tack for besoket och valkomna A.ter! - Det torde intressera il.tskilliga av Postens Iasare att David ' Tekse, dotterson till Swan och Anna A.keson, nu blivit stora !karlen och -k onfinnerats i en 'l uthersk 1 kyrka nere i Atlanta, Ga., under sommaren\!t lopp. Dave fOddes nere i de krokarna i 1o orjan av an<ira varldskriget. Sedan dess har han v-arit nd.got 'a v en vagabond och har vistats langre eller kortare tid i de flesta av staterna och Hawaii, dii.r pappa har haft tjanst- , 1g oring. For nlirvarande ihar overste Tekse kommendering vid Fort Mc-· Pherson, Ga. , . - Fru Gunnar Lundquist och dottern Nancy, som tIHbringat sommaren. i Sverige, anlande ihem fOrra 'Veekan. De rapporterar en trevlig &>mmar. Farden .strackte sig frd.n Skane till Angermanland, och de 1orklarar enstammigt, att <let ar 1•acli:ert darhemma. Folk star sig bra och itr mer betryggade an de nd.nsin varit.

Aldsta ftireningen: Valhalla i Tacoma 75 Den 15 dee. 1884, da .en liten grupp landsman stiftade Valhalla, var Washington-territo·riet mest en vildmark n:ied en befolkning av knappt 100,000

Det tog dook anda fram till 1905, storre, ibland mindre. Och nar ma innan <let blev slag i saken. Da in- laser igenom matrikeln mark koptes en tomt. Varen darpa togs man, att alla ar stadgade medbo det ftirsta spadtaget, och i september 1906 stod Valhalla Temple f.a r- gare. Vi har rundenatit att J\lim ctigt for invigning. Foretaget fiValhallas runor ristades i Sven- inte fanns manga svenska kvinnor nansierades med medlemmarnas namn i denna oversikt. Under d ska Posteii fOr nagot ar sedan. Vid i Tacoma pa den tiden. besparingar. Pa hasten 1914 inlOs- 45 ar man varit med i ledet ar d det har laget finns ej mycket av den sista reversen. iSa vitt jag manga som stravat for fiiren · ites A.ndamalet med fOreningen. slmlhistoriskt varde att tillagga. ku.nnat utrona, ar detta det enda gens andamal och forkovran 0 le vara bade nytta och noje, omfOretag av denna art i Taicoma dar sesidigt bist,a nd vid sjukdoms- OC'h intressenterna fatt 100 procent olycksfall samt sammankornster tmbaka pa insatta medel. Det lkan nu och d:l till medlemmarnas trev- med skal sagas, att det var de drinad. Foreningen fick det klingan- vande karlarnas fortjanst, att de de namnet Freja. Ant gick cere- kunde overlii.mna en skuldfri byggmoniost till pa den tiden. Ordens- nad och en stabil kassa till oss sekapitlen stod i sitt flor, och inom nare tiders barn. kart beslOts <let att omlii.gga fOrKulturella .,intress~n har aUtid eningen till en hemlig orden med haft sin plats i Valhalla. Redan ar ceremonier. grader och annan ut- 1889 organiserades Valhalla IMilismyckning. Da beslOts det att and- tary Band under foreningens lbera namnet till Valhalla. En ritual, skydd. !:M:ed Valhallas understod baserad pa fornnordiska gudasa- verkade den. kAren anda in pa det gan, kom till. Medlemmarna tura- nya seklet. Uppslaget till den fordes om att ge varandra graderna, sta svenska mansikoren kom inom och alla nykomlingar maste for- fOreningen. Valhalla Manskor existas genomga Nidungselden. sterade bara ett par ar, men den Det var 'b ade med- odh motgan- fick flera eftertradare, och Valhalgar de forsta aren. Penningkrisen. la gav standigt sitt stod i en eli bOrjan av 90-talet hade en ham- !er annan form. Storre delen av mande verkan. Ar 1892 holls inget den kommitte som arran.gerade motte £Orran i sep.tember, da man sangarfesten i .Tacoma 1917 - da samlades fOr att utrona, om !for- 14,000 kom och lyssnade till en ~ingen skulle upplOsas. Men man svensk konsert var medlemmar Carl E. Fredrickson, beslOt att ta nya tag. Det oaktat av Valhalla. Under arens lopp har Valhallas nuvarande ordforande Kapten G. F. Lundquist var fOdd i Goteborg den 14 aug. lhade medlemskapet sjunkit till 17 m:lnga svenska artister och sall- harstammar fran Ukna i Sm 1828. Han innehade en restau- vid nyaret 1894. Man beslOt att skap upptratt under Valhallas ibe- land ooh kom till Amerika 1925 rang i New York City, nar in- sanka intradesavgiften till en dol- skydd. !bland under :foreningens Blev medlem 1929. Tjanstgjord bordeskriget utbrot. L. salde re- lar och · manadsavgiften till 25 vardsatap, andra ganger i samarbe- som ordforande en termin p staurangein och tog varvning cents. net forsta halv,a ret dare:flter te med de andra svenska fOrenin- 40--talet ooh har nu innehaft be som menig i Fifth New York Vo- intogs 64 n.ya med!emmar. Deny.a garna. fattni.ngen tre ar i rad och Att har i nagra lkorta drag ge nit och fOrmaga skott fOreru:n lunteers. Deltog i 30 drabbnin- krafter som da fOrenade sig med gar. I slaget vid Manassas led fOreningen har ihaft sitt inflytande en overblick av allt som utrattats gens affarer. Han ar detagare hans regemente en forlust av 367 pa verksa1mheten anda till vara da- under de flydda 75 aren ar icke Puget Sound Plywood Co., et mojligt. Man kan endast soka gis- k0-0perativt toretag. doda och sarade, den storsta vid gar. Det var rivande karlar som kom sa till hur star den summa ar som nagot regemente. L. blev for r".ldighet ooh mod befordrad till in. Ritualen omdanades, och man utbetalats i lagstadgad sjuk- och skuHe fortjana ett omnamnand korpral och sedan till kapten. I skrev bade sanger och annat i av- begravningshjalp samt i donationer men utrymmet tillater det icke. Tacoma hade han en talt~ och sikt att f011battra stamningen vid 'Under de gangna aren. Antagligen som nu star vid styret har kans marki'saffar. Liksom flertalet ve- motena. Under de harda aren bi- ar det ett ganska hogt sexsiffrigt en annu svarare uppgift an sina f' regangare att uppehalla intress teraner fran inbordeskriget ha- stods landsmiinnen med bade rad tal. , Tiderna har fOrandrats, och samde hain aven politiska intressen. och dad, sak samma om de var 75-aringen ihar fyllt sin uppgi Han var Valhallas fOrste ordfo- medlemmar eller inte. Vi erinrar hallet har i viss man erkant sitt viii 1'-.'lder e gangna aren och ko OM slu:tve]se. SQrQ.. vi fa.nu..J...,At!. , v _pgarn ~ffu'~. :l!li, 1i ·a. liv~ig- ~ rande. garnla handlingarna, i vilken en ut- For underhfillning och itrevnad ar frrumat. En offentlig fodels Foga anade val den lilla grupp omstaende tackar "de arade men finns nu mycket, som man inte ens dagsfest halles lOrdagen den 5 d av landsman, som den 15 dee. 1884 och kvennor av Valhalla som op- dromde om for nagra Artionden -- se annons. Vid det ordina var samlade i ett rum pa Svea Ho- nat dorren med en skerv til de noo- sedan. "Nytta och noje" lhar inte motet onsdagen den 16 dee. (io tel i Tacoma ftir att bilda en ftire- lidande i tacoma velket jag ar en". samma ibetydelse som forr. Det o- den 19 som forut oriktigt namnt ningar ftir svenskar, att denna or- Det ar en tradition, som aldrig har a1ktat ar manniskan sfillskaplig ooh hoppas foreningen intaga at·skilli ganisation skulle na den stadgade forsummats sedan de;ss. , an i dag ~r medlemsantalet nar- ga nya medlemmar. aldern av 15 ar. Om de ens tankte Ett eget hem var ett onskemal. mare 300. Tidvis har antalet varit Steve. ' pa <let. Washington Territory var da mest en vildmark med en ibefo1kning pa knappt 100,000. Jarn- vag hade nAtt sa langt vasterut som till Spokane men inte ut till 1 kusten. Samhallen med nagra tu- J sen invanare fanns har och dar. 1 Folket hade tagit sig hilt pa omvagar och kanske pa obanade stigar. En samtida historiesTuivare pastar, att Steilacoom och Walla Walla var de mer lbetydande samhallena och venkliga syndens nasten. Av allt att doma var smalii.nningar i majoritet i ~en _:: li=ll~a;_g<:>::_ru =p~p:;:.e~n=·i.----------------------------------------------

Spionage och motstand for 25 ar sedan

Verdandi vadjar

HITLERS HEMLIGA VAPEN STALS AV POLSKA BONDER

Ett par mlmader efter andra riirldskrigets utbrolt kiinde det britDet engelska kontraspioj.ska kontraspionaget till ate tyskarnaget visste det mesta om 1a bedrev experiment med raketHitlers fjiirrstyrda V2-raket •apen i Peenemiinde (nu Osttyskinnan det forsta exemplaret ?nd) vid Ostersjokusten. Dokument av den drygt 14 m langa och om en tysk underofficer overliimmed ett ton spriingmedel las1ade till den polska motstandsrorelen och som vidarebefordrades till tade projektilen exploderade nazisterover London den 8 septem1nge1smiinnen visade att ta satsade pa att astadkomma ett her 1944. Polska bonder stal ~iirrstyrt undervapen, friimst avsett i maj sanuna 8r en odetoneor angrepp mot de brittiska oarna. rad V2-raket o~h natten ~et brittiska bombflyget gjorde enmellan den 25 och 26 juli aka bombriider over PeenemlinIastades den in i ett brittiskt e. Forst i januari 1943 gjordes dock fl ygpIan, som gic . k ned pa en noggrann flygrekonocering och iing inte langt fran en tysk atten mellan den 17 och 18 juli gick era hundra bombplan till attack militiirforliiggning. Om denna ot den tyska staden och raderade ut polsk-brittiska bragd fOr 25 la de hemliga raketanliiggningar8r sedan berattar . Tack vare denna massiva insats SUNE LANTZ nder ett kritiskt skede av krigets " - - - - - - - - - - - - - - - . / ·rsenades V 2-progammet 1/2 - 1 , - villi:et sa:nno ik orko a: ri- .....,..._......,._..,t att upptiicka ..U.YL t¥.5kil t, ja kanske t. o. m. omintetgjor- vapen samarbetade med den polska e en hotande tysk seger. staben. Rapporterna om det hemliga Det Odelagda Peenemiinde overgavs vapnet kom just som de allierade av tyskarna och Hitler liit i staberna holl pa att avsluta de sista iillet - med beniiget bistlmcl av fi:irberedelserna infor invasionen mot Werner von Braun - bygga det europeiska fastlandet. Av rapporterna framgick att raen experimentraketbas intill n Blizna mellan Krakow och keten hade radioutrustning. Andra zeszo'w i sodra Polen. Raketexpio- tekn~ka detaljer, · bl. a. rorliga roonsfiiltet lag vid byn Saraki norr dervmgar, tycktes tyda pA att tysstaden Siedlce - drygt 30 mil karna kunde fjiirrstyra raketen. Nu orr om raketbasen. var goda raddyra: Om tyskarna geTrots att fiiltet var start fiill at- nom radiosignaler kunde styra railliga raketer ned flera kilometer keten under flygningen skulle man .. ifriln. Lantarbetare och bOnder, da inte i England genom identiska pejare" at motstandsrorelsen, raf- s~gnaler orsaka storningar i projekde ai sig sa manga de!ar av ex- tilens flykt och t.o.m. fa den att oderande raketer som de kunde storta i havet? mma over innan tyskarna lokaliRaketdelarna ~

'!:1'8!:

·a

rA:.I)! 'uig.r+srm)I (!: 'OZ'Gl: 'e.rmn P"H 's.rnp;:nret1 apeumuv (Z 'tz·vi: saA v 'qpn11 e :inuo~\l n :.IO>F>TI.ii '00' LO'I 'ue+ qsl!uin 'l'IU!P='1 u!µew: (8 '&!:"LS .rour<ipaH 'uoss.r<ipUV <lUQ (S 'zfl:S 1iAqsl'lmn 'ur2.r+srraH l'IHS 'on:s S<!AV 'UIQ.IlS.ION "'ll u: '81'&S 'op \/.r:ispun.rD :lf!.I:I (Z •ss·zs 'e.rourap H 'uoss.raa .x<i+reA (1 :.r;iue.ral<!A

·i:nn p 'UOSS[<IXV l!P:!I (6 'OS'91'1 'e.Iour ap<iH 'u<i.Il'l.ION SUN (8 'U'S0'1 'oq ur<ia 'uossi;ipuv uaAs (!: 'ss·10-1 'e~s <!AV 'lllQ.I1SAN 'H (Z 'ss·oo·1 '1epWOH uoss:iip:JI uaAS n :sA:oqpro ;i.1p1Y.

·svs a a a g: a+U! ueur.rapgs +nux ual1lUIOp apep -ll!!rqros uap ualfI!A ap!sno .IBil! ua All Sl[:l!l'!<l.IQJ W{VUl BlS!S +aa ·uoss.rad: assaa q:io o-z ua.Il'l.rana.M. no11 :~1 )'l~aq.rON al[:l!N .IBA a.re.rgl'l{VW: ·+a.reASl!!p!UIUiaq BO.IO l'!pp[8 sapel[:JA{

hiimta delarna. Landningsplatsen, en storre iing, betecknades med tiicknamnet "Fjiirilen". Operationen var faststiilld till den 15 juli men da kom ett villdsamt regn som 1omojliggjorde den. Forst den 25 iu!i var iingen sa torr att London fick klartecken. Att ett tyskt kompani pl .retriitt fran ostfronten hade tillfiillig forliiggning nAgra kilometer friln "Fjiirilen" fick inte utgora nagot hinder.

j I

Ljungby (Tr) Den svenska regeringen bor omprova sin installning i desertorfragan och bevilja de 'amerika!l11Ska Vietnarm-krigsvagrarna politisk asyl i Sverige. Det begar Verdandis invandrarseminarium i ett uttalande. Regeringen har visat stor brist pa in-itiativ i fragan om politisk asyl, heter det i uttalandet.

Flygplanet landar Strax fore midnatt lag de polska partisanerna grupperade kring Fjii·1 d vapen och morklagda n en me lyktor. Dakota-planet, ss>m hade startat frlm Brindisi, flog runt platsen i en star bage. Exakt kl. 00.00 tar.de motstandsmiinnen alla sina lyktor och ett par i fOrviig ordningstiillda Ml. Landningen gick bra och..Alla ljus...sliicktes. D~ue hall pa polsk jord var beriiknat till tio minuter. Sedan V2-delarna lastats ombord visade det sig att planet inte kunde lyfta. Hjulen slirade i det fortfarande blota iingsgriiset. Man gjorre tre fMiinga fOrsok. Flygplansbesiittningen var beredd att forstora flygplanet och stanna kvar hos partisanerna. Den lokale mostlmdsledaren, bonden och partisanen Piraten Baszak, motsatte sig detta eftersom partisanerna hade tydlig order att fl upp flygplanet i luften. Man krafsadE. bort griis och vat jord fran flygplanshjulen och lade ut en lang startbana av plankor. Flygarna pressade motorerna till det yttersta milnga partisanhiinder skot pa, ma~ skinen oka~~

I ·ialleI l uMµI wos sep[e.Jlaq ais11ur ~q +ap .rana uros uoSSl[!l:!I assoa: ~

.rgpfe a+S!N sueueq apeq +al'lereururaq 3l\I! UIO .Il! U1!l1Vl.ii ·s+eSU! ua+n[)'l{aq uroual'lnrre ua ap.xo[l'I uasiads ! sro.xaa auacI paur +a.reAS.l!!J ne !1d apuao.xaq {<Ip .IOlS ll!+ enap 'pnqu!l a.rel'ITI.IBJ e.rl'lvu edel[S a+U! uem sapel[:>A:I e++aP U1! rpal[ esgrppn uaa ·e [l!h a.re+al{ sio.x+ uaur e.rq IJ.!1:'1 aper.rgq s.xeuuv uol111u e.rasmqour euunl[ ne uro ures -._ -ua lll[SU1!l'I ueq .IBA .I.Il!AAl uaur l.Il!A ·i!!J pO}S wos -urg.xaq +ars +a+f!!Ht!UI Vd punrdsv }allu1ewwaq l"P J:BA l'll!hS({Oq}oJ .,eddeJ.., uepaur urol[ue map ~d peA l sapt1SJA wos Bff!l Jap qao J:l!}l[lll: ap.ro[l'I uapaI a.niuq ! l'l.xaqsm uµag -Bl[J:a}sawas lfSJdA:J AB q:>}tlW ua q:io ua.rl'luug'll auuer ·+sl!q )j!s angl[S AaJq +<ia ·.raAiasai u~s u1<iq apuenvq UIOS .,eU.Illl'IU!IUiell., +ap IeA U.!1:'1 I -autq lit1{SJ:eWUI1ll{AN na Atl (0-1) ·l'IU!ID\~lS.IQJ .Ill{l[ o-i: paur uulle1s liJS as :ipg uem ua ua 11e Jaurwo:ii apueuun.-""u."'>lto>otJ,,~"-llil-..i,.s.., ?l',ao .,.__ ap "-p"-'a""1,__1ll .;..:.. la-'a"-· a_ll_ue .;...._1 _ _ _ _ _ _ __.__ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

Expatriates Blamed For Heckling

SUNDAY, MARCH 1, 1970

Washington View:

Superhawk Jackson Suddenly Cautious By A. ROBERT SMITH W11hlntton corrnpondent

WASHINGTON - If anyone has wondered what in the world the McCarthy wing of the Democratic Party has to gain by challenging the entrenched . junior senator from Washington State, Henry M. Jackson, for his superhawk views on American military and foreign policy, consider these curious developments of recent days. On Jan. 30 President Nbron told a news 'conference he in· tended to expand the ABM system. Pressed for details Nixon revealed that in addition to ABM sites to d e f e n d Minuteman ICBM bases, he would recommend this year ABM sites to defend major cities against possible Chinese attack. This step, Nixon asserted, ls "absolutely essential" and "is virtually infallible against that kind of potential attack, and therefore, gives the United States a credible foreign policy in the Pacific area which it otherwise would not have." Now, less than 30 days later, Laird is asking Congress for much less than Nixon had declared to be essential. No area defense of cities will be attempted at this time. Only additional Minuteman bases will be defended. Sen. Jacklon, who was unquestionably Instrumental i n putting the ABM p r o g r a m through the Senate last August, immediately issued a statement: "I fully support the President's decision to add to the d ef e n s e of our Minuteman force • • • I have great doubt, however, of the wisd<>m of moving now to the thin antiChinese area defense." In short, Jackson would not have supported what Nixon proposed ias essential i n January - but the senator fully supports what Laird finally presented to Congress i n February, and certainly will work to get it authorized. The word around town here is that Jackson's lack of support for the ABM city defense was infiuential at the White House, a compelling reason for backing off lest the ABM progll8DI. be defeated in the Senate.

effort was also a consideration. Certainly, if Jackson were defeated by a "peace" candidate it would be interpreted as a severe setback for the administration and its policies which Jackson has been defending. A challenger ls in the field, Charles Maxey, president of the Washington State Democratic Council, the rallying group for the McCarthy remnant. Maxey, a Negro attorney from Spokane, is blaming Jackson and his support of Vietnam war policies for the high cost . of military pro~ms and lack of attention to domestic problems. Needs Dlstent Jackson is a notoriously anxious campaigner, v i s i b l y distressed unless confident he will get at least three out of every four votes cast; so while Maxey's primary challenge may not be considered a genuine threat by most political observers, it is not unlike Jackson to represent it - in his pleadings for support from party workers, f i n a n c i a l backers, colleagues and, in this instance, the Pentagon - as a threat of great magnitude. If public opinion and editorial opinion were solidly behind Jackson on his military views, he could easily dismiss the Maxey challenge. But h e recognizes that that !isn't the case. A recent example of the sort of dissent that Jackson must take full account of w a s published in the Y a k i m a Herald-Republic, an editorial "Plea to Scoop Jackson," by the newspaper's e x e c u t i v e editor, Robert W. Lucas. Lucas is a sophisticated writer, having been m o s t recently a columnist a n d Washington bureau chief for the Gannett newspaper chain before returning to his native region. While here, Lucas covered the White House and the Pentagon closely. 'Fair Dealing' "I have always liked and admired Scoop Jackson," wrote Lucas, "his accessibility, his easy humor, his cool competence. He is, in many ways, the archetype of the bright young man who chooses public service as a way of life, and

W A S H I N G T 0 N (AP) Americans living in asylum in Sweden organized at least one of the recent demonstrations ·against U.S. Ambassador Jerome H. Holland, says Swedish Prime Minister Olof Palme. Holland, a Negro, has encoun. tered some hostile crowds and shouts of "nigger" in the weeks since his arrival in Sweden. At one point he was reported considering returning to the United States. Palme arrived in Washington Wednesday for an eight-day private visit. He shld his government had investigated the incidents carefully, found only a "small group of extremists" to be behind them, and said in one instance they were Americans who had found asylum there. A number of deserters from the U.S. armed forces have found asylum in Sweden . . Palme meets with Secretary of State William P. Rogers today.

i l

\ •.· •. ., •·

·LoaQe -Norden . . marks

------

1 o~ 1~

62nd year

Lodge Norden, Vasa Order of America, will celebrate its 62nd anniversary with a 2 p.m. potluck dinner today in Yalhalla Temple. Members and families are requested to bring a hot

1..-r

dish, salad or dessert. The lodge will furnish baked ham, coffee tea milk and anniversary' cak~ .. Mrs. A. Victor Johnson is in charge of the event. A program will follow. May Bryant, an official of the 13th district, and board members will be special guests. Pins will be awarded to John Frelin and Mrs. Eric Nilsson for 50-year membership. Mrs. Eric Kaija and Mrs. Ola Mork will be awarded 25-year pins. · Charter members active since 1912 are Mrs. Alva Pearson.. Stephen Forslund, Leonard Svedberg and Carl F... Swanson. ·

What Is Your Question?

/ ~

Write \ DearJ IJA bbyI

Dear Readers: In recent months, since I voiced my approval of sex education in the public schools, I have been deluged with letters from well-intentioned readers, urging · me to reverse my stand. "Look what happened to Sweden after they introduced sex education into their schools!" they cry. I have received mimeographed "fact sheets" (some even distributed by church groups) stating that Sweden is now a "nation of degenerates - leading the world in suicides, alcoholism, d i v o r c e , and venereal disease." I have been advised that "Stockholm is now the abortion capital of the world - that girls and women are flocking there for abortions because they are performed in hospitals with no questions asked." These same sources inform me that in Sweden in the last two years, the incidence of rape has increased by 55 per cent! The charge has also been made that "in Sweden the unmarried mother is glorified and rewarded. In fact, the unmarried mother enjoys the same social acceptance as the married mother." If statistics bore you, skip this column. But if you are interested in knowing what changes have actually taken place in Sweden in comparison to other countries, the following will interest you.

These statistics were obtaine from the United Nations World Health Organization, whose headquarters are in Geneva, Switzerland. 1. Sweden no longer leads the world in suicides - as she did 17 years ago. The most recent statistics show that Sweden now ranks ninth among the nations of the world in suicides. Among the European countries with higher suicide rates than Sweden are Austria, Hungary, Denmark, Czechoslovakia and Fin· land. (In 1968 there were more suicides per 100,000 po;iulation in the state of California than in Sweden.) 2. Concerning alcoholism. The people of France and the people of the United States both consume more alcohol per capita than do the people of Sweden. 3. Concerning divorce. The most recent statistics reveal that in Sweden one out of every six marriages ends in divorce. In the United States, the divorce rate is one out of every three. 4. Concerning abortion. An abortion may not be per· formed in Sweden unless an application is made, reviewed, and approved by the Royal Medical Board. This is the same system used in the United States by those states which have r e c e n t 1y liberalized their abortion laws. Interestingly enough, the requirements for obtaining a legal abortion in Sweden are almost identical to those in the state of Maryland. In recent years, so widespread were the rumors of "easy abortion" in Sweden that many misinformed women did flock to Sweden, hoping to be accommodated, but were disappointed.

5. As for the a 11 e g e d shocking increase of "rape" in Sweden, the most recent statistics are as follows: For 1965 and 1966 the "arrest" figures per 100,000 population were respectively 87 and 78, showing a decrease of 10 per cent -- not an increase of 55 per cent! In a population of 7,847,395, this works out to ap· proximately 1.1 per 100,000 in 1965 and 1.0 per 100,000 in 1966, one of the lowest rates in the world. By comparison, the United States had 10, 734 rape arrests in 1965, (or 5.36 per 100,000 population) and increased 7 per cent to 11,609 in 1966 - or 5.8 per 100,000 population. 6. The facts on venereal disease. The most recent statistics available are for 1967. The number of cases reported for early syphilis per 100,000 population are: Finland . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.8 United Kingdom ......... 2.8 Sweden . ................. 4.3 Denmark................ 6.5 United States ........... 10.8 7. While the unwed mother in Sweden is not regarded as a "social outcast," neither is she "rewarded and glorified." In Sweden children born out of wedlock are given the same advantages as children born into "families." The reason being that Swedes feel that no child should be made to suffer because his mother is alone, whether she is divorced, widowed or unmarried. Most of us are inclined to accept as "truths" that which we have heard repeated over and over again. It is for this reason that I have checked out the facts, and present them to you in fairnes~ to a much maligned nation Sweden. - Very truly yours, Abigail Van Buren.

THE SWEDISH ORDER OF VALHALLA, will celebrate their 75th anniversary beginnin~ ~ith a fa~ily gath7rin~ on Sunday, November 22 at 3:00 p.m. to which you are invited ... This gathering 1s for the members, their ladies and families widows o~ late mem.bers and invited guests only. A typical Valhalla meeting of the last' century will be depicted and the old degree work exemplified by a team of past officers. Refreshments and a sumptous smorgasbord will follow. Complimentary to all attending. A GRAND PUBLIC CELEBRATION, will be held on Saturday, December 5. Dinner at · 7:00 p.m. Program at 8 o'clock. Dancing will follow. Tickets for the dinner and the dance are $2.50 and are available in advance. For those who wish to attend the dance only, regular admission price will prevail. At the regular meeting on December 19, new members will be initiated and the members will have a private celebration. Your attendance at these functions will be appreciated. :::.:... F....:V:..A :. .:.::L;:...; H:.:. A:.=L.::.: LA : :__ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ For SWEDISH ORDER O

OPINES

Nixon to Be His Own Secretary of State

By RALPH McGILL the diplomatic conference table. GOP presidential caMidate or unjust that a man who h a s ATLANTA _ President-elect While Rogers will not bring a the President. M~ of the peacefully attempted to

ixon has said he will in effect his own secretaey of state' his is not a reflection on th~ ry competent man, William erce Rogers, who will be the binet appointee at "State." A esident must, in a very real nse, make the decisions. •te obab. th t N' It i s qm pr 1e a ixon arned from his years as vice esident. Mr. E i s e n h 0 w e r not to be his own tary of artate. The late bn Foster Dulles dominated at office. History is almost • to conclude that he was of this country's disasters his long role of autocrat at -

'1"eat deal of baggage to the National Republican -Committee JOb, ~e has had a variety of favored the action. Southern expenence on governmei;it and Republi~ans w. e r ~ horrified. a .mode~t amount in f~retgn af. They said ~at ~ Naon were to ~airs. His great asset is that he say anything it would cost is a calm . man,. of comm~n Southern votes. ?ense and m~lligence. J:Ie . 1s Nixon was willing. It was mfo~ed and 1!1terested m m- decided the President should ternational affairs. speak A statement was preLe ed · • , . am to ~ . "pared. It read m part: 'It Nixon learned &o listen to him Jseems to me fundamentally during the Eisenhower years when Rog~rs was deputy U.S. attorney general and, in 1957, attorney g~n~al. ~~eed, 1t IS at least a pro- . b~bility that had the Republican · hierarchy Jisten~ to ~gers in _October 1960, Nixon might have bet:n elected ~esident of the , Umted States m November of that year. In October of that year a · y o u n g , just-beginning-to-beknown Negro minister, Dr. Martin Luther King, was arrested on a traffic charge. . Results, predictable and perhaps inevitable in the "Old South" environment of the time, followed. "Justice" was swift. The charge was a very minor one. But after conviction in a county court Dr. King was awakened at a.m., handcuffed, and taken from the county jail to the state prison. It was an act outrageous in its obvious discrimination. ~ There was then a bi1.ef"J)ertod when time seemed to stand still. Cominon decency and concern indicated 1bat infiuential persons in thd · political campaign should protest the injustice done. Pragmatic politics cried loudly for action. Pragmatists A-Plenty There were pragmatists in ' both camps. William Rogers, in the Justice i Department, thought t h e r e should be a statement by t h e

establish his right to equal free from racial discrimination should be im- . prisoned on an u n r e l at e d I prisoned on an unrelated charge, ' in itseH insignificant . . . " l Atty. Gen. Rogers urged it be sent. He was ready to take such action as he could in his of . . • . • itcial capacity. But the Dixie protest was strong. There was tlelay. While the GOP d a w d 1 e d , Robert Kennedy and candidate I John F. Kennedy acted. They, too, had strong s o u t h e r n ~tions that they be silent. Other Southerners had I urged them to speak out. So it was that the forthright action against unreasonable injustice brought a torrent of votes to John F. Kennedy, especially in the large cities of the East and West. Weeks later, President Ei,.enhower told a couple of friends that "it might have been that a couple of telephone calls had swung the Negro vote to the Democrats." It would be unreasonable to suggest Nixon does n o t remember who offered the best advice. - - -~atment

\ '

Ar 70 och ar 1970: Nitton sekel sedan templet i Jerusalem foll - Och nu? Borlange toppar olycksstatistiken Nio trafikolyckor med dOdli& ut1lmg har under tiden 1 juni - & augusti intriiffat i Kopparber15 liin. Antalet skadade personer uppgAr till 229 for samma tidsperiod. Olyckor med enbart egendomsskador har Va\Âˇit 278 och singelolyckorna 145. Sammanlagt uppgAr antalet trafikolyckor under perioden till 442. Av dOdsolyckorna har tvA intriiffat under den senaste veckan. Uppgifterna grundar sig pa under trafikkampanjen "Tiink efter Fore" ford statistik avseende tiden frlm kampanjens oorjan 1 juni-6 augusti samt 30 juli-6 augusti. Kampanjen har grundat si1 pA foljande beteenden: 1. Viinstersviing, 2. Omkoming, 3. Utfart pA huvudled.

Fordelningen pa polisdistrikt, Avesta 40 trafikolyckor 30/ 7-6/8 totalt 442, Borliin&e 4 totalt 98, Falun 5 totalt, 63, Ludvika 9, totalt 79, Malung 3, totalt 20, Mora 6, totalt 67, Riittvik 6, totalt 48. Av olyckorna har 5 intriiffat under senaste perioden och 42 totalt under hela kampanjen i samband med ------.....;~.;,:: . .:_.___,;;,.. .._4_,,esnek~_ll_under

I daa: iir Jerusalem den kanske mest aktuella staden i viirlden, en nyckelpunkt for fragan om krig eller fred i Mellaniistern, en helig stad for bAde judar, araber och kristna. For jiimnt 1900 lr sedan stod Jerusalem ocksA i briinnpunkten. Den 6 augusti Ar 70 stormades templet av romama och stacks i brand. Sedan dess har det aldri& Ateruppby&gts, men Kiagomuren finns alltjiimt kvar, och den vill judama inte uppge. Sedan den romerske hiirforaren Pompejus intog Jerusalem Ar 63 fore Kristus, lag Paleatina under romarrikets herraviilde, De infOda judiska kunpma, exempelvis Herodes den store och Herodes Antipas, "reeerade" pl Roms villkor, och Jerusalem och Judeen styrdes sedan Ar 6 efter Krlstus av romerska prokuratorer. For en krigisk grupp inom det judiaka folket, de s .k. seloterna, spelade det ingen roll om de romerska hiirskama utiivade ett milt styre eller om de 50& ut folket. Seloterna.s mal var att skapa en sjiilvstiindig judisk nationalstat. Olyckan ville att Rom under kejsar Neros regering tillsatte en prokurator, Gesius Florus, vars enda mal var att krama ut det mesta miijliga av det judiska folket. Under hans foideri som varade mellan lren 64-66 brot ett uppror ?i>s i Caesarea och Jerusalem, vilket blev sienalen

Alla medlingsforsok misslyckades, och den romerska garnisionen nedgjordes till sista man av seloterna. Diirmed var kriget mellan Rom och judama ett faktum. Till en borjan leddes de romerska operationema av fiiltherren Vespasianus, men niir han efter Neros dod utropades till kejsare, liimnade han kommandot over de tre romerska legioner, som fanns i Palestina, till sin son Titus omkring 1 juli 69. lnbOrdes fejd

Fran judisk sida leddes kampen av seloterna, men de var inbordes oeniga. I sjalva Jerusalem som var centrum for det judiska motstlmdet, !Ag tvA av seloternas ledare, Johannes av Giskala och Simon bar Giora, i inoordes fejd. Sjiilva templet holls besatt av prasten Elazar och hans anhiingare.

Omkring 1 april 70 borjade Jerusalems hemsokelsetid. Staden inneslots av romarna, som byggde beliigringsvallar runt om den. Pa vallama stallde de upp valdiga stenslungor och oorjade bombardera staden. I biirjan av maj Ar 70 hade romama erovrat stadens nordostliga kvarter, och diirmed avskars judarna frAn yarje mojlighet till proviantering. Sviilt och sjukdomar harjade i den inneslutna staden, men fiirst i juli â&#x20AC;˘-..ta#.J>.,.fliH<iliter.Jj .Anad instiilldes de dagliga offer-I

FrAn kllppan Masada fordrevs rom arna av de judiska selotema.

II augusti stormades tempelomrAdet, och genom ett misstag - tviirt emot Titus' uttryckllga order stacks templet i brand. Annu i 1eptember rasade stridema 1 J erusalems viistliga kvarte~. Men niir de bide Johannes av Giskala och Simon bar Gio.ra fallit i romarnas hander,

sedan inte liinge, innan de sista judiska motstlmdsmiinnen strilckte vapen. Frln Jerusalema ' sista ~rlvivlade strid gAr det som en rOd trAd over den utsiktslosa kampen i Warszawas ghetto fram till dagens situation. Vid klagomuren begrAter fromma judar

F olkhemmets ska pare .. d d . Gustav MOller, o

STOCKHOLM (Sverige-Nytt) · - Forre socialministem. Gustav Moller avled den 15 ~ug. ~ Sktdockrholm efter en kort t1ds SJU om. Vid sidan av .Per Albin Hansson

Sidon fem

~ader, ~~e~~ s;~~ u:v:!~- i :~~ : enstor amp a med dagsfOrtjanst 1

~u:~na

svensk, har a.att bO'rt 1

radda sig och bar-

•.

ne~:r::n::al~iljo

vaxte Mollers

socialpatos fram. Under de drygt 20 ar som han var socialminister byggdes den svenska socialvarden ut pa ett satt som saknar motstycke. De , . allmanna barnbidragen, arb~ts- · . loshetsfOrsakringen, den obhga: toriska sjukfOrsakringe~. m~d fn sjukhusvard och fOrbattnngen av folkpensionema var bara en del av de reformer Moller genomforde. Han intog en ledande stallning inom det sicaldemokratiska partiet och ansags given som eftertradare till Per Albin vid dennes Gustav Mollers kista drags av unga SSU-are fran Fo!lcets hus till hastiga bortgang 1946. Men parNorra Bantorget. GUSTAV MijLLER tiet ville ha en yngre ledare - {ards-Sveriges byggare framfOr Brahtings grav pa Adolf Fredriks . . flla andra. kyrkogard, dar det var sa mycframstar han som den egentlige det blev Tage Erlander. Gustav Moller blev socialmi- . En dubbel manskvartett sjong ket foik att fanorna i sorgetaget grundaren av det svenska folknister, nar Hjalmar Branting bil- "Stilla skuggor". Kistan bars ut inte kunde sankas. 1924• och till en katafalkvagn som fOrdes hemmet. Sa gjorde man halt vid BranMoller var fodd i Malmo 1884. dade regering hosten (Forts. A. sidan 5) till Norra Bantorget av en vakt ting-monumentet pa Norra BanFadern dog nar ban var tre ma•'" pa uc;u UU! cg<:lUgnes oegaran I unga SSU-are. Till fots nlirmast torget, dar Olaf Palme talade. borgerlig, och ende talaren i Fol- . efter fOljde Tage Erlander och Han sade bl. a.: "Gustav Moller upphorde aldkets hus var f. statsminister Ta- 1 Olof Palme, statsraden Sven Ange Erlander, som hyllade den dersson och Sven Aspling m. fl. rig att dromma start. Han llit sig bortgangne som visionlir och Processionen skred mellan tata, inte bindas av den dagsaktuella stridsman, som kampe mot fat- I tysta askadarled runt kvarteren situationen. Han holl levande vitigdom och nOd och som Val- , och passerade bl. a. Hjalmar sionen av det goda, framtida samhallet, han avvisade inget · som ouppnaeligt eller omojligt. Vi skall fortsatta och fullfOlja hans verk, ty detta samhlille ar inte flirdigt", lovade statsministern innan kistan lyftes in i den vantande bilen fOr att Gustav Moller till sist bara skulle tillhOra sina narmaste. Fanorna sanktes.

SVENSKA POSTEN 01

Den siste sve1 Dr Amandus Johnson fran Ungasjo bar iign en forniimlig levn.ad8teekning av Albin Widt I ell foretal hyllar ocksa prins Bertil den miirklige sven8kamerikanel18 garning. Om denna och boke11i skriv:er fil lie

ULF BEIJBOM.

Sidon sex

FOR LOWEST FARES to

SCANDINAVIA Join one of our group flights

CALL OR SEE CARL L. HELGREN

JORDBRUKARNAS FORENINC

·Svenska emigrationsepol Amerikakiinnaren och· fOrfattaren Al.- jar med utvandringen bin Widen har i i massemigrationens 1: sin senaste bok rik- viixten bland smfiliinni tat intresset pa en av cago och Kanabec Cc de fil annu ievande nesota. Nybyggarsonen · hugga i med alla de svenskamerikaner, vars fovnadsade har ett" budskap til1 ·goromal som en sjalsfrii moderna miin.niskor. "Amandus John- Iangt senare skulle b s0n, svensk1amerikan ~Norstedts) har manen om utvandrarna biografin kallats - ett biittre epitet gnetig och seg som K 'hade dessutom en begl vore "Den siste svenskamerikanen". Amandus Johnsons yttre liv·skon- sig uttryck i sma up tur har en hel del av den gamla okuvlig liislust. Diirfo1 Amerikadrommens ingredienser: Den en sensommarmorgon utom iiktenskapet fOdde smillandspoj- fa tillhorigheter och ken som vid tre ars a:lder emigrerar mot Minneapalis. !\ till'sammans med morfOriildrarna till ·snart slut och han l Minnesota. ernigrantpojken vars be- kor fOr alt ~1ara sig; gavning och okuvliga bildningsbegitr derlige Amandus so.kt< fOr honom gcnom college och uni- de booder vars kor ' versitet, den svenskamerikanske pro- mjOlk. I Minneapolis skre1 f essorn 1i<>m gor en banbrytande forskningsinsats samtidigt ·SOm han skapar svenska missionstabern ctt svenskamerikanskt musem och college" och fick de slutligen den hyHade auktoriteten som hovde for alt komma pryds med hedersdoktorat, ordnar och Ado·Jphus College i St kunglig viilvilja. Men .bakom detta skulle alltsa bli en av c glilnsfuHa yttre, som gjort den nu detta Iiiroverk transfo1 93-iirige Amandus Johnson till en av gen till predikstolem 1 Svcnsk-Amerikas mest kiinda miin, ~lugghiist och mest e: moter vi en storslagen miinniska med 1borjade emellertid tvii helt andra egenskaper iin dem sven- rocken erbjod den l ska generatkon·suler i Amerika brukar 'Erfarenheter fran S01DJ riat och augu~tanafoll apptadera. Amandus Johnsons liv ar tillriick- och 'intolcrans av5krii 'ligt bingt for Jltt omspiinna hela den med Amandus oppm

WHERE-TO-GO TRAVEL SERVICE SEAnLE

1410 5th Ave.

[~attle

MU 2·1955

och Omnejd

j (

•ff

0mdI

Och datt av Merr·11 Rylander ~-------------'

da de M:,de det. Nu sedan friherre S.krallbom utnamnt mig till Vasa Vista konsul, ansag jag att det var bast att vi ger oss ivag sOderut fOr att klara upp det hela. Inte tror jag att jag far samma IOn som alla storgubbarna nu far, men frun och jag lamnar glada i hagen. Nar tid och tillfalle ges, aterkoinmer jag i SP.

Nytt fran

, I , l

c s f

c r

Odd~

Fellows

s s BELLEVUE, WASH. - Detar tyst och stilla har pa kullen os vanfOr Vasa Park. Frun har akt v in till den lilla staden som JigDen 15 sept. 1905 instiftades g gei: vid Elliot Bay - jag tror att Anchor-logen N:r 221. Ordinarie S namnet ar Seattle efter en gam- motesdagen blir den 17 sept., v mal indianhOvding. Frun skulle och da kommer arsfesten att fi- 1 o in fOr att. ova med en del andra ras. Det blir ett intressant pro- s fruar i vasalogen Klippans .in- gram. bverstormastaren saval e tagningsstab som skall med ver~ som flera f. d. storlogetjanste- s ka vid distriktkonventet nu pa man vantas narvara. En historik o IOrdag den 5 i Tacoma. over Anchor-logen kommer att f, Jag har ingenting alls emot, fOredragas av f. d. stormastaren s att fruarna kommer tillsammans 11Ike Slaybaugh, medlem av An- t: 1--------~-------------------n=u_o::.;c~h~d....,a - b_ara de later b1i .chor-lagen. a

Sidon fem

EN DEN 30 SEPTEMBER 1970 9

Det janssom;ka utvandraraventyret f4 hiindelser i svensk historia efter ifr!ga om dramatik och spanning: "Profeten" siinder sin kunskapare Olof Olsson till Amerika, diir denne finner ett 'Kanaans land i viistra IJlinois; med liinsman i halarna skidar Jansson likt en sentida Gustav Vasa genom Dalarna mot Norge, varifran han undef falskt namn emigrerar; efter klarsignal fnfo Olof Olsson utvandrar barn under 1846 ca 1.200 mestadels vlilmiicnde bonder fran Halsingland, Viistmanland, Dalarna· och Uppland; med skeppsfeber och kolera som ihiirdiga foljeslagare borjar de Mrt decimerade utvandrargrupperna anliinda till Knox county, 11linois, diir nybygget Bishop Hill, uppkallat efter "profetens" fodelseort Biskopskulla, anlaggs. Denna av myndigheter och tidningar Mrt kritiserade utvandring skulle alltigenom ha kunnat beskrivas som tragisk om inte "janssarnas" kunskapare Olof Olsson haft sadan tur i valet av bosiittningsomrade. minoisprarien strax oster om M ississippifloden riiknas niimligen till viirldens biista jordbruksbygder. Nar kom var den buffelbetad vildmark, men kolonisternas triiplogar hade snarl blottat den svarta myllan for sadd. De forsta bostaderna, ett 30-tal jordkulor, gjordes i ordning, ea' gUinta i skogen fick tjiinstgora som· Janssons kyrka och krin2 Edwardsiln uppfordes kvarn och sag. I ·triumferande ordalag kunde snarl den svenska utvandrarhistoriens forsta Amerikabrev 'tillkan-. nage att "Ordet ar fullkomnat for oss och alla vara motstandares profetior iiro om intet. Ty landet vi intagit ar stort . . . och dct flyter uta.v mjolk och honung." Historien om Bishop Hill kan indclas i tre perioder, grundningstidcn 184<r--1850, blomstringstiden 1850-60 ~tar

et Inen e11

en g-

os de p-

sdc pa

ise-

Bland gravstenarna pll kyrkogfirden i Bishop, Hill finns ocks4 denna over Eric Jansson, fodd 19 dee ' 1808, mordad 13 maj 1850. och nedgangstiden 1860 - nu. Grundningstiden priiglades helt av profetcn Janssons ideer om en ny samhallsordning, praglad av kristen egendomsgemcnskap. Den man som historien forsett med epiteten "galen och hiinsyns-

omsiitta ideerna i verklighet. "Allting inte utan behiill sin karakt~r genom hettes vara samfallt och den ene hade ett sekel. icke mer an den andre. Behaver n!gon Olov Isakssons och Soren Hallgrens klader s4 ar det blott att g! . . . till bok ger overtygailde be~is pd hur rikt fOrn\det . . . lngen arbeta~ mer an kallmaterialet kring Erik Janssons han viii men alla lever i den tron att utopi ar. Med m\gra f4 undanta~ stllr ju flitigare man ar desto mer fdr . var ae pompiisa tegelhusen an i dag kvar . och en vid delningen." Gentemot detta i Bisho~ Hill, ett n1j.stan ooversk!dligt vittnesm41 st!r fOljande passage ur arkivmaterial har pa' ett mirakulost ett annal dokument "Folket ar som siitt klarat sig mot 100 !rs eldsv_ador livcgna, de m4ste g4 efter klockan, och vindsrojningar, .."bishophillsven6 om morgonen ringes till bon, som skan'', halsingedialekt, talas annu vid varar till 8 a 9, sedan till frukost. Nar hogtidliga tillfiillen och den svenska <let iitits ringes det t·ill arbete och pa emigrationshistoriens - Grandma-Moses, lika siitt gar det till middag och Olof Krans, har nu tack va.re Olov Isaksson Jyfts fram tJr · ofo~tjiint kvall." glomska: Forst efter Erik Jans5ons dod han mordades 1850 av en utbrytare Det markliga var niimligen att fran kolonin - fick fliten och force "janssarna" hade en konstnar av tagsamheten fritt ~pelrum. Jonas Ols- samma extraordinara halt som nastan son blev nu ledaren som med hialp av allt annat i Bishop Hill. P4 sin alders den knipsluge affarsmannen Olof Jons- host salt Olof Krans och tankte tillson gjorde Bishop Hill till ett Jysande baka pa manniskorna och handelserna ekonomiskt fOretag med majs, !in och i Bishop Hill; med naiv realism och hudar som specialiteter. Nu kunde utsokt fiirgkansla reproducerade han "profetens" storslagna planer fOr sina minnen •pa ett hundrataI dukar, Bishop Hill borja fOrverkligas. Man Boken om Bishop Hill ar ett medbyggde en administrationsbyggnad, ryckande vittnesbord om den svenska som inte stod ett guvenorspalats efter emigratio'nens pionjarer som ocks4 var i stor'lek eHer skonhet, i samma ny- dess siirlingar ifniga om religion, bek lassicistiska stil byggdes postkontoret, gavning och handlingskraft. Nastan och de valdiga bostadshusen i fyra allt vad som tidigare skr.ivits om viiningar var pa sin tid USAs storsta "janssarna" har haft negativ udd. Det byggnader vaster om Chicago. Fran ar darfor pa tiden att vi m1 fatt den<let hypermoderna hotellets utsiktstorn na utomordentligt vackra bok som kunde giisterna blicka ut over Bishop med Soren Hallgrens avsloian<le fotoHills valdiga iigor, som 1858 viirde- grafier och broderna Olov och · Folke lsakssons objektiva texter gett oss nya rades till 719.000 dollar. Denna endast med mormonhistorien mojligheter att vinkla in sanningen jamforbara expansionsperiod fick ett om Bishop Hill. Deti:a ar ett pionjarhr,\tt slut med 1857 ars ekonomiska arbete som oppnar vagen fOr en frampanik. Man befann sig helt plotsligt tida doktorsavhandling om Bi,hop vid ruinens brant och beslOt tva ar Hill. senarc alt upplosa egendomsgemen-

lOs", visade sig ha fOrmUgan att jntc

skapen. "Profetens" storslagna visio-

hara h,\lla samman sitt av utvandringens strapatser miirkta folk utan ocksa

ncr hade darmed bragts till ett snopligt slut. Men Bishop Hill overgavs

Wf ~

Ny ide om forsta SUNDAY, DECEMBER 28, 1969

Mork to Be PLU Prof Erling 0. Mork, who last week resigned as assistant to Tacoma's ~ity manager, has been 8.Jlpomted director o f commuruty projects and assis~t professor of p o Ii t i c a I science at Pacific Lutheran University. Mork, 34, will be in charge of several of the school's com-

svenska utvandrarna till Texas Emigrationen har pa sistone blivit ett popuilirt amne bland forskarna. Den ena doktorsavhandlingen avloser den andra. .Emfgranterna tran Barkeryd i Smaland till Texas lir viilklinda geoom bland '. annat ert!kkt. Cad starkenberg, Nassjo oeh Hans Hagg, Eksjo, ti9igare lignat dem. Nu har en annan nassjobo, Thomas Erixzon genorp att studera tidigare litteratur och forskningsresultat samtgranskning av utflyttningsbi:icker och hustorhorslilngder i Barkeryd gjort en kartlliggning av denna noggrann markliga utvandring, inledd redan p£ 1830-talet. Resultatet har lagts tram som betygsuppsats i historia Yid universitetsfilialen i Vlixjo. De resultat Erixzon kommit till stammer i stort med vad som forut iir ldint men bilden har breddats. I det siillskap pa ett 100-tal personer som 1867 avreste fr£n bygden till Texas fanns liven andra an barkerydsbor. En tredjedel av dem horde 'hemma i Barkeryd, resten kom grannsocknarna Forserum, rarsnas och Malmmck. Utvandringen fr£n bygden kulminerade aren 1867-71 kring de svara ni:imren. Men anmarkningsviirt ar, papekar Erixzon, att den forsta stora gruppen reste innan missvaxten satte in. Hlir kan man direkt spara res1.~:.aten av barkerydssonerna S Swensons och hans bror Johan Swensons i Lingasa varvningskampanjer. Erixzon drar slutsatsen att de fiesta av dem som gav sig ivlig skulle ha gjort det liven utan patryckningar. Men inte s~ snart och inte i sa helt dominerande grad till Texas. Minst en fjardedel av all utvandring Barkeryd aren 1862-74 gick dit. Enligt Erixzon bosatte sig 192 sockenbor dlir. Mest var det drangar och pigor som reste. Cowboylivet, ski:int utmalat av vlirvarna, lockade. Det magra Smaland var hart att leva i pa den ti<!en. S M Swensons betydelse for emigrationen Barkeryd kvarstar, fast han nagot har mist den gloria som tidigare omgett hOnom. Texas behovde arbetskraft, inte minst efter slaveriets upphorande, attskaffaden var en bra affiir.

fran

ERLING MORK ~unity action programs, particularly the Tacoma Area College Consortium. Has U.S. Grant

Th_e consortium has

us t

received an $87 ,250 grant from the U.S. Department of Health Education and Welfare to ca.rrY out the. first phase of a project Pl'Omoting better environmental quality in the lower Puget Sound region. PLU, the University of Puget Sound and Tacoma Community College are members of the 00mortium. Mork has served as chairman of the group since ft was founded. The new project calls for the formation of some 100 listening 8!1d response groups, coordinated with other Puget Sound projects, to promote enVll"OnmentaI quality. Native Tacoman Mork, a native of Tacoma has been assistant to the city manager for two years. He joined the Clify p l a n n f n g department in 1957. , In 1961 _he began 8 two-year Job with the planning ment of Santa Clara County High School Calif. He returned to Tacoma·~ State U . rsiand Was~in~?n department as an . ruve ty. He will Join . planner in 1963. associate the_ P~U staff after h i s j

a:ea

depart-1-

Mork 1s a graduate of Lincoln

f:!:!!~':ue:f!'vr: u!ewe~k~ t Y ~

fran

--.,..____

8. M. Bwenaon, emfgrant retla Jedde 1trilmmim fr4n B<n cowbogalcJttenlaa 2'naa.

fortfarande i hog grad le bygden. Thomas Erixzons uppsat vlirdefullt bidrag till kiim om de faktiska forhallande John H

rixzon ar ock varifran i Barker)! rade. Byn Hallhu1 74 till de fiesta, Lingasa och Iiitt gav sig ivlig, foruto Parten var mep~ Fram p£ 1870-t vandringen troli 0 I ende pa depressio tog ny fart under: tiondena men tu ut. Den avtappning som paoorJats reda ~enson emigre varva folk hemif 25-tal tran Barke Men kontakten mel och dem som st maJctholls. Utvand 0

1--~ ~~~---;;o;;;;;;;;;~;;;;;;;;;;;;;=o--.--~~~-~---

~oJ

lYM

-('-~/r

Vettig IOnepolitik (} ,Regerlngen

k~m

inte Jang-

re sitta som neutral A5k1\.dare vid avta!Sfiiu·han.J· ngarna. Den maste ingripa och se till att Yi i Sverige fftr en vettig inkomstpolitik.:i> Bankd,irekt<ir Lars-Erik Thunholm visade Yid sitt besok hos Borssallskapet ingen storre respe~ct for den •heligH ko• som iavtalsforhandlingarna me1lan de tva stora p[t arhetsmarknaden, SAF och LO, alltlid har varit. Xvien om det hittills varit en tradition att: regeringen inte ingriper i dessa fOrhandllngar kan, dct finnas anledning att gran.'ika fragan narmare, vilket hr Strang ocksa gjorde i TV efter hr Thunholms framtr~idande. S'.ecian m::mg-a ar har vi son1 1'tskMare kunnat folja d2t intressanta och spannande skadespelet: Duden Eiggs fram, diskuteras, kommenteras, avftirdas, sammanbrott, ».iarlen» rycker in, forlikning och ett avtal skrivs under. Arbetsfreden tir raddad! Men hur gar det med samhiillsekonomin i sammanh31Illge_t? De negativa konsekvensenma av kiarusellen fOr· svinner i kOlvattnet nar de stora parterna angar fram. Det f1inns ingen som tjanar p1't att lOner, priser och skat· ter trlssas upp. Om vi sager att sedan karusellen rnurrat fiirdigt lOntagaren !Att ett lOnelyft pi\. 10 pro.cent s1't innebUr inte det att hans reella behallning blir s1't stor. Visser'!gen fAr han kanske ~er pengar att handskas med, om inte den stiganide skat-.

_,.

teskal:m ater upp det me.~ta, men priserna pa vv.d han koper stiger ock1sa. Fiiretagen ) m:1ste ju kompensera sina hogre liinekostnader ooh hojer priset pa sina varor. Sen tillkommer risken att hr StrJng anser kopkraften V<1ra fOr stor med tanke p[1 clet samhallsekonomis·ka Jag"t och kommer med n~gon extra skattebelastninir. Foljden blir slutligen att lOn· tagaren mycket snart finner att han inte filtt det battre utan att han fOr den nya hogre Wnen inte kan kopa mer an fore 10nehojninge'l1. Han bMr missbe!aten och det baddas for oroligheter pa arbetsmarknaclen. SUimningen trissas upp till ntista avtalsomg~mg. Och allt upprepas pa nytt.

De e!lda som kan dra rnrdel av denna situation ar vara konkurrenter. Genom att det blir dyraire for de svenslm f&e· tagen att tillverka sinia pl'Odukter maste de hoja Sina prise·r och fO!jaktligen · fOr· samras kookum~nsmrm§.gan. Detta har vd inte rAd :fued, allra minst i <fugens :utge. Nllr i.i gAr mot en konjunkturavmattndng ar vl speciellt kansliga. Om Hintagarens reella Clokning stannar vid 2 procent, val'fOr slka11 vi dA tvunget upp i 10 procent? Skillnaden fOrsvinner ju andA fOr Hintagaren och blir en onOO:ig belastning fOr nariingslivet. .Ar brunnen tom, sa flnns <let inget vatten hur torstiga vi an ar. GUTEBbRGS·P09'1EN

Looking Backward 75 YEARS AGO-FEB. 17, 1898. Forty men employed at the Tacoma Mill Co. walked out at noon. They struck for an advance of 16% per cent or for $1.75 per day. They have been receiving $1.5ll. The strikers claim that the cost of living has advanced and, therefore, they think they should get more pay. Fifty acres of the lands of the Puyallup Indians were sold yesterday at auction. There was a fair-sized crowd but only two men were inclined to pay the prices asked. ,Two 25· acre tracts were sold at $2() and $25 per acre.

JR I

David Lawrence Labor Mono po I y Long Has Flourished, With No Outcry Being Raised Against It WASHINGTON, D.C. Many paradoxes are present in the economic life of America nowadays. But there is none in which the reluctance to apply reform is so widely ignored as in the exercise of enormous power by the large labor unions. Rarely does any businessman speak out on the subject. Not often does anybody in Congress come forth with the suggestion that labor be treated like business and that union monopolies be subject to the same treatment as the antitrust laws have required for several decades in dealing with corporate monop. olies. But at last a prominent business executive has spoken up to say that the power of labor unions must be curbed if inflation is to be curtailed without resort to wage and price controls. R. Heath Larry vice chairman of U.S. Steel Corporatif;} ·n a speech before the Economic Club of New York on Wednesday, declared that the big unions revealed their real power and their contribution to inflation by their ability to force higher wage settlements at a time when unemployment was rising. He pointed out that wage trends within t h e n o n-unionized sector recently began to respond to reduced job opportunities and lower profits, "but not so in the unionized sector." MORE COMPETITIVE Mr. Larry also asserted that it is important for the United States to become more competitive in world markets and that, ,ff wage costs are allowed to continue to rise, American manufacturers will not be able to match the prices of products made in other countries and will lose the opportunity to sell goods in various parts of the world. Because of the relative silence maintained on these phases of the labor-union problem, very little has been done to prevent wage costs from reaching · extreme heights without any real advance in productivity. Mr. Larry said that the rate of increase in labor costs per man-hour in manufacturing has been gradually going up, and has more than doubled the long-term average rate of gain in output per man-hour. He declared

e ween through 1969, Japan, Germ< ny, France, the Netherland: Sweden, Italy, Canada and th United K·ingdom all surpasse the United States in terms <J their annual rate of improvE ment in output per man-hom He added that our rate of ris in unit labor costs exceede1 all the foregoing countrie with the exception of Canada. PRESSURE American companies hav1 felt / the increasing pressur1 from lower-wage foreign com petition and are finding i more and more difficult ti meet. Improved productivit' is, of course, one of the ari swers. But, in the words of th1 U.S. steel executive, "Im P r o v e d productivity alorn won't solve our problem." 11 his view, the remedy may bE "somewhere between revisini the union bargaining structurE to help it become more r sponsive to marketing forces' and "embracing permanen and enforceable controls." Analogies have been draw from time to time between thE power of large labor union and the power of big com panies to exert an effect o competition. But the Congres has never attempted to pas any law to restrain the imposi tion of high wage costs whic the major companies in an in dustry can afford to pay bu · which drive the smaller one out of business, thus giving a advantage to the leading corporations that they would nev er be permitted to get even b mergers. What, it will be asked, is th reason for the fact that Con· gress has kept its bands of this phase of the monopol problem in America? It is be cause the labor unions hav managed to mobilize politica influence in such a way tha they can bring about the defeat of members of Congress who cast their votes in opposition to union labor·s wishes. For years now, the law has prohibited labor unions them selves from making contributions to campaigns for federal offices or from using any part of a worker's dues for political purposes. 13ut this has been circumvented by the establishment of committees which are set up under the auspices of unions and are indirect! responsible to them. Suell committees do their solicitation among labor union members, and the latter know very well that they are expected to participate in the drives that are made to raise fund~ for political campaigns. Members of Congress often owe their election to the support of these organizations. !Copyright, 1971)

lish Gals a ~KENS

~eden (AP) !rlty still is a

n, but there tendencies v1sws on sex

pnis-

fur':!

b~e

!Peal

L ~e

JUgn

Just ''1e

•s ?OV•

Ids,

lo-

say they rd meeting their home k after the amilla Odh· family min-

trting to choose fil careers, but \ think men are :e," she adds. women in Swe1 controversial ie long before tY were first the polls. rignificant that has changed. the "woman become the on" or even question."

~ ~

lines ·of waiting parents are still longer than ever." PREFER CENTERS In 1967, a survey on the need for day-care centers showed between 70 and 90 per cent of all mothers preferred to leave their children in centers rather than with private families. Every second mother would prefer professional work to being a housewife if acceptable care for her children could be provided. But faced with the prospect of having to pay a private baby-sitter of unknown experience, many give up their plans. According to one count, Sweden loses $120 million a year on women not participating in

.........,-·

FER

peaking for atic govern· ink equality by changing e already de· this very end. e views differ; ret the rules. of children, in love and in the diffuse quality anhood," they ad out to mean bing. ·rusts in Sweden started using ex"women poware, at least in "tting themselves ntary action. ff does not think be any point in ction. a great step in ection," she said. great deal of ated on low-income t now and, in , women's probs0lved without an stility." MINISTERS -pay principle in :verrunent service ed in 19~7; The , women had bee to apply for cergovernment ser-

vice where before no women law. Reality is a great deal more grim for Swedish career were allowed. Since 1961, the established women. national church, the EvangeliOne example: For every $20 cal Lutheran Church, has been earned by a 35-year-old male ordaining women as ministers. But only about 30 Swedish shop assistant, a 35-year-old female shop assistant earns a ministers have chosen that as little less than $15, even if they a career. Swedish women in industrial are both working at the same work were given their formal plaice, doing more or less the rights in 1960, when the largsame job, a recent survey disest trade union, ILO, and the closed. And, of course, since S w e d i s h Employers' Conthese jobs are low-salaried federation agreed to introduce even for women - most shop equal pay for men and women assistants are women. doing the same job. During "Equal pay is not enough, the following five years, special pay scales for women in we must get equal work," collective wage agreements Mrs. Odhnoff said. "One thing which has to be were abolished. done, and is done in this conIt was only after this agreetext is to speed up the build· ment had been reached that Sweden ratified the ILO con- ing 'of day-care centers. This has increased by 30 per cent vention on equal pay. So much for the letter of the during the Jast year, but the

the ecorlODl1. !"he · tion factor is estimated count for half cl that. But, ask som servatives, aren't wom ambitious .j)lan men i professsional lives? B she is under stress fro double role as housew worker, doesn't a woma a more negative attit ward her work? And women absent frequently than men? The Swedish Coun Personnel Admini found these answers: -Women in general more appreciative atti ward their work than They experience their w interesting and enga more cases and are mo tent with bosses, salar

TAmlM t4IEWS TRIBUNE

information regarding the situation in their place of work. -Women are more satisfied with their working hours than men. This, however, is to SQJlle extent due to the fact that shift work is often adjusted for women because of their pressing double roles as both housewives and professionals. -Women do not show larger absenteeism than men. NEWSPAPER SURVEY About a year earlier, a survey carried out by the afternoon paper Expressen, asked e m p 1 o y m e n t exchange agencies about the views they encountered amongi prospective employers. Some of them were: -You cannot ask a woman to run around doing errands -

you have to have that. -A man canno house. He just doe dust or the dirt. -Men are good technical. Except, handling a switch that you h a v e woman. Though progre slow, Swedish fe enjoy various rece into traditionally nated areas. One Ingrid Garde-Wid last year was app tice of the Supre the first woman e the country's top l The greater pr ever, that of wo salaried jobs, m

. G .r

J_'# . !, o

Au aire Pair of Tacoma Girls Cooked up Stay in Sweden By EVE REYNOLDS America's loss was Sweden's gain when a pretty pair of Tacoma girls, Suzie Soldin and Linda Erickson, decided to stay in Sweden as "au paire" girls following the conclusion of a student tour of Europe some 14 months ago. Au paire is a French term, w h i c h , loosely translated, means to work for a family as a domestic. The two girls, who planned for many months to visit the countries of their Scandinavian ancestors, went to Europe in July of '69 on a twomonth National Student Travel Association tour. At the conclusion of the tour, with their return trip ticket money assured, they decided to stay in Europe on their own for as long as they could. The first two months in Amsterdam proved a real test. "We walked holes in our shoes and our money limited us to a can of tuna fish, two slices of bread, an apple and cheese each day". Luck Broke Even on this meager diet they had only enough money for two or three more days before their luck broke and they managed to get jobs in a rest home for old people. This enabled them to get enough money together to get to Sweden. J,n Uppsala, Sweden, they worked as au paire girls: Susie for a journalist, his wife and two children; Linda, for a doctor, his wife who was a teacher and their two sons. Their household duties in· cluded all the cooking and shopping and for this they received their room and board

-News Tribune staff photo

Suzie Soldin and Linda Erickson Housekeepers in Sweden

and $90 a month - tax free. They also learned more about the customs, the language and the differences in between the Swedish and American ways of life than they would have in ye~~s of school. T ~ n years of college would?, t have ta1;1ght us as much, says Suzie, the 24year-old daughter o~ Mr. and Mrs. E v e r t Soldin an~ a graduate of Western Washmgton State College. Linda is the daughter of Mr.

and Mrs. Chester Erickson and will return to Washington State University as a junior studying medical technology. She is 23 years old. Even Walk Together There were many things the girls liked about Sweden-particularly the more relaxed attitude of the people which enables them to enjoy life and to spend more time with their families. "The r 11 of outdoor tYh.mea Y ether, ,, sa1·d Linda " go hiking, skiing, e alking together a lot; ey seem to enjoy family life · more than we do here." They also reported that they could go anywhere they liked without male escorts, and no one thought it strange. The girls always felt perfectly safe walking home at night, no matter how late. They do not think that Sweden's socialistic government is driving. A custom Americans so great even though it has would do well to adopt." The girls were impressed practically eliminated the with the educational system class system. "The young people have a which moves faster than in the 'why try' attitude," the girls United States. It includes more academic subjects, and said. at least three foreign lan"There are no really rich or guages. . poor families; the standard of Language proved no barrier living is very high. All famifor the girls, because everyone lies have appliances like ours and there are supermarkets: speaks English in Europe as the girls discovered while etc. But, taxes are even high~ touring in Italy, France and lhan ollr§.'' ~ ,M.elmany. They fully-1.DWnd to ' The men e i ~ggres return some day when they sive than American men, and have enough money. more courtly and mannerly," ·The girls' trip was financed both girls agreed, "We liked by their parents and their own this." savings. They started out with "And.men as well as women about $2,000 each - $1,500 for are more fashion conscious, the tour and $400 for return all over Europe," said Suzie. tickets. Fad Conscious They also had relatives "They pick up fads really whom they could visit. Linda fast," said Linda, "they read has cousins, Mrs. Maja Westeverything they can about the erberg, in Umea, Sweden, and Americans, whom they think Mr. and Mrs. Rauno Rintala are all rich, and copy our mu- in Jakobstad, Finland. Suzi~ sic, dances, clothes, etc. visited cousins in Borlange, "The Swedes are more liber- Sweden, Mr. and Mrs. Lennart al about their drug laws, but Mix. much more strict about drinkThey fully recommend the ing. Anyone caught driving if experience for anyone game he has been drinking has his enough to try it, but suggest license taken away. So people going with someone, not alone go to parties in cabs, or else . . . in their words, "A pair of one person will just drink soft Americans equals two au drinks so that he can do the .paire in Europe."

ffji., n: .._.

INTERN A TIONAI.

WED., SEPT. 22, 1971

Faces

and

Mixing Nevada And Tacoma

Photoreporters

Et·lander and heir apparnnt Palme (left) : With an assist from the Soviets

the U.S. But whether Franco's inflationary logic would make any more sense to Hubert Humphrey or Richard Nixon than it has to Lyndon Johnson remained open to serious question.

SWEDEN:

One More Hurrah All summer long Sweden's fatherly Premier Tage Erlander wore the dogged air of a man fighting without any real hope to stave off disaster. And with good reason. For almost without exception pollsters and pundits agreed that, afcer 36 years in power, Ei·lander's Social Democratic Party was about to be resoundingly repudiated by Swedish voters. The prophets of doom seemed to have both logic and statistics on their side. Economically, Erlan:Jer's regime was in trouble: high production costs were inhibiting Sweden's vital exports and the unemployment rate was running 2.2 per cent of the work force-a figure that would delight any U.S. Administration but which in welfare-minded Sweden is regarded as unbearably high. But even more important was the widely expressed conviction that Erlander and his socialist comrades had simplv been in office too long. A similar f: eling elsewhere in Scandinavia had aheadv led to a general right-wing trend: in both Norway and Denmark voters recen~ly installed "bourgeois" governments· after three decades of socialist rule. And all signs were that the Swedish electorate had the same goal in mind; in the country's last formal test of opinion. the local elections of 1966, the Social Dem ocrats had lost heavily. New Race: Then, the men in the Kremlin came to Erlander' s aid. The Soviet tanks that rumbled into Czechoslovakia on Aug. 21 turned the S vedi3h election campaign into a brand-new race. On one side, the Swedish Com:nunist

1 Party (which held fl potentially pivotal eight seats in Parliament) suddenly lost its appeal to the c@ntry's 625,000 new voters-many of whom are highly radical in outlook. On the other, prudent, middle-aged Swedes who had been flirting with the idea of votjng for the bourgeois parties began to w6nder whether, with Europe in crisis, it w:as really a good time to change horses. The result was that when Swedes finally went to the polls last week they gave Erlander, a hulking, ex-encyclopedia editOr, a solid mandate: in what in Sweden ccmstitutes an electoral landslide, the Social Democratic share ol the total vote jumped from 42.8 per cen' to 50.9 per cent. All this was, of course, immensely grati fying to Tage Et-lander, who, after 2; years as Premier, was still thirsty for on1 more hurrah. But since Ei·lander, who j 67, has promised to retire from offic within the next year, the real benefic ary of the Social Democrats' triump s2emed likely to be his heir apparen Education Minister Olof Palme. Palm4 41, is a strong leftist who precipitated crisis in U.S.-Swedish relations last Fel ruary by marching ~rm in arm with the North Vietnamese ambassador during an anti-Am"rican demonstration. Palme's radicalism (which he attributes to the things he saw twenty years ago when he spent several months drifting around the U.S., sleeping in flop houses and arguing politics in bars) is deeply ingrained and there seems scant doubt that he will carry out with a vengeance his party's promise to increase government participation in Swedish industry. Quite clearly, Palme hopes to consolidate his position by the next general election, already set for 1970. For the moment, however, he was still deferring to Tage Erlander who, on the morning after the election, gleefully announced: "I hear we made the front page of The New York Times-and for once the story wasn't about Swedish sin."

Places By Rod Cardwell

NEVADA AND WASHINGTON h . . common: A thirsty supply of beer drink ave this m ~=)} 1:;ry£act really hit _the spot ~~~· ~:C~~:! discovered un w e~ he arrived m Reno. Until he joy of Ca~fn~o~~~i~~y ~eidel~erg, the pride and engineer. What he COULD o., w ere he's a plant t~uy, ~hough •. was ~omething you just dori't N I 0 . men Ion m Carbng circles ame y, lymp1a. So ~ere stood Walt in his motei on the p~one. to ~IS Tacoma office, asking how said~whlre go1_ng ~ ~1s abse~ce. "By the way," he Olympia." s Sh~~~~d :er:c~~~nding here drinking an 0 orslund smilingly sipped his 8!u~e a ~~r ~ng ~ rom Colorado • • . Faithful Forslund and his wife were among a handful of Tacomans encountered b r;:ur co1bespondent during his recent swing through e sage rus~ coun~ry. (I came home with a ocket~u~ of bmemones, which is about all you can ex'i>ect to rmg ack from Reno, I understand.)

wm,

0 00

ME;MORABLE STATEMENT by Forslund after a f~ray mto downtown Reno: "It costs a lot of mone to hve. Il hope it's worth it ·" · · · The Wayne z·Immer-Y 1han~ a so -were there (he of The News Tribune p o graphy. staff). And it was Wayne who mused aft~r s1;1rveyi~g the razzle-dazzle 24-hour glitter of ~o lights? What I wouldn't give to have the neon- mgn concesmon here." /

SvE

~egenden

Ahrenberg:

Jet tyckt.e Abreo.berg glck alldeles for fort for att forama skulle 1mnna tllra slg att "flyga", IDl!ll segelf1yg i.gnade ban sitt intresse pa\ a\ldems dar. Det var riktig flygning det, menade ban. Sa\ sent som 1959 erholl den 70-a\rige piloten segelf1ygcertlfikat.

Frdn styrman till kapten efter bragd pd GrOnland Gronland, men maste uppge alla Albin Abrenberg~ Dygpionsom bade basta betygen i varje jiren, blev genom Arens lopp amne - utom uppforande. Jag fors0k att na Labrador. ~n ~la "-"""• 1bade fyra Ml'!fi'fll"8'11..-.-i--4iWs1rmr~~...-w..pjLatt sluta lret.. •=111ankopplade med o:r~-~-tiJniii.•.111.~Wt,:a~r~jo~btlbe;;:t passar hara med en verklig katastrof efter det nyg. for vildhjarnor! Asknedslag i planet. Elden sliickTlll mAnga platser vallfarSedan de fyra flygaspirantertes med hjalp av en reservdunk dade folk fiir att "fl gl upp na kvitt.erat tit sin utrustning vatten, 3 liter kafre ocfi 2 flasmed Abrenberg" - pl 1938- laderjackor, stora goggles och kor portvin (! ), man kom Ater' mlet hiirde det nara nog till allt annat som hOrde till pA den till Ivigtut och lat nedmontera allmiinbildningen att ha fiugit tiden - kande de sig mogna for planet. en tlominutersrunda med den en rood pA stans krogar. Da'n ef1931 utforde Albin Ahrenberg sl beromde Albin Abrenberg, ter skulle allvaret bOrja. . . sin kanske mest uppmarksambobemen och friskusen. A~nbe_rg var den f6rst;e som made flygning. Han startade dA skulle upp i ensamt majestat, den 29 april frAn Malmii i en AGA-Junker tillsammans med Nu ar Ahrenberg borta, men ville glansa· f6rstAs, och tyckte radiotelegrafisten Ljunglund och bans minne skall Hinge leva kvar sig urskilja sin baste van pA isen. mekanikern Sigurd Malm for att och om bans bedrifter skall det Tva ' st.Ortdykningar gjorde ban undsatta meteorologen Augustine talas i manga, manga ar annu. mot ' den inbillade vannen, som 'eourtauld, som i december Aret I sin bok "Ett flygarliv ' bar ban vid det tredje fors0ket visade sig pA sitt eget oefterhiirmliga satt vara skolchefen. Unge Abreoinnan lamnats kvar i en hydda berattat om strapatser ban rA- berg sa' upp sig med anledning pa Gronland for att gtira obserkat in i, strapatser som ban kla- av skamtet, men skolchefen oojvartioner under vintern. Den 7 rat men ocksa strapatser som till de sig med att skalla ut Ahrenmaj hittade man efter en riskoch med blev denne viking oover- berg efter noter. fylld flygning Courtauld och bans vlnnerliga. Aret darefter - alltsa 1920 expedition, kastade ned proviant Man riiknar Ar 1909 som det utnamndes denna vildhjarna till till de oodstallda och dirigerade svenska fiygets egentliga fodel- forste flyglarare. Nar ban da sedan en raddningsexpedition seAr. Det var det aret som flyg- skulle ge sin forsta lektion bar med hundsladar till platsen. baronen Carl Cederstrom erovra- det sig inte battre an att planet de det rorsta svenska fiygcerti- tappade motorn, men Ahrenberg Befordrad av kungen ftkatet i Frankrike och ban folj- redde upp situationen och bade Vld 'bemkomsten till Sverige des snart av en rad andra svens- larare och elev klarade sig helkar, bland dem Henrik Hamilton, · skinnade fran aventyret. Efter hyllades Ahrenberg entusiastiskt. Olle - Dahlbeck, Lars . Fjallback, den lektionen dOptes Ahrenberg Han erhOll Svenska Luftfartsrorbundets rortjiinstmedalj i guld Toni Angstrom, Allan . Jungner till "Olyckan'', men ban skulle fa h GOsta von Porat. Men ingen vara med om betydligt svarare - kamraterna fick den i silver av dessa skulle tillnarmelsevis na situationer och klara dessa ocksa. - och under folkets jubel yttradan berommelse som Albin ' 1942 -~o~ick · Ahrenberg till - de statsminlster C -G· Ekman: · nberg. ~ Jag bar konungens uppdrag civilflyget, blev ''flygplatscbefAhrenberg fiiddes • pA ett bAts- ooh liirare i M:almii. Vid ett tillatt meddela Er, herr Ahrenberg, ans1orp i Arby i SmAland 1889 att konungen med erkannande av fiille sklllle ban flyga · en passah bOrjade 12 Ar gammal arbeta Ert mod och Er radighet beslugerare fran Stockholm till Malgruva i HOganiis. Men stDrre tat utnamna Er till kapten i mii. Passageraren tyckte emelwntyr lockade ynglingen, ban marinen. lertid att det gick for langsamt m in vid flottan, avancerade och efter ett dygn foredrog ban En sadan utnamning - fran abbt ock vid 21 ars Alder blev .styrman till kapten - ar nagot att ta taget fran Linkoping. Men an Sveriges yngste styrman. Vid fullstandigt unikt i var moderna den envise Albin Ahrenberg fortlutet av rorsta varldskriget plamilitara historia och lar lnte ha satte, blev omkord t o m av godsades ban vid marinens fiygforekommit tidigare pa 300 Ar! tag, men landade i Malmo efter iiseli och bade darmed hamnat 1955 slutade Ahrenberg flyga, fyra dagar. Den forste som miitsitt rlitta element som det skul- te pa flygplatsen var passageramen fortsatte med liv och lust visa sig. 1med segelflygning. Han bade ren. dessforinnan under andra varlds1927 ar ett annat markesar. vii lb-nor kriget tjanstgjort som sakkunDet var da Ahrenberg kom pa nig · vid FlygfoI"Valtningen. Bland iden med rundturer och uppstigDen 9 januarl 1919 ar en ay ·de annat ledde ban arbe.et med omningar over hela landet. Man rsta markesdagarila i den sa handertagandet av 348 oodlan· raknar med att omkring 170.000 rokiga fiygarkavalkaden. Den dade amerikanska bombpla19, manniskor fick sitt luftdop i agen stegade ban in i ett kombans maskiner. Totajt under sin p~an som plockades sander .bit roi andorum pa fiygskolan. Om den bit, mixr ~s samman igen ocL flygkan::_iiir ,Uorde ~nberg irt isoden bar ban beriittat: Atetsanr' •- Det fanns ett 10-tal ·piloter te"mindre an 85.~·ppsttgning Ingen• • ar Ahrenberg fram~ Sverige pa den tiden. Vi var ar, ett snyggt inoff1ciellt varldsmande, ju .rangligare en uppgiq som s0kte den gAngen - fy- rekord. tedde sig, desto mera intressera-' kom in, daribland ja~.- De, Amerika-fors0ket de den honom. Ganska typisk ar En kommersiell linje Sverigeocksa bans kommentar sedan USA over Island Ivar niil'ta stora ban som 70-arsuppvaktning bju~ icle. J,1129. Men det skulle visa sig dits pa en tur i jetplan: att datidens plan inte tAlde de - Inte lar sig pojkarna a~ enorma pAfrestningarna. Island · flyga i sana bar maskiner. Do~ nAddes utan miss0den i ett engar pa tok for fort. motorigt Junkersplan vid namn Men inte heller i den situatioSverige, men dar maste motorn nen och vid den aldern kun<tti bytas och eftei"' flera misslyckaAhrenberg halla sig i styr, h~ de startfors0k kom man inte is~~lle til.l v~~je pris utrora en

_ 1

""""

Gathered by the

... The Holy Spirit has called me through the Gospel. enlightened me with His gifts. and sanctified and kept me in true faith. In the same way. He calls. gathers. enlightens. and sanctifies the whole Christian church on earth. and keeps it united

~pirit The General Synod, 1820-1918

During the colonial period in North America, Lutherans made up about 5 % of the total population and were scattered along the entire Atlantic seaboard from Nova Scotia to Georgia. Some sense of belonging together was provided by the witfticsus-C:~· personal leadership of Henry Melchior Muhlenberg. Unity was also in the one true given organizational expression faith .... when the "Ministerium of North America" was formed in 1748,. but the name was more of a hope than a reality. In 1786, Lutherans in New York and New Jersey formed their own synod; and, in 1803, Lutherans in North Carolina did likewise. The old Ministerium was increasingly reduced to a Pennsylvania synod when the Ohio Synod was formed in 1818, the Maryland and Virginia Synod in 1820, and the Tennessee Synod in the same year. To overcome this divisive tendency, it was proposed to unite the separate geographical units once again in a national body. It was just a century and a half ago next week, in October of 1820, that a constitution was drafted for this GENERAL SYNOD, which became an instrument for carrying on the work of the church in its time. After almost 100 years of existence, during which more and more state synods were added, the General Synod gave up its life in 1918 to participate in a larger union of Lutherans. This was the United Lutheran Church, which in turn contributed, in 1962, to the formation of the even larger Lutheran Church in America. Clearly, there is nothing permanent about ecclesiastical structures. They exist to make the proclamation of the Gospel as effective as possible in a given time. When circum&tances change, it is often necessary to devise new patterns of organization. However, it is not to these but to the Gospel that we owe the unity and continuity of the church.

~---

Lundgr·ens Honored

At Banquet

......,.l-------

Weekly Church Bulletin Service

•

1970 by Fortress Press

•

Litho in USA

THE

LlJNIJliJ:tt;NS

Dr. Bror Lundgr~, years the pastor a Baptist Church, and Lundgren were ~onor: banquet and anmv~rs gram Friday evemng. The Rev. Floyd ~ and Dr. and Mrs. Phil . n, of Los Angeles, enso h longtime friends of t grens, were presen Bergfa1k served as m In appreciation of t grens' service to the the congregation has . for a June trip to Sw the couple. Dr. Lund born in Sweden ~n grated to the Umt when he was 16 year He becam~ t~e Central Baptist m the membership was the membership ha 712, and Dr. Lund the longest pas~ora of any church m t General Conferen~ Dr. Lundgren w1l anniversary setmo today. Mr. Ber speak at 7 p.m.

NIH2e..f/- I

ti-

-19 i

°l'r-•------

THE TACOMA NEWS TRIDUNE

- - --

[Obituaries

If6tl 11 1

Curtis Hedhorg Curtis A. Hedborg, 79, of Route 2, Box 228 in Eatonville, died Friday. He was born in Alder. Mr. Hedborg, who was a farmer, cattle raiser and a road builder for logging companies, also taught violin in Eatonville. He was a member of the Alder Community Club and the Ohop Grange. He was past commander of the Eatonville post of the American Legion and a veteran of World War I.

ALDER'S PIONEER CENTENARIAN - Children gathe~d Thursday to help their mother, Mrs. Mathilda Hedborg, oldest living pioneer of the Alder area, mark her lOOth birthday at the McKenna Home for the Aged. Swedish-born Mrs. Hedborg, who once kept a cow in the center of Tacoma, homesteaded with her late husband at Alder in 1898. Her son, Curtis, right, still , farms the homestead, and daughters, Mrs. Jesse (Sadie) Cronkhite, left, and Mrs. Dorcy (Ida) Nagley, live in Alder. The youngest daughter, Mrs. Lloyd (Helen) Gilbert, of La Grande could not be present for the picture.-News Tribune staff photo. '

At 20, Mathilda Hedborg Said She'd Reach 100--and She Did By ERNA BENCE When she arrived in Tacoma from Sweden at 20, Mathilda used to say she would live to be 100. Thursday Mathilda, since 1898 Mathilda Hedborg, passed her centenary milestone with a family celebration at McKenna Home for the Aged, where she has lived the past two years. In the midsi of flowers, cake, a shower of cards and gifts, someone asked her, "How old arr you, grandma?" "Twenty!" she announced. A c o u p l e of years ago she would have said, "Once I was sweet 16 ! " recalled a daughter, one of her four

Survivors include sisters, Mrs. Ida Nag Eatonville, Mrs. Hoem of Port O and Mrs. Helen Gil La Grande; five ste Lester and Thomas of Puyallup, Ben L Forks, Larry Lonn o PY Camp, Calif., and Lonn of McKinle Calif., and severa grandchildren. , Powers Funeral in Puyallup is in el

he is the only living cha \ member of w~:r~u:~~ :a:b~:~e Lodgde ~33i920-21. Before ~ovi~g gran in h was active m , to McKenna, s e ·t Club Nisthe AldRer Cko~~;~~K the Grand· qually oc mothersHc~:~g had four sisters, Mrs. lf~brothers and two halff~ur ha t'Il living in Sweden sisters, one s i Curtis Hedborg, at 91. Her son, . h mestead at farms the family ko t the 160 Alder and has ep d . tact A daughter' I a, acres m b. , d Dorcy Nagley, and her hus an ' after ~w r the fence now llv o~e Illinois. the Cronkhi~es years ibn ck fro~ Alaska to live came a t dauohin Alder; and younges . "'d and her husban , ter He1en, by La , ' d G'lbert. are at near Lloy i re four grandGrande. There at· randchildren children, 12 great-ggrandchildren .\ and 10 great-grea .

children who all were present to One of the homes where she celebrate with her. was employed became a stopMrs. Hedborg will be honored ping point for a young Swedishborn homesteader named Henry at open house March 23 at the Hcdborg when he came down home of her son · in · law and from his 160-acre place at Alder daughter, Mr. and Mrs. Dorcy to buy provisions in Tacoma. Nagley, of Alder, where rela- Romance ensued and the pair tives, friends and neighbors will quietly married in Tacoma May drop in for coffee and birthday 6, 1898. cake. Trees at the homestead were , Mrs. Hedborg was born at Os- so tall and so thick the Hedter-Forsae, Sollefteo, Sweden. borgs could see the sky only by Losing her mother as a child, looking straight up, Mrs. Hedshe was reared by an aunt in borg has often recalled. Their Dalarna, Central Sweden. home was a two-room log house Meanwhile, her father, Erick lined with hand-split cedar. Anderson, had come to America Guests slept in a loft reached and bought property at the south by an outside ladder. end of Ohop Lake, where Mrs. "Mother worked side-by-side Orville Smith lives now. It was with father in clearing the I a long, daring journey for a land," her children recall. "She young woman in 1889, but Ma- kept chickens, milked c ow s, thilda set out for America to separated the cream and took join him, by ship to New York, it in the wagon to put it on the then by rail to Tacoma. The train for Tacoma, and made all trip took about three months. our clothes." After visiting her father, she In her neighborhood, Mrs. returned to Tacoma and rented Hedborg was famous for t w o a house at 3707 S. M St. where I things; the garments she turned she sublet rooms to othe~ work- I out with her busy knitting neeing girls and worked in Tacoma dies, and her harmonica mus'ic. area homes while she learned Mr. Hedborg, who would have

f!.S. Stumbling in Asia l\ilay Corrupt Our ~ Assoclafe:V:~~I~p~i~· c~J!.'~ndent ~tr~nge terir:s· ~~deal rth the The United States stumbles · clumsily from bad to worse in mainland Asia until its activities threaten to corrupt American society itself, in the opinion of one of America's most distinguished historians. One of a historian's jobs is to call attention of one generation to the mistakes of another in hopes of preventing a repetion of costly error. One of the reasons Barbara W. Tuchman undertook her latest book, she says, was to demonstrate.her view that the United States has failed to learn from its errors, that it is repeating them and that its whole approach to Asia is based upon profound misconceptions. These misconceptions she told an interviewer, led first to failure of what her book called a "supreme try in China" during and directly after World War II. Having failed there she feels, the United State~ proceeded to repeat its mistakes in Vietnam and elsewhere, operating on the theory that any regime no matter how i:npopular, is worthy of American help if it calls itself anti-Communist.

. a~ comp exi i.es o myster10us old Chma and yet avoid getting bogged down wi"th d. et ai·1 · .She d"d i a remarkable JOb of it. Mrs. Tuchman produced a lively history of a fateful period in American and Asian history, a work with a number of melancholy messages for Americans. She demonstrated again a magic talent for bringing history alive with prose as easy to read as a mystery thriller. Gen. Joseph Stilwell, whose life story is inextricably entwined with America's misadventures in China, comes alive again as tough-minded, irascible down-to-earth cantankerou's Vinegar Joe, 'as his admiring Gls called him. It is a fascinating story of a bluntly honest Yankee officer confronted and infuriated by the blandly Oriental attempt of

-------

CHANGE OF PACE Mrs. Tuchman worked 3V2 years to produce her latest work, "Stilwell and the American Experience in China 19111945," to be published' next week by Macmillan and Co New York. It was a change ~f pace for her, . away from the subject of Europe in the World War I era, the theme of such widely acclaimed books . as "The Guns of August" and "The Proud Tower." Mrs. T u c h m a n , now a grandmother, knew China as a young woman before the war but for her this book was mor~ difficult than the others. Americans are familiar with Europe, old and new. But China for many Americans is unknown territory. It was necessary to be careful to explain

Ch~ang Kai-shek ~o ~end the

result of our rigid support of a government which had no pop-

"Stilwell was a man who had a complete d"is r egar d 0 f personal ambition," she told the interviewer. "He was almost an anti-ambition man, and he didn't think highly of himself."

ular backing." Did the United States learn

Umted States to his will.

The book traces the involvement of the United States from the time Stilwell went there in 1911 as military attache after the revolution toppled the Manchu Dynasty. Deftly stitched together, the story of Stilwell in the wa:r years trying to get Chiang to cooperate leaves the reader toying with a whole series of tantalizing "ifs" about the modern development of that enormous over-populated and much-abused country.

•

"The second misconception was that we could stop communism by helping the Bourbons. We can't. What we must do· is strengthen our own society. Communism is like a disease; it attacks a rotten body. The tragedy is that all we have done is now working against our own society." Perhaps, she suggests, the United States acted as it did in China from innocence or ignorance in that first major U.S. involvement in mainland Asia, "but surely we should have seen, after that lesson, that Vietnam would not only be worse but ~hat it would be all wrong. We have not only repeated those errors but we are compounding them."

Despite her devotion to her family, Mrs. Tuchman manages to get away almost daily for a full day's work when she is at home in the East.

The U.S. involvement became even more complex, she says, because of what she agreed was a "perfect example of an Oriental snow job." That is an important theme in the book: the impact of the svelte, cultivated Mrs. Chiang Kai-shek on Americans during her wartime visit in quest of more aid.

She looks on U.S. Asian policy of yesterday and today with the eye of the trained historian.

THE TRAGEDY

Mrs. Tuchman talked to the interviewer by long distance telephone from the Pasadena, Calif., home O'f one of her three daughters. As she spoke she kept a grandmotherly eye on 2-yeaT-old Jenny, one . of t w o granddaughters, who could be heard in the background occasionally voicing approval of what was being said.

TRAINED EYE

anything thereby? Evidently not, Mrs. Tuchman feels, if Vietnam is an indication. Again it was, she says, a question of supporting unpop\llar regimes in the endeavor to contain communism.

"In Asia," she told the interviewer, "we operated from two misconceptions. The first is that we can shape the destinies of Oriental nations. This led us to support Chiang to the bitter end, even· though we knew his was not only an inept regime, but a corrupt and dying one. Not only did we fail to contain communism by this, but we made bitter enemies of the new Chinese who came after Chiang. We failed as a

RED CARPET By the time Mrs. Chiang was finished with the U.S. public it would have given her anything. By then the Roosevelt administration, which had happily rolled out the red carpet, got the idea that she might be a monumental allied headache and could scarcely wait to see her leave. "We had the notion of China as a democracy," says Mrs.

Tuchman . in mind th d Ch · an. m Chma. Bu to our kin1 was to Ch "Mme. beautiful other sm Chinese, l art of

A·l6AP World Spotlight

THE TACOMA NEWS TRIJ

.Sweden Worries About Common Market, Ar~' Troubles Over Economy, Swedes in Dan~er Money-Short Of Being Left Out A.rgeiitines See Of Trade Bloc Gloom Ahead

Ls-ea-

By BRACK CURRY Bv ROMAN JIMENEZ STOCKHOLM, Sweden JPBUENOS AIRES, Argentina JP High prosperity and full employ- - " I have never joined a strike mcnt are what you find in in my life. but this time . . ." · Sweden today. But there is creep- said resentful Juan Andres Cor-· ing inflation, too, and the nation rea, a 24-year-old clerk in the. is gripped by fear that the good Argentine law courts. :time It has enjoyed since World "This time" should be Aug. 1, War II may be replaced by a hard when a nationwide 48-hour gen- I fight for economic survival. era! strik~ has been decreed by For prosperous Sweden faces restive leaders of the powerful ; the prospect that it may be iso- General Confederation of Labor lated from the booming European <CGT) to emphasize the growing community developing from the disc on t c n t of economically Common Market. This could lead pinched Argentines. to a political and economic crisis Correa is not a member of the here. CGT. But his salary has not been . What will happen if this nation paid for more than two months j of 71;[, million is excluded fr om now, and his wife has just had a , · t"1011 ,., M k t baby . H is trouble is m,u·ll""~"""">-+ th .....,om mon embrace ar -~ nared to tJ1at of a growin!! num- 1! wheichsix-na may eventually Britain and other countries? her of workers li>id off bv metallt11·<> icct! vnd textile plants. Heartsearching questions and Mo2t Ar gentines and even comments come from steel and farm workers and from hankers and Industrialists reflecting the would be hit. Neary 80 per cent acute concern of Swedes over of Sweden's exports of agriculthis prospect: tural products go to West EuWorry About Jobs rope. The Common Market coun"Will there be a crisis and will tries alone take 40 pe r cent. With! lose my job?" in the Common Market, tariffs "Many small industries will be on agricultural products will be killed off and the big industries gradually abolished, giving the enwill be hard hit." tire market area a uniform agri"Sweden will be squeezed in cultural policy. the middle. Norway and DenSo Sweden will pursue the mark will be trading with the quest for associate membership ' West and Finland has heavy in the growing West European trade with the East. We'll be trade bloc. But all political parcaught in the middle." ties agree this country will not "Our living standard depends apply for full membership in- 1 on our exports. Sweden will be valving acceptance of political ~ weakened if it cannot play a part obligations. t.; in the development of the contiSweden, a neutral since 1815, 1 nent." considers its neutrality the bul"If Sweden is kept out of the wark of peace and political bal- < Common Market, fruitful Nordic ance in the Nordic area. Premier • cooperation, which has been de- Tage Erlander's government v~loped since the end of World maintains that any change, how- r War II. might come to an abrunt ever small, of Sweden's present t end. We would face a lonely foreign policy might lead to a c future." change of the status quo in l' They Want In Scandinavia. In the government's 1 Sweden, like neutral Austria view, this neutrality helps Finand Switzerland, is seeking- asso- land to maintain its delicate po- 1 ciation with the Common Market. sition between East and West. But there is opposition, beca11se Prefer Neutrality these co11ntries are politically There is no doubt that the neutral. There is some concern Swedes, if they must choose bein West Europe that any such tween the Common Market and association would dilute the po- neutrality, will take neutrality litical aspect~ of the treaty of and with it an economic isolation Rome, the charter of the Com- almost as acute as that of the mon Market. country during World War II. If Some West European leaders this happens, one astute observer insist the neutrals cannot have predicts: "Sweden will become it both ways: They cannot bene- more and more leftist in its dofit from economic integrations mestic policies if a hard fight for without accepting the drastic Jim- economic survival develops outitations accepted by the other side the Common Market. Big . Common Mark-et partners to sov- government will become bigger. ereignty in CT>mmerce. Huge public works projects probSo the outlook for the will be QJlle necessary to silli)~yi\_~ tnevt~~~o\ttM:-;;:";:'k·~t i; su~'If we ar~~~ed from Eudoubtful. And Sweden thus faces rope w~'II have to do more busithe pro~pect of isol~tion from the ne~s with the East, with Africa, economic commumty that may Chma, South America and the -----~--o_nJ11~day embrace close to 300 underdevelo ed countrie se

Ett "tippet brev" frin Svenska Klubb Vid Svenska K.lubbens ordinarie mote, onsdagen den 10 okt. beslOts att sanda brev till senatorerna Warren G. Magnusson och Henry Jackson och till utrikesminister Henry Kissinger innehallande en onskan, att de anvander sitt inflytande fOr

att aterupptaga normal ibindelser med Sverige skicka och mottaga am dorer. Brevet var for av .Svenska Klubbens or de, Josef Oscarsson, oc som fOljer:

The Honorable Henry Kissinger, Secretary of State .~ v Washington D. C. ~ C~2 Dear Sir, _

The relationship between the United States and Swed be traced back to the journeys of the Vikings to the New or to the founding in 1638 of the colony of New Sweden first permanent settlement of what is now Delaware aAd Pennsylvania. · The most significant event in this relationship is perhaps Benjamin Franklin, Minister to f!rance, met in Paris on Mor 1783, with the Count Gustaf Philip Creutz, the Swedish A dor, to sign what was to become the new nation's first tr friendship and commerce. Since then, the bonds between the United States and have grown stronger, and they have been further streng by the fact, that today practically every citizen of Swed some relative in the United States. It is therefore with regret and -sadness we note, that th matic relations between our countries have bee111 inter Fully aware of the reasons for this drastic change, we f despite some differences of opinions and some unfortun pressions of criticism, there are many more areas that u peooles than keeo us apart. • The Swedish Club with its 7,600 members deplores th1 tion and takes the liberty in requesting your kind, an you deem appropriate. action, so that once again, wi·th ther delay, normal diplomatic relations between th "friends" may become a reality. / Sincere Bert Holm Secretary

·-

•·

Josef 0

-w.The -;----\

,.., tJ.

pt;/,

' '7 /

......

An Editor's Outloo1

Movie Motives Suspect Swedish Pacifism Is Opportunism at H o me, . Revolution and Sex for Export By JENKIN LLOYD JONES

TULSA, Okla. - The TV set in my Washington hotel room went haywire during the Oakland Raiders-Kansas City Chiefs game so I finally got around to seeing this undress movie, "I Am Curious (Yellow)." Unlike Jackie, I figure I might as well admit it. I don't have the social position to maintain. If they award any prizes for a m a t e u r i s h boredom "Curious" gets a diamond tiara, for the nudity and sex are tasteless and the conversations inte inable. It is e mo really ' end es,. in which, at long interva , a boy and girl drop into the hay. However, it purports to depict the swinging youth of Sweden and it appears to be aimed at their counterparts in other countries, particularly the U.S.A. So the film says three things that are in· ; teresting: lf 1-Military service is evil, and in case you are invaded t the enemy can be adequately handled by civil disobedience and sabotage. 2-Idealistic youth cannot s t o m a c h the murdering A m e r i c a n aggressors in Vietnam. · 3-Even if Communists appear to be oppressive they are only acting that way to speed a better life for the downtrodden. GANDHI TACTICS This passive resistance bit seems to be based on the naive theory that if Gandhi's followers confounded the British with it the taetic would work with anyone. They might ask the ghosts of the millions who meekly walked into the boxcar5 and were chuffed away to Dachau, Auschwitz and J avensbruck. It is a toss· up whether Ivan the Terrible would have laughed louder at passive resistance than Hitler

N">Jin

conviction by many Swedes that wars can be won without fighting them may spring from the fact that their ( country has managed to sit t out all wars for the last 156 years. Swedish self-restraint is famous. They were careful not to annoy Hitler even after he b rut a 11 y invaded and terrorized their cousins, the Danes and the Norwegians. The Swedes sold the Nazis steel and eventually agreed to transport German troop n their railways. In short, der Fuehrer found them good neighbors. SWEDISH 'COURAGE' But don't get the idea that the Swedes are not capable of righteous indignation. They have exploded with fury at the evil Americar war in Vietnam. They have wel· corned our military deserters. They have raised $40 million for Hanoi. Their foreign minister has marched in a pa· rade denouncing the United States. Anyway, "I Am Curious," etc., has quite a sequence showing clear-eyed Swedes demonstrating before the U.S. Embassy, and displaying the p 1 a c a rd showing the Napalmed child. But much more interesting is the in· terview between a round· heeled heroine and a visiting Russian poet. The girl, through a woman interpreter, asks why the Communists haven't delivered freedom of speech, assembly and general protest, and the poet patiently explains that a degree of compulsion is necessary for humanitarian c reasons. ( You see, he says, the ignor· ' ant and hungry masses can't a wait 300 years for the slow t e v o 1 u ti on inherent in capitalism to give them a < better life. They must make J d t 11 I 0 or er ~ the grade in 3 · achieve this speed some regi· . mentation is necessary. L1ber· ties will be returned as soon as possible. THE MESSAGE · Maybe I was the on1Y guy Ill .d 't d the house who 1 n grasp the advantages of this shortterm loan of liberties for the great blessings of universal literacy and prosperity. After half a century of Russian communism, which is 20 years more than 30, I was wondering how come these liberties hadn't been handed to the Russian people and why the compulsion is tightening. The fascinating thing about , "I Am curious (Yellow)" is that it may be quite a bit de e per than it looks. The brazen couplings are guaran·: teed to produce indignation and word-of-mouth advertising, and this will pack them in. The Message: Free nations are foolish to arm themselves. The United States policies a.r.~e_J_

A Back~~1d Look . w<1) u - ~w - ;? ?,. At V1ernam ar By CLAYTON FRITCHEY WASHINGTON _ Not in a

back to the Stone Age. And now, after all this horror, a U . S . disengagement that leaves the Communists in a stronger position than they were when we intervened. The Saigon generals can hardly be blamed for won· dering if Mr. Nixon's nego· tiated withdrawal is any Qet· ter for them than an uncon· ditional pullout. The latter, at least, would not have im· posed on Saigon a "coali· t i o n ' ' arrangement, nor w 0 u 1 d Thieu have been forced to recognize the Viet Cong as the legal govern· ment of much of South Viet• nam. H ad the United States pulled out and unilaterally s o o n after Nixon became President, Saigon would have had to contend with only lim· ited North Vietnamese forces . then in the south, but the proposed cease-fire will leave 14 North Vietnamese divi· sions occupying Thieu's territory. BACK IN BUSINESS

mood of sour recrimination, but in a forthright effort to learn fr 0 m past mistakes, America should welcome a conscientious post-mortem on the whole Vietnam episode, once the proposed cease-fire is signed and sealed. Whether it's welcomed or not, however, it is already evident that there is going to be one, so it can only be hoped that it will be more than an exercise in making partisan points. After all, it used to be Lyndon Johnson's war before it became Rich· ard Nixon's. Nations, like humans, learn the hard way - when they ·learn at all. So, when we get a little more perspective, the first question perhaps should be this: Will the future destiny of South Vietnam, in the light of tlie Nixon peace for· mula, be very different than if the United States had never intervened in the first place? More than seven years Moreover, the Viet Cong, ago, before former President which was in a shattered Johnson began sending U.S. state after the enormous cost ground forces to the region, of the 1968 Tet offensive, is i t appeared that the in· n o w , i n business again digenous National Liberation throughout most · of South Front (Viet Cong), backed by Vietnam. More than 100 hamNorth. Vietnam, was headed lets on the outskirts of Saifor a role in the government gon itself are presently under of South Vietnam, possibly Communist attack. even a decisive one, with ·The Nixon-Kissinger claim unification of both north and is that their agreement with south a lorrg-range possi· Hanoi gives the Thieu govbility. ernment at least a "chance" MUCH THE SAME to survive, but is it a materia,lly better chance than Today, under the terms of could have been had three or the N"ixon- Hanoi agreements , four years ago, even if the there is every reason t o be- United States had disengaged lieve that the· ult'imat e end without a negotiated agreew i 11 be · much the same ment?. which, · of course, is Th' whY Finally, from Thieu's point President Nguyen Van h" ieu of view, would South Viet· has been accusing Was mg- nam be much worse off if ton of selling out to the Com· Sen. McGovern were Presi· munists. dent? After all, McGovern is Nixon and his eloquent not proposing to partition the spokesman, Henry Kissinger, country, to set up coalition naturally deny that they election machinery, . or legal· have conspired with North ize the Viet Cong. He just Vietnam to sponsor a Com· wants to withdraw, and let ·munist-tinged ·coalition gov· t h e Vietnamese run their ernment for the south. They own affairs. refer to the proposed trtpar• The conservative weekly; tite superstructure of "con· Human Events, fea that cord" as merely an "admin· "the Administration ha istrative" body, but both ceded so much to Hanoi that Hanoi and Saigon agree that. South Vietnam's chances of it is the beginning of the end preventing an eventual Com• for the Thieu government. munist takeover cannot be Premier Pham Van Dong considered very high •••" o f N o r t h Vietnam says, The respected London Tele• "Thieu must resign before graph concurs, and adds: the elections. He is a fin· "Nobody - except Mr. Nixon _.id;s~he..d..,,,,m""a"'n"".... " ...A ..Jnj.!dw.,T,.jh,...ie_u~'s _r~a-·_::....;.-;: W.;::O.::, Ul::;:d~c;;.;; ho~o::::s~e_t~O:....;oC;ial~l_t::o;h:..is.___ _ __

Swedish Smorgasbord Chef To Introduce Hamburgers

~ :i,7/lJ., 4·12- • TAOOMA~~ TRIBUNE T.

By HEJ,EN FELKER

She introduced Tacomans to the grandeur of the Swedish smorgasbord; now, she hopes to introduce to the Swedes the ultimate American appetite appeaser - the hamburger. She is Mrs. Maja-Lisa Benson, who departs shortly for her native country, Sweden. During her 20 years here, she opened and operated a restaurant featuring Scandinavian foods and later became executive chef at the Tacoma Elks dining room. A believer in the Zodiac signs, Mrs. Benson feels this is the time in her life to make a change. "I think astrology has a lot to do with one's life," she said. "Astrologers can determine the luckiest day$ for beginning various enterprises and the best locations for building. An astrologer advises me on the casting of my horoscope. You know, life changes every seven years. "My dream is to introduce the American hamburger in Stockholm, and I am working on the name for the place. According to numerology, if you are going to open a· business, there 1should be lots of threes and sixes in the name itself. That spells success. There is always the right time to open. Nothing happens by chance; it is by exact law." Mrs. Benson's years at the Elks Temple included the planning, buying and controlling of the kitchen. ...;.:}' "Sometimes I think I am News Triliune staff photo by Bruce Kellman m a r r i e d t o t h e Elks Temple," she explained. Her MRS. MAJA-LISA BENSON specialty is hors · d'oeuvres, f o r which she has won opened The Viking in South which Mr. Waring composed a w a r d s in culinary art Tacoma. One of our most no- for Dwight Eisenh.ower when table guests was Prince Ber- he became President. Being shows. Her first job in Sweden, at ti! of Sweden, who visited a sentimentalist, the musithe age of 14, was at a deli- this country in 1958. Lunch- cian let tears come into his catessen. Then followed . a eon was served to 170 guests. eyes when he saw it. "Soldiers from Ft. Lewis "The following year Presip a in f u 1 illness. She contracted rheumatism, which dent Dwight Eisenhower vis· often came to The Viking confined her for months , "I ited his brother Ed Eisen- while I was there, and they made up my mind I would hower at his home on Ameri- took news of our cooking walk again, and promised can Lake. One day I was back to Korea with them. God I would never com- standing in the kitchen of The Returning soldiers became Viking making Swedish apple our customers, too. plain." "My last day in America C om in g to the United c a k e when the President States in 1947, she stayed . came in, and we w e r e in- will be Aug. 10. This is a with relatives in Renton who troduced. I also met his son, wonderful country, and I have been very happy here. I John. treated her like a daughter. "Soon afterwards I met leave a little memento for "My uncle, Gus Backman, started the Lucia Bride cele- Fred Waring; for his dinner the Tacoma Elks Temple. I bration in the Northwest I designed a centerpiece in started the Lucia Bride celethe form of a guitar. It was bration there, and I hope it which you read about. "In Seattle my first job made of liverwurst. The en- continues." was at a Danish restaurant tree was a ham decorated where I helped with the with culinary sheet music, smorgasbord. Then, in 1951, for which I 11sed strips of ·:·:·~

·Obitu Adolph Miller Dies In Sweden

Ill Adollph ~· Miller, 91, a forer ongtime Tacoma . gen~ has died in Karls~~~ we en, where he moved 10 years ago. M:. Miller, known for hi mus~cal ability here wa: particularly noted in s' d . we en for hi . s melodies based on preVIously unrecorded S d ish. r ura1 f olk music we MMiller also wrote · r. that . was publisheda ~ovel S~di~h newspaper. a {;

Iive~riy~ th~e -l2co~~arsare~e Mi.lier worked in th' }Mr. umber industry. e Incl~ded among his survivors m the Tacoma area are ~son, Jerry A.; a sister Mrs . nna Maria Swan .' grandchildren. an~on, two great-grandchildren. three

----,.,-- -

. iti- 4 as · he ell ill

) e -

weden Ups . ~ Aid to Bombed N. Viet Areas

STOCKHOLM {AP) Swedish aid to North Vietnam will total $64 million over the next three years, says Len~ n a r t Klackenberg, undersecretary in the Foreign. Office. The government is also reI e a s i n g $30 million earmarked for rebuilding after the war because of the di· sastrous situation caused by the U.S. bombing offensive, Klackenberg said at a news conference Sunday night. Klackenberg returned recently from . a visit to North Vietnam as the head of a government commission. Swedish aid to North Vietn~~ has been totaling $15 milhon a year but since 1970 $10 million of this a year has been put into the fund for postwar assistance.

Sven

Fabian Mansson; agitator, rallare, hedersdoktor I

"Vi hyll.ar Fabitn MaU?son" stod sv~nska. kyrk_~路 Men ~~ stod den det pa plakat i arets forsta maj- frikyrkhga roreben narm:i.re, och tag. Pa Hass!O i Blekinge sklirgard verkade bl.a. 1nom psalmbokskomavtacker Olof Palme ett monument mitten for att med svenska kyrkans over Fabian. sangskatt inforliva en rad kanda Fabian Mansson foddes pa Hass!O och uppskattade frikyrkosanger. I for 100 ar sedan, narmare bestamt boken "Rattfiirdiggorelsen genom den 20 januari 1872. Han var en av tron" (1916) ville han skildrasocialde fiirgstarkaste personligheter i demokratins "religiOsaforhistoria" den Svenska arbetarrorelsen vilket SOffi enligt hans asikt just Var redan hans manga yrken vittnar om: historien om vackelsen under 1870fiskare, bonde, grovarbetare, bod- talet och i oorjan av 1880-talet. drling, sjoman, rallare, fralsningsHans varma religiositet hindrade soldat, journalist, agitator ochriks- .inte att han anvande ett mustigt dagsman. sprak, ett sprak som inte riktigt Fabian bley sa smanmgom he- horde hemma i de religiOsa kretdersdoktor (i Uppsala 1932) Men sarna, "Jag skall bli slav' Nej,sa han var helt sjalvllird. Det var efter djavlar anamma", oorjar hans besjalvstudier han 1899 oorjade med- romda "Stridssang" (1903). Och fran arbeta i ett par sk!lnetidningar. 1904 hans tid som fralsnin~~soldat beratblev han journalist i Arbetarbladet tas det, att han en gang, da nagra i Gavle. ynglingar stOrde motet, rot till "Nu Dessforinnan hade han 1903 varit ska jag be till Gud att i fem minuter med om att i oppositione mot Hin- fa tjlina Satan". Varefter han tog av ke Bergegrens ungsocialister star- sig rocken och gick i sin roda arm eta ett nytt socialdemokratiskt ung- troja ner och kastade ut ynglingarna. domsforbund. Han medarbetade i Dlirefter atervande han till plattdess tidning Fram och framtradde formen och fortsatte lugnt sin preflitigt som agitator. dikan. 1911 valdes han in i socialFabian Mansson var under hela , demokratiska partistyrelsen. Han sitt liv mycket intresserad av svensk var med om att bilda Socialdemo- . historia, speciellt av bondedemokratiska vlinsterpartiet 1917, men kratin. Dar hade, menade han, bade atervlinde redan 1923 till socialdemo- den moderna demokratin och socialkratin. demokratin Sina rotter. Hans histoIn i andra kammaren kom han riska forfattarskapomfattar "Sancte 1912. I riksdagen var han speciellt Eriks gard L-m" ( 1922-26), "Gusintresserad av tull- och forsvars- taf Vasa och Nils Dacke 1-Il" (1928fragor. 1917 kom han med i be- 30 i del m posthumt 1948), "Folkvillningsutskottet. vandringens historia" (1937) och Historierna fran Fabians riks- "Vikingatidens historia" posthumt dagstid ar manga och fargrika. Le- 1939), Hans "Skrifter 1-Vll" utgavs gendarisk ar hans replik till An- 1938-48. dersson i Ovanmyra, som ville beOm Fabian kan man llisa mer i sklira rostratten: "Vet hut! Vet sju- t.ex Fredrik Stroms "Fabian. Enbok dubbelt hut!" om Fabian Mansson" (1948) och i Fabian var som sagt oc1r..sa frals .... Zeth Hoglunds "Fabian Mansson" ningssoldat under en period. Under 路(1951). Lagom till forsta maj uthela sitt liv var han religios. 1919 kommer ocksa pa Tidens for lag "Fakom han med i psalmbokskom- bian Mansson och bondesocialismitten, och under inflytande av sin men" av Per Meurlipg. vlinskap med Nathan SOderblom blev Zeth Hoglund, di revolutionar, han ocksa allt mer erklinnsam mot I.horde f o till Fabi~s narmaste 0

FABIAN MANSSON vlinner, men han beundrade ocksa reformisten Branting. !'a vlinstersocialisternas kongress 1919 ligde foljande republikskifte rum. 路 Fabian: "Ponera att borgarklassen uppg~v sitt motstand i morgon dag och lamnade faltet fritt for en revolutionar regim Skulle Zata och Kilborn da vaga gripa samhallstOmmarna ?" Kilborn svarade genast: "Ja utan tvekan". Det var utan tvivel det svar Fabian vlintat, ty han drlipte genast till: "Ja, da vore det synd om er, ty inom ra veckor skulle Stockhoims arbetare trampa ihjal er i hungerns raseri. Fabian Mansson avled den 9 januari 1938. Urnan med hans aska fordes till hans barndoms o, diir h hustru krossade den och blandade askan med Hass!Os jord. Den blekingska arbetarrorelsen hyllar honom nu genom att resa en staty over honom. Jnte om.statyn men om den levande, f:ingslande och fargrike Fabian M!lnsson skriver Per Heurling: "Fabian star diir bland socialdemokratins portalfigurer, kantig och tvarhuggen, idel svensk granit och ingen annan lik i milnga: hlinseenden gammaldags, men i andra en originell tankare alltjamt. vard att lyssna till".

Tacoma Tradewinds

Clipper Left, Steeb Stayed By BRUCE JOHNSON

here in general and container cargo handling as well. Seattle has pretty well reached the saturation point and Tacoma will get much of the future growth." Swenson has been with Steeb since 1946, all of the time as manager. Born in Seattle, Swenson eventually came to Ta· coma. The president of the firm, Miles Nelson, was born in Tacoma but moved to Seattle. How's that for .cooperation? While serving as agents for ships coming here and to Seattle as well as Portland is the most obvious facet of the busin~ss, there are three other sides of the operation as well. The firm serves as customs brokers for a variety of steamship agents, it represents firms in import shipping and it serves as foreign freight forwarders for exporters. There ar persons in the Tacoma office. of Tacoma's maritime scene, being the oldest continuously seven Steeb was quite a social figure in Tacoma's early active steamship agency here. There was a long period when 1900s. He himself as the consul here for Chile and Guatemala the Port of Seattle outgrew Tacoma as Tacoma had out· as well asserved Hawaii - before it became a U.S. territory. He grown Port Townsend. But, unlike Port Townsend Tacolna didn't fade completely from the picture and while' Steeb in later moved to Seattle where he died in 1944. 1916 moved his headquarters to Seattle, the office in Tacoma remained in operation. And, unlike Port Townsend, the Tacoma shiPPing has made a magnificent comeback in recent years. The old, private docks along the southwest side of Commencement Bay eith..er have disappeared or continued to decay but new Port of 1'acoma terminal facilities on the tideflats have generated a fast-growing business in general and bulk cargo handling. It is in the latter case that Steeb and Co. benefits, at least concerning its steamship agency part of the business. Steeb represents a number of shipping firms operating tank· ers and other bulk carriers. It is in the bulk carrying business, particularly, where the southwest side of Commencement again may become an active terminal area. "I wouldn't be too surprised to see the shipping activity coming back this way in addition to what is happening in the tideflats area," said Carl Swenson, vice president and manager of the firm, who operates from Steeb's Tacoma office in the Perkins Building. "I think the natural deep water along the southwest side of the harbor holds the promise of a good future for Tacoma. , "I think the port commission and staff have done a very good job in attracting business," Swenson said. "The volume is definitely increasing for us here. I think there's a future

The time was 1893. Clipper ships were king !Ind so was New Tacoma with its new, Renaissance-styled City Hall. Down on the waterfront were miles of docks, ladiin with lumber, wheat and other goods being exported to the four cor· ners of the world. Into this flourishing scene came a man by the name of John Tennent Steeb. Three years earlier he had established a shipping agency at Port Townsend but T~coma was replacing that city as Puget Sound's No. 1 port and, so, to Tacoma Steeb came. Today, the J. T. Steeb and Co. is still very much a part

•

~.S TRIBUNE THURS., OCT. 5, 1972

Clipper Ships Load Lumber During 1890s Tacoma Business Deteriorated But

J. T. Steeb and Co. Remained

--D路11

TACOMA, WASH. - Forst och framst: Ett hOgljutt Hurra och Gratulaitioner till den nya VasalrommendOren Harry F. Fabbe! Erklinnandet borde ha kommit foc Hinge sedan. • Ett vlirlkornmen hem igen tilt fru Anna Anderson, som i dagarna ateroordats tiill sin hem- och barndomsstad efter 18 ars bQrtovaro. e ValhaMais adiga frukost den 3l:sta i ordningen - aivats sondagen den 19 nov. Yid ett kort mote fOrenade sig Atta nya medlemmar med fOreningen. Sven Fredrikson S!tod for arrangemangen. Tillslutningen V'ar den soo~sta pA flera Ar. Masterkockarna Al Blixt, Und:strom samt Diok Carlson m. fl. nastan overtraffade sig sjalva med V'ad som fanns pA borden den har gangen. Med Marty Oar1£on som MC presterades ett program. John Blixt och Eric Freed medaljerades tor 50-ari•g t medlemskap. De nya medlemmarna introducerades. J.limte tva vcteraner, John E. Nelson och undertecknad, bAda med 58-arigt medlemskap. Sven ooh Hans Fredrikson bade sina piglock med, ooh med Gus DeBock pa saxofon och Marty vid pianot presenrt:erades spr ftbmie l!emletl'ldste!!eP!

Stiimningen var animerad. Flera av brOdema boll korta anfO.randen och berlittade anekdoter. Sen blev det tillfiille tor dem som var hugade att dra en spader, som antagligen varade till in pa smaNmmarna - och jag menar smMimmarna. • Samma eftermiddag Mlis svensk hogmassa i First Lutheran Church, utlyst att vara den sista i den fOrsamlingen. Darmed avslutas den epoken. En forsvarHg menighet var narvarande. Pastorer E. Arthur Larson och Lyndon Murk fran Bethel-forsamllingen officierade. Ytterst ta prelater kan massa som pastor Murk. Pastor Larsom predikade over dagens hogmassotex:t. Runebergskoren under ledning av Carl W. Svedberg medverkade med tva grupper av sange·r. Det ar aHtid en frojd att fa lyssna till denna valtranade kor. Den har f<irstlirk.ts med flera nya roster, bland dem pastor Murk och fru Anna Anderson. , Eherat b1ev det kyrkkaffe, dA det blev tiliiflille abt traffa gamla bekanta och stifta nyia bekantskaper. Bland de senare var en kvinnlig utbyteselev fr. Stockholm, scm tillbring.ar ett sko'.,a r vid Puyallup High School - men hennes namn har jag

Luciafirandet bar blivi1t en tradition hos hliirvarande Elks Club. I liikhet med svunna Ar anordnas en sadan fest::ioghet d. 12 dee. for medlemmar och deras glister. TiMslutningen bar brukat vara kning tusentalet. Det bekliagas att Maja Lisa Benson inte ar bar att ta hand om anordningama i Ar. Men samma meny som under foregA·en~e Ar uUovas - med bade lutfltsk och grOit, g;l.5ggen inte att f0rgl0mma.

Menyn lir avfattad pa riktig

svengelslm. De bar varit aUtfor fri.ko.9ti·g;a med prickarna over a och o. studenroskor fnin Pacific Lwbheran University kommer att utfOra Luoiatablan. Det lir synd att diet inte tiinns nog samM11ighet och en~ inom vAra tre svenska fOreningar, sA atit de kunde gA tillsammans och stiiHa tiH med en hejdundrande Luciafest, nar firandet bliVlit sa popullirt i rent amerikanska kretsar. • Som varrligt blir det julotta i Bethel lllltherska kyrkan pa So. 54th och I St. Nlirmare detaljer genom annons i ett kommande nummer av SP.

TACOMA, WASH. - Logen Norden tirade sitt 60-arsjubileum d. 29 okt. i Top of fue Ocean under stor tililslutning. Borden var du:kade i de svenska flirgerna med ljus och blonnnor, och det b1A ha.vet som baikgrund genom de stora perspeldlivfOnstr.e.n gav ett vackert intryck. Bordsdiekorationema hade utffirts av var ta'langfulla ordifB· rande med hjalp av en del medlemmaT. M~tet oppnades av ordf. Thelma Johnson. Pastor E. Arthur Lar:son Histe bordsbOn. Flaggsailuten leddes av Shrirleyann Sa11gent. Celeber ooh Iangvaga hedel'sg.list var distritktets nye mastiare Gordon Swanson med fru fran Mi'Ssoula, Moilltana. Andra gaster var GLD Dick Wl'ight med fru Ing, VDM May Bryiaillt med make. Viel honnBrsbordet sags liven logens nywtnlimnde diistriktdeputerade med fro. Manga. av distrU:kt:sstyrelsen bade ocksa infunniit s.ig: OS Evelyn Lindquist, VDS Mary Nistr0m, DMC Harold Vaughn, Vasaislljlirnans repr. Pnnfov And 0 samt MilHe

---------- -

----

Stiftelsemedlemmarna earlSwanson, Steve Foreh1ad I eonard Sviedberg, A:lva Person ooh Adina CarLson blev sirskilt hyliade med anek.doter ur deras Jiv, utffirdia ~Y. Bea Neslunp, Shirleyann Sargent och undertecknad samt E1mer Sellin. rsnAlar utdelaides till Gunnar Anderson, Edwin Liss, Hiilma Brandstrom ooh Gerda Karlson. De tva sistnamnda kunde ej nlirvara pa grund av sjukdom. 25-ArsnMar mottogs av Elsie Person, Esther Dahl, Freda A· manda Johnson. Cerititlikart f& Iang och trogen tjiinst Bverlamnades tiH EHen Nilsson, lmssor i 26 Ar; Elsie Person, finanssekr. 23 Ar; Ruth NeilJSon, v. ordf. och sjukkommitten; samt Axel Johnson och Hiilima Person. F. d. ordf. fick mottagia fortjanstmarken. Steve Forslund gav en l>ver~ sikt av logens historia. "Miss Sweden", Paula MOilund, var ~skort.

._.universitys folkdansare under ledmng av prof. Audun Toven. En s. k. "barbershop"-kvartett sjong o. Sven Fredricklson spe'lade ett par latar pA dragspel sorn en siirs11ci1Id hy1Hning till sin faster, ·stiftelsemedlemmen Alva Person. \, .: ... -:;, En gemytldg stamning harskade. Jag tror att v·i lange ska minnas denna 60-arsfest. • Glom nu inrt:e logen:s basar den 26 nov.!

;ol.....i~lliiii. ..-_....

......;..;;;;;;......;;;;;_ _ _ _ _ _ _ _., .for Arvid Norby, s:om om:kom g~

Prant om

Smitt

Och Gott

Av Stephen Forslund TACOMA, WASH. - En korrespondent i SP trodde, .att om Dalakoren hade borjat s1tt program med en fosterllindsk sang, sa hade nog manget oga tarats. Kanske 1sa. Sj<alv holl jag pa att bli en smula sentimental, nar spe.Jrnannen d~og P~. med FriseH~ G~ngl~!· som 1ag horde sa ofta 1 mm grona ungdom. Frisell var en bygdespelman, som horde ..?emma i grannso~k~en Mockf1ard. Han var spe~~ahst pa gamla lfltar och var bast kand so~. "Fjars ~nders". H?n odh tva dottrar utg1orde en tno, som ofta var anlitad vid ti.Jlisilillningar i hemorten. Stockholmsmasarnas konsert i ~~att.le var.~n upple':'.else. AI~.a de fargnka draikterna fagnade ogat. De olika numren utfOrdes med takt och preets1on. Gruppens scenvana var beundransvard, och ingenting tydde pa att de var en grupp amatorer. Tack for att ni kom!

nom drunkning vid Neah Bay. Dick Carlson fick dorrpriset, ' och som vanligt blev det en trevlig sexa e~er motet .

... ... ""'

* ....

I en tidskrift noterades det, att National Weather Service arligen utdelar ett Rev. John Campanius Holm-pris till amatOrmeteorologer, som ar byran belhjalpliga med observationer. Under fjolflret utdelades 25 sadana priis. Johan Campanius Holm och Israel F1uviander var de tva fOrsta svenska praster som kom med guvernor Johan Bjornson Printz ti11 Nya Sverige-kolonin i bOrjan av 1640-talet. Under aren 1644-45 gjo:rde Campanius-Holm dagliga vadedeksobservationer och ookfOrde dessa. Nu raknais han som USA:s fOrste meteorolog. Ett annat "fOrst" sags som spaltfy.J.Inad i lokalbladet haromda.gen: "Piporglar gjorde sitt intag i USA i bOrjan pa 1700-talet. Episkopalkyrkan i Port Royal, Penn- I sylvania och Svenska Luthersika Kyrkan j Philadelphia importerade de tva fOrsta." Sfl det var inte bara timmerkojorna, som svenskarna var fOrst med som det ser ut. _'_ _ _ _ __

Steven Hopkins aviiden 1

* * ..

Valhallas junimote fiok en ganska god tillslutning fOr den har STOCKHOLM (Swedish lnforarst.iden. Det var ingenting av mation Service). - Den amerikafOdde journalisten och dolmstOrre vikt pi\ dagordningen. Det rapporterades, att mang- mentarfilmaren Steven Hopkins Arige medlemmen Charles Quam- har avlidit i Stockholm, 41 ar strom, som varit bosatt i Califor- gamma!. Han var fOdd i Philade.Jnia de senare aren, nu vistas pfl phia. ett fllderdomshem i Cloverdale. Hopkins, som var bosatt i SveFru Quarnstrom avled fOr nagot rige sedan 1956, var fOr:st redakar sedan. tor fOr Industria International En tyst minut i~ttogs till Io~ agnade si,g seda~ at,;nm och minne av frarnlidne Erik Larson, g]orde bl. a. TV-senen Face of fOreningens aldste medlem, och Sweden".

C·16-

•

TAOOMAl4NEWS TRIBUNE

WED., NOV.

Obituaries G. E. Nyrrian, P For 60 Years, Il Gustave E. Nyman, 84, who had retired in July 1971 after 60 years as a printer with The News Tribune, died Tuesday following surgery Friday. For more than half a century, he had lived at 1954 Day Island Blvd. W. Private memorial services were held Wednesday at his home. Born in Noorkoping, Sweden, he came with his parents to New York City 1when he was 9 years old and lived first in the "Hell's Kitchen" immigrant district. As a boy, he took his first job filling

sacks of coa them to c high in tene Then he bee Lord and Tay Store at $2.50 er he worke boy in a firm famous Nellie sonally hired He began h" reer with th Swedish langu in New York six 10-hour da $7.50. FRIEND The Nyman f Tacoma in 190 Mr. Nyman's was young He shared his love two have bee neighbors for years. Mr. Nyman for Samuel Per News . then in Building, for $ ing money to t drafting and from a c school. He conti newspaper after which founded bune. During World mting to b .echnical engine schooners buil Foundation Ship World War II turned to shipbu· ing his knowled ti on and se studying library building has bee Once, in partn . %/{\:ft :~ Foss, he designe SerYices Held 60-foot schooner, Private services for Gus- . as skipper on tave E. Nyman, 84, who died : voyage to Califor Tuesday following surgery 1 COMMOD , :last Friday, were held Wednesday. Mr. Nyman had ~ In its early ye 'retired in 1971 after 60 years 1'man was a co "'"·a s a printer with The News Tacoma Yacht lmore than 60 ye ~-Tribune. lbeen active not coma Typograph but in the shipf workers, technica and draftsmen u here. · In memoirs wh written for his gr Mr. Nyman descr

TAOOM.':. _..,,,.... ~TRIBUNE

B-4-

SUN., AUG. 1, 1971

Why a Vietnam Veteran Turn By KATRINA DYKE PHILADELPHIA (NANA) - In the summer of 1963, Ronald Ferrizzi, 14-year-old son of a Philadelphia policeman, hiked 110 miles with his Boy Scout troop along the Appalachian Trail from Reading, Pa., to the Delaware Water Gap. At the end of the six-day trek, the group staggered into a luncheonette and each ordered a half-gallon of ice cream. Eight years later, Ron can still taste that ice cream. It is one of his few "pre-Vietnam" memories that remains strong. "When you come back, you can't communicate," he said recently from his bed in the Veterans Administration Hospital here, where he was recovering from hepatitis. "No one knows what you're like anymore. You lose the ability to love. EVERYTHING SHATTERED "So much happened in one y e a r . Everything I was taught to believe in was shattered - morals, church, democracy, humanity." He is separated now from his wife, who is expecting their second child. He is wrestling with memories that 2% years after his return from Vietnam are still too vivid. There are memories of the

70 to 80 Vietnamese he killed - Many of them unarmed. Memories of a lush countryside he helped to destroy. And memories of the outstretched arm of a buddy in a burning helicopter. An arm that fell off at the socket as Ferrizzi grabbed it. VIET VET Out of the hospital now and living on Army medical disability pay, he is devoting his energies to the activities o f the Vietnam Veterans against the war. Ron Ferrizzi grew up in Pennsylvania, oldest of five children in an unusually close family. When Ron was 8, he joined the Scout troop at the local church. His father signed up as a troop leader. Philip Ferrizzi feels scouting had a strong influence on his son's life. "It was a quasimilitary upbringing," he rec a 11 e d recently, · adding of the fa. ther-son relationship: "Ron was my firstborn. We did everything together, played ball together, went camping together." PALS "They weren't father and son. They were pals.," says Kathleen Ferrizzi, Ron's wife. Says Ron, "Like most sons who are lucky enough to have a father who is good

Logen Norden 233, VOA, Tacoma, firar

60-ARSJUBILEUM Sondagen den 29 okt., kl. 2 e. m. Restaurang TOP OF THE OCEAN 2217 Ruston Way Middag och Program, $4.50 Medlemmar och gaster valkomna, Reservationer: ElMER SELLIN 433 llth St. S.W., Puyallup, Washing~on 98371 Tel., 848-1410

and decent, I listened to If they just stood there, him." we'd try to interrogate furBut one thing his father ther, but we couldn't stay too never spoke of that had al- long because we were a tarways fascinated Ron was the get. So most often, we'd elder Ferrizzi's Navy experi- shoot." 'I'D BE ! JUNKIE' ences in World War II. Although heroin was not "By the time I was about 10 and able to go to the Ii· then available - at least not brary alone," recalls Ron, "I in Ron's unit '- marijuana began reading about World was. War II." "Without marijuana, I He decided he wanted to would never have survived the be a Navy pilot. "From the would never have survied the time I was very young, I brutality and intense death," was careful of my eyes so I he recalled. "This was the w o u 1 d make it to flight only escape from the milischool," he remembers. tary. You couldn't go to LIFEGUARD sleep without getting stoned. For the essay required to "If I were in Vietnam tobecome an Eagle Scout, he day, I'd be a junkie in two wrote about being a Navy pi- weeks." The year his son was in lot. During his high school summers, he worked as a Vietnam was hard on Philip lifeguard at a nearby naval Ferrizzi. During those 12 b a s e , spending nights on months he worked "four and five jobs - just to make base whenever he could. Although the pilot dream those 24 hours a day go by." diminished during his last But in March 1968, Ron years in high school, Ron was awarded the Silver Star. still felt military service was His father was proud. The Army report comthe way to be "a true American, a patriot fighting for his mendation said that Fercountry." rizzi's helicopter landed near He graduated from high an Army aircraft that had school in June 1966. That No- crashed and .was burning in vember he enlisted in the enemy territory. Ferrizzi ran Army. to the downed plane and was In October 1967, he and wounded by enemy fire while Kathleen Keegan were mar- trying to remove the mortalried. One month later, Ron ly wounded pilot. He mancelebrated his 19th birthday aged to return to his helicopin South Vietnam. ter despite "intense hostile fire." NEVER KILLED As Ron recalls the inJust before he left, he recalls his father telling · him, cident: "Son, I was in a war five "We were flying out to an years. I saw a lot of shoot- area where we had spotted a ing. But in all those years rocket position. In the hurry and those I've spent in the of preparing, the other chief, police department since then, Bob, and I got in each othI never took a man's life. "Remember that that man has a family, a soul, and a mind just as you do. He doesn't want to die just as you don't want to die." "I wanted to keep that in ·1 mind when I got to Vietnam " said Ron. "But you can{ You'd go crazy if you did." A helicopter crew chief in the 1st Air Cavalry Division, R o n was responsible for keeping his helicopter in shape. On missions, he oper· ated a machine gun. HIS MISSION His unit's mission was to seek out enemy command posts. Flying low, they looked for "anything from a mi-

sort helico Bob the s

was "I ning goin had and hitti

F gra sort hill the

een ar JU en stor beundrare av statsminster Palme i Sverige och saledes kan f'or~antas av Ahleen att i Sina bOn U" ban Skall bedja om Guds hjfilp for Palme nasta riksdagsmannaval. Enligt senaste Sveriges Nyheter anses Palme ha svaga utsikter i nasta val vilket ej ar att undra pa! Han vill avsatta konungen och troligen forsoka. upphoja sig sjalv till landets regent. OCksa i allt annat forsoker Palme; att omandra ocb har lagt sin nasa i blOt rorande u.s. nagot som han verkan rorstar eller har med att gora. -Berti!.

j..J GUillGRUVORNA

Seattle& Wash. Under forsta aren av detta arhundrade intill oorjan av andra varldskriget var guldgruv-industrin i Alaska Uksom over ant pa jorden i full verksamhet men har nu {orlorat all betydelse. aade som gu11sokare ocb gruvagare voro svenskarna mycket livliga och av· frammande nationer utanfor u.s. gav · nog Sverige ett storre antal guldsokare an nagot annat land. Som driften de gruvor var guldet kom som "placer gold" lades ner om . vintrarna medforde det att i mana- ~ rL-_ _ _ _ _ _ derna oktober och november hotelTACOMA, WASH. - Den len i Seattle, Wash., fylldes med valk.ande spelmannen Per Adolf gruvfolk fran Alaska. Savoy HoMiller bar nyiligen avHdit i tell vid second ave var den tiden Kat1l1s tad i en Mider av 91 ar. ett fornamt och omtyckt vinterboHan var maskinarbetare till yr· stiille for Alaskans och sammaledes var Northern pa hornet I:st och Washington St. Savoy finnes annu i d~. men den forna Staten har forswnnit. Hotellet ar nu agt av japaner och hotel Northern bar upphort att existera. Ovannamnda hotellen aro end:st ~p-a av de mest bekanta i gangna aren. West Coast Mineral Association i SeatUe, Wash,. medgamlaanorfranflydda lren hade den tidenfierasvenska medlemmar. Emellertid har aven den Association fatt kannedom av senare arens fdrindringar och jag ar antagligen nu den ende svenske medlem. MOjligen ar orsaken till att jag nu .111ot min vilja blivit secretary, treasurer av W.M.A. och kanske anledning dartill ar boppet att dii.rmed svenskar vill sluta sig till associationen. Xr nog en fatangd onskan ty jag har endast ett fatal bekanta PER ADOLF MILLER bland mina landsman! ket och var anstiilld vii.ct den nu Flera norrman aro medlemmar av nedlagda Def.iance-mollan som W.M.A. och bland namnen ftnnes reparatt:ir mesta Nden av de lawyers, ett flertal gruvingenjorer narmare 50 ar, som han vlistaocb ambetsman i u.s. .aureau of des i dessa trakter. Sedan han Mines samt personer fran olika drag1it sig tillbaka, gjorde han affarsforetag. Alla aro riktiga gentflera resor NU gamla landet lemen utan minsta snobberi. det sista lbe soket har nog vara t Var en riktig overraskning nar i mer an Uo ar. jag Iaste att Reinhold Ahleen IamDet var som viQllinvirtuos nat San Francisco, Calif. fdr attbosom MiUer blev mest bekant. . satta Sig utahl Tror det ar endast Musi'ken var hans liv, och han ett ar sedan Ahleen i ett brev utlade bade kropp och sjal i den, talade sin klagan over varmen i da han upptriiidde. Han var ssmMormon staten och i:inskade tillbaka lare av gamla folkmelodiier, och till San Francisco viken. haften av Ia.tar som han ned· Ahleen har ju vistats manga i teoknat har utkomm:i t i SveriCalifornien ocb vad klimatetbetrarge. I sin ungdom spelade han far tycker att ban skulle valt en pa Skansen i Stooktholm. Den annan plats an Utah. Naturligtvis gamle spelmannen har gatt tiiiU kanner Ahleen till Napa Valley som icke endast har ett angenamt kli· ro. VHe han i f.rid. mat utan octsa ar beromt for sina Miiller efiterliiimnar en son, vindruvor som ger blista vinet i Jerry, barn och bambamslbarn Nordamerika. Christfan Brothers, samt system fru Fritz Swanson ligt av Katolska kyrkan har antagi Tacoma. ligen storsta tillverkningen av viner * * * i hela Californien.

Innan fru Maja Lisa Benson fl0g hem t1i1N mor och systrar i Sve:zfrge, blev hon ft:iremal ft:ir en lang artikel i dagst:idningen, med konter.fej. Det no:terades, att medan hon innehade Viking Restaurant, fkk hon bl. a. som gaster vaikomna pri.ns BertH ·samt president Eisenhower med fru och sonen John, Fred Waring med Hera. I Sverige amnar hon V:iss lansera ett ft:iretag, siom skall special:isera pa amer1ikanska hamburgers. Och vi onskar henne framgang. * * * Fru Hei'l boms Stockh{)IJmsbrev lases med intresse. Det senaste ar dock i behov av I itet korrigering. Ft:irsta rorsQiket att utgiva en svensik tidning pa amer!ikansk ma11k gjordes av konstrorvanten Anders Gustaf obom i New York ar 1851. Han utgav bladet "SkandirraVlien", SIOm hade en tv·fui11i:g tJillvaro. Han var na. got av 'en liventyrare, och hans ratta namn torde ha varit Napoleon Berger. Nasta ffirsok att utg!iva ett svenskt blad gjordes av pastor Tufve NHisison-Hasis elquist, som utgav "Hemlandet det Gam~a ooh det Nya" Galesburg,

HLinois, i januari 1855. 11idningen skulle utJkomma varannan veoka Odh 'innehal'la nyheter fofo bade Sverige och USA ~yirkonooiser ooh reHgit:isa ar~ ·mk:lar. Senare samma ar utgavs fran samma redaktion "Det Ratta Hemlandet" en uppbyggelsetidning i luthersk anda. "Minnesota Posten" utkom i november 1857 med Eric NcreJius som redaktor. Bladet blev inte· ens ansgammaH. Med konkurrensen blev det en fnurra pa t:Men mellan de tva prelatema, Vlilket dock sllitades over nijr samt~irga tli1d ningar samm~nslo gos med pastor· Norelius som redakoor det forsta aret. Om "Hemil andet" utk:om i Red Wing, Minn., eiller i Galesbung att bt:irja med ar inte sa klart. Sedermera flyttades utgivningen i varje fall tiI>l Chicago, dlir "Hemlandet" upplevde ~ stotlwtstid, ni1~dan emigrat1~>ne~ stod i s.i:tt filor, och uppg1c:k 1 Svenska Amer1ikanaren ar 1914. • * * * n:t var Vlal inrgen hemilighet, varfo: ~et blev nMvandigt ft:ir den ft1tirgaste bidragaren till den svenskamerukanska pressen att byta visteiseort. Dlirfor var det inte Vlidare vackert av gossen

•:.

A·4.-.

TA~ TRIBUN~ AND SUNDAY. LEOGEI

SUN., SEPT. 3, 1972

Quiet Fox.Island Had Lively Past; ·Museum TellsAll .

By ERNA BENCE

As far ·as anyone knows, there has never .been a .four.footed fox on Fox Island. But the man for whom it was named, John L. Fox, an assistant surgeon oil the Wilkes . Expedition brig · . Peacock, is known to have stepped ashore. He could not have foreseen that the island was to. play a key role in the development of ihe Puget Sound region nor the Fox .Island Histhat its varied history would . be . told . torical Society Museum which today holds more th.an 1,300 · items. · · · So priceless are the ir- . replaceable displays and the South Side discount store, he 41 great . ·albums of island casually asked - "You don't history painstakingly copied ever have any used display f r o m handwritten records cases, do you?" .~e was givthat the society wants to en a roomful of them in good build 'modern, fireproof con<lition and worth hundreds museum to nouse them. They of dollar.s, for free. • have launched a campaign What makes Fox. Island so t h a t has become a con- rich . in history? . It's had suming interest of the island- everything -agriculture, iners who unite in pride of dustry, shipping and even an their legacy 'of history. Indian reservation. The museum now is housed Pioneers were early in recin the south room of the ,. old ognizing their historic wealth. Fox Island schoolhouse, a They organized the "Fox Isshort distance south of the land Historical and Library . , former ferry landing and the Assoeiation" in 1897, with old Fox Island Trading Co. Mrs. A. J. Miller as presistore, a landmark for gener- dent; Mrs. D. M. Booker as a t i o n s of island visitors vice president, and E. G. which now houses a bait Miller as secretary-treasurer. business. This organization, with a Year-around museum hours membership of sometimes are 2 to 4 p.m. Saturdays, more than 100 - remarkable more frequent during vaca- for its time - continued untion time, and at any time til 1915, keeping meticulous by arrangement with curator records which now are a Cecil Fassett. graphic history of the era. Constant changing of dis- . Some members came from plays, bringing to them the other areas, passenger boats spark of iniagination, has be- making extra trips just for come the life interest of Fas- them. sett, a retiree, who has been Today's society, which close to Sound activity since founded · . the ·museum, was his boyhood. He observed the formed in 1959 under sponrace between Fox Island and sorship of , the Washington Vashon island each spring to State Historical Society, with bring the first strawberries Dr. Harold V. Hoover as to the Northwest Grocery president. Jack MacDuff is where he worked at 13th and president for . 1972; C. J. Commerce in Tacoma. RiGhmond, vice president; QUERY PAYS OFF Mrs. Harriet MJicDuff, secreFassett never stops think· tary; and Mrs. 'Ron Berntsen, ing museum wherever he treasurer. The Fassetts' daughter, goes - and it pays off. Recently, while shopping in a Mrs. Lois Miller, the new Ii·

in .

brarian, has been putting in uncounted hours on the albums, and Mrs. Winnifred Paul, historian, ·on authenticating the data .. But most credit is given to Mrs. Elsie Schmidt, former secretary, an d her co-workers, who worked tirelessly organizing the albums of information. THIRD NAME

This includes the fact that "Fox" was the third name given to the island. The Indians called it Batil Merman, and early Spanish explorers called it Rosario. The island was one of many places in the Northwest that Wilkes named for members of the expedition - such as Point Fosdick for Gunner's Mate Stephen Fosdick. Island records for the period 1841-1850 are sparse, but it is known that local Indians traded peacefully with the English at Ft. Nisqually and other trading posts. In 1853 , however, the Americans at Steilacoom, following some differences with tlie Indians, organized a militia and, aided by Gov. Isaac Stevens, established a reservation on Fox Island then ordered all Indians in the area to go there or be treated as . h()sitle. Indians who were still living until recent years re-

er General Brandstrom 1 var under forsta varldskrigetSveri~t.t. . ges ambassador i St. Petersburg ~ans~ende ar ju ej nagot sarVilket nog blev en hjlilp till h~ skilt be~?m~art ty jag har erhallig dotter att som sjukski:iterska ersattning i mycket intressant ...nmg_och dragit mittlillastclsom Vistas i krigst.ingars lager. Froken Brandstrom atfOljdes under sin hJ_lilp_ till f~!tsattandet av Svenska Amerikaresa av en yngre och vacker jTidningar hlir i landet. saiedes kan ag med Jamnmod taga anklagelsen grevinna, Ellen Douglas. 1 Tillbringade Julen 1915 i San Franstadens svensk-tidning och av en cisco. Gick pa kvallen den 26 degamma! ettrig gubbe i Tacoma, Wash. det Jag lir en mycket dali cember till en festlighet av U>gen • · · Tegnerav Vasa e>rden som--.,,avs svensk. · g 1 , hade · IgjSeattle Post Intenigencer .. Pacific Building i Oakland. Hade en · Jag ort uttalandet att som varutJe~sen. mycket trevligaftonochdansademed :~Svoensk sklimdes jag ror de rla Marien Ohman en vacker fllcka som ,.. . pa Amertkanska Ambassaden ~rande sjong "Nar drivan smalt . ~ S~lcholm som gjordes for nagra '::>/1 J z~ :s pa M,?ra strand och det blev Ijust ar s an. -Bertil. GAMLA MINNEN: , och var". Seattle, Wash. ' J3;Cob Nordendahl i0 Castro Valley, Senaste numret av Vestkusten Calif., har skrivit manga intressan inneholl ett vackert fotografi av brev i Folkets Rost och hoppas att 1 Alexander Olsson, tidningens !drre .tl llisa flera av bonom. GOr hli:-med I I redaktor samt en intressant beskriven vlinlig anstotning till Herr Norning over Olssons liv som tidningsde!1dahl att om ~an ager ett fotografi man. Som 21-arig tryckeri-elevfran fr3.n sin anstallning vid NorrJ.ancJs ())sala i Halland anllinde han 1889 Dragoner Visande honom i den b!£a till San Francisco, Calif. uniformen med plym p£ den vackra '. Efter en tid blev Olsson agare av tidningen Vestkusten som var Californiens enda timing pa svenskaoch hjalmen borde det insandas tillsamhade Ernst Skarstedt en kortare Vlil[:irdssamhallet, vad ar det fi:ir mans med brev for intangande i tid som delagare i utgivandet. Gefel pa det, ar en fraga som ofta nom sina rocker om svenska nybyg- Folkets Rost. stalls. Sweden Now, SwerigetidHar gjort en uppmaning till Svengare i staterna Calif, Oregon 'JCh skrift~n pa engelska, har Iatit fraWashington, har Skarstedt utfoi-t ett skarna i Californien att gora deras gan ga vidare till 17 kanda ocb okiinda svenskar. Vi gor har nagra historiskt arbete som han sakert blista i att halla de Svenska tid, aldrig fatt tillrackugt erklinnande ningarna vid liv. I detta avseende korta utdrag: Gunnar Helen: Bara en sak enligt min uppfattning - att tor. Skarstedts namn och livsglir- hoppas det ej anses som sjalvberom det inte finns! C.H. Hermansson· ning skulle vara bekant for alla av · mig om hlir omtalas de tidningar - Det finns inte, utom kanske for. svenskar p£ Amerikas vlistkust. och tidskrifter jag under aren en liten overklass! AXel Iveroth· Som utgivare av tidningen Vest- prenumererat pt Har last Svenska Am. Tribunen i Chicago sedan 1912. kusten i San Francisco skapade Alex - Gi;_undprinciperna ar det inget och Svenska Posten i Seattle, Wash, fel pa! Men utbyggnaden av valOlsson sig namn av en utmarkt fran 1926. Hade !orsta aren namnet fardssamhallet skapar problem redaktor det till alla sina IandsSvensk,:t Journalen och utgav en bimed resurser och malkonflikter, mans bel£tenhet han fullgjorde till laga pa engelska till vilken jag fick sin dOd 1952. ovannamnda artikel Gunnar BiOrck: - Beskattningen i senaste Vestkusten var in!ort som prenumeranter nar jag ViStadeS i I av dem som gor jobbet bar stigit Alaska. Swedish American Monthly · · ett 20-ars minne av redaktor Olstill en mordande niva! Bjorn Gillav Svenska Handelskammaren i Nev ' sons bortg£ng. En broder tillhonom. berg: - De annu ofi:idda generatioYork tog jag ocksa till den sluJohn Olsson lever annu i San nerna far betala fi:ir var hojda levtade utkomma. Har tillhort American Francisco i god balsa och i en alder ·Swedish Historical Foundation i av 92 ar. Vestkustens nuvarande utIf?,3.nga ar OCh ar ocksa prenumeranf givare Karin W. Person tror jag pa Vestkusten i San Francisco samt ar slfilcting till avlidne redaktoi' Svenska tidningar i Vancouver B.C. Olsson och hon g(ir allt hon formar · men den senare har ej anllint for i !orsoket att Vidmakth£lla tidningens en 13.ng tid. Fran Sverige under utgivande. 1930 aren tog Vecko Journalen som Lliste ocksa i Vestkusten det . den tiden inneholl mera intressanta !Jltherska Ebenezer forsamlingen i nybeter an vad den nu har. Var San Francisco i ar tlrar 90-arsocks£ llisare av Svensk Jakt samt dagen .~v sin tillvaro ty den IO aug. svenska Kalendern som ocksa har · 1882 raknas som bOrjan av svenska slutat utkomma. Alaska spcrtsmen kyrkans grundlliggande Vid Dolores har jag ocks£ llist i flera ar, samt gatan. en del gruv och militara tidskrif•• Minns annu mitt besOk i den kyrkan +,,,.. . . sondagen den 27 maj 1923, en vacker solskensdag. Kyrkan var till trangsel fylld av £horare ty var beromda 75 ~ AGO - NOV. 4, 1899 svenska froken Elsa Brandstrom . ArtI~les of incorporation were ocksa klind som Sibiriens Angel va,; flied with County Auditor Spike by pa besCik i SF och hon skulle i the Taco~a Clothing Co. with $10,000 capital stock. The company kp-kan giva ett !oredrag om krigswas formed by several men who retangarnas liv i Sibirien. Var ett cently returned from the Kl dik mycket intressant taI som lat and w . . on e

ett annat sveinskameriskt blad. tt foremalet fOr gallan reviHade i sin grav gjorde inet smaJd:igare. Eftersom avl1idne i aratal medarbei den ti:dningen med en strom av bade poesi och ' ar det rorvanande att s. k. Urlakaren inte hade aning om, vad. situa1Jionen tligen var och elimlinerademest osmak!liga delen av

: .

. f inns . . SflT. r=c;s "'72 Va··1f··ar ds- Sver1ge 1nte och omhonade tryggheten hJir tra

. I

aoo-

nadsstandard och miljof'Ors Olof Palme: - Valfarden bor fatta tillfredsstallelse gen beteL Vi maste andra to fran valfard i efterhand t' ventiv valfard. Sven Stolpe bar aldrig upplevt en sad av foretag i konkurs arb he ;ssiffrorna slar rek~rd, m ?Ch intellektuell upplOsning I rn . Thora Skoog: (fortidspe rad) - Tempot har okat i kerna, ackordshetsen har ok datic Ferveio: (invandrare SVerige sager man inte hej granne. Sverige ar inte allti mot framlingar. Lisa Ni!ss rabarnsmamma, m.m .) _Vi arbetare betalar for alkoh och narkomaner. Peter Fo (ekon.stud.) Jag tror inte langi;,e kommer att vilja arb att na en hogre stallning. Sweden NOWS Ruth Li motsats till de svenskar s kritiskt pa sitt eget land har outsiders syn - jag ar am men val bekant med svensk halle. Och jag maste bekanna ambivalens, dvs. dubbelhet i ning. Kan jag skilja landet manniskor som gjorde det det ar? For det jag beundra i detta komplicerade land fornuftiga, logiska, valorgand tryggheten- leder, omplante~ en person, till en ohygglig t het.

Fabian Maru•on 11ar en Jiirg•aark Jol/ctalare, laiir i/iird .in rallarlaau under eu 11almiile 1935.

100

ar sedan folktalaren i rallarhatten foddes

Arets 1 maj-firande i Blekinge blir ovanligt. Det blir ett enda stort demonst:rationsmote och det · fOrlliggs till HassIO utanfor Karlskrona. !>£ HassIO foddes for 100 ar sedan 1 Fabian Mansson, en av arbetarrorelsens fargstarkaste pionjarer. Fabian Mansson vlixte upp i ett fiskarhem. Han blev rallare, riksdagsman, forfattare och fil hedersdoktor. Fabian ·Manssons satt att agitera och hans minst sagt fria umgangesformer gjorde honom till en folkets §Unstling. Om detta har det skrivits atskilliga spaltmeter och flera oocker. Nu skall alltsa ett monument · resas pa hans fodelseo. OCh minnet av Fabian skall firas med ett for hela Blekinges arbetarrorelse gemensamt I maj-firande. Arbetare kommuner, kvinnoklubar, pensionarsforeningar, fackforeningar etc har satsat pengar till monumentet. - Silirsta insatsen har pensionarsforeningarna gjort, sager ombudsman Gunnar Branstad. Bland dem finns ju.manga som har personliga minnen av Fabian. Sammiilllagt har vi fatt in 130.000 kr. De tiotusen som fattas ar snart i

I flera stycken ar hans liv som hiimtat direkt 1..11 baron von Munchhausens underbara aventyr. Fabian var med om jordblivningen i Messina, han flog i ballong over Oresund. Vid ungturkiska revolutionen i Konstantinopel var han en harsman fran doden. Fabians liv var ocksa stillastunder och samtal i sma ordenshus och kapell, dar han f'orsokte Iara oonderna liisa historia - och Bibeln. Men aven religiOsa turneer hade dramatiska inslag. OCh Fabian var en armstark karl och inte friimmande for nappatag med dem som storde. Det berattas en gang hur ett gang slagskiimpar srorde Fabian i en predikan. Fabian bad snabbt till sin Herre: - Kare Gud, var neutral i fem minuter nu, sa ska Du fa se pa sjalve fan. Sade han och slet av sig storkavajen och gick ner och rensade lokalen fran brakstakar. · Fabian blev giirna Ihgrandig niir han kom in pa nagot amne som fascinerade hoq,om och det e:iorde det mesta. En gang kom han till ett litet ordenshus s0m sa.kruide belysning. Han oorjade tala i den full· satta lokalen vid full dager, mendet hann bli morkt och Fabian fortsatte · hamn. att tala. HassIO kommun har satsat 5.000Pli:itsligt avbrot Fabian sitt tal 10.000 kr for att anlagga den park och fragade riitt ut i morkret: dar monumentet skall sta. - .Arni kvar? Bildhuggare Hjalmar Rastorp i - Det kom ett rungande ja, och LJ>nsboda arbetar sedan nagot ar Fabian fortsatte att ta1a till sin med det jattelika monumentet (2,5 andaktigt lyss11aAde publik. meter li.ogt). Det ar Fabian uthugPolitikern Fabian Mansson vann gen i svart granit. Och i klind pose: sina stora framgangar via journaFabian Mansson sitter p£ en stol listiken. 1904 blev han medarbemed ena armen over stolsryggen. tare i Arbetarbladet i Gavle, och Den fria nanden iir knuten och nagra ar senare invaldes han i sovilar mot bans ena knli. jialdemokratiska4- parti.St)'f'.elsen. Fabian Mlnsson t6ades den 00 Aren (ore fOrsta viirldSb'fget Vaf' januari 1872 i en oansenlig fiskar- han en av de friimsta bland partiets stuga pa HassIO. Han var aldst av agitatorer. fem syskon. Redah fyra ar gamNiir han invaldes i riksdagen tor ma! kunde h~ liisa. I skolan, har Gavleborgs liin var han redan' en han sjfilv sagt, gick jag hara i politisk profil. Tull- och f'orsex veckor. Han laste helst pa svarsfragor var hans kiipphastar. egen hand. 1.Aven i riksdagen anvande hansigav - Fabian var, berattar de min- astadningsmaterial: limpor och Iiinesgoda, en marklig blandning av dervaror& exempelvis, nar han realist och drommare redan skulle pavisa tullarnas eliindiga som liten pojke. Han var redansom verkningar. . tonaring pa det klara med att vetFabian var en fritankare aven poande och kunskaper var vagen till litiSkt. Det horde liksom till pjafrihet for alla, politiSk och ekono- sen att han skulle bryta med sossarna och bli med i det nybildade ' misk. Han va,r 16 oar han oorjade som vanstersocialistiska partiet 1917• . grovarbetare vid fastningsarbeten t i Karlskrona skiirgard. sa blev han stamanstalld, friilsningssoldat, rallare, jounalist och politiker. Han var en av initiativtagarna till socialdemokratiska ungdoms- ' fdrbundet 1903. n£ var han redan en klind talare och agitator. Den valdiga gestalten med den bredbrat• tade rallarhatten och storkavajen blev vida omtyckt for sitt mustiga sprak och sitt okonventionella framstallningssatt. Fabian Manssons stora intresse ans bi:icker om Vasa-

Men nar detta tenderade att bli kommunistiskt gick han tillbaka till det politiska fadershuset. Partidisciplin och enighet ville han dock aldrig erklinna. - Enighet, sa Fabian, finns hara pa idiotanstalterna och pa kyrko~rden.

"TREKANTSAMHALLET. I Hans ideala samhalle var va:d han kallade Trekantsamh1illet, en kombination av liberalism (f'or hantverkarna), socialism (tor vissa arbetargrupper) och kommunism (for oonderna). - Det tycker ni f'drstas ar dumt snack, men det beror pa att herrarna inte liist historien tillrackligt, sa Fabian. Hans tal blev ofta Ihga, detaljrika och ibland trottande. Men oar det klindes tjockt i luften kunde Fabian bryta mitt i en eldande mening och sliga: - Nu tar vi fem minuter bakom husknuten, sa bOrjar Vi om pa nytt. Fabian var radd for maktberusning hos de ledande. Om Hjalmar Branting, som han beundrade mycket, sa han: - Han iir de fattiga:s Moses. Han iir Josua. Han iir lagtavlorna. Han ar Sinai berg och mannat i oknen. Men blir han for miiktig s£ maste han stoppas. Ingen far bli storre an Gud. Eller bli Gud. Hur djiivulen skulle det d£ ~? Fabian var till allt annat ocksl ekonomiSkt sinnad. Nar rikSdagen skulle besluta om anslag till en prast for agitation mot mormo· nerna kom Fabian pa en lysande ide, tyckte han. - Varfor liigga pengar pa en prast som skulle vacka manniskors tvivel och ses med lomska ogon i stugorna. r..£t oss i stallet 'infora en utredande artikel om rnormonismen i var 14-oresalmanacka. . - Almanackan liiser man i alla 0 sma0 hem, ·fi'or man maste ju veta niir Stjiirna kalvar. Folket tror mer ,a almanackan pl praster, sa Fabian. . Pl tal om kossan Stjiirna: Fabian lyckades aldrig som bonde trots dyrbara och lovvarda forsi:ik. Men som historiker och t'Orfattare lyc19t1es han s£ bra att han 1932, sex ar fOre sin dod, valdes till fil hedersdoktor vid Uppsala univer$itet. Men i telefonkatalogen stod det genom aren f jiirnvagsarbetaren Fabian Maosson. - Varfor inte doktor, sa nagon. - Har man flera titlar valjer man den finaste, replikerade Fa-

bian.

~ 3

~ that society

-7:;

What Happened to Kissinger Hope VN Peace Was at Hand? ·r

e C•

I, .d i· !d w 11·f-

nto .il,al

of •Y· or !Id he ry

Jl-

1e .l· 1-

:e ~.

g 1-

>, r ;,

1r e n

n r 7 t

e n >-

r l

• By LOUIS WIZNITZER CC:hristlan Science Monitor News Service

PARIS - What happened to dash Henry Kissinger's hope that peace in Vietnam was at hand? What went w r o n g ? What made the Americans renege - as the North Vietnamese see it on the agreement reached by Dr. Kissinger and North Vietnamese Politburo memher Le Due Tho in October? Before answering · these questions, one line of speculation s h o u 1 d be dismissed. There is no evidence what· soever here of Dr. Kissinger's having gotten out of step w i t h President Nixon. When he drafted the October agreement with Le Due Tho, he did not go one inch beyond the President's instructions. The negotiations were in fact frequently interrupted . to allow Dr. Kissinger to report back in detail to the President and to get a new flow of instructions. Thus President Nixon, though nor physically present in Paris at the time, participated directly in drafting the agreement. T h e agreement followed very closely Dr. Kissinger's 1969 article in the American · A f f 1· 8 quarter1Y F oreign a r with which Nixon must have been familiar. NEVER QUESTIONED Further, in messages to North Vietnamese Premier Pham Van Dong subsequent to Dr. Kissinger's conclusion of the draft agreement in p a r i s , Nixon never once questioned the text of the agreement but asked only for a postponement of its signing. · The first sign of trouble with the October agreement came when Dr. Kissinger landed in Saigon and met, not so much with President Thieu - whose power to ob· struct Mr. Nixon's policies informed observers here consider nil - but with "U.S. officials" as he called them in his Oct. 26 news eonference. T h e s e officials included Ambassador Ellsworth Bunk· er, a staunch Thieu supporte r ; G e n • Creighton W· Abrams Jr., U.S. Army chief of staff; and Vice Adm. Noel A. Gayler, U.S. commander in chief in the Pacific. According to reliable sources here, the military took a look at the freshly drafted agreement and did not like what they saw. Chaim e r s Roberts, for many years Pentagon . correspondexpressed their feelings whe~ he wrote. "The deal makes the survival of a non-Communist regime in the South very problematic." CONDITIONAL At any rate, the Joint Chiefs in the Pentagon, according to this interpretation, made their approval of the October draft conditional on a respite of several weeks to permit an airlift of unprecedented magnitude to furnish the Saigon regime with whatever equipment it needed for its survival. This included 30 C-13 O transports, 90 A-37 light-attack jet aircraft, 120 F-5 fighters, scores of helicopters, and tons of ammunit i o n and communications equipment. T h e s e deliveries, from Hanoi's point of view, con· stituted a first act of 'cheat· ing" by the Americans since Hanoi had agreed to the October draft on the understanding that it would be signed no later than Oct. 31, and that the military and political status quo in South Vietnam would not meanwhile be changed.

say, they are ready, at a moment's notice, to sign.) They were merely taking necessary precautions since Dr. Kissinger himself had warned them that bombings w o u I d be resumed. "And they will be savage bombings," a high-ranking North Vietnamese official quoted him as saying. It waS' in fact not until Dec. 11 that Hanoi and the Viet Cong came to the conclusion that far from making a last-ditch stand for President Thieu, the Americans had in fact completely reneged on the October draft and were merely looking for an excuse to break off talks. WHY SO CLOSE? What brought the North Vietnamese and the Americans so close to an agreement that had eluded them for so many years? Above all, it must be recognized that the Kissinger-Le Due Tho draft reflected the military situation on the ground - as do most agreements at the end of hostilities. In this case it was a stalemate. But beyond that, Le Due Tho made on Oct. 8 two cOncessions opening the way for Dr. Kissinger and himself to agree on a draft. First, Hanoi dropped its demand for President Thieu's ousting from office and the immediate installation of a coalition government in Saigon. And second, it .agreed to separate the military from the politi· cal settlement. · In fact, Hanoi and the Viet Cong _ with these concessions - stopped demanding at the negotiating table what they could not get in the field. The Americans, for their part, also stopped demanding what they could not get in the field - the remova 1 o f N o r t h Vietnamese troops from the South. In order to understand why Hanoi made these concessions, it is necessary to look back at what had gone before. In 1970 the 'pacificaUon" program had dealt heavy · blows to Viet Cong cadres in the South and reduced them to a shambles. As usual, Hanoi and the Viet Cong carefully planned their count. ermove. It came last spring in the guise of a large-scale military offensive carried out by large units supported by tanks, artillery, and armored personnel carriers.

SUCCESSFUL Contrary to most Western assessments, this offensive snmessEuI iD. ~ ita real aims. For '25 years now, Western newsmen and. bureaucrats have j u d g e d the other side's moves in terms of Western concepts and more often than not misinterpreted them completely. · This year's offensive was not melijlt to occupy cities or to hold on permanently to large areas of territory but to lock the best Saigon regiments in battle long enough to allow thousands of Viet Cong cadres to . reinfiltratepopulous sections of the country and reorganize their infrastructure. By September they had done just that and '!'8re thus in a strong posi' tion, politically speaking, and able to make concessions. But there was also another side to the coin along with t h i s short-term strategic weakness in the North. It had to do with a cutback in Soviet military supplies. This ' would not be felt in the months immediately ahead but would ,certainly be in two years' time. IN VC TERMS Thus Hanoi felt that it was

'--'--~-·--~--~~---l~1-

......,;_,,~....._,,,__.......,,____~---·

a tripartite government, in which they would have a voice. CONTROL PLANS There can be no doubt that ultimately they hope to take control of the South and unify the country. But that is a long-range project - they talk of 5 to 10 years - to be carried out essentially through political means. But on Dec. 11, they decided that the Americans had gone back on the scenario that was to make all this possible, beginning with an e a r 1 y c e a s e-fire. What brought them to this conclusion was Dr. Kissinger's revival of the demana - as they interpreted it - that the North Vietnamese concede to the Americans what the Americans had not been able to win in the field: the removal o! North Vietnamese troops from South Vietnam. Admittedly this was not directly demanded by Dr. Kissinger but (in North Vietnamese eyes) was implicit in his insistence that the draft agreement spell out the need for both Vietnams to live in peace and deny .North Vietnam's right to interfere in South Vietnam. As they say it, he was challenging more clearly than ever before the 1954 Geneva accord's commitment to a single unified Vietnam to which they say the United States had subscribed in the draft agreed to in · Paris in October. ONLY ROAD Confronted with these new demands, they say, they chose the only road open to them short of breaking off the talks. They put their October concessions back in their pockets and made once again their pre·October demands: that President Thieu be removed from office; that the United States put a tripartite government in power in Saigon; and that their political prisoners be freed simultaneously with the American POWs. According to the North Vietnamese, Dr. Kissinger leaped at the "excuse" and flew back to Washington, where he hastened to blame them for the breakdown of the negotiations. As to the charge that captured docu· ments show North Vietnam was about to laWlCh a 'major military offensive" after the cease-fire, they deny it flatly. For a few weeks last fall, President Nixon seemed to 'U

nor :ic

to in·

•

-.....

New Swedish Envoy to U.S. Unwelcome

WASHINGTON (AP) The State Department has in· le- formed the Swedish governne ment that the new ambassatic dor-designate from Stockholm ke "should not come to Washhe ington at this time," u.s. sources said Friday night. ve ne The State Department had .01 n o official comment but :e, sources said privately that a the action is another in a >e s e r i e s . of expressions of n- American displeasure over Sweden's persistent criticism ~If of the U.S. bombing of North Vietnam. Sweden had planned to send as ambassador Ynpve Moller, editor-in·chief of the Socialist newspaper Arbetarbladet and also a member of the Swedish Parliament. ~ccording to sources, the Uru~ed States has nothing to agamst MoHer per8onally and the decision to ask him to remain in Stockholm for the :n- t!me being was related en'0- hrely to Sweden's energetic :w ~PPosition to the U.S. policy m Vietnam. rf. L e, , as t . Saturday, Swedish Pnme Mmister Olof Palme made a statement comparing 11• the bombing of North Viett nam to Nazi massacres in ~ World War II. Acting Secrew tary of State U. Alexis Johnson immediately summoned _ t h e present Swedish am1 d bassador, Hubert de Besche r to the State Department and delivered what was described as the bluntest protest ever ~ade to a non-Communist diplomat. The Nixon administration also has shown its displeasure by keeping the U.S. Embassy in Stockholm without an ambassador since Jerome H. Holland left his past six months ago. In addition charge d'affaires John C.' Guthrie ~as been recalled to washmgton for an indefinite perio d , leaving the embassy headed by the No. 3 officer, Arthur J. Olson.

~ t~~_united ~---

m the Tc)ng-r&nge political future of the Saigon regime in exchange for a short and medium-range certainty of its survival. The North Vietnamese and the V i e t Cong had sacrificed short-term political progress in the south in exchange for possible long-range progress. Thus a solution, acceptable to both sides, while carrying risks for both sides, was at hand.

(fo rnui:n- ..........._

Svensk julotta i Bethel-kyrkan. TACOMA, WASH. - Svensk julotta firas aven i ar i Bethelkyrkan pa So. 54th och I St. Se annons. Under forsamilingens ?B-ariga tfrllV'aro har aldrig en JUI gatt fOrhi utan att det har hMliits en svensk otta i Bethel, fast det ar ett 40-tal ar sedan fi:insamlingen nodgade'S sluta mej svenska som fOrsamlingssprak. V<i hoppas att landsmannen uppskattar fOrsamlingens bemi:idanden aitt uppehalla denna tradition och fyller kyrkan till sista plats i Hkhert med fOrega-

------oc, c::-

--.....:-:.::: ··=-·---·-·~~~~

Stats ,ninister Olo.f Palme. adoptivdottern Britta Segerski och bildhuggaren Hjalmar Rastorp frarn.f/jr den avtiickta statyn.

Fabian Mansson i sten pa Hasslo - Jag hat kfulslan av att en stor blekingska skargarden stod hogtid!Orman nar jag far forklara detta liga och uppstackta nar det valdiga monument invigt. sa sade statsmi- barska stenhuvudet blottades. nister Olof Palme nar han den I - Fabian var en av de sti:irsh maj avtackte statyn av arbetare- agitatorerna vi haft, sade statsmipionjaren Fabian Mansson pa Hassnistern. lli i Blekinge skargard. 100 ar efter Och den saken tycktes de forsamsin fode ,se har den stridige och lade och da framfi:ir ant de aldre llirde Fabian blivit monument i •garna vilja stryka under med skarsten utanfi:ir sin egen fodelsegard pa. Det sags ju att ingen blir pr~ i Ubbeboda. Arbetarri:irelsen i Ble- fet i sitt eget land, men fraga :iT kinge bar samlat in de 146.000 kr om inte Fabian Mansson har blivit det kostar att fa honom pa plats. det pa sin egen o. net blev ocksa en stor dag for IYiremot hade man i ahi:irararbetarri:irelsen i ett av landets leden nog vantat sig litet mer av minsta Ian nar statsminister Palme statsministerns fOrstamajtal. Men infi:ir 4.000 askadare fat tackelset fransett valgangsonskningar till falla fran den valdige Fabian , Pa Willy Brandt hade han inget nytt nago satt var det som om en att komma med, trots att han fi:irliten son talat vanliga ord till en klarade att fi:irsta maj ar den dag, stor far. Fabian Mansson sitter de socialdemokratiska politinu invid vagskalet i Ubbeboda 12 ton kerna har mi:ijlighet att tala direkt tung i ett enda block av svart tia- till folket och slipper· att slussas bas, en vulkanisk bergart, som kan ut via ''tidningar och ovriga massjamforas med han:- egen styrka. media med borgerlig dominans". Olof Palme verkade for dagen en Glada var emellertid oborna pa aning 'unn, liten och sliten. Hassli:i att statsministern kom till Gar arbPtarkampar fran den deras fi:irstamajfirande. Eaten som forde honom och en lang rad partiALlJSTE TAXICHAUFFOREN i fUnktionarer och andra Fabian-vanGOteborg Bengt Johannesson, Utby- ner fran Karlskrona hade sa manga nas har pensione:rat sig. Han ar 80 passaprere att den ~~ck in i ha~ ar vid det hiir laget och tycker att nen pa slagsida. Mer an en Hasslohar har gjort sitt. Omkring 400.000 fiskare med generationers samlade mi . har han kort i sin dag. Han .::rfarenheter av b£t och sji:i tyckte toi ki:irkort 1927 och ant sedan att det var mest tur att ant gick rlc <; h:.or han ki:irt bil. bra. 0

--r-! -;:-"';/r :z,,____

ende ar. Tacoma-bor torde ej ha nagon svaziiighet att finna helgedomen. De s·om bor utom staden och kommer in pa "frivagen" norr- eHer roderifran tag 56th St. cutoffs och fortsatt en 7-8 kva:rter osterut ti'lil I St., och vik d1ir av ett kva·r ter at ~orr. De som kommer pA Pacif1Jc Ave. behaver hara finna So.• 54th St. och Vlika av a;t vaster ,' och kora 7 kvarter upp WI I St. · • Gustav E. Nyman avrled nylig;en i en alder av 84 ar. Han var food i Norrkloping och kom som 9-arig med sina foraldrar WI New York Girty, dar familjen var bosatt i en stads.del som numera far heta Hells Kitchen. Nyman kom tidigt i f-Orvarvsarbete .och bl'ev ~attal'llarling pa Nordlstiernans officin. Ar 1905 ko"".l fam!li en tiH Tacoma och bar fick ban arbete i darg~res sen <:>ch fiort,s atte i typografyrket tIHs han i juH 1971 droP' sig tirllbaka. Batar och segJing var hans vurm. Genom korrespondens och sjalvstudier bllev han en rutinerad skeppsarkiil:erot och t_:ansitg}orde som sAdan v..id varv under bada v;ar~drskrigen. 1

Smitnotiser fran skilda haU:-steve Forslund i Tacoma har . antid klimpat fOr bevarandet av av s~nska traditioner. Han har ocksa en egen tradition: Varje ju! sander han in avgifiten for en arsprenumeration pa SP som gava Ull nagon som han inte ens kanner. Vi vet att dt)t ar en julklapiJ som uppskattas.

•

r~~~~~~~--

aed.a.ca.r

~.~ POPU

l;,;fu::::-:;::--:;-:;7-LA~T~IO:.:_N~O=:F:_T:H:E~. ~p"'~Cl FIC A

LOsnummer: IS eems

NORTHWEST

isdagen den 7 februori Jo_""7·~------.....;..::...-===;;..;;;..;;;;.;;;;.=----3, Portland, OR (Wednesday, February 7, 1973)

~o~ro~~! 1Red. Harry f. fabbe ·• s kp

amn:ar vens a osten

man harJair sedan juli fo

:~.Ake~ utanfor ~:

Den 21:sta b d nylige . ran en utbro. Harry F. Fabbe, Svenska d n l ett kfillarutrymme _ Postens redaktor, har tagit av~en sjunde branden ef. sked fran sin post. Anledningen tee; var delvis att han far Hinge sedan passerat pensionsa.Idern ooh del~!s bristande hlii.sa. Ansvaret t'Or S. P. har nu lagts pa Ben Ek!biick, en ung orebroare, S som anliinde fOr nagra dagar k JOC!UfOLM. - I Sveriges sedan fnin Sveriige, fOr aitt overd yr: or msamJades fOrista s0n- taga redaktorskapet. :ff.en pa det nya aret drygt 5 Om Fabbe fatt nlda, sA hade ' J. kr. ~iJll kyzikans mi'Ssion detta meddelande om hans pensioneni~g ':'amt ungefiir allit han fa ~yrk~IJSSione~ hoppas i lD ~nst 19 rnilj. kr. tor att ' hade tl11M.Lt aitt man iskrev om ge andlig och materieH hjalp honom vid detta historiska skifgenom kyr;kor i Afrka och Asite. Och efitersom H.F. F. varit en. outplanligt forenatl med den svensk-a:merikanska pressen i niira ett halvit seke,l, tiUhOr han HARRY F. FABBE historien. Hans medazibetare och vanner bes stora insats i bevarandet av hade haf.t planer pa en liten av- svensk kuLtur av alla svenskar STOCKHOLM . ·skedshippa, men H. F. F. tacka- har ute, ooh de fiesta av oss vet ren +mp.~ • Forfatta......~ ~::z wLr. pr<»f',.,..--m . hi de nej. lngen middag, inga ta!, att fasta.n han Hinge varit sjuk tologi vid K . ·~ 1 singet fjli.sk. Detta iir Harry F. har han foritsatt s1tt arbete som . La aroild~ka instirtuitet, redakitor och tyopgraf och allt. L~ri~~=~n, har tilldelats _Fabbe. Vi beundrar bans viljekraft och dA han inte Iangre Men nu, pa 50 ~andets stora pris pliktkiinsla. Abt bans arbete insitter i redaktOr.sst:olen ooh dar.... ·~o kr., aven kallat "Lilla •"obelpnset". · for inte kan klippa borit lovoro te ·g att obemarkt i Sverige, vet om honom i detta manuskript vi geoo~ rapporter om hon01~ (Vliilket han gjoJ:'lt vid tidigare ooh hans Mila tidning i den 1.200 omkom i trafiken tiLlfaMe), mA.ste han dock till svenrska pres.sen, vilken endast Antalet i tr fik slut flinna srg i aitt vi fjiiskar en. gav honom h0ga lovord. skadade perso~e e!l .dodade eller Erkiinnandet fOr ett vli.l utfort smula fOr honom, och i tryck enligt Statistiska r mtmskade 1972 livsverk kom ocksa fran Hans . . .. cen ralbyr"'ns ger honom det erkiinnande, som 1immara stat'is t 1'k med 4 Pro" ... pre.. f ort vi tms nu bara mumlat om mel- Maj:t Konungen som genom med 197!. c. JamPrinsessan Christina vid hennas lan oss sjalva. Harry F. Fabbe bar styrt och be.sOk i Seatble i h0stas dubbade regerat over S. P. med en fast honom till kommendor av Vasahand sedan han nagon gang pa orden. H. F.F. var ridlclare av 20-talet Meirviinde tm Seattle samma omen sedan nAgra ar efter en tids vistelse i Alaska. tillba:ka. Den nya hOgre utmiirTilll stor del har svensk!heten kelsen var darfor ytterligare beEtt av de illltryck Jag · har ute i vii..c;tem bevaraits, tack vis pa betydelsen av bans insats under mina intervjuer ar, hur vare honom ooh S. P. Han ~iig for svensk kultur. val iSVensikarna komm1it overens Vi kommer att sakna dig slutet pa den ena efot.er den and• ' -"''<..l.t ., ne. bar bade ra av de s·vienska tidningarna. Harry. Men vi bar ingen .sldnanTidningsdi:iden har varit stor o. de orden att f'asta. pa ditt br0st. de fa Merstaende bladen tvinga- AHt vi kan ge dig ror ditt osjli.ldes att anvanda engelskan vid viska arbete ar ett varmt och sidan om sv~nrskan f& art t kun- innerligt tack med en forhoppna e:icistera. Men inte Sven5ka ning om att du far njuta lange Posten. Aldriig. Han resoneracle av din nya frihet. Vi har emelsom sa, aitt i en svensk tidning lertid en liten gun.st att be om anvander man sig hara av sven- fran dig; iat oss hOra fran dig da och dAi s. P. skan. Punkt! Gunnar NordstrOm. NaturligtViis uppskaUas Fab-

::r

Relcordlcollelct for

Svenska kyrlcan

"Lilla Nobelpriset" tiff Gyllensten

leder en kurs i

:h n

1 If I t

"Christmas Plates''

ROY AL

cOPENHAG~N

llNG & GRONDAHL

lHl-$25.00 1969 - $20.00 1970 - $16.00 1971 -$15.50 1972-$15.00 I

1961 - $25.00 1H9 - $20.00 1970 - $16.00 1971 -$15.50 1972 - $15.00

Mother's Day

pi,;e~ . . ""·'° llHG & GRONDAHL

ROYAL COPENHAGEN

*1971-$45.00 1972=-$12.IO .

M.O. or Cashier's Check only

RORSTRAND

*lHl-$150.00 . 1969-$ 15.00 1970 ;._ $ U.00 1971 - $ 12.00 1972-$ 16.00

*1H9 - $150.00 1970 - $ 16.00 1t71-$ 12.M 1972-$ 12.00'

to:

NOH .BOX 99096, .Seattle; WA' 98199

. 1 I •

F. valsaren Johan Konrad Akerlind, Box 8527, Ryttargatan, fyller 94 ar i morgon. Han bor i det hus som han byggde 1909 under

ibEkbUten. Blh l llt'+!n no

li;a.nu·at<..;.·,

som da var arbetslOsa fanns det bade murare, snickare och malare . .!J'.ln a~ fOdd i Sopnarby och bonade i Domnarvets jarnverk da han var 14 ar, 8 manader och 10 d.aga_r. Han har fort backer i hela s1tt hv och gjort ett sammandrag ~:' dem med redovisning av timlon .o~h arsfOrtjanst ar fran ar. V1 f1ck skriva av nagra siffrorAr TimlOn Arsinkom~t 1894 8 ore 193:25 1900 27 ore 793:48 1910 50 ore 1.166:00 1920 2:06 kr 4.205:72 1930 1:38 kr 2.772:34 1940 1:45 kr 2. 720:85 1944 1:70 kr 3.855:20 Nar han pensionerades hade han arbetat i 50 ar, 7 manader och 15 dagar och totalt uppburit 119.963:17 kr. Sammanstallningen har tilld'.agit si stort intresse. Nar han jpa ~·

...

·puu~np'] ! o.1ay .1au.1a •. !!l( na ap.1of~ tap VP tauu1d iiu!!I .1adaAs puu1q! urns pu! • AU s1m1sn.1.1aA9. taun1d .1nq· \ n.19,ii .lfln"ls uu1d U!S p.lm u pq Aaf q tauu1d uupam .1op .l~u!;i.1011 ua 'ua.1U.I9,_i 'lfY.J1 ~t9,ts ~unsp9,~s~o"ls paw a1;:i

·? jsjo"'I ts oqaj

' '

Utsedda sandebudet i Washington .$ /J / p Jt.fl-~e'.H 7, 7 ~0 k •• betecknas som

aimes spra ror

erfarenhet och fakta grundar sakert ambassador Hubert de Besche Sitt plstaende nll han diplomati~kt sager att en forblittring av forhallandet mellan Fi:irenta Staterna och Sverige ar bero.ende av utvecklingen i Vietnamkonflikten. Denna diplomatiSka formulering klarlagd kan betyda att de Besches eftertradare, journalisten och rikSdagsmannen yngve Moller inte kommer att in· bj~as av den amerikanska reger- . iDgeD att tilltrada · en post i Washington forran USA:s engagemang i . - d ·' IDdokina ar avvecklat. .;;. Det praktisk~ arbetet i !orhallandet mellan Sverige och USA har inte beri:irts av svarigheterna pa det diplomatiska planet. Personligen har jag dock en klinsla av att det bl.a. bar blivit svarare att traffa uppgorelser och fa kontakter men jag ar overtygad om att krisen mellan

"En annan sak" med Sverige, sager Rogers

s .. .Ji"orbindelserna mellan USA och g Sverig¢ kommer att fiirbli kylslag- si 111 na. Def sade enligt TT-UPI utrikesminister William Rogers vid en , di presskonferens 15 februari. Relationerna med Indien har diir- ("' emot forbii.ttrats sedan enligt Roers premlii.rminister Indira Gandhi r- som i julas kritiserade USA:s bombningar i Vietnam genom att ifragasii.tta om nagot sadant skulle ha tillatits om offren h!lde varit europeer - genom vissa fOrtydliganden glatt Washington. USA:s nye ambassadl>r i New Delhi Daniel Moynihan, har avrest till In: dien sedan. han~ avl_'esa uppskjutits p.g.a. USA .s m1ssnHJe med Gandhis uttalande, meddelade Rogers. -1 L'

' AMBASSADOR DE BESCHE

USA och Sverige tar sforre och mi:irkare proportioner i Norden framst i Sverige - an den gor i USA, fr~mhaller ambassadorPn. - de Besche ar nu i. Kopenhamn och har ctar overlamnat sina kreditivbrev till drottning Margrete. THI dess ·sverige far en ny ambassador i Washington leds ambassaden ~ av ambassadradet Leif Leifland. Nagon officiell framstallning fran amerikanskt hall om att man over huvud taget inte skulle vilja se Yngve Moller som ambassador i Washington har inte gjorts. Detta sade utrikesminister Krister Wick-. man haromdagen med anledning av en sadan uppgift i Danmarks radio. Dar citerade man "diplamatiska kretsar i Washington". Enligt dessa skulle · USA inte garna se Moller som svensk ambassador, bl.a. dar!or att han skulle utgora "ett sprakror !or statsminister Olof Palme personligen".

Staten "dubblar'' Bach .M ai-insamling

111 a~

,es el

5ppt ni01 sa)

Regeringen skjuter till samma belopp som allmii.nheten skii.nker t~!l den pagaende insamlingen for ateruppbyggnad av ajukhuset Ba~h Mai i Hanoi. I)tt avsltijade utnkesminister ~i;iiter Wickman 15 februari. M!n~r dock satt ett tak for insatseri"\'av statliga medel pa 10 milj. kr. Pengarna tas ur de bistAndsramar ftsr humanitap" hjalp som redan llr beslutade t. ~ riksdagen. 0 Sammanla~ hade !nsamlingen 19. febr. komm1t upp till drygt 1 7 m1lj; kr. • Li Bor~s komqiunfulhml.ktige har beslutat ans!A 75.000 kr till lnft11llngen. Beslutet fattades efter . ng deba.tt och voterlng. Fullmllkhges borgerl!ga ledamoter hllvdade att beslutet var olagligt.

'j ' J .I it f {

•

fll t:...i+ ~ 7 - 7 ..;

Demokratisk senatm·: Svedge inte neutralt

I en lntervJ:u med Sveriges Radio 24 februari uttalade demokraternas bitradande gruppledare i senaten Robert Byrd fran West Virginia stark kritik mot sta.tsminister Palme. Han sade enligt pressreferaten a.tt ha.n t.rodde att Palme genom sin vietna.mkritik skadade bilden av sltt land som en palitlig neutral nation - "och jag vet att ert land ar , stolt over att va.ra en palitlig neutral nation". Senator Byrd, som ansag att Palme med sin kritik sokt lcicka svenska folkets uppmii.rksamhet bort fran dess egna problem, sade vidare bl.a.: - Jag anser inte att Sverige skall agera som medlare i nagon internationell dispyt dii.r USA ii.r inblandat, eftersom jag inte amer Sverige vara ett neutralt land lii.ngre. Byrd ansAg USA beriittigat "enligt varje tank bar diplomatisk mAttstock", att begiira att Sverige inte skall siinda nagon ambassador !Or narvarande. - Forbindelserna mellan USA och Sverig-e kommer inte att fOrbiittras av att "Onkel Sams tiinder sparkas in, vilket hr Palme tydligen tycker om att gora'', sade den amerikanske senatorn ocksa enligt referaten. - Palme har gjort samma misstag :-::01n mft.nga andra va.Imenande perso-

ner - att peka fini;er At USA, att kritisera USA, medan man inte ser nagot fcl hos den andra sidan, ag ye rnr bans uttalanden var t.'.!n

illvillig

provokation.

are rOrig

kritik och jag iir starkt berord av detta. Byrd bedyrade att han var fCirvissad om att majoriteten amerikaner delar hans uppfattning. Han trodde samtidigt att "det hiir kommer att liikas med tiden, men sil. iiinge som Palme tycker som han gor kommer saker och ting att !Orbli som de ar".

s c. ('er h

0 cJ

s t ~ f he./\)

IC.. -

Ea~/7 he()~~ r~~r/"lf 4

11,s to'l

7;.COl");'I~: WA 1

J-roM

f...., lo I 1 '

h f. d

F(.) Y" S' /t.A. /V d

IA.+

- 1v~vv>f«fe>fl" c_(-;l'l"IVJ ..FN?/.r,A 'SM.Je...d1~h

I 1> 6 3

/ '7'7...5-

s~ h1c~-ts

-------'""

ViJ I h ~ I la

Io di e. ~

ft /pr t... d

VCJ.s"a ~'~vrA;f' /I, .5 Po h fie. ...SJ

.5'wc J ?s h

co ..t1 a

'-'<- e

'i;;

hf:_ Hr I / /

t'S' ' D wi ;

Po It f7tS

(3 e ?re.

/ 1

us i/ L Cl v.tc A)

f, s io1 E: 11 ~ ih LA.t" .>ter J..~"' ;::;; "s I '.A..N d

bf" A.Fi~ P1 If!_/

-,-; c::o Mc:1I kl A

0 re tv

C3 1~ /\.)

Ba r /-''NJ

E:..

3?.m e .s ~a /e...s -

Fl1 u...

e>t~Ni

M ~,. ;c_

we cle- J

/1-eNry

8erv9JfoA1

5-f::erl-aco"~

/JtJde

Y$ON

'::f~ /e? Al cl

Sc... v a f

loo o /C.s

fVa.w~f<Jfe""

I ~ Io

cl"Pf'NisJ Mostly

I~ c. ~

e ,.; cl

wt a

Sw~d1~'1

So.-.. ~

Wc. ~

n1-;.to?'

t:.e ov TN

I'·!°(' '7 Ft"e; w,_

'fv...bi,,,.A~d

<>hctA..-t

)1 I5 ~ ~f N'eJS? I"' d N 5

0o SM

t ~ .; s 'j "t )- ~ t'y'\

f\.)

st: de r

IC b r

-a ,... v e:.. 1s

-e_d j

Tr tCJ

hr tt~ N 5 p r u.. /(..

}I-Cc J e """'o v-a Ve.v h

V\-1.~_5

5 f:e ('he

JIf 'i..J Lrss

/IJ7)(oO/tf1 iv

j ;;" rv v e r le

h ~ c. le.~ tJ

1 c..,

G~r/<:.. :fc,...,~StJAl -/?1shop fl;/~ '1:1/; S" "'& t-..> d v 1 I< e... rv .s T-...".; N th: .; ;:_ Val ha Ila - 8'o y<(!. ~r- A rvtv1 l/~f'!'Cl/

Alc-e rJ /-l1e; /Aw~ P/11ce...s AIA_~fA..>'1-:itJ'a C..'-l"""...-ct,

0?/'2rtviJ.

f)a.l!luetJ

Loc..?*:Uu'-'

or-

/ tJcoM"tll

s~-e.

J ;c.loac..te.t\..J?

tuJ1.

M.,rvft..lt:?ft.1hs..1

M 1 Nve-tofa

F o "" I""'

'St.'f\J

'1 owe. r

/t: ~ f3 t! Y/ e J I' ~ A.J O IQ t= leJ., ~s~,..;

l'-

cfV'-•7·0_1.ro.v-

fl<".S

/96':(....

f?.1 ct..~~ d

-1

f'v-aM

0c ""-t e Cl , ~ 'tJ,~ -;,ea..,,, St..V e_J.-;s h PCJ/ -, S we: d-; ~ 11 f 01 fer ..s; LU A

Iv 2

Swedeu -p l1 he OJ /

yvt

~we.dr s~

/96~ -

5 vt...bJe.- e-6~

vI ~

iJJ

.uina Sandell annu framst i Sionstoner med dess 700 sanger Han ha de seglat for om ma

Ton och mission hor samman. vis har den som fatt nr 75 i SionsVarje andlig rorelse i vart land, och toner blivit en signatur. Kristus i andra lander, har praglats av sang. vandrar bland oss an sjungs i alla Det sades ju om Luther, att han samfund! sjong fler till himlen an han prediBo Setterlind har blivit repre- kade dit (v:em som nu kan avg0ra senterad genom en text, likasa Lewi. detta). Men en sak kan man sll Pethrus och Elnar Rimmerfors. Gi- · fast~ sangen hor till den kristna vetvis ar inte hlir meningen att raktrons vasen, som ett medel med vii:- na upp en rad frirfattare som med ket man bedriver mission och som en en eller flera texter fatt plats i I klilla till egen uppbyggelse. den nya utgava.q. Den skiljer sig inte Det ar detta som g0r att varje fran andra sangbOcker i det avse- . andlig rorelse har sin sangskatt endet, att den lir gransoverskrid.. ande oar det gliller forfattarnamn. Dels ar sangerna ett resultat av . Pa kompositorssidan ar. givetv1s samfundets eget liv, de ar fddda av och i detsamma, och dels lir de Oscar Ahnfelt den dommerande~ sadana som man tagit over fran and- 1· Hans ande svavade ju over den ra samfund. · sandellska epoken och satte sin outEvangetiska Fosterlan~sstiftelsen P_I3.nli!f.a pragel pa de~. tidens 3:11dhar en lang och rik sangbokstra- hga sang. Och hans ~arde har ~!e dition. Samfundet bildades ju 1856 dev.alverats. Bland nutidskompos1tooch omedelbart uppstod behovet av rerna. ..som inte lir s~rskilt manga, en egen sangbo~ som kunde tjana kan _namna:' O~e W1destr~d och vackelsen. De tva som fick uppdra- Berhl Wallin, for att nu ta ett par. get att snarast fa fram en sadan sangbok, Bernhard Wadstrom och Lina Sandell, var inte heller sena oar det glillde att ge sig i kast med uppgiften. Redan 1861.presenterades en sangbok med 225 sanger och den fick namnet Pilgrimsharpan. Sangboken omarbetades och utvidgades och 1889 kom den nya sangboken, Sionstoner, 0 som da0 bade 550 psalmer och sanger. Detta och mycket annat av stort intresse star att llisa i forordet av den nya utgavan av Sionstoner, som nu foreligger. Nu bar sangernas antal stigit till 700 ! 0

Han hade seglat for om masten som en man uti manga dr. Han hade gatt med forskjutning i lasten, frdn Frisco till Singapore. Han hade seglat med fransmii.n och Qritter och med dem som betalt honom biist. · Han hade slungats mot Sydjyllands klitter, en gang i en storm frdn nordvii.st. Hans rum var den grda skansen, och hans biidd var den hdrda koj hans hem var den morkbld. Atlanten i storm, som i dyning loj. Hans drom var en annan skuta en annan kock och kapten. ; Tvd flickogon bakom en ruta som han sett vid kviillslampans sken.

•

••

•

Hans Ziv var de tusen haven det var rus pd en snuskig krog: Ett slagsmdl, en dans med en Eva, som tog hans pengar och log. En iindlOs kedja av vakter niir stormen ligger i, en torn vid ratten dii.r akter en stormnatt niir skutan lag bi. Men sd en dag det hiinde det var i en Kinahamn. Dd kom diir 'en skuta han kii.nde som bar hembygdens namn. Han blev lite rod om kinden, niir skeppet med ens foll av och flaggan slog ut for vinden, den flagg som han en gang holl av. Han sag den, fast svart av roken och blekt av trdpikernas sol. Han horde den fladdra likt goken, som i hembygdsskogarna goi.. Och den var gul som ett skiilvande klii.nge han sett i en flickas hand. For forsta gangen pd liinge, han mindes sitt fiidernesland.

UNA SANDELL HALLER

STALLNINGEN Med stort intresse tar man del av fOrfattar- och kompositorsregis~r;t, som ju ger en god bild av innehallet. Forfattarrcgistret, som omfattar 16 sidor, bar med - naturligtvis Lina Sandell var med och skapa.de - klassiker som Johan Olof Wallin den fiirsta sangboken redan 1856. och Lina Sandell. Ingen sang- eller Vad som ar -intressant och som i psalmbok kan for ovrigt ga forbi dessa bada giganter. Lina Sandells varje fall int-e artikelforfattaren

Han mindes dd en rod liten stuga nagonstans i ett holje skyggt, dii.r hoga triidstammar buga sig inf or sa skon en bygd. Han horde flickskratt frdn logen och en viilbekant dragspelsld~. Han m~ndes en gang uti skogen, och sl utligen bra st han i grat.

__g

s J-e uaw ·ln (lJ"ElJ I llAU 0

AlllA

nns

'Ol.L

·ia:iio-eJ apuupp-eu J qoo lnr1 sJodJd •JiSSJA UH '~.I:ljS QOO lllll:ljS .Iapun •uarres:iinJH ! uapua:iis-ew -e~n:iisJq uap -ep-e:iisaq .1ana l -enap n-e .I~J ~snq in ~w -euJoqowm J~~ 'lnU)I .a-Bp •UO~nh 'p-enuer &l uaa ·-euan~qw-es •ro{fllq "B:l!SP~Iddn ap llJl apUpUllA -m a.relaq.res:iinJqui~r. qoo iapaws -e~suon-eA -ep PH uap I ~unidsJn ms -eq SOll UaQ "'(llAaUJ"B:lj "B~H:l!Jl pua sa.3paAS J~ uay-eAau.re:iiossew

"lauJ~r All ua.red~p1ddn paw -e.ret llUJa.I~J,Te -eq p-emref All lalfllS .Iap/

uew ann:iis J°i)J.Im> qoo ualhlys~J~ ! . -eu.1on.\q ~d lJllJ -ems p-e~ -qaJ ! ann:iis uauu~ws~Jag ·a~'. -aAS -e1aq J -eu.IaplllDflllW -ennJaSlaP; -aq lSaW ap All ua OlqaJQ J treSS~' -siapura .reA ~u~~ u3 ;uapn -eAyi paw ~JS m:w JarQu nN · iaAQW-e._ ll:lj:>aA ua an-espOJ qoo Jlllfltref 61 ua. ap-efJQ<l m:ss~w n-e uomp-ell lap .n!,

f l~

Tacoma 100 years ago ...

stated, on Com·

Cowlitz and Columbia rivers to Port· land. TARTING AT KAf,AMA, crews. bui~t

th~ first 25 ~iles o~~r~c~A~~t:a¥~~i:O

Tacoma, Sound had and worse n foot, by litz Land· of Toledo connecting

1871, exten~ng nor The final 40-mile the following yeaf .ted into Tacoma in ~~~~io:n;~~ec~rn~ ~ent into service on Dec. 16. The Pacific Tribune chr~nic~ed the driving of that last spike with its lead story that day. . t nt up from the "A deafening shou we bl w of ed hundreds as the last o assembl d d,, the hammer resoun e · a transThe local line was part of

. ed by the North· continental lme P1ann h · d ~ Pacific which had been aut o~ize t ern l decade earlier by Presiden near y a Lincoln. But like many other transcontinental railroads, Northern Pafcificbhaant:~pe t~~f l tendency or ' cupa .iona 't until 1883 that the con· and it wasn l t d necting east-west route was comp _e e . Despite this valuable connection to the east Tacomans still rankled ~hat Puget S~und-bound traffic and freight had to first pass through Portland.

BUT THEN IN 1887' with completion of the Stampede Pass switchback over

the Cascade Mountain~, re~o1c1~gdT::~ a d mans found thattbthe s1tuat1~n d trams passe reversehd;Twace:m:u~efore continuing throug south to Portland. When the first transcontinental train over the Cascades chugged into Tacoma July 3 1887 it touched off a threeceleb~ation' that coincided wi~h :nd dependence Day and must have_ nva e Mardi Gras and V-J Day combined.

Thus at last, Taco~a finally had its direct railroad link with the e~st. An~ now a century later, Tacoma is one_ o the West Coast's major t~~nsportat1on centers, a tribute to the v1s1on of those ·early settlers.

TIME MACHINE ~ Eli::~ By CAROLINE KELLOGG

IN NOVEMBER 1898, The Tacoma Daily Ledger report<!d: There are few .passengers who ride in Tacoma streetcars who have any idea Of the money required to keep the roadbeds in good repair. All they notice are the conductor who demands the fare and motormen who insist on stopping in the center of a large mud puddle. But .gangs of workmen are constantly busy, and the Tacoma Railway & Power Co. pays out about $3,000 a month to keep up the roadbed. Tacoma changed from the clank of old-fashioned streetcars to the purr of motor coaches in June 1938. Thousands of Tacomans attended the final rites for the trolley, and many of them took the ast streetcar ride. There was band mu;ic amid a carnival atmosphere in iowntown Tacoraa, but a note of sad1ess hung in the air at the passing of he streetcar. IN 1898, THE CHIEF OF POLICE said he police force of Tacoma was the most

poorly paid of any force in cities along the coast or adjoining states. Patrolmen in Tacoma received only $50 per month while in Portland, Seattle and Spokane they received $70 per month. Today the average policeman in Tacoma receives approximately $1,000 per month; salaries will go up in 1974. RHODES BROS. advertised in 1923: "Before you decide on the Christmas phonograph, you'll want to compare Victrola, Sonora, Brunswick and Cheney models. Prices: $150 to $320; $5 down. In the same year, Sherman, Clay & Co. advertised Steinway pianos at $925, player pianos were $395 and up and upright pianos were selling for $295 and up. Stereos today may be bought for $39.95, $49. 79, $189, $278, $447 - almost any price you care to name. A medium· sized Steinway grand will cost $7,500, player pianos can be had for $1,795 and a well-restored upright piano is $1,000.

Tum-of-the-century KARL RICHARDSON, president of the Tac0ma Retail Trade Bureau, said Tacoma merchants expected to do the biggest Christmas business in history in 1948. He said the shelves of Tacoma stores would be jammed with attractive gifts as they had not been since 1941. All retail stores agreed to remain open until 9 p.m. on the last few days before

stre~tcar

named 61

Christmas . Rohn Burgess of the Do coma Association says in spit ergy crisis downtown depart! are expecting a high volum£ mas sales in 1973. And man) open e\·ery night until 9 p.r times of the year as well as Christmas season.

TACOMA W

fWen:inge

. ASH. VaihaIIa-j

ovanligt ~uarim6te var medlenunar . kt. Fyra nya '

mtogs. Menmgen v.ar att f6reningens n . f6r det 89:e verbal nstemlin s.kulle ha insta:Ue mhets4ret diverse krank:het rats, men SOlll 1 de nyvafda och er drabbait b4temin itervalda tjansDlrvaro och forhi.ndrade deras till UP'l>S'k6ts ceremomen Dlsta mate. Etter matet blev '

Parella hOr hemma i G<ite: borg men glr uteslutande i trafik mellan Austra1ien ooh Amerikas viistkust. • Andra 1Fo:n haft langre eller Irortare iasaret:tsvistelse de senaste dagama iir Vic Johnson och Len Svedberg. Ett par andra som hamnade diir ofrivilligt var Sven Fredriksson och Karl Sund. De ·skuHe ut och fiska en av de kallaste morgnama .v i bade ooh rA.kade ha!1ka av dockan vid en Marina. Som de var tungt kliidda, orkade de ej ta sig upp sjiilva. Forestflndaren horde deras oodrop, men det var tor

lldsta svenski iWofOk~let i USA VAXJ~ (Sveri~-Nytt). _ Den ildsta svenskamerikansika' foreningen i USA, Swedisih Society i New York, grundades i februari 1836, d. v. s. tore den rikflLgt stora emigrationen frAn Sverige.

De akl9ta protokollen fnin denna fOreninig bar 11u depone~. pl ~grantinstitutet i Vax1t>. F<>reningens ordf. sedan fyira lr, fil. dr William Olson har 0verlamnat protolroM fra~ 1837 till 1859 till dir. Ulf Beijbom pl institutet. '

-- ~~

det en trevlig hippa med forfriskningar. Victor J. Hedberg, som i mer an 60 flr var fiistad vid Tacoma Daily Index, bar avlidit i en Mder av 82 flr. Tidniingen publicerar alla legala notiser och nyhe- mycket fOr honom ocksl att fa ter och kalllas vanligen "th~ upp dem, sa han ringde till courthouse paper''. H. oorjad brandklren. SA innan de anliinvid tiidningen under collegearen. de blev pojkarna ordentligt kylBlev omsider redaktijr ooh del- slagria. De lindades i filtar och agare i fOretaget. Han drog sig kC>rdes tiill lasarettet, och om ett tillbaka tor ett par fir sedan. dygn eller tvl flick de komma Han var son till makarna John , hem. Ar slllltet gott iir aHting - Hedberg, som invandrade hit gott. fran SmAland i slute.t av 1880· Steve talet. Hedbe~ d. ii. jamte brodern Magnus innehade pfl sin tid on av de st&re skoaffarerna biir i stan. H. s0rjes av en son, barnbarn ooh barnbarns:barn. Samt en ~ fem sysU&P:Efter en lingre tids lidande har Ralph M. Lindskog avlkfit i en Alder av endast 55 lr. Tills ban drabbades av en Urande sjukdom itlil!lh6rde ban ingen~ jt>r&9taben Viid Boeings. Efterliimnar maka, tvenne d6"ttrar samt barnbarn jamte ftiriildrarf\ . Anna ost med nagra av barnbarnen, en ny generation na Carl och Olga Lindskog i Imp Ingmar Str&tl i Stookhoilm ~ ~ av den musikaliska sfakten. Tacoma. Vlra djupaste sympabar tackat nej till en inbjudan tier gk tliU de sl>rjande. ~ deitaga i USA:s represenCarl ooh jag var knutna till ~tbus odh senats flrJiiga "Nasamma bolag i over 40 flr. Fliretiona!l Prayer Breakfast" tiH- , 8 1s tod var sin avdelni.ng viid flire~'11M. med president och fru NIXO?· Biskopen motiverar sitt taget, fick mycken ber&ing Kathryn bad - skedde ett under. STOCKHOLM. - Etter en mamed varandra ooh drog oss tiM!vM,ande m~ ~nvisning till Flickan sprang g:tadjestralande bort sangturne over den nadsJ.hg amerivad sorn 'blinder 1 Vietnam" , baka samtic:ligt. ·. till sin mamma. kanska kontinenten - fran New York Bisk~n u~ger aitt han upp• Nlir jag var till S:t Josephs . - I det ogonblicket fanns inte ett och ,Washington i aster till LJ>s manat forsamlmgarna i St:>ckHospital och be~kte Clarence torrt oga i den stora salen, sager Angeles och Seattle i vaster - har holms stttit att skriva till lwl:!herPerson, som bar litet besvlir '"' Anna 6st atervant hem till Sverige Anna. dca s}"SterfOrsamI'inoar i USA med fortkomstledamo:tema blev - Det vu.r underbart att mj . och Miirsta. ooh. vadja ti:r11 dem ~t f-Orma a<let tHlfaHe att triiffa ett par Kathryn Kohlman. s! vardslig f ::·:~~ ,:7' pa Arlanda matte sllikten med mer.ikan.ska pol•ttliker att krava landsman som tiUhOrde besatt 1 yttre - sminkad och malad ' '.· r ' .. rosor och Strandg£rdsbroderna, dvs ~ bombstopp och f6r- 7 n;n·e;en pfl M. S. Parella. Sor hon var - och sa nara " : " ' " f'ore detta alkoholister, sjong De · handlingar om fred i Vie'~nam. nikade ut flir en storm wtanfei komma fran ost och vast, som Det bevisar, tycker Anna Ost, kusten fOr etit par veckor se Gud inte ser till det ~e. net ar viilkomstsang. dan. Bade skepp och besibtnint f'orresten ett genoffiriende drag - Det har varit en fantastiskresa, hos kristna i Amerika, b£de pingstblev ilia tililitygade av stt>rtvflsager Anna som pa turnen h~ siillvlinner och andra; att de inte stiil• ~·~~~~~~ skap med brodern Calle Ost och ler upp nagra etikettsregler. De Flera av besattningen fOrdes Hjalmar Jonsson fran Bjuraker i ar ocksa rnycket gladare under till Jasareittet-KwuYNande .. ·Hiilsingland samt pastor Erik Edin moten an vi hiir i SVerige. nu iir Alf Lindberg, styrman fran U!wi Petrus stiftelse. ombord, en gemytlig skAning t:n halsning fick Anna &t ocksa - Under den hiir tiden har jag Iirt frln Malm<:i och Claes A. Ahl"~ mig iilska Amerika och det ameri- med sig hem fnn alla svensk-amegflrd, matros som hiirstammar kanska folket, fortsiitter Anna. Jag rikaner, en halsniag -att fora ut via I frln (rt)teborg. Triiffade liven en skulle hemskt garna aterviinda. Men pressen. dam, Corinne O'Reilly, som till- De Hit bi.Isa, att efter Palmes bosiitta mig i Amerika kan jag inte hfu"de besa.ttningen. Hemmah.0tlinka mig. Amerika ar for stort for tal sa forandr ades attityden mot rande i Australien. Hon var svensk-am~ och inte minst • mig. lterstiiMd nog, sA att hon kunde arti:ttsP , Pe )dinner sig - Under turnen flOg man inte flyiga hem en av de nlinnaste niindre In 2.920 mil tiars *S6t' djupt ~ft~ dr statsdagarna. minister, slutar · l\l'llla Ost, som har Amer ika:. - Vi sjong i narkomankyrkor, i med sig manga och stora upplevelser vanliga kyrkor pa hotell o s v be- fran Iandet i vaster. riittar Anna. Den mest onskade sangen var Hiilsa dem dlirhemma och Den storakiirleken. Mestsjongjagpa svenska. net var bara tre sanger jag behovde sjunga pa engelska. Ett kart mote blev motet med Jokkmoks Jokke. Helt otOrhappan• des silitte de ihop pa ett hotell i Californieo - >'id frukostbordet. sto-rsta andliga intrycket gjorde ett mote diir helbragdagi:irerskan Kathryn Kohlman meverkade. 1nte mindre an 7.ooo miinniskor deltog i motet. Flera timmar fore motets lY.irjan var det l£nga koer. Anna Ost med folje kom in tack vare U!wi Petrus. - Manga stuka blev helade ~~der motet, det sag jag med egna ogon, berattar Anna. Blaiid annat kom det en mamma med sin Iilla flickapa 4-5 3.r. Flickan skakade i hela kroppen. Hon var helt Iedlos. Men helt _Plotsligt - medan

Biskopen tackad; nej till bOnemote i Washi,ton, D.C sTo6itiioLM fs1s'l. 2l_ Bis:

s\-'·'fY\ i ·1

Lart mig alska Amerika, sager Anna tlst ater hemma i Sverige

aooa

over

tots•

a••

TACOMA, WASH. -Visser- ~----------~ iigen fors<>kte gubben Bore att Val!halila-f<>reningens nyarssatta krokben for Luciafesten bal fiiok god <tillslutning, och pA ELks Club och lade etlt flera st:li:mningen var god. Vid midtum tjook!t snotiicke <>ver nej- natt serverades 'lunch och fiirden, men tillslutningen blev i fri:skningar ooh efterat dansaa:Ha faH narmare 600 personer. des till fram ?A smMimmama. VanHgtvis brukar festen locka Nya tjansteman va:ldes vid ungefiir tusenfalet. Klubben hadecembermOtet, och de instalde fatt tag pA en svensk kokleras vid nasta mote. sa, en :sta~ting till Maja Liisa, • Mark!te ni att Karlsons om jag fOrstod rlitt. SA menyn KI.ister kom i klistret? Hiir fors blev likadan som under fOregaproduk.ten i marknaden under ende Ar. Allt var ypper"1igt. namnet Testors Glue. En ung Programmet, som aJ:iitid utto. ,' I~ (J ... '? res av student skor frAn PLU, _ IT /V f' blev nagot f<>rsenat. Bussen hade .sJ1irait och kort i diket eller nAgonting. Medan vi vlintade, - - - - - ..· t pa' d nlir prise man blev. forarga fran 15 tiU 19 underholls vi av en manskvaren tub. gick UPP.. k n fOr tett fran nlimnda laroverik. I sitt . och anmalde sa e ts cen d t det var halsningstal meddelade domare boga vederbOran e, y tald BertH E. Johnson, som var afto·a·n ham fickpengar e. mer .. saken nens ceremonimiistare, att fru Onkel Sam gjorde mi:l1 av l Maja Lisa Bens:>n tidigare pA stamt fabrikanten oc l oc~ bar 000 i boter fOr att kvallen 'h ade ringt frAn Stockkraver $150, .. nuholm och sprAkat med ldubbfO. hojningen var mer_ an restAndaren mr Rowan och bett pns de re"triJ(!t!ioner ti Hater. varan ::; honom framfora hennes hiils-

n .. l

·,Portland, OR

Vern sade vad om bombningen i julhelgen av Nordvietnam. For artt ge en mera fuUstiind'iig bi!ld av vad statsminrster 0lof Palme ooh andra ledande svenska poliitilrer yttrat betrarffande den senasie tidens utveck!bing i den indoklinesiska konflikten Merger vi hlir nAgra av de viktigaste texterna, sammanstlillda av Swedish Information Serviice. Palmes uttalande den 23 dee. 1972 bar redan omnamnts. Samma dag, den 23 dee., gav statsministern en presskonferens, vid vHken han tillfrAgades om hans uttalanden om Vie1tnam innebar att svenska regeringen betraktade president Nixon som en modern Hitler. Han svarade: "Nej, jag har inte jiimfort po1itiiker eller befiilhavare. Jag har jamf1011t verknlingarna fOr enskilda mii.nni·skor, valdet som en meningslOs styggelse. Sedan lir det viii otvivelaktigt sAsom en Nobelprj,stagare sade till mig ror ett par veckor sedan att Vietnam~kriget ar den mest omvlilvande handelsen i ameI'li-

kansk historia sedan inbordeskrilget med djupgAende konf!lik· ter, med djupgAende effokter pa en hel ungdomsgeneration i Amerika och i h~la viirlden. Men ungdomen jlimfi:ir ju inte med det forfilutna. Den ser nuet och det lir fOrfarHgt nog." PA juilaf:ton sande statsminis·ter Palme ett budskap ti11 president Nixon av fOt]ande lydel · se: "Denna julaf.ton kanner jag den djupa:ste fOrtvivlan over det mlinskl'iga lidande som fortsatter i Vietnam. MAnga gAnger i det fOrflutna har mlinniskor (Fom. a sidan 2)

By i Eksharad har

blivit.dansk koloni KARLSTAD. - Byn Brunnberg i Eksharad har nu saLts av Uddeholms AB till en gnipp danska familjer, huvudsakligen fran Kopenhamn. Ekshiirads kommun saljer dessutom gamla skolhuset tihl en dansk famHj. Brunnberg blir darmed fritidsby fOr minst 20 familjer frAn Danmark.

Fantastisk Julklapp: 10 milj. Patenteit, Som godklindes ar 1963, glil!lde en ny metod att varmvaiLsa svetsade ror. Det vackte myoket snart internatio · neut initresse. En svensk firma overiklagade dock genast patentet. Man gjorde glillande, att man redan hade patent pA metoden i iraga.

- SKUTSKAR. - Fabriki>r Ivar Holmgren frAn Skutskar har iiMt si:tt Mvs julklapp. Efter tio Ars processande ha:r regeringisratten gett honom rliitt i en patenttviist. Domslutet innebiir bl. a. att Holmgren torde kunna I'liikna med ett skadestand pA minst 10 milj. kr.

Presskonferens om kampen mot brottsligheten: Fr.v. den nytillsatta kommissionens ordforande statssekreterare Ove Rainer, statsminister Olaf Palme och justitieminister Lennart Geijer.

Regeringen utser komm'ission och rad mot brottslighet, nedbusn ing och porrklubbar 1

Regeringen tillsatte 3 jan. en parlamentarisk kommission fiir att liisa de omedelbara problemen i samband med den iikade valdsbrottsligheten. Kommissionen -skall fiiresla atgarder mot bl.a. bank-, post- och butiksran och bur man skall fiirbittra ordningen pa allmanna platser. Samtidigt tillsatte regeringen ett centralt rad fiir samordning pa lingre sikt av samhillets brottsfiirebyggande insatser.

ning ml de fOrsamlade. Halsningen mottogs med rungande appIAder. Luciabruden med tiimor och fOlje var Lika fOrtjusande som under foregaende Ar. De svenska sAngerna fick ett Ui:mligen rent och klart utforande. I ar hade de ocksa lagt sig t~ll med ett par typiska stjlirngossar, som verkNgen ho~de effekten av t!get. Det var en god och givande afton. 1

En menighet som fyllde helgedomen till trangsel bevi.stade den svenska julottan i Bethelkyrkan, den mest stiimningsfulla otta jag varit moo om pa mAnga Ar. Verkligen vard att man kor lang viig fOr att fa vara med. Med pastor Murks vaokra tenorrost iir iu den liturgiska delen av gudstjiinsterna alltid imponerande i den fOrsamlingen. Han tycks ocksA fa ett storre svens~t ordfOrrad fOr varje jul. Pastor Larson Iiiste texterna och predikade over "Julens unde11bara gAva" ·till en andaktig menighet. For min del tyckt~ jag: "I Ar ar alLting slirdeles." ForsamlingssAngen var overvaldigande, alla de!tog i responserna. Runebergkorens harmoni var ena~tAe .. emmar s g ut att rora var·e

·.

ergs ma -

netiska fingrar V:id kyrkkaffe,t var det fl.era som ocksA undrade om aettia inte var den hogtidHgaste ottan vi varit med om. Fran predikstolen gav pastor Larson Mer ett erkannande flk det tillmotesgAende dessa ottor ront fran Svenslm Posten.

--~-~----

• • •

1 ~

.fag \'ill gratu.lera var :uye • red., Svenska Posten ser ut att ha kommit mera till livs, och flera nya annons6rer, vilket ju skulle kunna anses som livsblodet fijr en tidning ech mijjligheter att om en person skulle tinsb att skriva pi engelska sprAket, sl gtr det bra, det Ir ju det gamla ordsprAket, man kan leda en hist Wl vattnet ... , maa jan ju inte 'begiira att den yngre ·generationen skall vara intresserad av att prenumerera pl eJ tidning $OM de inte kan lisa, jag kommer vii ih~g ~ir "i hade flera skribenter till tid••11 ;~ ; 1 ·;ii 1.· •.k~ v.i · rn;;,;u ~t ..1tt uttrycka sina klinslor om en

bortglngen sUikting eller god

\·lln. Vat· srulll :J·:it ;,;.;;:'1 ',iH min ;{amle van K. Einar Ca1·Ison i

r.-ik:~.•.un, hat· j 11 snn vi alla andra, blivit ildre, och om du minns sA Ir han den fijrre iigaren av Comolidated Press och Svenska Posten, och kanske Jade ut en hel del av sitt privata kapital ftir att behilla en svensk tidning i Nordvistern. Elnar skulle inte bli gl6md, han fick ju en trissa, men det skulle vara pA sin plats med ett erkinnande frill den svenska och svenskintresserade alhninhetens sida hir. Var Siirskilt glad att fA hara fr4n Steve Forslund Lesen F'rlllet forts. Pi sltlu Z

-- - -

SVENSKA Pas·

Logen Fribet frots. frAn sidan 8 och masriket, han bar en siirskild stil i sina bidrag till tidningen, om man laser bans opus sA beMvs det ingen underskrift, det ir Steves. Jag ir litet avundsjuk att jag inte kan skriva s4 bra. Men ser du Steve i min bamdom bade nijden ingen lag. det var nijdvindigt att komma ut och fijrtjlina sitt uppehille, vid 12 Ars Alder, lin att gA i skolan. • Jag vill ta tillflillet i akt o~~ vilkomna professor Ulf Be11bom och bans sijta fru samt familjen till Seattle. Han blir hos oss en lingre tid vid den Skandinaviska Avdelningen pa University of Washington. Hade nojet att tjinstgijra som bans chauffijr for en tre Ar sedan, ban var d4 ute for Emigrantinstitutet i Vlixjo. VliJkommen och trivs sA bra. Chartermedlemmarna blir ju _ allt firre for varje mAnad, rnr en tid sedan sade jag, frun och v4r gemensamma vlin Anna Haroldson farvil till Lina Carlson, Lina var chartermedlem av logen Frihet, hon var fr4n Nora socken, Vistmanland. Var mycket aktiv inom logen och var medlem av Frihets. "Drillteam" och pA den tiden var vi alla filtiga. Sov i ro Lill-Tijsen ""lin. Fred Greenlund '

Vasa Lodge noting 65 y&l'rs err 7? Three charter menbers will join 183 other memlwrs of the Vasa Lodge :\orden 22:33. beginning at 2 p.m. Sunday to celebrate 65 ,·ears in Tacoma. Tht• potluck dinner will he spn·ed in the Valhalla Tt•mple. Elsil' Odmark of Taeoma will make potato sau-

Leonard Svedberg, 91, .'.ll ilton. and Steve Forslund. 85. 912 Ridgewood A\·e., helped fo und the local lodge in 1912. Forslund is also the lodge's historian. Ni ne other members have been actiH• for more t han 60 wars. The,· are Anna \nderson. S igrid Carlson. ~agl'S. Olaf Carlson. Ellen ElliTlw charter membl'rs. son. Helmer Johnson. Ar:\h"a Person. 8:J. <>n·harcl r i cl Li n cl g n• n . Jo h n !'ark :'\ursing Home: :\pbon. Edith Swanson 0

and Gertrude Sandin . A Scandi na,·ian music program will follow the dinner.

Cinnamon topping T o ma k e a good cinnnamon topping for any nut bread, combine two tablespoons of sugar, one tablespoon all-purpose flo ur, one teaspoon ground cinnamon and two tablespoons melted butter or margarine.

..----------\

Henry Kissinger villig dampa oviljan mel,lan USA och Sverige USA:s utrikessekreterare Henry1 fordes i vanskaplig anda. Man har Kissinger tog 29 nov. initiativet till dar intryck av att Henry Kissinger ett mote med Wilhelm Wachtmeister, forsoker dlimpa motsattningarna chef for svenska UD:s politiska byra. mellan USA och Sverige. AmbassadDet ar_ for tidigt att diskutera nar tjiinstemiin raknar med att fa en nya ambassadorer placeras i Wash- ambassador om en tid. ington' och Stockholm, konstaterar 路 UD i Stockholm unde:rrattades man pa UD:s pressbyra vid samtal I omedelbart om Wachtmeisters mote. med GOt.-Posten. Wachtmeister var 路 Pa pressbyran understryker man, dock optimistisk efter motet med att det ar intressant att den ameKissinger i Washington. iikanske utrikesministern visade ett Den diplomatiska krisen mellan sadant intresse for utrikesradet. - Givetvis behandlades relatioSverige och USA iir vid det hiir et ganska gammal och fa tecken nerna mellan Sverige Och USA, .._ar talat for att den amerikanska erkiinner en talesman for pressbyregeringen overvager att ater siinda i ran, som emellertid inte kan gain pa en ambassador till Stockholm. nagra detalier. Den 8 september lovade doc Henry Kissinger att se over -den amerikanska politiken mot Sverige samtidigt som han skulle tillsiitta vakanta ambassadorspostei'. Motet nu den 29 nov. kan mojligen tyda pa att president Nixon och Henry Kissinger kan tiinka Sig att aterta normala diplomatiska forbindelser trots att Sverige inte dlimpat sin Vietnam-kritik. Men sammantraffandet mellan 'Kissinger och Wachtmeister i Washington var pa intet siitt planerat. Utrikesradet Wachtmeister mgar i den svenska FN -delegationen och var i Washington enbart for att triiffa bekanta fran tiden pa den svenska ambassaden diir. Wachtmeister bad samtidigt att fa avliigga ett rutinmiissigt besok hos KISSINGER VISADE IN.TRESSE ,Walter Stoessel, Europachef pa State Department. Strax fore det Enligt uppgift skall dock varken motet fick utrikesradet besked om aktuella namn eller tidpunkter for t att den amerikanske utrikes sekr. en utvaxling av diplomater hadisku'nskade triiffa honom. terats. Man vantar, att USA tar :~ - Jag talade i omkring tio minuter forsta steget och utset Jerome HolJmed Kissinger, klargor Wilhelm路 lands eftertriidare. Diirefter kan fWachtmeister for TT:s USA-korre- svenska regeringen skicka en repre1spondent. Han var mycket positiv. sentant till Washington i stallet for Pa svenska ambassaden i Wash- 路 Yngve Moller, som Richard Nixon ington bekriiftar man, att samtalet I Vagrade ta emot.

Loneliness Is Price Swedes PaY for Order

TAGOM.'• t'l-NEWS

AllD IUHAY UDGI&

blonde, a picture pos Swede. She says she is uni ested in politics, but say does not like people who lessly put down her . cou She likes to travel over but finds Swedes who say are happier abroad, "sno rich people who remembe days when their taxes not so high and they live grand life." She says her own life i illustration that Sweden highly decent country, only one where she could done what she's doing no Now 25, Gunilla marrie 20 to a student and had children. The eldest, Bri was partially crippled so she will never walk no and will need special atte all her life. The second came shortly afterward Gunilla never continued o university; she stayed ho Gunilla was divorced went to school to becom physical therapist. Once she was officiall student, Gunilla had a rig cheap student housing for self and her daughters. student and a woman al they also provided day car her apartment building for children so she would be where things are so much eas- much more friendly in Britain. lunch. So what if England has to study. Over holidays, · " Th ey heIp. We ' re a north ern on Iy 2 per cen t economic · ier. has the right to leave He laughed and said: "I ac- German tn'be , st1·rf and porn- growth; they do have 200 ,000 handicapped daughter un tually feel more at home in pous. All those awful people pubs." special care so that she other countries. People are who talk about engineering at Gunilla Fladda is tall and _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __,__ _ _ _ _ _ _ _ __:__ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ have _ _some _ _ time _ _to _herself. _ ____.

STOCKHOLM (AP) MONDAY: It ls 3 p.m. and the moon ls oerut, a first glance at Sweden. Gray, white and black from the ait and gray, white and black on the ground, the world as seen thfOugh a coal chute. Dimness. An airport that could have been lit by a frugal grandmother, believing only in 30-watt bulbs. No sounds, no usual airport hassling, and in the baggage "Picture me," Agneta said. room, only an electrical hum- "I'm sitting in front of a conming, a light coming on and sole with a lot of levers on it. valises popping out of the If I push them forward, I can wall. How do you say please in break into a conversation to _ Swedish, for please give me a say something like, 'Your hand with these bags? There three minutes are up.' But if I is no precise word, the Swede push them backward I can lisstanding alongside says. The ten in and the people don't language doesn't provide for know it. WHAT'S TO HEAR it. Nor does the airport pro"Now, I never listen in. vide for porters. No porters, no noise, missing words. A First of all, it's technically ii· country that turns its head- legal, but there's a ibetter reason-you never hear anything lights on after lunch. Outside, a nearly empty park- in this country. When I started ing lot and buses spewing va- on the long distance domestic por like old steam locomotives trunk lines I listened a lot. But before they-rns& the 40 miles H into town. Through the Window at ar.q people saying? ow long If took them to driv• to there is a suicide landscape: somebody's house, how much the same no-color scheme and t the shoes cost, how many cav"The word 'I' is not very an . army d t of th heavy ed 0 ftrees th s da- i'ti'es some ki'd has. Never any- common in Sweden. I was to Id t ione a against e gethe light. e roa ' body saying 'I can't exist with· again and again in school not sliltinels ESDAY: With a little mu- out you.' 1 never heard any- to use the word 'I'. We with· sexyinteresting, and I nevereven hearda draw. And this is all part of it. JMRation, StoekhoIm turns out thing anything ttlie mostly brown and ochre, little.,, "Our biggest problem is the bJlildings that date from some THURSDAY-In the middle feeling that we have influence indeterminate ye a r between of the strike that stopped the on the decisions that have to tae two world wars and mirror do with our lives. It is in every • i:text to nothing about what trains, closed the schools and area of life." SATURDAY, SUNDAYmight be going on inside. the marriage registries and al.,.._ere is new construction most resulted in the lockout of , .m Swedish army officers, people G o t e b o r g. The country s ~here, ·~mt it seems to fll t lked about another second city, With a Chicago. no relation to what was s 1. a . . sized second city complex. e before, its Baltic mood. stnke, one by mmers m Lap- "We're more like the Enr be the Swedes haven't no- land in 1~ 69 • It ~as there, for glish," a Goteborg man says; ~this. The only people out- ' a m~n like wnter Per ~l:f "We have a dry sense of huslde are people going some- Enqwst, that ~he myth of w • mor, and we have less stiff. place, not looking up at the ar- den as a utopia of labor ~~ce ness than those in Stockholm." \· 'Cllftecture or anyone else. a n d ~~asonable bargammf He is asked what the average . ~Wou felt you were shut out, ended: The world just ~augh Goteborg resident does on a ~·t..you?" a Swede will say up wit~ what ,,was g.om~ on w e e k e n d . ''Drink 1()'eek later. "But that's the here this year, ~e smd. The and-maybe-make love," he ill'll!ly most of us feel, too." fact is, SVl'.eden s problems says. ,..,. NO CLUTl'ER caugh~ up with the rest of the - e remarkable thing on a world s, or fel,l back to the re st There is good evidence to !; ...,... of lthe world s before peop1e support the drinking claim. Li· trudge is the absence of · full ·iabbiness 80 careful do the on the outside were y quor is sold only through the staterun system bolaget, a • . aware of it." bkee~ers ~eem. to av~id The miners' strike in Ki· s e r i e s of package stores. i!tter m their display win- runa, according to Enquist There are black lists on which f: M'IS. and other Swedes, was a new alcohol offenders are excluded • Arranged in the same neat kind of strike in that it went from making purchases. At ay on terui: shelves at the essentially beyond the usual one bolaget, there were long venska Inshtu~et are sheets list of demands in strikes- lines of people looking down at t paper o~ which the Swedes wages, benefits, vacation time their feet or shifting furtively AtVe compiled on the.mselves -and got into the problems of as if they were buying por~ess columns ~f mforma- a society where the salaries nography instead of scotch. 1leit. Th~ Instltut~t ~s the heart and benefits 8ll'e good and the Perhaps because it implies a or. Swedish nar.c1~sim, a trick vacations long. The question lack of~~~· a!:"~~~ ror atlshcs t • t u as f'Ud JvlJQJI ... sum@Ur:ing • any ~wtts any of iii: if the quor in Sweden. In bars, a :.:B'or starters: workers felt that they had no man who has drunk too much erage income of $3,570, influence on the course of will get a cross look. st in Europe_ and second their lives or on the policies PRICES ARE UP to the Umted States; of those who employ them. MORE mAN MONEY The rush at the bolaget.. Jll'ices increasing. at 18 per cent a year ~ntil frozen by 0 1 0 f Palme, the Social Goteborg's shopPing mall is ~nt edict. Democrat premier, has recog- because the stores are closed 3Iarri~ges and t~e birth rate nized the problem and says Saturday night, probably the dfcr~~smg; abortio~s and. the Sweden is not afraid to think best way to keep drunkenness illegitimacy rate mcreas~; now of moving toward utopia down. The government's other tle balan~e of payment ~e~icit and beyond television sets and answer is to keep hard liquor apr>roachmg $200 million. outboard motors. The word prices up, while advertising Church attendance do~ to 4.6 pronounced again and again is for Wine in full page news~nt of the P?Pulation; al- "jamlikhet" _ equality; not paper spreads. "It's better for olism decrea~m? margmal- just an equal chance, but a sit· your health," the ads say. •11 but drug ~ddict10n advan~- uation in which money will not There are no such governto the. pomt ~hat there 1s be the final factor in creating ment campaigns to limit sex. narcotics addict for every and bidding for skills and tal- Swedes repeat endlessly that tie .certif.i~ble drunks; every ents. the pornography shops that 1cal VISlt from an eye test Thomas Danielsson who is have opened in their cities are surgery costing only $1.20 associated with a trade union essentially for foreigners, but t taxes , taking ~alf of a publication, said the teachers' the fact is that most of the Ingle man s yearly mcome of and civil servants' strike "was pornographic novels on sale ill,OOO. the first clear reply of tradi- are in Swedish. :l>OLLAR FOR SMOKES tionally privileged classes to "We just don't make a fuss :4nd out on the street, the the loss of their centuries-old about sex," a Swede said. hers you can see for your- lead in having more money. There is good reason to doubt, f-a subway trip costing 20 'What am I a teacher with a however, that if 30 years of ts, a pack of cigarettes a degree for if I don't make sex education in schools have ar, a steak five, admission more money !than an idiot who made Swedes more liberal, a live sex show $15, and no turns a lathe?,' they're saying. they have made them happier 'al price for matinees. That's where we are essential- or more relaxed. The Stock"'1EDNESDAY-"That's it, Iy, in Sweden, at a point holm newspaper Expressen 's it. What this country where the tensions everyone has a sexual advice column antees you is that you works so hard to keep down in written by a couple called Sten 't die in the street," says their private lives are coming and Inge. The answers seem eta. She is 22 and a long out between the classes in a wise and gentle, but the questance telephone operator way it probably hasn't hap- tions are genuinely sad ones. MONDAY-Christian Bratt o calls herself a "freak" pened anywhere else before."

Stockholm's New Jlirliament Building

South Tacoma shops - 1927 By ROBERT C. CUMMINGS

TNT Capital Bureau OLYMPIA - Last week's story on the closing of the railroad shops in South Taco ma, a victim of the merger of the Northern Pacific and the Burlington Northern, must have caused a pang for anybody who lived there during the first 25 years of this century. Accompanied by a story that Garceau's Department Store, one of the last of the family-owned businesses, had closed, it was quite a shock. ''The shops," as they always were referred to, and the Northern Pacific which owned them, made South Tacoma - literally.

son," and as late as 1911, when I started grade school, many still referred to it as such. Long after its annexation into Tacoma, it remained a close-knit community. Its houses scattered into prairie land to the north of South Tacoma Park and the Tacoma and Oakwood cemeteries, and to the south of Rigney Hill. Wapato Hill on the east

MANY OF THE houses were built by the railroad. Two-story structures of the distinctive design, they nonetheless were identical in shape and size. There were 12 houses on Junett Str.eet in the double block between South 56th and 58th streets, and all except one had been built by the Northern Pacific. Though changed somewhat in exterior appearance, most of them are still there. They were well-built. As for their occupants, all except four of the families who lived in them were dependent for their living on the Northern Pacific shops. Ask any people on any street where they worked, ' and four out of five would reply, ''The Shops."

NOT ONLY DID the Northern Pacific, or the "NP" as it was best-known, build the town, it was its economic lifeblood. Ttie NP originally had named the community "Edi-

< t

( s ti

and the South Tacoma Swamp, which bordered the shops on the west, formed natural east and west boundaries. But it never was a "company town." The houses built by the railroad could be purchased by anybody. My father, who had a blacksmith shop on South Tacoma Way - then known as Union Avenue - owned one of them.

' Garceau's Department Store. There was Bain's Grocery, Snell's Meat Market, Ludwig's Drug Store, South Tacoma Steam Laundry, North Pacific Bank and Fairview Hotel. Also family owned were the half-dozen saloons, which were located on Union Avenue north of 54th Street, until the state went dry in 1915. Throughout the years, good and bad, the Northern Pacific shops remained the mainstay of South Tacoma's economy. During World War I, many persons were lured to higher pay in the tideflats' shipyards. But many workers stayed. A few. years ater the war ended, they were glad they did.

WITH THE CWSING of Garceau's, North Pacific Bank is about all that is left from those days. It has continued to grow with the community. South Tacoma undoubtedly will continue to grow and prosper, as it has for close to a century. But the NP shops and Garceau's gone, it never will be the same.

Future industrial park on site of South Tacoma railroad shops

Industrial park to replace BN sh By MARVIN BIDSTRUP News Tribune Business Writer

Burlington Northern, Inc., will close its South Tacoma railroad shops by July 1 to clear ground for a new industrial park with the potential of a $10 million payroll. The 150 people now employed in the shops will be offered new assignments lls the operations are phased ou over the next six months. Richard A. Heulke, Burlington Northern's regional vice president, made the announcement Friday to the Industrial Committee of the Tacoma Area Chamber of Commerce. The new development means South Tacoma may see a resurgence of industrial activity that eventually could create nearly as many jobs as existed

when the rail shops were at peak employment in the 1930s. Burlington Northern plans to convert the 125-acre shop site into an industrial park large enough to ultimately accommodate 16 to 20 firms employing 800 to 1,200 people. The development site is located on the old "Prairie Line," once the main line of the former Northern Pacific, now merged into Burlington Northern. The line is capable of carrying throughtrains. BN officials said they discussed the shop路 phase-out Thursday with various railroad-union leaders. "Everyone will have a job offered to him." said Paul S. Griffith, BN's regional manager of labor relations. But most of the employes will have to

move elsewhere to take the new jobs. Griffith said new employment will be created at Everett for 22 carmen, a laborer and a clerk; five at Auburn for three carmen, a laborer and a blacksmith; 13 in Tacoma for 12 carmen and a laborer; 10 at Havelock, Neb., for carmen; 26 at St. Cloud, Minn., for carmen; and two at Livingston, Mont., for machinists. In addition, five more jobs will be open at Havelock-at a different time, for four machinists and a machine helper. Out of a possible 15 employes remaining, BN expects some to retire on pension, and the rest may fill already-established jobs waiting to路 be filled "within this seniority district -Seattle, Everett, Auburn and Tacoma," Griffith said.

Beulke said the prop park could attract $15 t new investment for ware facturing, distribution a Iities. Sites will be sold o clearing to begin after J sites will be ready fo about Jan. 1, 1975. The development is e tinue for five to 10 year Already zoned for heav South Tacoma shops ar mile west of the Tacoma state 5 - will be cleared streets and utilities. It tains 28 miles of tracks of storage sheds and m lities dating back to the t tury.

~ag ser av ett brev a kvar h 1901, i hemtrakt. De 1cun:c~~ torn markt de vita bjorkarna. FaluEn glng tidig behovdes i det dagliga livet. De hade bjorken ar alldeles sni:ivit med de en pojke som r horde jag m ·Iangt till narmaste granne. Den ene svarta stallen dar kvistar suttit. byggde sitt p(irte pl en bergas, Och tank s1 ofta jag jamfort bji:irken Det var nog MINNEN FRAN STORA TUNA, den andre plenannanhojd.Omdessa hiir i Canada med bji:irken i Sverige som hi:ills i DALARNA , Slifsniisfinnar hade nagot att saga och Dalarna. 1Jag till och med forpassande verse ur bibeln. · Linki:iping, Sverige varandra, sa ropade de i naverlurar si:ikte tvatta en bji:irk pa farmen Under en I£ng fdljd av ar sande till varandra pa kviillarna. en gang. Jag .~et inge~ting sa vackert Niir min far Min far och alla hans broder var som stor~ bJorkar k~.mg en boplats: hade de "dok Victoria Erickson sina minnen fran farbror om. F' hembygden. Breven kom fran North gudfruktiga miin, de var uppfostraile !Det var sa mycket bjork planerat ~a Surrey, B.C., Canada. Giirna talade sa. Fars aldste brorforti11Amerika Domnar~et. Aleer som var mer an pa selen vid hon darv~d om den gfadje och trygg- nar han var 20 at. Farmen som han hundra ar gamla. Jag minns fran Farbror Olle v hem och hiilsad het hon kande vid samborigheten med odlade upp finns i Wisconsin. 1 den barndomen att det var 0 torka ibl~d· I ~e sina. Och nar dottern Inita (orra sliikten iir alla kusinernas barn om sommaren, och d3. bruka min 19 ar yngre, d aret meddelade hennes bortgang for- Iiirare och Iararlnna, tre iir univer- f~ och de fiesta bara vatten till "doket" har j ~tod man saknade var a djup 1den med sitetsliirare en av · min kusins bJorkarna, de fick inte torka. Vid det innebar. I aren alltmer vidgade familjekretsen. soner ar Iakare. Stora Tuna kyrka iir det ocks1 mycdukarna rakt n Ett av barnbarnen var Diane, som Jag skrev e!1 gang till tidniiigen k~t bjo7k med alleer fran Ian~Om kyrk~sB ofta lyssnat till mormor och bennes Tribunen och tragade hur jag skulle vagen hll kyrkan och till prostgarde de neg niir de II berattelse om det markliga land- fa kontakt med mina anhi:irtga. Det n. • har sett det ock~ skapet Dalecarlia i bi:igaNord.Diane var inga svarigheter .allsa och sa I .Kvarnsv~en finns en vag som under min skoU hade si:ilcl liir~ pch forsta hennes skrev jag till kusinerna pa farmen aldr1g blev riktigt byggd. Det sags ar gamma!, Och modersmal. Salunda bares ett arv och fick svar pa svenska. Sedan att folk som hade digerdi:iden trami.. 1· Yida re som denna familj bland manga har jag mo"tt en hel del av dem. Vi pade opp den niir de spr. ang direkt prr namnas. ~yrkan Mff n1 namn andra emigrantfamiljer kan sta som . skall motas tgen. Det iir vanligt i ned 1 Daliilven. Det iir en sagen av siden och fOf ett exempel p£, Det galler kanske i Amerika och c anada att man tar reda jag hOrt som barn och senare ocks£. hade fatt oode bd forstoni;_ ~!vssynen, viirderi~garna, pa sin sliikt och man vet att blodet Om nagon nos sade "Gudhjiilpe dig". ten Froman s~d som mahanda ej bleknar sa snart ar tjockare an vattnet. En del sade prosit. Det gick ocksa fosterfar. Henne! som ett kulturellt sprakligt och anFar berii.ttade att finnstugorna tillbaka till digerdi:iden. Det sags ska kriget ~ ' sa m nat arv med aren gi:ir. oftast bestod av stugan, p(jrtet och att prosit (val bekomme) sades "::r. ..... · terad av prosten Victoria Erickson var Codd i Hus- bastun. I p(jrtet arbetades det med for att en nysning kunde fdreooda I kyrkan lag bol hagens skola, Borliinge, 1886. Hennes am mojligt. Om de hade hiistar och antingen nagot gott eller ont. I kvasten i kniina far var martinerbetare Vid omnar- kUrning vintertid, sa var det mycket l Nattvardsv~ s~lle hjalpa ... mot. de pa abrodden vets jarnverk, modern liirarinna. att gora i ordning lappa och laga. u.?gsot, ~et horde Jag s.om ung Janta. j , sett nar ja!1' Foriildrarna stammade fran Siifsnas Det hiinde ofta att de kom hem var- Da dog JU hela flJDilJer ut i dent d3. var det ml , finnbygd. Fran finnsliikter c1iir annan dag, sa dar omkring ,!d· fyra sj~~omen. En gards!ar~andlare~ kvast. Den best lriinda vid namn - raknar f.o. skalden lliir det ..redan var morkt. Da skulle berattade att han ta.git s1tt natt-. ibland myrten. K: Dan Anderson sitt pabr:i. potatispannkaka sattas fram mjolet vardsvin med sig i glas i mossan. sig inne i kyrkan ODenna familj tillhorde den sista maste f!lanohusMlla.med.Ing~nsadde )Och .bra Yat.t h~. Han. var fran: Det sag jag senas Jag minns en~ vagen ub'and;rare som bade en topp vefe <far pa den tiden. Stickor span- Hedgardarna mte Iangt fran kyrkan.a in pa 1920-talet i de svara tidernaj tades, tandes och sattes mellan Skyddspase anviindes nastan alltidt liinsman Anderss~ efter fOrsta viirldskriget. Att vi ut- stockarna, men man maste vara for- niir barnet var litet. Det Yar fOr:i ~ kyrkan m;. Kulll vandrade berodde pa arbetsloshet, siktig med elden. Sadant Iarde de siikerhets skull, som det sades. ~ 1 skorna, sa de hol berattar hon. Vi utvandrade fran Fa- . sig redan nar de satt i mors kna. skyddspasen skulle det vara sma; se, det skulle vai lun. Pa taget till GOteborg kom cirka Jag har hOrt att de slog eld tned bitar av dopkliinningen, den fOrsta• att alla var i sin 35 unga miin, en del var fran Sand- flinta och fni:iske. Finnarna korde koJ blojan, skjorta och lindeln, bara; iirmar, roda livst1 . rtken. Mina !orsta intryckavCanada till smedjan och anda ner till Filip· ett litet gryn av vardera. skulle · gade kjolar. "Lan Yar att det var sa glest befolkat. stad. det Vara silver, pld, stal. Detfanns, pressning av tyget, Man kunde sitta pa taget 7-8 timDet var en man som hette LOfkvis folk som hade pasen hiingande kring gult. Det var 1898 mar och inte se en enda boning men som bodde i Forssa. Han arbetadi halsen. Mor hade det i vaggan.. dagen. skogar i det oiindliga. vid jarnverket sa lange jag minn J , hade tre syskon yngre iin jag,t Tunasliitten var Om han fick en gitarr i handern sa jag har sett det. . och ungdom. Da va Antalet utdrag efter Victoria Ericksons brev omfattar o. 700, d£ glomde han allting annat. Vi bru Det fanns manga som gick till Vi-. byarna och de fl och av dessa fick Borlange Tidning kade se honom sitta underbjorkarn dicke-~a i min hemtrakt. Hon bo-. fick g£ i kyrkan. taga del. Av deturvaltidningengjorvid Bullerforsenochspela.Hansaa tade bade folk och fi. Hon gay or-t likhet Jag fick nyl de valjes ocksa till en del i det han ackompanjerade till musike ter deb smorja till barn som hade ' foljande. fran fallet. Diir kunde han spel "riset", som sedan kallades eng- ,1 min fars hem var vad de kallade timme efter timme. Det samlade: elska sjukan. Hon anYiinde ocksa den vackra kyrkan p0rte och stuga. 1 stugan stod vavalltid folk omkring honom; En g£1lf briinnvin i sinamf".Uciner.Jagmlnns Det skall jag I£t fragade jag hOnOm Om han Verklige ~ Sd• ette ~ ,.-Jansson. !laD ffiOr, tva Systrar !'I Stolen inne aret runt. Allt SkUlle ViiVaS till ett stort hushall och karhordl' musik fran f;ilJpt. "Var sake gICk till henne fOr att han Var dalig I familjegtaven na~ das och spinnas ull och stickas om att om du vill hora musiker i benen och han blev br~ Hans , kyrkan. Min syster sa kan du hora den", sa han. s!5ter so.!11 bade samma akomma att du konfirmera.C s trumpor till fadern och de tio pojkarna. Minfarkundestickastrumpor En Flodakarl ar vig och smidi~ gick ocksa dit och blev botad. Det minns du var du s~ sjalv. I stugan var ocks£ en stor Han iir liten till vaxten, darav ordf ~ inte ovanligt att ~~dicke-S~ . Visst minns jag, in bakugn i vilken de bakade och varje tasse. Rlittvikarna ar llingst av dal gardsplan ~ar tul1 av hastar och aJi:- 0 nej. Mor bruka dag vtntern igenom sattesinpotatiskarlarna. I Dadran som 1r kapell don och manga patienter hade hon. iir en skattkammar Pannkaka. Det skulle de hamedlingoz fcirsamling till Rattvik finns Sveri Hon gjorde mycket ptt medan gliidje av det du mi kl. fyra. ges storsta karlar oeh kullorn hc>n levde:. Det ~er nagot i orter plocka tram och d som hon linde ~II. r , men icke g!Omt." · ttAftaval" med ragmjolsgrot ats . s~nast .kl. atta. De hade en l1ng- :~d~V:lidgt Janga. ~?rpral Blom som En ung flicka som hette Elin Petbanic Vld ena viiggen och den var an om Ornasstugan niir · ersson och var 20 ar hade dott. De Majorsg flitigt anviind, sa far. hade de var barn var over 7 fot 1£ JAag unga satt Yid kistan hela natte'n ..,re hemm . ~ !;IJ'cmJ~a1..1. den sliikten finns ng. v £u vlildig ~dstam. Hela runda stocken ~_Canada. N.. :::..ar ...n""'b_a~r~ n -hii~"r.--Jc..JbEelllgr-a....vntng"" ...dd..-... en.....m .....J. edc__.1.... ju...s__,,tiind __._.a~.~E~l-in-L_ _ _ _ _ __

una

. 3

Chicago, Illinois, onsdagen den 16 februari 1972

"1:affetiiren den · biista iir av alla J ord i$krt Dr ycker"' s1'1 r det 1x< seen ska mitt im; e i den engelska te:t·ten pa ett vykort, som 1:isar "Coffee Pot Wat er To wer", d L' s va ttentorn et som lwr formen av en kaffekcmna, beliiget i Stan ton, hut•udorten i Settlemei.tet Ha lland i sydviistra Iowa.

Varldens storsta l(aff el(ittel vattentorn 1 l1alla11dslza Iowa Detta vattentorn ar kant som en vecka och som gav ett betyrlarnle viirldens stOrsta kaffekannar ekon0miskt netto i:<:u d PJ :lV d<>tt>i star det trvckt pa baksidan ans logs till att bygga um behalla av ett vykort fr£n staden Stanton ren till stadens vattentorn . Efteri Iowa. Stanton iir kant som den som Stanton iir en svenskstad belilla vita staden, svenskstaden i sfot man sig for att den nya vatten:Iowa, star det ocksa pa kortet. Jag behallaren skulle formen av en fick det haromdagen fran sven;'·'it- svensk kaffekitteL Kaffedri<:kandet tade bibliotekarien i Stanton, Alta var niimligen en seci som de svenShogren, som infOr julen varje ar ska emigranterna tagit med sig till brukar sanda en halsning till HN:s sitt nya hemland, och_ som befolkliisar; fran platsen, som for drygt ningen i ovrigt i Amerika ofta sag 100 ar sedan koloniserades och som mest karakteristiskt for nybyggdes av invandrare fran Sverige. byggarna fr Sverige. Som andlig och varldslig ledare - Vi har fatt den sforsta svenska hade dessa en utvandrad drangse- kaffekannan i viirldrn, och dettahar redsbo pastor Bengt Magnus nu blivit kant i hela landet. Folk Halland. reser hit manga hall ior att Sommaren 1970 firades hundra- beskada och ta bilder av vart vattenarsjubileet av stadens grundande, torn,, Mrs. Shogren berattar vidare med festligheter som pagick i over bl.a. att vattentornet star utanfor

fran

norra sidan av kyrkogarden i Stanton, den kyrkogard dar pastor Halland och hans familj ar begravda. Pastor Halland avled i oorjan ay 1900-taleL For en tid sedan uppvaktade kvinnogruppen inom Mamrelunds lutherska forsamling- den !Orsamling som pastor Halland grundade for mer an 100 sedan - pensionarerna pa stadens alderdomshem . som heter Halland Village, och bjod alla dar pa en maltid. Man sjong vid det tillfallet ocksa julsanger och -psalmer. Manga av dessa har sjungits av stantonborna anda sedan de svenska pionjarerna slog signer hiir. skriver Alta Shogren. Tva avpensionarernapahemmet iir forresten fodda i Sverige, och de talar fortfarande svenska flytande. Sjiilv ar mrs Shogren en andra generationens svensk-amerikanska, och hon behiirskar inte fadernas sprak sa bra. Hon talar och skriver helst engelska, men kan med ordlistans hjiilp forsta svensk text. I skildringen fran hallandsstaden

...L..de

"kans a

ll.amr?"ctern

berattas0 ocksft om 0hur biblioteket under aret genomgatt renovering. Fru Shogren hade hjalp av flera unga flickor forliden sommar med att mala om lokalerna och ge dem en allman make up. Sjalv har hon

I 1

~74

Skaningen Oliver Linder hade ,gott huvud- men blev redaktor Ar 1879 llimnade en Soders1am. "Y!1lr-ling sin fadernebygd for att soka mll for -dad- och aventyrslust pa andra sidan Atlanten. Han fann vad han sokte och forvarvade med aren berommelse som tidningsman, diktare, och humorist. Och d£ detta skrivs har mer an 20 ar (orflutit, sedan han slutade sina dagar. Detta allt ma motivera ett omnamnande av berorde staning. Han foddes den 29 mars 1852 och fick namnet Ola Andersson. Foraldrarna voro hemmansagare Anders Nilsson iGylleochdennes hustru Elna Martensdotter. I Amerilca kompletterade Ola sitt namn, och det blev d£ Oliver A. Linder. Han har i en svensk-amerilcansk antologi berattat en del om sin ungdom och darvid gett nagot av b£de aventyrets och humorns glans at de tidiga arens upplevelser i ' hembygden. Harom sager han: "Jag kom hit till varlden en !Ordag, varav synes, att de, som kallat mig ett sondagsbarn, ha haft oratt. Det var en eftermiddag, d1 bordet var avdukat. Jag protesterade och pockade pa mat. Den vanan - att vilja ha mat - har hlingt i mig antsedan. Att jag Vid !odseln vligde 16 hederliga svenska stalpund anser jag vara en ganska hOg Vikt att omnlimna. Mina forlildrar bestod av far och mor. Bondfolk. Det ligger s1Iedes i blodet, att Jait klinner bondanger, nar jag gjort nagot ma. Jag var lik de fiesta barn i det, att jag vlixte till och blev lildre med varje dag. Kom i skolan och visade tidigt stort snille. Skolmastaren forsokte piska det ur mig, men det hjalpte inte, utan jag har mast dragas med det alltsedan. Jag hade en rile fantasi och kunde dikta historier, som var fritiinkare, plstocl, att jag horde bli priist, men de andra voro mindre hadiska och hollo fore, att fag av naturen amnats till ticlningsskrivare. Man menade, att jag kunde konsten att ljuga. •.•. " "En dag foll lag huvudstupad ned pa troskladans Mrdagolvutanatts~

OLIVER "' LL'alEI

mig ihjal. Det visade gott huvucl, och min far llit inbilla sig, att jag horde studera. Till den iindan fick jag i mitt 13:de ar informator. I hela 17 dagar hade ban hand om min uppfostran. Jag bade ett ar !orut debuterat i en tidning med nagra charader ochihemlighetskrivitvers i l£nga banor. Sa fick jag belt ofdrmodat ett erbjudande att bli notisjiigare for Trelleborgs Allehanda. Under aren 1877-78 forslg jagdenna tidning med notiser och korrespondenser med det fagnesamma resultat, att tidningens prenumerantsiffra mer iin fyrdubblades. Anspratslos, som jag alltid varlt, dolde jag mig under olilca signaturer och und9:ick sa den besvarande personliga popularitet som eljest skulle fallit pl min Iott. Jag undglck aven diirigenom en ~assa stryk•.•• " - Om Amerika-aren tilligger ban bl.a.: "Sedan jag anliilt till Amerilca, har jag provat ~ litet av varje: farmaredriing, sjaare, redakti5r. Till_ de svensk-amerika1Ska tidningarna har jag stadigt bicbagit pl vers och prosa allvar och slQmt, med rrdnga godbitar ochendelamat.Jagg()rinte ansprak p£ att kallls poet. Mitt utseende skulle belj~a mig, om jag pastod nagot dyligt.~.Men mina verser ha icke desto ~indre brunnit -

i manga kakelungnar. I det borgliga livet har jag lyckats tamligen bra att gora mig okand. Jag kan ratna upp milliontals. Jag ar rilct begavad vad minne och aptit betraffar, och jag har samlat en nlitt formogenhet - av erfarenheter ..... " Nagra Viktiga data ma tillliggas. Linder blev snart uppmarksammad tidningsman. Fore 30-arsaldern hade han hunnit redigera 5 ol~a svensk-amerikanska tidu.ingar. Ar 1892 intradde han i Svenska Amerikanarens redaktion i Chicago, och har kom han att kvarstanna i 44 ar, till 1936, varav de Sista 28 aren som chefredaktOr. Uncter tiden medverkade han liven i ett antal andra publikationer, i handoocker och uppslagsverk. Bl.a. slinde han omkring 400 artiklar ocJi notiser till Nordisk Familjebok. Ar 1890 utgav han en samling humoresker, "Glada grin", och 1967 . en avhandling om John Morton. Senare, 1914, kom en storre samling berattelser och dikler, "I Viisterled" med m£nga fornama diktalster. Under hlimtade under arens Iopp vittg£ende kunskaper p£ alla vetandets omraden och betjiinade sig hlirVid av allt rikhaltigare referensmaterial, som han insamlade och katalogiserade. Detta var hans eget universitet, som val ersatte de overhoppade studiearen under ungdomstlden. Redan 1917 bade han samlat over 50.000 tidningsklipp och 15.000 tidskriftsartiklar samt dartill en portrattsamling; upptagande 25.000 nummer - den srorsta i sven8k-amerilcansk ligo enl. E. Skarstedt. Och samlingen av facklitteratur var diirjiimte betydande. Med nagra str!!er ur 0.A. tinders dikt ''Dromsyn" Vill jag g!irna Visa att hanS hjlirta under Amerikaaren ej forlorade banden med det stanska landet ell&r med de svenska' vardena och mimlena: Under bade i sin maka, fru Therese Fredrika, fddd Sennstrom, en god medarbetare. Hon var uppskattad som f'drfattare av noveller och uwsatser. Fru Linder var food i Grisslehamn den 24 jan. ~866 och reste 1887 till Amerilca. Ar 1891 ingick hon gifterndl med red. Oliver A. Linder.

ea·

Den svensk-amerikanska · pressen~ och dess framtid Det foljande lir nagra avsnitt ur tidningen Expressens artikel

"Slutet nira ftir den svenskamerikanska pressen". tillsammans med mina kommentarer. "Den svenska pressen i USA och Kanada Miler pfl att overleva sig sjilv. Det finns nio tidningar med en total upplaga pfl mindre an 20 000 exemplar i veckan. En svensk pressutredare jobbar nu med att forsoka radda Atminstone en av tidningarna. Tillfalligt forsijker man hfllla de nio tidningama vid liv med en form av presstod. Svenska UD st&iannonserar fOr $ 100 per mflnad och tidning. Det kostar skattebetalanra 55 000 honor om flret. • En mera permanent msning ska enmansutredaren Bruno Eneberg. 39, f6rsijka flstadkomma. Han bar presserfarenhet frin Hufvudstadsbladet i Helsinglors, Tr i Stockholm och veckotidningen Medborgaren, samt Det Biista. Sedan 1969 har han jobbat pfl Svenska Informa·tionskontoret i New York. Eneberg till Expressen: - Mfllslittningen lir att flt· minstone en av tidningarna ska kunna raddas och bli ekonomiskt -0beroende Kanske kan nagra av tidningarna bli kvar som avliiggare. De kan anvanda den storre tidningens basmaterial och ha eget lok~lt material. Orsaken till krisen ar att lasama Miler pa att do ut. De flesta lir en bra bit over 60 ar. Redaktorerna - det ar oftast · enmansredaktioner - lir annu aldre. Kjell Oberg, nu chef !Or invandrarverket i Sverige, gjorde for ett par !\r sedan en utredning om invandrartidningarna i Nordamerika Han kom fram till att det inte skulle finnas nagot Uisarundedlag kvar 1975. - Det ar den utvecklingen :vi lka f&'sl>ka .stoppa, sager Bruno Eneberg. - Tidningarna maste fOrsoka intressera nya lasarkategorier for att overleva. Amerikasvenskar i andra och tredje generationen, personal s-0m jobbar i svenska foretag i USA nagra ar, stipendiater och studerande, kanske ocks? turister. . - Tidningarna maste bittre spegla vacf som hinder I Sverige. Giirna bakgrundsartlklar och f6rldaringar till hindelser i det svenska samhillet." Sll 14ngt artikeln i Expressen dessutom skirver man att alla :tidningarna lir konservativa, som bevis harfor citerar man en ledare ur Canada Svensken, skriven av dess chefreda~tor Thorwald Wilk, om det sk Norr· malmstorgsdramat. I denna ledare argnmenteras

det bl a for flterinforandet av ·spostraff, m. m. Alltsa den av en del omhuldade teorien att om straffet ar tillrackligt avskrlickande sa miiiskar brottens antal o s v. Varken jag eller Harry F. Fabbe kan hfllla med om detta. Men vidare i artikeln Tidningama ar omoderna och trikiga, materialet ofta nostal· giskt. De minsta bladen utkommer ofta oregelbundet. InnehAllet ar beraUelser frfln klubb- och foreningsliv pfl utgivningsorten, sammanfatt· ningar av viktiga svenska handelser och landskapsnotiser m. kuriosaberlittelser frin utvandra1:'1las hem_bygd.Plus artUdar som stullts med journallstens namn och daterlngar ur svenska cfagstidningar. UD och SIS i New York sl®kar varje vecka mat1!rial · tlll tidningarna om vad som bar hint i Sverige. Cirkulliren utgl:Sr stommen i tidningarnas innehflll." Att en hel del av detta ar sant det vet vi alla innerst inne. Men jag kan inte Mila med om att en sidan svenskhetens for· klimpe som Harry F . Fabbe var en konservativ reaktionar - lflngt diirifrfln! Jag sjalv anvanaer mig av artilklar ur tva svenska dagstidningar, med vederbOrandes tillstAnd. Att ha kvar den ursprungliga journalistens namn och tidning, anser jag vara sjalvklart, om inte annat som en ren hOvlighetssak. Vi kan ocksA peka pa en annan sak eller tva har - S P har under hela sin senare utgivningstid varit ett organ aven fOr en hel del andra nyheter an hara "Landskapsnytt". Vi tog in den Svenska Klubbens i Seattle oppna brev, till de amerikanska . myndigheterna. Vi har i den mAn vara resurser det medger fOrsokt att vara sfl allsidiga vi kan. En av anledningarna att vi Jdipper artiklar ur den rikssvenska dagspressen lir att vi kan anvanda dessa utan att beMva satta om dem ! Om vi inte hade nflgra fokala artiklar om klubb- och foreningslivet sa tog det inte lAng tid innan vi miste alla vara lasare. Jag anser att det lir nl:Sdvandigt att vi far nya lasare, for att flt det mAste vi nog ta in en del engel;ska men engelskan komer inte att uncter nflgra som heist omstlindigheter att ta overhanden. Vi ar en svensksprakig tidning och tinker att ha kvar svenskan ! Jag efterlyser annu en gang vAr trogna llsekrets hjilp och kommentarer. Som ni alla f<Srstar sa vill jag fOrst och framst ha reda pa tva saker: 1) A.r ni villiga att fraga era barn och barnbarn under vilka fOrhflllanden de skulle kunna tanka sig

att prenumerera pi S P och pi vilket sprak de yille ha de artik· larna - svenska eller engelska. 2) A.r ni sjilva intresserade av annat an landskapsnytt, tex artiklar om det sociala och politiska livet i Sverige? Om musik, teater, konst och litteratur. Kort sagt om kommentarer och andra s k tyngre nyheter. Och inte minst lir ni villiga att i den man sfl lir mojligt gynna tidningens annonsorer och dlirmed ge oss stotre resurser. Jag viintar med iver pfl ert svar. Detta iir en al'tikel skriven direkt vid sattmaskinen och jag ber om overseende om jag inte har uttryckt mig tydligt ocb ldart nog Till sist som en upplysning till Expressen, jag iir faktiskt hara 41 ar och har ingen som heist tanke ~ att ivra ftsr spljstraff, eller att gfl tillb~ till det system~ sade ~a ftir Gga, oeh tand fiir tand". De har aldrig lyckats farut och de kommer inte att lyckas igen ! Bengt Ekbick

A-20-

•

SUN., JULY 11, 1971

TAOOMA ~NEWS TR1BUNE AJID IUllDAY UNI&

Favorite ·Port Found, Printer

Nyman Retires By ERNA BENCE After roaming many of the world's ports during vacations, Gus Nyman has found his favorite port of them all. {t's a pretty stretch of fine..gi-avel beach before his home J>n the outer rim of Day Is~and, where he and Mrs. Ny)11 a n h a v e lived among fiiends for a half-century. Finally, he's going to have .ms own time to enjoy it, for ~us has set his final galley of hot type, hung up his apron . and retired from being a printer after more than 60 y e a r s with the Tacoma News, the Tacoma Tribune and the Tacoma News Tribune. At 83, he seems only 60. Now, the familiar question: "If you were a lad of 9 again, coming to America from your native Sweden. would you again choose printing for your life -work?" We sat talking before .l}le vast window in the living ! room of the Nyman home, where muted colors empha! size the brightness of flowers and beach-side appointments outside.

The retired printer stared across at distant wooded shores of Fox Island and shook his white head. "I'd design ships," he said. Then he added, "I'm only a printer by accident, anyhow." With his parents, Gustave E. Nyman left his native Noorkoping, Sweden, in 1898, bound for New York City, where they first lived in that legendary district known as Hell's Kitchen. Young Gus got a job in a grocery store where he filled bushel baskets with coal and tnmdled them up flights of stairs to customers living high in tenement buildlings. AD PAID OFF Sorry to see such a little guy working so hard, a customer showed him an ad in a newspaper. The old Lord a n d T a y l o r Department Store, at 20th Street and 5th Avenue, wanted workers, and Gus was hired, without delay, as a cash boy at $2.50 a week - paid semi-monthly. His job had variety but little glamor. One day he was told to take some very

-News Tribune &tiff photo by Bob RUdslt

Gus Nyman on His Last Day

out samples for customers to Th e Tribune occasionally, inspect. too, when it was located beOne red letter day, he took tween A Street and Pacific samples aboard the street on 10th Street. car out to a fine brownstone During World War I, Gus house in the Upper East Side forsook typesetting to become where a "beautiful lady" chief technical engineer on wanted to see the carpeting twenty 250-foot-long steam 1 in her home. A maid served schooners built at Todd I Gus cookies and punch and Foundation Shipyards where the pretty lady gave him a the Port of Tucoma is today. job as office boy in a firm He turned a simple job into she owned in Brooklyn cabinetmaking and won high The Iron Clad Manufacturing approval from officials. DurCo. ing World War Il he again The lady was the famous turned to shipbuil~. Nellie Bly, then about 35 STUDIED BOOKS years old. "I came to love her like a mother," Gus reAll that Nyman knows of calls. But she went away and navigation and seamanship, the job ended. he said, he learned sitting in "Why don't you go down to Tacoma Public Library and the North Star (New York's studying its books. And it Swedish language newspaper) stood him well later when he and ask Mr. Johansson to gif built and sold a stylish cruisyou a yob?" Gus's mother er. In 1928, in partnership suggested. He did, and Mr. with Henry Foss, he designed Johansson did, and so young and built a 60-foot jib-headed Gus's life took a permanent schooner which would cost turn into the printing busi- $ 6 0 , 0 0 0 today. Christened ness. . Miss Tacoma by Miss DoroNOT MUCH PAY thy Rothermel who held the Gus's job was to hand-set title, the schooner set sail for the type for a 15- or 16-page California with Nyman as weekly newspaper, also a 36- skipper. page monthly magazine; to Nyman was active in the wrap, deliver and collect for them - all in six 10-hour early Tacoma Yacht Club, of days a week, for which he which he is a former Commodore, and has been a was paid $7.50. member not only of the Ta"What do you do with all coma Typographical Union that money?" his boss asked for 60 years but the shipone day. To young Gus, fitters', ironworkers', technithere seemed to be only one cal engineers' and draftsthing to do with it. "Oh, I men's unions at some time. take it home to my parents," he answered truthiully. The In the basement of the Ny} boss was so pleased he gave man home, from where one him a 50-cent raise. walks directly onto the lawn / In 1905, the Nyman family and rockery, then !he beach, ' crossed the continent to Ta- GUI has a well-~uipped meteoma, where ttre neaniess or--aWuW.~rk:ing ~op. He t h e s o u n d whetted the ~as bull~ several J?Ieces of youth's appetite to learn ?ne ~rruture for his home, -------------------~--'----------------'-- suoLuJ' more about boats. One of his including -ir crystal teacart · first Tacoma friends in knee b e 1 o v e d by Mrs. britches was Henry Foss present he, >s t•ifdftt~ ""ti a "We were ooth nuts about Chines&-table for daughter boats," Gus recalled with a Shirley <.Mrs. H. ~ean. Pape) smile, glancing over at the and family, wh~ live m EuFoss home next door to the gene. There is a grandsouth. The two have been daughter and three grandneighbors for 50 years and sons. tell each other often how Gus has written his memlucky they were to buy their oirs for his grandchildren. It beach land before prices sky- includes experience with rocketed as they have today. horses; mining for gold at 20 But that was years later. below zero· cussing as he "I always, most of all, had to cam the heavy gold wanted an education:" said bricks to the bank, then cursGus. "That's one thmg for ing ·again when he lost it w~ic~ I have to thank the all; and the memory of runpnntmg trade - one oan ning for the Legislature in scarcel~ set type .year after 1947 and being nearly elected year witho~! learnmg how ~o - but being glad he wasn't. When he received his 60use words. Gus saved his money and ~as able. to buy year International Typograc o u r s e ~ m draftmg and phical Union pin, Gus would mathematics from the Scran- accept no accolades, saying ton Correspondence School. "I want no honors for living That was b e f o r e World so long." dirty glass inkwells to the men's room and clean them out. Gus figured he was doing a pretty good job of it when a dignified older man stopped to compliment him, then went on. "Do you know who that is?" an awe-struck co-worker asked. "That's Mr. Lord!" Almost at once, Gus was promoted to the carpet department, where he rolled

I\, I'

WML

Puttingi his e~rtence to work, Gus went to work for the late Sam Perkins on the 11acoma News in the basement of the 'Perkins Build· ing. The pay was $4 a day. A t the same time shipbuilding workers were receiv-

To fellow News Tr1~~ne employes, Nyman is a livmg legend, a cornerstone of the newspaper. For decades he has set the most difficult little "agate" type, 1?0xscores and tabulated settmgs for sports fans, and has told :nl"__onl_P_,Q_n,.do_~

Os.ca_r Stjerne ett hundraiirsminne Den 17 februari 1873 fOddes skalden Oscar Stjeme i Fryksinde. Han var under 1900-talets forsta artionden en av landets mest lista diktare. Han vixte upp i elt bondehem i brytningstiden, d3 det svenska bondesamhillet konfronterades med den begynnande industrialismen. Emigrationen, vickelse- ocb nykterhetsrOrelsen ocb inte minst det Okande tidningslisandet bOrjade hiva iven avligsna bygders isolering. Skogsindustriema gav reda pengar; bytesbushAllningen ersattes av penninghushMlning. Bondelivets forindring pA golt ocb ont kom alt Aterspeglas i Stjemes diktning.

Skrev dikter under skoltiden I byskolan bade det visat sig alt · Stjeme bade lilt for att lira. Det bestimdes alt ban stulle sindas till "storskolan", d.v .s. Karlstads liroverk, dock forst efter mAnga om ocb men. Det var dyrt alt hAlla bonom med mat, rum, biicker och tenninsavgift, en nu glomd utgift. . I skolan gick det bra fOr bonom. Mot slutet av skoltiden tappade ban dock intresset fOr lixoma till fOnnAn for · Friidings, Heldenstams, Levertins ocb Selma LagerlOfs diktning, som uppenbarade en ny virld for bonom. Under bela skoltiden skrev ban flltigt vers, t.ex. om episoder i kamratlivet ocb om bemlingtan. Som gymnasist flck ban in dikter i stadens tidningar. Efter studentexamen 11193 slog ban sig pA universitetsstudier i litteraturhistoria, men efter en lid tvangs ban av ekonomlska skil alt uppge dessa.

Blev tidningsman Han Atervinde till bembygden ocb fOrsOkte leva pA att sinda bidrag till ~dningar. En del dir hemma var nu besvikna pA bonom, de bade hoppats att ban skulle bli prist och tyckte inte att det var nAgot rejilt arbete att bara kunna balla i "pien" (pennan). Emellertid observerades bans skriverier, ocb de ledde till platserbjudanden. 1899 blev ban fast medarbetare i Karlstads-Tidningen, bl.a. som ersittare fiir FrOding, som nAgra Ar tidipre liimnat Karlstad. Stjeme stannade som redaktOr pA K-T resten av silt yrkesverksamma liv. Han avled

1917. Karlltads-Tidningen bade under Ml!lrill. Hellbergs ledning nAtl ett betJdande politistt och tulturellt in· arbeten av hans hand kom ut. Men livsoron bade stegrats och underblas· tes av slitningar inom familjen. Pafrestningarna genom de standiga flyttningarna bade varit hArda. Den ekonomiska motgangen under depressionsaren bade han svart att over· vinna. Hartill kom hemlangtan. bade hos honom och hos hustrun. medan bamen daremot alltmer upplevde sig somamerikaner. Hjalmar Edgren uppehiill under dessa svara ar kontakten med for· skarkolleger och viinner i Sverige annu intensivare an nagonsin. bans siitt att overvinna oron.Sakert iir sam· tidigt alt i hans brev miinga ganger smi>g sig in. underforstatt eller i klar· text. undran och forfragningar om mojligheter annu funnes for en akade· misk anstiillning, och da definitiv, i hemlandet. Hur stor bans gliidje lik· som hustruns. da kallelsen kom att · som sprakexpert och litteraturradgi· vare intrida i det av Svenska akademin nystiftade Nobelinstitutet!

Ea bUd av Oscar Stjene frh de li1ta Area av llul Uv. Baa arbeta· de dl som redaktir pl Karl1tad1·Tidaia1ea flytande. Kamplusten ocb framstegstran hos rOstrittsivrarna var brinnande. Motstandet fran elem som kinde sina privilegier och hela samhillsordningen hotade var hArdnackat. Under svallade kansloma i unionskrisen Karlstad. Tidningen fick t.o.m. fiinster krossade av aktivister som ville "tukta norrbaggama", K-T bade ivrigt foresprAkat en fredlig liisning. Miljiin stimulerade Stjeme till politisk ocb social diktning, som uttrycker indignation mot orittviaor ocb bakstriveri ocb tro pA seger flir ritt och framsteg. Dikten "Vart eniga folk" llllKi riinte upplkattning bl.a. av Heidenstam.

1•

Hembygdens ocb ungdomens diktare I grunden var dock Stjeme ingen stridens man. Fran den stormiga verkligbeten sOkte ban sig i sin diktDing tillbaka till bamdomens ocb hemmets lycka, bembygdens fridfulla liv ocb hemfolkets enkelbet ocb riltframhet. HOgtocbvilsignat over allt i virlden, rent ocb ofOrgitligt ir hemmets namn! Den inbrytande industrialismen avsatte emellertid fOrfulande spAr i landskap och bebyggelse, och den gamla bondekulturen banaliserades. I dikter, dir ban uttrycker sin sorg och oro diirov:er, framstAr ban som nagot av en miljovardare langt innan detta ord var uppfunnet. Hor buru skogarna klaga, sucka och snyfta vid morden-

Klaga, min hembygd, klaga, sorj, du ir solkig vorden. · · Det ar i synnerhet de forbisedda, de denna gang. tillbaka till Sverige. Stor fattiga och strivsamma. liksom de mottagning i Stockholm. bosattning i unga och obetinksamma, som bar Djursholm. glidje och tillfredsstiillelbans sympati. Maktbegir, penningse infor den nya och intressanta upphunger, fOrtal onh berikning och allt giften. Men da stod olyckan samtidigt for stor forsiktighet gisslar han. for dorren . Edgren var hart sliten. Diktema publicerades i tidningen. hjiirtat forsvagat. Den 22-ariga dot· De blev ·snabbt populiira och lisles ,,,.,,_;JA d=bbades,_,av tu"'" · _ _,__yj ster och folkrorelsemoten . s·a1v

Det blev nagot av en triumffird

honom, kom ban indock gima, t.ex. till de stora ungdomsmotena, som sommartid anordnades av ideella organisationer och som samlade manga deltagare. Aven om tron pA livets geda makter priglar Atskilligt av Stjemes diktning, ir den pA det hela taget inte idyllisk. Glidjen forbyts ofta i sorg iiver minniskans hArda villkor, tillvarons ofalturbet och dualismen i den egna sjilen . I nAgra starka dikter biktar ban sin llJIPgiVclse infiir Herren ocb ber om f0rbarmande. ' Aven i en kart uppsats om Stjerne bOr ett 'Viktill motiv till beroras: moderskirleken och moderskapets lycka. Ur dikten "Maria" citeras: Med mannen, som dv ilskade, igde du gemensamt ., kropparne som tOrstade ocb blodet, som sjoo, · men i sjilen bar du nAgot, som dp igde for dig ensamt, fOr eterrent alt skinkas i kyssan g!Od I din harm, i din sjil stiga underbara flOden Maria, av allt som du skall skinka din SOD

Stjemes diktning slog i hiig grad an pA samtiden, sirskilt samlingama "Sol och sno" och "SAngerna om hemmet". Hans bOcker utkom i 30 upplagor eller bortemot 60.000 e1emplar, mer an nagon svensk lyriker dittills natl. Orsaken ir viii alt motiv och tankar motsvarade tidens smak. att innehallet var littillgingligt. innerligt och akta samt den villjudande versen. Men den omstiindigbeten alt mycket var sA starkt tidspriglat gjorde, att ban ganska snarl glomdes av en stOrre allminhet. Dock finns det i bans diktning sapass mycket. som bar giltigbet iven fOr var lid, att han iMU bar trogna lisare. frimst i hemlandskapet, diir sirskilt bans diktning pA virmlandsmAI aldrig glomts. Men bans dikter bar varit svara att komma over, sedan den sista volymen, elt urval av bans dikter, gjort, av prins Vilhelm 1943. blivit slutsald. Till 100Arsdagen av Stjernes fOdelse hardock

·~~""-'-"=--==:.===:::.;.;::t.;;:.;.___ L.~

·..:_.. _ ._.

._,--""J

.u-.h.!:ln_e..__hji_c.tA..-dild.e

1tJ{

NIA Rett

<t ~ j~· ..

Sea, setirchers DURHAM; N.C. (AP) - Duke University investigators say they plan to salvage pieces of the ironclad Union warship Monitor, which th•ey claim they have located on the floor of the Atlantic. Ocean about 15 miles south of Cape Hatteras. The Monitor, considered the forerunner of modern battleships, sank in a raging gale off Cape Hatteras on Dec. 31, 1862, while under tow by the U S.S. Rhode Island. The warship, which had fought the Confederate ironclad Merrimac to a standstill nine months earlier. at the Civil War Battle of Hampton Roads, was to be used to complete the federal bloackade of the South. The duel between the two is considered the first naval battle in history involving fully armored vessels. Sixteen Union sailors· were lost with the Monitor, a warship designed solely for operations in rivers and coastal waters. The sunken ship has been th-e object of numerous searches. James G. Newton, marine superintendent for the oceanographic program at the Duke Marine Laboratory at Beaufort, N.C., announced the discovery of the vessel Thursday. He said it was confirmed to be the Monitor after five months of analysis of underwater television pictures, photographs and historicai records. The next trip to the ship's .

location will be made this spring, supported by a $20,000 grant from the National Geographic Society and with cooperation from the state, · he said. Newton said that on the spring trip, mechanical claws will be used to bring up pieces of the Monitor that have fallen away from the main part of the 172-foot-long·wreck. The ship was discovered at the end of a two-week search last August by the university's reseal'& vessel, Eastward. Newton said the Monitor is "lying in 220 feet of water on hard sand and shell-strewn floor," beyond safe skin-diving range. He said it would be "extremely dangerous" to dive to the wreck because of the depth and a two-knot current. The wreck lies at the edge of the Gulf Stream in an oblong depression caused by the current, which has scoured the area for a distance of 600 feet beyond the wreck, Newton said. He said the search area was determined by replotting the track of the Rhode Island as she rounded treacherous Diamond &hoals, dreaded by sail- . ors as the "Graveyard of the Atlantic." One of the most positive pieces of evidence that the ship actually is the Monitor is a unique brass ring at the base of the turret, clearly visible in television pictures, Newton sald. Historical descriptions of the Mbnitor coinsided exactly with the findings made in the search, he added. ·

firid Monitor's

Monitor, right,

Mer~imac

duel

~grave'

AP plte&e

from J. 0. Davidson painting

A-4

Tacoma, Wash .. Tues., July 2, 1974 The News Tribune

r:=::========================After alrrwst a century

.shops close

Painful history By MARVIN BIDSTRUP

TNT Business Writer The Burlington Northern South Tacoma railroad shops lay silent today for the first time in almost a century. More than 100 employes shifted jobs Monday to BN yards and shops in downtown Tacoma, Seattle, Auburn and Everett. Only about two dozen ma. terials-department employes and a few others remained at the South Tacoma shops today. They are all who remain from a work crew that numbered more than 1,000 when the rail shops were at peak employment in the 1930s. They will spend the summer cleaning up and shipping out remaining materials. BURLINGTON NORTHERN announced last February that it would close the shops July 1 to clear ground for a new industrial park. It may be 90 days more before clearing begins. Sites will be sold or leased. · Arthur E. Hedlund, who has superintended the South Tacoma shops for the past nine years, walked among the big, empty red brick buildings in the sprawling yard Monday. It was pretty sad, he said, to see it all go. He pointed to a sturdy wall where weather has left its mark on the masonry. "Those bricks have stood

through windstorm and ·earthquake." HE GAZED far across the roofs at the shops' powerplant smokestack, standing sharp against the southwestern sky. Early-day craftsmen had built it precisely odagonal, brick by brick. They took the pains to put a trim around the top. "That's a beautiful stack," Hedlund mused . "The men who built that were good craftsmen." Hedlund will transfer to BN's King Street facilities in Seattle. Of the 100 or so workers who shifted workplaces Monday, 30 moved ·to BN's yards and shops in downtown Tacoma. Fourteen of the workers retired as of July 1. Alex Ostwalt, foreman of cars, will retire on Sept. 1 after 47 years of railroad-

Staff photo by Bruce

Wheels stop turning for Oswalt, 1eft, and Hed

ing. FTB~P )~'f!:FrtQ~$'f%r'ft. ·~ i¥LIWJaid "My wife and I are going·---------·JV Staff photo by Warren Anderson

to see Australia next year," Ostwalt said. rarceaU THE SITE of the future industrial park lies on the old "Prairi'e Line," once the main line of the former Northern Pacific. · At the time BN announced plans for the industrial park, a spokesman said the old main line is capable of carrying through trains. At the shops, a stack -of old handcars stood forlorn. South Tacoma awaited a new era.

closed door on an era

And for Myrtle Garceau, a over here - it's hard for them to get up to the (Ta- way of life that began when coma) Mall." she graduated from high GARCEAU'S CLOSED school has come to an end. "You know, until I came out its entire inventory in a going-out-of-business sale down with arthritis in January I don't think I missed 10 that lasted 10 days. Miss Garceau had ex- days of work all the time I pected it to run another was here," she said. ''I think I'll just take it week but it didn't, and so on Saturday afternoon family, . easy for a while. But I friendS and customers gath- really feel funny about closered in.the store to bip fare- ing the shop down - like well to a business that ·grew someone in the family has passed away." up with South Tacoma.

-~ - . -..-...~,,.._.- ......... -.~~~.,.,,\f.~~~-,,,,,..,.,,,_.~"'"""- ... '

A-8

Tacoma, Wash .. Tues., July 2, 1974 The News Tribune. •

South .Tacoma pioneer emporium has c"losed doors aft;er 71 years :The small, family-owned

&hops of the past are rapidly giving way to the larger, more impersonal establishments of today. And Myrtle Garceau, sitijng amid the r;iow-empty slielves of the small South Tacoma apparel shop her father started 71 years ago, expressed sadness at the trend. .''There just won't be famQy-owned stores any.more," she said. "I remember in the early days, we had stools linjng one side of the store so that customers could sit while they shopped. The big stores don't have anything fike that nowadays; they just wa'n t to get you in and eQt as fast as they can." That was never the phi"losophy at Garceau's Deflartment Store, 5423 South Tacoma Way, which closed its doors for the last time Saturday. MISS GARCEAU'S father began the business in 1903 b Ed Garceau & Son a : block from its present location. A few years later, it · moved to the South Tacoma . Way address where it was to • t8Jllain until it closed its doors. • Garceau's was ever a famil~ affair. F.d Garceau died (n 1941, but his nine sons and daughters carried on the '!>usiness "one right after another." (One brother did "defect" to work at J. C. renney's, however.) . Having your father owe · ~n apparel shop had its dtawbacks at times, though. ''Whenever Dad had some

Staff photo by Warren Anderson

Myrtle Garceau closed door on an era . shoes in the store he .couldn't sell, he'd just bring 'them home," Miss Garceau recalled, "and we'd have to wear them." Many of Garceau's customers were women who lived within walking distance. "We had a lot of elderly women who were regular customers for a long time," said Ruby Gooschin, Miss Garceau's assistant for 16 years. "They cotild just walk

And for Myrtle Garceau, a over here - it's hard for them to get up to the (Ta- way of life that began when she graduated from high coma) Mall." GARCEAU'S CLOSED school has come to an end. "You know, until I came out its entire inventory in a going-out-of-business sale down with arthritis in January I don't think I missed 10 that lasted 10 days. Miss Garceau had ex- days of work all the time I pected it to run another was here," she said. "I thipk I'll just take it week but it didn't, and so on Saturday afternoon family, . easy for a while. But I friendS and customers gath- really feel funny about clos· ered in"the store to bid fare- ing the shop down - like well to a business that·grew ·someone in the family has passed away." '. · up with· South Tacoma.

Staff photo by Robert Rudsit

Soldier, author Burton Andrus ~

t7 -

)_ Ji,

-/tV /

Burton Andrus says he is about ready to do some serious work on his second book. If he keeps the promise it could be an interesting event for all of us. Andrus' life hasn't been an ordinary one. It has been no 9-to-5, five-day-a-week kind of thing. True; he-spent from the First World War to well past the Second World War working for the ~me employer, the United States Army. But the JObs he had in those days weren't ordinary.

FOR INSTANCE, the quiet spoken former college professor was one of history's most famoW; jailers. Andrus, a retired Army colonel, was governor of Germany's Spandau Prison and chief security. officer for the international tribunal during the war crimes trials that followed the Second World War. As such he was charged with the care of some of history's most infamous people - Hermann Goering, Rudolph Hess and a host of others whâ&#x20AC;˘ helped Adolph Hitler bring the Nazi Party to povter in Germany Âˇand then waged was against the world. While that was nearly 30 years ago there is still a bit of unfinished business that bothers An~ "Rudolph Hess is still in prison. The only one still there." IN mE early stages of the war Hess, the No. 3 man in Germany, parachuted into Scotland in what, he said, was an attempt to bring peace. Hitler disavowed him. The Allies did not believe him and on Oct. 1, 1946 Hess was convicted of "conSJ>iracy to wage aggressive war and crimes

•

,JObs he had in tbc>se days

weten~ &rdinary.

FOR INSTANCE, the quiet spoken former eollege professor was one of history's most fa. motis jailers. Andrus, a retired Army colonel, was governor of Germany's Spandau Prison and chief security. officer for the international tribunal during the war crimes trials .that followed the Second World War. As such he was charged with the care of some of history's most infamous people - Hermann Goering, Rudolph Hess and a host of others wh• helped Adolph Hitler bring the Nazi Party to povter in Germany ·and then waged was against the world. While that was nearly 30 years ago there is still a bit of unfinished business that bothers Andrus. "Rudolph Hess is still in prison. The only one still there." IN DIE early stages of the war Hess, the No. 3 man in Germany, parachuted into Scotland in what, he said, was an attempt to bring peace. Hitler disavowed him. The Allies did not believe him and on Oct. 1, 1946 Hess was convicted of "conspiracy to wage aggressive war and crimes against peace." He was sentenced to life in prison. At one point the prison had a daily population of 250. Some were found innocent. Some . completed their sentences. Others were executed or committed suicide. Some others had sentences reduced until only Hess remains. "He is being kept in solitary confinement," Andrus says. "Just recently they allowed his wife and son to visit him once a month. Once when I tried to get in to see him they . would not allow even his former jailer in. "I am very much disturbed that Hess is in solitary confinement - to which he was never sentenced - and also that he is still confined so u many years after all the others have gone. S1

!Sh., rues., July 2, 1974 A-7 r - - - - - - - .t

WHEN HE writes the second one he probably will tell us more about the Second War da~. He might tell how he carried a knife tucJced into his boot when he went into combat. The knife was intended to be used on German Gen. Sepp Dietrich who had di.rected the slaughter of unarmed Allied troops in one of the war's most horrifying incidents. "I knew I was going to meet him. When I did I wanted to u8e the knife on him." But it didn't work out that way. "When I did meet him, here he was a little . . ." Andrus fluttered his fingers under his chin, hunched over and gave an imitation of a giggling, begging man. . "He also was my prisoner at Spandau and it was my job to protect him." Or he might tell what it is like to be part of five generations - from his grandfather to his grandsons - of a family to hold commissions in the military.

et lny,

nd agent f 003).

"HE IS PAST 80 and in ill health and he couldn't be considered a dan&er to any segment of society." To bring about Hess' release Andrus has spent considerable time writing and talking to anyone who will listen on both sides of the Atlantic Ocean. But to no avail. He even wrote to Aleksei Kosygin, head of the Russian government. "I never received an answer." · But Andrus keeps at it. He says it is only the attitude of the Russians that keeps Hess confined. "We haven't brought the case to release Hess to the Russians forcefully enough." Andrus' contact with the prisoners at Spandau produced the material for his first book which was published in England under the title "The Infamous of Nuremberg," and in this country as "I Was the Nuremberg Jailer."

.r ••

el. !

A-4

Tacoma, Wash., Tues., July 2, 1974 The News Tribune

r::===========:::::Aft;er almost a

Painful history By MARVIN BIDSTRUP

centu-ry~~~~~===~

.shops close

through windstorm and ·earthquake."

HE GAZED far across the roofs at the shops' powerplant smokestack, standing sharp against the southwestern sky. Early-day craftsmen had built it precisely odagonal, brick by brick. They took the pains to put a trim around the top.

"That's a beautiful Only about two dozen ma. terials-department employes stack," Hedlund mused . and a few others remained "The men who built that at the South Tacoma shops were good craftsmen." Hedlund will transfer to today. They are all who remain from a work crew that BN's King Street facilities numbered more than 1,000 ·in Seattle. when the rail shops were at Of the 100 or so workers peak employment in the who shifted workplaces 1930s. They will spend the Monday, 30 moved ·to BN's summer cleaning up and yards and shops in downshipping out remaining ma- town Tacoma. terials. Fourteen of the workers retired as of July 1. BURLINGTON NORTHAlex Ostwalt, foreman of ERN announced last FebruWheels stop turning for Oswalt, 1eft, ary that it would close the cars, will retire on Sept. 1 shops July 1 to clear ground after 47 years of railroadfor a new industrial park. It ing. •••••••••Rri11\tfillitvmf~!"':;;f1111. ¥4\b. ;riac::~:m may be 90 days more before "My wife and I are going Staff photo by Warren Anderson . clearing begins. Sites will be to see Australia next year," sold or leased. · iarceaU clo·secl door On an era Ostwalt said. Arthur E. Hedlund, who THE SITE of the future over here - it's hard for And for Myrtle Garceau, a has superintended the industrial park lies on the them to get up to the (Ta- way of life that began when South Tacoma shops for the old "Prairi'e Line," once the coma) Mall." she graduated from high past nine years, walked main line of the former school has come to an end. GARCEAU'S CLOSED among the big, empty red Northern Pacific. · "You know, until I came out its entire inventory in a brick buildings in the At the time BN an- going-out-of-business sale down with arthritis in Janusprawling yard Monday. nounced plans for the indus- that lasted 10 days. ary I don't think I missed 10 trial park, a spokesman said Miss Garceau had ex- days of work all the time I It was pretty sad, he said, the old main line is capable pected it to run another was here," she said. to see it all go. of carrying through trains. "I thipk I'll just take it week but it didn't, and so on At the shops, a stack ·of Saturday afternoon family, . easy for a while. But I He pointed to a sturdy wall where weather has left old handcars stood forlorn. friends and customers gath- really feel funny about closSouth Tacoma awaited a ered in"the store to bi(l fare- ing the shop down - like its mark on the masonry. "Those bricks have stood new era. well to a business that grew someone in the family has passed away." up with. South Tacoma. -~

-.-._,,..__~-..-

. .-. .-..

~~~.,,,>u.~~...,,,...,,,,..,,~~~

....

and He

:'.>STEN ONSDAGEN DEN 1~ girig jordhunger genom vijke;'" han samlade till sig en fjardedel av Kronans jord och nilra en sjilttedel av hela allmogeiorden. Kuni~ens egendomar Hkade PA detta vis. Om en bon- ·~~=•~Jiil~!!'JI~---~~ de inte kunde betala sin skatt, som var Mg, blev han n-"" och bans land ~ta·~;:g.:e.,t;~a:t!v~iolo4iin111a16 : te,i och en ----~--___, motsvarande miss- • som- var en och densamma tanksambet av dem som sitter som Gustav Vasa. Mgt uppe kombinerar att glira Gustav Eriksson Vasa var denna historia, noggrant cite- vald till Sveriges konung med stlid frAn dalkarlarna i bans rad och utforskad, vad vi i hemtrakt. Snart efter valet vilAmerika skulle kalla en "de- le de ,garna bli kvitt honom bunking" bistoria. Detta blir Detta gallde den eviga upprorssilrskilt klart i allt som rlir orsaken, allmogens tung·a skat1 Gustav Vasa. Den arade lands.. · teblirda; Det blev flera uppror. fadern, som flir det mesta bar Aret 1528 stamde Gustav mlite vatit mycket vanligt beharid- med dalkarlarna, med 16fte om MOBERGS SVENSKA ~ lad av historikerna fAr, under fri lejd, vid Tuna gilrde f6r en HISTORIA den begAvade Morbergs hand, uppglirelse. SA snart dalkarlarAret 19'21, · nar .· ban var en byta roll till en flirtryckare ocb na var framme, omringade ikilnd yngling, utgav Vilhelrd tyrann. Detta sker mot en milk- kungens krigsfolk dem sA som Ml>berg en svensk bistoria tig folklig bakgrund i avsnitt kreatur. De man som ansAgs "Fdn Oden till Engelbrekt" som "'Det dagliga barkbrlidet", mest skylC:iga plockades ut ur En 50 Ar efterAt, nu en mogen "Skogen och folkfriheten", "Li- ho pen, leddes till stupstocken ~ f<Srnam f6rfattare skrev vet i byalagen" och "Kvinnor- och balsMggs PA stallet. Hur ban vad ban kallar en andra na utanflir historien". I detta mAnga som miste sina liv ar del av denna historia, nAbHrjad sista avsnitt byllar ban varmt obekant, men det var mAnga. f6r sA lange sedan. Titeln pA !kvinnornas tystJAtet heroiska ~~ ble~~eral uppror. A1ret om ar ~nlsa, m~lld litfdenna nya del ilr "FrAn Engel- roll genom tiderna med dessa t ·n b ord·. "M"nnen for bort f"r att e om en uppgure e, ti e t b rekt ti oc med Dacke". net " u m<Ste vid Kopparberget. Igen syns klart att bAda delarna, ut- flirdlirva liv, kvinnorna stanna- var de klittade i en ring av givna av ynglingen ocb den de bemma f6r att bevara liv". 'mektarna. NAgra fangslades, pr<Svade och hyllade flirfattaMoberg medger att det finns nAgra slapades rakt till stupren lir stlipta i samma form. imponerande och fascinerande (>tocken, andra f6rdes till ·BAda visar en Hm kanslighet drag hos manniskan Gustav Va- Stockholm och var senare halsf<Sr svenska folket. .Aven titeln sa. I nAgra fall, sager ban, blir huggna. Huvuden av de halshar en tillagnan "berattad flir dessa rent sympatiska. Som en huggna vid Kopparberget uppfolket". ung junker i Dalarna var Gus- sattes PA en brada flir att alla I flirordet till duen flirsta de- tav med i ungdomens n<Sjen skulle se. Avllisningen var sA len skrev den unge Moberg, ocb lekar. en adelsjunker bland grym och bjartllis, sA att med "Sveriges historia lir dess all- andra. Han var mycket om- razzian vid Kopparberget blev moges. Den svenska menigbe- tyckt av det motsatta klinet, av det slut med uppror i Dalarna. ten~ amnet flir min bistoria." bAde hustrur ocb jungfrur. Han Moberg har uppstallt namnen I fOrordet till den andra delen var reslig till vaxten med bJA- pA Atminstone 18 kanda persoklin·t s"gon och "bl.nmmor i· ner som Gustav Vasa liit bals· . -klargjlir Moberg kinderna". u ·Y utg1ven 1971, Men ban k,.,..., fram h ugga 1· de tre da1aupproren. . att h·an mtager i sin bistoria ..,... Han frAgar o~ dessa olyckliga "alla grupper ocb klasser av till och beMll makt som ko- manniskors "brott": ' som -kom milnniskor, som genom ~iderna nung med foga hansyn till giv- · kungen till mlites med llifte levat inom riket, frAn kungar- na l<Sften. Utan tvivel gjorde om fri Iejd. Bestod de inte hara na i samhalJ.spyram1aens svecs ban vad som behlivdes, arligt i att de bade en annan Asikt an kungen om bur de skulle sklita till b<Snderna, torparna, ue me- eller inte. niga soldaterna, tjanste.hjonen, ·lngen svensk kung, sager Mo- · sina egna angelagenheter, sitt tralarna och de egendomsmsa berg, har vetat sA mycket om eget samhiille. nere i botten. Eftersom denna modernaringen som . Gustav Det finns inte plats i denna botten utglir mer an nio tion- Erinksson Vasa. Han kande det spalt, f6r nAgon ingAende komdelar av Sveriges invAnare sA verkligen infrA:n. Han visste niir mentar om Dackefejden, Svekommer den sjfilvklart att do- Akern skulle harvas, kornet riges stlirsta folkuppror, 1542. minera berattelsen." Det ar skulle sAs, h<Set bargas ocb fA- Det kan andA sagas att detta · denna orien · t ermg · till de ren klippas. Han skrev runt om var behandlat av Gustav Vasa prec1s · riket till b"nderna och under- PA ett lindA grymmare vis, den• kil" u "" d h" 1 oansen11ga som s )er Mobergs 1 "" d visade dem i bruket av deras na g"ngen me Jli P av hyrda . t · f his or1a rctn e mera vanliga legoknektar frAn Tyskland. 'akademiska' historier, bAde i bemman. Blinderna, PA sin si- Aterigen v·ar det den bi'>ga skatSverige eller i nAget annat av da, blev retade och f6rarga- ten som var orsaken. Ingen frAviirldens liinder. Det var folket de liver kungens inblandning i gade om bonden bade nAgot i botten som Moberg tankte pA ·sk<Stseln av deras- gArdar." De kvar efter det att skatteindriniir ban skrev, " Av svenska ansAg att de begrep dessa ting varna bade fAtt sitt. Till exemfolkets underbara Men ar inget battre iin "Hans NAde". Detar pel, kungens fogdar tog vart miirkligare och underbarare an intressant att vi hir "har kan- femte svin. Tillsammans med detta: att de bar flirmAtt liver- ske flirsta blirjan av Lantbruks- detta vaxte en sedvanja att ge leva dem alla". skolorna. Tillagt till kungens mutor till skatteindrivarna. Kanslig.beten flir folket i bot- vetande om lantbruk var en net var bonden Nils Dacke :m m ,t,• •••••••••••••••-••••••••••••.... • •••••••.9•~ organiserade ett motstAnd wm I fijr nagra Ar skakade Gustavs tron. Slutet pA detta blev att • Dacke stupade i skogen i narheten av kronotorpet Flaka. Hans lik blev slinderstyckat, fyrdelat ocllosteklat. PA slottet i Kalmar blev det "quarterat och pA fyra orter satt pA stegel ocb hjul och pA bans buvud en kopparkrona". Grymmare an detta kan ingen vara. Gustav bade lovat att ban utan flirskoning skulle straffa den upproriska allmogen i SmAlznd och sade " att de och deras barn aldrig skulle gllimma det". Och det gjorde han. Enligt historikern Fabian Mlinsson "upprorets harader, Varend och Mlire, blev sA flirlidda, hlir- ' jade, sklivlade och utpinade, att I det kravdes 200 Ar innan de A'ter nAdde tillstAndet !Ore fej- I den." I

----------=,lilmlil!mmii-:--ter.IOcilen

MiNNE FRAN

IORNA

J.IDER

.n. 'd F

)e, I'

m t

·,

Tonsattaren Klll't Atteri>erg, 86 Ar, bar avlidit.

IMB MACHINE

By CAROLINE KELLOGG

. Luke's 路Episcopal Church:

st of Tacoma's fine churches

FEATURE STORY in the Sept. 18, News Tribune noted, "St. Luke's opal Church, one of the city's fine churches, with a history inined with the community since ays of New Tacoma, will be the of important church events durhe coming week, when Bishop S. ur Huston, new bishop of the se of Olympia, makes his first al Tacoma visit. .. embers of St. Luke's plan to despecial attention ... to the story of uilding and service of St. Luke's ch, in its over 40 years of service coma... ginally located downtown at 6th roadway, St. Luke's was built in and was probably the first of a's fine church edifices-the nent ones. It was said to be the example of Gothic architecture Northwest. Its plans were based mall gem of an English parish , greatly admired by Annie , elder daughter of the donor, he visited England. les B. Wright gave the church at f $35,000. It was a memorial to e and to his daughter, Kate. aid the cornerstone. 35 a legal fight and a state e court decision upholding the tear down the church and sell perty caused the ivy-covered

sanctuary to coine tumbling down. There to pick up the pieces, literally, were a <;ledicated congregation and the Rev. Arthur Bell, rector of St. Mark's Church, forerunner of the present St. Luke's. They bought the stone from the wrecker and moved it to the site of St. Mark's, the little wooden building at North Gove and 36th streets. The stone was laid out, each piece carefully marked for future re-assembly. St. Mark's Church was moved in 1937 to a new site on the church property to make room for St. Luke's. The Rev. Bell who worked side by side with the stone masons in the years of re-building was responsible not only for the spiritual leadership of the church and inspiring and guiding the re-builders but for the actual placing of many stones. The church rose slowly but steadily on a pay-as-you-go basis with parish members and friends pitching in, both monetarily and with actual labor. The Herculean task of re-building the famous old church at its new location had started in 1936 and more than 10 years later, in June 1947, it was rededicated. The monumental job of saving the old church has been much appreciated through the years not only by the members of the church but by all Tacomans with a sense of history. .P

"St. Luke's Episcopal Church, 6th and Broadway, circa ~~~ 1

fON

TIMB MACBINB ~ ~J By CAROLINE KELLOGG

When stars shone at 9th and Broadway

INTERVIEW 2~ YEARS ago in 1949, Charles Herald,, remibout the opening of the Tacoma at 9th and Broadway on Jan. One-time part-owner and manthe show house, he called it one finest theaters on the Pacific d recalled the many famous actresses and singers who apthere: Richard Mansfield, Ellen Lillian Nordica, Sarah BernLily Langtry, Nellie Melba, Robertson, Lillian Russell, Adams, Mary Garden, George han, Harry Lauder, Jeanne and John Philip Sousa. dore Hosmer, mayor of Tacoma , was credited with being the "fa. of the theater idea. He and a of local businessmen were intors. One of the show places of acific Northwest, the Tacoma e later was remodeled and as a movie palace in 1930 when known as the Broadway Theatre. as as the Music Box Theater that

the grand old building burned April 30, 1963. A new Broadway Terrace Building was erected on the same site by Rhodes Investment Co., owner of the building when it went up in flames. NEWS ITEM IN THE TACOMA Daily Ledger, Jan. 21, 1924: The proposed Naches Pass military highway is superior, from the commercial and military standpoint, to any other proposed high' way across the summit, according to a report by a committee representing Pierce, King and Yakima counties. The route is 20 miles shorter than the proposed Chinook Pass highway. Its maximum grade would be 5 per cent, and it would be free from snow and landslides. It would not be passable in winter, so a tunnel 13,4 miles long would be necessary.

t t~~ t~;~-~o;n the c~urch and sell

property caused the ivy-covered

Through the years there has · bePn much interest in building an all-year highway and tunnel through the Cascades, but the idea has never become a 1

Tu;rs or me cmfrc~ out Oy all Tacomans with a sense of history.

The Tacoma Theatre in the early '20s reality. There is a bill (still alive from last year) in the legislature to build a Naches Pass Tunnel, but there is presently no real push for it. Estimated construction costs rose from $28 million in 1960 to $65 million in 1972. · TWENTY-FIVE YEARS AGO, in 1949, 425 students at Pacific Lutheran University were fed 260,000 meals during the school year. Chief Cook Arnold Olson and his staff of nine full-time cooks

turned out the food. Rates were $ semester ($260 per year), whi • just a little over a dollar per to 1 three meals. At PLU in 1973, 1,685 student "'1'j fed 985,000 meals during the \I year, according to Bob Torrens, tor of food seliVice there. There is staff of 41. Rates today are $280 pl mester per student or $560 per more than double what they we1 years ago. :

C .s

St. Luke's Episcopal Church, 6th and Broadway, circa 119 \

. Set on a commanding site on the bluff between 9th and 10th streets on A Street, the sumptuous old Tacoma Hotel was an amazing hostelry to find set in the mud of the Tacoma of 1884. Gen. J. W. Sprague, general superintendent of the Northern Pacific Railway Co., was t;he one who suggested the hotel.He had in mind a building to cost about $30,000 but the more ambitious heads of the Tacoma Land Co. worked out plans that called for more than that sum for furniture alone. Ground was broken in July 1883 on the site of the Otis Sprague residence, which was moved to 12th and A streets. Plans were prepared by McKim, Mead & White of New York, internationally famous architects. Stanford White of that firm came from New York in 1882 to look over the site. He looked across the waterway and tideflats and visualized what might be when the dreams of the pioneer city builders came true. Then he went back to New York and designed the Tacoma Hotel. The modified Tudor structure was 300 feet long, five stories high and it covered an entire block. It was built of red brick and white stucco with white stone trim. Down the bluff were gardens, including a putting green. Little paths wove their way to summer houses and rose-covered arbors.

THE HOTEL, fhich cost $267,000 to build, a fabulous sum for those days, became intimately associated in social and business activities of thousands of Tacomans. It grew to be regarded as a gathering place with style and air not to be found in any other hotel in the Northwest. In fact, there was no other hotel like it on the entire Pacific Coast, with the exception of the Palace in San Francisco. On the night of Aug. 8, 1884, all Tacoma and guests from surrounding areas attended the grand opening. Formal invitations were sent which read: "A complimentary Hop upon the opening of 'The Tacoma,' Friday evening, Aug. 8, 1884 at eight o'clock. Yourself and lady are invited." 路 On the reception committee were Gen. J. W. Sprague, J. M. Buckley, Elwood Evans, W. B. Blackwell, Sam Wilkeson Jr., Walter J. Thompson, R. L. Smith and Dr. C. A. Munson. Floor

The spectacular Tacoma Hotel, about 1930 managers were Isaac W. Anderson, C. B. Zabriskey and W. P. Prichard.

ON OPENING NIGHT, a grand procession, headed by C. B. Wright, Tacoma's benefactor in numerous areas, moved through the hotel. Ladies were dressed in elegant fashionable gowns, gentlemen were in full-dress evening clothes. Waltzes, polkas, lancers and quadrilles were enjoyed until midnight when the dancing stopped. As the orchestra played a march, the line formed and the doors were opened to the supper rooms. In the center of each table was a pyramid of fruits three feet high. At 1 a.m., dancing resumed and continued until early morning, except for a few intervals of song, recitation and the dancing of the Highland Fling by two little girls. Tacoma had never seen such a party and it set the mold for many a social occasion to come. THE HOTEL had a combination of

Viking and old English atmosphere. Among rooms, during the years, were the Ben Jonson Room, named for the English poet and dramatist. It had dark beams and boars' heads on the walls. There was also the Viking Room where sea raiders' faces adorned the cornices and figureheads of ships supported the beamed ceiling. There was a Lumbermen's Room, the Fountain Room, the Peacock Room, a writing room, a ladies' parlor, a coffee shop and a barber shop to cater to the inhabitants of the 125 bedrooms. Famous visitors to the hotel during the years were Gen. Phil Sheridan who was out here to inspect Northwest Army posts in 1885. Among presidents who stayed at the hotel were Benjamin Harrison, Teddy Roosevelt, William Howard Taft, Woodrow Wilson, Warren G. Harding and Herbert Hoover. Calvin Coolidge and his son wanted their picture taken on the great veranda looking at Mount Rainier. Others were Sarah Bernhardt, tenor John McCormack, Babe Ruth, James J. Corbett, John L. Sullivan, Jim Jeffries and

Jack Dempsey. Members of the Dupon Tiffanys, George and W. K George Hearst, the Swifts mours all found their way hotel.

A NEVER-ENDING PA sailing ships from aroun early-day Indian canoes, r fishing boats caught the visitor as he strolled t verandas. Only a little over a ye Tacoma Hotel celebrated i versary, the grand old hote 路 to fire in October 1935. man had a lump in his t looked the next day on the ruins of the Tacoma Hote tant landmark that repres nificant period in the city Its matchless view of se tain, its elegant atmospher tic aspects of a medieval ca in a unique category and not been filled since. Nor ever will be.

Sidan Atta

Onsdagen den 3 december 1975

Gloria Dei Old Swede's Church Bara nagra kvaeter fran Independence Hall i Philadelphia Jigger den gamla svenska kyrkan, Gloria Dei - i Old Swede's Church, som ar den aldsta kyrkobyggnaden i Amerika fortfarande i bruk utan avbrack $~dan dess tillkomst och invigning ar 1700. Nar de svenska kolonisterna anlande till nuvarande Wilmington i Delaware ombord pa fartygen Kalmar Nyckel och Fagel Grip ar 1638 byggde de forst ett litet kapell i Tinicum i Delawaredalen, och dopfonten, kyrkklockan och tva keruber prydde kapellet sedan de forts over fran Sverige 1642 av den svenska prasten i forsamlingen. Johan Kampanius. Dessa foremal finn$ fortfa~ rande val bevarade i Gloria Dei - Old Swede's Church. Senare byggde svenskarna ett blockhus~ape 11 i en indianby, Wicaco, som betydde en 11 t r i vs am p 1ats 11 och som nu ingar i centrala Philadelphia. Nar en ny prast, Anders Rudman, anJande till svenskkolonin i Philadelphia ar 1698, uppmuntrade han sin forsam~ /'l'1 ing att bygga en 11 anstandig kyrka 11 .:/<. ~ och sa kom Gloria Dei-Old Swede's Church l.:.11') ti 11 stand. Den invigdes ar 1700 i narvaro av bl a William Penn och kallades allmant 11 : Katedralen i skogen 11 • En farmarefamilj, Swenson, doDerade makken dar kyrkan Jigger och han agde ocksa mark i nirheten som han salde till William Penn innan Independence Hatl byggdes. At 1942 blev Gloria Dei - Old Swede's Church forklarad nationellt och historiskt minnesmarke. En sanering av de kringliggande kvarteren har resu\terat i ett parkomrade pa cirka

Svenska Posten

• ..

2 1/2 tunnland och denna park som om-

ger kyrkan skall aterge nagot av den idylliska skogsatmosfdr som existerade

dar pa 1700-talet. Det har sagts att en byggnad ar endast sa betydande som de hand~lser som utspelats i den. Gloria Dei- Old Swede's Church har darfor betydelse vida utover dess svenska arsprung. Det var har som Pennsylvanias forsta lagsti ftande forsamling sammantradde ar 1701. Amerikas forsta infodda Prastman invigdes vid altaret i Gloria Dei ar 1703, och den Svenska malmklockan som hon besokte flera ganger. i tornet ~lamtade och ringde in den Bland de dyrgripar som finns nya nationen nar sjalvstanbevarade fran den svenska tiden dighetsforklaringen vndertecknaar en Karl XI l:s bibel som konungen des. Kyrkgarden taJar sitt tysta donerade till kyrkan ar 1702,samt sprak om Johan Printz, den forsta en brudkrona i silver, som annu bars svenske guvernoren, om John Morton vid brollop i kyrkan. En svensk som hade den avgoracde rosten i katekes fran 1704 finns ocksa och Pennsylvanias delegation till den har oversatts till en indianden Kontinentala Kongressen, och om dialekt i Delaware. En i amerikansk John hanson som valdes till "Prehistoria valkand kvinea stod brud sident of the United States in the i Gloria Dei den 15 juni 1777. Kanske Congress assembled 1781-1782 11 • bar Betsy Ross, som blev Mrs Joseph Benjamin Franklin och George Ashbourn, den svenska silverkron~n. Washington firade gudstjanst i Gloria Dei - Old Swede's Church och Trots den kortlivade svenska Franklin sag bland annat till att koloniseringen av Delaware fortsatkyrkan fick askledare. te svenska kyrkan att skicka praster till Gloria Dei, men senare Andra kanda namn ar intimt for~n blev kyrkan en episcopalforsamling knippade med den gamla svenskkyrkan namn som John Dahlgren och John och har sedan 1845 tillhort Pennsylvania stift. Erickson. Tva kanda svenska·konstnarer Jigger begravda pa kyrkogarden En de! svenska traditioner halls Gustav Hesselius och Adolph Wertmulfortfarande i helgd och salunda ler, liksom manga officerare och firas julotta pa svenskt vis med soldater fran inbordeskriget. Jenny predikan pa svenska. Lucia firas Lind, den svenska naktergalen, sjong ocksa liksom midsommar med majstang fran kyrkans orge 1 laktare "Jag vet och svenska folkdanser. att min forlossare lever" och Att bibehalla kyrkan gott skick Fredrika Bremer fann under s i tt b=--~~-ko_c:_~...... .,~_,,._..~L .c ..

mast kravs ar ett nytt tak, malning av exterioren, orgelrestaurering, battre brandskydd oeh vard av parken med planteringar och blomsteranlaggningar samt omvardnad av den gamla kyrkogarden. En vadjan till alla som armedintressenter i detta unika svenskminne och det ar val alla av svensk stam, har utgatt och horde fa ett generost svar fran alla som vill varda om det svenska arvet. Alla donationer Stora eJJer sma ar skattefria och kan sandas till Kyrkan med adress: Gloria Dei Old ·Swede's Church, Delaware Ave. and Christian Street, Philadelphia PA 19101. Donationer kan ocksa sandas till en av fondens forvaltare : Mr G. Hilmer Lundbeck, 1270 A1.1enue of the Americas, Suite 2213, New York, N.Y. 10020. For vidare upplysningar ring Mr Lundbecks kontor (212) 247-0384. ovriga forvaltare i fonden ar Konsul Donal? Hogeland och Mrs Mary G. Roeb1ing. Bland uppropets understodjare marks ocksa Sveri es ambas ado

B-10 Tacoma, Fri., Jan. 5, 1979 The News Tribune •

] j.

sit tic ha be us re m

ta Il(

1. ac st av be rel ar· La

ea Gi

es in LJ

rr Ii ti

ft t t

s n

' t

Staff photo

District Judge Willard Hedlund

Longtime judge -leaves the bench By JACK PYLE

TN1" Special Writer District Judge Willard Hedlund spent his last day on the bench today, culminating a judicial career that has run continuously since 1955. Hedlund, 69, will return to private practice of law, but only on a part-time basis. he said. But he will continue walking - he covers miles each week .....,....-au.hough on a different route. · HIS BENCH career actually began with his appointment as justice of the peace in 1951, but the Northwestern University law .school graduate was defeated in the next election by James P. Healy, now a Superior Court judge. Hedlund's first election to the position came in 1954, and he has held the job since then. The workload has changed, and so has the title, from justice of the peace to Justice Court judge to District Court judge. 'the Cl;&icago native first came to Tacoma in 1943 when he was in the Army. He liked what he saw of the area

and remained when World War II ended two years later. He was admitted to the practice of law in this state in 1948. During the 1950s, justice of the peace was a part-time position, and the justices also engaged in private law practice. Evenutally, the workload required full-time judges. Hedlund plans to have a small law prm:U!'.!~ "bUt not full time." Hedlund ts quite a walker. He has walked from his home at 4918 N. 27th St. to the County-City Building almost every workday when it didn't rain. "I don't play golf or engage in other sports," Hedlund said. "Walking is about the only area where I have an optimum of skill." TIIE JUDGE is active in Central Baptist Church, and for several years he was active in the Scandinavian fraternities. Hedlund and his wife, Judith, have a son, Gary, who is a postgraduate mathematics student at Washington ·S tate University.

k>.

us Ul

att svanga iit rJtt hela linjen. Vi bar varit n'led' torr Htl ga ~ot striimmen. Lika sakra som vara kritiker ar nu och lika ra som vi ar sorn gar mot FNL och komnrnnismens infiltrering i de politiska partierna och bland de kri~tna, lika ca var vi en gang da vi tog stand'punkt for pin~stvackelsen och dess -fOrkunnelse. Vi var motsagda och smadade. Dii var alla kyrkodorrar stangcla. Nu a~ alla kyrkdorrar oppna. Da v~r man for ung och diirfOr skulle man in le ha nagon talan. Nu ar man fOr gamma!. Det ena anses vara lika illa som det andra nar man inte vill hora sanning. en. Vi visste for 60 ar sedan att vi bade ratt angaende pingstviickelsen. Dfofor bar vi hc\llit fast vid vara standpunkter. Och nu har ~i. fatt ratt··angaende pingstvackelsen. lag beklagar er .· alla s6m Iatit lura er att ga: med · pa FNL- och kommunistsidan, Qm ni vill gagoa vart iand sa se till att ni i . tid \ , raddar er over pa den' .r~tta · · · sidan~ Vad vi fOr fram · ar och trafikd&ien_ .$om : mot . ' sanningen om Vietnam. bombningama i Yjetn~. , · Varfor vi tagit standpunkt · Man invander ~tt " e.:ii;i::mfor· Amerika och president pelvis ·trafiken' fyller ett Nixon ar pa grund av ~otipraktiskt . apdamal. · Men ven till deras , handl~~e. · bombningarµa, h~de . ett syn- · Motivet for deras und~,tsfod 1;1erligen .prak~isltt anda..~L av Sydvietnam bar varit att Det var for au fa slut pa m- , fa slut pl det kommimistisbOrdeskriget i Vietnam,. viika inbOrdeskriget som .man ket man. frUktade. skulle bli meriade var borjan t!ll · .en den tiindande gnist~n till ett varldsbrand. ~· ' nytt viirldskri~: __ _ _ . ·Da det galler den sista ti- ,Det basta he.~setJor ~ta dens bombningar, 'so*-' '7i ar Nixons besok i Sovjet och. alla menade var sa ~rl}ort Kina samtidigt som han fortopsykologiska, innebar' 'd e valet mellan tva onda tillg. S·atteattforlulltbombaNordValet stod mellan ett . 'fortvietn~ och.. ntinera deras' · satt krig, kanske i Artionhamnar. Stormaitterna. vill , den, eller ett par tre veckors inte ha, ett vii:rl~krig. athaftiga bombningar, som minstone inte nu .. Danor var .skulle gora slut pa knget. bade Sovjet och Kina in·Nixon valde det sista. · tresserade· av· att fa ett slut Hellre nagra v~ck6rs pa kliget i Vietn~. De habombardemang som driver de ocksa klart for sig att nordvietnamesema till . fordetta var mfilet med de arne· · handlingsbordet och gor slut rikanska bombning,arpa. . pa kriget iin ett fortsatt krig Da pressen fragade mig med dess mangdubbla lidanom jag skulle skriva pa den. Nixon bade ratt. : Han namninsamlingen mot Amear den man som enligt ,v1r rika svarade jag nej. Jag mening gjort den stor~ in· motiverade detta mitt stallsatsen for varldsfreden: .. i ningstagande med att jag indetta arhundrade. Han valde .. mk&lP.~till.JPq~iJreIP>-~iI :" f,f.~~!Wfllan .~v,.. ..onqa, ~g'..'' iden+_ l\I;.,._ons, h~ • s- ~ .. . . ,,,- ... -1hi;...,..;.) . , " .~ P...... ,,,,_ Y. ~;,,-..:,.ii.., ~._J-,a..-.

. .l

'.fil

VALET MELLAN TVA ONDA TING

Dagen h&i: fatt en mang~ insandare rned avseende pa var standpWlkt i Vietnamfrigan. Vi ar inte alls fOr- .. . vanade darover. De som stiillt sig . negativa till var standpunkt. har inte satt sig in i hela h.mtorien l>m detta .krig. De liar ·endast sett pa det lidand~ de amerikanska bombningQJil).a for tillfiillet astadkoµunit .. · Det ar ju inte ~vart att fa . folk med sig .om man· kan . viicka medlidatidet. Men man vet ju att det finns tjogtals foreteeliit;:i; "j ', var omgivning, som tar lika manga liv och lstadkommer .Jika stora tragedier ·s om bombningama i Vietnam; .r Alkoholen exempelvis dOdar langt. .:tier i varldel). pa ett ar ~ Staller till langt mer tragedier e>ch Hdanden iin de ·a merikanska bombningama A$ia<f..k ommit under hela Vietnamkrii:!et. Det h\ngt fler som rOker ihjiil sig pa ett ar utover ~~lde!l~~-«;Ie_~lll, !>@lj ~ma ·i Vi~~am har dOdat.

lir .

"' ~ heht ri~. , ~...., ,

· · OJYckorJ?.a bara' i Amerika' far att int$ tala om hela varlden tar fler.a miinniskoliv pa ett ar ~ .h ela Vietnamkri.get. Men ~nna nod och deslia lidancie,q yar inte poli~t matnyttip,,· som J de apnerjkanska :bgm}>ningarna. Statsminister Palme, partiledama . den hop som fOljt de~ 1 )tunde lika gama och hellre ~tagit upp en protest mot ~lkoholdoden, nikotindOden; narkotikadoden

ooh

~att. ,,._•u~~tf>•

an:

irite kunde ,fol'_!ta ~~ n~ot ' sa opsykologiskt och sa infOr varldsopinionen utmanande soni att under sjalva julhelgesi for$Siitta dessa ltiningar. Jag hat sedan fatt reda · pA hans motivering. Hans · overtygelse var att bombningarna var det , enda som kWlde fora detta krig till slut. Det visade' ~ . ocksa att denna hans uppfattning var riktig. Endast en militar seger kunde driva Nordvietnam tillbaka till forhandlingsbordet och till att skriva under fredshandlingarna. Detta har skett som en fo1id av hombningiirna irifor··t. hela;ji) varldens ogon. Statsminister Palme och troligen aven de andra partiledarna som gatt i teten for sina partier i · denna krankande protest mot Amerika och dess president later paskina att de genom sin ma:ssaktion medverkat till krigets slut. Detta ar rena osaqningen. Ame- ' rikas utrikesminister som foljt fredsfOrhandlingarna vet hur det fOrhiiller sig med denna sak battre an nagon har i Sverige. Det Jigger ju i sakens natur - som han sager, att Sveriges stOd till Nordvietnam bade ekono-

:p,: . ., ,~~"'!:'

Insant av Rev. C. Geo. EricSQn

Djupt inne i bjll.rtat av Texas bar man ju aldrig varit. Och foga troligt iir det val, att man nAgonsin kommer att hedra den ensamma starnans stat med ens nli.rvaro. Men nli.r vi hli.rforliden liiste i bladet, att landsmli.nnen dll.rnere firat 120-Arsdagen av den forsta svenskens ankomst, kunde det ej hjli.lpas att man blev nyfiken och borjade snoka i boksamlingen efi ter nli.rmare detaljer om folkspill. ran diirnere. Man har lfAtt en viss 1 vurm att fA kiinnedom om de ti, diga landsmiinnens goranden i dessa tr akter i Nordvastern, sedan Svenska Arkivet kom till, och det iir inte fritt utan att intresset bar striickt sig utAt, At andra bAll. Det diir intriiffade ju mitt i sommarviirmen, sA nAgon nii.rmare unders0kning blev inte av. Nu, sedan man fAtt lite nlirmare kii.nnedom, fOrefaller saken Ui.mligen intressan t. Om det 8.r nAgot for lli.sekretsen fAr red. Fabbe avgora. (Jodll., och vi tackar. - Red.) · Hjii.lten i den bii.r bistorien lir en Svante Magnus Svensson, food i Barkarydstrakten i SmAland 1816. iI 18-ll.rsAldern var han expedit i en diversebandel i Eksjo, Det ble• n il.got gr uff, sA handelsman g'!f\' sin expedit en ordentlig srnocka. Den dA gii.llande tjanstebalken foreskrev ju, att <let var en busbond es skyldighet att utdela llimplig husaga. Unge Svensson hade i varje fall sin egen Asikt om sA.dant fOrfarande sA. han helt enkelt ryni- l de, gick till sjoss och seglade nAgot ll.r pA bAde svenska ocb engelska bottnar, och fOrvll.rvade under tiden ett forsvarligt engelskt ordfOrrM. Detta kom vii.I till pass dA han omsider kom till USA ooh beslOt sig fOr att stanna pA. Iandbacken. Snart kom han Ater in pA den merkantila banan och blev av en a.ffiirsman i Baltimore sand med ett lager till Texas. Skeppet fOrlist e i nii.rheten av Galveston, m Pn Svensson lycka<les riidda bade "i g- !'ljiilv oc:h en dPI av lagret. l'nm SPdA. n avyttradPs. Sedan Jwgav har.1 sig uppfOr kusten till Columbus, som dA var huvudstaden. Dar fick ban anst,iillning i en affiir och skotte sig sA ~§.!. att han inom kort blev kompanjon. I en grann yagn for han liven omkring pa landsbyg-den. tog bestiillningar Ol"h saldf' YRTOr. En rik pl1intag f'iiga.rc bkv sn ft\rtjul"t i clf'n <lriftigr 10mallinnin,r<'n. att ban e1·bjod hcnom plats som fi\rvaltare pA plantagen . Anhudet antogs, men sin andel i affiiren ;ieholl han. Husbonden avled inom kort, och dA gifte han sig med ankan. Nll.r hon dog, blev han ii.gare av plan~ tagen och alla slavarna. NY!.gon forkarlek till slaveriet hyste han icke, och sA fort sig gora lat, avyttrade han alltsammans. Han gifte sig sedan med en kusin till sin avlidna maka, ocb li.ktenskapet vli.lsignades med fyra bran. Tidigt hade han blivit bekant m ed Sam Houston, ocb i flera Ar skotte han liven om dennes afflirer. Diirigenom fick han antagligen reda pa, att Austin skulle bli den nya huvudstaden. Dar slog ban nu ned sina bopAJar, byggde ett hotell och etablerade en storre

Hans A.sikter om slaverlet var ~t 1920 A.rs folk r li.kning kar bOOd!ir- \ vlil kli.nda, sA nlir inoordeskriget de 4,500 gamlal&;:1~~~~isar unbrot ut, fann han det rAdligast \ nere. Siffrorni: for Vad siffrorna liimna familjen pA sitt Iantstalle geflir 1,000 mmdr.~. .. problema1 och smita over grlirulen till Mexi- kan vara i dag ar ~~ ten ej har co. Under bans frAnvaro skotte en tiskt. Men a~t sven.~l :v att den morbror, Svante Palm, hans affii- \ dott ut be".1sas v~as-Posten li.nrer. I Sverige hade Palm varit nosvensksprAkiga Te .. av bAde 1 tarie i Gota bovrli.tt och iiven arnu ~tkomme~. och :::ationema. betat som tidningsman. Han hade tredJe och .f3iirde g h den fAtt kommit i klistret dli.rhemma geAv forstAs1gpAared a:Uest typisnom nAgra tidningsartiklar, s<:>m betyget att va~a an:~a tidningen. hoga vederoorande inte kunnat ka svenskamerik t ra verknin0 smli.lta sA redan 1844 fann man Liten orsak s f"tt den \ • Oin inte Svensson "' omhonom i Texas. TvA Ar senare, segar. . d h kans1te dan Texas blivit delstat, blev ban d!ir orf1len ha ~ :n !hemmaplan. postmiistare i La Grange. Han var \ satt ener;; let vii.I att viirst den fOrste landsmannen med akaOch osakert .. . dA kommit demisk utbildning som anliinde till mAnga smAlannm:arart till Texas. Texas. NA.got av en bokmal var sig for att styra os I han ocksA. Han li.gde ett ibibliotek pA 30,000 volymer. Efter hans dod 1897 sklinktes 10,500 volymer jii.mte skrifter och andra papper till Texas-universitetet. I motsats' till

-~tt

si~

...-:--

•U-...1--

tt...- -- ~ -- .--1-

veriet och konfederationen och skrev bl. a.: "I en slavstat har en vit man mAnga fOrdelar." Sveru;son etablerade en exportaffli.r i bomull i New Orleans efter kriget. Affiirerna fick snart ett sAdant omfAng, att huvudkvarteret mAste :flyttas till New York. Dar startade han iiven en privat bank, S. M. Svensson & Sons. Firman lii.r gA under samma namn ll.n i dag. Han dog i Brooklyn Ar 1896. Under sin tid som handlare hade Svensson mottagit gravations- 1 bevis fi:ir land som siikerhet for erhAllna varor frAn soldater som deltagit i kriget mot Mexico. Han [ kom dlirigenom att li.ga landomrA- , den i 26 counties. Fram pa 1880talet beslOt bans soner att anviin- 1 da dessa omrAden for jordbruk , och boskapsskotsel. 6ver 1,000 hemman har sfilts, men li.nnu omfattar SMS Ranch over 300,000 acres, diir boskapsskotsel i stor skala bedrives. Medan Svensson var forvaltare for den stora plantagen fi:irs1ikte han brevledes att intressera sliikt och vli.nner att emigrera till Texas. Fors0ken hade dock icke givit onskat resultat. Endast en begAvad men ganska originell onkel bade anlli.nt. Ar 1847 for han hem att balsa pa och for att viirva emigranter. Aret diirpA anliinde den forsta skaran pA 25 personer, diiribland hans mor, som dock Aterviinde till SmAland om n Agra m Anader. Atminstone en resa till gjorde han i samma syfte, och sedermera organiserades en agentur som formedlade fri overresa for unga drli.ngar, pA villkor att de tog stiidsel hos de farmare som betalt biljetten, till summan Atergli.ldats. 1 Att det finns landsman i Texas bade vi nog haft en aning om forf ut. Nlir Bergslagsmor besokte vAra trakter for Atskilliga Artionden sedan, talade hon om !fi:ir mig att den sti:irsta och mest entusiastiska publik hon haft var ,nere i Texas nlgonstans - "och smAliinningar var dom allesammans".

Retires After 34 Years

H. Z. Ramsdell Passes at 77 Henry Zina Ramsdell, 77, a Jifelong resident of Tacoma and member of a pioneer Pacific NorLhwest family, died in a local )1ospital this morning after a long illness. The family home was at

or th hr N tJm ;;

6423 So. Puget Sound Ave. Mr. Ramsdell was employed by the Griffin Wheel Co. here for ~4 years and was assistant supermtendent at the time of his retirement in 1945. His grandfather, William P. o·. Dougherty, brought the Masonic F charter to Tacoma. Mt. Rams0 dell was a member of C 1 over R Lodge No. 91 for more than 50 years and had once served as its h master. His great - grandfather was Thomas Chambers, who .came here as a pioneer settler in 1845. In addition to his widow Ethel he is survived by a sister, Mrs'. M. E. Ohara, of San Francisco· three daughters, Mrs. W. w'. Owens, Mrs. R. H. Holt and Mrs Betty Vickery, all of Tacoma: J It two sons, James V., Tacoma at: H t?rney, and Wallace Z., with The 'lacoma News Tribune; two stepa daughters, Mrs. Kenneth Purchase ni and Mrs. William Smith, both of fc Tacoma; four step-grandchildren· . 13 grandchildren and four great~ ff .grandchildren. c. The Piper Funeral Home will i1 announce services.

- Griffin Wheel Company Superintendent Honored by· Employers and Employes on I Retirement From Active Duty Sitting back in a comfortable chair, before a secretary desk, lighted by an efficient lamp, all of them brand new, may be found Thomas M. Foley, who, until the first of the month had been continuously employed by the Griffin Wheel company for 34 years. Nov. 30 marked the date of his' retirement because of ill health and the desk, chair and lamp were given to him by erp.ployes and off1cials of the company at a banquet to which had come the company superintendents from St. Paul, Council Bluffs, Salt Lake City and Los Angeles, with telegrams from most of the others scattered about the United Stales. Besides the local employes, superintendents of the other plants and the general offices , had contributed to the purchase of the retirement gifts for Tom Foley. His successor is J. W. Jackson, who has returned to Tacoma after an absence of nine years. Mr. Foley, who is the father of Lee FoJey, widely known dancer 1 and dance instructor, will continue to live at the family home at 5315 ! South Lawrence street. His genial personality, his ready Irish wit and sympathetic underto his fel-

ber of the Griffin organization is more universally loved and respected. The following is a brief resume of his service record with the company: Started with the Griffin Wheel company as a general inspector, Nov. 18, 1905. He held various positions, as local inspector, ch a r gin g room foreman and assistant superintendent and received his first appointment as superintendent of the old stock yards plant, in Chicago, Oct. 4, 1809. May 6, 1910, he was transferred to St. Paul plant as superintendent. Nov. 15, 1911, he was appointed superintendent of the Tacoma plant. He remained as superintendent cf Tacoma plant until February, 1923. Effective Feb. 15, 1923, he was appointed superintendent of Sacramento Square plant in Chicago. On Sept., 1, 1923, he was appointed operating superintendent in charge of manufacturing operations for all plants, and on Jan. 1, 1925, was appointed superintendent of the foundry division for all plants, with headquarters in Chicago. Oct. 22, 1930, Mr .• Foley returned

t· a v t t 1

GriffinPlantHereCa.sts Last Set of Wheels

CIULLED CASTING-Casting of Griffin cast iron wheels took three days from the initial pour until they, were ready for service. Two foundrymen for the Griffin Wheel Co., which closed last December, are pictured as they poured the molten iron into the wheel mold. The sudden chilling of the metal as it came into

By PAlJL DUl\IAS put- the Tacoma plant in 1923, A local industry that helped its peak year, produce~ 8,500 put wheels under the westward wheels a month. Back m 1948 expansion of America-and, in- the foundry _produced 5,000 a cidentally, made Tacoma a by- mon~h, employmg 85 men to do word in railroad yards and car the JOb. . repair shops across the landOutput Dwmdles passed into the limbo of history 1 In Its last years, employing bewith the last cast Dec. 19, 1957, tween 40 and 50 men, the output of the Griffin Wheel Co. foundry. had dwindled to about 2,000 Like the romantic, smoke wheels a month. b_el;hing steam loc_omotive, qrif"The steel wheel is more :tm s celebrat~d. chilled cast iron, economical, lasts three times wheel~ fell v1~tims to speed and! longe.r and is stronger," explains changmg ~a i lroad technology. James F. Dolansky, superintendHe.avy . freight car~ drawn by ent of the local plant. "It can s~1ft dies.el locomotives are shod take higher speeds and carry the with stee1 whe~ls. today. . heavier loads modern freight qne of hl~ hGrt1ffmthplants idn thde cars pack." nat10n, w icironoge er prowheels uce Cl osure of th e w h ee I f oun dry morf' cast railroad than any other company- 45 per will have no effect on the planrs cent of· the total American out- brass foundry, Dolansky said. ~ Employing about 15 men, it produces car journal bearings. The Griffin Co., a subsidiary of American Steel Foundries, hasn't been left behind in the shift !from cast iron to forged steel !wheels as closure of the Tacoma foundry might suggest. Five of its plants are still producing cast wheels; these are used in repairing old cars and for export. 3 Plants in Production The company has developed and patented a new process for the production of steel wheels, and three of its plants are already in production. One is located at Colton, Calif., where Robert E. Ford, a naUve Tacoman, is superintendent. The Tacoma plant dates back to 1896 when Griffin a~ uired .h . F d q I t e Amencan oun r~ a so known as the Parker & Topping Foundry, accordmg to Stephen Forslund of 6803 South Tacoma W F I d f f th ayd. o~s unb, oreri;itahn G~ "ff" e f oun ry, nas een w1 n m here 42 years and re~alls the

sudden contact with cold mold hardened the surfaces of the wheel's tread and flange. The wheel remained in the mold 40 minutes, then was sent to annealing ovens for a three-day, controlled-temperature cooling off period.-News Tribune staff photo.

C.,

Ernest Lister and Dr. John the surface of the tread and Siegle, Tacoma dentist and form- flange," said Dolansky. "Then the 1 er mayor. wheel wa,s taken from ~he mold , Feature of the chij,led cast iron and pu~ mto an an~ealmg oven, . wheel, he says, was that it could wh_ere i~ was he~etically seal~;\! be produced economically and This relieved the internal stress. possessed remarkable wearing The wheel was kept in the qualities. The process was dis- annealing oven three days under covered in 1785 by an English constant temperature control, · foundrymen named John Rand- then removed and cleaned. It was some who learned he could then ready for duty. harden ca~t iron plowshares by Gri,ffin wheels were (still are) sudden chilling of the ~earing used by railroads all over the surfac.e .. He applied the idea to world, a,nd the legend "Grlffin-1 the castu~g of ll'On wheels by us- Tacoma," which was cast on the mg a chiller to form the tread face of those produced by the and flange. local foundry, became as familiar! Process Explained to railroad men as the Baldwin Forslund explains the process locomotive. th'is way.. "G n'ff'm- T acoma w h eel s were,I "As _the iron enters the mold, eyen ~sed on t~e sugar planta-1· the chiller hardens the metal to tions m Hawau by the Oahu a certain depth, leaving the hub Railroad as long as it operated," and plate of the wheel soft and said Forslund. "At one time there machinable. Vl{hat happen~ is .was quite an ~xport to Japan and that whe~ the !l'on cools qmckly r~cently a sizeable order w a s the graphite, or carbon, forms a filled for Korea. They were used carbide of ir:on, which is hard on the nation's streetcars and still and wear-resistant. The center keep the famed cable cars of part, which cools more slowly, San Francisco rolling." holds . the. carbon in fre~ state, Disne land Last resultmg .m ,~he metal bemg soft .Y and ductile. Dolansky !!aid the last cast here The birth of a new. w~eel at wa~ for 20-i~ch ':"heels for the the foundry was fascmatmg to freight cars m J?isneyland. watch. To .~hose .who fmd the !'omanc~ It began on an open-air plat- of rauro!ldi,ng !J. compellmg pa!'• form where a giant crusher of AJ:nenca s history, the Gnffm smashed old wheels into scrap, ~~st iron }yhee;I has made a poswhich was weighed, hoisted and it1ve . contribution to q1e. growth dumped into a cupola where ferro of this country. The Gnffm wheel silicon and manganese was added. dates back to 180:3 and has bee!1 Af It h f k $tandard for freight cars until' ~er a ernate .c arges 0 co e a few .months ago when tp.e wheel~ and iron placed mto the cupola committee of the Association ofl melted down the slag was drawn Am · R ·1 d d d h off and the' molten metal was . er1can ~1 roa s or ere t at d 1 t 1 di It th chilled cast iron wheels could no! poure !1 a es. was en longer be used ui;ider new cars ponred mto molds, where the or for major repa!l's of old ones m~tal came into sudden con~act 'l'hey're made of steel now . with cold steel of the chiller · which formed the contour and Observed Forslund somewhat