Rekordlåg befolkningstillväxt i Finland – allt färre unga män vill bli pappor

Unga finländare får allt färre barn. Fruktsamheten sjönk med en fjärdedel på 2010-talet och Finland har i dag den långsammaste befolkningstillväxten i Norden.

Många unga i Finland känner att framtiden är för osäker för att våga bilda familj. Oro över ekonomi och klimatförändringen men också över det egna förhållandet gör att man väljer att inte skaffa barn.

Det här framkommer i en färsk befolkningspolitisk utredning gjord av forskningsprofessor Anna Rotkirch på beställning av Statsrådets kansli.

Millenniegenerationen, alltså personer som är födda mellan 1980 och 1996, har betydligt färre barn än tidigare generationer.

Många män under 30 år är barnlösa. Av män i åldrarna 25-29 har hela 83 procent inga barn. Kvinnor i samma ålderskategori har oftare fått sitt första och till och med andra barn.

Daniel Hasselström och Sebastian Ståhlberg är i 20-årsåldern. De säger att de vill ha barn i framtiden. Men att människor får barn allt senare i livet är ingen överraskning för dem.

– Jag skulle kunna tänka mig att skaffa barn när jag är runt 30 år. Då är man klar med studierna och har en mer stabil framtid säger Ståhlberg som studerar på Hanken.

Också Hasselström, som 24 år och också studerar på Hanken, tycker att det låter som en bra ålder att få sitt första barn.

Lägsta födelsetalet någonsin

Under 2000-talet föddes i genomsnitt 58 000 barn per år i Finland. Men det senaste decenniet har födelsetalet sjunkit kraftigt.

Sedan 2016 har födelsetalet legat under genomsnittlig EU-nivå och i dag föder finländska kvinnor i snitt 1,4 barn.

Utan invandring skulle den finländska befolkningen minska redan nu. Att öka invandringen skulle kunna vara ett sätt att öka befolkningstillväxten, enligt en rapport från Statsrådets kansli.

Ett möjligt mål skulle vara att öka nettoinvandringen från nuvarande 16 000 per år till 25 000 år 2030.

Studier och karriären kommer först

Både Hasselström och Ståhlberg tror att det i dag inte finns lika mycket press på att bilda familj tidigt på ett sätt som det kanske gjorde tidigare.

– Jag tror att samhället har förändrats. Det är inte självklart att man ska få barn i en viss ålder. Studierna, jobben och pensionen ser också annorlunda ut i dag än tidigare. Folk kanske också vill uppleva mera saker själva och därför lämnar bort att bilda familj, säger Ståhlberg.

Även om de planerar en framtid som inkluderar barn och familj är det inte alla i deras ålder som tänker så.

– I min närkrets tror jag att många kanske vill skaffa barn senare än jag och jobba mera innan de bildar familj. Det finns också de som vill fokusera på annat och inte alls bilda familj, säger Hasselström.

Samhälleliga åtgärder behövs

Omkring tre fjärdedelar av minskningen av födelsetalen under 2010-talet berodde på att förstfödda barn inte föddes i Finland.

Att familjerna blir allt mindre kan leda till ensamhet vilket i sin tur kan leda till att risken för psykisk ohälsa ökar.

Enligt Anna Rotkirch, forskningsprofessor vid Befolkningsförbundet, krävs det samhälleliga åtgärder för att födelsetalet ska stiga.

Det är naturligtvis upp till var och en, men vi behöver veta orsakerna för att kunna stödja dem bättre

– Speciellt lågutbildade män har färre barn än andra män. Våra undersökningar har visat att det finns många män som inte vill ha barn, oavsett utbildningsnivå.

Rotkirch säger att det inte finns tillräckligt mycket forskning på vad unga män egentligen vill, och att det finns en risk att den ofrivilliga barnlösheten är hög.

– Det är naturligtvis upp till var och en att välja, men vi behöver veta orsakerna till det här och till vilken mån vi faktiskt har oönskad barnlöshet i de yngre grupperna, så att man kan stödja dem bättre.

En av orsakerna till att unga män har svårare att få barn är att de har svårare att hitta en lämplig partner.

– Lycka, socialt förtroende och stöd till barnomsorg stöder återhämtningen av födelsetalen, säger Rotkirch.

En större invandring, större födelsetal eller en ökad produktivitet är inte enskilt tillräckligt för att bidra till en balanserad demografisk utveckling.

Alla de här elementen och en helhetssyn på befolkningsfrågor krävs, enligt rapporten om befolkningspolitiken, skriven av Rotkirch.