Världsbanken: Subsahariska Afrika på väg mot recession

Smittspridningen tycks ännu inte på allvar ha slagit klorna i subsahariska Afrika – men ekonomin har redan tagit stryk.

Sydafrikansk polis levererar matpaket till hemlösa i Johannesburg. Många av dem försörjer sig vanligtvis genom att samla och återvinna skräp, vilket omöjliggjorts av karantänsåtgärderna.
12.04.2020 15:21 UPPDATERAD 12.04.2020 15:22
Efter att länderna i Afrika söder om Sahara noterat en genomsnittlig tillväxt på 2,4 procent under fjolåret väntas ekonomin krympa med 2,1–5,1 procent under 2020, enligt en färsk prognos från Världsbanken.
Afrikanska utvecklingsbankens prognos är inte fullt lika nattsvart med förutspår en nedgång på 0,7–2,8 procent.
Det är delvis en effekt av minskad nationell produktion i länder där strikta karantänsåtgärder införts, delvis en följd av minskad efterfrågan från handelspartner som Kina, EU och USA.
Som lök på laxen har pandemin dessutom skjutit råvarupriserna i sank – vilket slår hårt mot kontinenten där tillverkningsindustrin ännu inte står för en lika stor del av exporten. De två största ekonomierna, Sydafrika och Nigeria, är exempelvis kraftigt beroende av gruvdrift respektive oljeutvinning.

Miljoner jobb i fara

Afrikanska unionen uppskattar att omkring 20 miljoner jobb, i både den formella och den informella sektorn, är hotade. FN uppger ett betydligt högre antal – 50 miljoner.
Transfereringar från migrantarbetare i utlandet, en central intäktskälla för länder som exempelvis Mali och Senegal, förväntas också minska kraftigt.

Turismen stendöd

Den viktiga turismsektorn har i stort sett utraderats av reserestriktioner.
Bara i Sydafrika, det enskilt största turistlandet, står 1,5 miljoner arbetstillfällen på spel enligt turistministern Hlengiwe Nhlabathi.
Dessutom kommer besöksnäringens tvärnit att slå mot branscher som "jordbruk, fiske, banker, försäkring, transport, kultur och nöje", tillägger hon.
African Airlines Association, som samlar kontinentens flygbolag, varnar för att 95 procent av dess medlemmar står inför konkurs om de inte får ekonomisk hjälp.

Humanitära konsekvenser

Den ekonomiska nedgången riskerar att få svåra humanitära konsekvenser.
Över 80 procent av befolkningen är sysselsatt inom den informella sektorn, vilket generellt innebär obefintlig tillgång till socialförsäkringssystem. Flera länder balanserade dessutom på ruinens brant redan innan pandemin och saknar resurser för att sjösätta stora stödpaket.
– Det kommer att krävas någon form av Marshallplan från det internationella samfundet och en avsevärd skuldavskrivning för att få Afrika på fötter igen, säger Nigers president Mahamadou Issoufou.

ANDRA LÄSER