SlideShare a Scribd company logo
1 of 13
Överbefolkning
Jordens befolkningsfördelning
Vad styr bosättningsmönstret? 
 Tillgång till vatten 
 Bördiga och lättbrukade jordarter 
 Gynnsamt klimat 
goda skördar överproduktion handel städer 
administration försvar 
 Industri, handel, hamnar
Jordens fyra stora tätbygder
Den obebodda jorden 
 Antarktis 
 Delar av Kina, ökenområden i väst 
 Chile och Peru 
 Amazonas
Varför folkräkningar? 
 För att underlätta planerandet av 
 Utbildning 
 Hälsovård 
 Bostäder
Kriterier för tillförlitlighet 
 Ske inom ett strikt geografisk område 
 Utgöra total undersökning 
 Utgöra en förteckning över individer 
 Genomföras vid en bestämd tidpunkt 
 Återupprepas med bestämda tidsintervaller
Problem med jämförelser och analys 
Datas kvalitet varierar mellan länder: 
 I Syd ofta bristfällig, dålig tillförlitlighet, information 
saknas 
 Det ställs olika frågor i olika länder. 
 De geografiska nivåerna varierar. 
 Förändringar av undersökningar över tid 
 Förfalskning av data
Överbefolkning 
Vad har vi som människor rätt till? Vad är våra 
basbehov? 
 Näringsriktig mat 
 Rent vatten 
 Utbildning 
 Hälsovård 
 Bostad
Allt är relativt 
 Överbefolkning: relativt 
begrepp 
 För många människor i 
förhållande till 
resurserna, relativt sätt. 
(Dock ej sett ur ett globalt 
perspektiv då Nord producerar 
överskott av mat medan Syd 
har svältande befolkningar.) 
 Ojämn fördelning av 
resurserna mellan olika 
länder.
Svenska förhållanden 
 Folktäthet är ca 21 inv/km2 (jmf Storbritannien 250 inv/km²) 
 249 m mellan varje invånare 
 90 % av svenskarna bor söder om Sundsvall 
 Söder om Uppsala bor 80 % 
 50 % bor på 3 % av ytan 
 Slutet av 1800-talet, 20 % i städerna 
 År 1990, 90 % i städerna 
 Hälften av befolkningen bor i de 15 största städerna
Befolkningsteorier 
Malthus Boserup 
 Befolkningen ökar mer 
än resurser 
 Det leder till 
resursbrist 
 Som leder till svält o 
krig 
 Som leder till minskad 
befolkning 
 Sedan börjar det om 
 Befolkningen ökar mer 
än resurserna 
 Det leder till teknisk 
utveckling 
 Leder till mer resurser 
och ökad välfärd

More Related Content

More from Arlandagymnasiet (20)

Haven
HavenHaven
Haven
 
Vem äger vattnet
Vem äger vattnetVem äger vattnet
Vem äger vattnet
 
Vattnet
VattnetVattnet
Vattnet
 
Nya tider nya världar
Nya tider nya världarNya tider nya världar
Nya tider nya världar
 
Medeltiden
MedeltidenMedeltiden
Medeltiden
 
Antiken grekland och rom
Antiken grekland och romAntiken grekland och rom
Antiken grekland och rom
 
Forntid och neolitiska
Forntid och neolitiskaForntid och neolitiska
Forntid och neolitiska
 
Opponeringen
OpponeringenOpponeringen
Opponeringen
 
Neolitiska revolutionen
Neolitiska revolutionenNeolitiska revolutionen
Neolitiska revolutionen
 
Forntid
ForntidForntid
Forntid
 
Tre nedslag i kalla krigets konflikter
Tre nedslag i kalla krigets konflikterTre nedslag i kalla krigets konflikter
Tre nedslag i kalla krigets konflikter
 
Kalla kriget
Kalla krigetKalla kriget
Kalla kriget
 
Hållbar utveckling
Hållbar utvecklingHållbar utveckling
Hållbar utveckling
 
Historia, samhälle och populärkultur
Historia, samhälle och populärkulturHistoria, samhälle och populärkultur
Historia, samhälle och populärkultur
 
Opponeringen
OpponeringenOpponeringen
Opponeringen
 
Handel och transport
Handel och transportHandel och transport
Handel och transport
 
Matproduktion
MatproduktionMatproduktion
Matproduktion
 
Mat,produktion, handel en översikt
Mat,produktion, handel   en översiktMat,produktion, handel   en översikt
Mat,produktion, handel en översikt
 
Andra världskriget
Andra världskrigetAndra världskriget
Andra världskriget
 
Antisemitismens historia
Antisemitismens historiaAntisemitismens historia
Antisemitismens historia
 

öVerbefolkning

  • 3. Vad styr bosättningsmönstret?  Tillgång till vatten  Bördiga och lättbrukade jordarter  Gynnsamt klimat goda skördar överproduktion handel städer administration försvar  Industri, handel, hamnar
  • 4. Jordens fyra stora tätbygder
  • 5. Den obebodda jorden  Antarktis  Delar av Kina, ökenområden i väst  Chile och Peru  Amazonas
  • 6.
  • 7. Varför folkräkningar?  För att underlätta planerandet av  Utbildning  Hälsovård  Bostäder
  • 8. Kriterier för tillförlitlighet  Ske inom ett strikt geografisk område  Utgöra total undersökning  Utgöra en förteckning över individer  Genomföras vid en bestämd tidpunkt  Återupprepas med bestämda tidsintervaller
  • 9. Problem med jämförelser och analys Datas kvalitet varierar mellan länder:  I Syd ofta bristfällig, dålig tillförlitlighet, information saknas  Det ställs olika frågor i olika länder.  De geografiska nivåerna varierar.  Förändringar av undersökningar över tid  Förfalskning av data
  • 10. Överbefolkning Vad har vi som människor rätt till? Vad är våra basbehov?  Näringsriktig mat  Rent vatten  Utbildning  Hälsovård  Bostad
  • 11. Allt är relativt  Överbefolkning: relativt begrepp  För många människor i förhållande till resurserna, relativt sätt. (Dock ej sett ur ett globalt perspektiv då Nord producerar överskott av mat medan Syd har svältande befolkningar.)  Ojämn fördelning av resurserna mellan olika länder.
  • 12. Svenska förhållanden  Folktäthet är ca 21 inv/km2 (jmf Storbritannien 250 inv/km²)  249 m mellan varje invånare  90 % av svenskarna bor söder om Sundsvall  Söder om Uppsala bor 80 %  50 % bor på 3 % av ytan  Slutet av 1800-talet, 20 % i städerna  År 1990, 90 % i städerna  Hälften av befolkningen bor i de 15 största städerna
  • 13. Befolkningsteorier Malthus Boserup  Befolkningen ökar mer än resurser  Det leder till resursbrist  Som leder till svält o krig  Som leder till minskad befolkning  Sedan börjar det om  Befolkningen ökar mer än resurserna  Det leder till teknisk utveckling  Leder till mer resurser och ökad välfärd