Tentapärm för T1

_______________________________________________________________

1
 1 Svensk rätt
1.1 Grundläggande statsrättsliga principer.
Folksuveränitetsprincipen
RF 1:1 All makt utgår ifrån folket, förverkligas genom representativ demokrati
RF 1:4 Riksdagen är folkets främsta företrädare
RF 4:1 Riksdagen utses genom fria hemliga och direkta val
RF 4: 6 Valkretsar
RF 4:7 Riksdagens egna omröstningar sker i kammaren, med enkel majoritet.
Detta innebär att Sverige (i alla fall i teorin + grundlagen) ej har samma maktdelningsstruktur som t.ex. USA
(där tillämpas den maktdelning som Montesquieu förespråkade: dvs maktdelning mellan den dömande
(domstol), verkställande (regeringen) och lagstiftande makten (parlamentet). I frågan om maktdelningen
mellan parlament och domstol bör även tilläggas att Sverige bygger på civil law i kontrast till common law
(=rättssystem som är uppbyggt på case law/prejudikat från högsta instans), obs att detta rubbas lite p.g.a.
Sveriges internationella åtaganden (främst EKMR samt EU-medlemskapet).

Den formella lagkraftens princip

Den formella lagkraftens princip innebär att föreskrifter har ett hierarkiskt förhållande till varandra. Detta
anses framgå av RF 8:18 (”den formella lagkraftens princip”), där det står att lag endast kan ändras eller
upphävas genom lag (alltså kan t.ex. en förordning från regeringen inte strida mot en lag, då är den ogiltig
och lagen tillämpas istället av domstolen enl. Lex Superior. Lagrådet kontrollerar att föreskrifter
överensstämmer med andra föreskrifter av högre valör (judicial preview), även domstolar och
förvaltningsmyndigheter kan (eller har en skyldighet) att göra detta i efterhand genom lagprövning (judicial
review).
Grundlag > RO > Lag > Förordning > Myndighetsföreskrifter > Kommunala föreskrifter

Legalitetsprincipen (RF 1:1 st. 3) ”Allt makt utövas under lagarna”. OBS med ”lagar” menas i detta fall alla
förskrifter, även seder och bruk enl. förarbeten.
Likhets och objektivitetsprincipen (RF 1:9)
Legalitets och objektivitetsprinciperna är helt beroende av varandra: ett beslut utan stöd i lag kan ej vara
objektivt och vice versa. OBS att även lagstiftare (riksdag/regering osv) lyder under legalitetsprincipen; de
måste följa föreskrifter av högre valör. Objektivitetsprincipen däremot gäller endast vid tillämpning av lag,
(notera ordalydelsen i 1:9: ”allas likhet inför lagen”) alltså måste lagstiftaren ej vara objektiv eller beakta
allas likhet inför lagen, eftersom principen är riktad till myndighetsutövare.
1.2 Lagstiftningsprocessen: från motion/proposition/utskottsinitiativ till ny lag.
Detta kompenseras istället av grundlagen; T.ex. är riksdagen bunden av diskrimineringsförbudet RF 1:12
(”lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon missgynnas för att hon tillhör en minoritet”). Skulle
riksdagen vilja stifta en diskriminerande lag skulle de alltså först behöva ändra grundlagen, då föreskrifter av
lägre valör ej får strida mot lagar av högre valör enl. legalitetsprincipen och den formella lagkraftens 2 princip
(RF 8:18) (Offentlighetsprincipen + EU-rättsliga principer avhandlas längre fram)
 1.2 Lagstiftningsprocessen:
Från proposition/utskottsbetänkande/motion till ny lag.
1. LAGFÖRSLAGET LÄMNAS 2. FÖRSLAGET UTREDS

Regeringen/ riksdagsledamot får väcka förslag Kommitté/ utredare utreder lagförslaget som publiceras i SOU eller Ds. (RK
enl. RF 4:4. bereder regeringsärenden enl. RF 7:1.)

Olika sätt att lämna förslag: Betänkandet skickas på remiss.

 RD-ledamot via motion enl. RO 9:10

3. REMISSBEHANDLING
 Regeringen via utskottsinitiativ enl. RO 9:16
 Regeringen via proposition enl. RO 9:2 Förslaget remitteras till berörda myndigheter/ kommuner/ enskilda enl. RF 7:2.
Myndigheter är skyldiga att lämna yttrande enl. RO 10:8.

4. LAGRÅDSGRANSKNING 5. REGERINGEN FÅR

LAGRÅDSYTTRANDE+REMISSVAR
RF 8:20, 21, 22 Granska att förslaget ej strider mot författningar av högre
valör. Lämnar prop. Som förslag till riksdag. RF 4:4 , RO
9.2
Regeringen ska redovisa varför ifall yttrande ej inhämtas enl. RF 10:5 st.3 p.2

(OBS om utlåtande ej inhämtats hindrar det aldrig att lagen tillämpas!)

6. RIKSDAGSBEREDNING 7. OMRÖSTNING I KAMMAREN

Beredning i utskott enl. RF 4:5 RF 4:6-7

RO 10:2 – Beredningstvång RO 11:7 – Prop. Till beslut, RO 11:8 – Avgörande

RO 10:3 – Behandlingstvång Olika tillvägagångssätt vid omröstning:

Utskottsbetänkanden skickas till RO 11:9 – Acklamation(enkelt, vanligast)

RD ->
RO 11:10 – Omröstning (på begäran, ifall någon vill krångla till det). Yrkanden jämförs.

Om majoritet av RD-ledamöter röstar för i kammaren: NY LAG I SFS! 

Möjligheter att stoppa lagförslag

 RF 2:21 – om förslaget inskränker i rättigheter finns minoritetsskydd

 RO 10:4 – Oppositionen kan RO 10:9 – ”minoritetsskydd” i utskott; om minst 5 partiföreträdare i utskottet vill så kan de
skicka propositionen på ytterligare en remiss.
 hävda att det krävs mer information för att fördröja
 RO 10:7 – Oppositionens personer i utskottet kan yttra sin åsikt.
 RO 11:5 – Återförvisning till utskottet om minst 1/3 av röstande ledamöter vill
 RO 11: 2-6, 11:9 & 11:19 (hänvisar till RF 2:2)
 RO 9:12 – Följdmotion (senast 15 dagar efter att det första förslaget anmälts i kammaren)

Om lag redan gått igenom:

 RF 13:1-2 granska regeringsärendens handläggning & 13:4-5

 Lagprövning, förhandsavgörande från EU

Stiftande av grundlag
3
 RF 8:14-16
 Primära lagområdet: Det som måste meddelas genom
lag. (ej primära lagområdet=restkompens/verkställ.)
1.3 Normgivningsmakten & RF 8 kap. Obligatoriska lagområdet: Faller inom primära, men
får ej delegeras! D.v.s. ENDAST riksdag får besluta.
1. Begränsar det en rättighet med obligatorisk lagform?(se även EKMR) =om ja, riksdag enl. 8:1/verkställighet 8:7
2. Om nej, se RF 8:2, ska den meddelas genom lag eller under 8:7? I fall 8:2, får den delegeras enl. 8:3?
3. Handlar det om annan rättsverkan av brott än böter/skatt/konkurs? I så fall ska riksdagen besluta!

RF 8:1 -Riksdagen meddelar lag och regeringen meddelar förordning. Enl. st. 2 ska ett bemyndigande
att meddela föreskrift alltid ske genom lag eller förordning. För att Regeringen ska kunna delegera till
annat organ måste de ha stöd i lag (se 8:10).
Se 12:4 förv.uppg.. får
RF 8:2 Föreskrifter som meddelas genom lag = PRIMÄRA LAGOMRÅDET delegeras om stöd i lag.

1. Civilrättslig reglering, medborgarlagstiftning osv. (obligatoriskt lagområde, UR moratorium 8:4)

2. För enskilda betungande offentligrättsliga föreskrifter (svår att delegera, obs ej obligatoriska)
3. Kommunernas organisation (möjlighet till delegering i 8:3, direktdelegering till kommun ej möjlig
förutom avgifter eller trafikskatter enl. 8:9)
4-6. Trossamfund, folkomröstning och val till EP (som är inom det obligatoriska lagområdet.)
Enl. st. 2 ska de andra bestämmelserna som kräver lagform också meddelas i lag. (lagkrav finns t.ex. i
2:16 och 18. 3:13, 9: 11–14, 11:2, 6 och 10, 12:7, 13:7 och 14:6 RF. 2:18 § och 12:15)
RF 8:3. Reglerar när riksdag får delegera det primära lagområdet i RF 8.2 p. 2 och 3. Delegeringen
måste ske genom lag och får inte avse: Skatt/avgift/böter?
Böter & avgifter får
1. Annan rättsverkan av brott än böter (ex. förverkande får alltså inte delegeras!)
delegeras.
2. Skatt (UR importtullar) Se s.187 i RF en
3. Konkurs/utsökning kommentar

(Sista stycket avser blankettstraffstadgande, d.v.s. förordning med frihetsstraff. Behandlas ej i kurslitt.)
Se även RF 1:4 riksdagen beslutar om skatt
RF 14:4 kommunerna tar ut skatt för sina angeläg
 RF 8:4 -Moratorium(har med skulder att göra)
 RF 8:5 -Beredskapslagstiftning (regeringen får mer makt vid krig se 15 kap.)
 RF 8:6 -Delegerade föreskrifter får underställas riksdagen om de bestämmer det(=får ändras/tas bort).

RF 8:7 Regeringen får utfärda förordningar om detta utan delegering:

1. Verkställighet av lag, får ej tillföra något väsentligt nytt.
2. RESTKOMPETENSEN(dvs allt som blir kvar)

OBS får ej gälla Riksdagen/dess myndigheter eller den kommunala beskattningen.

RF 8:8 Att regeringen meddelar en förskrift i ett ämne hindrar ej riksdagen från att göra det. Av den
formella lagkraftens princip följer att riksdagens tillämpas lex superior.
RF 8:9 Möjliggör för riksdagen att direktdelegera till kommun avseende avgifter och trafikskatter.
RF 8:10 Möjlighet till Subdelegation om det medges i LAG (UR restkompetensen se 8:11)
Subdelegering RF 8:11 Verkställighetsföreskrifter och restkompetensen får subdelegeras utan stöd i lag om det ej rör
riksdagen eller dess myndigheter.
RF 8:14-16 stiftande av grundlag.
4
RF 8:18 Den formella lagkraftens princip. (innebär ett hierarkiskt förhållande mellan föreskrifter)
 3 sätt som regeringen kan styra
1.4 Kontrollmakten & Ministerstyre myndigheter på:
 Föreskriftsmakten i RF 8:11
Så här ska regeringen styra enl. RF: som utgår från RF 8:7
 Finansmakten, ex. RF 9:8)
 RF 1:6 Regeringen styr riket och är ansvarig inför riksdagen  Utnämningsmakten enligt
 RF 1:8 Det finns förvaltningsmyndigheter RF 12:5.
 RF 12:1 Dessa har lydnadsplikt gentemot regeringen.  Subdelegation enligt RF 8:10
 RF 7:7 Förtydligar att myndigheter (ej enskild tjänsteman) lyder under regeringens kollektiva beslut.
 RF 12:2 begränsar 12:1, ingen utom den rörda förvaltningsmyndigheten får besluta i enskilda fall.
 RF 1:9 Förvaltningsmyndigheter ska vara sakliga och opartiska, Stadsråd ska ej äventyra detta.

Vad innebär detta att ett stadsråd inte får göra?

Stadsråd är regeringens talesmän enl. RF 6 kap (se Bull & Sterzel). De får alltså uttrycka tankar och åsikter.
Det viktiga är HUR och till VEM det görs.
 Beslut ska riktas mot myndighets ledning, ej lägre befattningshavare.
 Det får ej handla om de enskilda beslut som avses i RF 12:2.
 Informella kontakter tillåts och är nödvändiga för att förvaltningen ska fungera. Även önskemål
tillåts, om det riktas till rätt person är tydligt framgår att inget det ej är ett regeringsbeslut och att
lydnadskrav ej föreligger. Önskemålen får aldrig heller äventyra självständigheten i enskilda beslut.
 OBS att stadsråd i vissa fall har beslutanderätt angående interna frågor i respektive departement. EU
kräver även att stadsråd delegeras beslutanderätt inom viss utsträckning, så att beslutsprocessen blir
effektiv.

Om ett stadsråd gjort fel = möjligheter till konstitutionell kontroll i 13 kap.

 13:1 KU granskar stadsråds tjänsteutövning (JO den icke politiska sektorn enl. KU 13:6)
 13:1 2 st. KU , riksdagsledamot eller annat utskott får initiera granskningen.
13:2 Ska meddela riksdagen(oftast 2 ggr/år) vad de funnit värt att uppmärksamma.
 13:3 Är brottet grovt och innebär att stadsrådet grovt åsidosatt tjänsteplikt kan KU besluta om åtal som
prövas av HD.
(OBS ej självständig straffbestämmelse, utan en åtalströskel.)
 13:4 Om minst 35 av RD:s ledamöter yrkar kan misstroendeförklaring väckas. Mer än 175 måste rösta för.
-KU bör i samband med detta ha utfrågning med stadsrådet enl. RO 7:17(obs ej närvaro/sanningsplikt). För
detta bör de begära in handlingar de har rätt till enl. RF 13:1. Dock beredningsförbud! Misstroendeförklaring
sker EJ om expeditionsministär. OBS misstroendeförklaring har aldrig genomförts, oftast avgår de innan.
(SE INTERPELLATIONER OCH FRÅGOR, oftast bättre än en misstroendeförklaring.)
Vad blir effekten? Stadsrådet entledigas av talmannen enl. RF 6:7. Om stadsministern entledigas gör alla
stadsråd det enl. RF 6:9.

Interpellationer och frågor (det mest använda kontrollmaktsmedlet)

RF 13:5 -En riksdagsledamot får ställa interpellation eller fråga till statsråd, i angelägenheter som rör dennes
tjänsteutövning. (gäller det utrikespolitik ställs inte frågan till jordbruksministern…)
Får ej gälla området i 12:2, måste då ställa om frågan i mer allmänna ordalag.
Kompletteras av RO 8:2-4. Ska ha bestämt innehåll och innehålla motivering. Interpellationer lämnas in
skriftligt och i förväg. Talmannen bestämmer om frågan får ställas eller inte, ex. om den rör området i 12:2.
Statsråd har två veckor på sig att svara på interpellation.
Frågor RO 8:5-8
Muntliga(RO 8:8), svaras på plats, ingen förberedelsetid
Skriftliga (RO 8:5-7) Redovisas i riksdagens protokoll. Skillnaden mellan interpellationer och5frågor är att
frågor bara får ha en kort inledande förklaring och bara får vara en fråga. Interpellationer mer politiskt
laddade, frågor mer för att ta reda på information.
1.5 Finansmakten, budgetlagen och bruttoprincipen
RF 9:1 Riksdagen beslutar om skatter och avgifter till staten samt om statens
budget. För mer om kompetens att besluta om avgifter se 8 kap RF.

RF 9:2 Regeringen lämnar budgetproposition till Riksdagen. Budgetpropositionen behandlas

närmare i RO 9:5.

RF 9:3 Riksdagen beslutar om budget för nästa år eller annan budgetperiod(ovanligt).

Finansutskottet gör ett betänkande utan rättsverkan.

RF 9:4 Ger stöd för budgetregleringsbeslut under pågående budgetår. (helst ska ändringsförslag
läggas fram endast vid två ggr under löpande budgetår d.v.s. vårändringsbudgeten och i
budgetpropositionen för nästkommande budgetår.)

RF 9:5 Om riksdagen inte har beslutat om en budget före budgetperioden beslutar riksdagen i
den omfattning som behövs om anslag för tiden till dess en budget har beslutats . Riksdagen
kan uppdra finansutskottet att göra det å deras vägnar. Om riksdagen inte beslutar om det
första stycket ska den gamla med ev. ändringar gälla fram till att den nya beslutats

RF 9:7 Anslag och inkomster får inte användas på annat sätt än vad riksdagen bestämt.

RF 9:8 Regeringen får inte utan att riksdagen har medgett det ta upp lån eller göra andra
ekonomiska åtaganden för staten.

RF 9:10 Regeringen lämnar efter budgetperiodens slut en årsredovisning för staten till
riksdagen.

Vårproposition(Tilläggsbestämmelse 9.5.2 RO): Regeringen ska årligen senast den 15 april

lämna en proposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och
budgetpolitiken. ”översiktlig”, ekonomi-politiska mål.
Ändringsbudget(RO 9:6) Regeringen får(med undantag) vid högst två tillfällen lämna en
proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret. Endast om
regeringen anser att det finns särskilda skäl får propositioner med förslag till ändringar i
statens budget lämnas vid andra tillfällen. Huvudregeln är alltså att de lämnas i anslutning till
budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen. 2015 var ändringsbudgeten
anmärkningsvärd, de ändrade från alliansens till rödgröna.

Budgetlagen

6
 3 kap Budgetlagen. ”Budgetering” 2:2 Budgetlagen
Regeringen ska lämna
1 § För budgetering och redovisning av inkomster på statens förslag till utgiftstak
budget ska inkomsttitlar för olika slag av inkomster användas. för tredje kommande
2 § Vid budgetering av utgifter för bestämda ändamål ska ramanslag användas. budgetår.
4 § Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på
inkomsttitlar och anslag med de undantag som anges i 6 §.
5 § Utgifter får inte budgeteras och redovisas mot inkomsttitlar.
6 § Om riksdagen har beslutat om specialdestination ska inkomsterna inte Bruttoprincipen
budgeteras och redovisas mot inkomsttitlar. Inkomster av skatter ska dock -Inkomster och utgifter
alltid budgeteras och redovisas mot inkomsttitlar. Ska inkomsterna helt eller till ska budgeteras för sig
en bestämd del täcka utgifterna i en viss verksamhet ska inkomsterna och
motsvarande utgifter inte heller budgeteras eller redovisas mot anslag. Om UR specialdestination
inkomsterna till en obestämd del ska täcka utgifter i en verksamhet ska
inkomsterna redovisas mot anslag (nettoredovisning). Första och andra
styckena gäller även sådana inkomster som regeringen med stöd av riksdagens
bemyndigande har beslutat ska specialdestineras till en viss verksamhet.
7 § Regeringen får förfoga över avgiftsinkomster från frivilligt efterfrågade
varor och tjänster som staten tillhandahåller och besluta om inkomsterna ska
budgeteras och redovisas mot inkomsttitel eller specialdestineras till en viss
verksamhet.

7
 (JO granskar ej kommunfullmäktige
1.6 Kommunalt självstyre men kommunala nämnder o.s.v.)

RF 1:1 -Kommunalt självstyre är en av folkstyrelsens hörnstenar…

RF 1:7 -Det finns kommuner på lokal och regional nivå (”kommuner” inkluderar landsting)
RF 12 kap. Förvaltningen
RF 12:3 -Riksdagen får inte syssla men förvaltningsuppgifter i vidare mån än vad RO/RF
medger
RF 12:4 -Förvaltningsuppgifter kan lämnas åt kommuner(OBS kräver EJ stöd i lag. Endast då de
lämnas till juridiska/enskilda personer enl. st. 2)
RF 12:10 – LAGPRÖVNING = Finner ett offentligt organ (t.ex. nämnd i kommun se 11:14) att
föreskrift står i strid med högre norm får den ej tillämpas. Även om något väsentligt åsidosatts
vid tillkomsten. Påminner om suveränitetsprincip och det hierarkiska lagsystemet i t.ex. RF
8:18. (Notera problematiken i förhållande till RF 14:3, som enl. förarbeten ej ska prövas av
kommuner)
RF 14 kap. ”Kommunerna”
14:1 -Kommunernas beslutanderätt sker i valda församlingar(Se 1:8 -det finns kommunala
förvaltningsmyndigheter för rättsskipningen och KomL. 3:1 om kommunfullmäktige)
14:2 -Sköter lokala och regionala angelägenheter, grundas på det kommunala självstyret(1:1)
14:3 -Inskränkningar måste vara proportionerliga (Riksdagen prövar, ska ej ske av kommuner i
efterhand. Tanken är att lagrådet ska göra detta, se 8:21 st. 2 p.5)
14:4 -Kommuner får ta ut skatt för skötseln av sina angelägenheter (se RF 8:2 p.3, får enl. 8:3
delegeras till regeringen som i sin tur får subdelegera till kommun enl. 8:10 )
14:5 -Skatteutjämning mellan kommuner tillåts, krävs lagform för detta
14:6 -Föreskrifter som rör indelningen i kommuner kräver lagform
Kommunallagen
3:1 -Kommunfullmäktige är beslutande församling
3:3 -Kommunfullmäktige tillsätter nämnder efter behov
3:7 -Fullmäktigeberedning sker bakom stängda dörrar, får besluta om offentlighet. Se även
6:19a, motsvarande gäller vid nämnders sammanträden.
3:19a -Särskilda bestämmelser vid avtal med t.ex. rekryteringsföretag, ska göra det möjligt för
allmänheten att få insyn. När avtalet utformas görs en avvägning mellan å ena sidan den privata
utförarens intressen av exempelvis skydd för affärsmässiga förhållanden

8
1.7 JO & JK:s tillsynsområden och befogenheter.
Skillnad på de olika kontrollfunktionerna: KU, JO och JK:
KU granskar den politiska sektorn, främst Stadsråd. Se mallen ”Kontrollmakten”. Dvs har en tjänsteman i
regeringen gjort fel är detta alltid JO:s granskningsområde! Dock får KU begära ut handlingar om tjänstemän om
det behövs för granskningen av stadsrådet.
Maia Bishop tjänstemän, domstolar osv = myndighetsutövning.
JO granskar
JK vakar över yttrandefrihetens gränser, är ensam åklagare i TF/YGL-mål. ENSAM om att besluta om
tvångsmedel (ex. avlyssning) och har ensam befogenhet om att inleda förundersökning. Viktigt att komma ihåg
på t.ex. tenta om det står att åklagarmyndigheten/polis vill göra något som JK har ensam befogenhet att göra. Se
TF och YGL-delen för närmare beskrivning.

JO befogenhet och tillsynsområden (RF 13:6, RO 13:2-4 §§, Instruktionen):

Regeringsformen:
RF 13:6 –”Riksdagens ombudsmän utövar tillsyn över lagtillämpning i offentlig verksamhet” (samma
sak står även i RO 13:2 st. 1 +instruktionen)
RF 13:6 st. 2 -JO har rätt till (i princip alla) handlingar som krävs för att utreda
RF 13:6 st. 3 -Hänvisar till närmare bestämmelser om JO:s uppgifter i RO +annan lag (instruktionen)

Riksdagsordningen:
RO 13:2 Ombudsmännens organisation och uppgifter
RO 13:3 Val av ombudsmän
RO 13:3 Entledigande av ombudsmän

Lag (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän:

1 § - Fyra ombudsmän, olika tillsynsområden
2 § - Beskriver JO:s tillsynsområden.

 p.1 -Statliga och kommunala myndigheter

 p. 2 -Befattningshavare vid myndigheter (OBS ej stadsråd/RD-ledamöter! -> KU granskar den
politiska sektorn)
 p. 3 Annan vars tjänst innefattar myndighetsutövning
2 § st. 4 -Ombudsmännens tillsyn omfattar ej:

1. riksdagens ledamöter,
2. riksdagsstyrelsen, Valprövningsnämnden, Riksdagens överklagandenämnd eller
riksdagsdirektören,

9
 3. riksbanksfullmäktige samt ledamöter av direktionen i
Riksbanken utom såvitt avser deltagande i utövning av Riksbankens beslutanderätt enligt lagen
(1992:1602) om valuta- och kreditreglering,
4. regeringen eller statsråd,
5. justitiekanslern samt
6. ledamöter av beslutande kommunala församlingar.

3 § -JO ska särskilt se till att domstolar och förvaltningsmyndigheter iakttar objektivitet, saklighet och
respekterar MR.
4 § Ska se till att brister i lagstiftning avhjälps, e.x. väcka fråga om författningsändring
5 § -JO prövar klagomål från allmänheten eller på eget initiativ.
6 § -JO avgör sina ärenden via beslut
18 § -JO får om lämpligt lämna över ärende till annan myndighet (ex. JK)
21 § -Innebär att JO har skyldighet att pröva alla klagomål från allmänheten

JK:s befogenhet och tillsynsområden (se TF-mallar för mer detaljerad beskrivning)
RF 12:1 -JK lyder under regeringen
TF 9:1 – JK vakar över att tryckfrihetens gränser ej överskrids
YGL 9:1 -Hänvisar till TF…
TF 9:2 -JK ensam åklagare i tryckfrihetsbrott (OBS att t.ex. förtalsbrott brukar drivas av målsäganden, till
skillnad från hets mot folkgrupp som alltid är allmänt åtal, dvs alltid drivs av JK! Se yttrandefrihetsbrott-
mallen). JK är ensam att besluta om tvångsmedel. Ensam om befogenhet att inleda förundersökning.
Innebär att polis/åklagare ej får ingripa mot GL-skyddad media utan att JK medgett = delegerat
vidare
Ensam befogenhet att 1.Inleda förundersökning 2. Besluta om tvångsmedel (ex. hemlig övervakning) 3.
Väcka allmänt åtal. OBS se UR YGL 7:1 = viss möjlighet att delegera
YGL 7:1 -Hänvisar till TF 9:1-4, motsvarande

YGL 7:1 – MEDGER VISS MÖJLIGHET TILL DELGEGATION: JK kan vid yttrandefrihetsbrott ge
uppdrag åt polisen att göra utredningar, kan även delegera till åklagare att bedriva förundersökning och
föra talan i domstol för JK:s räkning. OBS endast föreskrivna brott, se YGL 7:1.
Se även Förordning (1975:1345) med instruktion för Justitiekanslern

10
 2. TF & YGL
2.1 Faller yttrandet under RF/TF eller YGL, vilken regel
tillämpas?
Är det en teknisk
upptagning/tryckt skrift
eller liknande enl. RF 2:1
Är det ett yttrande enl. RF 2:1 st.1 p.1?
st. 2? Bilageregeln
TF 1:7:st 2
Om nej, se RF 2:1 st. 1
Om databas är identisk med
=RF och BrB tillämpas direkt
periodisk skrift tillämpas samma
regler som PS. Se TF mall.

Teknisk upptagning
Definieras i YGL 1:1 st.4, alla meddelanden som kan
Databas?
uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel
Tryckt skrift -Faller det inom det materiella tillämpningsområdet Definieras i YGL 1:1 st. 5
Se ”TF” mall eller är det ett s.k. bedrägligt förfarande?
 Allmänt utgivningskrav i YGL 1:10
-”utlämnad för publicering” prövas i varje enskilt fall.

Databasregeln YGL 1:9

Marksändningar Automatiskt skydd enl. st. 1 för ett redan
etablerat mediaföretag om den:
 Inskränkningar i GL-skydd får ske genom lag
 Rätten att sända på annat sätt en genom tråd får p.1 -Tillhandahåller info från databas med
envägskommunikation.
regleras i lag (YGL 3:2) = begränsar
 (delar av databas med tvåvägskommunikation
etableringsfriheten i RF 2:17. skyddas av RF)
 Proportionalitetsbedömning krävs enl. YGL 3:3  (indirekt eller direkt)
 Råder dock censurförbud YGL 1:3 (De flesta databaser, t.ex. blogg faller under denna
kategori)

p. 2 Har en prenumerationstjänst
Radio/TV p. 3 Sänder bio via databas
Trådsändningar (kabel-TV) och webbsändningar Frivilligt skydd för databas som uppfyller
Definieras i YGL 1:1 st. 3 någon av rekvisiten ovan och har
utgivningsbevis enl. YGL 1:9 st. 2 samt har:
Publiceringskrav i YGL 1:6
 Behörig utgivare (YGL 6 kap)
Full etableringsfrihet! Rätt att sända genom tråd i  Sänds från Sverige
YGL 3:1 -Begränsningar vid brott (i TV-  Ej förväxlingsbart namn
sändningar) i samma paragraf. Samma ordningsföreskrifter som radio
YGL 3:4 -bestämmer själva vad som sägs -YGL 4 kap.
Om ej uppfyllt tillämpas RF 2:1 11 p.1!
(T.ex. en blogg som är en databas enl. YGL
1:9 st. 1 p. 1 men har ogranskade
kommentarsfält) (UR HD beslut 19/3 2014 mål Ö 5306-
13 för databaser har man gjort undantag för utgivaransvaret om
 2.2 Mall för yttranden som faller under TF
TF 1:1 st. 2
-Faller det inom TF:s materiella tillämpningsområde?
(principen om ändamålstolkning = bedrägliga förfaranden skyddas ej)

TF 1:5
Tryckt skrift eller stencilregeln? Vem mångfaldigade?
Ort, år, datum.
Stencilregeln enl. TF 1:5 st. 1-2
Tryckt skrift enl. 1:5 st. 1
(ex. kopiator, stencilering o.s.v.)
Om framställd i tryckpress(”pressas
Görs gällande genom:
mot underlag”) är grundlagsskyddet
utgivningsbevis eller ursprungsuppgifter
automatisk om publiceringskravet
är uppfyllt. 1 ex. räcker.
-ca. 30 ex. krävs enl. Axberger.
OBS att meddelarfrihet (1:1
Är publiceringskravet i TF 1:6 uppfyllt? st. 3) och censurförbud (1:2)
gäller innan publicering!
”Utlämnad för spridning” = utrymme för tolkning.
(Gäller endast inom Sverige. Myndigheters tryckta handlingar behöver ej ges ut)

Är det en periodisk skrift enl. TF 1:7?

-En skrift som planeras komma ut minst 4 ggr/år under en beteckning och har utgivningsbevis.
(se bilageregeln i samma paragraf.)

Ordningsföreskrifter
För tryckta skrifter i allmänhet:
TF 4:2 -Ursprungsuppgifter ska
finnas. Vid överträdelse
För periodiska skrifter:  Ej ursprungsuppgifter: TF 4:5(böter/fängelse max 1 år)
TF 5:2 Ska finnas utgivare.  Särskilda regler för periodiska skrifter i 5:12-14.
TF 5:3 utses av ägaren
5:9 Får utse ställföreträdare

Ansvar för tryckfrihetsbrott

Ensamansvar huvudregel. UR meddelarbrott TF 7:3 se mall.
Uppsåtspresumtion om ej annat föreskrivs.
För periodisk skrift (Axberger s. 124) Övriga skrifter (böcker, affischer m.m.)
1. Utgivare ansvarig enl. 8:1. Behörighetskrav i 5:2. 1. Författaransvar enl. TF 8:5, om person
Befogenhetskrav i 5:3 (om ej efterlevt beaktas uppgetts som författare före/efter spridning
detta se se. 8:12) eller har en känd pseudonym. Måste
2. Om ej utgivare, blir ställföreträdare ansvarig enl. framgått frivilligt.
8:1. 2. Om ej författare tillämpas förläggaransvar
3. Om ej ställföreträdare eller om utgivaren enl. 8:7. 12
felaktigt utsetts är ägaren ansvarig enl. 8:2. 3. Utgivaransvar om flera författare som inte
4. 8:3 Tryckansvar kan hållas ansvariga enl. 8:5.
5. 8:4 ”utspridaren”, typ tidningsbud
Medieinnehåll som ej skyddas av yttrandefrihetsgrundlagarna
-Allt som är materiellt tillämpligt är ej formellt tillämpligt, t.ex. bedrägeri.
-Den exakta gränsen är svår att lösa juridiskt, snarare rättspolitisk fråga.
Vad som skyddas grundar sig på principen om ändamålstolkning; yttrandefriheten ska gynna ”ett
fritt meningsutbyte och allsidig upplysning”. OBS endast om det uppenbart ej har med
yttrandefrihet att göra sätts lagarna åt sidan.
Tillämpning:
-Bedrägliga förfaranden innefattas ej, vilseledande ej enl. prejudikat så som NJA 1900 s. 528 och
NJA 1905 s. 364.
-Varumärkesintrång, förfalskning o.s.v. innefattas ej
-Är en reklam vilseledande? Beakta om utpräglat kommersiell, i så fall ej samma skydd som t.ex.
en politisk reklamfilm so skyddas i högre utsträckning i samband med ändamålstolkningen.
Särskilda undantag:
Kreditupplysning
TF 1:9 p. 4 / YGL 1:12 UR i lag tillåtet, kreditupplysningslagen 5 e förbjuder missbruk.
Upphovsrätt
TF 1:8/ YGL 1:12 -Vanlig lag tillämpas! OBS kräver dock ändamålstolkning
Reklam i radio/TV
EJ GL-skyddad rättighet, YGL 1:12 öppnar för förbud. Regleras i RTVL.
Alkohol och tobaksreklam
TF 1:9 / YGL 1:12 –”vanliga lagar tillämpas gällande förbud mot kommersiell annons för: 1.
Alkohol/tobak 2. Indirekt tobaksreklam”. Förbudet regleras i alkohollagen och tobakslagen.
Gäller ”kommersiell annons” = snävare begrepp än reklam, t.ex. redaktionell text tillåts enl.
Axberger.
Pornografi
Skyddas i regel av TF/YGL. Våld/tvång straffbart enl. TF 7:4 p. 13. Barnpornografi skyddas EJ
enl. TF 1:10 / YGL 1:12/, TF/YGL tillämpas ej, istället BrB 16:10 a direkt. UR om ”försvarliga
omständigheter” typ konstnärligt syfte. Ett vägledande prejudikat är manga-målet där HD
tillämpade RF:s regler trots att vissa ansåg att ”konstnärligt syfte” förelåg.

13
 2.3 Meddelarfrihet
RF 2:1 st. 2 hänvisar till TF/YGL
TF 1:1 st. 3 / YGL 1:2 Exklusivitetsprincipen TF 1:3 / YGL 2:4.
Anger meddelarfrihet som huvudregel. TF / YGL:s ansvarssystem tillämpas.
-OBS att det allmänna som juridisk person har ej
meddelarfrihet, gäller endast mot det allmänna som fastställs
i (bilaga till) OSL 13 kap (krångligt med sant jag lovar! ) 3
2
1
 Ensamansvar TF 8:1(periodisk skrift)
Adressater i texten uttömmande för att
eller 8:5 (övriga) / YGL 6:1
meddelarfriheten ska gälla. I så fall är även
publiceringssyftet i TF 1:6/ YGL 1:10 uppfyllt.  Anskaffarfrihet i TF 1:1 st. 4 / YGL
1:2
 Författare/upphovsman  Krav på dubbel kriminalisering TF
 Utgivare 7:4 st. 1 / YGL 5:1 st. 1
 Redaktion
 Nyhetsbyrå Anonyma meddelare skyddas av :
 Företag för framställning av upptagningar  tystnadsplikt TF 3:1 / YGL 2:3 st. 1
 och efterforskningsförbud TF 3:4 st. 1
Meddelarfriheten och ensamansvaret 4 /YGL 2:4 p. 3
undantas vid meddelarbrott enl. TF 7:3 /
YGL 5:3 Ansvar dock svår att utkräva p.g.a.
-Innebär att andra upphovsmän kan tystnadsplikt och efterforskningsförbud.
straffas (ej t.ex. distributör) UR om synnerlig vikt TF 3:3 p. 5 / YGL 5:3
-Ensamansvarige straffas för motsvarande (JK beslutar enl. TF 9:2 / YGL 7:1)
bestämmelse (vissa undantag) i TF 7:4-5 /
YGL 5:1
Utgivarens straff vid meddelarbrott
p. 1: Högförräderi, spioneri o.s.v
(högförräderi 19:1, spioneri 19 :5-6, grov TF 7:4 1 (se YGL 5:1)
befattning 19:8 BrB) Samma rubricering
p. 2: Oriktigt utlämnande av allmän
handling (uppsåtsrekvisit)(20:3 BrB) TF 7:4 p. 4 om uppsåtligt
 =Journalisten straffas TF 7:4 p. 5 om av oaktsamhet

p. 3: Åsidosättande av tystnadsplikt (se YGL 5:1)

(uppsåtsrekvisit)(20:3 BrB) OBS att den
som omfattas av sekretess får bryta mot
den, så länge den ej är kvalificerad enl.
OSL 44:1. Då är utgivaren ansvarig. UR
finns i 10 kap. OSL). Om ej kvalificerad
gäller vanligt utgivaransvar. ¨ 14

 =Meddelaren straffas
 Dvs efterforskning tillåten vid meddelarbrotten i
TF 7:3 / YGL 5:3 och endast JK får efterforska
2.4 Repressalieförbud enl. TF 9:2/ YGL 7:1

Enligt TF 1:1 st. 3 har envar rätt att meddela uppgifter i publiceringssyfte (meddelarfrihet).

Ifall uppgifterna publicerats i tidning eller lämnats till journalist kan man antas att rekvisitet
”publiceringssyfte” är uppfyllt.

Ifall meddelaren ej tydligt framgår: Efterforskningsförbudet i TF 3:4 st. 1 innebär att en myndighet inte får
efterforska vem det är som lämnat meddelandet, identiskt med meddelarfrihet. Se mall ”meddelarfrihet”.

Exklusivitetsprincipen i TF 1:3 / YGL 1:4 anger att alla negativa verkningar från det allmänna för att
någon brukat sin yttrandefrihet som inte föreskrivs i TF/YGL är olagliga.
Repressalieförbudet är dock särskilt lagfäst TF 3:4 st. 2. / YGL 2:4 st. 3. Det förtydligar att en
myndighet inte ingripa mot någon som lämnat uppgifter och gäller även yttranden som faller inom RF
2:1 p. 1 enl. praxis. En negativ verkan kan vara en tillsägelse, d.v.s. allt som kan tolkas som en repressiv
åtgärd. Detta innebär även ett frågeförbud.

Gäller mot det allmänna – kan inkludera kommunala bolag m.m. enl. vad som stadgas i OSL 13 kap.

Praxis
JO 1975/76 s. 314
JO 1987/88 s. 193 JO 1975/76 s. 317
Att säga att en artikel innehåller
Kritisera tjänsteman p.g.a. Frågor med tillrättavisande
onyanserade utfall är otillåtet enl. JO.
insändare ansågs felaktigt. innebörd ansågs otillåtna.
Kan göra person obenägen att yttra sig.

Sanktioner för brott mot repressalieförbudet/efterforskningsförbudet finns i TF 3:5 / YGL 2:5. Uppsåt
krävs för att dömas för efterforskningen,
-Böter eller fängelse i högst ett år.
De sanktionerade gärningarna (otillåtlig efterforskning, avskedande, uppsägning, meddelande av
disciplinpåföljd eller liknande) är uttömmande. Repressalier som inte räknas upp blir istället föremål för
JO:s granskning Se RF 13:6. Samt Lag om instruktion för riksdagens ombudsmän. (JO-
mall/ministerstyre-kontrollmakten mall)
Om stadsråd t.ex. avskedat någon i tjänsten och grovt åsidosatt tjänsteplikt kan åtal mot stadsråd, 13:3,
aktualiseras.

Forts… 15
Möjliga förfaranden som också bör tas upp vid repressalier:
 Ex. vid avskedande bör utnämningsmakten tas upp. Regeringen fattar beslut om
myndighetschefer enl. RF 12:5 och utvecklas i LOA. Regeringens utnämningsmakt är
föremål för KU:s granskning. OBS att endast stadsråds agerande är föremål för KU:s
granskning(RF 13:1).
 Vid ministerstyre bör KU enl. RO 4:11 hålla utfrågning med stadsrådet, relevanta
handlingar bör begäras in. RF 13:2 KU redovisar sin granskning 2 ggr om året.
 Om ministern i tjänsten t.ex. avskedat någon och grovt åsidosatt tjänsteplikt kan åtal mot
stadsråd, 13:3, aktualiseras.
 Är det inte grovt kan misstroendeförklaring aktualiseras, 13:4. Måste väckas av minst
1/10 av ledamöter och mer än hälften måste rösta för. Det bör påpekas att dess praktiska
betydelse är liten eftersom det aldrig skett. Det kan dock vara så eftersom de flesta avgår
innan, så utifrån det perspektivet kan det vara av stor betydelse att frågan väcks.

2.5 Anskaffarfrihet
TF 1:1 st.4/YGL 1:2 -Innebär att normalt ”förberedande” journalistarbete är grundlagsskyddat
och ej får regleras utan stöd i TF/YGL (dubbel kriminalisering). Konsekvens av IB-affären.
Ex. intervjuer, efterforskning i arkiv, granskning av handlingar, om en person anskaffar
information i publiceringssyfte ska hen ej bli avvisad p.g.a. detta. = avvisningsåtgärd specifikt
mot journalister är otillåten.
Undantagsregel: den som begått ex. högförräderi, spioneri, grov obehörig befattning se TF
7:3/YGL 5:3.
OBS att anskaffarfriheten ej innefattar anskaffanden som i sig utgör brott! Se TF
1:9/YGL 1:12.

16
 Varför är ärekränkning straffbart?(ändamålstolkning)
2.6 Yttrandefrihetsbrotten Prop. 1962:10 B 141:
Ärekränkningsbrotten (s. 89 Axberger) ”Människor lever i grupp, om någon sprider nedsättande
Förtal – spridning i vidare krets- skadar personens anseende
uppgifter är det ett farligt angrepp som kan leda
Förolämpning- begås ”mellan fyra ögon”- skadar
tilluteslutning gruppen eller försvårande livsbetingelser”
självaktning

Förtal TF 7:4 p.14(se YGL 5:1) BrB 5:1) (s.89 ff.)

”Att utpeka någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt för att utsätta för annans missaktning” GROVT
förtal BrB 5:2: om p.g.a. spridning/innehåll orsakat stor skada

Rekvisit för förtal: Har annan lämnat en uppgift? Är den nedsättande?

(EJ rena värdeomdömen, ”ful”)- Bedöms från den enskildes perspektiv(värderingarna i den enskildes krets).
Behöver ej faktiskt utsättas för missaktning – räcker att det var tanken
Måste handla om en enskild(ej juridisk person) som går att identifiera.
NJA 1987 s. 285 NJA 1950 s 250 Hustlermålet+ NJA 1992 s. 594
Visar hur graden av försvarligtUR
Straffrihetsgrunder: och santaveller
förtal om uppgiftslämnaren
kollektiv t.ex. haft skälig grund för attsom
tro att det är sant
Praxis erkänner integritetskränkning
tydlighet beaktas.
(bevisbörda Bedömdes liten
på uppgiftslämnaren firma
som somhar
även tydligt
undersökningsplikt att kontrollera uppgiftens riktighet)
förtal.
som ej försvarligt att utpeka förknippas med individ +
polis med namn. utsätts för missaktning.
 Integritet & förtal
Saknas bestämmelser med motsvarande Art. 8 EKMR, jfr 2:6 RF:s skydd mot ”betydande intrång mot det
allmänna” som ej ger horisontellt skydd. EKMR:s integritetsskydd positiv förpliktelse(Söderman).
Ärekränkningsbrotten ligger då närmast och kan tillämpas analogt och konventionskonformt.
Von Hannover 2 och Axel Springer vägledande mål. Har personen t.ex. själv valt att framträda? Är uppgiften
av allmänt intresse?

Enskild/JK får väcka talan se TF 9:2 och 9:4/YGL 7:1, och RB 20:2 i ljuset av BRB 5 :5

Förolämpning (TF 7:4 p. 15 (5:1 YGL)/ BrB 5:3)(s. 97f.)- förekommer sällan i TF/YGL
”Smädar annan genom: kränkande tillmäle, beskyllning, annat skymfligt beteende”
Förtal grövre brott. Skillnaden att förtal kräver spridning.
Integritetskränkningar kan även lagföras förolämpningsbrott.
HUSLTERMÅLET-
Hets mot folkgrupp tingsrätten
(TF 7:4och hovrätten-
p.11)(BrB tillämpade-
16:8)(s.98 ff.)förolämpningsbestämmelsen-
OBS EJ ÄREKRÄNKNING HD valde istället vid
 Hot/uttryck
tolkning av förtal,
fördärefter få eller inga exempel i yttrandefrihetssammanhang.
missaktning
-Först när framställningen närmar sig hets/hate-speech(EKMR) som 16:8 tillämpas i praktiken.
 för folkgrupp eller annan sådan grupp
-Folkgrupp har ej precis innebörd, t.ex. är hets mot invandrare ej straffbart p.g.a. ingen folkgrupp
 med anspelning på: ras/hudfärg/nationellt eller etniskt ursprung/trosbekännelse/sexuell läggning

JK väcker åtal enl. TF 9:2/YGL 7:1 och RB 20:2 och RB 20:8 (ange endast RB om ej TF/YGL!)
Faller under allmänt åtal -> endast JK kan väcka talan (jfr ärekränkning), mycket restriktiv med detta
JK:s inställning har stöd i praxiskonventionens skydd- yttrandefrihet sträcker sig längre än det svenska- fallet
gäller inte yttrandefrihetsgrundlagarna- pastorns fördömande – homosexualitet- straffansvar svensk rätt- skyddas
av Art. 10 EKMR (Pastor Green, NJA 2005 s. 805)(s.27 Ax)
JK BESLUT 1998 DNR 3141-97-30 NJA 1978 s. 3
Beskriva misstänkt i allmänt rasistiska ordalag uttryckte ej Förtydligar att inga målsäganden får 17
missaktning på det sätt som krävs för straffbarhet finnas vid hets mot folkgrupp
2.7 Tabell över yttrandefrihetsbrotten i TF/YGL/BrB

TF YGL BrB

Förtal 7:4 p. 14 5:1 (hänvisar till TF) 5:1 + 5:2 grovt förtal

Förolämpning 7:4 p. 15 5:1 5:3

Hets mot folkgrupp 7:4 p. 11 5:1 16:8

Uppvigling 7:4 p. 10 5:1 16:5

Spioneri 7:4 p. 3 5:1 19:5-6

Olaga hot 7:4 p. 16 5:1 4:5

Hot mot tjänsteman 7:4 p. 17 5:1 17:1

Medborgerlig frihet 7:4 p. 12 5:1 18:5

Olaga våldsskildring 7:4 p. 13 5:1 16:10 c

Varför dubbel kriminalisering?

För att skydda yttrandefriheten i TF och YGL. Gör det lätt att ta bort sanktioner, då endast rubriceringen i
BrB måste tas bort. Svårt att lägga till brottsrubricering, då TF/YGL har grundlagsstatus.

18
2.8 Censurförbud
OBS censurförbudet har, liksom det mesta i RF/TF/YGL endast vertikal effekt, d.v.s. skyddar mot
STATEN. Skyddar alltså ej mot censur från enskilda.
TF 1:2, YGL 1:3
Förbud mot censur, förhindrande av tryck på förhand/ rätt till mottagningsutrustning.
-Innebär ett förbud mot publiceringshinder
 MEN det är tillåtet att förbjuda innehåll av ordningsskäl om förbudet är generellt.
-Censurförbudet/förbudet mot förhandsgranskning är i princip ovillkorligt MEN
 YGL medger allmän filmcensur, utövas ej idag.
 YGL 1:3 st. 2 tillåter censur för filmer som visas på bio. För barn under 15 får
åldersgräns finnas, Statens medieråd avgör enl. YGL 3:8.

2.9 Etableringsfrihet
Etableringsfrihet i TF
Etableringsfriheten framgår av TF 1:1, TF 4:1 (rätten att trycka), och TF 6:1 (rätten att
distribuera).
 För periodiska skrifter förenas/begränsas detta av ett krav på utgivningsbevis enl. TF 5:5.
Om formkraven för periodisk skrift är uppfyllda ska utgivningsbevis alltid medges.
 UR: Etableringshinder som ej riktar sig just till den verksamhet för vilken
etableringsfrihet råder står ej i strid med grundlagen.
Etableringsfrihet i YGL
 Framgår av YGL 1:1, 3:8 -Överlag samma regler som i TF.
 YGL 3:1 Svenska medborgare har rätt att sända radioprogram genom tråd.
 YGL 1:3 =krav på stöd i GL för förbud mot trådsändning. FINNS EJ

Sändningstillstånd
 Regleras i YGL 3:2 ”rätt att sända på annat sätt än genom tråd får regleras i lag som
innehåller föreskrift om tillstånd och villkor” = ex. marksändningar får regleras,
webbsändningar får även regleras (men gör inte det i dagsläget).
 RTVL 17:1 – Att sända via marknät utan tillstånd är straffbart.
 Regering beslutar om tillstånd för public service, i övrigt MRFTV (myndigheten för radio
och TV)

19
Ordningsregler
 Alla grundlagsskyddade trådsändningar räknas som radioprogram och ska alltså följa
ordningsreglerna för dessa. Gör de inte det kan de åläggas straffavgifter. Dessa är:
 Anse utgivare enl. YGL 4:3 (UR om samtidig+oförändrad sändning enl. YGL 1:7)
 Får åläggas skyldigheter enl. YGL 3:1, ex. ”must carry” (visa vissa program)

Webbsändningar
Webbsändningar är ej trådsändningar i YGL:s mening (går dock att argumentera för att de borde
räknas som det rent tekniskt, vilket skulle innebära en grundlagsskyddad etableringsfrihet.
=Det är de facto ALLTID fritt att sända över webben.

2.10 Särskilda yttrandefrihetsbegränsningar för radio och TV

(Se även ”etableringsfrihet i YGL” ovan.)
RADIO OCH TV-LAGEN / RTVL
Demokratibestämmelsen RTVL 5:1 (för TV) / 14:1 (för radio) – ”Programverksamheten som
helhet ska präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och alla människors lika värde”
= Får ej vara antidemokratiska i något slag

Villkor som får ställas i samband med tillståndsgivning RTVL 4:8 (jfr 10:3) -
-får förenas med villkor att sändningsrätt ska utövas opartiskt och sakligt. Villkor som kan ställas
upp är: Hänsyn till särskild genomslagskraft, Sända genmälen, Hänsyn till privatliv.
 -Att villkoren följs övervakas av granskningsnämnden, som är upprättad genom YGL 3:5
-Efterhandskontroll, oftast efter anmälan.
 Mediet ska offentliggöra nämndens beslut i sändning.
Om väsentligt åsidosättande kan tillståndet återkallas enl. RTVL 18:2, sker efter talan av JK i
domstol (RTVL 19:1), juryprövning sker enl. RTVL 19:1

Begränsningar sker i samband med tillståndsgivning

 Trådsändningar har full etableringsfrihet, rätt att sända genom tråd i YGL 3:1.
Begränsningar vid brott (i TV-sändningar) i samma paragraf.
 Webbsändningar FÅR begränsas, men gör ej det de facto.
 Marksändningar är alltså de sändningar som huvudsakligen begränsas av RTVL

20
 4:1 -Utgivare ska finnas

2.11 Ansvarsregler i YGL 4:3 och 6:4 -Ska kunna kontrollera innehåll

Huvudregel att utgivare är ansvarig för radioprogram och tekniska upptagningar enl. YGL 6:1
 Om ställföreträdare inträtt ska hen bära ansvaret enl. samma paragraf. (UR för direktsända
program i 1:8)

Medger undantag, tex. får personer själva välja att stå för yttranden enl. LTY 3:2

Om förutsättningarna för utgivaransvar ej finns bär producenten(för teknisk upptagning)/den som ska
utse ansvarig utgivare(för radio) ansvaret enl. 6:2.

Om producenten/den som är ansvarig att utse utgivare inte går att hitta bär distributören ansvaret enl. 6:2
st. 3. Är ursprungsuppgiften och distributören vet om det bär hen också ansvaret enl. st. 4)

NJA 2013 s. 945

HD beslut 19/3 2014 mål Ö 5306-13
Utgivare ansvarig för databaser, t.ex. arkiv, även
För databaser har man gjort undantag för
om de inte vet om vad som står där. Detta eftersom
utgivaransvaret om de är uppdelade.
de t.ex. har befogenhet att ta bort det enl. 4:3

21
2.12 Offentlighetsprincipen i TF 2 kap.
TF 2:1 -Rätt till allmänna
handlingar till främjande av allsidig
upplysning Steg 1. Är det en handling?
Syften:
 Demokrati TF 2:3 -Handling kan vara papper eller
 Effektivitet teknisk upptagning
 Rättssäkerhet
HFD 2013 ref. 86
Privata mail mellan
Steg 2. Är det en allmän handling? tjänstemän ansågs ej
TF 2:3 Allmän om förvarad hos myndighet (enl. TF 2:5 även Riksdag och vara allmän handling.
kommunal församling)(”förvarad” =tillgänglig enl. praxis) RÅ 82 2:59
Om tillgänglig för
Ska vara: avhämtning-expedierad
 inkommen(TF 2:6) -strikt tolkning ”dagens post” RÅ 1996 ref. 25
 eller upprättad (TF 2:7) d.v.s. expedierad/i slutgiltigt skick. Rekryteringsföretags
inkluderar diarier o.s.v. se p. 1-3 handlingar = allmänna
 Se 2:8 för försändelser mellan myndigheter, 2:9 PM, beslut o.s.v., 2:10 teknisk bearbetning,
2:11 biblioteksregeln, forsknings och studieändamål undantas Se KomL 3:19:a
UR: TF 2:4, personliga meddelanden ej allmänna om de ej har med
myndighetsutövandet att göra
Personuppgifter i allmän handling?
UR offentlighet för sekretess enl. OSL,
Steg 3. Är det en offentlig handling? se TF 2:3 st. 4. Får ej lämnas ut om
TF 2:2 Offentligheten får begränsas genom lag om påkallat av.. behandlingen strider mot PUL.
Avgörande är alltså vad de ska
(TF 2:16 Får endast omfattas av sekretess om det medges i 2:2 st. 2) användas till. Frågor får ej gå utöver
vad som är nödvändigt, se TF 2:14 st. 3
Begräsningar finns i OSL, och regleras särskilt i OSL 5:5
RÅ 1989 ref. 111
OBS ej absolut – sekretessprövning sker baserat på särskilda skaderekvisit. Är del av handling hemlig
ska ändå resten lämnas ut.
(UR sekretess vid medgivande OSL 10:4, OBS ej meddelarfrihet enl. OSL 13:5 st. 2)

Krav vid utlämning enl. TF 2:12-15 2:6 om handling ej lämnas ut pga.

2:2(sekretess) ska det motiveras.
 Skyndsamt TF 2:12 Enkel sekretessmarkering ej bindande för
 Kopia ska erbjudas 2:13 myndighet. Kvalificerad är det. Se OSL 5:5.
 Förbud mot efterforskning 2:14 st. 2
 Rätt att överklaga om handling ej lämnas ut 2:15 Sällan absolut sekretess! Särskild
Fler regler i OSL 6 kap. prövning görs enl. OSL 44 kap.
T.ex. ska verkningen av22utlämningen
bedömas i varje enskilt fall .
3. MR: RF 2 kap., Stadgan och EKMR
3.1 Kort jämförelse mellan RF, EKMR och Stadgan
RF

 Gäller för envar(obs i vissa fall även juridiska personer,).

 Gäller mot: det allmänna (stat, kommuner)
 Begränsningar regleras i 2 kap. 20-21 §§.
 Legalitetsprincip: 20 § all rättighetsbegränsning måste ha stöd i lag(från riksdagen). Har den inte
det skall den alltså inte tillämpas, detta görs genom normprövningen i RF 11 kap. 14 §.
 Proportionalitet: 2 kap. 21 § står under vilka förutsättningar man får begränsa fri och rättigheter
anses utgöra uttryck för proportionalitet. 20 kap. 21 anses utgöra ett krav på lagstiftaren att
redovisa sina syften, eller tala om varför en viss lag finns, och varför man inte kan göra på ett
annat sätt.
EKMR

 Gäller för: Envar.

 Gäller mot: Endast staten, eller det allmänna, kan fällas till ansvar(vertikal effekt).
 Dock kan staten fällas till ansvar för att den misslyckats att förhindra konventionsstridig
inskränkning av rättigheter två medborgare emellan. Då säger man att de brutit mot s.k. positiva
förpliktelser, alltså att skydda enskildas rättigheter.
 Proportionalitet: Står inte ett ord i själva konventionen, men den används i praxis av
Europadomstolen. Artikel 8 t.ex. har krav på ”nödvändigt i ett demokratiskt samhälle”. Ibland
står det ”allmänt intresse” osv.
Stadgan

 Gäller för: Envar, precis som RF och EKMR. Gäller endast för EU medborgare, inte bara
personer på territoriet. Särskilt skydd för arbetstagare, barn, funktionshindrade och konsumenter.
 Gäller mot: EUs medlemsstater(när de tillämpar EU-rätt), Även Unionens Institutioner enl. 51.1 i
Stadgan. Tredjemansverkan är än så länge något oklar. Vissa menar att det följer av hur art. 1 i
stadgan är formulerad att den borde någon slags direkt effekt för enskilda.
 FÖRST måste man avgöra om Stadgan är tillämpbar. Gäller det ett direktiv eller förordning
tillämpas den direkt. Går det att allmänt få koppling till EU:s fria rörlighet för varor, tjänster,
kapital och personer går den även att tillämpa.
 Legalitet: Stadgan är begränsningsbar, vilket framgår i artikel 52.1. var det anges ett krav på lag
för begränsningar. I 52.2. finns det ett krav på den EU-rättsliga legalitetsprincipen.
 Proportionalitet: Artikel 52.1 står uttryckligt att stadgan tillämpas enl. proportionalitetsprincipen.

23
 ”Det allmänna” enl. Svensk rätt – Staten i form av lagstiftare, och t.ex. kommun och de som utövar offentlig makt

3.2 Allmän mall för rättighetsbegränsning RF 12:4 st. 2

1. Är det en rättighet? (se RF 2:1-18 +tabell) (EKMR o tolka konventionskonformt, samt jämför!
Stadgans tillämpningsområde? 52-Befogenhet-Åkerberg Fransson
2. 2:19 pacta sunt servanda + Pastor Green!
3. Se tabell
4. Får rättigheten begränsas genom lag? (Jämför EKMR) Finns lag? Ex. PolisL/OrdningsL/RB
5. 3. Är åtgärden en begränsning i grundlagens mening? d.v.s. har åtgärden sådana begränsande effekter
som grundlagen menar är en inskränkning? (Ställ frågan och bedöm den!!) Bedömningskriterier är:
- Syftet med regleringen
- Sanktionens karaktär
- Rättighetens skyddsområde
(ex. kan en lag om visitering medföra att folk av rädsla för att bli visiterade inte demonstrerar. I så fall
begränsas demonstrationsfriheten!) (Jämför EKMR praxis)

Om det är rättighetsbegränsning, bedöm alltid proportionaliteten enl. RF 2:21,(+23/24)

EU-rätt
1. Är begränsningen ändamålsenlig?
2. Finns mindre inskränkande åtgärder? (realistisk ur kostnad/effektivistetssynpunkt)
3. Överväger ändamålet med begränsningen inskränkningen?

EXTRA bedömningar som ska göras för vissa rättigheter:

2:23 -Yttrande och informationsfriheten
Rikets säkerhet, folkförsörjning, allmän ordning+säkerhet, privatlivet, inom näringsverksamheten. EJ uttömmande
förutsatt att det finns särskilt viktiga skäl till begränsningen. Vid bedömningen om yttrandefrihet ska vidaste
möjliga yttrandefrihet alltid beaktas i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter.
Om det inte tar sikte på yttrandets innehåll utan avser att begränsa en viss sorts spridning ska det inte anses som
en begränsning av yttrande/informationsfriheten. (ex. förbud mot affischering, volym)
RF 2:24 -Mötes och demonstrationsfriheten
Endast p.g.a. ordning, säkerhet, trafiken, rikets säkerhet, farsot (SE ORDNINGSLAGEN s 585!)
Föreningsfriheten 2:24 st. 2
Endast sammanslutningar av militär eller liknande natur eller om de innebär förföljelse av folkgrupp(etnicitet,
hudfärg eller liknande förhållande -kanske inte om de förföljer bankdirektörer)
RF 2:25 för icke svenska medborgare.

Ifall rättighetsbegränsning krävs lagform! (riksdagen stiftar lag RF 8:1, ). Endast verkställighetsföreskrifter
som inte tillför något väsentligt nytt tillåts enl. RF 8:7 p. 1. (se normgivningsmakten mall)

Minoritetsskydd i RF 2:22! KVALIFICERAT förfarande krävs för rättighetsinskränkning:

Om minst 10 ledamöter kräver ska förslagen vila minst ett år får första utskottsyttrandet. Får dock antas direkt
om 5/6 av RD enas.
UR för:
OBS endast - tillfällig lagstiftning(max 2 års giltighet)
rättigheterna
- Tystnadspliktslagstiftning 24
i RF 2:20
- Husrannsakan och liknande (integritetskränkande se 2:6) !
- Frihetsstraff
KU prövar om undantagsreglerna kan tillämpas.
 3.2 Frihetsberövanden

Rättigheten och förutsättning för begränsning enl. RF:

 Man måste först konstatera om det rör sig om ett frihetsberövande eller inte. Det definieras
inte i RF och man måste då gå vidare till definitionen i EKMR art. 5 samt praxis. T.ex. Austin &
Vem får v.
pröva?:
UK kanEnl.vara2:9 får nämnd och
inrättas genom lag för att
skapröva
tas tillsärskilda sorters mål så
Others vägledande, innebär att hänsyn typ av ingrepp, kontext,
länge ordinarie
tvingande domare
natur, tid ochär effekt.
ordförande. EKMR art. 5 begränsar detta. St. 3 anger att enskild
kan få rätt att få saken prövad direkt i den domstolen som anges i RB om det ej finns annat
tillgängligt rättsmedel. De tolkar då reglerna analogt. Detta understryks av art. 13 EKMR.
 Enl. RF 2:8 är var och en gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövanden.
 Rörelsefriheten får enl. RF 2:20 begränsas genom lag. Se polislagen, ändamålet enl. 1 § att
upprätta allmän ordning och säkerhet för att skydda allmänheten (främjar t.ex.
demonstrationsfrihet).
 Begränsningar i rörelsefriheten måste enl. RF 2:21 vara proportionerliga (ändamålsenligt,
mindre inskränkande åtgärd, skyddsområdet måste utväga inskränkningen och får inte göras endast
p.g.a. åskådning. Får ej heller hota den fria åsiktsbildningen(typ hindra någon från att rösta).
 Villkor för frihetsberövanden finns i b.la. 8 § polislagen
Rätten till domstolsprövning utan ”oskäligt dröjsmål” enl. RF 2:9:
Enligt polislagens förarbeten anses domstolsprövningen vara uppfylld om man friges inom 12 h. HD
har inte uteslutit att detta kan tillämpas även då en konkret brottsmisstanke inte föreligger (RF en
kommentar s. 76).
Enl. RF 2:9 (konformt med 5 EKMR, rätt till frihet och säkerhet):s tidskrav för
domstolsprövning ska man ha rätt till domstolsprövning inom 4 dygn för att rättigheten ej ska ha
kränkts. Det är alltså MAX-gränsen, man får gärna släppas tidigt och proportionalitet ska alltid iakttas.
Enl. EKMR art. 5(5) har man rätt till skadestånd om agerandet kränkt artikeln (Ofta så Sverige löser
sina problem, väl utvecklad praxis).

Europadomstolen bedömer den nationella lagstiftningen i varje enskilt fall(Austin and others v. UK) samt
tid, plats och potentiella offer (Ostendorf v. Germany).

25
3.3 Kroppslig och personlig integritet
” Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i andra fall än
som avses i 2:4(dödsstraff)och 2:5 (kroppsbestraffning).

Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot
undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller
upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.
Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande
intrång i den personliga integriteten, om den sker utan samtycke och innebär övervakning eller
kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. ”

Rättigheter i 2:6 får begränsas genom lag enligt RF 2:20 st. 1 p. 2

av alla sorters meddelanden
(Får endast delegeras genom beredskapslagstiftning genom 8:5, d.v.s. ikraftträdande vid t.ex. krig)

Påtvingade kroppsliga ingrepp Visitation, husrannsakan och liknande

intrång samt förtroliga meddelanden
Räknas det som ett kroppsligt ingrepp? Skyddet
mot påtvingande kroppsliga ingrepp återfinns i RF Skyddas under RF 2:6 st. 1 och räknas som
2:6 st. 1. Kroppsligt ingrepp innebär allt våld mot ett mindre inträngande kroppsligt ingrepp
kroppen. Salivprov och fingeravtryck omfattas t.ex. Kroppsvisitation: Att undersöka en persons
av begreppet. väska/kläder räknas in.
Är det påtvingat? Det behöver inte vara våldsamt, Husrannsakan: även intrång i låsta
så länge det är påtvingat på något sätt -dvs att utrymmen.
samtycke ej getts. T.ex. hotfull stämning kan göra
att ingreppet anses påtvingat. Förtroliga meddelanden: Gäller alla former
av intrång i brev, post eller teleförbindelser .
I tveksamma situationer
Ska den konkreta situationen, informationen enskild Även avlyssning/inspelning av alla sorters
fått om handlingsalternativ och personens förmåga meddelanden i hemlighet.
att fatta beslut i frågan bedömas.
Begränsningar finns i bl.a. PolisL och RB 28
JO beslut 2010-04-26 dnr 479-2010 kap.
Urinprov ansågs vara kroppsligt ingrepp.

RF 2:6 st. 2 skydd mot betydande intrång i den personliga integriteten

-Betydande intrång?
-Har personen samtyckt?
-Kan effekten bli övervakning/kartläggning av den enskildas personliga förhållanden?
-Avser det sådana ”personliga förhållanden” som avses, dvs sånt av privat natur? (ex. namn, adress,
familjeförhållanden, hälsa, anställningar, ekonomi)
-Är intrånget betydande utifrån omfattning, art och innebörden? Ändamålet och syftet också av betydelse.
Slutgiltig bedömning: innebär det ett betydande ingrepp i den enskildes privata sfär?
Tolkas dynamiskt, beakta teknisk utvecklig och ändrade samhällsvärderingar!
Kameraövervakning och signalspaning räknas
26
-Ställen där begränsningar finns: PolisL, RB 27:18-34 ”Hemliga tvångsmedel”
Tillstånd för hemlig avlyssning eller hemlig övervakning ska i princip beslutas av rätten på ansökan
av åklagare, enligt 27:21 RB. Endast om det kan befaras en fördröjning av väsentlig betydelse att
inhämta rätten beslut, så får åklagare fatta beslutet på egen hand, se 27:21a RB.
Hemlig avlyssning eller hemlig övervakning får enligt 27:20 RB i princip bara ske när det finns någon
som är skäligen misstänkt för ett brott och åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen.
Hemlig avlyssning anses vara mer ingripande och integritetskränkande än hemlig övervakning, vilket
innebär att det ställs högre krav i 27:18 RB, t.ex. att det ska vara fråga om ett brott som det inte är
föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år för (jfr. sex månader i 27:19 RB). Ett tillstånd till hemlig
avlyssning innebär också en rätt till hemlig övervakning, men inte tvärtom.

Förhållande till EKMR:

Art. 8 skyddar rätten till privatliv, hem och korrespondens. Det finns en väl utvecklad praxis, och det
kan innebära tredjemansverkan. Skyddet för privatliv när det kommer till att väga art. 8/10 mot varandra
är relativt starkt. I detta fall aktualiseras dock framförallt mål som Klass v. Germany som talar för att
övervakning av staten, under ganska obegränsade förhållanden, skulle vara tillåtet så länge det finns
någon slags kontrollfunktion. Liberty v. UK var dock en fällande dom eftersom övervakningen ej ansågs
tillräckligt förutsägbar. En inskränkning bör alltså ha någon slags kontrollfunktion, samt vara lätt att
förutse, t.ex. angivet i lagen vilka brottsmisstankar som tillåter övervakning.
Förhållande till Stadgan
Argument för att det är inom Stadgans tillämpningsområde: Målet att främja säkerhet 3(2) FEU samt
art. 82-89 FEUF straff- och polissamarbete. I Åkerberg Fransson-målet förtydligades att det som på
något sätt påverkar EU också kan falla inom stadgans tillämpningsområde enl. 51 Stadgan.
Detta skulle innebära att art. 7-8 i stadgan skulle kunna tillämpas, troligtvis 8 (skydd för
personuppgifter) lex. specialis om det handlar om namn, adress och liknande. Här bör praxis räknas in,
EU värnar om personuppgifter (Bavarian Lager, Google v. Consteja, datalagringsdirektivet).
Argument mot att det faller inom området är framförallt den processuella autonomin (se tilldelade
befogenheter 5(2) FEU och 4(2) FEU och 276 FEUF, i ljuset av dessa har EU en väldigt begränsad makt
vad gäller säkerhetsåtgärder. Framförallt får de ej pröva proportionaliteten av åtgärderna. Detta skulle
kunna ”backfire”, och i sin tur strida mot art. 8, utan att EUD är behörig att pröva målet.
Handlingsfriheten för MS har tidigare ansetts strida mot artikel 8, se dataskyddsdirektivet.

27
3.4 EKMR: Talerätt, villkor för prövning, artiklar och
tolkningsmetod, rättsverkningar
RF 2:19 – Pacta sunt servanta -Art. 1 Bindande
(OBS att artikel 1 innebär subsidiaritet, statens skön -att stater ofta är bättre
lämpade att bedöma utifrån det egna landets förutsättningar- påverkar ofta
bedömningen)

Art. 33 Hög fördragsslutande part kan hänskjuta Art. 34 Enskilda klagomål,

påstående om konventionsbrott till domstolen. tillsammans med artikel 1 framgår det att
(Ovanlig företeelse) konventionen endast verkar vertikalt. Framgår att MS
ej heller hindra talan.

Artikel 35 villkor för prövning

 Uttömt alla rättsmedel (Överklagat i högsta instans. Prövningstillstånd behöver ej meddelas)
 Sex månaders tidsfrist efter slutgiltig dom (UR rättighetskränkande lag.)
 Offer för rättighetskränkning (I sällsynt fall även potentiellt offer)
 Ej om anonymt/redan prövat mål/uppenbart ogrundat
(Art 37 anger att klagomålet får avskrivas när som helst)

Art. 1 – Skyldighet att respektera de mänskliga rättigheterna + Subsidiaritet, statens skön beaktas
Art. 2 Rätt till liv förbud mot dödsstraff enl. protokoll 13
Art 3 förbud mot tortyr, inhuman och nedvärderande behandling
Art 4 -Slaveri, straffarbete och påtvingat arbete
Art. 7 Retroaktiv lagföring
Art. 5 -Frihet och personlig säkerhet. Autonom tolkning och uttömmande undantag i artikeln. Ska ställas inför
domare enl. 5(3) skyndsamt +inom skälig tid. Hemlig häktning olaglig. Frihetsberövande måste vara föreskrivet
lag och FÖLJAS.
Gharmananov v. Azerbadjan -så länge det ej tar ockälig tid att utföra formaliteter har ingen art. 5 ej kränkts.

Art. 6 och 13 rätt till rättvis rättegång och effektivt rättsmedel. 6(1) generell, (2)(3) civila mål.
HELA rättegången, från förundersökningen (Salduz v. Turkiet).
Autonom tolkning av 6(2-3) har skapat tolkningsproblem för Sverige, ej riktigt samma som ”civilrätt”, finns ej
tydlig gräns eller definition. Se FörvL 22a och 1:3 st. 2, alltid
6(1) inkluderar ex. skadeståndstalan mot staten (s 103 Cameron) domstolsprövning om det krävs pga. RF
2:19 och 6.1 EKMR.

ART: 8-11 SE NÄSTA SIDA

28
Art. 8-11 -Stor margin of appreciation i samband med subsidiaritetsprincipen i artikel 1. Även när det
handlar om att väga rättigheter (ex. 8 och 10) mot varandra.
 Faller det inom rättighetens skyddsområde?
 Finns skälet till begräsningen i (2)?
 Finns begränsningen stadgad i lag? (se viktiga paragrafer BrB)
 Är det nödvändigt i ett demokratiskt samhälle? (pluralism, tolerans samt ett öppet sinne enl.
domstolen) ”Pressing social need” enl. Handyside?

Dessutom sker en vanlig proportionalitetsbedömning:
(Ändamålsenligt? Mindre inskränkande åtgärd? Avvägning mellan rättigheten/skyddsområdet.)

Art. 8 Respekt för privat & familjeliv

 ALL kondenfiell data, ex. bild. Hem och korrespondens tolkas brett.
 Axel springer v. Germany och UK v. MGN ltd vägledande mål i avvägningen mellan art. 8 och 10.
Bedöm om det bidrog till den allmänna debatten, hur känd personen var, om hen frivilligt trätt fram
och om informationen redan var tillgänglig. Von Hannover kan skapa konflikt då TF/YGL ej innehåller
avvägning mellan Yttrandefrihet/Personlig integritet.
 Positiv förpliktelse, tredjemansverkan (se t.ex. Södermanmål)
Skillnad görs mellan fakta och skvaller, allmänintresset av stor vikt.

Art. 9 Religions, tankes, samvetsfrihet: Tolkas betydligt bredare än RF 2:1. Dock överlappar artikeln ofta
med t.ex. yttrandefriheten i art. 10 och artikel 14 mot religiös diskriminering. Dock ej absolut! Får inskränkas
om nödvändigt i ett demokratiskt samhälle.
Art. 10 Yttrandefrihet: Artikel 10 inkluderar alla yttranden och inblandade i yttrandet, ex. ansvarig utgivare
och journalist. Politiker har en vidare yttrandefrihet än övriga, men måste i och med detta även acceptera
mothugg av andra. ”Krockar” med 8 då yttrandefriheten även anger rätt att uttrycka sig utan ingrepp från
staten. 10 hindrar uttryckligen inte t.ex. krav på TV-licens.
Art. 11 Fredliga sammanslutningar - Lex specialis i förhållande till 9 och 10. Staten får kräva tillstånd
förutsatt att detta endast nekas då sammankomsten ej kommer att vara fredlig. Bör de ej pga våldsamma
motdemonstrationer = positiv förpliktelse, att skydda demonstranter mot motdemonstranter=tredjemansverkan.
Alla sanktioner, även små, är helt förbjudna om det ej går att visa att den enskilde begått ett brott. (s. 140
Cameron) (Ezlin -Att fotografera demonstranter ej överträdelse, men alla processer med bilderna kommer
behöva rättfärdigas under art. 8)
Strejkrätt faller under bestämmelsen men inskränkning kan ofta rättfärdigas under (2)
Ang. mötes/föreningsfriheten(se Svensk definition, möte=minst 3 pers., privat sammanslutning)

Undantag i (2) EJ uttömmande

29
 Historisk, kontextuell, teleologisk och dynamisk tolkning (Cameron s. 78)

Språk av betydelse: Franska och Engelska används.

Autonom definition av begrepp, ex. domstol, ej större hänsyn till nationella definitioner.
Inter Alia -Konventionen tolkas som en helhet, artiklar i ljuset av varandra.
Lex Specialis när bestämmelser överlappar.

RÄTTSVERKNINGAR

Art. 46 -Domstolens domar är bindande

Ministerkommittén övervakar, får opponera sig Art. 41 Skälig gottgörelse
= Domstol prövar igen Om fördragsbrott och domstol finner det nödvändigt eller
om nationell rätt ej tillgodoser. Se p. 4 vite betalas aldrig!

Resolution (2004) 3 : Europadomstolen ska ge konkret vägledning för MS åtgärder för att stoppa
överträdelser i sina domar. Domstolen hävdar även att domstolar kan ha ett ansvar att ej bidra till
fortsatta överträdelser. (Cameron 72)

3.5 Tabell över rättigheter i RF, Stadgan och EKMR

30
 RF EKMR Stadgan
OBS endast om inom EU:s
tillämpningsområde!
Kontrollera+motivera med
befogenhet.
Åkerberg Fransson -Allt som rör
EU-rätten gäller stadgan?
Yttrandefrihet RF 2:1 p. 1 Art. 10 Art 11.
och -Skyddar alla yttranden, även dem Motsvarar 10 EKMR, utan att
informationsfrihet som enl. RF 2 st. 2 skyddas av TF påverka möjligheten att utkräva
och YGL t.ex. TV-licens enl. EU-rätten.
Negativ rättighet, skyddar ej
informationsfrihet.
Näringsfrihet RF 2:17

Integritetsskydd Målsättningsstadgan: 1:2 st. 4. Art. 8 Art. 7 (8 lex specialis)

Ska värna enskilds privatliv. Väl utvecklad tredjemansverkan i Skall motsvara stadgan enl. art,
praxis. Se t.ex. Söderman-domen. hindrar dock ej mer
2:6 skydd mot husrannsakan Mycket betydande rättighet för långtgående skydd enl. 52(3). 8
och liknande intrång samt domstolen, vägs mot art. 10 se UK v. lex specialis gällande skydd för
betydande intrång i den MgN Ltd, Von Hannover och Axel personuppgifter. För
personliga integriteten gentemot Springer. personuppgifter se även FEUF
det allmänna. Även mot offentlighetsprincipen i 16(motsvarande) och art. 3
Får ej antecknas i allmänt Sverige, se Gillberg mot Sverige, Stadgan (människans rätt till
register endast p.g.a.politisk 2012 (offentlighetsprincipen i svensk integritet).
åskådning enl. RF 2:3. grundlag värderades starkare än
Lite lagtext, tolka i ljuset av EKMR.) Von Hannover 2 kan skapa Se Bavarian Lager-dom, art. 8
EKMR(2:19). Åke Green.. problem för Sverige då vi ej har Stadgan utvägde art. 47 och
avvägningsprocedur 10/8 i TF/YGL rätten att få se hela beslutet, då
ingen tillräckligt ”viktig” orsak
förelåg. Kontrast mot Sveriges
offentlighetsprincip. Se dock
protokoll.
Lagstiftning: Handlar det om
säkerhetspolitik? I så fall rådets
ensamma beslut enl. 39 FEUF.
Annars ordinarie enl. 16 FEUF
och 294.
Sammankomster RF 2:1 p. 3-5 Art 11. Fredliga sammankomster och Art. 12.1
och -Demonstrations och föreningsfrihet -Motsvarande EKMR men
föreningsfrihet mötesfrihet får begränsas på Lex specialis till 9 och 10. större räckvidd. Samma
samma villkor i 2:24. Detta var Det måste handla om själva möjligheter till begränsning
lagstiftarens syfte då en ansamlingen av folk, allt annat som medges 11.2 EKMR
begränsning av ena rättigheten hamnar under art. 10.
ofta begränsar den andra.
-Föreningsfriheten mer
begränsad enl. 2:24 st. 2, endast
sammanslutningar av militär
natur/förföljelse av folkgrupp).

31
Religionsfrihet RF 1:6 Art. 9 Religions, tankes och Art. 10(1)
Absolut, väldigt snäv samvetsfrihet Motsvarar EKMR
tolkning(motsvaras av EKMR:s Religionsfriheten till skillnad från RF
”tankes och samvetsfrihet” som EJ absolut, 9(2) medger inskränkning
också är absoluta) om det är föreskrivet i lag och
nödvändigt med tanke på den
allmänna säkerheten/allmän
ordning/hälsa/moral/andras fri och
rättigheter
Rättvis rättegång RF 2:8(frihetsberövanden) Art. 6 och 13 42(2-3)
RF 2: 9 Habeas Corpus 6 anger vad som är ”domstol”. Motsvarar men begränsas ej till
civila rättigheter ang. EU-
rättens genomförande

Frihet och RF 2:6(påtvingat kroppsligt Art 5.

säkerhet ingrepp), 2:8 första meningen (
skydd mot frihetsberövanden)
och 2:9 (habeas corpus)
Rörelsefrihet 2:8 mening 2 Protokoll 4 Art. 2 Art. 45 (1) Rörelse och
uppehållsfrihet

Egendomsskydd RF 2:15 Protokoll 1 art. 1 Art. 17. Rätt till lagligen

OBS EJ LAGKRAV -Starkare än det svenska förvärvad egendom. Rätt att
-Se kompanationsskyldighet - nyttja den. Får ej inskränkas
om ej samhällsnyttan kräver
det. Måste finnas föreskrift.
Måste få ersättning och i ”rätt
tid”. (starkare skydd)
Får regleras i lag om
nödvändigt allmänna
samhällsintressen.
Lojalitet till 1:10 och 2:19 Art. 1 Art 6(3) FEU
EKMR
Offentlighet TF 2:1 Dom skall avkunnas offentligt enl. Art. 42.
6(1) Se Bavarian Lager-dom, art. 8
Gillberg mot Sverige, 2012 Stadgan utvägde rätt att få se
Offentlighetsprincipen i svensk hela beslutet, då ingen
grundlag värderades starkare än tillräckligt ”viktig” orsak
EKMR. förelåg.
Proportionalitet RF 2:21 Praxis, 8-11 ”nödvändigt i Art. 49(3) stadgan
demokratiskt samhälle” 5(4) FEU
(Beaktar ofta statens fria skön +
subsidiaritet, art. 1 EKMR)
Rätt till familjeliv Målsättningsstadgandet 1:2 st. Art. 8
4. Se Rozanski mot Polen.

32
 På tentor är det alltid bra att resonera kring vems intressen
institutionerna företräder, t.ex. vems intressen gynnas av en
delegerandeakt? (kommissionens –> EU som gemensam
överenskommelse –> enskilda staters särintressen missgynnas)

4 EU-rätt
4.1 EU: översiktlig struktur, lagstiftning och måltyper.
5 institutioner
 Kommissionen
Ger lagförslag, verkställer beslut och övervakar.
En kommissionär från varje land. Ska företräda EU:s gemensamma intressen.
 Europaparlamentet Kommissionen, EP och rådet:
Huvudsakliga
Lagstiftar, beslutar om budgetfrågor samt övervakar. Ska företräda EU- ”Den institutionella triangeln”
Lagstiftare medborgaren.
 Ministerrådet (”Rådet”)
Högsta beslutande organ. Stiftar lagar, verkställer beslut och samordnar.
Består av medlemsländernas olika ministrar beroende på sakfrågan. Finns i
Bryssel. Ska företräda medlemsländerna/statens intressen.
 Europeiska Rådet
EU:s högsta organ. Samordnar medlemsländernas politik. Egentligen namnet på de toppmöten
som hålls 4 ggr per år. Består av stats och regeringschefer samt kommissionens ordförande. Rådet
fastställer politiska riktlinjer samt prioriteringar. Beslutsfattande kräver konsensus, i dagsläget få
uppgifter, inte ett särskilt effektivt beslutandeorgan.
 EU-domstolen
Tolkar EU-rätten, finns i Luxembourg. Består av Domstolen, Tribunalen (som förut hette
”förstainstansrätten”, prövar generellt ogiltighetstalan som väcks av enskilda, skadeståndstalan
mot unionen, talan av medlemsstaterna mot domstolens domar.) och Personaldomstolen (frågor
om EU-anställda). Därutöver finns specialdomstolar.
(Även Europeiska centralbanken och Revisionsrätten finns, men är inte så viktiga att veta
något om på tentor...)
Lagstiftningsförfarandet
Ministerrådet har ”sista ordet”. Parlamentet måste godkänna kommissionens förslag.
Ordinarie lagstiftningsförfarande(medbeslutandeproceduren)(artikel 294 FEUF)
Likställer Rådet och Europaparlamentet. Kommissionen lägger fram ett förslag till EP och Rådet. EP
antar ståndpunkt och skickar vidare till rådet. Delar de EP:s ståndpunkt gäller denna.
Särskilt lagstiftningsförfarande
Används på ”känsliga områden”. Här är EP:s roll mycket svagare.

EU-domstolens huvudsakliga måltyper

 Förhandsavgöranden (”indirekt talan”)
 Talan om fördragsbrott (om en medlemsstat ex. inte införlivat direktiv inom tidsfrist.
Kommissionen fungerar som ”vakthund” och väcker talan)
 Ogiltighetstalan (om MS/i vissa fall enskilda anser att en rättsakt ex. saknar rättslig grund)
 Passivitetstalan(Om EU-organ underlåter att vidta åtgärd)
 Skadeståndstalan(OBS skada EU-institution eller anställd där orsakat! EJ samma som det
skadestånd som kan betalas ut till enskilda från STATEN enl. Francovichprincipen, detta sker
oftast genom indirekt talan, eller i samband med fördragsbrottstalan)

33
4.2 Sent/inkorrekt införlivat direktiv mall
I huvudsak är det kommissionens uppgift att se till så att MS följer sin lojalitetsplikt enl. 4 (3) FEU
och införlivar alla direktiv korrekt och i tid. Gör de inte det ska kommissionen inleda ett
fördragsbrottsärende mot landet -> se fördragsbrottsmall.
Är det så att en enskild påverkas av ett beslut för att ett land inte införlivat i tid eller korrekt(t.ex.
inte får ett anslag som hen ska få enligt ett EU-direktiv) är Maribel Dominguez-målet vägledande i
hur processen ska gå till för att den enskilde i detta fall ska få EU-rätten att slå igenom och få sitt
anslag från MS.
OM beslut i en svensk domstol/myndighet inte är önskvärt för den enskilda; Rätt till effektivt
domstolsskydd åligger MS enligt:
 47 Stadgan
 6 och 13 EKMR
 19(1) st. 2. FEU
 effektivitetsprincipen
En konsekvens av Lassagårdsmålet -alla förvaltningsbeslut med EU-anknytning ska gå att överklaga till
förvaltningsdomstol.

När domstolarna ska bestämma hur den nationella rätten förhåller sig till fördragen kan/måste de begära
förhandsavgörande enl. 267 FEUF. Förhandsavgörandet är bindande(s 380 itEUr).

Lägre instans får enl. 267 2 st. FEUF begära förhandsavgörande om det behövs för att tolka EU-rätt.

 Alla instanser måste begära förhandsavgörande om det gäller ogiltighet (endast EUD får
ogiltigförklara enl. 264 och Fotofrost-målet.)

Sista instans (=instanser som ej går att överklaga enl. Lyckeskog-målet) måste enl. 267 3 st. begära
förhandsavgörande om tolkningen av EU-rätt.

Undantag:
 Acte Clair, d.v.s CILFIT kriterier uppfyllda (Domen är uppenbar oavsett land, språk, EU:s särskilda
tolkningsmetod)

 Acte éclaré – Det finns ett tydligt tidigare prejudikat

Maribel Dominguez: detta sker vid förhandsavgörandet

34
 288 FEUF anger att direktiv ej är direkt tillämpliga (dvs kan ej per automatik åberopas i nationell domstol av
enskilda). 288(3) anger dock att resultaten som ska uppnås är bindande efter tidsfristen. Detta förtydligas i 291(1)
FEUF där det står att MS vidta alla nationella lagstiftningsåtgärder som är nödvändiga för att genomföra
unionens rättsligt bindande akter (främst direktiv). Lojalitetsprincipen i 4(3) FEU understryker detta.

Organ och myndigheter är skyldiga att vidta alla åtgärder för EU-rättens genomslag i MS (CIF-mål)
Dominguez tydliggör att man tolkar huruvida direktiv är direkt tillämpbara enl. följande metod:
1. Konform tolkning, om ej möjligt-> 2. Direkt effekt, om ej möjligt-> 3. Statens skadeståndsskyldighet

Steg 1. ( enl. p. 24 Dominguez-målet) Direktivkonform tolkning/Von Colson-principen

Alla nationella bestämmelser inom EU:s tillämpningsområde ska tolkas EU-konformt, som konsekvens av 4(3)
FEU. Detta är särskilt betydelsefullt gällande direktiv (itEUr s. 413). Hela EU rätten (Marleasing) och hela den
nationella rätten (Pfeiffer) ska dessutom bedömas för att se om den kan tolkas på ett önskvärt sätt.

Om konform tolkning ej kan tillgodose rättigheten p.g.a. begränsning att tolka ”contra
legem”(p. 25) eller oförutsägbara skyldigheter för enskilda ska direkt effekt tillämpas.

Steg 2. Direkt effekt tillämpas (p. 35) kommer av principen om EU-rättens företräde (Costa v. ENEL) som
utvecklats i målet Vand gend en Loos. Det innebär en skyldighet för alla myndigheter(CIF-mål) att vidta alla
åtgärder för att EU-rätten ska få full verkan i MS (effektivitetsprincipen och 4(3) FEU. För att direkt effekt ska 4
kriterier vara uppfyllda:
 Tidsfristen måste gått ut
 Direktivet måste avse att skydda privatpersoners rättigheter.
 Bestämmelserna måste vara ovillkorliga och tillräckligt tydliga och precisa (Van Duyn)
 Endast vertikal direkt effekt tillåts, rättighetens genomslag får ej skapa oförutsägbara skyldigheter för
enskilda. Staten kan även innefatta privaträttsliga organ som agerar som stat(se t.ex. Laval-mål).

Om motpart inte är, eller kan konstrueras som staten finns möjlighet att föra talan mot
staten enl. Francovich-principen.

Steg 3. (42) Rätt till skadestånd från MS enl. Francovich-principen föreligger när tre villkor är uppfyllda:
 Det måste vara en klar överträdelse
 Det måste finnas ett orsakssamband mellan överträdelsen och skadan (utvecklas genom Brasserie du
Pecheur, DIREKT orsakssamband och ska ha utgjort en allvarlig kränkning).
 Det som kränkts måste vara en rättighet.

Om uppfyllt tillämpas nationella skadeståndsbestämmelser. Förutsättning för att nationella bestämmelsen ska
tillämpas är att kravet på likvärdighet och effektivitet är uppfyllda. JK handlägger talan enl. Förordningen
om handläggning av skadeståndsanspråk från staten(se även instruktionslagen 2a). Detta blir
komplicerat då JK företräder staten enl. Svensk praxis.
Klen praxis i Sverige, möjlig orsak är JK:s möjlighet att ge ut skadestånd utan rättegång.(se lag om
förtursförklaring)
SkL 3:7 förbjuder talan mot beslut av regeringen/HD/HfD. Det är dock möjligt att föra talan grundad på EU-
skadeståndsrätt enl. principen om EU-rättens företräde (NJA 2006 s. 552)

35
4.3 Direkt effekt -när nationell rätt och EU-rätt kolliderar

 Doktrinen om direkt effekt utvecklades genom målet Van Gend en Loos och är en
utveckling av företrädesprincipen som kom till genom prejudikatet Costa v. ENEL.
 Prejudikatet i Van Gend en Loos innebär att EU-rätten inte bara ger skyldigheter till MS
(att ex. införliva direktiv) utan även rättigheter för enskilda (att t.ex. få ta del av de
förmåner som direktivet skulle gett dem). Enskilda ska kunna åberopa dessa rättigheter i
nationell domstol.
 Företrädesprincipen (Costa v. ENEL) + Direkt effekt (Van Gend en Loos) = EU-rätten i
form av gemensam överenskommelse ska ges full verkan i medlemsländerna. Detta
åligger även nationella domstolar
 OBS att företrädesprincipen ej är absolut. Den måste vägas mot andra principer så som
rättssäkerhet. Att direkt effekt ej får leda till oförutsägbara negativa verkningar för
enskilda är väldigt viktigt.
Företrädesprincipen och myndigheter som inte är domstolar
 CIF-målet utvecklar doktrinen o direkt effekt ytterligare och innebär en skyldighet för
alla offentliga organ att vidta åtgärder för EU-rättens fulla genomslag i
medlemsländerna. OBS att t.ex. en myndighet saknar möjlighet att begära
förhandsavgörande enl. 267 FEUF. De måste så istället erbjuda möjlighet att
överklaga besluten enligt effektivitetsprincipen som i Sverige vidareutvecklats av
lassagårdsmålet.
 Om tolkningsmöjligheter finns för myndigheter är detta något av en gråzon (se
självständigheten i RF 12:2) , myndigheten bör se om det finns vägledande
prejudikat/förhandsavgöranden från EUD.
 Förut ställde uppenbarhetsrekvisitet (fick endast lagpröva om uppenbar felaktighet) till
det för Sverige på den här fronten, då ett sådant krav ej ansågs godtagbart av EUD
(Åkerberg Fransson)

Särskilda bestämmelser i primärrätten som ansetts ha direkt effekt av EUD:

 Diskrimineringsförbudet i 18 FEUF
 Ekonomiska friheter: 34, 45 (fri rörlighet för arbetstagare, har även horisontell verkan), 49, 56,
63 FEUF.
 Konkurrensregler: 101-102 FEUF (horisontell verkan)
 Förbud mot statligt stöd 108.3 FEUF (se mall ”statligt stöd” för undantagsregler)

Rättsakter i sekundärrätten kan också ha direkt effekt. Rättsakterna definieras i 288 FEUF.
För att de ska ha direkt effekt gäller olika saker för olika typer av rättsakter. Detta eftersom
t.ex. förordningar är direkt tillämpliga (alltså inte behöver införlivas) men inte t.ex. direktiv.
Det rekvisit alla rättsakter har gemensamt för att ha direkt effekt är:
 Eventuell tidsfrist/övergångsperiod har gått till ända
 ovillkorligt (ska ej behöva lämplighetsprövning)
 tillräckligt klart och precist (litet skönsmässigt utrymme) 36
 Förordningar och direkt effekt
 Enl. 288 FEUF är förordningar direkt tillämpliga, d.v.s. har direkt effekt och företräde framför
nationell rätt.
 Prejudikat från EUD menar dock att de även måste vara ovillkorliga samt tillräckligt klara och
precisa för att anses ha direkt effekt. Om dessa rekvisit ej är uppfyllda bör MS ändå tolka
nationell rätt i ljuset av förordningen.

Direktiv och direkt effekt

Enl. 288 FEUF är direktiv ej direkt tillämpliga, men bindande i resultat (inom tidsfrist).
Lojalitetsprincipen i 4.(3) FEU innebär att direktiv måste införlivas: Annars fördragsbrott!
Kommissionen (17 FEU,
 Inom tidsfristen (OBS spärrverkan: MS får ej undergräva syftet under tidsfrist) fungerar som vakthund)
 Fullständigt inleder överträdelseärende
enl. 258 FEUF. Se mall
 Korrekt ”fördragsbrott”.

Om det ej är införlivat inom tidsfrist, fullständigt eller korrekt kan det ändå skapa rättigheter för enskilda
(Vand Gend en Loos) genom direkt effekt.
Villkor för direkt effekt:
 Tidsfrist har gått ut
 Ovillkorligt
 Tillräckligt klart och precist
 Endast vertikal effekt (Stats skyldighet gentemot enskild).

Detta kompenseras dock av en bred tolkning av vad ”Staten” är (Se t.ex. målet Foster där British
Gas ansågs vara staten av EUD, samt Laval där fackförening i Sverige ansågs vara staten enl.
EUD). Kompenseras även av indirekt effekt/Von Colson principen samt Frankovichprincipen.

Beslut och direkt effekt

Enl. 288 FEUF är beslut bindande i alla delar till den de riktar sig till (MS eller annat rättssubjekt). Det
vill säga har direkt effekt och företräda.
 Villkor för direkt effekt:
 Eventuell tidsfrist har gått ut
 Fullständig + definierad
 Ovillkorlig förpliktelse

37
4.4 De nationella parlamentens roll i EU:s lagstiftning
Vad är en lagstiftningsakt?
En lagstiftningsakt är en akt som antagits via ordinarie eller särskilt lagstiftningsförfarande,
se 289 (3) och 294 FEUF. Det är dessa som ska subsidiaritetsprövas av MS enl. 12 a och b
FEU. Många direktiv o.s.v. antas INTE via detta förfarande och det finns alltså ingen
möjlighet att subsidiaritetspröva på förhand!

Under lagstiftningsprocessen
-Bara för att EU har kompetens (tilldelade befogenheter enl. 5.2 FEU) betyder inte att de får
utöva den. Här spelar de nationella parlamenten i alla fall en stor teoretisk roll.
Subsidiaritetsprincipen finns i Art. 5.3 FEU och innebär att beslut ska fattas öppet och så nära
MS som möjligt. Här ges MS rättighet att subsidiaritetspröva. Rekvisiten är att
 målet ej ska kunna uppnås av MS på lokal, regional eller central nivå.
 Målet måste p.g.a. omfattning eller verkningar endast kunna uppnås på unionsnivå(tex.
inre marknad).
Enligt 12 FEU a och b ska de nationella parlamenten informeras om lagstiftningsakter och vara
med och bidra till att de efterlevs. Här tilldelas de således även en skyldighet. Detta gäller endast
de rättsakter som antas genom ordinarie/särskilt lagstiftningsförfarande, dvs. lagstiftningsakter se
289(3) och 294 FEUF. Icke lagstiftningsakter anses redan ha prövats genom den akt som gav
befogenhet till t.ex. kommissionen. MS ska granska det som är EU:s exklusiva
kompetensområde enl. 3 FEUF.
Detta stadgas även i Protokollet om de nationella parlamentens roll i EU
art. 2 – lagstiftningsakter ska skickas till MS
Art 3 – MS ska lämna ett motiverat yttrande i enlighet med protokollet om tillämpning
Protokollet om tillämpning av proportionalitets och subsidiaritetsprincipen
Art. 6 Tidsfrist 8 veckor
Art. 7 MS får avge yttrande som andra sedan kan ställa sig bakom och använda som grund för
att lagstiftaren måste ompröva, 1/3 av MS ställer sig bakom yttrandet och majoritet ställer sig
bakom yttrandet. omprövas (UR art. 76 och området frihet, säkerhet och rättvisa, krävs endast
¼). Om majoritet av EP eller 55% av rådet anser att det strider mot detta ska det ej behandlas
vidare
Om dessa formföreskrifter i fördragen ej följs är detta en grund för ogiltighetstalan i 263 FEUF,
ex. genom att de inte informerats.

38
 RF 10:6 -Överlåtande av viss beslutanderätt till EU. Ska ej röra grundläggande principer för
statsskicket eller strida mot EKMR. Uteslutas?
I RO beskrivs de regler för hur Sverige ska kontrollera lagstiftningsakter mer utförligt,
dvs. vår roll i subsidiaritetsprövningen som vi tilldelas i 5.3. och 12 FEU.
 RO 10:3 st. 2 -Ska höra med kammaren ang. de ärenden som nämns i 9:20
 RO 9:20 st. 1 och 3 Det utskottet med mest kunskap bör pröva lagstiftningsförslaget, ska
sedan prövas i kammaren om de motsätter sig. Därefter kan RIKSDAGEN avge ett
motiverat yttrande. Tidsfrist på 8 veckor att avge motiverat yttrande(art. 6 protokoll
tillämpning). Enl. art. 7 protokollet ska institutionerna ta hänsyn till yttrandet.
 RO 10:3 st. 3 -Ett utskott får avge ett utlåtande till kammaren med förslag om att
riksdagen att utge ett motiverat yttrande.
 RO 11:21 -Ett motiverat yttrande ska meddelas till ordförande för kommissionen rådet
och EP:

Möjligheter att stoppa rättsakt efter lagstiftningsprocessen

Ogiltighetstalanalan
EUD är även behörig att pröva om lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen i efterhand
(protokollet om tillämpning art. 8). Regeringen (inte riksdagen!) väcker ogiltighetstalan. MS
priviligierad part, enl. 263 andra stycket, och närmast obegränsad rätt att väcka talan. EUD får sin
befogenhet att granska rättsakters lagenlighet från art. 19 FEU. Om de ej avgett yttrande under
lagstiftningsprocessen är det svårt att erkänna brister i subsidiaritet eller annat som MS får ytttra sig om.
Samtidigt har MS en närmast obegränsad talerätt enl. 263 FEUF
Om ogiltighetstalan ej kan väckas, t.ex. pga. att tidsfristen (2 månader +15 dagar sedan EUT-
publicering eller anpassat till omständigheterna) finns möjlighet till lagighetsinvändning i 277 FEUF.
Med stöd av 263 andra stycket kan EUD då göra gällande att akten inte tillämpas.

Förhandsavgörande
Ett sätt att få samma rättsverkning som ogiltighetstalan är genom förhandsavgörande enl. 267 FEUF.
För att detta måste ett konkret fall uppstå, och en enskild måste väcka talan i nationell domstol.
Underinstanser är då skyldiga att väcka talan om det handlar om ogiltighet, eftersom endast EUD får
ogiltigförklara rättsakter enl. 264 FEUF (se Fotofrost).

39
4.5 Gränser för EU-rättens genomslag
 FEU 5(2) tilldelade befogenheter begränsar EU:s makt
 FEU 5(1) proportionalitet och subsidiaritet ska styra utövandet av tilldelade befogenheter
 FEU 5(3) ingripanden ska ta hänsyn till subsidiaritet
 FEU 5(4) Ingripanden ska ta hänsyn till proportionalitet.
 FEU 3(6) EU ska sträva efter målen med lämpliga medel, beroende på befogenhet
 FEU 4(1) Befogenheterna tillhör medlemsstaterna!! Och överlämnas AV DEM, via fördragen!
Gränser för EU-rättens företräde extremt begränsad i EUD:s praxis. Erkänner dock att rättighetsskyddet
inom EU bygger på MS gemensamma författningstraditioner.
-EJ fullt accepterad av MS, se ex. Tyska författningsdomstolens ”utvärdering” av Lissabonfördraget i
förhållande till tysk grundlag. (Bundesverwaltungsgericht)
-EU rätten har endast företräde på de områden MS överlåtit befogenhet till EU i respektive konstitution.
Nationell högsta instans bedömer gränserna för överlåtelsen. EUD dessa tilldelade befogenheter som
tilldelas i grundlag, dock anser de sig ha exklusiv rätt att bedöma detta pga. Eus överstatliga drag.
Motsättningen svår att överbygga och bör kanske tom. undvikas.
Undviks genom att EUD medvetet ger utrymme för nationell rättspraxis.
-Ex. genom respekten för nationell identitet(4.2 FEU)(t.ex. alkoholmonopolet och offentlighetsprincipen
tolereras i ljuset av denna princip) eller att väga företrädesprincipen mot rättssäkerhet.
4.2 nämner även nationell grundstruktur, d.v.s. våra grundlagar. Detta kan fungera som en begränsning
för företrädesprincipen. Löser dock inte det faktum att EUD en. Praxis och fördrag har ”sista ordet” inom
dessa frågor
OBS skillnad i teorin, i praktiken liten verkan.
Processrättslig autonomi (MS ej överlåtit alla befogenheter till EUD)

 Den nationella rättens särdrag (den processuella autonomin -EU har ej tilldelats mer än begränsad
befogenhet på området). Kraven för att den processuella autonomin ej ska underkasta sig övriga
principer om enhetlighet och verkan slogs fast i Comet BV-målet.
 Kraven är att likvärdighetsprincipen och effektivitetsprincipen ska anses vara uppfyllda.
 Den enskildes rättighet till domstol som kan säkra hens rättigheter givna av EU-rätten återfinns i
19 FEU, 47 i stadgan och EKMR 6 och 13.
 En konsekvens av Lassagårdsmålet är även att alla förvaltningsrättsliga ärenden med anknytning
till EU måste kunna prövas i domstol(22 a förvaltningslagen).Dessutom finns 3 §
förvaltningslagen som hänvisar till rätten att överklaga i vissa fall enl. 6.1 EKMR. Rättssäkerhet
måste även tas i beaktning. Dvs undantagsfall.

4.6 Utträde ur EU
I samband med Lissabonfördraget infördes en artikel som möjliggör utträde ur EU.
RF 1:1 -> RF 10:6 -> FEU 50 -> FEUF 218.3 och 3b -> FEU 49

40
4.7 EU:s grundläggande principer
Principen om EU-rättens företräde -ingen direkt artikel även om den också bekräftas genom
FEUF art. 288 där det fastställs att EU:s lagstiftningsakter är bindande i MS, lojalitetsprincipen FEU
4(3) och 291. Praxis: Costa v Enel

Lojalitetsprincipen FEU art. 4.3 -MS ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att nå unionens mål och
underlåta att vidta åtgärder som undergräver dem. Se även 291.

Subsidiaritetsprincipen FEU art. 5.3 -Ska vidta åtgärd endast om den ej kan uppnås bättre på lokal,
regional eller nationell nivå. Måste motivera detta enl. 296 FEU.

Proportionalitetsprincipen
FEU art 5.1 Prop. Ska styra utövandet av EU:s befogenheter
FEU art. 5.4 EU:s åtgärder ska vara proportionerliga
Principen om grundläggande fri- och rättigheter FEU art. 6, stadgan
Principen om respekt för nationell identitet FEU 4(2). Se Sayn Wittgenstein+Omega.

Likvärdighetsprincipen -MS regler får inte vara mindre förmånliga än dem som avser liknande
situationer enligt nationell rätt. (Cassis du Dijon)

Effektivitetsprincipen -MS regler får inte göra utövandet av rättigheter som följer av unionsrätten i
praktiken omöjligt eller orimligt svårt.

Principen om tilldelade befogenheter -FEU 5(2)

Principen om underförstådda befogenheter -Vissa befogenheter är inte uppskrivna i fördragen
utan ska ses som underförstådda, ex. om en institution får ett uppdrag är det också underförstått att denne
har befogenhet att utföra uppdraget.

Flexibilitetsklausulen FEUF art. 352 -EU kan besluta om vissa åtgärder även om den inte har
befogenhet till detta om det är nödvändigt för att uppnå de mål som fördragen ställt upp.

Konventionen och dess uttryck i MS gemensamma traditioner är enl. FEU 6(3) en av

Unionens allmänna principer. OBS att 6(2) FEU ej slutförts.

41
4.8 Fördragsbrottstalan 258 FEUF
 Alla MS överträdelser av EU:s regler, d.v.s. när de ej följt lojalitetsprincipen i 4(3) FEU kan leda
till att ett fördragsbrottsärende inleds.
 Kommissionens roll so vakthund framgår av 258 FEUF samt 17(1) FEU.
 Fördragsbrottstalan kan även väckas av annan MS enl. 259 FEUF (som sedan får ”tas över ” av
kommissionen) Detta är extremt ovanligt.

Förfarande:
1. Informell kontakt –
Kommissionen kontaktar MS om och informerar om överträdelsen.
Om detta ej upphör/är effektivt inleder kommissionen ett överträdelseärende enl. 258 FEUF.
2. Formell Underrättelse
Kommissionen inleder ett fördragsbrottsärende genom formell underrättelse. MS har en tidsfrist på 2
månader att svara på underrättelsen (argument, åtgärder)
3- Motiverat yttrande
Kommissionen svara MS med ett motiverat yttrande där de bedömer MS argument. 3 månaders
tidsfrist.
OM kommissionen inte är nöjd med MS åtgärder och argument, och överträdelsen ej upphört väcker
kommissionen fördragsbrottstalan. Det är ovanligt, MS brukar ha ”bättrat sig”. (Ibland kan
fördragsbrottstalan vara motiverat även om ändring skett ex. om ett vägledande avgörande behövs)
4. Fördragsbrottstalan
Enl. 19 (3) FEU har domstolen exklusiv kompetens att döma fördragsbrottstalan mot MS.
Målsättningen är att ärendet ska ligga på EUD.s bort inom ett år.
Vid sent införlivat direktiv är EUD praxis att bedöma objektivt utan djup analys (”ursäkter” godtas
inte, sent införlivat direktiv är alltid fördragsbrott).

Rättsverkningar av dom:

 Erga omnes
 Sanktioner anges av kommissionen i början av processen, av domstol i slutet. Ex. vite enl.
260 (3) FEUF.
 Skyldighet att följa domslut enl. 260(1) -> Om den ej följs inleds nytt ärende enl. 260 (2)
FEUF.

Ogiltigförklara dom om fördragsbrott?

Omöjligt för juridiska/enskilda personer. Men man KAN vända sin till
Europeiska ombudsmannen!
Ej möjligt att (framgångsrikt) väcka passivitetstalan (265FEUF)

42
 4.9 Ogiltighetstalan 263 FEUF
Ogiltighetsgrunder (en eller flera, behöver ej tydligt preciseras enl. EUD:s praxis):

Prövas av EUD ex
 Bristande behörighet
officio, behöver/ska ej  Åsidosättande av väsentliga föreskrifter
åberopas när talan väcks  Åsidosättande av fördrag/regel om tillämpning
 Maktmissbruk (sällan som enda grund, ex. ifall åsidosättande skett upprepade
ggr)

Talerätt:

Tidsfrist finns definierad i 263 st. 6 FEUF, man har 2 månader på sig att väcka talan efter att rättsakt utfärdas
(räkningen börjar 15 dagar efter att rättsakten publicerats i EUT (Europeiska unionens officiella tidning)
eller anpassat till omständigheterna.
Har tidsfristen gått ut se 277 FEUF alt. möjlighet till indirekt ogiltighetstalan via förhandsavgörande (267
FEUF)

För MS/institutioner: För enskilda:

263 st. 2 FEUF Villkor för att väcka talan definieras i 263 st. 4
FEUF:
=Priviligierade parter, dvs närmast obegränsad
talerätt, ej särskilda villkor för att väcka talan.  Rättsakt måste vara riktad till/personligen
beröra den enskilde. Tolkas väldigt
restriktivt (Plaumann)
 Oftast bättre att väcka talan i nationell
domstol och ogiltigförklara rättsakten via ett
förhandsavgörande enl. EUD:s praxis (ex.
Greenpeace-mål)
19(3) FEU + 264 FEUF = domstolen har
exklusiv befogenhet att avgöra.
Förhandsavgörande enl. 267 b FEUF.
Rättsverkan:
Enl. 19(1) st. 2. FEU ankommer det MS att säkra
264 FEUF: EUD får ogiltighetsförklara hela,
rättsmedel (se även 6 och 13 EKMR samt 47
eller viss del av rättsakt (st. 2).
Stadgan)
266 FEUF: institutionen/byrån/organet vars
Underinstans måste begära förhandsavgörande enl.
rättsakt förklarats ogiltig ska göra allt för att
Fotofrost-målet (saknar kompetens att ogiltigförklara
följa domen.
enl. 264 FEUF)

43 som
266 FEUF tillämpas, samma rättsverkan
ogiltighetstalan.
4.10 Passivitetstalan 265 FEUF
OBS endast underlåtenhet – Passivitetstalan kan ej väckas mot ett negativt beslut.
Om klart beslut att inte agera väcks istället ogiltighetstalan enl. 263 FEUF.

Om institution underlåter att vidta åtgärder:

1. Institutionen uppmanas att vidta åtgärder enl. 265 st. 2 FEUF.
Tidsfrist på två månader enl. samma stycke.
2. Om institutionen ej tagit ställning efter 2 månader efter uppmaningen får talan väckas
inom ytterligare en frist på 2 månader.

Talerätt:

3. Priviligierade parter: Enskilda:

265 st. 1 FEUF 265 st. 3 FEUF:
MS, institutioner, organ har ej Om det gäller en rättsakt som skulle varit riktad till
särskilda villkor för att väcka talan.. personen
Erkänner även klagorätt om direkt och personligen berörd
av underlåtenheten

Rättsverkan
266 FEUF: institutionen/organet måste vidta alla nödvändiga åtgärder för att följa
domen.

44
4.11 Förhandsavgörande 267 FEUF
-Om enskild hävdar att nationell ej stämmer med EU-rätt/EU-rätt ej stämmer med
nationell rätt.

Att MS är skyldigha att tillgodose effektivt domstolsskydd framgår av 19(1) st. 2 FEU,
47 Stadgan, 6 och 13 EKMR (<-Genom 6(4) FEU) och 4 (3) st. 2 FEU
Konsekvens av Lassagårdsmålet är att alla mål med EU-anknytning ska gå att pröva i
domstol (typ myndighetsbeslut).
1:3 st. 2 FörvL kopplar även till EKMR gällande civila rättigheter: ska kunna prövas i
domstol, se även Förvl. 22 och 22a §§.

Lägre instans 267 st. 2 FEUF Högre instans 267 st. 3 FEUF

 FÅR begära förhandsavgörande MÅSTE begära förhandsavgörande.

men måste inte.
UR om Acte Clair, dvs CILFIT-kriterierna uppfyllda.
 UR om det gäller ogiltighet av Dessa är:
rättsakt (enl. fotofrost-mål och
264 FEUF)  Uppenbart i alla MS
 Oavsett språkskillnader
 Oavsett EU:s tolkningsmetod
Eller Acte eclairé: Det finns ett tydligt tidigare
prejudikat.

EUD benägen att lämna stort tolkningsutrymme i förhandsavgöranden gällande

proportionalitetsprincipens tillämpning och den inre marknaden (26-197 FEUF)

 Rättsverkan:
 266 FEUF tillämpas analogt dvs avgörandet är bindande, annars fördragsbrott enl. 258
FEUF och lojalitetsprincipen 4(3) FEU.
 Erga omnes = prejudikatbildande (men retroaktivitet begränsas vid stor ekonomisk
skada)
 Om EUD meddelat att giltighet saknas: Samma rättsverkan som 263 FEUF och 264 st. 2
(om att vissa delar av rättsakter kan ogiltigförklaras.)

45
4.12 Skadeståndstalan 340 FEUF
 Om unionen ansvarar för en uppstådd skada.
 OBS om MS ansvarar = FÖRHANDSAVGÖRANDE via 267 FEUF (se
”förhandsavgörande”, och ”sent införlivade direktiv” ->Francovichprincipen.
 Ej särskilda krav för att väcka talan 268 FEUF -Domstol avgör själva om skadestånd
från EU -direkt talan i EUD.
 5 års preskriptionstid.

Delas in i Faute de Service (fel som upprepas vid institution) och Faute Personelle (fel som
begås av tjänsteman, vilka till hög grad är immuna mot rättsverkningar).
Om felet är ursäktligt = inget skadestånd.

Skadestånd för EU-rättsakt

Om normativ (allmängiltig) rättsakt Om ej normativ (typ beslut riktad till enskild)
Strikt och svårt enl. itEUr  (administrativt förfarande)
 Ej lika begränsat
Villkor för skadestånd:
 Villkor:
 Rättsstridig akt  Uppkommen skada (ex. utebliven vinst
 Föreligger skada se Embassy Limousines-mål)
 Kausalitet  Kausalitet (+aktsamhetskrav, får ej ha
gjort saken värre) -i så fall jämkas
DESSUTOM får villkor ej skilja sig från
skadeståndet
MS. Detta för med sig villkoren:
 Syfte att ge enskilda rättigheter
Om klar skada/utebliven vinst + kausualitet
 Tillräckligt klar + precis = skadestånd enl. 268 FEUF
 Direkt orsakssamband (Brasserie du
Pecheur)

Skadestånd mellan enskilda/horisontell effekt:

Courage-målet: Om EU-bestämmelse har horisontell direkt effekt kan skadestånd utgå mellan
enskilda.
Racianell: Förtydligar ang. 45 FEUF (fri rörlighet för arbetstagare)

46
4.13 Varför ska Sverige lyda EU?
 RF 1:10 -Sverige är medlem i EU
 RO 10:6 -Överlåter viss beslutanderätt till EU
 FEU 4(3) st. 2-3 Lojalitetsprincipen, MS ska fullgöra förpliktelser
 (se Costa v. ENEL och Handelsgessellschaft = företrädesprincipen)

 288 FEUF -Rättsakter är bindande

 291(1) FEUF -MS ska vidta alla nödvändiga åtgärder (se även
effektivitetsprincipen, anslutningslagen, doktrinen om direkt effekt)

Varför ska Sverige stå emot EU?

 RF 10:6 -EU har ej befogenhet (iaf enl. den svenska grundlagen) att lagstifta om
det rör statsskick, eller rättigheterna i EKMR och RF. (OBS se målet Bosphorius -
prövning av ifall EU-rättsakter stämmer överens med EKMR bör ej vara
nödvändigt)
 5(1) FEUF -Tilldelade befogenheter styr, tillsammans med subsidiaritet,
proportionalitet.

 4(1) FEU -Befogenheterna tillhör MS

 4(2) FEU -Principen om nationell identitet.
 4(3) st.1 FEU -Lojalt samarbete, parter ska respektera varandra

Om Sverige inte lyder:

 17.1 FEU -Kommissionen vakthund
 258, 259 FEUF -fördragsbrottstalan av kommissionen/annan MS (se mall).
 VITE: 260(2) FEUF -om p.g.a. underlåtenhet att följa dom
 260(3) FEUF -om p.g.a. underlåtenhet att införliva direktiv.

”Last resorts”
 Art. 226 FEU -Undersökningskommité (kan leda till 263)
 17(8) FEU+234 FEUF -Misstroendevotum
 50 FEU -Frivilligt utträde ur EU

47
4.14 Delegerade akter/genomförandeakter
Genomgår ej ordinarie/särskilt lagstiftningsförfarande och är alltså inte lagstiftningsakter enl. 289(3) FEUF

Kan anta formen av förordningar direktiv eller beslut (288 FEUF)

Artikel 290 FEUF – ”Delegerade” akter

Rätten att utfärda följdföreskrifter.
Får enl. (1) komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av lagstiftningsakten.
Villkor enl. 290(1-2): delegationen måste vara uttryckligt avgränsad och angiven i lagstiftningsakten.
Kommissionens delegerade rättsakter klassas inte som lagstiftningsakter. Väsentliga delar av
lagstiftningsakter får inte delegeras.
”Delegerad” ska stå i rubriken enl. 290(3) FEUF.

Artikel 291 FEU – ”genomförande” akter.

Enl. 291(1) ska MS vidta alla nationella lagstiftningsåtgärder som är nödvändiga för att genomföra unionens
rättsligt bindande akter(främst direktiv)
MEN
Om enhetliga villkor för att genomföra akterna kräv får kommissionen, eller i de särskilt motiverade fall som
anges i 26(säkerhetspolitik) och 24(försvarspolitik) FEU rådet tilldelas genomförandebefogenhet istället för
MS på dessa områden. Genomförandebefogenhet är främst verkställande.
Enl. 291(3) ska MS kunna kontrollera kommissionen. ”Genomförande” ska stå i rubriken enl. 291(4) FEUF.

Delegerandeakter ligger i kommissionens intresse då detta har en mer normgivande till skillnad från 291
som är mer renodlat verkställande. Notera att den inte får ändra väsentliga delar. De ska enl. 17(1)
företräda unionens allmänna intresse. En delegerad akt ger kommissionen större möjlighet att främja
unionens allmänna intressen och se efter dess enhetlighet och verkan eftersom det gör så att akterna
införlivas mer enhetligt än om varje MS gör det ”för sig”(vilket alltid medför möjlighet till att det görs
sent/inkorrekt). Det kan alltså hindra möjligheten till godtycke och bättre förverkliga målen i FEU 3(3) och
de fyra friheterna i 26 FEUF.
Alla rättsakter måste dock leva upp till EU:s principer och särskilt motiveras enl. FEUF 296. Man kan
argumentera för att en delegerandeakt faktiskt är mer subsidiär än en genomförande, eftersom
kommissionen ”ersätter” MS i genomförandeakter. Unionen ska enl. 5(3) FEU endast vidta åtgärder om
det ej kan göras bättre av MS. Dit hör att MS ska kontrollera att denna överlevs i sin
subsidiaritetsprövning(FEU 12 a och b). Detta kan anses vara en skyldighet. Eftersom kommissionens
delegerande/lagstiftningsakter ej är lagstiftningsakter enl. 289(3) FEUF subsidiaritetsprövas de ej av
nationella parlament, eftersom lagstiftningsakten som delegerade befogenhet redan prövats. Det gör det
48
väldigt viktigt att befogenheten är tydligt avgränsad. Att avgränsningen behandlas i 290(1) st. 2 och 291
(3) som dessutom lägger till MS möjlighet att kontrollera kommissionen i efterhand. Detta är viktigt för
lojalitetsprincipen 4(3) och EU:s (ofta kritiserade) demokrati som framgår av t.ex. 9 FEU.
4.15 Kvantitativa imprtrestriktioner
 FEU 3(3) -Inre marknad ett av unionens mål (se FEU 3(6))
 FEU 5(2) -Får endast handla inom ramen för tilldelade befogenheter
 FEU 4 -BemyndigaMaia Bishopr art. 5
 FEUF 3 a-c – exklusiv befogenhet på tullunion, konkurrensregler och den gemensamma
handelspolitiken. -2(1) definierar innebörd.
 FEUF 4 a -Delad befogenhet på inre marknad (FEUF 2(2) definierar innebörd)
 FEUF 6 -Områden med delad befogenhet 2(5) definierar.
 FEUF 26(2) -definierar inre marknad, de fyra friheterna (fri rörlighet av personer, varor,
kapital och tjänster).
 Se FEUF 114 -Ger rättslig grund för harmoniseringsåtgärder i sekundärrätt (positiv
integration).
 FEUF 34 -Förbjuder kvantitativa importrestriktioner (och allt som kan ha liknande
effekter enl. Dassonville-målet). Kompletteras av principen om ömsesidigt erkännande
(Cassis du Dijon) och likabehandlingsprincipen (18 och 26(2) FEUF)
Undantagsregler:
För undantagen skiljer man på direkt och indirekt diskriminerande åtgärder(VIKTIGT): för att
det ska räknas som en indirekt diskriminerande åtgärd måste det ej finnas ett samband mellan
varornas ursprung och diskrimineringen, dvs en ren tillfällighet att varorna behandlas sämre. För
indirekt diskriminerande åtgärder har EUD ex. tillåtit undantag för ”maintinence of press
diversity”.
För direkt diskriminerande åtgärder måste undantagen finnas listade i fördragen, ej genom
praxis. Regler som ansetts vara direkt diskriminerande enl. EUD: Produktkrav (Cassis du Dijon),
hinder mot försäljningsåtgärder som marknadsföring/öppettider(Keck), Begränsning av
användning (Mickelson och Roos).
I 36 FEUF, som förbjuder kvantitativa importrestriktioner, finns också undantagen, som alltså är
uttömmande för direkt diskriminerande åtgärder. Dessa är: allmän ordning, säkerhet, hälsa,
bevara historiska grejer, äganderätten.
När man tillämpar undantagen ska man först fastställa att det handlar om en statlig åtgärd (annars
kan ingen bestämmelse appliceras). Sedan måste en proportionalitetsbedömning göras (finns
andra mindre inskränkande åtgärder? Är det ändamålsenligt? Är begränsningen för långtgående?
Bedöm skyddsområdet v. fri handel).

Negativ och positiv integration

Inom EU är målet fri handel, inga gränser osv. För att uppnå det målet måste MS ha i princip samma
regler, så att utländska produkter ej diskrimineras. Detta förverkligas genom negativ och positiv
integration. Negativ integration innebär förbud mot diskriminering (18 FEUF). Positiv integration
innebär harmoniseringsåtgärder (114 FEUF), där EU sätter upp gemensamma ex. produktkrav som ska
gälla i hela EU för att gynna handeln mellan MS.
49
4.16 Förbud mot statliga stöd
107-109 FEUF reglerar förbudet mot statligt stöd. Del av EU:s konkurrenspolitik (3 b FEUF,
exklusiv befogenhet)
107.1 FEUF listar krav för att stödåtgärden ska omfattas av förbuden. Dessa är:
1. selektiv ekonomisk förmån. 2. Finansieras direkt/indirekt av statliga medel. 3.
Snedvrider/hotar att snedvrida konkurrensen. 4. Påverkar handel mellan MS.
 Sätt att ”komma undan” förbudet är att myndighetsutövning inte räknas in.
 Tjänster av allmän intresse (14 FEUF, sam protokoll om tjänster av allmänt intresse)
kan även undantas förbudet.
 500 000 på 3 år tillåts enl. s. 223 f. itEUr

Vid beslut om statligt stöd:

 117 FEU samt EP och Rådets direktiv om informationsförfarande-> innan beslut om statligt
stöd (som kan innebära en sådan snedvridning som 116 FEUF syftar på) ska MS samråda med
kommissionen. (Detta underlättar för kommissionen om de behöver ge förslag om harmonisering
enl. 114 FEUF (s. 259 itEUr).

Statliga stöd som är förenliga med den inre marknaden

 107.3 Statligt stöd som kan anses förenligt med den inre marknaden. Ex. stöd för att underlätta
vissa näringsverksamheter när det inte påverkar handeln i negativ riktning som mot det
gemensamma intresset.
 108 anger att kommissionen granskar MS efterlevande av fördraget (se även 17(1) FEU) och
lämna förslag till MS om åtgärder som krävs för marknadens funktion.
 Föra att avgöra om förslaget är förenligt med 107 görs ”testet om den marknadsekonomiska
investeraren”, vilket går ut på att skilja oförenligt statligt stöd från tjänster som kan anses
acceptabla p.g.a. allmänt ekonomiskt intresse. Se t.ex. Altmark trans v. Nahnverkesgesselschaft
Altmark för definition från EUD.

Rättsverkningar för otillåtna statliga stöd

 108(2) FEUF -om kommissionen anser att stöd ej är förenligt får de efter att MS fått yttra sig
besluta om att MS ska upphöra/ändra stödet inom viss tidsfrist. ->Om staten ej följer beslutet
inom fristen får kommissionen med avvikelse från ”förvarningarna” i 258 och 259 FEUF
hänskjuta ärendet DIREKT till EUD (fördragsbrottstalan enl. 258 st. 2 FEUF).

 Vid exeptionella omständigheter kan rådet enhälligt besluta om att stöd ska anses
förenligt med avvikelse från 107 och 109.

50
 Viktiga prejudikat från HD, EUD och
Europadomstolen
Rättsfallslista
HD
NJA 1996 s. 577 Visbymålet
Yttrandefriheten och RF 2:1 p.1 “Annat meddelande”: Ett meddelande kan sprida i annan form än
skriftligt och muntligt om t.ex. ett emblem/klädseln ger en otvetydig koppling till en viss åsiktsinriktning.
Flera tecken sammansatt kan utgöra hets mot folkgrupp.

NJA 2005 s. 805 - Pastor Green-målet

Konventionskonform tolkning av yttrandefriheten i RF.

NJA 2014 s. 808 Studentuppsats

Då de ej haft uppsåt till att uppsatsen skulle publiceras på internet bedöms ej förtalet som grovt.
YGL 1:1 st. 1 svensk medborgares rätt att lämna uppgift i databas →YGL 1:1 st. 2 syfte att säkerställa
fritt meningsutbyte → YGL 1:1 st 5 databas → YGL 1:6 Riktat mot allmänheten --> YGL 1:9 vad är en
databas → radioprogramsregler gäller → 6:1 ansvarig utgivare ansvarig

HFD 2014 ref. 33 - Internetsändingar

N.N blir förpliktigad att betala tv-avgift. HFD fastslår att det inte finns något lagstöd för avgiftsskyldighet
för dator med internetuppkoppling. RF 1:1 st. 3 all makt utövas under lagarna + Objektivitetsprincipen.

HFD 2014 ref. 47 - Lundsberg

Prejudikat: Skolinspektionen har tillsyn över riksinternatverksamhet som sker även utanför skoldagen.

JO 2012/13 s. 62 - Katetersättningen
Påtvingat kroppsligt ingrepp utan stöd i lag. En misstanke om endast ringa narkotikabrott kan dock inte
rättfärdiga ett så långtgående ingrepp; det står inte i rimlig proportion till brottets straffvärde.

JO 2012/13 s. 101 – Gävlebranden-

”Alla intrång i mänskliga rättigheter utan stöd i lag är att betrakta som olagliga” enl. JO. Relaterar till
legalitetsprincipen.

2012/13: KU20 s. 219

Journalist som efterfrågat allmänna handlingar från RK fick ej skyndsamt nog. JO anser i fallet att
regeringskansliets rutiner gällande utlämning av efterfrågade handlingar sker utan fasta rutiner och
principer. JO anser att myndighetens organisation inte är anpassad till de krav som följer TF samt
offentlighetsprincipen. Det krävs särskilda anledningar till att extra handläggningstid ska godkännas, och i
det gällande fallet har inga sådana getts.

51
 EUD
FÖRETRÄDESPRINCIPEN
Costa v. ENEL
Makten som utövas genom gemenskapsrätten kan inte variera mellan MS på grund av senare nationell
lagstiftning utan att äventyra målen i nuvarande 3 FEU. EU medför alltså en definitiv inskränkning i
staternas suveräna rättigheter, vilket innebär att nationella regler (ensidiga) som ej överensstämmer med
EU-rätten (i form av en gemensam överenskommelse) inte kan gälla. EU:s mål går ej att nå utan att de har
företräde framför nationell rätt. Företrädesprincipen som den kommer till uttryck i praxis bekräftades som
en av EU:s konstitutionella principer i samband med Lissabonfördraget.
Handesgessellschaft
EU-rättens företräde galler även grundlagsstadgade rättigheter.
Bundesverwaltungsgericht, Tyskland (Se sid. 159ff Intro EU -rätt)
Tysklands författningsdomstol lagprövar EU:s fördrags förhållande mot deras egen grundlag och
tilldelade befogenheter. EUD anser sig ha exklusiv befogenhet på detta område.
Företrädesprincipen i Svensk rätt.
RÅ 1997 ref. 65 (LASSAGÅRD)– Svenskt förbud att överklaga beslut från jordbruksverket ansågs vara
oförenlig med EU-rättslig jordbruksförordning. I strid med svensk rätt hänvisades förvaltningsdomstol att
ta upp överklagandet. Konsekvensen av detta är att förvaltningsmål med EU-anknytning ska gå att
överklaga.
LYCKESKOGMÅLET- Prejudikat: Enl. EUD (som tolkar autonomt) är högsta instans den instans i MS
som ej går att överklaga. HD är alltså enl. EUD högsta instans som måste begära förhandsavgörande vid
tolkning av EU-rätt (UR Acte clair och Acte éclairé). Fallet handlade om huruvida hovrätten skulle vara
att betrakta som en sådan instans, vilket det inte ansågs vara.

NJA 2002 s. 75 -Svenskt undantag för direktiv om lönegaranti fick ge vika för EU-rätten,

EFFEKTER AV EU PÅ NATIONELL NIVÅ

Von Colson
Indirekt effekt
Van Gend en Loos
EU rätten skapar inte bara skyldigheter för staten, utan även rättigheter för enskilda. Detta innebär att de
kan åberopa EU-rätten i nationell domstol. MARSHALL/RATTI – Direktiv kan ej ha horisontell direkt
effekt. HANSA FLEISCH -Beslut har endast vertikal direkt effekt
Van Duyn
Direktiv kan ha direkt effekt, om tidsfrist/övergångsperiod gått ut, bestämmelsen är
ovillkorlig(lämplighetsprövning ska ej behövas), klar och precis(ej skönsmässig utrymme.).

CILFIT
Acté Clair – Ej förhandsavgörande om uppenbart oavsett land, språk, EU:s tolkningsmetod.
Da Costa
Acte éclaré -Ej förhandsavgörande om det finns ett klart tidigare prejudikat.

52
Fotofrost
Nationella parlament kan ej ogiltigförklara rättsakter.
Maribel Dominguez mot Centre informatique du Centre Ouest Atlantique -
1. Konform tolkning (p24) (begränsad av rättssäkerhet och förbud att tolka “contra legem” enl. p.25)
2. Det ska sedan prövas om bestämmelsen har direkt effekt(p.35) (om direktivet syftar till att ge
enskilda rättigheter och är ovillkorlig, klar och precis..
3. Åberopa Francovichprincipen för ersättning av den lidna skadan motpart ej stat enl. p.42.
Francovich
Skadestånd från staten (”state liability”) för skada skedd av annan enskild p.g.a. MS ej införlivat korrekt/i
tid. I NJA 2006 s. 552 tillämpades Francovich för första gången i nationella domstolar. Praxis är dock
begränsad möjligtvis p.g.a att JK kan ge ut skadestånd utan rättegång (i vissa fall).
BRASSERIE DU PECHEUR+FACTORTAME förtydligar rekvisit för skadeståndet. Rekvisit på direkt
kausalitet.
Brasserie du Pecheur
Skadeståndsskyldighet innefattar alla skadeståndsgrundande överträdelser av EU-rätt oavsett direkt effekt.
Hedley Lomas
Skadeståndsfrågan avgörs på nationell nivå (Problematiskt i Sverige, då det är svårt att få skadestånd från
staten enl. Skl. 3:7, prejudikat tyder på att Svenska domstolar då måste tolka i ljuset av EU-rätten för att
möjliggöra skadestånd. Se Francovich-mall).

TALERÄTT/”STATEN”
Plaumann
Definierar ”personligt berörd”(för att kunna föra direkt ogiltighetstalan i EUD). Plaumann & CO ansågs
ej vara personligt berörda, tolkningen är väldigt restriktiv. Dvs svårt för enskild att väcka direkt
ogiltighetstalan.
Foster
Definierar vad som anses vara staten (dvs kan klassas som ett vertikalt förhållande). Det är alla organ som
i enlighet med en av staten upptagen rättsakt fått i uppgift att utöva offentlig serviceverksamhet under
statens tillsyn. British Gas ansågs falla under begreppet.

FRI RÖRLIGHET AV VAROR

Cassis du Dijon /Principen om ömsesidigt erkännande. Fruktlikör tillverkad i Europa får inte säljas i
Tyskland p.g.a. hälsoskäl. EUD anser att detta undergräver unionens gemensamma mål om inre marknad,
och principen om ömsesidigt erkännande kommer till. Fyller en produkt hälsokraven i ett MS, ska den
anses uppfylla kraven i annat MS. EU vill helst komma åt detta problem med olika produktregleringar
genom det som kallas ”positiv integration”, eller gemensamma överenskommelser och ”lägsta krav”
genom t.ex. direktiv.
Keck -Försäljningsvillkor godtagbara i vissa fall, om det påverkar inhemska/utländska på samma sätt. (Se
Gourmet som undantag till detta, lika villkor kan ändå diskriminera)
Michaelsson & Roos
Åklagaren Case C-142/05 -Förbud av användning faller in under 34 FEUF.
Gourmet (MD 2005:3)
Förhandsavgörande fann att svenskt förbud mot alkoholreklam stred mot den fria rörligheten för varor oh
tjänster, eftersom det blev svårare för utländska företag att etablera sig i Sverige än för inhemska. Svensk

53
lag tillämpades därför inte. Angav att det utgjorde handelshinder, överlät till Svenska domstolar att se om
hindret kunde rättfärdigas enl. 36 FEUF.

FRI RÖRLIGHET AV TJÄNSTER

Laval – Fackförbund ansågs hindra den fria rörligheten då de vidtog stridsåtgärder för att få lettiska
byggarbetare att sluta Svenska kollektivavtal. Detta ansågs strida mot den fria rörligheten, samt att det var
ett vertikalt förhållande eftersom deras uppgift liknade myndighetsutövning.
C-36/02, Omega
Laserdomeföretag förbjöds i Tyskland då det stred emot de grundläggande värderingarna i den Tyska
författningen. Företaget ansåg att det stred mot den fria rörligheten av tjänster.
Samma värdegrund finns i stadgan, att respektera mänskliga rättigheter är en gemensam konstitutionell
princip för EU och medlemsländerna. I ljuset av detta fick principen om nationell identitet företräde
framför den fria rörligheten av tjänster i 56 FEUF.
Ústavaní Soud, Tjeckien
Tjeckiska medborgare jobbar i båda länder och det komplicerar det när de ska få pension.
Författningsdomstolen → Tidigare förhandsavgörande från EU rätten.
Nationella rättigheter är starkare därför gäller inte EU rätten: Lex Specialis → nationell rätt.

INTEGRITETSSKYDD/OFFENTLIGHET/STADGAN
C-28/08, Europeiska kommissionen mot Bavarian Lager
Art. 8 väger tyngre än art. 10 EKMR enl. EUD(detta var före att stadgan blev rättsligt bindande). För att
få ut personuppgifter måste en viktig orsak föreligga, i motsats till Sveriges offentlighetsprincip, där
motiv ej bedöms innan utlämning.
Digital Rights Ireland
Ogiltigförklarar direktivet pga. för stort utrymme för skönsmässig bedömning för MS som kan kränka
EU-rätt, t.ex. stadgans art. 7 och 8. Ingripandet var oproportionerligt eftersom uppgifterna lagrades
oavsett om det var misstanke om brott eller ej, utan domstolsprövning. För stort skönsmässigt utrymme.
Se s. 63 Åhman

NATIONELL IDENTITET(4(2)
C-208/09, Sayn-Wittgenstein -
Art. 21 FEUF fri rörlighet inom EU-området (kan denna artikel utgöra hinder att myndigheter inte kan
vägra att erkänna efternamnet på en person dess efternamn har faställt i en annan medlemsstat där det är
adelstitlar är tillåtna? → nej, myndigheter får vägra)
Diskussion kring art. 4 (2) FEU (EU måste respektera medlemsstaternas politiska och konstitutionella
strukturer). Den nationella identiteten utvägde den fria rörligheten.

PROCESSUELL AUTONOMI
Aziz Melki and Sélim Abdeli
Författningsdomstol ej behörig att avgöra det som EUD har befogenhet att göra enl.
267(förhandsavgörande). Högsta instans(instans som ej går att överklaga, Lyckeskog) skyldiga att begära
förhandsavgörande, även om frågan handlar om grundläggande rättigheter i respektive lands konstitution.
Jeremy F v. Premier minister

54
Medlemsstater kan lagstifta inom unionsrätten om den nationella lagstiftningen inte undergräver
unionsrätten. I detta fall får Förenade konungariket lagstifta om domstolsförfarandet så länge de inte
lagstiftar i konflikt med unionsrätten.

STADGANS TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Melloni
Snubbe från Italien blir dömd i sin frånvaro medan han är i Spanien. Han får sedan inte överklaga domen.
EU:s straffrättsliga samarbete kräver så att Spanien lämnar ut honom till Italien. Melloni vill helst
undvika detta så han överklagar beslutet (om att Spanien ska överlämna honom) till Spanska
författningsdomstolen eftersom den Italienska rättegången stred mot SPANSK rätt. Spanien måste då
begära förhandsavgörande från EU. EU anser att eftersom den Italienska domen ej stred mot gemensam
EU-rätt (Stadgan) så måste Spanien lämna över Melloni till Italien.
-Prejudikatvärdet är alltså att MS får ha starkare rättighetsskydd än stadgan, dock får det inte undergräva
EU-rättens enhetlighet och verkan. Stadgan tillämpas I dessa fall som “minimiskydd”. Ett förtydligande
av 53 Stadgan.
Åkerberg Fransson (s. 180 och 406 itEUr)
Åkerberg Fransson tycker att Svensk skatterätt = dubbelbestraffning som är olaglig enl. stadgan.
Förhandsavgörande begärs, eftersom det rör tolkning av EU-rätt, eller närmare bestämt om detta
ens har med EU att göra, d.v.s. om EU har befogenhet att tycka något, eftersom det inte har med
en avgift direkt till EU att göra. EUD anser att det har med EU att göra eftersom Svenska skatter
påverkar dem, men lämnar ett stort tolkningsutrymme till svenska domstolen.
-Prejudikatvärdet är att domen förtydligar stadgans tillämpningsområde. Skyldighet att begära
förhandsavgörande om allt som kan röra EU-rätten, dvs ärenden faller under 51 stadgan även om
ej införlivat direktiv, 4.3 FEU lojalt samarbete kopplas till allt som påverkar EU-rätten. MS skyldiga
att säkerställa att unionsrätt ges full verkan- underlåta alla motstridande bestämmelser utan att
uppenbarhetsrekvisit/krav ställs eller begäran att upphäva nationell lag först. Varje nationell
bestämmelse som leder till att unionsrätten försvagas genom att den domstol som är behörig att
tillämpa unionsrätt förvägras vid tillämpningstillfället att göra allt som krävs för att bortse från
nationella lagbestämmelser som kan hindra unionsbestämmelsers fulla verkan är oförenlig med
unionsrättens krav på företräde. ”The requirement to respect fundamental rights defined in the
context of the Union is only binding on the Member States when they act in the scope of Union
law”
Google Spain v. AEPD och Mario Costeja González,
Mario vill göra så att google tar bort länken till en artikel som påverkar honom negativt långt
efter att händelsen inträffade.
Onödig, irrelevant eller överflödig information om individ i Googles sökmotor måste tas bort om
du begär det ifall det inte finns ett övervägande allmänintresse. Rättigheter enligt EKMR artikel
7 och 8 väger tyngre än ekonomiska intressen samt allmänhetens intresse att få ta del av
irrelevant information. ”Rätten att bli glömd”. Innebär även att det måste finnas myndighet som
kontrollerar detta, i Sverige fyller dataskyddsmyndigheten den funktionen . Anmälning görs till
JK.

55
DELEGERADE & GENOMFÖRANDEAKTER
C-427/12 Commission v. Parliament and Counci Biocidprodukter
-Delegerade(290)/genomförandeakter(291)
Delegerade rättsakter= rätten att utfärda följdföreskrifter
Genomförandeakt = rätten att utfärda tillämpningsbeslut/andra nödvändiga regleringsåtgärder -renodlad
verkställighet. (kan ta form av förordning, direktiv/beslut men ej lagstiftningsakt).
Lagstiftarens kontroll av delegerade akter i 290.2, kan återkallas eller hindra ikraftträdande.
Kommissionen ville ha delegerad akt istället för genomförande akt, då de ansåg att de behövde få mer
befogenheter för att klara av deras uppdrag. EUD ansåg att det var en genomförandeakt och att den var
tillräcklig.

Mål C 270/12 –Förenade Kungariket mot parlamentet och rådet- Esma - Delegering till
unionsbyråer
GB: Ansåg att Esma fått för stor befogenhet, subsidiaritet och statens skön.
EUD: Delegering till Esma får ske, rör sig om expertgrupp, ej utrymme för skönsmässig bedömning, stöd
i Meroni och kan inte använda Romano som rättslig grund (rör sig om genomförande akt)
Okej att delegera till Unionsbyrå --> om det kräver specifik teknisk sakkunskap, får ej vara normativa
eller ge utrymme för skönsmässig bedömning.

● Meroni: Delegering får ske av avgränsade verkställande befogenheter. Delegering får ej

ge bedömningsfrihet som ger intrycket av en verklig ekonomisk politik. (Inga subjektiva åsikter,
utan sakkunniga analyser). (Tillåter om litet skönsmässigt utrymme)
● Romano: Ex. Byrå kan ej ges befogenhet att anta normativa lagstiftningsliknande
rättsakter (p.56) (Begränsande)
● Makt får delegeras till unionsbyråer om eftersom EU-domstolen ska kontrollera unions
makt enligt bla. 263 FEUF = tyder på att byråer får utfärda rättsakter.
● 114 FEUF ger unionslagstiftaren stort skönsmässigt utrymme att delegera
normgivningsmakt lite hur de vill om det syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att
fungera (p.1). Så länge det finns tydliga principer. Det får inte heller rikta sig till enskilda utan
måste vara allmänt hållna.

Europadomstolen

Art. 6 RÄTTVIS RÄTTEGÅNG och 13 RÄTTEN TILL EFFEKTIVT RÄTTSMEDEL

LEX SPECIALIS
Kudla v. Polen
Rätten till rättegång inom skälig tid innefattas av art. 6, inte 13

56
OBEROENDE DOMSTOLAR 6(1)
Holm v. Sweden
Problematik kring det Svenska jurysystemet i tryckfrihetsmål eftersom några var politiskt aktiva.
Campbell and Fell v. UK
Kriterier som bedöms för att att en domstol skall anses vara självständig:
-Hur domare tillsätts, hur länge de är i tjänst, om det finns skydd för påtryckningar, om självständigheten
kommer till uttryck.

SKÄLIG TID 6(1)

Salduz mot Turkiet, 2008
Rättegången börjar redan under förundersökning enl. Europadomstolen. Art. 6 och 13 tillämpas alltså på
förundersökningen.

Artikel 8 RÄTT TILL PRIVAT OCH FAMILJELIV HEM OCH KORRESPONDENS

PRIVATLIV
MGN Ltd mot Storbritannien (Naomi Campbell)
art. 10 vägs mot art. 8 rätt till skydd för privat- och familjelivet. Jfr. Von Hannover och Axel springer.
Gillberg mot Sverige, 2012
Offentlighetsprincipen i svensk grundlag värderades starkare än EKMR. Åberopade EKMR artikel 8 rätt
till privatliv och 10 yttrandefrihet när han förlorat arbetet och därmed ekonomisk inkomst efter att ha
nekats tillgång till allmänna handlingar med argumentet att han hade tystnadsplikt gentemot de personer
som nämndes i handlingarna= Europadomstolen dömde att artikel 8 inte hade kränkts endast pga. att han
förlorat inkomst till följd av nekandet.
Söderman-domen
Södermans styvpappa lägger upp en olämplig bild på henne. I Sverige var detta helt lagligt, då vi hade
(och fortfarande har, men kompenserar genom konventionskonform tolkning för att ej bli dömda i
Europadomstolen) ett svagt skydd för den personliga integriteten gentemot andra enskilda. Förtydligar att
artikel 8 kan vara en positiv förpliktelse, Svensk lagstiftning måste skydda privatlivet och domstolar
måste tolka konformt med EKMRs skydd.
Von Hannover v. Germany
Domstolen skiljer mellan information av allmänt intresse och skvaller. Bidrog inte till debatten. Detta mål
kan vara problematiskt för Svensk rätt, t.ex. i TF finns ju ingen bedömning på informationens
nyhetsvärde.

FAMILJELIV
Rozanski mot Polen, 2006
Medborgare fick rätt till skadestånd i Europadomstolen genom att åberopa artikel 8 EKMR när personens
rätt till familjeliv hade kränkts då han ej fick träffa sitt biologiska barn = nationell lag åsidosattes till
förmån för EKMR. Positiv förpliktelse att ha s.k. ”safeguards” för begränsning av rättigheter se Cameron
s. 113.

HEM & KORRESPONDENS (Obs bred margin of appreciation, Cameron s. 127)

Klass v. Germany
Tysk signalspaning var ej bestämd av domstol, ej begränsad till skäligt misstänkta, ej möjlighet till
domstolsprövning –”judicial review” som fanns ansågs tillräckligt för att motverka missbruk art. 8(2), dvs
fann domstolen att övervakningen stred mot konventionen.
Liberty v. UK
Övervakning ansågs ej vara tillräckligt förutsebar, därav konventionsstridigt.

57
Art. 9 RELIGIONS, TANKES OCH SAMVETESFRIHET
Religionsfrihet
Lautsi v. Italy
Religionsfriheten skyddar även rätten att inte tro, religiösa symboler får förbjudas. Se även SAS-målet,
där burkaförbud ansågs vara i enlighet med konventionen.
Kokkinakkis v. Greece
Ska tydligt tvingas till en annan religion för att det ska anses otillåtet, ex. hjärntvätt.
OFTA AKTUALISERS 14, förbud mot diskriminering på religiösa grunder i samband med liknande mål.

Art. 10 YTTRANDEFRIHET
Ahmad and others v. UK
Svårare att motivera begränsningar för politiker och journalister.
Leroy v. France
Förbud mot glorifiering av terrordåd, samt sanktioner till följd av detta är i enlighet med art. 10. Detta
eftersom den potentiella skadan av sådana handlingar är tydlig.
Åke Green
Framförallt vikten av konform tolkning.
Vjedeland and Others v. Sweden
Ungdomar delade ut nazistiska flygblad i en skola. Påtvingad information (i detta fall hets mot folkgrupp)
leder ofta till straff.
Handyside v. UK
UK ville beslagta publikation. Domstolen definierade att rekvisitet att inskränkningar i yttrandefriheten
måste vara ”nödvändiga i ett demokratiskt samhälle” även gäller när det finns ”pressing social need” för
inskränkningen, samt förtydligade att yttrandefriheten även gäller uttalanden som ”kränker och chockerar
stora delar av befolkningen” (citeras ofta i liknande mål). ”Demokratiskt samhälle” kännetecknas enl.
domstolen av ”pluralism, tolerans och vidsynthet”
Kurshid Mustafa and Tarzibishi
Friande dom av bostadsdomstolen för vräkning p.g.a. ej antenn utan att överväga yttrandefriheten
konventionsstridig. Det som var konventionsstridigt var alltså inte själva beslutet om vräkning pga.
antennen, utan att domstolen ej beaktade yttrandefriheten i domslutet.
Manole and others v. Moldova
Statligt monopol på sändningar ej tillåtet

Art. 11 RÄTTEN ATT DELTA I FREDLIGA SAMMANSLUTNINGAR

Communist party v. Turkey
Förbud mot parti ansågs oförenligt med EKMR då det ej fanns skäl för att olagliga medel skulle vidtas av
partiet, eller att målen skulle vara olagliga eller icke-demokratiska.
Refah Partisi v. Turkey
Partiet ville uppnå makt genom utövandet av Sharia. Förbudet ansågs förenligt med EKMR.

58
 Tentatips 
 Sammanfatta böckerna under tentaperioden
 Täck alla lösningsalternativ genom att ta ställning för och emot olika möjligheter.
 Motivera alltid 1. Varför gäller det just denna rättighet/rättigheterna, varför gäller det inte
den här rättigheten? 2. Vad tyder på att den blivit inskränkt/vad tyder på att den inte blivit
det? Här kan man plocka många poäng!
 Se till att ha en förståelse för de viktigaste rättsfallen och varför de spelar roll! Detta blir
särskilt användbart på essäfrågan. T.ex. företrädesprincipen är viktig att kunna
problematisera, då rättsläget är oklart!

Maia Bishop

59