”Utvecklingen av kommunens cykelkultur, utöver den vanliga stadscykeln som ska vara billig och utrustad med fotbroms, går långsamt. Att det är ganska lätt att köra bil i staden är en utmaning. Det finns till och med finns gratis parkering hos arbetsgivare. Samtidigt har vi en stor grupp cyklister som vi försöker ge kvalitativa cykelvägar. Vi jobbar både med säkerhetsåtgärder, och prioritera cykling i korsningar med exempelvis cykelöverfarter” säger Colin Hale.
Växjö kommun har försökt lyfta barnens perspektiv i trafiksäkerhetsplaneringen genom ett digitalt verktyg som inventerat hur barnen tar sig till skolan. I verktyget ingår en digital karta där barnen kan lämna synpunkter om var de upplever mycket trafik, osäkra korsningar och otillräcklig belysning.
”Vi försöker agera snabbt när vi får in synpunkter så att barnen märker att det händer något när de informerar oss. Det kan vara ett nytt övergångsställe. Det viktigaste är att de ser att vi agerar på deras information och att det blir en löpande koppling till trafiksäkerhetsåtgärder”, säger han.
Tanken är att få barn att röra sig mer, att komma till skolan med en aktiverad kropp och hjärna för att bättre kunna fokusera på skolarbetet.
Hur ser det ut då? Hur tar de sig till skolan?
”2004 hade vi 30-37 procent av skolbarnen som cyklade, nu ligger det på 25-26 procent. Bilresor har ökat sedan 2004 från 22 procent till 34 procent. Det går alltså åt fel håll”, noterar Colin Hale.
Om skälet till ökningen av bilresor beror på upplevelsen av skolvägen, om bilarna kör för fort, om det inte finns en säker skolväg är oklart. Trafiken har ökat med en ökad befolkning på 1.000 personer per år. Det kan också vara så att föräldrar kör barnen till skolan på vägen till sin arbetsplats.
Ett projekt är Cykelbibliotek med inspiration från Köpenhamn, där invånare kan låna olika modeller av el- och lastcyklar i några veckor för att känna om cykelpendling fungerar. Kommunen har köpt in ett 20-tal cyklar som är fullbokade i princip hela sommarhalvåret. Projektet började som ett EU-finansierat projekt men har nu blivit en del av kommunens långsiktiga arbete inom mobility management och beteende-påverkan.
”Vi har också startat upp en cykelpool med premiär i juni för bostadsrättsföreningar som vill testa cykelpool i sex månader med ett bokningssystem som gör att man kan hyra och låsa cykeln med mobiltelefonen. Därefter gör vi en utvärdering och ger råd i hur de kan skaffa ett eget system, sedan flyttar vi poolen till en annan förening”, säger han.
Det finns ingen bilpool i Växjö, åtminstone inte ännu. Parallellt med cykelpoolen utreder kommuner hur den bör arbeta för att öka delad mobilitet som allmänna fordonspooler.
”Vi ska även undersöka hur vi upphandlar våra egna tjänstebilar, som kan bli en del av en offentlig bilpool. Vi använder bara våra bilar på dagtid, därefter står de stilla.”
Efter cyklingen kommer kollektivtrafiken som ett prioriterat område med busskörfält för att täcka infarterna till staden.
”Vi tittar på olika lösningar som skulle öka framkomlighet och kapacitet på vårt stadsbussnät som exempelvis så kallad bus rapid transit, som HelsingborgExpress. Att jobba med kombinationsresande är något som också måste utvecklas vid resor mellan tätorter. Att kanske cykla första biten, parkera vid pendlingsplatser och ta bussen till stan. Mobilitetshubbar är något vi tittar på i staden och eventuellt vid större arbetsplatser utanför staden”, säger Colin Hale.
